<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2915571</hangar_id>
 <dok_id>H2B36</dok_id>
 <rm>2014</rm>
 <beteckning>6</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2014:6</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning>d1</tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>6</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2014-02-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-03-16 08:35:00</systemdatum>
 <publicerad>2014-02-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Män och jämställdhet, del 1</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>titel</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H2B36/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H2B36</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H2B36</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;sou 2014 6 d1&lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 188px 0px 74px 93px;padding: 0px;border: none;width: 587px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 587px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 384px;padding: 0px;border:none;width: 203px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:619px;left:350px;z-index:-1;width:132px;height:74px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 495px 0px 95px 93px;padding: 0px;border: none;width: 587px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 381px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_11 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_11 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 75px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 75px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:476px;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:413px;height:476px;}




#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:519px;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:413px;height:519px;}




#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:743px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:484px;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:413px;height:484px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:743px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:588px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:707px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:283px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:437px;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:415px;height:437px;}




#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:674px;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:416px;height:674px;}




#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:493px;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:413px;height:493px;}




#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:66px;z-index:-1;width:418px;height:538px;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:418px;height:538px;}




#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:115px;left:0px;z-index:-1;width:421px;height:617px;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:421px;height:617px;}




#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:698px;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:416px;height:698px;}




#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:460px;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:413px;height:460px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:38px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:421px;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:413px;height:421px;}




#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 372px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 422px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:147px;left:76px;z-index:-1;width:330px;height:507px;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:330px;height:507px;}




#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:197px;left:0px;z-index:-1;width:487px;height:402px;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:487px;height:402px;}




#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:410px;height:273px;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:410px;height:273px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;height: 1079px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 111px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 49px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_1 #id_1_3 {float:left;border:none;margin: 85px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 115px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_1 #id_1_4 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 203px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 302px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:719px;height:1033px;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:719px;height:1033px;}

#page_141 #inl_img1 {position:relative;width:10px;height:11px;}
#page_141 #inl_img2 {position:relative;width:9px;height:12px;}
#page_141 #inl_img3 {position:relative;width:9px;height:12px;}
#page_141 #inl_img4 {position:relative;width:4px;height:18px;}
#page_141 #inl_img5 {position:relative;width:4px;height:18px;}
#page_141 #inl_img6 {position:relative;width:10px;height:10px;}
#page_141 #inl_img7 {position:relative;width:4px;height:18px;}
#page_141 #inl_img8 {position:relative;width:4px;height:18px;}
#page_141 #inl_img9 {position:relative;width:10px;height:10px;}
#page_141 #inl_img10 {position:relative;width:4px;height:18px;}
#page_141 #inl_img11 {position:relative;width:4px;height:18px;}



#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:610px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:197px;left:0px;z-index:-1;width:419px;height:499px;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:419px;height:499px;}




#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:271px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:389px;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:432px;height:389px;}




#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:565px;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:415px;height:565px;}




#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:110px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:634px;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:415px;height:634px;}




#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:0px;z-index:-1;width:413px;height:399px;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:413px;height:399px;}




#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:127px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:617px;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:415px;height:617px;}




#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:686px;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:416px;height:686px;}




#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:419px;height:674px;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:419px;height:674px;}




#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:576px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:151px;left:66px;z-index:-1;width:407px;height:585px;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:407px;height:585px;}




#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:145px;left:75px;z-index:-1;width:416px;height:599px;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:416px;height:599px;}




#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:318px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:426px;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:416px;height:426px;}

#page_171 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_171 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:7px;}
#page_171 #inl_img3 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_171 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:7px;}



#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:303px;left:0px;z-index:-1;width:390px;height:251px;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:390px;height:251px;}

#page_172 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_172 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:7px;}
#page_172 #inl_img3 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_172 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:7px;}



#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:58px;z-index:-1;width:431px;height:698px;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:431px;height:698px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:462px;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:415px;height:462px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:38px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:658px;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:416px;height:658px;}




#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:66px;z-index:-1;width:423px;height:634px;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:423px;height:634px;}




#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:686px;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:415px;height:686px;}




#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:486px;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:413px;height:486px;}




#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:41px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:655px;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:416px;height:655px;}




#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:130px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:614px;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:415px;height:614px;}




#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:66px;z-index:-1;width:419px;height:671px;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:419px;height:671px;}




#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 71px;padding: 0px;border: none;width: 723px;}

#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:422px;height:638px;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:422px;height:638px;}

#page_216 #inl_img1 {position:relative;width:72px;height:9px;}
#page_216 #inl_img2 {position:relative;width:68px;height:11px;}
#page_216 #inl_img3 {position:relative;width:88px;height:11px;}
#page_216 #inl_img4 {position:relative;width:108px;height:11px;}
#page_216 #inl_img5 {position:relative;width:101px;height:11px;}
#page_216 #inl_img6 {position:relative;width:137px;height:11px;}
#page_216 #inl_img7 {position:relative;width:97px;height:11px;}
#page_216 #inl_img8 {position:relative;width:118px;height:7px;}
#page_216 #inl_img9 {position:relative;width:152px;height:11px;}
#page_216 #inl_img10 {position:relative;width:149px;height:12px;}
#page_216 #inl_img11 {position:relative;width:5px;height:5px;}
#page_216 #inl_img12 {position:relative;width:0px;height:5px;}
#page_216 #inl_img13 {position:relative;width:5px;height:5px;}



#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 209px;padding: 0px;border: none;width: 585px;}

#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:0px;z-index:-1;width:528px;height:321px;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:528px;height:321px;}




#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:686px;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:432px;height:686px;}




#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:600px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:534px;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:415px;height:534px;}




#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:269px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:451px;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:415px;height:451px;}




#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:150px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:582px;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:416px;height:582px;}




#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_244 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_244 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:235px;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:413px;height:235px;}




#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_257 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_257 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_258 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_258 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:484px;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:413px;height:484px;}




#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_267 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_268 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_268 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_269 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_269 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_270 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_270 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_272 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_272 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:1px;z-index:-1;width:408px;height:312px;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:408px;height:312px;}




#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_283 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:0px;z-index:-1;width:492px;height:698px;}
#page_283 #dimg1 #img1 {width:492px;height:698px;}




#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:81px;left:0px;z-index:-1;width:428px;height:651px;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:428px;height:651px;}




#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_286 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_286 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_287 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_287 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_288 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_288 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_290 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_290 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_295 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_295 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_371 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_371 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_382 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_382 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_392 #dimg1 {position:absolute;top:237px;left:0px;z-index:-1;width:446px;height:236px;}
#page_392 #dimg1 #img1 {width:446px;height:236px;}




#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_393 #dimg1 {position:absolute;top:237px;left:66px;z-index:-1;width:429px;height:355px;}
#page_393 #dimg1 #img1 {width:429px;height:355px;}




#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_394 #dimg1 {position:absolute;top:237px;left:0px;z-index:-1;width:406px;height:271px;}
#page_394 #dimg1 #img1 {width:406px;height:271px;}




#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_396 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:9px;z-index:-1;width:404px;height:175px;}
#page_396 #dimg1 #img1 {width:404px;height:175px;}




#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_397 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:58px;z-index:-1;width:431px;height:244px;}
#page_397 #dimg1 #img1 {width:431px;height:244px;}




#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_401 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:402px;height:284px;}
#page_401 #dimg1 #img1 {width:402px;height:284px;}




#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_405 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_414 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_414 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_424 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_424 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_456 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:343px;}
#page_456 #dimg1 #img1 {width:402px;height:343px;}




#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_460 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:313px;}
#page_460 #dimg1 #img1 {width:423px;height:313px;}




#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_462 #dimg1 {position:absolute;top:185px;left:0px;z-index:-1;width:491px;height:321px;}
#page_462 #dimg1 #img1 {width:491px;height:321px;}




#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}

#page_463 #dimg1 {position:absolute;top:338px;left:75px;z-index:-1;width:413px;height:385px;}
#page_463 #dimg1 #img1 {width:413px;height:385px;}




#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_464 #dimg1 {position:absolute;top:375px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:321px;}
#page_464 #dimg1 #img1 {width:415px;height:321px;}




#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_466 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:0px;z-index:-1;width:344px;height:651px;}
#page_466 #dimg1 #img1 {width:344px;height:651px;}




#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_468 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:324px;}
#page_468 #dimg1 #img1 {width:415px;height:324px;}




#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}

#page_471 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:67px;z-index:-1;width:426px;height:123px;}
#page_471 #dimg1 #img1 {width:426px;height:123px;}




#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_472 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:379px;height:399px;}
#page_472 #dimg1 #img1 {width:379px;height:399px;}




#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}

#page_473 #dimg1 {position:absolute;top:427px;left:75px;z-index:-1;width:423px;height:283px;}
#page_473 #dimg1 #img1 {width:423px;height:283px;}




#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_476 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:383px;}
#page_476 #dimg1 #img1 {width:432px;height:383px;}




#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_484 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_485 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_486 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_487 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_488 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_489 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_490 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_491 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_492 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_493 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_494 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_495 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_496 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_497 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_498 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_499 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_500 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_501 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_502 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_503 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_504 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_505 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_506 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_507 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_508 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_509 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_510 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_511 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_512 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_513 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_514 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}

#page_514 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:75px;z-index:-1;width:390px;height:214px;}
#page_514 #dimg1 #img1 {width:390px;height:214px;}




#page_515 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}

#page_515 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:418px;height:239px;}
#page_515 #dimg1 #img1 {width:418px;height:239px;}




#page_516 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_517 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 74px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_517 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:421px;height:297px;}
#page_517 #dimg1 #img1 {width:421px;height:297px;}




#page_518 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}

#page_518 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:74px;z-index:-1;width:417px;height:284px;}
#page_518 #dimg1 #img1 {width:417px;height:284px;}




#page_519 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_520 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_521 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_522 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_523 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_524 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_525 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_526 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_527 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_528 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_529 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_530 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_531 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_532 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_533 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_534 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_535 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_536 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_537 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_538 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_539 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_540 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_541 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_542 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_543 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_544 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_545 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_546 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_547 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_548 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_549 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_550 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_551 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_552 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_553 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_554 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_555 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_556 {position:relative; overflow: hidden;margin: 104px 0px 570px 131px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}

#page_556 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_556 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}




#page_557 {position:relative; overflow: hidden;margin: 104px 0px 130px 129px;padding: 0px;border: none;width: 551px;height: 737px;}
#page_557 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_557 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 550px;overflow: hidden;}

#page_557 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:701px;}
#page_557 #dimg1 #img1 {width:458px;height:701px;}




.ft0{font: 40px 'Arial';line-height: 45px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft7{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft8{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft9{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft10{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft11{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft12{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft13{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft14{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft15{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft16{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft17{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft18{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft19{font: italic bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft20{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft21{font: 1px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft22{font: italic bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft23{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft24{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft25{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft26{font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 19px;}
.ft27{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft28{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 19px;}
.ft29{font: 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft30{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft31{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft32{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 18px;}
.ft33{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft34{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft35{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft36{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft37{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft38{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft39{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft40{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft41{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft42{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft43{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft44{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft45{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft46{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft47{font: 15px 'Arial';color: #222222;line-height: 17px;}
.ft48{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft49{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft50{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft51{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft52{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft53{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft54{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft55{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft56{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft57{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft58{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft59{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft60{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft61{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft62{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft63{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft64{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft65{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft66{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft67{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft68{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft69{font: 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft70{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft71{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft72{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft73{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft74{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft75{font: italic 9px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft76{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft77{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft78{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft79{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft80{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft81{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft82{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft83{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft84{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft85{font: italic 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft86{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft87{font: italic 9px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 12px;}
.ft88{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft89{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft90{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft91{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft92{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft93{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft94{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft95{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft96{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft97{font: 15px 'Symbol';line-height: 18px;}
.ft98{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft99{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft100{font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft101{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft102{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft103{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft104{font: italic 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft105{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft106{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft107{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft108{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft109{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft110{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft111{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft112{font: italic 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft113{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft114{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 13px;}
.ft115{font: italic 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft116{font: 6px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft117{font: 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft118{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft119{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft120{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft121{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft122{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft123{font: bold 9px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft124{font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft125{font: 9px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft126{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft127{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft128{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft129{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft130{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft131{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft132{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft133{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft134{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft135{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft136{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft137{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft138{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft139{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft140{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft141{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: 9px;}
.ft142{font: bold 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft143{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: -4px;}
.ft144{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft145{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft146{font: 9px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft147{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft148{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft149{font: 9px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft150{font: bold 10px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft151{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft152{font: 10px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft153{font: 9px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft154{font: 8px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft155{font: 9px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft156{font: 10px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft157{font: bold 10px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft158{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft159{font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 12px;}
.ft160{font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft161{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft162{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft163{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft164{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft165{font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft166{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft167{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft168{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft169{font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft170{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft171{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft172{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: 9px;}
.ft173{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft174{font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 13px;}
.ft175{font: 15px 'Arial';margin-left: 1px;line-height: 17px;}
.ft176{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft177{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft178{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;position: relative; bottom: 9px;}
.ft179{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft180{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 18px;}
.ft181{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 31px;line-height: 18px;}
.ft182{font: bold 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft183{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft184{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft185{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft186{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 30px;line-height: 19px;}
.ft187{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft188{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft189{font: 11px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft190{font: 11px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 12px;}
.ft191{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft192{font: 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft193{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft194{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft195{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft196{font: 25px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 30px;}
.ft197{font: 14px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft198{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft199{font: 13px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft200{font: 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft201{font: italic 14px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft202{font: 14px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft203{font: italic 13px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft204{font: 13px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft205{font: italic 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft206{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft207{font: italic 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft208{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft209{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft210{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft211{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft212{font: italic 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft213{font: 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft214{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft215{font: 11px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft216{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft217{font: 23px 'Arial';line-height: 31px;}
.ft218{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft219{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 37px;line-height: 20px;}
.ft220{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft221{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 38px;line-height: 20px;}
.ft222{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 37px;line-height: 20px;}
.ft223{font: 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft224{font: bold 10px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft225{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 19px;}
.ft226{font: 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft227{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 50px;line-height: 20px;}
.ft228{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft229{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 50px;line-height: 20px;}
.ft230{font: 8px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft231{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 38px;line-height: 18px;}
.ft232{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft233{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft234{font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft235{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft236{font: italic 11px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft237{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft238{font: bold 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft239{font: 14px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft240{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft241{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft242{font: 13px 'Calibri';line-height: 15px;}
.ft243{font: 13px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft244{font: 13px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft245{font: 12px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft246{font: 11px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft247{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft248{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft249{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft250{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft251{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft252{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft253{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft254{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 15px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-right: 323px;margin-top: 518px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-right: 229px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: justify;padding-right: 492px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 451px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 213px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 135px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 100px;padding-right: 180px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p35{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 139px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p37{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p38{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 159px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p39{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 111px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 100px;padding-right: 114px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p44{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p45{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p46{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p47{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p51{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p52{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 333px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p59{text-align: left;padding-left: 217px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p60{text-align: left;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 606px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p76{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p77{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p79{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 240px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p122{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: left;padding-right: 313px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p135{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p137{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p138{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p141{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p143{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p148{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 124px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p158{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p159{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 500px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 364px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p161{text-align: justify;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 312px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 312px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p178{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 312px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 312px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p180{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p195{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 333px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p202{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 98px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 339px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 316px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 309px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 314px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 352px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 316px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 366px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p218{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p226{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p233{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p240{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 256px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p252{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p253{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p254{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p268{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p273{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p276{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p293{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p300{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p301{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p302{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p303{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p304{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p305{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p306{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: justify;margin-top: 262px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 280px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 99px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p346{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 145px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p361{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 139px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p363{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p367{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p369{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 256px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 307px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p381{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p384{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p391{text-align: justify;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p400{text-align: justify;margin-top: 216px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p403{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p404{text-align: left;padding-left: 101px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p407{text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p408{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p411{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 180px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 327px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p417{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p424{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 342px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p427{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;margin-top: 405px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 556px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 368px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p449{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 80px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p450{text-align: left;margin-top: 347px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 286px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 235px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 169px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 155px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 182px;padding-right: 151px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 169px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 230px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 166px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 152px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 175px;padding-right: 158px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 25px;padding-right: 340px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 34px;padding-right: 328px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;text-indent: -3px;}
.p465{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 357px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 36px;padding-right: 326px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;text-indent: -3px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: left;margin-top: 428px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 120px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 313px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p478{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p479{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p480{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 249px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 236px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 390px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 354px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 356px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 365px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 365px;padding-right: 23px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -4px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 374px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 1px;}
.p497{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: center;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p499{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p500{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p501{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p510{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p511{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p512{text-align: left;padding-left: 50px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 50px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 50px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 43px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p520{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 293px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 329px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p526{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p528{text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p529{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 332px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p549{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 313px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p551{text-align: justify;padding-right: 298px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 138px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 113px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 317px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 304px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p564{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 328px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p569{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p570{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p571{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p572{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p573{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p574{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p575{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 237px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 318px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 97px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 115px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: left;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 255px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p597{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p598{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p599{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p604{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: center;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p610{text-align: center;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p611{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 327px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p613{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 359px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 600px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 298px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p620{text-align: justify;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 99px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p631{text-align: justify;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 98px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 308px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 438px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 86px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p646{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 69px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 352px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: right;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p650{text-align: right;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p651{text-align: center;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p652{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p653{text-align: center;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p654{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 285px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: right;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p659{text-align: center;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p660{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p662{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 311px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 382px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p677{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 307px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 307px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 307px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p693{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p694{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: right;padding-right: 397px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p697{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 181px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p701{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p702{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p703{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p704{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: justify;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 319px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p714{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p718{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p721{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: left;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 125px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 303px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 343px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 80px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 81px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: right;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p745{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p746{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p747{text-align: left;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p749{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 312px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p756{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 402px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 295px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 230px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 160px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 152px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 7px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 80px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 10px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 20px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 33px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 28px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 233px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 247px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 93px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: justify;padding-left: 93px;padding-right: 76px;margin-top: 283px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-left: 93px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 93px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 93px;margin-top: 211px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 344px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p790{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 189px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 123px;padding-right: 83px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 298px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 629px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p810{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p811{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p812{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: left;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 307px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;margin-top: 308px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 246px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p825{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p831{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p832{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 282px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p847{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p849{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p850{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p853{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: justify;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p860{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p861{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p863{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 258px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p871{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p875{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p876{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: justify;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p881{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p883{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: left;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 308px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 307px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p891{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p892{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 138px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p896{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 303px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p905{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p907{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p908{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 646px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 391px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p914{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 422px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p916{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p918{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p921{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p922{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p927{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p928{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p929{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p932{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p933{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p934{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p936{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p938{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p939{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p940{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p941{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p946{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p947{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p948{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p949{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 182px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p956{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p957{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p959{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: left;padding-right: 371px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 158px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 146px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p968{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p969{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: left;padding-right: 502px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p972{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p974{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p975{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p980{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p981{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 131px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 208px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: left;padding-right: 371px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p990{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p995{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p997{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p998{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1000{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1001{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1002{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1003{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1004{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 220px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1006{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1011{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1012{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1013{text-align: left;padding-right: 310px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: left;padding-right: 370px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1016{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1018{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1019{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1020{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1022{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1023{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1025{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1026{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 148px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 137px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: left;padding-right: 391px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 172px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1039{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1043{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1045{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1046{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 200px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: right;padding-right: 231px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1049{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1051{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 333px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1054{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 298px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1055{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1056{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p1058{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1063{text-align: left;padding-left: 241px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1064{text-align: left;margin-top: 662px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1067{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 338px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1068{text-align: left;padding-left: 316px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 313px;margin-bottom: 0px;}
.p1070{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1071{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 297px;margin-top: 382px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1075{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 447px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1078{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1083{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1084{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1086{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1087{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 215px;margin-bottom: 0px;}
.p1088{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1089{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1091{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1092{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1093{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1094{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1098{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1099{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1100{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1102{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1105{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1106{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1107{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1108{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1109{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1110{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1111{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1114{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1116{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1117{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1118{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1119{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1121{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1123{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1124{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p1126{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1127{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 570px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1128{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 414px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1129{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 471px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1130{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1132{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1133{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1134{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1135{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1136{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p1138{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p1139{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1140{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1142{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1143{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1144{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1145{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1146{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1147{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p1148{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1149{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1150{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1151{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1152{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1153{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1154{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1155{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1156{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1157{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p1158{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1159{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p1160{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1161{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1162{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1163{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1164{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 500px;margin-bottom: 0px;}
.p1165{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 377px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1166{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p1167{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 466px;margin-bottom: 0px;}
.p1168{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1169{text-align: left;padding-left: 449px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1170{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 471px;margin-bottom: 0px;}
.p1171{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1172{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1173{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1174{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p1175{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1176{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1177{text-align: justify;padding-left: 123px;padding-right: 250px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p1178{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1179{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1180{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1181{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1182{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1183{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1184{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1185{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1186{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1187{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1188{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1189{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1190{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1191{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1192{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1193{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1194{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1195{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1196{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 358px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p1197{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1198{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1199{text-align: justify;padding-left: 123px;padding-right: 137px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p1200{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1201{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1202{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1203{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p1204{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1205{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1206{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1207{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1208{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1209{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1210{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1211{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 564px;margin-bottom: 0px;}
.p1212{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 453px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1213{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p1214{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 345px;margin-bottom: 0px;}
.p1215{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1216{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 415px;margin-bottom: 0px;}
.p1217{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1218{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p1219{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1220{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1221{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1222{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1223{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1224{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1225{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1226{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1227{text-align: left;margin-top: 264px;margin-bottom: 0px;}
.p1228{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1229{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 400px;margin-bottom: 0px;}
.p1230{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1231{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p1232{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1233{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1234{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1235{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1236{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 297px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1237{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1238{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1239{text-align: left;padding-left: 363px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1240{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px;}
.p1241{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1242{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p1243{text-align: center;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1244{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1245{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1246{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1247{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1248{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1249{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1250{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1251{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1252{text-align: left;margin-top: 578px;margin-bottom: 0px;}
.p1253{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1254{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1255{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1256{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p1257{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1258{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p1259{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1260{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1261{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p1262{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1263{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1264{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 521px;margin-bottom: 0px;}
.p1265{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 483px;margin-bottom: 0px;}
.p1266{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1267{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 475px;margin-bottom: 0px;}
.p1268{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1269{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p1270{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1271{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p1272{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 87px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1273{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p1274{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1275{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1276{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1277{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 364px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1278{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1279{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1280{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1281{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1282{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1283{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 100px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1284{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1285{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p1286{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1287{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1288{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1289{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1290{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1291{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p1292{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1293{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1294{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1295{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p1296{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 252px;margin-bottom: 0px;}
.p1297{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1298{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1299{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p1300{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1301{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1302{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1303{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1304{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1305{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1306{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1307{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p1308{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1309{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1310{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1311{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 75px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1312{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1313{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 533px;margin-bottom: 0px;}
.p1314{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 449px;margin-bottom: 0px;}
.p1315{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p1316{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1317{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 376px;margin-bottom: 0px;}
.p1318{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1319{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1320{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1321{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1322{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p1323{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1324{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1325{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1326{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1327{text-align: justify;padding-left: 75px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1328{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1329{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 70px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1330{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p1331{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1332{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1333{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1334{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1335{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1336{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1337{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1338{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 328px;margin-bottom: 0px;}
.p1339{text-align: left;margin-top: 351px;margin-bottom: 0px;}
.p1340{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1341{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p1342{text-align: justify;padding-left: 75px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1343{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1344{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 413px;margin-bottom: 0px;}
.p1345{text-align: left;margin-top: 350px;margin-bottom: 0px;}
.p1346{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p1347{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 371px;margin-bottom: 0px;}
.p1348{text-align: left;padding-left: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1349{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p1350{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 251px;margin-bottom: 0px;}
.p1351{text-align: left;margin-top: 363px;margin-bottom: 0px;}
.p1352{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p1353{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px;}
.p1354{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1355{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 203px;margin-bottom: 0px;}
.p1356{text-align: left;margin-top: 439px;margin-bottom: 0px;}
.p1357{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 306px;margin-bottom: 0px;}
.p1358{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1359{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1360{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1361{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 331px;margin-bottom: 0px;}
.p1362{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1363{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 297px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1364{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1365{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 197px;margin-bottom: 0px;}
.p1366{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1367{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1368{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1369{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1370{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1371{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1372{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1373{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1374{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1375{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 75px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1376{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1377{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1378{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1379{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1380{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p1381{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1382{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1383{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1384{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1385{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1386{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1387{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p1388{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1389{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p1390{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1391{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p1392{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p1393{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 309px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1394{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1395{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p1396{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 439px;margin-bottom: 0px;}
.p1397{text-align: left;padding-left: 449px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1398{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1399{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1400{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1401{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1402{text-align: left;padding-left: 92px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1403{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1404{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1405{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1406{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1407{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1408{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1409{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1410{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1411{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1412{text-align: justify;padding-left: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1413{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1414{text-align: justify;padding-left: 75px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1415{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1416{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1417{text-align: justify;padding-left: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1418{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p1419{text-align: justify;padding-left: 75px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1420{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p1421{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1422{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1423{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1424{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1425{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1426{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 70px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1427{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 278px;margin-bottom: 0px;}
.p1428{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1429{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1430{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 298px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1431{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1432{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 298px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1433{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1434{text-align: justify;padding-left: 75px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1435{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p1436{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1437{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1438{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1439{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 298px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1440{text-align: left;padding-left: 399px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p1441{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1442{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 75px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1443{text-align: justify;padding-left: 75px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1444{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1445{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1446{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1447{text-align: justify;padding-left: 75px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1448{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1449{text-align: left;padding-left: 322px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1450{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1451{text-align: left;padding-left: 289px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1452{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p1453{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1454{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1455{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1456{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1457{text-align: justify;padding-left: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1458{text-align: justify;padding-left: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1459{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1460{text-align: justify;padding-left: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1461{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1462{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1463{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 71px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1464{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1465{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1466{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1467{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1468{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1469{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1470{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1471{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1472{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p1473{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1474{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p1475{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p1476{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1477{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1478{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1479{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1480{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p1481{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1482{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p1483{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1484{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p1485{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1486{text-align: justify;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1487{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1488{text-align: justify;padding-left: 21px;padding-right: 361px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1489{text-align: justify;padding-left: 21px;padding-right: 337px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1490{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p1491{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1492{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1493{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1494{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1495{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1496{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1497{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1498{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1499{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1500{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 344px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 422px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 460px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #9bbb59;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-bottom: #e46c0a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 314px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 314px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 425px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 452px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #e1e7d2;}
.td164{border-right: #e1e7d2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e1e7d2;}
.td165{border-right: #e1e7d2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #e1e7d2;}
.td166{border-right: #e1e7d2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #e1e7d2;}
.td167{border-right: #e1e7d2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #e1e7d2;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #e1e7d2;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e1e7d2;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #e1e7d2;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e1e7d2;}
.td172{border-right: #e1e7d2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #e1e7d2;}
.td173{border-right: #e1e7d2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #e1e7d2;}
.td174{border-right: #e1e7d2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e1e7d2;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #e1e7d2;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #e1e7d2;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e1e7d2;}
.td178{border-right: #60297b 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #e1e7d2;}
.td179{border-right: #60297b 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #60297b;}
.td180{border-right: #93aa5a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #e1e7d2;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #93aa5a;}
.td182{border-right: #e1e7d2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-bottom: #e1e7d2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #e1e7d2;}
.td184{border-bottom: #e1e7d2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e1e7d2;}
.td185{border-bottom: #8f9091 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #8f9091 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-bottom: #93aa5a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;background: #93aa5a;}
.td188{border-bottom: #8f9091 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #8f9091 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-bottom: #8f9091 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #8f9091 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-bottom: #8f9091 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-bottom: #8f9091 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-bottom: #8f9091 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-bottom: #8f9091 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-bottom: #8f9091 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-right: #e1e7d2 1px solid;border-bottom: #8f9091 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-bottom: #e1e7d2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e1e7d2;}
.td199{border-bottom: #642e88 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-right: #50223d 1px solid;border-bottom: #642e88 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #642e88;}
.td201{border-right: #50223d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #642e88;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;background: #93aa5a;}
.td203{border-right: #93aa5a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #93aa5a;}
.td205{border-bottom: #93aa5a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #93aa5a;}
.td206{border-bottom: #93aa5a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #93aa5a;}
.td207{border-right: #93aa5a 1px solid;border-bottom: #8f9091 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-bottom: #93aa5a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #93aa5a;}
.td209{border-bottom: #93aa5a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #93aa5a;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #93aa5a;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #93aa5a;}
.td212{border-right: #93aa5a 1px solid;border-bottom: #93aa5a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #93aa5a;}
.td213{border-right: #93aa5a 1px solid;border-bottom: #5d2967 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-right: #93aa5a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #93aa5a;}
.td215{border-right: #50223d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #642e88;}
.td216{border-bottom: #642e88 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #642e88;}
.td217{border-right: #50223d 1px solid;border-bottom: #642e88 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #642e88;}
.td218{border-right: #642e88 1px solid;border-bottom: #8f9091 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-right: #93aa5a 1px solid;border-bottom: #642e88 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #642e88;}
.td220{border-bottom: #93aa5a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-bottom: #93aa5a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-right: #50223d 1px solid;border-bottom: #642e88 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #642e88;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #642e88;}
.td224{border-right: #50223d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #642e88;}
.td225{border-right: #642e88 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-right: #93aa5a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #642e88;}
.td227{border-right: #93aa5a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #93aa5a;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #93aa5a;}
.td230{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e1e7d2;}
.td231{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-right: #642e88 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #642e88;}
.td234{border-right: #0f1212 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-right: #e1e7d2 1px solid;border-bottom: #e1e7d2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #e1e7d2;}
.td236{border-bottom: #e22c35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-bottom: #e22c35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-bottom: #6e8d2c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-bottom: #6e8d2c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-right: #e22c35 1px solid;border-bottom: #8f9091 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-right: #e22c35 1px solid;border-bottom: #e22c35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #e22c35;}
.td242{border-right: #711f26 1px solid;border-bottom: #e22c35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e22c35;}
.td243{border-right: #6e8d2c 1px solid;border-bottom: #6e8d2c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #6e8d2c;}
.td244{border-bottom: #6e8d2c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #6e8d2c;}
.td245{border-right: #e22c35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-right: #e22c35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #e22c35;}
.td247{border-right: #711f26 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e22c35;}
.td248{border-right: #6e8d2c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #6e8d2c;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #6e8d2c;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #e22c35;}
.td251{border-right: #e22c35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #e22c35;}
.td252{border-bottom: #e22c35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #e22c35;}
.td253{border-right: #711f26 1px solid;border-bottom: #e22c35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #e22c35;}
.td254{border-bottom: #6e8d2c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #6e8d2c;}
.td255{border-bottom: #6e8d2c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #6e8d2c;}
.td256{border-right: #711f26 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #e22c35;}
.td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #6e8d2c;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #6e8d2c;}
.td259{border-right: #e22c35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-bottom: #e22c35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #e22c35;}
.td261{border-bottom: #6e8d2c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-right: #e22c35 1px solid;border-bottom: #8f9091 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-right: #6e8d2c 1px solid;border-bottom: #e22c35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #e22c35;}
.td264{border-right: #6e8d2c 1px solid;border-bottom: #6e8d2c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #6e8d2c;}
.td265{border-bottom: #e22c35 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #e22c35;}
.td266{border-bottom: #6e8d2c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #6e8d2c;}
.td267{border-right: #6e8d2c 1px solid;border-bottom: #6e8d2c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #6e8d2c;}
.td268{border-right: #6e8d2c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #e22c35;}
.td269{border-right: #6e8d2c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #6e8d2c;}
.td270{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #e22c35;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #6e8d2c;}
.td272{border-right: #6e8d2c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #6e8d2c;}
.td273{border-right: #d52e36 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #e1e7d2;}
.td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #d52e36;}
.td275{border-right: #6e8d2c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #6e8d2c;}
.td276{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td278{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-left: #868686 1px solid;border-top: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-top: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-top: #868686 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-top: #868686 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td283{border-top: #868686 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-right: #868686 1px solid;border-top: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-left: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-left: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td287{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-left: #868686 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td289{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-left: #868686 1px solid;border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td292{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td293{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td294{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td295{border-left: #868686 1px solid;border-right: #868686 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td296{border-right: #868686 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td297{border-right: #868686 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td298{border-left: #868686 1px solid;border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td299{border-left: #868686 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td300{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td301{border-right: #868686 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td302{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td303{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td304{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td305{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td306{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td307{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td308{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td309{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td310{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td311{border-right: #868686 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td312{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td313{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td314{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td315{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td316{border-right: #868686 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td317{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td318{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td319{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td320{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td321{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td322{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td323{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td324{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 20px;}
.tr1{height: 21px;}
.tr2{height: 37px;}
.tr3{height: 38px;}
.tr4{height: 27px;}
.tr5{height: 26px;}
.tr6{height: 29px;}
.tr7{height: 19px;}
.tr8{height: 14px;}
.tr9{height: 18px;}
.tr10{height: 16px;}
.tr11{height: 51px;}
.tr12{height: 46px;}
.tr13{height: 25px;}
.tr14{height: 28px;}
.tr15{height: 17px;}
.tr16{height: 35px;}
.tr17{height: 34px;}
.tr18{height: 59px;}
.tr19{height: 49px;}
.tr20{height: 8px;}
.tr21{height: 22px;}
.tr22{height: 4px;}
.tr23{height: 71px;}
.tr24{height: 70px;}
.tr25{height: 88px;}
.tr26{height: 87px;}
.tr27{height: 12px;}
.tr28{height: 13px;}
.tr29{height: 1px;}
.tr30{height: 11px;}
.tr31{height: 6px;}
.tr32{height: 39px;}
.tr33{height: 9px;}
.tr34{height: 41px;}
.tr35{height: 15px;}
.tr36{height: 3px;}
.tr37{height: 43px;}
.tr38{height: 56px;}
.tr39{height: 36px;}
.tr40{height: 5px;}
.tr41{height: 85px;}
.tr42{height: 86px;}
.tr43{height: 33px;}
.tr44{height: 23px;}
.tr45{height: 10px;}
.tr46{height: 32px;}
.tr47{height: 52px;}
.tr48{height: 50px;}
.tr49{height: 31px;}
.tr50{height: 30px;}
.tr51{height: 54px;}
.tr52{height: 7px;}
.tr53{height: 24px;}
.tr54{height: 42px;}
.tr55{height: 55px;}
.tr56{height: 44px;}
.tr57{height: 53px;}
.tr58{height: 45px;}
.tr59{height: 47px;}
.tr60{height: 40px;}
.tr61{height: 57px;}
.tr62{height: 113px;}
.tr63{height: 2px;}

