<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3158412</hangar_id>
 <dok_id>H2B361</dok_id>
 <rm>2014</rm>
 <beteckning>61</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2014:61</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>61</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2015-01-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2022-08-25 12:15:15</systemdatum>
 <publicerad>2015-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Svensk kontanthantering</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H2B361/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H2B361</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H2B361</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;sou 2014 61 &lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 5.0.85"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 193px 0px 73px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 370px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}

#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:611px;left:344px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:126px;height:69px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 549px 0px 134px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 328px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_35 #p35dimg1 {position:absolute;top:61px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_35 #p35dimg1 #p35img1 {width:69px;height:1px;}




#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_36 #p36dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_36 #p36dimg1 #p36img1 {width:416px;height:1px;}




#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 512px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_3 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}

#page_37 #p37dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_37 #p37dimg1 #p37img1 {width:415px;height:1px;}




#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_38 #p38dimg1 {position:absolute;top:373px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_38 #p38dimg1 #p38img1 {width:70px;height:1px;}




#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_39 #p39dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #p39dimg1 #p39img1 {width:415px;height:1px;}




#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_40 #p40dimg1 {position:absolute;top:339px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_40 #p40dimg1 #p40img1 {width:70px;height:1px;}




#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_3 {border:none;margin: 47px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_42 #p42dimg1 {position:absolute;top:321px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_42 #p42dimg1 #p42img1 {width:70px;height:1px;}




#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_53 #p53dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #p53dimg1 #p53img1 {width:415px;height:1px;}




#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_54 #p54dimg1 {position:absolute;top:393px;left:61px;z-index:-1;width:450px;height:190px;}
#page_54 #p54dimg1 #p54img1 {width:450px;height:190px;}




#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_56 #p56dimg1 {position:absolute;top:49px;left:58px;z-index:-1;width:471px;height:654px;}
#page_56 #p56dimg1 #p56img1 {width:471px;height:654px;}




#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_57 #p57dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #p57dimg1 #p57img1 {width:415px;height:1px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}

#page_59 #p59dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:282px;}
#page_59 #p59dimg1 #p59img1 {width:416px;height:282px;}




#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_60 #p60dimg1 {position:absolute;top:46px;left:45px;z-index:-1;width:429px;height:317px;}
#page_60 #p60dimg1 #p60img1 {width:429px;height:317px;}




#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_63 #p63dimg1 {position:absolute;top:49px;left:0px;z-index:-1;width:425px;height:674px;}
#page_63 #p63dimg1 #p63img1 {width:425px;height:674px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_64 #p64dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #p64dimg1 #p64img1 {width:416px;height:1px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_66 #p66dimg1 {position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #p66dimg1 #p66img1 {width:415px;height:1px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_67 #p67dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #p67dimg1 #p67img1 {width:416px;height:1px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_73 #p73dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #p73dimg1 #p73img1 {width:416px;height:1px;}




#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_80 #p80dimg1 {position:absolute;top:696px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #p80dimg1 #p80img1 {width:415px;height:1px;}




#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_87 #p87dimg1 {position:absolute;top:49px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:130px;}
#page_87 #p87dimg1 #p87img1 {width:417px;height:130px;}




#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_100 #p100dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #p100dimg1 #p100img1 {width:415px;height:1px;}




#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_103 #p103dimg1 {position:absolute;top:211px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:96px;}
#page_103 #p103dimg1 #p103img1 {width:417px;height:96px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_115 #p115dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #p115dimg1 #p115img1 {width:416px;height:1px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_117 #p117dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #p117dimg1 #p117img1 {width:416px;height:1px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_130 #p130dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #p130dimg1 #p130img1 {width:416px;height:1px;}




#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_134 #p134dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #p134dimg1 #p134img1 {width:416px;height:1px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_135 #p135dimg1 {position:absolute;top:269px;left:0px;z-index:-1;width:485px;height:379px;}
#page_135 #p135dimg1 #p135img1 {width:485px;height:379px;}




#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}

#page_136 #p136dimg1 {position:absolute;top:49px;left:0px;z-index:-1;width:498px;height:674px;}
#page_136 #p136dimg1 #p136img1 {width:498px;height:674px;}




#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 48px;padding: 0px;border: none;width: 746px;}

#page_137 #p137dimg1 {position:absolute;top:49px;left:0px;z-index:-1;width:491px;height:638px;}
#page_137 #p137dimg1 #p137img1 {width:491px;height:638px;}




#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_146 #p146dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #p146dimg1 #p146img1 {width:415px;height:1px;}




#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_150 #p150dimg1 {position:absolute;top:208px;left:75px;z-index:-1;width:417px;height:91px;}
#page_150 #p150dimg1 #p150img1 {width:417px;height:91px;}




#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_157 #p157dimg1 {position:absolute;top:355px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_157 #p157dimg1 #p157img1 {width:413px;height:47px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_158 #p158dimg1 {position:absolute;top:633px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:98px;}
#page_158 #p158dimg1 #p158img1 {width:413px;height:98px;}




#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_162 #p162dimg1 {position:absolute;top:219px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_162 #p162dimg1 #p162img1 {width:413px;height:64px;}




#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_164 #p164dimg1 {position:absolute;top:355px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:82px;}
#page_164 #p164dimg1 #p164img1 {width:413px;height:82px;}




#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_165 #p165dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_165 #p165dimg1 #p165img1 {width:413px;height:99px;}




#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_166 #p166dimg1 {position:absolute;top:78px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_166 #p166dimg1 #p166img1 {width:413px;height:116px;}




#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_167 #p167dimg1 {position:absolute;top:240px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:30px;}
#page_167 #p167dimg1 #p167img1 {width:413px;height:30px;}




#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_168 #p168dimg1 {position:absolute;top:578px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_168 #p168dimg1 #p168img1 {width:413px;height:47px;}




#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_170 #p170dimg1 {position:absolute;top:303px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_170 #p170dimg1 #p170img1 {width:413px;height:64px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_172 #p172dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:252px;}
#page_172 #p172dimg1 #p172img1 {width:413px;height:252px;}




#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_175 #p175dimg1 {position:absolute;top:449px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:46px;}
#page_175 #p175dimg1 #p175img1 {width:413px;height:46px;}




#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_176 #p176dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:339px;}
#page_176 #p176dimg1 #p176img1 {width:413px;height:339px;}




#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_177 #p177dimg1 {position:absolute;top:373px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_177 #p177dimg1 #p177img1 {width:413px;height:64px;}




#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_178 #p178dimg1 {position:absolute;top:425px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:327px;}
#page_178 #p178dimg1 #p178img1 {width:413px;height:327px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_179 #p179dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:93px;}
#page_179 #p179dimg1 #p179img1 {width:413px;height:93px;}




#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_180 #p180dimg1 {position:absolute;top:165px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_180 #p180dimg1 #p180img1 {width:413px;height:168px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_182 #p182dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:304px;}
#page_182 #p182dimg1 #p182img1 {width:413px;height:304px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_183 #p183dimg1 {position:absolute;top:613px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:144px;}
#page_183 #p183dimg1 #p183img1 {width:413px;height:144px;}




#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_184 #p184dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:211px;}
#page_184 #p184dimg1 #p184img1 {width:413px;height:211px;}




#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_188 #p188dimg1 {position:absolute;top:494px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_188 #p188dimg1 #p188img1 {width:413px;height:116px;}




#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_190 #p190dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:236px;}
#page_190 #p190dimg1 #p190img1 {width:413px;height:236px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_191 #p191dimg1 {position:absolute;top:78px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:269px;}
#page_191 #p191dimg1 #p191img1 {width:413px;height:269px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_192 #p192dimg1 {position:absolute;top:494px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:97px;}
#page_192 #p192dimg1 #p192img1 {width:413px;height:97px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_193 #p193dimg1 {position:absolute;top:78px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:289px;}
#page_193 #p193dimg1 #p193img1 {width:413px;height:289px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_194 #p194dimg1 {position:absolute;top:199px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:220px;}
#page_194 #p194dimg1 #p194img1 {width:413px;height:220px;}




#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_195 #p195dimg1 {position:absolute;top:185px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:376px;}
#page_195 #p195dimg1 #p195img1 {width:413px;height:376px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_197 #p197dimg1 {position:absolute;top:98px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:319px;}
#page_197 #p197dimg1 #p197img1 {width:413px;height:319px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_198 #p198dimg1 {position:absolute;top:355px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:397px;}
#page_198 #p198dimg1 #p198img1 {width:413px;height:397px;}




#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_199 #p199dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:179px;}
#page_199 #p199dimg1 #p199img1 {width:413px;height:179px;}




#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_200 #p200dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:645px;}
#page_200 #p200dimg1 #p200img1 {width:413px;height:645px;}




#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_201 #p201dimg1 {position:absolute;top:303px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:134px;}
#page_201 #p201dimg1 #p201img1 {width:413px;height:134px;}




#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_202 #p202dimg1 {position:absolute;top:199px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:533px;}
#page_202 #p202dimg1 #p202img1 {width:416px;height:533px;}




#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_203 #p203dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #p203dimg1 #p203img1 {width:415px;height:1px;}




#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_207 #p207dimg1 {position:absolute;top:390px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:316px;}
#page_207 #p207dimg1 #p207img1 {width:413px;height:316px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_208 #p208dimg1 {position:absolute;top:217px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:97px;}
#page_208 #p208dimg1 #p208img1 {width:413px;height:97px;}




#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_209 #p209dimg1 {position:absolute;top:355px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:134px;}
#page_209 #p209dimg1 #p209img1 {width:413px;height:134px;}




#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_210 #p210dimg1 {position:absolute;top:179px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_210 #p210dimg1 #p210img1 {width:413px;height:116px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_217 #p217dimg1 {position:absolute;top:208px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:203px;}
#page_217 #p217dimg1 #p217img1 {width:413px;height:203px;}




#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_220 #p220dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #p220dimg1 #p220img1 {width:416px;height:1px;}




#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_222 #p222dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #p222dimg1 #p222img1 {width:416px;height:1px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_229 #p229dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #p229dimg1 #p229img1 {width:415px;height:1px;}




#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_263 #p263dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #p263dimg1 #p263img1 {width:416px;height:1px;}




#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_273 #p273dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #p273dimg1 #p273img1 {width:415px;height:1px;}




#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_275 #p275dimg1 {position:absolute;top:370px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:251px;}
#page_275 #p275dimg1 #p275img1 {width:432px;height:251px;}




#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_280 #p280dimg1 {position:absolute;top:281px;left:58px;z-index:-1;width:431px;height:235px;}
#page_280 #p280dimg1 #p280img1 {width:431px;height:235px;}




#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_286 #p286dimg1 {position:absolute;top:46px;left:58px;z-index:-1;width:431px;height:251px;}
#page_286 #p286dimg1 #p286img1 {width:431px;height:251px;}




#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_292 #p292dimg1 {position:absolute;top:46px;left:58px;z-index:-1;width:431px;height:251px;}
#page_292 #p292dimg1 #p292img1 {width:431px;height:251px;}




#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_297 #p297dimg1 {position:absolute;top:387px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:236px;}
#page_297 #p297dimg1 #p297img1 {width:432px;height:236px;}




#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_298 #p298dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_298 #p298dimg1 #p298img1 {width:416px;height:1px;}




#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_302 #p302dimg1 {position:absolute;top:370px;left:58px;z-index:-1;width:431px;height:235px;}
#page_302 #p302dimg1 #p302img1 {width:431px;height:235px;}




#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}





#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 98px 0px 137px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}

#page_312 #p312dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_312 #p312dimg1 #p312img1 {width:415px;height:24px;}




#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 102px 0px 255px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 98px 0px 202px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 361px;overflow: hidden;}

#page_314 #p314dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_314 #p314dimg1 #p314img1 {width:415px;height:24px;}




#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 101px 0px 153px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
#page_315 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 304px;overflow: hidden;}





.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft4{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft5{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft6{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft7{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft8{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft9{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft10{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft11{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft12{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft13{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft14{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft15{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft16{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft17{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft18{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft19{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft20{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft21{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft22{font: 1px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft23{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft24{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft25{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft26{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft27{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft28{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft29{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft30{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft31{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft32{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft33{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft34{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft35{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft36{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft37{font: bold 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft38{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft39{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft40{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft41{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft42{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft43{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft44{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft45{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft46{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft47{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft48{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft49{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft50{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft51{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft52{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft53{font: italic bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft54{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft55{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft56{font: italic 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft57{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft58{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft59{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft60{font: 15px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 18px;}
.ft61{font: 15px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 17px;}
.ft62{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft63{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft64{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft65{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft66{font: bold 12px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 15px;}
.ft67{font: bold 12px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 14px;}
.ft68{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft69{font: 13px 'Calibri';line-height: 15px;}
.ft70{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft71{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft72{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft73{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft74{font: 12px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft75{font: 13px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft76{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft77{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft78{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft79{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft80{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft81{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft82{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft83{font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft84{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft85{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft86{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft87{font: 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft88{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft89{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft90{font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft91{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft92{font: 15px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft93{font: 15px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft94{font: 15px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft95{font: 14px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft96{font: 13px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft97{font: 13px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 16px;}
.ft98{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 13px;}
.ft99{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft100{font: italic 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft101{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 30px;line-height: 18px;}
.ft102{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft103{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft104{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft105{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft106{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft107{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft108{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft109{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft110{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft111{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft112{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft113{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft114{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft115{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft116{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft117{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 13px;}
.ft118{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft119{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft120{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft121{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft122{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft123{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft124{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft125{font: 13px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft126{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft127{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 20px;}
.ft128{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft129{font: bold 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft130{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft131{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft132{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft133{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft134{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 18px;}
.ft135{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft136{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft137{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft138{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft139{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft140{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft141{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft142{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft143{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft144{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft145{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft146{font: 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft147{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft148{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft149{font: bold 19px 'Cambria';line-height: 22px;}
.ft150{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 19px;}
.ft151{font: bold 13px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 15px;position: relative; bottom: -6px;}
.ft152{font: bold 13px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 15px;}
.ft153{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft154{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 19px;}
.ft155{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 18px;}
.ft156{font: bold 13px 'Calibri';color: #4f81bd;line-height: 15px;}
.ft157{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft158{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft159{font: bold 13px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 14px;}
.ft160{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft161{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft162{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft163{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft164{font: 11px 'Arial';margin-left: 1px;line-height: 12px;}
.ft165{font: bold 12px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 14px;}
.ft166{font: bold 12px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft167{font: bold 10px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 13px;}
.ft168{font: bold 12px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 13px;}
.ft169{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft170{font: 1px 'Calibri';line-height: 2px;}
.ft171{font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;}
.ft172{font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;}
.ft173{font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;}
.ft174{font: bold 13px 'Calibri';line-height: 15px;}
.ft175{font: 1px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft176{font: 1px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft177{font: 1px 'Calibri';line-height: 6px;}
.ft178{font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;}
.ft179{font: 1px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft180{font: 11px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft181{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft182{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft183{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft184{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft185{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft186{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft187{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft188{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft189{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft190{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft191{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft192{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft193{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 15px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 515px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 152px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 109px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 509px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;padding-left: 321px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 330px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 571px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: left;padding-right: 318px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: left;padding-right: 337px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: left;padding-right: 397px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 84px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 379px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: left;padding-right: 341px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p97{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;padding-right: 340px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 121px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: left;padding-right: 81px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: left;margin-top: 206px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p118{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p122{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p133{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p141{text-align: left;padding-right: 419px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p145{text-align: left;padding-right: 381px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p160{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p174{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p176{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 569px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 139px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p185{text-align: center;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p186{text-align: right;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p187{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p188{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p189{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p193{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 298px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 208px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p201{text-align: left;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 275px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 394px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 206px;padding-right: 477px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p213{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 185px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p217{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 410px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 408px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;padding-right: 30px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 208px;padding-right: 474px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p225{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 261px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 270px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 446px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 369px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p235{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p240{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p249{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 157px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;padding-right: 320px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 83px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p270{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 425px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 129px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p281{text-align: left;padding-left: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p282{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 246px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 251px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p291{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p292{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p294{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 265px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 317px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 332px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 225px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p301{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p302{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p306{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 297px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 298px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 412px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p320{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 276px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 306px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p325{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: left;padding-right: 297px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p332{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 344px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p352{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 128px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p365{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p367{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 358px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p391{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-right: 124px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 101px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p398{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 107px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 389px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 335px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 418px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 452px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p452{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 323px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p459{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p474{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 336px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 346px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 324px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 550px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p503{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 529px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 425px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 431px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 354px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p514{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 95px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 307px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 167px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 316px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 148px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 161px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 183px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 405px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p531{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;margin-top: 663px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 310px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 89px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p546{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 697px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 371px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p550{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 343px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p551{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 385px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p567{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 169px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 395px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p578{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p590{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 86px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p627{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 81px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 33px;padding-right: 312px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p642{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 313px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p649{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 365px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 312px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 312px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 312px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 188px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p672{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: left;padding-right: 368px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p676{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p680{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 233px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 394px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p693{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 472px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 330px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 316px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 143px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p706{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 507px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 390px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p722{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p724{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p725{text-align: left;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p727{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p730{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p741{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p743{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 396px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p746{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p747{text-align: left;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 455px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 339px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 99px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 338px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 517px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p754{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 540px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: left;margin-top: 544px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: right;padding-right: 231px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p782{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 581px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;margin-top: 364px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: left;padding-right: 326px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p813{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p814{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 202px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 92px;padding-right: 420px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p821{text-align: center;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p822{text-align: left;padding-left: 270px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 297px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 239px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 350px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p838{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 238px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p843{text-align: center;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p844{text-align: center;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p845{text-align: center;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p846{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p847{text-align: left;padding-left: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p848{text-align: center;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p849{text-align: left;padding-left: 353px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 99px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p863{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p864{text-align: left;padding-left: 332px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 94px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p868{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 276px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: left;padding-left: 266px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p881{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 201px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p886{text-align: center;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p887{text-align: center;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p888{text-align: center;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p889{text-align: center;padding-left: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p890{text-align: center;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p891{text-align: left;padding-left: 369px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p902{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 255px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p904{text-align: center;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p905{text-align: center;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p906{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p907{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p908{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p911{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p912{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p913{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p914{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 344px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;}
.p920{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 17px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p926{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p929{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 56px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p933{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 176px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p935{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 165px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 187px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p937{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 192px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p938{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 175px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p939{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 181px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p940{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 184px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p941{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 188px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 178px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 177px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p948{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 178px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 184px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p951{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 182px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 203px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 345px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 356px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p955{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 343px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p956{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 403px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 323px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p958{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 358px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p959{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p960{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 340px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 324px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 353px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 363px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p964{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 339px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p965{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 348px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 347px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p969{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p971{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p973{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 57px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p974{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p975{text-align: left;padding-right: 47px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p978{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p980{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 166px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p981{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 171px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p982{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 161px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p983{text-align: left;padding-right: 160px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 170px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 178px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 184px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p988{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 165px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p989{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 166px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p990{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 203px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p992{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p994{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p995{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p997{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 45px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p998{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 57px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p999{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1000{text-align: left;padding-right: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 56px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: left;padding-right: 62px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p1004{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1007{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 137px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1010{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 107px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1012{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 113px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1013{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 118px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 451px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;background: #daeef3;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;background: #daeef3;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;background: #daeef3;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;background: #daeef3;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;background: #daeef3;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #daeef3;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;background: #daeef3;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #daeef3;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;background: #daeef3;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;background: #daeef3;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-left: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td135{border-right: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td142{border-right: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td145{border-left: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-right: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-right: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-right: #4f81bd 1px solid;border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-right: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-right: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-right: #4f81bd 1px solid;border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-left: #4f81bd 1px solid;border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-right: #c0504d 1px solid;border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-right: #4f81bd 1px solid;border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-right: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-right: #4f81bd 1px solid;border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-right: #4f81bd 1px solid;border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-left: #4f81bd 1px solid;border-right: #c0504d 1px solid;border-top: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-top: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-top: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-top: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-right: #4f81bd 1px solid;border-top: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-left: #4f81bd 1px solid;border-right: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-right: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-right: #4f81bd 1px solid;border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-left: #4f81bd 1px solid;border-right: #c0504d 1px solid;border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-right: #4f81bd 1px solid;border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td208{border-right: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-right: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-right: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-right: #4f81bd 1px solid;border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-right: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-right: #c0504d 1px solid;border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-right: #4f81bd 1px solid;border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-right: #4f81bd 1px solid;border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-right: #4f81bd 1px solid;border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-right: #c0504d 1px solid;border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-left: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td250{border-right: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td251{border-left: #4f81bd 1px solid;border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td252{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td253{border-right: #4f81bd 1px solid;border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td254{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td255{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td256{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td257{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td258{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td259{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td260{border-right: #4f81bd 1px solid;border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td261{border-left: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-right: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-right: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td268{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-right: #4f81bd 1px solid;border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td276{border-left: #4f81bd 1px solid;border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td277{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-right: #4f81bd 1px solid;border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td283{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td284{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-right: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td287{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-right: #4f81bd 1px solid;border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td289{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td292{border-right: #4f81bd 1px solid;border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td293{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td294{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td295{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td296{border-right: #4f81bd 1px solid;border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td297{border-right: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td298{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td299{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td300{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td301{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td302{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td303{border-left: #4f81bd 1px solid;border-right: #c0504d 1px solid;border-top: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td304{border-top: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td305{border-top: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td306{border-right: #4f81bd 1px solid;border-top: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td307{border-left: #4f81bd 1px solid;border-right: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td308{border-right: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td309{border-left: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td310{border-right: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td311{border-right: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td312{border-right: #4f81bd 1px solid;border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td313{border-right: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td314{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td315{border-right: #4f81bd 1px solid;border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td316{border-left: #4f81bd 1px solid;border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td317{border-right: #c0504d 1px solid;border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td318{border-right: #4f81bd 1px solid;border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 37px;}
.tr2{height: 38px;}
.tr3{height: 28px;}
.tr4{height: 19px;}
.tr5{height: 18px;}
.tr6{height: 17px;}
.tr7{height: 27px;}
.tr8{height: 52px;}
.tr9{height: 16px;}
.tr10{height: 51px;}
.tr11{height: 14px;}
.tr12{height: 35px;}
.tr13{height: 41px;}
.tr14{height: 32px;}
.tr15{height: 30px;}
.tr16{height: 57px;}
.tr17{height: 56px;}
.tr18{height: 42px;}
.tr19{height: 10px;}
.tr20{height: 4px;}
.tr21{height: 15px;}
.tr22{height: 33px;}
.tr23{height: 12px;}
.tr24{height: 5px;}
.tr25{height: 24px;}
.tr26{height: 7px;}
.tr27{height: 25px;}
.tr28{height: 11px;}
.tr29{height: 13px;}
.tr30{height: 26px;}
.tr31{height: 8px;}
.tr32{height: 31px;}
.tr33{height: 29px;}
.tr34{height: 9px;}
.tr35{height: 6px;}
.tr36{height: 53px;}
.tr37{height: 58px;}
.tr38{height: 77px;}
.tr39{height: 69px;}
.tr40{height: 62px;}
.tr41{height: 20px;}
.tr42{height: 2px;}
.tr43{height: 23px;}
.tr44{height: 54px;}

.t0{width: 416px;margin-top: 167px;font: 15px 'Arial';}
.t1{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t2{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t3{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 16px;font: 15px 'Arial';}
.t4{width: 416px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t6{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t7{width: 382px;margin-left: 34px;margin-top: 2px;font: 13px 'Arial';}
.t8{width: 416px;font: 13px 'Arial';}
.t9{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 17px;font: 15px 'Arial';}
.t10{width: 416px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t11{width: 482px;font: 15px 'Arial';}
.t12{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t13{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t14{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t15{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: italic 15px 'Arial';}
.t16{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t17{width: 371px;margin-left: 19px;font: 13px 'Arial';}
.t18{width: 400px;margin-left: 75px;margin-top: 68px;font: bold 12px 'Arial';color: #ffffff;}
.t19{width: 484px;font: bold 11px 'Arial';}
.t20{width: 422px;margin-left: 97px;margin-top: 90px;font: 13px 'Calibri';}
.t21{width: 487px;margin-left: 3px;font: bold 9px 'Arial';}
.t22{width: 393px;margin-left: 55px;margin-top: 105px;font: 13px 'Calibri';}
.t23{width: 495px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t24{width: 487px;margin-left: 9px;font: bold 9px 'Arial';}
.t25{width: 131px;margin-left: 333px;margin-top: 40px;font: 6px 'Arial';}
.t26{width: 498px;font: bold 11px 'Arial';}
.t27{width: 514px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t28{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t29{width: 416px;margin-top: 19px;font: 15px 'Arial';}
.t30{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 13px 'Arial';}
.t31{width: 366px;margin-left: 37px;margin-top: 59px;font: bold 13px 'Calibri';color: #ffffff;}
.t32{width: 402px;margin-left: 74px;margin-top: 57px;font: bold 13px 'Calibri';color: #ffffff;}
.t33{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 75px;font: bold 13px 'Calibri';color: #ffffff;}
.t34{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 73px;font: bold 13px 'Calibri';color: #ffffff;}
.t35{width: 393px;margin-left: 16px;margin-top: 61px;font: bold 13px 'Calibri';color: #ffffff;}
.t36{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 39px;font: bold 12px 'Calibri';color: #ffffff;}
.t37{width: 487px;margin-left: 8px;font: bold 9px 'Arial';}
.t38{width: 431px;margin-top: 14px;font: 13px 'Calibri';}
.t39{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 33px;font: 13px 'Calibri';}
.t40{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 14px;font: 13px 'Calibri';}
.t41{width: 431px;margin-top: 33px;font: 13px 'Calibri';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="p1dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B3611x1.jpg/" id="p1img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Svensk kontanthantering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Betänkande av Kontanthanteringsutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Stockholm 2014&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p0 ft3"&gt;SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Ordertelefon: &lt;NOBR&gt;08-598 191 90&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; order.fritzes@nj.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;Webbplats: fritzes.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;Svara på remiss – hur och varför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft4"&gt;Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft3"&gt;En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft3"&gt;Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;Omslag: Elanders Sverige AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft3"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-24160-8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;ISSN &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Till statsrådet Peter Norman&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Regeringen beslutade den 19 juni 2013 att tillkalla en särskild utredare för att genomföra en översyn av kontanthanteringen i enlighet med dir. 2013:71.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Till särskild utredare förordnades fr.o.m. den 19 juni 2013 generaldirektören Håkan Hallstedt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Som experter förordnades fr.o.m. den 3 september 2013 numera avdelningschefen Christina Wejshammar, Riksbanken, avdelnings- chefen Peter Kvist, Finansinspektionen, länsjuristen Hellena Bäck, Länsstyrelsen i Stockholm, chefsjuristen Adam Diamant, Revisors- nämnden, avdelningschefen Leif Trogen, Bankföreningen, betal- ningsansvarige Bengt Nilervall, Svensk Handel, säkerhetskonsulten Dick Malmlund, SäkerhetsBranschen, kanslirådet Ingela Grönquist, Finansdepartementet, ämnesrådet Irja Hed, Justitiedepartementet och departementssekreteraren Sofie Lagerstedt, Näringsdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Revisionsdirektören Anna Hultin anställdes som sekreterare fr.o.m. den 19 juni 2013 och hovrättsassessorn Petter Anefur anställdes som sekreterare fr.o.m. den 1 augusti 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Utredningen vill tacka alla som har bidragit i arbetet. Som ofta är fallet har det inte varit möjligt att tillmötesgå alla synpunkter eller förslag som inkommit. Utredningen har möjliggjort för experterna att inkomma med särskilda yttranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Utredningen har antagit namnet Kontanthanteringsutredningen. Härmed överlämnar utredningen sitt betänkande Svensk kontant-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;hantering (SOU 2014:61). Uppdraget är härmed slutfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Stockholm i augusti 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Håkan Hallstedt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft9"&gt;/Petter Anefur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft9"&gt;Anna Hultin&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;Summary ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;Författningsförslag......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;Utredningens uppdrag och arbete ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;Utredningens uppdrag.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;Utredningens arbete ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;Bakgrund till uppdraget ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Utgångspunkter och avgränsningar ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;Begrepp .....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p25 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Annan behandling med kopplingar till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;kontanthanteringskedjan .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;Kontanter i samhället .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;Vad är kontanthantering? ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;Sedlar och mynt i omlopp .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;Användning av kontanter ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;Priset på kontanter...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;Kontanter i framtiden ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft15"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Innehåll&lt;SPAN style="padding-left:377px;"&gt;SOU 2014:61&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;Kontanthanteringen före år 2005 .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Riksbankens kontanthantering i början av &lt;NOBR&gt;1980-talet ...........&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;Kontanthanteringen förändras ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;Kontanthanteringen ses över...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;4.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;Riksbankens betalningsmedelsavdelning.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;4.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;Betalningsmedelsavdelningens förslag.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft18"&gt;4.3.3 Särskilt om kommersiell kontanthantering, m.m. ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;Betalningsmedelsavdelningen delas.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Riksbankens verksamhet efter delningen ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;Pengar i Sverige AB bildas .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;4.6.1 Tillgångar förs över till bolaget ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;4.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;Bolagets verksamhet .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;4.6.3 Verksamheten utvecklas inte som förväntat ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;4.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Kontanthanteringen ses över på nytt ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;4.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;Svensk kontantförsörjning AB ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;4.8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;Verksamheten................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;4.8.2 Verksamheten återförs till Riksbanken .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;4.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;Pengar i Sverige AB ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;4.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;Riksbankens försök att sälja bolagen ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;4.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Merkostnaden för Riksbankens bolagisering .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;4.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;Finansutskottets kritik.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft2"&gt;Inledning ...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft2"&gt;Riksbanken ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;5.2.1 Riksbankens verksamhet i stort ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;5.2.2 Riksbankens ansvar för kontanthanteringen...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;5.2.3 Den princip som numera styr Riksbankens roll i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p29 ft2"&gt;kontanthanteringen.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;5.2.4 Bakgrunden till systemet med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p29 ft2"&gt;räntekostnadsersättning................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;5.2.5 Riksbankens system för avveckling av betalningar .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;SPAN style="padding-left:383px;"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;5.2.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;Systemet med räntekostnadsersättning.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;5.2.7 Riksbankens roll i kontanthanteringen .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft2"&gt;Depåägare .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;5.3.1 Det finns numera endast en depåägare........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;5.3.2 BDB har rätt till räntekostnadsersättning...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;5.3.3 Endast BDB har rätt att lämna in och hämta ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;kontanter hos Riksbanken ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;5.3.4 BDB anlitar andra aktörer ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;5.3.5 BDB:s roll i kontanthanteringen .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;5.3.6 Riksbankens kontroll av BDB:s verksamhet...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft2"&gt;Värdebolagen............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;5.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;Värdetransportverksamhet m.m. .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;5.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;Uppräkningsverksamhet ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;5.4.3 Loomis och Nokas roll i kontanthanteringen ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;5.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;Övriga aktörer...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;Värdetransportverksamhet är lagreglerad...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;5.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;Auktorisation................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;5.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;Godkänd personal.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;5.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;Länsstyrelsens tillsyn....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;5.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft2"&gt;Skyddsobjekt ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;5.7 Verksamheten i uppräkningscentralerna är till stor del&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft2"&gt;inte lagreglerad .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;5.7.1 Bevakningslagen är inte tillämplig .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;5.7.2 Lagen (2010:751) om betaltjänster är inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;tillämplig......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;5.7.3 Lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet är inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;tillämplig......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;5.7.4 Lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;viss finansiell verksamhet ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;5.7.5 Kontrollen av den dagliga verksamheten i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;uppräkningscentralerna ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;5.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft2"&gt;Banker.....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;106&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;5.8.1 Antalet kontantlösa bankkontor ökar.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;106&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;5.8.2 Bankernas roll i kontanthanteringen .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;106&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;5.8.3 Bankernas verksamhet är lagreglerad.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;107&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;5.8.4 Särskilt om s.k. bankinstitut ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft15"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Innehåll&lt;SPAN style="padding-left:377px;"&gt;SOU 2014:61&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;5.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;Kontantautomater ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;5.9.1 Ett antal aktörer på marknaden..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;5.9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;Betaltjänstlagen ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;5.9.3 Lagen om anmälningsplikt avseende viss&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;finansiell verksamhet ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;5.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Handelns och allmänhetens roll i kontanthanteringen........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;5.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;Länsstyrelserna och Post- och telestyrelsen .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;5.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;Penningtvättsregelverket .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;5.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;Särskilt om valutaväxling .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;Panaxia ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;Inledning .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;Panaxiakoncernen...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;Samtliga bolag har försatts i konkurs....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;Bolagens verksamhet ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;6.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;Panaxia .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;6.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;PS .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;6.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;PKS ..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Underskottet i kontanthanteringsverksamheten .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;6.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;Kontostrukturen .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;6.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;Återredovisningen till kunderna ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;6.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;Hur underskottet uppkom .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;6.5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p27 ft2"&gt;Separationsrätt.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Koncernens kontanthanteringsverksamhet var&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p28 ft2"&gt;omfattande ..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;Internationell jämförelse............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p28 ft2"&gt;Jämförelse med sex europeiska länder ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p28 ft2"&gt;Centraliserade och decentraliserade system .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p28 ft2"&gt;Skillnader i depåstruktur ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;7.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p28 ft2"&gt;Kontroll av depåernas verksamhet ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft15"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft16"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;7.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Värdebolagens roll i kontanthanteringskedjan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft2"&gt;.................... 136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;7.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft20"&gt;Bankernas roll i kontanthanteringskedjan............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;7.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft21"&gt;Jämförelse av regleringar mellan länder ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft15"&gt;Utgångspunkter inför övervägandena ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft21"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Att kontanthanteringen fungerar utgör ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;grundläggande behov för samhället ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p25 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Det efterfrågas att någon tar ett övergripande ansvar för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft2"&gt;kontanthanteringen................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;145&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Kontantanvändningen minskar över tid ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;146&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;8.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Bankerna fjärmar sig från kontanthanteringen ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;146&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p25 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Vissa aktörer har svårt att få tag på eller göra sig av med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p38 ft2"&gt;kontanter ................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;8.7 Det finns endast en depåägare...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;8.7.1 Riksbankens föreskrifter främjar inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;konkurrensen ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;8.7.2 Privata depåer förutsätter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;räntekostnadsersättning .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;8.7.3 Att BDB är ensam depåägare innebär att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;kontanthanteringskedjan är sårbar ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;8.7.4 Att BDB är ensam depåägare är problematiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;också i övrigt ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Loomis och Nokas sköter den operativa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p39 ft2"&gt;kontanthanteringen................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;8.8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;Sammanfattande beskrivning av bolagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;kontanthanteringsverksamhet ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;8.8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;Verksamheten är grundläggande för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;kontanthanteringskedjan ska fungera .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;8.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;Är den valda modellen optimal?............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;8.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p39 ft2"&gt;Slutsatser.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;8.10.1 Sådant som faller utanför utredningsuppdraget .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;8.10.2 Sådant som bör ligga till grund för övervägandena ..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Innehåll&lt;SPAN style="padding-left:377px;"&gt;SOU 2014:61&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;Sedlar och mynt som lagliga betalningsmedel..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Innebörden av begreppet lagligt betalningsmedel................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p28 ft2"&gt;Utländska jämförelser ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Bör banker vara skyldiga att ta emot sedlar och mynt? .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft11"&gt;Ett övergripande ansvar för kontanthanteringen............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;Utgångspunkter i fråga om ett övergripande ansvar ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft2"&gt;Vilken myndighet bör väljas? ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;162&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;10.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;Riksbankens kontantförsörjningsuppdrag ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft2"&gt;10.3.1 Uppdraget i dagsläget .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft2"&gt;10.3.2 Uppdraget i framtiden ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;10.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft7"&gt;Ett uttryckligt övergripande ansvar för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft2"&gt;kontanthanteringen ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;167&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;10.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;Riksbanken ska följa kontanthanteringen ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;10.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft2"&gt;Uppgiftsskyldighet.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;10.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft2"&gt;Ett råd inrättas ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft11"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft2"&gt;Behovet av lagstiftning...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft2"&gt;Utgångspunkter......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft2"&gt;Vilken myndighet bör väljas? ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;11.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;Vissa konsekvenser i fråga om normgivning ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;11.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft2"&gt;Tillämpningsområde...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;178&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;11.5.1 Närmare om tillämpningsområdet.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;178&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;11.5.2 Vissa undantag från tillämpningsområdet .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft7"&gt;11.5.3 Tillämpningsområdet bör inte begränsas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;ytterligare.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft2"&gt;11.5.4 Uppräkningsverksamhet.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;11.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft2"&gt;Tillståndsplikt .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;11.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft2"&gt;Förutsättningar för tillstånd ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;182&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;SPAN style="padding-left:383px;"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;11.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p39 ft2"&gt;Villkor för tillstånd ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;183&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;11.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p39 ft2"&gt;Uppräkningsföretag...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;11.10Krav på ägare och ledning......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;11.11Godkännande av personal .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;186&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;11.12Återkallelse av godkännande, m.m. ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;188&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;11.13Två liknande prövningar ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;11.14Vissa rörelseregler ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;11.14.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Återredovisning ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;190&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;11.14.2 Sedlar och mynt ska hållas avskilda .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;192&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;11.15Sundhetskrav ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;194&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;11.16Uppdragsavtal ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;11.17Register&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;11.18Tillsyn .....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;198&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;11.19Upplysningar och undersökningar .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;11.20Grundläggande bestämmelse om ingripanden .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;11.21Ingripande när personer i ledande ställning inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;uppfyller kvalifikationskraven...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;11.22Återkallelse av tillstånd av andra skäl än misskötsamhet ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;203&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;11.23Avveckling av verksamheten .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;204&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;11.24Sanktionsavgift.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;204&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;11.25Förseningsavgift.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;206&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;11.26Betalning av sanktions- eller förseningsavgift......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;206&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;11.27Ingripande mot den som saknar tillstånd .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;207&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;11.28Redovisning och revision.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;11.28.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Redovisning ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p39 ft7"&gt;11.28.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;Revision.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;11.29Vite..........................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft15"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td34"&gt;&lt;P class="p43 ft2"&gt;11.30Avgifter till Riksbanken.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p43 ft2"&gt;11.31Bemyndiganden ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;214&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;11.32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;Överklagande..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Sekretessfrågor.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p43 ft7"&gt;12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;Riksbanken .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p43 ft7"&gt;12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;Rådet för kontanthantering ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p43 ft7"&gt;12.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;Övrigt......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Andra frågor .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p43 ft7"&gt;13.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;Inledning .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p43 ft7"&gt;13.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;Statens ansvar m.m. ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p43 ft7"&gt;13.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;Tillämpningsområde och behovet av utvärdering ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p43 ft7"&gt;13.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;Revision och obestånd ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;225&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Konsekvenser av utredningens förslag .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p43 ft7"&gt;15.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;Inledning .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p43 ft7"&gt;15.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;Konsekvenser för staten ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;228&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft20"&gt;15.2.1 Riksbankens övergripande ansvar ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;228&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;15.2.2 Tillsyn av uppräkningsverksamhet.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p43 ft7"&gt;15.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;Konsekvenser för näringslivet ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;15.3.1 Ansökningsavgift för tillstånd....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;15.3.2 Årlig avgift för tillsyn .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;233&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;15.3.3 Kostnad för ökad administrativ börda.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;15.3.4 Konkurrenshämmande effekter .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;236&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p43 ft7"&gt;15.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;Konsekvenser för brottsligheten och det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;brottsförebyggande arbetet ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;236&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p43 ft7"&gt;15.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;Konsekvenser för enskilda.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;237&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft15"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p24 ft16"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;16 Författningskommentar .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td36"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;241&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;Särskilt yttrande ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Kommittédirektiv 2013:71...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;269&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;Intressenter.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Kartläggning av kontanthanteringen i andra länder.......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft15"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft7"&gt;Kontanthanteringsutredningen har haft till uppgift att se över regelverket för kontanthanteringen i Sverige, att kartlägga kontant- hanteringsprocessen och att därigenom identifiera eventuella brister. Utifrån kartläggningen föreslår utredningen dels att Riksbanken får det övergripande ansvaret för kontanthanteringen i Sverige, dels ny lagstiftning för att reglera uppräkningsverksamheten och ställa krav på den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft24"&gt;Kontanthanteringskedjan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Samhället är beroende av en fungerande kontanthantering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Trots att nya betalformer utvecklas och användningen av betalkort ökar är samhället fortfarande beroende av att kontanthanteringen fungerar. Samhället förses med kontanter genom den s.k. kontant- hanteringskedjan. Kedjan består av ett antal aktörer, såväl offentliga som privata, som på ett eller annat vis bidrar till att göra det möjligt för allmänhet och företag att få tillgång till och använda sig av kontanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft10"&gt;Kontanthanteringskedjan består av både offentliga och privata aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft25"&gt;Kontanthanteringskedjan består primärt av Riksbanken, BDB Bankernas Depå AB (BDB), företag som tillhandahåller kontant- automater samt s.k. värdebolag, som bl.a. hämtar, lämnar och kontrollräknar kontanter samt sätter in behållning på kunders konto. I ett vidare perspektiv ingår också myndigheter, såsom Finans- inspektionen och länsstyrelserna, samt privata aktörer, såsom banker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft15"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft25"&gt;och handeln. Kedjan har både sin början och sitt slut hos Riksbanken, som har ensamrätt att ge ut och makulera sedlar och mynt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Privata aktörer står för distribution och depåer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Sedan Riksbanken omstrukturerade sin kontanthantering i mitten av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; har privata aktörer i allt väsentligt tagit över distributionen av kontanter, och privata depåer för lagring av kontanter har växt fram. Riksbanken har dragit ned på antalet egna depåer runt om i landet, och har numera endast en depå kvar för utlämning av sedlar samt mottagning av s.k. säsongsöverskott och obrukbara sedlar för makulering. Mynten hanteras av en privat aktör på uppdrag av Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft24"&gt;Brister i kontanthanteringskedjan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft10"&gt;Kontanthanteringskedjan fungerar, men är sårbar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Kontanthanteringskedjan fungerar i huvudsak väl och den fyller en viktig funktion i samhället. Dock visar den händelse som inträffade hösten 2012 med Panaxiabolagens konkurser att kontanthanterings- kedjan är sårbar och att störningar i kedjan skapar problem för både enskilda och näringslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft10"&gt;Ingen aktör har övergripande ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Kontanthanteringsområdet är brett med många aktörer involverade, såväl offentliga som privata. Det är dock ingen av dessa aktörer som har ett tydligt övergripande ansvar för kontanthanteringen. Med många aktörer involverade och flera myndigheter för tillsyn och kontroll är det svårt att skapa sig en bild av hur väl systemet fungerar, och framför allt svårt att fånga upp tidiga signaler på eventuella missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;För att säkerställa att kontanthanteringskedjan är välfungerande, effektiv och säker konstaterar utredningen att det krävs att någon av de berörda myndigheterna tar ett övergripande ansvar för att följa utvecklingen på området och tidigt fånga upp signaler på eventuella problem eller svagheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft15"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td39"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Uppräkningsverksamheten står inte under tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft27"&gt;Uppräkningsverksamheten (se exempelvis avsnitten 5.4.2 och 11.1) utgör en viktig länk för att övriga delar i kontanthanteringskedjan ska fungera väl. Det är där som t.ex. handelns dagskassor bestående av kontanter räknas upp, och via elektroniska överföringar sätts in på respektive handlares konto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Det är värdebolag som hämtar dagskassor för uppräkning och det är de två dominerande värdebolagen på den svenska marknaden som bedriver uppräkningsverksamhet avseende både sedlar och mynt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;En betydande del av det totala kontantflödet i samhället går genom värdebolagens uppräkningsverksamhet. Att denna del i kontant- hanteringskedjan fungerar väl är därför viktigt, både för näringsidkare och för samhället i stort. Det har emellertid framkommit att uppräkningsverksamheten i allt väsentligt är oreglerad och att den därmed inte heller står under någon tillsyn. Problemet med detta är framför allt att samhället saknar instrument för att tidigt fånga upp signaler om missförhållanden i verksamheten. Att en viktig del av kontanthanteringskedjan är oreglerad och inte står under någon form av tillsyn anser utredningen vara en brist, med tanke på verksamhetens betydelse för såväl näringslivet som för samhället i stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft24"&gt;Sedlar och mynt som lagliga betalningsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft10"&gt;Kontanthanteringskedjan fungerar även om banker inte tar emot kontanter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Utredningen har inte haft i uppdrag att se över sedlars och mynts rättsliga ställning. Dock går det inte att bortse ifrån att en situation som innebär att t.ex. banker, till skillnad från i dag, skulle vara skyldiga att ta emot kontanter skulle få stor inverkan på landets kontantförsörjning och kontanthanteringskedjan. Det råder inte heller något tvivel om att ställningstaganden i den riktningen skulle få stor inverkan på utredningens övriga överväganden och förslag. Utredningen har emellertid gjort bedömningen att en heltäckande kontanthanteringskedja kan uppnås utan att det krävs att banker och finansiella institut ska vara skyldiga att ta emot kontanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft15"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft24"&gt;Ett övergripande ansvar för kontanthanteringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft10"&gt;Utredningen föreslår att Riksbanken får ett övergripande ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Utredningen föreslår att Riksbanken ska ha det övergripande ansvaret för kontanthanteringen i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Med de förslag utredningen lämnar är avsikten att det ska vara tydligt att Riksbanken i sitt agerande alltid måste beakta att den i någon mening har det yttersta ansvaret för kontanthanteringen i landet. I händelse av extraordinära situationer bör Riksbanken hålla sig nogsamt informerad, överväga olika åtgärder och – vid behov – agera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Det anförda ska inte uppfattas som att det är otänkbart att Riksbanken agerar i annat än extraordinära situationer. Riksbanken bör överväga att agera så fort den bedömer att en eller flera åtgärder från dess sida skulle förbättra kontanthanteringen i något avseende av väsentlig betydelse. Det är inte uteslutet att det i en given situation kan finnas skäl för Riksbanken att ta på sig ett mer omfattande operativt ansvar för kontanthanteringen än vad som är fallet i dag. Riksbanken måste givetvis väga nyttan av varje åtgärd mot kostnaderna för denna och mot konsekvenserna i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Riksbanken bör följa och rapportera utvecklingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;I det övergripande ansvaret lägger utredningen vidare ett ansvar för att följa och årligen till riksdagens finansutskott rapportera om utvecklingen på kontanthanteringsområdet. Till Riksbankens över- gripande ansvar bör också höra att minst två gånger per år samla de mest centrala myndigheterna på kontanthanteringsområdet i ett råd för kontanthantering, för utbyte av information om kontant- hanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;Företag som står under tillsyn av Finansinspektionen eller Riksbanken, samt myndigheter som ingår i rådet för kontant- hantering, blir enligt utredningens förslag skyldiga att lämna de uppgifter till Riksbanken som Riksbanken behöver för att kunna följa kontanthanteringen i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft15"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td39"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft24"&gt;Ny lag om uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;Utredningen föreslår en ny lag som ställer krav på uppräkningsverksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft27"&gt;Utredningen föreslår en ny lag om viss uppräkningsverksamhet. Lagen tar sikte på yrkesmässig verksamhet som består i att räkna, äkthetskontrollera eller kvalitetssortera svenska sedlar eller mynt, eller i att vidta annan därmed sammanhängande åtgärd. Lagen gäller dock endast den som tar emot sådana sedlar eller mynt med ett huvudsakligt syfte att utföra någon av de angivna åtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft25"&gt;Lagen innebär bl.a. att det krävs tillstånd för att få driva uppräkningsverksamhet och att vissa krav ställs på ägare, ledning och personal samt på verksamheten som sådan. Konsekvensen av lagen är att nya och i vissa avseenden långtgående krav ställs på den nyss nämnda uppräkningsverksamheten (se avsnittet ovan med rubriken Brister i kontanthanteringskedjan). Utredningen föreslår att Riksbanken ska hantera de myndighetsuppgifter som följer av den nya lagen. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft24"&gt;Utredningens uppdrag och utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Utredningen har gjort en bred översyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Kontanthanteringsutredningen har fått i uppdrag att göra en översyn av regelverket för kontanthantering i Sverige. Uppdraget ska genom- föras utifrån ett helhetsperspektiv, och omfatta hela kontant- hanteringskedjan och dess aktörer. Detta inbegriper bland annat att kartlägga kontanthanteringens alla moment och aktörer, samt att identifiera brister i regelverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I uppdraget ingår att analysera kontanthanteringen före och efter den omstrukturering Riksbanken beslutade år 2004. Utredningen har också fått i uppdrag att analysera och dra slutsatser av hur mot- svarande regelverk för kontanthantering är utformat i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft25"&gt;Utredaren ska ta ställning till om det är lämpligt att även fortsättningsvis låta delar av kontanthanteringen hanteras av den privata sektorn, eller om staten åter bör ta på sig ansvaret för hela eller delar av kontanthanteringen. Vidare ska utredaren analysera och överväga huvudmannaskap för kontanthanteringen, och lämna förslag på lämplig myndighet som ska ha det övergripande ansvaret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft15"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;samt utarbeta de författningsförslag som behövs för att säkerställa ett heltäckande regelverk för kontanthanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Utredningen har sett över hanteringen, inte tillgången&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Utredningsuppdraget omfattar inte att se över allmänhetens tillgång till kontanter eller dess möjligheter att använda sig av kontanter i samhället. Utredningsuppdraget omfattar inte heller att se över vilka fysiska eller tekniska krav som bör kunna ställas på lokaler och säkerhet etc. i depåverksamheten eller i transport- och uppräknings- verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Utgångspunkten är att kedjan ska vara fungerande, effektiv och säker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Utredningen har i sitt arbete utgått från att kontanter kommer att användas även fortsättningsvis, åtminstone inom en överskådlig framtid. Förslagen som utredningen lämnar utgår därför från att det är grundläggande att kontanthanteringskedjan är välfungerande, effektiv och säker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft15"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Summary&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft7"&gt;The Inquiry on Cash Handling (Kontanthanteringsutredningen) has been assigned to review the regulations governing cash handling in Sweden, with surveying the processes involved in cash handling, and with identifying any flaws encountered in doing so. Based on the conclusions drawn from this survey, the inquiry proposes first that the Swedish Central Bank (the Riksbank) be given overall responsibility for cash handling in Sweden, and second that new legislation be passed in Sweden to regulate and place demands on the cash processing industry.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft24"&gt;The Cash Handling Flow&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Society Depends on Efficient Cash Handling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft25"&gt;Although new means of payment are being developed, and the use of debit cards is increasing, society is still very much dependent on an efficient handling of cash. Cash is distributed to society through the "cash handling flow". This involves a number of agencies, public as well as private, that all contribute in some way or other to make cash available for use by the general public and by businesses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;The Cash Handling Flow Includes Both Public and Private Agencies&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft25"&gt;The main entities within the cash handling flow are the Riksbank, the depot owner BDB Bankernas Depå AB (BDB), companies that supply cash machines or ATM:s, and &lt;NOBR&gt;cash-in-transit&lt;/NOBR&gt; companies, whose services include collecting, delivering, and counting cash, as well as depositing counted cash to their customers' accounts. On a broader view, this field also includes government agencies, such as&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft15"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft28"&gt;The Swedish Financial Supervisory Authority (Finansinspektionen) and the County Administrative Boards (Länsstyrelser), as well as private agencies, such as banks and retail companies. The flow starts and ends with the Riksbank, which has been granted the exclusive right to distribute or destroy banknotes and coins.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Private Contractors Handle Distribution and Depots&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Since the Riksbank restructured its cash handling activities in the &lt;NOBR&gt;mid-2000s,&lt;/NOBR&gt; private contractors have essentially taken over the distribution of cash, and private cash depots have emerged. The Riksbank reduced the number of its depots, and today it operates just one depot for the distribution of banknotes and reception of seasonal surplus and banknotes that are to be destroyed after having been taken out of circulation. Coins are handled by a private contractor on the Riksbank's behalf.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft24"&gt;Flaws in the Cash Handling Flow&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft10"&gt;The Cash Handling Flow Works, yet is Vulnerable&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Generally speaking, the cash handling flow functions well, and performs an important role in society. However, the incident that occurred during the fall of 2012, when the Panaxia companies went bankrupt, revealed a vulnerability in the cash handling flow, in that disruptions of the flow cause problems, both for individuals and for businesses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;No Agency with Overall Responsibility&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Cash handling is a vast field, which involves many different agencies, both public and private. However, no single one of these agencies is clearly in possession of an overall responsibility for cash handling. It's difficult to get an idea of how well the system works because of the many players involved, and the fact that several government agencies are involved in its supervision and control. It's particularly difficult to detect early signs of potential misconduct.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft25"&gt;In order to safeguard the function, efficiency, and safety of the cash handling flow, the inquiry concludes that it will be necessary for&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft15"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;one of the government agencies involved to take overall responsibility for monitoring progress within the field and detecting signs of potential issues or vulnerabilities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;The Cash Processing Industry is Unregulated&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Cash processing (for examples, see sections 5.4.2 and 11.1) is vital for the functioning of the other parts of the cash handling flow. This is where the cash from retail is counted after each day of business, and is then deposited to the accounts of the various retailers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;Cash-in-transit&lt;/NOBR&gt; companies pick up the daily cash deposits for processing, and the two major &lt;NOBR&gt;cash-in-transit&lt;/NOBR&gt; companies on the Swedish market also offer processing of both banknotes and coins.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;A significant portion of the total cash flow in society moves through the cash processing activities of the &lt;NOBR&gt;cash-in-transit&lt;/NOBR&gt; companies. Therefore, it is important both to the retail business operators and to society in general that this stage of the cash handling flow works as it should. However, it has been revealed that cash processing is essentially unregulated, and thus under no supervision. The main problem with this is that society lacks instruments for early detection of signs of misconduct in the industry. The inquiry considers it a serious flaw that such an important stage of the cash handling flow be unregulated and unsupervised, especially in light of the importance of this industry, both to the business sector and to society in general.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft24"&gt;Banknotes and Coins as Legal Tender&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;The Cash Handling Flow can Function even though Banks aren't Taking Cash&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft28"&gt;This inquiry has not been tasked with any review of the legal status of banknotes and coins. However, one cannot disregard the fact that in any situation where banks, for example, were placed under a legal obligation to accept cash (unlike today), we would see great effects on the cash distribution and the cash handling flow within the country. There is also no doubt that any statement of intent in that direction would have a great impact on the other considerations and proposals of the inquiry. However, the inquiry&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft15"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;has come to the conclusion that a comprehensive cash handling flow can be achieved without any need for obliging banks and financial institutions to accept cash.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft24"&gt;Overall Responsibility for Cash Handling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;The Inquiry Proposes that the Riksbank be Given Overall Responsibility&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;The inquiry proposes that the Riksbank be given overall responsibility for cash handling in Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;The intent of the proposals made by the inquiry is to make it clear that the Riksbank must always act with awareness of the fact that it is in some regard the final authority on cash handling in the country. In the event of extraordinary situations, the Riksbank should stay &lt;NOBR&gt;well-informed,&lt;/NOBR&gt; consider options for actions, and take action as it becomes necessary.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;This is not to be understood to mean that it would be inconceivable for the Riksbank to act in other circumstances than extraordinary ones. The Riksbank is to consider taking action as soon as it estimates that one or several actions that it could perform would improve cash handling in some significant regard. It cannot be ruled out that some given situation might provide reason for the Riksbank to take on a more extensive and operative role in cash handling than it performs today. The Riksbank will, naturally, have to weigh the utility of any action against its cost and other consequences.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;The Riksbank Should be Monitoring Developments and&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft10"&gt;Reporting on Them&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;The inquiry proposes adding to overall responsibility the duty of monitoring and giving yearly reports to Finansutskottet (the Committee on Finance in the Swedish Parliament) on developments within the field of cash handling. The Riksbank's overall responsibility will also involve summoning those agencies most involved in the field of cash handling to meet in a cash handling council, where information about cash handling can be exchanged.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft25"&gt;Any companies supervised by The Swedish Financial Supervisory Authority or the Riksbank, as well as any government agencies that&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft15"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft25"&gt;participate in the cash handling council, will, under the proposals of the inquiry, be obligated to pass on to the Riksbank any data that the Riksbank requires to monitor cash handling within the country.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft24"&gt;New Law Concerning Cash Processing&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft10"&gt;The Inquiry Proposes a New Law to Impose Regulations on Cash Processing&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;The inquiry proposes a new law in regards to specific kinds of cash processing. This legislation is directed at professional activities involving counting, authentication, or sorting by quality of Swedish banknotes or coins, or performing some other action related to them. However, this law will only apply to those who receive these banknotes or coins mainly for the purpose of performing one of these indicated activities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft25"&gt;Among other things, this law will require that cash processing businesses have a permit, and that other specific requirements be made of the owners, management and staff, and the business itself. The effects of the law will be that new, and in some cases very strict, demands will be placed on businesses involved with cash processing of the kinds just mentioned (see the section "Flaws in the Cash Handling Flow" above). The inquiry proposes that the Riksbank be given the official duties that the new law will necessitate. This law is proposed to take effect on July 1st of 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft24"&gt;The Mission Statement and Premises of the Inquiry&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;The Inquiry has Performed a Broad Review&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;The Cash Handling Inquiry was assigned with performing a review of the cash handling regulations in place in Sweden. This was to be performed on a holistic level, and to involve the entire cash handling flow and the agents within it. This included surveying all of the processes and agents in the field of cash handling, as well as identifying any flaws in the set of regulations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft30"&gt;The mission included performing an analysis of cash handling before and after the restructuring that the Riksbank underwent in 2004. The inquiry was also tasked with analysing and drawing&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft15"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;conclusions from the corresponding regulations followed in other countries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft28"&gt;The inquiry was to determine whether it is appropriate to let parts of the cash handling system remain managed by private companies, or whether the state ought to reclaim responsibility for all or certain parts of the cash handling system. As well as this, the inquiry was asked to analyse and consider the matter of final authority over cash handling, and suggest a suitable agency to be given overall responsibility, as well as develop the proposals for legislation necessary for ensuring that a comprehensive set of regulations for cash handling can be established.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;The Inquiry has Examined Handling, not Supply&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;The Inquiry's given assignment does not include estimating the general public's access to cash, or their opportunities to use cash within society. The Inquiry's given assignment also does not include any examination of the physical and technical demands that should be made regarding the premises, security and so on at the depots and within the &lt;NOBR&gt;cash-in-transit&lt;/NOBR&gt; and cash processing industries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;The Basic Premise is that the Flow is to be Functional, Efficient, and Safe&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;The inquiry's efforts have been guided by the basic assumption that cash will continue to be used, at least for the foreseeable future. Thus, the proposals made by the inquiry are all based on the premise that the cash handling flow is to be functional, efficient, and safe.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft15"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;1 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft24"&gt;lag (2015:000) om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft27"&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om yrkesmässig uppräknings- verksamhet som består i att räkna, äkthetskontrollera eller kvalitets- sortera svenska sedlar eller mynt eller i att vidta annan därmed sammanhängande åtgärd. Lagen gäller endast den som tar emot sådana sedlar eller mynt med ett huvudsakligt syfte att utföra någon av de angivna åtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Lagen gäller inte för uppräkningsverksamhet som drivs av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges riksbank,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;annan statlig eller kommunal myndighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;den som driver bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;den som hanterar endast mynt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Tillståndsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;2 § För att driva uppräkningsverksamhet enligt denna lag krävs tillstånd av Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft15"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Förutsättningar för tillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;3 § Tillstånd till verksamhet enligt denna lag ska ges om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;sökanden bedöms ha den insikt, erfarenhet och organisation som krävs för att driva den planerade verksamheten på lämpligt sätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;det finns skäl att anta att den planerade verksamheten inte kommer att drivas av någon som avses i 6 § första stycket, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas i enlighet med denna lag och andra författningar som reglerar sökandens verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Villkor för tillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft28"&gt;4 § Riksbanken får när ett tillstånd enligt denna lag ges eller under tillståndets giltighetstid besluta om de villkor som behövs för att trygga uppräkningsverksamheten som avses i 1 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Definition av uppräkningsföretag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;5 § Med uppräkningsföretag avses den som har tillstånd att driva verksamhet enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Krav på ägare och ledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft7"&gt;6 § Den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller som har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet får inte driva verksamhet som är tillståndspliktig enligt 2 §. För en juridisk person gäller detta förbud den som har ett kva- lificerat innehav av andelar i den juridiska personen eller ingår i dess ledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft8"&gt;Med kvalificerat innehav avses ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 1 kap. 5 a § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft25"&gt;När ett uppräkningsföretag får kännedom om att förändringar har skett i den krets som anges i första stycket, ska företaget genast anmäla förändringen till Riksbanken. Om en juridisk person har ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft15"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft28"&gt;kvalificerat innehav i företaget, ska den juridiska personen genast anmäla ändringar av vilka som ingår i dess ledning till Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Godkännande av personal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;7 § Den som hos ett uppräkningsföretag ägnar sig åt uppräknings- verksamhet enligt 1 § första stycket ska vara godkänd vid prövning med avseende på laglydnad, medborgerlig pålitlighet och lämplighet i övrigt för anställning i ett sådant företag. Kravet på godkännande gäller också den som ingår i ledningen i en juridisk person med tillstånd enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;8 § Prövning som avses i 7 § görs av Riksbanken, minst en gång varje år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Vid Riksbankens prövning av en persons laglydnad och med- borgerliga pålitlighet ska uppgifter som avses i 21 § 2 säkerhets- skyddslagen (1996:627) inhämtas. Därvid ska 19, &lt;NOBR&gt;24-26&lt;/NOBR&gt; och 28 §§ säkerhetsskyddslagen och 29, &lt;NOBR&gt;31-33&lt;/NOBR&gt; och 43 §§ säkerhetsskydds- förordningen (1996:633) tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Ett godkännande enligt 7 § får begränsas till viss tid, om det finns särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Sundhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;9 § Ett uppräkningsföretag ska driva verksamheten enligt denna lag på ett sätt som är sunt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Vissa rörelseregler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft27"&gt;10 § Ett uppräkningsföretag ska se till att den som lämnat giltiga svenska sedlar eller mynt för uppräkningsverksamhet enligt 1 § första stycket får motsvarande nominella belopp insatt på anvisat konto så snart som möjligt och senast inom tre bankdagar, räknat från det att sedlarna eller mynten har kommit till den plats där sådan verksamhet som avses i 1 § första stycket utförs. Beloppet som sätts in får dock understiga det nominella i den mån det följer av skriftligt avtal med den som lämnat sedlarna eller mynten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft7"&gt;Tidsgränsen enligt första stycket gäller inte om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft15"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;sedlarna eller mynten lämnats i en automat som utför någon av de åtgärder som avses i 1 § första stycket, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;en längre tidsgräns följer av skriftligt avtal med den som läm- nat sedlarna eller mynten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Företaget får dröja med att se till att insättningen sker i förhållande till vad som följer av första eller andra stycket, om det finns särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;Företaget ska varje månad rapportera sådana fall som avses i tredje stycket till Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;11 § Till dess skyldigheten enligt 10 § är fullgjord ska ett uppräk- ningsföretag hålla sedlar eller mynt som avses där avskilda från egna tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft10"&gt;Uppdragsavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft7"&gt;12 § Ett uppräkningsföretag får uppdra åt någon annan att utföra visst arbete eller vissa operativa funktioner som ingår i företagets verksamhet enligt denna lag. Företaget ska anmäla sådana upp- dragsavtal till Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Uppdrag åt någon annan att utföra sådana funktioner som är av väsentlig betydelse för verksamheten får ges bara om uppräk- ningsföretaget ansvarar för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säkerhetsmässigt betryggande former, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;uppdraget inte väsentligt försämrar Riksbankens möjligheter att övervaka att uppräkningsföretaget följer de regler som gäller för verksamheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft10"&gt;Register&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft7"&gt;13 § Riksbanken får föra separata register med hjälp av automatisk behandling över&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;uppräkningsföretag, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;personer som prövas enligt 7 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft30"&gt;Registret enligt första stycket 2 får innehålla namn, person- nummer, samordningsnummer och adress samt uppgift om utfallet av prövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft15"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Registret enligt första stycket 2 får innehålla personuppgifter som anges i 13 och 21 §§ personuppgiftslagen (1998:204) om upp- gifterna har inhämtats eller lämnats för prövning enligt 7 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;14 § Riksbanken har tillsyn över uppräkningsföretag. Tillsynen omfattar att företagets verksamhet drivs enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;denna lag, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;andra författningar som reglerar verksamheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft10"&gt;Upplysningar från och undersökningar hos ett uppräkningsföretag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft30"&gt;15 § Ett uppräkningsföretag ska lämna Riksbanken de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som myndigheten begär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft7"&gt;16 § Ett uppräkningsföretag ska till Riksbanken så snart som möj- ligt och senast inom en vecka anmäla när&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;en person som godkänts enligt 7 § lämnar sin anställning eller sitt uppdrag hos företaget, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;det står klart att en person, som efter ansökan av företaget har godkänts eller är föremål för prövning hos Riksbanken, inte kommer att påbörja någon anställning eller något uppdrag hos företaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;17 § Riksbanken får genomföra undersökning hos ett uppräk- ningsföretag. En sådan undersökning ska göras så snart det finns anledning till det, dock minst en gång varje år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft10"&gt;Upplysningar från och undersökningar hos andra än uppräkningsföretag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft28"&gt;18 § Om ett uppräkningsföretag ingår i en koncern ska de övriga företagen i koncernen lämna Riksbanken de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som myndigheten behöver för sin tillsyn över uppräkningsföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft15"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;19 § Den som har fått i uppdrag av ett uppräkningsföretag att utföra visst arbete eller vissa operativa funktioner ska lämna Riksbanken de upplysningar om sin verksamhet och därmed sam- manhängande omständigheter som myndigheten begär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft28"&gt;Riksbanken får genomföra undersökning hos uppdragstagaren, om det behövs för tillsynen över uppräkningsföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Ingripanden mot uppräkningsföretag, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;20 § Om ett uppräkningsföretag åsidosätter sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar som reglerar företagets verk- samhet, ska Riksbanken ingripa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Riksbanken ska då utfärda ett föreläggande att inom viss tid begränsa verksamheten, minska riskerna i den eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen, ett förbud att verkställa beslut eller en anmärkning. Om överträdelsen är all- varlig ska företagets tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Riksbanken får avstå från ingripande om en överträdelse är ringa eller ursäktlig, om företaget gör rättelse eller om någon annan myndighet har vidtagit åtgärder mot företaget och dessa åtgärder bedöms tillräckliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft7"&gt;21 § Riksbanken ska när en anmälan enligt 6 § tredje stycket kommer in, och därutöver minst en gång varje år, kontrollera att villkoret i 6 § första stycket är uppfyllt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Om verksamheten drivs av en fysisk person och om villkoret inte är uppfyllt, får Riksbanken återkalla uppräkningsföretagets tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Om verksamheten drivs av en juridisk person och om villkoret inte är uppfyllt, får Riksbanken förelägga den juridiska personen att göra rättelse. Om rättelse inte görs får Riksbanken återkalla upp- räkningsföretagets tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Om det är en innehavare som avses i 6 § andra stycket som inte uppfyller villkoret i 6 § första stycket, får Riksbanken förelägga innehavaren att avyttra så stor del av aktierna eller andelarna att innehavet därefter inte är kvalificerat eller, om innehavaren är en juridisk person, att byta ut den i dess ledning diskvalificerade per- sonen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft15"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft7"&gt;22 § Riksbanken får återkalla ett godkännande enligt 7 § när det inte längre finns förutsättningar enligt denna lag för godkännandet eller när det i övrigt finns särskild anledning till återkallelse. Riksbanken ska återkalla ett godkännande när den som godkän- nandet avser har lämnat sin anställning eller sitt uppdrag hos ett uppräkningsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Ett beslut om återkallelse av ett godkännande gäller omedelbart, om inte annat förordnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft7"&gt;23 § Riksbanken ska återkalla ett uppräkningsföretags tillstånd om företaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;har fått tillståndet genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;inte inom ett år från det tillstånd beviljades har börjat driva sådan verksamhet som tillståndet avser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit sådan verksamhet som tillståndet avser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;har förklarat sig avstå från tillståndet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;har överlåtit hela sin verksamhet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;har försatts i konkurs eller om beslut har fattats om att före- taget ska tvångslikvideras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft7"&gt;I fall som avses i första stycket &lt;NOBR&gt;1-3&lt;/NOBR&gt; får i stället varning meddelas, om det är tillräckligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft7"&gt;24 § Om tillståndet återkallas, får Riksbanken besluta om hur avvecklingen av verksamheten enligt denna lag ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft7"&gt;Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft10"&gt;Ingripande mot den som saknar tillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft7"&gt;25 § Om någon driver verksamhet enligt denna lag utan att vara berättigad till det, ska Riksbanken förelägga denne att upphöra med verksamheten. Riksbanken får besluta hur avvecklingen av verk- samheten ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft28"&gt;Riksbanken får förelägga den som driver verksamheten att lämna de upplysningar om verksamheten som Riksbanken behöver för att bedöma om lagen är tillämplig på viss verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft15"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Sanktionsavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;26 § Om ett uppräkningsföretag har fått anmärkning eller varning enligt 20 §, får Riksbanken besluta att företaget ska betala en sanktionsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;Avgiften tillfaller staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft7"&gt;27 § Sanktionsavgiften ska uppgå till lägst 5 000 kronor och högst 50 miljoner kronor. Avgiften får inte överstiga tio procent av företagets omsättning det närmast föregående räkenskapsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Om överträdelsen har skett under företagets första verksam- hetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;För ett företag som driver också annan verksamhet än den till- ståndspliktiga enligt denna lag ska omsättningen enligt första stycket avse endast uppräkningsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft28"&gt;28 § När sanktionsavgiftens storlek beslutas, ska särskild hänsyn tas till hur allvarlig den överträdelse är som föranlett anmärkningen eller varningen och till hur länge överträdelsen har pågått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Förseningsavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;29 § Om ett uppräkningsföretag inte i tid lämnar de upplysningar som Riksbanken begär med stöd av 4 eller 15 §, får myndigheten besluta att företaget ska betala en förseningsavgift på högst 100 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;Avgiften tillfaller staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Verkställighet av sanktionsavgift och förseningsavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft25"&gt;30 § Sanktionsavgiften eller förseningsavgiften ska betalas till Riksbanken inom trettio dagar efter det att beslutet om att ta ut avgiften har vunnit laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft7"&gt;31 § Riksbankens beslut om sanktionsavgift eller förseningsavgift får verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser, om avgiften inte har betalats inom den tid som anges i 30 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Om sanktionsavgiften eller förseningsavgiften inte betalas i tid, ska Riksbanken lämna den obetalda avgiften för indrivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft15"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Bestämmelser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft7"&gt;32 § En sanktionsavgift eller förseningsavgift faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet att ta ut avgiften vann laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Revision&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;33 § Ett uppräkningsföretag ska ha minst en revisor som utses av företaget. Bara den som är auktoriserad eller godkänd revisor får vara revisor. Minst en revisor ska vara auktoriserad revisor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft7"&gt;34 § Riksbanken har rätt att förordna en eller flera revisorer att, tillsammans med uppräkningsföretagets övriga revisorer, delta i revisonen av företaget. Minst en av de av Riksbanken förordnade revisorerna ska vara auktoriserad revisor. Riksbanken får när som helst återkalla ett sådant förordnade och utse en ny revisor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Revisorn har rätt till skäligt arvode från företaget för sitt arbete. Storleken på arvodet bestäms av Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Riksbanken ska utfärda en instruktion för en revisor som för- ordnats av myndigheten. En revisor som förordnats av Riksbanken ska oavsett stämmans anvisningar följa den instruktion som myn- digheten har utfärdat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft7"&gt;35 § En revisor eller en särskild granskare ska omedelbart rap- portera till Riksbanken om han eller hon vid fullgörandet av sitt uppdrag i ett uppräkningsföretag får kännedom om förhållanden som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;kan utgöra en väsentlig överträdelse av någon författning som reglerar företagets verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;kan påverka företagets fortsatta drift negativt, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen eller resultaträkningen fastställs eller till anmärkning enligt 9 kap. 33 eller 34 § aktiebolagslagen (2005:551), 8 kap. 13 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, eller 29 eller 30 § revisionslagen (1999:1079).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft25"&gt;Revisorn och den särskilde granskaren har en motsvarande rap- porteringsskyldighet om han eller hon får kännedom om förhållan- den som avses i första stycket vid fullgörande av uppdrag i upp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft15"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p170 ft28"&gt;räkningsföretagets moderföretag eller dotterföretag eller i ett företag som har en likartad förbindelse med uppräkningsföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Vite&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;36 § Riksbankens föreläggande eller förbud enligt denna lag får förenas med vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;Avgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;37 § Uppräkningsföretag ska bekosta Riksbankens verksamhet enligt denna lag med avgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft7"&gt;Riksbanken får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar samt för tillsyn enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Bemyndiganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;38 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;hur kravet på sundhet som avses i 9 § kan uppfyllas, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;sådana avgifter som avses i 37 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Upplysningsbestämmelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft7"&gt;39 § Den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § första stycket 1 regeringsformen meddela föreskrifter om verkställigheten av denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft8"&gt;40 § Riksbankens beslut enligt 25 § andra stycket får inte överklagas. Riksbankens beslut i övrigt enligt denna lag får överklagas till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft27"&gt;allmän förvaltningsdomstol. Detta gäller dock inte beslut i ärenden som avses i 20 § första stycket 5 förvaltningslagen (1986:223).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Riksbanken får bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft7"&gt;eller återkallelse ska gälla omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft15"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;
&lt;DIV id="p35dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B36135x1.jpg/" id="p35img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Ingripanden mot uppräkningsföretag enligt denna lag får end- ast avse handlingar eller underlåtenheter som har inträffat efter ikraftträdandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Om ett företag som vid ikraftträdandet bedriver uppräknings- verksamhet före utgången av oktober 2015 ger in en ansökan om att få bedriva verksamhet enligt de nya bestämmelserna får verk- samheten fortsätta, dock längst till dess att frågan om tillstånd slutligt har avgjorts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft15"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;
&lt;DIV id="p36dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B36136x1.jpg/" id="p36img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft35"&gt;lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 1 kap. 2 § och 5 kap. 3 § ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 5 kap. 6 och 7 §§, av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p184 ft36"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td44"&gt;&lt;P class="p185 ft11"&gt;1 kap.&lt;SPAN class="ft37"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p186 ft7"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;Riksbanken har enligt 9 kap. 13 § regeringsformen ansvaret för&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;penningpolitiken.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p187 ft7"&gt;Målet för Riksbankens verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;Målet för Riksbankens verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;samhet &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara att upprätt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;samhet &lt;SPAN class="ft38"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara att upprätthålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;hålla ett fast penningvärde.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;ett fast penningvärde.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p187 ft7"&gt;Riksbanken &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;också främja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;Riksbanken &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;också främja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;ett säkert och effektivt betal-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;ett säkert och effektivt betal-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;ningsväsende.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;ningsväsende.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;Riksbanken har det övergri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft39"&gt;pande ansvaret för kontanthan-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;teringen i landet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p187 ft7"&gt;Riksbanken får meddela före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;Riksbanken får meddela före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;skrifter inom ramen för sitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;skrifter inom ramen för sitt ansvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;ansvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p187 ft12"&gt;penningpolitiken.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;för penningpolitiken. Riksbanken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;Riksbanken får även meddela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;får även meddela föreskrifter såvitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;föreskrifter såvitt avser verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;avser verksamhet med anknytning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;samhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p188 ft7"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p187 ft7"&gt;anknytning till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;till Riksbankens betalningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;Riksbankens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p187 ft12"&gt;betalningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;eller kontantförsörjningsuppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;eller kontantförsörjningsuppdrag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft38"&gt;eller den verksamhet som banken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;får ägna sig åt enligt 5 kap. 3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;andra stycket&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p189 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Senaste lydelse 2004:668.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft15"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;
&lt;DIV id="p37dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B36137x1.jpg/" id="p37img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p190 ft29"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p191 ft30"&gt;Riksbanken &lt;SPAN class="ft42"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;svara för lan- dets försörjning med sedlar och mynt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft43"&gt;Verksamhet som avses i första stycket får Riksbanken bedriva i samarbete med annan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft25"&gt;I syfte att effektivisera kon- tantcirkulationen får Riksbanken utge ersättning eller ge räntefri kredit till företag som avskilt och lagrat sedlar och mynt enligt Riksbankens anvisningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;3 §&lt;SPAN class="ft44"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft8"&gt;Riksbanken &lt;SPAN class="ft43"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;svara för lan- dets försörjning med &lt;SPAN class="ft43"&gt;kontanter genom att ge ut &lt;/SPAN&gt;sedlar och mynt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft42"&gt;Riksbanken får i övrigt svara för landets försörjning med kon- tanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft25"&gt;I syfte att effektivisera kon- tantcirkulationen får Riksbanken &lt;SPAN class="ft45"&gt;betala &lt;/SPAN&gt;ersättning eller ge räntefri kredit till företag som avskilt och lagrat sedlar och mynt enligt Riksbankens anvisningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p197 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft7"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;Riksbanken ska följa och minst en gång om året lämna en skriftlig redogörelse till riksdagens finans- utskott om kontanthanteringen i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft43"&gt;De myndigheter som ingår i rådet enligt 7 §, finansinstitut eller andra företag som står under tillsyn av Finansinspektionen och företag som står under Riksbankens tillsyn är skyldiga att lämna de uppgifter som Riksbanken behöver för att kunna följa kontanthanteringen i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Senaste lydelse 2004:1303.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft15"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;
&lt;DIV id="p38dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B36138x1.jpg/" id="p38img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft29"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft7"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft9"&gt;Inom Riksbanken finns ett råd för kontanthantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft43"&gt;Rådet består av företrädare för Riksbanken, Finansinspektionen och den eller de länsstyrelser som Riksbanken bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft9"&gt;Rådet ska sammanträda minst två gånger per år och utbyta erfarenheter om kontanthante- ringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft43"&gt;Riksbanken får bestämma att andra myndigheter än de som framgår av andra stycket ska när- vara vid rådets sammanträden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft7"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft15"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;
&lt;DIV id="p39dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B36139x1.jpg/" id="p39img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft24"&gt;lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p21 ft36"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p212 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;1 §&lt;SPAN class="ft44"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft7"&gt;Företag som tillhör någon eller några av följande kategorier ska för varje räkenskapsår avsluta bokföringen med en årsredovisning och offentliggöra den enligt 2 §:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;aktiebolag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;ekonomiska föreningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;a. grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag, dock inte stiftelser som får använda sina tillgångar uteslutande till för- mån för medlemmar av en viss eller vissa släkter och som är bokföringsskyldiga endast på grund av 2 kap. 3 § första stycket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft9"&gt;5 a. företag som omfattas av lagen (2015:000) om viss uppräkningsverk- samhet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;6. företag som uppfyller mer än ett av följande villkor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Senaste lydelse 2010:849.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft15"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;
&lt;DIV id="p40dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B36140x1.jpg/" id="p40img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;företag som är moderföretag i en koncern vilken uppfyller mer än ett av följande villkor:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;a) medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;b) koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;c) koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Vid tillämpningen av första stycket 7 b och c ska fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av intern- vinst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft25"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft15"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft35"&gt;lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretessla- gen (2009:400)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 16 kap. 1 §, rubriken till 16 kap. och rubriken närmast före 16 kap. 1 § ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det i lagen ska införas en ny paragraf, 31 kap. 1 a §, av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p222 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft52"&gt;16 kap Sekretess till skydd för rikets centrala finanspo- litik, penningpolitik eller valutapolitik&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p222 ft9"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft54"&gt;16 kap. Sekretess till skydd för rikets &lt;SPAN class="ft53"&gt;kontanthantering&lt;/SPAN&gt;, centrala finanspolitik, pen- ningpolitik eller valutapoli- tik&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;Statsfinanssekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Statsfinanssekretess &lt;SPAN class="ft38"&gt;m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft7"&gt;Sekretess gäller hos regeringen, Riksbanken och Riksgäldskontroet för uppgift som rör rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas om uppgiften röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft9"&gt;Sekretess gäller vidare hos statlig myndighet för uppgift som rör kontanthanteringen i riket, om det kan antas att det skadar landets försörjning av kontanter eller på annat sätt försvårar kon- tanthanteringen om uppgiften röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft7"&gt;För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tio år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft15"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;
&lt;DIV id="p42dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B36142x1.jpg/" id="p42img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p229 ft29"&gt;31 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft7"&gt;1 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft56"&gt;Sekretess gäller hos Riksbanken i ärenden enligt lagstiftningen om viss uppräkningsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft9"&gt;Sekretessen gäller inte beslut av Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft9"&gt;För uppgift i en allmän hand- ling gäller sekretessen i högst fem- tio år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft7"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft15"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;P class="p234 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft7"&gt;Utredningen har fått i uppdrag att göra en översyn av regelverket för kontanthantering i Sverige. Uppdraget ska genomföras utifrån ett helhetsperspektiv där hela kontanthanteringskedjan och dess aktörer omfattas. Syftet med uppdraget är att säkerställa ett hel- täckande regelverk för kontanthanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft7"&gt;Utredningen ska bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;analysera kontanthanteringen före och efter den omstrukturering som Riksbanken beslutade år 2004 och redogöra för konsekvenserna av denna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;ta ställning till om det är lämpligt att även fortsättningsvis låta delar av kontanthanteringen hanteras av den privata sektorn eller om staten åter bör ta på sig ansvaret för hela eller delar av kontanthanteringen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;analysera och överväga huvudmannaskap för kontanthante- ringen och lämna förslag på lämplig myndighet som ska ha det övergripande ansvaret,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;kartlägga kontanthanteringens alla moment och alla dess aktö- rer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;identifiera bristerna i regelverket för kontanthanteringen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;analysera och dra slutsatser av hur motsvarande regelverk är utformat i andra länder, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;utarbeta de författningsförslag som behövs för att säkerställa ett heltäckande regelverk för kontanthanteringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft7"&gt;Utredningens direktiv finns i bilaga 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft15"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Utredningens arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;Utredningens arbete inleddes under sommaren 2013. Utredaren har därefter sammanträtt med utredningens experter vid sju till- fällen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;I ett inledande skede träffade utredningen flera berörda aktörer såsom Riksbanken, Finansinspektionen, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, BDB Bankernas Depå AB (BDB), banker, företag som transporterar kontanter och bedriver uppräknings- verksamhet (s.k. värdebolag), företag som tillhandahåller kontant- automater m.fl. En förteckning över vilka utredningen har haft kontakt med finns i bilaga 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft25"&gt;Den expertgrupp som bistått utredningen har bestått av repre- sentanter från Regeringskansliet, Riksbanken, Finansinspektionen, Länsstyrelsen i Stockholm, Revisorsnämnden, Svenska Bankföreningen, Svensk Handel och SäkerhetsBranschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;Studiebesök och möten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft27"&gt;Utredningen har besökt Riksbankens kontor i Tumba och några av de depåer som ägs och drivs av BDB samt värdebolagen Loomis Sverige AB (Loomis) och Nokas Värdehantering AB (Nokas).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Utredningen har även bjudit in berörda arbetstagarorganisationer och Arbetsmiljöverket till ett rundabordssamtal. Representanter för Arbetsmiljöverket, Finansförbundet, Handelsanställdas förbund och Svenska Transportarbetareförbundet deltog vid detta möte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Vidare har utredningen informerat om dess arbete vid ett möte med Riksbankens kontanthanteringsråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Särskilda uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Utredningen har uppdragit åt Occam Associates att göra en över- siktlig kartläggning av strukturerna och regelverken kring kontant- hanteringen i Danmark, Finland, Nederländerna, Norge, delar av Storbritannien (England och Wales) och Tyskland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft7"&gt;Kartläggningen finns i bilaga 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft15"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td53"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td54"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Bakgrund till uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft7"&gt;Enligt direktiven synliggjorde de s.k. Panaxiabolagens konkurser hösten 2012 att det finns brister i fråga om regelverk för och tillsyn av kontanthanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Med anledning av Panaxiabolagens konkurser lämnade Riksbanken senare under hösten 2012 en framställning till riksdagen (2012/13:RB3) om vissa utredningsbehov, där banken föreslog att en eller flera utredningar snarast skulle tillsättas för att se över hur regel- verket för företag som medverkar i kontantflödet i Sverige bör vara utformat. Riksbanken menade att syftet med utredningsarbetet borde vara att etablera ett sammanhängande och effektivt ramverk som bidrar till att säkerställa en välfungerande, säker och samhälls- ekonomisk hantering av kontanter. Riksbanken förordade en bred ansats som bl.a. borde omfatta analys av vilka företag som ska få hantera stora mängder kontanter, vilka tillstånd de ska ha och vilka regler som ska gälla för dessa företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft7"&gt;Regeringen konstaterade att det fanns behov av att utreda ett antal frågor rörande reglering och tillsyn av kontanthantering och att en särskild utredare borde få i uppdrag att göra detta. Direktiv till en översyn av kontanthanteringen togs genom beslut vid rege- ringssammanträde den 19 juni 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Utgångspunkter och avgränsningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft7"&gt;I direktiven anges att utredningsarbetet ska ske utifrån ett helhets- perspektiv där hela kontanthanteringskedjan och dess aktörer ska omfattas. Syftet är att säkerställa ett sammanhängande och heltäck- ande regelverk. Regeringen slår i direktiven fast att en välfungerande, effektiv och säker kontanthanteringskedja är nödvändig för att hushåll och företag ska ha tillgång till och möjlighet att använda sig av kontanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;Vidare anges i direktiven att utredaren vid förslag till utformning av ny lagstiftning ska sträva efter att kostnaderna och de administrativa bördorna för berörda begränsas och hålls så låga som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft25"&gt;I direktiven anges också avgränsningar för utredningens arbete. Utredningsuppdraget omfattar inte att se över allmänhetens tillgång till kontanter eller dess möjligheter att använda sig av kontanter i samhället. Utredningsuppdraget omfattar inte heller att se över vilka fysiska eller tekniska krav som bör kunna ställas på lokaler och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft15"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;säkerhet etc. i depåverksamheten eller i transport- och uppräknings- verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft7"&gt;Utredningen har utgått från att kontanter kommer att användas även fortsättningsvis, åtminstone inom en överskådlig framtid. Utredningen har inte beaktat några scenarier som bygger på att Sverige går med i eurosamarbetet, utan utredningens arbete utgår från en kontanthanteringskedja som hanterar svenska sedlar och mynt och som lyder under svenska lagar och regler med den hän- syn som dock måste tas till den reglering som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen (EU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Begrepp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft28"&gt;De bolag som hanterar den stora delen av den operativa kontant- hanteringen i landet (Loomis och Nokas) kallas ibland kontant- hanteringsföretag, ibland värdetransportbolag eller &lt;NOBR&gt;CIT-bolag&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(cash-in-transit).&lt;/NOBR&gt; Såvitt utredningen känner till förekommer dessa uttryck inte i någon författning. Däremot är bolag som ägnar sig åt värdetransporter s.k. bevakningsföretag enligt lagen (1974:191) om bevakningsföretag. Om inte annat särskilt anges kallas berörda företag genomgående för värdebolag i detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Annan behandling med kopplingar till kontanthanteringskedjan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;I detta avsnitt kommenteras helt kort andra pågående eller nyligen avslutade utredningar och arbeten med kopplingar till kontanthan- teringskedjan som kan ha betydelse för utredningens arbete. Vissa arbeten kommer inte att vara avslutade innan denna utredning läm- nar sina slutliga förslag, och kan därmed inte beaktas fullt ut i utredningens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;Utredningen om stärkt krisberedskap i det centrala betalningssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft25"&gt;I december 2011 överlämnade Utredningen om stärkt krisbered- skap i det centrala betalningssystemet sitt betänkande med samma namn till regeringen, se SOU 2011:78. Utredningen hade till upp- gift att konkretisera förslag avseende grundläggande säkerhetsni-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft15"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td53"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td54"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;våer och nationellt samordningsansvar för såväl förebyggande kris- beredskapsåtgärder som åtgärder vid en akut kris inom det centrala betalningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft27"&gt;Utredningen föreslog bl.a. att Riksbanken ska ha det samord- nande nationella ansvaret för krisberedskapen i det centrala betal- ningssystemet. Vidare föreslogs en ny lag om krisberedskap i det centrala betalningssystemet och smärre förändringar i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank samt i offentlighets- och sekre- tesslagen (2009:400). Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Finansdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft9"&gt;Utredningen om genomförandet av det moderniserade yrkeskvalifi- kationsdirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;För att underlätta för personer som vill arbeta i andra medlemslän- der inom områden där yrket är reglerat i värdlandet finns &lt;NOBR&gt;EU-regler&lt;/NOBR&gt; om ömsesidigt erkännande av examina och yrkeskompetens. Med ”reglerat” menas att yrket fordrar ett tillstånd av något slag, exem- pelvis en legitimation. Utgångspunkten inom EU är att man ska anses vara tillräckligt kvalificerad för att utöva ett yrke i andra medlemsländer om man är det i sitt hemland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft27"&gt;EU har särskilda regler kring själva utbildningen för vissa yrken, exempelvis läkare. EU har även mer allmänna regler för yrken som kan vara reglerade i värdlandet. Det kan röra sig om yrken som advokat, sjukgymnast eller väktare. För att åstadkomma fri rörlig- het för personer ska myndigheterna i värdlandet värdera och ta hänsyn till bl.a. kompetens- och examensbevis från hemlandet. Om detta, och om inrapportering av nationellt reglerade yrken, finns &lt;NOBR&gt;EU-regler&lt;/NOBR&gt; i det s.k. yrkeskvalifikationsdirektivet 2005/36/EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft27"&gt;Ett moderniserat direktiv antogs i slutet av år 2013, 2013/55/EU. Direktivet ska vara genomfört i svenska lagar, för- ordningar och föreskrifter senast den 18 januari 2016. En särskild utredare fick i uppdrag att lämna förslag till hur det moderniserade direktivet ska genomföras i svensk rätt och förvaltning. Uppdraget redovisades i april 2014 i betänkandet SOU 2014:19 Yrkeskvalifi- kationsdirektivet – ett samlat genomförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Genomförandet av direktivet bedöms inte påverka Kontant- hanteringsutredningens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft15"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p258 ft9"&gt;Utredningen om översyn av lagstiftningen om handel med begagnade varor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Regeringen tillsatte i augusti 2013 en särskild utredare för att analysera utvecklingen av handel med begagnade varor och utvärdera lagstift- ningen om handel med begagnade varor (dir. 2013:82). Utredaren ska göra en bedömning av om ett lagstadgat kontant- och checkförbud vid handel med metallskrot är ett lämpligt och ändamålsenligt sätt att stävja brottsligheten med metallstölder, underlätta polisens arbete och därigenom bidra till en förbättrad marknad med konkurrens på lika villkor. Utredningstiden har förlängts och uppdraget ska redovisas senaste den 31 oktober 2014 (dir. 2014:94).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;Utredningens förslag bedöms inte påverka Kontanthanterings- utredningens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Utredningen om revisorer och revision – nya &lt;NOBR&gt;EU-regler&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft27"&gt;Den 16 april 2014 antogs en ny &lt;NOBR&gt;EU-förordning&lt;/NOBR&gt; (nr 537/2014) om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse. Samma dag antogs ett direktiv (2014/56/EU) om ändring av 2006 års revisorsdirektiv (2006/43/EG). Ett av de huvudsakliga syftena med de nya rättsakterna är att stärka revisionen av företag som anses vara av allmänt intresse. Med företag av allmänt intresse avses främst noterade företag, kreditinstitut och försäkringsföre- tag. Därutöver ges medlemsstaterna utrymme att bestämma att även andra företag kan vara av allmänt intresse, till exempel företag som är av betydande allmänt intresse på grund av arten av sin verk- samhet, sin storlek eller antalet anställda. Förordningen ska i allt väsentligt tillämpas från den 17 juni 2016 och direktivet ska vara genomfört samma datum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;De nya regelverken syftar enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; till att säkra den finansiella stabiliteten, bl.a. genom att öka tilltron till den lagstadgade revisionen och de revisorer som utför denna. För att minska gapet mellan vad som allmänt förväntas av en revision och revisorns faktiska uppgifter tydliggörs revisorns uppgifter. Ytterli- gare medel för att höja tilltron till revisorerna är att förstärka deras opartiskhet och självständighet samt att förbättra tillsynen över revisorerna. I detta syfte har regler om s.k. byrårotation och en lista med förbjudna rådgivningstjänster införts. Därtill har revisionsut- skottet fått ett ökat inflytande över revisionens utförande. Vidare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft15"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td53"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td54"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft7"&gt;har tillsynsmyndigheterna fått ytterligare utrednings- och sankt- ionsmöjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft27"&gt;Genom de nya rättsakterna har också revisorns rapporterings- skyldighet utvecklats. I ändringsdirektivet finns särskilda krav vad gäller bl.a. revisorns rapportering vid revisioner av företag som ses som företag av allmänt intresse. Revisorer ska avge två rapporter i stället för den revisionsberättelse som de avger i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Den ena rapporten, som kommer att utgöra den nya revisions- berättelsen, ska innehålla bl.a. en beskrivning av de viktigaste fast- ställda riskerna för väsentliga felaktigheter, inklusive fastställda risker för väsentliga felaktigheter på grund av bedrägeri, en sam- manfattning av revisorns åtgärder till följd av dessa risker, i före- kommande fall de viktigaste iakttagelserna med anledning av dessa risker samt en förklaring av i vilken utsträckning den lagstadgade revisionen anses kunna upptäcka oriktigheter, inklusive bedrägeri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Därtill ska revisorn avge en andra rapport ställd till revisionskli- entens revisionsutskott eller annat organ med samma uppgifter. Rapporten ska innehålla bl.a. omdömen beträffande händelser eller förhållanden som identifierats under revisionens gång och som kan kasta betydande tvivel över den granskade enhetens förmåga att fortsätta verksamheten samt en sammanfattning av alla garantier, administrativa skrivelser, offentliga ingripanden och andra stödåt- gärder som har beaktats i bedömningen av den granskade enhetens förmåga att fortsätta verksamheten. Vidare ska rapporten innehålla information om eventuella betydande brister i den granskade enhetens eller, när det gäller koncernredovisning, moderbolagets interna finansiella kontrollsystem och i dess redovisningssystem samt uppgifter om faktiska eller misstänkta situationer som inbe- griper överträdelser av lagar och andra författningar eller stadgar som konstaterats under revisionen, såvitt de bedömts vara relevanta för revisionskommitténs möjligheter att utföra sina uppgifter. Medlemsstaterna får fastställa ytterligare krav på innehållet i den kompletterande rapporten till revisionskommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft25"&gt;Slutligen ska det krav som i dag gäller för revisorer som reviderar företag som omfattas av olika rörelselagar (såsom lagen [2004:297] om bank- och finansieringsrörelse, som ålägger revisorer en viss rapporteringsskyldighet gentemot Finansinspektionen) gälla samtliga revisorer vid revisionerna av företag av allmänt intresse. Sådan rapporteringsskyldighet kommer att föreligga om revisorn vid utförandet av sitt uppdrag har fått kännedom om omständigheter som kan innebära en påtaglig överträdelse av lagar och andra författningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft15"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;som reglerar villkoren för auktorisation eller som särskilt reglerar bedrivandet av sådana företags verksamhet, ett väsentligt hot mot eller tvivel beträffande det berörda företagets fortsatta drift eller att revisorn vägrar att avge revisionsberättelse eller avger en berättelse med avvikande mening eller med reservation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska överväga vilka lagändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till de nya &lt;NOBR&gt;EU-regler&lt;/NOBR&gt; om revisorer och revision som sannolikt antas inom den närmsta tiden. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;Förslaget skulle, när det genomförs i svensk lagstiftning, kunna innebära att företag verksamma inom kontanthanteringskedjan, såsom den definieras i detta betänkande, omfattas av definitionen av företag av allmänt intresse. De skulle då träffas av den lagstift- ning som rör företag av allmänt intresse. Frågan behandlas vidare i avsnitt 11.28.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Grundläggande betalkonton för alla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;I juli 2011 antog kommissionen en rekommendation om tillgång till grundläggande betalkonto med principer för att garantera alla konsumenter i EU tillgång till ett betalkonto (2011/442/EU). Efter uppföljning kunde kommissionen konstatera att endast ett fåtal medlemsstater verkade följa rekommendationens viktigaste princi- per. Kommissionen lade därför i maj 2013 fram ett förslag till ett utvidgat direktiv med bindande åtgärder om att ge alla &lt;NOBR&gt;EU-invånare&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;oavsett privatekonomisk situation – rätt att öppna ett betalkonto så att de kan utföra grundläggande banktransaktioner, göra det lättare för konsumenterna att jämföra avgifter för betalkonton och göra det lättare för kontoinnehavare att byta bank.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;Med grundläggande betalkonto avses ett konto i en eller flera konsumenters namn som kan användas för att utföra betalnings- transaktioner. Förslaget omfattar inte sparkonton och konsumen- ten ska inte heller erbjudas någon möjlighet till övertrassering i samband med betalkonto med grundläggande funktioner. Med- lemsstaterna ska utse minst en betaltjänstleverantör som ska erbjuda ett grundläggande betalkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Det utvidgade direktivet, som antogs av Europeiska kommiss- ionen i juli 2014, syftar till att fortsätta utveckla den inre mark- naden för finansiella tjänster och undanröja de hinder som finns för en mer integrerad marknad för finansiella tjänster. Världsbanken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft15"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td53"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td54"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft7"&gt;har beräknat att ungefär 58 miljoner konsumenter inom EU saknar ett betalkonto och att ungefär 25 miljoner av dem skulle vilja öppna ett sådant konto. Den huvudsakliga orsaken till att konsumenter inte får tillgång till ett betalkonto är att de saknar regelbunden inkomst &lt;NOBR&gt;(fakta-PM&lt;/NOBR&gt; 2013/13:FPM117).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft27"&gt;Direktivet kompletterar de åtgärder som kommissionen införde med betaltjänstdirektivet genom harmoniserade bestämmelser om insyn i avgifter i syfte att minska betaltjänstleverantörernas kost- nader för betalningssystemen (se nästa avsnitt). Medlemsstaterna får två år på sig från ikraftträdandet av direktivet att införa det nya, kompletterande direktivet i nationella regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;Den svenska regeringen har ställt sig positiv till förslaget på ett övergripande plan. Regeringens anser att det är viktigt att stärka konsumenternas ställning på den finansiella marknaden, bl.a. att motverka ekonomisk och social utestängning genom att erbjuda alla konsumenter ett grundläggande betalkonto, öka transparensen i avgifterna och främja ökad rörlighet vad gäller betalkonton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;Förslaget, som ska ses i ljuset av att utvecklingen mot ett allt mer kontantlöst samhälle gör det viktigt att konsumenter ges till- gång till andra betalningslösningar, bedöms inte påverka Kontant- hanteringsutredningens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft9"&gt;Betaltjänstdirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft7"&gt;Det nu gällande betaltjänstdirektivet, 2007/64/EG, har genomförts i svensk lagstiftning genom lagen (2010:751) om betaltjänster (bet- altjänstlagen). Regler finns även i förordningen (2010:1008) om betaltjänster. I förordningen behandlas registerfrågor och bemyn- diganden. Finansinspektionen är personuppgiftsansvarig och ges även rätt att meddela föreskrifter i ett antal avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;Betaltjänstlagen innehåller bestämmelser om betaltjänster som tillhandahålls i Sverige och utförs inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) i euro eller i någon annan av &lt;NOBR&gt;EES-länder-&lt;/NOBR&gt; nas valutor. I lagen finns också bestämmelser om betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer. Betaltjänstlagen innehåller bl.a. regler om tillståndsplikt för tillhandahållande av betaltjänster, särskilda bestämmelser om betalningsinstituts och registrerade betaltjänstleverantörers rörelse, informationskrav vid tillhandahål- lande av betaltjänster, genomförande av betaltjänster, behandling av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft15"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;personuppgifter, tillträde till betalningssystem samt tillsyn och ingripanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;Ett förslag till revidering av betaltjänstdirektivet behandlas nu i rådsarbetsgrupp. Förslaget syftar till att anpassa ramverket för marknaden för elektroniska betalningar i EU till den utveckling som ständigt sker. Revideringen syftar även till att bidra till lika konkurrensvillkor, konsumentskydd och den inre marknadens funktionalitet. I dag gäller att ett företag kan undantas från till- ståndsplikt enligt betaltjänstlagen om genomsnittet av de totala betalningstransaktionerna under de senaste 12 månaderna inte överstiger ett belopp motsvarande 3 miljoner euro per månad. Enligt förslaget ska beloppet sänkas till 1 miljon euro per månad. I dag finns också ett undantag från direktivets och lagens tillämpningsområde för uttag i kontantautomater i vissa fall (1 kap. 6 § 6 betaltjänstlagen). Enligt förslaget ska detta undantag tas bort. En konsekvens av detta skulle bl.a. bli att företag som tillhandahåller kontantautomater och som inte är kopplade till någon bank, kommer att omfattas av betaltjänstlagen. Sådan verksamhet kommer därmed att falla under Finansinspektionens tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft15"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="p53dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B36153x1.jpg/" id="p53img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;3 Kontanter i samhället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Vad är kontanthantering?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Människor vill ha kontanter av två skäl: för att kunna göra trans- aktioner och för att kunna samla på sig ett värde. Konsumenter funderar däremot sällan på hur de kontanter de använder cirkulerar i samhället eller vilka system som används för att producera de tjänster som underlättar användandet av kontanter. De flesta är medvetna om att Riksbanken har ensamrätt att ge ut kontanter, men kontant- försörjningens alla delar på nationell nivå är mindre känd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Kontanthantering är ett begrepp som inte har någon entydig definition utan används med olika betydelse i olika sammanhang. I detta betänkande utgår utredningen från den s.k. kontanthante- ringskedjan som tar sin början och sitt slut hos Riksbanken. Sedlar och mynt, som ges ut av Riksbanken, rör sig sedan vidare ut i sam- hället mellan banker, allmänheten och handeln. Sedlar och mynt som blivit för slitna eller så förstörda att de inte längre kan använ- das tas tillbaka till Riksbanken för makulering. För att möjliggöra detta flöde mellan dem som använder sig av kontanter (dvs. i första hand banker, allmänheten och handeln) krävs en mängd aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft7"&gt;Kontanthanteringskedjan, såsom den definieras i denna utred- ning, består i första hand av Riksbanken, BDB Bankernas Depå AB (BDB), företag som äger och driver kontantautomater samt s.k. värdebolag som hämtar, lämnar och kontrollräknar kontanter samt sätter in behållning på kunders konto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft25"&gt;I ett vidare perspektiv ingår även myndigheter, såsom Finansinspektionen och länsstyrelserna samt privata aktörer såsom sedel- och mynttillverkare, banker och andra kreditinstitut, valuta- växlingsföretag, revisorer och detaljhandel&lt;SPAN class="ft63"&gt;1&lt;/SPAN&gt;, i kontanthanteringskedjan.&lt;SPAN class="ft63"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Med detaljhandel avses här försäljning av alla typer av varor till privatperson, jfr prop. 2006/07:105, s. 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Utanför begreppet faller här tillverkare av säkerhetsutrustning och uttagsautomater, etc.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft15"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;
&lt;DIV id="p54dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B36154x1.jpg/" id="p54img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanter i samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p277 ft7"&gt;För att främja en mer effektiv kontanthantering har Riksbanken sedan &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; genomfört förändringar i flera etapper som bl.a. har inneburit betydande strukturförändringar och som påverkat Riksbankens direkta operativa engagemang i kontanthanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft7"&gt;Fr.o.m. mars 2014 finns bara en kvarstående Riksbanksdepå. Även bankernas engagemang har förändrats på ett liknande sätt. I nuläget samäger vissa banker 16 depåer genom BDB. Allt fler ban- ker har helt upphört med kontanthantering eller infört restrik- tioner för hur man får ta ut eller sätta in sina pengar på banken. Denna utveckling har gått snabbt. Så sent som år 2009 hade mer- parten av bankkontoren kvar sin kontanthantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;Värdebolagen är sedan &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; viktiga aktörer i kontanthante- ringen. Värdebolagen sköter hela hanteringen och depådriften på uppdrag av BDB och driver dessutom egna uppräkningscentraler i anslutning till BDB:s depåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Värdebolagen transporterar kontanter för kunders räkning, tömmer och fyller på uttagsautomater, hämtar dagskassor hos kun- der och säljer växelkassor. Denna typ av verksamhet ställer stora krav på säkerhetsarrangemang och kunskaper om värdehantering.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p21 ft66"&gt;Banker &amp; uttags-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p21 ft67"&gt;Riksbanken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td56"&gt;&lt;P class="p21 ft67"&gt;automater&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td55"&gt;&lt;P class="p280 ft66"&gt;Värdebolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p281 ft66"&gt;Allmänheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p21 ft66"&gt;Depåägare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td56"&gt;&lt;P class="p282 ft66"&gt;Handeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p283 ft7"&gt;Trots att kortbetalningar och helt nya betalningslösningar blir allt vanligare förblir, om än inte längre i Sverige, kontanterna det dominerande betalningsmedlet globalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft7"&gt;Kontanterna utgör samtidigt en väsentlig del av det betalnings- system som används i Sverige. Betydande belopp cirkulerar mellan uppräkningscentraler, uttagsautomater, enskilda personer och detalj- handeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft15"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td57"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanter i samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;En anledning till att kontanter fortfarande används i så stor utsträckning är att marknadstransaktioner med kontanter är enkla. Alla deltagare kan koncentrera sin uppmärksamhet på de varor som de vill köpa eller sälja, kvaliteten på varorna och priset. De behöver inte komma ihåg kontonummer, personliga identitetskoder eller ens namn, vilka för de flesta transaktionsparter är oväsentliga. Inte heller dag eller tid för transaktionen behöver alltid vara känd. Ingen avancerad eller dyr utrustning är nödvändig för betalning med kontanter. Samtidigt triggar anonymiteten hos kontanter också andra användningsområden som stöld och rån med koppling till kontanter. För en betydande del av brottsligheten är kontanter fortsatt viktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft7"&gt;Störningar i försörjningssystemet rörande sedlar och mynt kan på kort tid få allvarliga konsekvenser för befolkningen och för för- sörjningen med varor och tjänster i samhället (se t.ex. SOU 2008:50 s. 111). Inte minst Panaxiabolagens konkurser år 2012 visar hur känsligt systemet är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Sedlar och mynt i omlopp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;För närvarande finns det omkring 340 miljoner svenska sedlar av olika valörer i cirkulation, till ett värde av cirka 80,3 miljarder kro- nor. Antalet mynt som är utgivna är mycket större, omkring 1 921 miljoner, men till ett betydligt lägre värde, cirka 5,4 miljarder kro- nor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft25"&gt;Den sedel som det finns mest av är &lt;NOBR&gt;500-kronorssedeln.&lt;/NOBR&gt; Därefter kommer &lt;NOBR&gt;100-kronorssedeln&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;20-kronorssedeln.&lt;/NOBR&gt; Tusenkronors- sedeln är den sedel som det finns minst av i omlopp. Fördelningen av antal utestående sedlar och värdet av desamma visas i tabell 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft15"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;