.t0{width: 230px;margin-left: 185px;margin-top: 18px;font: 14px 'Arial';}
.t1{width: 416px;margin-top: 167px;font: 15px 'Arial';}
.t2{width: 382px;margin-left: 34px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t3{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t4{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t6{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t7{width: 482px;font: 15px 'Arial';}
.t8{width: 482px;font: 13px 'Arial';}
.t9{width: 415px;margin-top: 150px;font: 15px 'Arial';}
.t10{width: 491px;font: bold 11px 'Arial';}
.t11{width: 407px;font: 15px 'Arial';}
.t12{width: 415px;margin-top: 49px;font: 15px 'Arial';}
.t13{width: 412px;font: 15px 'Arial';}
.t14{width: 338px;margin-top: 31px;font: bold 15px 'Arial';}
.t15{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t16{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t17{width: 394px;margin-top: 55px;font: 11px 'Arial';}
.t18{width: 484px;font: bold 11px 'Arial';}
.t19{width: 404px;margin-left: 72px;margin-top: 45px;font: 10px 'Arial';}
.t20{width: 408px;margin-left: 5px;margin-top: 62px;font: 11px 'Arial';}
.t21{width: 285px;margin-left: 78px;margin-top: 4px;font: 11px 'Arial';}
.t22{width: 33px;margin-left: 73px;margin-top: 74px;font: 8px 'Calibri';}
.t23{width: 148px;margin-left: 175px;margin-top: 59px;font: 9px 'Calibri';}
.t24{width: 361px;margin-left: 2px;margin-top: 71px;font: 11px 'Arial';}
.t25{width: 102px;font: 9px 'Arial';}
.t26{width: 98px;margin-left: 1px;font: 10px 'Arial';}
.t27{width: 355px;margin-left: 5px;margin-top: 57px;font: 11px 'Arial';}
.t28{width: 487px;margin-left: 9px;font: bold 9px 'Arial';}
.t29{width: 360px;margin-left: 78px;margin-top: 60px;font: 11px 'Arial';}
.t30{width: 201px;margin-left: 180px;margin-top: 3px;font: 11px 'Arial';}
.t31{width: 390px;margin-left: 92px;margin-top: 53px;font: 11px 'Arial';}
.t32{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t33{width: 327px;margin-left: 9px;margin-top: 57px;font: 11px 'Arial';}
.t34{width: 327px;margin-left: 77px;font: 11px 'Arial';}
.t35{width: 12px;margin-left: 9px;font: 11px 'Arial';}
.t36{width: 261px;margin-left: 55px;font: 10px 'Arial';}
.t37{width: 384px;margin-left: 66px;font: 11px 'Arial';}
.t38{width: 382px;font: 11px 'Arial';}
.t39{width: 384px;margin-left: 66px;margin-top: 89px;font: 11px 'Arial';}
.t40{width: 409px;margin-left: 73px;margin-top: 44px;font: 11px 'Arial';}
.t41{width: 392px;margin-left: 4px;margin-top: 88px;font: 10px 'Arial';}
.t42{width: 426px;margin-top: 39px;font: 12px 'Arial';}
.t43{width: 357px;margin-left: 66px;margin-top: 99px;font: 12px 'Arial';}
.t44{width: 487px;margin-left: 5px;font: bold 9px 'Arial';}
.t45{width: 415px;margin-top: 1px;font: 11px 'Arial';}
.t46{width: 415px;font: 9px 'Arial';}
.t47{width: 482px;margin-left: 27px;font: bold 11px 'Arial';}
.t48{width: 495px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t49{width: 491px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t50{width: 491px;font: 15px 'Arial';}
.t51{width: 491px;font: bold 9px 'Arial';}
.t52{width: 491px;font: 13px 'Arial';}
.t53{width: 375px;margin-top: 62px;font: 11px 'Arial';}
.t54{width: 496px;font: bold 9px 'Arial';}
.t55{width: 489px;font: bold 11px 'Arial';}
.t56{width: 405px;margin-left: 66px;margin-top: 73px;font: 10px 'Arial';}
.t57{width: 416px;margin-left: 75px;margin-top: 29px;font: 13px 'Arial';}
.t58{width: 392px;margin-top: 70px;font: 13px 'Arial';}
.t59{width: 98px;margin-left: 75px;margin-top: 161px;font: italic 8px 'Arial';}
.t60{width: 499px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t61{width: 416px;margin-left: 72px;margin-top: 59px;font: 13px 'Calibri';}
.t62{width: 491px;margin-left: 3px;font: bold 9px 'Arial';}
.t63{width: 394px;margin-left: 9px;margin-top: 93px;font: 13px 'Calibri';}
.t64{width: 491px;margin-left: 2px;font: bold 9px 'Arial';}
.t65{width: 394px;margin-left: 9px;margin-top: 99px;font: 13px 'Calibri';}
.t66{width: 394px;margin-left: 83px;margin-top: 74px;font: 13px 'Calibri';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B361x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Män och jämställdhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Betänkande av Utredningen om män och jämställdhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Stockholm 2014&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p3 ft3"&gt;SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;Orderfax: &lt;NOBR&gt;08-598&lt;/NOBR&gt; 191 91 Ordertel: &lt;NOBR&gt;08-598&lt;/NOBR&gt; 191 90 &lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft3"&gt;– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft3"&gt;Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft3"&gt;Omslag: Elanders Sverige AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft4"&gt;Tryckt av Elanders Sverige AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft3"&gt;Stockholm 2014&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft4"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-24071-7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft3"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Till statsrådet Maria Arnholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft7"&gt;Regeringen beslutade den 27 september 2012 kommittédirektiv om frågor som rör män och jämställdhet (dir. 2012:97). Tilläggsdirektiv beslutades den 18 april 2013(dir. 2013:50).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 27 september 2012 tillsatte därefter statsrådet som har till uppgift att föredra ärenden om jämställdhet vår utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Till särskild utredare förordnades den 27 september 2012 Per Magnus Nilsson. Han efterträddes den 2 april 2013 av Svend Dahl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Till sakkunnig förordnades den 6 maj 2013 Karolina Vrethem. Hon efterträddes den 27 augusti 2013 av Linda Österberg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Till experter förordnades den 6 maj 2013 Andreas Bergström, Inti Chavez Perez, Fataneh Farahani, Thomas Johansson, Göran Johnsson, Marie Nordberg och Petra Ulmanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Som sekreterare anställdes fr.o.m. den 1 december 2012 Claes Sonnerby och den 15 december 2012 Niclas Järvklo. Claes Sonnerby har varit huvudsekreterare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Vi har haft namnet Utredningen om män och jämställdhet (U 2012:10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Härmed överlämnar vi betänkandet Män och jämställdhet (SOU 2014:6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Vi har härmed slutfört vårt uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Stockholm den 31 januari 2014&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Svend Dahl&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Claes Sonnerby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;Niclas Järvklo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;Till läsaren ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;Förkortningar.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;Summary ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;Utredningsdirektiven och arbetets uppläggning m.m. .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Direktiven.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Vår utrednings arbete ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Samverkan.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Remissyttrande.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Våra avgränsningar ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;1.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Disposition av resultatet av vårt arbete ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;Om utredningen .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Vilket har mitt uppdrag varit? .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Vad menas med ”jämställdhet”?..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Varför utreda män och jämställdhet?......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p20 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Vad har hänt och händer i vårt samhälle som påverkar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;jämställdheten?.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft15"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Män finns i samhällets topp men tillhör också de mest&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;utsatta........................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;2.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Mäns skilda villkor behöver uppmärksammas........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;Maskuliniteter i förändring...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Från ”i princip” till i praktik? ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Betydelsen av begreppet maskulinitet.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Maskulinitet och makt .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Sårbarhet och riskbeteenden....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Intimitet, förändring och normkritik .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;3.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Välfärdspolitik och globalisering.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;3.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Migration, främlingsfientlighet och demografi ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;3.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Utmaningar...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Min sida &lt;/SPAN&gt;– Andreas Bergström .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;Mäns skilda villkor ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Om begreppet intersektionalitet .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Mäns maktpositioner i siffror..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Män och ekonomiska resurser.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Män och klass ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Män och demografi ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Män och geografi......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;4.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Etnicitet och segregation .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;4.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Heteronormer och &lt;NOBR&gt;hbt-personer...........................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Min sida &lt;/SPAN&gt;– Inti Chavez Perez .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft15"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;Män och utbildning ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td13"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Utredningar om jämställdhet och utbildning.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Maskulinitet i skolan..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Förskolan................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Grundskolan och gymnasiet..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Högre utbildning ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;5.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Utmaningar ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;137&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Min sida &lt;/SPAN&gt;– Fataneh Farahani .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;En översikt .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Förvärvsarbete........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;144&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Hemarbete och övrig tidsanvändning...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Summering..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;182&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Min sida &lt;/SPAN&gt;– Thomas Johansson ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;Män, familj och föräldraskap .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;187&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Föräldraledighet och pappapolitik ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;188&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Separationer och vårdnadsfrågor...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p20 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Faderskapspresumtion för samboende och möjligheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;för &lt;NOBR&gt;hbt-föräldrar.....................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;7.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Utmaningar ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;209&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Min sida &lt;/SPAN&gt;– Göran Johnsson ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;211&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Skillnader i mäns och kvinnors hälsa ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;214&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Jämlikhet när det gäller hälsa och vård? ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Mäns normer om hälsa...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;216&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft15"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Skillnader mellan män ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;8.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Kroppens yttre........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;218&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;8.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Psykisk hälsa ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;8.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Sjukpenning – män, kvinnor och ansvar för barn.................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;8.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Arbete och hälsa .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;225&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;8.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Självmord ................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;230&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;8.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Medellivslängd och överdödlighet.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;8.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Mäns sociala utsatthet ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;233&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;8.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Jämställdhet och hälsa ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;8.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Utmaningar.............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;236&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p27 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Min sida &lt;/SPAN&gt;– Petra Ulmanen.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft23"&gt;Män och våld ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;241&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Män som förövare och offer ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Män och våldsnormer.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;246&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Mäns våld mot kvinnor ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;249&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;9.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Sexuellt våld och trakasserier.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;254&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;9.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Hatbrott..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;9.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Hedersrelaterat våld ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;256&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;9.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Våldspreventivt arbete med killar och män ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;9.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Jämställdhet minskar våld ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;260&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;9.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Utmaningar.............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;260&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft23"&gt;Män och sexualitet....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Frågor om sex och jämställdhet ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Mäns sexuella hälsa.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;265&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;10.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Sex- och samlevnadsundervisning .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;268&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft15"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=29px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=30px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=330px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=98px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;10.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;Pornografi och kränkningar på internet ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;10.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Prostitution och sexköp ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;272&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;10.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Utmaningar ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;274&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;Mäns attityder..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Politiska preferenser ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;Att bearbeta attityder till jämställdhet .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;278&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;Mäns – och kvinnors – attityder till jämställdhet ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;11.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;Män och främlingsfientliga attityder ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;11.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Utmaningar ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;Forskning om och verksamheter kring män och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;jämställdhet ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;Forskning om män och maskulinitet....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;294&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;Verksamheter som arbetar med män och jämställdhet........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;296&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;Avslutande perspektiv och slutsatser ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;305&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;13.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Föreställningar om manskris .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;305&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;13.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;En växande jämställdhetsklyfta .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;13.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;Vad betyder samhällsförändringarna för män? ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;307&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;13.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;Ansvaret för en jämställd framtid .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;309&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;13.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;Våra övergripande slutsatser .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;310&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;Referenser ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;Kommittédirektiv 2012:97..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;337&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;Tilläggsdirektiv 2013:50 ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;345&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;Bilaga 3 Maskuliniteter i förändring.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;347&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft15"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;Bilaga 4 Känslan och platsens betydelse för mäns sociala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;organisering ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;383&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;Bilaga 5 Män, föräldraledigheten och föräldraförsäkringen........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;399&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;Män, kropp och hälsa ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;431&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;Män och social utsatthet – en översikt...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;465&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;Män, våld och jämställdhet .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;519&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;Bilagor på www.sou.gov.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Mäns maktpositioner i siffror&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Mäns ekonomiska resurser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Män, demografi och geografi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Män utanför städerna – om konstruktionen av rurala maskuliniteter och identiteter under förändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Jämställdhet, etnicitet och ”andra män” – ett intersektionellt perspektiv på förändringar av maskulinitet efter migration&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Mäns sexualitet och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;hbt-personer&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Män och förvärvsarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Mäns användning av tiden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Föräldraskap och arbetsliv – om lojalitetskonflikter i familjelivets vardag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Män i tvister om vårdnad, boende och umgänge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Kompetensen inom andrologi och tillgängligheten till andrologisk vård i Sverige 2013&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Män tycker, tänker och gör&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Översikt kring svensk, nordisk och internationell maskulinitetsforskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Etablerade verksamheter som idag arbetar med män och jämställdhet – en svensk kartläggning med internationell utblick&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Den svenska jämställdhetsdiskursens exkluderingar – en intervjustudie om jämställdhet, den nye mannen och andra män&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft15"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Till läsaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;Välkommen att ta del av resultatet av det utredningsarbete jag har haft glädjen att leda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Vi i utredningen – sakkunnig, experter, sekreterare och jag själv, har haft i uppdrag att kartlägga och analysera frågor om män och jämställdhet – mer om detta i kapitel 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Det har varit ett roligt och samtidigt krävande arbete. Roligt därför att det varit lärorikt och spännande att ta sig an jämställdhetsfrågan utifrån ett mansperspektiv. Krävande därför att området är mycket stort och för att jämställdhet ibland är ett område som väcker starka känslor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft33"&gt;Vi har, även om många forskare varit inblandade, försökt skriva på ett språk och med termer som ska göra att de allra flesta ska kunna förstå och förhålla sig till det vi skrivit. Detta därför att en viktig ambition med vårt arbete är att så många som möjligt ska kunna vara delaktiga i jämställdhetsdebatten – det behövs. Jämställdhet är ett mycket brett område. Det handlar om människors lika möjligheter och det handlar om framtiden för oss och våra barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Du som vill ta del av våra resultat, och det hoppas vi verkligen du vill, kan göra det med olika fördjupningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Vill du ta del av vår sammanfattning har vi en sådan som du finner några sidor framåt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Vill du därtill ta del av våra avslutande perspektiv och slutsatser finner du dem i kapitel 13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Vill du därtill ta del av de fakta vi arbetat med och våra resonemang finner du detta i kapitel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–12.&lt;/NOBR&gt; I inledningen till varje kapitel &lt;NOBR&gt;2–12&lt;/NOBR&gt; finner du en ruta med huvudbudskapen i kapitlet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Vill du därtill ta del av referenserna till dessa kapitel finner du dem samlade efter kapitel 13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft15"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3611x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Till läsaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Vill du därtill ta del av ett antal av de underlagsrapporter vi beställt finner du dem i bilaga &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–8.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Vill du därtill ta del av alla de underlagsrapporter vi beställt och själva tagit fram finner du dem i bilaga &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;9–23&lt;/NOBR&gt; på regeringens hemsida. Där finns för övrigt hela vårt betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Experterna i utredningen har i personliga inlägg redovisat sina tankar kring män och jämställdhet. Deras tankar finner du under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;”Min sida” som, i bokstavsordning efter respektive författare, ligger mellan kapitlen. Jag har dock inte skrivit en sådan sida eftersom jag som särskild utredare haft förmånen att ensam få bestämma över allt annat som publicerats&lt;SPAN class="ft37"&gt;1&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft31"&gt;Vi hoppas att du, när du tagit del av fakta och våra tankar, lärt dig mer om män och jämställdhet och engagerar dig mer i den viktiga fråga vi haft i uppdrag att utreda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Svend Dahl&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Beslutandesrätten regleras i kommittéförordningen (1998:1474). Där framgår också att sakkunniga har rätt att foga särskilt yttranden till betänkandet. Vidare framgår att, om den särskilde utredaren går med på det, får den som är expert foga ett särskilt yttrande till betänkandet i frågor som omfattas av expertuppdraget. Vad gäller vårt betänkande har en av experterna aktualiserat denna möjlighet i en fråga, se kapitel 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft15"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;AAS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Anabola androgena steroider&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;ADHD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Attention deficit hyperactivity&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;disorder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;AKU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Arbetskraftsundersökningar (SCB)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;AMV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Arbetsmiljöverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;ART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Aggression Replacement Training&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;ATV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Alternativ till våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;AU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Arbetsmarknadsutskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;Bet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;betänkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;Bil.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;bilaga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;BITB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Bringing in the Bystander&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;BP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;budgetproposition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;Brå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Brottsförebyggande rådet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;BUP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Barn- och ungdomspsykiatri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;BVC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Barnavårdscentral&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;c&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Centerpartiet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;CSM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Critical Studies on Men&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;CTS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Conflicts and Tactics Scale&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;Deja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Delegationen för jämställdhet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;högskolan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;Dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p58 ft7"&gt;direktiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;DO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Diskrimineringsombudsmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;Ds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Departementsskrivelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;EC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;European Commission&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;EGGE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;European Commission Expert&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Group on Gender &amp; Employment&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td27"&gt;&lt;P class="p59 ft15"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;EIGE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;European Institute for Gender&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Equality&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;EMHF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;European Men's Health Forum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;EMU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Den ekonomiska och monetära&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;EP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Europaparlamentet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;ESS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;European Social Survey&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;European Union&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;FFV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Frihet från våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;FHI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Statens folkhälsoinstitut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;FI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Finansinspektionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;FK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Försäkringskassan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;FLH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Forum för levande historia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;fp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Folkpartiet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;GU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Göteborgs universitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;Hbt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Homosexuella, bisexuella,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;transpersoner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;Hbtq&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Homosexuell, bisexuella,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;transpersoner och queer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;HD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Högsta domstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;HPV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Humant papillomvirus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;IFAU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Institutet för arbetsmarknads och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;utbildningspolitisk utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;Iffs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Institutet för Framtidsstudier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;ISF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;Inspektionen för socialförsäkringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;JA-delegationen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Delegationen för jämställdhet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;arbetslivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;Ju&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;JämI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Program för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;jämställdhetsintegrering i staten,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;placerat vid Nationella sekretariatet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;för genusforskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;JämO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Jämställdhetsombudsmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2014:6 Förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;KAST&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Köpare av sexuell tjänst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;kd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Kristdemokraterna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;KI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Konjunkturinstitutet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;LO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Landsorganisationen i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;m&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Moderaterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;MfJ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Män för Jämställdhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;MI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Medlingsinstitutet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;mp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Miljöpartiet de gröna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;MVC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Mödravårdscentral&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;MVP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Mentors in Violence Prevention&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;MVU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Mansmottagningen mot Våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;NCK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Nationellt centrum för kvinnofrid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;NFH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Nationella folkhälsoenkäten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;NFMM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Nordisk forening for forskning om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;menn og maskuliniteter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;NGO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Non-governmental&lt;/NOBR&gt; organization&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;NIKK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Nordisk information för kunskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;om kön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;NOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Norges offentlige utredninger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;nr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;nummer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;NTU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Nationell trygghetsundersökning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;OECD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Organisation for Economic Co-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;operation and Development&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;PLENT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Parental Leave Equal &amp; Non-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Transferable&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;Prop.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;proposition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;RAMS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Registerbaserad arbetsmarknads-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;statistik (SCB)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;RF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Riksidrottsförbundet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;RFSL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Riksförbundet för homosexuellas,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;bisexuellas och transpersoners&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;RFSU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Riksförbundet för sexuell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;upplysning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td27"&gt;&lt;P class="p59 ft15"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;RK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Regeringskansliet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;Roks&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Riksorganisationen för kvinno-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;jourer och tjejjourer i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;RPS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Rikspolisstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;Rskr.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;riksdagsskrivesle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;RUT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Riksdagens utredningstjänst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Socialdemokraterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;s.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;sida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;sd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Sverigedemokraterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;SACO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Sveriges akademikers&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;centralorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;SAF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Svenska arbetsgivareföringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;SCB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Statistiska centralbyrån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;SEI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Socioekonomisk indelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;SILC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Statistics on income and living&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;condition(SCB)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;SKL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Sveriges kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;SKR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Sveriges Kvinno- och Tjejjourers&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Riksförbund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;SOM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Samhälle Opinion Medier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;SOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Statens offentliga utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;SoS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Socialstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;STI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Sexuellt överförda infektioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;St. meld.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Stortingsmelding (motsvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;proposition i Norge)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;SU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Stockholms universitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;TA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Tidsanvändningsundersökning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;(SCB)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;TCO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Tjänstemännens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Centralorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;U&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;UHR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Universitets- och högskolerådet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;UHÄ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Universitets- och högskoleämbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft40"&gt;UKÄ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Universitetskanslersämbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;ULF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Undersökningar av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;levnadsförhållanden (SCB)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;UN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;United Nations&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft15"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2014:6 Förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;US&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Ungdomsstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;UO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;v&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td32"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;Vänsterpartiet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;ValU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;vallokalundersökning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;WB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td32"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;World Bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;WEF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;World Economic Forum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft15"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;Vi har haft i uppdrag att kartlägga och analysera frågor om män och jämställdhet i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Vi skulle enligt våra direktiv undersöka hur mäns livsituation förändrats under senare år och hur detta relaterar till jämställdhet och brist på jämställdhet. Det har vi gjort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Vi skulle enligt våra direktiv inte lämna förslag till åtgärder utan beskriva och analysera mäns livssituation i Sverige. Vi har därför redovisat våra uppfattningar i form av slutsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;I kapitel 1 och 2 diskuterar vi vårt uppdrag och varför vi ser det som viktigt att uppmärksamma frågor om män i jämställdhets- politiken och i samhällsdebatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;Vi lyfter också fram att det sker en mängd förändringar i samhället som rör frågor bl.a. om demografi, ekonomi och arbetsmarknad, familj, hem och faderskap, individualisering, nation, klass och etnicitet samt sexualitet. Män och kvinnor har att möta och hantera dessa förändringar, vare sig man uppskattar dem eller inte. De påverkar direkt och indirekt jämställdheten och möjligheterna att leva ett jämställt liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Inom en rad samhällsområden utmanas därför idag mäns själv- bilder. Samtidigt lever många traditionella normer kvar och hyllas, trots samhällelig förändring och politiska insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Jämställdhet som samhällelig fråga har i huvudsak drivits, och med framgång, av kvinnor. Jämställdheten har på många plan kommit långt, även om det fortfarande finns många brister. Många män har bejakat medan andra har observerat, förhållit sig passiva eller gjort motstånd. Det är hög tid att fler män tar ett större ansvar för ett jämställt samhälle och blir mer delaktiga i jämställdhets- arbetet. I vår utredning beskriver vi varför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft41"&gt;Jämställdhet är i sig en enkel fråga. Den utgår från värderingen att människor, oavsett kön, ska ha samma möjligheter i livet. Har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft15"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;man den värderingen kan man se vilka förändringar som behöver ske i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Jämställdhetsdebatten fokuserar med rätta på mäns större makt och större resurser. Män gynnas fortfarande generellt av köns- ordningen i samhället. Detta är uppenbart utifrån vår utredning. Men de könsnormer och handlingsmönster som begränsar kvinnors livschanser kan även påverka mäns livschanser negativt. Det är därför viktigt att mäns roller, insatser och villkor uppmärksammas i det jämställdhetspolitiska arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Pojkars möjligheter i skolan, hur män balanserar arbete och familj, uttag av föräldrapenning och vårdnadsfrågor, mäns hälsa och ohälsa, social utsatthet och riskbeteenden, mäns våldsutövande och våldsutsatthet, attityder till sexualitet och till jämställdhet – allt detta är frågor som vi belyser i vår utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Det finns stora skillnader mellan olika mäns villkor i samhället. Mäns olika resurser och möjligheter får konsekvenser, i mäns och kvinnors liv, och påverkar mäns självbilder och beteenden. Män är överrepresenterade i samhällets topp men samtidigt också när det gäller exempelvis självmord, missbruk och kriminalitet. Vi anser att förändrade mansnormer möjliggör förbättringar, i samhället generellt, och när det gäller de svårigheter som kan drabba män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft33"&gt;Synen på män kan ibland bli ensidig och onyanserad när man talar om jämställdhetsfrågor. Det kan leda till att många män och kvinnor inte känner igen sig i diskussionen och därmed inte engagerar sig i den eller rentav tar avstånd från den. Vi har velat ge en fördjupad bild av män som tar hänsyn till både den generella bristen på jämställdhet i samhället och den mångsidighet som präglar mäns liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Vi vill tro att alla pappor och mammor, mor- och farföräldrar önskar att deras barn och barnbarn ska ha samma möjligheter i livet alldeles oavsett om barnet eller barnbarnet råkar födas som pojke och flicka. Detta förpliktar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft42"&gt;Män, maskuliniteter och mansnormer i förändring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft33"&gt;Det finns många goda tecken på en mer jämställd utveckling i samhället. Många män tar ett ansvar för såväl förvärvsarbete som hem- och omsorgsarbete. Kvinnor bryter sig in alltmer på typiskt manliga områden. Men, enligt vår uppfattning går förändringarna för långsamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft31"&gt;De kan inte bara ”väntas in” utan inom flera områden behövs samhälleliga, ibland strukturella, insatser för att driva på i jämställd riktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft15"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;I kapitel 3, Maskuliniteter i förändring, förklarar vi vad som menas med begreppet maskulinitet; ett begrepp som vi använder när vi diskuterar de sociala föreställningar som påverkar mäns liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;I kapitlet diskuterar vi hur analyser av män och jämställdhet kan balansera frågor om män och makt, män och sårbarhet, exempelvis mäns riskbeteenden och hierarkier mellan olika grupper av män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Förändrade maskulinitetsnormer utmanar patriarkala mönster och därför behövs uppmärksamhet på hur män och pojkar på olika sätt ger uttryck för intimitet, omsorg och förändring. Avgörande för förändring är dock att det i samhället ställs samma krav och förväntningar på män och kvinnor, pojkar och flickor när det gäller arbete, utbildning, omsorgsansvar, avståndstagande från våld, etc. Det är viktigt att synliggöra både den förändring av mansnormer som äger rum och det motstånd som finns mot denna förändring. Vi tar även upp hur &lt;NOBR&gt;hbtq-perspektiv&lt;/NOBR&gt; och normkritiska metoder behövs för förändringsarbete tillsammans med män i skolan och i samhället. Avslutningsvis i kapitlet sätter vi män och jämställdhet i relation till frågor om välfärdspolitik, globalisering, migration, främlingsfientlighet och demografiska förändringar i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;För kapitel 4 har vi valt rubriken Mäns skilda villkor. Vi lyfter fram att män, även om förändringar skett, har en överväldigande del av maktpositionerna och den ekonomiska makten. De skilda villkoren inom gruppen män är samtidigt synliga i frågor om klass, medellivslängd, geografi, etnicitet, ålder, sexualitet, m.m. Det är också skillnader för samme man under hans livscykel. Olika position, resurser och grad av inkludering i samhället påverkar hur maskulinitet uttrycks och hur mäns livschanser ser ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft33"&gt;Vi menar att frågor om segregation och ojämlikhet mellan grupper i samhället behöver uppmärksammas mer i jämställdhetsarbetet. Politiken behöver granska de normer i samhället som premierar exempelvis medelklass, urbanitet och vithet och som underbygger exkludering. Män i glesbygd, arbetarklassmän och framförallt män med invandrarbakgrund kan ofta stereotypiseras eller betraktas som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;”andra män”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft7"&gt;Samtidigt behöver olika specifika villkor uppmärksamhet. Det gäller exempelvis hur män i glesbygd hanterar arbetslöshet och hälsofrågor. Det gäller också hur invandrade män kan uppleva statusförlust efter migration och reagera på maktförskjutningar i familjen, när normer från deras ursprungsländer kolliderar med normer i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Alla dessa frågor diskuterar vi fördjupat i kapitlet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft15"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft42"&gt;Män och utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;I kapitel 5 diskuterar vi hur genusnormer, &lt;NOBR&gt;anti-pluggkulturer,&lt;/NOBR&gt; pojkars bristande motivation, elevers och lärares interaktion samt institutionella faktorer påverkar pojkars möjligheter i skolan. Diskussionen täcker pojkar och män i förskola, grundskola och gymnasium samt högre utbildning. När det gäller förskola lyfter vi fram betydelsen av genuspedagogik och behovet av att öka andelen män i förskolemiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Kapitlet tar upp olika hypoteser som förts fram de senaste åren om varför pojkar som grupp i genomsnitt presterar sämre i skolan än flickor som grupp och vad som kan förändra och öka pojkars motivation och investering i skolarbete. Här behöver dock sägas att även om betygsskillnaderna mellan pojkar och flickor är betydande har föräldrarnas utbildningsbakgrund en större betydelse än om eleven är pojke eller flicka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;Vi lyfter också fram hur pojkar kan påverkas av de mönster på arbetsmarknaden som signalerar att män fortfarande kan klara sig bättre i arbetslivet trots att de generellt har sämre resultat i skolan. Dessa mönster förändras, exempelvis genom strukturomvandling och kvinnors inbrytningar i traditionellt manliga högskoleutbildningar och yrkeskategorier. Många pojkar behöver därför tydligt förberedas mer på ett framtida yrkesliv i omvandling och på att kraven på utbildning fortsatt kommer att öka. Frågor om pojkars och flickors könsspecifika utbildningsval lyfter vi fram med fokus på vikten av att öka möjlig- heterna för pojkar att söka sig till traditionellt kvinnodominerade utbildningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;Pojkar gör sig skyldiga till trakasserier i större utsträckning än flickor. Vi tydliggör att det ska råda nolltolerans mot sexism, trakasserier och ”skojbråk” i skolan och att detta är viktigt för både pojkars och flickors studiemiljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Dessutom nämner vi skolor som fått medial uppmärksamhet när det gäller att förbättra skolmiljö och prestationer. Arbetet vid dessa skolor framstår som positiva exempel och kan fungera som inspiration för fortsatt jämställdhetsarbete i skolan. Vi lyfter även fram behovet av att diskutera effekterna av segregation och bristande likvärdighet mellan skolor när det talas om hur elevers prestationer kan förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft15"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft42"&gt;Arbete och ansvar i förvärvslivet och familjen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Kapitel 6 ägnar vi åt mäns förvärvsarbete, hemarbete och övriga användning av tiden. Vi visar att traditionella mönster för mäns och kvinnors arbetsfördelning lever kvar men att skillnaderna minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft7"&gt;En hög nivå på förvärvsarbetet i samhället är angelägen för att skapa resurser och välfärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft7"&gt;Problemet ur jämställdhetssynpunkt är att det finns en påtaglig skillnad mellan mäns och kvinnors förvärvsarbete. Män förvärvs- arbetar ungefär 25 procent mer faktisk tid än kvinnor. Detta avspeglas i skillnaden mellan könen när det gäller deltidsarbete och i sin tur när det gäller frågan om mäns och kvinnors ekonomiska beroende eller oberoende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;Kvinnor gör många inbrytningar på traditionellt manliga yrkesområden, män gör inte motsvarande på traditionellt kvinnliga områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;Ett i stora delar traditionellt mönster lever även kvar när det gäller mäns och kvinnors hem- och omsorgsarbete, delvis avhängigt mäns mer omfattande förvärvsarbete. Män i åldersgruppen &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år hemarbetar 45 minuter mindre per dag än kvinnor räknat på veckans alla dagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Män lägger cirka halva tiden jämfört med kvinnor på omsorg om de egna barnen. På vardagar ägnar män 2 timmar mindre tid åt detta jämfört med kvinnorna. Av en undersökning framgår att var sjätte sammanboende man anser sig göra för litet när det gäller hushålls- arbete och var fjärde kvinna anser sig göra för mycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Ska verklig jämställdhet uppnås krävs de facto i stort lika många timmars förvärvsarbete för män och kvinnor och fullt ut delat ansvarstagande för hem m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Vi diskuterar även frågor om män i omsorgsyrken och hur de framtida demografiska förändringarna kommer att öka behovet av personal inom vård och omsorg. Att fler män arbetar i dessa sektorer framstår som viktigt både ur jämställdhetssynpunkt och för att bredda och öka rekryteringen av personal till vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft44"&gt;Kapitel 7 handlar om män, familj och föräldraskap. Mäns uttag av föräldraledighet ökar men utvecklingen går långsamt. Ansvar för vård av små barn har traditionellt varit och är fortfarande i hög utsträckning kvinnors ansvar, vilket framgår av tidsfördelningen ovan, men många män söker efter en förändring av detta. I kapitlet diskuterar vi mäns inställning till föräldraskap, den svenska pappapolitikens historia,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft15"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Sammanfattning SOU 2014:6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;mäns uttag i föräldraförsäkringen samt mäns erfarenheter vid separationer och vårdnadstvister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft44"&gt;Pappor tar i snitt ut 9 procent av mammans och pappans totala uttag av föräldrapenningdagarna upp till det att barnet fyllt 1 år och 17 procent upp till det att barnet fyllt 2 år. Det finns stora skillnader i mäns uttag av föräldraledighet, drygt 10 procent av männen delar lika idag, men ca 25 procent av männen tar fortfarande knappt ut någon föräldraledighet alls innan barnen börjar förskola. För att markant öka mäns andel i syfte att dels ge barnen möjlighet att på ett bra sätt knyta an till såväl pappan som mamman, dels skapa mer jämställda förhållanden som också ger mamman samma utvecklingsmöjligheter på arbetsmarknaden som pappan, behövs sannolikt en individualiserad föräldraförsäkring. Detta menar vi, med stöd i våra forsknings- underlag, skulle ha mycket goda jämställdhetseffekter. Flexibiliteten i föräldraförsäkringen och möjligheten att sprida ut dagar, vilket de flesta föräldrar gör, innebär att en förälder, i de flesta fall, fortfarande kan vara hemma uppemot ett år, även om rätten att överföra dagar mellan föräldrar togs bort. En tredelning av föräldraförsäkringen framstår i ljuset av detta som en relativt mild förändring. Enbart en ytterligare ”pappamånad” har troligen en begränsad effekt på mäns uttag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft33"&gt;Anledningen till att vi ställer oss positiva till reformering av föräldraförsäkringen är att vi anser att samhället här har ett gripbart och verkningsfullt verktyg för att möjliggöra jämställdhet. Detta inkluderar då också att t.ex. arbetsgivare inte längre ska kunna ha inställningen att det, med tanke på &lt;NOBR&gt;närvaro-på-jobbet,&lt;/NOBR&gt; är ”säkrare” att anställa en man i &lt;NOBR&gt;25–30-årsåldern&lt;/NOBR&gt; än en kvinna i samma ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Föräldraledighet behöver också ses som en rättighetsfråga för män. Mycket tyder på att föräldraledighet har positiva effekter i mäns liv. Det förstärker kontakten mellan pappor och deras barn genom livet och särskilt efter en eventuell separation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft33"&gt;De flesta män är ogifta när de blir föräldrar idag, men samman- boende med barnets mamma. Faderskapet måste då godkännas hos socialtjänsten och dessa rutiner borde förenklas. &lt;NOBR&gt;Hbtq-föräldrar&lt;/NOBR&gt; och regnbågsfamiljers möjligheter att dela på föräldraledighet på fler än två vårdnadshavare är också en fråga att undersöka närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft44"&gt;Vi har även lyft fram frågan om vårdnadstvister. En starkt ökande andel barn lever idag växelvis boende hos sina föräldrar efter en separation. Kvinnor är fortfarande oftast boförälder. Antalet vårdnadstvister har också ökat markant på senare tid. Vi pekar på hur vissa män beskriver ett könsstyrt bemötande i familje-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft15"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;rätten och att nuvarande lagstiftning upplevs som konfliktdrivande. Män kan uppleva att de ifrågasätts som föräldrar och att kvinnor premieras som boförälder och vårdnadshavare. Även kvinnor upplever många gånger problem i familjerätten och behovet av att ytterligare stötta föräldrar som har vårdnadskonflikter framstår som stort, framförallt med tanke på barnens situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft33"&gt;Det förefaller som om socialtjänsten kan underlätta vårdnads- processer och minska konfliktsituationer genom att se över sina sätt att arbeta. Nya arbetssätt där domstol och familjerätt har ett tätare samarbete och som ger föräldrar bättre verktyg för att ta ansvar, acceptera varandras föräldraskap och nå bättre samförståndslösningar har också utarbetats inom socialtjänsten. Vi anser att dessa arbetssätt och vårdnadsfrågor generellt behöver uppmärksammas mer i samhälls- debatten. Förväntningarna på regeringens kommande utvärdering av vårdnadslagstiftningen är höga och bör beakta hela vårdnadsprocessen och mäns och kvinnors ibland liknande och ibland skilda erfarenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft42"&gt;Mäns hälsa, ohälsa och social utsatthet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Kapitel 8 handlar om mäns hälsa, ohälsa och social utsatthet. Män och hälsa är ett omfattande forskningsområde. Vi lyfter fram två sammanfogade perspektiv som återfinns inom forskningsfältet. Dels att normer för maskulinitet påverkar mäns hälsobeteende, dels att analyser av socioekonomiska villkor är avgörande för rätt- visande beskrivningar av frågor om män, kropp och hälsa. Hälsa och ohälsa är tydligt kopplad till bl.a. socioekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Kvinnor är mer drabbade av ohälsa än män i samhället. Men normer om manlighet inverkar i onödan på mäns relation till vården. Normer som bygger på att män ska vara tuffa, osårbara, robusta och inte visa svaghet har konsekvenser för mäns hälsa. Många män tenderar att inte söka vård i tid och i större utsträck- ning ägna sig åt ohälsosamma och riskfyllda vanor och aktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Forskning pekar även på hur hälso- och sjukvård kan bidra till synen på män som osårbara och starka genom att den ställer färre frågor till män eller att inte se exempelvis riskbeteende som tecken på psykisk ohälsa. Att förbättra möjligheterna för män att få prata om hälsa och ohälsa är därför en viktig åtgärd. Som exempel har det visat sig att unga killar med depression har färre relationer och miljöer där man kan prata om sin situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Vi behandlar frågor om mäns förändrade attityder till utseende och kroppens yttre. Här presenteras diskussioner om vissa mäns estetisering av sina kroppar och hur det bidrar till synen på mäns kroppar och identiteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;Ett annat område är hälsofrågor knutna till arbetet. Där pekar vi bl.a. på att män är sjukskrivna i mindre grad än kvinnor. Vi pekar också på att män råkar ut för en större andel arbetsolyckor än kvinnor och en betydligt större andel dödsfall i arbetet än kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Vi lyfter dessutom fram frågor om mäns självmord – som utgör 70 procent av totala antalet självmord samt frågor om social utsatthet exempelvis hemlöshet, kriminalitet och missbruk – där män är överrepresenterade, och hur detta kan relateras till frågor om maskulinitet. Avslutningsvis pekar vi på att jämställdhet tycks innebära fördelar för män i form av bättre hälsa och minskade riskbeteenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft42"&gt;Män och våld&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft33"&gt;Kapitel 9 handlar om mäns våld. I kapitlet diskuterar vi mäns våld mot kvinnor men även mäns våld mot andra män och mäns utsatthet för våld. De flesta män utövar inte våld, något som är viktigt att framhålla. En liten grupp män står för en stor del av det grova våldet i samhället. Men mäns våld mot kvinnor och mot andra män är utbrett och kampen mot våld borde engagera alla män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Ur jämställdhetssynpunkt är det av flera anledningar viktigt att ifrågasätta former av ”accepterat” våld mellan män. Dels är det rimligt att anta att våld mot kvinnor riskerar att öka i sammanhang där våld mellan män normaliseras. Dels borde inte våld mellan män vara något som accepteras, lika litet som våld mot kvinnor. Att våld mellan män i vissa sammanhang kan ses som normala inslag i unga mäns vardag sker på bekostnad av att omsorg och jämställdhet minskar i status; något som kan påverka unga mäns möjligheter att identifiera sig med jämställda livsmönster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft33"&gt;Mäns våld mot kvinnor behöver uppmärksammas, både generellt och med fokus på särskilt utsatta grupper av kvinnor. Vi lyfter fram att ”jämställda” män som utövar våld många gånger har svårt att acceptera en självbild som misshandlande man och att detta kan leda till att våldet slätas över eller att man undviker att söka behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft44"&gt;Att uppmärksamma mäns våld mot kvinnor motsäger inte att män som utsatts för relationsbaserat våld uppmärksammas, något som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft33"&gt;skett på senare tid. Men fenomenen ser olika ut och kan inte likställas. Våldet mot kvinnor i nära relationer är allvarligare, grövre och betydligt farligare. Arbetet mot våld inkluderar frågor om sexuellt våld och trakasserier samt hatbrott och hedersvåld. När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck, samt sexuellt våld, lyfter vi fram att detta även drabbar män, inte minst när det gäller &lt;NOBR&gt;hbtq-män.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft41"&gt;Forskning om män och våld framstår som ett fält som behöver ges mer fokus. Det handlar både om våld i nära relationer och kollektivt våld som utövas av män i grupp, exempelvis vid huligan- bråk. Sexuellt våld och trakasserier framstår också som ett område som behöver mer uppmärksamhet. Dessutom presenteras olika preventiva insatser för att minska mäns våld och hur jämställdhet påverkar mäns våldsutövande där mycket tyder på att stärkt jämställdhet i samhället minskar mäns våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft42"&gt;Män och sexualitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;I kapitel 10 diskuterar vi mäns syn på sexualitet och frågor om mäns sexuella hälsa. Det finns idag en växande medvetenhet om mäns behov av vård och rådgivning när det kommer till sexuell hälsa. Ett ökat fokus på mäns sexuella hälsofrågor kan ses som en del i ett jämställdhetsarbete som gynnar män och förändrar stereotypa föreställningar om mäns sexualitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;I kapitlet diskuterar vi även heteronormer och &lt;NOBR&gt;hbtq-frågor,&lt;/NOBR&gt; däribland frågor om hiv. Vi diskuterar också frågor om pornografi och internet och hur sexuella kränkningar av kvinnor på internet framstår som ett växande samhällsproblem. För att inkludera killar i sexualundervisning och för att problematisera normer och ojämställdhet på ett sätt som inte enbart pekar ut problem utan som också visar på positiva förhållningssätt redogör vi för respekt- tekniker som går att använda i sexualundervisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;Därtill diskuterar vi mäns roll i prostitution och sexköp. Vi lyfter fram betydelsen av den svenska sexköpslagstiftningen. Vi uppmärk- sammar även mottagningar som arbetar med sexköpande män och att det är viktigt att uppmärksamma situationen för unga män som säljer sex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;I debatten har det pekats på att det i hög utsträckning saknas tillräckligt med kunskaper om andrologi både inom läkarutbild- ningen och inom hälsovården i Sverige. Det har anförts att detta bidrar till att mäns sexuella ohälsa riskerar att försummas liksom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft15"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;att goda behandlingsmöjligheter inte tillvaratas för att förbättra mäns livskvalitet. Detta bekräftas i vår utredning där vi diskuterar behoven av mottagningar för män och bättre andrologisk kunskap inom vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft42"&gt;Mäns attityder och uppfattningar om jämställdhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;I kapitel 11 behandlar vi mäns attityder till jämställdhet och andra samhällsfrågor som relaterar till jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Vi lyfter fram att män röstar mer borgerligt än kvinnor. Män är också mindre intresserade av ”mjuka” frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft33"&gt;Inställningen till jämställdhet tycks bli alltmer positiv hos flertalet män och det finns en positiv koppling mellan mäns attityder kring jämställdhet och jämställt handlande. Samtidigt gäller fortfarande när man diskuterar konkreta jämställdhetspolitiska åtgärder att många män, och även i viss mån kvinnor, har en &lt;NOBR&gt;”i-princip”-inställning&lt;/NOBR&gt; till jämställdhet. Det finns därför anledning fråga sig om jämställdhets- effekterna av attitydpåverkande insatser, i syfte att bryta normer och strukturer, är begränsade i jämförelse med konkreta åtgärder som t.ex. en reformerad föräldraförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Det finns män som engagerar sig aktivt i jämställdhetsfrågor och feminism. Det finns också ett synligare, men inte självklart större, motstånd, inte minst i digitala media, mot jämställdhetsutvecklingen och i synnerhet mot feminism. Motståndet kan grunda sig i principiella ställningstaganden men också i bristande kunskap eller ovilja att behöva problematisera ojämställda strukturer i samhället och mäns traditionella positioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Män är överrepresenterade bland de som har främlingsfientliga åsikter. Frågor om främlingsfientlighet och invandringsmotstånd hänger många gånger samman med motstånd mot jämställdhet och feminism. I vissa främlingsfientliga subgrupper odlas ett hat mot kvinnor, flyktingar och homosexuella. Dessa attityder kan kopplas till försvaret av traditionella former för dominant maskulinitet som vissa män anser sig ha rätt att uttrycka. Det finns också grupper, inte minst bland unga män, som kan formulera både invandrings- motstånd och kritik mot jämställdhet som ett sätt att hantera en upplevd marginalisering i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;När det gäller frågor om mäns attityder till jämställdhet ger vi uppmärksamhet åt såväl förändring som motstånd och behovet att koppla attityder till bredare samhälleliga förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft15"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft42"&gt;Forskning och organisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;I kapitel 12 beskriver vi forskning om män samt organisationer och verksamheter som arbetar med frågor om män och jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Forskning om män, genus och maskulinitet är idag ett omfattande och väletablerat vetenskapligt område. Inom ramen för maskulinitetsforskning har en rad områden som rör män och samhälle analyserats och kontinuerligt utforskats. Forskningen bedrivs globalt och Sverige och Norden har en stark ställning inom forskningsfältet. Forskning om män och maskulinitet uppmärk- sammas också i politiska sammanhang internationellt. Ett omfattande utredningsarbete om frågor om män och jämställdhet har bedrivits av Europeiska kommissionen i samarbete med ett stort antal europeiska forskare inom forskningsfältet maskulinitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft33"&gt;Det finns flera organisationer och grupper som arbetar med jämställdhetsfrågor och män i Sverige och internationellt. En inventering av dessa återfinns i kapitlet. Inte minst finns mycket verksamhet som inriktar sig på frågor om män och våld. Framförallt är det organisationen Män för Jämställdhet som bedriver ett långsiktigt arbete i Sverige och som samarbetar med flera andra organisationer på den internationella arenan, däribland organisationen MenEngage. Dessa verksamheter uppmärksammas alltmer inom nationellt jämställdhetsarbete och internationellt utvecklingsarbete. Ett problem för ideella organisationer är att förändringsarbetet ofta endast bedrivs i projektform. Ideella organisationer som arbetar med män och jämställdhet och som uppnår goda resultat bör därför ges förutsätt- ningar för god kontinuerlig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Vi diskuterar också behovet av att förstärka och utveckla pappa- och föräldrautbildningar och behovet av att stödja verksamheter i vilka män och yngre män arbetar tillsammans för att motverka mäns våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft42"&gt;Män, jämställdhet och samhällsförändring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft44"&gt;Våra avslutande perspektiv och övergripande slutsatser presenterar vi i kapitel 13. Här diskuteras föreställningar om en samtida manskris och begynnande kvinnodominans i samhället. Vi anser att dessa föreställningar på många sätt missar målet. Kvinnors framsteg på många samhällsområden är snarare en demokratisk och samhällelig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft15"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;seger. En utveckling där jämställdhet som norm förhoppningsvis kan stärkas förändrar synen på män och kvinnor till det bättre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft33"&gt;Vi problematiserar samtidigt frågan om jämställdhets- utvecklingen och ställer frågan om Sverige riskerar att se en ökande jämställdhetsklyfta. Det finns tecken på att ett jämställt leverne framförallt kommer att återfinnas i grupper med god utbildning och goda inkomster medan möjligheterna att leva jämställt för de med en svagare och alltmer osäker position i arbetslivet kanske rentav minskar. Detta gäller både kvinnors framtida möjligheter i service- och omsorgsyrken men även stora grupper av män som kan riskera att drabbas av strukturomvandling eller som inte klarar skolan och har problem att etablera sig i arbetslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Samtidigt ser vi att det även i familjer med riktigt goda inkomster jämförelsevis ofta förekommer ojämställda mönster, bl.a. när det gäller uttaget av föräldrapenning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Frågor om globalisering, hållbar tillväxt, den åldrande befolk- ningen, migration och integration, demokrati och den sociala sammanhållningen har pekats ut som centrala framtidsfrågor för Sverige. Vi anser att arbetet med jämställdhetsfrågor i bred mening och särskilt frågor om män och mansnormer lägger en grund för att möta dessa utmaningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft41"&gt;Vi trycker på behovet av att uppmärksamma hur mansnormer påverkar individer och samhället, vikten av att synliggöra frågor om män i jämställdhetsarbetet och mäns ansvar för jämställdhet. Dessutom krävs att frågor om jämställdhet sätts i relation till breda samhällspolitiska perspektiv. God välfärd, barn- och äldreomsorg, en inkluderande arbetsmarknad och ett likvärdigt utbildnings- system krävs för att män såväl som kvinnor ska ha lika makt och lika möjligheter att forma samhället och sina egna liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft15"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Summary&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;Our remit was to survey and analyse issues concerning men and gender equality in Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Under our terms of reference, we were to examine how the circumstances in which men live have changed in recent years and how this relates to gender equality and shortcomings in terms of gender equality. We have now done this.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Under our terms of reference, we were not to present proposals for measures, but instead describe and analyse the circumstances in which men live in Sweden. We have therefore presented our views in the form of conclusions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;In Chapters 1 and 2 we discuss our remit and why we consider it important to highlight issues concerning men in gender equality policy and in the public debate.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft7"&gt;We also point out that a whole host of changes are taking place in society concerning issues such as demography, economy and the labour market, families, home and fatherhood, individualisation, nation, class and ethnicity, and sexuality. Men and women are confronted with these changes, whether they like it or not. Directly and indirectly, they affect gender equality and the possibilities of living a life based on gender equality.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Men’s &lt;NOBR&gt;self-image&lt;/NOBR&gt; is therefore currently being challenged in a number of areas of society. At the same time, many traditional norms still survive and are embraced in other areas, despite social changes and political action.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Gender equality as a social issue has mainly been driven – successfully – by women, although the goal of gender equality has not actually been achieved. Many men have welcomed the change, but many have observed, remained passive or resisted. It is high time for more men to take greater responsibility for a society based on gender equality and become more active in gender equality efforts. In this report we explain why.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft15"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Gender equality is actually a simple issue. It is based on the value that people, regardless of gender, are to have the same opportunities in life. If one accepts this value, the changes in society that then must take place seem rather natural.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;The gender equality debate quite rightly focuses on men’s greater power and greater resources. Men are favoured by the gender order in society. The gender norms and behaviour patterns that restrict women’s life opportunities can also have a negative impact on men’s life opportunities. It is therefore important that men’s rolls, actions and conditions are highlighted in gender equality policy work.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Boys’ opportunities at school, how men balances between work and family, share of parental leave taken, custody disputes, men’s health, men’s ill health, social vulnerability and risk behaviour, men’s violence against others and men’s exposure to violence, attitudes towards gender equality and perceptions of gender equality – these are questions we have examined.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;There is a large disparity between the conditions of different men. Men’s different resources and opportunities have consequences for men’s and women’s lives, and affect men’s &lt;NOBR&gt;self-image&lt;/NOBR&gt; and behaviour. Men are overrepresented at the top level of society but at the same time also when it comes to suicide, substance abuse and crime. Changing the norms of masculinity is important to achieve gender equality in general as well as with regard to the difficulties that can affect men.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;The view of men can at times be &lt;NOBR&gt;one-sided&lt;/NOBR&gt; and undifferentiated, when it comes to questions about gender equality. As a result, many men and women may not be able to identify with the discussion and so do not get involved or simply reject it. It has been our desire to provide a more &lt;NOBR&gt;in-depth&lt;/NOBR&gt; view of men that takes account of both the general lack of gender equality in society and the diversity that characterises men’s lives.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;We want to believe that all parents and grandparents want their children and grandchildren to have the same opportunities in life regardless of whether the child or grandchild happens to be born a boy or a girl. With that belief comes a commitment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft45"&gt;Men, forms of masculinity and men’s norms undergoing change&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft33"&gt;There are many positive signs indicating that society point is moving towards more gender equality. Many men assume responsibility for both gainful employment and work in the home. Women are increasingly breaking into areas traditionally dominated by men. But we feel that the pace of change is too slow. It is not enough to simply wait for change to come; instead, there are many areas that need social&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;– at times structural – measures to move towards greater gender equality.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;In Chapter 3, &lt;SPAN class="ft46"&gt;Changing forms of masculinity&lt;/SPAN&gt;, we explain what is meant by the term ‘masculinity’; a term we use when we discuss the social conceptions that affect men’s lives.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;In the chapter we discuss how analyses of men and gender equality can balance questions concerning men and power, men and vulnerability and hierarchies between different groups of men.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft33"&gt;Altered masculinity norms challenge patriarchal patterns and so attention must be given to the different ways in which men and boys express intimacy, care and change. However, it is vital for change that society places the same demands and expectations on men and women, boys and girls regarding work, education, responsibilities as a care provider, rejecting violence, etc. We have also considered the need for a LGBT perspective and &lt;NOBR&gt;norm-critical&lt;/NOBR&gt; methods in the process of change concerning men in both school and society. The chapter concludes by considering men and gender equality in relation to issues regarding welfare policy, globalisation, migration, xenophobia and demographic changes in society.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;The title we have chosen for Chapter 4 is &lt;SPAN class="ft46"&gt;Differing conditions for men&lt;/SPAN&gt;. This refers to the fact that in many respects, there is a difference in the conditions for men and women, but also that there is a difference in the conditions for various groups of men in society. We point out that, although changes have occurred and are occurring, men hold an overwhelmingly large share of the positions of power and of economic power). At the same time, the differences in conditions for men are apparent in issues of class, life expectancy, geography, ethnicity, age, sexuality, etc. Different positions, resources and degrees of social inclusion affect the way masculinity is expressed and the situation concerning men’s life opportunities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft15"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft33"&gt;It is our opinion that more attention must be given to issues concerning segregation, inequality and ethnic discrimination to provide better conditions for gender equality. It is therefore important to examine the social norms that reward certain groups of men and exclude others. For example, men in rural areas, working class men, or immigrants are often stereotyped or considered to be ‘other’ men.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft41"&gt;At the same time, attention must be given to various specific conditions. This concerns matters such as how men in rural areas deal with unemployment and conceptions of ‘rural men’. Another concern is how immigrant men may experience loss of status after migrating, and how they react to shifts of power in the family.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft42"&gt;Men and education&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft33"&gt;In Chapter 5 we discuss how gender norms, &lt;NOBR&gt;‘anti-study’&lt;/NOBR&gt; cultures, boys’ lack of motivation, interaction between pupils and teachers, and institutional factors affect boys’ opportunities in school. The discussion covers boys and men in preschool, compulsory school, upper secondary school and higher education. Regarding preschool, we highlight the need for gender pedagogy and the issue of increasing the proportion of men in the preschool environment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;The chapter considers various hypotheses presented in recent years as to why boys as a group generally perform worse in school than girls as a group, and what could change and increase boys’ motivation and investment in school work.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Here we emphasise how boys can be affected by the patterns in the labour market signalling that it is still possible for men to do better in working life even though their school results are generally poorer. These patterns change, for example through restructuring and the inroads made by women into higher education programmes and professional categories that are traditionally &lt;NOBR&gt;male-dominated.&lt;/NOBR&gt; Many boys therefore need to be clearly prepared more for a future working life under transformation and for the requirement of a good education continuing to increase in the future. We highlight issues regarding boys’ and girls’ &lt;NOBR&gt;gender-specific&lt;/NOBR&gt; educational choices, focusing on the importance of greater opportunities for boys to apply to educational programmes that are traditionally female dominated.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft44"&gt;Boys are more often guilty of harassment than girls. We make clear that there is to be zero tolerance regarding sexism, harassment and&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft7"&gt;play fighting in school and that this is important for both boys’ and girls’ study environment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft41"&gt;In addition, we spotlight schools that have received attention in the media due to improved school environment and performance. The work at these schools represents positive examples and can act as a source of inspiration for continued gender equality efforts in schools. We also highlight the need to discuss the effects of segregation and the lack of equivalence between schools in the discussion on how to improve pupil performance.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;Work and responsibility in working life and the family&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;In Chapter 6 we focus on men’s gainful employment, work in the home and use of time. We show that traditional patterns for men and women still exist but that the differences are decreasing.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;The problem from a gender point of view is that there is a significant difference between men’s and women’s gainful employment. Men spend about 25 per cent more actual time in gainful employment than women. &lt;SPAN class="ft47"&gt;This is reflected in the gender gap in &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;part-time&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt; work, with consequences for men's and women's economic dependence or independence.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft48"&gt;Women are making many inroads into areas traditionally dominated by men, but men are not making corresponding inroads into areas traditionally dominated by women.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft48"&gt;A traditional pattern also still exists regarding men’s and women’s work in the home. Men in the age group &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; spend 45 minutes less per day working in the home than women, based on all 7 days of the week.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft48"&gt;Compared with women, men devote about half as much time to caring for their own children. On weekdays, men spend two hours less on this compared with women. One in six cohabiting men feel that they do too little when it comes to work in the home. One in four women feel that they do too much.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft48"&gt;In broad terms, achieving true gender equality in fact requires that men and women spend an equal number of hours in gainful employment and that they fully share responsibilities in the home, etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft49"&gt;We also discuss issues concerning men in caring professions and how future demographic changes will increase the need for staff in health and social care. Having more men working in these sectors&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft15"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p135 ft7"&gt;is important both from a gender equality perspective and to broaden and increase recruitment of staff to health services.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Chapter 7 deals with men, families and parenthood. The amount of parental leave taken by men is increasing, but this development is slow. Responsibility for care of small children has traditionally been – and still remains – largely the responsibility of women, but many men are in favour of changing this. In the chapter, we discuss men’s attitudes to parenthood, the history of the Swedish fatherhood policy, men who take parental leave and men’s experiences of separations and custody disputes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft44"&gt;Fathers take 9 per cent of the parents’ total allocation of parental benefit days up until the child’s first birthday and 17 per cent of the days up until the child’s second birthday. There are large differences in men’s parental benefit claims and over 20 per cent of men still take hardly any parental leave at all before the child begins preschool. An individualised parental insurance system is necessary to significantly increase men’s share. This is partly to give the child a good opportunity to bond with both the father and mother, and partly to create more &lt;NOBR&gt;gender-equal&lt;/NOBR&gt; relations that also give the mother the same equal opportunities in the labour market as the father. This, we believe, supported by our research reports, would be very beneficial for gender equality. Flexibility in the parental insurance system and the possibility of spreading out days&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;– which most parents do – mean that a parent in most cases can still be at home for close to a year, even if the right to transfer days between parents is removed. In light of this, dividing parental insurance into thirds seems like a relatively modest change. An additional ‘father’s month’ alone would probably have a limited effect on the amount of leave men take.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;The reason we take a positive approach to reform of parental insurance is that we feel this provides society with a tangible and effective tool for increasing gender equality. This also means that employers would no longer be able to take the attitude that – taking account of attendance at work – it is ‘safer’ to employ a man aged &lt;NOBR&gt;25–30&lt;/NOBR&gt; than a woman of the same age.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;We also emphasise that men’s parental leave must be seen as a rights issue for men, and that considerable evidence suggests that parental leave has a positive impact on men’s lives. It enhances the contact between fathers and their children throughout life, and in particular if the parents separate.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft15"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;We also point out that most of the men who become parents today are not married but are cohabiting with the child’s mother.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft7"&gt;Fatherhood must then be confirmed by the social services, and these routines should be simplified. The opportunities for LGBT parents and rainbow families to share parental leave among more than two guardians is also an issue for closer examination.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;We have also raised the issue of custody disputes. There is a sharp increase in the proportion of children who currently alternate their residence between their parents following a separation. It is still most common for women to be the resident parent. We point to the fact that certain groups of men have reported experiences of &lt;NOBR&gt;gender-oriented&lt;/NOBR&gt; treatment in family courts and that current legislation is felt to be a driver of conflict. Women also often experience problems in family courts, and there appears to be a significant need to provide further support to parents caught up in custody disputes. It seems that social services could facilitate custody processes and reduce conflict situations by reviewing their working methods. New methods are currently developed by social services and this needs to be given public attention together with questions about custody disputes in general. There are high expectations for the Government’s coming evaluation of custody legislation, which should consider the entire custody process.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft42"&gt;Men’s health, ill health and social vulnerability&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft7"&gt;Chapter 8 deals with men’s health, ill health and social vulnerability. Men and health is an extensive research area. We highlight two combined perspectives found in this field of research. One is how norms for masculinity affect men’s health behaviour, the other how analyses of &lt;NOBR&gt;socio-economic&lt;/NOBR&gt; conditions are crucial for correct descriptions of issues concerning men, physique and health. Health and ill health are clearly linked to matters such as &lt;NOBR&gt;socio-economic&lt;/NOBR&gt; conditions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Women, in general, are more affected by ill health. Norms for masculinity, however, have an unnecessary impact on men’s relation to health services. Norms based on the view that men should be tough, invulnerable, robust and not show weakness have consequences for men’s health. Many men tend not to seek care in time and to a greater extent devote themselves to unwholesome and risky habits and activities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft15"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft7"&gt;Research also points to ways in which health and medical care can contribute to the perception of men as invulnerable and strong by not asking men as many questions or not viewing risky behaviour as a sign of psychological ill health. Improving opportunities for men to talk about health and ill health is therefore an important measure. For example, it has emerged that young men suffering from depression have fewer relations and environments where they can talk about their situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;We also address issues concerning men’s changed attitudes to the way they look and their physique. Discussions are presented here on the aestheticisation by certain men of their bodies and how this contributes to the view of men’s bodies and identities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Another area is health issues associated with the work. We point to the fact that men are less on sick leave than women. We also point to the fact that men suffer a great proportion of accidents at work compared to women and a significantly larger proportion of the fatal accidents.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;We also highlight issues concerning male suicide – which represents 70 per cent of the total number of suicides and issues concerning social vulnerability such as homelessness, criminality and substance abuse, and how these can be related to issues concerning masculinity. Finally, we point out that gender equality appears to entail advantages for men in the form of better health and reduced risk behaviour.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft42"&gt;Men and violence&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Chapter 9 deals with men’s violence. The discussion in the chapter looks at men’s violence against women as well as men’s violence against other men and men’s exposure to violence. Most men do not exercise violence, but men’s violence against women and against other men is widespread and the fight against violence should be of concern to all men.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft41"&gt;From a gender equality perspective, there are a variety of reasons why it is important to question forms of ‘accepted’ violence between men. It is reasonable to assume there is a risk that violence against women will increase in contexts where violence between men is normalised. In addition, violence between men is not something that should be accepted, just as violence against women should not be accepted. The fact that violence between&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft15"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;men in certain contexts can be seen as normal elements of young men’s ordinary lives comes at the expense of a reduced status for health care and gender equality, which can affect the opportunities for young men to identify with &lt;NOBR&gt;gender-equal&lt;/NOBR&gt; life patterns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Further attention must be given to men’s violence against women, both generally and with focus on particularly vulnerable groups of women. We emphasise that &lt;NOBR&gt;‘gender-equal’&lt;/NOBR&gt; men who exercise violence often have difficulty accepting a &lt;NOBR&gt;self-image&lt;/NOBR&gt; as an abusive man, and that this can lead to violence being covered up or to their avoiding seeking treatment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Highlighting men’s violence against women is not contradictory to calling attention to men exposed to &lt;NOBR&gt;relation-based&lt;/NOBR&gt; violence, something that has occurred in recent years. But these phenomena have different forms and cannot be equated. Violence against women in close relationships is more serious, more vicious and much more dangerous. The work against violence includes issues regarding sexual violence, harassment, hate crimes and honour- related violence.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Research on men and violence stands out as a field that requires greater attention. It is a matter of both violence in close relationships and collective violence exercised by men in groups, for example hooligan disturbances. In addition, we present various preventive measures to reduce men’s violence, and we look at how gender equality affects the way men exercise violence; strong evidence suggests that enhanced gender equality in society reduces men’s violence.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft42"&gt;Men and sexuality&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;In Chapter 10 we discuss men’s view of sexuality and issues concerning men’s sexual health. Today there is a growing awareness of the needs men have in terms of care and counselling regarding sexual health. Increased focus on men’s sexual health issues can be seen as a part of gender equality efforts that benefit men and change stereotypical ideas of men’s sexuality.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Also discussed in the chapter are heteronormativity and LGBT issues, including HIV. In addition, we discuss issues regarding pornography and the internet, and how sexual abuse of women on the internet appears to be a growing social problem. In order to include boys in sex education and to problematise norms and&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft15"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft33"&gt;gender inequality in a way that not only highlights problems but also provides examples of positive approaches, we describe respect techniques that can be used in sex education. The concept of&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;‘respect techniques’ can be used as a tool to discuss masculinity norms and gender equality.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;In addition, we discuss men’s role in prostitution and the purchase of sexual services. We highlight the significance of the Swedish legislation on the prohibition of the purchase of sexual services and of companies clearly signalling their opposition to prostitution and the sex trade in their codes of conduct in connection with business trips. We also call attention to clinics that work with men who purchase sexual services and the fact that it is important to highlight the situation of young men who sell sex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;In the debate, it has been pointed out that that in Sweden, there is neither enough of andrology in medical education, nor knowledge of andrology in the health care system in Sweden. It has been argued that this contributes to men’s sexual health risks being neglected and an underutilization of existing treatment options to improve men’s quality of life. This is confirmed in our study where we discuss the needs of clinics for men and better andrological knowledge in health care.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft50"&gt;Men’s attitudes towards and perceptions of gender equality&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft51"&gt;Chapter 11 deals with men’s attitudes towards gender equality and other social issues that in various ways are related to gender equality.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft48"&gt;We point out that men vote for conservative parties more often than women and are less interested in ‘soft’ issues.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft51"&gt;The attitude towards gender equality appears to be increasingly positive among the majority of men and there is a positive link between men’s attitudes towards gender equality and gender equal actions. At the same time, it still holds true that many men – and to a certain degree even women – have an ‘in principle’ attitude towards gender equality when discussing concrete gender equality policy measures. In this context, there is reason to ask whether the gender equality aspects of &lt;NOBR&gt;attitude-changing&lt;/NOBR&gt; measures – aimed at breaking norms and structures – are limited compared with concrete measures such as reformed parental insurance.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft15"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;There are men who are actively involved in gender equality issues and feminism. There is also a more visible, although not necessarily larger, resistance – not least in digital media – against the move towards gender equality, and in particular against feminism. Resistance may be based on principles, but also a lack of knowledge or an unwillingness to have to problematise gender- unequal structures in society and men’s traditional positions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Men are overrepresented among people with xenophobic views. Issues concerning xenophobia and opposition to immigration are often related to opposition to gender equality and feminism. Hatred of women, refugees and homosexuals is cultivated in certain xenophobic subgroups. These attitudes can be linked to the defence of traditional forms of dominant masculinity, which some men feel they have the right to express. There are also groups – not least among young men – that can express both opposition to immigration and criticism of gender equality as a way of dealing with a perceived marginalisation in society.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft31"&gt;Regarding the issue of men’s attitudes towards gender equality, attention is given to both change and opposition, and to the need to link attitudes to broader societal changes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft42"&gt;Research and organisations&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;In Chapter 12 we describe research on men, organisations and activities that work with issues concerning men and gender equality.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft7"&gt;Research on men, gender and masculinity is at present an extensive and &lt;NOBR&gt;well-established&lt;/NOBR&gt; scientific field. Within the framework of masculinity research, a number of fields concerning men and society have been analysed and continuously explored. The research is conducted globally, and Sweden and the Nordic countries have a strong position in the field. Research on men and masculinity also receives attention in international political contexts. Extensive investigative work on issues concerning men and gender equality has been produced by the European Commission in cooperation with a large number of European researchers in the field of masculinity research.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft44"&gt;There are a number of organisations and groups in Sweden and internationally working on gender equality issues and men. In particular, there are many activities that focus on issues concerning men and violence. The chapter contains an inventory of these. It is&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft15"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft33"&gt;primarily the organisation &lt;SPAN class="ft52"&gt;Män för jämställdhet &lt;/SPAN&gt;(Men for gender equality) that conducts &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; work in Sweden and that cooperates with several other organisations in the international arena, including the organisation &lt;SPAN class="ft52"&gt;MenEngage&lt;/SPAN&gt;. These activities are gaining increasing attention in national gender equality work and international development work. One problem for &lt;NOBR&gt;non-profit&lt;/NOBR&gt; organisations is that work to bring about change is often conducted in project form and can be difficult to evaluate. Non- profit organisations whose work focuses on men and gender equality and that achieve good results should therefore be provided with the right conditions to conduct positive, continuous activities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft31"&gt;We also discuss the need to strengthen and develop father and parent education and the need to support activities in which men and younger men work together to combat men’s violence.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft42"&gt;Men, gender equality and social change&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft7"&gt;We present our concluding perspectives and overall conclusions in Chapter 13. Conceptions of a current masculine identity crisis and the beginning of female dominance in society are discussed here. We believe that these conceptions in many ways are off mark. If anything, women’s progress in many areas of society is a democratic and social victory. A development that can – hopefully – strengthen gender equality as the norm would alter the perception of men and women for the better.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft7"&gt;At the same time, we problematise the issue of developments concerning gender equality and raise the question of whether there is a risk of an increasing gender equality gap emerging in Sweden. There are signs that a &lt;NOBR&gt;gender-equal&lt;/NOBR&gt; lifestyle exists and will continue to exist primarily in groups with good levels of education and good incomes, while the opportunities to live a &lt;NOBR&gt;gender-equal&lt;/NOBR&gt; life may actually be decreasing for those whose position in working life is weak and increasingly insecure. This applies to future opportunities for women in service and health care professions as well as to large groups of men at risk of being affected by restructuring or who fail at school and have problems establishing themselves in working life.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft47"&gt;At the same time, we see that also in &lt;NOBR&gt;high-income&lt;/NOBR&gt; families, rather frequent gender unequal patterns exist, for example when it comes to parental leave.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft15"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft7"&gt;Issues concerning globalisation, sustainable growth, the ageing population, migration and integration, democracy and social cohesion have been identified as key future issues for Sweden. We consider that work on gender equality issues in a broad sense, and in particular issues concerning men and men’s norms, lay the foundation for tackling these challenges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft44"&gt;We stress the need to highlight how men’s norms affect individuals and society, the importance of giving visibility to issues concerning men in gender equality efforts and men’s responsibility for gender equality. In addition, gender equality issues must be put in relation to broad social policy perspectives. Good welfare, child and elderly care, an inclusive labour market and an equivalent educational system are needed for men and women to have equal power and equal opportunities to shape society and their own lives.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft15"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;P class="p160 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Utredningsdirektiven och arbetets uppläggning m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Direktiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft7"&gt;Direktiven (dir. 2012:97 och 2013:50) för vårt arbete finns i bilaga 1 och 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Vår utrednings arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Vi (utredningen) har mötts vid fyra tillfällen. Före, under och efter mötena har vi författat underlag till texter, diskuterat idéer och ställningstaganden, kommenterat underlag till texter och författat detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;I syfte att hämta in kunskap, sprida information och samtala har vi bl.a. arrangerat seminarier, presenterat vårt arbete externt, medverkat och deltagit i externa arrangemang och mött företrädare för olika verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;Vi har för utredningen och särskilt inbjudna arrangerat fem seminarier som behandlat flera av utredningens områden. Tillsammans med Delegationen för jämställdhet i arbetslivet &lt;NOBR&gt;(JA-delegationen,&lt;/NOBR&gt; A 2011:5, dir. 2011:80) har vi arrangerat konferensen Matcha män med omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;Vi har presenterat vårt arbete för &lt;NOBR&gt;JA-delegationen,&lt;/NOBR&gt; jämställd- hetsministerns jämställdhetsråd, Liberala kvinnor, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt UN Women Nationell Kommitté Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft33"&gt;Vi har medverkat och deltagit i Almedalsveckan 2013, European Institute for Gender Equalitys (EIGE) konferens om Men and Gender Equality, &lt;NOBR&gt;JA-delegationens&lt;/NOBR&gt; seminarium ”Stafettpinnen”,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft7"&gt;Kommunals fackliga konferens om män i omsorgsyrken, Länsstyrelsens i Örebros län konferens om maskulinitet i skolan,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft15"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Utredningsdirektiven och arbetets uppläggning m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft7"&gt;Nordiska ministerrådets tvärnordiska konferens om framtidens jämställdhetspolitik, Realstars arrangemang på &lt;NOBR&gt;Anti-trafficking-dagen&lt;/NOBR&gt; 2013, Svensk andrologisk förenings konferens om andrologi och mäns hälsa samt i seminarium med Talmannens referensgrupp för jämställdhetsfrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Vi har deltagit i Nationella sekretariatet för genusforsknings seminarium ”Ty makten är din” samt i presentationer av undersök- ningar om föräldraledighet genomförda av dels Försäkringskassan (FK), dels Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Vi har mött företrädare för Bayer Health Care, Eli Lilly, JA- delegationen, Man- och familjejouren, Män för jämställdhet (MfJ), Nationella samordnaren mot våld i nära relationer (Ju 2012:05, dir. 2012:38), PappaBarn, Pappamanualen, Riksdagens manliga nätverk Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU), Skolverket, Sveriges Kvinnolobby samt Ungdomsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Vi har, utöver ovan nämnda myndigheter och organisationer, via e- mail och telefon, hämtat in uppgifter från bl.a. AllBright, Domstolsverket, Finansdepartementet, Försvarsmakten, Landsorganisationen (LO), Riksidrottsförbundet (RF), Rikspolisstyrelsen (RPS), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Skolverket, Socialdepartementet, Socialstyrelsen (SoS), &lt;NOBR&gt;SOM-institutet,&lt;/NOBR&gt; Statistiska centralbyrån (SCB), Statsrådsberedningen, Svenska Kyrkan, Svenskt Näringsliv, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och Åklagarmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;Vi har hämtat in uppgifter från ett stort antal hemsidor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;Vi har beställt totalt 16 underlagsrapporter från huvudsakligen forskare och själva författat 5 (se Till läsaren).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Vi har haft en hemsida, &lt;A href="http://www.mänochjämställdhet.se/"&gt;www.mänochjämställdhet.se, &lt;/A&gt;där vi presenterat vårt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;I vårt arbete har vi haft särskilt stort stöd av dels vår statistik- och jämställdhetskunniga konsult Lena Johansson, dels Kommittéservice inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Samverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft7"&gt;Vi har samverkat med &lt;NOBR&gt;JA-delegationen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft15"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Utredningsdirektiven och arbetets uppläggning m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Remissyttrande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft7"&gt;Vi har yttrat oss över Pensionsåldersutredningens slutbetänkande (SOU 2013:24) Åtgärder för ett längre arbetsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Våra avgränsningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft33"&gt;Vi har haft i uppdrag att kartlägga och analysera frågor om män och jämställdhet. Området är synnerligen omfattande och vi har därför behövt göra avgränsningar vilka framgår av innehållsförteckningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Vi ska, enligt våra direktiv, inte lämna förslag. Dock, de kunskaper och de erfarenheter vi haft och har tillgodogjort oss under utredningens gång har gjort det naturligt och närmast oundvikligt att inom många områden dra slutsatser och peka ut en tydlig riktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Vårt fokus ska, enligt våra direktiv, vara på andra aspekter och frågeställningar än mäns våld mot kvinnor. Vårt uppdrag har handlat om män och jämställdhet. En del i detta är, tyvärr, mäns våld. Detta riktar sig mot såväl män som kvinnor. Vi har studerat frågan med fokus på mäns våld mot män men för att ge en bred bild av manligt våld har vi även behövt behandla frågor om mäns våld mot kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Vi ska, enligt våra direktiv, inte behandla frågor som omfattas av det arbete som bedrivs av &lt;NOBR&gt;JA-delegationen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Förvärvsarbetets roll och den identitet den skapar för män – och kvinnor – är så stor och viktig att vi ändå vill behandla frågan om män och arbete. Detta så mycket mer som att förvärvsarbete – eller inte förvärvsarbete – påverkar stora delar av mäns – och kvinnors övriga liv och därmed är en mycket central, om inte den mest centrala faktorn, när det gäller jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft44"&gt;Vi har, mot bakgrund av våra direktiv, när det gäller förvärvs- arbete valt att begränsa oss till att presentera en stor del fakta, väsentligen statistik, och till att analysera endast vissa förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Disposition av resultatet av vårt arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft31"&gt;Dispositionen av resultatet av vårt arbete har vi redovisat ovan (”Till läsaren”) och den framgår mer i detalj av innehållsförteck- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft15"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3645x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p174 ft6"&gt;2 Om utredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft10"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Jämställdhet som samhällelig fråga har i huvudsak drivits av kvinnor. Många män har förhållit sig passiva och vissa har gjort motstånd. Det är hög tid att fler män tar ett större ansvar för ett jämställt samhälle.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Det är viktigt att mäns roller, insatser och villkor uppmärk- sammas i det jämställdhetspolitiska arbetet och att män blir mer delaktiga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;De könsnormer och handlingsmönster som begränsar kvinnors livschanser kan även påverka mäns livschanser negativt. Detta är ett perspektiv som måste uppmärksammas i arbetet för jämställdhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;På en rad samhällsområden utmanas idag mäns självbilder. Samtidigt lever många traditionella normer kvar och hyllas på andra områden, trots förändring i samhället och politiska insatser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Män är överrepresenterade i samhällets topp och också i flera av de kategorier som vi uppfattar som de mest utsatta i samhället.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Jämställdhetsdebatten fokuserar ofta med rätta på mäns makt och resurser. Det är samtidigt viktigt att ta upp skillnader mellan mäns olika villkor i samhället och hur deras olika resurser, möjligheter och beteenden får konsekvenser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft15"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3646x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Om utredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Vilket har mitt uppdrag varit?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Jag har, som framgår av ”Till läsaren”, haft regeringens uppdrag att, som särskild utredare, kartlägga och analysera frågor som rör män och jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;I mitt arbete har jag haft stor hjälp från dem som regeringen utsett att stödja mig i mitt arbete, nämligen den sakkunniga, de sju experterna och de två sekreterarna (se under ”Till statsrådet”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Även om jag har varit ensam beslutande i utredningen kommer jag oftast att i detta betänkande använda ”vi”, därmed menandes alla de ovan nämnda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;I vårt arbete har vi också haft stöd av en rad myndigheter, organisationer och personer som vi på olika sätt haft kontakt med. De flesta av dessa har presenterats i kapitel 1.