&lt;DIV id="p56dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B361/H2B36156x1.jpg" style="width:490px;height:681px"  id="p56img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanter i samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td59"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td60"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td61"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td61"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Riksbanken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft8"&gt;Sett över tid har mängden utställda sedlar och mynt förändrats. Diagram 1 visar hur värdet av utestående sedlar och mynt ställt i relation till värdet av den samlade produktionen i landet, brutto- nationalprodukten (BNP), har förändrats från år 1950 fram till år 2013. Trots att det nominella värdet av utestående sedlar och mynt har stigit, har värdet av kontanter som andel av BNP fallit. Från att ha utgjort närmare en tiondel av BNP 1950 utgjorde värdet av kontanter i ekonomin inte mer än cirka 2,5 procent av BNP år 2013.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft69"&gt;12 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p290 ft69"&gt;120 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft69"&gt;10 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p290 ft69"&gt;100 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft69"&gt;8 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p290 ft69"&gt;80 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td40"&gt;&lt;P class="p291 ft69"&gt;Andel av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft69"&gt;6 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p290 ft69"&gt;60 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p291 ft69"&gt;BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft69"&gt;4 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p290 ft69"&gt;40 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td40"&gt;&lt;P class="p291 ft69"&gt;Nominellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft69"&gt;2 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p290 ft69"&gt;20 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p291 ft69"&gt;belopp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft69"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td14"&gt;&lt;P class="p290 ft69"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Riksbanken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft15"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="p57dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B36157x1.jpg/" id="p57img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td57"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanter i samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft27"&gt;Sedlar och mynt som blivit så slitna eller förstörda att de inte längre kan användas lämnas in till Riksbanken för makulering. Antalet nya sedlar som hämtas ut från Riksbanken har de tre senaste åren legat på ungefär samma nivå som antalet inlämnade sedlar för makule- ring, vilket gör att antalet sedlar i cirkulation har legat på en relativt oförändrad nivå de senaste åren, med undantag för den äldre tusen- kronorssedeln som blivit ogiltig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft7"&gt;Samtidigt som användningen av kontanter minskar genomför Riksbanken ett sedelutbyte under perioden &lt;NOBR&gt;2013–2017.&lt;/NOBR&gt; Skälet är att öka säkerheten hos de svenska sedlarna. Sedelutgivande banker har i alla tider försökt skydda sig mot förfalskningar genom att använda särskilt sedelpapper, vattenmärken, mönster och olika tryckmetoder. Efter den 31 december 2013 är 50- och &lt;NOBR&gt;1000-kronorssedlarna&lt;/NOBR&gt; utan folieband ogiltiga. Därefter, under perioden &lt;NOBR&gt;2015–2017,&lt;/NOBR&gt; byts hela serien sedlar ut mot en ny serie. Dessutom tillkommer en &lt;NOBR&gt;200-kronorssedel.&lt;/NOBR&gt; Utbytet kommer att vara helt avklarat till sista juni 2017. Under åren 2016 och 2017 byts även mynten ut. &lt;NOBR&gt;10-kronan&lt;/NOBR&gt; behålls, en ny &lt;NOBR&gt;1-,&lt;/NOBR&gt; 2- och &lt;NOBR&gt;5-krona&lt;/NOBR&gt; tillkommer. De nya mynten är både lättare och mindre, vilket man hoppas ska underlätta transport och förvaring av mynt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Användning av kontanter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Kontanter används i en rad olika situationer, men kanske främst inom handeln när privatpersoner gör inköp och betalar på plats. Kontanter används också vid andra tillfällen som vid betalningar mellan privatpersoner, föreningsförsäljningar m.m. Detta gör att det är svårt att få fram exakta uppgifter om i vilken omfattning kontanter används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Uppskattningar har gjorts av hur ofta kontanter används inom handeln, dvs. när privatpersoner köper en vara eller tjänst i en butik och betalar på plats. Branschorganisationen Svensk Handel upp- skattar att omkring 30 procent av alla inköp som görs av privatper- soner i handeln betalas med kontanter (HUI Research 2013, Vad kostar korten?, s. 18).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft25"&gt;En enkätstudie&lt;SPAN class="ft63"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;genomförd åren &lt;NOBR&gt;2012-2013&lt;/NOBR&gt; visar att i genom- snitt genomförs 41 procent av köpen i handeln och på restauranger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft73"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Totalt har 50 butiker och restauranger deltagit i studien som genomfördes under åren 2012 och 2013 av Occam Associates på uppdrag av Nokas Värdehantering AB och Loomis Sverige AB. Studie över butikers och restaurangers kostnader att ta betalt, Slutrapport 2013. Resultaten presenterades för uppdragsgivarna i maj 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft15"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanter i samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;med kontanter. Värdet av de inköp som betalas med kontanter utgör i genomsnitt en fjärdedel av omsättningen i de studerade butikerna och restaurangerna. Detta tyder på att det är främst vid mindre summor som kontanter används som betalningsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;Riksbanken har gjort beräkningar av hur stor del av försäljningen som betalas med kontanter på de inköpsställen där privatpersoner köper varor och tjänster och betalar på plats. I beräkningarna ingår sådant som livsmedel, alkohol och tobak, kläder och skor, möbler och inredning, hälso- och sjukvårdstjänster m.m. Resultaten visar att under år 2012 uppskattas att omkring 12 procent av inköpen betalas med kontanter. Diagram 2 visar utvecklingen av olika betalningsmedel när privatpersoner betalar sina inköp på inköpsstället. I diagrammet kan man utläsa att år 1995 härrörde omkring tre fjärdedelar av handelns omsättning från kontanta betalningar. Vid millennieskiftet stod de kontanta betalningarna för drygt hälften av handelns omsättning, för att sex, sju år senare ha fallit till en fjärdedel av handelns omsättning (Den svenska massbetalningsmarknaden, Riksbanken 2013, s. 10 samt statistik från Riksbanken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft7"&gt;Så sent som i början av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; angav Riksbanken att 90 pro- cent av hushållens betalningar på inköpsstället gjordes kontant (a. a., s. 10) Den omfattande kortanvändningen som idag präglar Sverige är med andra ord ett relativt nytt fenomen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Riksbanken har i en annan studie (The Cost of Consumer Payments in Sweden, Riksbanken 2012, Annex 1) visat att kontan- ter används främst vid inköp för mindre summor, vilket också stämmer överens med de resultat som presenterades i den konsult- rapport som genomfördes på uppdrag av två värdebolag i Sverige (se not 5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft15"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;
&lt;DIV id="p59dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B36159x1.jpg/" id="p59img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td57"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanter i samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p297 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Riksbanken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft7"&gt;Ett sätt att indirekt mäta hur kontantanvändningen förändras är att studera kontantuttagen. Privatpersoner använder främst kontant- automater för att få tillgång till kontanter. Antalet uttag i automat och det totala värdet på uttagen steg fram till slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; men har därefter minskat de senaste tio åren och ligger numera på en relativt låg men stabil nivå. Se diagram 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;
&lt;DIV id="p60dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B36160x1.jpg/" id="p60img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanter i samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft74"&gt;2500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p300 ft69"&gt;700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft74"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p300 ft69"&gt;600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td63"&gt;&lt;P class="p21 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p301 ft75"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft71"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p300 ft69"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p301 ft69"&gt;automatuttag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td63"&gt;&lt;P class="p21 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft74"&gt;1500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td63"&gt;&lt;P class="p300 ft69"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p301 ft69"&gt;Antal kortköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft74"&gt;1000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td63"&gt;&lt;P class="p300 ft69"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td64"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td63"&gt;&lt;P class="p21 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td64"&gt;&lt;P class="p301 ft69"&gt;Värde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p300 ft69"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft79"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td64"&gt;&lt;P class="p301 ft69"&gt;automatuttag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft69"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td63"&gt;&lt;P class="p21 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td63"&gt;&lt;P class="p300 ft69"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td64"&gt;&lt;P class="p301 ft69"&gt;Värde kortköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft69"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td63"&gt;&lt;P class="p300 ft69"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Svenska Bankföreningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft7"&gt;Från någon gång kring millennieskiftet och framåt har antalet kortköp ökat markant, liksom värdet av inköpen som görs med kort, vilket också framgår av diagram 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft7"&gt;För uttag av kontanter över disk på bankkontoren finns ingen till- förlitlig statistik. På senare år har dock allt fler banker dragit ner på sin kontanthantering över disk eller slutat att ta emot dagskassor i serviceboxar. År 2011 var 560 av totalt 1 830 bankkontor kontantlösa. Två år senare hade antalet kontantlösa kontor ökat till 883 av totalt 1 822 bankkontor. (Statistik från Svenska Bankföreningen, www.swedishbankers.se. Statistik över antalet kontantlösa kontor samlades in första gången år 2010. Uppgifterna från det året anses dock inte vara tillförlitliga).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft28"&gt;Det saknas också statistik för kontantuttag i samband med kort- betalningar i butik, s.k. cash back eller avrundning. Riksbanken uppskattar att cirka 20 miljarder kronor togs ut via cash back under år 2012, vilket dock inte kompenserar för det minskade uttaget i automater &lt;SPAN class="ft25"&gt;(&lt;/SPAN&gt;Den svenska massbetalningsmarknaden, Riksbanken 2013, s. 11 f. Det bör framhållas att denna hantering inte är okontroversiell inom detaljhandeln).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft15"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td57"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanter i samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft25"&gt;Sammantaget ger detta en bild av att användningen av kontanter har minskat det senaste tio åren till förmån för andra, alternativa betalsätt, främst kortköp. Men vi kommer troligtvis även att se en växande marknad av andra alternativa betalningsmetoder, som t.ex. överföringar via mobiloperatörer, framöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Priset på kontanter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft7"&gt;Hanteringen av kontanter är förknippad med kostnader, kostnader som allmänheten sällan känner av då det vanligtvis inte tas ut några avgifter för hantering av privatkunders kontanter. Detta sägs ofta ha en historisk förklaring. När arbetsgivarna på &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; ville börja betala in lön på lönekonton var uppgörelsen med arbetstagar- organisationerna att det inte skulle kosta något för arbetstagaren att få ut sin lön i kontanter från lönekontot. Kostnaden för kon- tanthanteringen förväntas handeln och bankerna stå för, som en del i deras verksamhetskostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;De kostnader som är förknippade med kontanter för handelns del är uppräkning och hantering av dagskassor, transporter och säkerhetsarrangemang. Sedan tillkommer kostnaden för den tid det tar att hantera betalningen i kassan. Handelns kostnader för hante- ring av kontanter i butiken, dvs. kostnader för utrustning, betal- ning och betalningsadministration, beräknas uppgå till i genomsnitt &lt;NOBR&gt;2,50–3,00&lt;/NOBR&gt; kronor per transaktion för matbutiker, restauranger och mellanstora butiker. Snabbmatsrestauranger räknar med ännu lägre kostnad per transaktion för kontant betalning, cirka 1,30 kr per transaktion. För små butiker, med en mindre omsättning, blir transaktionskostnaden för kontanta betalningar betydligt högre, uppskattningsvis 7,10 kronor per transaktion (Occam Associates, Studie över butikers och restaurangers kostnader att ta betalt. Slut- rapport 2013&lt;SPAN class="ft43"&gt;)&lt;/SPAN&gt;. I dessa styckepriskostnader per transaktion ingår inte kostnader för värdetransport eller insättning på bank.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft25"&gt;Bankernas kostnader för hantering av kontanter består till största del av kostnader för drift av kontantautomater och hante- ring av kontanter över disk. I dessa kostnader ligger även kostnader för transport av kontanter, underhåll och service av kontantauto- mater m.m. Därtill kommer kostnader för löner och säkerhetsar- rangemang i banken. Bankerna har också en indirekt kostnad för de sedlar och mynt som de håller i sina egna lager och som de inte får några ränteintäkter på. Kostnaden kan jämföras med en alternativ-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft15"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanter i samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;kostnad, dvs. uteblivna intäkter för annan användning av pengarna, i stället för att de hålls i lager.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft7"&gt;Riksbankens huvudsakliga kostnad för kontanter är utgivning av nya sedlar och mynt. I kostnaden ingår också, utöver själva styckkostnaden för en tryckt sedel eller ett präglat mynt, en kostnad för upphandling av tjänsten för tillverkning av nya sedlar och mynt. Riksbanken har också kostnader för lagerhållning av sedlar och mynt (inkl. säkerhetsarrangemang m.m.) samt makulering av obrukbara sedlar och mynt. Den räntekompensation som Riksbanken ger de depåägare som har skrivit avtal med Riksbanken om lagerhållning av sedlar innebär även den en viss kostnad för Riksbankens kontant- hantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft27"&gt;Riksbanken har också en inkomst av sin sedel- och myntutgiv- ning, det s.k. seignoraget. När Riksbanken ger ut sedlar och mynt bokförs det på skuldsidan av dess balansräkning. Den ersättning Riksbanken erhåller i utbyte mot de sedlar och mynt som hämtas ut låter Riksbanken sedan förräntas genom att köpa tillgångar som räntebärande papper av olika slag. Tack vare seignoraget gör Riksbanken en nettovinst på sin sedel- och myntutgivning, eftersom inkomsterna överstiger kostnaderna för att trycka, lager- hålla och distribuera nya sedlar och mynt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;För att beräkna den totala kostnaden för kontanthanteringen i samhället bör man även räkna in de kostnader som konsumenterna har för kontanter och de nettokostnader som värdetransportbola- gen genererar. Konsumenternas kostnader består bland annat i den tid det tar att hämta ut pengar i en kontantautomat och att göra en kontant betalning samt olika typer av avgifter för de kort som används för uttag av kontanter. Värdebolagens kostnader för kon- tanter består av hämtning och transport av kontanter, uppräkning, kvalitetssortering och äkthetskontroller samt insättning av medel på kundernas konton. Värdebolagen har också kostnader för lager- hållning av kontanter och de säkerhetsarrangemang som krävs för upphämtning, transport och förvaring av kontanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;Riksbanken har gjort uppskattningar av nettokostnaderna för respektive aktör i kontanthanteringen (B. Segendorf och T. Jansson, The Cost of Consumer Payments in Sweden, Working Paper Series No. 262, Riksbanken 2012), vilka redovisas nedan i tabell 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft15"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="p63dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B36163x1.jpg/" id="p63img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td65"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanter i samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p311 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Riksbanken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft7"&gt;Totalt uppgår nettokostnaderna för kontanter i samhället enligt Riksbankens beräkningar till omkring 8 604 miljoner kronor år 2009. Riksbanken har även gjort motsvarande beräkning av netto- kostnaderna för betalning med bankkort och kreditkort. Samman- taget beräknas dessa kostnader uppgå till cirka 8 770 miljoner kro- nor &lt;SPAN class="ft18"&gt;(B. &lt;/SPAN&gt;Segendorf och T. Jansson, tabell 6 och 8). Nettokostna- derna förändras naturligtvis om omfattningen av användningen av kontanter eller kortbetalning förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Kontanter i framtiden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft8"&gt;De senaste tio åren har det blivit allt vanligare att betalningar ge- nomförs med olika typer av kort kopplade antingen till ett bankkonto (s.k. betalkort eller debetkort) eller en kredit hos kortutgivaren (s.k. kreditkort). På senare år har även andra typer av elektroniska betal- tjänster vuxit fram. Flera av dem använder mobiltelefoner som platt- form&lt;SPAN class="ft81"&gt;4&lt;/SPAN&gt;. Många av dessa betaltjänster är fortfarande i sin linda och behöver utvecklas vidare innan de får ett så pass brett genomslag att de används av alla. För att olika typer av elektroniska betaltjänster ska bli ett fullgott substitut till kontanter krävs det att de är säkra, tillgängliga och användbara för alla grupper i samhället och att de har ett högt förtroende hos användarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft8"&gt;Alla grupper i samhället har inte samma tillgång till dessa nya betaltjänster. Personer med olika slags funktionsnedsättningar som synskadade, reumatiker eller personer med kognitiva nedsättningar, kan ha svårt att använda alternativen till kontanter. Vissa delar av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;I Sverige är betaltjänster kopplade till s.k. smarta telefoner det vanligaste. I andra delar av världen används betaltjänster i mobiltelefoner där det räcker med att man kan skicka och ta emot sms.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft15"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="p64dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B36164x1.jpg/" id="p64img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanter i samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;Sveriges inland har dålig internettäckning, vilket gör det svårt att använda datorer för betalningsförmedling eller att koppla upp kort- terminaler i butiker mot bankernas clearingsystem. Vissa butiker och företagare väljer att inte erbjuda kortbetalning på grund av kost- naderna för transaktionerna. Sedan finns det personer som av andra skäl inte får tillgång till vare sig bankkort eller dator/mobiltelefon med internetuppkoppling. Det kan handla om personer med låga inkomster eller nyanlända till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;Mot bakgrund av det sedel- och myntutbyte som Riksbanken genomför åren &lt;NOBR&gt;2015–2017&lt;/NOBR&gt; är det högst troligt att kontanter kommer att finnas kvar som betalningsmedel under ytterligare en tid. De sedlar och mynt som byts ut senast år 2017 utformades i mitten på &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; och kommer således att ha funnits cirka 30 år innan de avskaffas.&lt;SPAN class="ft44"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Om de nya sedlarna har samma livslängd kan det antas att de finns kvar till i varje fall år 2045. Därefter måste det fattas beslut om Riksbanken ska ge ut nya sedlar och mynt vilket innebär att tidpunkten kan ses som en kritisk gräns för kontantanvändningen i Sverige. Hur pass utbredd användningen av kontanter är vid den tid- punkten kommer troligen att påverka Riksbankens beslut om att ge ut nya sedlar och mynt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft8"&gt;Hur användningen av olika betalningsmedel kommer att se ut på lite längre sikt är oerhört svårt att sia om. Det är svårt att bortse från att vid mindre transaktioner är kontanter kostnadsmässigt gynnsamt, givet en fungerande kontanthantering. Å andra sidan kan det tänkas att i en situation där mängden kontanter i samhället har minskat drastiskt kan själva kontanthanteringen bli så dyr att intresset för att använda kontanter minskar av det skälet. Vilka möjligheter som ges till processeffektivisering inom kontanthanteringen kommer därmed att påverka såväl priset på kontanter som användningen av kontanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;En betydelsefull faktor i sammanhanget är den överordnade kontanthanteringsmodell som tillåts råda i ett land. Viktiga fak- torer som avgör det är landets centralbanks strategi och koncent- rationen av banker. Sverige och Norden i övrigt samt länder som Spanien, Storbritannien och Nederländerna har en relativt hög sådan koncentration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft25"&gt;Kontanthantering i modern skala ligger ofta långt ifrån banker- nas kärnverksamhet, och därför har bankerna många gånger lämnat ifrån sig kontanthanteringen till andra externa aktörer. Den s.k.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;En sedel förväntas hålla i cirka &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1-2&lt;/NOBR&gt; år, men i verkligheten används en &lt;NOBR&gt;20-kronorssedel&lt;/NOBR&gt; eller en &lt;NOBR&gt;100-kronorssedel&lt;/NOBR&gt; upp emot sex år eller längre innan den kommer in till Riksbanken för makulering. Mynt förväntas hålla mycket längre, omkring &lt;NOBR&gt;20-30&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft15"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td57"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanter i samhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft7"&gt;outsourcingen av kontanthanteringen har möjliggjort skalfördelar genom investeringar i större depåer, sorteringsutrustning och IT- system. Dessutom anses värdebolagen ha större möjligheter att bättre optimera processer och värdekedjan i dess helhet, inte minst när det gäller transporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft27"&gt;Kontanthanteringen håller på att gå från en arbetsintensiv till en kapitalintensiv verksamhet och från att fokusera på transporter och distribution till att fokusera på process. Transporter är inte längre den värdeskapande aktiviteten även om den fortsätter att prägla många värdebolags affärsmodell, organisation och kultur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft27"&gt;En studie framhåller att regeringen och dess myndigheter respektive konsumenter har störst potential att bestämma hur utvecklingen av kontanthanteringen kommer att se ut men frågan är om dessa kommer att använda denna makt på ett entydigt sätt. (Det kontantlösa samhället – Rapport från ett forskningsprojekt, Niklas Arvidsson, KTH, 2013). Rapporten pekar på att regeringen har förhållit sig ganska passiv i frågan och att konsumenterna är splittrade. Slutsatsen enligt rapporten är att det troligen är den tredje gruppen – bankerna – som har störst potential att sätta agen- dan för förändringar av kontanthanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft28"&gt;I de framtidsscenarios som tagits fram av forskare förutspås ändå en framtid där svenska sedlar och mynt används ytterst mar- ginellt eller är helt avskaffade. Enighet råder dock om att kontanter under överskådlig framtid kommer att finnas kvar och behöver hanteras på ett effektivt sätt. Effektiva kontanthanteringssystem minskar kostnaderna och miljöbelastningen samtidigt som sårbar- heten i samhället minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft15"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="p66dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B36166x1.jpg/" id="p66img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;4 Kontanthanteringen före år 2005&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Riksbankens kontanthantering i början av 1980- talet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft8"&gt;Fram till mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; hade Riksbanken med något undantag kontor i varje län där den förvarade, lämnade ut och tog emot sedlar och mynt. De transaktioner som ut- och inlämningen föranledde redovisades mot konton i Riksbanken. Genom transaktionerna omvandlades kontanterna från lagervara till betalningsmedel och tvärtom, vilket kallas för valutering (Riksbankens årsredovisning 2005, s. 56, framställning 2004/05:RB3, s. 8 och bet. 2003/04:FiU23, s. 31 och 40).&lt;SPAN class="ft81"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Vid de 23 kontoren svarade Riksbanken dessutom – i stor utsträckning manuellt – för äkthetskontroll, sortering och makulering av mottagna sedlar. Till detta kommer att kontorens funktion var att utjämna över- och underskott av kontanter (Kontanter i samhället och kontanthantering år 2002, Riksbanken 1998, s. 42).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft7"&gt;Banker kunde exempelvis vända sig till det lokala riksbanks- kontoret för att kostnadsfritt hämta ut eller lämna in sedlar och mynt. Kontoren fungerade ofta som ”huvudkassor” för bankkon- toren i området, vilket bidrog till att minska antalet längre värde- transporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Kontanthanteringen förändras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft25"&gt;Under framför allt &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; kom en allt mindre andel av de vid riks- bankskontoren mottagna sedlarna att sorteras manuellt. Det medförde att Riksbankens behov av personal vid kontoren minskade.&lt;SPAN class="ft63"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Jfr dock framställningen, s. 8, där en annan definition ges av begreppet ”valutering”. Angående begreppet, se också Översyn av kontanthanteringen i Sverige, Riksbanken 2004, s. 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Av utredningen Kontanter i samhället och kontanthantering år 2002, Riksbanken 1998, s. 41, framgår att andelen manuellt sorterade sedlar vid riksbankskontoren var 84 procent år 1982, 29 procent år 1987, 9 procent år 1993 och 1 procent år 1997.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft15"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="p67dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B36167x1.jpg/" id="p67img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanthanteringen före år 2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; erbjöd Riksbanken därför nya tjänster vid kontoren i syfte att sysselsätta personalen där. Vissa av tjänsterna – uppräkning av dagskassor från handeln och myntsortering – förekom på flera håll utanför Riksbanken. För dessa konkurrensutsatta tjänster tog Riksbanken ut marknadsmässiga avgifter. Den traditionella ut- och inlämningen av kontanter var dock fortfarande avgiftsfri.&lt;SPAN class="ft81"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;mitten av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; började Riksbanken rationalisera kontant- hanteringen och reducera antalet riksbankskontor. Antalet kontor minskade kraftigt i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; då Riksbanken, åren 1992- 1993, lade ned åtta kontor på lika många orter. Privata aktörer erbjöds emellertid att ta över verksamheten på orterna och driva s.k. riksbanksdepåer för Riksbankens räkning. Securitas Värde AB (Securitas) och Posten AB (Posten) kom att driva fyra depåer var- dera. Verksamheten vid depåerna var i stort sett densamma som den som bedrevs vid riksbankskontoren. Vid depåerna förekom dock inte makulering av sedlar. Depåerna var en försöksverksamhet som baserades på avtal och instruktioner för varje depå och Riksbanken bidrog inte ekonomiskt till driften av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;Det bör framhållas att Riksbanken så småningom såg en risk för transportdominans i och med att Securitas var förvaltare av fyra riksbanksdepåer. Enligt Riksbanken skulle Securitas genom depåförvaltningen kunna få en i viss mån gynnad ställning på de aktuella orterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft7"&gt;Efter neddragningen år 1993 hade Riksbanken elva riksbankskontor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;landet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Kontanthanteringen ses över&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Riksbankens betalningsmedelsavdelning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Inom Riksbanken fanns tidigare en avdelning med ansvar för sedlar och mynt, betalningsmedelsavdelningen (BMA). Avdelningen var sammanfattningsvis ansvarig för att förse samhället med en tillräcklig mängd sedlar och mynt av god kvalitet och den skötte vissa av sina uppgifter med hjälp av de elva riksbankskontoren och de åtta riksbanksdepåerna. År 1997 var BMA:s verksamhet uppdelad på tre delområden, nämligen systemansvar, grossistverksamhet och övrig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Av a. a. s. 41 framgår att tjänsterna primärt syftade till att finna nya arbetsuppgifter för övertalig personal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft15"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td69"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanthanteringen före år 2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Systemansvaret &lt;/SPAN&gt;var ett myndighetsorienterat delområde som innebar att Riksbanken gav ut, makulerade och lagerhöll sedlar och mynt samt – vid riksbankskontoren – lämnade ut och tog emot kontanter och då utförde valutering. &lt;SPAN class="ft43"&gt;Grossistverksamheten &lt;/SPAN&gt;var ett serviceorienterat delområde som innebar att Riksbanken vid riks- bankskontoren tillhandahöll på olika sätt sorterade och förpackade sedlar och mynt. Området omfattade också att Riksbanken äkthets- och kvalitetskontrollerade kontanter samt laddade och tömde magasin till uttagsautomater (Ny organisation av kontanthanteringen, Riksbanken 1998, s. 7). &lt;SPAN class="ft43"&gt;Den övriga verksamheten &lt;/SPAN&gt;var konkurrensutsatt och förekom på flera håll utanför Riksbanken. Verksamheten innebar bl.a. att Riksbanken vid riksbankskontoren hanterade dagskassor från handeln och osorterade mynt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft8"&gt;Som framgått började Riksbanken erbjuda vissa tjänster inom ramen för den övriga verksamheten i mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; i syfte att sysselsätta personalen vid riksbankskontoren. Här kan nämnas att Riksbanken år 1997 genom avtal hade åtagit sig uppräkning av dags- kassor vid de flesta kontoren och att 618 000 dagskassor räknades upp där under året. Riksbanken hade emellertid fastställt en övre resurs- gräns för verksamheten. Skälet för detta var att arbetsuppgiften annars skulle kunna bli dominerande för BMA, vilket Riksbanken inte såg som en önskvärd utveckling (Kontanter i samhället och kontant- hantering år 2002, Riksbanken 1998, s. 42).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft28"&gt;Systemansvaret finansierades via anslag. En konsekvens av detta var att den traditionella ut- och inlämningen av kontanter fortfarande var avgiftsfri. Däremot finansierades grossistverksamheten och den övriga verksamheten med avgifter. Avgifterna motsvarade självkostnads- respektive marknadspris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Betalningsmedelsavdelningens förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;År 1997 såg BMA över kontanthanteringen i Sverige för att sedan föreslå att avdelningen skulle delas i en myndighetsdel och en bolagsdel. Att BMA:s verksamhet bestod av systemansvar, grossist- verksamhet och övrig verksamhet ansågs vara problematiskt, eftersom det innebar att Riksbanken hade ett myndighetsansvar för kontanthanteringen i landet samtidigt som den var en aktör på marknaden inom samma område. Till detta kommer att kontant- hanteringssystemet ansågs kunna vara effektivare. Syftet med den föreslagna förändringen var att komma till rätta med dessa brister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft15"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanthanteringen före år 2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;En tanke var att endast verksamhet av myndighetskaraktär skulle utföras av Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft7"&gt;Det föreslagna bolaget – bolagsdelen – skulle utföra den opera- tiva kontanthanteringen. Riksbanken skulle dock alltjämt beställa nya samt makulera gamla kontanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;Det ansågs olämpligt att Riksbanken var ägare till ett bolag som skulle fungera som motpart till myndigheten. Avsikten var att ban- kerna så småningom skulle erbjudas att förvärva samtliga aktier i bolaget. (Kontanter i samhället och kontanthantering år 2002, Riksbanken 1998, s. 16 och 88 ff.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Särskilt om kommersiell kontanthantering, m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Som framgått ägnade sig Riksbanken år 1997 åt uppräkning av dagskassor från handeln, myntsortering samt laddning och tömning av magasin till uttagsautomater. Vid tidpunkten erbjöd också banker och värdetransportföretag sådana tjänster. Mot denna bakgrund avser uttrycket ”kommersiell kontanthantering” i det följande tjänster på kontanthanteringsområdet som samtidigt erbjöds av såväl Riksbanken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;eller dess bolag – som (andra) privata aktörer. Vad som omfattas av uttrycket har med tiden kommit att förändras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Betalningsmedelsavdelningen delas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft7"&gt;Mot bakgrund av BMA:s översyn av kontanthanteringen i Sverige fattade Riksbanken den 17 december 1998 ett principbeslut om att överföra myndighetens operativa kontanthantering till ett bolag. Det formella beslutet om bolagsbildningen togs under våren 1999 och det nya bolaget, Pengar i Sverige AB (PSAB), började sin verksamhet den 1 juni samma år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft25"&gt;Tanken var att renodla Riksbankens roll som myndighet på kontantförsörjningsområdet och att samtidigt effektivisera den operativa kontanthanteringen. Att försörja landet med kontanter liknades vid en produktionsverksamhet som skulle bedrivas i ett privat företags regi (jfr Översyn av kontanthanteringen i Sverige, Riksbanken 2004, s. 23). Genom att flytta den operativa kontant- hanteringen till ett bolag med ett tydligt lönsamhetsmål ansågs den kunna effektiviseras och bli mer inriktad på affärsutveckling inom den kommersiella kontanthanteringen. Det framhölls att stora samord-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft15"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td69"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanthanteringen före år 2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p338 ft27"&gt;ningsvinster kunde göras om den operativa kontanthanteringen kombinerades med annan näraliggande kommersiell verksamhet. Riksbanken förväntade sig sådana effektivitetsvinster att såväl myndighetens som den privata sektorns kostnader för kontant- hanteringen i landet skulle minska. Till detta kommer att Riksbanken framhöll att det var naturligt att myndigheten inte ägnade sig åt operativ kontanthantering, eftersom det fanns en risk för att den då inte konkurrerade på lika villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft25"&gt;Riksbankens syfte var att så snart som möjligt överlåta PSAB till bankerna. Som självklara delägare sågs de banker som var deltagare i Riksbankens system för avveckling av betalningar och som alltså hade konton i Riksbanken. Här bör framhållas att Riksbanken redan före bolagsbildningen hade fört diskussioner med bankerna om att överlåta kontorsnätet – riksbankskontoren – till dem. Någon sådan överens- kommelse hade dock inte kunnat nås (se bl.a. Ny organisation av kontanthanteringen, Riksbanken 1998, s. 4 och 23, bet. 2003/04:FiU23, s. 29 och framställning 2004/05:RB3, s. 33).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Riksbankens verksamhet efter delningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;Efter bolagsbildningen skulle Riksbanken i allt väsentligt agera endast som myndighet på kontanthanteringsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft25"&gt;Riksbankens uppgifter skulle i huvudsak vara att beställa och ge ut nya kontanter samt att utöva tillsyn över PSAB och bolagets verk- samhet. Även fortsättningsvis ansåg sig Riksbanken dock behöva hålla lager med kontanter på olika platser i landet. Tanken var att Riksbanken skulle hyra utrymmen för sådana lager av PSAB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Pengar i Sverige AB bildas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Tillgångar förs över till bolaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft25"&gt;Riksbanken försåg inledningsvis – den 1 juni 1999 – PSAB med ett eget kapital på 419 miljoner kronor. Av beloppet avsåg 140 miljo- ner kronor ett kapitaltillskott och resterande 279 miljoner kronor tillgångar som hade använts för riksbankskontorens verksamhet i form av tio fastigheter, maskiner och annan egendom. Riksbankens avsikt var att därefter inte behöva tillföra mer kapital till PSAB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft15"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanthanteringen före år 2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p341 ft8"&gt;Riksbanken räknade med att PSAB skulle redovisa förluster under de två första åren men förväntade sig sedan, fr.o.m. år 2001, ett noll- resultat som därefter skulle övergå i successivt ökade vinster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft27"&gt;Vid utgången av år 1998 arbetade 350 personer på BMA. Unge- fär 250 av dessa personer följde med till PSAB. Omkring 25 perso- ner började arbeta vid Riksbankens ”nya” BMA och cirka 75 accepterade erbjudande om pension eller avgångsvederlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Bolagets verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Riksbanken och PSAB träffade två avtal: ett tillsyns- och ett upp- dragsavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft7"&gt;Tillsynsavtalet reglerade Riksbankens rätt att utöva tillsyn över PSAB och bolagets verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft27"&gt;Genom uppdragsavtalet åtog sig PSAB att tillhandahålla kon- tanter på ett antal orter i landet för vidare distribution. Där skulle bolaget dessutom utföra valutering. Till detta kommer att PSAB skulle lagerhålla, sortera, förpacka samt äkthets- och kvalitetskon- trollera kontanter. Förutom att PSAB åtog sig att utföra uppgifter på Riksbankens uppdrag skulle en väsentlig del i bolagets verksam- het vara att utveckla den kommersiella kontanthantering som tidi- gare hade bedrivits på riksbankskontoren och som gällt bl.a. upp- räkning av dagskassor från handeln och myntsortering. Inför beslutet att bilda PSAB framhölls dock att det var viktigt att för- säkra sig om att bolaget konkurrerade på lika villkor och inte utnyttjade sin ställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft27"&gt;I linje med vad BMA föreslagit var PSAB:s kontorsstruktur inledningsvis de elva f.d. riksbankskontoren. Tanken var att också de åtta riksbanksdepåerna så småningom skulle ingå i strukturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att PSAB den 1 juni 1999 tog över huvuddelen av ansvaret för Riksbankens kontanthantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Verksamheten utvecklas inte som förväntat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft25"&gt;Åren &lt;NOBR&gt;1999-2002&lt;/NOBR&gt; omstrukturerade PSAB verksamheten på olika sätt i syfte att nå ett rörelseöverskott. En del i omstruktureringsarbetet var att bolaget utvecklade den kommersiella kontanthanteringen genom att bygga upp en värdetransportverksamhet (bet. 2003/04:FiU23, s. 33).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft15"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td69"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanthanteringen före år 2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft8"&gt;År 2001 bildade PSAB ett bolag för värdetransportverksamhet, Pengar i Sverige Värdetransport AB, som sedan förvärvade ett vär- detransportbolag samt verksamheten i Panaxia Security AB. Efter förvärven hade Pengar i Sverige Värdetransport AB ungefär 60 vär- detransportfordon och 80 anställda &lt;SPAN class="ft87"&gt;(a. bet. s. 34. &lt;/SPAN&gt;Där framgår också att Riksbanken tidigare aldrig hade haft någon egen transportrö- relse till förfogande för lokala värdetransporter). Verksamheten byggdes ut i snabb takt för att år 2002 omfatta cirka 75 värdetrans- portfordon och 115 anställda. PSAB framhöll att etableringen av värdetransportverksamheten förbättrade konkurrensen på värde- transportmarknaden som tidigare hade dominerats av två företag, Securitas respektive Group 4 Falck (PSAB:s årsredovisning 2001, s. 4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft8"&gt;Trots omstruktureringen av PSAB:s verksamhet och expansionen av den kommersiella verksamheten utvecklades bolagets resultat betydligt sämre än förväntat. Rörelseresultatet var negativt åren 1999– 2001 och gav ett underskott på 21, 81 respektive 68 miljoner kronor. Till detta kom att Securitas och Group 4 Falck ansåg att PSAB inte konkurrerade på lika villkor på värdetransportmarknaden. Securitas och Group 4 Falck pekade på att PSAB kunde dra fördel av sin nära koppling till Riksbanken och att verksamheten dessutom gick med betydande underskott som täcktes av ägaren, dvs. av Riksbanken. Här kan nämnas att Riksbanken i efterhand tillstod att den – inför bildandet av PSAB – underskattade reaktionen från konkurrenterna (Riksbankens årsredovisning 2005, s. 59).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Kontanthanteringen ses över på nytt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;Mot bakgrund av den ekonomiska utvecklingen i PSAB och kritiken från Securitas och Group 4 Falck såg Riksbanken över kontant- hanteringen i Sverige på nytt. Så småningom – den 17 april 2002 – fattade Riksbanken ett inriktningsbeslut om att dela upp PSAB:s verksamhet på två bolag (bet. 2003/04:FiU23, s. 35).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft27"&gt;Inriktningsbeslutet innebar att Riksbankens operativa ansvar inom kontanthanteringen skulle begränsas till att tillhandahålla nya och makulera gamla kontanter samt hålla vissa lager med sedlar och mynt. Riksbanken skulle också svara för transporterna från leve- rantörerna av sedlar och mynt till dessa lager. De nu nämnda verk- samheterna sågs som ”riksbanksnära”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft25"&gt;Den 1 september 2002 delades PSAB:s verksamhet upp på två bolag. De riksbanksnära verksamheterna samlades i det nya bolaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft15"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="p73dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B36173x1.jpg/" id="p73img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanthanteringen före år 2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;Svensk Kontantförsörjning AB (SKAB) medan den kommersiella verksamheten fördes över till PSAB:s dotterföretag på värdetrans- portområdet – Pengar i Sverige Värdetransport AB – som namn- ändrades till Pengar i Sverige AB, från denna tid förkortat PiS. Den nya modellen för kontanthantering i Sverige började i praktiken gälla den 17 februari 2003. Fram till dess hade SKAB och PiS gemensam produktion. Inriktningsbeslutet innebar att PiS skulle säljas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;Efter uppdelningen var SKAB moderbolag till PiS, som alltså var dotterbolag. Kostnaderna för uppdelningen av PSAB i två bolag blev höga och belastade koncernens – SKAB och PiS – resultat för åren 2002 och 2003 med 97 respektive 142 miljoner kronor, dvs. sammanlagt 239 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Till följd av PSAB:s kommersiella verksamhet, framför allt vär- detransportrörelsen, hade antalet anställa i bolaget ökat till ungefär 550 innan det delades. Av dessa personer följde 485 med till PiS, medan 54 kom att arbeta i SKAB.&lt;SPAN class="ft44"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Ett tiotal personer erbjöds pension.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Svensk kontantförsörjning AB&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Verksamheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Till följd av inriktningsbeslutet samlades alltså de riksbanksnära verksamheterna i SKAB, som ägdes av Riksbanken. Bolagets verk- samhet koncentrerades till kontor på fyra orter i landet, nämligen Tumba, Mölndal, Härnösand och Malmö. Här kan nämnas att PSAB så långt hade haft 13 kontor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;SKAB kvalitets- och äkthetskontrollerade samt makulerade kontanter vid de fyra kontoren. Där höll bolaget också Riksbankens kontantlager. Riksbanken övervakade att äkthetskontrollen och makuleringen skedde på ett säkert och korrekt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft25"&gt;Riksbanken köpte in och levererade sedlar och mynt till kon- toren där SKAB – på myndighetens uppdrag – lämnade ut och tog emot kontanter samt utförde valutering. Vid denna tid var det alltså möjligt att hämta ut och lämna in kontanter från respektive till Riksbanken på endast fyra orter i landet. En nyhet var att SKAB tog emot endast standardförpackade, kvalitetssorterade och äkthet-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Av de 54 personer som arbetade i SKAB var några anställda i dotterbolaget Svenska Kontanthanteringssystem AB som arbetade med &lt;NOBR&gt;IT-driften.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft15"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td69"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanthanteringen före år 2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft27"&gt;skontrollerade kontanter (framställning 2004/05:RB3, s. 9 f.). Tidi- gare hade det varit tillräckligt att kontanter som lämnades in var uppräknade. Till detta kommer att en ny prismodell infördes som innebar att SKAB:s kunder fick betala en fast avgift per besök. Avgifterna vid inlämning av kontanter hade tidigare varit huvud- sakligen volymberoende. Nyordningen skulle motverka att kon- tanter lämnades in till Riksbanken över natten i syfte att undvika räntekostnaden för dessa. Kontanterna skulle i högre utsträckning återcirkuleras i samhället utan att passera Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft7"&gt;Det eftersträvade syftet uppnåddes. Nyordningen fick t.o.m. till följd att antalet besök vid SKAB:s kontor år 2003 blev betydligt färre än förväntat. I november samma år konstaterade SKAB:s VD att bolaget hade en maskinell och personell överkapacitet som innebar att bolagets totala resurser översteg det samlade behovet med 100 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Verksamheten återförs till Riksbanken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft27"&gt;SKAB:s verksamhet fördes över till Riksbanken den 1 oktober 2004. Verksamheten ansågs inte behöva vara konkurrensutsatt och den antogs dessutom kunna bedrivas effektivare i Riksbanken än i ett helägt bolag. Effektivitetsvinsten hängde samman med att Riksbanken inte längre skulle behöva övervaka verksamheten på något särskilt sätt samt med att vissa delar av verksamheten skulle kunna hanteras av existerande resurser inom myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Vid tidpunkten hade SKAB cirka 50 anställda. Av dessa perso- ner anställdes 35 av Riksbanken. Resterande personer sades upp eller fick sluta med pension. Vid utgången av år 2005 – då kontoret i Härnösand avvecklats – var ungefär 30 personer sysselsatta i Riksbankens kontantförsörjningsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;4.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Pengar i Sverige AB&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Till PiS fördes endast den kommersiella verksamheten i PSAB över. Något uppdrag från Riksbanken överfördes inte. Som framgått skulle PiS avyttras (framställning 2004/05:RB3, s. 10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft25"&gt;PiS bedrev bl.a. värdetransport- och uppräkningsverksamhet. Bolaget hade dock problem med verksamheten. Våren 2003 beslutade därför PiS styrelse om ett omstruktureringsprogram och verk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft15"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanthanteringen före år 2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft28"&gt;samheten koncentrerades därefter till fyra orter, nämligen Stockholm, Mölndal, Härnösand och Malmö. Under året minskades personal- styrkan i bolaget kraftigt i syfte att försöka nå lönsamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;4.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Riksbankens försök att sälja bolagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;Redan när PSAB började sin verksamhet den 1 juni 1999 hade Riksbanken för avsikt att överlåta bolaget till bankerna. Bankerna visade dock inget intresse för detta och någon sådan överlåtelse kom inte heller till stånd (bet. 2003/04:FiU23, s. 30).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Under våren 2002 återupptogs arbetet med att avyttra den kommersiella verksamheten, dvs. först PSAB och därefter – från den 1 september samma år – PiS. Diskussioner fördes med några intressenter om en försäljning av aktierna i PSAB/PiS utan att en överenskommelse kunde nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft27"&gt;Som framgått gick PSAB med förlust åren &lt;NOBR&gt;1999-2001.&lt;/NOBR&gt; Mot slu- tet av år 2002 stod därför såväl moderbolaget SKAB som dotter- bolaget PiS inför risken att tvångslikvideras. För att förhindra detta och ge SKAB möjlighet att täcka kostnaderna för uppdelningen efter inriktningsbeslutet den 17 april 2002 fick bolaget i december 2002 ett kapitaltillskott på 200 miljoner kronor från Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Under våren 2003 fördes på nytt diskussioner med ett antal intressenter om en försäljning av aktierna i PiS. Ingen av intres- senterna – däribland de svenska bankerna samt inhemska och utländska värdetransportbolag – var dock beredd att förvärva akti- erna utan att Riksbanken, via moderbolaget PSAB, utfäste sig att därefter täcka underskott i bolaget. Med hänsyn till bl.a. EU:s statsstödsregler gjorde Riksbanken bedömningen att det inte var möjligt eller lämpligt att göra så långtgående åtaganden som intres- senterna önskade (Riksbankens årsredovisning 2005, s. 57).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;Det stod snart klart att Riksbanken behövde skjuta till ytterli- gare kapital till SKAB. Den nya bolagsstruktur som i praktiken tillämpades fr.o.m. den 17 februari 2003 medförde att affärsvoly- merna i PiS minskade. Under våren samma år genomfördes ett besparingsprogram som innebar att 9 av PiS 13 kontor omvandla- des till omlastningsstationer, vilket fick till följd att cirka 100 anställda blev övertaliga. Kostnaden för omstruktureringen beräk- nades till 147 miljoner kronor, varav 76 miljoner kronor kom att belasta 2003 års resultat. Efter omstruktureringen hade PiS fullser- vicekontor i endast Malmö, Mölndal, Akalla och Härnösand. I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft15"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td69"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanthanteringen före år 2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;början av sommaren 2003 gjordes bedömningen att det årets rörel- seresultat skulle bli negativt och ge ett underskott på 80 miljoner kronor. Det förutsedda underskottet i PiS samt SKAB:s fortsatta kostnader för uppdelningen medförde att Riksbanken den 18 juni 2003 beslutade om ett kapitaltillskott till SKAB på 150 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft7"&gt;Problemen för PiS förvärrades dock under året. Den utdragna försäljningsprocessen försvårade möjligheterna att teckna nya kontrakt, vilket fick till följd att rörelseintäkterna inte utvecklades som förväntat. Mot slutet av år 2003 beräknades årets rörelseförlust till 136 miljoner kronor och till detta kom kostnaderna för omstruktureringen. Bolagets sammanlagda förlust för år 2003 beräknades därför till 216 miljoner kronor. Riksbanken reserverade den 16 december 2003 ytterligare 125 miljoner kronor för ett beslutat men inte utbetalat kapitaltillskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft8"&gt;Från sommaren 2003 förde Riksbanken diskussioner med olika intressenter om en försäljning av tillgångarna i PiS. I december 2003 nåddes en preliminär överenskommelse om försäljning av merparten av PiS tillgångar till Securitas och en slutlig överenskommelse ingicks den 20 februari 2004. Securitas förvärv bedömdes dock kräva en anmälan till Konkurrensverket. I maj 2004 meddelade Konkurrens- verket att myndigheten ville göra en särskild undersökning för att ytterligare utreda om Securitas genom förvärvet skulle få en alltför dominerande ställning på marknaden för värdetransporttjänster. Securitas beslutade då att inte fullfölja förvärvet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Riksbanken fann därefter att det enda rimliga alternativet var att lägga ned verksamheten i PiS, vilket myndigheten beslutade om i juni 2004. All personal sades upp och verksamheten i PiS upphörde per halvårsskiftet 2004. De kvarvarande tillgångarna såldes via anbudsförfarande. Det högsta anbudet kom från Securitas, som i det läget kunde förvärva tillgångarna utan invändning från Konkur- rensverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft25"&gt;När den operativa verksamheten i PiS upphörde i juli 2004 hade bolaget fortfarande 300 anställda, vilka samtliga då var uppsagda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;4.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Merkostnaden för Riksbankens bolagisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft7"&gt;Det kan nämnas att Riksbankens kostnader för bolagens – PSAB, SKAB och PiS – verksamhet i form av ägartillskott under åren &lt;NOBR&gt;1999-2004&lt;/NOBR&gt; uppgick till 1 176 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft15"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanthanteringen före år 2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;Med början år 2002 granskade Riksdagens revisorer kostnaden för Riksbankens bolagisering av kontanthanteringen jämfört med om myndigheten i stället hade avvecklat den större delen av BMA från antingen år 1999 eller år 2003. Slutsatsen var att merkostnaden för bolagiseringen var ungefär 250 miljoner kronor. Riksdagens revisorer underströk dock att beräkningen var osäker (bet. 2003/04:FiU23, s. 176 med hänvisningar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;År 2003 kommenterade Riksbanken slutsatsen och gjorde gäl- lande att merkostnaden i stället var &lt;NOBR&gt;100–150&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor eller lägre. Riksbanken var dock av uppfattningen att vissa av kostna- derna skulle ha kunnat undvikas med de kunskaper myndigheten hade då (a. bet. s. 181 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Riksbanken har senare ställt kostnaden för bolagiseringen i relation till vad det hade kostat att bedriva den aktuella verksamheten i myndighetens regi under åren &lt;NOBR&gt;1999–2004&lt;/NOBR&gt; för att därefter avveckla den. Slutsatsen var att merkostnaden för bolagiseringen var drygt 500 miljoner kronor. Av summan skulle nettokostnaden för upp- byggnaden och avvecklingen av värdetransportrörelsen vara omkring 250 miljoner kronor (Riksbankens årsredovisning 2005, s. 59).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;4.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Finansutskottets kritik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Finansutskottet har uttalat kritik mot Riksbankens bolagisering av kontanthanteringen (bet. 2003/04:FiU23, se särskilt s. 29 ff.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft27"&gt;Enligt utskottet hade Riksbanken till PSAB fört över inte endast den kommersiella kontanthanteringsverksamheten utan också sådant som var eller låg mycket nära myndighetsuppgifter, t.ex. valuteringen av kontanter. Detta innebar, menade utskottet, att ett privaträttsligt subjekt som senare skulle avyttras fick i uppdrag av Riksbanken att ansvara för den praktiska hanteringen av vissa myn- dighetsåligganden. Med hänsyn till de offentligrättsliga aspekterna av en sådan privatisering borde Riksbanken, enligt utskottet, ha underställt riksdagen ett förslag i frågan och då tydligt redovisat konsekvenserna av förändringen. Enligt utskottet var det vidare olämpligt att Riksbanken i den omfattning som skett hade satsat statliga medel på att bygga ut en kommersiell verksamhet som myndigheten inte var ålagd att utföra och som låg utanför dess verksamhetsområde. Till detta kommer att utskottet pekade på att Riksbanken hade öppnat sig för kritik genom att blanda riksbanks- nära uppgifter med kommersiell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft15"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;P class="p349 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft25"&gt;I detta kapitel beskrivs de centrala aktörerna inom kontanthanter- ingen i Sverige samt de författningar som reglerar deras verksam- het. Författningar som gäller också för en mängd aktörer som inte ägnar sig åt kontanthantering – t.ex. aktiebolagslagen (2005:551) – behandlas dock inte. Kapitlet tar alltså sikte på lagar, förordningar, föreskrifter och avtal som på ett eller annat sätt kan sägas ha sär- skild betydelse för aktörerna inom kontanthanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Riksbanken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Riksbankens verksamhet i stort&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft27"&gt;Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riks- dagen med ansvar för penningpolitiken. Riksbanken är oberoende på det sättet att ingen myndighet får bestämma hur den ska besluta i frågor som rör penningpolitik (9 kap. 13 § regeringsformen, RF). Målet för Riksbankens verksamhet ska vara att upprätthålla ett fast penningvärde. Vidare har Riksbanken till uppgift att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende (1 kap. 2 § lagen [1988:1385] om Sveriges riksbank, jfr 8 kap. 13 § RF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft7"&gt;Riksdagen utser de elva ledamöterna i riksbanksfullmäktige. Ledamöterna utser i sin tur – för en tid av fem eller sex år – de sex ledamöterna i riksbanksdirektionen samt dess ordförande, riks- bankschefen. Riksbanken leds av direktionen. Fullmäktige ska övervaka att ledamöterna i direktionen arbetar för att nå Riksbankens mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft15"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p351 ft25"&gt;Riksbankens kontanthanteringsverksamhet hanteras sedan den 1 mars 2014 av avdelningen för betalningssystem och kontanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Riksbankens ansvar för kontanthanteringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft25"&gt;Endast Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt (9 kap. 14 § RF). Här är det emellertid mer intressant att Riksbanken har till uppgift att svara för landets försörjning med kontanter, vilket kan uttryckas som att den har ett kontantförsörjningsuppdrag (5 kap. 3 § riksbankslagen. När det gäller uttrycket ”kontantförsörjningsuppdrag”, se 1 kap. 2 §) Att svara för landets kontantförsörjning är enligt förarbetena – som är från mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; – en klassisk centralbanksuppgift som innefattar såväl utgivning som distribution av kontanter (SOU 1986:22, s. 108 ff.). I förarbetena anförs vidare följande (a. a. s. 110).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft12"&gt;När det gäller distributionen av sedlar och mynt skall [R]iksbanken alltjämt ansvara för denna och det är som förut framhållits här som bankens kontorsnät har sin främsta uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft30"&gt;I vart fall sedan 5 kap. 3 § riksbankslagen ändrades den 1 april 2005 står det dock klart att Riksbanken får utföra uppgiften i samarbete med annan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Den princip som numera styr Riksbankens roll i kontanthanteringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft27"&gt;Den 16 december 2003 tillsatte Riksbanken en utredning (Översyn av kontanthanteringen i Sverige, Riksbanken 2004). Utredningen kom fram till att Riksbanken borde ansvara för endast sådan kontant- hanteringsverksamhet där det var tveksamt om det gick att uppnå effektivitet utan statlig inblandning (a. a. s. 3). Riksbanken arbetar numera utifrån denna princip. Avsikten är alltså att Riksbanken inte ska syssla med sådan verksamhet som privata aktörer kan sköta bättre eller lika bra (se Uppföljning av den nya depåstrukturen för kontant- hantering, Riksbanken 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft25"&gt;Mot den angivna bakgrunden kom utredningen till slutsatsen att Riksbanken inte borde ansvara för och bekosta fler kontantlager än vad som bedömdes vara nödvändigt och effektivt. Utredningen såg en klar fördel med att i övrigt låta privata aktörer bekosta sådana lager. För att detta skulle bli effektivt förordade utredningen dock&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft15"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="p80dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B36180x1.jpg/" id="p80img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p354 ft7"&gt;att Riksbanken skulle ge räntekostnadsersättning för privat lagrade kontanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Bakgrunden till systemet med räntekostnadsersättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft7"&gt;Eftersom Riksbanken har ensamrätt att ge ut sedlar och mynt, har alla kontanter i cirkulation sitt ursprung där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft27"&gt;Den aktör som hämtar ut kontanter hos Riksbanken betalar för dessa genom att aktörens riksbankskonto debiteras, vilket också kan uttryckas på det sättet att aktören erhåller kontanter och lånar motsvarande belopp hos Riksbanken (här bortses från att den aktör som har överskott på kontot kanske inte kan sägas låna beloppet av Riksbanken). För lånet betalar aktören i princip reporäntan över natten.&lt;SPAN class="ft89"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Aktören får alltså en räntekostnad. Aktören får inte täck- ning för räntekostnaden om kontanterna lagras, eftersom aktören i det läget inte har övervältrat räntekostnaden på någon annan genom att sätta kontanterna i omlopp. Det finns därför skäl för aktören att hålla så lite kontanter som möjligt i lager, om den inte kompenseras för räntekostnaden. Här bör framhållas att aktörer i allmänhet, t.ex. företag och privatpersoner, normalt inte vill förvara alltför stora mängder kontanter av den anledningen att de då inte är räntebärande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft7"&gt;Tidigare var det vanligt att bankerna växlade tillbaka kontanter till Riksbanken för att undvika räntekostnaden. Det förekom såle- des transporter av kontanter till Riksbanken med det enda syftet att undvika räntekostnaden för dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft28"&gt;Som framgått kom utredningen fram till att Riksbanken borde ge räntekostnadsersättning för privat lagrade kontanter. Tanken var att minska antalet transporter till Riksbanken och att ge privata aktörer incitament att hålla kontantlager. Sådana lager ansågs kunna bidra till att kontanthanteringen i Sverige effektiviserades. Avsikten var att de privata aktörerna skulle bestämma antalet kon- tantlager och dess lokalisering. Riksbanken beslutade i augusti 2004 att ramverket för den framtida kontanthanteringen skulle utformas i enlighet med utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Här bortses från att in- och utlåningsräntan över natten normalt är 0,75 procentenheter lägre respektive 0,75 procentenheter högre än reporäntan samt att den som har ett överskott på kontot hos Riksbanken inte betalar utan avstår från ränta. Reporäntan är dock den ränta som gäller vid lån av eller placeringar hos Riksbanken på sju dagar. Se till det anförda Penning- och valutapolitik, Tidskrift utgiven av Sveriges Riksbank, 2004:3, s. 30 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft15"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Riksbankens system för avveckling av betalningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft7"&gt;I föregående avsnitt har nämnts att den aktör som hämtar ut kon- tanter hos Riksbanken betalar för dessa genom att aktörens riks- bankskonto debiteras. Då används Riksbankens system för avveckling av betalningar (RIX).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Att Riksbanken får tillhandahålla ett sådant system framgår direkt av lag (6 kap. 7 § riksbankslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft27"&gt;RIX är Riksbankens betalningssystem för stora betalningar mellan banker, clearingorganisationer, Riksgälden och Riksbanken (angående begreppet ”stora betalningar”, se Den svenska mass- betalningsmarknaden, Riksbanken 2013, s. 24 not 27). Deltagarna har konton hos Riksbanken mellan vilka medlen överförs i realtid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Givetvis skulle deltagarna – t.ex. två banker – i stället kunna ha konton hos varandra för att genomföra betalningar mellan sig. En risk med ett sådant system är dock att behållningen på ett konto skulle kunna gå helt eller delvis förlorad om den bank som kontot finns hos går i konkurs. Finansiellt obestånd skulle då kunna sprida sig mellan olika aktörer. Samma risk uppstår om bankerna skulle välja att ha sina konton hos en tredje privat aktör. Risken uppstår emellertid inte om den tredje parten är Riksbanken, eftersom den inte kan bli insolvent och gå i konkurs. &lt;NOBR&gt;RIX-systemet&lt;/NOBR&gt; innebär såle- des att deltagarna kan genomföra finansiella överföringar sinse- mellan utan kredit- eller likviditetsrisker. Detta är ett av skälen till att Riksbanken enligt lag får tillhandahålla RIX (a. a. s. 24).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft27"&gt;Räntorna på deltagarnas konton i Riksbanken är direkt kopplad till reporäntan. De banker och andra finansiella aktörer som valt att inte själva delta i RIX anlitar en bank som är deltagare i RIX för att göra överföringar till t.ex. andra banker. I stort sett samtliga betal- ningar i svenska kronor som inte sker internt i en enskild bank hanteras i någon form i RIX. Omsättningen i RIX under sju dagar motsvarar Sveriges bruttonationalprodukt (BNP).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Systemet med räntekostnadsersättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft9"&gt;Riksbankslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft28"&gt;Efter framställning från Riksbanken ändrades 5 kap. 3 § riksbank- slagen den 1 april 2005 (bet. 2004/05:FiU19, rskr. 2004/05:109). Sedan tidigare skulle Riksbanken enligt paragrafens första stycke&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft15"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;ansvara för Sveriges kontantförsörjning. Genom ändringen inför- des två nya stycken av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft91"&gt;Verksamhet som avses i första stycket får Riksbanken bedriva i samar- bete med annan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft12"&gt;I syfte att effektivisera kontantcirkulationen får Riksbanken utge ersättning eller ge räntefri kredit till företag som avskilt och lagrat sedlar och mynt enligt Riksbankens anvisningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft7"&gt;I vart fall sedan lagändringen har Riksbanken alltså rätt att ge rän- tekostnadsersättning för kontanter i en privat aktörs lager. Av den nyss citerade paragrafen framgår dock att endast den som har avskilt och lagrat kontanter enligt Riksbankens anvisningar kan få räntekostnadsersättning. Sådana anvisningar gav Riksbanken den 21 november 2005 genom att den meddelade föreskrifter (Riksbankens föreskrifter [RBFS 2005:1] om räntekostnadsersätt- ning för kontanter som avskilts och lagrats i särskild ordning). De nu gällande föreskrifterna trädde i kraft den 1 december 2013 (RBFS 2013:1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;Riksbankens föreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Av Riksbankens föreskrifter framgår att företag som har avskilt och lagrat kontanter för egen eller annans räkning kan få ränte- kostnadsersättning. Enligt föreskrifterna kan dock endast s.k. depåägare få sådan ersättning (1 och 14 §§ RBFS 2013:1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft30"&gt;En depåägare definieras i föreskrifterna (2 §) som den som ingått avtal om räntekostnadsersättning med Riksbanken och som är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;bankinstitut som är deltagare i RIX,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;bankinstitut som genom överenskommelse med deltagare i RIX använder RIX för sina betalningar, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;av ett eller flera bankinstitut helägt bolag som, genom eget deltagande i RIX eller genom överenskommelse med deltagare i RIX, använder RIX för sina betalningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft30"&gt;För att ett företag ska kunna få räntekostnadsersättning måste det alltså ha ingått avtal om räntekostnadsersättning med Riksbanken och omfattas av någon av punkterna &lt;NOBR&gt;a-c.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft15"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;Det bör framhållas att Riksbanken har uttalat att föreskrifterna inte reglerar om en privat aktör får förvara kontanter i ett privat lager eller inte. Samtidigt har Riksbanken vid flera olika tillfällen uttalat att räntekostnadsersättning av de flesta anses vara en förut- sättning för att systemet med privata kontantlager ska kunna fun- gera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Konkurrensfrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft27"&gt;Den utredning som föregick systemet med räntekostnadsersättning skulle presentera lösningar som var konkurrensneutrala (se avsnitt 5.2.3). Inför ändringen av 5 kap. 3 § riksbankslagen såg dock såväl Konkurrensverket som Svensk Handel en risk för svag konkurrens, om Riksbanken skulle uppdra åt endast en privat aktör att lagra kontanter. Konkurrensverket pekade på vikten av att den nya kontantförsörjningsmodellen – oavsett vilken som valdes – var sådan att kraven på privata aktörer var objektiva, &lt;NOBR&gt;icke-diskrimine-&lt;/NOBR&gt; rande och inte mer långtgående än nödvändigt (framställning 2004/05:RB3, s. 11).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;Riksbanken delade Konkurrensverkets syn på vikten av öppet tillträde, &lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; villkor och förhindrande av mark- nadsmissbruk. Modellen med räntekostnadsersättning skulle enligt Riksbanken inte nödvändigtvis behöva innebära att den gav endast en privat aktör i uppdrag att lagra kontanter. Om det till äventyrs skulle komma att handla om samarbete med bara en motpart skulle Riksbanken välja den utifrån objektiva och &lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; kriterier samt i avtal ställa krav på marknadsuppträdandet (a. a. s. 13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Riksbankens roll i kontanthanteringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Efter det att SKAB:s verksamhet hade förts över till Riksbanken den 1 oktober 2004 bedrev myndigheten kontanthanteringsverk- samhet vid kontor på fyra orter i landet; Tumba, Mölndal, Härnösand och Malmö. Kontoren i Härnösand och Malmö avvecklades redan åren &lt;NOBR&gt;2005–2006.&lt;/NOBR&gt; Under år 2013 avvecklades också kontoret i Mölndal. Numera bedriver Riksbanken kontant- hanteringsverksamhet vid endast ett kontor, nämligen i Broby&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft15"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft7"&gt;utanför Stockholm. Kontoret togs i drift i februari 2014. Verksam- heten vid kontoret i Tumba upphörde den 31 mars 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft27"&gt;Riksbankens roll i kontanthanteringen är numera begränsad i huvudsak till början och slutet av kontanternas livscykel. Förenklat uttryckt ägnar sig Riksbanken åt att dels lämna ut brukbara kon- tanter, dels ta emot obrukbara kontanter för makulering. Av nästa avsnitt framgår att kontanter i dagsläget i allt väsentligt inte förva- ras av Riksbanken utan i privata lager, s.k. depåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Riksbanken beställer sedlar från Crane AB i Tumba och mynt från det nederländska myntverket, Koninglijke Nederlandse Munt. Efterfrågan – inte Riksbanken – bestämmer hur mycket kontanter som finns i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Här kan nämnas att bolaget Loomis Sverige AB (Loomis) håller Riksbankens myntlager.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Kontanthanteringsrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Kontanthanteringsrådet bildades på Riksbankens initiativ år 2006 eftersom det – mot bakgrund av den då nya strukturen för kon- tanthanteringen i Sverige och det stora antalet värdetransportrån – ansågs finnas behov av ett forum för att diskutera kontanthante- ringsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Rådet består av representanter från Riksbanken, banker, BDB Bankernas Depå AB (BDB), värdebolag, detaljhandel, fackföreningar och berörda myndigheter såsom Rikspolisstyrelsen, Arbetsmiljö- verket och Finansinspektionen. Rådet leds av förste vice riksbanks- chefen och deltagarna träffas en till två gånger per år. Utöver det sker arbete i två arbetsgrupper som är knutna till Kontanthanteringsrådet, nämligen säkerhetsgruppen och sedel- och myntgruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Syftet är att rådet ska fungera som ett forum för att diskutera frågor kring kontanthanteringen i samhället. På senare år har t.ex. sedel- och myntutbytet, säkerhetsfrågor och Panaxiabolagens kon- kurser diskuterats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft15"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Depåägare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Det finns numera endast en depåägare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;I det följande avser uttrycket ”depåägare” den som har rätt till räntekostnadsersättning enligt Riksbankens föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Den nya depåstrukturen i Sverige har växt fram successivt fr.o.m. år 2005. De tre fristående sparbankerna Sparbanken 1826, Swedbank Sjuhärad och Sörmlands Sparbank var tidigare depåägare. Bankerna – som drev varsin depå – upphörde dock med verksam- heten under åren &lt;NOBR&gt;2009–2010&lt;/NOBR&gt; (Riksbankens rapport om kontant- hanteringen 2011, s. 8).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Det finns numera endast en depåägare i Sverige, nämligen BDB. BDB bildades år 2005 och ägs av Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. BDB är således ett av flera bank- institut helägt bolag som genom överenskommelse med sina ägare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;som samtliga är deltagare i RIX – använder RIX för sina betalningar. BDB faller alltså in under punkten c ovan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;BDB har rätt till räntekostnadsersättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft27"&gt;BDB har 16 kontantdepåer i Sverige. Som depåägare har BDB rätt till räntekostnadsersättning för kontanter som bolaget avskilt och lagrat för egen eller annans räkning i depåerna. Ersättning utgår dock endast för av Riksbanken utgivna kontanter som förvaras i någon av depåerna mellan kl. 21.00 och 23.00 och som där är avskilda från andra värden. Kontanterna får inte heller lämna den lokal där depån i fråga är belägen före kl. 24.00. Vidare ska kon- tanterna förpackas enligt vedertagen standard och på ett sådant sätt att inventering enkelt kan genomföras &lt;NOBR&gt;(4–6&lt;/NOBR&gt; §§ RBFS 2013:1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft25"&gt;Varje dag då en depå är öppen för in- och utlämning ska BDB senast kl. 21.30 till Riksbanken rapportera det nominella värdet av kontanterna som lagrats i depån kl. 21.00 (8 §) BDB får sedan rän- tekostnadsersättning av Riksbanken som motsvarar reporäntan beräknad på det nominella värdet av kontanterna (15 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft15"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p375 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Endast BDB har rätt att lämna in och hämta ut kontanter hos Riksbanken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;Genom föreskrifter har Riksbanken reglerat vem som har rätt att lämna in och hämta ut kontanter där (Riksbankens föreskrifter [RBFS 2011:]1 om kontantförsörjning). Sådan rätt har endast ett &lt;SPAN class="ft9"&gt;institut &lt;/SPAN&gt;som ingått avtal om kontantförsörjning med Riksbanken (1 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Av föreskrifterna framgår att ett institut måste vara depåägare enligt den definition som behandlats i avsnitt 5.2.6 under rubriken ”Riksbankens föreskrifter” (2 §). I detta ligger bl.a. att institutet måste ha ingått avtal om räntekostnadsersättning med Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Det är i dagsläget endast BDB som uppfyller de nu angivna för- utsättningarna och som alltså har rätt att lämna in och hämta ut kontanter hos Riksbanken. BDB får när som helst hämta ut kon- tanter och lämna in makulatur, dvs. obrukbara kontanter. Däremot får BDB i övrigt lämna in kontanter endast under tre perioder per år (2, 5, &lt;NOBR&gt;10–12&lt;/NOBR&gt; och 16 §§).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;BDB har ett ordersystem där bolagets motparter kan meddela om de vill köpa eller sälja kontanter. I första hand säljer BDB kon- tanter från någon av bolagets depåer. BDB måste dock ibland köpa kontanter av Riksbanken för att kunna möta efterfrågan. I prakti- ken går det till så att BDB meddelar en av sina ägare att bolaget behöver köpa kontanter av Riksbanken och att ägaren sedan för BDB:s räkning beställer kontanter. Betalning för kontanterna sker via ägarens &lt;NOBR&gt;RIX-konto&lt;/NOBR&gt; (jfr 3 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;BDB har en checkkredit hos sina ägare på 5 miljarder kronor som bolaget utnyttjar när det köper kontanter av Riksbanken. Tidigare betalade BDB en ränta till sina ägare som motsvarade reporäntan. Samtidigt fick BDB räntekostnadsersättning av Riksbanken som motsvarade reporäntan. BDB:s kostnad för att utnyttja checkkrediten kompenserades alltså av räntekostnadsersättningen. Sedan den 1 januari 2014 får BDB dock betala en högre ränta än tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;BDB tar ut en avgift för varje sedelbunt – 100 sedlar av samma valör – som dess kunder hämtar ut från eller lämnar in till bolagets depåer. Tidigare var avgiften 4 kr per bunt vid såväl ut- som inläm- ning. Avgifterna fr.o.m. den 1 januari 2014 framgår av följande tabell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft15"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="p87dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B36187x1.jpg/" id="p87img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td72"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td73"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td74"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p377 ft68"&gt;Källa&lt;SPAN class="ft20"&gt;: BDB&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;BDB anlitar andra aktörer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;BDB får anlita en operatör som angivits i avtalet om räntekost- nadsersättning för den dagliga hanteringen av kontanter i någon av bolagets 16 kontantdepåer (28 § RBFS 2013:1). Det gör BDB. Loomis och bolaget Nokas Värdehantering AB (Nokas) är opera- törer vid 12 respektive 4 depåer (sedan den 1 januari 2014 är Nokas dotterföretag Nokas Optimering och Lager AB också inblandat i kontanthanteringsverksamheten).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Det åligger i första hand BDB att dels genomföra äkthetskon- troll av samtliga kontanter i depåerna, dels rapportera värdet av kontanterna där till Riksbanken &lt;NOBR&gt;(7-12&lt;/NOBR&gt; §§). Även detta arbete utförs dock i praktiken av de nämnda bolagen med stöd av 28 §. Äkthets- kontroll behöver dock inte genomföras av nya kontanter (enligt 2 § är detta kontanter som ännu inte tagits i bruk som betalningsme- del).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft27"&gt;Som framgått har i dagsläget endast BDB rätt att lämna in och hämta ut kontanter hos Riksbanken. I samband med inlämning och uthämtning får BDB dock företrädas av ombud under förutsättning att bolaget utfärdat särskild fullmakt för ombudet som godkänts av Riksbanken (29 § RBFS 2011:1). I praktiken är det de nämnda vär- debolagen som i egenskap av ombud för BDB lämnar in och hämtar ut kontanter hos Riksbanken. Här bör nämnas att BDB:s ombud måste ha auktorisation för värdetransport enligt lagen (1974:191) om bevakningsföretag, bevakningslagen, (30 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft15"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;BDB:s roll i kontanthanteringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;BDB ser som sin främsta uppgift att optimera samt effektivisera kontantflödet i landet utifrån prognoser som görs av bolagets kun- der. I syfte att det ska finnas tillräckligt mycket kontanter i BDB:s olika depåer flyttar bolaget kontanter mellan depåerna. BDB anlitar Loomis och Nokas för att utföra sådana transporter. Förenklat uttryckt ägnar sig BDB dessutom åt att köpa, sälja och lagra kon- tanter. BDB:s depåer kan sägas fungera som en förvaringsplats när det finns ett tillfälligt överskott av kontanter. BDB:s största kunder är banker, Loomis, Nokas och Bankomat AB (Bankomat).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Riksbankens kontroll av BDB:s verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft25"&gt;Riksbanken har rätt att utan förvarning inventera och inspektera behållningen i BDB:s depåer. Detta får Riksbanken göra med egen personal eller med extern revisor (22 § RBFS 2013:1). Vid sådana inspektioner ska BDB tillhandahålla en förteckning över behåll- ningen i den aktuella depån. I syfte att täcka kostnaderna för inspektionerna kan Riksbanken reducera räntekostnadsersätt- ningen till BDB med högst 25 000 kr per depå och år &lt;NOBR&gt;(24-25&lt;/NOBR&gt; §§). I praktiken inspekterar Riksbankens personal varje depå en eller två gånger per år. Personalen kontrollerar då att verksamheten i den aktuella depån följer gällande regler och inventerar behållningen där. I detta sammanhang kan nämnas att BDB efter anmodan till Riksbanken ska lämna de uppgifter som Riksbanken anser nödvän- diga för att övervaka betalningssystemets stabilitet (27 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft8"&gt;Till detta kommer att BDB ansvarar för och ska bekosta att en extern revisor minst en gång per år genomför ett oanmält besök vid varje depå. Revisorn ska då rapportera till Riksbanken huruvida behållningen i depån vid revisionstillfället överensstämmer med vad BDB senast före revisionen har rapporterat till Riksbanken (13 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft25"&gt;BDB har som sagt dels rätt till räntekostnadsersättning, dels rätt att lämna in och hämta ut kontanter hos Riksbanken. Detta förut- sätter dock att BDB har ingått två avtal med Riksbanken, nämligen avtal om räntekostnadsersättning och avtal om kontantförsörjning. Båda avtalen kan sägas upp om BDB på visst sätt inte följer dem eller föreskrifterna på kontanthanteringsområdet (bl.a. RBFS 2011:1 och 2013:1). Avtalet om räntekostnadsersättning kan sägas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft15"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p381 ft7"&gt;upp med en uppsägningstid om 14 dagar, medan avtalet om kon- tantförsörjning kan sägas upp med omedelbar verkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Värdebolagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft7"&gt;Som framgått utför värdebolagen Loomis respektive Nokas större delen av den operativa kontanthanteringen i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Värdetransportverksamhet m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Såväl Loomis som Nokas hämtar kontanter i form av dagskassor direkt från bankerna och handeln och tillhandahåller dessutom serviceboxar – som de också tömmer – på olika platser i landet där deras kunder kan lämna dagskassor. Till detta kommer att bolagen levererar kontanter till kunderna i form av växelkassor samt fyller på och tömmer uttags- och insättningsautomater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft7"&gt;Loomis respektive Nokas verksamhet är alltså sådan att bolagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;stor utsträckning ägnar sig åt värdetransporter (med ”värdetrans- porter” avses här och i det följande endast transporter av kontan- ter). Det kan röra sig om sådana transporter i samband med att de hämtar dagskassor, tömmer serviceboxar, levererar växelkassor eller transporterar kassetter med kontanter till eller från kontantauto- mater. Vidare transporterar Loomis och Nokas kontanter mellan Riksbanken och BDB samt mellan BDB:s depåer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Uppräkningsverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Loomis och Nokas sköter den dagliga hanteringen av kontanter i BDB:s depåer. Det bolag som gör detta vid en viss depå har en s.k. uppräkningscentral i anslutning till depån. Här kan nämnas att Loomis respektive Nokas står för kostnaden för att bygga nya depåer och att BDB då ställer krav i fråga om säkerhet m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft25"&gt;Såväl Loomis som Nokas hämtar alltså kontanter i form av dagskassor hos sina kunder. Verksamheten i uppräkningscen- tralerna kan beskrivas genom en redogörelse för hur dagskassorna hanteras från det att de hämtas hos kunderna. Inledningsvis kan konstateras att det åligger kunderna att dels förpacka dagskassorna i påsar som Loomis respektive Nokas tillhandahåller, dels fylla i och lägga en specifikation längst fram i varje påse. Det finns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft15"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;streckkoder på såväl påsarna som specifikationerna. Koden på en påse är unik för den, medan koden på en specifikation är unik för kunden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft28"&gt;När Loomis och Nokas ingår avtal med sina kunder gäller nor- malt såväl av bolagen utformade allmänna bestämmelser som deras särskilda bestämmelser avseende t.ex. uppräkningstjänster och tranporter av sedlar och mynt. Dessa bestämmelser redovisas inte närmare här, men de avspeglas i nedanstående redovisning av upp- räkningsverksamheten hos Loomis och Nokas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Loomis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;På Loomis påsar finns dels en streckkod, dels ett kollinummer. När Loomis hämtar en påse hos en kund läser värdetransportpersonalen av endast kollinumret. I efterhand är det dock möjligt att se var avläsningen har skett. Loomis kör sedan påsen till någon av bola- gets uppräkningscentraler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;I samband med att påsen lämnas in till uppräkningscentralen läser värdetransportpersonalen av kollinumret på nytt. När påsen har lämnats in till uppräkningscentralen läser personalen i centralen av numret och påsen registreras då som inkommen. Påsen förs där- efter till en s.k. uppräkningsmaskin. Personalen vid maskinen läser av kollinumret för att sedan öppna påsen. Maskinen räknar, äkt- hetskontrollerar och kvalitetssorterar sedlarna från påsen. Sedlarna blandas då fysiskt med sedlar från andra kunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;I samband med den maskinella uppräkningen skapas dock en elektronisk fil med uppgift om bl.a. det uppräknade beloppet och vilken påse uppräkningen avser. På maskinens display visas det uppräknade beloppet fördelat per valör. Personalen vid maskinen kontrollerar beloppet mot det belopp som kunden har uppgivit på specifikationen. Det är möjligt att enkelt jämföra beloppen, eftersom kunden på specifikationen ska ange värdet av sedlarna i påsen fördelat per valör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft27"&gt;Därefter förs påsen från uppräkningsmaskinen till en dator. Påsen innehåller då alltjämt specifikationen och den kan innehålla också sedlar som inte har kunnat räknas maskinellt samt t.ex. mynt och checkar. Vid datorn läser man av streckkoden på såväl påsen som specifikationen, varvid kunden automatiskt ”kopplas” till den elektroniska filen. Personalen vid datorn skriver också manuellt in det av kunden på specifikationen angivna beloppet samt – i före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft15"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p385 ft27"&gt;kommande fall – värdet på t.ex. mynt och checkar. Det totalbelopp som registreras jämförs med det totalbelopp som kunden angivit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft27"&gt;Det är ofta samma person som utför arbetet vid såväl uppräk- ningsmaskinen som datorn. I praktiken förflyttar personen samti- digt en mängd påsar med specifikationer från maskinen till datorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft27"&gt;Efter det beskrivna arbetet vid datorn kan en elektronisk s.k. betalfil skapas, vilket kräver särskild behörighet. Den färdiga betal- filen skickas till någon av de banker som Loomis samarbetar med. Det sker dock inte per automatik utan det finns en kontrollfunk- tion dessförinnan då Loomis kan stämma av t.ex. att Loomis har tillräckligt kreditutrymme hos den bank som filen ska skickas till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;Loomis skickar betalfiler till bankerna vid fyra tillfällen per dag, från morgonen till eftermiddagen. Sedan en betalfil har skickats för banken över det aktuella beloppet till det av kunden anvisade bank- kontot. Loomis utnyttjar då vanligtvis en kredit hos banken. I regel finns beloppet på kundens bankkonto samma dag som Loomis har skickat betalfilen. Det kan dock dröja någon dag, om filen har skickats på eftermiddagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;När beloppet finns på kundens bankkonto har Loomis återre- dovisat till kunden. Loomis återredovisar alltid ett belopp som motsvarar det nominella värde som bolaget har hämtat hos kunden. Kunden ersätter Loomis för dess arbete i för- eller efterskott. Enligt uppgifter från bolaget torde Loomis normalt återredovisa till kunden senast inom två bankdagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;När Loomis har återredovisat till kunden kan bolaget sälja kon- tanterna vidare. Loomis kan då välja att ha kvar kontanterna i eget lager eller att sälja dem till BDB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Här kan nämnas att Loomis alltid kräver förskottsbetalning vid försäljning av kontanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Nokas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft25"&gt;När Nokas hämtar en påse hos en kund läser värdetransportperso- nalen av streckkoden på såväl påsen som specifikationen. Nokas kör sedan påsen till någon av bolagets uppräkningscentraler. Påsen lämnas in till uppräkningscentralen där depositionen – dagskassan – registreras i Nokas uppräkningssystem genom att personalen vid en dator läser av streckkoderna och dessutom, manuellt, skriver in det av kunden på specifikationen angivna totala värdet. Påsen förs där- efter till en uppräkningsmaskin som är kopplad till uppräkningssy-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft15"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;stemet. Personalen vid maskinen läser av streckkoderna på nytt för att sedan öppna påsen. Maskinen räknar, äkthetskontrollerar och kvalitetssorterar sedlarna från påsen. Sedlarna blandas då fysiskt med sedlar från andra kunder. I samband med den maskinella upp- räkningen skapas dock en elektronisk fil med uppgift om bl.a. det uppräknade beloppet och vilken kund uppräkningen avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Därefter förs påsen från uppräkningsmaskinen till en dator. Påsen innehåller då alltjämt specifikationen men den kan innehålla också annat. I förekommande fall skriver personalen vid datorn manuellt in värdet på t.ex. sedlar som inte har kunnat räknas maskinellt samt mynt och checkar. Det totalbelopp som registreras jämförs då med det totalbelopp som kunden har angivit på specifi- kationen, vilket alltså redan finns i systemet. I detta skede skapas en slutredovisad elektronisk fil.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft27"&gt;Det är ofta samma person som utför arbetet vid såväl uppräk- ningsmaskinen som datorn. I praktiken förflyttar personen samti- digt en mängd påsar med specifikationer från maskinen till datorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;Inför fastställda tidpunkter, kl. 12.30 respektive kl. 15.30, omvandlas de slutredovisade elektroniska filer som finns till elektroniska betalfiler. Det sker dock inte per automatik utan det finns en kontrollfunktion då Nokas kan stämma av t.ex. stora belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft27"&gt;Vid de nämnda tidpunkterna skickas betalfiler från Nokas upp- räkningssystem till den bank som bolaget samarbetar med. Sedan en betalfil har skickats för banken över det aktuella beloppet till det av kunden anvisade bankkontot. Samtidigt belastas den kredit Nokas har hos banken med motsvarande belopp. I samband med detta köper Nokas de kontanter som överföringen avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Liksom när det gäller Loomis torde beloppet i regel finnas på kundens bankkonto samma dag som Nokas har skickat betalfilen. Det kan dock dröja någon dag, om filen har skickats vid den senare tidpunkten, dvs. kl. 15.30.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;När beloppet finns på kontot har Nokas återredovisat till kun- den och bolaget kan då sälja de hos kunden hämtade kontanterna vidare. Nokas kan välja att ha kvar kontanterna i eget lager eller att sälja dem till en &lt;NOBR&gt;BDB-depå.&lt;/NOBR&gt; Nokas återredovisar alltid ett belopp som motsvarar det nominella värde som bolaget har hämtat hos kunden. Kunden ersätter Nokas för dess arbete i för- eller efter- skott. Enligt uppgifter från bolaget torde Nokas återredovisa till kunden senast dagen efter det att bolaget har hämtat kontanter hos denne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft15"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft7"&gt;Liksom Loomis kräver Nokas alltid förskottsbetalning vid för- säljning av kontanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Loomis och Nokas roll i kontanthanteringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Loomis respektive Nokas utför alltså en mycket stor del av den operativa kontanthanteringen i landet, i form av bl.a. transporter och uppräkning av kontanter. Deras roll har t.o.m. i vissa samman- hang beskrivits som ”systemkritisk” (Vinnova/Blue Institute, Snabbare Cash. Effektiv kontanthantering är en tillväxtmarknad, 2013, s. 29). En sammanfattande beskrivning av Loomis och Nokas roll i kontanthanteringen finns i avsnitt 8.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Övriga aktörer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Utöver Loomis och Nokas finns i Sverige ett antal företag som ägnar sig åt bl.a. värdetransporter och – i åtminstone något fall – därmed sammanhängande uppräkningsverksamhet. Som exempel kan nämnas bolagen Svenska Säkerhetssystem AB, Centrumbevak- ning Syd AB och Q Security AB. Bolagen har dock inte alls samma ställning som Loomis och Nokas på kontanthanteringsmarknaden och det finns därför inte skäl att behandla deras verksamhet mer ingående. Det finns också ett antal företag som i första hand hante- rar mynt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Värdetransportverksamhet är lagreglerad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Enligt bevakningslagen avses med bevakningsföretag bl.a. den som yrkesmässigt åtar sig att för annans räkning bevaka sedlar, mynt eller annan egendom i samband med transport (1 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft25"&gt;Oavsett omfattning och varaktighet ska värdetransporter anses som yrkesmässiga när de utförs mot ersättning (1 kap. 2 § Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till lagen [1974:191] om bevakningsföretag och förordningen [1989:149] om bevakningsföretag, RPSFS 2012:18). I uttrycket ”bevakning” ligger att det ska vara fråga om att skapa ett extra skydd mot t.ex. till- grepp av de kontanter som transporteras (jfr prop. 1979/80:122, s. 54 och prop. 2005/06:136, s. 10). Med dessa anmärkningar kan konstateras att värdetransporter normalt är sådan verksamhet som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft15"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft27"&gt;omfattas av bevakningslagen och att den som utför transporten då är att anse som ett bevakningsföretag. En följd av det anförda är att t.ex. Loomis och Nokas måste ha tillstånd, auktorisation, för att få bedriva värdetransportverksamhet (2 § bevakningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Auktorisation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft25"&gt;Frågor om auktorisation prövas av länsstyrelsen (5 § bevakningsla- gen). En ansökan om auktorisation ska vara skriftlig och innehålla uppgift om bl.a. vilket eller vilka slag av verksamheter som företa- get avser att bedriva. Rikspolisstyrelsens yttrande ska inhämtas innan auktorisation beviljas. Ansökan får beviljas endast om företa- get har utsett en person som föreståndare för den aktuella verk- samheten. Det måste dessutom kunna antas att verksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;kommer att bedrivas på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt och i övrigt i överensstämmelse med god sed inom branschen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;inte kommer att få en från allmän synpunkt olämplig inrikt- ning, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;kommer att uppfylla de krav som ställs på verksamhet av det slag som företaget ska bedriva.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft27"&gt;Vid prövningen ska länsstyrelsen särskilt beakta att företaget har en lämplig organisation och planläggning av sin verksamhet (3 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft25"&gt;För att punkten 1 ska vara uppfylld krävs det bl.a. att förestån- daren har genomgått föreskriven utbildning (se bilaga 3 till RPSFS 2012:18) och har erfarenhet av och kunskap om bevakning och bevakningsbranschen i allmänhet och den form av bevakning som anges i ansökan i synnerhet. För att en föreståndare ska anses ha sådan erfarenhet i fråga om värdetransportverksamhet krävs det normalt att han eller hon har minst fem års erfarenhet av det verk- samhetsslaget. Vidare krävs det bl.a. att företaget kan antas komma att följa de författningar som särskilt tar sikte på bevakningsföretag men även andra författningar, t.ex. sådana som föreskriver bokfö- ringsskyldighet samt inbetalning av skatter och avgifter. Vid bedömningen av om det kan antas att företaget kommer att följa författningar ska hänsyn tas till laglydnaden hos styrelseledamot, styrelsesuppleant, föreståndare, anställda och andra personer med inflytande över företaget. Hänsyn ska tas också till dessa personers övriga personliga förhållanden såsom skatteskulder och andra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft15"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;omständigheter som kan påverka sakkunnig- och omdömesgill- heten (2 kap. 3 § med tillhörande allmänna råd och 2 kap. 6 § RPSFS 2012:18). Länsstyrelserna har uppfattat detta som att de kan granska en persons ekonomiska förhållanden endast om det uppges att han eller hon ska ha en ledande ställning i företaget. Vid ansök- ningstillfället – och därefter årligen – kontrollerar länsstyrelsen den juridiska personen avseende allmänna och enskilda mål samt betal- ningsförelägganden. Detsamma gäller för personer som uppges ha en ledande ställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft7"&gt;Punkten 2 är av mindre intresse i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft8"&gt;Punkten 3 infördes genom lagstiftning den 1 juli 2006 (SFS 2006:517). Avsikten var att det inte skulle råda någon tvekan om att andra krav än de som framgår av punkterna 1 och 2 kan ställas upp som en förutsättning för att auktorisation ska få beviljas. I synnerhet när det gäller verksamhet som avser bevakning av värde- transporter var det enligt regeringen angeläget att det ställs sär- skilda krav på dem som beviljas auktorisation. Det kunde t.ex. vara fråga om krav på särskilda värdeväskor (prop. 2005/06:136, s. 14 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft27"&gt;Kravet på att företaget ska ha en lämplig organisation och plan- läggning av sin verksamhet innebär bl.a. att det ska vara organiserat på ett sådant sätt att det finns goda förutsättningar för att bevak- ningen kan utföras på ett bra sätt. I kravet ligger också att länssty- relsens tillsyn över företaget ska kunna bedrivas på ett ändamålsen- ligt och effektivt sätt (2 kap. 8 § RPSFS 2012:18).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Det företag som avser att bedriva värdetransportverksamhet måste alltså uppfylla flera krav för att beviljas auktorisation. Här bör dock framhållas att länsstyrelsen inte prövar företagets ekono- miska förutsättningar att bedriva verksamheten. Förenklat uttryckt är det för auktorisation tillräckligt att föreståndaren uppfyller de ovan angivna förutsättningarna och att det finns en genomtänkt organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft25"&gt;Auktorisation kan återkallas av länsstyrelsen. Ett sådant beslut gäller omedelbart, om inte annat förordnas (13 § bevakningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Godkänd personal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft27"&gt;All personal hos ett auktoriserat bevakningsföretag ska vara god- känd vid prövning med avseende på laglydnad, medborgerlig pålit- lighet och lämplighet i övrigt för anställning i ett sådant företag. Det gäller också föreståndaren för verksamheten samt ledamöter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft15"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft7"&gt;och suppleanter i företagets styrelse. Prövningen görs av länsstyrel- sen (4 och 6 §§ bevakningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Inför prövningen av en ansökan om godkännande ska länssty- relsen inhämta uppgifter om sökanden från belastningsregistret, misstankeregistret och säkerhetspolisen (10 § bevakningsförord- ningen och 21 § 2 säkerhetsskyddslagen [1996:627]). Vid pröv- ningen ska i fråga om laglydnad och lämplighet ställas högre krav på väktare (den som är godkänd för anställning i bevakningsföretag och har till uppgift att utföra bevakningstjänst) och föreståndare än på annan personal. Detsamma gäller för styrelseledamöter, styrel- sesuppleanter och personal som har ett avgörande inflytande på företagets verksamhet (4 kap. 1 § RPSFS 2012:18).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft8"&gt;Laglydnads- och lämplighetsprövningen tar i första hand sikte på om sökanden har gjort sig skyldig till eller är skäligen misstänkt för brott. Länsstyrelsen ska dock ta hänsyn också till andra omständig- heter som indikerar att sökanden inte kommer att utföra bevakningen på ett godtagbart sätt. Det kan vara att sökanden vid upprepade tillfällen har varit föremål för ingripande med stöd av lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft25"&gt;Ett godkännande kan återkallas av länsstyrelsen. Ett sådant beslut gäller omedelbart, om inte annat förordnas (13 a § bevakningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Länsstyrelsens tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft7"&gt;Länsstyrelsen utövar tillsyn över och har rätt att inspektera aukto- riserade bevakningsföretag (8 och 10 §§ bevakningslagen). Inspektion ska göras när det finns anledning till det, dock minst en gång vartannat år (rutinmässig inspektion).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Auktoriserade bevakningsföretag ska före mars månads utgång varje år skicka in en redogörelse för föregående års verksamhet till länsstyrelsen (9 §). Redogörelsen ligger till grund för länsstyrelsens tillsyn. Till detta kommer att företagen ska lämna länsstyrelsen de upplysningar om verksamheten som den begär för sin tillsyn. Läns- styrelsen har dessutom rätt att vid inspektion ta del av samtliga handlingar som rör det aktuella företagets bevakningsverksamhet (9 och 10 §§).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Länsstyrelsen får förelägga ett auktoriserat bevakningsföretag att vidta de rättelser och andra åtgärder som föranleds av tillsynen. Föreläggandet får förenas med vite (12 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft15"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;Inom ramen för länsstyrelsens rutinmässiga inspektion av ett auktoriserat bevakningsföretag ska den särskilt kontrollera dels att villkoren för auktorisation fortfarande är uppfyllda, dels att styrel- seledamöter, styrelsesuppleanter, föreståndare och övrig personal är godkända och har sådan utbildning, kunskap, erfarenhet och utrustning som föreskrivs för att företaget ska få bedriva det slag av bevakning som det har auktorisation för (8 § bevakningslagen och 5 kap. 2 § RPSFS 2012:18).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Skyddsobjekt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;Förutsättningarna för att något – t.ex. byggnader, andra anlägg- ningar och områden – ska kunna beslutas vara skyddsobjekt fram- går av skyddslagen (2010:305). I detta avsnitt beskrivs lagen med tillhörande förordning översiktligt. Tyngdpunkten ligger på kon- tanthanteringsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Kontantdepåer och uppräkningscentraler kan vara skyddsobjekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft27"&gt;Enligt 4 § 5 skyddslagen kan byggnader, andra anläggningar och områden som används eller är avsedda för Sveriges försörjning med sedlar och mynt vara skyddsobjekt. Bestämmelsen omfattar bl.a. Riksbankens och BDB:s kontantdepåer samt värdebolagens upp- räkningscentraler (prop. 2009/10:87, s. 40, jfr s. 89).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;I dagsläget är såväl depåerna som uppräkningscentralerna skyddsobjekt. Här bör framhållas att värdetransportfordon inte kan vara skyddsobjekt (detta har dock övervägts, se prop. 2009/10:87, s. 45 ff.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Innebörden av ett beslut om skyddsobjekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;Huvudregeln är att obehöriga inte har tillträde till ett skyddsob- jekt. Genom ett särskilt beslut kan tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet. Om det räcker för att tillgodose skyddsbehovet, kan tillträdesförbudet dock ersättas av bl.a. ett avbildningsförbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft15"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Länsstyrelsen beslutar om skyddsobjekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft28"&gt;Inom kontanthanteringsområdet beslutar länsstyrelsen i det län där byggnaden, anläggningen eller området finns om skyddsobjekt (18 § skyddslagen samt 2 och 3 §§ skyddsförordningen [2010:523]). Den som äger eller nyttjar skyddsobjektet i fråga ansvarar för att det bevakas. Vem som har detta ansvar ska framgå av länsstyrelsens beslut (22 § skyddslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft9"&gt;Skyddsvakter bevakar skyddsobjekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;För bevakning av ett skyddsobjekt får polismän, militär personal eller annan särskilt utsedd person anlitas. Den som bevakar ett skyddsobjekt och som inte är polisman kallas för skyddsvakt (9 § skyddslagen). Vilka befogenheter en skyddsvakt har framgår av &lt;NOBR&gt;10-14&lt;/NOBR&gt; §§ .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft9"&gt;Godkännande av skyddsvakt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;En anställning som skyddsvakt inom kontanthanteringsområdet förutsätter att personen i fråga är godkänd av länsstyrelsen med avseende på laglydnad, medborgerlig pålitlighet och lämplighet i övrigt för uppgiften (se 25 § skyddslagen och jfr 6 § skyddsförord- ningen. Av den senare paragrafen framgår att länsstyrelsen i det län där personen i fråga är bosatt prövar om han eller hon ska godkän- nas som skyddsvakt. Försvarsmakten godkänner dock skyddsvak- ter som utses inom myndigheten och som tillhör dess personal).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Vid prövningen ska länsstyrelsen inhämta uppgifter om perso- nen från belastningsregistret, misstankeregistret och säkerhetspoli- sen (7 § skyddsförordningen). Laglydnads- och lämplighetspröv- ningen tar i första hand sikte på om personen gjort sig skyldig till eller är skäligen misstänkt för brott. Vid den senare prövningen kan länsstyrelsen dock ta hänsyn också till andra omständigheter, t.ex. om personen vid upprepade tillfällen har varit föremål för ingri- pande med stöd av lagen om omhändertagande av berusade perso- ner m.m. (3 kap. Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om skyddsvakter, RPSFS 2012:16).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft7"&gt;Under vissa förutsättningar kan länsstyrelsen återkalla ett god- kännande som skyddsvakt. Ett sådant beslut gäller omedelbart, om inte annat bestäms (27 och 28 §§ skyddslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft15"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p395 ft9"&gt;Det ställs samma krav på skyddsvakter som på personal hos ett auktoriserat bevakningsföretag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft27"&gt;De krav som ställs på skyddsvakter motsvarar de krav som ställs på personal hos ett auktoriserat bevakningsföretag. Här bör framhållas att det numera knappast alls förekommer att en person blir god- känd som skyddsvakt utan att han eller hon har eller ska få en anställning vid ett sådant företag (prop. 2009/10:87, s. 76). Vid prövningen av om en person bör godkännas som skyddsvakt får länsstyrelsen också under vissa förutsättningar låta bli att hämta in uppgifter om personen från belastningsregistret, misstankeregistret och säkerhetspolisen. Det är fallet om personens laglydnad och medborgerliga pålitlighet redan har prövats enligt bevakningslagen och om det dessutom står klart att någon ytterligare kontroll inte behövs (8 § skyddsförordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Verksamheten i uppräkningscentralerna är till stor del inte lagreglerad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;Av detta avsnitt framgår att Loomis respektive Nokas verksamhet i uppräkningscentralerna till stor del inte är lagreglerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Bevakningslagen är inte tillämplig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft7"&gt;Bevakningslagens tillämpningsområde framgår av 1 § första stycket, som har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft12"&gt;Med bevakningsföretag avses i denna lag den som yrkesmässigt åtar sig att för annans räkning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;bevaka fastighet, anläggning, viss verksamhet, offentlig tillställning eller något annat sådant,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;bevaka enskild person för dennes skydd, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;bevaka sedlar, mynt eller annan egendom i samband med transport.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft7"&gt;Inledningsvis kan konstateras att den som transporterar egendom för egen räkning inte omfattas av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft28"&gt;Den bevakningsverksamhet som i dagligt tal går under benäm- ningen ”värdetransporter” omfattades tidigare av uttrycket ”viss verksamhet” i punkten 1 (prop. 2005/06:136, s. 9 ff.). Sedan punk- ten 3 infördes genom lagstiftning den 1 juli 2006 (SFS 2006:517)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft15"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;
&lt;DIV id="p100dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361100x1.jpg/" id="p100img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;omfattas sådan bevakningsverksamhet dock av den punkten. Till- lämpningsområdet för punkten 3 behandlades i den proposition som föregick lagändringen (a. prop., s. 22).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft91"&gt;Uttrycket i samband med transport innebär att bestämmelsen gäller även för annan verksamhet än själva transporten om den har en natur- lig koppling till denna. Bestämmelsen är alltså tillämplig vid exempelvis i- och urlastning vid bl.a. affärer, banker eller andra penninginrätt- ningar och vid transporter till och från s.k. värdedepåer och uppräk- ningscentraler. Den är också tillämplig vid påfyllning av uttagsauto- mater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft25"&gt;Mot denna bakgrund framstår det som uteslutet att punkten 3 skulle vara tillämplig på verksamheten i uppräkningscentralerna. Inte heller i övrigt kan 1 § första stycket bevakningslagen uppfattas på det sättet att den skulle vara tillämplig på sådan verksamhet.&lt;SPAN class="ft63"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Lagen (2010:751) om betaltjänster är inte tillämplig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;I lagen om betaltjänster (betaltjänstlagen) finns bestämmelser om betaltjänster som tillhandahålls i Sverige och utförs inom det Euro- peiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) i euro eller i någon annan av &lt;NOBR&gt;EES-ländernas&lt;/NOBR&gt; valutor. Genom lagen genomfördes betal- tjänstdirektivet (se avsnitt 2.6) i svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft7"&gt;Tjänster som består av yrkesmässig, fysisk transport av kontan- ter undantas från lagens tillämpningsområde (1 kap. 6 § 1). Detta uttrycks i direktivet på så sätt att det inte ska tillämpas på yrkes- mässig, fysisk transport av sedlar och mynt, inbegripet insamling, hantering och leverans av dessa (artikel 3 c). I den proposition som föregick lagen behandlades detta undantag från dess tillämpnings- område (prop. 2009/10:220, s. 115).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft2"&gt;Yrkesmässig, fysisk transport av sedlar och mynt, inklusive insamling, hantering och leverans av dessa, undantas enligt artikel 3 c. Detta undantag omfattar exempelvis värdetransporter och den kontanthante- ring som är förknippad med sådana transporter. Detta undantag avser yrkesmässig, fysisk transport av kontanter – sedlar och mynt – och innefattar även insamling, hantering och leverans av kontanter. Sådan verksamhet där ett värdetransportföretag hämtar eller levererar kon-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft73"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Jfr dock prop. 2005/05:136, s. 11 där det sägs följande. ”Svensk Handel har föreslagit att definitionen skall omfatta både transport och lagringsuppdrag. I den mån ett uppdrag omfattar lagring av egendom och detta inte bedöms ha något samband med transporten av egendomen blir lagens befintliga definition – ’bevaka fastighet, anläggning, viss verksamhet, offentlig tillställning eller annat sådant’ – tillämplig. Någon särreglering i linje med vad Svensk Handel föreslagit torde alltså inte vara nödvändig.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft15"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft12"&gt;tanter för räkning och insättning på ett annat företags, exempelvis en butiksägares, konto omfattas också av undantaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft7"&gt;Mot denna bakgrund torde betaltjänstlagen inte vara tillämplig på verksamheten i uppräkningscentralerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet är inte tillämplig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Med inlåningsverksamhet avses mottagande från allmänheten av återbetalningspliktiga medel som efter uppsägning är tillgängliga för fordringsägaren inom högst ett år (3 § lagen om inlåningsverk- samhet). De medel som avses är tillgodohavande på konto samt t.ex. utställda postväxlar och fordringar i värdepapper med viss längsta löptid (prop. 2002/03:139 s. 565). Mot denna bakgrund framstår det som mindre sannolikt att Loomis eller Nokas skulle kunna anses ägna sig åt inlåningsverksamhet, och detta oavsett när de återredovisar till sina kunder. Vidare bör framhållas att såväl Loomis som Nokas i regel torde återredovisa inom en till två dagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Valutaväxling är yrkesmässig handel med bl.a. utländska sedlar och mynt. Den som avser att ägna sig åt sådan verksamhet i väsentlig omfattning ska anmäla det till Finansinspektionen, vilket såväl Loomis som Nokas har gjort (1 § 1 och 2 § lagen om anmälnings- plikt avseende viss finansiell verksamhet). Bolagen har då hos Finansinspektionen registrerats som s.k. finansiella institut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Finansinspektionen ska minst en gång per år kontrollera led- ningen i ett finansiellt institut. Den som i väsentlig omfattning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller som har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet får nämligen inte ägna sig åt anmälningspliktig valutaväxlingsverksamhet (3 och 9 §§). I övrigt ska Finansinspektionen kontrollera endast att det finansiella insti- tutet följer penningtvättsregelverken (jfr 4, 7 och 7 a §). Den nu behandlade lagen innebär alltså inte att Finansinspektionen utövar någon egentlig tillsyn över verksamheten i uppräkningscentralerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft15"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Kontrollen av den dagliga verksamheten i uppräkningscentralerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft9"&gt;En begränsad kontroll förekommer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft7"&gt;En kontrollpunkt vid länsstyrelsens rutinmässiga inspektion av ett auktoriserat bevakningsföretag är företagets interna säkerhets- skydd (punkt 2 och 2.1 i bilaga 13 till RPSFS 2012:18. Se till detta också 2 kap. 9 § i föreskrifterna). Länsstyrelsen utövar därför viss tillsyn över den verksamhet som Loomis och Nokas bedriver i upp- räkningscentralerna. Tillsynen avser dock endast sådant som att nycklar förvaras på ett betryggande sätt och att dörrar och fönster är larmade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;Som framgått har Riksbanken rätt att utan förvarning inventera och inspektera behållningen i BDB:s kontantdepåer. Vid sådana inspektioner kontrollerar Riksbankens personal att sedelsorte- ringsmaskinerna (uppräkningsmaskinerna) är rätt inställda och fungerar som de ska. Maskinerna finns inte i &lt;NOBR&gt;BDB-depåerna&lt;/NOBR&gt; utan i uppräkningscentralerna. I övrigt kontrollerar Riksbanken inte arbetet i uppräkningscentralerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft28"&gt;I sammanhanget kan nämnas att BDB inspekterar nya uppräk- ningscentraler och då främst &lt;NOBR&gt;BDB-depån&lt;/NOBR&gt; där. Till detta kommer att BDB:s revisorer varje år gör två oanmälda besök vid varje depå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft9"&gt;Någon direkt kontroll förekommer inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft27"&gt;Sammanfattningsvis finns det inte någon lagstiftning som innebär någon direkt kontroll av den dagliga verksamheten i uppräknings- centralerna. Som framgått innebär bevakningslagen att vissa kon- troller görs av ett Loomis respektive Nokas ledning. Om såväl vär- detransportverksamhet som uppräkningsverksamhet bedrivs i &lt;SPAN class="ft100"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;bolag är ledningen således kontrollerad av länsstyrelsen. Det är emellertid tänkbart att verksamheterna delas upp på &lt;SPAN class="ft100"&gt;två &lt;/SPAN&gt;bolag i samma koncern. Länsstyrelsen kan då inte kontrollera ledningen i det bolag som står för uppräkningsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft15"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="p103dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361103x1.jpg/" id="p103img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;5.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Banker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Antalet kontantlösa bankkontor ökar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft25"&gt;Enligt uppgift från den 31 december 2012 finns det 117 banker i Sverige. Utan inbördes ordning är de största bankerna i landet Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank (Bank- och finansstatistik 2012, publicerad av Svenska Bankföreningen, s. 3 samt Banker i Sverige, publicerad av Svenska Bankföreningen, s. 4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Bank- och finansstatistik för åren &lt;NOBR&gt;2011-13,&lt;/NOBR&gt; publicerad av Svenska Bankföreningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft28"&gt;Tabellen, som avser den 31 december respektive år, visar antalet bankkontor i landet och vid hur många av dessa som det inte hante- rades kontanter. Antalet bankkontor är i princip konstant medan antalet kontantlösa kontor har ökat kraftigt. Detta ger stöd för slutsatsen att bankerna – generellt – minskar kundernas möjligheter att göra kontantärenden över disk och i vart fall på det sättet fjär- mar sig från kontanthanteringen. I vilken utsträckning de olika bankerna ägnar sig åt kontanthantering varierar dock.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Bankernas roll i kontanthanteringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank är del- aktiga i kontanthanteringen i Sverige genom att de äger BDB. Till detta kommer att bankerna äger det bolag som har flest kontant- automater i landet, Bankomat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Vid sidan av kontantautomaterna hanterar landets banker kon- tanter i flera situationer, t.ex. i samband med insättningar på och uttag från bankkonton samt via serviceboxar. Här kan nämnas att Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank har egna serviceboxar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;I stor utsträckning låter bankerna andra aktörer sköta deras kontanthantering. Som framgått transporterar Loomis och Nokas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft15"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;kontanter för bankernas räkning i form av växelkassor och dagskas- sor till respektive från bankkontor. Till detta kommer att bankerna anlitar bolagen för att hantera uttags- och insättningsautomater samt serviceboxar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Bankernas verksamhet är lagreglerad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft7"&gt;Lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (LBF) är grundläggande för bankernas verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Med bankrörelse avses rörelse i vilken det ingår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;betalningsförmedling via generella betalsystem, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;mottagande av medel som efter uppsägning är tillgängliga för fordringsägaren inom högst 30 dagar (1 kap. 1 §).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft7"&gt;Med uttrycket ”bank” – som används i lagen – avses bankaktiebo- lag, sparbanker och medlemsbanker. Ett bankaktiebolag är ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva bankrörelse (1 kap. 5 § 2 och 3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft7"&gt;Med några få undantag (2 kap. &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§) krävs tillstånd från Finansinspektionen för att ett företag ska få driva bankrörelse. När det gäller svenska företag krävs det – för att ansökan om tillstånd ska beviljas – bl.a. att företaget har ett startkapital samt att dess ägare och ledning uppfyller vissa lämplighetskrav. Bankaktiebolag och medlemsbanker ska ha ett startkapital som motsvarar minst fem miljoner euro. Det kan dock vara tillräckligt att medlemsban- ker har ett startkapital som motsvarar en miljon euro. För sparban- ker är det alltid tillräckligt att startkapitalet motsvarar en miljon euro (3 kap. 2 § &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; samt &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; §§).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft7"&gt;När ansökan är beviljad ska bankens rörelse drivas på ett sådant sätt att dess förmåga att fullgöra sina förpliktelser inte äventyras. Banken ska identifiera, mäta, styra, internt rapportera och ha kon- troll över de risker som dess rörelse är förknippad med. Övergri- pande gäller att rörelsen ska bedrivas på ett sätt som är sunt (6 kap. 1, 2 och 4 §§).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft25"&gt;För banker gäller särskilda krav på kapitaltäckning (se t.ex. 9 kap. 1 § LBF, lagen [2006:1371] om kapitaltäckning och stora exponeringar samt – numera – också Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kredit- institut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft15"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;nr 648/2012 (CRR)). CRR, som gäller i Sverige från den 1 januari 2014, innebär sammanfattningsvis att banker ska ha mer kapital och av bättre kvalitet än vad som krävs enligt nuvarande svenska bestämmelser. Se också Finansinspektionens beslutspromemoria &lt;NOBR&gt;2013–12-10,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;11-13269).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;Banker får endast driva finansiell verksamhet och verksamhet som har ett naturligt samband med den. Till detta kommer att det är reglerat vilken egendom banker får inneha (7 kap. 1 och 2 §§ LBF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft30"&gt;Finansinspektionen har tillsyn över banker (13 kap. 2 §). Ytterst kan Finansinspektionen återkalla bankens tillstånd att driva bank- rörelse (15 kap. 1 och 3 §§).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Särskilt om s.k. bankinstitut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft7"&gt;Av Riksbankens föreskrifter framgår att ett bankinstitut kan vara depåägare (se avsnitt 5.2.6). Ett bankinstitut definieras i föreskrif- terna som ett sådant institut som anges i 6 kap. 1 § första stycket riksbankslagen. Där framgår att i lagen med bankinstitut förstås bl.a. bankaktiebolag, sparbanker och medlemsbanker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Som framgått utövar Finansinspektionen tillsyn över sådana banker. Tillsynen omfattar t.ex. att en bank driver rörelsen på ett sätt som är sunt (6 kap. 4 § LBF). Uttrycket ”rörelsen” torde avses bankens totala aktiviteter (prop. 2002/03:139, s. 511). Mot denna bakgrund kan konstateras att Finansinspektionens tillsynsmandat är tämligen långtgående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Det anförda innebär att Finansinspektionen sannolikt skulle ha tillsyn över depåverksamhet om ett bankinstitut, som alltså är en bank, kom att vara depåägare enligt Riksbankens föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;BDB står dock inte under tillsyn av Finansinspektionen (jfr 1 kap. 8 § LBF och 9 kap. 1 § lagen [2006:1371] om kapitaltäckning och stora exponeringar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;5.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Kontantautomater&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Ett antal aktörer på marknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft7"&gt;Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank äger och är kunder hos det bolag med flest kontantautomater över lan- det, nämligen Bankomat. Bankomat, som bildades år 2010, har drygt 2 000 automater där det går att ta ut kontanter. I några av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft15"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft27"&gt;automaterna – cirka 200 – är det dessutom möjligt att sätta in kon- tanter. Ungefär hälften av dessa automater är konstruerade på ett sådant sätt att de kontanter som sätts in återanvänds för uttag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft7"&gt;I december 2012 tecknade Bankomat ett avtal med Loomis, vil- ket löper på fyra år och innebär att Loomis hanterar Bankomats samtliga automater (Loomis årsredovisning 2012, s. 38). Bankomat köper dock kontanter av BDB och inte av Loomis. Som framgått har Bankomat och BDB samma ägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft27"&gt;Bolaget Kontanten AB (Kontanten) bildades år 2003 och har drygt 600 uttagsautomater i landet. Kontanten har i dag avtal med t.ex. KF/Coop, &lt;NOBR&gt;7-Eleven,&lt;/NOBR&gt; Pressbyrån, Hemköp, Willys, Statoil och City Gross. Kontantens automater hanterades tidigare av bolag i Panaxiakoncernen (angående Panaxiakoncernen, se kapitel 6). Att bolagen i koncernen försattes i konkurs i början av september 2012 ställde till stora problem för Kontanten och fick till följd att ett stort antal av företagets automater kom att stå tomma under en ganska lång tid. Den 10 oktober 2012 ingick Kontanten emellertid ett avtal med Nokas som innebar att det sistnämnda bolaget skulle hantera samtliga automater. Sedan den 27 januari 2014 äger också Nokas samtliga aktier i Kontanten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft7"&gt;ICA Bank bildades år 2001 och har ungefär 400 uttagsautomater i landet, varav de allra flesta finns i &lt;NOBR&gt;ICA-butiker.&lt;/NOBR&gt; Personalen där laddar vanligtvis automaterna med sedlar från kassaverksamheten i butikerna. Emellertid kan &lt;NOBR&gt;ICA-handlare&lt;/NOBR&gt; ansluta sig till det ramavtal som ICA Bank har med Loomis och det förekommer att Loomis laddar ICA Banks automater. Till detta kommer att efterfrågan på kontanter i automaterna ibland är så stor att ICA Bank måste beställa kontanter av Loomis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft27"&gt;Avslutningsvis kan nämnas att det finns också andra aktörer som har uttagsautomater. Ett exempel är bolaget Autocash ATM AB (Autocash) som torde ha ungefär 70 automater, företrädesvis på restauranger och i barer. Nokas hanterar Autocash automater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft7"&gt;Enligt uppgift från den 31 december 2012 finns det totalt 3 416 kontantautomater i landet (Bank- och finansstatistik 2012, s. 3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft15"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Betaltjänstlagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Som berörts i avsnitt 5.7.2 ligger betaltjänstdirektivet till grund för betaltjänstlagen där det finns bestämmelser om betaltjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft27"&gt;Betaltjänstlagen omfattar bl.a. tjänster som gör det möjligt att sätta in på och ta ut kontanter från ett betalkonto (1 kap. 2 §). Ett betalkonto är ett konto som innehas i en eller flera betaltjänstan- vändares namn och som är avsett för genomförandet av betal- ningstransaktioner, t.ex. insättningar eller uttag som initieras av betalaren eller betalningsmottagaren (1 kap. 4 § 4 samt &lt;NOBR&gt;10-11).&lt;/NOBR&gt; Enligt lagens förarbeten är det i första hand kontohavarens möjlig- heter att genomföra betalningar som avgör huruvida ett visst konto är ett betalkonto. Som huvudregel bör konton som utan restrik- tioner ger innehavaren möjlighet att utföra överföringar av medel anses utgöra betalkonton (prop. 2009/10:220, s. 92 ff.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;Det kan konstateras att den som använder kontantautomater för att ta ut eller sätta in kontanter ofta gör uttagen eller insättningarna från respektive till ett betalkonto. Mot den angivna bakgrunden skulle det företag som tillhandahåller automaten alltså erbjuda en betaltjänst och därför omfattas av betaltjänstlagen. För att nämna en konsekvens av detta skulle företaget då normalt behöva ha till- stånd av Finansinspektionen för att få tillhandahålla betaltjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft27"&gt;Lagen gäller emellertid inte den som under vissa förutsättningar tillhandahåller kontantautomater för &lt;SPAN class="ft100"&gt;uttag &lt;/SPAN&gt;av kontanter (1 kap. 6 § 6. Jfr prop. 2009/10:220, s. 115). Såvitt utredningen känner till har såväl Kontanten som Autocash endast uttagsautomater, vilket i så fall skulle kunna innebära att de träffas av undantaget från lagens tillämp- ningsområde och alltså inte omfattas av den. Finansinspektionen ska föra ett register över betalningsinstitut och registrerade betal- tjänstleverantörer, dvs. sådana aktörer som enligt lagen antingen har fått tillstånd att tillhandahålla betaltjänster eller ansökt om och undantagits från tillståndsplikt (1 kap. 4 § 5 och 24 samt 8 kap. 5 §). Att de nämnda företagen inte finns i registret tyder på att lagen inte gäller för dem. Det finns dock ett förslag till nytt betaltjänstdirektiv som enligt Finansinspektionen skulle kunna få till följd att det nu behandlade undantaget från lagens tillämpningsområde tas bort och att Kontanten och Autocash därefter skulle omfattas av den (se avsnitt 2.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft7"&gt;Såvitt utredningen känner till har också ICA Bank endast uttagsautomater. Här bör framhållas att bestämmelserna i betal-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft15"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p431 ft8"&gt;tjänstlagen dessutom gäller för banker i endast begränsad omfatt- ning (se 1 kap. 4 § 5 jämförd med t.ex. 2 kap. 2 § och 3 kap. &lt;NOBR&gt;1-2&lt;/NOBR&gt; §§).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft25"&gt;Bankomat har såväl uttags- som insättningsautomater och omfattas därför inte av undantaget från lagens tillämpningsområde. Som framgått ägs Bankomat emellertid av fem banker. Under vissa förutsättningar kan en bank uppdra åt någon annan att utföra t.ex. betaltjänster enligt betaltjänstlagen, vilket ska anmälas till Finans- inspektionen (6 kap. 7 § och 7 kap. 1 § 4 LBF). Att bankens rörelse omfattar dess totala aktiviteter innebär i sammanhanget att reglerna för bankens verksamhet gäller också för den utlagda verksamheten (prop. 2002/03:139, s. 346 f. och 510 f.). Enligt uppgift från Finansinspektionen anses Bankomats ägare ha lagt ut bolagets verksamhet på detta sätt. Följden är att verksamheten anses ingå i ägarnas rörelse. Som nyss nämnts gäller bestämmelserna i betal- tjänstlagen i endast begränsad omfattning för banker. Exempelvis behöver de inte ansöka om tillstånd för att få tillhandahålla betal- tjänster, vilket förklarar varför Bankomat inte har något sådant tillstånd. Det kan dock inte uteslutas att förutsättningarna för verksamheten i Bankomat skulle kunna förändras på ett sådant sätt att bolaget i framtiden behöver ansöka om tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Lagen om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft25"&gt;Den som avser att ägna sig åt yrkesmässig verksamhet som huvud- sakligen består i att tillhandahålla betalningsmedel ska anmäla det till Finansinspektionen. Kontanten har gjort en sådan anmälan för att sedan av Finansinspektionen registreras som ett finansiellt institut. Vad detta innebär har behandlats ovan i avsnitt 5.7.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;5.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Handelns och allmänhetens roll i kontanthanteringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Uttrycket ”detaljhandel” omfattar här försäljning av alla typer av varor till privatpersoner. I det följande behandlas kontanthante- ringen endast såvitt avser denna del av handeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Företagen i detaljhandeln hanterar sedlar och mynt i stor omfattning. Kunderna betalar ofta med kontanter och det är inte ovanligt att de – i samband med kortköp – tar ut kontanter, s.k.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft15"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p385 ft27"&gt;cash back. Sådana uttag är undantagna från betaltjänstlagens till- lämpningsområde (1 kap. 6 § 2. Jfr prop. 2009/10:220, s. 115).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;För att få tillgång till och göra sig av med kontanter i form av växelkassor respektive dagskassor anlitar företagen i detaljhandeln andra aktörer, t.ex. Loomis eller Nokas eller en bank. Loomis och Nokas hämtar dagskassor direkt hos kunder men tillhandahåller också serviceboxar där dagskassor kan deponeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Stora respektive små företag i detaljhandeln hanterar kontanter på olika sätt. Här kan nämnas att det förekommer att mindre före- tag med låg omsättning av kostnadsskäl förvarar dagskassor för flera dagar för att därefter lämna dessa till någon av de andra, nyss nämnda aktörerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Allmänheten hanterar kontanter främst vid uttag i automat eller butik eller i samband med betalningar för varor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;5.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Länsstyrelserna och Post- och telestyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;Regeringens mål är att alla i samhället ska ha tillgång till grundläg- gande betaltjänster till rimliga priser. Länsstyrelserna har därför fått i uppdrag att arbeta för att regionala stöd- och utvecklingsinsatser genomförs vid behov för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster på de orter och i den landsbygd där samhällets behov inte längre tillgodoses av marknaden. I arbetet med grundläggande betaltjänster ska de behov som äldre personer och personer med funktionsnedsättning har särskilt uppmärksammas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;För arbetet med att bedöma behovet av och för att genomföra stöd- och utvecklingsinsatser för att trygga tillgången till grundläg- gande betaltjänster kan länsstyrelserna söka medel hos Post- och telestyrelsen (PTS). Vidare har PTS fått i uppdrag att i samverkan med Länsstyrelsen i Dalarnas län, Tillväxtverket och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser stödja länsstyrelser- nas arbete med att utforma och genomföra regionala stöd- och utvecklingsinsatser för att trygga tillgången till grundläggande be- taltjänster på de orter och den landsbygd där behovet inte tillgodo- ses av marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft25"&gt;Länsstyrelsen i Dalarnas län har i uppdrag att årligen sammanställa en rapport till regeringen om behoven och insatserna i respektive län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft15"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;5.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Penningtvättsregelverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft27"&gt;Inom EU har arbetet mot penningtvätt resulterat i flera direktiv med regler om administrativa åtgärder som syftar till att förebygga och bekämpa penningtvätt genom att förhindra att finansiell verk- samhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Det tredje och nu gällande penningtvättsdirektivet, som utvid- gats till att omfatta åtgärder för att förebygga och bekämpa även finansiering av terrorism, bygger liksom de tidigare två direktiven i huvudsak på de rekommendationer som har antagits av det mellan- statliga organet Financial Action Task Force, FATF (prop. 2008/09:70 s. 47).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft27"&gt;Sverige har genomfört det tredje penningtvättsdirektivet genom lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (prop. 2008/09:70), som ersatte den tidigare penning- tvättslagen. Regler finns även i förordningen (2009:92) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Penningtvättslagen bygger på att verksamhetsutövare ska anta ett riskbaserat förhållningssätt. Det betyder att risker ska bedömas och situationer hanteras olika beroende på de specifika riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft27"&gt;Med verksamhetsutövare avses enligt 1 kap. 2 § fysiska och juri- diska personer som driver bank- eller finansieringsrörelse, livför- säkringsrörelse, viss annan finansiell verksamhet, försäkringsför- medling, verksamhet med utgivning av elektroniska pengar, fond- verksamhet, verksamhet som fastighetsmäklare, verksamhet för kasinospel, verksamhet som godkänd eller auktoriserad revisor eller registrerat revisionsbolag, yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster eller revisionstjänster, verksamhet som skatte- rådgivare, yrkesmässig verksamhet som advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå (endast för vissa tjänster), yrkesmässig verksamhet som annan oberoende jurist (för vissa tjänster), yrkesmässig verksamhet till den del verksamheten avser vissa typer av tjänster, yrkesmässig handel med varor till den del verksamheten avser försäljning mot kontant betalning som uppgår till minst ett belopp som motsvarar 15 000 euro, verksamhet med att som betal- ningsinstitut tillhandahålla betaltjänster samt verksamhet med att tillhandahålla betaltjänster enligt lagen om betaltjänster utan att vara ett betalningsinstitut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft28"&gt;Verksamhetsutövare ska, för att inleda eller upprätthålla affärs- förbindelser, ha tillräcklig kännedom om sina kunder och fortlö-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft15"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p385 ft7"&gt;pande följa upp sina affärsförbindelser (2 kap.). Vidare ska verk- samhetsutövare bl.a. ha riskbaserade rutiner för att förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism och för att skydda anställda från hot eller fientliga åtgär- der till följd av att de utför sina skyldigheter enligt lagen (5 kap.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Lagen innehåller regler om bl.a. uppgifts- och granskningsskyl- dighet (3 kap. 1 §). Enligt dessa ska en verksamhetsutövare granska transaktioner för att kunna upptäcka sådana som den misstänker eller har skälig grund att misstänka utgör ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism. Om misstanken kvarstår efter en närmare analys ska verksamhetsutövaren utan dröjsmål skicka en rapport till Rikspolisstyrelsen, inom vilken Finanspolisen är mottagare av rap- porterna. I rapporten ska uppgifter om alla omständigheter som kan tyda på penningtvätt eller finansiering av terrorism anges. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsidosätter denna skyl- dighet döms till böter (7 kap. 1 § 1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;En verksamhetsutövare ska avstå från att utföra transaktioner som den misstänker eller har skälig grund att misstänka utgör ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism. En transaktion får trots det utföras, om det inte är möjligt att låta bli att utföra den, eller om den vidare utredningen annars skulle kunna försvåras. Transaktionen får då utföras och uppgifterna lämnas omedelbart i efterhand (3 kap. 1 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft27"&gt;Enligt huvudregeln är det inte tillåtet för en verksamhetsutövare eller dess styrelseledamöter eller anställda, att röja för kunden eller för någon utomstående att en granskning har genomförts, att transaktionen har rapporterats till Finanspolisen eller att en under- sökning utförs eller kan komma att utföras (meddelandeförbud, 3 kap. 4 §). Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsido- sätter meddelandeförbudet döms till böter (7 kap. 1 § 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Bestämmelser om tillsyn över att verksamhetsutövare följer penningtvättslagen finns i 6 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft28"&gt;Med anledning av dels en planerad femårsöversyn av det tredje penningtvättsdirektivet, dels revideringen av &lt;NOBR&gt;FATF-rekommen-&lt;/NOBR&gt; dationerna i februari 2012 presenterade &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; i febru- ari 2013 ett utkast till ett nytt direktiv om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansie- ring av terrorism (KOM [2013] 45 slutlig). Revideringen medför att omfattningen av det administrativa ramverket för bekämpning av penningtvätt och terrorism i vissa delar utvidgas (exempelvis avseende spelsektorn och tröskelvärden för handlare med värde-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft15"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;fulla varor). Anpassningar görs också till det förstärkta risk- baserade synsätt som följer av de internationella standarderna bl.a. genom krav på att nationella riskbedömningar görs. Direktivet beräknas kunna antas andra halvåret 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Beträffande straffrättsliga regler på området kan nämnas att en ny lag, lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott trädde i kraft den 1 juli 2014 (prop. 2013/14:121).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;5.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Särskilt om valutaväxling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Som framgått av avsnitt 5.7.4 är valutväxling yrkesmässig handel med bl.a. utländska sedlar och mynt. Den som avser att ägna sig åt sådan verksamhet i väsentlig omfattning ska anmäla det till Finans- inspektionen för att registreras som ett finansiellt institut (1 och 2 §§ lagen om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet). Den 28 november 2013 fanns det enligt uppgift från Finansinspektionen 96 finansiella institut i landet som bedrev valutaväxlingsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Finansinspektionen ska kontrollera att ett finansiellt institut följer penningtvättsregelverken (4, 7 och 7 a §§).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft8"&gt;Lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som berörts i föregående avsnitt gäller för ett finansi- ellt institut som omfattas av den nyss nämnda anmälningsplikten (1 kap. 2 § 4 penningtvättslagen). Detta innebär bl.a. att institutet ska vidta åtgärder för att uppnå kundkännedom (se 2 kap. pen- ningtvättslagen och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism [FFFS 2009:1] samt tillhörande ändringsförfattningar). I praktiken ska institutets kassapersonal inhämta kunskap om kundernas verk- samhet och andra omständigheter och sedan göra en bedömning av om det finns skäl att anta att den aktuella transaktionen äger rum för att dölja brott eller andra oegentligheter. Vid misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism ska institutet lämna relevanta uppgifter till Rikspolisstyrelsen (3 kap. 1 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft25"&gt;Betaltjänstlagen gäller inte tjänster i form av valutaväxling genom utbyte av kontanter (1 kap. 6 § 3 betaltjänstlagen). Det förekommer dock att valutaväxling är organiserad på ett sådant sätt att lagen är tillämplig. Som exempel kan nämnas att en kund för över medel till ett företags bankkonto för att sedan hämta ut mot- svarande belopp i kontanter i annan valuta (se Finansinspektionens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft15"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Kontanthanteringen och dess aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;beslut den 18 juni 2013, dnr &lt;NOBR&gt;13-921).&lt;/NOBR&gt; Betaltjänstlagen – som enligt huvudregeln kräver tillstånd – är då tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;De finansiella instituten hanterar väldigt mycket kontanter. Under år 2013 granskade Finansinspektionen ett antal valutaväx- lingsföretag i Malmö. En del av företagen ska då ha uppgett att de köpte kontanter av Loomis. I sammanhanget finns det skäl att peka på att landshövdingen i Stockholms län, med anledning av en rap- port om växlingskontor och penningtvätt, i en skrivelse till Justi- tiedepartementet anförde följande (skrivelse den 15 februari 2013, dnr &lt;NOBR&gt;101-4192-2013).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft91"&gt;Erfarenheterna visar att många växlingskontor ägnar sig åt att omvandla tillgodohavanden på konton eller postväxlar till kontanter i form av sedlar. Någon valutaväxling är det då oftast inte fråga om utan omvandlingen sker i svenska kronor. En förutsättning för att kunna tillhandahålla dessa kontanter är att växlingskontoret i sin tur får dessa levererade av s.k. värdetransportföretag. Mängden kontanter som leve- reras till ett ibland mycket litet kontor är ägnat att ge upphov till misstanke om penningtvätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft15"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;P class="p441 ft6"&gt;6 Panaxia&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft25"&gt;I detta kapitel beskrivs Panaxiakoncernens kontanthanterings- verksamhet. När bolagen i koncernen försattes i konkurs saknades det medel i verksamheten, närmare bestämt 476 miljoner kronor. Av kapitlet framgår hur underskottet har kunnat uppkomma. En begränsning är emellertid att styrelsens/styrelsernas samt revisorns/revisorernas arbete inte behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Panaxiakoncernen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft7"&gt;Bolaget Panaxia AB (publ) (Panaxia) ägde samtliga aktier i bolagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Panaxia Security AB (PS),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Panaxia Kontantservice AB (PKS),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;PanAlarm AB (PanAlarm), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Gävleborgs Kyl och Fryshus AB (GKF).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft28"&gt;Bolagen utgjorde tillsammans Panaxiakoncernen. Panaxia var moderbolag, medan PS, PKS, PanAlarm och GKF var dotterbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Samtliga bolag har försatts i konkurs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft25"&gt;Efter egna ansökningar försattes samtliga bolag i Panaxiakoncernen i konkurs i början av september 2012. Konkursförvaltningen (med undantag för GKF:s konkurs fanns det en medförvaltare i samtliga konkurser) drev emellertid koncernens verksamhet vidare under en tid av knappt två månader, t.o.m. den 1 november 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft15"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="p115dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361115x1.jpg/" id="p115img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Panaxia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p341 ft8"&gt;Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären inte rätteligen kan betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig (1 kap. 2 § andra stycket konkurslagen [1987:672]). Konkursförvalt- ningen har bedömt att Panaxia, PS, PKS och PanAlarm var på obestånd så tidigt som under sommaren 2010.&lt;SPAN class="ft81"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;När det gäller GKF har konkursförvaltaren dock gjort den bedömningen att bolaget inte var på obestånd innan det försattes i konkurs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;Forex Bank AB (Forex) och Sparbanken 1826 ägde drygt hälften – 27,74 respektive 26,35 procent – av aktierna i Panaxia när bolaget försattes i konkurs. Här kan nämnas att Finansinspektionen med anledning av konkurserna granskade Forex riskhantering och interna kontroll avseende bolagets riskexponering mot Panaxiakoncernen. Granskningen fick till följd att Finansinspektionen gav Forex en varning och beslutade att bolaget skulle betala en straffavgift på 50 miljoner kronor (Finansinspektionens beslut den 21 maj 2013, dnr 12- 12605). Såvitt utredningen känner till har Finansinspektionen inte funnit skäl till motsvarande granskning när det gäller Sparbanken 1826.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Bolagens verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;Det finns inte anledning att i detta sammanhang redogöra för PanAlarms och GKF:s verksamhet. Bolagen behandlas därför inte i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Panaxia&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft8"&gt;Av Panaxias bolagsordning framgår att bolaget skulle bedriva verksamhet i form av bl.a. bevakning, hantering och transport av mynt och sedlar. Enligt den förvaltarberättelse som konkursförvaltningen har upprättat bedrevs dock Panaxiakoncernens operativa verksamhet vid konkursutbrotten i dotterbolagen. Koncernens ledningsfunktion fanns dock inom Panaxia och bolaget administrerade också koncernens centrala ekonomiavdelning. Personalen på ekonomi- avdelningen var anställd av Panaxia men utförde ekonomitjänster åt samtliga bolag i koncernen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft7"&gt;Panaxia hade vid konkursutbrottet 21 anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förvaltarberättelsen i Solna tingsrätts mål nr K &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;7117-12,&lt;/NOBR&gt; s. 35 f. (förvaltarberättelsen Panaxia), K &lt;NOBR&gt;7108-12,&lt;/NOBR&gt; s. 25 (förvaltarberättelsen PS), K &lt;NOBR&gt;7118-12,&lt;/NOBR&gt; s. 21 f. (förvaltarberättelsen PKS) och K &lt;NOBR&gt;7120-12,&lt;/NOBR&gt; s. 14 (förvaltarberättelsen PanAlarm).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft15"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td75"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Panaxia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;PS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft28"&gt;Länsstyrelsen hade enligt lagen (1974:191) om bevakningsföretag beviljat PS auktorisation att bedriva värdetransportverksamhet. PS utförde värdetransporter som kunde avse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;hämtning av dagskassor från eller leverans av växelkassor till t.ex. banker eller handeln,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;tömning och påfyllning av uttagsautomater, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;tömning av serviceboxar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft7"&gt;PS ingick avtal med de kunder som anlitade bolaget för att hämta kontanter. Avtalen innebar att PS hämtade kontanter hos kunden med värdetransportbil och därefter körde dem till någon av Panaxiakoncernens tre uppräkningscentraler som fanns i Bromma, Kristianstad och Malmö. Kontanterna var då packade i påsar eller kassetter med information om kundens namn, kundnummer och den av kunden angivna behållningen. Enligt konkursförvaltningen innebar avtalen i regel att återredovisning (se avsnitt 6.5.2) till kunden skulle ske en till två bankdagar efter hämtningen (Förvaltarberättelsen PS, s. 9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft7"&gt;PS hade vid konkursutbrottet 413 anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;PKS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft28"&gt;I egenskap av underleverantör till PS utförde PKS arbetet i upp- räkningscentralerna i Bromma, Kristianstad och Malmö. PKS sålde också kontanter från de kontantlager som fanns i de två först- nämnda uppräkningscentralerna, dvs. i Bromma och Kristianstad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Uppräkningscentralerna i Bromma och Kristianstad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft25"&gt;PS transporterade alltså påsar och kassetter med kontanter till uppräkningscentralerna i Bromma och Kristianstad. Där registrerades den av kunden angivna behållningen i ett datasystem. Därefter öppnades påsen och kontanterna räknades upp med hjälp av en s.k. uppräkningsmaskin. Det maskinellt uppräknade beloppet stämdes sedan av mot det belopp som registrerats i datasystemet. Uppräk- ningsmaskinen skapade en elektronisk fil – en s.k. betalfil – med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft15"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="p117dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361117x1.jpg/" id="p117img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Panaxia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft25"&gt;information om bl.a. vilken kunds kontanter som räknats upp, vid vilken tidpunkt uppräkning skett och vilket belopp som räknats upp. Filen låg till grund för återredovisningen till kunden. När kontanterna hade räknats upp fördes de till ett kontantlager för förvaring. Där sammanblandades de i fysisk mening med andra kontanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft9"&gt;Uppräkningscentralen i Malmö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft8"&gt;Uppräkningsmaskinen i uppräkningscentralen i Malmö skapade inte elektroniska filer som sedan låg till grund för återredovisningen till kunderna. I stället skrev maskinen ut pappersunderlag. Efter uppräkningen fördelades kontanterna i ett antal påsar utifrån vilken bank som skulle ta emot dessa för kundernas räkning. Påsarna kördes därefter till respektive bank. Enligt konkursförvaltningen har verksamheten vid uppräkningscentralen i Malmö inte bidragit till underskottet i Panaxiakoncernens kontanthanteringsverksamhet (förvaltarberättelsen Panaxia, s. 12. Underskottet i kontant- hanteringsverksamheten beskrivs i avsnitt 6.5.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Försäljningen av kontanter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;Från de kontantlager som fanns i uppräkningscentralerna i Bromma och Kristianstad sålde PKS kontanter i form av växelkassor till handeln och banker. PKS sålde också kontanter från dessa lager för användning i Kontanten AB:s (Kontanten) uttagsautomater och i andra uttagsautomater.&lt;SPAN class="ft81"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Det dagliga överskottet sålde PKS till BDB Bankernas Depå AB (BDB). I detta sammanhang kan nämnas att det fanns en &lt;NOBR&gt;BDB-depå&lt;/NOBR&gt; i anslutning till uppräkningscentralen i Bromma. PKS var operatör vid depån. I Kristianstad kördes i stället kontanter till en &lt;NOBR&gt;BDB-depå&lt;/NOBR&gt; i annans uppräkningscentral.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft7"&gt;PKS hade vid konkursutbrottet 96 anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;När det gäller kontanter till Kontantens uttagsautomater var den normala rutinen en annan, se förvaltarberättelsen Panaxia, s. 13 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft15"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td75"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Panaxia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Underskottet i kontanthanteringsverksamheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft27"&gt;Med ”kontanthanteringsverksamheten” avses här den verksamhet som framgår av avsnitten 6.4.2 och 6.4.3. Verksamheten särredo- visades i en särskild not i Panaxias årsredovisningar för åren 2009– 2011. Där framgår att underskottet i verksamheten den 31 december, avrundat, var 42 miljoner kronor år 2009, 212 miljoner kronor år 2010 och 306 miljoner kronor år 2011. Här bör nämnas att enligt årsredovisningen för 2011 var underskottet den 31 december föregående år inte 212 miljoner kronor utan 253 miljoner kronor. Konkursförvaltningen har kommit fram till att under- skottet vid konkursutbrotten var 476 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Kontostrukturen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;Med ett undantag stod PKS som kontoinnehavare till samtliga bankkonton som användes i kontanthanteringsverksamheten. I det följande benämns dessa konton, som fanns hos Sparbanken 1826, gemensamt ”koncernkontot” (Förvaltarberättelsen PKS, s. 11 f.) PS hade ett bankkonto i Handelsbanken, vilket internt kallades för &lt;NOBR&gt;”28-kontot”(Förvaltarberättelsen&lt;/NOBR&gt; Panaxia s. 13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Återredovisningen till kunderna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft27"&gt;Som framgått har konkursförvaltningen gjort den bedömningen att de avtal som PS träffade med kunderna i regel innebar att av bolaget hämtade kontanter skulle återredovisas till kunden i fråga inom en till två bankdagar efter hämtningen. Förenklat uttryckt innebär återredovisning att ett belopp som motsvarar de hämtade kontanternas nominella värde sätts in på kundens bankkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft27"&gt;De betalfiler som skapades av uppräkningsmaskinerna i Bromma och Kristianstad skickade PKS manuellt till koncernkontot. Det gick till så att filerna elektroniskt fördes över till kontot sedan bolagets personal godkänt det. Enligt uppgift från konkursförvalt- ningen förekom det att personalen inte skickade filerna i den ordning de skapats utan prioriterade vilka filer som skulle skickas först på annat sätt. Återredovisning till kunden kunde genomföras inom två bankdagar, om det fanns full täckning på kontot för det aktuella beloppet. I annat fall dröjde återbetalningen och ett underskott ackumulerades (Förvaltarberättelsen Panaxia, s. 12 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft15"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Panaxia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Hur underskottet uppkom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Från de kontantlager som fanns i uppräkningscentralerna i Bromma och Kristianstad sålde PKS kontanter i form av växelkassor för användning i handeln. PS utförde de transporter som försäljningarna medförde. Växeln packades i påsar för leverans till kunderna, som betalade för den på olika sätt. Av intresse här är att det förekom att betalning skedde genom att den aktuella kundens autogiro belastades samtidigt som växeln överlämnades. Betalningen flöt då in på 28- kontot, vilket alltså tillhörde PS. Enligt konkursförvaltningen förde PS därefter som huvudregel över beloppet till koncernkontot, varvid beloppet kunde användas för återredovisning till kunder som lämnat kontanter till bolaget (Förvaltarberättelsen Panaxia, s. 12 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft27"&gt;Konkursförvaltningen har dock kommit till den slutsatsen att det förekom att PS använde på &lt;NOBR&gt;28-kontot&lt;/NOBR&gt; influtna betalningar för växelkassor för att finansiera den verksamhet som bolaget eller andra bolag i koncernen bedrev. Den största andelen medel av det aktuella slaget fördes i dessa fall, enligt konkursförvaltningen, över från &lt;NOBR&gt;28-kontot&lt;/NOBR&gt; till det rörelsekonto – internt kallat &lt;NOBR&gt;”385-kontot”&lt;/NOBR&gt; – som PS hade i Handelsbanken eller till bankkonton som tillhörde Panaxia. Konkursförvaltningen har bedömt att det nu beskrivna förfarandet förklarar den övervägande delen av underskottet i kontanthanteringsverksamheten. PKS bokförde underskottet i fråga som ett lån till PS. Enligt konkursförvaltningen förlängde PS återredovisningstiden till de kunder som lämnat kontanter till bolaget från två till uppemot tio bankdagar, eftersom PS inte hade förmåga att reglera den ständigt ökande skulden till PKS. I förhållande till den absoluta majoriteten av kunderna ska åter- redovisningstiden ha förlängts utan kundens medgivande. Enligt konkursförvaltningen har PS på detta sätt kunnat ”rulla” underskottet framför sig (Förvaltarberättelsen Panaxia, s. 13 ff. och förvaltarberättelsen PKS, s. 17).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft7"&gt;Här bör nämnas att PKS övriga försäljningar av kontanter inte torde ha bidragit till underskottet i kontanthanteringsverksam- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft15"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td75"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Panaxia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Separationsrätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft25"&gt;Konkursförvaltningen har anlitat professorn Mikael Möller vid Uppsala universitet för att utreda om de kunder som hade lämnat kontanter till PS hade s.k. separationsrätt till de kontanter och fordringar som fanns i kontanthanteringssystemet vid konkurs- utbrotten. Mikael Möller kom – med något undantag – fram till att så var fallet (Rättsutlåtande angående kunders separationsrätt i Panaxia- konkurserna). Konkursförvaltningen delar hans bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Koncernens kontanthanteringsverksamhet var omfattande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Panaxiakoncernen ägnade sig alltså åt kontanthanteringsverk- samhet. Vid konkursutbrotten var koncernen en av de tre ledande aktörerna i Sverige inom detta område. De andra två aktörerna var Loomis Sverige AB och Nokas Värdehantering AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft25"&gt;Koncernens kontanthanteringsverksamhet var således omfattande vid tidpunkten för konkurserna. Som exempel på detta kan nämnas att koncernen då hade ungefär 25 procent av värdetransportmarknaden och hanterade cirka 20 procent av landets uttagsautomater (Riksbankens framställning till riksdagen om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs, 2012/13:RB3, s. 5). Till detta kommer att Panaxia i september 2011 hade tecknat ett avtal med Bankernas Automatbolag AB (numera Bankomat) som innebar att koncernen skulle hantera hälften av Bankomats uttagsautomater i landet. Koncernen räknade med att bl.a. det avtalet skulle leda till att den på sikt skulle ha ungefär 30 procent av värdetransportmarknaden. Arbetet enligt avtalet hade dock knappt påbörjats vid konkurs- utbrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft7"&gt;I snitt hämtade och hanterade koncernen värden för 70– 100 miljoner kronor per dygn. Enligt Panaxias årsredovisningar omsatte koncernen under åren 2010 och 2011 cirka 730 respektive 574 miljoner kronor och hanterade ungefär 1 460 000 respektive 1 444 000 dagskassor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft15"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;7 Internationell jämförelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Jämförelse med sex europeiska länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft27"&gt;Flera europeiska länder har likartade system för kontanthantering, men med vissa skillnader. Därför är det värdefullt att studera hur kontanthanteringskedjan fungerar i andra länder. För det ändamålet har utredningen valt att studera kontanthanteringen i sex europeiska länder; Danmark, Finland, Nederländerna, Norge Storbritannien (England och Wales) och Tyskland. Jämförelsen som presenteras här bygger på en kartläggning av kontanthanteringen i dessa länder. Kartläggningen finns i bilaga 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;De tre nordiska länderna valdes ut som studieobjekt för att de ligger i vårt närområde och har samhällsstrukturer som liknar vår egen. Nederländerna, med sin stora andel elektroniska betalningar, har en befolkning som uppvisar ett betalningsmönster som liknar det svenska. Tyskland är ett intressant land i sammanhanget då det har en omfattande kontanthantering och kontanter fortfarande är det vanligaste betalningsmedlet. De delar av Storbritannien som studerats är speciella eftersom deras kontanthantering är organiserad på ett annat sätt än den svenska kontanthanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft7"&gt;I detta urval om sex länder finns tre länder med egen valuta, liksom Sverige, och tre länder som ingår i euroområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Urvalet av länder är inte representativt utifrån hur kontant- hanteringen är strukturerad i Europa som helhet. Endast ett av de valda länderna, Tyskland, har en traditionell struktur där central- banken är en aktiv part i stora delar av kontantflödet. Samma typ av system finns i flera andra större europeiska länder som inte ingår i denna kartläggning, som Frankrike, Italien och Spanien. Syftet med den internationella utblicken är inte att ge en representativ bild av hur kontanthanteringen är organiserad i Europa, utan att ge några exempel på hur kontanthantering kan organiseras, regleras och fungera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft15"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Internationell jämförelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p341 ft25"&gt;Den primära informationskällan i kartläggningen är telefon- intervjuer med centrala aktörer inom kontanthanteringen i respektive land. I samtliga länder har intervjuer genomförts med centralbanken, värdebolag, banker och i vissa fall andra aktörer som har en viktig roll inom kontanthanteringen. Intervjuerna har kompletterats med publikationer och regelverk i den mån de har funnits tillgängliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Centraliserade och decentraliserade system&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft30"&gt;Centralbankerna i de studerade länderna har, liksom centralbanker i de allra flesta länder, ensamrätt att ge ut sedlar och mynt. Centralbankerna har vanligtvis följande uppgifter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;lämna ut sedlar, ta emot sedlar som för tillfället inte används och ta emot obrukbara sedlar för makulering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;säkerställa kvaliteten på sedlar och mynt i omlopp genom att definiera krav och kvalitetsnivåer för kvalitetssortering samt sätta upp regler som skapar incitament för inleveranser av slitna sedlar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;äkthetskontroll av sedlar som lämnas in till centralbanken för sortering och makulering, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;stickprovskontroll av äktheten i sedlar i omlopp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft7"&gt;Till hur stor del centralbanken sedan är aktiv i resterande delar av kontanthanteringskedjan varierar. Generellt sett kan man säga att det har utvecklats tre olika system för hur aktivt centralbankerna deltar i kontanthanteringen. Det är ett centraliserat system, ett decentraliserat system, och ett mellanting där ansvar och roller är delat mellan centralbanken och andra aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;Centraliserade system&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;I ett centraliserat system deltar centralbanken i hela processen och är en aktiv part i kontanthanteringen. Privata depåer som erbjuds någon typ av räntekostnadsersättning förekommer inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Tyskland har ett centraliserat system för kontanthanteringen, liksom Frankrike, Polen och Italien. I dessa länder är användningen av kontanter relativt hög jämfört med länder som Sverige och Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft15"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td77"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Internationell jämförelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft9"&gt;Decentraliserade system&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft7"&gt;I ett decentraliserat system svarar centralbanken enbart för vissa uppgifter i kontanthanteringen, övriga uppgifter utförs av privata aktörer. Överskott av sedlar förvaras i privata depåer som under vissa förutsättningar erbjuds någon typ av räntekostnadsersättning av centralbanken. I vissa länder har syftet med att införa ett mer decentraliserat system varit att öka effektiviteten i kontant- hanteringen och förbättra förutsättningarna för lokal recirkulation av sedlar. Danmark, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Sverige är exempel på länder med decentraliserade kontant- hanteringssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft27"&gt;En utmaning för centralbankerna i decentraliserade system är att säkerställa kvaliteten och äktheten på sedlarna i omlopp eftersom endast en liten del av dessa passerar centralbankerna. Den Europeiska Centralbanken (ECB) utfärdade år 2010 en reglering om äkthets- och kvalitetssortering av sedlar för länderna inom eurozonen, som bl.a. ställer krav på att centralbankerna på löpande basis ska kontrollera sedelhanteringsmaskinerna hos de privata aktörer som hanterar sedlar (ECB/2010/14). Centralbankerna i dessa länder är ansvariga för tillsynen av denna reglering. Även i Norge och Storbritannien, som står utanför eurozonen, arbetar centralbankerna på liknande sätt med att säkerställa kvalitet och äkthet på sedlarna i omlopp genom att göra stickprov och kontrollera sedelhanteringsmaskinerna&lt;SPAN class="ft100"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft9"&gt;Delade system&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft25"&gt;I delade system har centralbanken en aktiv roll i hanteringen av kontanter, men även andra aktörer är med och delar på arbetet. Privata depåer som erbjuds någon form av räntekostnadsersättning av centralbanken kan förekomma. Spanien och Portugal är exempel på länder som har delade system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Skillnader i depåstruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft25"&gt;Trots generella likheter har varje land sina nationella särdrag. Framför allt skiljer sig länderna åt när det gäller hur systemen för lagring av kontanter i s.k. depåer är utformade och vilka krav som ställs på depåägarna. Här nedan redogörs i korthet för vissa särdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft15"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Internationell jämförelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;avseende depåstrukturen i de länder vi studerat. Varje land beskrivs mer utförligt i bilaga 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Danmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Den danska centralbanken, Danmarks Nationalbank, ställer de mest långtgående kraven på sina depåägare. Den bestämmer bl.a. var depåerna ska vara lokaliserade och priserna för depåernas tjänster. I Finland, Nederländerna, Norge och Sverige låter central- bankerna depåägarna i större utsträckning själva bestämma förut- sättningarna för sin verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft8"&gt;I Danmark kan endast banker vara depåägare. Driften av depåerna har bankerna lagt ut på entreprenad till Bankernes Kontantservice (BKS), som ägs gemensamt av Nationalbanken och ett antal banker. BKS bildades år 2011 efter flera rån mot uppräkningscentraler och en av Nationalbankens depåer. Man ansåg att systemet behövde ses över och förbättras. En arbetsgrupp med företrädare för den danska bank- föreningen och Nationalbanken sattes samman för att utarbeta ett förslag. Resultatet av gruppens arbete blev bl.a. att BKS bildades och att antalet bankdepåer minskade från elva till dagens två; en i Köpenhamn som ägs av Nordea och en i Århus som ägs av Danske Bank. Huvudsyftet bakom dessa förändringar var att öka den fysiska säkerheten och effektivisera arbetsprocesserna. Nationalbankens transporter till och från depåerna har också minskat avsevärt sedan genomförandet av dessa förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft8"&gt;För ett par år sedan påbörjades ett arbete med att ta fram en säker- hetsstandard (DS3999) för värdebolag i Danmark. Standarden är tänkt att bl.a. omfatta särskilda säkerhetskrav för uppräkningscentraler, ledningens ansvar och krav på dokumentation. Arbetet initierades av Nationalbanken och bankföreningen tillsammans och representanter från Nationalbanken, bankerna och värdebolagen har deltagit i processen. Standarden kommer sannolikt att börja gälla från år 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft28"&gt;Strukturen för kontanthanteringen i Danmark är i en omställ- ningsfas och det är svårt att säga vilka effekter de olika förändringarna kommer att ge. Att paketerade sedelbuntar kan cirkulera mellan banker och depåer och bara räknas när buntarna öppnas uppfattas som effektivt av Nationalbanken. I princip räknar Nationalbanken sedlarna vid bara ett tillfälle från det att de distribueras som nya sedlar till dess att de tas emot för destruktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft15"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td77"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Internationell jämförelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;Värdebolagen anser att bildandet av BKS skapar ojämna konkurrensförhållanden på marknaden. BKS har en särställning genom att bolaget är det enda som i dag driver depåer och att Nationalbanken är delägare, vilket kan innebära att BKS gynnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Regleringarna kring driften av bankdepåerna som fastställts av Nationalbanken uppfattas av vissa banker som hårda, bl.a. vad gäller sorteringskraven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft9"&gt;Finland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft7"&gt;Finland är en del av eurozonen där ECB svarar för det övergripande regelverket för kontanthanteringen. Centralbanken i respektive land inom eurozonen ansvarar sedan för distributionen av kontanter. Här finns det ett visst utrymme för länderna att själva utforma distributionssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;År 2012 införde Finland ett s.k. Notes Held to &lt;NOBR&gt;Order-system&lt;/NOBR&gt; (NHTO) som innebär att alla privata aktörer som uppfyller vissa krav kan teckna avtal med centralbanken, Finlands Bank, om att vara kontraktspart. Kontraktsparterna kan sedan hålla lager av sedlar för Finlands Banks räkning i egen depå och erhålla räntekostnads- ersättning under vissa förutsättningar. Tre aktörer har tecknat avtal med Finlands Bank om att vara kontraktspart, men bara en av dem – Ålandsbanken – har valt att hålla en &lt;NOBR&gt;NHTO-depå.&lt;/NOBR&gt; De två andra aktörerna som tecknat avtal är Automatia (ägs av tre banker, driver de flesta uttagsautomaterna i Finland och svarar för transport av kontanter för bankernas räkning) och Rekla (bolag som utför kontanthanteringstjänster åt stora delar av detaljhandeln i Finland, har sju uppräkningscentraler). Den största delen av kontantflödet i Finland, cirka 85 procent, går genom Automatia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft7"&gt;Aktörerna inom kontanthanteringskedjan är i huvudsak nöjda med strukturen och regelverket i landet. Emellertid har ett antal brister identifierats. Den lokala cirkulationen av sedlar är begränsad eftersom systemet med &lt;NOBR&gt;NHTO-depåer&lt;/NOBR&gt; inte tillämpas i någon större omfatt- ning. Automatia och Rekla anser inte att systemet med NHTO- depåer är kostnadseffektivt och har därför valt att stå utanför. Det gör att transporterna till och från Finlands Banks två regionkontor blir många.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft25"&gt;Finlands Bank räknar och sorterar samtliga sedlar som lämnas in, trots att sedlarna redan har räknats en gång på uppräkningscentralen. Det innebär alltså att sedlar dubbelräknas, vilket inte anses vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft15"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Internationell jämförelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p476 ft7"&gt;effektivt utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. För att undvika dubbelräkning av sedlar och för att öka den lokala cirkulationen av sedlar överväger Finlands Bank att ställa högre krav på inleveranserna av sedlar, exempelvis genom att kräva att sedlarna som lämnas in till Finlands Bank ska vara sorterade. Finlands Bank hoppas att även Rekla och Automatia ska ansluta sig till &lt;NOBR&gt;NHTO-depåsystemet&lt;/NOBR&gt; framöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;Norge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft8"&gt;I Norge, liksom i Finland, Storbritannien och Sverige, tillåts andra aktörer än banker att driva depåer och få räntekostnadsersättning av centralbanken (se avsnitt 5.2.6 när det gäller Sverige). Den norska centralbanken, Norges Bank, ger under vissa förutsättningar ränte- kostnadsersättning till depåägaren för kontanter som förvaras i depån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;I dag driver de två värdebolag som finns på den norska marknaden, Loomis Norge AS (Loomis) och Nokas AS (Nokas), depåer. Loomis har sju depåer och Nokas har sex depåer. Värde- bolagen kan inte äga kontanterna i depån, utan det ska en bank göra. Regelverken gör det möjligt för flera banker att ha behåll- ningar i samma depå, men i praktiken har det blivit så att det bara är Danske Bank som har behållningar i depåerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft27"&gt;Norges Bank har fem egna depåer. En drivs i egen regi. De övriga fyra drivs av Nokas. I driften av centralbanksdepåerna ingår också makulering av obrukbara sedlar som lämnas in till dessa depåer. Makuleringen av sedlar hanteras i ett särskilt avtal mellan Norges Bank och Nokas, där det bl.a. ställs krav på särskild utrust- ning. Själva makuleringen och den utrustning som används i sam- band med makuleringen följs upp särskilt noga av Norges Bank.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;Samtliga aktörer i Norge anser att kontanthanteringen fungerar effektivt. Det finns en klar ansvarsfördelning mellan Norges Bank, bankerna och värdebolagen. Systemet upplevs som flexibelt och ger utrymme för aktörerna på marknaden att finna sina egna lösningar. I och med att Norges Bank inte har en så aktiv roll i kontantflödet kan det dock vara en utmaning att säkerställa kvaliteten på sedlarna i omlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Samtidigt förekommer det diskussioner om likabehandling av Nokas och Loomis. Eftersom Nokas driver depåer åt Norges Bank skulle bolaget kunna få fördelar genom närhet till dessa depåer och möjlighet att fördela sina fasta kostnader på dessa. Även om det i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft15"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td77"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Internationell jämförelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;teorin skulle vara möjligt för Loomis att konkurrera om kontrakt för drift av Norges Banks depåer är inträdesbarriärerna höga. Det skulle bl.a. krävas att Loomis bygger anläggningar som möter de krav på säkerhet som Norges Bank ställer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft9"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;I Nederländerna kan affärsbanker teckna kontrakt med den nederländska centralbanken, De Nederlandsche Bank (DNB), om att ingå i ett system för kontanthantering, Cash Distribution Agreement (CDA). Banker som har tecknat kontrakt har möjlighet att hålla lager av sedlar för centralbankens räkning i en &lt;NOBR&gt;NHTO-depå&lt;/NOBR&gt; som också ger rätt till räntekostnadsersättning från centralbanken under vissa förutsättningar. Endast banker får lämna in och hämta ut sedlar från &lt;NOBR&gt;NHTO-depåerna&lt;/NOBR&gt; i Nederländerna. Det innebär att när värdebolagen vill köpa eller sälja sedlar från eller till en &lt;NOBR&gt;NHTO-depå&lt;/NOBR&gt; måste de gå via en bank.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Systemet med &lt;NOBR&gt;NHTO-depåer&lt;/NOBR&gt; introducerades för ett par år sedan. Till skillnad från Finland, som bara har en &lt;NOBR&gt;NHTO-depå,&lt;/NOBR&gt; har Nederländerna cirka tio &lt;NOBR&gt;NHTO-depåer.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft7"&gt;I syfte att effektivisera kontanthanteringen ytterligare drev den nederländska centralbanken år 2010 igenom att de tre största bankerna, ABN Amro, ING och RABO, gick samman och bildade ett gemensamt bolag, Geld Service Nederland (GSN). Centralbanken sitter med i styrelsen för GSN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft27"&gt;GSN sköter uppräkning av kontanter och driver &lt;NOBR&gt;NHTO-depåer&lt;/NOBR&gt; för sina ägares räkning samt erbjuder sina tjänster till andra banker i Nederländerna. GSN har dock av konkurrensskäl förbjudits att erbjuda sina tjänster direkt till handlare. Inom kort kommer GSN även att ta över ansvaret för sina ägares kontanttransporter och hanteringen av uttagsautomater. GSN kommer inte att utföra transporterna och automattjänsterna i egen regi, utan handlar upp dem från värdebolag. GSN hanterar i dag mer än 50 procent av kontant- uppräkningen i Nederländerna. Man planerar att öka den andelen ytterligare genom att ägarbankerna flyttar in volymer som i dag hanteras av andra värdebolag samt genom att leverera tjänster till ytterligare banker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft25"&gt;Strukturen för kontanthanteringen i Nederländerna har genom- gått ett antal väsentliga förändringar under de senaste åren och det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft15"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Internationell jämförelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;är svårt att i nuläget säga vilka effekter de olika förändringarna kommer att få.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft7"&gt;De positiva kommentarer som har nämnts i intervjuer om det nuvarande kontanthanteringssystemet är bl.a. att ECB:s reglering i kombination med DNB:s tillsyn anses ge bra garantier för att enbart äkta sedlar cirkulerar. Dessutom uppfattas det som positivt att de aktörer som handlare köper kontanthanteringstjänster av är betalinstitut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;Det uppfattas som mindre positivt att marknaden för värde- transporter är koncentrerad till endast ett fåtal aktörer. Likt många andra länder är marknaden för värdetransporter i Nederländerna mogen med betydande stordriftsfördelar. Detta bidrar till en marknad med hård priskonkurrens där endast ett fåtal aktörer överlever och det blir således svårt att garantera en marknad med sunda och bra leverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft25"&gt;För att ytterligare öka den lokala cirkulationen av sedlar överväger DNB att införa sorteringskrav på sedlar som lämnas in till DNB:s kontor i Amsterdam. Enligt &lt;NOBR&gt;ECB-regleringen&lt;/NOBR&gt; får inte centralbanker i euroområdet ta ut någon avgift för in- och utlämning av sedlar, men det är tillåtet att ställa sorteringskrav på sedlarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft9"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft8"&gt;Kontanthanteringssystemet i Storbritannien styrs genom Notes Circulation Scheme (NCS) som introducerades år 2001. NCS är en decentraliserad modell där Bank of England (BoE) endast kontrollerar tillförseln av nya sedlar och makuleringen av obrukbara sedlar. All övrig verksamhet kopplad till kontanthantering utförs av NCS- medlemmarna, som också håller lager av sedlar i uppräkningscentraler för BoE:s räkning. De finns få system där den kommersiella sektorn har en så stor roll i kontantflödet som i Storbritannien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft25"&gt;De aktörer som önskar bli medlemmar i NCS tecknar avtal med BoE, där villkoren för deltagandet i NCS slås fast. Alla typer av bolag kan bli medlemmar i NCS. För medlemmar som inte är banker eller statliga organ, som t.ex. värdebolag, krävs dock att de har en eller flera sponsorbanker som äger sedlarna i depån och därmed står för den finansiella säkerheten för kontanterna. Värdebolagen står å andra sidan risken om någonting skulle hända med kontanterna när de hanterar dem. För närvarande finns det fyra medlemmar i NCS: Royal Bank of&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft15"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td77"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Internationell jämförelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p338 ft8"&gt;Scotland, Post Office Ltd, G4S Ltd och Vaultex UK Ltd. Tillsammans driver de 26 uppräkningscentraler i England och Wales.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Inom &lt;NOBR&gt;NCS-systemet&lt;/NOBR&gt; finns två typer av lager för sedlar, ett korttidslager där depåägaren kan få räntekostnadsersättning över natten (Notes Recirculation Facility) och ett långtidslager där BoE äger sedlarna (Bonds). Fram tills alldeles nyligen fick medlem- marna betala en straffavgift om de förvarade sedlar i långtidslagret en kortare period. Syftet var att undvika att långtidslagret användes för att balansera kortsiktiga flöden. Denna straffavgift är numera borttagen. &lt;NOBR&gt;NCS-medlemmarna&lt;/NOBR&gt; har full insyn i vad som finns i samtliga medlemmars lager och har möjlighet att köpa och sälja sedlar av varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;NCS-strukturen&lt;/NOBR&gt; anses vara förhållandevis komplicerad men fungerar väl och anses främja effektivitet i distributionen och hanteringen av sedlar. Dialogen mellan &lt;NOBR&gt;NCS-medlemmarna&lt;/NOBR&gt; och BoE anses vara bra och medlemmarna upplever att BoE är mån om att medlemmarna får en skälig ersättning för att de hanterar och lagrar kontanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Centralbankens regleringar fokuserar på &lt;NOBR&gt;NCS-medlemmarna&lt;/NOBR&gt; snarare än värdebolagen vilket uppfattas som logiskt eftersom majoriteten av kontanthanteringen sker inom ramen för NCS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;I det nuvarande systemet kontrolleras inte kvaliteten på sedlarna i omlopp i någon större utsträckning, vilket BoE ser som en brist. Framöver kan utökade kvalitetskontroller av sedlar komma att bli en del av BoE:s tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft9"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft27"&gt;Tyskland är det enda landet i jämförelsen som har ett centraliserat system. Den tyska centralbanken, Deutsche Bundesbank (Bundesbank), har för närvarande som årligt mål att minst hälften av sedlarna i omlopp ska kvalitetssorteras och äkthetskontrolleras i centralbanken. Tyskland har inte någon struktur av privata depåägare, utan Deutsche Bundesbank har ett &lt;NOBR&gt;40-tal&lt;/NOBR&gt; filialer runt om i landet som tar emot och lämnar ut kontanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft25"&gt;Till skillnad från många andra centralbanker erbjuder den tyska centralbanken sina tjänster till flera typer av aktörer. Banker och auktoriserade värdebolag kan sätta in kontanter på valfritt bankkonto i centralbanken. Värdebolag utan auktorisation kan sätta in kontanter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft15"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;
&lt;DIV id="p130dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361130x1.jpg/" id="p130img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Internationell jämförelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;på kunders konto. Dessutom kan handlare sätta in kontanter på val- fritt bankkonto inom SEPA&lt;SPAN class="ft44"&gt;1&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;Värdebolagen i Tyskland sköter endast den rent fysiska hanter- ingen av kontanter för kunders räkning och har inga egna lager. Efter att kundernas medel har räknats upp och satts in på konto deponeras kontanterna i regel i centralbanken. Sedelsortering och återbruk av sedlar är ovanlig. Värdebolagen hämtar sedlar för utleverans i Bundesbank.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft27"&gt;Värdebolag kan ansöka om auktorisation enligt den tyska betal- tjänstlagen, Zahlungsdiensteaufsichtsgesetz (ZAG), vilket ger dem rätt att genomföra transaktioner i samband med kontanthantering över värdebolagets egna konton. Med auktorisation kan de öppna konto i Bundesbank och göra insättningar och uttag av kontanter på samma sätt som banker. Värdebolagets tjänst är då att betrakta som en betaltjänst och är därmed tillståndspliktig. Kraven för god- kännande enligt ZAG liknar dem som ställs på betalningsinstitut och inkluderar bl.a. kapitalkrav samt att kontanter som hanteras för egen räkning måste separeras från kontanter som hanteras för kunders räkning såväl fysiskt som organisatoriskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft27"&gt;Inget värdebolag har hittills beviljats tillstånd enligt ZAG. De strikta krav som ställs gör att värdebolagen upplever att det varken är möjligt eller kommersiellt intressant att vara auktoriserade enligt ZAG. De hanterar istället kontanter på uppdrag av banker eller handlare utan att äga kontanterna eller använda egna konton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Tyskland har en ganska unik struktur av värdebolag jämfört med övriga Europa. Tyskland har fler än 60 värdebolag, men de flesta verkar på en lokal marknad. De två största aktörerna, Prosegur och Ziemann Gruppe, kontrollerar tillsammans omkring hälften av marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Den tyska centralbanken menar att systemet fungerar effektivt och ger hög service till handlarna som kan lämna in kontanter direkt i Bundesbank och få dem insatta på sitt bankkonto. Genom att Bundes- bank sorterar en så stor del av sedlarna hålls sedelkvaliteten hög.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft25"&gt;Värdebolagen anser att kontantflödet inte är så effektivt som det skulle kunna vara då de inte kan agera direkt i kontantcykeln på grund av de strikta kraven som ställs för auktorisation enligt ZAG. Värdebolagen håller parallella lager med mynt i uppräknings- centralerna för olika kunder och de flesta sedlarna transporteras till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;1&lt;/SPAN&gt;SEPA står för Single Euro Payments Area. SEPA är ett betalningssystem inom EU med syftet att skapa ett område där konsumenter, företag och andra ekonomiska aktörer på ett enhetligt sätt kan skicka och ta emot betalningar i euro inom Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft15"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;SPAN style="padding-left:307px;"&gt;Internationell jämförelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft7"&gt;Bundesbank i stället för att kvalitetssorteras och återanvändas närmare källan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Avsaknaden av ett depåsystem utanför Bundesbank bidrar också till många kontanttransporter. Det har förts diskussioner om att införa ett depåsystem där en bank agerar depåägare, men det har inte ansetts praktiskt möjligt givet den splittrade bankmarknaden i Tyskland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft25"&gt;Värdebolagen önskar att tillsynen av dem, som i dag ligger under näringsministeriet, förs över till inrikesministeriet, för att komma närmare polisen och andra säkerhetsrelaterade verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Kontroll av depåernas verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Inom euroområdet är respektive lands centralbank ålagd att kontrollera och godkänna all den utrustning som används för kvalitetssortering och äkthetskontroll av sedlar (beslut fattat av ECB den 16 september 2010, ECB/2010/14). Det innebär bl.a. att även den utrustning som används för kontroll av sedlar i depåverksamhet ska kontrolleras och godkännas. Detta gäller oavsett om sedlarna är avsedda att läggas i depå (för senare recirkulation) eller återföras direkt i cirkulation (t.ex. användas för att ladda uttagsautomater eller säljas till handlare som växelkassa). Kontrollerna görs på en regelbunden basis, ofta två gånger om året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;Bland de länder vi studerat utförs liknande kontroller av utrustning också av centralbankerna i de länder som står utanför euroområdet. I Sverige utför Riksbanken kontroll av de maskiner som används av BDB. I Norge, där det värdebolag som driver centralbanksdepåer också utför makulering av sedlar, kontrollerar den norska central- banken den utrustning som används för makulering särskilt noga. Farhågan är annars att oäkta sedlar eller sedlar som blivit infärgade i samband med rån eller annan brottslig verksamhet makuleras och därmed ersätts av centralbanken som om de vore brukbara sedlar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;I de länder där centralbanken erbjuder depåägaren räntekost- nadsersättning utför centralbanken också regelbundna kontroller av behållningen i depåerna. Ibland anlitas även en extern revisions- byrå för att kontrollera behållningen i depåerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft15"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Internationell jämförelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Värdebolagens roll i kontanthanteringskedjan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Värdebolagens verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft8"&gt;Värdebolagen har en särskild roll i kontanthanteringskedjan. Det är värdebolagen som transporterar kontanter till och från banker och inte så sällan är det värdebolagen som tömmer och laddar uttags- automater. De erbjuder också sina tjänster till handlare, vilket innebär att värdebolagen hämtar dagskassor hos handlaren, räknar upp dem i en uppräkningscentral och sätter in behållning på kundens konto. Det sistnämnda innebär en elektronisk överföring från värdebolagets uppräkningscentral till kundens konto i en bank. (Tyskland utgör ett undantag. Efter uppräkning sätter värdebolagen in kunders medel på konto via den tyska centralbanken och deponerar samtidigt de uppräknade sedlarna där.) Många gånger driver värdebolagen också depåverksamhet, antingen i egen regi eller för någon annans räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;I de studerade länderna har bankerna i stor utsträckning lagt ut sin kontanthantering på värdebolag. Oftast finns det en s.k. sponsorbank som står för den finansiella säkerheten i värdebolagens uppräknings- verksamhet och som möjliggör åtkomst till system för elektronisk överföring av medel till kunders konton. Vanligtvis är det också sponsorbanken som övertar ägandet av kontanterna efter det att medlen är uppräknade och överförda till kundens konto. Däremot är det värdebolagen som får stå risken om något händer med kontanterna medan de hanterar dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Reglering av värdebolag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft7"&gt;Värdebolagen har ofta sitt ursprung i bevaknings- eller säkerhets- branschen, och kärnan i deras verksamhet ligger ofta i transport- delen. Det kan vara förklaringen till att värdebolagens verksamhet på nationell nivå huvudsakligen regleras i en lagstiftning som till mångt och mycket liknar den svenska lagen (1974:191) om bevak- ningsföretag. I de länder vi studerat är värdebolagens verksamhet tillståndspliktig. Kraven som ställs är vanligtvis att ägare och personal ska vara ostraffad och att personalen ska ha genomgått en viss utbildning. Tillstånd lämnas ofta av polisen eller annan säker- hetsorganisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft25"&gt;I Danmark omfattas värdebolagens verksamhet av penningtvätts- lagstiftningen sedan år 2012. Förhandlingar pågår dock mellan Finanstilsynet och värdebolagen kring detta, eftersom värdebolagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft15"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td77"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Internationell jämförelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p483 ft7"&gt;menar att detta är reglerat genom bankerna som hanterar värde- bolagens kontanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft28"&gt;För själva uppräkningsverksamheten i värdebolagen finns inga särskilda regler, vare sig i de studerade länderna eller i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft9"&gt;Frivilliga standarder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;I Tyskland har värdebolagens branschorganisation, Die Bundesvereinigung Deutscher Geld- und Wertdienste (BDGW), satt upp en branschstandard för säkerhetstjänster som omfattar bl.a. säkerhetskrav och revision av kontant- och bokföringsflöden, kallad DIN 77200. Denna branschspecifika standard används bl.a. i affärsavtal mellan värdebolagen, deras kunder och försäkringsbolag. Efterlevnaden ska följas upp minst en gång per år av en extern revisor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft7"&gt;För närvarande pågår ett arbete med att ta fram en ny &lt;NOBR&gt;DIN-norm&lt;/NOBR&gt; för kontant- och värdetjänster, vilket drivs av bankerna, detaljhandeln, försäkringsbolagen och värdebolagen. Den nya &lt;NOBR&gt;DIN-normen&lt;/NOBR&gt; väntas vara klar år 2015 och kommer då att användas som norm i avtal om kontanttjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft7"&gt;I Danmark pågår sedan ett par år tillbaka ett arbete med att ta fram en säkerhetsstandard (DS3999) för värdebolag i Danmark. Standarden är tänkt att omfatta bl.a. särskilda säkerhetskrav för uppräknings- centralerna, ledningens ansvar och krav på dokumentation. Standarden kommer sannolikt att börja gälla från år 2015. I så fall kommer det då att krävas att värdebolag följer standarden för att kunna erbjuda sina tjänster till banker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft9"&gt;Tillsyn av värdebolag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft8"&gt;Värdebolagens ägare, ledning och personal kontrolleras först och främst i samband med att tillstånd för att bedriva den aktuella verk- samheten beviljas. Tillstånd beviljas vanligtvis av polisen eller en säkerhetsorganisation. Därefter är det vanligt att någon typ av regelbunden kontroll av förarnas licenser utförs. Ofta är det samma instans som en gång beviljade tillstånd för verksamheten som utför kontrollen av licenserna. Men det varierar från land till land. I Tyskland sker ingen löpande tillsyn av de värdebolag som beviljats tillstånd. Utredning görs när en incident väl har inträffat. Inget av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft15"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="p134dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361134x1.jpg/" id="p134img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Internationell jämförelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft27"&gt;de studerade länderna genomför kontroller av eller utövar tillsyn över den verksamhet som bedrivs i värdebolagens uppräknings- centraler som handlar om att elektroniskt föra över kunders medel till bankkonton efter det att kontanterna har blivit uppräknade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Bankernas roll i kontanthanteringskedjan&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft7"&gt;En tydlig trend i de länder utredningen har studerat är att bankerna i allt större utsträckning för över sin kontanthantering från hantering över disk till automatiserade tjänster som t.ex. kontant- automater. I Norge ser man även en tydlig trend mot ökad använd- ning av s.k. &lt;NOBR&gt;cash-back&lt;/NOBR&gt; i butiker, dvs. att kunder kan ta ut kontanter via sitt bankkort i samband med köp i butik. Detta har möjliggjorts genom avtal mellan butiken och kortutgivaren, som ofta är en bank.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Redan år 2007 diskuterade Europaparlamentet ett förslag som skulle tvinga banksystemet att upprätthålla en viss nivå på kontant- tjänster, men detta har hittills inte lett till någon åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;I flera länder i Europa är det också allt vanligare att kontant- automater även fungerar för insättning av sedlar. Många gånger åter- används insatta sedlar för uttag, på så vis sker en slags lokal recirkulering av sedlar. För att sedlar ska kunna återanvändas i denna typ av automater måste sedlarna äkthets- och kvalitetskontrolleras. Detta sker vanligtvis vid insättning av sedlar i automaten, då det är möjligt att koppla en obrukbar eller falsk sedel till en kontohavare. Inom euroområdet ställer ECB krav på att respektive lands central- bank ska utföra kontroll och godkänna denna typ av automater, s.k. kundstyrda maskiner, med avseende på funktionaliteten i äkthets- och kvalitetskontrolleringen, för att brukbara sedlar ska kunna åter- användas för uttag i samma automat (artikel 3, ECB 2010/14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft30"&gt;En annan trend är att banker går samman och bildar bolag för gemensam hantering av kontanter. Detta har skett bl.a. i Danmark och Nederländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;Detta avsnitt bygger på information inhämtad via &lt;NOBR&gt;e-post&lt;/NOBR&gt; från respektive centralbank i Danmark, Finland, Nederländerna, Norge och Tyskland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft15"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;
&lt;DIV id="p135dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361135x1.jpg/" id="p135img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td77"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Internationell jämförelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p487 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Jämförelse av regleringar mellan länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft8"&gt;För att underlätta en jämförelse av de regleringar som tillämpas i de länder som utredningen studerat har utredningen sammanställt över- siktstabeller över de regleringar som rör centralbankernas verksamhet inom kontanthanteringen (se tabell 5), depåverksamheten (se tabell 6) och värdebolagens verksamhet (se tabell 7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft28"&gt;När jämförelser görs mellan länders regleringar är det viktigt att komma ihåg att hur väl en reglering fungerar även beror på den kontextuella situationen, dvs. i vilken omgivning regleringen verkar. Olika marknadsstrukturer, ekonomiska realiteter och skilda politiska system påverkar t.ex. hur väl en reglering fungerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft40"&gt;3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft40"&gt;4&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p24 ft47"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td80"&gt;&lt;P class="p24 ft40"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p492 ft40"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Med auktorisation som betalningsinstitut får värdebolagen göra motsvarande transaktioner som kreditinstitut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft73"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Växeltransaktioner där sedlar byts mot mynt samt insättning på bankkonto.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft73"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Värdebolag med auktorisation som betalningsinstitut får ha konto i Bundesbank.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Aktörer som kan bli medlemmar i det svenska &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;RIX-systemet&lt;/NOBR&gt; är bl.a. clearingorganisationer, centrala värdepappersförvarare, bank- och finansieringsrörelser och annan juridisk person som för egen räkning avvecklar förpliktelser att leverera finansiella instrument i systemet. Se vidare 8 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;För standardenheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft15"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;
&lt;DIV id="p136dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361136x1.jpg/" id="p136img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td81"&gt;&lt;P class="p39 ft16"&gt;Internationell jämförelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td82"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td83"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td84"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td83"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td84"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p498 ft40"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft73"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;CB = Centralbank.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Storbritanniens depåsystem innebär att både centralbanken och bankerna kan vara ägare till sedlarna. Vem som äger sedlarna beror på typ av depå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft15"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;
&lt;DIV id="p137dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361137x1.jpg/" id="p137img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;P class="p502 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td78"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Internationell jämförelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td86"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td85"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td86"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p503 ft40"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft73"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;The National Security Inspectorate (NSI) certifierar bl.a. värdebolag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft73"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Endast kvalitet- och äkthetssortering av sedlar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Endast kvalitet- och äkthetssortering av sedlar och då värdebolagen är betalningsinstitut, vilket inte förekommer i dag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Endast värdebolag som är medlemmar i NCS och håller depåer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Endast då värdebolagen är betalningsinstitut, vilket inte förekommer i dag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft15"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;P class="p508 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Utgångspunkter inför övervägandena&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;I samband med utarbetandet av kartläggningen av kontant- hanteringen i Sverige, som finns i kapitel 5, har utredningen tagit del av en stor mängd skriftligt material och träffat många aktörer som på ett eller annat sätt är involverade i kontanthanteringen; myndigheter, BDB Bankernas Depå AB (BDB), Bankomat AB (Bankomat), värdebolagen Loomis Sverige AB (Loomis) och Nokas Värdehantering AB (Nokas), banker m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Här görs ett försök att summera gjorda observationer och problem som iakttagits under arbetets gång. Några av de problem inom kontanthanteringen som iakttagits ligger utanför det område som ryms inom utredningens uppdrag. Utredningen har ändå valt att nämna dem helt kort här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;I detta kapitel redovisas vidare vissa utgångspunkter, vilka inte nödvändigtvis leder till några förslag från utredningens sida. Kapitlet bör ses som ett avstamp inför följande kapitel med över- väganden och förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Att kontanthanteringen fungerar utgör ett grundläggande behov för samhället&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft28"&gt;I det moderna samhället vilar många samhällsfunktioner på att det finns ett fungerande betalningsväsende. Tjänster utförs och varor byter ägare, och för att det ska fungera smidigt krävs att det finns allmängiltiga, säkra och trovärdiga system för betalning av de tjänster och varor som utbyts. Numera har många tekniker och tjänster för betalningsförmedling utvecklats. Trots det utgör sedlar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft15"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Utgångspunkter inför övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;och mynt fortfarande en viktig del i det betalningsväsende som krävs för att samhället ska fungera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Sedlar och mynt har en särställning bland de betalningsmedel som finns tillgängliga. Enligt 5 kap. 1 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank (riksbankslagen) är sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken lagliga betalningsmedel. Av förarbetena framgår att paragrafen anses innebära att var och en är skyldig att ta emot kontanter som betalning. Att sedlar och mynt skulle ges en sådan särställning motiverades i förarbetena med att de hade stor betydelse för allmänheten trots att nya former av betalningsmedel ständigt utvecklades (prop. 1986/87:143, s. 64 och SOU 1986:22, s. 108 och 249).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft25"&gt;Tidigare var staten ansvarig för en rikstäckande kassaservice. Ansvaret framgick av lag och var formulerat på så sätt att det skulle finnas en kassaservice i hela landet som innebar att alla hade möjlig- het att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser, 1 § lagen (2001:1276) om grundläggande kassaservice. Lagen upphörde att gälla vid utgången av år 2008. Den proposition som föregick detta överlämnades till riksdagen den 15 mars 2007. Av intresse här är att regeringen i propositionen anförde följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft91"&gt;Trots fördelarna med betalningar med kort måste dock under över- skådlig tid enskildas tillgång till kontanter utgöra ett grundläggande behov för samhället. På motsvarande sätt måste det vara ett grund- läggande behov för samhället att näringsidkare och ideella föreningar kan hantera kontanter. För dessa grupper tillgodoses tillgången på kontanter genom dagkassehantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft8"&gt;Innebörden synes vara att staten, trots att marknaden i första hand ska tillhandahålla tjänster för betalningsförmedling och uttag av kontanter, ändå har ett ansvar för att dessa tjänster fungerar där behovet av grundläggande betaltjänster inte tillgodoses av marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;I arbetet med att ta fram en ny skyddslag gjorde regeringen bedömningen att kontanthanteringen och kontantförsörjningen är mycket viktiga verksamheter för samhället (prop. 2009/10:87, s. 30) och att störningar i försörjningssystemet rörande sedlar och mynt på kort tid kunde få allvarliga återverkningar för medborgarna och för försörjningen med varor och tjänster i samhället (a. prop. s. 39). Detta var skälet till att det fördes in ett nytt skyddsändamål – grovt rån – i 1 § skyddslagen (2010:305), där det anges vad som kan föranleda åtgärder till förstärkt skydd för byggnader, andra anläggningar, områden och andra objekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft15"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Utgångspunkter inför övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p512 ft8"&gt;Med anledning av att bolagen i Panaxiakoncernen hade försatts i konkurs i början av september 2012 anförde Riksbanken i en fram- ställning till riksdagen att kontanter har en viktig funktion som betalningsmedel i Sverige och att brister i kontanthanteringskedjan kan skapa såväl stora säkerhetsrisker som problem på betalnings- marknaden. I framställningen poängterade Riksbanken att en fungerande kontanthanteringskedja är viktig i ett krisläge där betal- ningar kanske inte kan genomföras på annat sätt än med kontanter (2012/13:RB3, s. 4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft7"&gt;År 2013 var det genomsnittliga värdet på sedlar och mynt i cirkulation 85,7 miljarder kronor. Mätt som andel av BNP har kontanterna minskat stadigt från – ungefär – tio procent år 1950 till tre procent år 2011 (se www.riksbank.se). Trots detta används sedlar och mynt som betalningsmedel vid omkring en tredjedel av alla betalningar på inköpsstället (Den svenska massbetalnings- marknaden, Riksbanken 2013, s. 13.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft7"&gt;Det anförda innebär att såväl kontanternas ställning som regeringens och Riksbankens uttalanden i lagstiftningsärendena respektive framställningen till riksdagen talar för att det för lång tid framöver bör anses vara ett grundläggande behov för samhället att kontanthanteringen fungerar tillfredsställande. Av betydelse är givetvis också att kontantanvändningen och därmed kontant- hanteringen fortfarande är betydande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft115"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Det efterfrågas att någon tar ett övergripande ansvar för kontanthanteringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft27"&gt;Ingen av de aktörer som är inblandade i kontanthanteringskedjan har ett övergripande ansvar för denna. Med många aktörer involverade och flera tillsynsmyndigheter är det svårt att skapa sig en överblick av hur systemet fungerar och framför allt att fånga upp tidiga signaler på eventuella missförhållanden i systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft7"&gt;I arbetet med kartläggningen av kontanthanteringen framkom en önskan om att &lt;SPAN class="ft9"&gt;någon &lt;/SPAN&gt;skulle ta ett övergripande ansvar för kontanthanteringen. Detta efterfrågades från flera olika håll, dels av aktörer som på olika sätt är direkt inblandade i kontanthanterings- kedjan, dels från andra typer av intressenter som mer representerar allmänhetens intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft7"&gt;Enligt direktiven ska utredningen lämna förslag på lämplig myndighet som ska ha det övergripande ansvaret för kontant-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft15"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Utgångspunkter inför övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;hanteringen. När utredningen återkommer till detta i över- vägandena bör således särskilt beaktas att ett flertal aktörer på kontanthanteringsområdet efterfrågar att någon tar ett sådant ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Kontantanvändningen minskar över tid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Trots att kontantanvändningen fortfarande är betydande råder det inte någon tvekan om att den har minskat över tid. Riksbanken har bedömt som troligt att användningen kommer att minska också framöver och uppskattat att värdet på sedlar och mynt i cirkulation i reala termer kommer att minska med &lt;NOBR&gt;25–50&lt;/NOBR&gt; procent fram till år 2020. Riksbanken har dock poängterat att osäkerheten är stor, eftersom det är mycket oklart vad som styr efterfrågan på kontanter (Den svenska massbetalningsmarknaden 2013, s. 11 och 113 f.). I forskningsrapporten Det kontantlösa samhället (Arvidsson 2013, s. 25) finns visst stöd för att Sverige skulle kunna vara i det närmaste kontantlöst år 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft30"&gt;Det är alltså sannolikt att kontantanvändningen kommer att minska i framtiden. En konsekvens av en sådan utveckling är att kontanthanteringen – allt annat lika – blir dyrare och dyrare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Bankerna fjärmar sig från kontanthanteringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;Under åren &lt;NOBR&gt;2011–2013&lt;/NOBR&gt; ökade andelen kontantlösa bankkontor kraftigt, vilket ger stöd för slutsatsen att banksektorn minskar kundernas möjligheter att göra kontantärenden över disk och på det sättet fjärmar sig från kontanthanteringen. Till detta kommer att bankerna numera i stor utsträckning anlitar Loomis och Nokas för att utföra kontanthantering för deras räkning. Det är dessutom inte ovanligt att bankerna hänvisar företagskunder som vill deponera dagskassor direkt till Loomis eller Nokas. Vidare bedömde Riksbanken så sent som år 2013 att bankerna gärna vill minska mängden kontanter i samhället (Den svenska mass- betalningsmarknaden, s. 114).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft28"&gt;Det kan konstateras att bankerna – som kollektiv – fjärmar sig från kontanthanteringen, vilket säkerligen är en del i att kontant- användningen har minskat och sannolikt kommer att minska också&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft15"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Utgångspunkter inför övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p518 ft7"&gt;framöver. Här bör dock framhållas att bankerna ändå har ett betydande engagemang i och inflytande över kontanthanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Vissa aktörer har svårt att få tag på eller göra sig av med kontanter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Aktörer som exempelvis kommuner, företag och privatpersoner förväntar sig att kontanthanteringen ska fungera problemfritt. Det förekommer dock att sådana aktörer har svårt att få tag på eller göra sig av med kontanter, särskilt i vissa delar av landet. Här kan nämnas att bl.a. den omständigheten att allt färre bankkontor hanterar kontanter innebär att det inte är ovanligt att mindre företag inom detaljhandeln förvarar dagskassor för flera dagar i affärslokalen, vilket givetvis aktualiserar säkerhetsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;8.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Det finns endast en depåägare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Riksbankens föreskrifter främjar inte konkurrensen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft27"&gt;Enligt 5 kap. 3 § riksbankslagen ska Riksbanken svara för landets försörjning med sedlar och mynt. Sedan paragrafen ändrades den 1 april 2005 får Riksbanken ge räntekostnadsersättning till företag som avskilt och lagrat kontanter enligt Riksbankens anvisningar. Sådana anvisningar har Riksbanken gett genom att meddela före- skrifter där det framgår att endast depåägare har rätt till ränte- kostnadsersättning. Med depåägare avses den som har ingått avtal om räntekostnadsersättning med Riksbanken (se avsnitt 5.2.6) och som är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;bankinstitut som är deltagare i RIX,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;bankinstitut som genom överenskommelse med deltagare i RIX använder RIX för sina betalningar, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;c.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;av ett eller flera bankinstitut helägt bolag som, genom eget deltagande i RIX eller genom överenskommelse med deltagare i RIX, använder RIX för sina betalningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft25"&gt;Som föreskrifterna är utformade måste en depåägare ha tillgång till RIX och dessutom vara antingen en bank eller ett av en eller flera banker helägt bolag. Föreskrifterna kan därför inte sägas främja&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft15"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Utgångspunkter inför övervägandena&lt;SPAN style="padding-left:246px;"&gt;SOU 2014:61&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft7"&gt;konkurrensen eftersom dessa krav i praktiken utesluter andra tänkbara aktörer som depåägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Privata depåer förutsätter räntekostnadsersättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Inledningsvis kan nämnas att Riksbanken har strävat efter att ha så få kontantlager som möjligt och att det är ett av skälen till att den sedan år 2005 erbjuder räntekostnadsersättning för privat lagrade kontanter. I dagsläget är det också så att kontanter i allt väsentligt förvaras i privata lager, depåer. Här bör framhållas att endast depå- ägare har rätt att lämna in och hämta ut kontanter hos Riksbanken. För andra aktörer på kontanthanteringsområdet är det alltså inte ett alternativ att lämna in kontanter till Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;BDB är ensam depåägare i landet. Under vissa förutsättningar får BDB räntekostnadsersättning för kontanter som förvaras i någon av bolagets 16 depåer. Andra aktörer på kontanthanterings- området än depåägare kan inte få räntekostnadsersättning och flera av dem, i vart fall Loomis och Nokas, är därför mer eller mindre tvungna att återkommande sälja kontanter till BDB. Det är nämligen för kostsamt för bolagen att förvara kontanter som de inte kan omsätta omgående. Så sent som år 2010 framhöll Riksbanken också att de flesta anser att räntekostnadsersättning är en förutsättning för att systemet med privata depåer ska kunna fungera (Uppföljning av den nya depåstrukturen för kontant- hantering, s. 21 och 28). Utredningen är av samma uppfattning och vill för egen del poängtera att detta gäller i synnerhet för den som ska konkurrera med annan som får sådan ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Att BDB är ensam depåägare innebär att kontanthanteringskedjan är sårbar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;Med hänsyn till hur Riksbankens föreskrifter är utformade och till att BDB ägs av de fem största bankerna i landet, framstår det av lönsamhetsskäl som osannolikt att någon ytterligare depåägare skulle etablera sig och konkurrera på depåområdet inom över- skådlig tid. Som utredningen ser det har BDB i praktiken en monopolställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft28"&gt;Det är problematiskt att BDB är ensam depåägare, eftersom det innebär att kontanthanteringskedjan är sårbar i den meningen att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft15"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Utgångspunkter inför övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;den är beroende av &lt;SPAN class="ft9"&gt;en &lt;/SPAN&gt;privat aktör. Här bör framhållas att BDB:s ägare skulle kunna bestämma sig för att bolaget ska upphöra med depåverksamheten utan att någon annan privat aktör tar över den, vilket skulle förändra kontanthanteringen i grunden. Att BDB skulle upphöra med verksamheten på det angivna sättet utan förvarning i god tid är emellertid så osannolikt att den nu behandlade problematiken inte bör överdrivas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Att BDB är ensam depåägare är problematiskt också i övrigt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;Redan den omständigheten att Loomis och Nokas är mer eller mindre tvungna att återkommande sälja kontanter till BDB innebär att det kan göras gällande att bolagets monopolställning på depå- området är problematisk. Till detta kommer att BDB:s ställning innebär att bolagets ägare har ett mycket stort inflytande över kontanthanteringen, vilket framgår av det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft27"&gt;BDB har en checkkredit hos sina ägare på fem miljarder kronor som bolaget utnyttjar när det köper kontanter av Riksbanken. Tidigare betalade BDB en ränta till ägarna som motsvarade räntekostnadsersättningen från Riksbanken. BDB:s kostnad för att utnyttja checkkrediten kompenserades alltså av räntekostnads- ersättningen. Fr.o.m. den 1 januari 2014 får BDB emellertid betala en högre ränta än tidigare till ägarna när bolaget utnyttjar checkkrediten. Här är av intresse att BDB tar ut en avgift för varje sedelbunt som dess kunder hämtar ut från eller lämnar in till bolagets depåer. Avgiften var tidigare fyra kronor per bunt vid såväl ut- som inlämning. Fr.o.m. det nyss nämnda datumet, den 1 januari 2014, tar BDB dock ut väsentligt högre avgifter än så. Med enkla medel påverkar BDB:s ägare alltså bolagets avgifter som – med största sannolikhet – medför högre kostnader och därmed högre priser i hela kontanthanteringskedjan och i förlängningen en minskad efterfrågan på kontanter. I vart fall några av BDB:s ägare, Nordea och Swedbank, har en uttalad avsikt att minska kontant- användningen. En minskad efterfrågan på kontanter ligger därför i deras intresse. Det finns självfallet också andra faktorer som påverkar efterfrågan på kontanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft15"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Utgångspunkter inför övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p527 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;8.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Loomis och Nokas sköter den operativa kontanthanteringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Sammanfattande beskrivning av bolagens kontanthanteringsverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;Loomis och Nokas hämtar ut och lämnar in kontanter hos Riksbanken i egenskap av ombud för BDB och utför de värde- transporter som detta aktualiserar. Till detta kommer att BDB anlitar Loomis och Nokas för att sköta den dagliga hanteringen av kontanter vid samtliga &lt;NOBR&gt;BDB-depåer&lt;/NOBR&gt; och för att transportera kontanter mellan depåerna och från dem till bolagets kunder. I praktiken är det alltså så att Loomis och Nokas i allt väsentligt utför den kontanthantering som BDB ”på pappret” ägnar sig åt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Såväl Loomis som Nokas hämtar kontanter i form av dagskassor direkt från bankerna och handeln och tillhandahåller också service- boxar – som de även tömmer – på olika platser i landet där deras kunder kan lämna dagskassor. Vidare levererar bolagen kontanter till kunderna i form av växelkassor samt fyller på och tömmer kontantautomater. Bankomat och Kontanten AB (Kontanten) har flest automater i landet med drygt 2 000 respektive 600 stycken. Loomis hanterar Bankomats automater, medan Nokas hanterar Kontantens. Sedan den 27 januari 2014 äger Nokas dessutom samtliga aktier i Kontanten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;Det bolag – Loomis eller Nokas – som sköter den dagliga hanteringen av kontanter vid en viss &lt;NOBR&gt;BDB-depå&lt;/NOBR&gt; har en uppräk- ningscentral i anslutning till depån där kontanter räknas, äkthets- kontrolleras och kvalitetssorteras. Bolagen kan sedan välja att ha kvar kontanterna i eget lager eller att sälja dem till BDB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Loomis håller Riksbankens myntlager. I samband med att mynt hämtas ut från eller lämnas in till Riksbanken kan Loomis företräda Riksbanken såsom ombud (Riksbankens författningssamling, 29 § RBFS 2013:2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft15"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;
&lt;DIV id="p146dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361146x1.jpg/" id="p146img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Utgångspunkter inför övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Verksamheten är grundläggande för att kontanthanteringskedjan ska fungera&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;Loomis och Nokas sköter alltså den klart övervägande delen av den operativa kontanthanteringen i Sverige.&lt;SPAN class="ft44"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Det är därför mycket viktigt att bolagens verksamhet fungerar tillfredsställande. Om något av dem – liksom bolagen i Panaxiakoncernen – mer eller mindre oväntat försätts i konkurs eller av någon annan anledning med kort varsel inte kan sköta sina åtaganden skulle det med all sannolikhet medföra stora störningar i landets kontantförsörjning med svåra följder för t.ex. bankerna, handeln och privatpersoner. I ett sådant scenario är det dessutom långt ifrån säkert att någon annan aktör inom rimlig tid skulle kunna ta över och utföra det arbete som bolaget i fråga utför i dag. Utredningen bedömer dessutom att det nu diskuterade scenariot är klart mer sannolikt än att BDB skulle upphöra med verksamheten utan förvarning i god tid. Sammanfattningsvis kan konstateras att den verksamhet som Loomis och Nokas bedriver är grundläggande för att kontant- hanteringskedjan i landet ska fungera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;8.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Är den valda modellen optimal?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft7"&gt;Kontanthanteringen i Sverige är i dag organiserad i en modell som innebär att Riksbanken har en tillbakadragen roll och privata aktörer – främst BDB samt Loomis och Nokas – en mer fram- skjuten sådan. Riksbanken bedriver numera kontanthanterings- verksamhet i egen regi vid endast ett kontor i landet, nämligen i Broby norr om Stockholm. Loomis och Nokas har förklarat att det är problematiskt, eftersom de inte längre på en dag kan köra kontanter från sina depåer till Riksbanken för att därefter köra tillbaka. Enligt bolagen innebär detta att värdetransporterna – generellt – innehåller en större mängd kontanter än förr. Loomis och Nokas synpunkt kan uppfattas som en indikation på att kontanthanteringskedjan inte fungerar optimalt och mer specifikt som kritik mot Riksbankens tillbakadragna roll. Som framgått&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft73"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Som ett belysande exempel kan nämnas att av omkring 55 000 handlare har cirka 5 000 handlare värdehämtning i butik och hälften av alla handlare använder sig av någon typ av värdetransporttjänst. De cirka 5 000 handlare som har värdehämtning i butik står å andra sidan för 90 procent av all omsättning i handeln. I siffror rör det sig om mellan 60 och 120 miljarder kronor varje år som hämtas upp av värdebolag hos handlare (uppskattning från Svensk Handel).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft15"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Utgångspunkter inför övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;efterfrågar ett flertal aktörer på kontanthanteringsområdet att någon tar ett mer övergripande ansvar för kontanthanteringen, vilket också kan uppfattas som att det inte finns en total samsyn kring den nuvarande modellens effektivitet. Att några av BDB:s ägare har förklarat att de egentligen inte har något intresse av att äga bolaget pekar i samma riktning. Till detta kommer att en mängd aktörer har gett uttryck för att sedel- och myntutbytet är problematiskt, när det gäller såväl logistik som ekonomi. Det är uppenbart att Riksbankens mycket begränsade operativa engagemang är en del i att utbytet upplevs på det sättet, eftersom myndigheten annars hade fått ta ett större ansvar. Det finns således utrymme för förbättringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;8.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Slutsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Sådant som faller utanför utredningsuppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Utredningen har konstaterat att det förekommer att exempelvis kommuner, företag och privatpersoner har svårt att få tag på eller göra sig av med kontanter och att detta dessutom leder till att vissa säkerhetsfrågor aktualiseras, nämligen när mindre företag inom detaljhandeln förvarar dagskassor för flera dagar i affärslokalen. Utredningsuppdraget tar dock inte sikte på att lösa problem av detta slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Vidare har utredningen konstaterat att BDB i praktiken har en monopolställning på depåområdet och att det har vissa negativa konsekvenser, bl.a. att kontanthanteringskedjan är beroende av &lt;SPAN class="ft43"&gt;en &lt;/SPAN&gt;privat aktör och att den på det sättet är sårbar. Det framstår inte som realistiskt att detta kan förändras inom överskådlig tid utan att den modell som gäller för kontanthanteringen i Sverige görs om. Att inom ramen för utredningsuppdraget föreslå en förändring av modellen i väsentliga avseenden bör inte komma på fråga utan det bör – om det alls ska göras – i så fall ske i Riksbankens regi i dialog med övriga berörda aktörer. Samma synpunkt gör sig gällande också när det gäller frågan om behovet av en mer sammanhållen syn kring den nuvarande modellens alla beståndsdelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft15"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Utgångspunkter inför övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Sådant som bör ligga till grund för övervägandena&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;En utgångspunkt inför utredningens överväganden och förslag är att det är ett grundläggande behov för samhället att kontant- hanteringen i Sverige fungerar tillfredsställande. Utgångspunkten kan givetvis motivera att ny, ingripande lagstiftning utarbetas. Samtidigt har utredningen konstaterat att kontantanvändningen sannolikt kommer att minska i framtiden och att en konsekvens av en sådan utveckling är att kontanthanteringen – allt annat lika – blir dyrare och dyrare. Det finns därför ett mycket konkret skäl för att i möjligaste mån försöka undvika ny, ingripande lagstiftning i den mån den skulle medföra väsentligt högre kostnader än i dag för berörda aktörer på kontanthanteringsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft7"&gt;Utredningen har konstaterat att den verksamhet som Loomis och Nokas bedriver är grundläggande för att kontanthanterings- kedjan ska fungera, eftersom bolagen sköter den klart övervägande delen av den operativa kontanthanteringen i landet. Utan överdrift kan deras roll beskrivas som systemviktig. Det måste därför beaktas att det är mycket viktigt att lagstiftningen på kontant- hanteringsområdet är sådan att risken är liten för att något av bolagen med kort varsel inte kan sköta sina åtaganden. En del i detta är givetvis att ny lagstiftning inte får bli så kostsam för bolagen att den i sig kan leda till att de på det angivna sättet inte kan sköta sina åtaganden. Loomis och Nokas kan självfallet uppleva ny lagstiftning som berör dem som betungande. Det är emellertid knappast kontroversiellt att påstå att förtroendet för den bransch de verkar i påverkades negativt av Panaxiabolagens konkurser. Ny lagstiftning kan bidra till att förtroendet för branschen ökar, vilket skulle komma Loomis och Nokas till godo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft7"&gt;När det gäller utformningen av ny lagstiftning är det vidare av betydelse att bankerna – som kollektiv – fjärmar sig från kontant- hanteringen och att det därför finns skäl att beakta att förslag från utredningens sida skulle kunna medföra att bankernas delaktighet i kontanthanteringen minskar ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft27"&gt;Utredningen ser skäl att överväga ny lagstiftning i främst två avseenden. Redan den omständigheten att ett flertal aktörer på kontanthanteringsområdet efterfrågar att någon tar ett över- gripande ansvar för kontanthanteringen innebär att det finns skäl att överväga ny lagstiftning i det avseendet. Dessutom är utred- ningen genom direktiven ålagd att lämna förslag på en myndighet som ska ha ett sådant ansvar. I kapitel 5 har utredningen redogjort&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft15"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Utgångspunkter inför övervägandena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p535 ft7"&gt;för aktörer som är inblandade i kontanthanteringen och redovisat bl.a. lagar, förordningar och föreskrifter som gäller för respektive aktör. Det visade sig då att Loomis och Nokas verksamhet i upp- räkningscentralerna är föremål för en mycket begränsad kontroll. Också i det avseendet finns skäl att överväga ny lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft15"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;
&lt;DIV id="p150dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361150x1.jpg/" id="p150img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p537 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Sedlar och mynt som lagliga betalningsmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Ett heltäckande regelverk för kontanthanteringen kan uppnås utan att det krävs att banker m.fl. ska vara skyldiga att ta emot kontanter. Vill man förändra sedlars och mynts ställning som lagliga betalningsmedel bör detta utredas i särskild ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft7"&gt;Utredningen har inte haft i uppdrag att se över sedlars och mynts rättsliga ställning. Däremot går det inte att bortse ifrån att en situation som innebär att t.ex. banker skulle vara skyldiga att ta emot kontanter skulle få stor inverkan på landets kontantförsörj- ning och kontanthanteringskedjan. Det råder inte heller någon tvekan om att ställningstaganden i den riktningen skulle få stor inverkan på utredningens övriga överväganden och förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;Det kan därför ha sitt intresse att först titta närmare på i vilka situationer en betalningsmottagare presumeras vara skyldig att acceptera sedlar och mynt utgivna av Riksbanken samt om det finns anledning att föreslå en annan ordning (Jfr Kontanternas ställning som lagligt betalningsmedel, Aron Verständig, Juridisk Tidskrift nr 3 2013/14, s. &lt;NOBR&gt;620–636).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Innebörden av begreppet lagligt betalningsmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft7"&gt;Enligt 5 kap. 1 § andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank (riksbankslagen) är sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken lagliga betalningsmedel. I förarbetena till lagen anges att detta innebär att var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning (prop. 1986/87:143 s. 64). En rimlig tolkning av lagtexten i förening med förarbetsuttalandet torde vid ett första påseende ge vid handen att det inte är möjligt att vägra ta emot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft15"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Sedlar och mynt som lagliga betalningsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;betalningar som görs med lagliga betalningsmedel. För vissa typer av betalningar är emellertid valet av betalningsmedel genom lag reglerat på annat sätt. Enligt 62 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska t.ex. skatter och avgifter betalas in till Skattverkets särskilda konto för skattebetalningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft7"&gt;Bestämmelsen i riksbankslagen förefaller således vara dispositiv vilket innebär att parterna kan komma överens om annat. Detta följer åtminstone indirekt av 1 kap. 7 § första stycket skulde- brevslagen (1936:81) där det sägs att man i Sverige alltid får betala med svenska sedlar och mynt (även om skulden egentligen lyder i någon annan valuta). Detta gäller dock bara om något ”förbehåll om annat” inte träffats, dvs. om parterna inte avtalat om annat. Rätten att betala med sedlar och mynt kan således sägas vara beroende av om det finns avtal eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft27"&gt;I ett beslut den 11 mars 2011 av Svea hovrätt, mål ÖÄ &lt;NOBR&gt;1269-11,&lt;/NOBR&gt; som gällde frågan om en länsstyrelse utan lagstöd kunde neka att ta emot kontanter enligt det förfarande som följer av lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet, har angetts att bety- delsen av uttrycket lagliga betalningsmedel får anses vara den som framgår av förarbetena men att en annan sak är att avtal kan träffas beträffande vilket betalningsmedel som ska användas och att en part för att ingå avtal kan ställa villkoret att betalning ska ske på annat sätt än med sedlar och mynt (jfr 1 kap. 7 § skuldebrevslagen). Hovrätten konstaterade vidare att vad länsstyrelsen anfört om svårigheterna med kontanthantering (bl.a. risk för tillgrepp och att myndigheten riskerar att användas för penningtvätt) inte kunde medföra en rätt för länsstyrelsen att utan lagstöd neka att ta emot kontanter, i detta fall enligt det förfarande som följer av lagen om nedsättning av pengar hos myndighet. Hovrätten betonade vidare att länsstyrelsen inte heller föreföll ha utrett möjligheten att komma tillrätta med dessa svårigheter genom att låta ett ombud ta emot kontanter för myndighetens räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft28"&gt;Kammarrätten i Sundsvall har i en dom den 5 juni 2013 i mål &lt;NOBR&gt;852-12&lt;/NOBR&gt; kommit till samma slut. Frågan gällde huruvida ett landsting kunde kräva att betalning av patientavgift endast fick ske genom kortbetalning. Kammarrätten anförde att en part kan ställa som villkor för att ingå avtal att betalning ska ske på annat sätt än med sedlar och mynt. Ett landsting ska emellertid, enligt 3 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Med ett sådant krav torde något utrymme för ett landsting att ställa som villkor för vård att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft15"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td87"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td88"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Sedlar och mynt som lagliga betalningsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft7"&gt;patienten betalar sin vårdavgift på visst sätt inte finnas, i varje fall inte utan stöd i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft7"&gt;Enligt utredningen innebär domstolsavgörandena därmed att myndigheter inte på samma sätt som verksamheter i övrigt där avtal sluts kan vägra att ta emot sedlar och mynt som betalning. Exakt vilken verksamhet som är sådan att ”myndighetsregler” tillämpas och vilken som är sådan att det finns möjlighet att använda avtals- modellen är inte helt klart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;I privat verksamhet synes det dock stå parterna fritt att i avtal och avtalsformulär som styr över avtalen införa kontantfrihet. Sådana villkor är sällan förhandlingsbara och det alternativ som återstår är att byta avtalspart, som kan vara t.ex. en bank. Drastiskt uttryckt kan man säga att privata aktörer i princip kan tvinga fram kontantlöshet inom sina verksamhetsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Utländska jämförelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;I enlighet med artikel 128(1) i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är eurosedlar lagliga betalningsmedel i de medlems- stater som har infört euron som sin valuta. I enlighet med artikel 11 i &lt;NOBR&gt;EU-förordning&lt;/NOBR&gt; 974/98 är euromynt lagliga betalningsmedel i dessa medlemsstater. För närvarande är den närmare innebörden av begreppet lagligt betalningsmedel inte angiven i &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen.&lt;/NOBR&gt; Enligt expertgruppen ELTEG (Euro Legal Tender Expert Group) innebär lagliga betalningsmedel i detta sammanhang att en betalning med kontanter i euro inte kan vägras av borgenären om inte parterna har kommit överens om andra betalningsmedel och gäldenären kan med befriande verkan uppfylla sin betalningsskyldighet genom överföring av kontanter i euro. Denna tolkning har bekräftats av t.ex. domstolar i Nederländerna. I praktiken vägrar de flesta nederländska detaljisterna att ta emot sedlar i högre valörer (200 och 500 euro). Det förekommer också allt oftare att affärer och restauranger sätter upp ett anslag vid entrén som anger att man inte accepterar kontanter. Lagligheten av denna praxis har ännu inte prövats av domstol. I Nederländerna har bankerna inte någon laglig skyldighet att erbjuda kontanttjänster till sina kunder, men än så länge gör de flesta konsumentbanker detta. Det bör noteras att redan år 2007 diskuterades i parlamentet ett förslag som skulle tvinga bank- systemet att upprätthålla en viss nivå på kontanttjänster, men detta har hittills inte lett till någon lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft15"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Sedlar och mynt som lagliga betalningsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;De Nederlandsche Bank menar att kontanter är fortsatt viktiga och hävdar att den nästan universella acceptansen av kontanter är av stort värde för samhället och inte bör äventyras på något sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft7"&gt;I Finland, som också är med i eurozonen, har Finlands Bank intagit ståndpunkten att all laglig valuta ska godkännas som betal- ningsmedel. Detta gäller särskilt s.k. tillståndspliktiga näringar såsom apotek och allmänna kommunikationsmedel. Banken har dock samtidigt konstaterat att val och godkännande av ett betal- ningsmedel också omfattas av avtalsfrihet. I praktiken innebär detta att affärer m.fl., på samma sätt som i Nederländerna, kan välja vilka betalningsmedel de vill acceptera, men de måste i så fall tydligt informera sina kunder om förhållandet. Detta följer av den finska konsumentköplagen och dess Konsumentverk har utfärdat en rekommendation hur sådan information ska lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft7"&gt;Även den danska regleringen om betalningsmedel bygger på principen om avtalsfrihet. Rätten att använda kontanter är i vissa fall begränsad t.ex. för att förhindra penningtvätt. Speciellt är också att enligt dansk lag (betalingstjenestelovens § 56) får en betalnings- mottagare inte diskriminera en kontantbetalare i förhållande till den som använder andra betalningssätt. Godtar en betalningsmottagare andra i lagen angivna betalningssätt, t.ex. bankkort, får denne således inte heller vägra att ta emot kontanter. Detta gäller dock inte vid distansförsäljning eller vid betalningar på obemannade service- stationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Bör banker vara skyldiga att ta emot sedlar och mynt?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft8"&gt;Den svenska lagtexten anger alltså att de sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel. Mot bakgrund av det tidigare sagda torde detta som huvudregel medföra att en gäldenär/part har rätt att betala med kontanter. Undantag från denna rätt kan dock göras genom att parterna avtalar om att betalning ska ske på annat sätt än med kontanter. Undantag kan även åstadkommas genom lagstiftning. Vissa myndighetsaktörer har i rättspraxis inte ansetts ha rätt att avtala bort rätten att betala med kontanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft28"&gt;Såvitt känt har bestämmelsen tidigare inte föranlett några större praktiska problem. Tillämpningen motsvarar vad som gäller i många andra länder med motsvarande reglering. Det är först i takt med den allmänt minskade kontanthanteringen och önskan hos&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft15"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td87"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td88"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Sedlar och mynt som lagliga betalningsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft7"&gt;vissa aktörer att minimera kontantanvändningen som frågan har blivit mer aktuell och föremål för domstolsprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft7"&gt;Ur ändamålssynpunkt kan det göras gällande att den uppkomna situationen saknar större betydelse och att det är naturligt att gränsdragningsproblem, som uppstår i många situationer, får avgöras i rättstillämpningen. Samtidigt riskerar rådande osäkerhet om vad som gäller att skapa problem av praktisk natur för både betalare och vissa betalningsmottagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft7"&gt;På ett övergripande plan fungerar nuvarande ordning tillfreds- ställande. Utgångspunkten bör därför vara att avtalsfriheten fortsatt ska gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Med hänsyn till den utveckling som ägt rum i rättspraxis gäller, som nämnts, avtalsfrihet inte för stat, kommun och landsting om det inte finns uttryckligt lagstöd. Vill man ha en annan ordning kräver det således ändring av lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Härtill kommer att eventuella åtgärder rörande lagliga betal- ningsmedel måste vidtas med omsorg och leda till en god balans så att användningen av andra betalningsmedel inte motverkas samtidigt som kontantbetalningar i vissa situationer varken försvåras eller omöjlig- görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Även om bankerna generellt vill minska mängden kontanter i sina verksamheter är de, inte minst genom sitt ägande av BDB Bankernas Depå AB, centrala aktörer i kontanthanteringskedjan. Det kan bl.a. av detta skäl finnas anledning att minimera riskerna för allvarliga störningar i kontanthanteringskedjan och överväga att åtminstone i vissa speciella situationer införa en plikt för banker att ta emot kontanter. I den allmänna debatten har röster höjts för införandet av en sådan skyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft27"&gt;Ett tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse medför inget krav på att tillståndshavaren är skyldig att ta emot kontanter. Det bör också påpekas att bankerna tar emot pengar för insättning på konto och därför normalt inte är att betrakta som betalningsmottagare enligt den rättspraxis som utvecklats på området. Detta är en distinktion som får betydelse i sammanhanget. Som redovisats i avsnitt 3.3 minskar också antalet bankkontor och många av de kvarvarande är inte längre utrustade för att hantera större mängder kontanter. Kostnaderna för att (på nytt) anpassa kontorsnäten för kontant- hantering är betydande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft25"&gt;För att ändra rådande ordning måste starka skäl kunna anföras. Utredningens slutsats är att sådana inte finns och att det därför i detta läge saknas skäl att komma med förslag som på ett mer generellt sätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft15"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Sedlar och mynt som lagliga betalningsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p476 ft7"&gt;utvidgar området för när banker ska vara skyldiga att ta emot kontanter. Det anförda innebär att avtalsfrihet även fortsättningsvis bör gälla för banker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft15"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;P class="p549 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Ett övergripande ansvar för kontanthanteringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Utgångspunkter i fråga om ett övergripande ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Enligt direktiven ska utredningen lämna förslag på lämplig myndighet som ska ha det övergripande ansvaret för kontant- hanteringen i Sverige. Direktiven är utformade på ett sådant sätt att det dessutom får anses ligga på utredningen att ta ställning till vad ansvaret bör innebära.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;Av avsnitt 8.10.2 framgår att en av utredningens utgångspunkter är att det är ett grundläggande behov för samhället att kontant- hanteringen i landet fungerar tillfredsställande. Med den utgångs- punkten är det angeläget att myndigheten med det övergripande ansvaret – särskilt i extraordinära situationer – har möjlighet att vidta åtgärder av vitt skilda slag och anpassa dem efter det rådande läget. Det bör framhållas att Loomis Sverige AB (Loomis) och Nokas Värdehantering AB (Nokas) sköter den klart övervägande delen av den operativa kontanthanteringen och att det därför är mycket viktigt att bolagens verksamhet fungerar tillfredsställande. Om något av dem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;liksom bolagen i Panaxiakoncernen – mer eller mindre oväntat försätts i konkurs eller av någon annan anledning inte kan sköta sina åtaganden skulle det med all sannolikhet medföra omfattande störningar i kontantförsörjningen med svåra följder för t.ex. bankerna, handeln och privatpersoner. I ett scenario av det slaget – en extra- ordinär situation – kan det finnas skäl för myndigheten med det över- gripande ansvaret att vidta åtgärder. Att myndigheten bör ha stor handlingsfrihet följer av att det är mycket svårt att förutse vilka åtgärder som kan vara nödvändiga i den uppkomna situationen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft25"&gt;Av kapitel 5 framgår att kontanthanteringsområdet är mycket brett och att en rad myndigheter verkar där på ett eller annat sätt, såsom t.ex. Riksbanken, Finansinspektionen och länsstyrelserna. Med den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft15"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="p157dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361157x1.jpg/" id="p157img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Ett övergripande ansvar för kontanthanteringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;nyss nämnda utgångspunkten är det givetvis angeläget att problem eller svagheter på området uppmärksammas tidigt. Det finns därför ett behov av att information om kontanthanteringen samlas in kontinuerligt och att de mest centrala myndigheterna på kontant- hanteringsområdet utbyter sådan information. Myndigheten med det övergripande ansvaret bör ha en i någon mening överordnad roll i förhållande till andra myndigheter i fråga om informationsutbyte och dessutom följa kontanthanteringen. Eftersom tillsynen på kontant- hanteringsområdet ofta avser verksamheter där sedlar och mynt hanteras snarare än kontanthanteringen i sig och också rör vitt skilda fält – t.ex. bank- och värdetransportverksamhet – är det däremot knappast realistiskt att en myndighet skulle kunna samordna tillsynen och utfärda föreskrifter om den. Någon tillsynssamordning i egentlig mening bör således inte komma på fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Vilken myndighet bör väljas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Riksbanken ska ha det övergripande ansvaret för kontanthanteringen i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft7"&gt;Frågan är då vilken myndighet som ska ha det övergripande ansvaret för kontanthanteringen i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;Enligt 1 kap. 2 § tredje stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank har Riksbanken till uppgift att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende (jfr 8 kap. 13 § regeringsformen, RF). En bestämmelse med motsvarande innehåll fanns i riksbankslagen redan när den trädde i kraft år 1989 men på den tiden – när lagen inte var indelad i kapitel – i 4 §. Av förarbetena framgår att uppgiften skulle vara beständig och stå sig under mycket lång tid (prop. 1986/87:143, s. 39 ff. och 64). Någon närmare beskrivning av vad som konkret ligger i uppgiften finns dock inte där. Riksbanken tolkar uppgiften som att den har en vid innebörd och i praktiken innebär ett ansvar för att främja stabiliteten i det finansiella systemet (Den svenska finans- marknaden 2013, s. 13 och Riksbankens årsredovisning 2013, s. 36). Med hänsyn till hur uppgiften är formulerad är det enligt utredningen hur som helst rimligt att tolka den som att Riksbanken i någon mening redan har ett övergripande ansvar för kontanthanteringen (jfr SOU 1986:22, s. 83 och 249). Beskrivningen av Riksbankens uppdrag är emellertid allmänt hållen och ger inget klart besked.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft15"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;