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Vi har också haft stöd av forskare m.fl. från vilka vi beställt underlagsrapporter. Vad de skrivit om framgår av bilageförteck- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Att utreda frågan om män och jämställdhet är komplext. En del av uppdraget har varit att studera mäns livssituation och livsvillkor. Det säger sig självt att det är ett närmast oöverskådligt arbete. Därför har vi under arbetets gång tvingats göra en rad avgräns- ningar, samtidigt som vi inte alltid haft möjlighet att fördjupa oss på det sätt som kanske varit önskvärt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Genom vårt arbete vill vi visa hur jämställdhet och brist på jämställdhet påverkar både mäns och kvinnors möjligheter att forma sina egna liv. Därigenom hoppas vi kunna bidra till ett bättre kunskapsunderlag för politiska beslut inom en mängd samhälls- områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft31"&gt;Vår ambition är också att göra det enklare för män att relatera till jämställdhetsdebatten och engagera sig i frågorna om hur vi kan nå ett jämställt samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Vad menas med ”jämställdhet”?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Även om de flesta torde ha en god uppfattning om vad som avses när det talas om ”jämställdhet” ser vi ändå anledning att här redovisa en definition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;Följande beslutades av riksdagen 2008&lt;SPAN class="ft37"&gt;1&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:AU1, rskr. 2008/09:115&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Om utredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p183 ft13"&gt;Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft7"&gt;Utifrån detta arbetar regeringen med fyra delmål:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft13"&gt;En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft31"&gt;Det jämställdhetspolitiska målet och delmålen är utgångspunkten för vårt arbete. I utredningen har vi därför valt att tala om jämställdhet som lika livschanser för kvinnor och män. I detta ryms både möjligheten att forma sitt eget liv och möjligheterna att på lika villkor delta och påverka när det gäller ekonomi, politik, kultur, omsorgsuppgifter, hushållsarbete, dagligt ansvarstagande för barn, familj och anhöriga samt andra delar av samhällslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Varför utreda män och jämställdhet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft33"&gt;Det finns idag en stor uppslutning, även bland många män, bakom feministiska samhällsanalyser och kring behovet av att män engagerar sig mer i jämställdhetsfrågor. Det finns samtidigt många män och kvinnor som upplever att mäns villkor sällan uppmärksammas i den jämställdhetspolitiska diskussionen. Det finns också de som upplever att ökad jämställdhet lett till vad de ibland beskriver som ett mansfientligt samhälle eller att mäns utsatthet i samhället osynliggörs. Ibland leder sådana reaktioner till direkt kvinnohat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft44"&gt;Vi delar inte bilden av att samhället skulle vara mansfientligt eller att feminismen missgynnat män. Tvärtom är vår utgångspunkt att de normer och handlingsmönster som begränsat och begränsar kvinnors livschanser också påverkar män negativt. Att många mäns självbild är starkt kopplad till yrkeslivet bidrar både till bristande jämställdhet i arbetslivet och vad gäller hemarbetet, men också till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Om utredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft33"&gt;höga trösklar för män som exempelvis under en längre eller kortare tid vill prioritera tid med de egna barnen framför karriären. Att manlighet i många sammanhang förknippas med våld begränsar såväl mäns som kvinnors aktiviteter, liv, rörelsemöjligheter och erfarenhetsinhämtande. Både män och kvinnor måste förhålla sig till män som potentiella förövare. Detta begränsar mäns liv, då de måste leva med att bli betraktade som potentiella våldsmän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Feministiskt engagemang har varit avgörande för den jämställd- hetsutveckling som vi idag i många sammanhang tar för given och har tillsammans med jämställdhetspolitiken och de insatser som prövats bidragit till större möjligheter för både män och kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Vi har i vår utredning tagit fasta på att frågor om mäns villkor på många sätt uppmärksammats för litet i jämställdhetsarbetet. Dessutom har vi velat problematisera och komplicera den rådande beskrivningen och bilden av män i jämställdhetsdebatten som ibland blivit både ensidig och onyanserad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;I debatten sägs ibland att män är si och så och kvinnor är si och så – ”Män är …”, ”Män gör …”, ”Män slår”, etc. Utsagorna kan ibland vara korrekta på ett aggregerat plan men på denna enbart- &lt;NOBR&gt;kön-nivå&lt;/NOBR&gt; riskerar de att förgrova debatten och att fel åtgärder diskuteras. Många män och många kvinnor, kanske med rätta, känner inte igen sig själva eller sina nära i dessa utsagor, och risken är då att de fjärmar sig från jämställdhetsdebatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;I vårt arbete lyfter vi därför fram en rad områden där vi menar att frågor om män och maskulinitet kan fördjupa jämställdhets- arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;I utredningen kommer vi exempelvis att diskutera frågor som:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Män och utbildning, bland annat pojkars prestationer i skolan och elevers könsstereotypa utbildningsval (kapitel 5).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Män och arbetsliv, där vi pekar på mäns balans mellan förvärvs- arbete och familj (kapitel 6).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Män och föräldraskap, där vi pekar på föräldraledighetens betydelse för män och på mäns upplevelser av vårdnadstvister (kapitel 7).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Mäns ohälsa och sociala utsatthet, bland annat mäns högre dödlighet och riskbeteenden, men även hur normer för maskulinitet påverkar mäns vårdsökande och sjukvårdens syn på män (kapitel 8).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft15"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Om utredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Mäns utsatthet för våld och utövande av våld mot kvinnor och andra män (kapitel 9).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Mäns sexualitet, vilket förutom frågor om heteronormer handlar om dels mäns sexuella hälsa, dels hur man kan arbeta med pojkars attityder till sexualitet (kapitel 10).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft7"&gt;Dessutom har vi belyst mäns attityder till jämställdhet (kapitel 11), och presenterar en överblick över dels dagens maskulinitets- forskning, dels organisationer som arbetar med frågor om män och jämställdhet (kapitel 12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft33"&gt;Vi visar på såväl att män kan gynnas av den rådande genus- ordningen som att föreställningar om manlighet kan kringskära mäns livschanser. Bakom de problemområden som vi pekar på ovan är det rimligt att tänka sig att det finns föreställningar om maskulinitet som bidrar till att minska mäns livschanser eller val av roller. En ökad medvetenhet om hur föreställningar om manlighet, eller normer för maskulinitet, påverkar män ser vi som en central del i det fortsatta jämställdhetsarbetet. Begreppet maskulinitet, som vi använder för att beskriva mansnormer, beskrivs närmare i kapitel 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft33"&gt;Vi vill också visa på hur de förändringar som sker inom många samhällsområden också påverkar jämställdheten och att män på olika sätt är delaktiga i förändringsprocesser. Att visa på förändring är viktigt för att det understryker att jämställda livsmönster är möjliga – att det går att förändra och nå framgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Kvinnor har alltjämt inom de allra flesta områden sämre möjlig- heter i samhället än män. Men det faktum att kvinnor generellt är mer missgynnade i samhället betyder inte att man ska bortse från mäns villkor. Könsanalyser av män och manlighet handlar både om privilegier och maktutövning men också om mäns sinsemellan skilda villkor, om sårbarhet och svårigheter. Möjligheterna för män att omsätta jämställda ideal i sin vardag är olika. För att uppnå en generell jämställdhetsutveckling krävs därför en fördjupad förståelse för hur män i olika sammanhang påverkas av både jämställdhet och brist på jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;En reaktion när vi under arbetets gång talat med andra om vårt uppdrag har varit, inte minst från kvinnor: ”Så bra! Det är på tiden att männen också tar plats i debatten.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;En annan reaktion har varit att vissa kvinnor varit oroliga för att män som engagerar sig i jämställdhetsdebatten utan att beakta de skillnader och skiljelinjer som finns mellan mäns och kvinnors&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft15"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Om utredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft33"&gt;positioner ska ta över och på ett onyanserat sätt osynliggöra kvinnors situation och erfarenheter, bl.a. genom att fokusera på mäns utsatthet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;Jämställdhetsfrågan har under många år varit – och är – till stor del kvinnornas. Detta visas bl.a. av deltagandet vid de seminarier och konferenser om jämställdhet vi medverkat i eller bevistat. I de flesta fall har publiken till 90 procent bestått av kvinnor och bland talarna har det varit en tydlig kvinnodominans. Ett annat exempel; varje länsstyrelse har en sakkunnig i jämställdhetsfrågor – 20 av 21 av dem är kvinnor. I sig är det inte konstigt, kvinnor har haft – och har – goda skäl att agera för att få ett mer rättvist samhälle där mäns och kvinnors röster är lika viktiga och makten jämnt fördelad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Männen lyser alltså ofta med sin frånvaro i jämställdhets- debatten och antyder inte sällan att de inte ”känner igen” sig själva i den. Detta kan ibland bero på att många män inte vill ha jämställdhet, inte aktivt reflekterar om maktstrukturer eller tycker att debatten ibland är alltför grov eller stereotypiserande och därmed inte gäller dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Vi menar alltså att männen till stor del har stått vid sidan om den jämställdhetspolitiska debatten. Enkelt kan det uttryckas som att många män observerat kvinnors arbete och kamp för mer jämbördiga förhållanden och möjligheter. Många män har hållit fast vid det invanda medan många kvinnor agerat och rört sig. Kvinnor har på många områden flyttat fram sina positioner. Det gäller t.ex. utbildning, inbrytningar på typiskt manliga yrkesområden och vissa maktpositioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Vi menar att det är hög tid även för alla män att sätta sig in i och inse värdet av jämställdhet och ta ansvar för utvecklingen mot ett jämställt samhälle. Vi tror oss veta att många män de facto redan, kanske utan att reflektera över det, är involverade och delaktiga genom att de mer eller mindre dagligen diskuterar arbetsfördelning med sin partner. De är delaktiga genom att också ta ansvar för barn och för hemarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft15"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3651x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Om utredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p198 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Vad har hänt och händer i vårt samhälle som påverkar jämställdheten?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft44"&gt;Frågor om män, maskulinitet, manlighet och mansroll väcker alltmer uppmärksamhet.&lt;SPAN class="ft60"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Det gäller i såväl forskningen som den internationella debatten. Frågor om manligheter i kris och förändring i relation till könsrelationer är ofta de övergripande, men spridningen är stor och handlar om en rad olika områden som exempelvis:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Demografi&lt;/SPAN&gt;: den åldrande befolkningen innebär utmaningar för såväl finansieringen och organiseringen av välfärdsstaten som obetald anhörigomsorg, vilka påverkar förutsättningarna för jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Ekonomi och arbetsmarknad&lt;/SPAN&gt;: den successiva övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle förändrar en traditionellt könsuppdelad arbetsmarknad och utmanar mäns identiteter som traditionellt varit starkt förknippade med arbetslivet och vissa yrkesområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Familj, hem och faderskap&lt;/SPAN&gt;: med nya jämställdhetsnormer och samlevnadsformer utmanas klassiska manliga försörjar- och faderskapsideal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Individualisering&lt;/SPAN&gt;: i ett mer individualiserat samhälle blir det allt tydligare hur olika föreställningar om manlighet existerar sida vid sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Nation, klass och etnicitet&lt;/SPAN&gt;: det mångkulturella samhället för med sig nya frågor om manlighetsnormer, klass och kulturell tillhörighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Sexualitet: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;hbtq-frågor&lt;/NOBR&gt; har haft ett mycket stort genomslag under de senaste åren. Det utmanar heteronormer och ställer frågor kring manlig heterosexualitet och homofobi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft7"&gt;Som i all samhällelig analys måste det till synes snabbt föränderliga ställas mot bristen på förändring och tröghet på andra områden. Det gäller exempelvis mäns våldsutövning, skev makt- och förmögenhetsfördelning. Skillnaden mot tidigare historiska skeenden är dock att manlighet och maskulinitet idag inte är lika självklart accepterad som samhällsstyrande norm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2&lt;/SPAN&gt;I detta avsnitt, 2.4, återges till del text från en av underlagsrapporterna till vår utredning; Ulf Mellström, Jeff Hearn och Keith Pringle, &lt;SPAN class="ft63"&gt;Översikt kring svensk, nordisk och internationell maskulinitetsforskning&lt;/SPAN&gt;, bilaga 21 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Mellström, Hearn och Pringle 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft15"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3652x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Om utredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft33"&gt;Jämställdhetsdiskussionen och stor del av teoribildningen bygger på mamma, pappa, barn och heterosexuella män och kvinnor och tydliga könsidentiteter. Vi vet att det finns fler familj- och könsmönster än så&lt;SPAN class="ft64"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;och att fler och fler personer dessbättre vågar offentliggöra det. Vi har därför också sökt belysa dessa personers villkor. Jämställdhetsarbetet behöver uppmärksamma hur föreställningar om kön många gånger grundar sig på stereotypa heteronormativa uppfattningar. Det är inte minst viktigt i arbetet med mansnormer och något som vi lyfter fram genom utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Män finns i samhällets topp men tillhör också de mest utsatta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Män har generellt sett mer makt och resurser än kvinnor. Den generella jämställdhetsfrågan är därmed given.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Jämställdhetsfrågan handlar om makt. Det hävdas ibland att både män och kvinnor har att vinna på ökad jämställdhet. Vi tror att det är så generellt men tror också att det inte är så för alla, särskilt män – annars vore jämställdhetsengagemanget större hos många. Jämställdhet måste därför utgå från vars och ens värdering om mäns och kvinnors rätt till lika möjligheter och makt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft33"&gt;Mäns samhälleliga dominans tar sig många uttryck. Det handlar om att män många gånger utgör normen i arbetsliv och organisationer. Det handlar om att många kvinnor har erfarenhet av sexism eller diskriminerande behandling, något män kan vara delaktiga i eller inte behöver kännas vid eller uppleva. Det motsatta förhållandet att kvinnor diskriminerar etc. förekommer också men omfattningen bedömer vi vara klart mindre. Mansdominansen handlar framför allt om bristande jämställdhet när det gäller makt och resurser i samhället. Detta behandlar vi i kapitel 4.2 och 4.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Det finns dock andra faktorer som gör att det finns anledning att diskutera och komplettera den generella bilden av mannen som det dominerande könet; faktorer som talar till mäns nackdel men som vi menar hör till jämställdhetsdebatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft44"&gt;Det är sant att män är överrepresenterade i samhällets topp, men män är också överrepresenterade bland de mest utsatta i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Som ett exempel: Sedan 2009 då det blev möjligt för homosexuella att gifta sig och fram t.o.m. 2012 hade drygt 2 100 män och närmare 3 300 kvinnor gift sig med en person av samma kön. Totalt fanns det cirka 2 200 barn som hade en eller två föräldrar som levde i ett samkönat äktenskap eller registrerat partnerskap. Källa: SCB 2013, &lt;SPAN class="ft63"&gt;Fler kvinnor än män ingår samkönade äktenskap&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2013-11-14&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft15"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3653x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Om utredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;Så t.ex. är cirka 95 procent av styrelseordförandena och verk- ställande direktörerna i de svenska börsbolagen män.&lt;SPAN class="ft37"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Ungefär samma siffra gäller för dem som är dömda till fängelsestraff.&lt;SPAN class="ft37"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Därför är det också angeläget att föra diskussionen om män och jämställdhet vidare och nyansera och komplicera bilden av män som en enhetlig grupp. Det behöver inte påpekas men vi gör det för säkerhets skull – detsamma gäller kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Mäns skilda villkor behöver uppmärksammas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Enligt våra direktiv ska vi, med fokus på jämställdhet, beskriva och analysera mäns livssituation i förhållande till kvinnor i dagens Sverige och hur den har förändrats under senare år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft33"&gt;Mäns livssituationer skiljer sig naturligtvis åt beroende på en rad sammanhang. Därtill, den position en man har som just man i samhället hänger samman med en rad faktorer. Är han homosexuell så bemöts han annorlunda än om han är heterosexuell, invandrade män bemöts annorlunda än infödda män, utbildningsnivå, position i arbetslivet och ekonomiska resurser ger män olika möjligheter att forma sina liv. Bostadsort, om man bor i landsbygd eller storstad, förort eller innerstad, påverkar också mäns livssituationer. Och inte minst ålder är betydelsefull för hur mäns liv ser ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft33"&gt;Mäns skilda livssituationer påverkar också möjligheten att leva jämställt. Det kan handla om attityder, ekonomiska möjligheter och förväntningar på hur en man ska bete sig. I analyser av jämställd- hetsfrågor och män är det därför avgörande att ta avstamp i mäns skilda villkor som hänger samman med faktorer som exempelvis socioekonomi, klass, utbildning ålder, geografi, etnicitet och sexuell läggning. Det är också av betydelse att notera att dessa faktorer inte sällan varierar för en och samma man under hans livscykel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft44"&gt;I kapitel 4 diskuteras frågor om mäns skilda villkor mer ingående och om hur begreppet intersektionalitet, som används inom forskning om kön eller genus hänger samman med andra sociala kategorier. Ett sådant förhållningssätt kommer att komplicera bilden av mäns och kvinnors villkor. Samtidigt ser vi denna typ av kunskaper som avgörande för verkningsfulla åtgärder inom jämställdhetspolitiken och andra berörda politikområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Se vidare kapitel 4.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se vidare kapitel 9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft15"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3654x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p174 ft6"&gt;3 Maskuliniteter i förändring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft10"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Synen på män är i omvandling men bilder av ”nya män” existerar parallellt med rapporter om kvarstående brist på jämställdhet i samhället.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Avgörande för förändring är att samhället ställer samma krav och förväntningar på män och kvinnor, pojkar och flickor, när det gäller arbete, utbildning, omsorgsansvar, avståndstagande från våld, etc.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Jämställdhetsarbete behöver uppmärksamma hur normer för maskulinitet påverkar individer och samhället. Det handlar om effekten av manliga maktstrukturer i samhället men också om mäns riskbeteenden och sårbarhet. Dessutom finns tydliga hierarkier mellan olika grupper av män.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Det är viktigt att visa hur förändrade maskulinitetsnormer utmanar patriarkala mönster och uppmärksamma hur män och pojkar på olika sätt ger uttryck för intimitet, omsorg och förändring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Hbtq-perspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; och normkritiska metoder behövs för förändringsarbete tillsammans med män i skolan och i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Välfärdsstaten har varit och förblir en förutsättning för ökad jämställdhet. Det är därför angeläget att se hur förändringar i välfärden påverkar män och kvinnor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Strukturomvandling, migration och demografiska förändringar ökar behovet av att diskutera frågor om maskulinitet i förändring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft15"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3655x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Maskuliniteter i förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p219 ft33"&gt;I det här kapitlet beskrivs begrepp och perspektiv som används inom området män och jämställdhet. Det är viktigt att både synliggöra den förändring av mansnormer som äger rum och det motstånd som finns mot denna förändring. I kapitlet förklaras vad som menas med begreppet maskulinitet vilket används flitigt i debatt och forskning om män och jämställdhet. Därefter diskuteras hur analyser av män och jämställdhet behöver balansera frågor om mäns makt, mäns sårbarhet och olika gruppers skilda villkor. Avslutningsvis sätts män och jämställdhet i relation till frågor om välfärdspolitik, globalisering, migration och demografiska förändringar i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Från ”i princip” till i praktik?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft7"&gt;Det finns många tecken på att det under de senaste decennierna skett en positiv förändring av manlighetsnormer och av mäns praktiker i Sverige. Här kan man nämna förändringar i mäns inställning till vardagsliv, hem och familj, inte minst uppfattningen om vad det innebär att vara förälder och ta delat ansvar för omsorg om barn och relationer. Sexism och homofobi ifrågasätts i den offentliga debatten. Det finns också en ökande medvetenhet hos män om vikten av att ha fördjupade vänskapsrelationer både till kvinnor och andra män, kunna hantera känslor och ta hand om sin hälsa. Tanken att ”ensam är stark” och att en riktig man inte visar känslor har i många avseenden utmanats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft33"&gt;Samtidigt präglas dagens Sverige också av antifeministiska ström- ningar, hat mot kvinnor på internet, rapporter om sexuella trakasserier och våld. Maskulinitetsforskaren Thomas Johansson pekar på att bilden av ”ny manlighet” krockar med rapporter om våld och sexuella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft8"&gt;övergrepp och att det ofta är svårt att kombinera iakttagelserna av positiva förändringar med statistik om kvinnors lägre löner och större hushållsansvar och den segregerade arbetsmarknaden. Tecken på att mansnormer förändras syns parallellt med att ojämställdheten kvarstår och tar sig nya former.&lt;SPAN class="ft71"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft33"&gt;Frågor om män och jämställdhet är inte nya. I Sverige lanserades idéer om att båda parter i en relation skulle lönearbeta redan på 1930- talet i och med makarna Myrdals socialpolitiska arbete.&lt;SPAN class="ft72"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Det var däremot först på 1960- och särskilt &lt;NOBR&gt;1970-talet,&lt;/NOBR&gt; då den moderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Se en av underlagsrapporterna till vår utredning; Thomas Johansson, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Maskuliniteter i förändring, &lt;/SPAN&gt;bilaga 3 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Johansson 2014a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Johansson 2014a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft15"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3656x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Maskuliniteter i förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft8"&gt;svenska jämställdhetspolitiken institutionaliserades, som jämställda män blev en politisk målsättning. Sedan &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; har också frågor om män och jämställdhet utretts i flera omgångar.&lt;SPAN class="ft71"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Startskottet för svenska utredningar om män och jämställdhet var rapporten ”Om svenska män” som publicerades 1983, skriven av psykologen Lars Jalmert.&lt;SPAN class="ft72"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Där myntades begreppet &lt;NOBR&gt;”i-princip-man”.&lt;/NOBR&gt; Jalmert visade att attityderna bland män i Sverige generellt var positiva till jämställdhet, men i princip. Även om män skrev under på jämställdhetsmål så menade de nästan alltid att det fanns individuella skäl till att just de inte kunde vara föräldralediga eller ta större del av hushållsarbetet. Under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; fortsatte Jalmert att arbeta inom den statliga arbetsgruppen om mansrollen, som publicerade en rad rapporter på olika teman. Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; utreddes frågor om män och jämställdhet i regeringens pappagrupp som var verksam &lt;NOBR&gt;1993-1995&lt;/NOBR&gt; samt i projektet Män och Jämställdhet &lt;NOBR&gt;1998-2002.&lt;/NOBR&gt; Samtliga utred- ningar har bidragit med kunskaper och olika perspektiv på frågor om män och jämställdhet.&lt;SPAN class="ft72"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Genomgående har dessa utredningar om män och jämställdhet tagit upp frågor om mäns privilegier i samhället men också hur föreställningar om män har negativa konsekvenser för män själva. Mäns hälsa och riskbeteenden, våldsutövning, sociala relationer, vänskap och framförallt ansvar för och kontakt med barn har diskuterats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft8"&gt;Sedan &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; har mycket hänt vad gäller jämställdhet men utvecklingen är också begränsad. Ser man exempelvis till föräldra- penningsuttaget, som ofta används som måttstock i jämställdhets- sammanhang, är mäns andel av uttagna dagar upp till det att barnet är 2 år endast 17 procent. Därutöver finns stora skillnader i mäns uttag. En stor grupp män tar fortfarande inte ut någon föräldrapenning alls under barnens första 2 år. Det finns en ökande, men alltjämt liten, grupp män som har eller närmar sig ett jämställt mönster vad gäller föräldraskap, ca 12 procent av barnen har föräldrar som delar lika (se kapitel 7). Förändring sker och är med andra ord möjlig. Men utvecklingen är kopplad till en rad faktorer, som mönster i det könssegregerade arbetslivet och kvinnors större deltidsarbete, men också till utformningen av föräldraförsäkringen och betoningen på valfrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft41"&gt;Det är viktigt att analysera hur män förändrar sig och hur män motsätter sig jämställdhet. &lt;SPAN class="ft44"&gt;Att vara för jämställdhet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;”i-princip”,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt; men&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Johansson 2014a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Ds A 1983:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Johansson 2014a, Järvklo 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft15"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3657x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Maskuliniteter i förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft33"&gt;nonchalera frågor om jämställdhet i realiteten är fortfarande en möjlighet för de flesta män. I kapitel 11 diskuteras mer ingående mäns attityder till jämställdhet och där lyfts fram hur män engagerar sig och kan engagera sig för jämställdhet eller feminism, men också mäns olika former av motstånd till jämställdhet och i synnerhet feminism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;En viktig skillnad från &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; är att mäns position som samhällsnorm har ifrågasatts alltmer och att det rent av finns diskussioner om att kvinnor framstår som mer anpassade till framtidens kunskapsbaserade arbetsliv och samhälle än vad män gör (se kapitel 13). Detta slår igenom framförallt i debatten om pojkars skolprestationer (se kapitel 5). Den komparativa fördel som män har haft i sina kroppskrafter blir av mindre och mindre värde, och inte minst utbildningsfrågor gör att frågor om män och jämställdhet uppmärksammas mer idag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Det är uppenbart att samhället fortfarande inte ställer samma förväntningar och krav på kvinnor och män, pojkar och flickor, vad gäller arbete, utbildning, omsorgsansvar, men också vad gäller avståndstagande från olika former av våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Vikten av att uppmärksamma män i jämställdhetspolitiken har betonats länge och i de nordiska staterna och inom EU har det på senare tid tagits fram rapporter och underlag för hur frågor om män kan hanteras inom jämställdhetspolitiken.&lt;SPAN class="ft37"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Betydelsen av begreppet maskulinitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft7"&gt;För att visa hur uppfattningar om manlighet påverkar mäns beteende och förväntningarna män möter i samhället använder vi begreppet maskulinitet. Begreppet maskulinitet eller olika maskuliniteter, en modernare version av begreppet mansroll, har lyfts fram inom forsking kring män och genus, så kallad maskulinitetsforskning. Att tala om eller forska om maskulinitet utesluter inte frågor om kropp och biologi men tonvikten ligger på det socialt och kulturellt föränderliga. &lt;SPAN class="ft37"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft41"&gt;Inom maskulinitetsforskning har begreppet maskulinitet i flera sammanhang kopplats till makt och upprätthållandet av patriarkala strukturer. Inom internationell forskning, och även i Sverige, har teorin om &lt;SPAN class="ft77"&gt;hegemonisk maskulinitet &lt;/SPAN&gt;haft stor betydelse särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;European Commission 2013, NOU 2012:15, Wickman 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;För en fördjupad diskussion om begreppet maskulinitet se Mellström, Hearn och Pringle 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3658x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Maskuliniteter i förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;under 1990- och början av &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;SPAN class="ft37"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt; &lt;/SPAN&gt;Hegemonisk maskulinitet kan i vardagligt tal översättas till &lt;SPAN class="ft46"&gt;dominerande maskulinitet &lt;/SPAN&gt;och avser de normer för män som i en viss tid och plats legitimerar en könsordning där män överordnas kvinnor och där vissa grupper av män överordnas andra, marginaliserade eller underordnade, grupper av män. Begreppet hegemonisk maskulinitet har också använts för att peka på hur maskulinitet också kringskär mäns egna handlings- mönster och kan inverka negativt på mäns liv. Maskulinitets- forskning har lyft fram mäns ”rädsla att falla”, oviljan att framstå som feminina eller beroende och hur detta påverkar mäns beteende.&lt;SPAN class="ft37"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Inom forskningen om män och maskulinitet har teoribildningen särskilt på senare tid utvecklats och tidigare relativt entydiga och stereotypa bilder av mäns över- och kvinnors underordning har förändrats. Forskare inom Norden studerar hur maskulinitet förändras i linje med jämställdhetsutvecklingen, inte minst kopplat till förändrade familjestrukturer.&lt;SPAN class="ft37"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Mäns maktposition har i allt större utsträckning problematiserats och den akademiska begrepps- apparaten har också blivit mer dynamisk. Alltmer fokus läggs på hur föreställningar om maskulinitet och mäns positioner i samhället behöver kopplas till frågor om klass, sexualitet, etnicitet funktionsförmåga, ålder, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft7"&gt;I och med jämställdhetsutvecklingen utmanas normer för hegemonisk maskulinitet. I dagens Sverige och i vår omvärld går det att se tecken på en hoppfull utveckling men också på försvar för de traditionella strukturer som ger män en dominerande ställning i familj och samhällsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft33"&gt;Även om jämställda normer vinner kraft kan hierarkier inom gruppen män kvarstå och inte minst mäns maktpositioner och ekonomiska resurser fortsätta att vara starka, i Sverige som i andra länder (se kapitel 4.2 och 4.3). När det gäller frågor om mansnormer eller maskulinitet är det också viktigt att peka på hur olika män ges olika förutsättningar att både vara som och betraktas som män. Vissa grupper kan lättare än andra tillgodogöra sig en livsstil och uttryckssätt som representerar jämställdhet. Andra män kan oftare på förhand pekas ut som hotfulla eller problematiska. Inte sällan förläggs dagens ”maskulinitetsproblem” bland &lt;NOBR&gt;icke-vita&lt;/NOBR&gt; män, eller män på landsbygden (se kapitel 4.6 och 4.7 ). Det gör att många män i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Connell 1995.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;NOU 2012:15 s. 65.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Johansson 2014a, Johansson och Ottemo 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft15"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3659x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Maskuliniteter i förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft7"&gt;majoritetsgrupper kan undgå att granska sina egna genusmönster och privilegier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;I dag används en rad olika former av begrepp inom maskulinitets- forskning.&lt;SPAN class="ft37"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;I utredningen använder vi därför kort och gott ordet maskulinitet när vi diskuterar normer och föreställningar som påverkar mäns liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Maskulinitet och makt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Maskulinitet och mäns praktiker, dvs. hur män de facto beter sig är kopplat till makt och privilegier. Att vara man är i många samman- hang liktydigt med att ges/ha/få fördelar i samhället. Det kan handla om allt från arbetslivets strukturer till omgivningens förväntningar på kompetens eller möjligheten att ta plats i sociala sammanhang. Män är många gånger omedvetna om dessa mönster och kan uppleva sig ifrågasatta eller kritiserade om mönstren påtalas. Grundläggande för jämställdhetspolitiska analyser är insikten att motstånd måste kopplas till frågor om makt, inte enbart när det gäller frågor om attityder. Löne- och inkomst- skillnader, strukturer i organisationer och familjeliv, möjligheten till inflytande och att ta plats i offentliga rum kringskär kvinnors liv i större utsträckning än mäns.&lt;SPAN class="ft37"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Frågor om hur vissa män använder våld för att utöva makt över kvinnor eller andra män diskuteras i kapitel 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft33"&gt;En aspekt av frågan om män och makt handlar om hur män i organisationer och socialt liv skapar manliga nätverk, informella eller i föreningar, där man bekräftar varandra och knyter affärs- kontakter. &lt;SPAN class="ft52"&gt;Homosocialitet &lt;/SPAN&gt;används inom forskning som begrepp för hur män många gånger söker bekräftelse från andra män på bekostnad av att kvinnor utesluts. Det kan som nämnt gälla i arbetslivet, men också i killgäng på jobbet eller i vänskapslivet. Begreppet homosocialitet kan användas för att beskriva mäns både ekonomiska och känslomässiga investering i manliga gemenskaper, som manliga klubbar och nätverk i näringslivet.&lt;SPAN class="ft64"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Homosocialitet är en term som också används för att visa mäns kollektiva agerande när det gäller våld. Huliganbråk, att slåss på stan eller manliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Mellström, Hearn och Pringle 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Holgersson, Wahl, Höök och Linghag 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Se en av underlagsrapporterna till vår utredning; Robert Hamrén, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Känslan och platsens betydelse för mäns sociala organisering, &lt;/SPAN&gt;bilaga 4 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Hamrén 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft15"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3660x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Maskuliniteter i förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;initiationsriter på skolor kan ses som processer där en manlig gemenskap svetsas samman genom former av våldsutövning och grupptryck.&lt;SPAN class="ft37"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Men homosocialitet kan även användas för att beteckna hur män gemensamt förhandlar fram andra typer av normer kring genus/maskulinitet – exempelvis kring omsorg och vänskap.&lt;SPAN class="ft37"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft33"&gt;Samtidigt ger genusforskning om män, som nämnts ovan, nyanserade analyser av kopplingen mellan maskulinitet och makt. Det finns en stor variation i mäns livssituationer. Mäns faktiska makt och resurser varierar mellan olika individer och grupper av män. Män kan – liksom kvinnor – uppleva vanmakt eller maktlöshet. Mäns fördelar varierar beroende på situation och sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Frågor om män och marginalisering handlar bland annat om hur män påverkas av att befinna sig i utsatta positioner, det kan gälla allt från arbetslöshet eller erfarenheter av diskriminering till frågor om ohälsa, våld eller missbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Sårbarhet och riskbeteenden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Män kan på många sätt betala ett pris för det risktagande och den livsstil som kan kopplas till maskulinitet. Om man inte uppmärk- sammar hur maskulinitet relaterar till sårbarhet är risken att vissa frågor som rör mäns liv och villkor negligeras. Dessutom är det viktigt att koppla bilden av män till sårbarhet för att förändra en stereotyp syn på män och därmed öka möjligheterna för jämställdhet och förändrade mansnormer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;Detta är bland annat viktigt inom sjukvården för att inte under- skatta mäns hjälpbehov, exempelvis vad gäller depression och psykisk ohälsa. Dessutom är frågor om mäns utsatthet för våld värda att uppmärksamma i större utsträckning. Genom att fokusera på hur män både utövar våld i samhället men också faller offer för våld, många gånger utan att i tillräcklig grad hantera upplevelser av våldsutsatthet, ges möjligheter att ifrågasätta invanda föreställ- ningar om män och tuffhet.&lt;SPAN class="ft37"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Mäns liv begränsas många gånger av strukturer och normer som leder män bort från omsorgsgivande och närhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Se en av underlagsrapporterna till vår utredning; Lucas Gottzén, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Män, våld och jämställdhet, &lt;/SPAN&gt;bilaga 8 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Gottzén 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Johansson 2014a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Gottzén 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft15"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3661x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Maskuliniteter i förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Homosociala mönster i manliga vänskapsrelationer kan både leda till bekräftelse och positioner men också ha en begränsande inverkan då de kopplas till olika former av dominans och våld. Att män inte delar omsorgen om små barn på samma sätt som kvinnor påverkar mäns kontakt med barnen genom livet. Efter separationer har män generellt mindre kontakt med sina barn, jämfört med kvinnor. Och mången pappa har efter arbetslivet med sorg fått notera att hans barns intresse och närhet för honom inte alls når upp till barnens relationer med mamman. Detta kan ses som en utsatthet som både drabbar män, om umgänget med barnen begränsas eller förhindras, och kvinnor som kan lämnas med ensamt föräldraansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft33"&gt;Stärkt jämställdhet och starkare normer för jämställd manlighet framstår som ett sätt att minska mäns riskbeteenden och sårbarhet. I vår utredning uppmärksammar vi också hur många av de risk- beteenden som hänger ihop med maskulinitet, även hänger samman med socioekonomiska faktorer. Frågor om maskulinitet behöver med andra ord kopplas till vidare välfärdsfrågor och graden av jämlikhet i samhället. De mest utmärkande dragen i mäns risk- beteende, som drog- och alkoholmissbruk, kriminalitet eller vålds- utsatthet kan kopplas till en ekonomisk utsatthet och till upp- levelsen av begränsade möjligheter i livet.&lt;SPAN class="ft64"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Om män, hälsa, ohälsa och social utsatthet kan man läsa mer i kapitel 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Intimitet, förändring och normkritik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft7"&gt;Mäns identiteter är under omvandling. Både män och kvinnor reflekterar idag kring genus och jämställdhet. Synen på manligt och kvinnligt ifrågasätts och omförhandlas. Detta är inte minst tydligt när det gäller &lt;NOBR&gt;hbtq-frågor.&lt;/NOBR&gt; Maskulinitetsforskning har länge betonat hur ett grundläggande drag i skapandet av mansnormer varit, att män ska distansera sig från kvinnlighet, intimitet och framförallt homosexualitet. På många sätt är detta mer ifrågasatt idag, även om &lt;NOBR&gt;hbtq-personer&lt;/NOBR&gt; fortfarande upplever en rad problem, har sämre psykisk hälsa och drabbas av &lt;NOBR&gt;hat-brott.&lt;SPAN class="ft37"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Se en av underlagsrapporterna till vår utredning; Marcus Herz, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Män och social utsatthet – en översikt, &lt;/SPAN&gt;bilaga 7 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Herz 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Se en av underlagsrapporterna till vår utredning; Inti Chavez Perez, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Mäns sexualitet och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;hbt-personer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt; &lt;/SPAN&gt;bilaga 14 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Chavez Perez 2014. Se även kapitel 4.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft15"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3662x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Maskuliniteter i förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft7"&gt;Hbt- och queerperspektiv behövs när man diskuterar och synliggör förändring av mansnormer för det bryter upp de förut- fattade meningar och normer som finns kring vad en man är och hur människor kan utforma sina identiteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Att ha normkritiska perspektiv lyfts fram inte minst inom skolans jämställdhetsarbete. Att förändra normer handlar om att kritiskt granska de föreställningar som finns kring kön och då är sexualitet grundläggande. Föreställningar om att pojkar ska vara tuffa och ta för sig medan flickor förväntas vara försiktiga och ansvarsfulla skapar utrymme för trakasserier och sexism. Det påverkar även synen på hur pojkar och flickor förväntas engagera sig i skolarbetet. Pojkar kan uppleva ett behov att markera distans till skolarbete och skötsamhet medan flickor kan förväntas prestera och hålla efter pojkarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Ser man till skolans värld finns det samtidigt en risk att förut- fattade uppfattningar om pojkars ointresse för skolan riskerar att leda till att dessa beteenden kan stärkas. Lärare och vuxna kan negligera hur pojkar faktiskt många gånger tar ansvar för relationer, skolprestationer och sociala sammanhang. Genom att arbeta norm- kritiskt och samtidigt inte bara uppmärksamma killar som förgivet tagna problem kan pojkars engagemang socialt och i skolan stärkas. Givetvis handlar detta också om att motverka en miljö med inslag av trakasserier och bråk, något som ökar trycket på pojkar att hävda sig i en traditionell manstävling (se kapitel 5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Ett begrepp som lanserats inom genusforskning för att synlig- göra hur traditionella mansstrukturer förändras är &lt;SPAN class="ft85"&gt;inkluderande maskulinitet&lt;/SPAN&gt;. Traditionellt har män och killar uppmuntras, ja programmerats, att bygga upp gemenskap genom att tävla i att visa tuffhet, homofobi och sexism. Här sker också förändringar där pojkar idag i större utsträckning uppmuntras att värdera intimitet och inkludering. Framförallt betonar forskning att det är vuxen- världens förväntningar på hur killar och tjejer ska vara som på många sätt påverkar ungdomar att bekräfta stereotypa mönster.&lt;SPAN class="ft86"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft41"&gt;Att uppmärksamma hur män engagerar sig i relationer, intimitet och omsorgsgivande behövs för att ge en rättvisande bild av män och även för att synliggöra hur förändring av mansnormer är möjlig. Ett ensidigt fokus på män som bristfälliga när det gäller frågor om relationer eller intimitet riskerar att förstärka bilden av stereotyp manlighet och därmed förväntningarna som män, inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Anderson 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft15"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3663x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Maskuliniteter i förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;minst unga män, möter. Detta ska däremot inte ske på bekostnad av att problem och maktstrukturer förbises. Sexism och ojämställda attityder får inte tolereras i något sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Välfärdspolitik och globalisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Forskning om män och jämställdhet betonar hur institutionella förhållanden, politik och särskilt välfärdsstatens utformning påverkar normer för maskulinitet.&lt;SPAN class="ft37"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Jämställdhetspolitik, föräldraledighet och utbyggd barnomsorg har inte bara inneburit att kvinnors position i arbetslivet förbättrats. Det har också inneburit att män i Sverige kunnat kombinera arbete och familj på ett sätt som står ut i internationella jämförelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft33"&gt;Värdet av omsorgsinriktade män uppmärksammas alltmer över stora delar av världen men på få platser ges män den möjlighet att förverkliga detta som i Sverige och de övriga nordiska länderna. Utbyggda socialförsäkringar och en lång tradition av progressiv familje- och jämställdhetspolitik har också inneburit att de negativa kostnader som kan kopplas till maskulinitet begränsats.&lt;SPAN class="ft64"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Den kris som exempelvis arbetslöshet kan innebära för en man – och en kvinna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft7"&gt;– ser annorlunda ut i Sverige jämfört med länder där kvinnor förvärvsarbetar i mindre utsträckning och där sociala skyddsnät är svagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft33"&gt;Den svenska välfärdspolitikens betydelse för jämställdhets- utvecklingen kan betraktas ur olika perspektiv. Kvinnor har etablerat sig i arbetslivet men har fortsatt huvudansvar för obetalt arbete i hemmet. Deltidsnormen är stark i kvinnodominerade sektorer och män har inte i behövt axla samma ansvar för omsorg om barn som kvinnor (se kapitel 6). Forskning visar hur ojämställdheten reproducerats i Sverige, något som bland annat syns i skillnaderna mellan mäns och kvinnors inkomster (se kapitel 4.3).&lt;SPAN class="ft64"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;För att råda bot på detta behöver den svenska föräldraförsäkringen ses över. Att kvinnor tar en så stor del av försäkringen jämfört med män är något som återkommande lyfts fram som ett grundläggande jämställdhets- problem. Mer om detta kan man läsa i kapitel 7, där vi lyfter fram behovet av att ytterligare reservera dagarna i föräldraförsäkringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Johansson 2014a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;European Commission 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Blomberg och Niskanen 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft15"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3664x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Maskuliniteter i förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft7"&gt;Dagens globalisering har inneburit stora förändringar inte minst i arbetslivet, något som innebär förändringar för både män och kvinnor. Krav på större flexibilitet, högre utbildningsnivå och strukturomvandlingar utmanar förutsättningarna för det som länge varit en traditionell manlig yrkesbana. Större osäkerhet i arbetslivet kan ge män anledning att tänka om vad gäller yrkesbana och i större utsträckning söka sig mot omsorgsarbeten, det kan leda till att mäns intresse att stärka sin identitet utanför arbetslivet, som i relationen till barn, ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft33"&gt;Detta kan gynna en jämställd utveckling och betyda att män i ökande grad kommer att omprioritera i sina liv och närma sig sättet kvinnor hanterat balansen mellan arbets- och familjeliv. Men utvecklingen kan också ha en betydligt mer negativ innebörd. Osäkerhet kan leda till att män i större utsträckning orienterar sig mot arbete och mindre till familjeliv. Arbetslöshet, osäkra arbets- förhållanden och låga inkomster kan försämra familjers möjligheter och påverka mäns roll som fäder samt kvinnors ekonomiska oberoende i de många fall då kvinnor har svagare arbetsmarknads- anknytning än män.&lt;SPAN class="ft64"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Det finns en risk att vi står inför en växande jämställdhetsklyfta, där situationen för vissa grupper förbättras vad gäller jämställdhet, men där andra grupper rent av får det sämre. Detta utvecklas ytterligare i utredningens avslutande kapitel 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Migration, främlingsfientlighet och demografi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Många män och kvinnor i Sverige har erfarenheter av migration. Frågor om genus och migration har blivit ett växande forsknings- område i Sverige och internationellt.&lt;SPAN class="ft86"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;När det kommer till frågor om män handlar det om hur erfarenheter av migration präglar identiteten som man och hur bland annat diskriminering eller arbetslöshet kan påverka familjemönster och självuppfattning, men också hur män förhandlar de förväntningar på manlighet som finns i de olika kulturella sammanhang man ingår i. Det handlar också om hur synen på invandrarmän som ”andra män”, påverkar invandrade mäns möjligheter i det svenska samhället. Frågor om migration och invandring knyter också an till frågor om främlingsfientlighet och rasism. I kapitel 11 diskuterar vi hur män är överrepresenterade i främlingsfientliga grupper och hur det inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;European Commission 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Darvishpour 2014, Farahani 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft15"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3665x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Maskuliniteter i förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;sällan finns kopplingar mellan ett motstånd till jämställdhet och invandringsmotstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft33"&gt;Migration sker även inom Sverige och gäller frågor om utflytt- ningen från landsbygd till storstad. Kopplat till detta finns frågor om huruvida männen blir kvar på landsbygden medan kvinnor söker sig därifrån. Detta är frågor som mer ingående diskuteras i kapitel 4.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft33"&gt;De demografiska förändringarna med den åldrande befolkningen har tagits upp som en central framtida jämställdhetsutmaning.&lt;SPAN class="ft64"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Med en åldrande befolkning ökar behovet av omsorg och risken att framförallt kvinnor kommer att behöva ta ett större ansvar för anhörigomsorg. Frågan om mäns ansvar för vård av barn kanske i framtiden alltmer kommer att förskjutas till att handla om mäns ansvar för vård av äldre anhöriga. Detta relaterar även till frågor om vård och omsorgssektorns finansiering, behov av att rekrytera personal och betydelsen av att fler män söker sig till denna form av arbete. Frågor om män i omsorgsarbeten berörs i kapitel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Utmaningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Frågor om mansnormer och maskuliniteter i förändring griper in i en rad samhällsområden. Som nämnts ovan och även i kapitel 2 sker en rad förändringar i samhället som pekar på att genusrelationer kommer att fortsätta att omformas. Behovet av att uppmärksamma hur föreställningar om maskulinitet formar och påverkar både män och kvinnor är därför stora. I de följande kapitlen beskrivs hur detta kan ske i en rad olika sammanhang och vilka kunskaper som kan ligga till grund för ett fortsatt jämställdhetspolitiskt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;En utmaning för jämställdhetsdebatten är att synliggöra den förändring som äger rum, och inte minst mäns roll i dessa förändr- ingar, utan att man därmed förlorar fokus på generella maktstrukturer i samhälle, familj och arbetsliv. Vi tror att maskulinitetsperspektiv har mycket att bidra med i detta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Se SOU 2005:66.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft15"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;P class="p174 ft6"&gt;Min sida – Andreas Bergström&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft7"&gt;När jag vikarierade som politiskt sakkunnig med ansvar för bland annat jämställdhetsfrågor hos Nyamko Sabuni &lt;NOBR&gt;2008–2009&lt;/NOBR&gt; blev det uppenbart för mig att jämställdhet fortfarande ofta tolkas som kvinnofrågor i Regeringskansliet. Det handlade om att få upp kvinnors representation i olika sammanhang, om (mäns) våld mot kvinnor, om kvinnor som prostituerar sig, kvinnors löner etc. Patriarkatet och männen som förövare, kvinnorna som offer. Det finns mycket kvar att göra på de områdena men mycket av analysen kändes mer &lt;NOBR&gt;1970-tal&lt;/NOBR&gt; än &lt;NOBR&gt;2000-tal.&lt;/NOBR&gt; För mig har feminismen alltid handlat om att ifrågasätta de invanda normer och roller som finns, hos män och kvinnor. Det är lika relevant att fundera över yrken där män är underrepresenterade, över män som utsätts för våld, över män som prostituerar sig. Genusaspekterna är lika tydliga där och vi måste begripa dem för att kunna motverka problemen på ett så bra sätt som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft46"&gt;Andreas har varit expert i utredningen. Han arbetar som vice VD för Fores.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft15"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3667x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p174 ft6"&gt;4 Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft10"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Män har, även om förändringar skett och sker, en över- väldigande del av maktpositionerna och den ekonomiska makten i samhället.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Den ojämställda representationen i börsbolagens styrelser och ledning bidrar till att befästa en bild av män som maktbevarande och föga jämställda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Mäns skilda villkor är synliga i frågor om klass, medellivslängd, geografi, etnicitet, sexualitet, m.m. Olika position, resurser och grad av inkludering i samhället påverkar hur maskulinitet uttrycks och mäns livschanser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Segregation och ojämlikhet mellan grupper i Sverige behöver uppmärksammas för att ge bättre förutsättningar för jämställdhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Vissa grupper av män riskerar stereotypisering, detta gäller inte minst föreställningar om män i glesbygd, arbetarklass- män och män med invandrarbakgrund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Olika specifika villkor behöver uppmärksamhet. Det gäller exempelvis hur män i glesbygd hanterar arbetslöshet och hälsofrågor. Det gäller också hur invandrade män kan uppleva statusförlust efter migration och reagera på maktförskjut- ningar i familjen, när normer från deras ursprungsländer kolliderar med normer i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Hbtq-personers&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; situation behöver fortsatt förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft15"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3668x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;För detta kapitel har vi valt rubriken ”mäns skilda villkor”. Den syftar på att det i många avseenden är skillnad på villkoren för män och kvinnor. Den syftar också på det vi lyft fram i kapitel 2 och 3 – det är skillnad på villkoren bland männen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;I kapitlet kommer vi särskilt att studera skillnader när det gäller makt, ekonomiska resurser, klass, demografi, geografi och dess skilda normer, etnicitet och segregation samt sexualitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Kapitlets olika avsnitt är heterogena sinsemellan, vissa är mer deskriptiva, kartläggande och innehåller en myckenhet av statistik, andra mer analyserande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Om begreppet intersektionalitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;Intersektionella analyser syftar till att synliggöra vilka makt- strukturer som medverkar till människors skilda villkor och att kritiskt granska dessa.