&lt;DIV id="p158dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361158x1.jpg/" id="p158img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Ett övergripande ansvar för kontanthanteringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft8"&gt;Om uppgiften tolkas på det nu angivna sättet framstår det som naturligt att låta Riksbanken ha det övergripande ansvaret för kontant- hanteringen. Till detta kommer att Riksbanken har sådan erfarenhet av kontanthantering att det finns såväl kunskaps- som effektivitets- mässiga skäl för att placera ansvaret där. Som exempel kan nämnas att Riksbanken ger ut sedlar och mynt och följer kontanthanteringen, bl.a. genom dialog i olika former med inblandade aktörer (Rapport om kontanthanteringen 2011, s. 5 och Riksbankens årsredovisning 2012, s. 47). Riksbanken ser uppenbarligen ett värde i att följa kontant- hanteringen och har i närtid – senast år 2011 – dessutom publicerat några rapporter med fokus på kontanthanteringen (förutom den nyss nämnda rapporten även Uppföljning av den nya depåstrukturen för kontanthantering 2010). Sammanfattningsvis finns det därför starka skäl för att Riksbanken ska ha det övergripande ansvaret för kontant- hanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft8"&gt;Motsvarande gäller inte andra myndigheter som skulle kunna komma på fråga, nämligen Finansinspektionen och länsstyrelserna. Finansinspektionen har i allt väsentligt inte någon erfarenhet av kontanthanteringsfrågor och bör redan av den anledningen inte väljas. Ett antal länsstyrelser (av 1 a § förordningen [1989:149] om bevakningsföretag m.m. följer att endast sju länsstyrelser har ansvar för att pröva frågor om auktorisation och tillsyn enligt bevaknings- lagen) har i och för sig kunskap om och insikt i hur värdetransport- branschen fungerar men saknar Riksbankens helhetsperspektiv och bedriver dessutom inte rikstäckande verksamhet. Länsstyrelserna bör alltså inte väljas. Eftersom det, av bl.a. kostnadsskäl samt den tid och de resurser som skulle krävas för kompetensuppbyggnad, inte heller finns skäl att inrätta en ny myndighet för det aktuella ändamålet, är utredningens slutsats att Riksbanken bör ha det över- gripande ansvaret för kontanthanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Riksbankens kontantförsörjningsuppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;5 kap. 3 § första stycket riksbankslagen ändras så att det tydligt framgår att Riksbanken ska svara för landets försörjning med kontanter genom att ge ut sedlar och mynt. Ett nytt andra stycke införs enligt vilket Riksbanken i övrigt får svara för landets försörjning med kontanter. Det nuvarande tredje stycket upphävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft15"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Ett övergripande ansvar för kontanthanteringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p476 ft7"&gt;Av 5 kap. 3 § riksbankslagen följer att Riksbanken har ett kontant- försörjningsuppdrag (jfr 1 kap. 2 § fjärde stycket riksbankslagen). Det finns anledning att i detta sammanhang överväga om det uppdraget är utformat på ett lämpligt sätt, eftersom det i någon mån hänger samman med hur det övergripande ansvaret för kontanthanteringen i Sverige bör konstrueras. Av citatet nedan framgår vilken lydelse paragrafen har. Det andra och det tredje stycket infördes den 1 april 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft91"&gt;Riksbanken skall svara för landets försörjning med sedlar och mynt. Verksamhet som avses i första stycket får Riksbanken bedriva i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft12"&gt;samarbete med annan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft12"&gt;I syfte att effektivisera kontantcirkulationen får Riksbanken utge ersättning eller ge räntefri kredit till företag som avskilt och lagrat sedlar och mynt enligt Riksbankens anvisningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;10.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Uppdraget i dagsläget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Även om förarbetena inte är helt tydliga ligger det nära till hands att tolka kontantförsörjningsuppdraget enligt 5 kap. 3 § första stycket riksbankslagen som att det omfattar utgivning av sedlar och mynt (SOU 1986:22, s. 108 ff. och 250). En sådan tolkning innebär att det åligger Riksbanken att ge ut sedlar och mynt och på det sättet svara för landets försörjning med kontanter. I förarbetena anges emellertid att kontantförsörjningsuppdraget omfattar distribution (a. bet. s. 108&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;och 250). Det är svårt att uppfatta detta på annat sätt än att det åligger i första hand Riksbanken att distribuera sedlar och mynt och också på det sättet svara för landets försörjning med kontanter. Det framstår emellertid som självklart att &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;distributionsansvaret &lt;/SPAN&gt;(angående uttrycket, se framställning 2004/05:RB3, s. 1 och 11) aktualiseras endast vid behov. Riksbanken behöver därför inte distribuera sedlar och mynt om annan gör det i tillräcklig omfattning. I ett förarbets- uttalande från år 1986 (SOU 1986:22 s. 110) konkretiseras distributionsansvaret något.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft12"&gt;När det gäller distributionen av sedlar och mynt skall [R]iksbanken alltjämt ansvara för denna och det är som förut framhållits här som bankens kontorsnät har sin främsta uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;Uttalandet leder tankarna till att Riksbanken skulle vara tvungen att tillhandahålla såväl sedlar som mynt på ett flertal platser i landet, om ingen annan ägnade sig åt distribution av kontanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft15"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Ett övergripande ansvar för kontanthanteringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;Det anförda skulle kunna uppfattas som att kontantförsörjnings- uppdraget enligt 5 kap. 3 § första stycket riksbankslagen omfattar endast utgivning och – i snäv mening – distribution av sedlar och mynt. Att uppdraget ska tolkas på det viset är dock långtifrån självklart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;10.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Uppdraget i framtiden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft9"&gt;Utgivning av sedlar och mynt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Det ligger alltså nära till hands – men är inte helt tydligt – att kontant- försörjningsuppdraget enligt 5 kap. 3 § första stycket riksbankslagen omfattar utgivning. En sådan tolkning innebär att paragrafens andra stycke kan uppfattas på det sättet att Riksbanken får ge ut sedlar och mynt i samarbete med annan. Av 9 kap. 14 § RF framgår samtidigt att &lt;SPAN class="ft43"&gt;endast &lt;/SPAN&gt;Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt och att bestämmelser om penningväsendet &lt;SPAN class="ft43"&gt;i övrigt &lt;/SPAN&gt;meddelas genom lag. Det kan således ifrågasättas om 5 kap. 3 § andra stycket riksbankslagen är förenligt med grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft8"&gt;Hur uttrycket ”ge ut” i 9 kap. 14 § RF ska uppfattas framgår inte av förarbetena (se t.ex. prop. 1973:90, s. 355 och prop. 1986/87, s. 43 och 60). Av intresse är att det nominella värdet av alla kontanter i cirkulation ingår som en skuld i Riksbankens balansräkning (jfr Riksbankens årsredovisning 2012, s. 52). Vid utgivning av sedlar och mynt bokförs alltså motsvarande nominella belopp i balansräkningen. Det framstår som rimligt att låta uttrycket ”ge ut” omfatta den bokföringstekniska åtgärden – som Riksbanken alltid utför – samt den fysiska utlämningen av sedlar och mynt från Riksbanken. Det kan då ifrågasättas om utgivning i strid med 9 kap. 14 § RF förekommer, eftersom Loomis lämnar ut mynt såsom ombud för Riksbanken (jfr Riksbankens författningssamling, 29 § RBFS 2013:2). Riksbanken är emellertid en förvaltningsmyndighet enligt RF:s terminologi (1 kap. 8 § RF. Jfr Holmberg m.fl., Grundlagarna, 1 januari 2012, Zeteo, kommentaren till 1 kap. 8 § RF). Av 12 kap. 4 § RF framgår att förvaltningsuppgift får överlämnas till annan utan stöd av lag, om uppgiften inte innefattar myndighetsutövning. Att Loomis lämnar ut mynt kan knappast anses vara myndighetsutövning (jfr Hellners &amp; Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentar, 31 maj 2012, Zeteo, grundbegrepp i förvaltningslagen: myndighetsutövning). Riksbanken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft15"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Ett övergripande ansvar för kontanthanteringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;kan därmed överlämna uppgiften till Loomis med stöd av 12 kap. 4 § RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft27"&gt;Det kan konstateras att 5 kap. 3 § andra stycket riksbankslagen inte behövs för att Loomis ska få lämna ut mynt i egenskap av ombud för Riksbanken och att stycket inte heller tillämpas i övrigt. Utredningen är därför av uppfattningen att stycket bör upphävas för att undanröja oklarheten i förhållande till RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft25"&gt;Vidare är det en brist i sig att det inte är tydligt att kontantförsörj- ningsuppdraget enligt 5 kap. 3 § första stycket riksbankslagen omfattar utgivning. Utredningen anser att stycket bör förtydligas så att det klart framgår att Riksbanken ska svara för landets försörjning med kontanter genom att ge ut sedlar och mynt. Hur omfattande utgivningen måste vara styrs givetvis av efterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft9"&gt;Distribution av sedlar och mynt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft8"&gt;Fram till mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; hade Riksbanken kontor över hela landet där den bedrev kontanthanteringsverksamhet och bl.a. lämnade ut sedlar och mynt. På den tiden transporterade Riksbanken kontanter till och från kontoren med egna värdetransportfordon och med egen personal. Numera bedriver Riksbanken däremot kontanthanterings- verksamhet i egen regi vid bara ett kontor i landet – i Broby norr om Stockholm – där den tillhandahåller sedlar. Samtidigt ägnar sig Riksbanken åt värdetransportverksamhet i endast mycket begränsad omfattning. Förr var situationen alltså en helt annan än i dag. Här bör emellertid poängteras att Riksbankens distributionsansvar enligt 5 kap. 3 § första stycket riksbankslagen ändå bör förstås på det i avsnitt 10.3.1 angivna sättet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft7"&gt;BDB Bankernas Depå AB (BDB) tillhandahåller kontanter på 16 platser i Sverige. Vidare utför Loomis och Nokas för närvarande i princip samtliga transporter som distributionen av sedlar och mynt kräver, antingen på uppdrag av BDB eller i egen regi. Att formu- leringen i 5 kap. 3 § första stycket riksbankslagen ger intryck av att Riksbanken faktiskt försörjer landet med kontanter genom att distribuera sedlar och mynt är alltså missvisande. Utredningens föreslår därför att ett nytt andra stycke införs i 5 kap. 3 § riksbanks- lagen av vilket det följer att Riksbanken &lt;SPAN class="ft9"&gt;får &lt;/SPAN&gt;distribuera sedlar och mynt. I nästa avsnitt återkommer utredningen till vad detta innebär i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft15"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;
&lt;DIV id="p162dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361162x1.jpg/" id="p162img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Ett övergripande ansvar för kontanthanteringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft7"&gt;Här bör framhållas att 1 kap. 2 § fjärde stycket riksbankslagen innebär att Riksbanken har rätt att meddela föreskrifter med &lt;SPAN class="ft9"&gt;anknyt- ning &lt;/SPAN&gt;till dess kontantförsörjningsuppdrag. För att tydliggöra att före- skriftsrätten ska vara lika omfattande också framöver föreslår utred- ningen att paragrafen ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Ett uttryckligt övergripande ansvar för kontanthanteringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Ett nytt fjärde stycke införs i 1 kap. 2 § riksbankslagen enligt vilket Riksbanken har det övergripande ansvaret för kontanthanteringen i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft8"&gt;Av avsnitt 10.2 framgår att uppgiften enligt 1 kap. 2 § tredje stycket riksbankslagen kan tolkas som att Riksbanken i någon mening redan har ett övergripande ansvar för kontanthanteringen i Sverige. För att det inte ska råda någon tvekan om vad som gäller föreslår utredningen att ett nytt fjärde stycke införs där det föreskrivs att Riksbanken har det övergripande ansvaret för kontanthanteringen i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft7"&gt;Inledningsvis bör framhållas att styckena i 1 kap. 2 § riksbanks- lagen – det nuvarande tredje och det nya fjärde – kommer att överlappa varandra. Utredningen har svårt att se att detta förhåll- lande skulle medföra några tillämpningssvårigheter. Av betydelse är också att intresset av att tydliggöra Riksbankens övergripande ansvar för kontanthanteringen väger tungt samtidigt som det framstår som vanskligt att – inom ramen för en utredningen som tar sikte på endast kontanthanteringen – förändra uppgiften enligt 1 kap. 2 § tredje stycket riksbankslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft8"&gt;Utredningen föreslår alltså ett nytt fjärde stycke i 1 kap. 2 § riksbankslagen enligt vilket Riksbanken har det övergripande ansvaret för kontanthanteringen i landet. Uttrycket ”kontanthantering” är inte närmare bestämt och har valts för att markera att det rör sig om ett brett ansvar. Med hänsyn till hur stycket är utformat är tanken givetvis inte att det ska ge Riksbanken någon direkt ledning för hur den ska agera i en viss situation. Stycket ger snarare uttryck för en princip som Riksbanken har att respektera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft25"&gt;Av 1 kap. 1 § riksbankslagen följer att Riksbanken får bedriva eller ta del i endast sådan verksamhet som enligt lag ankommer på den. Det nya fjärde stycket kan knappast anses ge Riksbanken ett vidare mandat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft15"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Ett övergripande ansvar för kontanthanteringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;än i dag. Avsikten är i stället att det genom införandet av stycket ska stå klart att Riksbanken i sitt agerande alltid måste beakta att den i någon mening har det yttersta ansvaret för kontanthanteringen i landet. Frågan är då vad detta innebär i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft7"&gt;I extraordinära situationer bör Riksbanken inhämta information, överväga olika åtgärder och – vid behov – agera. Utöver situationer av det slag som beskrivits i avsnitt 10.1 kan som exempel nämnas att BDB:s ägare skulle kunna bestämma sig för att bolaget ska upphöra med depåverksamheten utan att någon annan privat aktör tar över den, vilket skulle förändra kontanthanteringen i grunden. Att BDB skulle upphöra med verksamheten på det angivna sättet utan förvarning i god tid är dock så osannolikt att just den problematiken inte bör överdrivas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Det anförda ska inte uppfattas som att det är otänkbart att Riksbanken agerar i annat än extraordinära situationer. Principen som följer av det nya fjärde stycket i 1 kap. 2 § riksbankslagen innebär att Riksbanken bör överväga att agera så fort den bedömer att en eller flera åtgärder från dess sida skulle förbättra kontanthanteringen i något avseende av väsentlig betydelse. Det är inte uteslutet att det – i en given situation – kan finnas skäl för Riksbanken att ta på sig ett mer omfattande operativt ansvar för kontanthanteringen än som är fallet i dag. Riksbanken måste givetvis väga nyttan av varje åtgärd mot kostnaderna för denna och mot konsekvenserna i övrigt. Ett grund- läggande krav bör under alla förhållanden vara att Riksbanken i efter- hand kan redogöra för sina överväganden och motivera varför den agerade på det ena eller det andra sättet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft8"&gt;Särskilt i extraordinära situationer är det angeläget att Riksbanken har stor handlingsfrihet. Det är nämligen mycket svårt att förutse – eller ange – vilka åtgärder som kan vara lämpliga i det enskilda fallet. Av föregående avsnitt framgår att utredningen föreslår ett nytt andra stycke i 5 kap. 3 § riksbankslagen. Enligt förslaget &lt;SPAN class="ft43"&gt;får &lt;/SPAN&gt;Riksbanken – vid sidan av utgivningen – svara för landets försörjning med kontanter. Avsikten är att stycket ska ge Riksbanken den nämnda handlings- friheten. Med stöd av stycket kommer Riksbanken att kunna vidta alla åtgärder som kan härledas till kontantförsörjningen, naturligtvis med beaktande av bestämmelser i övrigt som styr vad den får och inte får göra. Här bör framhållas att det nya andra stycket i sig inte innebär någon som helst skyldighet för Riksbanken att agera. Som framgått kan en sådan skyldighet dock följa av det nya fjärde stycket i 1 kap. 2 § riksbankslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft15"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;
&lt;DIV id="p164dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361164x1.jpg/" id="p164img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Ett övergripande ansvar för kontanthanteringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft8"&gt;I detta sammanhang finns anledning att återknyta till det scenario som har beskrivits i avsnitt 10.1, nämligen att Loomis eller Nokas mer eller mindre oväntat försätts i konkurs eller av någon annan anledning inte kan sköta sina åtaganden med svåra följder för kontanthanterings- kedjan. För att ta ett exempel medger det nya andra stycket i 5 kap. 3 § riksbankslagen i och för sig att Riksbanken i ett sådant läge bygger upp en mer omfattande distributionsverksamhet och därefter – som förr i tiden – tillhandahåller sedlar och mynt på ett flertal platser i landet och dessutom sköter de värdetransporter som detta medför. I brist på t.ex. lokaler, värdetransportfordon och personal med rätt kompetens skulle Riksbanken inte kunna göra detta förrän efter en längre tid och betydande investeringar. Vad som nyss nämnts om att åtgärder måste vägas mot konsekvenser gäller givetvis i ett läge av det aktuella slaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;10.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Riksbanken ska följa kontanthanteringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En ny paragraf införs i riksbankslagen enligt vilken Riksbanken ska följa och minst en gång om året lämna en skriftlig redogörelse till riksdagens finansutskott om kontanthanteringen i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft7"&gt;Det bör inte råda någon tvekan om att Riksbanken är skyldig att följa kontanthanteringen i Sverige. Utredningen föreslår därför en ny paragraf i riksbankslagen enligt vilken Riksbanken ska följa och minst en gång om året lämna en skriftlig redogörelse till riksdagens finansutskott om kontanthanteringen i landet. Paragrafen innebär att det åligger Riksbanken att inhämta information om kontant- hanteringen och i skriftlig form beskriva och analysera den samt dessutom – i förekommande fall – redogöra för problem. Det är givetvis lämpligt att Riksbanken redovisar internationella förhåll- landen, om de på något sätt kan anses ha betydelse för kontant- hanteringen i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft15"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;
&lt;DIV id="p165dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361165x1.jpg/" id="p165img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Ett övergripande ansvar för kontanthanteringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;10.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Företag som står under tillsyn av Finansinspektionen eller Riksbanken samt myndigheter som ingår i rådet för kontanthantering ska vara skyldiga att till Riksbanken lämna de uppgifter som Riksbanken behöver för att kunna följa kontant- hanteringen i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft7"&gt;För att Riksbankens analyser och bedömningar av den svenska kontanthanteringen ska bli tillförlitliga måste den ha tillgång till uppgifter från de flesta aktörer som är inblandade i kontant- hanteringen. Träffsäkra analyser är beroende av en mängd uppgifter. Det är därför centralt att Riksbanken ges rätt att samla in uppgifter från en tämligen vid krets av aktörer som är verksamma inom området, i de fall Riksbanken anser uppgifterna nödvändiga för att följa kontanthanteringen i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Riksbankens insamling kommer främst att riktas mot företag som står under Finansinspektionens tillsyn eller de uppräkningsföretag som enligt utredningens förslag (se kapitel 11) kommer att stå under dess egen tillsyn. Även de myndigheter som ingår i rådet för kontant- hantering (se avsnitt 10.7) bör vara skyldiga att förse Riksbanken med uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;Riksbanken har i andra liknande sammanhang angett att den till- lämpar konsekvensanalyser som belyser effekterna för uppgifts- lämnarna (bet. 2010/11:FiU16, s. 7) och att den i samråd med berörda uppgiftslämnares organisationer gör avvägningar rörande nytta och kostnader. Utredningen utgår ifrån att så blir fallet också rörande det nu aktuella uppgiftslämnandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft7"&gt;Eftersom insamlad information kan innehålla känsliga uppgifter är det nödvändigt att sådan information kan överföras inom Riksbanken och inom rådet för kontanthantering utan att den röjs. Denna fråga, liksom den lagtekniska lösningen beträffande uppgiftsskyldigheten, behandlas vidare i kapitel 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft15"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;
&lt;DIV id="p166dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361166x1.jpg/" id="p166img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td89"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Ett övergripande ansvar för kontanthanteringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;10.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Ett råd inrättas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En ny paragraf införs i riksbankslagen enligt vilken ett råd för kontanthantering inrättas där företrädare för de mest centrala myndigheterna på kontanthanteringsområdet ska utbyta information om kontanthanteringen. Rådet ska sammanträda minst två gånger per år. Riksbanken får bestämma att också andra myndigheter än de mest centrala ska närvara vid sammanträdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft7"&gt;Mot bakgrund av vad som anförts i avsnitt 10.1 är utredningen av uppfattningen att ett råd för kontanthantering bör inrättas där erfarenheter och information kan utbytas mellan de mest centrala myndigheterna på kontanthanteringsområdet, nämligen Riksbanken, Finansinspektionen och någon eller några av länsstyrelserna. Det främsta skälet för att inrätta rådet är att öka möjligheten att på ett tidigt stadium uppmärksamma de problem eller svagheter som kan finnas på kontanthanteringsområdet. Till detta kommer att rådet kan vara särskilt värdefullt från informationssynpunkt för Riksbanken om den ska följa kontanthanteringen på det i föregående avsnitt angivna sättet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft8"&gt;Med hänsyn till det anförda föreslår utredningen ytterligare en ny paragraf i riksbankslagen enligt vilken företrädare för Riksbanken, Finansinspektionen och någon eller några av länsstyrelserna ska träffas minst två gånger om året och utbyta erfarenheter om kontanthanter- ingen. Ett antal länsstyrelser – inte alla – har kunskap om och insikt i hur värdetransportbranschen fungerar, eftersom de prövar frågor om auktorisation och godkännande av dess personal samt utövar tillsyn enligt lagen (1974:191) om bevakningsföretag (jfr 1 &lt;NOBR&gt;a–b&lt;/NOBR&gt; §§ förord- ningen (1989:149) om bevakningsföretag m.m.). Tanken är att företrädare för någon eller några sådana länsstyrelser ska ingå i rådet. Eftersom en mängd myndigheter verkar på kontanthanteringsområdet på ett eller annat sätt, bör Riksbanken få bestämma att också andra myndigheter än de nyss nämnda ska närvara vid rådets sammanträden. Här bör framhållas att det inte finns något som hindrar att Riksbanken bjuder in också andra aktörer till sammanträdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft15"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;
&lt;DIV id="p167dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361167x1.jpg/" id="p167img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p577 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Behovet av lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft7"&gt;En beskrivning av verksamheten i uppräkningscentralerna finns i avsnitt 5.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Det finns inte någon lagstiftning som direkt tar sikte på verk- samheten i uppräkningscentralerna. Lagstiftning av det slaget är motiverad redan av det skälet att hanteringen i centralerna rör sedlar och mynt som kunder, t.ex. banker och företag i handeln, har lämnat ifrån sig utan att först få motsvarande belopp insatta på anvisade konton. Kunderna utsätter sig därmed i någon mening för en risk när de lämnar ifrån sig kontanterna. Av än större vikt i sammanhanget är dock att verksamheten i centralerna avser ett stort antal kunder och – sammantaget – svindlande belopp. Detta innebär att brister i sådan verksamhet skulle kunna medföra betydande störningar i landets kontantförsörjning med svåra följder för t.ex. bankerna, handeln och privatpersoner. Här bör framhållas att verksamhet av det aktuella slaget i allt väsentligt drivs av två bolag, Loomis Sverige AB (Loomis) och Nokas Värdehantering AB (Nokas). Brister hos en aktör kan alltså få stor påverkan på hela kontanthanteringskedjan, vilket innebär att det finns skäl av systemskyddskaraktär som motiverar lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft25"&gt;Vid en samlad bedömning är utredningen av uppfattningen att lag- stiftning som direkt tar sikte på bl.a. verksamheten i uppräknings- centralerna bör införas. Detta bör ske i form av en ny lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft15"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;
&lt;DIV id="p168dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361168x1.jpg/" id="p168img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Uttrycket &lt;SPAN class="ft9"&gt;uppräkningsverksamhet &lt;/SPAN&gt;avser i detta avsnitt den verk- samhet som bedrivs i uppräkningscentralerna (jfr avsnitt 11.5.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;Förenklat uttryckt kan såväl Loomis som Nokas kontanthantering delas upp i uppräknings- respektive värdetransportverksamhet. Bolagen ägnar sig åt värdetransporter på ett sådant sätt att de omfattas av lagen (1974:191) om bevakningsföretag (bevakningslagen) och dess krav på t.ex. auktorisation och godkännande av personal. Bevak- ningslagen är således en naturlig utgångspunkt vid ställningstagande till hur den nya lagen bör utformas. Av föregående avsnitt följer emellertid att bl.a. intressen av systemskyddskaraktär ligger till grund för den nya lagen. Lagstiftningen på det finansiella området – som många gånger tillgodoser sådana intressen – är därför en annan naturlig utgångspunkt. Av avsnitt 8.10.2 framgår att ingripande lagstiftning kan motiveras med hänsyn till att det bör anses vara ett grundläggande behov för samhället att kontanthanteringen fungerar tillfredsställande. Utredningen har ändå kommit till slutsatsen att det inte finns skäl att införa vissa bestämmelser som finns på det finansiella området, nämligen bestämmelser om startkapital och om kapitaltäckning (jfr t.ex. 3 kap. &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; §§ och 9 kap. 1 § lagen [2004:297] om bank- och finansieringsrörelse [LBF] samt 3 kap. &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; §§ lagen [2010:751] om betaltjänster [betaltjänstlagen]). Mot bakgrund av avsnitt 8.10.2 kan konstateras att behovet av sådana bestämmelser inte är så stort att det motiverar kostnaderna. Slutsatsen har givetvis sin grund också i vad utredningen föreslår att den nya lagen faktiskt ska innehålla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Vilken myndighet bör väljas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Riksbanken ska ha de myndighetsuppgifter som följer av den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft7"&gt;Enligt vad som kommer att framgå längre fram föreslår utredningen att uppräkningsverksamheten ska bli tillståndspliktig och att tillsyn av verksamheten ska ske av myndighet. Utredningen avser nu att ta ställning till vilken myndighet som ska svara för tillståndsgivning och tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft15"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;Med hänsyn till vad som anförts i avsnitt 10.2 bör tillståndspröv- ning, tillsyn m.m. enligt den nya lagen inte skötas av länsstyrelserna eller någon ny myndighet. Valet står i stället mellan Riksbanken och Finansinspektionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft25"&gt;Riksbanken är en myndighet under riksdagen medan Finans- inspektionen är en myndighet under regeringen. Att regeringen enligt 1 kap. 6 § regeringsformen (RF) styr riket talar därför i och för sig för att Finansinspektionen bör väljas. Av betydelse är också att Finans- inspektionen – till skillnad från Riksbanken – i dagsläget ägnar sig åt uppgifter som liknar dem som kommer att hanteras av den myndighet som väljs. Majoriteten av de bestämmelser som den nya lagen föreslås innehålla motsvaras nämligen av bestämmelser på det finansiella området där Finansinspektionen ansvarar för t.ex. tillståndsprövning och tillsyn. Här bör emellertid poängteras att det är långtifrån självklart att beskriva lagen som finansiell. Av betydelse i samman- hanget är dessutom att lagen avser en viss del av verksamheten på kontanthanteringsområdet och att det inger betänkligheter att – vid sidan av Riksbanken och länsstyrelserna – lägga uppgifter inom området på en myndighet som hittills inte har varit närmare involverad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft8"&gt;Som nyss nämnts avser den nya lagen viss verksamhet på kon- tanthanteringsområdet. Till följd av dess uppgifter på området har Riksbanken sådan erfarenhet av kontanthanteringsfrågor i allmänhet att den trots allt framstår som det naturliga valet. Den kontant- hanteringsverksamhet som för närvarande bedrivs i uppräknings- centralerna utgör det mest närliggande exemplet på vad lagen tar sikte på. Som exempel på att Riksbanken har viss erfarenhet också av hur sådan verksamhet ser ut kan nämnas att myndigheten återkommande inventerar och inspekterar behållningen i BDB Bankernas Depå AB:s (BDB) depåer i centralerna samt kontrollerar uppräkningsmaskinerna där (jfr 29 § RBFS 2013:2). Att välja Riksbanken är dessutom väl förenligt med att myndigheten enligt 1 kap. 2 § tredje stycket riks- bankslagen har till uppgift att främja ett säkert och effektivt betal- ningsväsende. Motsvarande gäller i fråga om de lagändringar som utredningen föreslår med anledning av att Riksbanken bör ha det övergripande ansvaret för kontanthanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft25"&gt;Av intresse är att Riksbanken – på olika sätt – samverkar med de bolag som driver uppräkningscentralerna, dvs. Loomis och Nokas. Inledningsvis kan konstateras att bolagen hämtar ut och lämnar in kontanter hos Riksbanken som ombud för BDB. Såsom av BDB anlitade operatörer sköter bolagen vidare den dagliga hanteringen av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft15"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="p170dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361170x1.jpg/" id="p170img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;kontanter i &lt;NOBR&gt;BDB-depåerna,&lt;/NOBR&gt; vilket innebär att de har regelbunden kontakt med Riksbanken. För att ta ett exempel kan det röra sig om rapporteringen av det nominella värdet av kontanter som lagrats i depåerna kl. 21.00. Mer problematiskt är att Riksbanken har uppdragit åt Loomis att – operativt – sköta viss verksamhet som består i att lagerhålla, lämna ut och ta emot mynt. Som framgår av avsnitt 11.5.2 omfattas den verksamheten dock inte av den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;Vid en samlad bedömning har utredningen stannat för att Riksbanken bör väljas. Slutsatsen är dock inte självklar. Det bör därför framhållas att Finansinspektionen kan väljas utan att det kräver några väsentliga ändringar i den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;11.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Vissa konsekvenser i fråga om normgivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En upplysningsbestämmelse tas in i den nya lagen. Av bestämmelsen framgår att den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela verkställighetsföreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft7"&gt;Utredningen föreslår att myndighetsuppgifter som följer av den nya lagen ska hanteras av Riksbanken, vilket får vissa konsekvenser i fråga om normgivning. Av 8 kap. 13 § RF framgår att riksdagen i endast vissa fall – som knappast är aktuella här – i lag kan uppdra åt Riksbanken att meddela föreskrifter. Utredningens slutsats är alltså att riksdagen är förhindrad att i den nya lagen bemyndiga Riksbanken att meddela föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft27"&gt;Enligt huvudregeln i 8 kap. 7 § första stycket 1 RF får regeringen meddela föreskrifter om verkställighet av lag. Av undantaget i andra stycket framgår dock att föreskrifterna inte får avse riksdagen eller dess myndigheter, däribland Riksbanken. En försiktig tolkning av undantaget ger vid handen att regeringen inte får meddela verkställig- hetsföreskrifter till den nya lagen, eftersom det inte kan uteslutas att dessa skulle anses ”avse” Riksbanken. Enligt 8 kap. 11 § RF kan regeringen däremot bemyndiga Riksbanken att meddela verkställig- hetsföreskrifter. Mot denna bakgrund föreslår utredningen en upplysningsbestämmelse i den nya lagen, vilken erinrar om att den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om verkställighet av lagen. Sådana föreskrifter skulle kunna avse t.ex. vad ansökningar om tillstånd och om godkännande av personal ska innehålla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft15"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft8"&gt;Här bör framhållas att det knappast är uteslutet att riksdagen i den nya lagen bemyndigar regeringen att i vissa avseenden meddela föreskrifter till den. Enligt 8 kap. 2 § första stycket 2 RF ska före- skrifter meddelas genom lag om de avser förhållandet mellan enskilda och det allmänna under förutsättning att föreskrifterna gäller skyldig- heter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Bortsett från vissa angivna fall medger dock 8 kap. 3 § RF att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela sådana föreskrifter. Med hänsyn till hur utredningen anser att den nya lagen bör utformas ligger det nära till hands att den – i vart fall till stor del – består av offentligrättsliga föreskrifter enligt 8 kap. 2 § första stycket 2 RF, vilket i så fall innebär att riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter av det slaget (jfr NU 1978/79:50, s. 4 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft8"&gt;Enligt 8 kap. 1 § RF meddelar regeringen föreskrifter genom förordning. Mot den angivna bakgrunden kan det förhålla sig så att en förordning till den nya lagen får innehålla offentligrättsliga före- skrifter men inte verkställighetsföreskrifter. Detta är i så fall pro- blematiskt, särskilt med hänsyn till att uttrycket &lt;SPAN class="ft43"&gt;föreskrifter om verkställighet av lag &lt;/SPAN&gt;i 8 kap. 7 § första stycket 1 RF är svårbestämt. Uttrycket avser nämligen dels föreskrifter av rent administrativ karaktär, dels föreskrifter som i materiellt hänseende ”fyller ut” en lag. För att i viss mån undvika problematiken – gränsdragningen – har utredningen placerat vissa bestämmelser som normalt finns i förordning i den nya lagen. Några bestämmelser om godkännande av personal utgör exempel på detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft7"&gt;Den nya lagen innehåller trots allt ett bemyndigande för rege- ringen att meddela föreskrifter, vilket utredningen återkommer till i avsnitt 11.31. Redan här bör framhållas att bemyndigandet avser sådana områden som enligt utredningens bedömning ryms inom 8 kap. 2 § första stycket 2 RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Att föreslå att myndighetsuppgifter som följer av den nya lagen ska hanteras av Riksbanken medför alltså vissa problem i fråga om hur lagen kan och bör utformas. Detta utgör givetvis i sig ett skäl för att i stället välja Finansinspektionen (jfr avsnitt 11.3). Utred- ningen är ändå av uppfattningen att övervägande skäl talar för valet av Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft15"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;
&lt;DIV id="p172dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361172x1.jpg/" id="p172img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;11.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Tillämpningsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Den nya lagen avser yrkesmässig verksamhet som består i att räkna, äkthetskontrollera eller kvalitetssortera svenska sedlar eller mynt eller i att vidta annan därmed sammanhängande åtgärd. Lagen gäller dock endast den som tar emot sådana sedlar eller mynt med ett huvudsakligt syfte att utföra någon av de angivna åtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;Lagen gäller inte för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Riksbanken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;annan statlig eller kommunal myndighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;den som driver bank- eller finansieringsrörelse enligt LBF, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;den som hanterar endast mynt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Närmare om tillämpningsområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft27"&gt;Den nya lagen avser yrkesmässig verksamhet som består i att räkna, äkthetskontrollera eller kvalitetssortera svenska sedlar eller mynt eller i att vidta annan därmed sammanhängande åtgärd. För att en verksamhet ska anses vara yrkesmässig bör krävas att den har en omfattning som inte är obetydlig och att den dessutom drivs med självständighet, regelbundenhet och varaktighet samt i regel också i vinstsyfte. Avsikten är att lagen ska omfatta även nystartad verk- samhet som är tänkt att drivas på varaktig grund (jfr prop. 1974:39, s. 36 f. och prop. 2002/03:139, s. 598 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;I uppräkningscentralerna hanteras även utländsk valuta, checkar och postväxlar. Emellertid avser den klart övervägande delen av hanteringen fortfarande svenska kontanter. Utredningen är därför av uppfattningen att det för närvarande är lämpligt att låta den nya lagen omfatta endast svenska sedlar och mynt (jfr också avsnitt 11.14.1). Den bedömningen har gjorts trots att bevakningslagen tar sikte på transporter av såväl svenska som utländska kontanter (se prop. 2005/06:136, s. 22).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft25"&gt;Som framgått gäller den nya lagen bara viss yrkesmässig verk- samhet, nämligen sådan som består i att räkna, äkthetskontrollera eller kvalitetssortera svenska sedlar eller mynt eller i att vidta annan därmed sammanhängande åtgärd. Vad som avses med att räkna eller äkthets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft15"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft27"&gt;kontrollera kontanter kräver ingen närmare förklaring. Med kvalitets- sortering avses att sedlar eller mynt sorteras som antingen brukbara eller obrukbara (makulatur). Uttrycket ”annan därmed samman- hängande åtgärd” ska tolkas snävt och tar sikte på sådant som har ett omedelbart och naturligt samband med yrkesmässig räkning, äkthetskontroll eller kvalitetssortering av kontanter. Exempel på åtgärder som omfattas av uttrycket är att i en uppräkningscentral registrera en från kund mottagen påse med kontanter som inkommen för att därefter skapa och så småningom till bank skicka en elektronisk fil med uppgifter om bl.a. kunden och värdet. Uttrycket omfattar däremot inte värdetransporter, eftersom en sådan transport inte i avsedd mening hänger samman med att kontanter räknas, äkthets- kontrolleras eller kvalitetssorteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft8"&gt;Med nödvändighet tar den nya lagen sikte på ganska vanligt förekommande verksamhet, t.ex. att sedlar och mynt räknas yrkes- mässigt. En konsekvens av detta är att det är svårt att begränsa till- lämpningsområdet på lämpligt sätt. Efter att ha övervägt flera olika alternativ har utredningen stannat för att lagen bör gälla endast den som tar emot svenska sedlar eller mynt med ett huvudsakligt syfte att räkna, äkthetskontrollera eller kvalitetssortera dem eller vidta annan därmed sammanhängande åtgärd. Ett sådant syfte bör den anses ha som tar emot kontanter för att transportera dem till och därefter hantera dem i en uppräkningscentral. Det bör dock framhållas att en aktör – för att ta ett exempel – kan låta &lt;SPAN class="ft43"&gt;olika &lt;/SPAN&gt;bolag sköta transporten respektive verksamheten i uppräkningscentralen. I ett sådant fall är det ”uppräkningsbolaget” som &lt;SPAN class="ft43"&gt;tar emot &lt;/SPAN&gt;kontanterna med det angivna syftet som omfattas av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft8"&gt;En mängd affärsverksamheter är givetvis sådana att det regelbundet förekommer att sedlar och mynt räknas där. Emellertid har kontanterna vanligtvis inte tagits emot med ett huvudsakligt syfte av nyss angivet slag. Den nya lagen är då inte tillämplig, vilket är fallet även om det skulle kunna göras gällande att räkningen är yrkes- mässig. Lagen omfattar alltså normalt inte näringsidkare som driver affär, butik eller annan verksamhet och som regelbundet räknar kontanter i form av t.ex. dagskassor. Sedlar och mynt som tas emot som betalning för varor eller tjänster kan nämligen i de allra flesta fall inte anses vara mottagna med ett huvudsakligt syfte att räkna, äkthetskontrollera eller kvalitetssortera dem, etc. Den som ägnar sig åt valutaväxlingsverksamhet hanterar många gånger kontanter i stor omfattning. Att inte heller sådan verksamhet omfattas av lagen illustrerar lagens snäva tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft15"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p591 ft8"&gt;Den nya lagen tar sikte på både manuell och maskinell verksam- het och omfattar alltså t.ex. den som tillhandahåller en maskin, vilken tar emot sedlar och därefter räknar, äkthetskontrollerar eller kvalitets- sorterar dem eller vidtar annan därmed sammanhängande åtgärd. Sådana maskiner tillhandahåller både Loomis och Nokas. Bankomat AB (Bankomat) tillhandahåller insättningsautomater men omfattas ändå inte av lagen. Det beror på att Bankomat ägs av fem banker, att bolagets verksamhet anses ingå i ägarnas bankrörelser och att den som driver en sådan rörelse är undantagen från lagens tillämp- ningsområde. Av avsnitt 5.9.2 framgår att betaltjänstlagen i vissa fall omfattar den som tillhandahåller insättningsautomater. Det kan därför finnas skäl att överväga om verksamhet som avses där bör undantas från den nya lagens tillämpningsområde, nämligen om någon annan än Bankomat i framtiden skulle tillhandahålla insätt- ningsautomater. Här bör poängteras att den som tillhandahåller uttagsautomater inte omfattas av lagen, eftersom kontanter då inte ”tas emot”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft28"&gt;Såvitt utredningen känner till tar BDB i dagsläget inte emot sedlar eller mynt i sådant syfte som krävs för att den nya lagen ska vara tillämplig. Det bör dock poängteras att BDB skulle omfattas av lagen om bolaget ägnade sig åt verksamhet som avses där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Vissa undantag från tillämpningsområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft8"&gt;Verksamhet som Riksbanken driver bör inte omfattas av den nya lagen och undantas därför från dess tillämpningsområde. Efter upp- handling har Riksbanken uppdragit åt Loomis att – operativt – sköta viss verksamhet som består i att lagerhålla, lämna ut och ta emot mynt. Redan den omständigheten att Loomis agerar såsom ombud vid ut- och inlämningen visar att det rör sig om verksamhet som Riksbanken driver, vilken alltså inte omfattas av lagen (jfr 29 § RBFS 2013:2). Det kan inte uteslutas att myndigheten Statens kri- minaltekniska laboratorium skulle kunna anses ta emot t.ex. sedlar med ett huvudsakligt syfte att äkthetskontrollera dem. Eftersom avsikten givetvis inte är att den sortens verksamhet ska omfattas av lagen, undantas såväl statliga som kommunala myndigheter från dess tillämpningsområde. Här bör framhållas att statliga eller kommunala bolag dock normalt skulle omfattas av lagen. Det är vidare tänkbart att den som driver bank- eller finansieringsrörelse skulle kunna omfattas. Aktörer av det slaget är redan i dag föremål för ingripande lagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft15"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;
&lt;DIV id="p175dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361175x1.jpg/" id="p175img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;och bör därför undantas från lagens tillämpningsområde. Vidare finns det aktörer som hanterar endast mynt. Skälen för den nya lagen – av bl.a. systemskyddskaraktär – är så svaga i fråga om sådana aktörer att dessa inte bör omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Tillämpningsområdet bör inte begränsas ytterligare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft25"&gt;Tillämpningsområdet skulle kunna begränsas ytterligare genom en bestämmelse av innebörd att den nya lagen omfattar endast verk- samhet som – i någon mening – är av väsentlig betydelse för att landets kontanthanteringskedja ska fungera tillfredsställande. Utred- ningen har emellertid stannat för att en bestämmelse av det slaget skulle medföra alltför svåra avgränsnings- och tillämpningsproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Uppräkningsverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft7"&gt;Uttrycket &lt;SPAN class="ft9"&gt;uppräkningsverksamhet &lt;/SPAN&gt;används i det följande för sådan verksamhet som omfattas av den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;11.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Tillståndsplikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;För att driva uppräkningsverksamhet krävs tillstånd av Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft25"&gt;I avsnitt 11.1 har utredningen konstaterat att brister i förekommande uppräkningsverksamhet kan medföra betydande störningar i landets kontantförsörjning med svåra följder för t.ex. bankerna, handeln och privatpersoner. Övervägande skäl talar därför för att uppräknings- verksamhet bör få drivas endast efter tillstånd av Riksbanken, vilket utredningen också föreslår. Kravet på tillstånd i den nya lagen – eller lagen i övrigt – gäller naturligtvis inte för aktörer som är undantagna från dess tillämpningsområde (jfr avsnitt 11.5.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft15"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;
&lt;DIV id="p176dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361176x1.jpg/" id="p176img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;11.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Förutsättningar för tillstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillstånd till uppräkningsverksamhet ska ges om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;sökanden bedöms ha den insikt, erfarenhet och organisation som krävs för att driva den planerade verksamheten på lämp- ligt sätt, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kom- mer att drivas i enlighet med lagen och andra författningar som reglerar sökandens verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft7"&gt;För tillstånd krävs dessutom att det finns skäl att anta att den planerade verksamheten inte kommer att drivas av någon som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverk- samhet eller som har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. För en juridisk person gäller detta i fråga om den som har ett kvalificerat innehav av andelar i den juridiska personen eller ingår i dess ledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft30"&gt;Vid tillståndsprövningen ska Riksbanken beakta kravet i den nya lagen på att uppräkningsverksamheten ska drivas på ett sätt som är sunt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft8"&gt;I fråga om svenska företag gäller enligt viss lagstiftning på det finansiella området att tillstånd får ges endast till vissa associations- former, t.ex. aktiebolag och ekonomiska föreningar. (Se t.ex. 2 kap. 1 § betaltjänstlagen. Jfr 3 kap. 1 § LBF.) Något krav av det slaget finns inte i bevakningslagen som tar sikte på bl.a. den som ägnar sig åt värdetransportverksamhet (jfr 1 § bevakningslagen och prop. 1979/80:122, s. 53 ff. och 82). Eftersom det förekommer att &lt;SPAN class="ft43"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;bolag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;såsom Loomis – bedriver både värdetransport- och uppräknings- verksamhet, talar systematiska skäl mot att låta den nya lagen inne- hålla ett krav på att tillstånd får ges till endast vissa associationsformer. Kravet skulle nämligen inte korrespondera med vad som gäller enligt bevakningslagen. Av betydelse är vidare att det bör finnas starka skäl för att införa ett sådant krav när det – som här – handlar om att reglera befintlig verksamhet där det inte kan uteslutas att såväl större som mindre aktörer verkar (jfr avsnitt 5.4.4). Vid en samlad bedömning är utredningen av uppfattningen att den nya lagen inte bör innehålla något krav på att tillstånd får ges till endast vissa associationsformer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft15"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;
&lt;DIV id="p177dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361177x1.jpg/" id="p177img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft8"&gt;För tillstånd till uppräkningsverksamhet bör krävas att sökanden bedöms ha sådan insikt och erfarenhet som är nödvändig för att driva verksamheten på lämpligt sätt. Det bör då beaktas om sökanden har erfarenhet av uppräkningsverksamhet sedan tidigare, själv eller genom personal. Erfarenheten bör sättas i relation till omfattningen av den planerade verksamheten. För tillstånd bör vidare krävas att sökanden bedöms ha en lämplig organisation för den planerade verksamheten. Ett exempel på vad som bör vägas in är om det kan förutses att sökanden kommer att kunna transportera kontanter, i egen regi eller genom samarbete med annan. Annars torde uppräk- ningsverksamheten nämligen inte kunna fungera. För tillstånd bör vidare krävas att det kan antas dels att den planerade verksamheten kommer att drivas i enlighet med den nya lagen och andra författ- ningar som reglerar sökandens verksamhet, dels att ägare och led- ning uppfyller vissa krav (se avsnitt 11.10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;11.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Villkor för tillstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Riksbanken får när ett tillstånd enligt den nya lagen ges eller under tillståndets giltighetstid besluta om de villkor som behövs för att trygga uppräkningsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft7"&gt;Av avsnitt 11.1 framgår att brister i uppräkningsverksamhet kan medföra betydande störningar i landets kontantförsörjning och att skäl av bl.a. systemskyddskaraktär ligger till grund för den nya lagen. Det är därför motiverat att ställa höga krav på den som avser att driva eller driver uppräkningsverksamhet. Samtidigt är det naturligtvis svårt att förutse vilka krav som är nödvändiga från tid till annan. En ordning där Riksbanken får ställa krav genom att besluta villkor anpassade efter den enskilda situationen skulle emellertid innebära flexibilitet och dessutom att lagen inte behöver tyngas med alltför många detaljartade bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Mot denna bakgrund anser utredningen att Riksbanken bör få besluta villkor i den mån det behövs för att trygga planerad eller förekommande uppräkningsverksamhet. För att den nyss nämnda flexibiliteten ska uppnås bör villkor få tas in i antingen tillståndsbe- slutet (jfr avsnitt 11.6) eller – ofta i ett senare skede – ett särskilt beslut. Avsikten är att det alltid ska vara möjligt att genom ett sär- skilt beslut ta bort eller lägga till villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft15"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="p178dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361178x1.jpg/" id="p178img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Riksbanken bör alltså få besluta villkor om det behövs för att trygga uppräkningsverksamheten. Förutsättningen ska förstås på det sättet att villkor får ställas upp om det kan anses nödvändigt för att förebygga eller minska riskerna i planerad eller förekommande uppräkningsverksamhet eller för att mildra konsekvenserna av brister som kan uppstå i sådan verksamhet. Vidare bör krävas att ett villkor är sådant att det – ensamt eller i förening med andra – kan anses ha mer väsentlig betydelse från systemskyddssynpunkt. Det åligger naturligtvis Riksbanken att noga pröva behovet av vill- kor och därmed vilka krav som ska ställas på den som avser att driva eller driver uppräkningsverksamhet. Här bör framhållas att avsikten är att den som berörs av ett villkor ska kunna överklaga detta villkor (jfr avsnitt 11.32).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft28"&gt;Villkor bör utformas med hänsyn till vad som krävs i det enskilda fallet och kan avse säkerhetstekniska driftvillkor, riskanalyser och försäkringar. För att ta några ytterligare exempel kan nämnas att Riksbanken genom villkor bör kunna ställa krav på den utrustning som används i uppräkningscentralerna, kontrollrutiner m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;11.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Uppräkningsföretag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Med uppräkningsföretag avses den som har tillstånd att driva verksamhet enligt den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft7"&gt;Den som har tillstånd att driva uppräkningsverksamhet benämns &lt;SPAN class="ft9"&gt;uppräkningsföretag&lt;/SPAN&gt;. En bestämmelse med liknande innehåll finns i 1 § bevakningslagen. Det är naturligtvis inte uteslutet att uppräknings- verksamhet drivs utan tillstånd enligt den nya lagen (jfr avsnitten 11.5.2 och 11.27). Här bör anmärkas att det då inte rör sig om ett uppräkningsföretag i lagens mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft24"&gt;11.10 Krav på ägare och ledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldig- heter i näringsverksamhet eller som har gjort sig skyldig till all- varlig brottslighet får inte driva uppräkningsverksamhet. För en juridisk person gäller detta förbud den som har ett kvalificerat innehav av andelar i den juridiska personen eller ingår i dess led-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft15"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;
&lt;DIV id="p179dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361179x1.jpg/" id="p179img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p608 ft7"&gt;ning. Med kvalificerat innehav avses ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 1 kap. 5 a § LBF representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft7"&gt;Med kvalificerat innehav avses ett direkt eller indirekt ägande i ett uppräkningsföretag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 1 kap. 5 a § LBF representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft27"&gt;Av avsnitt 11.1 framgår att den nya lagen tar sikte på i första hand verksamhet där avsevärda belopp hanteras i form av kontan- ter. Redan av den anledningen bör den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller som har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet inte få driva uppräkningsverk- samhet. För en juridisk person bör detta förbud gälla den som har ett kvalificerat innehav av andelar i den juridiska personen eller ingår i dess ledning, dvs. styrelseledamöter och i förekommande fall verkställande direktör samt deras ersättare respektive ställföre- trädare (jfr prop. 2002/03:139, s. 600).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft8"&gt;Motsvarande förbud finns i t.ex. 3 § lagen (1996:1006) om anmäl- ningsplikt avseende viss finansiell verksamhet (jfr 6 kap. 5 § lagen [2009:62] om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism). När det gäller hur förbudet i den nya lagen ska uppfattas kan därför hänvisas till prop. 2002/03:139, s. 248 ff. och 600. Där anges några exempel på att i väsentlig utsträckning åsidosätta skyldig- heter i näringsverksamhet, nämligen att göra sig skyldig till bok- förings- eller skattebrott som inte är bagatellartade, att regelmässigt underlåta att betala skatter eller allmänna avgifter på icke obetydliga belopp eller att på olika sätt agera otillbörligt i samband med konkursförfarande. Det ska vara klarlagt att misskötsamheten har förekommit för att den ska vara diskvalificerande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft27"&gt;En förutsättning för tillstånd enligt den nya lagen är att det finns skäl att anta att den planerade verksamheten inte kommer att drivas av någon som träffas av det nu behandlade förbudet. Vid tillståndsprövningen kan kontakter behöva tas med Skatteverket och konkursförvaltare. Vidare bör Riksbanken kontrollera Krono- fogdemyndighetens register och belastningsregistret. För att Riksbanken ska kunna kontrollera belastningsregistret torde änd-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft15"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="p180dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361180x1.jpg/" id="p180img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;ringar behöva göras i förordningen (1999:1134) om belastningsre- gister (jfr 6 § lagen [1998:620] om belastningsregister och förord- ningen om belastningsregister).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft24"&gt;11.11 Godkännande av personal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Den som hos ett uppräkningsföretag ägnar sig åt upp- räkningsverksamhet ska vara godkänd vid prövning med avse- ende på laglydnad, medborgerlig pålitlighet och lämplighet i övrigt för anställning i ett sådant företag. Kravet på godkän- nande gäller också den som ingår i ledningen i en juridisk person med tillstånd enligt den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft7"&gt;Prövningen görs av Riksbanken, minst en gång varje år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft7"&gt;Ett godkännande får begränsas till viss tid, om det finns sär- skilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft27"&gt;Utredningen föreslår att den nya lagen innehåller att krav på att den som ägnar sig åt uppräkningsverksamhet hos ett uppräknings- företag ska vara godkänd vid prövning med avseende på laglydnad, medborgerlig pålitlighet och lämplighet i övrigt för anställning i ett sådant företag. Kravet på godkännande bör gälla också den som ingår i ledningen i ett uppräkningsföretag. I fråga om skälen för förslaget kan hänvisas till föregående avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft27"&gt;En bestämmelse med liknande innehåll finns i 4 § bevakningsla- gen. Något förenklat innebär den paragrafen att ledningen och &lt;SPAN class="ft100"&gt;all &lt;/SPAN&gt;personal hos den som ägnar sig åt t.ex. värdetransportverksamhet normalt måste vara godkänd av länsstyrelse med avseende på lag- lydnad, medborgerlig pålitlighet och lämplighet i övrigt för anställ- ning i ett auktoriserat bevakningsföretag. Det förekommer att &lt;SPAN class="ft100"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;bolag driver såväl värdetransport- som uppräkningsverksamhet. En konsekvens av utredningens förslag är därför att två myndigheter – Riksbanken och länsstyrelse – kommer att pröva samma personal på ett likartat sätt i en del fall. Utredningen anser dock att detta är motiverat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft25"&gt;Riksbankens laglydnads- och lämplighetsprövning bör i första hand ta sikte på om personen i fråga har gjort sig skyldig till eller är skäligen misstänkt för brott. Avsikten är att Riksbankens prövning i stort sett ska motsvara den som görs enligt bevakningslagen. Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till den lagen kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft15"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;därmed tjäna som vägledning för Riksbanken. Med den nämnda avsikten bör prövningen av den medborgerliga pålitligheten ske med utgångspunkt i uppgifter som behandlas hos Säkerhetspolisen. Det anförda ska emellertid inte uppfattas som att det är säkert att prövningen enligt den nya lagen respektive bevakningslagen alltid leder till samma slutsats. För att ta ett exempel skulle en länssty- relse sannolikt inte godkänna en person som nyligen har dömts för olovlig körning medan det är långtifrån självklart att sådan brotts- lighet bör få samma genomslag vid prövning av om personen kan godkännas för att ägna sig åt uppräkningsverksamhet. Detta talar givetvis för att prövningen enligt den nya lagen alltid ska göras av Riksbanken. Utredningen föreslår dessutom inte att Riksbanken ska pröva &lt;SPAN class="ft43"&gt;all &lt;/SPAN&gt;personal hos ett uppräkningsföretag. Antalet personer som prövas av både Riksbanken och länsstyrelse kommer därmed att bli i viss mån begränsat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft8"&gt;Med undantag för ledningen ska Riksbanken pröva endast per- soner som ägnar sig åt uppräkningsverksamhet hos ett uppräknings- företag. Prövningen kan dock avse såväl anställda som andra. Det avgörande är alltså inte om någon är anställd i företaget utan om personen ägnar sig åt uppräkningsverksamhet hos detta. Avsikten är givetvis att personerna i företagets ledning ska prövas oavsett om de ägnar sig åt uppräkningsverksamhet eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Utredningen är av uppfattningen att Riksbanken ska göra den aktuella prövningen minst en gång varje år. I ordet ”minst” ligger att Riksbanken bör göra ytterligare kontroller, om den har blivit uppmärksammad på något missförhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;I likhet med vad som gäller enligt 6 § andra stycket bevaknings- lagen bör Riksbanken kunna begränsa ett godkännande till viss tid, om det finns särskilda skäl. När detta kan vara motiverat framgår av prop. 1974:39, s. 44.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;I enlighet med vad som gäller för länsstyrelser bör Riksbanken vid prövningen inhämta uppgifter från belastningsregistret, misstanke- registret och Säkerhetspolisen. Med hänsyn till vad som anförts i avsnitt 11.4 bör detta anges i en bestämmelse i den nya lagen trots att motsvarande bestämmelser normalt finns i förordning, se t.ex. 10 § förordningen (1989:149) om bevakningsföretag m.m. För att Riksbanken ska kunna göra prövningen torde ändringar krävas i såväl förordningen om belastningsregister som förordningen (1999:1135) om misstankeregister (jfr 5 § lagen [1998:621] om misstankeregister). Det kan då övervägas om Riksbanken bör ha s.k. direktåtkomst till dessa register.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft15"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="p182dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361182x1.jpg/" id="p182img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft24"&gt;11.12 Återkallelse av godkännande, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Ett uppräkningsföretag ska till Riksbanken omedelbart och senast inom en vecka anmäla när&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;en godkänd person lämnar sin anställning eller sitt uppdrag hos företaget, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;det står klart att en person, som efter ansökan av företaget har godkänts eller är föremål för prövning hos Riksbanken, inte kommer att påbörja någon anställning eller något upp- drag hos företaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft7"&gt;Riksbanken får återkalla ett godkännande när det inte längre finns förutsättningar enligt den nya lagen för godkännandet eller när det i övrigt finns särskild anledning till återkallelse. Riksbanken ska återkalla ett godkännande när den som godkän- nandet avser har lämnat sin anställning eller sitt uppdrag hos ett uppräkningsföretag. Ett beslut om återkallelse gäller omedel- bart, om inte annat förordnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft27"&gt;Som framgått (avsnitt 11.11) föreslår utredningen att bl.a. den som ägnar sig åt uppräkningsverksamhet hos ett uppräkningsföretag ska vara godkänd vid prövning med avseende på laglydnad, medborger- lig pålitlighet och lämplighet i övrigt för anställning i ett sådant företag. Ett uppräkningsföretag bör vara skyldigt att till Riksban- ken – omedelbart och senast inom en vecka – anmäla när en god- känd person lämnar sin anställning eller sitt uppdrag hos företaget. Motsvarande bör gälla i vissa fall då det står klart att en person inte kommer att påbörja någon anställning eller något uppdrag hos företaget. En bestämmelse med liknande innehåll finns i 12 § för- ordningen om bevakningsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft7"&gt;I likhet med vad som gäller enligt 13 a § bevakningslagen bör Riksbanken få återkalla ett godkännande när det inte längre finns förutsättningar enligt den nya lagen för godkännandet eller när det i övrigt finns särskild anledning till återkallelse. Bedömningen ska givetvis göras med utgångspunkt i vad som krävs för att ett god- kännande ska meddelas (se avsnitt 11.11). Rikspolisstyrelsens före- skrifter och allmänna råd till lagen och förordningen om bevak- ningsföretag (6 kap.) bör tjäna som vägledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft15"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;
&lt;DIV id="p183dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361183x1.jpg/" id="p183img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Enligt 13 a § bevakningslagen ska ett godkännande återkallas när den som godkännandet avser har lämnat sin anställning eller sitt uppdrag hos ett auktoriserat bevakningsföretag och inte inom tre månader därefter har visat att han eller hon har fått en ny anställ- ning eller ett nytt uppdrag hos ett sådant företag. Utredningen är ändå av uppfattningen att ett godkännande enligt den nya lagen bör återkallas så fort den som godkännandet avser har lämnat sin anställning eller sitt uppdrag hos uppräkningsföretaget i fråga. Det vanligaste torde nämligen vara att en person som ägnar sig åt upp- räkningsverksamhet hos ett uppräkningsföretag lämnar anställ- ningen eller uppdraget för att göra något helt annat. Den förordade lösningen bör därför medföra minsta möjliga administration för Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft24"&gt;11.13 Två liknande prövningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Mot bakgrund av avsnitten 11.10 och 11.11 kan konstateras att granskningen vid tillstånds- respektive godkännandeprövningen kan avse samma personer och frågor, t.ex. om huruvida personer som ingår i ledningen i ett uppräkningsföretag har begått brott. I sådana fall bör Riksbanken givetvis sträva efter att göra båda prövningarna i ett sammanhang. En anledning till att det rör sig om två prövningar är att den som har ett kvalificerat innehav i den juridiska personen inte bör bli föremål för en så ingående granskning som godkännande- prövningen innebär. Det är dessutom förenat med svårigheter att föra samman de två paragrafer som det rör sig om till en. Utredningen gör bedömningen att det nu beskrivna förhållandet inte kommer att medföra praktiska problem av någon betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft24"&gt;11.14 Vissa rörelseregler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Ett uppräkningsföretag ska se till att den som lämnat giltiga svenska sedlar eller mynt för uppräkningsverksamhet får motsvarande nominella belopp insatt på anvisat konto så snart som möjligt och senast inom tre bankdagar, räknat från det att sedlarna eller mynten har kommit till den plats där sådan verk- samhet utförs. Beloppet som sätts in får dock understiga det nominella i den mån det följer av skriftligt avtal med den som lämnat sedlarna eller mynten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft15"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;
&lt;DIV id="p184dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361184x1.jpg/" id="p184img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p620 ft7"&gt;Tidsgränsen gäller inte om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;sedlarna eller mynten lämnats i en automat som utför upp- räkningsverksamhet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;en längre tidsgräns följer av skriftligt avtal med den som läm- nat sedlarna eller mynten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft7"&gt;Till dess skyldigheten är fullgjord ska företaget hålla sedlarna eller mynten avskilda från egna tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft7"&gt;Företaget får dröja med att se till att insättningen sker, om det finns särskilda skäl. Företaget ska varje månad rapportera sådana fall till Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft10"&gt;11.14.1 Återredovisning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft9"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Av avsnitt 5.4 framgår att sedlar och mynt många gånger hämtas direkt från en kund. Kontanterna transporteras därefter till en upp- räkningscentral för att räknas, äkthetskontrolleras och kvalitets- sorteras. I centralen skapas – i flera steg – en elektronisk fil som innehåller uppgifter om bl.a. kunden och det mottagna värdet. Filen skickas så småningom till en bank som sätter in det aktuella beloppet på det av kunden angivna kontot. Återredovisning har skett när beloppet finns på kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;Denna något förenklade beskrivning illustrerar vad som i det följande avses med återredovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;En bestämmelse om återredovisning bör införas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft7"&gt;Mot bakgrund av kapitel 6 kan konstateras att bolagen i Panaxia- koncernen torde ha dröjt uppemot tio bankdagar med återredovisning till kunder. Detta är sannolikt en delförklaring till hur det mycket stora underskottet i koncernens kontanthanteringsverksamhet uppkom. I syfte att förebygga att något liknande sker i framtiden föreslår utredningen att den nya lagen innehåller en bestämmelse om återredovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft15"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Närmare om bestämmelsen om återredovisning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft27"&gt;Som huvudregel bör gälla att ett uppräkningsföretag är skyldigt att se till att den som lämnat giltiga svenska sedlar eller mynt för uppräk- ningsverksamhet får motsvarande nominella belopp insatt på anvisat konto så snart som möjligt och senast inom tre bankdagar, räknat från det att kontanterna kommit till den plats där uppräkningsverksamhet utförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Att avgöra när sedlar eller mynt har lämnats för uppräknings- verksamhet torde inte vara problematiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft8"&gt;Det framstår som en lämplig lösning att banker sätter in belopp på anvisade konton med elektroniska filer som underlag och på det sättet deltar i återredovisningen. Uttrycket ”se till” ska därför uppfattas som att det åligger uppräkningsföretag som använder sådana filer att skicka var och en av dessa till bank så snart som möjligt och alltid i så god tid att det aktuella beloppet under normala förhållanden finns på anvisat konto inom tre bankdagar. Banken i fråga sätter ofta in beloppet på kontot på dagen för filsändningen. Insättningen kan dock dröja en bankdag, om filen skickas till banken sent på dagen. Så länge detta gäller ska företaget skicka filen till banken tidigare än så under den tredje bankdagen. Av uttrycket ”se till” följer sammanfattningsvis att uppräkningsföretag måste organisera verksamheten på ett sådant sätt att det under normala förhållanden kan förutsättas att återredovisning sker inom senast tre bankdagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft8"&gt;Tidsgränsen – tre bankdagar – räknas från det att lämnade sedlar eller mynt har kommit till en plats där antingen räkning, äkthets- kontroll, kvalitetssortering eller annan därmed sammanhängande åtgärd utförs. Med andra ord löper tidsgränsen från det att kon- tanterna finns på en plats där någon av åtgärderna vidtas. Detta skulle emellertid innebära att tidsgränsen även skulle räknas från det att t.ex. en handlare lämnar sedlar i en maskin som endast räknar dem (jfr avsnitt 11.5.1). Det har framkommit att tidsgränsen skulle ställa till problem i sådana fall, eftersom återredovisning sker först sedan maskinen tömts och sedlarna hanterats i en uppräkningscentral. Utredningen föreslår därför ett undantag från huvudregeln om tre bankdagar av innebörden att tidsgränsen inte gäller om sedlar eller mynt har lämnats i en automat som utför uppräkningsverksamhet och om en längre tidsgräns följer av skriftligt avtal. Här bör framhållas att också en sådan avtalad tidsgräns ska räknas på det angivna sättet. Ytterligare undantag från tidsgränsen enligt huvudregeln skulle kunna medföra att den blir utan värde och bör därför inte komma på fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft15"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p277 ft27"&gt;I sammanhanget bör nämnas att med bankdag avses en dag då den bank som uppräkningsföretaget samarbetar med har öppet för verksamhet i den utsträckning som krävs för genomförande av en betalningstransaktion (jfr 1 kap. 4 § 2 betaltjänstlagen). För det fall ett uppräkningsföretag skulle samarbeta med någon som har väsentligt sämre öppettider än banker i allmänhet bör dock den tidsgräns som gäller bedömas utifrån normala öppettider.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Som framgått ska ett uppräkningsföretag normalt se till att mot- svarande &lt;SPAN class="ft43"&gt;nominella belopp &lt;/SPAN&gt;sätts in på anvisat konto. Konsekvensen av detta är att företaget – enligt huvudregeln – inte kan ta betalt för sina tjänster genom att återredovisa ett lägre belopp. Att ha möjlig- het att ta betalt på ett sådant sätt efterfrågas emellertid. Utred- ningen ser inte skäl att förhindra detta och föreslår därför ett undantag från huvudregeln av innebörden att ett lägre belopp får sättas in på kontot i den mån det följer av skriftligt avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;I detta sammanhang bör poängteras att ett uppräkningsföretag givetvis kan organisera verksamheten på annat sätt än med filöver- föring till bank och ändå uppfylla de angivna kraven. Huruvida ett uppräkningsföretag uppfyller kraven får prövas från fall till fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft7"&gt;Ett uppräkningsföretag bör alltid få dröja med att se till att insättning sker på anvisat konto vid särskilda skäl. Ett sådant skäl kan vara att det uppräknade beloppet inte stämmer överens med det värde som kunden har angivit på specifikationen (se avsnitt 5.4.2) och att företaget därför måste företa viss utredning. Händelser som ligger utanför företagets kontroll kan naturligtvis också utgöra särskilda skäl i den nya lagens mening. Exempel på detta är brand, datasystem som inte fungerar etc. Under alla för- hållanden åligger det dock företaget att återredovisa så snart som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;För att motverka att ventilen – särskilda skäl – missbrukas bör ett uppräkningsföretag vara skyldigt att månatligen rapportera dröjsmål till Riksbanken. Det ligger i sakens natur att företaget då bör ange skälen för varje dröjsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft10"&gt;11.14.2 Sedlar och mynt ska hållas avskilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft7"&gt;Kontanter som har lämnats för uppräkningsverksamhet räknas, äkthetskontrolleras och kvalitetsorteras i allt väsentligt med hjälp av uppräkningsmaskiner. Sedlar och mynt från olika kunder sam- manblandas då fysiskt, vilket kan innebära att kunderna inte har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft15"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;äganderätt till kontanterna enligt den s.k. specialitetsprincipen. Enligt huvudregeln innebär principen att någon har äganderätt endast så länge han eller hon hos motparten kan identifiera precis det föremål som anspråket avser. Äganderätten går däremot förlorad om föremålet har blandats samman med andra föremål av samma slag och därför inte kan identifieras (Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, sjätte omarbetade uppl., s. 152). Huvudregeln skulle alltså innebära att kunderna inte har separationsrätt till lämnade kontanter vid konkurs eller utmätning hos uppräkningsföretaget. Vidare får det betecknas som oklart om något undantag från huvudregeln ändå skulle medge sådan rätt (Håstad, a. a., s. 152 ff.). Den angivna situationen är otillfredsställande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft8"&gt;Av lagen (1944:181) om redovisningsmedel följer att separa- tionsrätt föreligger om ett uppräkningsföretag tar emot kontanter för annan med redovisningsskyldighet och dessa avskiljs utan dröjsmål. När kontanter lämnas för uppräkningsverksamhet är syftet inte att uppräkningsföretaget – eller annan – ska förfoga över dem på annat sätt än att motsvarande nominella belopp i slutändan ska sättas in på av kunden anvisat konto. Det ligger därför nära till hands att rekvisitet ”för annan” kan anses vara uppfyllt i fråga om de mottagna kontanterna (jfr Håstad, a. a., s. 159 ff.). Frågan är emellertid beroende av hur avtalet mellan företaget och kunden är formulerat och kan inte besvaras generellt. Vidare torde rekvisitet redovisningsskyldighet vara uppfyllt om kunden förbjuder företaget att sammanblanda kontanterna med egna tillgångar i ett läge då det är insolvent, eftersom det då rör sig om ”ett främmande värde vilket mottagaren inte äger sätta i fara” (se Håstad, a. a., s. 157). Med andra ord kan också frågan om huruvida rekvisitet redovisningsskyldighet är uppfyllt vara beroende av hur avtalet mellan företaget och kunden ser ut. Framför allt kunden bör således ha ett intresse av – och kan påverka – att avtalet med företaget är formulerat på ett sådant sätt att de behandlade rekvisiten för separationsrätt är för handen. Kunden har dock svårare att påverka att företaget uppfyller ett annat rekvisit för separationsrätt, nämligen att mottagna kontanter avskiljs utan dröjsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft28"&gt;Mot denna bakgrund föreslår utredningen att ett uppräknings- företag ska vara skyldigt att hålla giltiga svenska sedlar och mynt som tagits emot för uppräkningsverksamhet avskilda från egna tillgångar till dess företaget har sett till att återredovisning sker. För att ta ett exempel innebär detta att uppräkningsföretag som använder sig av filöverföring till bank (se avsnitt 11.14.1) ska hålla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft15"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;
&lt;DIV id="p188dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361188x1.jpg/" id="p188img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;mottagna sedlar och mynt avskilda fram till filsändning. Efter den tidpunkten har företaget dock ”sett till” att återredovisning sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;Med hänsyn till hur den maskinella hanteringen av mottagna kontanter i praktiken går till bör ett uppräkningsföretag däremot inte vara skyldigt att hålla kontanter som hämtats från en kund avskilda från kontanter som hämtats från andra kunder (jfr t.ex. prop. 1994/95:14, s. 76). Vid företagets konkurs är konsekvensen av detta att kunderna har lika rätt till avskilda sedlar och mynt, var och en i förhållande till hur mycket kontanter de har lämnat ifrån sig (tredje stycket lagen om redovisningsmedel och NJA II 1944, s. 417 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Av förarbetena till lagen om redovisningsmedel framgår vidare att ett giltigt avskiljande kan ske på olika sätt, t.ex. genom att medel förvaras i särskild kassa, i ett kuvert eller hos tredje man (NJA II 1944, s. 412). Uppräkningsföretag bör därför kunna hålla kontanter avskilda på giltigt sätt utan att det medför alltför stora praktiska problem. Avslutningsvis kan konstateras att skyldigheten att hålla sedlar och mynt avskilda från egna tillgångar givetvis inne- bär att ett uppräkningsföretag inte får sälja dem vidare förrän det har sett till att återredovisning sker. Av kapitel 6 framgår att det förekom att bolag i Panaxiakoncernen sålde kontanter vidare före återredovisning till kund. Ett sådant agerande kommer alltså att motverkas i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft24"&gt;11.15 Sundhetskrav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Ett uppräkningsföretag ska driva verksamheten enligt den nya lagen på ett sätt som är sunt. Kravet innefattar bl.a. att företaget ska dokumentera alla delar av den operativa verksam- heten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer får meddela föreskrifter om hur sundhetskravet kan upp- fyllas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft7"&gt;Med LBF (6 kap. 4 §) som förebild bör det åligga uppräkningsfö- retag att driva uppräkningsverksamheten på ett sätt som är sunt. Inledningsvis bör understrykas att kravet gäller såväl när bedöm- ningen görs av huruvida sökanden uppfyller förutsättningarna för tillstånd enligt den nya lagen som i den löpande utvärderingen av verksamheten (jfr avsnitt 11.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft15"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p630 ft8"&gt;Av 1 kap. 4 § i den numera upphävda lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet framgick att ett kreditmarknadsföretag skulle driva verksamheten så att allmänhetens förtroende för kre- ditmarknaden upprätthölls och i övrigt så att verksamheten kunde anses sund. I förarbetena angavs att kravet på sundhet innebar att kreditmarknadsföretagen skulle se till att deras organisation, arbetsmetoder och beslut baserades på noggranna och tillräckligt långsiktiga bedömningar (prop. 1992/93:89, s. 153). När det gäller uppräkningsföretagen bör kravet på sundhet bedömas utifrån samma utgångspunkter. Av betydelse är dessutom den nya lagens huvudsakliga syfte, nämligen att kontanthanteringskedjan ska fun- gera väl. I regleringen av värdepappersrörelse föreskrivs att ett vär- depappersinstitut ska handla hederligt, rättvist och professionellt (8 kap. 1 § lagen om värdepappersmarknaden). Detta är också krav som är berättigade att ställa på uppräkningsföretagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft7"&gt;Sundhetskravet bör vidare innefatta att uppräkningsföretagen ska dokumentera alla delar av den operativa verksamheten. Syftet är att ge Riksbanken bättre underlag för kontrollen av dem. Kravet på dokumentation bör innebära att ett skriftligt eller elektroniskt material bevaras i relevanta delar. Här bör framhållas att det fram- står som lämpligare att låta dokumentationsplikten vara ett utflöde av sundhetskravet snarare än ett separat krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I första hand bör sundhetskravet riktas mot förhållanden som är klart olämpliga och förtroendeskadliga. Det är avsett att träffa överträdelser av normer i form av bl.a. lagar eller andra författ- ningar, icke bindande regler givna av myndigheter, regler från pri- vata organ såsom branschorganisationer eller liknande, eller etable- rade moraliska eller etiska normer. Liknande bedömningsgrunder anfördes i förarbetena till LBF (prop. 2002/03:139, s. 52).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft25"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om hur kravet på sundhet kan uppfyllas. Föreskrifterna kan innefatta t.ex. vad som ska dokumenteras och hur. Utredningen återkommer till detta i avsnitt 11.31. Här bör framhållas att dokumentationsplikten skulle kunna preciseras också av villkor som Riksbanken beslutar (jfr avsnitt 11.8).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft15"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="p190dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361190x1.jpg/" id="p190img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft24"&gt;11.16 Uppdragsavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Ett uppräkningsföretag får uppdra åt någon annan att utföra visst arbete eller vissa operativa funktioner som ingår i företagets uppräkningsverksamhet. Företaget ska anmäla sådana uppdragsavtal till Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft7"&gt;Uppdrag åt någon annan att utföra sådana funktioner som är av väsentlig betydelse för verksamheten får ges bara om uppräk- ningsföretaget ansvarar för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säkerhetsmässigt betryggande former, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;uppdraget inte väsentligt försämrar Riksbankens möjligheter att övervaka att uppräkningsföretaget följer de regler som gäller för verksamheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft8"&gt;Regler om vad som gäller när finansiella företag uppdrar åt någon annan att utföra ett visst arbete finns bl.a. i 6 kap. 7 § LBF och 3 kap. 28 § betaltjänstlagen. Liksom för sådana finansiella företag som avses där bör det vara möjligt för uppräkningsföretag att upp- dra åt någon annan att utföra visst arbete eller vissa operativa funktioner som ingår i uppräkningsverksamheten. Det bör dock inte vara möjligt att kringgå rörelsereglerna genom att organisera rörelsen i olika företag. För att ta ett exempel bör uppräkningsfö- retag kunna ansvara för att de nyss föreslagna rörelsereglerna följs (se avsnitt 11.14). De regler som gäller för uppdrag åt någon annan enligt LBF och betaltjänstlagen bör därför – delvis – få sin motsva- righet i den nya lagen. Uppräkningsföretag ska således ansvara för dels att uppräkningsverksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säkerhetsmässigt betryggande former, dels att uppdraget inte väsentligt försämrar Riksbankens möjligheter att övervaka att uppräkningsföretaget följer de regler som gäller för verksamheten. Om ett uppräkningsföretag vill uppdra åt någon annan att utföra visst arbete eller att upprätthålla vissa operativa funktioner som ingår i uppräkningsverksamheten, bör det vara skyldigt att anmäla detta till Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft15"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="p191dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361191x1.jpg/" id="p191img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft24"&gt;11.17 Register&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Riksbanken får föra separata register med hjälp av auto- matisk behandling över&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;uppräkningsföretag, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;personer som prövas med avseende på laglydnad, medborgerlig pålitlighet och lämplighet i övrigt för anställning i ett sådant företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft7"&gt;Registret enligt punkten 2 får innehålla namn, personnummer, samordningsnummer och adress samt uppgift om utfallet av prövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft7"&gt;Registret enligt punkten 2 får innehålla personuppgifter som anges i 13 och 21 §§ personuppgiftslagen (1998:204) om uppgifterna har inhämtats eller lämnats för prövning som avses i punkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft7"&gt;Av den nya lagen bör framgå att Riksbanken får föra ett register över uppräkningsföretag, här benämnt &lt;SPAN class="ft9"&gt;företagsregistret&lt;/SPAN&gt;. Trots att ordet ”får” används förutsätter utredningen att Riksbanken kommer att föra ett sådant register. Genom registret garanteras allmänheten rätt till information om vilka företag som har tillstånd att driva uppräknings- verksamhet och som därmed uppfyller de mest grundläggande kraven för att få driva sådan verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft7"&gt;Av den nya lagen bör också framgå att Riksbanken får föra ett register över personer som prövas med avseende på laglydnad, med- borgerlig pålitlighet och lämplighet i övrigt för anställning i ett upp- räkningsföretag, här benämnt &lt;SPAN class="ft9"&gt;godkännanderegistret&lt;/SPAN&gt;. I avsnitt 11.11 har behandlats vilka personer det rör sig om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Enligt 2 § personuppgiftslagen (PUL) gäller lagen, om det inte finns en avvikande bestämmelse i annan lag eller i förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft25"&gt;Av PUL – i första hand 13 § – följer att huvudregeln är att känsliga personuppgifter inte får behandlas i ett register. Med känsliga person- uppgifter avses sådana som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fack- förening eller som rör hälsa eller sexualliv. Enligt vad som anförts i avsnitt 11.11 är avsikten att Riksbanken ska få del av uppgifter från Säkerhetspolisen för prövningen med avseende på medborgerlig pålitlighet. Eftersom uppgifterna kan avslöja t.ex. politiska åsikter, kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft15"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="p192dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361192x1.jpg/" id="p192img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;det inte uteslutas att Riksbanken kommer att behandla känsliga personuppgifter i den mening som avses i PUL i anslutning till godkännanderegistret. För att klargöra att detta kan vara i sin ordning bör det framgå av den nya lagen. I lagen bör vidare anges att registret får innehålla namn, personnummer, samordningsnummer och adress samt uppgift om utfallet av prövningen med avseende på laglydnad, medborgerlig pålitlighet och lämplighet i övrigt för anställning i ett uppräkningsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft7"&gt;Som framgått gäller PUL i tillämpliga delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;Enligt 9 § första stycket c PUL får personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål. Av avsnitten 11.11 och 11.12 framgår att Riksbanken ska göra den nyss nämnda prövningen minst en gång varje år och att myndigheten får återkalla ett godkännande under vissa förutsättningar. Det är svårt att se att Riksbanken skulle kunna hantera prövningen och därmed sammanhängande frågor på ett effektivt sätt utan att ha möjlighet att föra godkännanderegistret. Om Riksbanken väljer att ha ett sådant register, bör utgångspunkten dock vara att det ankommer på myndigheten att närmare precisera dess ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;Tanken med att utredningen föreslår att Riksbanken ska få föra &lt;SPAN class="ft9"&gt;separata &lt;/SPAN&gt;register är att den ska kunna föra ett företagsregister och ett godkännanderegister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft24"&gt;11.18 Tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Riksbanken har tillsyn över uppräkningsföretag. Till- synen omfattar att företagets verksamhet drivs enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;den nya lagen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;andra författningar som reglerar verksamheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;Med hänsyn till vad som anförts i avsnitt 11.3 bör Riksbanken ansvara för tillsynen över uppräkningsföretag. Tillsynen bör omfatta att företagen driver uppräkningsverksamheten i enlighet med den nya lagen och i enlighet med andra författningar som reglerar verksam- heten. Författningar utöver den nya lagen kan omfatta t.ex. associationsrättsliga bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft15"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="p193dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361193x1.jpg/" id="p193img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft24"&gt;11.19 Upplysningar och undersökningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Ett uppräkningsföretag ska lämna Riksbanken de upp- lysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som myndigheten begär. Riksbanken får genom- föra undersökning hos ett uppräkningsföretag. En sådan under- sökning ska göras så snart det finns anledning till det, dock minst en gång varje år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft8"&gt;Om ett uppräkningsföretag ingår i en koncern ska de övriga företagen i koncernen lämna Riksbanken de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som myndigheten behöver för sin tillsyn över uppräkningsföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft25"&gt;Den som har fått i uppdrag av ett uppräkningsföretag att utföra visst arbete eller upprätthålla vissa operativa funktioner ska lämna Riksbanken de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som myndigheten begär. Riksbanken får genomföra undersökning hos uppdragstagaren, om det behövs för tillsynen över uppräkningsföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft7"&gt;Med utgångspunkt i vad som gäller för banker och kreditmark- nadsföretag enligt 13 kap. &lt;NOBR&gt;3–6&lt;/NOBR&gt; §§ LBF bör ett uppräkningsföretag vara skyldigt att lämna Riksbanken de upplysningar om sin verk- samhet och därmed sammanhängande omständigheter som myn- digheten begär. Riksbanken bör ha rätt att genomföra undersök- ning på plats hos ett uppräkningsföretag, om det behövs för tillsy- nen av det. En sådan undersökning syftar till att studera bl.a. ruti- ner och genom den kan Riksbanken inspektera alla aspekter av företagets verksamhet som myndigheten har tillsyn över. Det bör åligga Riksbanken att genomföra platsundersökning minst en gång varje år, eftersom uppräkningsverksamhet till stor del rör fysisk hantering av en stor mängd sedlar och mynt. En liknande skyldig- het gäller för de länsstyrelser som utövar tillsyn enligt 10 § bevak- ningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft7"&gt;Om ett uppräkningsföretag ingår i en koncern bör de övriga företagen i koncernen vara skyldiga att lämna Riksbanken de upp- lysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som myndigheten behöver för sin tillsyn över upp- räkningsföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Har någon fått i uppdrag av ett uppräkningsföretag att utföra visst arbete eller vissa operativa funktioner bör Riksbanken få&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft15"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;
&lt;DIV id="p194dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361194x1.jpg/" id="p194img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;genomföra undersökning hos uppdragstagaren, om det behövs för tillsynen över uppräkningsföretaget. Uppdragstagaren bör vara skyldig att lämna Riksbanken de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som myndigheten begär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft24"&gt;11.20 Grundläggande bestämmelse om ingripanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Om ett uppräkningsföretag åsidosätter sina skyldig- heter enligt den nya lagen eller andra författningar som reglerar företagets verksamhet, ska Riksbanken ingripa. Riksbanken ska då utfärda ett föreläggande att inom viss tid begränsa verksam- heten, minska riskerna i den eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen, ett förbud att verkställa beslut eller en anmärkning. Om överträdelsen är allvarlig ska företagets tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas. Riksbanken får avstå från ingripande om en överträ- delse är ringa eller ursäktlig, om företaget gör rättelse eller om någon annan myndighet har vidtagit åtgärder mot företaget och dessa åtgärder bedöms tillräckliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft25"&gt;Tillsynsansvaret bör innebära att Riksbanken ska ingripa om ett uppräkningsföretag åsidosätter sina skyldigheter enligt den nya lagen eller andra författningar som reglerar dess verksamhet. Riksbanken bör kunna förelägga företaget att inom viss tid begränsa verksamheten, minska riskerna i den eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen. Vidare bör Riksbanken kunna utfärda en anmärkning eller ett förbud mot att verkställa ett av uppräkningsföretaget fattat beslut. Om överträdel- sen är allvarlig bör Riksbanken återkalla företagets tillstånd eller, om det är tillräckligt, meddela en varning. Riksbanken bör emeller- tid ha möjlighet att avstå från ingripande om en överträdelse är ringa eller ursäktlig, om företaget gör rättelse eller om någon annan myndighet har vidtagit åtgärder mot företaget som bedöms till- räckliga. Ett exempel på en överträdelse som skulle kunna anses som ringa eller ursäktlig är om ett uppräkningsföretag i något enstaka fall inte har återredovisat i rätt tid (jfr avsnitt 11.14.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft15"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="p195dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361195x1.jpg/" id="p195img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;Riksbanken får således tillgång till en mängd åtgärder och den kan välja det slags ingripande som är mest ändamålsenligt i den aktuella situationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;11.21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Ingripande när personer i ledande ställning inte uppfyller kvalifikationskraven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;När ett uppräkningsföretag får kännedom om att för- ändringar har skett i dess ägar- eller ledningskrets ska företaget genast anmäla förändringen till Riksbanken. En juridisk person med ett kvalificerat innehav i företaget ska genast anmäla änd- ringar av vilka som ingår i dess ledning till Riksbanken. När en anmälan kommer in, och därutöver minst en gång varje år, ska Riksbanken kontrollera att det inte finns någon i den aktuella kretsen som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller som har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft27"&gt;Om verksamheten drivs av en fysisk person och om villkoret inte är uppfyllt, får Riksbanken återkalla uppräkningsföretagets tillstånd. Om verksamheten drivs av en juridisk person och om villkoret inte är uppfyllt, får Riksbanken förelägga den juridiska personen att inom viss tid göra rättelse. Om rättelse inte görs får myndigheten återkalla uppräkningsföretagets tillstånd. Om någon med ett kvalificerat innehav i uppräkningsföretaget inte uppfyller villkoret, får Riksbanken förelägga innehavaren att avyttra så stor del av aktierna eller andelarna att innehavet där- efter inte är kvalificerat eller, om innehavaren är en juridisk per- son, att byta ut den i dess ledning diskvalificerade personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft8"&gt;Enligt vad utredningen föreslår i avsnitt 11.10 ska den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksam- het eller som har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet inte få driva uppräkningsverksamhet. För en juridisk person föreslås för- budet gälla den som har ett kvalificerat innehav av andelar i den juridiska personen eller ingår i dess ledning. Det bör åligga ett upp- räkningsföretag som får kännedom om att förändringar har skett i dess ägar- eller ledningskrets att genast anmäla förändringen till Riksbanken. Vidare bör en juridisk person med ett kvalificerat innehav i företaget vara skyldig att genast anmäla ändringar av vilka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft15"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;som ingår i dess ledning till Riksbanken. En bestämmelse med mot- svarande innehåll finns i 3 § lagen om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft7"&gt;När en anmälan kommer in bör det åligga Riksbanken att kon- trollera att den som avses inte är diskvalificerad på grund av allvar- lig brottslighet eller annan misskötsamhet. I fråga om bedöm- ningen kan hänvisas till avsnitt 11.10. Vidare bör Riksbanken vara skyldig att därutöver kontrollera den befintliga ägar- eller led- ningskretsen minst en gång varje år. Det innebär att det faktum att t.ex. en ny ägare har prövats under året till följd av en anmälan om ändring i ägarkretsen inte fritar Riksbanken från att årligen kon- trollera samtliga i ägar- eller ledningskretsen. I ordet ”minst” ligger att Riksbanken bör göra ytterligare kontroller, om den blir upp- märksammad på något missförhållande. Skyldigheten omfattar emellertid kontroll endast en gång varje år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;Om Riksbanken finner att en fysisk person som driver uppräk- ningsverksamhet är diskvalificerad, bör myndigheten ha möjlighet att utan vidare åtgärder återkalla uppräkningsföretagets tillstånd. För det fall verksamheten i stället drivs av en juridisk person bör Riksbanken kunna förelägga den juridiska personen att inom viss tid göra rättelse och därefter – om rättelse inte görs – återkalla till- ståndet. I detta sammanhang bör understrykas att ett föreläggande om att göra rättelse i praktiken innebär att företaget måste byta ut den berörda personen, eftersom det som nu anförts om juridiska personer endast gäller den situationen att någon i företagets led- ning är diskvalificerad. När det gäller kvalificerade innehavare bör Riksbanken ha möjlighet att förelägga innehavareen att avyttra sina aktier eller andelar på visst sätt eller – om innehavaren är en juridisk person – att byta ut den i dess ledning berörda personen. När bris- ten finns hos en kvalificerad innehavare kan Riksbanken alltså inte förelägga uppräkningsföretaget att upphöra med verksamheten. Den enda ytterligare sanktion som kan tas till mot en kvalificerad innehavare är att förena föreläggandet med vite (jfr prop. 2002/03:139, s. 601 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft7"&gt;En bestämmelse som motsvarar utredningens förslag i detta avsnitt finns i 9 § lagen om anmälningsplikt avseende viss finansiell verk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft15"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="p197dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361197x1.jpg/" id="p197img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p652 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;11.22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Återkallelse av tillstånd av andra skäl än misskötsamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Riksbanken ska återkalla ett uppräkningsföretags till- stånd om företaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;har fått tillståndet genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;inte inom ett år från det tillstånd beviljades har börjat driva sådan verksamhet som tillståndet avser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;under en sammanhängande tid av sex månader inte har dri- vit sådan verksamhet som tillståndet avser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;har förklarat sig avstå från tillståndet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;har överlåtit hela sin verksamhet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;har försatts i konkurs eller om beslut har fattats om att företaget ska tvångslikvideras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft7"&gt;I fall som avses i &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; får Riksbanken i stället, om det är tillräck- ligt, meddela varning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft8"&gt;På senare tid har i vissa lagar på det finansiella området förts in en bestämmelse om återkallelse av tillstånd när företaget har fått det genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat otillbörligt sätt, se t.ex. 25 kap. 5 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och 8 kap. 11 § betaltjänstlagen. Motsvarande bestämmelse bör finnas för uppräkningsföretag. För att återkallelse ska komma i fråga på denna grund ska de oriktiga uppgifterna ha varit av sådan art att det kan befaras att de har påverkat beslutet att ge företaget tillstånd. Bestämmelsen bör inte vara tillämplig i de fall då oriktiga eller felaktiga uppgifter visserligen lämnats i ett ansökningsärende men dessa inte har varit relevanta för beslutet att ge tillstånd. Sådana uppgifter kan avse rena felskrivningar som inte materiellt påverkat tillståndsbeslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft25"&gt;Med hänsyn till vad som gäller på det finansiella området bör ett tillstånd att driva uppräkningsverksamhet återkallas om det inte har utnyttjats under viss tid eller om uppräkningsföretaget har förkla- rat sig avstå från tillståndet. Tillståndet bör återkallas om verksam- heten inte har påbörjats inom ett år eller inte har drivits under en sammanhängande period om sex månader (jfr t.ex. 15 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft15"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;
&lt;DIV id="p198dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361198x1.jpg/" id="p198img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;första stycket 2, 3 och 5 LBF). Om det i ett enskilt fall framstår som motiverat att ge företaget ytterligare en möjlighet att komma igång med verksamheten, är det rimligt att Riksbanken i stället för att återkalla tillståndet kan meddela varning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;Till följd av &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; krav har för kreditinstitut och försäk- ringsföretag införts bestämmelser om att ett tillstånd ska återkallas när företaget har försatts i konkurs eller när beslut om tvångslikvi- dation har fattats (se t.ex. 15 kap. 3 § första stycket 6 LBF och prop. 2005/06:37, s. 43 f.). En motsvarande bestämmelse har införts också i 8 kap. 11 § betaltjänstlagen. På nämnda områden finns också bestämmelser om att tillståndet ska återkallas om verk- samheten har överlåtits till annan (se t.ex. 15 kap. 3 § första stycket 4 LBF). Det framstår som lämpligt att återkallelse av tillstånd sker i motsvarande situationer även när det gäller uppräkningsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft24"&gt;11.23 Avveckling av verksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Om tillståndet att driva uppräkningsverksamhet åter- kallas, får Riksbanken besluta om hur avvecklingen av verksam- heten ska ske. Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft8"&gt;I lagar på det finansiella området förekommer bestämmelser om att Finansinspektionen i samband med återkallelse av tillstånd får besluta om hur avvecklingen av verksamheten ska ske eller förbjuda fortsatt verksamhet (se t.ex. 15 kap. 4 § LBF och 8 kap. 12 § betal- tjänstlagen). Anvisningar om hur rörelsen ska avvecklas kan alltså ges i samband med beslutet om återkallelse. En bestämmelse av motsvarande slag bör tas in i den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Ett förbud mot fortsatt verksamhet kan förenas med vite enligt det förslag som lämnas i avsnitt 11.29.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft24"&gt;11.24 Sanktionsavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Om ett uppräkningsföretag har fått en anmärkning eller en varning, får Riksbanken besluta att företaget ska betala en sanktionsavgift. Avgiften tillfaller staten. Sanktionsavgiften ska uppgå till lägst 5 000 kronor och högst 50 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft15"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;
&lt;DIV id="p199dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361199x1.jpg/" id="p199img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p660 ft27"&gt;Avgiften får inte överstiga tio procent av företagets omsättning det närmast föregående räkenskapsåret. Om överträdelsen har skett under företagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsätt- ningen uppskattas. För ett företag som driver också annan verk- samhet än den tillståndspliktiga enligt den nya lagen ska omsätt- ningen avse endast uppräkningsverksamheten. När sanktions- avgiftens storlek beslutas, ska särskild hänsyn tas till hur allvarlig den överträdelse är som föranlett anmärkningen eller varningen och till hur länge överträdelsen pågått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft25"&gt;En anmärkning eller en varning är ofta inte en tillräcklig sanktion vid en regelöverträdelse. För att det ska vara kännbart för den som har överträtt de regler som gäller för verksamheten bör en anmärkning eller en varning få förenas med en ekonomisk sanktion. Bestämmelser om sanktionsavgifter avseende finansiella företag som på grund av regelöverträdelser har fått anmärkning eller varning finns i vissa lagar på det finansiella området som gäller tillståndspliktig verksamhet (se t.ex. 15 kap. &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; §§ LBF). Enligt dessa lagar kan sanktionsavgiften uppgå till högst 50 miljoner kronor Motsvarande bestämmelser om sanktionsavgift bör tas in i den nya lagen. Det saknas anledning att avvika från de avgiftsnivåer som gäller på det finansiella området, särskilt som det vid påförandet av avgiften bör tas hänsyn till uppräkningsföretagets omsättning. En sanktionsavgift bör därför kunna bestämmas till lägst 5 000 kronor och högst 50 miljoner kronor. Avgiften bör dock inte få överstiga tio procent av företagets omsättning det närmast föregående räkenskapsåret. Om överträdelsen har skett under det första verksamhetsåret eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, bör omsättningen få uppskattas. Eftersom ett uppräkningsföretag kan tänkas driva olika typer av verksamhet, bör omsättningen i sådana fall avse endast uppräkningsverksamheten. I likhet med vad som gäller på andra områden bör i den nya lagen anges att det vid sanktionsavgiftens bestämmande ska tas särskild hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och till hur länge den har pågått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft15"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;
&lt;DIV id="p200dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361200x1.jpg/" id="p200img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft24"&gt;11.25 Förseningsavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Om ett uppräkningsföretag inte i tid lämnar Riksbanken de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som myndigheten begär, får Riksbanken besluta att företaget ska betala en förseningsavgift på högst 100 000 kronor. Avgiften tillfaller staten. Detsamma gäller om företaget inte i tid lämnar de upplysningar som följer av ett villkor för dess tillstånd att driva uppräkningsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft7"&gt;Av avsnitten 11.19 och 11.8 framgår följande. Det bör åligga ett uppräkningsföretag att lämna Riksbanken de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som myndigheten begär. Vidare bör Riksbanken få ställa krav på ett sådant företag genom att när som helst besluta villkor som behövs för att trygga dess uppräkningsverksamhet. Av det sistnämnda avsnittet följer att ett villkor kan avse att företaget ska lämna information, i form av t.ex. riskanalyser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft28"&gt;Det är givetvis viktigt att information av det angivna slaget läm- nas i tid. Ett system med förseningsavgifter blir administrativt mer lätthanterligt för Riksbanken än att regelmässigt tillgripa vitesföre- läggande (jfr prop. 2002/03:139, s. 388). Förseningsavgiften bör få uppgå till högst 100 000 kronor. Avgiften bör tillfalla staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft24"&gt;11.26 Betalning av sanktions- eller förseningsavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Sanktions- eller förseningsavgift ska betalas till Riksbanken inom trettio dagar efter det att beslutet om den har vunnit laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet. Riksbankens beslut om sanktions- eller förseningsavgift får verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser, om avgiften inte har betalats inom den tid som anges i beslutet. Om sank- tions- eller förseningsavgiften inte betalas i tid, ska Riksbanken lämna den obetalda avgiften för indrivning. En sanktions- eller förseningsavgift faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet att ta ut avgiften vann laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft15"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;
&lt;DIV id="p201dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361201x1.jpg/" id="p201img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft27"&gt;Beträffande verkställighet av ett beslut om sanktions- eller förse- ningsavgift bör motsvarande regler gälla enligt den nya lagen som för verkställighet enligt LBF (15 kap. &lt;NOBR&gt;11–14&lt;/NOBR&gt; §§) och betaltjänstla- gen (8 kap. &lt;NOBR&gt;18–20&lt;/NOBR&gt; §§). En sanktions- eller förseningsavgift ska såle- des betalas inom trettio dagar efter det att beslutet vunnit laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet. För det fall betalning inte sker inom föreskriven tid, ska Riksbanken lämna den obetalda avgiften för indrivning. Riksbankens beslut får då verkställas utan föregående dom eller utslag. En avgift som har beslutats bör falla bort om verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet att ta ut avgiften vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft24"&gt;11.27 Ingripande mot den som saknar tillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Om någon driver verksamhet enligt den nya lagen utan att vara berättigad till det, ska Riksbanken förelägga denne att upphöra med verksamheten. Riksbanken får besluta hur avvecklingen av verksamheten ska ske. Om det är osäkert om lagen är tillämplig på viss verksamhet, får Riksbanken förelägga den som driver verksamheten att lämna de upplysningar om verksamheten som myndigheten behöver för att bedöma frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft8"&gt;Enligt vad som anförts i avsnitt 11.6 anser utredningen att verk- samhet som omfattas av den nya lagen bör få drivas endast efter tillstånd av Riksbanken. Av betydelse för ställningstagandet är att brister i sådan verksamhet kan medföra betydande störningar i lan- dets kontantförsörjning med svåra följder för t.ex. bankerna, han- deln och privatpersoner. Tillståndskravet förutsätter att det är möjligt att stoppa den som driver verksamhet enligt den nya lagen utan att vara berättigad till det, dvs. fall där tillstånd krävs men inte sökts eller erhållits. I sådana situationer bör Riksbanken kunna förelägga den aktuella aktören att upphöra med och avveckla verk- samheten (jfr t.ex. 15 kap. 18 § LBF). Vidare bör Riksbanken ha möjlighet att begära in upplysningar om verksamheten i syfte att bedöma om den är tillståndspliktig. I samband med beslut om upp- hörande av verksamheten bör Riksbanken dessutom ha möjlighet att besluta om hur avvecklingen ska gå till. Ett ingripande i form av ett avvecklingsbeslut får emellertid stora konsekvenser inte bara för den berörda aktören utan också för dennes kunder och andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft15"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;
&lt;DIV id="p202dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361202x1.jpg/" id="p202img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft25"&gt;Riksbankens anvisningar om hur aktörens verksamhet ska avveck- las bör därför ges med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet. Avslutningsvis bör framhållas att uttrycket ”utan att vara berättigad till det” används, eftersom det i vissa fall är tillåtet att driva upp- räkningsverksamhet i avsaknad av tillstånd (jfr avsnitt 11.5.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft24"&gt;11.28 Redovisning och revision&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Uppräkningsföretag ska avsluta bokföringen med en årsredovisning och offentliggöra denna. Årsredovisningen ska vara föremål för revision.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft7"&gt;Den nya lagen ger vidare Riksbanken rätt att utse revisorer att revidera uppräkningsföretag. Slutligen ska både en revisor och en särskild granskare ha viss rapporteringsskyldighet till Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft8"&gt;Ett sätt att säkra kvaliteten i den verksamhet som bedrivs i olika företag är att uppställa krav på att företagen ska upprätta, och i en årsredovisning offentliggöra, information om företagets ekono- miska resultat och ställning samt företagets förvaltning och låta denna vara föremål för revision. Det är utredningens uppfattning att tilltron till de företag som bedriver uppräkningsverksamhet stärks om sådana krav ställs på samtliga dessa företag. Eftersom utredningen valt att inte begränsa möjligheten att bedriva uppräk- ningsverksamhet till vissa företagsformer är det angeläget att samt- liga sådana företag täcks av kraven på redovisning och revision.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;11.28.1 Redovisning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft25"&gt;Bestämmelser om upprättande av årsredovisning återfinns bl.a. i årsredovisningslagen (1995:1554).&lt;SPAN class="ft130"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Den lagen är tillämplig på sådana företag som är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1999:1078), dvs. de flesta juridiska personer och näringsdrivande fysiska personer, och som enligt 6 kap. 1 § den lagen är skyldiga att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;För kreditinstitut finns motsvarande regler i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepapperbolag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft15"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;
&lt;DIV id="p203dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361203x1.jpg/" id="p203img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;avsluta bokföringen med en årsredovisning. Skyldigheten att upp- rätta årsredovisning åvilar bl.a. följande företag.&lt;SPAN class="ft131"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;aktiebolag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;ekonomiska föreningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;vissa stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen samt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;företag som uppfyller mer än ett av följande villkor:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;företag som är moderföretag i en koncern som möter motsva- rande krav.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft28"&gt;Det kan inte uteslutas att uppräkningsverksamhet kan komma att bedrivas även av företag som i och för sig är bokföringsskyldiga men inte skyldiga att upprätta årsredovisning enligt vad som sägs ovan. I syfte att göra kraven på upprättande av årsredovisning hel- täckande föreslår utredningen därför att det i bokföringslagen klar- görs att samtliga företag som omfattas av den nya lagen om upp- räkningsverksamhet är skyldiga att upprätta och offentliggöra en årsredovisning enligt de krav som ställs i årsredovisningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Med företag avses enligt 1 kap. 2 § bokföringslagen en fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig enligt den lagen. Juridiska personer är som huvudregel bokföringsskyldiga och detsamma gäller för fysiska personer som bedriver näringsverksamhet (se 2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–6&lt;/NOBR&gt; §§ bokföringslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft15"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;11.28.2 Revision&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft9"&gt;Allmänt om revision av uppräkningsföretag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft27"&gt;Utredningen har valt att föreslå att samtliga uppräkningsföretag ska vara skyldiga att upprätta och offentliggöra en årsredovisning. För att upprätthålla tilltron till denna finansiella information bör årsredovisningen också granskas av en auktoriserad eller godkänd (nedan kvalificerad) revisor, jfr NJA 1998 s. 734.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Krav på revision finns såvitt gäller här aktuella företag i aktie- bolagslagen (2005:551), lagen (1987:667) om ekonomiska före- ningar och i revisionslagen (1999:1079). I samtliga dessa lagar finns det begräsningar rörande vilka företag som är skyldiga att revideras av en kvalificerad revisor. För att uppnå ett heltäckande krav på revision krävs därför att det införs krav på revision av samtliga upp- räkningsföretag. Det ska därför i den nya lagen införas krav på att samtliga uppräkningsföretag ska vara föremål för revision.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Det skyddssyfte som den av utredningen föreslagna regleringen har innebär att det finns skäl att ställa stränga krav på revisorernas kompetens. Ett grundläggande krav är att revisorerna ska ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfattningen av det reviderade företagets verksamhet fordras för att fullgöra uppdraget (t.ex. 9 kap. 11 § aktiebolagslagen, 8 kap. 3 § lagen om ekonomiska före- ningar och 12 § revisionslagen). Såväl lagen om ekonomiska före- ningar som revisionslagen tillåter i vissa fall andra än kvalificerade revisorer att utföra revisionen i vissa företag. Det är enligt utred- ningens uppfattning inte en lämplig ordning när det gäller uppräk- ningsföretag. Utredningen föreslår därför att endast kvalificerade revisorer ska få revidera uppräkningsföretag. Minst en av dessa ska vara auktoriserad revisor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft27"&gt;Det ska även vara möjligt att välja ett registrerat revisionsbolag. I sådant fall ska den huvudansvariga revisorn – jfr 17 § revisorsla- gen (2001:883) – uppfylla de angivna kompetenskraven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft28"&gt;En revision ska genomföras utifrån de krav som god revisions- sed ställer. Det innebär att revisorn ska planera, granska och rap- portera utifrån denna standard. I Sverige innebär detta ett krav på att följa de internationella standarderna International Standards on Auditing (ISA). Dessa standarder kompletteras dessutom av vissa specifika svenska krav, såsom kravet på förvaltningsrevision (se t.ex. 9 kap. 3 och 33 §§ aktiebolagslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft15"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft8"&gt;En fråga är om det finns skäl att inom ramen för de specifika svenska krav som ställs på revisionens innehåll ställa ytterligare krav på revisionen av uppräkningsföretag. Utredningen har valt att inte låta uppräkningsbolagen utgöra företag av allmänt intresse (se avsnitt 2.6 ovan). Det bör dock uppmärksammas att noterade bolag och finansiella företag blir sådana med ”automatik”. Det har inte heller i övrigt framkommit skäl att föreslå ytterligare krav på revisionens innehåll generellt för dessa företag. De närmare kraven på innehållet i revisionen får fastställas genom en utveckling av god revisionssed och i samband med det pågående arbetet med en över- syn av reglerna på revisorsområdet. I stället har utredningen valt att föreslå en rätt för Riksbanken att utse en särskild revisor att jämte uppräkningsföretagets ordinarie revisorer granska företaget. Utredningen föreslår också att Riksbanken ska utfärda instruk- tioner för den granskning som de av myndigheten förordnade revi- sorerna ska genomföra (se nästkommande avsnitt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft9"&gt;Av Riksbanken förordnade revisorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;Som framgått i föregående avsnitt har utredningen valt att inte utvidga innehållet i uppdraget för de av företagen utsedda reviso- rerna. Det kan dock inte uteslutas att det finns behov att i vissa situationer låta en kvalificerad revisor säkra kvaliteten i det av företagets revisorer utförda arbetet eller att genomföra ytterligare granskningsåtgärder. Utredningen har därför valt att föreslå att Riksbanken ska ha rätt att utse en eller flera revisorer att tillsam- mans med uppräkningsföretagets revisorer genomföra revisionen av företaget. De revisorer som Riksbanken förordnar får till uppgift att tillsammans med de övriga revisorerna delta i granskningen av bolagets räkenskaper och årsredovisning samt av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft27"&gt;För att denna tillkommande granskning ska kunna anpassas till det tillsynsbehov som Riksbanken har föreslår utredningen en skyldighet för Riksbanken att i samband med förordnandet av revi- sorer utfärda instruktioner för denna granskning. Riksbanken ska utfärda de instruktioner som från en tillsynssynpunkt är ändamåls- enliga med hänsyn till omständigheterna i det konkreta fallet. Härigenom ges Riksbanken en möjlighet att säkra att myndigheten i sin egenskap av tillsynsmyndighet kan få tillgång till information som är anpassad till det behov som finns för att säkra en effektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft15"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p385 ft7"&gt;tillsyn över det enskilda uppräkningsföretaget. Samtidigt begränsas denna typ av utökad granskning till de situationer där Riksbanken finner det särskilt påkallat att utöka granskningsinsatsen. På så sätt begränsas de ytterligare pålagor för uppräkningsföretagen som för- slaget i denna del innebär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft27"&gt;En av Riksbanken utsedd revisor ska vid fullgörandet av revi- sionsuppdraget inta en i förhållande till myndigheten oberoende ställning. Samtidigt är han eller hon skyldig att följa de instruk- tioner som meddelas av Riksbanken. Underlåter en av Riksbanken förordnad revisor att följa dessa instruktioner kan han eller hon bli föremål för disciplinärt ingripande från Revisorsnämndens sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;För de av Riksbanken utsedda revisorerna ska myndigheten bestämma arvodet som sedan betalas av det granskade företaget. Arvodet ska utgöra ett skäligt arvode i förhållande till revisorns arbetsinsats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Särskild rapportering till Riksbanken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft8"&gt;En effektiv tillsyn över uppräkningsföretagen kräver att Riksbanken har tillräckliga förutsättningar för att genomföra sin tillsynsuppgift. Detta innebär bl.a. att myndigheten ska ha tilläcklig kunskap om de företag som är föremål för tillsyn och den verksamhet som bedrivs i dessa. Denna kunskap kan införskaffas t.ex. genom att Riksbanken &lt;SPAN class="ft43"&gt;periodiskt &lt;/SPAN&gt;vidtar granskningsåtgärder baserade på en likaledes periodisk rapporteringsskyldighet för de företag som står under tillsyn. Men detta är inte alltid tillräckligt. Det är enligt utredningen väl så angeläget att Riksbanken snabbt får tillgång till information om händelser eller omständigheter som mer omedelbart påverkar verk- samheten i ett uppräkningsföretag, s.k. &lt;SPAN class="ft43"&gt;händelsedriven rapportering&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft7"&gt;Utredningen har därför funnit skäl att i den föreslagna lagen om uppräkningsverksamhet införa bestämmelser motsvarande de som i dag gäller enligt bl.a. lagen (2004:297) om bank- och finansierings- rörelse, som ålägger revisorer en viss rapporteringsskyldighet gentemot Finansinspektionen. Skyldigheten gäller inte bara de av företaget utsedda revisorerna utan också de av Riksbanken förord- nade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;En revisor i ett uppräkningsföretag ska omgående till Riksbanken rapportera om han eller hon vid fullgörandet av sitt uppdrag i ett uppräkningsföretag får kännedom om förhållanden som kan utgöra en väsentlig överträdelse av de författningar som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft15"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="p207dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361207x1.jpg/" id="p207img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;reglerar företagets verksamhet, kan påverka företagets fortsatta drift negativt eller kan leda till att revisorn avstyrker att balansräk- ningen eller resultaträkningen fastställs eller leder till anmärkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft27"&gt;Skyldigheten att rapportera till Riksbanken kan uppkomma endast p.g.a. förhållanden som revisorn får kännedom om vid &lt;SPAN class="ft100"&gt;full- görande av sitt uppdrag&lt;/SPAN&gt;. Det är alltså omfattningen av revisorns uppdrag som utgör avgränsningen för plikten att rapportera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft7"&gt;När det gäller uppgifter som revisor får del av genom uppdrag i moderföretag eller dotterföretag eller företag som har en likartad förbindelse med ett uppräkningsföretag utlöses en motsvarande rapporteringsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft28"&gt;Vad som sagts om revisorer gäller också för s.k. särskilda granskare som kan förordnas enligt 10 kap. aktiebolagslagen, och 8 kap. lagen om ekonomiska föreningar. På samma sätt som när det gäller revisorernas rapporteringsplikt begränsas en särskild granskares rapporteringsplikt av hans eller hennes uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft24"&gt;11.29 Vite&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Om Riksbanken meddelar föreläggande eller förbud enligt den nya lagen, får myndigheten förena föreläggandet eller förbudet med vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft7"&gt;Riksbanken bör få förena förelägganden eller förbud enligt den före- slagna lagen med vite, eftersom det behövs för att dessa ska vara effektiva. I enlighet med allmänna regler får Riksbanken ansöka vid förvaltningsrätt om att ett beslutat vite ska dömas ut (se lagen [1985:206] om viten).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft24"&gt;11.30 Avgifter till Riksbanken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Uppräkningsföretag ska bekosta Riksbankens verk- samhet enligt den nya lagen med avgifter. Riksbanken får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar samt för tillsyn enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft15"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;
&lt;DIV id="p208dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361208x1.jpg/" id="p208img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;Med utgångspunkt i vad som gäller på det finansiella området bör uppräkningsföretag bekosta Riksbankens verksamhet enligt den före- slagna lagen med avgifter. Vidare bör Riksbanken få ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt lagen (jfr t.ex. avsnitten 11.6 och 11.21).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft7"&gt;Utredningen återkommer till frågan om avgifter i nästa avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft24"&gt;11.31 Bemyndiganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;hur kravet på sundhet kan uppfyllas, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;avgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft7"&gt;Med LBF som förebild föreslår utredningen ett krav som innebär att det åligger ett uppräkningsföretag att driva uppräkningsverk- samheten på ett sätt som är sunt (se avsnitt 11.15). Regleringen i LBF (6 kap. 4 § jämförd med 16 kap. 1 § första stycket 3) är sådan att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka åtgärder ett kreditinstitut ska vidta för att uppfylla kravet på sundhet i den lagen. Med hänsyn till detta framstår det som lämpligt att ett liknande bemyndigande tas in i den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;Enligt 8 kap. 1 § RF meddelar regeringen föreskrifter genom förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft27"&gt;Av avsnitt 11.4 följer att det kan förhålla sig på det sättet att en förordning till den nya lagen får innehålla offentligrättsliga före- skrifter men inte verkställighetsföreskrifter. Utredningen är dock av uppfattningen att ett bemyndigande av det aktuella slaget skulle avse endast offentligrättsliga föreskrifter. Av betydelse för bedöm- ningen är bl.a. att kravet på sundhet är så allmänt hållet att före- skrifter som preciserar det knappast kan anses vara av verkställig- hetskaraktär i den mening som avses i 8 kap. 7 § första stycket 1 RF (jfr prop. 1987/88:3, s. 67, 73 och 194 f.). Mot denna bakgrund förslår utredningen ett bemyndigande i den nya lagen av innebör- den att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur ett uppräkningsföretag kan upp- fylla det nyss nämnda kravet på sundhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft15"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;
&lt;DIV id="p209dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361209x1.jpg/" id="p209img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;En lag om viss uppräkningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;Med motsvarande resonemang bör det vara möjligt att låta bemyndigandet avse också sådana avgifter som behandlats i avsnitt 11.30. På det finansiella området är det vanligt att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om avgifter (se t.ex. 13 kap. 6 § jämförd med 16 kap. 1 § första stycket 6 LBF). Ett bemyndigande av motsvarande slag bör därför finnas i den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft28"&gt;Avslutningsvis bör framhållas att det skulle kunna vara värde- fullt om bemyndigandet avsåg även de bestämmelser om register som utredningen föreslår (se avsnitt 11.17 och jfr vad som gäller enligt t.ex. 8 kap. 5 § betaltjänstlagen och &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; §§ förordningen [2010:1008] om betaltjänster). Utredningen bedömer emellertid att bemyndigandet i den delen skulle röra verkställighetsföreskrifter, varför något förslag i den delen inte lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft24"&gt;11.32 Överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Riksbankens beslut enligt den nya lagen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Ett beslut att förelägga någon att lämna upplysningar för att kunna bedöma om viss verksam- het är tillståndspliktig får dock inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft7"&gt;Riksbanken får bestämma att ett beslut om förbud, före- läggande eller återkallelse ska gälla omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft27"&gt;På det finansiella området är det i vanliga fall så att de beslut som Finansinspektionen meddelar får överklagas till allmän förvalt- ningsdomstol, med krav på prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätt. Motsvarande bör gälla enligt den nya lagen. I likhet med vad som föreskrivs i t.ex. 17 kap. 1 § LBF bör överklagande- rätten dock inte omfatta ett föreläggande om att lämna upplys- ningar om viss verksamhet för att Riksbanken ska kunna bedöma om verksamheten i fråga är tillståndspliktig enligt den nya lagen. Vidare bör Riksbanken få bestämma att beslut om förbud, föreläg- gande eller återkallelse ska gälla omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft15"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="p210dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361210x1.jpg/" id="p210img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;12 Sekretessfrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Sekretess ska gälla hos statliga myndigheter för uppgifter som rör kontanthanteringen i riket, om det kan antas att det skadar landets försörjning av kontanter eller på att sätt försvårar kontant- hanteringen om uppgiften röjs. Vidare ska absolut sekretess gälla i ärenden enligt lagen om viss uppräkningsverksamhet för uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Riksbanken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft25"&gt;Enbart det förhållandet att Riksbanken nu föreslås få ett tydligare ansvar för kontanthanteringen i landet innebär inte med nödvändighet att Riksbanken kommer att få tillgång till en mängd information som den inte redan har tillgång till. Samtidigt är det viktigt att de uppgifter som i dag innehas eller behandlas av Riksbanken och som rör den samhällsviktiga kontanthanteringen är föremål för visst skydd. Utredningens förslag innebär också en utvidgad skyldighet för Riksbanken att bl.a. följa utvecklingen på kontanthanteringsområdet och rapportera om denna till riksdagens finansutskott (se avsnitt 10.5). Att Riksbanken i detta sammanhang har möjlighet att samla i en mängd uppgifter om kontanthanteringen och detta utan att uppgifterna alltid blir offentliga är viktigt. Inte minst säkerhets- och konkurrensskäl talar med styrka för att uppgifterna måste förbli sekretessbelagda. Uppgifterna behöver samtidigt samlas för att rapporteringen till riksdagen ska bli så korrekt som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft25"&gt;Av intresse är att det enligt 18 kap. 8 § 2 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, gäller sekretess för uppgifter som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller bevaknings- åtgärd, om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om upp- giften röjs och åtgärden avser tillverkning, förvaring, utlämning eller transporter av pengar eller andra värdeföremål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft15"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Sekretessfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;Sekretess gäller vidare för uppgifter om en myndighets risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer, planering och förberedelser inför sådana situationer eller hantering av sådana situationer, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs (18 kap. 13 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;En del av de uppgifter som kan hänföras till kontanthanterings- området är således redan föremål för sekretess, låt vara att skyddet är långt ifrån heltäckande. Fråga uppkommer då om hur sekretesskyddet lämpligen bör utformas eller kompletteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft27"&gt;I 16 kap. OSL finns bestämmelser till skydd för rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik. 1 § anger att det hos bl.a. Riksbanken gäller sekretess för sådana uppgifter, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas om uppgiften röjs. Sekretessen avses främst gälla uppgifter som rör räntebeslut, köp och försäljning av obligationer, planering av kontrollåtgärder, tillstånd till obligationsemissioner, fastställande av likviditetes- och kassakvoter samt upptagande av lån, särskilt på den internationella marknaden. Bestämmelsen omfattar således inte uppgifter som rör kontanthanteringen i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft8"&gt;Enligt utredningens uppfattning bör det område som skyddas av kontanthanteringssekretess täcka alla de verksamheter som rör kontanthanteringen i riket, alltså inte bara rent säkerhetsmässiga företeelser utan också åtgärder som rör t.ex. kontantförsörjning, distribution, planering och logistik. Kort sagt, alla de delar i kontant- hanteringen som behövs för att trygga och säkra denna viktiga samhällsfunktion. 16 kap. 1 § OSL bör därför kompletteras med en bestämmelse med sådan innebörd. Sekretess bör gälla hos alla statliga myndigheter som har tillgång till uppgifter av detta slag. Sekretessen täcker ett vitt verksamhetsområde och skilda företeelser. Det är därför viktigt att sekretessen inte leder till ett onödigt hemlighållande. Kontanthanteringssekretessen bör därför gälla med ett s.k. rakt skaderekvisit, dvs. det råder en presumtion för offentlighet. Detta leder också till att samhällets åtgärder för en säker kontanthantering inte undandras offentlighet annat än då det verkligen är påkallat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft25"&gt;Noteras bör att enligt 31 kap. 1 § OSL gäller sekretess i Riksbankens kassarörelse, valutahandel, in- och utlåningsrörelse, betalningsutjämning samt handel med värdepapper eller med rättig- heter och skyldigheter som anknyter till sådana tillgångar för uppgift om enskilds ekonomiska förhållanden. Sekretess gäller vidare hos Riksbanken i ärenden enligt valutareglering och betalningar till och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft15"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Sekretessfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;från utlandet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Enligt förarbetena anges att till den verksamhet som omfattas av paragrafen hör bl.a. hanteringen av sedlar och mynt, köp och försälj- ning av utländsk valuta, förvaltning av valutareserven, in- och utlåning från respektive till staten, banker m.fl. samt värdepapperstransaktioner (Lenberg m.fl., Offentlighets- och sekretesslagen. En kommentar, Norstedts 2010, 31:1:1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft27"&gt;Enligt utredningens bedömning tar reglerna om sekretess avseende hanteringen av sedlar och mynt främst sikte på Riksbankens egen hantering av kontanter. Sekretessens räckvidd enligt 31 kap. 1 § OSL är således starkt begränsad när det gäller uppgifter rörande kontant- hanteringen i ett vidare perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;Den lag om viss uppräkningsverksamhet som nu föreslås innebär bl.a. att det ankommer på Riksbanken att pröva den som hos ett uppräkningsföretag ägnar sig åt uppräkningsverksamhet (se avsnitt 11.11). Krav på godkännande gäller också den som ingår i ledningen i en juridisk person med tillstånd enligt lagen. Även i övrigt kan Riksbanken i ärenden enligt uppräkningslagen komma att få tillgång till uppgifter som rör enskilds personliga och ekonomiska förhållanden. Inom detta begränsade tillämpningsområde finns inget bärande skäl till att sådana uppgifter ska vara offentliga. Eftersom inte heller den föreslagna bestämmelsen i 16 kap. 1 § OSL med nöd- vändighet täcker alla de uppgifter som rör enskildas personliga och ekonomiska förhållanden bör en ny paragraf som ger sådant skydd införas. Sekretessen bör, i likhet med vad som gäller för uppgifter enligt 31 kap. 1 § första stycket OSL, vara absolut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Rådet för kontanthantering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft7"&gt;Det kan antas att deltagarna i Riksbankens nya kontanthanterings- råd kan komma att behöva utbyta information som är eller kan vara föremål för sekretess. Rent allmänt kan de uppgifter som utväxlas mellan myndigheterna som ingår i rådet förväntas vara känsliga och bör omfattas av sekretess hos Riksbanken. Uppgifterna måste även kunna ges ett motsvarande skydd hos övriga deltagande myndig- heter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft25"&gt;Sekretessbrytande bestämmelser finns i dag i 6 kap. 9 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank. Enligt denna bestämmelse ska efter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft15"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Sekretessfrågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;anmodan av Riksbanken bl.a. ett finansinstutet eller annat företag som står under Finansinspektionens tillsyn till Riksbanken lämna de uppgifter som Riksbanken anser nödvändiga för att följa utvecklingen på valuta- och kreditmarknaderna samt för att övervaka betalnings- systemets stabilitet. Enligt 7 § förordningen (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen ska myndigheten samråda med ett antal myndigheter i olika frågor. Av bestämmelsen framgår att Finansinspektionen därvid ska lämna berörda myndigheter de uppgifter som behövs. Det vore således möjligt att genom ändringar i dessa bestämmelser, eventuellt i förening med kompletterande bestämmelser om överföring av sekretess och inskränkningar i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, uppnå önskat resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft8"&gt;Utredningen konstaterar emellertid att det för länsstyrelsernas del inte finns någon motsvarande ändamålsenlig lösning. Det bör också beaktas att det ligger ett särskilt mervärde i att inte sprida bestämmelserna i alltför många olika regelverk. Utredningen föreslår, som framgår av avsnitt 10.6, att myndigheter som ingår i rådet (Finansinspektionen och en eller flera länsstyrelser), finansinstitut eller andra företag under Finansinspektionens tillsyn och de företag som står under Riksbankens tillsyn (främst de s.k. uppräknings- företagen) ska vara skyldiga att lämna de uppgifter som Riksbanken behöver för att kunna följa kontanthanteringen i landet. En särskild bestämmelse om detta bör föras in i riksbankslagen i anslutning till de övriga regler som gäller rådet för kontanthantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft27"&gt;Med det ovan behandlade tillägget i 16 kap. 1 § OSL blir det härefter möjligt för de i rådet ingående myndigheterna att tämligen fritt utbyta nödvändig information med ett väl anpassat sekretess- skydd. Överföring av sekretess sker då enligt 16 kap. 2 § OSL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Övrigt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft7"&gt;Utredningen villpeka på den möjlighet som finns för regeringen att med stöd av 30 kap. 23 § OSL förordna om sekretess till skydd för bl.a. uppgifter om en enskilds affärs- eller driftsförhållanden i en statlig myndighets verksamhet rörande bl.a. tillstånd och tillsyn avseende produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;13 Andra frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft27"&gt;Utredningen har i uppdrag att göra en fullständig översyn av kontanthanteringskedjan. I tidigare kapitel har utredningen behandlat &lt;SPAN class="ft8"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;berört alla betydelsefulla aspekter av denna kedja. I några fall har utredningen övervägt att lämna förslag till regeländringar men avstått. I andra fall har utredningen fört vidare resonemang än de som uttryckligen redovisats. Här sammanfattas utredningens överväganden i några utestående delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Statens ansvar m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Enligt utredningsdirektiven ska utredningen analysera kontant- hanteringen före och efter den omstrukturering som Riksbanken beslutade år 2004 och bl.a. mot denna bakgrund ta ställning till om det är lämpligt att även fortsättningsvis låta delar av kontanthanteringen skötas av den privata sektorn eller om staten åter bör ta på sig ansvaret för hela eller ytterligare delar av kontanthanteringskedjan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Staten, genom Riksbanken, får genom utredningens förslag ett uttryckligt övergripande ansvar för kontanthanteringen. Här- igenom kan också sägas att det är Riksbanken som får det samhälls- ansvar som många intervjuade intressenter har efterlyst att någon ska ta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft25"&gt;Den beskrivning av kontanthanteringen före år 2004 som har redovisats i kapitel 4 utgör indirekt också en analys. Den visar, enligt utredningens uppfattning, tydligt att det statliga engagemang som då fanns inte fungerade särskilt effektivt, och dessutom var kostsamt. En återgång till vad som då gällde har inte efterfrågats av någon intressent. Utredningen har ingen annan uppfattning och menar att förslaget rörande Riksbankens ansvar – även om det i alla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft15"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Andra frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;avseenden inte helt har konkretiserats – står i rimlig proportion till vad som i realiteten kan uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;När det gäller de internationella jämförelserna kan noteras att inte något av de studerade länderna tjänat som särskild förebild för utredningens förslag, inte minst beroende på att modellerna i de berörda länderna bygger på förutsättningar som skiljer sig från de svenska. Däremot noterar utredningen att berörda centralbanker har pekat på den brist det är att delar av verksamheten i värde- bolagens uppräkningscentraler inte är föremål för tillsyn. Förslaget till uppräkningslag avser att rätta till detta förhållande för svenskt vidkommande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Tillämpningsområde och behovet av utvärdering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft27"&gt;Den nuvarande depåverksamheten står inte under tillsyn annat än indirekt via sina ägare, dvs. bankerna samt – i viss mån – av Riksbanken genom bankens föreskrifter om rätt till räntekostnads- ersättning. Det kan, som det anges i utredningsdirektivet, inte uteslutas att brister i depåverksamheten skulle kunna medföra konsekvenser för tredje man. Några aktörer i kontanthanterings- kedjan har också ansett att depåverksamheten bör omfattas av den nu föreslagna lagen om viss uppräkningsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Utredningen har bedömt att den depåverksamheten som BDB Bankernas Depå AB (BDB) bedriver i nuläget, inte bör falla in under lagens tillämpningsområde (se avsnitt 11.5.1). Det huvudsakliga skälet för detta är att den kontanthantering som äger rum i depåerna avser BDB:s egna medel. Motiven för ett offentligt ingripande ser då annorlunda ut, även om också störningar i den specifika verksamheten självfallet kan få samhälleliga konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Utredningen har inte heller funnit tillräckliga skäl att utvidga lagstiftningen till att omfatta även andra aktörer i kontanthanterings- kedjan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft7"&gt;Den föreslagna lagstiftningen reglerar ett tidigare oreglerat område. Redan av den anledningen kan det finnas behov att, sedan lagstift- ningen varit i kraft ett tag, göra en utvärdering av lagstiftningen. Vid en sådan utvärdering kan det finnas anledning att särskilt se över dess tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Andra frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Revision och obestånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;De föreslagna reglerna kring revisorer och revision i uppräknings- företag i förening med Riksbankens möjligheter att ställa särskilda villkor på uppräkningsföretag bidrar enligt utredningen till att säkerställa en välfungerande, säker och samhällsekonomisk kontant- hantering. Reglerna avser också att leda till ett ökat förtroende hos aktörer och allmänhet i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;Utredningen har, inte minst vid sin kartläggning av Panaxia- bolagens situation, synat huruvida det är möjligt att lindra effekterna på samhället och kontanthanteringskedjan när t.ex. värdebolag försätts i konkurs. Det har påtalats att konkursförvaltare har begränsade möjligheter att driva verksamheten i ett värdebolag i konkurs vidare någon längre tid på grund av den statliga lönegarantin och läns- styrelsens säkerhetskrav på verksamheten. Efter kontakter med konkursförvaltaren i Panaxiabolagen kan konstateras att avvecklingen i sig inte försvårades särskilt till följd av reglerna om lönegaranti. Dessa regler måste beaktas vid alla konkurser. Utredningen menar för sin del att inte heller länsstyrelsens säkerhetskrav borde försvåra en ordnad avveckling Så länge förvaltaren inte bedriver annan verksamhet än sådan som syftar till att på ett optimalt sätt avveckla verksamheten, bör detta kunna ske utan att ett särskilt tillstånd (auktorisation) krävs (jfr prop. 2005/06:37, s. 43 ff. och 8 kap. 2 § konkurslagen [1987:672]).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft7"&gt;Utredningens samlade bedömning är att de störningar i kontant- hanteringen som kan uppkomma vid en konkurs i första hand inte åtgärdas med förändrade konkursregler. Utredningen vill dock peka på att uppräkningslagen ger Riksbanken möjlighet att besluta om hur avveckling av verksamhet enligt lagen ska ske i händelse av konkurs eller tvångslikvidation (24 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft15"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;
&lt;DIV id="p217dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361217x1.jpg/" id="p217img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p688 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Den nya lagen ska träda i kraft den 1 juli 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft7"&gt;Den som redan bedriver uppräkningsverksamhet när lagen träder i kraft har rätt att under viss tid fortsätta med detta till dess att Riksbanken har kunnat fatta beslut i tillståndsfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft7"&gt;Vidare bör lagens bestämmelser om ingripanden mot upp- räkningsföretag, sanktionsavgift och förseningsavgift bara gälla för sådana handlingar eller underlåtelser som inträffat efter lagens ikraftträdande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft7"&gt;Ändringen i bokföringslagen ska tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft7"&gt;Utredningens förslag föreslås träda i kraft den 1 juli 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft7"&gt;När det gäller den nya uppräkningslagen föreslår utredningen övergångsbestämmelser dels när det gäller företag som redan bedriver uppräkningsverksamhet, dels om att ingripanden mot uppräkningsföretag inte får avse överträdelser som skett före ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft27"&gt;Enligt nu gällande regler krävs det inte tillstånd för att bedriva uppräkningsverksamhet. Den nya lagen bör inte leda till att de som i dag bedriver sådan verksamhet omedelbart måste upphöra med den när lagen träder i kraft. Uppräkningsföretag som efter ikraft- trädandet men före utgången av oktober 2015 har ansökt om tillstånd bör kunna fortsatta att bedriva verksamheten till dess tillståndsmyndigheten har kunnat fatta beslut i tillståndsfrågan. En övergångsregel med denna innebörd bör därför tas in i den nya lagen. De företag som inte ansökt om tillstånd inom den angivna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft15"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;tremånadersperioden ska ha avvecklat sin uppräkningsverksamhet inom samma tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft7"&gt;Med den nya lagen införs också ingripandemöjligheter, t.ex. i form av sanktionsavgift och förseningsavgift. I enlighet med all- männa principer bör ingripande med stöd av den nya lagen endast ske till följd av handlingar eller underlåtelser som inträffat efter ikraftträdandet. En övergångsregel med denna innebörd bör också tas in i den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft27"&gt;När det gäller den föreslagna ändringen i bokföringslagen förstår utredningen att uppräkningsföretagen behöver tillräcklig tid att förbereda sig. Det bör därför förflyta en viss tid innan ändringen i detta hänseende får fullt genomslag. Utredningen föreslår därför att lagändringen ska tillämpas första gången för det räkenskapsår som påbörjas närmast efter den 31 december 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;I övrigt bedömer utredningen att det saknas behov av särskilda övergångsbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft15"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;P class="p695 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Konsekvenser av utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;I kommittéförordningen (1998:1474) finns bestämmelser om hur konsekvenser av de förslag som lämnas i ett betänkande ska redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Om förslagen påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller enskilda, ska en beräkning av dessa konsekvenser redovisas. Innebär förslagen andra samhällsekonomiska konsekvenser ska också de anges. Resulterar analysen i kostnads- ökningar för staten, kommuner eller landsting ska dessutom ett förslag till finansiering läggas fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Har förslagen betydelse för den kommunala självstyrelsen ska konsekvenserna av det anges i betänkandet. Detsamma gäller när ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättningen och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft27"&gt;Om ett betänkande innehåller förslag till nya eller ändrade regler ska förslagens kostnadsmässiga och andra konsekvenser anges i betänkandet. Konsekvenserna ska anges på ett sätt som motsvarar de krav på innehåll som finns i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredningar vid regelgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft7"&gt;Av det ovan angivna är det konsekvenserna för staten, för närings- livet samt konsekvenserna för brottsligheten och det brottsföre- byggande arbetet som föranleder en närmare redovisning. Vad gäller de övriga intressen som anges i kommittéförordningen kan utred- ningen inte förutse att förslagen skulle ha någon negativ inverkan på dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft15"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;
&lt;DIV id="p220dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361220x1.jpg/" id="p220img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Konsekvenser av utredningens förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p277 ft27"&gt;Av 16 § kommittéförordningen följer att regeringen i utred- ningsuppdraget närmare ska ange vilka konsekvensbeskrivningar som ska finnas med i betänkandet. I direktiven till denna utredning anges att utredaren utifrån de regler som föreslås ska lämna en redovisning av de konsekvenser och kostnader som uppstår för enskilda, för företagen samt för staten. Om förslagen innebär ökade kostnader eller minskade intäkter för staten ska förslag till finansiering lämnas. Utredaren ska vid förslag till utformning av ny lagstiftning sträva efter att kostnaderna och de administrativa bördorna för berörda begränsas och hålls så låga som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Konsekvenser för staten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft25"&gt;De förslag som lämnas av utredningen innebär att Riksbanken får ett utvidgat uppdrag. Det innebär i sig att kostnaderna för staten ökar. Nedan ges en uppskattning av vilka kostnader det kan röra sig om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;15.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Riksbankens övergripande ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Utredningen föreslår att Riksbanken ges ett övergripande ansvar för kontanthanteringen i landet. Det övergripande ansvaret innebär med utredningens förslag att Riksbanken får ett uppdrag att löpande följa samt att återkommande utvärdera och redogöra för kontanthanteringen samt i uppdrag att tillsätta ett råd bestående av de centrala myndigheterna på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Kontanthanteringskedjan består av ett antal aktörer, såväl privata som offentliga. Riksbanken och länsstyrelserna utövar kontroll respektive tillsyn över olika delar av kontanthanteringen. De privata aktörerna består främst av banker, depåägare&lt;SPAN class="ft44"&gt;1&lt;/SPAN&gt;, företag som driver kontantautomater och värdebolag. Ingen aktör har idag ett övergripande ansvar för kontanthanteringen. Med många aktörer involverade och flera myndigheter som utövar kontroll respektive tillsyn är det svårt att skapa sig en bild av hur väl systemet fungerar, och framför allt att fånga upp tidiga signaler på eventuella missförhållanden i systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft25"&gt;Med utredningens förslag ges Riksbanken uppdraget att löpande följa samt återkommande analysera och utvärdera funktionaliteten i kontanthanteringssystemet samt med en viss regelbundenhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;För närvarande finns det bara en depåägare; BDB Bankernas Depå AB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft15"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p21 ft137"&gt;Konsekvenser av utredningens förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;rapportera hur systemet fungerar till riksdagens finansutskott. Utredningen föreslår också att det inrättas ett råd bestående av de centrala myndigheterna inom kontanthanteringen där myndigheterna kan utbyta information och erfarenheter och där lättare kunna fånga upp signaler om eventuella missförhållanden eller funktionsstörningar i systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;Riksbanken har under de senaste fem åren publicerat tre separata rapporter som på ett eller annat sätt berör kontanthanteringskedjan (Den svenska massbetalningsmarknaden, Riksbanksstudier juni 2013, Rapport om kontanthanteringen 2011, och Uppföljning av den nya depåstrukturen för kontanthantering, 2010). Ingen av dem tar dock ett helhetsgrepp över kontanthanteringskedjan. Riksbanken har också tagit initiativ till att bilda Kontanthanteringsrådet som träffas en eller två gånger per år. Kontanthanteringsrådet består av en lång rad aktörer, såväl privata som offentliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;De uppgifter som ovan skissats som nytillkommande uppgifter för Riksbanken innebär ökade kostnader för banken. De kostnader det handlar om är kostnader för administrering av rådet för kontant- hantering och kostnader för att följa, utvärdera och avrapportera funktionaliteten i kontanthanteringssystemet. Initialt kan det komma att krävas en något högre arbetsinsats för visst förberedelsearbete med att utveckla metoder och annat. Uppskattningsvis kan dessa två uppgifter utföras med en årsarbetskraft, till en kostnad av omkring 1 200 000 kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Utredningen gör bedömningen att den typ av reglering som föreslås är förenlig med &lt;NOBR&gt;EU-regleringen.&lt;/NOBR&gt; Utredningen bedömer vidare att det inte behöver tas någon särskild hänsyn när det gäller tidpunkten för ikraftträdandet och att det inte finns behov av speciella informationsinsatser vid införandet av regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;15.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Tillsyn av uppräkningsverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft27"&gt;Enligt utredningens förslag till ny lag om viss uppräkningsverksamhet ska företag med verksamhet som enligt lagförslaget definieras som uppräkningsverksamhet söka tillstånd hos Riksbanken. Utredningen föreslår också att Riksbanken ska utöva tillsyn över de företag som bedriver uppräkningsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft25"&gt;Utredningen har bedömt att kontanthanteringskedjan fyller en viktig funktion i samhället. Därför är det viktigt att alla delar i kedjan fungerar tillfredsställande. För att kunna övervaka och kontrollera att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft15"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="p222dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361222x1.jpg/" id="p222img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Konsekvenser av utredningens förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p476 ft7"&gt;alla delar fungerar väl och inte utsätts för onödiga risker är det viktigt med en ändamålsenlig tillsyn. En tillsyn kan också fungera som instrument för att fånga upp riskfaktorer och riskbeteenden som kan komma att behöva hanteras. Utredningen föreslår därför att även den del av kontanthanteringskedjan som består av uppräkningsverksamhet av det aktuella slaget ställs under statlig tillsyn. För det ändamålet behöver området regleras i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;Utredningen gör bedömningen att den typ av reglering som föreslås är förenlig med &lt;NOBR&gt;EU-regleringen.&lt;/NOBR&gt; Utredningen bedömer vidare att det inte behöver tas någon särskild hänsyn när det gäller tid- punkten för ikraftträdandet och att det inte finns behov av speciella informationsinsatser vid införandet av regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Utredningens förslag bygger på att tillsynen bekostas av de företag som bedriver uppräkningsverksamhet genom avgifter. Uppskattningar av företagens kostnader redovisas närmare i avsnitt 15.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;Uppbyggnaden av tillsynsverksamheten kommer dock att belasta staten. Den huvudsakliga kostnaden för statens del handlar om det förberedelsearbete som behöver göras hos tillsynsmyndig- heten, som t.ex. att ta fram föreskrifter och elektroniska blanketter för ansökan och inrapportering i ett tillsynssystem samt förstärka den interna kompetensen rörande det aktuella området. Det kan, bl.a. av rättssäkerhetsskäl, inte heller uteslutas att vissa organisatoriska förändringar blir nödvändiga. Det kan t.ex. finnas skäl att separera tillståndsgivningen från tillsynsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft27"&gt;Att ta fram en ny föreskrift för tillstånd och tillsyn beräknas kosta omkring 700 000 kronor.&lt;SPAN class="ft89"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Vidare behöver Riksbanken ta fram rutiner och system för tillståndsansökan och tillsyn. Uppbyggnad och tillhandahållandet av elektroniska blanketter för ansökan om tillstånd och elektroniska rapportformulär för inrapportering i ett tillsyns- system kan kosta omkring 100 &lt;NOBR&gt;000–200&lt;/NOBR&gt; 000 kronor, baserat på uppskattningar av liknande arbete på Finansinspektionen. Därtill kan ytterligare kostnader tillkomma för inköp och uppbyggnad av IT- plattform och mjukvara, om detta inte finns på myndigheten. Vidare tillkommer en mer indirekt kostnad i form av uppbyggnad av en tillsynskompetens på myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft25"&gt;De personkontroller som tillsynsmyndigheten kommer att behöva göra både vid ansökan om tillstånd och i den årliga tillsynen kommer att belasta andra berörda myndigheter, som polisen, Säpo, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten m.fl., med en indirekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Denna summa motsvarar en ungefärlig uppskattning av kostnaden för framtagning av en likartad föreskrift på Finansinspektionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft15"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p21 ft137"&gt;Konsekvenser av utredningens förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;kostnad. Denna extra indirekta kostnad kan tyckas försumbar för respektive berörd myndighet, men innebär totalt sett en ökad administrativ börda för staten som helhet. Storleken på den till- kommande administrativa bördan för staten del i detta avseende är svår att uppskatta. Som ett riktmärke kan det handla om cirka 100 arbetstimmar per år som berörda myndigheter totalt sett får lägga ned på den tillkommande personkontrollen som den nya lagen om uppräkningsverksamhet kommer att innebära.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;15.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Konsekvenser för näringslivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Det förslag om ny reglering av uppräkningsverksamheten som utredningen lämnar leder till ökade kostnader för de företag som sysslar med uppräkningsverksamhet, företrädesvis de företag som i detta betänkande kallas värdebolag och som har tillstånd av länsstyrelsen att yrkesmässigt för annans räkning bevaka sedlar, mynt eller annan egendom i samband med transport i enlighet med 1 § 3 lagen (1974:191) om bevakningsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft27"&gt;Utredningens förslag innebär att de företag som berörs måste söka tillstånd hos Riksbanken för att bedriva uppräkningsverksamhet. Därtill kommer en kostnad för den tillsyn som är tänkt att genom- föras med en viss regelbundenhet. Utredningen föreslår att tillsynen bekostas av de företag som bedriver uppräkningsverksamhet genom avgifter. Utredningen föreslår också att det ska vara möjligt för tillsynsmyndigheten att använda sig av sanktionsavgifter om ett företag missköter sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Det faktum att en viktig del av kontanthanteringskedjan inte står under tillsyn är inte bara ett problem för samhället i stort och för allmänheten, utan kan även upplevas som ett problem av enskilda näringsidkare. En förtroendeklyfta kan uppstå mellan enskilda näringsidkare inom handeln och de värdebolag som ägnar sig åt uppräkningsverksamhet om ett misstroende uppstår. En förtroendeklyfta kan, om den skulle uppstå, på sikt hämma den ekonomiska utvecklingen om den skulle innebära att kontant- hanteringskedjan fungerar sämre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft28"&gt;För närvarande är det främst två bolag i Sverige som bedriver den form av uppräkningsverksamhet som skulle omfattas av utredningens förslag till lag om viss uppräkningsverksamhet, och det är Loomis Sverige AB (Loomis) och Nokas Värdehantering AB (Nokas). Dessa två bolag bedriver uppräkningsverksamhet på ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft15"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Konsekvenser av utredningens förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;flertal platser i landet. Loomis finns på omkring 15 platser i landet och har totalt cirka 1 200 medarbetare. Nokas är ett mindre bolag med cirka 400 medarbetare och finns på omkring 11 platser i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft27"&gt;Företagens ökade kostnader kommer att bestå av både direkta och indirekta kostnader för ansökan om tillstånd att bedriva upp- räkningsverksamhet och för årlig tillsyn. De indirekta kostnaderna består främst av kostnader för ökad administrativ börda i samband med ansökan om tillstånd och årlig tillsyn. Därtill kan företagen drabbas av sanktionskostnader. Denna kostnad går emellertid att undvika genom att ha en god regelefterlevnad i företaget. Beräk- ningar av uppskattade kostnader redovisas nedan. Hur kostnads- ökningarna kan komma att vältras över på konsumenter i senare led av kedjan diskuteras helt kort i avsnitt 15.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;15.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Ansökningsavgift för tillstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft8"&gt;Utredningens förslag om en lag om viss uppräkningsverksamhet innebär att de företag som berörs måste söka tillstånd hos Riksbanken för att få bedriva uppräkningsverksamhet. De direkta kostnader som kommer att belasta berörda företagen är således en initial kostnad för ansökan om tillstånd för uppräkningsverksamhet och en årlig kostnad för tillsynen. Den årliga kostnaden för tillsyn återkommer utredningen till i avsnitt 15.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;Kostnaden för ansökan om tillstånd består dels av den avgift företaget får betala till Riksbanken för prövning av ansökan och anmälningar, dels av de indirekta kostnader som uppstår när företaget förbereder för ansökan genom att ta fram underlag till ansökan och att skriva själva ansökan. Den indirekta kostnaden återkommer utred- ningen till i avsnitt 15.3.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft8"&gt;Principen för den avgift för prövning av ansökan som utredningen föreslår bör vara att det uppräkningsföretag som ansöker om tillstånd för uppräkning också betalar en avgift som står i paritet med den tid det tar för Riksbanken att granska ansökan. Denna princip bör kompletteras med en maximi- och miniminivå för avgiften, så att den sökande får klart besked om vad en prövning kan kosta som högst och som lägst. Avgiften bör tas ut oavsett om tillstånd lämnas eller ej.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft27"&gt;Utredningen lämnar inte några förslag på vilka nivåer som avgifterna bör ligga. För att ändå kunna göra en uppskattning av vilka kostnader som skulle belasta företagen om förslaget genom- förs utgår utredningen från hur avgifter i annan liknande verksam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft15"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p21 ft137"&gt;Konsekvenser av utredningens förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;het ser ut. Den verksamhet som mest liknar den som utredningen föreslår är Finansinspektionens tillsyn av betalningsinstitut. Betal- ningsinstitut driver tillståndspliktig verksamhet som Finans- inspektionen också utövar tillsyn över. En ansökan om tillstånd att få driva sådan verksamhet kostar för närvarande 155 000 kronor per företag. Finansinspektionens avgifter bygger till mångt och mycket på hur kostnaden ser ut för myndigheten att granska och ta beslut om en ansökan. Finansinspektionen använder sig av ett system med enhetliga priser. De jämförelser som görs här är troligtvis närmast applicerbara på större företag. Vilka kostnader som blir aktuella för prövning av ansökningar från mindre företag är däremot svårare att uppskatta då utredningen saknar lämpliga jämförelseobjekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft7"&gt;Utredningen uppskattar att avgiften för prövning av tillstånds- ansökan för de två större företag som idag sysslar med uppräk- ningsverksamhet troligtvis kommer att ligga på ungefär samma nivåer. Med två verksamma företag inom området uppskattas näringslivets samlade kostnadsökning således till omkring 310 000 kronor i avgifter för ansökan om tillstånd att bedriva uppräknings- verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Till sist noterar utredningen att Loomis och Nokas har bedrivit uppräkningsverksamhet under en längre tid. Om, och i så fall i vilken utsträckning, detta bör påverka avgiftssättningen överlåter utredningen till den som har att fastställa avgifterna att bedöma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;15.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Årlig avgift för tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft27"&gt;Om ett företag beviljas tillstånd att bedriva uppräkningsverksamhet tillkommer en årlig avgift för tillsyn. Utredningen föreslår att tillsynen bekostas av de företag som bedriver uppräkningsverksamhet genom avgifter. Utredningen föreslår också att det ska vara möjligt för tillsynsmyndigheten att använda sig av sanktionsavgifter om ett företag missköter sig. De indirekta kostnaderna förknippade med tillsynen diskuteras i avsnitt 15.3.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft25"&gt;Utredningen lämnar återigen inte några förslag på vilka nivåer som avgifterna bör ligga på. För att ändå kunna göra en uppskattning av vilka kostnader som skulle belasta företagen om förslaget genomförs utgår utredningen från hur avgifter i annan liknande verksamhet ser ut. Den tillsynsverksamhet som mest liknar den tillsyn som utred- ningen föreslår är Finansinspektionens tillsyn av betalningsinstitut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft15"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Konsekvenser av utredningens förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p700 ft7"&gt;Den årliga tillsynsavgiften för betalningsinstitut ligger på omkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft8"&gt;65 000 kronor per företag. Utredningen uppskattar att tillsynsavgiften för de två större företag som idag sysslar med uppräkningsverksamhet troligtvis kommer att ligga på ungefär samma nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft8"&gt;I föregående avsnitt har påtalats att den uppräkningsverksamhet som bedrivs i dag har bedrivits av Loomis och Nokas under lång tid. Utredningen utgår ifrån att också tillsynsinsatserna kan anpassas till detta, vilket då självfallet påverkar avgiftsuttaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Hur en årlig tillsynsavgift för ett mindre företag skulle se ut är svårt att uppskatta. Erfarenheten från andra tillsynsmyndigheter gör gällande att tillsynen av mindre företag inte per definition innebär att de är mindre tidskrävande. Däremot förekommer det att myndigheter som t.ex. Kemikalieinspektionen tillämpar ett avgiftssystem för årlig tillsynsavgift som bygger på en andel av en viss definierad omsättning. Utredningen ser att denna princip skulle vara möjlig att tillämpa även på den typ av tillsynsavgift som diskuteras här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft8"&gt;Vid den årliga tillsynen kan en situation uppstå där tillsyns- myndigheten behöver vidta sanktioner. Utredningen skissar på ett möjligt spann för sanktionsavgifter på mellan 5 000 kronor och 50 miljoner kronor. Avgiften föreslås dock inte få överstiga 10 procent av företagets omsättning det närmaste föregående räkenskapsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Med dessa uppskattningar blir den samlade kostnadsökningen för näringslivet omkring 130 000 kronor per år, om tillsynsmyndig- heten utövar tillsyn av två verksamma företag per år och det antas att inga sanktionsavgifter påförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft15"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p21 ft137"&gt;Konsekvenser av utredningens förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;15.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Kostnad för ökad administrativ börda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Att ansöka om tillstånd och lämna rapporter för tillsyn medför en ökad administrativ börda för företagen. Den administrativa bördan består framför allt av den tid det tar för företaget att skriva tillståndsansökan samt den tid det tar att sammanställa efterfrågade underlag och på andra sätt vara behjälplig i tillsynsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft27"&gt;För att underlätta för företagen bör ansökningsförfarandet för tillstånd ske via ett internetbaserat förfarande med ett användarvänligt gränssnitt. När tillstånd väl beviljats tillkommer en ökad administrativ börda för sammanställning av det material som efterfrågas i tillsynen och sammanställning av de rapporter som med viss regelbundenhet ska lämnas till tillsynsmyndigheten. Även här bör rapporteringen ske via en internetbaserad lösning med ett användarvänligt gränssnitt för att underlätta för företagen och om möjligt minska den administrativa bördan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft8"&gt;Vid beräkning av kostnaden för den ökade administrativa bördan har jämförelser gjorts med den tillsynsverksamhet som bedrivs av Finansinspektionen. Med en sådan jämförelse kan kostnaden för den ökade administrativa bördan för företagen uppskattas till omkring 150 &lt;NOBR&gt;000–200&lt;/NOBR&gt; 000 kronor per tillståndsansökan. (Finansinspektionen, Beslutspromemoria &lt;NOBR&gt;2010-07-01,&lt;/NOBR&gt; FI dnr &lt;NOBR&gt;09-8915).&lt;/NOBR&gt; Vad gäller uppskatt- ningar av den indirekta kostnaden för sammanställning av efterfrågad information och rapportering i samband med tillsyn är det ont om jämförbara beräkningar, men utredningen uppskattar kostnaden till cirka 40 000 kronor per företag och år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Därmed uppskattas näringslivets samlade kostnader för ökad administrativ börda landa på omkring 80 000 kronor per år för årlig tillsyn och uppemot 300 &lt;NOBR&gt;000–400&lt;/NOBR&gt; 000 kronor för ansöknings- förfarandet om tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Den föreslagna skyldigheten att lämna uppgifter till Riksbanken i egenskap av huvudman för det nyinrättade rådet för kontant- hanteringen beräknas, eftersom den avser uppgifter som redan bör finnas tillgängliga och samlade hos de uppgiftsskyldiga, inte med- föra annat än försumbara kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft15"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Konsekvenser av utredningens förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;15.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Konkurrenshämmande effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Genom att ställa krav på tillstånd och tillsyn för att få bedriva uppräkningsverksamhet skapas ytterligare hinder för etablering inom branschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;För närvarande finns det i huvudsak två företag i Sverige som bedriver uppräkningsverksamhet av den art som skulle omfattas av de förslag som utredningen lägger. Det har tidigare funnits fler företag i Sverige som sysslat med uppräkningsverksamhet, men de har av olika skäl lämnat den svenska marknaden. Att lägga på ytterligare etableringshinder på en redan begränsad marknad kan te sig mindre lämpligt. Å andra sidan skapar redan de befintliga kraven på säkerhet och utbildning av personal vissa etableringshinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;Utredningen gör bedömningen att de tillkommande kraven på tillstånd och tillsyn inte väsentligt försvårar nyetablering på den svenska marknaden. Det samlade värdet av en reglerad och kontrollerad uppräkningsverksamhet bedöms ur ett samhälls- ekonomiskt perspektiv vara högre än de etableringshinder förslaget medför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;15.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft8"&gt;Genom att reglera uppräkningsverksamheten och utöva tillsyn över densamma minskar risken för den typ av intern brottslighet som kan förekomma där det finns utrymme för företagets anställda eller ledning att begå brott. Exempelvis kan krav på att ett uppräknings- företag ska hålla inlämnade sedlar och mynt åtskilda från egna tillgångar tills dess att de är återredovisade till kunden och ökade krav på revisorer och särskilda granskare minska risken för den typen av brott. Därmed kan reglering och tillsyn sägas ha en brotts- förebyggande effekt. Med minskad risk för brottslighet förväntas kontanthanteringskedjan bli mer driftssäker och kontanthanteringen mer tillförlitlig, vilket tjänar såväl den enskilde som samhället i stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft7"&gt;Det brottsförebyggande arbetet mot intern brottslighet kan stärkas ytterligare genom de ändringar som föreslås av &lt;NOBR&gt;EU-direktivet&lt;/NOBR&gt; om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning, och som förväntas få återverkningar på svensk lagstiftning två år efter ikraftträdandet, jfr avsnitt 2.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft15"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;
&lt;DIV id="p229dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361229x1.jpg/" id="p229img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p21 ft137"&gt;Konsekvenser av utredningens förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Att sätta några ekonomiska värden på de brottsförebyggande effekterna av en reglering och tillsyn av uppräkningsverksamheten bedömer utredningen vara omöjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;15.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Konsekvenser för enskilda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft8"&gt;Avsikten med utredningens förslag är att situationen för enskilda åtminstone inte ska försämras. Enligt utredningens direktiv omfattar inte utredningsuppdraget att se över allmänhetens tillgång till kontanter eller dess möjligheter att använda sig av kontanter. Däremot gör utredningen den bedömningen att med de förslag som lämnas i betänkandet tryggas kontanthanteringskedjan och därmed minskar risken för avbrott i kontanthanteringskedjan. Detta borde borga för att allmänhetens tillgång till kontanter inte försämras, utan snarare görs mer tillförlitlig då systemet görs mer driftsäkert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft8"&gt;Däremot kan de ökade kostnader som tillkommer för de företag som sysslar med uppräkningsverksamhet i och med utredningens förslag komma att drabba konsumenterna genom att företag generellt sett tenderar att vältra över&lt;SPAN class="ft81"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;kostnadsökningar på konsumenterna. Hur övervältringen av kostnadsökningar faller ut beror bl.a. på konsumenternas priskänslighet och vilka alternativ konsumenterna har. I kontanthanteringskedjan kan det sägas att det finns flera led av ”konsumenter”. Handlaren är den som konsumerar värdetransport- och uppräkningstjänster. Handlaren har i sin tur sina kunder som konsumerar det som handlaren säljer. Hur kostnadsökningarna kan komma att fördela sig mellan de olika leden är svårt att förutsäga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft8"&gt;Den situation som råder idag, med ett fåtal aktörer på marknaden för värdetransport och uppräkningsverksamhet, skulle kunna innebära att handlaren har få alternativ att välja mellan och därmed blir tvungen att acceptera en kostnadsökning. Å andra sidan råder avtalsfrihet avseende vilket betalningsmedel som respektive handlare vill använda sig av (se diskussion kring kontanters ställning som lagliga betalnings- medel i kapitel 9). Detta innebär att handlare kan välja att inte ta emot kontanter som betalning utan enbart ta emot kortbetalningar eller andra former av betalningsmedel. Därmed undviker handlaren att ta de kostnader, och därmed också de kostnadsökningar som eventuellt skulle tillkomma, som är förknippade med kontanthantering. Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Övervältring är ett ekonomiskt begrepp som används för analys av vilken grupp som i slutändan får bära kostnaden för en viss skatt eller avgift, dvs. att avgiften i slutändan, indirekt, betalas av någon annan än den som enligt lag ska betala skatten eller avgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft15"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Konsekvenser av utredningens förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;finns även andra exempel på alternativ som handlare använder sig av för att minska kostnader för kontanthantering, som lokal cirkulation av kontanter genom kontantautomater som ställs i butiken och laddas av handlaren och att ingå avtal med kortutgivare för att erbjuda kunder s.k. &lt;NOBR&gt;cash-back,&lt;/NOBR&gt; dvs. kontantuttag i samband med köp med kortbetalning. Därmed kan man inte med säkerhet säga att handlare är okänsliga för prisförändringar på värdetransport- och uppräknings- tjänster. Hur värdebolagen väljer att hantera sina kostnadsökningar blir därmed svårt att förutsäga. Utredningen har noterat att det redan i dagsläget förs diskussioner mellan handeln och värdebolagen om hur kostnaderna för kontanthanteringen ska kunna minskas. Ett exempel på sådana initiativ är erbjudande om mindre frekvent upphämtning av kontanter i glesbygd i utbyte mot en lägre avgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;Den handlare som får se sina kostnader för värdetransport- och uppräkningstjänster öka har en möjlighet att i sin tur vältra över sin kostnadsökning på sina kunder. Hur dessa kunder, som ofta är den enskilde i samhället, reagerar är hart när omöjligt att förutsäga. Eftersom handeln är så pass diversifierad har kunderna ofta många alternativ att välja mellan. Dessutom har många kunder, men inte alla, flera alternativa betalningsmedel att välja mellan. Detta kan komma att få till följd att vi allt oftare får se dekaler i butiker som säger det motsatta mot vad som var vanligt för några år sedan, nämligen att kontant betalning kostar extra. För ett antal år sedan var det vanligt att handlare skyltade med att kortbetalning kostar några kronor extra, framför allt när det handlade om små belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft8"&gt;Den grupp av enskilda som kan komma att drabbas hårdast av kostnadsökningar inom kontanthanteringen till följd av utredningens förslag är de grupper som idag är hänvisade till kontanter och inte har några alternativ till kontanter som betalningsmedel. Det är en heterogen grupp av människor bestående av bl.a. personer med olika typer av funktionsnedsättningar, som synskadade, reumatiker eller personer med kognitiva nedsättningar. Sedan finns det personer som av andra skäl inte får tillgång till vare sig bankkort kopplat till bankkonto eller dator/mobiltelefon med internetuppkoppling. Det kan t.ex. handla om personer med låga inkomster eller nyanlända till Sverige. Vidare har vissa delar av Sveriges inland dålig internet- täckning, vilket gör det svårt att använda datorer för betalnings- förmedling eller koppla upp kortterminaler i butiker mot bankernas clearingsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft25"&gt;Med Europaparlamentets nya utvidgade direktiv angående tillgång till grundläggande betalkonto ska alla som lagligen bor i EU ha&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft15"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p21 ft137"&gt;Konsekvenser av utredningens förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;tillgång till ett betalkonto med grundläggande funktioner (se avsnitt 2.6). I juli 2014 tog Europeiska unionens råd beslut i ärendet. Därefter räknar man med en genomförandetid om cirka två år från ikraft- trädandet av direktivet. Detta nya direktiv kan påverka situationen för dem som av olika skäl inte har tillgång till bankkonto och ett betalkort kopplat till detta, men som skulle vilja ha tillgång till ett betalkonto med grundläggande funktioner. När direktivet väl är infört i de svenska regelverken kan dessa människor komma att ges ett alternativ till kontanta betalningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft7"&gt;Sammantaget kan utredningen konstatera att den enskildes tillgång till kontanter kan komma att bli mer tillförlitlig med utredningens förslag, men att det är svårt att förutsäga hur kostnadsökningar för hantering av kontanter kommer att drabba enskilda generellt eller vissa grupper av enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft15"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;16 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;16.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Förslaget till lag (2015:000) om viss uppräkningsverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft10"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft100"&gt;Denna lag innehåller bestämmelser om yrkesmässig uppräknings- verksamhet som består i att räkna, äkthetskontrollera eller kvalitetssortera svenska sedlar eller mynt eller i att vidta annan därmed samman- hängande åtgärd. Lagen gäller endast den som tar emot sådana sedlar eller mynt med ett huvudsakligt syfte att utföra någon av de angivna åtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Lagen gäller inte för uppräkningsverksamhet som drivs av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;Sveriges riksbank,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;annan statlig eller kommunal myndighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;den som driver bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;den som hanterar endast mynt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Lagen avser viss yrkesmässig uppräkningsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;För att driva uppräkningsverksamhet enligt denna lag krävs tillstånd av Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft25"&gt;Enligt huvudregeln i paragrafen krävs tillstånd av Riksbanken för att få driva sådan uppräkningsverksamhet som avses i 1 § första stycket. Av 1 § andra stycket följer dock att varken kravet på till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft15"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p708 ft7"&gt;stånd eller lagen i övrigt gäller för vissa särskilt angivna aktörer som är undantagna från lagens tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft9"&gt;Tillstånd till verksamhet enligt denna lag ska ges om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;sökanden bedöms ha den insikt, erfarenhet och organisation som krävs för att driva den planerade verksamheten på lämpligt sätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft100"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;det finns skäl att anta att den planerade verksamheten inte kom- mer att drivas av någon som avses i 6 § första stycket, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas i enlighet med denna lag och andra författningar som reg- lerar sökandens verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft7"&gt;I paragrafen anges förutsättningarna för att få tillstånd att driva uppräkningsverksamhet enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft143"&gt;Riksbanken får när ett tillstånd enligt denna lag ges eller under till- ståndets giltighetstid besluta om de villkor som behövs för att trygga uppräkningsverksamheten som avses i 1 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft7"&gt;Paragrafen ska förstås på det sättet att Riksbanken får besluta om de villkor som behövs för att trygga den aktuella aktörens uppräk- ningsverksamhet enligt lagen. Med stöd av paragrafen kan Riksbanken begära in periodiskt återkommande uppgifter samt rapporter, t.ex. kvartalsstatistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;Med uppräkningsföretag avses den som har tillstånd att driva verk- samhet enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;En liknande bestämmelse finns i 1 § lagen (1974:191) om bevak- ningsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft15"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft43"&gt;Den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i närings- verksamhet eller som har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet får inte driva verksamhet som är tillståndspliktig enligt 2 §. För en juridisk person gäller detta förbud den som har ett kvalificerat innehav av andelar i den juridiska personen eller ingår i dess ledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft43"&gt;Med kvalificerat innehav avses ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 1 kap. 5 a § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft45"&gt;När ett uppräkningsföretag får kännedom om att förändringar har skett i den krets som anges i första stycket, ska företaget genast anmäla förändringen till Riksbanken. Om en juridisk person har ett kvalificerat innehav i företaget, ska den juridiska personen genast anmäla ändringar av vilka som ingår i dess ledning till Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitten 11.7 och 11.10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft7"&gt;Av paragrafen följer att vissa personer inte får driva uppräk- ningsverksamhet enligt lagen, vilket ska beaktas av Riksbanken vid tillståndsprövningen och därefter (jfr 3 § 2). Paragrafen innebär att de aktuella personerna över huvud taget inte får ingå i ägar- eller ledningskretsen i ett uppräkningsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Begreppet ”kvalificerat innehav” har samma betydelse som i 1 kap. 5 § 14 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (LBF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Den som hos ett uppräkningsföretag ägnar sig åt uppräkningsverk- samhet enligt 1 § första stycket ska vara godkänd vid prövning med avseende på laglydnad, medborgerlig pålitlighet och lämplighet i övrigt för anställning i ett sådant företag. Kravet på godkännande gäller också den som ingår i ledningen i en juridisk person med tillstånd enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;En liknande bestämmelse finns i 4 § lagen om bevakningsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft15"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft43"&gt;Prövning som avses i 7 § görs av Riksbanken, minst en gång varje år. Vid Riksbankens prövning av en persons laglydnad och medborger-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft9"&gt;liga pålitlighet ska uppgifter som avses i 21 § 2 säkerhetsskyddslagen (1996:627) inhämtas. Därvid ska 19, &lt;NOBR&gt;24–26&lt;/NOBR&gt; och 28 §§ säkerhetsskydds- lagen och 29, &lt;NOBR&gt;31–33&lt;/NOBR&gt; och 43 §§ säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Ett godkännande enligt 7 § får begränsas till viss tid, om det finns särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;Enligt paragrafens andra stycke ska ett antal bestämmelser i säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) tillämpas när Riksbanken inhämtar vissa uppgifter för prövningen av en persons laglydnad och medborgerliga pålitlighet. Det förhållandet att bestämmelserna i förordningen i och för sig inte gäller för riksdagen och dess myndigheter – däribland Riksbanken – torde inte medföra några problem i sammanhanget (jfr 8 kap. 8 § regeringsformen [RF]).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Paragrafen är utformad med såväl 10 § förordningen (1989:149) om bevakningsföretag m.m. som 7 § skyddsförordningen (2010:523) som förebild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft10"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;Ett uppräkningsföretag ska driva verksamheten enligt denna lag på ett sätt som är sunt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;Paragrafen är utformad med 6 kap. 4 § LBF som förebild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;I 38 § 1 finns ett bemyndigande för regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om hur kravet på sundhet kan uppfyllas. Föreskrifterna kan innefatta t.ex. vad som ska dokumenteras och hur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft10"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft45"&gt;Ett uppräkningsföretag ska se till att den som lämnat giltiga svenska sedlar eller mynt för uppräkningsverksamhet enligt 1 § första stycket får motsvarande nominella belopp insatt på anvisat konto så snart som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft15"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p716 ft9"&gt;möjligt och senast inom tre bankdagar, räknat från det att sedlarna eller mynten har kommit till den plats där sådan verksamhet som avses i 1 § första stycket utförs. Beloppet som sätts in får dock understiga det nominella i den mån det följer av skriftligt avtal med den som lämnat sedlarna eller mynten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft9"&gt;Tidsgränsen enligt första stycket gäller inte om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;sedlarna eller mynten lämnats i en automat som utför någon av de åtgärder som avses i 1 § första stycket, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;en längre tidsgräns följer av skriftligt avtal med den som lämnat sedlarna eller mynten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft56"&gt;Företaget får dröja med att se till att insättningen sker i förhållande till vad som följer av första eller andra stycket, om det finns särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;Företaget ska varje månad rapportera sådana fall som avses i tredje stycket till Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.14.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft45"&gt;Till dess skyldigheten enligt 10 § är fullgjord ska ett uppräkningsföretag hålla sedlar eller mynt som avses där avskilda från egna tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.14.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft43"&gt;Ett uppräkningsföretag får uppdra åt någon annan att utföra visst arbete eller vissa operativa funktioner som ingår i företagets verksamhet enligt denna lag. Företaget ska anmäla sådana uppdragsavtal till Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Uppdrag åt någon annan att utföra sådana funktioner som är av väsentlig betydelse för verksamheten får ges bara om uppräknings- företaget ansvarar för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säkerhetsmässigt betryggande former, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;uppdraget inte väsentligt försämrar Riksbankens möjligheter att övervaka att uppräkningsföretaget följer de regler som gäller för verk- samheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft15"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Riksbanken får föra separata register med hjälp av automatisk behand- ling över&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;uppräkningsföretag, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;personer som prövas enligt 7 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft43"&gt;Registret enligt första stycket 2 får innehålla namn, personnummer, samordningsnummer och adress samt uppgift om utfallet av prövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft42"&gt;Registret enligt första stycket 2 får innehålla personuppgifter som anges i 13 och 21 §§ personuppgiftslagen (1998:204) om uppgifterna har inhämtats eller lämnats för prövning enligt 7 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitten 11.17 och 11.31.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft7"&gt;Av paragrafen följer att det kan komma i fråga att Riksbanken för register över både uppräkningsföretag och personer som prövas med avseende på laglydnad, medborgerlig pålitlighet och lämplighet i övrigt för anställning i ett sådant företag. Att Riksbanken enligt första stycket får föra &lt;SPAN class="ft9"&gt;separata register &lt;/SPAN&gt;ska uppfattas som att det då ska röra sig om två olika register.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;Riksbanken har tillsyn över uppräkningsföretag. Tillsynen omfattar att företagets verksamhet drivs enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;denna lag, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;andra författningar som reglerar verksamheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft7"&gt;I paragrafen anges att Riksbanken har tillsyn över uppräknings- företag. Tillsynen omfattar att företaget i fråga driver verksamheten enligt författningar som reglerar den. Med författningar avses även &lt;NOBR&gt;EU-förordningar.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft10"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft42"&gt;Ett uppräkningsföretag ska lämna Riksbanken de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som myn- digheten begär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft15"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p719 ft25"&gt;Av paragrafen följer att Riksbanken har rätt att ta in t.ex. rapport- er eller att begära att uppräkningsföretaget informerar myndigheten om andra omständigheter avseende verksamheten. I övrigt kan hänvisas till vad som anförts i kommentaren till 4 respektive 9 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft9"&gt;Ett uppräkningsföretag ska till Riksbanken så snart som möjligt och senast inom en vecka anmäla när&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;en person som godkänts enligt 7 § lämnar sin anställning eller sitt uppdrag hos företaget, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;det står klart att en person, som efter ansökan av företaget har godkänts eller är föremål för prövning hos Riksbanken, inte kommer att påbörja någon anställning eller något uppdrag hos företaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;En liknande bestämmelse finns i 12 § förordningen om bevak- ningsföretag m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft9"&gt;Riksbanken får genomföra undersökning hos ett uppräkningsföretag. En sådan undersökning ska göras så snart det finns anledning till det, dock minst en gång varje år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Paragrafen innebär att Riksbanken genom en undersökning på plats kan inspektera alla delar av uppräkningsföretagets verksamhet som myndigheten har tillsyn över. I regel är det fråga om att studera rutiner och om att ta del av handlingar på plats, i stället för att begära in dem till Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft143"&gt;Om ett uppräkningsföretag ingår i en koncern ska de övriga företagen i koncernen lämna Riksbanken de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som myndigheten behöver för sin tillsyn över uppräkningsföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft15"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;Den som har fått i uppdrag av ett uppräkningsföretag att utföra visst arbete eller vissa operativa funktioner ska lämna Riksbanken de upp- lysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omstän- digheter som myndigheten begär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft45"&gt;Riksbanken får genomföra undersökning hos uppdragstagaren, om det behövs för tillsynen över uppräkningsföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft7"&gt;Av paragrafen följer att Riksbanken har rätt att göra undersök- ningar hos eller inhämta uppgifter från andra företag till vilka ett uppräkningsföretag har lagt ut delar av sin verksamhet. I båda fallen gäller att det ska behövas för tillsynen över uppräkningsföretaget, dvs. det måste röra sig om ett företag som fått i uppdrag att utföra funktioner som är relevanta för hur den tillståndspliktiga rörelsen drivs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;Motsvarande möjlighet till platsundersökning hos uppdrags- tagare finns i t.ex. 13 kap. 6 § LBF och 23 kap. 4 § andra stycket lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. I förarbetena till den sistnämnda bestämmelsen anges att Finansinspektionen genom en undersökning på plats kan inspektera alla aspekter av företagets verksamhet som myndigheten har tillsyn över och att det i regel främst torde vara fråga om att ta del av handlingar och om att studera rutiner på plats (prop. 2006/07:115, s. 630). Vidare anges att rätten att utföra platsundersökningar avser endast ett företags kontorslokaler och liknande och inte inspektioner av privatbostäder. Dessa överväganden bör vara vägledande vid tillämpningen av den förevarande paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft10"&gt;20 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft9"&gt;Om ett uppräkningsföretag åsidosätter sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar som reglerar företagets verksamhet, ska Riksbanken ingripa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft45"&gt;Riksbanken ska då utfärda ett föreläggande att inom viss tid be- gränsa verksamheten, minska riskerna i den eller vidta någon annan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft15"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;åtgärd för att komma till rätta med situationen, ett förbud att verkställa beslut eller en anmärkning. Om överträdelsen är allvarlig ska företagets tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Riksbanken får avstå från ingripande om en överträdelse är ringa eller ursäktlig, om företaget gör rättelse eller om någon annan myn- dighet har vidtagit åtgärder mot företaget och dessa åtgärder bedöms tillräckliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.20.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Av första stycket framgår att ingripande ska ske om ett upp- räkningsföretag inte driver sin rörelse enligt de regler som gäller för verksamheten. Reglerna som avses är desamma som ligger till grund för Riksbankens tillsyn enligt 14 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft7"&gt;Valet mellan de olika typerna av ingripande som finns att tillgå enligt andra stycket bör i första hand avgöras av hur allvarlig över- trädelsen är. Föreläggande är det enda ingripande som kan användas för att se till att företaget vidtar åtgärder för att rätta till brister i verksamheten. Anmärkning är avsett att användas vid mindre allvar- liga överträdelser där det inte finns något att åtgärda. Föreläggande och anmärkning bör inte komma i fråga för samma överträdelse. Vid allvarliga överträdelser ska i stället tillståndet återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;21 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft9"&gt;Riksbanken ska när en anmälan enligt 6 § tredje stycket kommer in, och därutöver minst en gång varje år, kontrollera att villkoret i 6 § första stycket är uppfyllt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft43"&gt;Om verksamheten drivs av en fysisk person och om villkoret inte är uppfyllt, får Riksbanken återkalla uppräkningsföretagets tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Om verksamheten drivs av en juridisk person och om villkoret inte är uppfyllt, får Riksbanken förelägga den juridiska personen att göra rättelse. Om rättelse inte görs får Riksbanken återkalla uppräknings- företagets tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft45"&gt;Om det är en innehavare som avses i 6 § andra stycket som inte uppfyller villkoret i 6 § första stycket, får Riksbanken förelägga inne- havaren att avyttra så stor del av aktierna eller andelarna att inne- havet därefter inte är kvalificerat eller, om innehavaren är en juridisk person, att byta ut den i dess ledning diskvalificerade personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft15"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.21.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft7"&gt;En liknande bestämmelse finns i 9 § lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;22 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft43"&gt;Riksbanken får återkalla ett godkännande enligt 7 § när det inte längre finns förutsättningar enligt denna lag för godkännandet eller när det i övrigt finns särskild anledning till återkallelse. Riksbanken ska återkalla ett godkännande när den som godkännandet avser har lämnat sin anställning eller sitt uppdrag hos ett uppräkningsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft9"&gt;Ett beslut om återkallelse av ett godkännande gäller omedelbart, om inte annat förordnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft7"&gt;En liknande bestämmelse finns i 13 a § lagen om bevaknings- företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;23 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft9"&gt;Riksbanken ska återkalla ett uppräkningsföretags tillstånd om företaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;har fått tillståndet genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;inte inom ett år från det tillstånd beviljades har börjat driva sådan verksamhet som tillståndet avser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit sådan verksamhet som tillståndet avser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;har förklarat sig avstå från tillståndet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;har överlåtit hela sin verksamhet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;har försatts i konkurs eller om beslut har fattats om att företaget ska tvångslikvideras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;I fall som avses i första stycket &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; får i stället varning meddelas, om det är tillräckligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.22.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft7"&gt;I paragrafen anges situationer då Riksbanken ska återkalla tillståndet för ett uppräkningsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft15"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p726 ft7"&gt;Att ett sådant tillstånd återkallas hindrar inte att en konkurs- förvaltare eller en likvidator fortsätter verksamheten i syfte att avveckla den i samlad ordning (jfr prop. 2005/06:37, s. 43 f.). Enligt 24 § får Riksbanken dock besluta om hur avvecklingen av verksam- heten ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;24 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft9"&gt;Om tillståndet återkallas, får Riksbanken besluta om hur avveck- lingen av verksamheten enligt denna lag ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.23.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Paragrafen avser Riksbankens befogenheter i anslutning till att den återkallar ett tillstånd att driva uppräkningsverksamhet enligt lagen. För det fall uppräkningsföretaget i fråga driver olika typer av verksamhet, får Riksbankens beslut om hur avvecklingen ska ske avse endast uppräkningsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;25 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft9"&gt;Om någon driver verksamhet enligt denna lag utan att vara berättigad till det, ska Riksbanken förelägga denne att upphöra med verksam- heten. Riksbanken får besluta hur avvecklingen av verksamheten ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft143"&gt;Riksbanken får förelägga den som driver verksamheten att lämna de upplysningar om verksamheten som Riksbanken behöver för att bedöma om lagen är tillämplig på viss verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.27&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;26 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft43"&gt;Om ett uppräkningsföretag har fått anmärkning eller varning enligt 20 §, får Riksbanken besluta att företaget ska betala en sanktionsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Avgiften tillfaller staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.24.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft15"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p729 ft7"&gt;I paragrafen regleras Riksbankens rätt att besluta om sanktions- avgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft7"&gt;Riksbanken får besluta att en anmärkning eller en varning ska kombineras med sanktionsavgift. En förutsättning för att en sådan avgift ska kunna beslutas är alltså att Riksbanken har meddelat en anmärkning eller en varning. Det är inte möjligt att kombinera förelägganden eller förbud med sanktionsavgift. I dessa fall bör i stället vite användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;27 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft9"&gt;Sanktionsavgiften ska uppgå till lägst 5 000 kronor och högst 50 miljoner kronor. Avgiften får inte överstiga tio procent av företagets omsättning det närmast föregående räkenskapsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft9"&gt;Om överträdelsen har skett under företagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft9"&gt;För ett företag som driver också annan verksamhet än den tillståndspliktiga enligt denna lag ska omsättningen enligt första stycket avse endast uppräkningsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.24.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft7"&gt;I paragrafen anges det spann som gäller för sanktionsavgiftens storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;28 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft9"&gt;När sanktionsavgiftens storlek beslutas, ska särskild hänsyn tas till hur allvarlig den överträdelse är som föranlett anmärkningen eller var- ningen och till hur länge överträdelsen har pågått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.24.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft7"&gt;Paragrafen avser vilka omständigheter som särskilt ska beaktas när sanktionsavgiftens storlek bestäms.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft28"&gt;Vid fastställande av sanktionsavgiftens storlek inom det spann som gäller enligt 27 § ska särskild hänsyn tas till hur allvarlig den överträdelse är som föranlett anmärkningen eller varningen och till hur länge överträdelsen pågått. Lagens huvudsakliga syfte är att kontanthanteringskedjan ska fungera väl. Allvarligheten bör därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft15"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p716 ft8"&gt;bedömas i första hand utifrån vilka brister som funnits i det avseendet. Redan i valet av sanktion ligger en bedömning av hur allvarlig överträdelsen är. Sanktionsavgiftens storlek ska i detta sammanhang ses som ett sätt att ytterligare gradera anmärkningen eller varningen. Bestämmelsen utesluter inte att också andra om- ständigheter än allvarligheten av överträdelsen och hur länge den pågått beaktas när avgiften bestäms. I mildrande riktning bör kunna beaktas exempelvis om uppräkningsföretaget snabbt upphör med överträdelsen sedan den påtalats av Riksbanken och om före- taget samarbetar väl med myndigheten under utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;29 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft43"&gt;Om ett uppräkningsföretag inte i tid lämnar de upplysningar som Riksbanken begär med stöd av 4 eller 15 §, får myndigheten besluta att företaget ska betala en förseningsavgift på högst 100 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft9"&gt;Avgiften tillfaller staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.25.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;30–32&lt;/NOBR&gt; §§&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft45"&gt;Sanktionsavgiften eller förseningsavgiften ska betalas till Riksbanken inom trettio dagar efter det att beslutet om att ta ut avgiften har vunnit laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft9"&gt;Riksbankens beslut om sanktionsavgift eller förseningsavgift får verk- ställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser, om avgiften inte har betalats inom den tid som anges i 30 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Om sanktionsavgiften eller förseningsavgiften inte betalas i tid, ska Riksbanken lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestäm- melser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft42"&gt;En sanktionsavgift eller förseningsavgift faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet att ta ut avgiften vann laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft7"&gt;Förslagen behandlas i avsnitt 11.26.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft15"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;En sanktions- eller förseningsavgift ska betalas inom 30 dagar efter det att beslutet om att ta ut den har vunnit laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet (30 §). Om avgiften inte betalas i tid ska Riksbanken lämna den för indrivning. Av 3 kap. 1 § första stycket 6 utsökningsbalken följer att en förvaltningsmyndighets beslut får verkställas om det finns en särskild föreskrift om detta. En sådan föreskrift finns i 31 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft28"&gt;Om verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet att ta ut sanktions- eller förseningsavgiften vunnit laga kraft faller avgiften bort, dvs. fordran på särskild avgift preskriberas (32 §). Med verkställighet avses faktiska verkställighetsåtgärder. Vidare är preskriptionen absolut. Innebörden av detta är att fullgörande inte kan krävas efter det att fem år har gått sedan beslutet vunnit laga kraft, även om verkställighet har skett under femårsperioden avseende en del av avgiften. Det som preskriberas är den del av avgiften som ännu inte drivits in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;33 och 34 §§&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft42"&gt;Ett uppräkningsföretag ska ha minst en revisor som utses av företaget. Bara den som är auktoriserad eller godkänd revisor får vara revisor. Minst en revisor ska vara auktoriserad revisor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft100"&gt;Riksbanken har rätt att förordna en eller flera revisorer att, tillsam- mans med uppräkningsföretagets övriga revisorer, delta i revisonen av företaget. Minst en av de av Riksbanken förordnade revisorerna ska vara auktoriserad revisor. Riksbanken får när som helst återkalla ett sådant förordnade och utse en ny revisor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;Revisorn har rätt till skäligt arvode från företaget för sitt arbete. Storleken på arvodet bestäms av Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Riksbanken ska utfärda en instruktion för en revisor som förordnats av myndigheten. En revisor som förordnats av Riksbanken ska oavsett stämmans anvisningar följa den instruktion som myndigheten har utfärdat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft7"&gt;Förslagen behandlas i avsnitt 11.28.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft15"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p448 ft10"&gt;35 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft9"&gt;En revisor eller en särskild granskare ska omedelbart rapportera till Riksbanken om han eller hon vid fullgörandet av sitt uppdrag i ett uppräkningsföretag får kännedom om förhållanden som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;kan utgöra en väsentlig överträdelse av någon författning som reglerar företagets verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;kan påverka företagets fortsatta drift negativt, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen eller resultaträkningen fastställs eller till anmärkning enligt 9 kap. 33 eller 34 § aktiebolagslagen (2005:551), 8 kap. 13 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, eller 29 eller 30 § revisionslagen (1999:1079).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft45"&gt;Revisorn och den särskilde granskaren har en motsvarande rap- porteringsskyldighet om han eller hon får kännedom om förhållanden som avses i första stycket vid fullgörande av uppdrag i uppräk- ningsföretagets moderföretag eller dotterföretag eller i ett företag som har en likartad förbindelse med uppräkningsföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.28.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft8"&gt;Skyldigheten att rapportera till Riksbanken kan uppkomma endast p.g.a. förhållanden som revisorn får kännedom om vid &lt;SPAN class="ft43"&gt;fullgörandet av sitt uppdrag&lt;/SPAN&gt;. Det är alltså omfattningen av revisorns uppdrag som utgör avgränsningen för plikten att rapportera. Det är dock möjligt att revisorn kan få information om det reviderade företaget på annat sätt än vid fullgörandet av sitt revisorsuppdrag. Det kan exempelvis gälla sådan information som denne fått del av vid fullgörandet av konsultuppdrag åt det reviderade företaget eller vid fullgörandet av revisorsuppdrag och konsultuppdrag i ett annat företag. Information erhållen på sådant sätt utlöser rapporerings- skyldighet endast om revisorn är skyldig att använda informationen vid fullgörandet av sitt revisionsuppdrag. Om så är fallet får avgöras genom en tillämpning av god revisionssed. I andra fall kommer revisorns rapporteringsskyldighet att begränsas av den tystnads- plikt som gäller för revisorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft28"&gt;Närmare ledning för bestämmelsens tillämpning kan fås i prop. 1995/96:173 Förstärkt tillsyn över finansiella företag, s. 101 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft15"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;36 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;Riksbankens föreläggande eller förbud enligt denna lag får förenas med vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.29.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;37 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;Uppräkningsföretag ska bekosta Riksbankens verksamhet enligt denna lag med avgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Riksbanken får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar samt för tillsyn enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitten 11.30 och 11.31.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft27"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om sådana avgifter som Riksbanken får ta ut med anledning av dess verksamhet enligt lagen. I 38 § 2 i lagen bemyndigas regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om avgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft10"&gt;38 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;hur kravet på sundhet som avses i 9 § kan uppfyllas, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;sådana avgifter som avses i 37 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitten 11.4 och 11.31.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;39 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;Den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § första stycket 1 regeringsformen meddela föreskrifter om verkställig- heten av denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;40 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft100"&gt;Riksbankens beslut enligt 25 § andra stycket får inte överklagas. Riksbankens beslut i övrigt enligt denna lag får överklagas till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft100"&gt;allmän förvaltningsdomstol. Detta gäller dock inte beslut i ärenden som avses i 20 § första stycket 5 förvaltningslagen (1986:223).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft43"&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Riksbanken får bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft9"&gt;eller återkallelse ska gälla omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.32.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft7"&gt;Förslaget behandlas i kapitel 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft115"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft10"&gt;1 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft9"&gt;Riksbanken har enligt 9 kap. 13 § regeringsformen ansvaret för pen- ningpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Målet för Riksbankens verksamhet ska vara att upprätthålla ett fast penningvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Riksbanken ska också främja ett säkert och effektivt betalnings- väsende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft9"&gt;Riksbanken har det övergripande ansvaret för kontanthanteringen i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft45"&gt;Riksbanken får meddela föreskrifter inom ramen för sitt ansvar för penningpolitiken. Riksbanken får även meddela föreskrifter såvitt avser verksamhet med anknytning till Riksbankens betalningssystem eller kontantförsörjningsuppdrag eller den verksamhet som banken får ägna sig åt enligt 5 kap. 3 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitten 10.4 och 10.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft28"&gt;I det nya fjärde stycket anges att Riksbanken har det över- gripande ansvaret för kontanthanteringen i landet. Avsikten är inte att det nya stycket ska ge Riksbanken någon direkt ledning för hur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft15"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;den ska agera i en viss situation. Det ger snarare uttryck för en princip som Riksbanken har att respektera och ska förstås på det sättet att myndigheten alltid måste beakta att den i någon mening har det yttersta ansvaret för kontanthanteringen. Att Riksbanken har stor handlingsfrihet i en given situation följer av det nya andra stycket i 5 kap. 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft7"&gt;Tillägget i femte stycket tydliggör att ändringarna i 5 kap. 3 § inte innebär att Riksbankens föreskriftsrätt blir mindre omfattande än förut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;5 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Riksbanken ska svara för landets försörjning med kontanter genom att ge ut sedlar och mynt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Riksbanken får i övrigt svara för landets försörjning med kon- tanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft42"&gt;I syfte att effektivisera kontantcirkulationen får Riksbanken betala ersättning eller ge räntefri kredit till företag som avskilt och lagrat sedlar och mynt enligt Riksbankens anvisningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 10.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft7"&gt;Första stycket ändras så att det tydligt framgår att Riksbanken ska svara för landets försörjning med kontanter genom att ge ut sedlar och mynt. Begreppen ”kontanter” och ”sedlar och mynt” har samma betydelse och används alltså som synonymer. Att skyldig- heten rör endast svenska sedlar och mynt får, liksom i lagen i övrigt, anses vara så självklart att det inte behöver framgå uttryck- ligen av lagtexten. Hur omfattande utgivningen måste vara styrs givetvis av efterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft7"&gt;Av det nya andra stycket följer att Riksbanken får svara för landets försörjning med kontanter vid sidan av sedel- och mynt- utgivningen. Detta innebär att Riksbanken har möjlighet att vidta alla åtgärder som anknyter till kontantförsörjningen, naturligtvis med beaktande av bestämmelser i övrigt som styr vad den får och inte får göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft7"&gt;Det nuvarande andra stycket upphävs för att undanröja en oklarhet i förhållande till RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Ändringen i tredje stycket är av redaktionell karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft15"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;5 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft9"&gt;Riksbanken ska följa och minst en gång om året lämna en skriftlig redogörelse till riksdagens finansutskott om kontanthanteringen i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;De myndigheter som ingår i rådet enligt 7 §, finansinstitut eller andra företag som står under tillsyn av Finansinspektionen och företag som står under Riksbankens tillsyn är skyldiga att lämna de uppgifter som Riksbanken behöver för att kunna följa kontanthanteringen i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 10.5 och 10.6. Paragrafen är ny.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Paragrafens första stycke motsvarar i allt väsentligt vad som redan gäller i fråga om Riksbankens redogörelse till riksdagens finansutskott avseende penningpolitiken (6 kap. 4 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;I paragrafens andra stycke införs en bestämmelse som möjliggör för Riksbanken att samla in de uppgifter som den behöver för att kunna följa kontanthanteringen i landet. Med företag som står under Riksbankens tillsyn avses här dels de uppräkningsföretag som omfattas av lagen om viss uppräkningsverksamhet, dels före- tag som står under Riksbankens tillsyn enligt de föreskrifter som Riksbanken meddelat (jfr t.ex. 27 § Riksbankens föreskrifter om räntekostnadsersättning för kontanter som avskilts och lagrats i särskild ordning, RBFS 2013:1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft15"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;5 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft9"&gt;Inom Riksbanken finns ett råd för kontanthantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft43"&gt;Rådet består av företrädare för Riksbanken, Finansinspektionen och den eller de länsstyrelser som Riksbanken bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Rådet ska sammanträda minst två gånger per år och utbyta erfaren- heter om kontanthanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft9"&gt;Riksbanken får bestämma att andra myndigheter än de som framgår av andra stycket ska närvara vid rådets sammanträden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 10.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Paragrafen är ny och innebär att ett råd för kontanthantering inrättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft25"&gt;Enligt fjärde stycket får Riksbanken bestämma att andra myndigheter än de som framgår av andra stycket ska närvara vid rådets sammanträden. Om Riksbanken gör det måste myndigheten närvara vid det aktuella sammanträdet genom någon företrädare. Det finns inte något som hindrar att Riksbanken bjuder in också andra än myndigheter till ett sammanträde. Skillnaden är att andra än myndigheter inte har någon skyldighet att närvara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;16.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Förslaget till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft10"&gt;6 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft7"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.28.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Bestämmelsen innebär att samtliga företag som omfattas av den nya lagen om uppräkningsverksamhet är skyldiga att upprätta och offentliggöra en årsredovisning enligt de krav som ställs i årsredo- visningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft10"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft7"&gt;Förslaget behandlas i kapitel 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft15"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p752 ft115"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;16.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft10"&gt;16 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft100"&gt;Sekretess gäller hos regeringen, Riksbanken och Riksgäldskontroet för uppgift som rör rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valuta- politik, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas om uppgiften röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft9"&gt;Sekretess gäller vidare hos statlig myndighet för uppgift som rör kontanthanteringen i riket, om det kan antas att det skadar landets försörjning av kontanter eller på annat sätt försvårar kontanthanteringen om uppgiften röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tio år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft8"&gt;Förslaget behandlas i kapitel 12. Första stycket är oförändrat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Enligt det nya andra stycket gäller sekretess hos statlig myndighet för uppgifter som rör kontanthanteringen i riket. Föremålet för sekretessen är inte bara rent säkerhetsmässiga företeelser utan också åtgärder som rör t.ex. kontantförsörjning, distribution, planering och logistik. Kort sagt, alla de delar i kontanthanteringen som behövs för att trygga och säkra denna viktiga samhällsfunktion. Som framgår av kapitel 12 ska bestämmelsen också kunna tillämpas på de uppgifter som utbyts inom rådet för kontanthantering (se avsnitt 10.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Skaderekvisitet innebär att sekretess endast gäller, om det kan antas att det skadar landets försörjning av kontanter eller på annat sätt försvårar kontanthanteringen om uppgiften röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Överföring av sekretess sker enligt 16 kap 2 §. Rätt att meddela och offentliggöra uppgift gäller utom såvitt avser uppgifter hos Riksbanken, se 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;31 kap. 1 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft9"&gt;Sekretess gäller hos Riksbanken i ärenden enligt lagstiftningen om viss uppräkningsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft9"&gt;Sekretessen gäller inte beslut av Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft15"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Paragrafen är ny och behandlas i kapitel 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;Bestämmelsen rör sekretess för ärenden hos Riksbanken enligt lagen om viss uppräkningsverksamhet. Införandet av bestämmelsen utgör en konsekvens av de nya uppgifter som tillkommer Riksbanken genom införandet av uppräkningslagen. De uppgifter som sekretess- skyddas kan vara av både personlig och ekonomisk natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft8"&gt;Av paragrafens första stycke följer också att sekretessen är absolut. Enligt andra stycket gäller inte sekretess enligt första stycket för beslut i ärenden enligt uppräkningslagen. Uppgifter som tas in i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft7"&gt;sådana beslut är således alltid offentliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Av tredje stycket framgår att sekretesstiden för uppgifter i allmänna handlingar är högst 50 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft15"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Särskilt yttrande av experten Christina Wejshammar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Kontantanvändningen i Sverige minskar stadigt som andel av värdet av betalningar totalt. Inte desto mindre är kontanter fortfarande ett vanligt sätt att betala på. Att kontanthanteringen – dvs. den infrastruktur som krävs för att kontanter ska kunna användas – fungerar på ett bra sätt är således av stor vikt. Mot bakgrund av detta är utredningens förslag att reglera uppräkningsverksamhet, att förtydliga Riksbankens kontantförsörjningsuppdrag och att ge Riksbanken i uppgift att följa utvecklingen av kontanthanteringen bra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft7"&gt;Beträffande två andra förslag har jag dock invändningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Förslaget att ge Riksbanken ett övergripande ansvar för kontant- hanteringen är alltför otydligt. Det reser vissa principiella frågor och är inte tillräckligt utrett.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Riksbanken bör inte vara tillstånds- och tillsynsmyndighet för uppräkningsverksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft9"&gt;Ett övergripande ansvar för Riksbanken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft25"&gt;Utredaren föreslår att Riksbanken ska ha det övergripande ansvaret för kontanthanteringen i landet. Med ett övergripande ansvar menar utredaren att Riksbanken ska få två nya uppgifter. Den ena är att följa kontanthanteringen, inrätta och driva ett kontant- hanteringsråd och regelbundet rapportera till riksdagen. Den andra är, såvitt jag förstår, att vidta åtgärder. Den senare uppgiften har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft15"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;inte varit föremål för diskussion i expertgruppen och jag ser därför anledning att kommentera den här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Utredningen föreslår att man inte närmare bör precisera vad uppgiften att vidta åtgärder inom ramen för det övergripande ansvaret för kontanthanteringen innebär. Tanken är att lagtexten inte ska ge någon direkt ledning för hur Riksbanken ska agera i en viss situation. Den ska snarare ge uttryck för en princip som Riksbanken har att respektera. Klart är dock att Riksbanken enligt utredningen bör ha stor handlingsfrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Det är problematiskt att utredaren inte föreslår någon precisering av den princip Riksbanken ska respektera. Bristen på precisering innebär dels svårigheter för Riksbanken att förstå vilka uppgifter som ligger på den, dels svårigheter för riksdagen att utvärdera myndig- hetens arbete. Det kommer också vara svårt för andra intressenter att förstå vilka åtgärder Riksbanken kan och får vidta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Utredningen innehåller ett par exempel på uppgiftens omfatt- ning. Det ena exemplet handlar om att ett av de två stora värde- bolagen går i konkurs. Det andra om att BDB:s ägare beslutar att lägga ned verksamheten. Det intryck jag får av dessa exempel är att Riksbanken rent faktiskt och operativt ska upprätthålla kontant- hanteringen som funktion i samhället. En sådan uppgift innebär ett långtgående operativt och finansiellt ansvar med mycket vida befogenheter. Om jag förstår utredningen rätt är förslaget att likna vid att tillhandahålla likviditetsstöd till banker. Huruvida det är lämpligt med ett liknande stöd för kontanthanteringsföretag behöver bli föremål för en betydligt grundligare utredning än den som nu genomförts. En sådan utredning behöver bland annat diskutera vilka verksamheter som kan omfattas av eventuella åtgärder från Riksbanken och vilket skydd mot konkurs som bör finnas i sådana verksamheter. Utredningens föreslag till lag om viss uppräkningsverksamhet innehåller inte något konkursskydd. Vidare behöver det analyseras hur konkurrenssituationen för privata kontanthanteringsföretag kan komma att påverkas. Man behöver också resonera kring hur eventuella åtgärder från Riksbanken ska vara relaterade till kontantanvändningens utveckling, dvs. nyttan av att upprätthålla just kontanthanteringen när det förekommer mer utbredda betalningsformer. Dessutom behöver uppgiften sättas i förhållande till länsstyrelsernas och Post- och telestyrelsens uppdrag inom området grundläggande betaltjänster, vilket bl.a. omfattar kontanthantering. Slutligen finns ingen konskevensanalys rörande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft15"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft25"&gt;förslaget. Med de exempel som utredningen skissat på kan det bli fråga om betydande kostnader i form av att bekosta viss verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft9"&gt;Valet av tillstånds- och tillsynsmyndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft7"&gt;Utredaren har vid en samlad bedömning stannat för att välja Riksbanken som tillstånds- och tillsynsmyndighet för uppräknings- verksamhet. Jag tycker inte att motiveringen av valet är övertygande. Finansinspektionen är ett lämpligare val. Utredaren uppger också själv att slutsatsen inte är självklar och framhåller att Finansinspektionen kan väljas utan att det kräver några väsentliga ändringar i den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Utredaren nämner ett antal argument för att välja Riksbanken i stället för Finansinspektionen. Nedan utvecklar jag varför jag inte tycker att de är hållbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Det som enligt utredaren talar för Riksbanken är dess erfarenhet av kontanthanteringsfrågor i allmänhet. Jag menar att det faktum att Riksbanken har kunskap om kontanthantering i allmänhet inte i sig är tillräckligt för att myndigheten ska anses ha den kompetens som behövs för tillstånd för och tillsyn över uppräkningsverksamhet. Det är en mycket specifik kompetens som krävs för tillståndsprövning och tillsyn. En generell kunskap om branschen i fråga är givetvis värdefull men långt ifrån tillräcklig. De kontroller Riksbanken gör av BDB:s verksamhet är långt ifrån jämförbar med tillståndsprövning och regelrätt tillsyn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Att Riksbanken i sin egen operativa kontanthantering på olika sätt samverkar med uppräkningsföretagen är enligt utredaren inte ett tungt vägande skäl emot att välja Riksbanken. Utredaren menar visserligen att det är problematiskt att Riksbanken har lagt ut sin operativa hantering av mynt på Loomis men synes anse att det faktum att Riksbankens verksamhet inte omfattas av lagen om viss uppräkningsverksamhet mildrar den problematiken. Jag tror att man har tagit för lätt på det faktum att Riksbanken bedriver en egen operativ kontanthantering och i den verksam- heten dagligen möter uppräkningsföretagen på olika sätt. Det kan till exempel vara olämpligt att Riksbanken har avtals- förhållanden med de företag som skulle omfattas av tillstånds- prövning och tillsyn. Dessa avtal har ingåtts för att effektivisera&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft15"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p763 ft7"&gt;Riksbankens verksamhet och värdebolagen är i princip de enda företag som kan utföra tjänsterna. Det gäller inte bara mynt- hantering utan även vissa transporttjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Ett av utredarens övriga förslag är att Riksbanken, utöver att ge ut kontanter, får ta på sig mer kontanthantering. Av beskriv- ningen framgår att detta kan inbegripa distributionsverksamhet. Beskrivningen är allmänt hållen och skulle sannolikt även kunna inbegripa uppräkningsverksamhet. Det verkar i dagsläget inte troligt att Riksbanken skulle starta en sådan verksamhet men det är en teoretisk möjlighet. Då hamnar man i en situation där Riksbanken själv bedriver verksamhet som – när den drivs av privat sektor eller av ett offentligägt bolag – den även ska vara tillstånds- och tillsynsmyndighet för. Det innebär att förtroendet för att tillstånds- och tillsynsmyndigheten är objektiv i sina bedömningar kan ta skada. Det kan också innebära att Riksbanken, på liknande sätt som när man tidigare drev kontanthantering i bolagsform, riskerar bidra till en snedvriden konkurrenssituation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Ett annat av utredarens argument för att välja Riksbanken är att lagen avser verksamhet på kontanthanteringsområdet och att det inger betänkligheter att – vid sidan av Riksbanken och länsstyrelserna – lägga uppgifter inom området på en myndighet som inte har varit närmare involverad. Finansinspektionen är dock redan involverad. Det är den myndighet hos vilken de två stora uppräkningsföretagen har registrerat sig som finansiella institut och myndigheten kontrollerar ledningen i dessa företag och att de följer penningtvättsregelverket. Vidare är Finans- inspektionen tillsynsmyndighet för bankerna och vissa banker bedriver fortfarande kontanthanteringsverksamhet. Tillsynen gäller även vissa fall av tillsynsobjektens outsourcade verksamhet. Vidare skulle, enligt utredaren, Finansinspektionen sannolikt ha tillsyn över depåverksamhet, dvs. kontanthantering, om en bank blir depåägare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Slutligen menar utredaren att det är långt ifrån självklart att beskriva lagen som finansiell och att den därför inte hör hemma hos Finansinspektionen. Att lagen inte skulle falla inom det finansiella området är svårt att förstå, bland annat mot bakgrund av att utredaren menar att ett argument för att välja Riksbanken är att det är väl förenligt med Riksbankens uppgift att främja ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft15"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft7"&gt;säkert och effektivt betalningsväsende. Betalningsväsendet ligger rimligtvis inom det finansiella området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft7"&gt;Utredaren lyfter även några argument som i stället talar för att välja Finansinspektionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Ett av dessa är att det enligt regeringsformen är regeringen som styr riket. Finansinspektionen är – till skillnad från Riksbanken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft8"&gt;– en myndighet under regeringen. Mig veterligen är idag samtliga statliga tillstånds- och tillsynsmyndigheter, i den bemärkelse som nu är aktuellt, regeringsmyndigheter. Vad gäller tillstånd och tillsyn av uppräkningsföretag tycker jag inte att den övergripande kunskap Riksbanken har om kontanthantering väger så tungt att det motiverar att lägga verksamheten på en riksdagsmyndighet i stället för på en regeringsmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Ett annat argument som enligt utredaren talar för Finans- inspektionen är att den – till skillnad från Riksbanken – redan i dag ägnar sig åt uppgifter som liknar dem det nu är fråga om. Utredaren noterar även att majoriteten av de bestämmelser som den nya lagen innehåller motsvaras av bestämmelser på det finansiella området där Finansinspektionen ansvarar för tillstånds- prövning och tillsyn. Jag håller med och menar att den tillsyns- myndighet för finansiell sektor som redan finns i Sverige bör hantera även uppräkningsföretagen. Såvitt jag kan se bör det vara hanterbart för Finansinspektionen att inhämta den ytterligare kunskap som myndigheten behöver.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Det medför enligt utredaren vissa normgivningsproblem att lämna myndighetsuppgifter som följer av den nya lagen till Riksbanken. Beskrivningen av konsekvenserna i fråga om norm- givning är inte en helt lättillgänglig materia. Om jag förstår beskrivningen rätt kommer Riksbanken kunna meddela vissa föreskrifter medan andra måste meddelas av regeringen eller en regeringsmyndighet. Det riskerar bli svårhanterligt för uppräkningsföretagen att hålla reda på vilken myndighet som utfärdar de olika föreskrifterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;I sin konsekvensanalys belyser utredningen kostnaderna för förslaget. Jag menar att analysen av de kostnader som är förknippade med att lägga uppgiften på Riksbanken respektive Finansinspektionen inte är fullständig. Finansinspektionen utför tillsyn idag över cirka 3 000 företag med olika inriktning i den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft15"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p773 ft7"&gt;finansiella sektorn. De uppgifter som utredaren föreslår ska ingå i tillsynen av uppräkningsföretagen är uppgifter som i stora drag redan utförs av Finansinspektionen. Ur många olika aspekter förefaller det därför ineffektivt att bygga upp en motsvarande verksamhet i Riksbanken för ett begränsat antal uppräknings- företag. Riksbanken kommer ha svårt att bygga upp en effektiv verksamhet med den kompetens som krävs inom olika områden beträffande tillstånds- och tillsynsfrågor. All denna kunskap finns idag hos Finansinspektionen som därför utan alltför stora insatser bör kunna hantera tillstånds- och tillsynsfrågor även för det begränsade antal uppräkningsföretag som kommer att omfattas av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft15"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;