&lt;SPAN class="ft86"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Sådana intersektionella analyser handlar inte enbart om att konstatera skillnader mellan olika grupper. Det räcker inte att exempelvis uppmärksamma hur t.ex. klass, bostads- ort eller hudfärg kan hänga samman med olika villkor i samhället. Man behöver koppla detta till de mönster som premierar exempel- vis vithet, manlighet, medelklass, heterosexualitet, urbanitet och bostadsort och som kan vara diskriminerande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Det här betyder att det inte är tillräckligt att t.ex. synliggöra att män med lägre utbildning tar ut mindre föräldrapenning än de med högre utbildning. Man behöver också försöka analysera och diskutera vad som påverkar detta och hur den specifika relationen mellan ekonomiska förutsättningar och strukturer i olika grupper samverkar med könsnormer. I intersektionella analyser ingår också att diskutera hur föreställningar om grupper och identiteter styr politiska problembeskrivningar och analyser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Intersektionella perspektiv gör det också möjligt att se hur identiteter och positioner är situationsbundna. Betydelsen av köns- tillhörighet kan till exempel förstärkas eller försvagas i olika åldrar, situationer och relationer. Att vara man kan vara en tillgång i många sammanhang, men ha mindre betydelse eller rent av vara en nackdel i andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft44"&gt;Och, vi kan förstås fråga oss i hur små grupper kan könen delas upp och beskrivningar m.m. fortfarande vara hanterbara. Extremen är ju att vi studerar varje individ – och än mer – varje individ under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;de los Reyes och Mulinari 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3669x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;den individens livscykel. Under en individs livscykel kan ju social status, ekonomi, utbildning, funktionsförmåga m.m. ändra sig och åldern ändrar sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Även en intersektionell ansats innebär generaliseringar men då i mindre grupper än bara män respektive kvinnor. Analyserna är därför användbara för att öka igenkännandet och förståelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;I utredningen har vi inte haft möjlighet att genomgående belysa alla frågor utifrån intersektionalitet. Vi väljer istället ofta att tala om och uppmärksamma mäns skilda villkor. Vi har trots detta önskat beskriva begreppet som har blivit alltmer frekvent och viktigt i jämställdhetspolitiska analyser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Mäns maktpositioner i siffror&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Vi har i tidigare kapitel talat om mäns makt utan att närmare gå in på vari denna består eller hur den ser ut. Det torde vara föga ifrågasatt att män generellt sett har större makt än kvinnor. Men då det förhållandet är så centralt i jämställdhetsdiskussionen har vi funnit skäl att tränga närmare ner i saken även om mäns och kvinnors makt behandlats i ett flertal andra statliga utredningar.&lt;SPAN class="ft37"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;I vår underlagsrapport har vi studerat mäns – och kvinnors – maktpositioner (formella makt) inom ett flertal områden.&lt;SPAN class="ft37"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Vi har gjort det med den begränsningen att det huvudsakligen gäller den makt som låter sig mätas i form av antal, andelar och fördelning av maktpositioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Vi har alltså män och kvinnors representation. I diskussioner om mäns – och kvinnors representation brukar representation beskrivas som en nödvändig förutsättning för makt, men om representationen blir mer jämn innebär det inte per automatik att båda grupperna får lika stor makt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft31"&gt;Den reella makten är alltså svårare och mer delikat att bedöma och kan ibland sammanfalla med den mätbara – men långt ifrån alltid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Bl.a. SOU 1987:19, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Varannan damernas&lt;/SPAN&gt;; SOU 1990:44, &lt;SPAN class="ft82"&gt;Demokrati och makt i Sverige&lt;/SPAN&gt;; SOU 1994:3, &lt;SPAN class="ft82"&gt;Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap&lt;/SPAN&gt;; SOU 2003:16, &lt;SPAN class="ft82"&gt;Mansdominans i &lt;/SPAN&gt;f&lt;SPAN class="ft82"&gt;örändring&lt;/SPAN&gt;; SOU 2005:66, &lt;SPAN class="ft82"&gt;Makt att forma samhället och sitt eget liv &lt;/SPAN&gt;samt SOU 2007:108, &lt;SPAN class="ft82"&gt;Kön, makt och statistik&lt;/SPAN&gt;. Anita Göransson, som var särskild utredare i sistnämnda utredning, arbetar f.n. med en uppföljning av ett tidigare projekt från 2001 om makt och kön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Mäns maktpositioner i siffror&lt;/SPAN&gt;, bilaga 9 till vårt betänkande. Rapporten innehåller bl.a. mer av fakta, tidsserier, resonemang och internationella jämförelser etc. än de som här presenteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft15"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3670x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Vi har inte på djupet gett oss i kast med den kanske naiva men icke oviktiga frågan om varför och varifrån män har fått och har sin makt. Vi behandlar den dock kortfattat i kapitel 4.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Innan det vi funnit presenteras är det värt erinra om det mål för jämställdhetspolitiken som riksdagen beslutade hösten 2008&lt;SPAN class="ft37"&gt;4&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft13"&gt;Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft7"&gt;Inom ramen för detta arbetar regeringen utifrån fyra delmål. Ett av dem är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft13"&gt;En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Vår genomgång visar entydigt och odiskutabelt att det är ett kön som har klart större makt än det andra inom de flesta samhälls- områden. Det kan vara behövligt att först slå fast detta. Kanske för att det är så självklart, traditionellt och ”normalt” att vi inte alltid reflekterar över att det är så.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft41"&gt;En inte helt oviktig fråga i sammanhanget är hur man ska se på det så kallade jämställdhetsintervallet, dvs. då minst 40 procent av vardera könet är representerat. Om t.ex. en verksamhet har 80 procent anställda män är då målet/förväntan att ledningen ska utgöras av andelen &lt;NOBR&gt;40–60?&lt;/NOBR&gt; Vi lämnar inte här något svar på den frågan utan försöker i det följande hantera båda förhållandena när frågeställningen är relevant, dvs. då totala antalet anställda inom verksamheten ligger utanför jämställdhetsintervallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Resultat generellt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft7"&gt;De stora linjerna, utöver den manliga dominansen, är i huvudsak följande när vi studerar maktpositioner:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Det finns sammantaget vissa skillnader mellan könen när det gäller &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;valdeltagande &lt;/SPAN&gt;men de mer påtagliga skillnaderna syns när det gäller civilstånd, inkomst, socioekonomi, utbildningsnivå och inrikes/utrikes födda. Så t.ex. har personerna i 5:e, högsta,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft7"&gt;inkomstkvintilen 18 procentenheters högre valdeltagande än dem som ligger i 1:a, lägsta, inkomstkvintilen. Män röstar i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2008/09:1, bet. 2008/09: AU1, rskr. 2008/09:115.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft15"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3671x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft7"&gt;något lägre grad än kvinnor i alla kvintiler.&lt;SPAN class="ft37"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Och, så t.ex. har de med eftergymnasial utbildning 15 procentenheter högre valdel- tagande än de med enbart förgymnasial utbildning. Det finns liten könsskillnad inom dessa två grupper.&lt;SPAN class="ft37"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Män &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;röstar &lt;/SPAN&gt;sedan 1982 mer borgerligt än kvinnor och skillnaderna har ökat under de senaste 10 åren.&lt;SPAN class="ft37"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;(Se vidare kapitel 11.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Män är något mer &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;politiskt aktiva &lt;/SPAN&gt;än kvinnor – i politiska diskussioner, i politiska partier etc.&lt;SPAN class="ft37"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Vid en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;jämförelse internationellt &lt;/SPAN&gt;ligger Sverige, baserat på vårt urval, generellt långt framme när det gäller jämställdhet i makt- positioner. Ett exempel på detta är inom politiken. Från denna huvudiakttagelse finns undantag. Det gäller bl.a. totala andelen chefer där Sverige har lägre andelar – 64 procent män&lt;SPAN class="ft37"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;- än flera andra länder. En orsak till detta kan vara, som regeringen pekat på&lt;SPAN class="ft37"&gt;10&lt;/SPAN&gt;, att det finns ett samband mellan generös familjepolitik och färre kvinnor i toppositioner. Män tar ut mindre del av föräldra- försäkringen och arbetar i mindre grad deltid (se kapitel 7 respektive 6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Det har hittills varit &lt;/SPAN&gt;en generell utveckling i mer jämställd riktning &lt;SPAN class="ft7"&gt;över tid. Går vi tillbaka till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1950-talet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; är den enorm när det gäller t.ex. förekomsten av och andelen kvinnliga domare&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;, poliser&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;, präster&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;, statsråd&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;och åklagare&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Under den senaste &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;10-årsperioden&lt;/NOBR&gt; har &lt;SPAN class="ft46"&gt;påtagliga framsteg &lt;/SPAN&gt;gjorts inom t.ex. verksamheter som styrelser för statliga företag, TCO och därutöver t.ex. statliga myndighetschefer. Utvecklingen vad gäller börsföretag är dock ett stort undantag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB 2012d s. 55.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB 2012d s. 54.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;I SCBs partisympatiundersökning november 2013 – SCB (2013c), fick c 4,6 procent mansröster och 2,6 procent kvinnoröster; fp 4,3 respektive 5,8; kd 2,9 respektive 3,0; m 30,1 respektive 25,7; mp 6,5 respektive 11,8; s 34,1 respektive 39,3; sd 9,5 respektive 3,8 och v 6,4 respektive 6,6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SCB (ULF).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;MI/SCB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Prop. 2013/14:1 bil. 2 s. 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Domaryrket öppnades för kvinnor 1947.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Första kvinnliga ordningspolisen utexaminerades 1958.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;De första kvinnorna prästvigdes 1960.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Första kvinnliga statsrådet 1947.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Första kvinnliga åklagaren 1951.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft15"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Ett mycket vanligt mönster är att &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;andelen män ökar successivt uppåt i hierarkin&lt;/SPAN&gt;, må vara inom politiken, offentlig förvaltning eller näringsliv. Tydliga exempel på detta är kommunpolitiken och kommunförvaltningen, landstingsförvaltningen, privata sektorn generellt och LO. Undantag finns dock, t.ex. landstingens politiska ledning, Svenskt Näringsliv och delvis Riksidrottsförbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;De &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;absolut högsta posterna &lt;/SPAN&gt;innehas vanligtvis av män. Exempel på detta är statschef, statsminister, riksåklagare, rikspolischef och överbefälhavare. Undantag finns dock, t.ex. ordföranden i Högsta domstolen, ärkebiskopen samt ordförandena i TCO och i Riksidrottsförbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Samhällsområden som är &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;”medlemsstyrda”&lt;/SPAN&gt;, mer demokratiska till sin natur och beroende av sina röster och ”medlemmar”, har god könsmässig representativitet. Exempel på detta är politiken, (även rikspolitikens ”avläggare” statliga myndigheter), TCO och SACO. Dessa verksamheter är ofta föremål för aktiv insyn. Undantag finns dock, t.ex. LO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;På &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;nationell &lt;/SPAN&gt;nivå är det i flera fall mer jämställt än på regional och lokal. Exempel på detta är politiken och statlig förvaltning. Även här gäller att dessa verksamheter oftare är föremål för aktiv insyn, det finns helt enkelt ett ”tryck”. Undantag finns dock, t.ex. vad gäller de absolut högsta posterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Resultat per samhällsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft7"&gt;Inom respektive samhällsområde ser det i stort ut på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Politiken &lt;/SPAN&gt;är jämförelsevis jämställd och i den kategorin skiljer landstingen ut sig som de mest jämställda och kommuner som de minst jämställda. I kommunpolitiken märks tydligast den hierarki vi tidigare nämnt. Det kan dock vad gäller politiken vara värt notera, särskilt i jämförelse med våra nordiska grannar, att Sverige hittills inte haft någon kvinnlig statsminister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Sverige har inte heller, även det i jämförelse med de flesta av våra nordiska grannar, i modern tid haft någon kvinnlig &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;statschef.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;I offentlig förvaltning &lt;/SPAN&gt;skiljer staten ut sig som mest jämställd. Siffror inom jämställdhetsintervallet har högsta chefer inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft15"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3673x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft7"&gt;kommun och landsting men i förhållande till könsfördelningen bland de anställda är situationen klart till männens ”fördel”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Domare, åklagare och polis &lt;/SPAN&gt;utvecklas i jämställd riktning, särskilt åklagarväsendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Styrelserna i de statliga företagen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;kontrasterar starkt positivt i jämförelse med dem inom den privata sektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Börsföretagen &lt;/SPAN&gt;är mycket ojämställda även om man beaktar att det är en större andel män än kvinnor som arbetar inom dessa företag. Ojämställdheten gäller såväl styrelser&lt;SPAN class="ft64"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;som verkställande direktör&lt;SPAN class="ft64"&gt;18&lt;/SPAN&gt;. Så länge situationen fortsätter att se ut som den gör riskerar ojämställdheten, trots att det endast rör sig om en liten numerär - nästan exakt 1 000 manliga styrelseledamöter&lt;SPAN class="ft64"&gt;19&lt;/SPAN&gt;, att befästa en bild av män som maktbevarande och föga jämställda – en bild som kan vara till skada för bilden av män generellt. Sverige tillhör dock de bästa vad gäller andelen kvinnor i styrelserna inom &lt;NOBR&gt;EU-27&lt;/NOBR&gt; – 3:e plats, men förändringstakten är låg – Sverige ligger bland de 5 länder som har lägst takt.&lt;SPAN class="ft64"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Aktiebolagen &lt;/SPAN&gt;är också ojämställda, dock i mindre omfattning än börsföretagen.&lt;SPAN class="ft37"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Universitet och högskolor &lt;/SPAN&gt;”släpar efter” när det gäller professorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;– 76 procent är män att jämföra med 43 procent av samtlig forskande och undervisande personal.&lt;SPAN class="ft37"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Svenska Kyrkan &lt;/SPAN&gt;har gjort framsteg i jämställd riktning bland sina anställda inte minst när kyrkan nu har en kvinnlig ärkebiskop. Ett undantag är dock det ledande organet Kyrkostyrelsen.&lt;SPAN class="ft98"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Bland &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;arbetstagarorganisationerna &lt;/SPAN&gt;är TCO och SACO klart jämställda organisationer, särskilt SACO. LO är ett exempel på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Styrelseordförande 63 procent män 2013 mot 87 procent 2002, övriga styrelsen 53 procent mot 63 procent 2002. Källa: Regeringen, Verksamhetsberättelser för statliga företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Styrelseordförande 95 procent män 2013 mot 97 procent 2002, samtliga i styrelsen 79 procent 2013 mot 95 procent 2002. Källor: prop. 2013/14:1 bil. 3 s. 14 samt AllBright 2013b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;94 procent män 2013, 98 procent 2007. Källa: AllBright 2013b samt SOU 2007:108.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;AllBright 2013b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Europeiska kommissionen i SCB 2013b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Styrelseordförande 84 procent män 2011 mot 86 procent 2009, samtliga i styrelsen 80 procent 2011 mot 81 procent 2009. Källor: SCB (RAMS) samt Bolagsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;SCB samt UKÄ. Sverige fick sin första ordinarie kvinnliga professor 1937. Lund fick sin första kvinnliga professor 1965.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;67 procent män 2011, 60 procent 2003. Källa: Svenska Kyrkan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft15"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3674x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft7"&gt;en organisation där andelen män ökar successivt uppåt i hierarkin.&lt;SPAN class="ft37"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Ordenssällskap &lt;/SPAN&gt;m.fl. är organisationer som i många fall är enkönade och ofta rekryterar män från samhällets högre skikt. Det kan därför antas att de erbjuder viktiga mötesplatser som ger tillfälle för maktskapande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;Vi har summerat de resultat vi funnit vad gäller mäns makt i diagram som återfinns i bilaga 9 avsnitt 17. Diagrammen har vi gjort dels per samhällsområde, dels i fallande ordning från 100 procent män till 0 procent män. Det skulle kanske vara möjligt att räkna fram ett index för att förenkla informationen i diagrammen men det har vi inte funnit en bra metod för att göra på ett rättvisande sätt. För att ge en bild av eventuella förändringar som skett över cirka ett &lt;NOBR&gt;10-årsintervall,&lt;/NOBR&gt; när vi haft tillgång till sådana uppgifter, har vi markerat detta i diagrammen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Vilka är ”maktmännen”?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;LO gör regelbundet undersökningar av ”makteliten” i Sverige – totalt 197 personer 2011.&lt;SPAN class="ft37"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Andelen män i denna elit var 99 procent såväl 1950 som 1970. 20 år senare hade den minskat till 94 procent och ytterligare 20 år senare (2011) hade den minskat till 77 procent. Skulle utvecklingen fortsätta i samma takt pekar den på att 55 procent skulle uppnås 2070.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft33"&gt;Tidningen Fokus gör liknande undersökningar av de 100 mäktigaste i Sverige.&lt;SPAN class="ft64"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Såväl 2008 som 2013 var det cirka 70 procent män på den listan. 2013 hade män 100 procent av platserna &lt;NOBR&gt;1–5,&lt;/NOBR&gt; 80 procent av platserna &lt;NOBR&gt;1–10&lt;/NOBR&gt; och 80 procent av platserna &lt;NOBR&gt;1–25.&lt;/NOBR&gt; Totalt sett hade män mätt på detta sätt högre positioner 2013 än 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft44"&gt;I Norge har flera undersökningar gjorts, bl.a. den s.k. elit- undersökningen 2001.&lt;SPAN class="ft60"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Resultaten, som torde ha viss relevans även för Sverige, visade bl.a. att de resursstarka i termer av utbildning och ekonomi dominerade bland eliten. 2010 följdes undersökningen upp och man fann då bl.a. följande om mansdominansen&lt;SPAN class="ft60"&gt;28&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;2012; medlemmar 54 procent män, kongress 56, styrelse 83, ordförande 100. Källa: LO.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;LO 2013b&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Senast i Fokus 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Se NOU 2012:15 kapitel 8.4.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;NOU 2012:15 kapitel 8.4.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3675x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p282 ft103"&gt;Totalt har mannsdominansen krympet fra en mannsandel på 83 prosent til en mannsandel på 75 prosent over de siste ti årene. I dag er altså tre av fire toppledere menn. Mannsdominansen er med andre ord fortsatt formidabel, innenfor eliteutvalget som helhet. Mest påfallende er den endringen som har skjedd innenfor lederstrata som i all hovedsak tilhører offentlig sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft7"&gt;Och uppsummeringen och värderingen kom att fokusera på familjebakgrund och utbildning&lt;SPAN class="ft37"&gt;29&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft103"&gt;Norske topposisjoner er sterkt klasseselekterte, i den forstand at det har vært en klar sammenheng mellom en privilegert sosial familiebakgrunn og rekruttering til disse lederposisjonene. Slik eliteutvalget er definert og avgrenset, omfatter det samtidig posisjoner som i stor utstrekning krever bestemte former for høyere utdanning. Norske topposisjoner er, i en samlebetraktning, ikke preget av mangfold, eller diversitet. I stedet tyder alt på at de stadig er dominert av middelaldrende menn med etnisk norsk bakgrunn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;Vi har vad gäller svenska förhållanden inte undersökt utbildning, ekonomi, familjebakgrund, familjesituation, etc. för dem med makt- positioner i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Dock, den norska elitens könsfördelning liknar till stora delar den svenska. Bl.a. till följd av detta skulle vi vara förvånade om inte mycket av det som karakteriserar män – och kvinnor – med makt i Norge också är giltigt i Sverige.&lt;SPAN class="ft37"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Det är nu inte vilka män som helst vi behandlat ovan i vår undersökning – kanske i storleksordningen 5 &lt;NOBR&gt;000–10&lt;/NOBR&gt; 000 när vi talar om styrelser, högre chefer etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;I jämställdhetsdebatten figurerar inte sällan som en slags manlig modell den &lt;SPAN class="ft46"&gt;vite, heterosexuelle, framgångsrike mannen. &lt;/SPAN&gt;Om vi antar, utifrån den diskussion vi fört ovan och som enbart baserar sig på maktpositioner i siffror, att dessa i Sverige är 10 000 personer så skulle det motsvara 3 promille av männen i åldern &lt;NOBR&gt;25–74&lt;/NOBR&gt; år. Givet detta, och därmed utrymmet är så ”trångt”, och än trängre om vi använder oss av tidningen Fokus eller LO:s beräkningar, kan man verkligen diskutera om denne modellman är ett rimligt utgångs- objekt i en jämställdhetsdebatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;NOU 2012:15 kapitel 8.4.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Undersökningar av förhållandena i Sverige redovisas bl.a. i Ds 2005:12 och Göransson 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3676x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Män och ekonomiska resurser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Liksom vad gäller avsnitt 4.2 om mäns makt har vi i kapitel 2 och 3 talat om mäns resurser utan att närmare gå in på vari dessa består eller hur de ser ut. Även vad gäller resurser torde det vara föga ifrågasatt att män generellt sett har större resurser än kvinnor. I vår underlagsrapport har vi studerat mäns – och kvinnors – resurser.&lt;SPAN class="ft37"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Vi har gjort det med den begränsningen att det avser ekonomiska resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Vi har inte heller här gett oss i kast med den kanske naiva men icke oviktiga frågan om varför och varifrån män har fått och har sina ekonomiska resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Innan det vi funnit presenteras är det värt erinra om det mål för jämställdhetspolitiken som riksdagen beslutade hösten 2008&lt;SPAN class="ft37"&gt;32&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft13"&gt;Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft7"&gt;Inom ramen för detta arbetar regeringen utifrån fyra delmål. Ett av dem är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft13"&gt;Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Att det finns en koppling mellan ekonomi och jämställdhet framgår inte minst i en norsk undersökning som belyste hur ekonomisk jämställdhet inom en relation har ett samband med jämställdhet i praktiken. Slutsatsen där var&lt;SPAN class="ft37"&gt;33&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;En mer jämn fördelning av resurserna i ett äktenskap och ett samboende ökar avsevärt möjligheterna till mer jämställda praktiker. Effekten är tydligast bland män, men framträder också bland kvinnor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;En jämn resursfördelning inom paret ökar också sannolikheten för mer positiva attityder till jämställdhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Pars resursfördelning har en starkare inverkan på jämställda praktiker än på attityderna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Mäns ekonomiska resurser&lt;/SPAN&gt;, bilaga 10 till vårt betänkande. Rapporten innehåller bl.a. mer av fakta, tidsserier, resonemang och internationella jämförelser än de som här presenteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Prop. 2008/09:1, bet. 2008/09: AU1, rskr. 2008/09:115.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Holter, Svare och Egeland 2009 s. 203.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3677x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Inkomstfördelningen är det element i parets resursfördelning som har den starkaste påverkan på jämställdheten. Även denna starka koppling påverkas dock av mellanliggande variabler som den subjektiva upplevelsen av vem eller vilka som ansvaret för familjens inkomster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Mäns och kvinnors löner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft7"&gt;Män har generellt sett högre löner än kvinnor. Det gäller inom majoriteten av de största yrkesgrupperna. I de 10 vanligaste yrkes- grupperna, där 40 procent av alla anställda män och 43 procent av alla anställda kvinnor fanns, hade 2012 män högre månadslön i 8, lika i 1 och kvinnor högre i 1&lt;SPAN class="ft37"&gt;34 35&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;Mäns högre löner gäller också när man studerar samhällssektorer. Detta även efter standardvägning, dvs. då hänsyn tagits till att män och kvinnor har olika ålder, utbildning, arbetstid, finns inom olika sektorer och tillhör olika yrkesgrupper. Störst är skillnaden inom privat sektor där mäns lön 2012 var 108 procent av kvinnors (privatanställda tjänstemän 111), lägst är den inom kommunal där mäns lön uppgick till 101 procent.&lt;SPAN class="ft37"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft7"&gt;I Norden har Sverige de minsta löneskillnaderna totalt sett.&lt;SPAN class="ft37"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;De svenska löneskillnaderna ligger nära genomsnitten i &lt;NOBR&gt;EU-27&lt;SPAN class="ft37"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt; &lt;/SPAN&gt;och OECD&lt;SPAN class="ft37"&gt;39&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Varför har då män högre löner än kvinnor även efter standard- vägning?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Kvinnor tar fortfarande till stor del huvudansvar för barn och familj. Därför är det oftast så att när barnet kommer tar kvinnan ut största delen av föräldraförsäkringen (se kapitel 7) och inte sällan börjar hon sedan, eller fortsätter, arbeta deltid (se kapitel 6). Kvinnor tar också ut störst andel dagar när det gäller vård av barn (vab).&lt;SPAN class="ft37"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft44"&gt;Mot denna bakgrund är det inte att förvåna att en arbetsgivare, som rimligen betalar för den prestation som utförs på arbetsplatsen och inte någon annanstans, premierar den som ofta är på arbets- platsen och som är ”pålitlig” med sin närvaro. Premieringsmöjlig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Förskollärare och fritidspedagoger där män hade 97 procent av kvinnors lön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;MI/SCB 2013 och egna beräkningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;MI/SCB 2013 och egna beräkningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Eurostat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Prop. 2013/14:1 bil. 3 s. 25 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;OECD 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;64 procent av dagarna 2012. Källa: Försäkringskassan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft15"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3678x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;heterna har ju dessutom ökat i och med den alltmer utbredda individuella lönesättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;En person som ofta är på sin arbetsplats ges också tillfälle att lära sig mer på arbetsplatsen – ett lärande som kan ta sig uttryck i rent hanteringsmässigt kunnande men som också kan innehålla tidsmässigt större möjligheter för sociala kontakter i och utanför arbetsplatsen. Till detta kommer, så länge könsmönstret i stora delar är som det är, att en arbetsgivare kan ha skilda förväntningar på en ung kvinnas respektive ung mans framtida huvudfokusering på arbetet och de facto premierar detta vid såväl rekrytering som befordran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Med detta är inte sagt att kvinnor ska ha lägre lön men att det ur ett arbetsgivarperspektiv är rimligt att den som fokuserar mest på sitt arbete har större möjligheter att få en god lön än en person med annat fokus – detta oavsett kön. Men nu råder de förhållanden mellan könen som råder och ska de lösas upp i ordentlig jämställd- het krävs att närvaro och fokuseringen på arbetet inte styrs av kön eller förväntningar på kön utan endast på individens prestationer i arbetet – något som i sin tur mer eller mindre kräver en jämställd relation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;En ytterligare förklaring till löneskillnaderna, här avseende privatanställda tjänstemän, ges av regeringen&lt;SPAN class="ft37"&gt;41&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft103"&gt;… det är större lönespridning i denna grupp. Tjänstemännen förhandlar också i högre utsträckning om sin lön individuellt, vilket ökar lönespridningen. Forskning visar dessutom att kvinnor är mer återhållsamma i sina löneanspråk jämfört med män. Därutöver antyder forskningen att kvinnor och män bedöms olika i en förhandlingssituation. Både kvinnor och män i chefsposition är mer återhållsamma med att tillmötesgå kvinnors löneanspråk och den negativa effekten för kvinnor som förhandlar mer aggressivt är större&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft7"&gt;En annan faktor torde vara traditionens betydelse. Här kan vara värt att t.ex. erinra om att först 1946 beslutades om rätt till lika lön för män och kvinnor när det gäller alla statliga tjänster. Vidare, 1960 beslutade LO och SAF att inom 5 år slopa de särskilda kvinnolönetarifferna.&lt;SPAN class="ft37"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Prop. 2013/14:1 bil. 3 s. 23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;För en ytterligare beskrivning se avsnitt 2.2.1 i bilaga 10 till vårt betänkande. Beträffande forskningsresultat om mäns och kvinnors konkurrensattityder se avsnitt 2.2.4 i bilagan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft15"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3679x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Mäns och kvinnors inkomster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft8"&gt;Män har högre sammanräknad &lt;SPAN class="ft85"&gt;förvärvsinkomst &lt;/SPAN&gt;än kvinnor – 126 procent av kvinnors 2011.&lt;SPAN class="ft86"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;En intressant grupp är åldersgruppen &lt;NOBR&gt;25–29&lt;/NOBR&gt; år där mäns inkomst låg på 139 procent av kvinnors.&lt;SPAN class="ft86"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;I denna åldersgrupp är det färre män än kvinnor som studerar och många kvinnor har fått barn och är föräldralediga i större utsträck- ning än män. Skillnaden kan också ha betydelse för bl.a. senare val av deltid, framtida inkomstutveckling och pension.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;I åldersgruppen 65 år och äldre var skillnaden i förvärvsinkomst större mellan könen än skillnaden för dem i yrkesverksam ålder.&lt;SPAN class="ft86"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Män hade 2011 högre förvärvsinkomster i alla decilgrupper utom den lägsta (figur 4.1).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p299 ft105"&gt;1 &lt;NOBR&gt;000-tal&lt;/NOBR&gt; kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td46"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td47"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p300 ft105"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p301 ft105"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p302 ft105"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td49"&gt;&lt;P class="p303 ft105"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p304 ft105"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td47"&gt;&lt;P class="p305 ft105"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;Decilgrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td44"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td44"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p6 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SCB (IoS) och egen bearbetning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB 2013b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB 2013b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SCB 2013b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft15"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3680x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p307 ft7"&gt;Den reala inkomstutvecklingen har sett olika ut för olika inkomst- grupper under perioden &lt;NOBR&gt;1991–2011.&lt;/NOBR&gt; För dem i lägsta inkomstgruppen har den varit 0,4 procent per år, för dem i mittersta gruppen 1,7 procent per år och för dem i högsta gruppen 3,0 procent per år.&lt;SPAN class="ft37"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Summeras effekten av dessa siffror över hela perioden blir skillnaderna markanta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;De totalt sett ökade &lt;SPAN class="ft46"&gt;inkomstskillnaderna &lt;/SPAN&gt;i Sverige under perioden &lt;NOBR&gt;1991–2011&lt;/NOBR&gt; har av regeringen förklarats med framförallt de ökade kapitalvinsterna och kapitalinkomsterna.&lt;SPAN class="ft37"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;Även om de ökat kan dock vid jämförelse inom EU konstateras att Slovenien och Sverige hade de lägsta inkomskillnaderna 2011.&lt;SPAN class="ft37"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Vi har tidigare berört löneskillnader. Dessa har förstås stark koppling till den sammanräknade förvärvsinkomst vi behandlat ovan. Skillnaderna i inkomst mellan män och kvinnor beror främst på att män i större utsträckning än kvinnor arbetar i yrken som ger högre inkomster, mer sällan arbetar deltid, har lägre sjuktal och är föräldralediga i mindre omfattning än kvinnor.&lt;SPAN class="ft37"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Skillnader mellan könen i inkomst är dock lägre i Sverige än i &lt;NOBR&gt;EU-27&lt;/NOBR&gt; totalt.&lt;SPAN class="ft37"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;Förvärvsinkomsten har en stark koppling till den &lt;SPAN class="ft85"&gt;disponibla inkomsten&lt;/SPAN&gt;. Mäns disponibla inkomst 2011 var 28 procent högre än kvinnors. Över tid har den individuella disponibla inkomsten utvecklats något långsammare för män jämfört med kvinnor &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år. 1991 uppgick medianvärdet för mäns disponibla inkomst i förhållande till kvinnors till 132 och 2011 till 123. Detta beror i sin tur på männens långsammare ökning av arbetsinkomst.&lt;SPAN class="ft86"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft33"&gt;En del av den disponibla inkomsten för vissa utgörs av &lt;SPAN class="ft52"&gt;ekonomiskt bistånd&lt;/SPAN&gt;, dvs. försörjningsstöd m.m. Bland de ensamstående som 2012 fick ekonomiskt bistånd var 47 procent ensamstående män utan barn. 20 procent var ensamstående kvinnor med barn.&lt;SPAN class="ft64"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Bland de ensam- stående med barn förefaller männen ha betydligt bättre ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft44"&gt;Den &lt;SPAN class="ft108"&gt;disponibla individuella inkomsten &lt;/SPAN&gt;varierar med kön och ålder. Så t.ex. hade 2011 män 65 år eller äldre högre disponibel inkomst än kvinnor &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år. Allra lägst disponibel individuell inkomst hade sammanboende kvinnor 80 år och äldre; cirka hälften av den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Prop. 2012/13:100 bil. 2 s. 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Prop. 2012/13:100 bil. 2 s. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Prop. 2012/13:100 s. 14 och s. 23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SCB 2013b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Eurostat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Prop. 2013/14:1 bil. 3 s. 28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SCB 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3681x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft33"&gt;disponibla inkomst som en kvinna i åldern &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år hade. Samman- boende män 80 eller äldre hade en disponibel inkomst som var 74 procent högre än de sammanboende kvinnorna 80 år eller äldre.&lt;SPAN class="ft64"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;Män försörjer sig i högre grad än kvinnor på &lt;SPAN class="ft46"&gt;närings- och löneinkomster &lt;/SPAN&gt;och i lägre grad än kvinnor på studiestöd, barnbidrag, underhållsbidrag, bostadsbidrag och föräldrapenning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Utrikes födda &lt;/SPAN&gt;har lägre inkomster än inrikes födda. Det finns dock, inte förvånande, ett starkt samband med hur länge man vistats i Sverige. Generellt gäller också att utrikes födda män har högre inkomster än utrikes födda kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Vid jämförelse inom EU som tar sikte på personer &lt;SPAN class="ft46"&gt;med risk för fattigdom eller social utslagning &lt;/SPAN&gt;kan bl.a. noteras att för Sveriges del uppgår riskgruppen till 14 procent av männen &lt;NOBR&gt;(EU-27,&lt;/NOBR&gt; 23) och 18 procent av kvinnorna &lt;NOBR&gt;(EU-27,&lt;/NOBR&gt; 25).&lt;SPAN class="ft37"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Svenska män kommer alltså särskilt väl ut i denna jämförelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Mäns och kvinnors förmögenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft7"&gt;Att studera förmögenhet har blivit svårare efter 2007 eftersom sådana uppgifter inte längre samlas in av staten. Vi får därför huvudsakligen basera oss på uppgifter från detta år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;De finansiella tillgångarna utgörs av bankkonton, aktier, fonder, obligationer, kapitalförsäkringar och andra finansiella instrument. Tillgångarna 2007 såg ut på följande sätt (figur 4.2):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Prop. 2013/14:1 bil. 3 s. 29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Eurostat (GEI).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft15"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3682x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p311 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SCB 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft33"&gt;Vi ser bl.a. att de finansiella tillgångarna var relativt jämnt fördelade mellan könen i åldrarna fram till cirka 65 år. Vid jämförelse mellan könen bör dock beaktas att skatten vid avskaffandet var 1,5 procent av den del som översteg 1,5 miljoner kronor för ensamstående och 3 miljoner för gifta och samboende (tillsammans).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;I åldrarna över 65 år var nivåerna helt olika för män och kvinnor. Männens tillgångar växte för årskullarna fram till &lt;NOBR&gt;90-åringarna.&lt;/NOBR&gt; Kvinnornas blev i huvudsak mindre med ökad ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;De finansiella tillgångarna var mycket ojämnt fördelade i befolk- ningen. Den tiondel av befolkningen som hade störst finansiella tillgångar stod för 71 procent av dem år 2007. Den rikaste hundra- delen ägde 32 procent. &lt;SPAN class="ft37"&gt;55 56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft7"&gt;Det var 2007 stor skillnad i finansiella tillgångar avhängigt i vilken kommun man bodde. Men mönstret att män hade större tillgångar än kvinnor gällde; män hade större medianvärde än kvinnor i 260 av landets 290 kommuner. Förmögenheten för en person i Danderyd var 15 gånger större än för en person i Jokkmokk. För männen var skillnaden lägre än för kvinnor; mäns relation var 12 till 1 och kvinnors 19 till 1.&lt;SPAN class="ft37"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft44"&gt;Finansiella tillgångar finns bl.a. i aktier och här har vi tillgång till mer aktuella uppgifter. 2012 hade män ett totalt aktieägande på 255 000 000 kr i bolag noterade på svensk marknadsplats, kvinnors&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Se även Roine och Waldenström 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Siffran var snarlik den i USA, 35 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SCB (FS) och egna beräkningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3683x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2014:6 Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft44"&gt;ägande var 140 000 000 kr. 17 procent av männen hade aktier och 13 procent av kvinnorna. Största aktieägandet bland männen fanns i åldersgruppen &lt;NOBR&gt;65–74&lt;/NOBR&gt; år. Bland kvinnorna fanns största aktieägandet i åldersgruppen &lt;NOBR&gt;55–64&lt;/NOBR&gt; år.&lt;SPAN class="ft60"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;Andelen män som aktiesparar är således större än andelen kvinnor. Mäns aktiesparande är större än kvinnors. Särskilt högt aktiesparande har äldre män och äldre kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Män och klass&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;Ovan har vi behandlat makt och ekonomiska resurser. Dessa faktorer har en nära koppling till socioekonomi. Socioekonomi är i sin tur baserat på klass. Den socioekonomiska indelningen (SEI) baseras i huvudsak på uppgifter om individers yrken/jobb. De grundläggande klasserna på aggregerad nivå består av arbetare, tjänstemän och företagare. Viktiga kriterier för grupperingen är normala utbildningskrav för yrket, facklig tillhörighet för yrket, yrkesställning (anställd/företagare) och sysselsättningsstatus (förvärvsarbetande, studerande, pensionär etc.).&lt;SPAN class="ft37"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Detta för oss alltså in på begreppet klass som har varit ett grund- läggande begrepp inom politik och samhällsforskning under hela &lt;NOBR&gt;1900-talet.&lt;/NOBR&gt; Dels har det relaterat till en marxistisk förståelse av människors position i organiseringen av produktionen och av klass- baserade samhällskonflikter. Dels har det använts för att diskutera individers och gruppers resurser, materiella såväl som ickemateriella. Det senare har inte minst diskuterats av den franske sociologen Pierre Bourdieu, som utvecklat teorier om hur olika former av ekonomiskt, kulturell och socialt kapital påverkar människors handlingsutrymme. Klass kan användas både för att diskutera ekonomiska och sociala strukturer men också människors identitet, både självupplevd identitet och identitet som blir tillskriven individer och grupper. Klass- begreppet är viktigt för att kunna urskilja de strukturer som påverkar resursfördelningen i samhället men också frågor om status. Centralt för klassanalyser är att de inriktar sig på processer som skapar ojämlikhet.&lt;SPAN class="ft86"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft44"&gt;I en allmän mening handlar klassperspektiv om människors olika makt och möjligheter. En hög klassposition ger ofta större frihet, mer kreativa och mindre fysiskt krävande eller riskfyllda arbeten och social&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;FI/SCB2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB 1982.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;NOU 2012:15 s. 76, Yazdanpanah 2008 s. 43.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft15"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3684x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft7"&gt;status, medan människor med lägre klasstillhörighet upplever större mått av maktlöshet, ekonomisk stress och brist på inflytande i arbets- livet. I Sverige har arbetsmarknads- och socialförsäkringspolitik, centrala förhandlingar mellan fack och arbetsgivare, den generella välfärdspolitiken m.m. syftat till att minska effekterna av klass- skillnader. Inte minst har vikten av en starkt subventionerad och likvärdig skola, vård och omsorg varit avgörande för att främja jämlikhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft7"&gt;Idag är det för många inte lika enkelt som tidigare att identifiera sig med en särskild klass enligt SEI ovan. Många långtidsarbets- lösa, många med låg eller ingen formell utbildning alls, papperslösa, etc. gör att klassgrupperingarna borde ses över. (Intressant att notera att den indelning som fortfarande används inte har ändrats sedan 1982). Klasstillhörigheten var lättare att identifiera i det utpräglade industrisamhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Klass är komplicerat.&lt;SPAN class="ft86"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Så är t.ex. den s.k. medelklassen inte homogen. Bland medelklassmanligheten finner vi dels dem som be- jakar kvotering, tar ut lång föräldraledighet och menar att jämställd- het är ett centralt samhällsmål, dels dem som prioriterar arbetet, är motståndare till alla former av kvotering och som inte ser jäm- ställdhet som ett centralt samhällsmål. Klass är centralt för att förstå attityder, men det är också komplext och kan slå på lite olika sätt. Vi behöver ta ett steg till, och studera hur olika former av intersektioner – klass, kön, etnicitet och ålder – slår och bildar olika mönster. De flesta attitydundersökningar bygger på relativt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;”primitiva” klassifikationssystem och det saknas ofta en medveten- het om risken att enbart se klass och kön som variabler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Två termer som kan användas i klassanalyser är socialt arv respektive social mobilitet.&lt;SPAN class="ft86"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Socialt arv avser hur personer präglas av den ekonomiska och sociala miljö man växer upp i. Det kan handla om värderingar och sociala koder som internaliseras och att barn i många fall följer i samma yrkesbanor som sina föräldrar. Främst handlar diskussioner om det sociala arvet om en negativ utveckling, där studier visar hur exempelvis långtidsarbetslöshet eller utanförskap riskerar att gå i arv mellan generationer. Samtidigt kan socialt arv lika gärna användas för att beskriva hur barn i resursstarka miljöer ärver inträde till arenor och yrkesliv med hög status. Social mobilitet avser i motsats till detta hur människor kan förflytta sig från uppväxt i en viss klassposition till en annan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;I detta stycke återges text från Johansson 2014b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;NOU 2012:15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3685x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;(”klassresa”). Ofta används föräldrarnas utbildningsbakgrund som indikation på klasstillhörighet och som förklaring till barns olika yrkesval eller skolresultat (se kapitel 7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft33"&gt;Inom jämställdhetspolitik har klass främst diskuterats i relation till lågavlönade kvinnors position i arbetslivet. Bland annat har analyser av lönerna i den kvinnodominerade offentliga sektorn kopplats till att traditionellt omsorgsarbete värderats lägre än arbete i den mans- dominerade privata sektorn (se kapitel 6). Detta kan i sin tur förklaras utifrån att män utgjort normen för arbetslivet. Särskilt under den tidigare delen av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; var en manlig försörjarnorm stark och kvinnors inträde i arbetslivet sågs mer som en reserv och mindre som likvärdig arbetskraft. Analyser av klass inriktade sig också främst på relationen mellan män ur arbetar- respektive &lt;NOBR&gt;medel-/borgarklassen.&lt;/NOBR&gt; Feministisk forskning har återkommande visat hur dessa analyser osynliggjorde kvinnors faktiska deltagande i arbetskraften.&lt;SPAN class="ft64"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft33"&gt;På sätt och vis har själva begreppet klass på det här sättet varit manligt kodat. Under den senare delen av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; har det å andra sidan satts större fokus på hur klassbegreppet feminiseras. Kvinnor utgör på många sätt majoriteten bland dem som har sämre villkor i arbetslivet, med lägre löner och ibland ofrivilliga deltidsarbeten (se kapitel 6). En ytterligare utveckling i dagens diskussion handlar om hur klassbegreppet också etnifieras i och med att grupper av invandrare i störst utsträckning är de som har osäkra anställningar, små ekonomiska resurser och drabbas hårdast av arbetslöshet och utanförskap. I dagens forskning betonas vikten av att analysera hur klasstrukturer samspelar med frågor om kön och etnicitet.&lt;SPAN class="ft64"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft7"&gt;När det gäller frågor om maskulinitet och klass är klassperspektiv viktiga i flera led. Det ger möjlighet att särskilja mäns olika resurser och makt i samhället och uppmärksamma hur ekonomisk sårbarhet drabbar män med sämre positioner. Dessutom är det viktigt att reflektera över hur klasserfarenheter och klasspositioner på olika sätt formar och begränsar mäns val och möjligheter i livet, inte minst när det kommer till hur man investerar i jämställhet och förändrade mansnormer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Flera teman går att urskilja i diskussionen om hur maskulinitet skapas i relation till klass:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt; &lt;/SPAN&gt;Investeringen i en position som familjeförsörjare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Se exempelvis Hirdman 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;de los Reyes och Mulinari 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft15"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3686x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Jämställt föräldraskap som medelklasspräglat (fast med distinktionen att arbetarklassmän kan värdera familjeliv mer än karriärorienterade medelklassmän).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Gruppsammanhållning och socialisering in i olika yrkessektorer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Hur homosocialitet ser olika ut i olika samhällsgrupper.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Hur maskulint kapital eller status kan se ut med avseende på fysisk styrka eller kulturell status och position.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Vikten av att diskutera marginalisering och erfarenheter av arbetslöshet hos män.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft7"&gt;Till diskussionen om klass och kön hör frågan om vilket som är ”starkast”. Är exempelvis sammanhållningen och likheterna mellan personer i samma klass starkare än den mellan personer av samma kön? När det gäller privat umgänge finns det mycket som idag talar för ett starkare samband mellan klass än kön. Par från en klass umgås oftare med par från samma klass. När det gäller arbetsplatser finns det även där mycket som idag talar för ett starkare samband mellan klass/yrkesgrupper än kön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Män och demografi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Medellivslängd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Ett väl valt område för en intersektionell ansats är medellivslängd. Det finns mycket statistik att ta del av och det är ett område där det inte är tillräckligt med ett studium av enbart skillnad mellan könen.&lt;SPAN class="ft37"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft33"&gt;Återstående förväntad medellivslängd, som är den fullständiga benämningen på ”medellivslängd”&lt;SPAN class="ft64"&gt;67&lt;/SPAN&gt;, efter födelsen för män var 2012 79,9 år. &lt;SPAN class="ft52"&gt;Skillnaden i medellivslängd mellan könen i Sverige var 3,6 år; män lever kortare tid&lt;/SPAN&gt;. Skillnaden har under de 10 senaste åren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se en av underlagsrapporterna till vår utredning, Robert Hamrén; &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Känslan och platsens betydelse för männens sociala organisering, &lt;/SPAN&gt;bilaga 4 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Hamrén 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Detta avsnitt, 4.5.1, bygger på vår underlagsrapport &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Män, demografi och geografi, &lt;/SPAN&gt;bilaga 11 till vårt betänkande, Rapporten innehåller bl.a. mer av fakta, tidsserier, resonemang och internationella jämförelser etc. än de som här presenteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;För en diskussion av begreppet och hur medellivslängden räknas fram se SCB 2013c.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3687x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p327 ft7"&gt;dock minskat med 0,8 år och antas 2060 endast vara 1,9 år – vid en tid när nästan var fjärde svensk antas vara 65 år eller äldre.&lt;SPAN class="ft37"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Under 2012 ökade mäns medellivslängd med 0,08 år medan kvinnors, för första gången sedan 1999 minskade – med 0,13 år.&lt;SPAN class="ft86"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft46"&gt;Svenska män lever 2,5 år längre än &lt;NOBR&gt;EU-genomsnittet.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft7"&gt;Inom EU- 27 hade endast Italien högre medellivslängd 2011 (80,1). Svenska kvinnor lever 0,3 år längre än &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;EU-genomsnittet.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;I ett historiskt perspektiv är två mycket positiva saker värda att nämna i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;För det första, den förväntade återstående medellivslängden för såväl män som kvinnor har dubblerats sedan 1850.&lt;SPAN class="ft37"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;För det andra, &lt;SPAN class="ft46"&gt;spädbarnsdödligheten &lt;/SPAN&gt;för pojkar har sedan 1960 gått ner från 19 till 3 per 1 000 födda pojkar och från 14 till 2 per 1 000 födda flickor.&lt;SPAN class="ft37"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;De vanligaste orsakerna till att spädbarn dör är perinatal dödlighet&lt;SPAN class="ft37"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;och dödlighet på grund av svåra medfödda skador. Plötslig spädbarnsdöd är en jämförelsevis ovanlig döds- orsak.&lt;SPAN class="ft37"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Nära relaterat till medellivslängd är dödlighet. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Mäns dödlighet är högre än kvinnors i alla åldersintervall. &lt;/SPAN&gt;I intervallen &lt;NOBR&gt;15–24&lt;/NOBR&gt; år och &lt;NOBR&gt;25–44&lt;/NOBR&gt; år är mäns dödlighet dubbelt så stor som kvinnors. De, i förhållande till kvinnor, typiskt manliga dödsorsakerna olyckor, självmord och alkoholrelaterade sjukdomar förklarar till stor del detta.&lt;SPAN class="ft37"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;Mäns relativt sett tidigare dödlighet kopplas därmed delvis till mäns högre risktagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Ibland hävdas att denna tidigare död är männens ”kostnad” för manligheten, en kostnad som skulle matchas av männens ”intäkt” i form av större makt, mera resurser, etc. jämfört med kvinnors.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft46"&gt;Män har 1 hälsosamt år mer än kvinnor &lt;SPAN class="ft7"&gt;framför sig när de föds.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft44"&gt;Detta kan framstå som märkligt mot bakgrund av att män lever kortare tid än kvinnor. En förklaring som förts fram är att uppgifterna kommer från frågeundersökningar. Det finns vissa besvär som män ofta inte lider av men som förkortar livet ordentligt, främst alkohol-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB 2013f s. 20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB (BS), SCB 2013a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Eurostat (LE).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SCB 2012d s. 112.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SCB 2009 s. 20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Dödlighet i samband med förlossningen på grund av förlossningskomplikationer eller sjukdomstillstånd som är specifika för foster eller nyfödda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut 2013 s. 17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut 2013 s. 17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SCB 2012e s. 37 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft15"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3688x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;och drogmissbruk. Män upplever normalt inte sådana vanor som ohälsa.&lt;SPAN class="ft37"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft7"&gt;Inom grupperingar av de båda könen finns stora skillnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft46"&gt;Män med högre utbildning lever 5 år längre än män med kort utbildning&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Att livslängd har en samvariation med utbildning gäller i stort inom hela &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;EU-27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Män i Sverige i åldern &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;35–64&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; år med enbart grundskoleutbildning har 3 gånger högre dödlighet än män med eftergymnasial utbildning. Kön betyder dock inte allt – män i samma åldersintervall med eftergymnasial utbildning har betydligt lägre dödlighet än kvinnor med enbart gymnasial utbildning eller grundskoleutbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Alla stora dödsorsaker i befolkningen – hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser är vanligare bland dem med kort utbildning.&lt;SPAN class="ft37"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft85"&gt;Det skiljer 8 levnadsår mellan män beroende på i vilken kommun de bor.&lt;SPAN class="ft86"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Ett samband finns med ekonomiska resurser. I de 5 kommuner där männen levde längst tid bland männen i hela Sverige 2012 hade männen en sammanräknad förvärvsinkomst (median- värde) mellan 415 000 och 312 000 kr. Och, i de 5 kommuner där männen levde kortast tid bland männen i hela Sverige hade männen en sammanräknad förvärvsinkomst (medianvärde) mellan 219 000 kr och 238 000 kr.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft33"&gt;Faktorer som förklarar detta kan bl.a. vara att hög inkomst möjlig- gör hälsosammare kost och levnadsvanor. Vidare att högutbildade i allmänhet har högre inkomst än lägre utbildade. De 5 kommunerna med hög medellivslängd finns alla i närheten av de 3 största städerna. Här finns en annan arbetsmarknad än i de 5 kommunerna med låg medellivslängd. Boende i kommuner i närheten av storstäder kan antas att ha bättre tillgång till sjukvård, etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft44"&gt;För att ytterligare beröra svårigheten med generaliseringar om män och kvinnor – eller förbättra analysmöjligheterna: I alla de 5 kommuner, där männen har högst medellivslängd bland männen i hela&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Det finns andra sätt att mäta ohälsa och hälsa. Forskare som använder läkardiagnosticerad ohälsa (blir då sjukdom snarare än ohälsa) kommer fram till andra resultat. Det finns en viss kontrovers mellan olika sätt att mäta hälsan. Att mäta hälsa innehåller en påtaglig osäkerhet jämfört med att mäta dödlighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Eurostat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut 2013 s. 15 och s. 24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut 2013 s. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SCB 2012a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;SCB (IoS); Hitta statistik, Statistik efter ämne, Hushållens ekonomi, Inkomster och skatter, Inkomster, Sammanräknad förvärvsinkomst per kommun 2000 och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2010–2012.&lt;/NOBR&gt; Medianinkomst i 2012 års priser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft15"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3689x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Sverige, deras medellivslängd var högre jämfört med alla de 5 kommuner där kvinnorna hade lägst medellivslängd bland kvinnorna i Sverige.&lt;SPAN class="ft37"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Vi återkommer till frågan om medellivslängd när vi i kapitel 8 behandlar mäns hälsa, ohälsa m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft44"&gt;Sist, när det gäller demografi, kan nämnas &lt;SPAN class="ft108"&gt;att antalet män i Sverige 2016 antas vara större än antalet kvinnor. &lt;/SPAN&gt;Detta för första gången sedan befolkningsstatistiken påbörjades 1749. Förhållandet torde inte ha någon större betydelse ur jämställdhetssynpunkt utan får närmast sorteras som historiskt intressant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Gifta, sambo och barn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft7"&gt;När det gäller män och kvinnor som är gifta eller sambo finns ett varierande mönster beroende på ålder.&lt;SPAN class="ft37"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Upp till 40 års ålder är män i mindre grad än kvinnor gifta eller samboende medan motsatsen gäller i högre åldrar.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;85 &lt;/SPAN&gt;Till följd av den påtagliga skillnaden mellan antalet och andelen äldre gifta män och äldre gifta kvinnor är de äldre män som behöver hjälpa sina fruar med olika vårdinsatser i hemmet betydligt färre än de kvinnor som behöver stötta sina män. Detta har, och torde med alltmer åldrande befolkning, ha påtaglig betydelse för mäns och kvinnors livskvalitet och för behovet av vård från anhöriga.&lt;SPAN class="ft37"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;(Se kapitel 6.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft44"&gt;Mäns kortare medellivslängd skulle möjligen ha betydelse för mannens val av ålder på sin kvinnliga partner och vice versa för de fall mannen och kvinnan reflekterar över att båda ska leva lika länge. Något större sådant övervägande synes dock inte finnas. Detta då vi kan konstatera att &lt;SPAN class="ft108"&gt;mannen är 2,5 år äldre än kvinnan vid sitt första gifte&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;87 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;och att mannen också är 2,5 år äldre än kvinnan vid första barnets födelse&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;88&lt;/SPAN&gt;. Effekten av detta kan vara påtaglig för relationens och individens i relationens kommande livsutveckling. Skillnaden kan påverka uttag av föräldrapenning, deltidsarbete, löneutveckling,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB 2012a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Detta avsnitt, 4.5.2, bygger på vår underlagsrapport &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Män, demografi och geografi, &lt;/SPAN&gt;bilaga 11 till vårt betänkande, Rapporten innehåller bl.a. mer av fakta, tidsserier, resonemang och internationella jämförelser etc. än de som här presenteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB (AKU).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;2012 var 17 procent av männen och 21 procent av kvinnorna 65 år eller äldre. 2050 bedöms&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;procent av männen och 25 procent av kvinnorna vara 65 år eller äldre: Källa: SCB 2013f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SCB 2013d.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SCB, Hitta statistik, Statistikdatabasen, Befolkning, Demografisk analys, Medelåldern vid första barnets födelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3690x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;karriärutveckling, pensionsvillkor, etc.&lt;SPAN class="ft37"&gt;89 &lt;/SPAN&gt;Ur ett krasst rationellt, kalkylerat, ja kanske t.o.m. jämställdhetsbefrämjande, perspektiv borde förhållandet vara det omvända. Det skulle då ”stämma bättre” med livslängd och jämställd ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft46"&gt;Män är barnlösa i högre grad än kvinnor&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Vid 45 års ålder var 22 procent av alla Sverigefödda män 2011 barnlösa mot 13 procent av kvinnorna.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft46"&gt;Unga män bor kvar i föräldrahemmet i betydligt utsträckning än unga kvinnor&lt;SPAN class="ft7"&gt;. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2009–2010&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; gällde ”hemmaboendet” för 38 procent av männen i åldern &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;20–25&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; år. Motsvarande siffra för kvinnor var 27 procent. Ungdomar som bor i storstäder och i mindre kommuner bor kvar i föräldrahemmet i större utsträckning än ungdomar i större kommuner utanför storstadsområdena. Medianåldern vid flytten hemifrån är högre för unga med båda föräldrarna födda utomlands.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Män och geografi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Tätort och glesbygd i siffror&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft7"&gt;Under många år skedde kraftiga förskjutningar mellan andelen &lt;SPAN class="ft46"&gt;befolkning i tätort respektive befolkning i glesbygd.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;1850 bodde närmare 90 procent i glesbygd och drygt 10 procent i tätort. Samma år bodde 2,5 procent av Sveriges befolkning i Stockholms stad.&lt;SPAN class="ft37"&gt;93 &lt;/SPAN&gt;I slutet av &lt;NOBR&gt;1930-talet&lt;/NOBR&gt; var fördelningen 50/50 för att nu vara cirka 15 respektive 85 procent.&lt;SPAN class="ft37"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft7"&gt;I stort gäller idag att ju mer &lt;SPAN class="ft46"&gt;tätbefolkad kommunen &lt;/SPAN&gt;är desto lägre andel män har den. Det är dock inte fråga om dramatiska skillnader. I genomsnitt har storstadskommuner 49,2 procent män och glesbygds- kommuner 51,1 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft41"&gt;Den lägsta andelen män har Danderyd och Lidingö med 48,3 procent män – dessa två kommuner har f.ö. platserna 1 och 6 när det gäller högst medellivslängd för män. Högst andel män finns i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Se även Rothstein 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB (HBR) och SCB (FGR).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SCB (ULF), Boverkets bearbetning i Ungdomsstyrelsen 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Detta avsnitt, 4.6.1, bygger på vår underlagsrapport &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Män, demografi och geografi, &lt;/SPAN&gt;bilaga 11 till vårt betänkande. Rapporten innehåller bl.a. mer av fakta, tidsserier, resonemang och internationella jämförelser etc. än de som här presenteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SCB 2013b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ds 2013:8 s. 77.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3691x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft7"&gt;Dorotea, 52,8 procent – som har plats 10 när det gäller högst medellivslängd för män.&lt;SPAN class="ft37"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;I glesbygd råder generellt en &lt;SPAN class="ft46"&gt;negativ befolkningsutveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;I glesbygd är &lt;/SPAN&gt;befolkningen relativt sett äldre &lt;SPAN class="ft7"&gt;och andelen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;15–24-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; åringar i relation till andelen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;55–64-åringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; lägre&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;, något som påverkar sysselsättning, serviceutbud och servicebehov.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Sysselsättningsgraden &lt;/SPAN&gt;för män i t.ex. Västerbottens och Norrbottens län var 2011 i paritet med den i riket och något högre i Norrbottens jämfört med Stockholms län. I riket och i de 3 länen var den ett par procentenheter lägre för kvinnor.&lt;SPAN class="ft37"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Arbetslösheten &lt;/SPAN&gt;för män i t.ex. Västerbottens och Norrbottens län var 2011 0,7 respektive 1,6 procentenheter högre än den i riket medan den i Stockholms län var 1,4 procentenheter lägre. I riket var kvinnornas arbetslöshet 0,1 procentenheter lägre än männens och 1,4 respektive 2,7 procentenheter lägre än den i Västerbotten respektive Norrbotten jämfört med Stockholms län.&lt;SPAN class="ft86"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;I alla län i Sverige är det en lägre andel män än kvinnor som har en utbildning som kvalificerar dem för &lt;SPAN class="ft46"&gt;eftergymnasial utbildning. &lt;/SPAN&gt;Skillnaden är särskilt markant i glesbygd.&lt;SPAN class="ft37"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Flyttningar inom Sverige &lt;/SPAN&gt;sker i stort från norra Sverige till storstadsområden. Stockholms län hade mellan 1997 och 2007 i åldersgruppen &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år landets högsta inflyttningsnetto, 9 procent och Norrbotten landets högsta utflyttningsnetto, 7 procent.&lt;SPAN class="ft64"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Det är en mindre andel män som flyttar från sin födelse- kommun jämfört med andelen kvinnor. Andelen återvändare är lika stora för män och kvinnor och därmed är andelen kvarboende män större – 37 procent mot kvinnors 32 procent.&lt;SPAN class="ft37"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Bland förgymnasialt och gymnasialt utbildade är andelen män som flyttar lägre än andelen kvinnor. Denna skillnad mellan könen finns inte bland eftergymnasialt utbildade.&lt;SPAN class="ft37"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft44"&gt;Boende i glesbygd och främst i norra Sverige upplever sig mer &lt;SPAN class="ft108"&gt;politiskt alienerade &lt;/SPAN&gt;än övriga Sverige, män mindre än kvinnor. Män i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB 2012a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Nordregio.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Nordregio.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SCB ( RAMS) 2011. Åldersgruppen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;16–64&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SCB (AKU) 2011. Åldersgruppen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;15–74&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Nordregio. Se även kapitel 5 och bilaga 11, figur 24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;SCB 2010 s. 133.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;SCB 2012b s. 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;SCB 2012b s. 11 och s. 23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft15"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3692x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft33"&gt;städer upplever sig mindre alienerade än kvinnor i storstad. Skillnaderna mellan stad och glesbygd är större än den mellan kön.&lt;SPAN class="ft64"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;I en undersökning 2010&lt;SPAN class="ft37"&gt;105 &lt;/SPAN&gt;ställdes frågan ”Det politiska målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Anser du att detta mål är uppnått?”. Resultaten baserad på geografi var att fler storstadsbor svarade ja (13 procent) än personer i mindre städer (10 procent) eller på mindre orter/glesbygd (8 procent).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Män i glesbygd och rurala maskuliniteter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Med utgångspunkt i uppgifterna ovan kan vi se att det finns skillnader mellan tätort och glesbygd när dessa ”ställs mot” varandra. Det handlar dock inte om polariteter utan det finns många variationer i skalan storstad – påtaglig glesbygd.&lt;SPAN class="ft37"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;De skillnader vi här tar upp handlar om skillnader mellan män i tätort och män i glesbygd. Men, för att kunna göra en korrekt analys behöver vi också studera skillnader, t.ex. socioekonomiska, mellan alla boende i tätort och alla boende i glesbygd oavsett kön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;I debatten och i media målas ofta upp en bild av skillnaderna mellan stad och land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft33"&gt;I en studie av rural maskulinitet i svensk media&lt;SPAN class="ft64"&gt;107 &lt;/SPAN&gt;visas hur den urbana maskuliniteten utgör en norm och är överordnad den rurala. Med fokus på tre dokusåpor i svensk TV visas hur den rurala mannen framställs som ojämställd, i behov av hjälp och avvikande. Denna bild skapas av programmakarna och programledarna, och en bärande idé är den rurala maskuliniteten som sårbar och utsatt, en man från landsbygden ska känna till sin position. Från att ha varit de starka och bestämmande ses männen nu som sårbara och utan möjlighet att förbättra sin tillvaro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Oskarsson 2013. SCB (ULF) 2012 innehåller data som till viss del bekräftar det som Oskarsson funnit, bl.a. att kvinnor deltar i mindre utsträckning i politiska diskussioner än män i såväl städer som övriga kommuner. Måhända är det så att kvinnor har större förväntningar på politikerna än vad män har. Kvinnor deltar i mindre utsträckning än vad män gör i det aktiva (lokala) politiska arbetet och har därför inte den reella möjligheten att påverka beslut som de tycker är viktiga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;TNS/Sifo 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;I avsnitt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4.6.2–4.6.5&lt;/NOBR&gt; återges till del text från en av underlagsrapporterna till vår utredning; Susanne Stenbacka; &lt;SPAN class="ft110"&gt;Män utanför städerna – om konstruktionen av rurala maskuliniteter och identiteter under förändring&lt;/SPAN&gt;, bilaga 12 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsätt- ningen som Stenbacka 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Stenbacka 2014 avsnitt 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3693x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft7"&gt;Konstruktionen av landsbygden som livsmiljö kan kortfattat beskrivas som antingen en rural idyll eller som det motsatta, en plats kännetecknad av stagnation, konservatism och bakåt- strävande.&lt;SPAN class="ft37"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Man kan säga att vi lever i en tid då det urbana utgör en norm medan det rurala, det som sker på landsbygden, betraktas som avvikande från normen. Denna norm visar sig också i skapandet av könsidentiteter. När det gäller t.ex. exemplet migrationsrörelser betyder det att det inte brukar framhållas som problematiskt att det bor fler kvinnor än män i städerna men att fler män än kvinnor på landsbygden är ett problem. Att stanna på landsbygden kan innebära att man betraktas som mindre ambitiös och utan mål. Om ett sådant synsätt blir utbrett kan det bidra till att förstärka bilden av en bygd eller region där individerna ses som problem snarare än som möjligheter och därmed som en plats man gärna lämnar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Att utse vinnare och förlorare är inte något som låter sig göras i denna process. Distinktionen som ofta görs mellan de moderna migranterna och de kvarstannande ”backwaters” kan snarast betecknas som en utveckling av stereotyper.&lt;SPAN class="ft37"&gt;109 &lt;/SPAN&gt;Männen som stannar kan finna arbeten som är bättre betalda än de kvinnor som flyttar till traditionellt ”kvinnliga” jobb i storstäderna.&lt;SPAN class="ft37"&gt;110 &lt;/SPAN&gt;Med ett annat perspektiv skulle man kunna hävda att det är tur att männen stannar i högre utsträckning än kvinnorna, annars skulle befolk- ningsunderlaget vara ännu sämre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft33"&gt;En fråga vi ställer oss är om bilden av skillnaderna är större än de faktiska skillnaderna och om fokuseringen på det rumsliga – som glesbygden och den så kallade rurala maskuliniteten – riskerar att dölja andra aspekter som påverkar individers möjligheter. Det kan gälla sämre tillgång till institutioner och sammanhang som konstituerar välfärdssamhället och som påverkar möjligheterna till och synen på utbildning, arbete och hälsofrämjande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft44"&gt;Ett område där konstruktioner av maskuliniteter väcker frågor är hälsa. Det finns studier som visar att rurala män utvecklar farliga sidor av maskuliniteten som till exempel att dricka för mycket och ta större risker inom t.ex. gruvarbete och jordbruk.&lt;SPAN class="ft60"&gt;111 &lt;/SPAN&gt;Kanske är rurala män mer lättförförda av ett supermaskulint beteende. Viktigt att påpeka är dock att vissa yrken &lt;SPAN class="ft108"&gt;medför &lt;/SPAN&gt;större risker än andra,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Stenbacka 2014 avsnitt 3.5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Stenbacka 2014 avsnitt 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Stenbacka 2014 avsnitt 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Stenbacka 2014 avsnitt 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft15"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3694x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;men att det inte behöver betyda att män &lt;SPAN class="ft46"&gt;tar &lt;/SPAN&gt;större risker för att förbli ”manliga”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft44"&gt;Ett annat område är jakt. Jakten är en arena som kan synliggöra relationen mellan män i urbana respektive rurala områden samt mellan män och kvinnor i rurala områden. För de unga jägarna är det de urbana männen som kommer för att jaga som utgör det främmande elementet i miljön; de anses vara självcentrerade och macho eftersom de inte visar någon respekt för de vilda djuren och hantering av naturen. De innehar helt enkelt inte rätt kunskaper för att anses kunna bli bra jägare. När de manliga jägarna relaterar sig till kvinnliga jägare är de mer inkluderande, jämfört med när de relaterar sig till de urbana männen .&lt;SPAN class="ft60"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Mobilitet ett uttryck för ambitioner?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;När det handlar om migration förmedlar debatten ibland ett synsätt som indirekt säger att det är männen som ”gör fel” och som hamnar i bakvattnet eftersom de inte flyttar, kvinnorna uppfattas som mer ambitiösa. En anledning till att mobilitet ses som positivt är att den sätts i samband med vilja till utbildning och lärande, pro- blemet är att mobiliteten till största del sker i en riktning (se avsnitt 4.6.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Ytterligare en dimension i sammanhanget är att handlingen att stanna på en plats som kan definieras som landsbygd förknippas med en lägre ambitionsnivå. Med utgångspunkt i en intervju- undersökning&lt;SPAN class="ft37"&gt;113 &lt;/SPAN&gt;kan man urskilja två olika livsmanus som kan sam- manfatta synen på de tydligaste livsvägarna för unga på landsbyg- den. Det ena, positivt laddade, handlar om att resa, att skaffa sig utbildning och att ordna ett bra boende för att sedan bilda familj, efter en relativt sett förlängd ungdomstid. Det andra, negativt lad- dade, livsmanuset inbegriper tidigt etablerande av familj och för- sörjning (genom ett arbete som inte kräver hög utbildning), det anses inte vara ett ”rätt val”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft33"&gt;Kvinnor och män flyttar till utbildning, arbete såväl som sociala nätverk. Samma orsaker gör också att man inte flyttar från en plats, eller flyttar tillbaka till landsbygden. I en svensk studie känne- tecknades flyttningar till landsbygden av familjeorienterade män&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Stenbacka 2014 avsnitt 5. Se även Hamrén 2014 s. 14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Stenbacka 2014 avsnitt 3.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3695x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft7"&gt;såväl som kvinnor.&lt;SPAN class="ft37"&gt;114 &lt;/SPAN&gt;Man flyttade för att få en bra uppväxtmiljö för barnen, för att kunna idka fritidsintressen som djurhållning och odling och för att komma närmare sociala nätverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Det kan därutöver finnas andra tänkbara skäl. Man har kanske funnit en partner som också har samma värdering om boende i glesbygd. Man kanske vill ha ett relativt billigt boende – ett boende som i sig kanske kräver lägre inkomst. Man har kanske fått eller får ta över en bostad eller en gård. Man har kanske noterat att kommunikationer, inte minst via Internet, möjliggör att också vara del av ”den stora världen”. Man kanske har ett bra jobb på orten eller i dess närhet och man bedömer kanske att det finns goda framtidsutsikter för arbetsplatsen. Man har kanske kort sagt gjort ett aktivt val på samma sätt som den storstadsboende kanske har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft7"&gt;En återkommande tanke är att såväl arbetsplatser som fritids- aktiviteter på landsbygden skulle vara ”manliga” i ett sådant avseende att kvinnor inte känner sig hemma eller delaktiga där. Det är inte något som har bekräftats i forskningen, däremot utgör arbetsplatser som gruvor, skogsindustrin liksom lantbruket ofta symboler för landsbygdens näringsliv och när fritiden ska beskrivas inleds det ofta med ”jakt och fiske”. Det finns en stark med- vetenhet om att offentliga sektorn och turistnäringen, med många anställda kvinnor, är av stor betydelse. Kvinnor vistas också i skog och mark&lt;SPAN class="ft37"&gt;115&lt;/SPAN&gt;, äger hästar och är aktiva inom kultur och idrotts- verksamhet. Men ”det manliga” är ofta det som syns och antas därför ibland förklara till exempel kvinnors migration från lands- bygden. En fråga är om det också kan sättas i samband med den forskning som uppmärksammat en lägre flexibilitet hos män vad gäller arbetsmarknaden, en motvilja mot att närma sig otraditionella sektorer. Individers agerande hänger ihop med vilka alternativ som presenteras och synliggörs i det varjedagliga livet. Det finns också en tendens att det vi ser är det som bekräftar det vi redan vet. Synliggörande är ett viktigt begrepp – synliggörande av såväl kvinnors arbete och aktiviteter men också av mäns arbete inom exempelvis vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Stenbacka 2014 avsnitt 4.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Se bilaga 16 till vårt betänkande, avsnitt 12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3696x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Strategier för att hantera arbetslöshet – anpassning, utmaning, tillbakadragande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft33"&gt;Studier visar att näringslivet på en ort har betydelse för vilka genus- relationer som utvecklas, det utvecklas så kallade lokala genuskontrakt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;– informella och formella överenskommelser om vad som förväntas av män och kvinnor.&lt;SPAN class="ft37"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Arbetslöshet kan vara en kombination av mismatch mellan arbetsmarknadens behov och individers utbildning och färdigheter, men det kan också bero på ett motstånd mot att närma sig (köns- mässigt) &lt;NOBR&gt;icke-traditionella&lt;/NOBR&gt; sektorer på arbetsmarknaden.&lt;SPAN class="ft86"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft33"&gt;Det behöver inte vara lika stigmatiserande att vara arbetslös i en rural region eftersom alla känner till arbetsmarknadens begräns- ningar.&lt;SPAN class="ft64"&gt;118 &lt;/SPAN&gt;Men – när normen är att flytta och när normen är en urban boendemiljö kan det sannolikt vara stigmatiserande att bo kvar, ”man bör flytta till ett arbete”. Att vara arbetslös i en urban region behöver inte nödvändigtvis vara stigmatiserande eftersom man redan ”bor rätt” och har nära till en fungerande arbetsmarknad och strukturen på arbetsmarknaden är svår att påverka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft33"&gt;En intervjustudie i Norrbotten i början av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; med långtidsarbetslösa män visade på mångfacetterade individuella strategier för att hantera arbetslösheten.&lt;SPAN class="ft64"&gt;119 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Anpassning &lt;/SPAN&gt;innebar att vidareutbilda sig inom den bransch som av till exempel arbets- förmedlingen angavs vara mest aktuell eller att långpendla till andra delar av Sverige eller Norge för att ha tillfälliga arbeten. &lt;SPAN class="ft52"&gt;Utmana &lt;/SPAN&gt;innebar att vidareutbilda sig inom ett traditionellt sett kvinnligt yrke inom vårdsektorn. De intervjuade männen berättade om utmaningen i att inför omgivningen försvara sitt vägval men de reflekterade också över att de aldrig tidigare i livet tänkt på en sådan inriktning, liksom att nyckelpersoner inom arbetsmarknadens organisationer (som till exempel arbetsförmedlingen) aldrig nämnt detta som en möjlig framtidsbransch. Den tredje identifierade strategin benämndes &lt;SPAN class="ft52"&gt;tillbakadragande&lt;/SPAN&gt;, och innebar att man inte såg sig ha någon plats på arbetsmarknaden – på grund av externa globaliseringsprocesser i kombination med lokala begränsningar. En lösning på en sådan situation var att finna en position i civilsamhället inom föreningslivet eller det sociala livet. Men tillbakadragande kan också betyda att man&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Stenbacka 2014 avsnitt 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Stenbacka 2014 avsnitt 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Stenbacka 2014 avsnitt 3.5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Stenbacka 2014 avsnitt 4.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3697x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft7"&gt;deltar allt mindre i lokalsamhället, en strategi som sannolikt påverkar såväl den enskilde som samhället negativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Jämställdhet och glesbygdspolitik – reflektioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft7"&gt;Geografin har betydelse men sambanden är inte ensidiga och det finns en risk att man begränsar synen på människors kapacitet genom en regional stigmatisering. Man måste beakta att den glesbygdsboende kanske gjort ett aktivt val på samma sätt som den storstadsboende kanske har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft33"&gt;Vissa förhållanden talar dock för att de traditionella könsrollerna upprätthålls i högre grad och saktare luckras upp i glesbygd än i tätort. Arbetsmarknadens utseende är en faktor som påverkar och arbeten inom primärnäringarna&lt;SPAN class="ft64"&gt;120 &lt;/SPAN&gt;förknippas ofta med män och innehas i högre utsträckning av män. Men bilden av landsbygden som traditionell vad gäller könsroller konstrueras inte bara av levda praktiker utan också av idéer som utvecklas på andra platser. Det är därför vanskligt att dra för stora slutsatser kring detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Vår slutsats är att ämnet män i glesbygd är problematiserat på ett sådant sätt att det gränsar till stigmatisering och att frågor om glesbygd i stor grad berör såväl män som kvinnor. Det är knappast fråga om ett eventuellt förtryck från män visavi kvinnor eller från kvinnor visavi män som gör att glesbygden har den befolkning den har. Viktigt är hur män och kvinnor uppfattar sina möjligheter i rurala miljöer; om man kan se en framtid för sig som man eller kvinna under de förutsättningar man önskar sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft33"&gt;Med utgångspunkt i politiska mål om landsbygdens utveckling kan man se positivt på dem som bor i glesbygdskommuner. Funnes de inte där skulle glesbygden vara än glesare. Det är sedan en politisk bedömning på vilket sätt landsbygden ska vara levande och vilka resurser statsmakterna är beredda att sätta in för att nå sina mål. I planeringen av hur resurser ska användas bör jämställdhet vara en central fråga, men utgångspunkten bör vara att det finns en potential till förändring i samband med strukturförändringar och nya användningar av landsbygdsmiljöer, snarare än att utgå från att landsbygden ter sig problematisk och ”bakåtsträvande”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Män i glesbygd som även framgent vill leva där behöver dock sannolikt öppna sina sinnen för bl.a. bredare utbildningsval och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;120 &lt;/SPAN&gt;Jordbruk, husdjursskötsel, trädgårdsodling, renskötsel, skogsbruk, flottning, jakt, fiske, vattenbruk, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft15"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3698x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p352 ft7"&gt;bredare yrkesval inklusive val av arbeten inom vård och omsorg m.fl. traditionellt kvinnliga yrken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Etnicitet och segregation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft7"&gt;Kvinnors positioner har i många avseende förändrats i dagens samhälle.&lt;SPAN class="ft37"&gt;121 &lt;/SPAN&gt;Frågan om förändringar i männens positioner är speciellt angelägen beträffande män som emigrerat från länder med hårdare patriarkala strukturer. Denna grupp kan i många fall uppleva drastiska förändringar av genusrelationer och manliga identiteter efter invandringen. Frågor om etnicitet, maskulinitet och jämställdhet är komplexa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Män med invandrarbakgrund är olika. Det finns allt från feminister till förespråkare för traditionella patriarkala värderingar. Man kan lyfta fram en rad likheter mellan män med utländsk och svensk bakgrund, där socioekonomisk status, utbildning eller andra faktorer är viktigare än etnisk härkomst. Samtidigt präglas invandrade mäns situation och position när det gäller genus- relationer av en rad specifika faktorer som hänger samman med erfarenheter av migration. Exempelvis kan makt- eller statusförlust för många män som hänger samman med migration ha positiva men också många negativa effekter på jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Vithetsnormen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft33"&gt;När det gäller invandrade mäns situation och erfarenheter i förhållande till jämställdhetsfrågor vill vi lyfta fram behovet av att reflektera över etnicitet i ett bredare perspektiv. Den som tillhör en minoritet blir ofta betraktad som representant för en grupp. Förväntningar på personer med invandrarbakgrund, och då framförallt länder i Mellanöstern eller utanför Västeuropa, kan se ut på olika sätt men har många gånger en nedvärderande eller misstänkliggörande karaktär, detta gäller inte minst bemötandet av invandrarmän. På ett liknande sätt som man inom jämställdhetspolitik uppmärksammat hur kvinnor som arbetar i mansdominerade yrken, möter en manlig norm och behöver hantera en minoritetsposition behöver många &lt;NOBR&gt;icke-vita&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;121 &lt;/SPAN&gt;I detta avsnitt, 4.7, återges till del text från en av underlagsrapporterna till vår utredning; Mehrdad Darvishpour, &lt;SPAN class="ft82"&gt;Jämställdhet, etnicitet och ”andra män” - ett intersektionellt perspektiv på förändringar av maskulinitet efter migration&lt;/SPAN&gt;, bilaga 13 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Darvishpour 2014. Se även Farahani 2012, Farahani 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft15"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B3699x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;invandrare förhålla sig till en vithetsnorm i samhället. &lt;NOBR&gt;Icke-vita&lt;/NOBR&gt; kan många gånger möta fördomar eller förväntningar som grundar sig i rasistiska stereotyper.&lt;SPAN class="ft37"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft44"&gt;Att tala om vithet är ett sätt att synliggöra hur många vita eller etniska svenskar sällan eller aldrig behöver betrakta sig själva som bärare av etnicitet. Att tala om vithet och &lt;NOBR&gt;icke-vithet&lt;/NOBR&gt; kan användas för att synliggöra skillnader i arbetslivet för personer med olika etnisk bakgrund. Vithet är då ett begrepp som gör att man kan uppmärksamma ifall arbetsplatsen inte inkluderar personer med annan hudfärg och bakgrund eller om det finns olika erfarenheter eller villkor på arbetsplatsen för personer beroende på etnicitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Konstruktion av ”invandrarmän” som ”andra män”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;Under de senaste decennierna har flera forskare beskrivit hur invandrade mäns och kvinnors syn på jämställdhet, heder, sexualitet och patriarkat skiljer sig från svenskars.&lt;SPAN class="ft37"&gt;123 &lt;/SPAN&gt;Att uppmärksamma och motverka hedersrelaterat våld och förtryck är avgörande jämställdhetspolitiska frågor. Detta diskuterarar vi vidare i kapitel 9 om män och våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Många forskare har samtidigt uppmärksammat hur debatten om hedersmord, patriarkala familjer och utsatta flickors situation har bäddat för en diskussion som placerar etniska minoriteter utanför den svenska jämställdhetens gränser. Svenskheten associeras med ett land och med en kultur med jämställda principer och en unik frizon från könsförtrycket.&lt;SPAN class="ft37"&gt;124&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft7"&gt;Flera forskare har problematiserat bilden av ”invandrarmän” som ett enhetligt begrepp och uppmärksammat hur invandrarmän lätt betraktas som ”andra män”. Denna bild framställs ofta i media där ”invandrare” och framförallt invandrarmän från Mellanöstern och Afrika framställs som kollektiva, traditionella och för- tryckande, vilket kontrasteras mot svenskheten som framställs som individuell, modern och jämställd. Exempelvis får våld av svenska män ofta en individuell förklaring medan invandrarmännens våld kollektiviseras ofta med hänvisning till religiösa och kulturella särdrag.&lt;SPAN class="ft37"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Se Zolfagary 2013 samt Nationella sekretariatet för genusforskning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Darvishpour 2014 avsnitt 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;124&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Darvishpour 2014 avsnitt 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Darvishpour 2014 avsnitt 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36100x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;På så sätt indelas invandrare i två kategorier och schabloner där den ena är offer (de hjälplösa flyktingarna och de utsatta förtryckta invandrarkvinnorna). Den andra schablonen är problemet (främlingen, kriminell invandrare, den kvinnoförtryckande och sexistiska ”invandrarmannen”). Denna typ av uppdelning öppnar för en berättigad och ”politisk korrekt” anledning att uttrycka fördomar mot ”invandrarmännens kultur” som förtrycker sina kvinnor samtidigt som den förstärker den positiva bilden av vår västerländska identitet genom att betona att de inte är jämställda som vi.&lt;SPAN class="ft37"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Manlighet, migration och etnicitet utifrån ett intersektionellt perspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft7"&gt;Invandringen kan innebära omställningar som påverkar mäns upplevelser och attityder kring genus. Det finns forskning som visar att den stora invandringen till Sverige under de senaste decennierna har fört med sig annorlunda synsätt och värderingar, vilket skapar problem i mötet mellan olika kulturer och traditioner inte minst när det gäller frågor rörande kvinnosyn, barns villkor, familjelivet och individens rättigheter.&lt;SPAN class="ft37"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Poängen med ett intersektionellt perspektiv är att det problematiserar bilden av män med annan etnisk tillhörighet och framförallt ”invandrade män” som avvikande män, samtidigt som problem med exempelvis drastisk förändring av maktrelationer i familjer eller statusförlust går att belysa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Migration innebär stora förändringar och många utmaningar, ett brott i levnadsförloppet som för många människor medför att de mister sitt sociala sammanhang. Männens position och attityder i det nya landet skapas inte endast genom deras socioekonomiska förutsättningar utan även majoritetssamhällets bemötande har stor betydelse. Med andra ord bör man förutom socioekonomisk och kulturell bakgrund även studera andra viktiga faktorer såsom klassposition, ålder, upplevelse av migration, vistelsetid, diskriminering samt upplevelse av de intensifierade konflikter och maktförskjutningar som ofta sker i köns- och generationsrelationer inom familjer med utländsk härkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Darvishpour 2014 avsnitt 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Darvishpour 2014 avsnitt 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36101x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p360 ft7"&gt;För en del av männen har invandringen inneburit en klassresa uppåt. Exempelvis visar en undersökning om iranska familjer i Sverige&lt;SPAN class="ft37"&gt;128 &lt;/SPAN&gt;att många politiska flyktingar som kom från Iran ofta tillhörde en välutbildad modern och sekulär grupp som hade en större kulturell konflikt med de dominerande värderingarna i hem- landet. Det innebar att många strukturella barriärer motverkade deras karriärutveckling och de upplevde en ”intern exil” i hemlandet. När dessa människor kom till Sverige hade de bättre förutsättningar för att efter en tids vistelse känna sig mer ”hemma” i det moderna samhället och kunde ekonomiskt, socialt och kulturellt göra en bättre karriär i det nya landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Forskning har också visat att invandring för vissa män har inneburit att förutsättningar för att förstärka jämställda attityder har underlättats. &lt;SPAN class="ft37"&gt;129 &lt;/SPAN&gt;Den visar även att mindre grupper av män redan i hemlandet hade en relativt positiv syn på jämställdhet. Män och kvinnor från norra Iran har exempelvis friare syn på sexuella attityder och större tolerans med jämställdhetens principer än människor från de flesta övriga provinserna i Iran. En anledning kan vara att kvinnor i norra Iran har en stark position i produktion och arbete samt att religiös övertygelse är relativ svag i norra delen av Iran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;För många män innebär samtidigt migrationen många negativa konsekvenser. Det kan vara flyktingskap, främlingskap, osäkerhet och otrygghet, utanförskap och segregation, brist på språk- kunnighet, kulturella påfrestningar, förlust av tidigare manliga privilegier och social status, upplevelse av diskriminering och att för första gången bli ”den andre”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Migration och statusförlust&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft33"&gt;Flera studier&lt;SPAN class="ft64"&gt;130 &lt;/SPAN&gt;tyder på att många män, liksom kvinnor med utländsk härkomst och framför allt utomeuropiska utrikesfödda, saknar arbete i Sverige, har låg inkomst, har dålig hälsa (se kapitel 6 och 8) och bor i segregerade områden. Med andra ord pågår en etnifiering av fattigdom och många invandrade män känner sig maktlösa. I det nya samhället får många av männen plötsligt en lägre status, speciellt om de är flyktingar. Att kvinnor med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;128&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Darvishpour 2014 avsnitt 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Darvishpour 2014 avsnitt 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Darvishpour 2014 avsnitt 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36102x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;utländsk härkomst generellt kan vara mer utsatta för mångfaldigt förtryck utsluter inte det faktum att flera män än kvinnor kan uppleva större maktförlust efter invandringen. Därför kan männen känna sig mest missnöjda efter invandringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Forskning om finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige tyder på att synen på genusrelationer, uppfostringsmiljö och klass- tillhörighet påverkar valet av olika strategier för att kompensera maktförlusten efter invandringen och höja statusen i det nya landet.&lt;SPAN class="ft86"&gt;131 &lt;/SPAN&gt;Denna forskning betonar att den största förlusten för de finska männen vid emigrationen till Sverige var den kraftiga minskningen av deras sociala status. Människor från medelklassen hade en lättare väg till integration tack vare högre utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft7"&gt;Finska män har använt två huvudstrategier för att höja sin förlorade status: flykt och kamp. Flyktstrategin går ut på att acceptera sin roll som ”outsider” genom att förstärka sin position i en mindre gemenskap. Genom denna strategi kan man undvika fördomar och stämpling och diskriminering som man kan uppleva i mötet med majoritetssamhället. Man kan även etablera sig inom sitt egna etniska nätverk och etniska marknad. Däremot försämrar flyktstrategin möjligheterna till delaktighet i det svenska samhället och arbetsmarknaden. Kampstrategin utgår huvudsakligen från att man försöker identifiera sig med majoritetens kultur genom att tona ner sitt etniska ursprung och sin identitet. Forskningen visar emellertid att individuella satsningar på utbildning var de mest framgångrika strategierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Maktförskjutning i familjer och utmaningar av patriarkal maskulinitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft7"&gt;Undersökningar visar att konflikter inom familjer med annan etnisk bakgrund än svensk är mer intensifierade än konflikter i andra familjer.&lt;SPAN class="ft37"&gt;132 &lt;/SPAN&gt;Undersökningarna tyder också på att dessa konflikter i större utsträckning leder till separation samt att andelen vårdnadtvister, familjekonflikter och separationer är högre bland många familjer med utländsk härkomst än etniskt svenska familjer. Utomeuropeiska invandrare separerar i större omfattning än europeiska och skilsmässofrekvensen är hög.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Darvishpour 2014 avsnitt 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;132&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Darvishpour 2014 avsnitt 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36103x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;De nämnda undersökningarna tyder på att en del av orsakerna till de intensifierade konflikterna kan ligga i de stora förändringar som ofta sker i maktstrukturen inom invandrade familjer. Män kan förlora i makt i förhållande till både kvinnorna och ungdomarna, och deras makt blir ifrågasatt – kvinnorna ställer krav på jämställdhet och ungdomar på rätten till egna beslut. Detta är en schematisk bild som enbart utgår ifrån köns- och generations- perspektiv. Det finns män som är betydligt mer moderna än kvinnor med traditionell bakgrund och låg utbildning. Klass- tillhörighet, utbildningsnivå, kulturell bakgrund och individuella faktorer har mycket stor betydelse för mäns, kvinnors och barns synsätt och upplevelser av invandring och genusrelationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Det är inte ovanligt att män i familjer med annan etnisk härkomst och en hårdare patriarkal kultur i sitt bagage känner sig marginaliserade i det nya landet och till och med använder våld för att upprätthålla sin dominans och ”lösa” konflikter. Många män tenderar också – jämfört med invandrade kvinnor – att vara mer stränga gällande flickornas sexuella liv.&lt;SPAN class="ft37"&gt;133 &lt;/SPAN&gt;Men det betyder däremot inte att man ska se allt våld och förtryck inom invandrade familjer som hedersrelaterat.&lt;SPAN class="ft37"&gt;134&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Generellt pågar en generationskonflikt mellan ungdomar och föräldrar oavsett deras etniska bakgrund. Men inom en del familjer med utländsk härkomst kan dessa konflikter vara större. Ungdomar med utländsk härkomst kan ofta vara mer motiverade och har bättre förutsättningar att påskynda integrationsprocessen medan många invandrarföräldrar är skeptiska till att deras barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft8"&gt;”försvenskas”, vilket i sin tur kan leda till konflikter inom familjen.&lt;SPAN class="ft86"&gt;135 &lt;/SPAN&gt;Denna konflikt kan vara mer intensifierad mellan föräldrar och ungdomar inom många invandrade familjer där föräldrarna förmedlar mer traditionella och strängare normer än vad samhällets moderna regler och normer gör. Medan den ”första invandrargenerationen” ofta har svårigheter med anpassningen i den nya kulturen, påverkas barnen lättare av nya normer. Föräldrarnas position försvagas vilket innebär att de får mindre makt över sina barn medan barnen får en ny roll. Barnen för in det nya samhällets värderingar i hemmet och kan därmed bidra till socialisationen av sina föräldrar. Det nya samhällets normer och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Darvishpour 2014 avsnitt 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;134&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Hedersrelaterat våld diskuteras i kapitel 9, se även en diskussion och problematisering av begreppet hedersvåld i Darvishpour 2014 avsnitt 3 och 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Darvishpour 2014 avsnitt 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36104x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;lagar som stödjer barnens rättigheter ökar barnens inflytande i förhandlingarna med föräldrarna. Unga invandrarbarn kan lätt bli&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;”föräldrar till sina föräldrar”. Risken för familjekonflikter kan öka ytterligare om könskonflikter samverkar med generations- konflikter. Risken för konflikter mellan fäder och döttrar kan med andra ord vara stor inom många familjer med utländsk härkomst. Fadern, vars ställning försämras i den nya situationen, kan dock tänkas föra fram den kulturella traditionen i ursprungslandet som ett argument för sin sak och därmed blir konflikten ännu mer akut.&lt;SPAN class="ft37"&gt;136&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Olika former av familjemönster efter migration&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft7"&gt;Förändring av maskulinitet efter migrationen är inte ensidig. Det finns olika former av attityder och familjemönster i familjer som har migrerat.&lt;SPAN class="ft37"&gt;137 &lt;/SPAN&gt;En schematisk indelning av olika familjemönster kan se ut på följande sätt: Det första är den stabila patriarkala familjen med traditionella värderingar och där det finns stor skillnad mellan makarnas resurser till mannens fördel. Där före- kommer sällan öppna konflikter. Ett tydligt exempel är relationer i en del familjer som bildats genom ”importäktenskap” där männen har hunnit etablera sig betydligt mer i Sverige och där kvinnor som är mycket beroende av männen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft44"&gt;Det andra mönstret är den instabila patriarkala relationen. Där har kvinnors maktresurser ökat inom familjen efter invandringen. Många av de patriarkala värderingar som mannen står för, exempelvis synen på barnuppfostran, ifrågasätts och omvärderas. Medan männen i vissa familjer kan anpassa sig till kvinnorna motsätter sig män i andra familjer förandringarna, vilket kan intensifiera konflikterna i familjen och leda till skilsmässa. I dessa familjer är troligen sannolikheten för öppna konflikter större. Med andra ord kan sannolikheten vara stor att våld används som ett maktmedel för att ”lösa” konflikter. Män med högre socio- ekonomisk position i samhället kan också ha en mer positiv inställning till jämställdhet jämfört med sina hustrur, som kan ha betydligt lägre utbildning och status både i hemlandet och i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft44"&gt;Det tredje mönstret är mer jämställda familjer. I dessa familjer har båda parter mer lika inflytande och makt över varandra. Jämställda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;136&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Darvishpour 2014 avsnitt 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Darvishpour 2014 avsnitt 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36105x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft33"&gt;eller &lt;NOBR&gt;”semi-jämställda”&lt;/NOBR&gt; relationer förekommer oftare bland väl- utbildade par med goda socioekonomiska förutsättningar i samhället och framförallt i de fall då kvinnan hade stort inflytande i relationen samtidigt som männen anpassar sig till de nya genusmönstren. I dessa familjer finns även betydligt bättre förutsättningar för en mer demokratisk relation mellan föräldrar och ungdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Att många invandrarkvinnors maktresurser kan öka i flera avseenden (inkomst, sysselsättning, utbildning och juridiska rättig- heter) innebär att deras krav på jämställdhet ökar, vilket kan bidra till en jämlikare relation i familjen. Generellt tyder forskning på att det är kvinnornas maktresurser snarare än männens anpassnings- förmåga till nya genusmönster som ligger bakom jämställdhets- utveckling efter migration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Ungdomars upplevelse av social exkludering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft44"&gt;Många ungdomar i familjer med utländsk bakgrund kan uppleva social exkludering och diskriminering, som kan förstärka deras etniska identifikation ytterligare och t.o.m. skapa legitimitet för patriarkala värderingar. Diskriminering kan med andra ord förstärka patriarkala värderingar även bland unga invandrare, särskilt pojkar. Den sociala exkludering och diskriminering som många unga med utländsk bakgrund upplever kan leda till att somliga av dem väljer att ställa sig utanför både samhällets och familjens normer och bilda egna gäng. Deras subjektiva upplevelse av diskriminering kan vara hårdare än första generationen som har invandrat. Anledningen kan vara att de har generellt högre förväntningar. Utanförskapet kan på så sätt intensifieras, och leda till ytterligare marginalisering. Samhällets stämpling och stigmatisering av unga invandrare kan leda till att de får en negativ bild av sig själva och/eller samhället. Många invandrarpojkar kan även känna sig pressade av föräldrarnas krav att reproducera en traditionell maskulinitet.&lt;SPAN class="ft60"&gt;138&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft7"&gt;Här ska poängteras att ungdomar med invandrarbakgrund inte är någon homogen grupp och har olika erfarenheter, livssituationer och olika sätt att hantera upplevelser av rasism eller exkludering. Problembeskrivningarna ovan är angelägna, men ska inte förstås förenklat eller generaliserande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;138 &lt;/SPAN&gt;Darvishpour 2014 avsnitt 11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36106x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Heteronormer och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;hbt-personer&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft33"&gt;Heteronormer handlar om hur heterosexualitet förutsätts hos människor i samhället, eller ses som det ”normala”.&lt;SPAN class="ft64"&gt;139 &lt;/SPAN&gt;Dessutom handlar begreppet heteronormer om att visa hur heterosexualitet på olika sätt konstrueras socialt. Sexualitet är inte frånskilt från sociala förväntningar och föreställningar. På många sätt skapas normer för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft7"&gt;”rätt typ” av feminint eller maskulinit beteende. Att överträda dessa gränser kan ha sociala kostnader och möts ofta med korrigerande från omgivningen. När man talar om heteronormer handlar det om att synliggöra hur dessa gränser upprätthålls och bevakas och hur det normerar vissa beteenden och könsuttryck. Heteronormer har med andra ord mycket nära kopplingar till upprätthållandet av normer för hur män och kvinnor agerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Homo-,&lt;/NOBR&gt; bisexuella och transpersoner har under senare år mött många förbättringar på ett institutionellt plan.&lt;SPAN class="ft37"&gt;140 &lt;/SPAN&gt;Samkönade par har fått rätt att prövas som adoptivföräldrar och rätt att ingå äktenskap. &lt;NOBR&gt;Hbt-personer&lt;/NOBR&gt; har blivit synligare, inte enbart med anledning av mediebevakningen kring nämnda förändringar, men också för att offentliga personer valt att komma ut som hbt- personer.&lt;SPAN class="ft37"&gt;141&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft33"&gt;Trots nämnda förbättringar lever många &lt;NOBR&gt;hbt-personer&lt;/NOBR&gt; i en värld där de på olika sätt möter osynliggörande, intolerans och diskrimi- nering. Många ungdomar lever med en förväntan hemifrån om att prestera ett heterosexuellt beteende och leva ett heteronormativt liv. I enkäten Ung 08, kartläggning årskurs 9, fick Stockholmsungdomar svara på om deras föräldrar skulle tillåta dem att vara tillsammans med någon av samma kön. Det vanligaste svaret bland killar var “vet ej”. Fler killar svarade med alternativet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft41"&gt;“Nej, det är inte okej” än alternativet “Ja, det har mina föräldrar inget emot”. En undersökning gjord bland högstadie- och gymnasieelever visade att över en tredjedel av tillfrågade killar hade en intolerant eller tveksam syn på homosexuella. Detta kan nyanseras genom att påtala att över hälften av killarna faktiskt angav en tolerant syn på homosexualitet. I en annan undersökning svarade 14 procent av killar i årskurs 8 att de utsatts för homofobiska kränkningar. I den undersökning om sexuella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;139&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Se Nationella sekretariatet för genusforskning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;140&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;I detta avsnitt, 4.8, återges till del text från en av underlagsrapporterna till vår utredning; Inti Chavez Perez, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Mäns sexualitet och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;hbt-personer&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; bilaga 14 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Chavez Perez 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;141&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se också Regeringskansliet 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36107x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft7"&gt;trakasserier som tidigare nämnts svarade 53 procent av killar i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;årskurs 2 på gymnasiet att de kallats för ”bög” eller liknande ord det senaste året.&lt;SPAN class="ft37"&gt;142&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Omfattningen av homofobiska kränkningar överstiger omfatt- ningen av &lt;NOBR&gt;hbt-ungdomar,&lt;/NOBR&gt; vilket betyder att även heterosexuella killar utsätts för homofobiska kränkningar. Homofobisk intolerans kan ses som en del av killars maskulintetsskapande. Intoleransen kan också tolkas som begränsande för killars handlingsutrymme eftersom heterosexuella killar som på olika sätt bryter mot förvänt- ningar på maskulinitet kan drabbas av homofobisk intolerans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Intoleransen kan ta sig uttryck genom våld. Homo- och bisexu- ella killar löper tre gånger högre risk än heterosexuella killar att ha upplevt fysiskt våld det senaste året och en fyra gånger så hög risk att ha utsatts för hot om våld.&lt;SPAN class="ft37"&gt;143&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft33"&gt;Brott som utförs mot &lt;NOBR&gt;hbt-personer&lt;/NOBR&gt; med motivet att de är just &lt;NOBR&gt;hbt-personer&lt;/NOBR&gt; klassas som hatbrott. Hatbrott är inte någon brotts- rubricering i sig och innebär inte nödvändigtvis våldsbrott, men kan också innebära andra typer av brott, till exempel ärekränkning. Sedan 2001 har den statistiska kurvan för hatbrott med homofoba motiv pekat uppåt, men detta behöver inte betyda att antalet brott mot &lt;NOBR&gt;hbt-personer&lt;/NOBR&gt; ökat. Benägenheten att anmäla hatbrott har ökat de senaste åren. Unga är mest utsatta för hatbrott. 2010 var 41 pro- cent av de &lt;NOBR&gt;hbt-personer&lt;/NOBR&gt; som utsatts för hatbrott i åldrarna &lt;NOBR&gt;16–24&lt;/NOBR&gt; år. Förövarna är yngre än för hatbrott generellt. 2010 var nästan hälften av gärningspersonerna under 20 år.&lt;SPAN class="ft64"&gt;144&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Hbt-personers&lt;/NOBR&gt; utsatthet finns också på arbetsmarknaden, där &lt;NOBR&gt;hbt-personer&lt;/NOBR&gt; riskerar att drabbas av diskriminering. Homosexuella män har statistiskt sett lägre inkomster än heterosexuella män. Samma diskriminering har inte hittats mot homosexuella kvinnor. &lt;NOBR&gt;Hbt-personer&lt;/NOBR&gt; kan även ha sämre hälsa. Homo- och bisexuella killar mår sämre och löper större risk att ha försökt ta livet av sig än heterosexuella killar (Se kapitel 8).