&lt;P class="p775 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft6"&gt;Kommittédirektiv 2013:71&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft24"&gt;Översyn av kontanthanteringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft7"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 19 juni 2013&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft7"&gt;En särskild utredare ska göra en översyn av regelverket för kontant- hantering i Sverige. Uppdraget ska genomföras utifrån ett helhets- perspektiv där hela kontanthanteringskedjan och dess aktörer omfattas. Syftet med uppdraget är att säkerställa ett heltäckande regel- verk för kontanthanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft7"&gt;Utredaren ska bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;analysera kontanthanteringen före och efter den omstrukturering som Riksbanken beslutade år 2004 och redogöra för konsekvenserna av denna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;ta ställning till om det är lämpligt att även fortsättningsvis låta delar av kontanthanteringen hanteras av den privata sektorn eller om staten åter bör ta på sig ansvaret för hela eller delar av kontant- hanteringen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;analysera och överväga huvudmannaskap för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;kontant-hanteringen&lt;/NOBR&gt; och lämna förslag på lämplig myndighet som ska ha det över- gripande ansvaret,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;kartlägga kontanthanteringens alla moment och alla dess aktörer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;identifiera bristerna i regelverket för kontanthantering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;analysera och dra slutsatser av hur motsvarande regelverk är utformat i andra länder, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;utarbeta de författningsförslag som behövs för att säkerställa ett heltäckande regelverk för kontanthanteringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft7"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft15"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft9"&gt;Kontanthanteringen i modern tid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Riksbanken har tidigare ansvarat för kontanthanteringen. I mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; började verksamheten att rationaliseras genom att antalet Riksbankskontor reducerades. I en utredning genomförd av Riksbanken under åren 1997 och 1998, framfördes bl.a. att kontant- hanteringen i Sverige kunde effektiviseras samt att Riksbankens eget arbetssätt och kontorsnät var alltför kostnadskrävande. Av denna anledning bildades, efter beslut av riksbanksfullmäktige år 1998, bolaget Pengar i Sverige AB (PSAB). Förhoppningen om att verk- samheten skulle effektiviseras genom flytten till ett lönsamhetsstyrt bolag infriades dock aldrig och bolaget gick med stora förluster. Efter misslyckade försök att sälja bolaget fattades beslut om nedläggning år 2004, och dagens avreglerade struktur för kontanthantering skapades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;Syftet med omstruktureringen var att minska Riksbankens kostnader och att få en mer samhällsekonomiskt effektiv lösning. Riksbanken hänvisade till att omstruktureringen var möjlig bl.a. eftersom synen på centralbanksverksamheten hade förändrats över tiden och att det därmed var mer accepterat att Riksbanken begränsade sitt engagemang i kontanthanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft8"&gt;I dag är Riksbankens roll i kontanthanteringen begränsad till att i huvudsak tillhandahålla nya sedlar och mynt, hålla strategiska lager, makulera uttjänta sedlar samt svara för transporter från leverantör till strategiska lager. Dessa tjänster har hittills tillhandahållits från kontoren i Tumba och Mölndal. Under år 2013 kommer Riksbanken att flytta den operativa kontanthanteringen från Tumba och Mölndal till Broby i Sigtuna kommun. Kontoret i Broby kommer dock enbart att hantera sedlar. Mynthanteringen sköts sedan år 2012 av ett privat företag på uppdrag av Riksbanken. Även mynthanteringen kommer fortsättningsvis att bedrivas från ett enda ställe i landet. Övriga kontanthanteringstjänster utförs av privata aktörer på affärsmässiga villkor. Bankerna har bl.a. fått möjlighet att etablera depåer för lagerhållning av sedlar mot räntekostnadsersättning från Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft9"&gt;Kontanthanteringskedjan och dess aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft25"&gt;Trots den ökande användningen av elektroniska betalningsmedel i samhället sker en betydande del av alla transaktioner fortfarande med kontanter. Under år 2011 uppgick det genomsnittliga värdet av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft15"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;kontanter i omlopp till 99 miljarder kronor. Samhället förses med kontanter genom den s.k. kontanthanteringskedjan med början och slut hos Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Kontanthanteringskedjans aktörer omfattar i första hand Riksbanken, Bankernas Depå AB (BDB) och sådana kontant- hanteringsföretag vars verksamhet bl.a. består i att hämta, lämna och kontrollräkna kontanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft7"&gt;I ett vidare perspektiv ingår även myndigheter, såsom Finans- inspektionen och länsstyrelserna, och privata aktörer, såsom banker och andra kreditinstitut, ägare, revisorer och handel, i kontant- hanteringskedjan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Aktörernas uppgift är bl.a. att möjliggöra att hushåll och företag har tillgång till och möjlighet att använda kontanter. Kedjan inleds med att depåägaren BDB beställer kontanter från Riksbanken. Därefter hämtar kontanthanteringsföretagen beställda kontanter åt depåägaren och förser sedan banker och handel med dessa. När kontanterna är utslitna går de, via bankerna, handeln och kontant- hanteringsföretagen, tillbaka till BDB som lämnar kontanterna till Riksbanken för makulering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft8"&gt;BDB är den enda depåägaren i Sverige. Företaget ägs av Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. BDB har för närvarande ett tiotal depåer över hela Sverige. För de kontanter som förvaras i dessa depåer lämnas räntekostnadsersättning från Riks- banken. Driften av depåerna sköts av kontanthanteringsföretagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;Kontanthanteringsföretagen är bevaknings- eller säkerhetsföretag med delar av sin verksamhet inom kontanthantering. I dag domineras den svenska marknaden av två större kontanthanteringsföretag: Loomis och Nokas. Utöver dessa finns ett antal mindre kontant- hanteringsföretag som i första hand hanterar mynt. Kontant- hanteringsverksamheten består av flera olika delar. En del utgörs av transporter av kontanter mellan Riksbanken och BDB:s depåer samt mellan depåerna, handeln och bankerna. En annan del av kontant- hanteringsverksamheten är den s.k. uppräkningsverksamheten som innebär kontrollräkning av dagskassor, sortering, kvalitets- och äkthetskontroll av kontanter, samt insättning av medel på kundens konto. Kontantuppräkningsverksamheten sköts vid s.k. uppräknings- centraler eller värdedepåer. Därutöver tillhandahåller kontant- hanteringsföretagen kontanter till uttagsautomater och till handeln i form av växelkassor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft15"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;
&lt;DIV id="p263dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361263x1.jpg/" id="p263img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;Panaxia&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft7"&gt;Panaxia&lt;SPAN class="ft44"&gt;1&lt;/SPAN&gt;, vars verksamhet bl.a. bestod i värdetransporter och kontant- uppräkning, ansökte om och försattes i konkurs den 5 september 2012. I samband med konkursen uppmärksammades att flera hundra miljoner kronor saknades på det konto där Panaxia satte in sina kunders pengar efter att ha hämtat dem hos handlare m.fl. och kontrollräknat dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft27"&gt;Inom Panaxias kontanthanteringsverksamhet tillhandahölls i huvudsak följande tjänster: värdetransporter av kontanter, uppräk- ningsverksamhet (kontrollräkning av dagskassor, kvalitetssäkring och överföring till kundernas konton) samt försäljning av växelkassor. Panaxia drev även tre depåer i Bromma, Kristianstad och Piteå. Värdetransporterna utfördes av bolaget Panaxia Security AB. När kontanterna anlänt till uppräkningscentralen togs hanteringen över av bolaget Panaxia Kontantservice AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Enligt de standardavtal som Panaxia slutit med handeln skulle Panaxia efter uppräkning av upphämtade kontanter, elektroniskt via sin bank överföra uppräknade medel till kundens konto. För att täcka underskott av medel i bolaget senarelade emellertid Panaxia, med eller utan kundernas godkännande, överföringarna med ett flertal dagar. Kundernas medel har efter uppräkningen förvarats i ett kontantlager som bl.a. använts till försäljning av växelkassor och till uttagsautomater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft25"&gt;Vid tidpunkten för konkursen hade Panaxia lämnat in en anmälan till Finansinspektionen om registrering enligt lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet. Något beslut om registrering fattades dock aldrig av Finansinspektionen eftersom Panaxia inte hade betalat anmälningsavgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Panaxias konkurs har synliggjort att det finns brister i regelverk för och tillsyn av kontanthanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;Verksamhet att bedriva värdetransport av kontanter omfattas av krav på tillstånd och tillsyn enligt lagen (1974:191) om bevaknings- företag. Hanteringen av kontanter i uppräkningscentraler och depåer omfattas dock inte av den lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Panaxia Security AB och Panaxia Kontantservice AB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft15"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;För verksamhet i uppräkningscentraler och depåer finns i dag inte något krav på tillstånd. När det gäller den tillsyn som sker med stöd av lagen om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet, omfattar tillsynen i huvudsak endast företagens efterlevnad av penningtvättsregelverket. Därutöver görs en prövning av ägare och ledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Det finns behov av att utreda ett antal frågor rörande reglering och tillsyn av kontanthantering. En särskild utredare bör få i uppdrag att göra detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Ett antal principer och förutsättningar ska ligga till grund för uppdraget. Utredningsarbetet ska ske utifrån ett helhetsperspektiv där hela kontanthanteringskedjan och dess aktörer ska omfattas. Syftet är att säkerställa ett sammanhängande och heltäckande regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft9"&gt;Helhetsperspektiv och övergripande ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft7"&gt;En välfungerande, effektiv och säker kontanthanteringskedja är nödvändig för att hushåll och företag ska ha tillgång till och möjlighet att använda sig av kontanter. Riksbanken ska enligt lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank (riksbankslagen) främja ett säkert och effektivt betalningsväsende samt svara för landets försörjning av sedlar och mynt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft27"&gt;Historiskt sett har Riksbanken haft ett omfattande engagemang i kontanthanteringen. I slutet av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; började Riksbanken dock begränsa sitt engagemang och en total omstrukturering ägde rum år 2005. I samband med att Riksbanken då omorganiserade sin kontant- hantering överläts den största delen av statens kontanthantering till den privata marknaden. I dag har ingen myndighet det övergripande ansvaret för kontanthanteringskedjan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft7"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;analysera kontanthanteringen före och efter den omstrukturering som Riksbanken beslutade år 2004 och redogöra för konsekvenserna av denna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;ta ställning till om det är lämpligt att även fortsättningsvis låta delar av kontanthanteringen skötas av den privata sektorn eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft15"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p790 ft7"&gt;om staten åter bör ta på sig ansvaret för hela eller ytterligare delar av kontanthanteringskedjan,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;analysera och klargöra Riksbankens roll i kontanthanteringen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;utreda om Riksbanken ska ha det övergripande ansvaret för kontanthanteringen eller om det finns någon annan mer lämpad myndighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft7"&gt;Utredningsuppdraget omfattar inte att se över allmänhetens tillgång till kontanter eller dess möjligheter att använda sig av kontanter i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Kontanthanteringskedjans olika aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft7"&gt;Kontanthanteringskedjans aktörer är i första hand Riksbanken, BDB och kontanthanteringsföretagen. I ett vidare perspektiv ingår även myndigheter (Finansinspektionen, länsstyrelserna m.fl.) och privata aktörer (banker och andra kreditinstitut, ägare, revisorer, handeln m.fl.) i kedjan. Det måste klarläggas vilka krav som behöver ställas på olika aktörer inom kontanthanteringskedjan och vilken eller vilka myndigheter som bör få ansvaret för hantering av eventuell anmäl- ningsskyldighet eller tillståndsgivning och tillsyn m.m. när det gäller dessa aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft7"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;kartlägga kontanthanteringens alla moment och dess aktörer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;analysera kontanthanteringsregelverket och identifiera bristerna i det,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;granska och dra slutsatser av hur motsvarande regelverk är utformat i andra länder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;lämna förslag på vilka krav i form av bl.a. anmälnings- eller tillståndsplikt, kapital och tillsyn som bör ställas på de aktörer som är verksamma inom kontanthanteringskedjan och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;överväga och lämna förslag på vilken eller vilka myndigheter som bör få uppdraget att ansvara för hantering av anmälan eller tillstånd, tillsyn och regelgivning m.m. när det gäller aktörerna inom olika delar av kontanthanteringskedjan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft15"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;Depåverksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft8"&gt;Den depåverksamhet som BDB bedriver faller inte under någon specifik finansmarknadslagstiftning. Verksamheten är inte heller tillståndspliktig, har inga kapitalkrav och står inte under tillsyn annat än indirekt via sina ägare, dvs. bankerna. Det kan inte uteslutas att brister i depåverksamheten kan medföra konsekvenser för tredje man.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft7"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;analysera och ta ställning till vilka särskilda krav som bör ställas på sådan verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft7"&gt;Utredningsuppdraget omfattar inte att se över vilka fysiska eller tekniska krav som bör kunna ställas på lokaler och säkerhet etc. i depåverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Kontanthanteringsföretagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft8"&gt;Kontanthanteringsföretag som är värdetransportföretag, dvs. transporterar kontanter, omfattas av lagen om bevakningsföretag samt förordningen (1989:149) om bevakningsföretag m.m. I lagen ställs vissa krav på bevakningsföretagen, bl.a. ska ledningsprövning göras. Värdetransportföretagen har tillstånd som bevakningsföretag och står som sådana under länsstyrelsens tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Vidare finns i lagen (2010:751) om betaltjänster (betaltjänstlagen) bestämmelser om bl.a. penningöverföringar. I 1 kap. 6 § betal- tjänstlagen görs dock undantag för tjänster som består av yrkesmässig, fysisk transport av kontanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;Sådan verksamhet som utförs vid uppräkningscentraler i anslutning till kontanttransport, s.k. uppräkningsverksamhet, omfattas inte av lagen om bevakningsföretag. Verksamheten vid uppräknings- centralerna omfattas inte heller av betaltjänstlagen då sådan verk- samhet anses vara omfattad av undantaget för transport av kontanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;I den utsträckning verksamheten innebär valutaväxling ska företaget vara registrerat som finansiellt institut hos Finans- inspektionen enligt lagen om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft7"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;granska och dra lärdomar av hur motsvarande verksamheter regleras i andra länder, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;analysera om det för hela eller delar av den verksamhet som kontanthanteringsföretagen bedriver, t.ex. uppräkningsverk-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft15"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p763 ft7"&gt;samhet, bör ställas särskilda krav på anmälnings- eller tillstånds- plikt, kapital, att hålla kundmedel avskilda från bolagets egna medel, försäkringar och tillsyn m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft7"&gt;Utredningsuppdraget omfattar inte att se över vilka fysiska eller tekniska krav som bör kunna ställas på lokaler och säkerhet i transport- och uppräkningsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft7"&gt;Andra tänkbara aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft7"&gt;Efter Panaxias konkurs har kritik riktats mot bl.a. ägarna, dvs. ett flertal banker, och mot företagets revisorer för att dessa inte vidtagit skarpare åtgärder tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;Utredaren ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;analysera om det inom ramen för kontanthanteringskedjan behövs ändringar i regelverket för revision och redovisning, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;utifrån kartläggningen av aktörerna i kontanthanteringskedjan ta ställning till om det finns behov även av att utvidga lagstift- ningen i fråga om andra aktörer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft9"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft25"&gt;Utredaren ska utarbeta de författningsförslag som behövs för att säkerställa ett heltäckande regelverk för kontanthanteringen i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Konsekvensbeskrivningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft25"&gt;Utredaren ska utifrån de regler som föreslås lämna en redovisning av de konsekvenser och kostnader som uppstår för enskilda, för företagen samt för staten. Om förslagen innebär ökade kostnader eller minskade intäkter för staten ska förslag till finansiering lämnas. Förslagens konsekvenser ska redovisas enligt &lt;NOBR&gt;14–15&lt;/NOBR&gt; a §§ kommitté- förordningen (1998:1474). Utredaren ska vid förslag till utformning av ny lagstiftning sträva efter att kostnaderna och de administrativa bördorna för berörda begränsas och hålls så låga som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft15"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;Samråd och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft25"&gt;Utredaren ska i sitt arbete samråda med berörda myndigheter, organisationer och företag som har relevans för utrednings- uppdraget. Utredaren ska också beakta pågående förhandlingar på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; som har relevans för uppdraget, bl.a. förhandlingarna om revision. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft7"&gt;(Finansdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft15"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;P class="p775 ft16"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft6"&gt;Intressenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft7"&gt;Under arbetets gång har utredningen har haft kontakt med en lång rad aktörer och intressenter. Nedan framgår de aktörer och intres- senter utredningen har haft kontakt med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft9"&gt;Myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft7"&gt;Arbetsmiljöverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft7"&gt;Ekobrottsmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft7"&gt;Finansinspektionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft7"&gt;Länsstyrelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft7"&gt;Post- och telestyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft7"&gt;Revisorsnämnden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft7"&gt;Riksbanken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft7"&gt;Rikspolisstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft9"&gt;Privata aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft7"&gt;Autocash ATM AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft7"&gt;Bankomat AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft7"&gt;Banqit AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft7"&gt;BDB Bankernas Depå AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft7"&gt;Forex Bank AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft7"&gt;Handelsbanken AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft7"&gt;ICA banken AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft7"&gt;Kontanten AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft7"&gt;Loomis Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft7"&gt;Nokas Värdehantering AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft7"&gt;Swedbank AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft15"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;Branschorganisationer och branschförbund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft7"&gt;Sparbankernas riksförbund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft7"&gt;Svenska Bankföreningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft7"&gt;Svensk Handel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Sveriges kommuner och landsting&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;SäkerhetsBranschen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft7"&gt;Visita Svensk Besöksnäring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Fackförbund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft7"&gt;Finansförbundet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft7"&gt;Handelsanställdas förbund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft7"&gt;Svenska Transportarbetareförbundet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Unionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Övriga aktörer och intresseorganisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft7"&gt;Hela Sverige ska leva, Riksorganisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;Lars-Henrik&lt;/NOBR&gt; Andersson, konkursförvaltare för Panaxiabolagen Niklas Arvidsson, docent Industriell Dynamik, KTH&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft15"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;P class="p811 ft58"&gt;Kartläggning av kontanthanteringen i andra länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft149"&gt;Innehållsförteckning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft11"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;Kartläggning av kontanthanteringen i andra länder ..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;281&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;&lt;A href="#page_272"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr33 td105"&gt;&lt;P class="p502 ft2"&gt;&lt;A href="#page_272"&gt;Introduktion...........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;A href="#page_272"&gt;283&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;&lt;A href="#page_273"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p502 ft2"&gt;&lt;A href="#page_273"&gt;Sammanfattning .....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;A href="#page_273"&gt;283&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p502 ft7"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;Norge&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p188 ft2"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;......................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;285&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p502 ft7"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p188 ft12"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;Kontanthanteringsflödet och aktörerna....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;285&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p502 ft2"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;Norges Bank...........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;286&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p502 ft2"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;Privata kontantdepåer............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;287&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p502 ft2"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;Värdebolagen..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;287&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p502 ft7"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p188 ft2"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;Regelverken.................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;288&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p502 ft7"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p188 ft12"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;Strukturens och regelverkens ändamålsenlighet.......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;289&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p502 ft2"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;Danmark .................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;290&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p502 ft7"&gt;&lt;A href="#page_280"&gt;4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p188 ft12"&gt;&lt;A href="#page_280"&gt;Kontanthanteringsflödet och aktörerna....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;A href="#page_280"&gt;290&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p502 ft2"&gt;&lt;A href="#page_280"&gt;Danmarks Nationalbank .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;A href="#page_280"&gt;290&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p502 ft2"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;Bankdepåerna .........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;291&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p502 ft7"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;BKS&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p188 ft7"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;291&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p502 ft2"&gt;&lt;A href="#page_282"&gt;Värdebolagen..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;A href="#page_282"&gt;292&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p502 ft7"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p188 ft2"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;Regelverken.................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;293&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p502 ft7"&gt;&lt;A href="#page_284"&gt;4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p188 ft12"&gt;&lt;A href="#page_284"&gt;Strukturens och regelverkens ändamålsenlighet.......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;A href="#page_284"&gt;294&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;&lt;A href="#page_285"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p502 ft2"&gt;&lt;A href="#page_285"&gt;Finland ....................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;A href="#page_285"&gt;295&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p502 ft7"&gt;&lt;A href="#page_285"&gt;5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p188 ft12"&gt;&lt;A href="#page_285"&gt;Kontanthanteringsflödet och aktörerna....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;A href="#page_285"&gt;295&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p502 ft2"&gt;&lt;A href="#page_286"&gt;Finlands Bank.........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;A href="#page_286"&gt;296&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p502 ft12"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;Kontraktsparterna: Automatia, Rekla och Ålandsbanken ..&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;297&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p502 ft2"&gt;&lt;A href="#page_288"&gt;Värdebolagen..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;A href="#page_288"&gt;298&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p502 ft7"&gt;&lt;A href="#page_288"&gt;5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p188 ft2"&gt;&lt;A href="#page_288"&gt;Reglering och tillsyn...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;A href="#page_288"&gt;298&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;SPAN style="padding-left:376px;"&gt;SOU 2014:61&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p812 ft7"&gt;&lt;A href="#page_290"&gt;5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p813 ft12"&gt;&lt;A href="#page_290"&gt;Strukturen och regelverkens ändamålsenlighet.........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;A href="#page_290"&gt;300&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;&lt;A href="#page_291"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p812 ft2"&gt;&lt;A href="#page_291"&gt;Nederländerna ........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;A href="#page_291"&gt;301&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p812 ft7"&gt;&lt;A href="#page_291"&gt;6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p813 ft12"&gt;&lt;A href="#page_291"&gt;Kontanthanteringsflödet och aktörerna ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;A href="#page_291"&gt;301&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p812 ft2"&gt;&lt;A href="#page_292"&gt;De Nederlandsche Bank ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;A href="#page_292"&gt;302&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p812 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_293"&gt;NHTO-depåsystemet ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;A href="#page_293"&gt;303&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p812 ft7"&gt;&lt;A href="#page_293"&gt;GSN&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p813 ft7"&gt;&lt;A href="#page_293"&gt;303&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p812 ft2"&gt;&lt;A href="#page_294"&gt;Värdebolagen ..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;A href="#page_294"&gt;304&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p812 ft7"&gt;&lt;A href="#page_294"&gt;6.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p813 ft2"&gt;&lt;A href="#page_294"&gt;Regelverken .................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;A href="#page_294"&gt;304&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p812 ft7"&gt;&lt;A href="#page_296"&gt;6.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p813 ft12"&gt;&lt;A href="#page_296"&gt;Strukturen och regelverkens ändamålsenlighet.........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;A href="#page_296"&gt;306&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p812 ft2"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;Tyskland..................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;307&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p812 ft7"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p813 ft12"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;Kontanthanteringsflödet och aktörerna ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;307&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p812 ft2"&gt;&lt;A href="#page_298"&gt;Deutsche Bundesbank............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;A href="#page_298"&gt;308&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p812 ft2"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;Värdebolagen ..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;309&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p812 ft7"&gt;&lt;A href="#page_300"&gt;7.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p813 ft2"&gt;&lt;A href="#page_300"&gt;Regelverken .................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;A href="#page_300"&gt;310&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p812 ft7"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;7.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p813 ft12"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;Strukturens och regelverkens ändamålsenlighet .......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;311&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p812 ft2"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;Storbritannien.........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;312&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;8.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p812 ft12"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;Kontanthanteringsflödet och aktörerna ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;312&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p812 ft2"&gt;&lt;A href="#page_303"&gt;Bank of England .....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;A href="#page_303"&gt;313&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p812 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_303"&gt;NCS-medlemmar ...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;A href="#page_303"&gt;313&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p812 ft2"&gt;&lt;A href="#page_304"&gt;Värdebolagen ..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;A href="#page_304"&gt;314&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;&lt;A href="#page_304"&gt;8.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p812 ft2"&gt;&lt;A href="#page_304"&gt;Regelverken ............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;A href="#page_304"&gt;314&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;8.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p812 ft12"&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;Strukturen och regelverkens ändamålsenlighet ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;316&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p812 ft2"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;Källförteckning.......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;317&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p812 ft7"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;9.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p813 ft2"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;Intervjuer .....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;317&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;&lt;A href="#page_309"&gt;9.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p812 ft12"&gt;&lt;A href="#page_309"&gt;Rapporter och presentationer................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;A href="#page_309"&gt;319&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;&lt;A href="#page_310"&gt;9.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p812 ft2"&gt;&lt;A href="#page_310"&gt;Regelverk ................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;&lt;A href="#page_310"&gt;320&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p814 ft15"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;
&lt;DIV id="p273dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361273x1.jpg/" id="p273img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft24"&gt;1 Introduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;Denna rapport är framtagen av Occam Associates på uppdrag av Kontanthanteringsutredningen. Informationsinsamlingen genom- fördes under hösten 2013 och slutlig rapport redovisades till Kontant- hanteringsutredningen i december 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Rapporten beskriver översiktligt den nuvarande strukturen och regelverken kring kontanthanteringen i sex europeiska länder: Norge, Danmark, Finland, Nederländerna, Tyskland och Storbritannien&lt;SPAN class="ft44"&gt;1&lt;/SPAN&gt;. I rapporten läggs störst vikt vid att beskriva grossistledet inom kontant- hanteringen och vilka regelverk som styr dessa verksamheter. Bank- regleringar beskrivs inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Urvalet av länder som studerats är inte nödvändigtvis representativt för hur kontanthanteringen är strukturerad i Europa som helhet. Endast ett av de valda länderna, Tyskland, har en traditionell struktur där centralbanken är en aktiv part i stora delar av kontantflödet, medan samma typ av system finns i flera andra större europeiska länder som inte studerats, till exempel Frankrike, Italien och Spanien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft25"&gt;Den primära informationskällan för rapporten är telefonintervjuer med centrala aktörer inom kontanthanteringen i respektive land. För samtliga länder har intervjuer genomförts med centralbanken, värdebolag, banker och i vissa fall andra aktörer som har en viktig roll inom kontanthanteringen. Intervjuerna har kompletterats med publikationer och regelverk i den mån det har funnits tillgängligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft24"&gt;2 Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft8"&gt;Vid genomgång av kontanthanteringen i Norge, Danmark, Finland, Nederländerna, Tyskland och Storbritannien kan konstateras att det i samtliga länder har skett någon form av förändring under de senaste åren. Centralbankerna har på olika sätt försökt minska sin roll i den fysiska kontanthanteringen, med undantag för Tyskland. I Tyskland har centralbanken en aktiv roll i kontanthanteringen och har som mål att minst hälften av sedlarna i omlopp ska kvalitetssorteras och äkthetskontrolleras i centralbanken. I övriga länder har kontanthanteringen organiserats kring privata depå- system där banker eller, i vissa fall, professionella sedelgrossister får räntekompensation av centralbanken för att förvara sedlar lokalt i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;England och Wales.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft15"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;banker eller i värdebolagens uppräkningscentraler. Detta är tänkt att öka effektiviteten i hanteringen och förbättra förutsättningarna för lokal recirkulation av sedlar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;I de decentraliserade kontanthanteringssystemen är en viktig uppgift för centralbankerna att säkerställa en fungerande struktur genom att utforma lämpliga villkor för sina egna kontanttjänster och de privata depåerna samt att utföra tillsyn. Områden som regleras är till exempel var depåer får vara lokaliserade, säkerhetskrav, sorterings- krav, avgifter för olika tjänster och villkor för in- och utleveranser från centralbanken. Generellt är syftet för alla centralbanker att åstadkomma en säker och effektiv kontanthantering, men utform- ningen av villkoren skiljer sig mellan länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Danmarks Nationalbank har de mest långtgående kraven på depåhållarna. Bland annat bestämmer den var depåerna ska vara lokaliserade och prislistorna för depåernas tjänster. I Norge, Finland och Nederländerna låter centralbankerna depåhållarna i större utsträckning själva bestämma förutsättningar för sin verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;En utmaning för centralbankerna i de decentraliserade depå- strukturerna är att säkerställa kvaliteten och äktheten på sedlarna i omlopp eftersom endast en liten del av sedlarna hanteras av central- bankerna. Den Europeiska Centralbanken (ECB) kom 2010 med en reglering om äkthets- och kvalitetssortering av sedlar för länderna inom eurozonen, som bland annat ställer krav på att sedelsorterings- maskinerna ska kontrolleras på löpande basis. Centralbankerna är ansvariga för tillsynen av denna reglering. Även i Norge och Storbritannien, som står utanför eurozonen, säkerställer central- bankerna kvalitet och äkthet på sedlarna i omlopp genom att göra stickprov och kontrollera sorteringsmaskinerna&lt;SPAN class="ft43"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;Centralbankernas kontanthanteringsregleringar riktar sig i huvudsak till bankerna, samtidigt som värdebolagen har en särskild roll i kontanthanteringen. I alla de studerade länderna har bankerna i stor utsträckning lagt ut sin kontanthantering på värdebolag. I Danmark och Nederländerna har bankerna gått samman och bildat sina egna värdebolag med centralbankernas samtycke. I Danmark är centralbanken delägare i värdebolaget och i Nederländerna sitter centralbanken i styrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft25"&gt;I samtliga länder utom Tyskland regleras värdebolagens transport- verksamhet av någon form av polismyndighet. Hanteringen av kontanterna i uppräkningscentralerna är däremot inte föremål för myndighetskontroll förutom i Tyskland och Nederländerna där det ställs krav på att värdebolagen har tillstånd som betalningsinstitut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft15"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;
&lt;DIV id="p275dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361275x1.jpg/" id="p275img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p817 ft25"&gt;om de ska ta över ägandet av kontanter i samband med uppräk- ningen. Emellertid är kraven högt ställda och hittills har inga värde- bolag beviljats tillstånd att bli betalningsinstitut i dessa länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft24"&gt;3 Norge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Kontanthanteringsflödet och aktörerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft8"&gt;Kontanthanteringen i Norge är organiserad i en depåstruktur där värdebolag förvaltar privata kontantdepåer och får räntekompensation av Norges Bank för de kontanter som förvaras i depåerna. Kontanterna i de privata kontantdepåerna ägs av de kommersiella bankerna. Figuren nedan åskådliggör flödet av kontanter i Norge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft7"&gt;Så kallad cash back, där konsumenter tar ut kontanter i butik i samband med inköp, har fått ett relativt stort genomslag i Norge. En stor del av kontanterna recirkulerar därför lokalt utan att komma in i grossistkedjan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft152"&gt;Privata&lt;SPAN style="padding-left:135px;"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Bank &lt;/SPAN&gt;kontantdep&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p821 ft152"&gt;Norges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td110"&gt;&lt;P class="p21 ft152"&gt;Värdebolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td96"&gt;&lt;P class="p21 ft152"&gt;Allmänhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td109"&gt;&lt;P class="p821 ft152"&gt;Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td110"&gt;&lt;P class="p21 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td96"&gt;&lt;P class="p21 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p822 ft152"&gt;Handeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft25"&gt;Norges Bank, de privata kontantdepåerna och värdebolagen har en central roll i kontanthanteringskedjan och beskrivs i mer detalj nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft15"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Norges Bank&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Norges Bank ansvarar för att ge ut sedlar och mynt och därigenom säkerställa samhällets tillgång på kontanter. Under detta ansvar är följande uppgifter centrala:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Produktion av nya sedlar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Lämna ut nya sedlar, ta emot säsongsöverskott och obrukbara sedlar för makulering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Säkerställa bra kvalitetet på sedlar och mynt i omlopp genom att definiera krav och kvalitetsnivåer för kvalitetssortering samt sätta upp regler som skapar incitament för inleveranser av slitna sedlar. Norges Bank följer upp kvalitet på sedlar och mynt i omlopp genom stickprover på de inleveranser som kommer till Norges Banks depåer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Utföra tillsyn av aktörerna inom kontantflödet (se regleringar och tillsyn nedan)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft27"&gt;Norges Bank har fem depåer av vilka de driver den i Oslo i egen regi. Driften av de övriga fyra depåerna hanteras av Nokas AS i Norge. Driften av depåerna innefattar också makuleringen av obrukbara sedlar som lämnas in till dessa depåer. Makuleringen av sedlar hanteras i ett särskilt avtal mellan Norges Bank och Nokas, där det bland annat ställs krav på särskild utrustning. Själva makuleringen och den utrust- ning som används i samband med makuleringen följs upp särskilt noga av Norges Bank.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft27"&gt;Endast banker får lämna in eller hämta ut kontanter från Norges Banks depåer. Det finns inga begränsningar för när de får lämna in eller hämta ut kontanter förutom de normala öppettiderna mellan klockan 08.00 och 15.30 på vardagar. Kontanterna som lämnas in ska vara sorterade och paketerade i standardenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;För att skapa incitament för lokal recirkulation tar Norges Bank en avgift vid inlämning och uttag av kontanter. Bytestransaktioner där slitna sedlar byts mot nya är dock gratis för att upprätthålla en hög kvalitet på sedlarna i omlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft15"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Privata kontantdepåer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft8"&gt;Privata aktörer får driva depåer och får räntekompensation av Norges bank för kontanter som förvaras i depån. Idag driver värdebolagen Loomis Norge AS och Nokas AS depåer där kontanterna ägs av Danske Bank. Norges Banks regelverk för kontantdepåer (beskrivs nedan) möjliggör för alla banker att ha depåer och flera banker kan ha behållningar i samma depå, men i praktiken har det blivit så att det bara är Danske Bank som har depåer och behållningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft7"&gt;Det är värdebolagen som driver verksamheten i depåerna. Banken som äger behållningen i depåerna får, i tillägg till räntekompensationen från Norges Bank, också en ersättning av värdebolagen för att de får använda sig av depån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft7"&gt;Depåerna i Norge är lokaliserade i värdebolagens uppräknings- centraler. Loomis driver sju depåer och Nokas driver sex depåer. Norges Bank ställer inga krav på var depåerna ska vara lokaliserade, de räknar med att det optimeras utifrån vad som är effektivt för aktörerna på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;Värdebolagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Marknaden för värdebolag är koncentrerad till två stora aktörer, Loomis AS och Nokas AS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Nokas etablerades 2001 som en avknoppning från Norges Bank och bestod då av lokalkontor där verksamheten i huvudsak var kommersiell kontanthantering. Nokas ägdes initialt av Norges Bank och ett antal affärsbanker, men ägandet har nu förändrats. Bolagets ursprung förklarar att Nokas idag driver fyra depåer åt Norges Bank i anslutning till sina uppräkningscentraler och privata kontantdepåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Vid sidan av att driva depåerna sköter värdebolagen uppräkning och transporter för de flesta banker i Norge. Värdebolagen sköter också uppräkning och transporter för handlare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Värdebolagen övertar ägandet av kontanterna efter att de är uppräknade och överförda till kundens konto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft15"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Regelverken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft10"&gt;Reglering och tillsyn av &lt;SPAN class="ft7"&gt;d&lt;/SPAN&gt;e privata kontantdepåerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Norges Bank reglerar de privata kontantdepåerna genom villkoren för räntekompensation. Villkoren syftar till att få kontanter att i största möjliga omfattning cirkulera lokalt och att bara verklig överskotts- och underskottslikviditet ska hanteras via Norges Banks egna depåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;För att få räntekompensation krävs att både depåbanken/bankerna och depåförvaltaren följer alla bestämmelser i villkoren och att det finns ett avtal mellan Norges Bank och depåförvaltaren och mellan depåförvaltaren och depåbanken/bankerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft27"&gt;Öppettider och avgifter för inleverans och uttag får depå- förvaltarna själva bestämma så länge motparterna behandlas lika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Norges Bank ställer också krav på att kontanterna i beräknings- underlaget för räntekompensationen förvaras samlat och avskilt från övriga behållningar. Kontanterna ska vara organiserade på ett systematiskt sätt så att Norges Bank enkelt kan stämma av och kontrollera dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;Depåförvaltaren ska varje dag räkna igenom kontanterna och stämma av registrerad behållning. En genomförd inventering ska dokumenteras och signeras. Den registrerade behållningen vid depåns stängningstid utgör grunden för beräkning av räntekompensationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft25"&gt;Norges Bank utför tillsyn över att det belopp som rapporterats som grund för räntekompensationen svarar mot innehållet i depåerna. Tillsynen utförs genom att Norges Bank besöker depåerna ett antal gånger per år. Dagen före besöket meddelas depåförvaltaren och depå- banken om Norges Banks besök. För denna tillsyn tar Norges Bank ingen avgift. På uppdrag av Norges Bank gör också en oberoende revisor en operationell och finansiell revision av depåerna två gånger om året. Kostnaden för revision står depåförvaltaren/depåbanken för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft10"&gt;Reglering och tillsyn av värdebolagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft27"&gt;Värdebolagens transportverksamhet omfattas av lagen om bevak- ningsföretag. Enligt denna lag krävs det att värdetransportverk- samheter har ett särskilt tillstånd utfärdat av polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft25"&gt;Personalen som genomför värdetransporterna ska vara ostraffad och ha genomgått en utbildning. Efter slutförd utbildning med godkänt resultat får förarna en licens. Polisen är ansvarig för tillsynen av värdetransportverksamheten och kan göra kontroller av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft15"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft7"&gt;förarnas licenser och företagets tillstånd utan förvarning. Polisen finansierar denna tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;För värdebolagens uppräkningsverksamhet finns inga särskilda regler i Norge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;Tillsyn av fristående uttagsautomatföretag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Det enda fristående nätverk av uttagsautomater som finns i Norge, Kontanten AB, samarbetar med en bank, så tillsynen sker inom ramen för banktillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Strukturens och regelverkens ändamålsenlighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft7"&gt;Samtliga aktörer i Norge uppfattar att systemet för kontant- hanteringen fungerar effektivt. Det finns en klar ansvarsfördelning mellan Norges Bank, bankerna och värdebolagen. Systemet upplevs som flexibelt och ger utrymme för aktörerna på marknaden att finna sina egna lösningar. I och med att Norges Bank inte har en så aktiv roll i kontantflödet kan det dock vara en utmaning att säkerställa kvaliteten på sedlarna i omlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Det förekommer dock diskussioner om likabehandling av Nokas och Loomis. Eftersom Nokas driver depåer åt Norges Bank skulle de kunna få fördelar genom närhet till dessa och möjlighet att fördela sina fasta kostnader på dem. Även om det i teorin skulle vara möjligt för Loomis att konkurrera om kontrakt för drift av Norges Banks depåer är inträdesbarriärerna höga. Det skulle bland annat krävas att Loomis bygger anläggningar som möter Norges Banks säkerhetskrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft15"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;
&lt;DIV id="p280dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361280x1.jpg/" id="p280img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft24"&gt;4 Danmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Kontanthanteringsflödet och aktörerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft25"&gt;I Danmark är kontanthanteringen organiserad i en depåstruktur där bankerna lagrar kontanter och får räntekompensation av Danmarks Nationalbank för det. Danmarks Nationalbank interagerar endast med bankdepåerna, som sedan hanterar kontanttransaktioner med den övriga marknaden. Driften av depåerna har bankerna lagt ut på entreprenad till Bankernes Kontantservice (BKS) som ägs av Nationalbanken och ett antal banker tillsammans. Figuren nedan åskådliggör flödet av kontanter i Danmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft152"&gt;Bank&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft152"&gt;National-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p21 ft152"&gt;Bank-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p21 ft152"&gt;Värde-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p21 ft152"&gt;Allmänhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p832 ft152"&gt;banken depåer bolag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft152"&gt;Handeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft7"&gt;Danmarks Nationalbank, bankdepåerna, BKS och värdebolagen har en central roll i grossistflödet av kontanter och beskrivs i mer detalj nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft10"&gt;Danmarks Nationalbank&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft28"&gt;Nationalbankens huvudsakliga ansvar i kontantflödet är att ge ut sedlar och mynt. Under detta ansvar är följande uppgifter centrala:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Produktion av sedlar och mynt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft15"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p837 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Leverans av nya sedlar och mottagande av obrukbara sedlar, inklusive efterföljande kontrollräkning och makulering (makulering av sedlar får endast utföras av Nationalbanken)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Transport av sedlar mellan Nationalbanken och bankdepåerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft7"&gt;Hela flödet av sedlar till och från Nationalbanken går via bank- depåerna; det är endast de banker som äger depåerna som får hämta ut eller lämna in kontanter i Nationalbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft7"&gt;Nationalbankens tjänster är avgiftsfria. Det finns inga begräns- ningar för när depåbankerna får hämta ut nya kontanter, lämna in obrukbara kontanter eller lämna in likviditetsöverskott till Nationalbanken, men de ska i första hand själva hantera under- och överskottslikviditet genom transaktioner mellan sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;Bankdepåerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft8"&gt;Det finns två depåer i Danmark: en i Köpenhamn som ägs av Nordea och en i Århus som ägs av Danske Bank. Det är Nationalbanken som bestämmer var depåerna ska vara lokaliserade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Kontantbeståndet i depåerna ägs och hanteras av bankerna. Som ersättning får de ett räntefritt lån hos Nationalbanken motsvarande värdet av innehavda kontanter. För att detta ska gälla krävs att bankerna ställer säkerheter hos Nationalbanken som motsvarar värdet av kontanterna i depån. Det finns en maxgräns för hur stor depåbehållning bankerna kan få räntekompensation för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Driften av de två depåerna har bankerna lagt ut på Bankernes Kontantservice (BKS).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;BKS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft25"&gt;Bankernes Kontantservice (BKS) bildades 2011 efter ett antal rån mot uppräkningscentraler i Danmark, inklusive ett rån mot en av Nationalbankens depåer. Man beslutade då att systemet behövde ses över och förbättras. En arbetsgrupp med företrädare för den danska bankföreningen och Nationalbanken sattes samman för att utarbeta ett förslag. Resultatet av gruppens arbete blev bl.a. att BKS bildades och att antalet bankdepåer minskade från elva till dagens två. Huvudsyftet bakom dessa förändringar i strukturen var att öka den fysiska säkerheten och effektivisera arbetsprocesserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft15"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;Nationalbankens transporter till och från depåerna har minskat avsevärt sedan genomförandet av dessa förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft25"&gt;BKS ägs av Nationalbanken (25 %), Danske Bank (25 %), Nordea (20 %) och några av de mindre danska bankerna (tillsammans 30 %). BKS sköter transport och uppräkning av kontanter för en majoritet av de danska bankerna, både för sina ägare och för andra banker. Bolaget sköter även transport och uppräkning av kontanter för handlare men de står för en minoritet av BKS kundbas. BKS handlar inte upp några tjänster från de övriga värdebolagen utan utför samtliga kontant- hanteringstjänster i egen regi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft7"&gt;BKS verksamhet omfattar bland annat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Kontanthantering för uttagsautomater och bankkontor, inklusive transporter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Hämtning och uppräkning av depositioner i bankernas service- boxar samt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;SafePay-kassetter&lt;/NOBR&gt; från handlare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Hantering av utländsk valuta för bankernas räkning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft7"&gt;BKS har över 80 bankkunder i Danmark och mer än 300 anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Värdebolagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft7"&gt;Loomis Danmark A/S och Nokas A/S är de största värdebolagen i Danmark, i tillägg till BKS. Loomis och Nokas kundbas består i huvudsak av handlare men de utför också kontanthanteringstjänster för ett antal mindre banker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft25"&gt;Loomis och Nokas driver inga egna depåer utan åker dagligen till de två bankdepåerna som BKS driver för att lämna in och hämta ut kontanter. Värdebolagen skulle i teorin kunna driva egna depåer genom en sponsorbank, men de kommersiella och praktiska förut- sättningarna för detta är oklara eftersom en betydande majoritet av de danska bankerna är nära knutna till BKS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft15"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Regelverken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Reglering och tillsyn av depåerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft7"&gt;Driften av depåerna regleras genom avtal mellan Nationalbanken och de enskilda bankerna samt av ett antal regler som fastställts av Nationalbanken och anger standarder för paketering och sortering av sedlar och mynt för leverans till depåerna eller till Nationalbanken. Reglerna anger även öppettider för depåerna, avgifter som depåbankerna får ta ut från de banker som använder depån och ett antal praktiska frågor såsom bokföring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft8"&gt;Endast banker får lämna in och hämta ut kontanter i depåerna. Det innebär att när värdebolagen vill göra affärer med depåerna måste de gå via sin bank. Depåerna är öppna för in- och utleveranser mellan klockan 8.00 och 15.00. Kontantbeståndet som depån har klockan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;15.30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;är det som ligger till grund för det räntefria lånet i National- banken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Sorteringskraven innebär att brukbara och obrukbara sedlar ska separeras före leverans till depåerna eller till Nationalbanken. Depåerna kan recirkulera paketerade sedelbuntar utan ytterligare kontroller och behöver därmed i huvudsak endast återlämna obruk- bara sedlar till Nationalbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;För att täcka kostnaderna för driften av depåerna, har bankerna rätt att ta ut en transaktionsavgift från de banker som använder sig av depån. Denna avgift består av en grundavgift samt en avgift som stiger proportionerligt med värdet av transaktionen, dock finns en maxavgift per transaktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Nationalbanken ansvarar för och finansierar tillsynen av depåerna. Tillsynen utförs genom att Nationalbanken besöker depåerna utan förvarning, vilket typiskt sker en till två gånger om året. Syftet med tillsynen är i huvudsak att kontrollera att angiven mängd kontanter finns i depåerna och att kontanterna är sorterade och paketerade i enlighet med de krav som anges i regleringarna. Dessutom gör Nationalbankens revisorer kontroller av depåerna med jämna mellanrum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;Reglering och tillsyn av värdebolagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft25"&gt;Värdebolagens transportverksamhet omfattas av lagen om bevak- ningsföretag. För att bedriva transport av kontanter krävs ett tillstånd som utfärdas av polismyndigheten och att ägarna till bolaget är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft15"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;ostraffade. Dessutom krävs att samtliga förare och ledningen i bolaget är godkända av polisen. Polisen utför tillsyn av värdebolagens transportverksamhet och tillsynen finansieras av staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft7"&gt;För värdebolagens uppräkningsverksamhet finns inga särskilda tillämpliga regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft8"&gt;För ett par år sedan påbörjades ett arbete med att ta fram en säkerhetsstandard (DS3999) för värdebolag i Danmark. Standarden omfattar bland annat särskilda säkerhetskrav för uppräknings- centralerna, ledningens ansvar och krav på dokumentation. Arbetet initierades av Nationalbanken och bankföreningen och representanter från Nationalbanken, bankerna och värdebolagen har deltagit i processen. Standarden kommer sannolikt att börja gälla från 2015. I så fall kommer det då att krävas att värdebolag följer standarden för att kunna erbjuda sina tjänster till banker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft8"&gt;Sedan 2012 omfattas även värdebolagens verksamhet av penning- tvättslagstiftningen. Förhandlingar pågår dock mellan Finanstilsynet och värdebolagen kring detta, eftersom värdebolagen menar att detta är reglerat genom bankerna som hanterar värdebolagens kontanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft7"&gt;Det finns inga särskilda revisionskrav på värdebolag i Danmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Tillsyn av fristående uttagsautomatföretag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Det finns i princip inga fristående uttagsautomatföretag i Danmark utan samtliga uttagsautomater ägs av bankerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Strukturens och regelverkens ändamålsenlighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft7"&gt;Strukturen för kontanthanteringen i Danmark är i en transformations- period och det är svårt att säga vilka effekter de olika förändringarna kommer att ha på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Att paketerade sedelbuntar kan cirkulera mellan banker och depåer och bara räknas när de öppnas minskar avsevärt antalet sedlar som sorteras och uppfattas som väldigt effektivt av Nationalbanken. I princip räknar Nationalbanken sedlarna bara vid ett tillfälle från det att de distribueras som nya sedlar till dess att de tas emot för destruktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Övriga värdebolag anser att bildandet av BKS skapar ojämna konkurrensförhållanden på marknaden. BKS har en särställning genom att bolaget är det enda som idag driver depåer och att Nationalbanken är delägare, vilket kan innebära att BKS gynnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft15"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Regleringarna kring driften av bankdepåerna som fastställts av Nationalbanken uppfattas av vissa banker som väldigt hårda, bland annat vad gäller sorteringskraven. I depåsystem i vissa andra länder räcker det med att sedlarna är räknade för att man ska få ränta på sedlarna. Dessutom är det Nationalbanken och inte bankerna själva som bestämmer vilka avgifter de får ta ut av dem som använder sig av depåerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft24"&gt;5 Finland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Kontanthanteringsflödet och aktörerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Finland är en del av eurozonen där den Europeiska Centralbanken (ECB) svarar för det övergripande regelverket för euroländernas kontanthantering. Samtidigt finns det utrymme för länderna att själva utforma distributionssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;Grossistflödet av kontanter i Finland regleras i ett avtal, Kontantförsörjningsavtalet, mellan Finlands Bank och dess tre kontraktsparter, Automatia, Rekla och Ålandsbanken. En betydande majoritet av kontantflödet går via Automatia, som hanterar kontantflöden för samtliga banker i Finland förutom Ålandsbanken. Rekla sköter kontantflöden för återförsäljare inom &lt;NOBR&gt;S-gruppen,&lt;/NOBR&gt; den största detaljhandelskoncernen i Finland. Ålandsbanken driver en egen uppräkningscentral och en egen depå på Åland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;2012 infördes ett så kallat Notes Held to &lt;NOBR&gt;Order-depåsystem&lt;/NOBR&gt; (NHTO) som innebär att kontraktsparterna har möjlighet att hålla lager av sedlar för Finlands Banks räkning. Hitintills är det endast Ålandsbanken som har valt att ha en &lt;NOBR&gt;NHTO-depå.&lt;/NOBR&gt; Figuren nedan åskådliggör flödet av kontanter i Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft15"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;
&lt;DIV id="p286dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361286x1.jpg/" id="p286img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td114"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td115"&gt;&lt;P class="p842 ft156"&gt;NHTO-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td116"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr32 td117"&gt;&lt;P class="p21 ft152"&gt;Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td114"&gt;&lt;P class="p21 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p843 ft156"&gt;depåer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td116"&gt;&lt;P class="p21 ft77"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td114"&gt;&lt;P class="p21 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td116"&gt;&lt;P class="p21 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td117"&gt;&lt;P class="p21 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td114"&gt;&lt;P class="p21 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td115"&gt;&lt;P class="p21 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td116"&gt;&lt;P class="p21 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td117"&gt;&lt;P class="p21 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td51"&gt;&lt;P class="p844 ft152"&gt;Finlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td118"&gt;&lt;P class="p845 ft152"&gt;Kontrakts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td119"&gt;&lt;P class="p846 ft152"&gt;Värde-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr37 td120"&gt;&lt;P class="p847 ft152"&gt;Allmänhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p848 ft152"&gt;Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p843 ft152"&gt;parter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p846 ft152"&gt;bolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td120"&gt;&lt;P class="p21 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p849 ft152"&gt;Handeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft7"&gt;Finlands Bank, Automatia, Rekla och Ålandsbanken samt värde- bolagen har en central roll i kontanthanteringskedjan och beskrivs i mer detalj nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Finlands Bank&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft27"&gt;Finlands Bank har ensamrätt att ge ut sedlar och mynt och makulera sedlar. Finlands Bank ansvarar också för att säkerställa att kontanterna som är i omlopp är äkta och av bra kvalitet i enlighet med ECB beslut 2010/14. Att aktivt delta i samarbetet inom eurozonen är också en viktig uppgift för Finlands Bank.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Finlands Banks kontanthanteringstjänster erbjuds från de två regionkontoren i Vanda och Uleåborg, som är öppna mellan klockan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;9.00&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;och 16.00 på vardagar. Finlands Bank tar ingen avgift för inleverans eller beställning av sedlar men ställer minimikrav på sedel- volymen. Sedlarna som lämnas in till Finlands Bank ska vara räknade men behöver inte vara sorterade. Finlands Bank räknar och sorterar samtliga sedlar som lämnas in till den.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft25"&gt;Finlands Bank erbjuder sina tjänster inom kontanthantering till parter som har ingått kontrakt med Finlands Bank. Alla professionella sedelgrossistaktörer (banker, värdebolag och andra aktörer) som uppfyller vissa krav kan teckna kontrakt. Finlands Bank sätter inga begränsningar för när kontraktsparterna får lämna in säsongsöverskott och obrukbara sedlar eller hämta ut nya sedlar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft15"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p630 ft28"&gt;I enlighet med &lt;NOBR&gt;ECB-regleringarna&lt;/NOBR&gt; (ECB Target2 rules) får endast banker vara medlemmar i Finlands Banks clearingsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Kontraktsparterna: Automatia, Rekla och Ålandsbanken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Finlands Bank har tre kontraktsparter inom kontanthanteringen: Automatia, Rekla och Ålandsbanken. Cirka 85 procent av kontantflödet i Finland går via Automatia. Resterande går via Rekla och en mycket liten del hanteras av Ålandsbanken på Åland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Automatia &lt;/SPAN&gt;ägs till lika stor del av de tre största bankerna i Finland: Nordea, Danske Bank och OP Pohjola. Automatia är företrädare för samtliga banker i relationen med Finlands Bank i kontanthanteringen, med undantag för Ålandsbanken. Automatia äger och driver de flesta uttagsautomaterna i Finland under varumärket Otto samt sköter försörjning och transport av kontanter för bankernas räkning. Den praktiska hanteringen av kontanter och automater lägger Automatia ut på värdebolagen, G4S (Finland) Oy och Loomis Suomi Oy. Automatias egen personal, omkring 20 personer, arbetar i huvudsak med att kontrollera flödena av kontanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Automatia övertar ägandet av kontanterna efter att de har blivit räknade på en uppräkningscentral av G4S eller Loomis. Ägandet av kontanterna övergår alltså inte till bankerna eller värdebolagen. På uppräkningscentralerna förvaras lager av sedlar för Automatias räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Reklas &lt;/SPAN&gt;verksamhet är koncentrerad till att erbjuda kontant- hanteringstjänster för företag inom &lt;NOBR&gt;S-gruppen,&lt;/NOBR&gt; som kontrollerar cirka 40 procent av detaljhandeln i Finland. Rekla driver sju upp- räkningscentraler, däremot läggs transporter till och från uppräk- ningscentralerna ut på värdebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Ålandsbanken &lt;/SPAN&gt;driver en uppräkningscentral och förvarar kontanter i en &lt;NOBR&gt;NHTO-depå&lt;/NOBR&gt; i Mariehamn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft7"&gt;Som en del i kontraktet med Finlands Bank tillåts kontrakts- parterna hålla lager av sedlar över natten för Finlands Banks räkning via ett &lt;NOBR&gt;NHTO-depåsystem.&lt;/NOBR&gt; Som ersättning för att hålla dessa lager ökar Finlands Bank kontraktspartens tillgodohavande på kontot hos Finlands Bank med ett belopp som motsvarar summan av de kontanter som förvaras i depån. Med andra ord blir det som en slags räntekompensation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft28"&gt;I Finland introducerades &lt;NOBR&gt;NHTO-depåsystemet&lt;/NOBR&gt; i början av 2012 och hitintills är det endast Ålandsbanken som har valt att delta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft15"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Automatia och Rekla har inte ansett att &lt;NOBR&gt;NHTO-depåsystemet&lt;/NOBR&gt; är kostnadseffektivt utan menar att det är billigare för dem att transportera kontanterna till Finlands Banks regionkontor för att få ränta på pengarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft10"&gt;Värdebolagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Marknaden för värdebolag i Finland är koncentrerad till två stora aktörer, Loomis Suomi Oy och G4S (Finland) Oy. Det finns också ett antal mindre, lokala värdebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;Loomis äger och driver fem uppräkningscentraler och G4S äger och driver sju uppräkningscentraler. G4S och Loomis sköter uppräk- ningen av kontanter för mer eller mindre alla banker i Finland som erbjuder kontanttjänster samt uppräkning och transport av kontanter för handlare som inte är del av &lt;NOBR&gt;S-gruppen.&lt;/NOBR&gt; Som underleverantörer till Automatia sköter G4S och Loomis också deras kontantflöden och uttagsautomater samt transporterar kontanter till och från central- banken, bankkontor och uttagsautomater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;Värdebolagen övertar aldrig ägandet av kontanterna efter att de har blivit uppräknade på uppräkningscentralerna. Ägandet övergår direkt till Automatia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Reglering och tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft10"&gt;Reglering och tillsyn av kontraktsparterna inklusive NHTO- depåerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;I kontantförsörjningsavtalet mellan Finlands Bank och Automatia, Rekla och Ålandsbanken regleras förutsättningar för beställning och inlämning av sedlar till Finlands Bank (se ovan) och NHTO- depåsystemet. Enligt avtalet förbinder sig också parterna att använda samma &lt;NOBR&gt;IT-system&lt;/NOBR&gt; som Finlands Bank använder, CashSSP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Förutsättningar för att hålla lager av sedlar i &lt;NOBR&gt;NHTO-depåsystemet&lt;/NOBR&gt; i Finland är bland annat följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Avtalsparterna ska ställa godkända säkerheter hos Finlands Bank&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft15"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p854 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Sedlarna och mynten ska förvaras i uppräkningscentraler som är kontrollerade och godkända av Finlands Bank. I vissa fall kan Finland Bank godkänna andra platser än uppräkningscentraler som förvaringsplatser för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;NHTO-depåer&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Finlands Bank fastställer maxbeloppet av sedlar som får förvaras i depåerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Kontanterna som placeras i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;NHTO-depåerna&lt;/NOBR&gt; ska vara räknade och förpackade samt förvaras separat från andra kontanter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Finlands Bank deltar inte i transporten av kontanter till NHTO- depåerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;NHTO-depåsystemet&lt;/NOBR&gt; är förhållandevis nytt i Finland och har inte prövats i någon större utsträckning eftersom endast en mycket liten del av kontantflödet går via det systemet idag. Om utvecklingen blir sådan att även Automatia och Rekla ansluter sig till NHTO- depåsystemet och att kontantflödet som hanteras via systemet därmed ökar kan villkoren komma att förändras. Det är först när NHTO- depåsystemet har prövats på riktigt som lämpliga förutsättningar kan fastställas, menar Finlands Bank.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;Finlands Bank ansvarar för och finansierar tillsynen av NHTO- depåerna som syftar till att kontrollera att angiven mängd sedlar finns i depån, att sedlarna i depån är äkta och att kraven på den fysiska säker- heten i depån uppfylls. Om beloppet i depån inte stämmer överens med vad depåhållaren meddelat Finlands Bank blir depåhållaren skyldig att betala en avgift. Kvaliteten på sedlarna och mynten i depån kan kontrolleras på plats i depån eller genom att Finlands Bank ber om slumpmässiga stickprov på sedlar och mynt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft28"&gt;Finlands Bank ansvarar också för och finansierar tillsynen av kontraktsparternas sedelsorteringsprocesser i enlighet med ECB beslut 2010/14 om äkthets- och kvalitetsortering av sedlar. Till- synen utförs genom att Finlands Bank gör besök på uppräknings- centralerna för att kontrollera att sedelsorteringsmaskinerna endast accepterar äkta och brukbara sedlar. Dessutom måste alla som bedriver uppräkning av kontanter skicka en sorteringsmaskins- rapport till Finlands Bank två gånger om året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft15"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Regleringar och tillsyn av värdebolagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Värdebolagens transportverksamhet omfattas av lagen om privata säkerhetsföretag. Enligt lagen krävs en licens för att bedriva värdetransportverksamhet och att den verkställande direktören i bolaget är godkänd av myndigheterna. Dessutom krävs att förarna av värdetransporterna har en licens. För att få en licens som förare krävs att man genomgår en utbildning på 100 timmar. Polisen ansvarar för och finansierar tillsynen av värdetransportverksam- heterna. Inom polisen finns en särskild grupp som är ansvarig för att kontrollera förarnas licenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;För uppräkning av kontanter finns inga särskilda regler vid sidan av kraven på äkthets- och kvalitetssortering i enlighet med ECB/2010/14 (som beskrivits ovan). Finlands Bank ansvarar för tillsynen av denna reglering och gör löpande kontroller av sedel- sorteringsmaskinerna i värdebolagens uppräkningscentraler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft10"&gt;Tillsyn av fristående uttagsautomatföretag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;I Finland finns i princip bara ett fristående uttagsautomatföretag, Eurocash, som äger en minoritet av uttagsautomaterna i Finland. Den absoluta majoriteten av uttagsautomaterna ägs av Automatia. Finlands Bank kontrollerar kvalitet och äkthet på sedlarna i uttagsautomaterna genom att ta stickprov på sedlar från uttags- automaterna och kontrollera dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Strukturen och regelverkens ändamålsenlighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft30"&gt;Aktörer inom kontanthanteringskedjan är i huvudsak nöjda med strukturen och regelverket i Finland. Emellertid har ett antal brister identifierats:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Finlands Bank räknar och sorterar samtliga sedlar som lämnas in, trots att sedlarna redan har räknats en gång på uppräk- ningscentralen. Det innebär alltså att sedlar dubbelräknas, vilket inte är effektivt utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Den lokala cirkulationen av sedlar är begränsad eftersom NHTO- depåsystemet inte tillämpas i någon större omfattning. Automatia och Rekla anser inte att &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;NHTO-depåsystemet&lt;/NOBR&gt; är kostnadseffektivt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft15"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p859 ft7"&gt;och har därför valt att stå utanför. Det gör att transporterna till och från Finlands Banks två regionkontor blir många&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Värdebolagens verksamhet är inte reglerad i någon större utsträckning. Det pågår diskussioner inom ECB hur regleringen och tillsynen av värdebolagen kan förbättras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft7"&gt;För att undvika dubbelräkning av sedlar och för att öka den lokala cirkulationen av sedlar överväger Finlands Bank att ställa högre kvar på inleveranserna av sedlar, exempelvis genom att kräva att sedlarna som lämnas in till Finlands Bank ska vara sorterade. Finlands Bank hoppas att även Rekla och Automatia ska ansluta sig till &lt;NOBR&gt;NHTO-depåsystemet&lt;/NOBR&gt; framöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft24"&gt;6 Nederländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Kontanthanteringsflödet och aktörerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft7"&gt;Nederländerna är en del av eurozonen där den Europeiska Centralbanken (ECB) svarar för det övergripande regelverket för euroländernas kontanthantering. Samtidigt finns det utrymme för länderna att själva utforma distributionssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;En majoritet av kontantflödet i Nederländerna hanteras genom ett kontrakt, Cash Distribution Agreement (CDA), mellan central- banken, De Nederlandsche Bank (DNB), och de sex kommersiella banker som är de mest aktiva inom kontanthanteringen. Kontrakts- bankerna har möjlighet att hålla lager av sedlar för DNB:s räkning via ett så kallat Notes Held to &lt;NOBR&gt;Order-depåsystem&lt;/NOBR&gt; (NHTO). NHTO- systemet är i bruk i alla euroländer där depåsystem tillämpas. Driften av &lt;NOBR&gt;NHTO-depåerna,&lt;/NOBR&gt; transporten och uppräkningen av kontanter har bankerna lagt ut på värdebolagen. För ett par år sedan gick de tre största bankerna i Nederländerna samman och bildade ett bolag, Geld Service Nederland (GSN), som sköter uppräkningen av kontanter för sina ägare och andra bankers räkning. Figuren nedan åskådliggör flödet av kontanter i Nederländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft15"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;
&lt;DIV id="p292dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361292x1.jpg/" id="p292img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td121"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td119"&gt;&lt;P class="p188 ft152"&gt;NHTO-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr22 td122"&gt;&lt;P class="p21 ft152"&gt;Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td121"&gt;&lt;P class="p21 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft159"&gt;depåer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr38 td121"&gt;&lt;P class="p862 ft152"&gt;DNB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr39 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft152"&gt;Värdebolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr38 td122"&gt;&lt;P class="p863 ft152"&gt;Allmänhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td111"&gt;&lt;P class="p848 ft152"&gt;(GSN)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td121"&gt;&lt;P class="p21 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td122"&gt;&lt;P class="p21 ft153"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p864 ft152"&gt;Handeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft7"&gt;De Nederlandsche Bank, &lt;NOBR&gt;NHTO-depåerna,&lt;/NOBR&gt; GSN och värdebolagen har en central roll i grossistflödet av kontanter i Nederländerna och beskrivs i mer detalj nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;De Nederlandsche Bank&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;DNB har följande roll med avseende på cirkulationen av kontanter i Nederländerna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Lämnar ut brukbara sedlar, tar emot säsongsöverskott och obrukbara sedlar för makulering (makulering av sedlar får endast utföras av DNB)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Utför tillsyn av aktörerna inom kontantflödet (se regleringar och tillsyn nedan) samt kvalitets- och äkthetskontrollerar sedlarna i cirkulation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Arbetar för att utveckla och förbättra kontanthanteringen bland annat som ordförande i ”Interbank Cash Committee”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft28"&gt;DNB har endast ett kontor och detta ligger i Amsterdam. Härifrån hanteras de flesta av DNB:s tjänster med avseende på kontant- hanteringen. DNB:s tjänster är avgiftsfria och erbjuds till banker. Det finns inga begränsningar för när banker får lämna in säsongs- överskott, obrukbara sedlar eller hämta ut nya sedlar från DNB. Sedlarna som lämnas in ska vara räknade men behöver inte vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft15"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft7"&gt;sorterade. DNB räknar och sorterar alla sedlar som lämnas in till banken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft7"&gt;Endast en begränsad del av sedlarna i cirkulation sorteras av DNB. Majoriteten av sedlarna hanteras via &lt;NOBR&gt;NHTO-depåsystemet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;NHTO-depåsystemet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;NHTO-depåsystemet&lt;/NOBR&gt; introducerades för ett par år sedan i Nederländerna och innebär att kontraktsbankerna får hålla lager av sedlar för DNB:s räkning i bankernas egna lokaler eller i värdebolags uppräkningscentraler. I dagsläget finns det cirka tio &lt;NOBR&gt;NHTO-depåer.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Som ersättning för att bankerna lagrar sedlar för DNB:s räkning erhåller de indirekt ränta på sedlarna över natten genom att tillgodohavandena på bankernas konton i DNB ökar med en summa motsvarande beloppet som ligger i depån. Klockan 23.00 övergår ägandet av sedlarna i depån till DNB och klockan 04.00 dagen därpå återgår ägandet till bankerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft30"&gt;Endast banker får lämna in och hämta ut sedlar från NHTO- depåerna i Nederländerna. Det innebär att när värdebolagen vill göra affärer med depån måste de gå via en bank.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;GSN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;DNB ville uppnå en effektivare kontanthantering och var 2010 drivande bakom att de tre största bankerna, ABN Amro, ING och RABO, gick samman och bildade ett bolag, Geld Service Nederland (GSN). GSN sköter uppräkning av kontanter och driver NHTO- depåer för sina ägares räkning samt erbjuder sina tjänster till andra banker i Nederländerna. GSN har dock av konkurrensskäl förbjudits att erbjuda sina tjänster direkt till handlare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Inom kort kommer GSN även att ta över ansvaret för sina ägares kontanttranporter och hanteringen av uttagsautomater. GSN kommer inte att utföra transporterna och automattjänsterna i egen regi, utan handlar upp dem från värdebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft7"&gt;GSN hanterar idag mer än 50 procent av kontantuppräkningen i Nederländerna. Man planerar att öka den andelen ytterligare genom att ägarbankerna flyttar in volymer som idag hanteras av andra värdebolag samt genom att leverera tjänster till ytterligare banker. DNB sitter i styrelsen för GSN och stödjer denna plan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft15"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Värdebolagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft7"&gt;De största värdebolagen i Nederländerna är Brinks Incorporated och G4S plc. De utför transport och uppräkning av kontanter för handlare och för ett antal banker. De håller också &lt;NOBR&gt;NHTO-depåer&lt;/NOBR&gt; för bankers räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Ägandet av kontanterna övergår inte till värdebolagen. Ägandet förflyttas direkt mellan handlaren och banken. Värdebolagen står dock risken om någonting inträffar med kontanterna i samband med deras handhavande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Regelverken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft10"&gt;Reglering och tillsyn av kontraktsbankerna inklusive NHTO- depåerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft7"&gt;Avtalet mellan DNB och de sex bankerna, Cash Distribution Agreement, innebär bland annat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Att bankerna har åtagit sig att själva återcirkulera så många sedlar som möjligt som uppfyller kraven på äkthets- och kvalitets- sortering enligt ECB beslut 2010/14. Äktheten och kvaliteten på sedlarna ska enligt dessa föreskrifter alltid kontrolleras innan de återcirkuleras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Att bankerna har åtagit sig att, efter bästa förmåga, balansera över- och underskott av brukbara sedlar mellan sig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Att bankerna förbinder sig att använda samma &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-system&lt;/NOBR&gt; (CashSSP) som DNB använder sig av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Att bankerna tillåts hålla lager av sedlar (ej mynt) över natten för DNB:s räkning genom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;NHTO-depåsystemet.&lt;/NOBR&gt; Dessa lager måste hållas på en särskilt anvisade platser, i bankernas egna lokaler eller värdebolags uppräkningscentraler. DNB kräver fulla säkerheter för alla &lt;NOBR&gt;NHTO-sedlar&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Att bankerna måste förvara brukbara och obrukbara sedlar i separata paket. Paketen får inte innehålla några förfalskade sedlar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft15"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p338 ft8"&gt;DNB ansvarar för och finansierar tillsynen som syftar till att kontrollera att angivet belopp finns i &lt;NOBR&gt;NHTO-depåerna.&lt;/NOBR&gt; Om beloppet underskrider det som har meddelats får kontraktsbankerna betala en straffavgift. Kontrollerna av depåbeloppen sker genom att DNB besöker depåerna utan förvarning ett antal gånger per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft7"&gt;I enlighet med ECBs beslut om äkthets- och kvalitetsortering av sedlar, kontrollerar DNB även sedelsorteringsprocessen för kontraktsbankerna. Denna form av tillsyn utförs genom att DNB gör stickprovskontroller av sedelpaketen i &lt;NOBR&gt;NHTO-depåerna&lt;/NOBR&gt; för att säkerställa att sedelpaketen inte innehåller några förfalskade sedlar. Dessutom gör DNB löpande kontroller av sedelsorteringsmaskinerna på uppräkningscentralerna för att se till att de endast accepterar äkta och brukbara sedlar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft25"&gt;Avtalet mellan DNB och bankerna ställer också krav på att bankerna utför regelbunden revision av kontanthanteringsverksam- heten och skickar in revisionsrapporterna till DNB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Reglering och tillsyn av värdebolagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Kraven för att få bedriva professionella transporter av kontanter regleras i en särskild lag i Nederländerna. Kraven i den nuvarande regleringen är inte tillämpliga på värdebolag som endast erbjuder uppräkningstjänster för kontanter, såsom GSN. Säkerhetsministeriet har dock för avsikt att utvidga lagen till att omfatta även dessa företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Regleringen kring värdebolagens transportverksamhet omfattar bland annat följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Det krävs en licens för bolaget samt för personalen som är involverad i transporten av kontanterna som ges ut av staten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Det ställs ett antal säkerhetskrav kring transportverksamheten som är kopplade till licensen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Ledningen och personalen i värdebolagen ska vara ostraffad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Personalen måste genomgå en säkerhetsutbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft25"&gt;Polisen är ansvarig för tillsynen av transportverksamheten och hur den utövas beror på lokala omständigheter. Ofta gör polisen stickprovs- kontroller av förarnas licenser. Polisens tillsyn finansieras av staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft15"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;För uppräkning av kontanter finns inga särskilda regler vid sidan av kraven på äkthets- och kvalitetssortering i enlighet med ECB/2010/14. DNB ansvarar för tillsynen av denna reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft7"&gt;I dagsläget är inte värdebolagen i Nederländerna motpart till handlarna med avseende på värdet av kontanter utan ägandet av kontanterna förflyttas direkt mellan handlaren och banken. Om ett värdebolag skulle vilja ta över ägandet i transaktionen med handlaren kräver DNB att värdebolaget har ett tillstånd som betalningsinstitut (definierat i EU:s betaltjänstdirektiv).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft10"&gt;Reglering och tillsyn av fristående uttagsautomatföretag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft7"&gt;Tillsynen av fristående uttagsautomatföretag utförs av DNB endast i de fall där handlare själva fyller på uttagsautomater med sedlar från butik. Då gör DNB besök i butiken utan förvarning för att kontrollera att sedlarna som finns i automaten uppfyller äkthets- och kvalitets- kraven. DNB för också en löpande dialog med ledningen i de största fristående uttagsautomatföretagen i Nederländerna. DNB finansierar denna tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Strukturen och regelverkens ändamålsenlighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;Strukturen för kontanthanteringen i Nederländerna har genomgått ett antal väsentliga förändringar under de senaste åren och det är svårt att i nuläget säga vilka effekter de olika förändringarna kommer att ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft27"&gt;Ett antal positiva synpunkter på det nuvarande kontanthanterings- systemet har nämnts. ECB:s regleringar i kombination med DNB:s tillsyn anses ge bra garantier för att endast äkta sedlar cirkulerar. Dessutom uppfattas det som bra att det nuvarande systemet garanterar att det är ett betalningsinstitut som är motpart till handlaren med avseende på värdet av kontanterna när handlaren köper kontanthanteringstjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;Det uppfattas som mindre positivt att marknaden för värde- transporter är koncentrerad till endast ett fåtal aktörer. Likt många andra länder är marknaden för värdetransporter i Nederländerna mogen med betydande stordriftsfördelar. Detta bidrar till en marknad med hård priskonkurrens där endast ett fåtal aktörer överlever och det blir således svårt att garantera en marknad med sunda och bra leverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft15"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;
&lt;DIV id="p297dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361297x1.jpg/" id="p297img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p872 ft25"&gt;För att ytterligare öka den lokala cirkulationen av sedlar överväger DNB att införa sorteringskrav på sedlar som lämnas in till DNB:s kontor i Amsterdam. Enligt &lt;NOBR&gt;ECB-regleringar&lt;/NOBR&gt; får inte centralbanker i euroområdet ta ut någon avgift för in- och utlämning av sedlar, men det är tillåtet att ställa sorteringskrav på sedlarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft24"&gt;7 Tyskland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Kontanthanteringsflödet och aktörerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft7"&gt;Tyskland är en del av eurozonen där den Europeiska Centralbanken (ECB) svarar för det övergripande regelverket för euroländernas kontanthantering. Samtidigt finns det utrymme för länderna att själva utforma distributionssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft28"&gt;Kontantflödet i Tyskland utgår från Bundesbank, som har ambitionen att vara en aktiv part i kontanthanteringen och hantera en stor del av sedelsorteringen. Det finns inget privat depåsystem i landet. Figuren nedan åskådliggör flödet av kontanter i Tyskland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft152"&gt;Bank&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td113"&gt;&lt;P class="p21 ft152"&gt;Bundesbank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td123"&gt;&lt;P class="p21 ft152"&gt;Värdebolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td49"&gt;&lt;P class="p21 ft152"&gt;Allmänhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p876 ft152"&gt;Handeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft7"&gt;De stora affärsbankerna i Tyskland har lagt ut sin kontanthantering på värdebolag. Bland de mindre bankerna, Sparkassen och Genossenschaftsbanken, finns det ett antal bankkontor som driver kontanthantering i egen regi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft15"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;
&lt;DIV id="p298dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361298x1.jpg/" id="p298img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p277 ft7"&gt;I Tyskland kan handlare sätta in kontanter direkt i Bundesbank utan att gå via en bank, vilket svarar för en betydande del av inflödet av kontanter i den tyska centralbanken&lt;SPAN class="ft44"&gt;2&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Bundesbank och värdebolagen har en central roll i kontant- hanteringskedjan och beskrivs i mer detalj nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Deutsche Bundesbank&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft7"&gt;Bundesbank ser sig som ansvarig för kontantcykeln i Tyskland enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3 Bundesbankgesetz. Som en del av eurosystemet svarar Bundesbank för produktion, utgivning och makulering av kontanter. Privata aktörer får inte makulera obrukbara kontanter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft7"&gt;Bundesbank har idag omkring 40 filialer som hanterar kontant- försörjningen i Tyskland. För att kunna säkerställa äktheten på sedlar i omlopp och för att ha kapacitet att försörja samhället med tillräckliga mängder sedlar har Bundesbank som mål att minst hälften av sedelsorteringen ska ske i banken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft7"&gt;Bundesbanks kontanttjänster är tillgängliga för olika typer av aktörer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Kreditinstitut kan ta ut och sätta in kontanter mot eget konto i Bundesbank eller sätta in kontanter på valfritt bankkonto inom SEPA&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Värdebolag som är auktoriserade enligt betaltjänstlagen ZAG&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;kan göra motsvarande transaktioner som kreditinstitut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Värdebolag som inte är auktoriserade enligt ZAG kan, utöver transaktioner som de gör för kunds räkning, göra växel- transaktioner där sedlar byts mot mynt utan att gå via konto&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Handlare kan göra växeltransaktioner där sedlar byts mot mynt samt sätta in kontanter på valfritt bankkonto inom SEPA&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;En tredjedel av inflödet av kontanter till Bundesbank beräknades 2009 komma från insätt- ningar från handlare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;SEPA står för Single Euro Payments Area. SEPA är ett betalningssystem inom EU med syftet att skapa ett område där konsumenter, företag och andra ekonomiska aktörer på ett enhetligt sätt kan skicka och ta emot betalningar i euro inom Europa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Zahlungsdiesteaufsichtsgesetz, se beskrivning under Reglering och tillsyn av värdebolagen i avsnitt 8.7.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft15"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;In- och uttag av kontanter i standardförpackningar i Bundesbank är avgiftsfritt. För transaktioner utöver standardförpackningar utgår avgifter. Det finns inga särskilda begränsningar för inlämning eller uttag förutom normala öppettider.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;Värdebolagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Värdebolagsbranschen i Tyskland är splittrad. Det finns mer än 60 värdebolag, men de flesta av dessa är lokala aktörer. De två största aktörerna, Prosegur och Ziemann Gruppe, kontrollerar tillsammans omkring hälften av marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft7"&gt;2006 gick Heros, som då var det största värdebolaget i Tyskland, i konkurs efter att ha använt kundernas pengar för att finansiera sin egen verksamhet och för ägarnas privata bruk. Förtroendet för branschen är fortfarande påverkat av &lt;NOBR&gt;Heros-kraschen.&lt;/NOBR&gt; Handlare kan vara tveksamma till att anlita värdebolag för uppräkning och kan då istället gå via sin bank som i sin tur köper uppräkningstjänster från värdebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft27"&gt;Värdebolagen i Tyskland sköter endast rent fysisk hantering av kontanter för kunders räkning (banker och handlare) och har inga egna lager. Kundernas kontanter skiljs åt i uppräkningscentralerna och sedlarna deponeras sedan i regel i Bundesbank. Sedelsortering och återbruk av sedlar för bankernas räkning är ovanlig utan man hämtar sedlar för utleverans i Bundesbank.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Eftersom &lt;NOBR&gt;ZAG-regleringen&lt;/NOBR&gt; (beskrivs nedan) begränsar värde- bolagens möjligheter att ha egna lager, har samarbeten uppstått där värdebolag driver myntdepåer för bankernas räkning. Villkoren för in- och utleveranser av mynt i Bundesbank är sådana att mynten inte cirkulerar genom Bundesbank i någon större utsträckning. I en värdebolagsdriven uppräkningscentral kan det finnas flera parallella myntlager som tillhör olika banker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft15"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Regelverken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft10"&gt;Reglering och tillsyn av värdebolagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft7"&gt;Myndigheternas tillstånd och tillsyn för värdebolag har tre olika delar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Gewerbeordnung ställer krav på tillstånd för att bedriva bevak- ningstjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Berufsgenossenschaften utfärdar föreskrifter ur arbetarskydds- perspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Betaltjänstlagen, ZAG, reglerar värdebolag som är godkända som betalinstitut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft7"&gt;Enligt Gewerbeordnung § 34 a krävs tillstånd för bevaknings- verksamhet från handelsmyndigheterna, Gewerbebehörde, som sorterar under näringsministeriet, Bundeswirtschaftsministerium. Lagen omfattar både värdetransport och uppräkningsverksamhet. För tillstånd ställs krav på såväl ledning som medarbetare, bland annat att man ska vara ostraffad och ha genomgått särskild utbild- ning. Det sker ingen löpande tillsyn av tillstånden utan utredningar görs endast då incidenter inträffat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;Berufsgenossenschaften, försäkringssammanslutningar inom ramen för den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen, utfärdar föreskrifter för hur verksamheten ska bedrivas med hänsyn till medarbetarnas säkerhet. Berufsgenossenschaften utför även tillsyn av regelefterlevnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;Enligt betaltjänstlagen, Zahlungsdiesteaufsichtsgesetz (ZAG), krävs det auktorisation av värdebolag som bedriver verksamhet utöver kommersiell transport av sedlar och mynt, inklusive mottagande, bearbetning och överlämning. Rent fysisk hantering av kontanter kräver inte auktorisation. Om däremot transaktioner i samband med kontanthanteringen sker över värdebolagets egna konton är tjänsten att betrakta som en betaltjänst och är därmed tillståndspliktig. Auktorisation och tillsyn hanteras av finansinspektionen, Bundesanstalt für Finanzdienstleistungsaufsicht (BaFin). Värdebolag som auktoriserats enligt ZAG kan öppna konto i Bundesbank och göra in- och uttag av kontanter på samma sätt som kreditinstitut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft25"&gt;Inget värdebolag har hittills beviljats tillstånd enligt ZAG. De strikta krav som ställs gör att det inte är möjligt eller kommersiellt intressant för värdebolagen att vara auktoriserade enligt ZAG. De hanterar istället kontanter på uppdrag av banker eller handlare utan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft15"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p431 ft7"&gt;att ta ägarskap till kontanterna eller använda egna konton. Kraven för godkännande enligt ZAG liknar dem som ställs på banker och inkluderar bland annat kapitalkrav samt att kontanter som hanteras för egen räkning måste separeras från kontanter som hanteras för kunders räkning såväl fysiskt som organisatoriskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft7"&gt;I tillägg till myndigheternas krav har värdebolagens bransch- organisation BDGW, som representerar nästan hela marknaden, en branschstandard som omfattar bland annat säkerhetskrav och revision av kontant- och bokföringsflöden. Efterlevnaden ska följas upp minst en gång per år av en extern revisor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft25"&gt;Specifika villkor kan också ställas i affärsavtal mellan värdebolagen, deras kunder och försäkringsbolag. Dessa kan bland annat hänvisa till den tyska standarden för säkerhetstjänster (DIN 77200). Arbete pågår med att ta fram en ny &lt;NOBR&gt;DIN-norm&lt;/NOBR&gt; för kontant- och värdetjänster, vilket drivs av bankerna, detaljhandeln, försäkringsbolagen och värde- bolagen. Den nya &lt;NOBR&gt;DIN-normen&lt;/NOBR&gt; väntas vara klar 2015 och kommer då att inkluderas som en del i avtal om kontanttjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Strukturens och regelverkens ändamålsenlighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft8"&gt;Bundesbank menar att systemet fungerar effektivt och ger hög service till handlarna som kan lämna in kontanter direkt i Bundesbank och få dem insatta på sitt bankkonto. Genom att Bundesbank sorterar en så stor del av sedlarna hålls sedelkvaliteten hög.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;Att värdebolagen inte kan agera direkt i kontantcykeln på grund av de strikta kraven för auktorisation enligt ZAG gör att kontantflödet inte är så effektivt som det skulle kunna vara. Man håller parallella lager med mynt i uppräkningscentralerna för olika kunder och de flesta sedlarna transporteras till Bundesbank istället för att kvalitets- sorteras och återanvändas närmare källan. Finansinspektionen, BaFin, som utövar tillsynen enligt ZAG uppfattas av aktörer på marknaden sakna kunskap om värdebolagen och skulle därför neka dem tillstånd eftersom myndigheten inte är bekväm med att hantera tillsyn inom ett för den nytt område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft7"&gt;Avsaknaden av ett depåsystem utanför Bundesbank bidrar också till många kontanttransporter. Det har förts diskussioner om att införa ett depåsystem där en bank agerar depåägare, men det har inte ansetts praktiskt möjligt givet den splittrade bankmarknaden i Tyskland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft15"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;
&lt;DIV id="p302dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361302x1.jpg/" id="p302img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p277 ft25"&gt;Värdebolagen önskar att tillsynen av dem, som i dag ligger under näringsministeriet, förs över till inrikesministeriet, för att komma närmare polisen och andra säkerhetsrelaterade verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft24"&gt;8 Storbritannien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Kontanthanteringsflödet och aktörerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft25"&gt;Det nuvarande kontanthanteringssystemet i Storbritannien styrs genom Notes Circulation Scheme (NCS), som introducerades 2001. NCS är en delegerad modell där Bank of England (BoE) bara kontrollerar tillförseln av nya sedlar och makuleringen av obrukbara sedlar. All övrig verksamhet kopplad till sedelförsörjning utförs av &lt;NOBR&gt;NCS-medlemmarna,&lt;/NOBR&gt; som också håller lager av sedlar i uppräknings- centraler för BoE:s räkning. Det finns få system där den kommersiella sektorn har en så stor roll i kontantflödet som i Storbritannien. Figuren nedan åskådliggör flödet av kontanter i Storbritannien.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td124"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td125"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td126"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td127"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td128"&gt;&lt;P class="p21 ft165"&gt;Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td124"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td129"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td127"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td128"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td130"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td69"&gt;&lt;P class="p885 ft166"&gt;&lt;NOBR&gt;NCS-medlemmar&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td131"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td130"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td59"&gt;&lt;P class="p886 ft167"&gt;Bonds/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td132"&gt;&lt;P class="p887 ft167"&gt;Sorterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p888 ft165"&gt;Värde-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td131"&gt;&lt;P class="p889 ft165"&gt;Allmän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr29 td130"&gt;&lt;P class="p885 ft168"&gt;BoE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr29 td59"&gt;&lt;P class="p886 ft167"&gt;Långtids-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr29 td132"&gt;&lt;P class="p890 ft167"&gt;centraler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p888 ft168"&gt;bolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr29 td131"&gt;&lt;P class="p889 ft168"&gt;het&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td130"&gt;&lt;P class="p21 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr29 td59"&gt;&lt;P class="p886 ft167"&gt;lager&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td130"&gt;&lt;P class="p21 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td132"&gt;&lt;P class="p21 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td131"&gt;&lt;P class="p21 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p891 ft165"&gt;Handeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft7"&gt;Bank of England, &lt;NOBR&gt;NCS-medlemmarna&lt;/NOBR&gt; och värdebolagen har en central roll i grossistflödet av kontanter i Storbritannien och beskrivs i mer detalj nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft15"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Bank of England&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;Bank of Englands direkta roll i kontanthanteringen är begränsad till att ge ut nya sedlar och makulera obrukbara sedlar i England och Wales. Dessa verksamheter sköts från BoE:s två regionkontor i Essex och Leeds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft27"&gt;De aktörer som önskar bli medlemmar i NCS tecknar avtal med BoE, där villkoren för deltagandet i NCS slås fast. BoE är också den part som utför tillsyn av &lt;NOBR&gt;NCS-medlemmarnas&lt;/NOBR&gt; verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft27"&gt;BoE:s två regionkontor är öppna för inleveranser av obrukbara sedlar och för upphämtning av nya sedlar mellan klockan 9.00 och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;16.00.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Regionkontorens öppettider kan dock förlängas under högtider och under stora evenemang då sedelförbrukningen är särskilt hög. BoE tar ingen avgift för sina tjänster så länge inte &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;NCS-medlemmarna&lt;/NOBR&gt; lämnar in sedlar som BoE identifierar som brukbara. Även de brukbara sedlar som lämnas in till BoE makuleras och för att motverka detta får &lt;NOBR&gt;NCS-medlemmarna&lt;/NOBR&gt; betala en straffavgift för dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;NCS-medlemmar&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Alla typer av bolag kan bli medlemmar i NCS. För medlemmar som inte är banker eller statliga organ, som t.ex. värdebolag, krävs dock att de har en eller flera sponsorbanker som står för den finansiella säker- heten för kontanterna. Värdebolagen står å andra sidan risken om någonting skulle hända med kontanterna när de hanterar dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;För närvarande finns det fyra medlemmar i NCS: Royal Bank of Scotland, Post Office Ltd, G4S Ltd och Vaultex UK Ltd. Tillsammans driver de 26 uppräkningscentraler i England och Wales.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;NCS har två delkomponenter för att hantera kontantflödet på kort och längre sikt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Sedelsortering med möjlighet till räntekompensation för sedlar i sortering över natten, ”Notes Recirculation Facility”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;∙&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Långtidslager för utjämning över tid, ”Bonds”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft28"&gt;I Notes Recirculation Facility får medlemmarna ränteersättning för sedlar i sortering genom att BoE köper sedlarna över natten och säljer tillbaka dem dagen efter. Det finns ett tak för ersättningen som baseras på en multipel av det genomsnittliga dagliga utflödet av sorterade sedlar. Ersättningen varierar för olika sedelvalörer för att stimulera recirkulation av de lägre valörerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft15"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p341 ft8"&gt;Sedlarna i långtidslagret, Bond, köps av BoE när de läggs in i lagret; BoE äger samtliga sedlar i lagret. &lt;NOBR&gt;NCS-medlemmarna&lt;/NOBR&gt; har full insyn i vad som finns i samtliga medlemmars lager och har möjlighet att köpa och sälja sedlar mellan varandra. Fram tills alldeles nyligen fick medlemmarna betala en straffavgift om de förvarar sedlar i lagret endast för en kortare period. Syftet var att undvika att långtidslagret används för att balansera kortsiktiga flöden. Denna straffavgift är numera borttagen. Obrukbara sedlar får dock alltid sättas in i lagret och köps då av BoE utan att någon avgift tas. Även nya sedlar kan hämtas från lagret utan avgift när som helst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Värdebolagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Marknaden för värdebolag är indelad i bolag som är del av NCS och bolag som står utanför. De bolag som står utanför NCS bedriver i huvudsak transport av kontanter men även en liten del uppräkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft27"&gt;Marknaden är koncentrerad till ett fåtal aktörer. G4S är det största värdebolaget med en marknadsandel som överstiger 50 procent. Loomis UK Ltd är näst störst med en marknadsandel om drygt 20 procent. Security Plus Ltd har en marknadsandel om knappt 5 procent och utför nästan enbart transport av kontanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;För värdebolag som står utanför NCS övergår aldrig ägandet av kontanterna till värdebolaget. För värdebolag som är del av NCS avgör villkoren i kontraktet med BoE huruvida det är möjligt för värdebolaget att överta ägandet av kontanterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Regelverken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft10"&gt;Reglering och tillsyn av NCS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;NCS regleras i kontrakt mellan BoE och medlemmarna. De över- gripande reglerna är desamma för alla medlemmar, men kontrakten är individuella och kraven som ställs kan variera beroende på typ av medlem. Huvudsyftet med kontrakten är att minimera riskerna som uppstår till följd av att BoE låter kommersiella aktörer förvara sedlar för BoE:s räkning och att främja effektivitet i distributionen och hanteringen av sedlarna. Kontrakten omfattar bland annat krav på den fysiska säkerheten i sedellagret, krav på finansiella säkerheter, krav på den övergripande kontrollmiljön, villkor för hantering av sedellagret och rapporteringskrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft15"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;BoE gör regelbundna kontroller av &lt;NOBR&gt;NCS-medlemmarnas&lt;/NOBR&gt; verk- samheter för att säkerställa att de följer kraven i kontrakten och att rätt mängd sedlar finns i långtidslagret. Denna form av tillsyn utförs i huvudsak genom att BoE gör besök hos &lt;NOBR&gt;NCS-medlemmarna&lt;/NOBR&gt; utan förvarning. Från det att BoE anlänt har &lt;NOBR&gt;NCS-medlemmarna&lt;/NOBR&gt; 30 minuter på sig att förbereda besöket. Kostnaden för tillsynen finansieras av BoE.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;På uppdrag av BoE gör en extern revisor en årlig revision av NCS- medlemmarnas verksamheter. Villkoren för revisionen kan variera beroende på omständigheterna och om det är något som BoE särskilt vill kontrollera. Kostnaden för revisionen bär &lt;NOBR&gt;NCS-medlemmen&lt;/NOBR&gt; själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;För att minska risken för att förfalskade sedlar är i omlopp kontrollerar BoE att sedelsorteringsmaskinerna som &lt;NOBR&gt;NCS-med-&lt;/NOBR&gt; lemmarna har är inställda enligt kraven i kontraktet. Dessutom uppmanar BoE &lt;NOBR&gt;NCS-medlemmarna&lt;/NOBR&gt; att med jämna mellanrum själva kontrollera att sedelsorteringsmaskinerna inte accepterar för- falskade sedlar. När BoE upptäcker förfalskade sedlar informerar BoE &lt;NOBR&gt;NCS-medlemmarna&lt;/NOBR&gt; om vilka dessa är och skickar sedlarna till medlemmarna för att de ska kunna testa dessa genom sina sedel- sorteringsmaskiner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft30"&gt;I dagsläget gör inte BoE några kontroller av kvaliteten på sedlarna i omlopp men framöver kan även det komma att bli en del av BoE:s tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Reglering och tillsyn av värdebolagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;Security Industry Authority (SIA) ansvarar för att reglera den privata säkerhetsbranschen i Storbritannien. För att få köra en värdetransport krävs det att föraren har en licens utfärdad av SIA. Det är straffbart för företag att anställa förare som inte har denna licens. För att få licensen krävs att förarna genomgår en utbildning på fyra dagar samt får godkänt på ett skriftligt test som genomförs efter avslutad utbildning. National Security Inspectorate (NSI) utför regelbundet kontroller av förarnas licenser. NSI finansierar denna tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft25"&gt;Värdebolag i Storbritannien kan ansöka om att bli så kallad ”approved contractor” hos SIA. För att bli ”approved contractor” krävs att värdebolagen uppfyller ett antal standarder som bland annat ställer krav på säkerheten vid värdetransporter och anställdas villkor. Ett värdebolag som är ”approved contractor” har ett antal fördelar,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft15"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p476 ft7"&gt;bland annat i samband med anställning av nya förare. En ”approved contractor” behöver inte vänta tills SIA har godkänt en ny förares licens, vilket vanligtvis tar cirka &lt;NOBR&gt;8–12&lt;/NOBR&gt; veckor, utan kan direkt anställa föraren under en prövotid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft25"&gt;NSI utövar inte någon tillsyn över värdebolagens uppräknings- verksamheter. BoE utövar endast tillsyn över uppräkningsverksam- heter i de värdebolag som är medlemmar i NCS (se ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Reglering och tillsyn av fristående uttagsautomatföretag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Det finns ett flertal fristående uttagsautomatföretag i Storbritannien, men den absolut största delen av kontantflödet går genom bankägda automater. Det finns ingen särskild reglering för fristående uttags- automatföretag. BoE förespråkar däremot självreglering för att kontrollera sedlarnas äkthet. Detta görs bland annat genom att BoE publicerar bilder och information om förfalskade sedlar som har identifierats på sin hemsida. Dessutom kan uttagsautomatföretagen frivilligt lämna in sina sedelsorteringsmaskiner hos BoE för kontroll. Om BoE utökar sin uppgift till att kontrollera kvaliteten på sedlar i omlopp så kommer också de fristående uttagsautomatföretagen att omfattas av denna tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Strukturen och regelverkens ändamålsenlighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;NCS-strukturen&lt;/NOBR&gt; anses vara förhållandevis komplicerad men fungerar väl och främjar effektivitet i distributionen och hanteringen av sedlar. Dialogen mellan &lt;NOBR&gt;NCS-medlemmarna&lt;/NOBR&gt; och BoE anses vara bra och medlemmarna upplever att BoE är måna om att medlemmarna får en skälig ersättning för att de hanterar och lagrar kontanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Centralbankens regleringar fokuserar på &lt;NOBR&gt;NCS-medlemmarna&lt;/NOBR&gt; snarare än värdebolagen vilket uppfattas som logiskt eftersom majoriteten av kontanthanteringen sker inom ramen för NCS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;I det nuvarande systemet kontrolleras inte kvaliteten på sedlarna i omlopp i någon större utsträckning, vilket BoE ser som en brist. Framöver kan kvalitetskontroller av sedlar komma att bli en del av BoE:s tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft15"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p898 ft24"&gt;9 Källförteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Intervjuer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td133"&gt;&lt;P class="p21 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr41 td134"&gt;&lt;P class="p21 ft152"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td135"&gt;&lt;P class="p21 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td136"&gt;&lt;P class="p21 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr41 td137"&gt;&lt;P class="p21 ft152"&gt;Organisationstyp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td136"&gt;&lt;P class="p21 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td138"&gt;&lt;P class="p21 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr41 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft152"&gt;Organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td138"&gt;&lt;P class="p21 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr41 td141"&gt;&lt;P class="p21 ft152"&gt;Intervjupersoner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td142"&gt;&lt;P class="p21 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td135"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td138"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td138"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td142"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td133"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td134"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td135"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td136"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td143"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td144"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td136"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td138"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td139"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td138"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td141"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td142"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Centralbank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr41 td148"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Norges Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr41 td150"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Leif Veggum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td152"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td153"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td155"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td157"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td158"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td159"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td161"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Viggo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td162"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;DNB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td150"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Steen/Harald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td161"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Horjen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td162"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft174"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td152"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td153"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td155"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td157"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td158"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td159"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr41 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr41 td148"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Nordea&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr41 td150"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Morten Granli&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td152"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td153"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td165"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Värdebolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Loomis&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td150"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Geir Wulsch&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td152"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td153"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td155"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td157"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td158"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td159"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Värdebolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr3 td148"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Nokas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td161"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Peter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td162"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr6 td150"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Wesenberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td167"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td168"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td169"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td170"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td171"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td172"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td170"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td173"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td174"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td175"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td176"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Centralbank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Danmarks&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Lars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td177"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Gerrild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Nationalbank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td161"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Sorenson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td162"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td162"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td152"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td153"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr35 td165"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td154"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr35 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr41 td148"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Danske Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr41 td150"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Kim Winther&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td152"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td153"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td155"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td157"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td158"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td159"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft174"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr3 td148"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Nordea&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Anders&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr5 td150"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Gantzhorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td152"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td153"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td165"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Värdebolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Loomis&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td150"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Jan Schjoetz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td152"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td153"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td155"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td157"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td158"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td159"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Värdebolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr3 td148"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Nokas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td161"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Peter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td162"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr6 td150"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Wesenberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td167"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td168"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td169"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td170"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td171"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td172"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td170"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td173"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td174"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td178"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Centralbank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Finlands Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td150"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Mauri Lehtinen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td152"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td153"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td165"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr41 td148"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Nordea&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr41 td150"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Tomi Viinikainen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td152"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td153"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td165"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td157"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td158"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td159"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft174"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Pohjola&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Sarianna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr6 td150"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Rautiainen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td152"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td153"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td165"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Värdebolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr41 td148"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Loomis&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr41 td150"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Harri Veijola&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td152"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td179"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td165"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Automat-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Automatia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td150"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Harri Pennanen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td147"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;kontantbolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td161"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td162"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td167"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td168"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td169"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td170"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td171"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td172"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td170"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td174"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td180"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td181"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td174"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td175"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td182"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td183"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p900 ft15"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;SPAN style="padding-left:376px;"&gt;SOU 2014:61&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td184"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td185"&gt;&lt;P class="p27 ft69"&gt;Centralbank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;De&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Nederlandsche&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td188"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Bram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr6 td120"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td190"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Scholten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td191"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td192"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td193"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td194"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td195"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft69"&gt;Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td120"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;RABO bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td190"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Ineke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td189"&gt;&lt;P class="p28 ft174"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td190"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Bussemaker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td191"&gt;&lt;P class="p21 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td196"&gt;&lt;P class="p21 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td192"&gt;&lt;P class="p21 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td197"&gt;&lt;P class="p21 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td195"&gt;&lt;P class="p21 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft69"&gt;Värdebolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Brinks&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td190"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Ran Ancho&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td192"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td193"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td194"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td195"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td191"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td196"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td190"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Paul van der&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft69"&gt;Värdebolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;G4S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td196"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td190"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Knaap/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td191"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td196"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td190"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Esdert Prins&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td198"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td199"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td200"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft69"&gt;Centralbank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td120"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Deutsche&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td190"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Erwin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr6 td120"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Bundesbank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td190"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Gladisch&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td191"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td192"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td193"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td194"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td195"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft69"&gt;Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td120"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Deutsche Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td190"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Christian&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td190"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Libuda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td191"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td196"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td189"&gt;&lt;P class="p28 ft174"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td192"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td193"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td194"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td195"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td191"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;BDGW,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td190"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td191"&gt;&lt;P class="p21 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td190"&gt;&lt;P class="p21 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft69"&gt;Branschorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td120"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Bundesvereinigung&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td190"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Andreas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr6 td120"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Deutscher Geld-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft69"&gt;Värdebolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td190"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Paulick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;und&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td196"&gt;&lt;P class="p901 ft69"&gt;Wertdienste&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td191"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td190"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td120"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;e. V.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td190"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td198"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td199"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr35 td200"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft69"&gt;Centralbank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td120"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Bank of England&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td190"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Nick Parish&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td192"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td193"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td194"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td195"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft69"&gt;Värdebolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;G4S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td196"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td190"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Mike Bowen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td189"&gt;&lt;P class="p28 ft174"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td192"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td193"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td194"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td195"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr41 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft69"&gt;Värdebolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr41 td120"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Loomis&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr41 td190"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Rob Johnson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td192"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td193"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td194"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td195"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft69"&gt;Bankägt värdebolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td120"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Vaultex&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td190"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Martin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td190"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Gadsby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td189"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td191"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td196"&gt;&lt;P class="p21 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td62"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td198"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td199"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td203"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td201"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p902 ft15"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p898 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Rapporter och presentationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td133"&gt;&lt;P class="p21 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr41 td204"&gt;&lt;P class="p21 ft152"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td142"&gt;&lt;P class="p21 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr41 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft152"&gt;Organisation/Författare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td206"&gt;&lt;P class="p21 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr41 td143"&gt;&lt;P class="p21 ft152"&gt;Rapporttitel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td136"&gt;&lt;P class="p21 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td138"&gt;&lt;P class="p21 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr41 td207"&gt;&lt;P class="p21 ft152"&gt;Utgivningsår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td142"&gt;&lt;P class="p21 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td142"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td206"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td138"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td142"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td133"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td204"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td142"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td205"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td206"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td143"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td136"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td138"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td207"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td142"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td208"&gt;&lt;P class="p21 ft174"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td209"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Norges Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr41 td210"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Annual Report&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td211"&gt;&lt;P class="p37 ft69"&gt;Maj 2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td215"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td216"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;on&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p903 ft69"&gt;Payment&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td215"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Systems&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td218"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td151"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td220"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td209"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Norges Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Årsrapport&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td221"&gt;&lt;P class="p903 ft69"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td215"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td210"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Sedler og Mynt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td167"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td181"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td223"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td224"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td225"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td170"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td226"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td208"&gt;&lt;P class="p21 ft174"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td209"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Danmarks Nationalbank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Payment&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td221"&gt;&lt;P class="p903 ft69"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td215"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Systems&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td227"&gt;&lt;P class="p903 ft69"&gt;in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td215"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Denmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td167"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td181"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td223"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr26 td228"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td174"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td229"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td208"&gt;&lt;P class="p21 ft174"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td209"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Finlands Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td210"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;The role of the&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td211"&gt;&lt;P class="p37 ft69"&gt;Maj 2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td215"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td210"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;central bank in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td215"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td210"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;the cash cycle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td230"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td231"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td232"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td209"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Finlands Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td216"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;The&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p903 ft69"&gt;Finnish&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td211"&gt;&lt;P class="p903 ft69"&gt;Okt 2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td215"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td216"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Cash&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p903 ft69"&gt;Cycle –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td215"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Present&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td215"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Structure&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td227"&gt;&lt;P class="p903 ft69"&gt;and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td215"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td210"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Future Trend&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td167"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr35 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td181"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr35 td223"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr35 td228"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td174"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr35 td229"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td208"&gt;&lt;P class="p21 ft174"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td209"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;De Nederlandsche Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr41 td210"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Evolution in the&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td211"&gt;&lt;P class="p903 ft69"&gt;Mar 2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td215"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td216"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Dutch&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td227"&gt;&lt;P class="p903 ft180"&gt;cash&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td215"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td216"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;cycle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td156"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr35 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr35 td233"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td154"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr35 td232"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td209"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;De Nederlandsche Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr41 td210"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Role of DNB in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td211"&gt;&lt;P class="p37 ft69"&gt;Jun 2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td215"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Cash Cycle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td167"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td181"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td223"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td234"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td235"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td174"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td229"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td208"&gt;&lt;P class="p21 ft174"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td209"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Deutsche Bundesbank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td216"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;The&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr41 td49"&gt;&lt;P class="p903 ft69"&gt;banknote&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td211"&gt;&lt;P class="p903 ft69"&gt;Jan 2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td215"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td216"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;cycle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td227"&gt;&lt;P class="p903 ft69"&gt;and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td215"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;banknote&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td215"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;recycling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td215"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td210"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;in Germany&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td167"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td222"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td181"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td223"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td234"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td236"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td225"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td170"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td174"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td229"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td208"&gt;&lt;P class="p21 ft174"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td209"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Bank of England&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td216"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Note&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td211"&gt;&lt;P class="p37 ft69"&gt;Maj 2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td215"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p21 ft74"&gt;Circulation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td215"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Scheme:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td215"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Objectives&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td227"&gt;&lt;P class="p903 ft69"&gt;and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td215"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Proposed&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td215"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Reforms&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td163"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td167"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td237"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td238"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td181"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td239"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td240"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td234"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td236"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td225"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td170"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td168"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td183"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td149"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td212"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td241"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td214"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td215"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td216"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td104"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr44 td40"&gt;&lt;P class="p24 ft15"&gt;319&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td241"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Regelverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td242"&gt;&lt;P class="p21 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td243"&gt;&lt;P class="p21 ft152"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td135"&gt;&lt;P class="p21 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr4 td244"&gt;&lt;P class="p21 ft152"&gt;Organisation/Författare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td245"&gt;&lt;P class="p21 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr4 td246"&gt;&lt;P class="p21 ft152"&gt;Regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td247"&gt;&lt;P class="p21 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td248"&gt;&lt;P class="p21 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td249"&gt;&lt;P class="p21 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td250"&gt;&lt;P class="p21 ft170"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td242"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td135"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td140"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td245"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td248"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td249"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td250"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td251"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td252"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td253"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td254"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td255"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td256"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td257"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td258"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr26 td259"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td260"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft174"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Norges Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td263"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td264"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr41 td266"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Private kontantdepoter – vilkår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td264"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td162"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;for&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td264"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p904 ft180"&gt;utbetaling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td227"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td267"&gt;&lt;P class="p812 ft69"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td264"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td266"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;rentekompensasjon fra Norges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td263"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td264"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Bank til bankene&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td227"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td156"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td269"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td270"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td271"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td272"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr35 td273"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Norges Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td263"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td264"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr41 td266"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Vilkår for bankenes innskudd og&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td264"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td268"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;uttak av kontanter i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td227"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td267"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td264"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td274"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Norges Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td275"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td227"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td267"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td276"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td277"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td169"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td181"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td278"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td279"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td182"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td280"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td281"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td282"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft174"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td283"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Danmarks Nationalbank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Rules&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td284"&gt;&lt;P class="p812 ft69"&gt;on&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p28 ft69"&gt;delivery&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td267"&gt;&lt;P class="p28 ft69"&gt;and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td263"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td264"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td266"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;withdrawal of cash to and from&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td264"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td162"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;cash&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td284"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;depots&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td275"&gt;&lt;P class="p813 ft69"&gt;and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td285"&gt;&lt;P class="p903 ft69"&gt;Danmarks&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td264"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td274"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Nationalbank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td275"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td227"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td267"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td276"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td277"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td169"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td181"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td286"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td287"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td279"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr26 td288"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft174"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Bundesministerium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td264"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td266"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Zahlungsdientsteaufsichtsgesetz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;der Justiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td263"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td264"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td162"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td264"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td275"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td227"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td289"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td271"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td272"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr26 td290"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td291"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td292"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Bundesministerium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td264"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td268"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Gewerbeordnung&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td227"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td267"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;der Justiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td264"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td162"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td264"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td275"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td227"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td267"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td293"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td272"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td158"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td294"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td295"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td296"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td283"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Deutsche Bundesbank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Gesetz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td284"&gt;&lt;P class="p812 ft69"&gt;über&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td275"&gt;&lt;P class="p842 ft69"&gt;die&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td285"&gt;&lt;P class="p903 ft69"&gt;Deutsche&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td263"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td264"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td274"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Bundesbank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td275"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td227"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td156"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr35 td293"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td272"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr35 td231"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td295"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr35 td296"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr41 td283"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Deutsche Bundesbank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td49"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Leitfaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td275"&gt;&lt;P class="p905 ft69"&gt;zur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td285"&gt;&lt;P class="p903 ft69"&gt;unbaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td264"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td274"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Abwicklung&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td275"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td227"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td267"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;des&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td264"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td268"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Barzahlungsverkehrs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td227"&gt;&lt;P class="p813 ft69"&gt;auf&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td267"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Basis&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td263"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td264"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td162"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;der&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td264"&gt;&lt;P class="p906 ft69"&gt;bei&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p907 ft69"&gt;der&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td285"&gt;&lt;P class="p903 ft69"&gt;Deutschen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td264"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td274"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Bundesbank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td297"&gt;&lt;P class="p903 ft69"&gt;hintergelegten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td264"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td268"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Kundenstammdaten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td285"&gt;&lt;P class="p903 ft69"&gt;(Version&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td263"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td264"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;3.04), augusti 2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td227"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td293"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td272"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td231"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td219"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td298"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td292"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td283"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Deutsche Bundesbank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Standard&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p27 ft69"&gt;additional&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td267"&gt;&lt;P class="p906 ft69"&gt;cash&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td156"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td269"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td270"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td271"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td272"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr21 td273"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;payment services, januari 2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td78"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Bundesvereinigung&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td264"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Vorschriftensammlung:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td267"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Deutscher&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td263"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Geld-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td264"&gt;&lt;P class="p24 ft69"&gt;und&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Satzung,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td275"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td227"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td261"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td119"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Wertdienste&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p907 ft69"&gt;e.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td264"&gt;&lt;P class="p22 ft69"&gt;V.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td265"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td209"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Sicherheitsvorschriften,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td267"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td276"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td277"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td169"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td299"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;(BDGW)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td300"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td287"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td279"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td235"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;juli 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td225"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td301"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td302"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td282"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p908 ft15"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;