&lt;SPAN class="ft37"&gt;145&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft7"&gt;Homofobi riktas i större utsträckning mot killar och män. Dessutom är det killar och män som upprätthåller denna ordning. Därmed kan bekämpandet av homofobisk intolerans ses som en fråga som särskilt gäller män och den viktigaste målgruppen för arbete mot homofobisk intolerans är tonårskillar och unga män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;142&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Chavez Perez 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;143&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Chavez Perez 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;144&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Chavez Perez 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;145&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Chavez Perez 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36108x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns skilda villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft33"&gt;Det är viktigt att uppmärksamma på vilket sätt homofobin för- handlas bort från mäns maskulinitetsskapande. Män som vill till- skriva sig själva en modern maskulinitet kan välja att ta avstånd från homofobi eller ta till sig attribut som tidigare klassats som homo- sexuella attribut för att på så sätt göra åtskillnad mellan sig själva och andra, mer gammeldags män. Om man tolkar homofobisk intolerans som ett skillnadsskapande mellan en &lt;NOBR&gt;vi-grupp&lt;/NOBR&gt; av män och en &lt;NOBR&gt;dem-grupp&lt;/NOBR&gt; har föraktet mot homosexuella vissa liknande drag med synen på andra grupper av män, till exempel män i glesbygd eller invandrarmän (se avsnitt 4.6 och 4.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft8"&gt;Transpersoner är ett paraplybegrepp för olika transidentiteter. Kategorierna man och kvinna är institutionaliserade. Transpersoner är en grupp som lätt faller mellan stolarna i en värld som tolkas utifrån två statistiska könskategorier. Det är svårt att byta tillhörighet från den ena gruppen till den andra. Personer som betecknar sig som vare sig man eller kvinna saknar i dag en juridisk könskategori som passar deras könsidentitet.&lt;SPAN class="ft86"&gt;146&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Många transpersoner efterfrågar vård för att korrigera sina kroppar så att de bättre stämmer överens med den egna köns- uppfattningen. Trots att behovet av vård kan vara akut tar en utredning ofta två eller tre år, det kan finnas långa kötider för att få genomgå en utredning. Sjukvårdens bemötande av transpersoner behöver uppmärksamhet. Överhuvudtaget drabbas transpersoner på många sätt hårdast av heteronormerna i samhället. Här behövs solidaritet med transpersoners villkor och arbete för lika rättig- heter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;146 &lt;/SPAN&gt;Chavez Perez 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Min sida – Inti Chavez Perez&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft7"&gt;Jag läste en artikel i min lokaltidning, där en tonårskille satt omgiven av sina polare på ungdomsgården och pratade om sina tankar kring sex. Tonårskillen sa att tjejer var horor och att han kontrollerade sin syster, bland annat genom våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;I nästa nummer av lokaltidningen var killen tillbaka. Nu satt han ensam, utan sina kompisar. Han bad om ursäkt för det han sagt veckan innan. Han tycker inte att tjejer är horor. Och han kontrollerar heller inte sin syster. Systern och övriga familjen hade blivit arga när de läst artikeln. Killen hade därför kontaktat lokal- tidningen och bett att få bli intervjuad igen. Men varför sa du som du gjorde, undrade reportern? Det bara blir så när man pratar inför sina kompisar, sa tonårskillen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;I den här anekdoten ryms kärnan i arbetet med maskulinitets- frågor. Vi måste erbjuda killar och män redskap till att sluta låtsas att de är sämre än vad de egentligen är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft8"&gt;Killar och män står för majoriteten av kränkningar, oavsett om vi talar om sexism, homofobi eller rasism. Men de är inga monster. Tvärtom är det i de flesta fall schyssta killar som finns bakom masken. Helt vanliga och schyssta killar som förtrycker andra och gör att många uppfattar skolor som otrygga. Ett större resursslöseri än maskulinitetsnormer finns nog inte i vårt samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft44"&gt;Killar som den i lokaltidningen har jag mött i tusental. Det är nu tio år sedan jag började hålla i sexualundervisning för tonårskillar ute på skolor. Att jag har valt sexualundervisning som min arena är ingen slump. Killars intresse är oftast stort. Även bråkiga killar som bygger sin maskulinitet i motstånd till skolan är intresserade av att delta, eftersom sexualiteten är en viktig del av deras identitetsskapande. Här är killar som mest öppna för genusförändrande budskap. Här finns en möjlighet att tala direkt till killen bakom masken. Därför är god sexualundervisning en nyckel för att minska antalet kränkningar och öka tryggheten i skolan och i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft46"&gt;Inti har varit expert i utredningen. Han arbetar som journalist och författare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft15"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36110x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p174 ft6"&gt;5 Män och utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft10"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Pojkar och män utbildar sig mer idag än tidigare, men det stora betygsgapet mellan könen är konstant och kvinnor dominerar när det gäller högre utbildning. Föräldrars utbild- ningsnivå slår igenom markant när det gäller de egna barnens utbildningsresultat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Jämställdhetspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och utbild- ningspolitiken behöver verka för att särskilt pojkar och män investerar mer i utbildning och blir bättre förberedda på ett arbetsliv i kontinuerlig omvandling. Den fördel för pojkar som legat i att de lättare än flickor kunnat få arbete och bättre betalt, trots att många av dem haft sämre utbildning och betyg, bedömer vi är på väg att bli påtagligt mindre. Särskilt pojkar har anledning reflektera över detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolan behöver uppmärksamma och problematisera anti- pluggkulturer, arbeta normkritiskt och stötta samt synlig- göra pojkars engagemang i utbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Det ska råda nolltolerans mot sexism, trakasserier, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft7"&gt;”skojbråk” i skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Det behövs större satsningar på att stötta pojkar och män att söka sig till traditionellt kvinnliga utbildningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Utbildningssystemet behöver förstärka likvärdigheten och motverka ökade kunskapsskillnader mellan skolor. Detta bedömer vi vara avgörande för att förbättra både pojkars och flickors prestationer i skolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft15"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36111x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p219 ft33"&gt;Idag riktas alltmer fokus på pojkars betyg och skolprestationer. Pojkar som grupp presterar i genomsnitt sämre i skolan än flickor som grupp och betygsgapet är påtagligt. Frågan om pojkars skolprestationer blir alltmer viktig i och med att utbildningens roll ökar och att allt större vikt läggs vid språklig förmåga och reflektion.&lt;SPAN class="ft64"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Det är alltjämt så att män och kvinnor efter skolan går ut på en könssegregerad arbets- marknad där man i stor utsträckning inte konkurrerar om samma arbeten men kraven på utbildning och förmåga att uttrycka sig språkligt och ta del av språklig information ökar även i traditionella manliga arbetssektorer. Dessutom finns idag ett fokus på att kunskaperna bland svenska elever vid internationell jämförelse är låga&lt;SPAN class="ft64"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;och att särskilt pojkar som grupp behöver prestera bättre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft7"&gt;Det är också viktigt att skolan bidrar till demokratiska värderingar och en positiv självuppfattning hos eleverna. Skolan handlar om kunskaper men också om att bättre lära sig om vem man är som person och hur man umgås med och respekterar andra samt stärka allas möjligheter att få ett bra liv. Normer för jämställdhet bidrar både till skolans kunskapsmål men även skolans fostrans- och omsorgs- uppdrag.&lt;SPAN class="ft37"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Frågor om pojkar och skola handlar om flera saker. Dels hur pojkar hanterar undervisning, dels vilka former av maskulinitet som uppmuntras i skolan, dels hur lärares förväntningar på pojkar och flickor ser ut. Dessutom behöver uppmärksamhet också riktas mot de förväntningar, dominansordningar och normer som skapas och praktiseras i det dagliga umgänget mellan elever.&lt;SPAN class="ft86"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;I detta kapitel diskuterar vi genusnormer, &lt;NOBR&gt;anti-pluggkulturer,&lt;/NOBR&gt; pojkars bristande motivation, elevers och lärares interaktion, hur institutionella faktorer påverkar pojkars möjligheter i skolan och vad som kan förändra och öka pojkars motivation och investering i skolarbete. Vi tar även upp olika hypoteser som förts fram de senaste åren om varför pojkar som grupp i genomsnitt presterar sämre i skolan än flickor som grupp. Frågor om pojkars och flickor könsspecifika utbildningsval är något vi lyfter fram med fokus på vikten av att öka möjligheterna för pojkar att söka sig till traditionellt kvinnliga utbildningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft41"&gt;Dessutom uppmärksammas några framgångsrika exempel, Frejaskolan i Gnesta och Ronnaskolan i Södertälje, som båda fått&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;European Commission 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Se t.ex. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;PISA-undersökningen&lt;/NOBR&gt; 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;För en diskussion om skolans olika uppdrag se Jarl och Rönnberg 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Nordberg 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36112x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män och utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;medial uppmärksamhet när det gäller att förbättra skolmiljö och prestationer. Arbetet vid dessa skolor kan fungera som inspiration för fortsatt jämställdhetsarbete i skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Diskussionen täcker pojkar och män i förskola, grundskola och gymnasium samt högre utbildning.&lt;SPAN class="ft37"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Utredningar om jämställdhet och utbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Jämställdhetsdiskussioner om skolan har förändrats över tid. Tidigare handlade det främst om hur pojkar gavs mer utrymme än flickor i skolan, att stärka flickor som grupp samt att uppmuntra flickor att göra inbrytningar i manligt dominerade utbildningssektorer som teknik och naturvetenskap. Forskningen handlade i stor utsträckning om att undersöka och beskriva flickors situation i skolan och hur pojkar på olika sätt utgjorde hinder och försvårade för flickor att ta plats och avancera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft7"&gt;Med genuspedagogiken förflyttas fokus mer mot hur lärare talar till, bemöter och behandlar pojkar och flickor på skilda sätt. Fokus flyttas därmed från pojkarna och deras handlingar till läraren och bemötandet av såväl pojkar som flickor och hur detta påverkar barnen.&lt;SPAN class="ft37"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Detta sker först i förskolan, men genuspedagogiken sprids sedan med satsningen på genuspedagoger i grundskolan och även gymnasiet. Det sker då ofta i kombination med problematisering av heteronormen och koppling till &lt;NOBR&gt;hbtq-frågor&lt;/NOBR&gt; och normkritiska undervisningsmodeller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Idag handlar diskussionen allt mer om pojkars prestationer och den växande kvinnodominansen i delar av högre utbildning. Satsningar på att få pojkar att göra otraditionella utbildningsval har skett i mycket mindre utsträckning.&lt;SPAN class="ft37"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;Även om flickors positioner vad gäller ovanstående frågor utvecklas i en positiv riktning är det viktigt att beakta att utvecklingen är mångfacetterad. Grundläggande jämställdhetsproblem i utbild- ningssektorn handlar även fortsättningsvis om ungdomars köns- stereotypa utbildningsval och om hur trakasserier och bråk inverkar på skolarbetet och kan hämma både flickors och pojkars prestationer och trivsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Genomgången i detta kapitel bygger bl.a. på forskning och presentationer av Marie Nordberg, expert i vår utredning och docent i genusvetenskap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Se Svaleryd 2003, Eidevald 2009, Eidevald 2011, Lenz Tagushi, Bodén och Orhlander 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Herz och Johansson 2011 s. 55, Nordberg 2008 s. 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36113x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Frågor om jämställdhet i skolan har utretts grundligt under de senaste åren i flera statliga utredningar. Delegationen för jämställdhet i skolan (DEJA) lämnade en rad delbetänkanden och ett slut- betänkande.&lt;SPAN class="ft86"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Delegationen för jämställdhet i högskolan granskade både forskning och högskoleväsendet.&lt;SPAN class="ft86"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Därutöver har Delegationen för jämställdhet i förskolan granskat betydelsen av jämställdhet och genus i förskolan.&lt;SPAN class="ft86"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Förutom dessa har utvärderingar, utredningar och kunskapsunderlag tagits fram av Skolverket, Myndigheten för skol- utveckling och tidigare Högskoleverket.&lt;SPAN class="ft86"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Frågan om betygsgapet mellan flickor och pojkar och dess konsekvenser för framtidens arbetsmarknad har utretts inom ramen för Framtidskommissonen.&lt;SPAN class="ft86"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Det finns också en omfattande och växande forskning om genus och pedagogik.&lt;SPAN class="ft86"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft7"&gt;I förhållande till tidigare utredningar vill vi framförallt lyfta fram hur diskussionen om maskulinitet och pojkar förts och vilka utmaningar vi ser i förhållande till det fortsatta arbetet med jämställd- het i skolan och utbildningsväsendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Maskulinitet i skolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Normer för pojkar och män inverkar på pojkars handlingsmöjlig- heter, utbildningsval, kamratrelationer, skolprestationer och sätt att tillgodogöra sig utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;När det gäller frågor om varför pojkar som grupp tenderar att prestera sämre än flickor som grupp i skolan är det viktigt att koppla detta till hur vissa typer av beteenden där pojkar förväntas intressera sig mindre för skolprestationer normaliseras och premieras socialt. Här blir frågor om genus och de förväntningar som riktas mot män och pojkar i högsta grad relevanta. Alltmer fokus läggs idag på frågor om det finns en ”antipluggkultur” bland pojkar. Detta diskuteras i avsnitt 5.4.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft117"&gt;Frågor om genus, pojkar och pedagogik har exempelvis tagits upp och diskuterats specifikt i antologin &lt;SPAN class="ft115"&gt;Maskulinitet på schemat – pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Där beskrivs en rad olika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;SOU 2010:99.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;SOU 2011:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SOU 2006:75.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Se Skolverket, bl.a. Öhrn 2002, Björnsson 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Löfström 2012&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;För en översikt och diskussion om forskning om skola och maskulinitet se Nordberg 2008 samt SOU 2010:35.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Nordberg 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36114x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män och utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;etnografiska studier kring hur maskulinitet och genusrelationer präglar lärandet i olika klassrumssituationer. Det slås fast att förskolan och skolan är en viktig social miljö och därmed också en viktig &lt;SPAN class="ft85"&gt;normproducent &lt;/SPAN&gt;där uppfattningar om kön skapas, förändras och utmanas. Författarna i antologin påpekar att maskulinitet och femininitet är relationella. Det handlar om relationer mellan pojkar och pojkar, mellan pojkar och flickor samt mellan elever och lärare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;Skolan och förskolan är en plats där det skapas såväl ”coola killar” och ”tuffa tjejer” som ”fegisar” och ”töntar”. Elever som inte beter sig på det sätt som det förväntas att pojkar respektive flickor ska göra, ofta grundade i stereotypa heteronormativa antaganden om vad som är manligt respektive kvinnligt, kan förlora i status och ifrågasättas. Men skolan är också en plats där normer och könsrelationer ifrågasätts och omformas.&lt;SPAN class="ft37"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft33"&gt;Forskning om hur lärare kan arbeta med genusfrågor i skolan betonar två viktiga delar. Först att det är viktigt att inse att kön spelar roll och att genusmönster präglar undervisningen på en rad sätt och att lärare behöver uppmärksamma detta. Genusskapandet sker såväl i den formella undervisningen som i de informella samtal som förs med elever i och utanför undervisningssammanhangen. Forskningen visar också att de könsrelationer, normer och rang- ordningar av elever som skapas i olika grupper och skolklasser kan se väldigt olika ut och att könsmönster varierar. Det är därför viktigt att såväl lärare som forskare utgår från de specifika samman- hang man verkar inom och studerar.&lt;SPAN class="ft64"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft33"&gt;Generellt trycker forskningen som bedrivits om pojkar och skola de senaste åren på vikten av att uppmärksamma förändring och pluralitet. När man diskuterar frågor om genusrelationer i skolan är det därför viktigt att inte göra antaganden om att pojkar alltid är på ett visst sätt och att flickor alltid är på ett annat. Många gånger kan utgångspunkten att pojkar dominerar och flickor anpassar sig stå i vägen för den variation som finns inom grupperna pojkar och flickor. Detta motsäger däremot inte att dominerande genusstrukturer uppmärksammas men att det är viktigt att se på hur barn och lärare interagerar på olika sätt som kan reproducera men också förändra dessa mönster. Både barn och vuxna reflekterar och förhandlar kring frågor om genus ett mångfacetterat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Nordberg 2008 s. 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Heikkilä 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Förskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Jämställdhetsfrågor som rör förskolan handlar om två delar. Den första delen handlar om pojkars och flickors utrymme och möjlig- heter att utforska, leka, lära och göra sig hörda i förskolan. Detta är en fråga som kan kopplas till genus, barns lärande och pedagogik. Den andra delen handlar om satsningar på att öka andelen män i förskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Genuspedagogiska utmaningar i förskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Förskolan har i uppdrag att motverka traditionella könsroller. Arbete med genusmedveten pedagogik har lyfts fram, särskilt på senare tid. Generellt handlar genusmedveten pedagogik om att ge barn breddade erfarenheter. Genom genuspedagogik ges barn möjligheter att, oavsett kön, pröva och utforska flera former av lek och lärande. Det handlar om att lägga till, inte dra ifrån. Över- huvudtaget framstår det som viktigt att i större utsträckning ge barn möjlighet att leka i könsblandade grupper något som ofta handlar om att variera gruppsammansättning och aktiviteter under dagen på förskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Det finns flera former av genuspedagogik. En tidig form var den kompensatoriskt inriktade genuspedagogiken. Där delades ibland barnen vid vissa tillfällen in i flick- och pojkgrupper för att få erfarenheter och träna färdigheter som de förväntades sakna genom att pojkar och flickor behandlas olika och uppmuntras till skilda aktiviteter. Den kompensatoriska genuspedagogiken har problem- atiserats för att det finns risker att detta förhållningssätt snarare spär på föreställningar om pojkars och flickors olika förutsätt- ningar och intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;En utmaning inom genuspedagogik är att inte premiera aktiviteter som traditionellt kopplas till pojkar eller flickor och samtidigt respektera olika barns olika intressen. På många sätt är detta självklarheter för lärare och pedagoger, däremot kan det se mycket olika ut på olika förskolor. Att synliggöra genusmönster i förskolearbetet bör vara ett kontinuerligt arbete på förskolorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft44"&gt;I genuspedagogik ingår också genusrelaterade utvärderingar av verksamheten där barns lekar, leksaker, utformandet, användningen och möbleringen av lokaler, budskap i böcker och sagor samt de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft15"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36116x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män och utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft7"&gt;vuxnas bemötande av och budskap till barn undersöks och förändr- ingar prövas.&lt;SPAN class="ft37"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Behovet av att rekrytera fler män till förskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft33"&gt;Att öka andelen män i kvinnodominerade arbetssektorer som skola, vård och omsorg har varit jämställdhetspolitiskt prioriterat under lång tid. Utvecklingen har dock gått långsamt. Medan andelen män i vården ökat har andelen män i förskola legat på &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; procent.&lt;SPAN class="ft64"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Frågan om det är önskvärt i sig att öka andelen män har samtidigt inte varit given i svensk skolpolitik. I Delegationens för jämställdhet i förskolan betänkande&lt;SPAN class="ft64"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;betonades att frågan om genusmedvetenhet hos personalen i förskolan skulle premieras snarare än att insatser skulle göras för att öka andelen manlig personal. Vi anser dock att dessa frågor inte ska ställas i motsatsförhållande, något som också bekräftas i forskning om män och förskola.&lt;SPAN class="ft64"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Män i förskolan möter på många sätt andra förväntningar än kvinnor, förväntningar som både kan vara positiva och negativa. Överhuvudtaget framstår det missriktat att frågan om män i förskola omgärdas av tveksamhet. Det har tidigare, särskilt under &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; funnits en utbredd diskussion om att män behövdes som personal i förskola och skola för att representera manliga förebilder eller identiteter främst för pojkar att identifiera sig med. Denna diskussion är mer frånvarande idag. I stället framstår det idag som en generell jämställdhetsåtgärd att öka möjligheterna för män att arbeta inom skolan. Dessutom som något som stärker kopplingen mellan män och omsorg på ett samhälleligt plan och i barnens uppväxtmiljö.&lt;SPAN class="ft37"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft44"&gt;Behovet av att stärka insatserna för att öka andelen män i omsorgs- yrken generellt och särskilt vad gäller förskolan har uppmärksammats politiskt på senare tid. Skolverket har, på regeringens uppdrag, gjort en kartläggning och analys av insatser för att öka andelen män i förskola. I Skolverkets rapport&lt;SPAN class="ft60"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;betonas vikten av långsiktighet och synlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Baagøe Nielsen och Nordberg 2005, Nordberg 2008. För en fördjupad diskussion om genuspedagogik i förskolan se Lenz Tagushi, Bodén och Orhlander 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;2002 4 procent män, 2007 4 procent män, 2011 3 procent män. Totalt antal män och kvinnor 2011 58 400. Källor: SCB, yrkesregistret och SKL, förskollärare. Se även kapitel 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SOU 2006:75.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;För en diskussion om hur satsningar på män till förskola sett ut i Sverige och övriga Norden se Nordberg 2011 samt Wickman 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Wickman 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Skolverket 2012. Se även kapitel 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36117x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p396 ft33"&gt;vad gäller frågor om män i förskola. Insatser behöver ha långsiktiga mål, uppföljning och synliggöras mer inom utbildningsväsendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Rapporten tar även fasta på utvecklingen i Norge. Där har frågan om att öka andelen män i förskolan getts stor politisk upp- märksamhet. Samordnade satsningar har bedrivits långsiktigt och utifrån en konkret politisk målsättning att 20 procent av de som arbetar inom förskolan ska vara män.&lt;SPAN class="ft37"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Något som framstår som effektivt och som präglat arbetet i Norge är inrättandet av nationellt kunskapscentrum som arbetar med frågor om män och jämställdhet, bl.a. män i förskola.&lt;SPAN class="ft37"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft33"&gt;Skolverket har även getts tilläggsdirektiv att arbeta för att öka andelen män i förskolan och kommer att arrangera konferenser om frågan. Utmaningen att öka andelen män i förskolan kommer att behöva förhålla sig till flera frågor; det handlar om att få fler män att söka utbildning med &lt;NOBR&gt;förskole-inriktning,&lt;/NOBR&gt; genomföra utbildningen och stanna i yrket. Idag finns nätverk för män inom förskola samt för högskolepersonal som arbetar med frågor om män i förskole- utbildning. Erfarenheterna från dessa nätverk och aktörer är viktiga att uppmärksamma i Skolverkets kommande arbete.&lt;SPAN class="ft64"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Det finns även stor kunskap inom nordisk genusforskning om män i skola och omsorgs- yrken som ger en god grund för kommande åtgärder.&lt;SPAN class="ft64"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Grundskolan och gymnasiet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft7"&gt;Deja slog fast att jämställdhetsutmaningarna i skolan är flera.&lt;SPAN class="ft37"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Det handlar om att det finns stora skillnader i prestationer, preferenser och upplevelser mellan flickor och pojkar. Pojkar presterar generellt sämre än flickor, programvalen till gymnasiet är köns- stereotypa och flickor är mer stressade och mår generellt sämre än pojkar. Pojkar gör sig också skyldiga till trakasserier av olika slag i större utsträckning än flickor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;När det gäller pojkar specifikt så lyfts det i betänkandet även fram att pojkar kan dominera på skolgården och i korridorer. Detta samtidigt som flickor har större chans att ta för sig i klassrummen och att pojkar inte bara trakasserar utan att de även utsätts för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Skolverket 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Wickman 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;En digital nätverksplats som idag samlar aktörer i frågan är ”Män till förskolan”, http://mantillforskolan.wordpress.com/.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Baagøe Nielsen 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SOU 2010:99 s. 13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36118x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män och utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft7"&gt;trakasserier, inte minst med homofobiska förtecken. Delegationen ställde även frågan om det kan vara så att grupper av pojkar som tidigt kommer efter i skolan får otillräckligt stöd. Här lyfts biologiska faktorer som att pojkar mognar senare än flickor fram för skolan att uppmärksamma.&lt;SPAN class="ft37"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Delegationen slog även fast att pojkar och flickor inte kan ses som enhetliga grupper och att jämställdhetsarbetet måste förhålla sig till både strukturer och individer.&lt;SPAN class="ft37"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Bland förslagen till ett förbättrat jämställdhetsarbete lyfte delegationen fram vikten av långsiktighet i jämställdhetsarbetet, att det inte enbart bedrivs i projektform utan integreras i verksamheten. Man tryckte på att arbetet mot kränkande behandling behöver stärkas och att det behövs tidiga insatser för att stödja pojkar och flickor med psykosociala problem. Dessutom diskuterades hur satsningar på läsning kan minska könsskillnaden i skolprestationer. Skillnaderna mellan pojkars och flickors betyg i svenska är större än i andra ämnen och läsning har en avgörande betydelse för skolframgång även i många andra ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft7"&gt;Frågor om &lt;NOBR&gt;ADHD-diagnoser,&lt;/NOBR&gt; något som är vanligare bland pojkar&lt;SPAN class="ft37"&gt;30&lt;/SPAN&gt;, och möjligheterna att få stöd till elever med särskilda behov är en stor fråga inom dagens skola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Könsfördelningen i gymnasieskolan är också en viktig jämställd- hetsfråga. Vi ser i tabell 5.1 bl.a. att männen sprider sig mer bland programmen än vad kvinnorna gör. Det är en liten del, drygt 15 procent, som går i program inom jämställdhetsintervallet &lt;NOBR&gt;(40–60&lt;/NOBR&gt; procent).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SOU 2010:99 s. 23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SOU 2010:99 s. 17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Cirka 5 procent av barn i skolåldern beräknas ha ADHD. Hos pojkar är det &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2-3&lt;/NOBR&gt; gånger vanligare än hos flickor. Källa: Socialstyrelsen 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft15"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36119x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td56"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td57"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td56"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td57"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td56"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td57"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Skolverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Betygsgapet mellan pojkar och flickor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Betygsgapet mellan pojkar och flickor har i stort sett varit konstant de senaste tio åren (figur 5.1).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td58"&gt;&lt;P class="p402 ft121"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p402 ft121"&gt;240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p402 ft121"&gt;230&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p402 ft121"&gt;220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p402 ft121"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p402 ft121"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p402 ft121"&gt;190&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p402 ft121"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td58"&gt;&lt;P class="p402 ft121"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p403 ft121"&gt;Samtliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p402 ft121"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td60"&gt;&lt;P class="p403 ft121"&gt;Flickor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td58"&gt;&lt;P class="p402 ft121"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td60"&gt;&lt;P class="p403 ft121"&gt;Pojkar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p402 ft121"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p299 ft121"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft121"&gt;Observera att värdeaxeln är bruten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Skolverket och egen bearbetning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft7"&gt;Vi ser dock att det skedde en förbättring av pojkars meritvärde under 2013. Vad denna förbättring kan bero på är ännu svårt att uttala sig om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Barn till högutbildade klarar sig bäst i skolan medan nyinvandrade elever har svårast att klara skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft15"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36120x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män och utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft7"&gt;Framförallt slår föräldrars utbildningsnivå igenom tydligt när det gäller elevers skolprestationer (figur 5.2). Betydelsen av kön behöver på det här sättet alltid även relateras till andra faktorer.&lt;SPAN class="ft37"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;P class="p407 ft105"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p407 ft105"&gt;240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p407 ft105"&gt;230&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p407 ft105"&gt;220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p407 ft105"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p407 ft105"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p407 ft105"&gt;190&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p407 ft105"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p407 ft105"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p407 ft105"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p407 ft105"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;P class="p407 ft105"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft105"&gt;Flickor, förgymnasial&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;P class="p16 ft105"&gt;Pojkar, förgymnasial&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft105"&gt;Flickor, gymnasial&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td63"&gt;&lt;P class="p16 ft105"&gt;Pojkar, gymnasial&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft105"&gt;Flickor, eftergymnasial&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td63"&gt;&lt;P class="p16 ft121"&gt;Pojkar, eftergymnasial&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p408 ft105"&gt;Observera att värdeaxeln är bruten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Skolverket och egen bearbetning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft7"&gt;Av statistiken över pojkars och flickors meritvärden i grundskolan framstår flera mönster (figur 5.3). Störst skillnader syns i gruppen som ligger på och strax över gränsen för godkänt. Här dominerar pojkar, medan grupperna med högst meritvärde domineras av flickor. Bland grupper med sämst resultat är skillnaderna mellan pojkar och flickor tydliga, men det är långt ifrån något entydigt pojkproblem.&lt;SPAN class="ft37"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Detta pekar på vikten av att diskussionen om elever som inte klarar skolan inte enbart kan fokusera på pojkar utan även på flickor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Skolverket 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Björnsson 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36121x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td64"&gt;&lt;P class="p410 ft124"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td64"&gt;&lt;P class="p410 ft124"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td64"&gt;&lt;P class="p410 ft124"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td64"&gt;&lt;P class="p410 ft124"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td64"&gt;&lt;P class="p410 ft124"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td64"&gt;&lt;P class="p410 ft124"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td64"&gt;&lt;P class="p410 ft125"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td64"&gt;&lt;P class="p410 ft125"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td64"&gt;&lt;P class="p410 ft125"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td64"&gt;&lt;P class="p410 ft125"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;P class="p410 ft125"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr30 td66"&gt;&lt;P class="p411 ft125"&gt;Pojkar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr30 td10"&gt;&lt;P class="p411 ft125"&gt;Flickor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td67"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td68"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p256 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Skolverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft7"&gt;I en rapport om könsgapet mellan pojkar och flickor som togs fram inom ramen för Framtidskommissionens arbete pekas på att skolan har många problem, varav den sjunkande kunskapsnivån är ett och att pojkar presterar sämre än flickor ett annat.&lt;SPAN class="ft37"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Där pekas också på att det inte framstår som att det finns några enkla lösningar på problemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft41"&gt;Det har länge funnits skillnader mellan pojkars och flickors prestationer i skolan, men det är först på senare tid som de börjat ses som mer allvarliga problem. Anledningen till detta framstår som relaterad till förändringar i den framtida arbetsmarknaden där högre utbildning får en större betydelse samt att ökad ungdoms- arbetslöshet och sjunkande resultat i skolan generellt ökar behovet av att man tar allvarligt på frågan om pojkars prestationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Löfström 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36122x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män och utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Hypoteser om pojkars prestationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft7"&gt;I rapporten &lt;SPAN class="ft46"&gt;Kön och skolframgång &lt;/SPAN&gt;diskuteras olika hypoteser om varför pojkars skolprestationer utvecklas relativt sämre och hur detta är kopplat till institutionella förändringar i skolan. &lt;SPAN class="ft37"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft33"&gt;En första hypotes är att utvecklingen hänger samman med förändringar i läroplaner. Det har spekulerats i om förändringar i skolans mål mot mer språkligt reflekterande kompetens, som led i en allmän samhällsutveckling, eventuellt stämmer överens mer med flickors traditionella könsmönster än med pojkars. Det har dock inte gått att hitta belägg för detta eller att skolan skulle ha blivit mer ”flickanpassad” till följd av senare tids förändringar i läroplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;En andra hypotes är att den ökande kvinnodominansen i lärar- kåren&lt;SPAN class="ft37"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;påverkar pojkars prestationer, men inte heller detta går att belägga. Samtidigt framstår det som viktigt att barn träffar både manliga och kvinnliga lärare i skola och förskola. En breddad rekrytering till lärarkåren är viktig för att ge barn möjlighet att träffa olika vuxna och se att pedagogiskt arbete och omsorg är något som både män och kvinnor arbetar med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;En tredje hypotes handlar om pedagogisk inriktning i skolan där trenden gått mot att större ansvar för lärandet läggs på individen. Här uppmärksammas forskning som menar att denna utveckling gått på tvärs mot de krav som pojkar har i sin sociala vardag. Att elever i större utsträckning själva ska ansvara för och planera sitt arbete i skolan skulle kunna ha betydelse för pojkars skol- prestationer, men som framhålls i rapporten handlar detta i slut- änden om det pedagogiska sammanhanget – skolans och lärarnas sätt att hantera undervisningen. I de fall där elever inte stöds tillräckligt med handledning och uppföljning blir de elever som inte har tillräcklig motivation eller förståelse förlorare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft44"&gt;Även i rapporten till Framtidskommissionen tas olika hypoteser om pojkars prestationer och slutsatserna upp och de överensstämmer med de ovan nämnda. Någon specifik förklaring till pojkars sämre resultat är svår att finna. Där pekas dessutom på att svenska studier visar att pojkar inte diskrimineras i skolan vad gäller betyg, och att inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Björnsson 2005 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;60-63.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Förskollärare 2002 4 procent män, 2007 4 procent män, 2011 3 procent män. Totalt antal män och kvinnor 2011 58 400.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft92"&gt;Grundskollärare 2002 24 procent män, 2007 23 procent män, 2011 21 procent män. Totalt antal män och kvinnor 2011 78 200.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft92"&gt;Gymnasielärare 2002 47 procent män, 2007 46 procent män, 2011 45 procent män. Totalt antal män och kvinnor 2011 55 200.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft57"&gt;Källor: SCB, yrkesregistret och SKL, förskollärare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36123x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p396 ft44"&gt;heller detta skulle kunna förklara skillnaderna i resultat.&lt;SPAN class="ft60"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Istället pekas på att den troligaste förklaringen till pojkars sämre prestationer helt enkelt ligger i att pojkar anstränger sig mindre än flickor. Frågan är dock varför. En anledning till detta har diskuterats i form av en anti- pluggkultur bland pojkar, ett begrepp som presenteras nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Att uppmärksamma och problematisera antipluggkulturer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;I båda de ovan nämnda rapporterna betonas att det är viktigt att skolan uppmärksammar och arbetar med att motverka de olika former av ”antipluggkultur” som kan återfinnas bland pojkar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;Generellt har begreppet använts för att beskriva hur pojkar kan sträva efter status och populäritet genom att investera i en form av maskulinitet där det är viktigt att visa tuffhet och distans till det som uppfattas som att vara en ”pluggis”. Detta medan de pojkar som är inriktade på ”stillasittande skolarbete” och som sätter skolans ideal högt riskerar att bli mobbade eller framställas som feminiserade.&lt;SPAN class="ft86"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;I rapporten &lt;SPAN class="ft85"&gt;Kön och skolframgång &lt;/SPAN&gt;påpekas samtidigt att beskrivningar av antipluggkulturer kan bli förenklade eller förgivettagna och bortse från den stora variation som finns inom gruppen pojkar och inom gruppen flickor. Antipluggkultur kan finnas hos flickor och långt ifrån alla pojkar uttrycker någon form av antipluggkultur.&lt;SPAN class="ft86"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Elevers sätt att hantera problem och uppvisa motstånd mot undervisning kan ta olika former och se olika ut beroende på en rad olika situationer och sammanhang. Det finns utåtagerande pojkar – och flickor). Det finns de som istället är tysta. Men begreppet är viktigt för att det synliggör normer som kan förklara pojkars generellt sämre prestationer i skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft44"&gt;I rapporten pekas också på att pojkar ofta får mer uppmärk- samhet i undervisningen men att det många gånger kan handla om tillrättavisningar och negativ uppmärksamhet. Det kan finnas en förväntan hos både lärare och elever att pojkar uppför sig dåligt och att läraren behöver hålla koll på pojkarna i klassen. Pojkar kan på det här sättet ges mer uppmärksamhet i skolan, där lärare ställer frågor och riktar sig till pojkar för att hålla dem sysselsatta inom den planerade undervisningen. Detta kan leda till en ond cirkel där&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Löfström 2012 s. 51.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Björnsson 2005 s. 8, s. 33 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Björnsson 2005 s. 34, s. 67.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36124x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män och utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;försöken att hantera pojkar som tar plats och är uppmärksam- hetskrävande leder till att beteendet fortsätter. I rapporten beskrivs det på följande sätt: ”att skolans företrädare i vardagen kan reagera på pojkars beteende är fullt logiskt. Lika logiskt kan det vara att pojkar i vissa fall ser dessa tillrättavisningar som ett bevis på utövandet av en form av maskulinitet”.&lt;SPAN class="ft37"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft8"&gt;På senare tid har forskning om genus i skolan betonat hur frågor om pojkars prestationer och &lt;NOBR&gt;antiplugg-attityder&lt;/NOBR&gt; måste problematiseras i större utsträckning. Framförallt betonas hur förväntningar på olika grupper av pojkar kan se olika ut och hur detta påverkar hur pojkar engagerar sig i utbildning och vilka möjligheter man har att lyckas i skolan. Forskning betonar också hur inte minst klass och före- ställningar om etnicitet påverkar synen på pojkar som ointresserade eller studiemotiverade och att det påverkar hur elever engagerar sig. Att signalera motstånd eller ointresse i skolan kan ses som del i ett maskulinitetsgörande men också som uttryck för att man behöver mer pedagogiskt stöd.&lt;SPAN class="ft86"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft44"&gt;Det har även lyfts fram hur pojkar kan uppvisa en form av ”begåvningskultur” där man sätter stort värde på resultat och betyg, dock tillsammans med en vilja att framstå som att man inte behöver anstränga sig på samma sätt som flickor.&lt;SPAN class="ft60"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Även här framstår med andra ord könsmönster som pekar på hur pojkar försöker maskera sitt skolengagemang. Samtidigt problematiseras synen på att pojkar generellt sett inte skulle eftersträva att lyckas i skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Uppmärksamma normbrott och pojkars investering i skola och omsorg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft33"&gt;Forskargruppen bakom antologin &lt;SPAN class="ft52"&gt;Maskulinitet på schemat &lt;/SPAN&gt;lyfter fram vikten av att uppmärksamma och synliggöra fler bilder av pojkar i skolan än den gängse bilden av pojkars antipluggkultur. Genom att nyansera beskrivningarna av pojkar och lyfta fram hur pojkar på många sätt investerar i social omsorg och lärande öppnas flera möjligheter för att åskådliggöra och stötta förändring.&lt;SPAN class="ft64"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft44"&gt;Flera exempel ges på hur barns lekar på förskola eller elevers agerande i undervisningssituationer i skolan kan växla mellan köns- stereotypa och könsöverskridande inslag. Detta behöver uppmärk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Björnsson 2005 s. 61.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Nordberg 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Nyström 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Nordberg 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36125x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;sammas av lärare. Att i större utsträckning uppmärksamma och stödja normbrott bland elever, istället för att ensidigt fokusera på förgivettagna skillnader mellan pojkars och flickors engagemang för skolan öppnar, enligt forskarna, för en mer dynamisk förståelse av hur genus formas i skolan och hur det påverkar elevers välbefinnande och resultat. En generaliserande bild av pojkars ointresse i skolan leder lätt till bilden av att pojkar överlag skulle strunta i skolan och i betygen, något som motsägs av mycket forskning.&lt;SPAN class="ft37"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Det är med andra ord viktigt att diskutera olika former av &lt;NOBR&gt;antiplugg-kultur&lt;/NOBR&gt; hos pojkar – och grupper av flickor, men också att synliggöra och uppmärksamma andra bilder av pojkar i skolan. Här är det viktigt att lärare och skolan har ett nyanserat angreppssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;”Det ordnar sig ändå”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft44"&gt;Diskussioner om pojkars engagemang i studier behöver också relateras till en annan mer strukturell fråga som gäller arbets- marknadens utformning. Så länge pojkar och flickor i stor utsträck- ning gör könssegregerade utbildnings- och yrkesval minskar effekten av pojkars sämre resultat i skolan, pojkar och flickor konkurrerar i många fall inte om samma arbeten. I rapporten till Framtidskommissionen poängteras att arbetsmarknadens utformning kan vara en förklaring till att pojkar anstränger sig mindre än flickor.&lt;SPAN class="ft60"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft13"&gt;Så länge arbetsmarknaden fortsätter att vara strukturerad efter kön vad gäller lön, karriär och yrkesstratifiering signalerar den något som pojkar och unga män kan tolka som att det inte är nödvändigt att prestera i skolan – &lt;SPAN class="ft94"&gt;det ordnar sig ändå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Om detta är riktigt så pekar det på att en möjlig åtgärd för att förbättra pojkars intresse och engagemang för skolan handlar om att både arbetsliv och skola tydligare behöver signalera att utbild- ning kommer att vara av ökad vikt i arbetslivet i framtiden och att tiderna där &lt;NOBR&gt;”det-ordnar-sig-ändå”-inställningen&lt;/NOBR&gt; var riktig sannolikt håller på att påtagligt förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Nordberg 2008 s. 13 ff., s. 219.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Löfström 2012 s. 79.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36126x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män och utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Trakasserier och skojbråk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft8"&gt;Samtidigt som antipluggkulturer behöver hanteras på nyanserade sätt så behöver skolan ha en tydlig nolltolerans mot trakasserier, sexism och olika former av ”skojbråk” eller ”maktlekar”. Detta skapar annars stora problem för både pojkar och flickor i skolan. Trakasserier mot flickor och mot grupper av pojkar är något Deja kopplade samman med att flickor mår dåligt i skolan, men även med att former av dominant maskulinitet blir normgivande.&lt;SPAN class="ft86"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft33"&gt;Skolor har skyldighet att arbeta förebyggande mot trakasserier och redogöra skriftligen för detta arbete i sin likabehandlingsplan. Det är viktigt att ha nolltolerans mot sexuella trakasserier eftersom det annars finns en risk att kränkningarna normaliseras och blir en del av skolmiljöns vardag.&lt;SPAN class="ft64"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;På grund av normativa uppfattningar om kön och heterosexualitet kan vuxna ha problem att känna igen och erkänna sexuella trakasserier mellan elever i skolan. Trakasserier kan felaktigt uppfattas som ett slags genusskapande spel som killar och tjejer förväntas delta i inför varandra i skolan. Kränkningar mellan killar handlar många gånger om kränkningar med homofob karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft7"&gt;Normkritisk pedagogik har på senare tid tagits upp av flera aktörer i och utanför skolan som ett sätt att förebygga trakasserier. Ett exempel är Machofabriken, ett projekt av Män för Jämställdhet (MfJ) och Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) som belyser maskulinitetsnormer och är del i ett våldsförebyggande arbete riktat till killar. Ett annat exempel är metodboken &lt;SPAN class="ft46"&gt;I normens öga &lt;/SPAN&gt;av antimobbingorganisationen Friends vilken med sitt metodmaterial vill belysa hur normer påverkar tillkomsten av diskriminering och trakasserier.&lt;SPAN class="ft37"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;(Frågor om hur normkritiskt arbete kan användas i sex- och samlevnadsundervisning diskuterar vi i kapitel 10.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Långsiktigt normkritiskt arbete kan ge resultat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft31"&gt;Det finns tecken på att normkritiskt arbete i kombination med ytterligare åtgärder kan ha en positiv inverkan. De senaste åren har exempelvis Frejaskolan i Gnesta (årskurs 6 till 9)&lt;SPAN class="ft127"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;uppmärk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SOU 2010:99.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Chavez Perez 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Chavez Perez 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;www.jämställ.nu 23 januari 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36127x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;sammats. Där har man sedan 2010 arbetat utifrån Program för hållbar jämställdhet och nått resultat.&lt;SPAN class="ft37"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft44"&gt;Skolan identifierade att det bland eleverna fanns uppfattningar att pojkar inte skulle vara intresserade av skolan eller av att plugga samt att flickor främst bedömdes utifrån sitt utseende. Skolan identifierade även problem med sex- och &lt;NOBR&gt;samlevnads-undervisningen&lt;/NOBR&gt; som under- byggde heteronormativa stereotyper. Skolan undersökte också hur genusmönstren såg ut inom hela skolverksamheten, på lektioner, i korridorer och på raster. Man arbetade sedan aktivt med att diskutera dessa underliggande attityder kring kön samt förbjöd alla former av bråk, även ”skojbråk” som pojkar ägnade sig åt, och ökade närvaron av vuxna i korridorerna. Detta för att minska den form av statustävlan bland killar som man såg som en grund för problemen. Statustävlande bland tjejer var på ett motsvarande sätt att tävla i att framstå som sexig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft33"&gt;Maja Thorsén, biträdande rektor på skolan, anser att detta förklarar den tydliga förbättringen när det gäller pojkars prestationer i Frejaskolan. Pojkarna höjde sina betyg och från att ha legat under riksgenomsnittet ligger pojkarnas betyg på skolan nu betydligt över.&lt;SPAN class="ft64"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Betydelsen av resurser och förväntningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft33"&gt;En annan skola som uppmärksammats är Ronnaskolan i Södertälje (förskoleklass till årskurs 9). I den skolan har nästan alla elever utländsk bakgrund och det är en skola som många elever som bor i området väljer bort till förmån för andra skolor. Skolan har under rektor Lina Axelsson Kihlblom på senare tid kraftigt höjt andelen elever som blir behöriga till gymnasiet, enligt uppgift från 52 procent till 76 procent på två år. I intervjuer beskriver rektorn hur utvecklingen handlat om att man infört en tvålärarmodell vilket betyder att det ska finnas två ämnesbehöriga lärare i klassrummet på alla lektioner. Detta framställs som resurskrävande men effektivt. Därutöver har man fokuserat på att kommunicera förväntningar på eleverna att de ska prestera i undervisning och förbättra sina betyg. Detta är något som gett resultat, även om pojkar framstår som svårare att nå än flickor. Rektorn för Ronnaskolan menar att arbetssättet är effektivt men riktar också&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Program för hållbar jämställdhet (HÅJ), Sveriges Kommuner och Landsting.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;www.jämställ.nu 23 januari 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36128x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män och utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft7"&gt;stark kritik mot det fria skolvalet som enligt henne försvårar arbetet för att höja resultaten i skolan.&lt;SPAN class="ft37"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;Även om det i dagsläget är svårt att direkt belägga vad som påverkat utvecklingen både på Ronnaskolan och Frejaskolan ger dessa medialt uppmärksammade exempel indikationer på olika sätt att hantera frågor om skolprestationer och jämställdhet. Normkritik i kombination med att exempelvis skojbråk inte tolereras framstår som intressanta och viktiga sätt att arbeta efter. Samtidigt framstår även förväntningar på elevers skolresultat som avgörande för studieresultat och skolmiljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.4.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Fria skolval och skolsegregation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft8"&gt;Något som är tydligt i fallet med Ronnaskolan är att skolan brottas med effekterna av fria skolval och ökande skolsegregation och att jämställdhetsarbete inte ensamt framstår som lösningen på utmaningarna i skolan. Frågor om jämställdhetsarbetet i skolan kan med andra ord inte isoleras från en vidare granskning av utvecklingen inom det svenska skolsystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;Frågor om segregation och utbildning kommer att fortsätta att vara viktiga skolpolitiska utmaningar. Detta diskuteras sällan i relation till jämställdhetspolitiska målsättningar men behöver få ökat fokus även inom jämställdhetsarbetet. I linje med intersektionella analyser av hur kön samspelar med klass, boendeort, etnicitet etc. lyfts fram mer i genusforskning och jämställdhetsanalyser så behöver frågor om pojkars och flickors möjligheter i skolan även inbegripa dessa perspektiv.&lt;SPAN class="ft37"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.4.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Fler insatser för att få pojkar att välja traditionellt kvinnliga utbildningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft7"&gt;Fler insatser har gjorts för att öka möjligheterna för flickor att göra könsöverskridande utbildningsval än vad som har gjorts för att stötta pojkar att söka sig till traditionellt kvinnliga utbildningar. Detta gäller i både gymnasieskolan och högskolan. Bristen på åtgärder för att öka andelen män som gör könsöverskridande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="http://www.lararnasnyheter.se/"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;www.lararnasnyheter.se &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;17 oktober 2013&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;En diskussion om segregation, utbildning och arbete för social inkludering finns i Dahlstedt 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft15"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36129x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;utbildningsval är också något som lyfts fram i rapporten till Framtidskommissionen.