&lt;P class="p909 ft16"&gt;SOU 2014:61&lt;SPAN style="padding-left:382px;"&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td303"&gt;&lt;P class="p23 ft174"&gt;Euroländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td304"&gt;&lt;P class="p27 ft69"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td305"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Decision on&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td186"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;the&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td306"&gt;&lt;P class="p906 ft69"&gt;authenticity&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td307"&gt;&lt;P class="p23 ft174"&gt;(Nederländerna,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td209"&gt;&lt;P class="p27 ft69"&gt;centralbanken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;and fitness&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p39 ft69"&gt;checking&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td308"&gt;&lt;P class="p37 ft69"&gt;and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td309"&gt;&lt;P class="p23 ft174"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td310"&gt;&lt;P class="p21 ft174"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td209"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;recirculation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p910 ft69"&gt;of&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td308"&gt;&lt;P class="p37 ft69"&gt;euro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td309"&gt;&lt;P class="p23 ft174"&gt;Tyskland)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td310"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td209"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td311"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;banknotes, (ECB/2010/14),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td309"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td310"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td209"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;september 2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td263"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td308"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td309"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td310"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr26 td312"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td309"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td310"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td209"&gt;&lt;P class="p27 ft69"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td311"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Decision on the issue of euro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td309"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td310"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td209"&gt;&lt;P class="p27 ft69"&gt;centralbanken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;banknotes,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td313"&gt;&lt;P class="p37 ft69"&gt;(ECB/2010/29),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td309"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td310"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td209"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;december 2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td263"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td308"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td309"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td310"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td314"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr35 td298"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td315"&gt;&lt;P class="p21 ft177"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td309"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td310"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td209"&gt;&lt;P class="p27 ft69"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Decision&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td72"&gt;&lt;P class="p911 ft69"&gt;on&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td308"&gt;&lt;P class="p37 ft69"&gt;the&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td309"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td310"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td209"&gt;&lt;P class="p27 ft69"&gt;centralbanken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td311"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;denominations, specifications,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td309"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td310"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td209"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;reproduction,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p39 ft69"&gt;exchange&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td308"&gt;&lt;P class="p37 ft69"&gt;and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td309"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td310"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td209"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td311"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;withdrawal of euro banknotes,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td309"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td310"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td209"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p21 ft74"&gt;(ECB/2013/10), april 2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td308"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td309"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td310"&gt;&lt;P class="p21 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td217"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td314"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td298"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td315"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td309"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td310"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td209"&gt;&lt;P class="p27 ft69"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;Guidelines&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p910 ft69"&gt;on&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td308"&gt;&lt;P class="p903 ft69"&gt;the&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td309"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td310"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td209"&gt;&lt;P class="p27 ft69"&gt;centralbanken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;enforcement&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td313"&gt;&lt;P class="p37 ft69"&gt;of measures to&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td309"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td310"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td209"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;counter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td313"&gt;&lt;P class="p37 ft69"&gt;&lt;NOBR&gt;non-compliant&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td309"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td310"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td209"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft74"&gt;reproductions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p912 ft69"&gt;of&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td308"&gt;&lt;P class="p37 ft69"&gt;euro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td309"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td310"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td209"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;banknotes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p913 ft69"&gt;on&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td308"&gt;&lt;P class="p37 ft69"&gt;the&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td309"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td310"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td209"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td311"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;exchange and withdrawal of&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td309"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td310"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td209"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td311"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;euro banknotes, (ECB/2003/5),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td309"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td310"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td209"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft69"&gt;mars 2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td308"&gt;&lt;P class="p21 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td316"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td317"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td223"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td168"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td202"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td300"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td318"&gt;&lt;P class="p21 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p914 ft15"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;
&lt;DIV id="p312dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361312x1.jpg/" id="p312img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Statens offentliga utredningar 2014&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft12"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p915 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Vissa bostadsbeskattningsfrågor. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft183"&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;Framtidens valfrihetssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;inom socialtjänsten. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft183"&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;Boende utanför det egna hemmet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;placeringsformer för barn och unga. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Det måste gå att lita på konsument- skyddet. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Staten får inte abdikera&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;om kommunaliseringen av den svenska skolan. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Män och jämställdhet. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Skärpta straff för vapenbrott. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Översyn av statsskuldspolitiken. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft183"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;Förändrad assistansersättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;en översyn av ersättningssystemet. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Ett steg vidare – nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av handlingar. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2014. Forskningsdebatt, alternativ och beslutsfattande. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Utvärdera för utveckling – om utvärde- ring av skolpolitiska reformer. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;En digital agenda i människans tjänst&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;en ljusnande framtid kan bli vår. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Effektiv och rättssäker &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;PBL-över­&lt;/NOBR&gt; prövning. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft183"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;Investeringsplanering för försvars­ materiel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft3"&gt;En ny &lt;NOBR&gt;planerings-,&lt;/NOBR&gt; besluts- och uppföljningsprocess. Fö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Det ska vara lätt att göra rätt Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Genomförande av Seveso III- direktivet. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Straffskalorna för allvarliga våldsbrott. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Yrkeskvalifikationsdirektivet – ett samlat genomförande. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Läkemedel för särskilda behov. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;21. Bredband för Sverige in i framtiden. N.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft3"&gt;22. Genomförande av EU:s nya redovis- ningsdirektiv. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Rätt information på rätt plats i rätt tid. Del 1, 2 och 3. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Olycksregister och djupstudier på transportområdet. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Internationella rättsförhållanden rörande arv. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Tillträde till COTIF 1999. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Svensk veteranpolitik. Ett ansvar för hela samhället. + Bilagor. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Lönsamt arbete – familjeansvarets fördelning och konsekvenser. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Assisterad befruktning för ensam­ stående kvinnor. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Jämställt arbete? Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Visselblåsare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft3"&gt;Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. A.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft183"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;Jordbruks- och bostadsarrende&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;några frågor om arrendeavgift och besittningsskydd. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Från hyresrätt till äganderätt. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Inte bara jämställdhet Intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Frågor om följerätt och om museernas kopiering. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft183"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;De svenska energimarknaderna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;en samhällsekonomisk analys. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Tillväxt och värdeskapande Konkurrenskraft i svenskt jordbruk och trädgårdsnäring. L.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft183"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;39.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;Så enkelt som möjligt för så många som möjligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft3"&gt;Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service. N.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;40.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;P class="p953 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;41.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;42.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Fud-program&lt;/NOBR&gt; 2013. M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;43.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Synnerligen grova narkotikabrott. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;44.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;F-skuldsanering&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; – en möjlighet till nystart för seriösa företagare. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;45.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Unik kunskap genom registerforskning. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;46. Marknadsmissbruk II. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;47.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Förbättrad tvistlösning på konsument- området – ny &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; och en översyn av det svenska systemet. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;48.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Registerutdrag i arbetslivet. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;49.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Våld i nära relationer – en folkhälsofråga. Förslag för ett effektivare arbete. + Bilaga. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;50.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Med miljömålen i fokus – hållbar användning av mark och vatten. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;51.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Nya regler om upphandling. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;52.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Resolution. En ny metod för att hantera banker i kris. Vol 1 + 2. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft183"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;53.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;Material i kontakt med dricksvatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;myndighetsroller och ansvarsfrågor. L.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft183"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;54.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Vildsvin och viltskador&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;om utfodring, kameraövervakning och arrendatorers jakträtt. L.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;55.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Inhyrning och företrädesrätt till återanställning. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;56.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;Genomförande av Omnibus II- direktivet. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft189"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;57.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;En ny reglering för tjänstepensions- företag. Del 1 + 2. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft189"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;58.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Privat införsel av alkoholdrycker. Tydligare regler i konsekvens med svensk alkoholpolitik. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;59.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;Bostadsförsörjning och riksintressen. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;60.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;Tillförlitligare kreditupplysningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;ett förbättrat integritetsskydd vid offentligrättsliga krav. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;61.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;Svensk kontanthantering. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;
&lt;DIV id="p314dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B361314x1.jpg/" id="p314img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Statens offentliga utredningar 2014&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft12"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft3"&gt;Det ska vara lätt att göra rätt Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. [16]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;Lönsamt arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;familjeansvarets fördelning och konsekvenser. [28]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft3"&gt;Jämställt arbete? Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft183"&gt;Visselblåsare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft3"&gt;Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. [31]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft3"&gt;Inte bara jämställdhet Intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet. [34]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft3"&gt;Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering. [41]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Registerutdrag i arbetslivet. [48]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft3"&gt;Inhyrning och företrädesrätt till återanställning. [55]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft20"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft190"&gt;Vissa bostadsbeskattningsfrågor. [1] Översyn av statsskuldspolitiken. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;De svenska energimarknaderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft3"&gt;– en samhällsekonomisk analys. [37]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft3"&gt;Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet. [40]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Marknadsmissbruk II. [46]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft189"&gt;Resolution. En ny metod för att hantera banker i kris. Vol 1 + 2. [52]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft3"&gt;Genomförande av Omnibus II- direktivet. [56]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft189"&gt;En ny reglering för tjänstepensionsföretag. Del 1 + 2. [57]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Svensk kontanthantering. [61]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft3"&gt;Investeringsplanering för försvarsmateriel En ny &lt;NOBR&gt;planerings-,&lt;/NOBR&gt; besluts- och uppföljningsprocess. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Genomförande av Seveso &lt;NOBR&gt;III-direktivet.&lt;/NOBR&gt; [17]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft3"&gt;Svensk veteranpolitik. Ett ansvar för hela samhället. + Bilagor. [27]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft20"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft3"&gt;Det måste gå att lita på konsumentskyddet­. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft191"&gt;Skärpta straff för vapenbrott. [7] Straffskalorna för allvarliga våldsbrott. [18]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft3"&gt;Genomförande av EU:s nya redovisnings- direktiv. [22]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft3"&gt;Internationella rättsförhållanden rörande arv. [25]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Tillträde till COTIF 1999. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft3"&gt;Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor. [29]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Jordbruks- och bostadsarrende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;några frågor om arrendeavgift och besittningsskydd. [32]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft3"&gt;Från hyresrätt till äganderätt. [33]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft3"&gt;Frågor om följerätt och om museernas kopiering. [36]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft3"&gt;Synnerligen grova narkotikabrott. [43]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;F-skuldsanering&lt;/NOBR&gt; – en möjlighet till nystart för seriösa företagare. [44]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft3"&gt;Förbättrad tvistlösning på konsument- området – ny &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; och en översyn av det svenska systemet. [47]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft183"&gt;Våld i nära relationer – en folkhälsofråga. Förslag för ett effektivare arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft190"&gt;+ Bilaga. [49] Tillförlitligare kreditupplysningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;ett förbättrat integritetsskydd vid offentligrättsliga krav. [60]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;Landsbygdsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft3"&gt;Tillväxt och värdeskapande Konkurrenskraft i svenskt jordbruk och trädgårdsnäring. [38]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft189"&gt;Material i kontakt med dricksvatten – myndighetsroller och ansvarfrågor. [53]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Vildsvin och viltskador&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;om utfodring, kameraövervakning och arrendatorers jakträtt. [54]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft20"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft3"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2014. Forskningsdebatt, alternativ och beslutsfattande. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft3"&gt;I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler. [35]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft3"&gt;Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s &lt;NOBR&gt;Fud-program&lt;/NOBR&gt; 2013. [42]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft192"&gt;Med miljömålen i fokus – hållbar användning av mark och vatten. [50]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft3"&gt;Bostadsförsörjning och riksintressen. [59]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft20"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft183"&gt;En digital agenda i människans tjänst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft190"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;en ljusnande framtid kan bli vår. [13] Bredband för Sverige in i framtiden. [21]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft3"&gt;Olycksregister och djupstudier på trans- portområdet. [24]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft183"&gt;Så enkelt som möjligt för så många som möjligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft3"&gt;Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service. [39]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft20"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft183"&gt;Framtidens valfrihetssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft190"&gt;– inom socialtjänsten. [2] Boende utanför det egna hemmet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;placeringsformer för barn och unga. [3]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Förändrad assistansersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;en översyn av ersättningssystemet. [9]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft3"&gt;Ett steg vidare – nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av hand- lingar. [10]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft3"&gt;Effektiv och rättssäker &lt;NOBR&gt;PBL-överprövning.&lt;/NOBR&gt; [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Läkemedel för särskilda behov. [20]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1008 ft3"&gt;Rätt information på rätt plats i rätt tid. Del 1, 2 och 3. [23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Nya regler om upphandling. [51]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft3"&gt;Privat införsel av alkoholdrycker. Tydligare regler i konsekvens med svensk alkoholpolitik. [58]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft20"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft183"&gt;Staten får inte abdikera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;om kommunaliseringen av den svenska skolan. [5]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Män och jämställdhet. [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft3"&gt;Utvärdera för utveckling – om utvärdering av skolpolitiska reformer. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft3"&gt;Yrkeskvalifikationsdirektivet – ett samlat genomförande. [19]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft3"&gt;Unik kunskap genom registerforskning. [45]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H2B361</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>sou_2014__61.pdf</filnamn>
<filstorlek>3356949</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Svensk kontanthantering</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0BDB81CA-E7C3-4A20-8E69-E66185D7B62D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>