&lt;SPAN class="ft37"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft41"&gt;I ljuset av detta framstår det som viktigt att ytterligare utvärdera hur pojkar och män kan stödja pojkar att söka sig till utbildningar som idag domineras av flickor. Diskussioner om hur man stöttar pojkar och män att söka sig till framförallt servicesektorer kommer också att öka i betydelse i takt med att vård- och omsorgs- sektorerna kommer att behöva anställa personal till följd av de stora demografiska förändringarna med en åldrande befolkning.&lt;SPAN class="ft129"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Högre utbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft7"&gt;När det kommer till högskoleutbildning finns en trend att kvinnor drar ifrån män. Kvinnor har börjat dominera på tidigare mans- dominerade utbildningar med hög status. Undantaget är bl.a. civilingenjörsutbildningar som fortfarande har manlig dominans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Av samtliga antagna på högskolan hösten 2013 var 38 procent män och så har det i stort sett ut under de senaste åren.&lt;SPAN class="ft37"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;Andelen män bland doktorandnybörjare 2012 var 54 procent.&lt;SPAN class="ft37"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Det är dock viktigt att slå fast att det inte skett en minskning av andelen manliga studenter över tid. Fler kvinnor och fler män studerar på högskola idag än för tjugo år sedan.&lt;SPAN class="ft37"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft7"&gt;Kvinnor tjänar däremot fortfarande inte nödvändigtvis på sina investeringar i utbildning på samma sätt som män. För stora grupper av kvinnor inom vård och omsorgsyrken är utdelningen senare i arbetslivet inte jämförbar med de lönenivåer som män med lägre utbildning får. En annan faktor som hämmar kvinnors löneutveckling är att kvinnor tar huvudansvaret för föräldraledighet, tillfällig föräldra- penning för vård av barn och obetalt hemarbete (se kapitel 4.3.1 och kapitel 7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft44"&gt;En delförklaring till att andelen kvinnor i högskolan ökat så starkt under senare tid handlar om att många yrken inom vård, skola och omsorg kräver högskoleutbildning. Den största ökningen bland studenter i högskolesektorn finns bland förskolepedagoger. Frågan om att män inte studerar på högskola i samma utsträckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Löfström 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Baagøe Nielsen 2011. Se även kapitel 4.5 och kapitel 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;UHR 2013&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;56&lt;/SPAN&gt;Män dominerar inom naturvetenskap och teknik, kvinnor inom humaniora, lantbruksvetenskap, medicin/hälsovetenskap och samhällsvetenskap. Källa: UKÄ 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;SOU 2011:1 s. 52.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36130x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män och utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p431 ft7"&gt;som kvinnor kan därmed inte i sig ses som någon given indikation på ett manligt jämställdhetsproblem ur ekonomisk synvinkel. Män etablerar sig ofta tvärtom tidigare i arbetslivet och fortfarande i branscher med högre löner än i kvinnodominerade sektorer. Däremot är det inte givet att dessa mönster kommer att bestå över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft7"&gt;En ytterligare intressant aspekt är att män som gått samhälls- vetenskaplig inriktning studerar vidare i mindre utsträckning än kvinnor från samma gymnasieinriktning. Delegationen för jämställdhet i högskolan påpekar i sitt slutbetänkande att dessa män, med samhällsvetenskaplig utbildning, borde vara en intressant grupp att rekrytera till lärar- och omsorgsyrken.&lt;SPAN class="ft37"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft8"&gt;Könsbalansen bland högskolans forskande och undervisande personal har successivt förbättrats.&lt;SPAN class="ft86"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;Tydligast är förändringen vad gäller lektorer.&lt;SPAN class="ft86"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Samtidigt dröjer sig den vertikala ojämställdheten sig kvar. Andelen kvinnliga professorer har ökat kraftigt under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; men spås fortfarande inte nå till jämställdhetsintervallet inom överskådlig tid.&lt;SPAN class="ft86"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Fördelningen av forskningsmedel fortsätter att gynna män, även om könsskillnaderna minskat.&lt;SPAN class="ft86"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Utmaningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft7"&gt;Det framstår som svårt att urskilja en särskild metod eller åtgärd som ger tydliga förbättringar när det gäller pojkars skol- prestationer. Vi anser att det framförallt är av vikt att Skolverket och utbildningssystemet kontinuerligt uppmärksammar frågan om pojkars underprestationer och arbetar för att utvärdera vad som kan ses som &lt;NOBR&gt;”best-practice”&lt;/NOBR&gt; på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft44"&gt;Det går dock att skönja ett mönster utifrån tillgänglig kunskap som pekar på att ett normkritiskt arbetssätt som inkluderar nolltolerans mot sexism, trakasserier och skojbråk har betydelse. Pojkars och vissa flickors antipluggkulturer behöver uppmärk- sammas och tydliga förväntningar på pojkars prestationer behöver kommuniceras. Det handlar också om att uppmärksamma hur även pojkar är intresserade av utbildning och är delaktiga i omsorgs- givande. Former för inkluderande maskulinitet (se kapitel 3) kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SOU 2011:1, s. 61.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;2002 61 procent män, 2007 58 procent och 2012 56 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;2002 68 procent män, 2007 61 procent och 2012 55 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;2002 86 procent män, 2007 82 procent och 2012 77 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SOU 2011:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft15"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p135 ft7"&gt;troligen uppmuntras och uppmärksammas mer i skolan och av lärarna. Överlag behöver skolan tydligare arbeta med att informera pojkar om hur det framtida arbetslivet kommer att se ut och att det kommer att krävas mer utbildning oavsett vilken yrkesinriktning man tänker sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Satsningar på att öka läsförståelsen bland elever är troligtvis mycket viktigt och av särskild betydelse för pojkar. Även frågor om elevers ökade egna ansvar i skolan bör uppmärksammas mer. Det är här viktigt att särskilja problemen som gäller olika grupper av elever.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Pojkar som kommer från studiemotiverade hemmiljöer med föräldrar som har hög utbildningsnivå har inte samma problem i skolan som pojkar (och flickor) med andra förutsättningar. Detta även om det finns mönster i pojkars attityder till utbildning som gäller mer eller mindre generellt jämfört med flickor. Det är på det här sättet ofrånkomligt att frågan om pojkars sämre prestationer behöver sättas i relation till institutionella faktorer. Många skolor brottas med effekter av fria skolval och segregation som gör utmaningarna att öka elevers prestationer generellt stora och särskilt för pojkar som går i dessa skolor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft15"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Min sida – Fataneh Farahani&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft13"&gt;En man förväntades bete sig som en man. Jag förväntades bete mig som en svart man (Frantz Fanon).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft33"&gt;I mitt arbete med diasporiska och transnationella maskuliniteter och femininiteter ser jag feministisk förståelse som komplementärt med studier av män och maskulinitet. Det behövs dessutom inter- sektionella analyser av hur könade, klassbetingade och rasifierade villkor i vår globaliserade värld formar och påverkar vilka “val” som blir (o)möjliga i människors – mäns såväl som kvinnors – liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft33"&gt;Enligt min mening är ett fokus på konstruktion av transnationella och translokala maskuliniteter nödvändigt för en bättre förståelse av obalansen mellan könen i samhället men också för att fylla luckor i nuvarande maskulinitetsforskning, som tenderat att analysera främst vita män. På liknande sätt har transnationell feministisk forskning, trots sin stora bredd och variation, främst behandlat kvinnors situation. I större utsträckning behövs studier av villkoren för ankomst och hemvist för män som lever i diasporan, sammanhang där etnisk tillhörighet konstrueras och omförhandlas, snarare än enbart att vara besatt av mäns ”kulturella bakgrund” och historia. I sådana studier behöver man också uppmärksamma hur föreställningar om invandrade män i olika sammanhang används för att åtskilja invandrade män från ”frigjorda och jämställda” västerländska män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft7"&gt;Föreställningen om den jämställde ”nye mannen” skapas genom kopplingar till svenskhet, medelklasstillhörighet, vithet och hetero- normer. Vi behöver mer forskning om hur hudfärg, utbildning, ålder, språklig (o)förmåga, yrkestillhörighet, utseende, resurser och socialt och kulturellt kapital påverkar hur män inkluderas eller exkluderas från en normativ manlighet. Det ger möjlighet att visa hur män (och kvinnor) kan behöva försöka ”passera” för att få tillgång till priviligierade positioner eller hur ofta nedåtriktad klassmobilitet påverkar mäns självuppfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft15"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Min sida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft33"&gt;Vissa typer av maskulinitet ignoreras, marginaliseras eller tystas, medan andra uppmuntras och stärks. Etnografiska jämförande studier kan ge en fördjupad förståelse av olika hierarkier, inte bara mellan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;”invandrade män” och ”etniskt svenska män”, utan även av hierarkier inom olika sorter av (o)önskade maskuliniteter, inom och mellan olika diasporiska grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft130"&gt;Fataneh har varit expert i utredningen. Hon arbetar som forskar- assistent vid Stockholms universitet på Institutionen för etnologi, genusstudier och religionshistoria. Hon är fil.dr. i etnologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft15"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36134x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p444 ft132"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Traditionella mönster mellan män och kvinnor lever kvar när det gäller förvärvsarbete (betalt arbete). Det gäller också hemarbete samt omsorg om såväl barn som annan anhörig. Skillnaderna mellan könen minskar dock.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Män gör mer traditionella yrkesval än kvinnor. Kvinnor gör inbrytningar på flera yrkesområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Män arbetar i betydligt högre omfattning än kvinnor i privata sektorn, kvinnor i betydligt högre omfattning än män i den offentliga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Män arbetar betydligt mer heltid än kvinnor men skillnaderna minskar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Betydligt fler kvinnor än män arbetar deltid därför att kvinnorna saknar heltidsarbete eller vårdar barn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Män arbetar cirka 25 procent mer faktisk tid än kvinnor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Män står för en mindre del av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Skillnaden mellan könen minskar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;På vardagar tillbringar papporna 2 timmar mindre tid med barnen än mammorna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Jämställdhet i hemarbetet har en koppling till mannens och kvinnans egen attityd till jämställdhet, till utbildningsnivå och till inkomstnivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft15"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36135x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p448 ft7"&gt;10.De skilda mönstren för män och kvinnor har stora effekter för mäns respektive kvinnors ekonomi. Den som väljer att ta större delen av föräldraledigheten väljer ofta senare att arbeta deltid. Detta kan påtagligt påverka &lt;NOBR&gt;löne-,&lt;/NOBR&gt; inkomst- och karriärutveckling. Det får ekonomiska effekter på pensionen och vid en eventuell separation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft7"&gt;11.Vi ser således ett närmande mellan könen över tid och vi ser samtidigt ett tämligen traditionellt mönster när det gäller mäns och kvinnors användning av tid. Samtidigt anser var sjätte sammanboende man sig göra för litet när det gäller hushållsarbete och var fjärde kvinna anser sig göra för mycket. Givetvis kan det finnas en lång rad skäl till att man i ett hushåll väljer en viss uppdelning av sysslorna. Men det faktum att relativt många tycks ha valt en uppdelning av det obetalda arbetet i hemmet som man inte är nöjd med illustrerar styrkan i de normer som finns kring mäns och kvinnors arbete. Om det jämställdhetspolitiska målet om en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet ska kunna förverkligas krävs en förändring av de normer som påverkar fördelningen av betalt och obetalt arbete. Hur en sådan förändring kan uppnås, utan att det går ut över respekten för människors olika behov och önskemål, är en av de största jämställdhetspolitiska utmaningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft15"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36136x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;En översikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Ett vanligt vardagsdygn använder en genomsnittlig man respektive kvinna i åldern &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; sina tillgängliga 24 timmar på följande sätt (figur 6.1).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p451 ft133"&gt;Män&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft134"&gt;Annat 8 min&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft134"&gt;Fri tid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft134"&gt;4 tim 40 min&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft135"&gt;Personliga behov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft134"&gt;9 tim 31 min&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft133"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft134"&gt;Annat 5 min&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft134"&gt;Fri tid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft134"&gt;4 tim 25 min&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft135"&gt;Personliga behov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft134"&gt;10 tim 2 min&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p463 ft134"&gt;Betalt arbete 6 tim 38 min&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft134"&gt;Obetalt arbete 2 tim 43 min&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft134"&gt;Utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft134"&gt;21 min&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft134"&gt;Betalt arbete 5 tim 24 min&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft134"&gt;Obetalt arbete 3 tim 36 min&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft134"&gt;Utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft134"&gt;28 min&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p174 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;SCB TA 2010/11 och egen bearbetning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft15"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36137x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Den påtagliga skillnad vi här ser mellan män och kvinnor rör tiden för betalt arbete – förvärvsarbete och obetalt arbete – hem- och omsorgsarbete. Bl.a. den skillnaden, som har stor betydelse för jämställdheten, kommer vi att på olika sätt att belysa i detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Förvärvsarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;Med förvärvsarbete avser vi här arbete som utförs mot betalning, antingen av en avlönad arbetstagare eller av en egen företagare&lt;SPAN class="ft37"&gt;1&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;Vi har när det gäller förvärvsarbete valt att begränsa oss till att presentera en stor del fakta, väsentligen statistik, och till att analysera vissa förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft7"&gt;Bakgrunden till denna begränsning är följande: Regeringen beslutade i oktober 2011 att bemyndiga chefen för Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en särskild delegation för jämställdhet i arbetslivet (dir. 2011:80). Delegationen ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;analysera vad regeringen och arbetsmarknadsparterna kan bidra med inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen för att nå jämställdhet i arbetslivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;samla in och analysera goda exempel, såväl nationella som internationella, på jämställdhet i arbetslivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;särskilt uppmärksamma och lämna förslag på hur kvinnors arbetskraftsdeltagande kan öka&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;lämna förslag på insatser som kan främja jämställdhet i arbets- livet och minska lönegapet mellan kvinnor och män.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Delegationen (Delegationen för jämställdhet i arbetslivet, JA- delegationen, A 2011:5) har således, till skillnad från oss, bl.a. i uppdrag att lämna förslag. Delegationen avser att presentera sitt huvudbetänkande i oktober 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft44"&gt;Förvärvsarbetets roll och den identitet den skapar för män – och kvinnor – är så stor och viktig att vi ändå vill behandla frågan om män och arbete. Detta så mycket mer som att ha, eller inte ha, ett förvärvsarbete påverkar stora delar av mäns – och kvinnors övriga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Detta avsnitt, 6.1, bygger på vår underlagsrapport &lt;SPAN class="ft80"&gt;Män och förvärvsarbete&lt;/SPAN&gt;, bilaga 15. Rapporten innehåller mer av fakta, tidsserier, jämförelser inom Norden, EU och OECD, m.m. än de som presenteras i detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft15"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36138x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p470 ft7"&gt;liv. Det är därmed en mycket central, om inte den mest centrala faktorn, när det gäller jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Översikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft7"&gt;Till att börja med, en översikt av hur arbetsmarknadens terminologi och struktur kan se ut (figur 6.2):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SCB AKU och egen bearbetning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft7"&gt;Vi återkommer till de flesta av termerna och siffrorna i det följande. I så hög utsträckning som möjligt refererar vi till ålders- gruppen &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år och till SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) 2013. När vi avviker från detta markeras det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft15"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36139x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Personer 65 år och äldre finns inte med i statistiken ovan. Arbetskraftsdeltagandet i denna grupp ökar successivt och ligger 2013 i åldersgruppen &lt;NOBR&gt;65–74&lt;/NOBR&gt; år på 19 procent för män och 11 procent för kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Det är en större andel av männen som finns i arbetskraften jämfört med andelen av kvinnorna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Med arbetskraften avses här personer som är sysselsatta/förvärvs- arbetande eller arbetslösa.&lt;SPAN class="ft37"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Det relativa arbetskraftstalet anger andel av befolkningen som är i arbetskraften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft44"&gt;Även om det 2013 fanns en skillnad på 6 procentenheter (vilket motsvarar cirka 240 000 personer) mellan de relativa arbetskrafts- talen för män och kvinnor kan vi konstatera att historiskt och i ett internationellt perspektiv är skillnaden liten. Det påtagliga som skett under de senaste decennierna i Sverige är den mycket kraftiga ökningen av kvinnornas arbetskraftsdeltagande (figur 6.3).&lt;SPAN class="ft60"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;SCB:s definition.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft138"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Om vi skulle studera kvinnans roll i bondesamhället (som exempel, 1930 var cirka 30 procent av befolkningen verksamma inom jordbruk och boskapsskötsel) skulle vi sannolikt finna att kvinnor, vid sidan av barn och hushåll, i stor omfattning deltog i arbetet kring gården, djuren m.m. Dock inte som förvärvsarbetande enligt definitionen – men det var ju inte heller den (självägande) bonde, som tillsammans med hustrun, drev eget jordbruk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft15"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36140x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p477 ft134"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td59"&gt;&lt;P class="p477 ft105"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td59"&gt;&lt;P class="p477 ft105"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td59"&gt;&lt;P class="p477 ft105"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td59"&gt;&lt;P class="p477 ft105"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td59"&gt;&lt;P class="p477 ft105"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td59"&gt;&lt;P class="p477 ft105"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td59"&gt;&lt;P class="p477 ft105"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td72"&gt;&lt;P class="p478 ft105"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td59"&gt;&lt;P class="p477 ft105"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p478 ft105"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td59"&gt;&lt;P class="p477 ft105"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td4"&gt;&lt;P class="p16 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;0&lt;/SPAN&gt;1970&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;1975&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;1980&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;1985&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td72"&gt;&lt;P class="p479 ft105"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p480 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SCB AKU och egen bearbetning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;Andelen av männen som var i arbetskraften var således i stort konstant mellan 1970 och 1990. Detta till skillnad från kvinnor där en mycket kraftig ökning skedde under den perioden. Fram till mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; minskade andelen män i arbetskraften, främst till följd av den ekonomiska krisen i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; och har därefter legat på samma nivå fram till mitten av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; för att därefter öka något under senare år. (Vi återkommer till frågan om, särskilt kvinnors, deltidsarbete i avsnitt 6.2.13.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;När män och kvinnor blir föräldrar ökar skillnaden i arbets- kraftstalen markant (figur 6.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft15"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36141x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p483 ft16"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft142"&gt;1 barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft121"&gt;Procent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft144"&gt;Kvinnor &lt;SPAN class="ft143"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft134"&gt;&lt;NOBR&gt;11–16&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft121"&gt;&lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; år &lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36141xi2.jpg" id="inl_img1"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt; 90&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft147"&gt;&lt;NOBR&gt;6–10&lt;/NOBR&gt; år &lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36141xi3.jpg" id="inl_img2"&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;1–2&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt; år &lt;/SPAN&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36141xi4.jpg" id="inl_img3"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft121"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft134"&gt;0 år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft134"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft134"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft121"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft134"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36141xi5.jpg" id="inl_img4"&gt; 0 &lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36141xi6.jpg" id="inl_img5"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SCB AKU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft144"&gt;Män&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft149"&gt;&lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; år &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;1–2&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt; år &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6–10&lt;/NOBR&gt; år &lt;NOBR&gt;11–16&lt;/NOBR&gt; år &lt;SPAN class="ft148"&gt;0 år&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_3"&gt;
&lt;P class="p497 ft142"&gt;2 barn&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p498 ft134"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr33 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft150"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td76"&gt;&lt;P class="p499 ft134"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft150"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td23"&gt;&lt;P class="p29 ft152"&gt;&lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td23"&gt;&lt;P class="p29 ft152"&gt;&lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td76"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td23"&gt;&lt;P class="p29 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;6–10&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td74"&gt;&lt;P class="p303 ft148"&gt;&lt;NOBR&gt;11–16&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td23"&gt;&lt;P class="p29 ft152"&gt;0 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td23"&gt;&lt;P class="p29 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;11–16&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td74"&gt;&lt;P class="p303 ft155"&gt;&lt;NOBR&gt;6–10&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td74"&gt;&lt;P class="p17 ft134"&gt;&lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p500 ft134"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td74"&gt;&lt;P class="p303 ft134"&gt;&lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td76"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td76"&gt;&lt;P class="p500 ft134"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p501 ft121"&gt;0 år &lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36141xi7.jpg" id="inl_img6"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft134"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft134"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft121"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft134"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36141xi8.jpg" id="inl_img7"&gt; 0 &lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36141xi9.jpg" id="inl_img8"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_4"&gt;
&lt;P class="p505 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft142"&gt;3 eller fler barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft121"&gt;Procent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft157"&gt;Kvinnor &lt;SPAN class="ft156"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;Män&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft121"&gt;&lt;NOBR&gt;11–16&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td77"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td78"&gt;&lt;P class="p509 ft134"&gt;&lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td77"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td78"&gt;&lt;P class="p510 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;6–10&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td77"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td78"&gt;&lt;P class="p509 ft152"&gt;0 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td77"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td49"&gt;&lt;P class="p511 ft134"&gt;&lt;NOBR&gt;6–10&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td78"&gt;&lt;P class="p510 ft134"&gt;&lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td77"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td78"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td77"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td49"&gt;&lt;P class="p511 ft148"&gt;&lt;NOBR&gt;11–16&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td78"&gt;&lt;P class="p23 ft121"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td77"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p305 ft121"&gt;&lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td77"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td78"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td77"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td49"&gt;&lt;P class="p305 ft121"&gt;&lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td78"&gt;&lt;P class="p23 ft121"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td77"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p512 ft134"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft121"&gt;0 år &lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36141xi10.jpg" id="inl_img9"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft134"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft121"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft134"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36141xi11.jpg" id="inl_img10"&gt; 0 &lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36141xi12.jpg" id="inl_img11"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p517 ft33"&gt;Vi ser alltså att medan pappornas arbetskraftstal ligger kvar på i stort samma nivå sjunker siffrorna för mammorna. Mammornas minskande arbetskraftsdeltagande, och i någon mån även pappornas, styrs också av antalet barn och av yngsta barnets ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft7"&gt;Det är tydligt vem som tar huvudansvaret för barnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft7"&gt;Sverige har, vilket indikeras i figuren, ett mycket högt arbets- kraftsdeltagande bland män med barn under 7 år&lt;SPAN class="ft37"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;– högre än för hela gruppen män.&lt;SPAN class="ft37"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Vi återkommer i avsnitt 6.3.3 till hur dessa småbarnspappors dygn ser ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;97 procent. Uppgiften avser åldersgruppen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;15-74&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Prop. 2012/13:1 bil. 4 s. 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft15"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36142x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Utbildningsnivån slår igenom när det gäller arbetskraftstalen, så var t.ex. arbetskraftsdeltagandet 2013 för män med eftergymnasial utbildning högre än för dem med endast förgymnasial utbildning.&lt;SPAN class="ft86"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Om man utgår från en traditionell &lt;NOBR&gt;mamma-pappa-barn-familj&lt;/NOBR&gt; kan vi alltså konstatera att mannens traditionella roll i en relation att vara ensam familjeförsörjare&lt;SPAN class="ft37"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;när det gäller att få pengar till hushållet (”breadwinner”) har kraftigt förändrats. Med början av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; har det i Sverige utvecklats en ordning där båda vuxna i en parrelation förvärvsarbetar men där kvinnan i stor utsträckning arbetar deltid (se avsnitt 6.2.12 och figur 6.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Förtjänande och disponerande av egna pengar och därmed möjligheterna till ekonomiskt oberoende har stor betydelse för könsrollerna i en relation och i samhället. Jämlik eller ojämlik ekonomi påverkar starkt makten i en relation och tillfredsställelsen med den (se kapitel 4.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;I figur 6.2 framgår andelen män och kvinnor som inte ingick i arbetskraften 2012. Majoriteten av dessa var i åldern &lt;NOBR&gt;55–64&lt;/NOBR&gt; år.&lt;SPAN class="ft37"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;De flesta av dem som var utanför arbetskraften hade gymnasial utbildning.&lt;SPAN class="ft37"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Vanligaste orsakerna för såväl män som kvinnor till att man inte befann sig i arbetskraften var sjukdom eller studier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Män har högre sysselsättningsgrad än kvinnor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft7"&gt;Med sysselsatta avses personer som utfört arbete minst en timme under en viss referensvecka eller då varit tillfälligt frånvarande från arbetet.&lt;SPAN class="ft37"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;(Notera alltså att det räcker med ”bara” en timme för att räknas till denna kategori).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Män i Sverige hade 2013 5 procentenheter högre sysselsättnings- grad än kvinnor.&lt;SPAN class="ft37"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft31"&gt;Mäns högre sysselsättningsgrad går igen när vi studerar skillnader mellan regioner, även om det finns län där män har lägre sysselsättningsgrad än kvinnor i ett annat län.&lt;SPAN class="ft127"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;91 procent mot 79. I åldersgruppen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;15-74&lt;/NOBR&gt; år var skillnaden markant större, 84 procent respektive 48.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Begreppet syftar på att en person i en relation, vanligen mannen, drar in inkomster till hushållet. Begreppet bör dock ifrågasättas. I vart fall tidigare var det många gånger nödvändigt att en person skötte hemmet och en lönearbetade för att få familjen att fungera. Att då bara kalla den ena försörjande upplever vi vara diskriminerande. I bondesamhället, där de flesta inte lönearbetade, fanns inte denna uppdelning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;33 procent av männen, 32 procent av kvinnorna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;42 procent av männen, 41 procent av kvinnorna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SCB:s definition.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Män 82 procent och kvinnor 77.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36143x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p522 ft7"&gt;Den går igen när vi studerar skillnader i förvärvsfrekvens&lt;SPAN class="ft37"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;mellan och inom grupperna inrikes respektive utrikes födda – högst frekvens bland de fyra grupperna har inrikes födda män och lägst utrikes födda kvinnor.&lt;SPAN class="ft37"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Den går igen när vi studerar skillnader i sysselsättningsgrad mellan åldersgrupper.&lt;SPAN class="ft37"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Även i åldersgruppen 65 år och äldre är sysselsätt- ningsgraden högre för män än för kvinnor.&lt;SPAN class="ft37"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Den går igen när vi studerar skillnader beroende på utbildnings- nivå.&lt;SPAN class="ft37"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;Den går igen vare sig man har barn eller inte.&lt;SPAN class="ft37"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;Vid jämförelser inom EU har Sverige generellt höga siffror när det gäller sysselsättningsgrad.&lt;SPAN class="ft37"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Här har vi berört sysselsättningsgrad och förvärvsfrekvens. Större skillnader mellan könen visar sig när vi senare i detta kapitel (avsnitt 6.2.12 och 6.2.13) behandlar deltidsarbete och faktiskt arbetade timmar (6.2.14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Benämningen i SCB RAMS på i stort sett detsamma som i SCB AKU benämns sysselsättningsgrad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Män inrikes födda 85 procent, utrikes födda 71; kvinnor inrikes födda 81 procent, utrikes födda 61.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Åldersgruppen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;25-44&lt;/NOBR&gt; år; män 88 procent, kvinnor 82. Åldersgrupp &lt;NOBR&gt;45-64;&lt;/NOBR&gt; män 83 procent, kvinnor 78.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Män 19 procent, kvinnor 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;OECD 2012 s. 237.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SCB AKU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;7 procentenheter högre för män, 13 procentenheter högre för kvinnor. Avser 2012. Källa: Eurostat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft15"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36144x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p525 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Män är arbetslösa i ungefär samma omfattning som kvinnor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft33"&gt;Mätt som andel av arbetskraften (relativa arbetslöshetstalet) var män och kvinnor 2013 arbetslösa i ungefär samma omfattning.&lt;SPAN class="ft64"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Sverige låg 2012 under &lt;NOBR&gt;EU-genomsnittet&lt;/NOBR&gt; för såväl män som kvinnor.&lt;SPAN class="ft64"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Det relativa arbetslöshetstalets utveckling sedan 1987 framgår av figur 6.5.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;P class="p527 ft105"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td64"&gt;&lt;P class="p527 ft105"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td64"&gt;&lt;P class="p527 ft105"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td64"&gt;&lt;P class="p527 ft105"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td64"&gt;&lt;P class="p527 ft105"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr39 td64"&gt;&lt;P class="p527 ft105"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p528 ft105"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p528 ft105"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td64"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;0&lt;/SPAN&gt;1987&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;1993&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td58"&gt;&lt;P class="p300 ft105"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p480 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SCB AKU och egen bearbetning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft7"&gt;Vi ser bl.a. att mäns och kvinnors arbetslöshet följer varandra tämligen väl. Orsaken till skillnaden i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; – krisår – beror huvudsakligen på att män i större utsträckning arbetar i konjunktur- känsliga sektorer i privata sektorn (mäns yrkesval behandlar vi i nästa avsnitt, 6.2.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Utrikes födda, såväl män som kvinnor, hade 2013 påtagligt högre arbetslöshet än inrikes födda.&lt;SPAN class="ft37"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Män 7,4 procent, kvinnor 6,8 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;EU-27&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; 2012: Män Sverige 8,2 procent, män &lt;NOBR&gt;EU-27&lt;/NOBR&gt; 10,4 procent. Kvinnor Sverige 7,7 procent, kvinnor &lt;NOBR&gt;EU-27&lt;/NOBR&gt; 10,5 procent. Källa: Eurostat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;Män inrikes födda 4,4 procent, utrikes födda 16,3; kvinnor inrikes födda 5,1 procent, utrikes födda 15,0.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft15"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36145x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Män och kvinnor med eftergymnasial utbildning hade väsentligt lägre arbetslöshet&lt;SPAN class="ft37"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;än män och kvinnor med enbart förgymnasial utbildning&lt;SPAN class="ft37"&gt;24&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft44"&gt;Vi såg ovan att det skilde 6 procentenheter mellan könen när det gällde arbetskraftsdeltagande och 5 procentenheter när det gällde sysselsättningsgrad. När det gäller arbetslöshet är dock skillnaden mycket liten mellan könen, knappt 1 procentenhet. En förklaring till detta kan vara könssegregeringen inom arbetsmarknaden (avsnitt 6.2.5), deltidsarbetet (avsnitt 6.2.12), m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Män väljer andra typer av yrken än kvinnor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft33"&gt;Det finns markanta skillnader i yrkesval mellan män och kvinnor – det finns traditionella mansyrken och det finns traditionella kvinnoyrken. Endast 3 av de 30 största yrkena hade 2011 en jämn könsfördelning. Detta år arbetade endast 12 procent av alla män och 13 procent av alla kvinnor i yrken med jämn könsfördelning (med detta avses inom det s.k. jämställdhetsintervallet, &lt;NOBR&gt;40–60&lt;/NOBR&gt; procent).&lt;SPAN class="ft64"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Män arbetar främst inom tillverkningsindustrin och byggnads- verksamhet. Kvinnor arbetar främst inom vård, omsorg och handel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft7"&gt;Könssegregeringen avtar dock något&lt;SPAN class="ft37"&gt;26&lt;/SPAN&gt;, framförallt till följd av kvinnors inbrytningar i traditionella mansyrken. Männens inbryt- ningar på kvinnodominerade områden är av mindre omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Under &lt;NOBR&gt;2001–2010&lt;/NOBR&gt; ökade antalet män och kvinnor i yrken som kräver högre utbildning med netto 200 000 personer. Av dessa var 32 procent män och 68 procent kvinnor vilket visar att kvinnors intresse för högre utbildning sätter sina tydliga spår. Till bilden hör att de största grupperna var förskollärare, sjuksköterskor och ekonomer.&lt;SPAN class="ft37"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Arbetslöshet män 5,3 procent, kvinnor 4,8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Arbetslöshet män 13,8 procent, kvinnor 18,4..&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SCB Yrkesregistret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;En beräkning av segregeringen i form av ett index visar att segregeringen 1997 låg på 63, 2002 på 59 och 2011 på 56. Ju högre index, desto mer segregerat. Segregeringsindex har ett samband med åldersgrupper; 2011 var index 51 för åldersgruppen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;20-34&lt;/NOBR&gt; år och 62 för åldersgruppen &lt;NOBR&gt;50-64&lt;/NOBR&gt; år, dvs. segregeringen är högre bland de något äldre. Källor: SCB 2013a, SOU 2004:43 s. 79 och Framtidskommissionen 2012 s. 66.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SCB, arbetsmarknadsstatistik publicerad i Framtidskommissionen 2012 s. 67.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36146x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p533 ft7"&gt;13 procent av de anställda är utrikes födda. Andelen utrikes födda är högst, för såväl män som kvinnor, i yrkesgruppen hotell- och kontorsstädare m.fl.&lt;SPAN class="ft37"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft7"&gt;Läkare är en yrkesgrupp som totalt sett har en mycket jämn könsfördelning.&lt;SPAN class="ft37"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Den jämna könsfördelningen gällde såväl utrikes som inrikes födda läkare.&lt;SPAN class="ft37"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft7"&gt;Det tar viss tid innan en förändring av mäns och kvinnors utbildningsval och utbildningsframgångar får fullt genomslag. I många yrkesgrupper är män i majoritet i de äldre åldersgrupperna medan andelen kvinnor är högre i de yngre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft7"&gt;Ett intressant exempel på kraften i en sådan förändring ges i följande tabell (6.1):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Prop. 2012/13:1 bilaga 4 s. 13, prop. 2013/14:1 bilaga 3 s. 13 och egen bearbetning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft7"&gt;Vi kan här se en tydlig utveckling där typiskt manliga höglöne- yrken i stället utvecklas till kvinnliga (höglöne?)yrken och där förändringstakten är påtaglig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft7"&gt;Inom EU har Sverige en könssegregering något över genom- snittet.&lt;SPAN class="ft37"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Dock, när det gäller könsegregeringen inom områdena utbildning, vård och socialt arbete har Sverige största segregeringen inom &lt;NOBR&gt;EU-28.&lt;SPAN class="ft37"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;63 procent av de anställda männen, 41 procent av kvinnorna. Källa: SCB 2012f s. 7. Det hade varit intressant att även studera utbildningsnivån eller yrke för dessa personer i deras respektive ursprungsland.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;51 procent män, 49 procent kvinnor 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;31 procent av de manliga läkarna var utrikes födda män. Samma procentsats gällde för de kvinnliga läkarna. Källa: SCB 2012f s. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;European Commission 2009 s. 33.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;EIGE 2013 s. 61.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft15"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36147x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;En låg andel män väljer omsorgsyrken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft7"&gt;När vi studerar de 30 vanligaste yrkena 2011 närmare finner vi bl. a. att den manliga andelen undersköterskor och sjukvårdsbiträden är 7 procent, förskollärare och fritidspedagoger 8 procent, övriga sjuksköterskor 9 procent, barnskötare m.fl. 13 procent, vårdbiträden, personliga assistenter 18 procent samt skötare och vårdare 26 procent.&lt;SPAN class="ft37"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Vi kan alltså se att det är en jämförelsevis låg andel män som väljer omsorgsyrken. Detta gäller dock inte läkare som också får anses ha ett slags omsorgsyrke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Hinder för rekrytering av män till omsorgsyrken har bl.a. hävdats vara&lt;SPAN class="ft37"&gt;34&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;rekryteringskampanjer och skolböcker är ofta inriktade mot flickor och kvinnor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;det är inte bara män utan även kvinnor som finner omsorgs- yrkena mindre attraktiva&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;män som väljer könsotraditionellt riskerar att mötas av fördomar och stereotyper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;det finns få manliga kolleger.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft7"&gt;Som skäl för att det viktigt med män i omsorgsyrken har man bl.a. framhållit&lt;SPAN class="ft37"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;den könsuppdelade arbetsmarknaden i Norden håller kvar och begränsar den enskildes möjligheter i arbetslivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;man bör sträva efter att omsorgssektorn avspeglar befolkningens sammansättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;rekrytering av män till omsorgssektorn är en möjlig åtgärd för att motverka arbetslöshet bland män.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft7"&gt;En kommentar till den sista punkten är att rekryteringen inte kan motiveras av endast arbetslöshetsskäl. Givetvis krävs rätt utbild- ning och rätt kompetens även för denna typ av yrken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft33"&gt;Vid jämförelse inom &lt;NOBR&gt;EU-27&lt;/NOBR&gt; avseende år 2007 låg Sverige med 13 procent män strax över genomsnittet vad gäller ”care workers”.&lt;SPAN class="ft64"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;(Vi återkommer till frågan om äldreomsorg i avsnitt 6.2.13.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB YR.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Nordiska ministerrådet 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Nordiska ministerrådet 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Care workers = home helpers in elderly care and care workers and teachers in &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;pre-primary&lt;/NOBR&gt; service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft15"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36148x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p548 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Män är i betydligt högre grad än kvinnor anställda i privat sektor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft7"&gt;Män är i betydligt högre grad än kvinnor anställda i privat sektor och andelen ökar för både män och kvinnor.&lt;SPAN class="ft37"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Detta är framförallt relaterat till privatisering av delar av den offentliga sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Medan det 2012 t.ex. fanns 1 440 000 privat fast anställda män var 870 000 kvinnor privat fast anställda. Och medan det fanns 280 000 fast anställda män i offentlig sektor fanns det 780 000 fast anställda kvinnor i sektorn.&lt;SPAN class="ft86"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Detta knyter väl samman med att kvinnor så kraftigt dominerar inom vård, skola och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;En effekt av dessa olika sektorsval är att männens arbete är klart mer konjunkturberoende, något som visade sig bl.a. i &lt;NOBR&gt;1990-tals-&lt;/NOBR&gt; krisen.&lt;SPAN class="ft37"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;En liten andel män är hemarbetande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft8"&gt;Störst skillnad mellan könen när det gäller personer &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år som inte tillhör arbetskraften råder i gruppen hemarbetande. Endast 3 000 män (0,1 procent av befolkningen i åldern &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år) jämfört med 51 000 kvinnor (1,9 procent) var hemarbetande 2012.&lt;SPAN class="ft86"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft44"&gt;I detta sammanhang är det värt erinra om den enorma förändring som skett i samhället sedan &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; och som vi delvis åskådliggjort ovan (figur 6.3). Under flera decennier dessförinnan var en stor andel av de gifta kvinnorna hemarbetande (hemmafruar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.2.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Män arbetar i lägre grad än kvinnor som tidsbegränsat anställda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft7"&gt;En lägre andel män än kvinnor är tidsbegränsat anställda.&lt;SPAN class="ft37"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Den för männen vanligaste formen 2012 var timanställd med schema för viss tid medan för kvinnorna bl.a. vikariat, timanställd med schema för viss tid och ”kallas vid behov” var vanligast.&lt;SPAN class="ft37"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB AKU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB AKU 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;I denna klarade sig f.ö. högutbildade klart bättre än lågutbildade. Unga män klarade sig sämre än unga kvinnor. Källa: SOU 2001:79.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SCB, Hitta statistik, Temaområden, Jämställdhet, Indikatorer, Ekonomisk jämställdhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;SCB AKU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SCB, Hitta statistik, Temaområden, Jämställdhet, Indikatorer, Ekonomisk jämställdhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36149x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p553 ft7"&gt;Sverige låg 2011 över genomsnittet inom &lt;NOBR&gt;EU-27&lt;/NOBR&gt; när det gäller tidsbegränsat anställda.&lt;SPAN class="ft37"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.2.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Män arbetar i högre grad än kvinnor som egna företagare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft7"&gt;År 2013 var 13 procent av de sysselsatta männen företagare. Motsvarande siffra för kvinnor var 6 procent.&lt;SPAN class="ft37"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Av Sveriges alla företag drivs &lt;NOBR&gt;¾-delar&lt;/NOBR&gt; av män. 6 av 10 av alla nystartade företag har män i ledningen.&lt;SPAN class="ft37"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Vi ser även här ett mönster med män inom traditionellt manliga aktiviteter – bygg, industri m.m. och kvinnor inom traditionellt kvinnliga – vård, omsorg och utbildning.&lt;SPAN class="ft37"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.2.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Män etablerar sig tidigare på arbetsmarknaden än kvinnor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft8"&gt;Etableringsåldern på arbetsmarknaden – då 75 procent inom en ålderskull är i förvärvsarbete – har under de senaste decennierna ökat kraftigt. Det finns också en tydlig åldersskillnad mellan könen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Mäns etableringsålder 1990 var 21 år, 2000 25 år och 2011 28 år. För kvinnor var motsvarande siffror 20, 30 respektive 30 år.&lt;SPAN class="ft37"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;En generell förklaring till ökningen är att utbildningstiden förlängts. Den ökande andel kvinnor som skaffar sig längre utbildning torde förklara skillnaden i siffror mellan könen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Skillnaden i etableringsålder torde också ha påverkan på de roller i en parrelation som kan utvecklas när första barnet kommer (se kapitel 4.5.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Eurostat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB AKU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Prop. 2013/14:1 bil.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SCB 2012c s. 65.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SCB 2012d s. 24 ff. SCB RAMS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36150x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p558 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.2.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Män arbetar heltid i betydligt högre grad än kvinnor – och deltid i lägre grad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft33"&gt;År 2013 gällde att 89 procent av de sysselsatta männen arbetade heltid medan 69 procent av kvinnorna gjorde så (se även figur 6.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft7"&gt;Utvecklingen av mäns och kvinnors hel – och deltidsarbete ser ut på följande sätt (figur 6.6).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p527 ft134"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td23"&gt;&lt;P class="p527 ft105"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td23"&gt;&lt;P class="p527 ft105"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td23"&gt;&lt;P class="p527 ft105"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td23"&gt;&lt;P class="p527 ft105"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td23"&gt;&lt;P class="p527 ft105"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td23"&gt;&lt;P class="p527 ft105"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td23"&gt;&lt;P class="p527 ft105"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td23"&gt;&lt;P class="p527 ft105"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td23"&gt;&lt;P class="p527 ft105"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;0&lt;/SPAN&gt;1970&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;1975&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;1980&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;1985&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft105"&gt;Män heltid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td81"&gt;&lt;P class="p16 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft105"&gt;Kvinnor heltid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td64"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td80"&gt;&lt;P class="p16 ft105"&gt;Män deltid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft105"&gt;Kvinnor deltid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p561 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SCB AKU och egen bearbetning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft33"&gt;Vi ser bl.a. att andelen deltidsarbetande män och kvinnor närmat sig sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; och att andelen heltidsarbetande män och kvinnor närmat sig sedan &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; början – något som bl.a. blev en effekt av &lt;NOBR&gt;1990-talskrisen.&lt;/NOBR&gt; Dock, skillnaden i genomsnittlig arbetstid är fortfarande betydande (se avsnitt 6.2.14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft7"&gt;Deltidsarbetet varierar mellan olika näringsgrenar. Det är högst inom vård och omsorg och lägst i industrin – typiska kvinno- respektive mansyrken.&lt;SPAN class="ft37"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Baseras bl.a. på SOU 2004:43 s. 71.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft15"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36151x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft33"&gt;Sverige har hög andel deltidssysselsatta såväl män som kvinnor vid jämförelse inom &lt;NOBR&gt;EU-27.&lt;/NOBR&gt; Andelen deltidssysselsatta män är högre endast i Nederländerna och i stort i samma nivå som i Danmark.&lt;SPAN class="ft64"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft33"&gt;Det finns ett samband mellan Sveriges höga sysselsättningsgrad (se avsnitt 6.2.3) och den höga andelen deltidssysselsatta. En hög sysselsättningsgrad kan ju enklast ”nås” genom hög andel deltids- sysselsatta eftersom måttet sysselsättningsgrad inte tar hänsyn till hur mycket personer arbetar utan endast hur många som arbetar. En konsekvens av detta är dock att det möjliggör för fler män och kvinnor att förena förvärvsarbete och föräldraskap vilket är svårare i många länder utanför Norden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Ungdomar i åldern &lt;NOBR&gt;16–24&lt;/NOBR&gt; år arbetar mer deltid än genomsnittet. Det förklaras till stor del av tillfälliga anställningar vid sidan av studier.&lt;SPAN class="ft86"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Deltidsarbete för såväl män som kvinnor är minst vanligt i åldersgruppen &lt;NOBR&gt;45–54&lt;/NOBR&gt; år. Detta torde förklaras av att för de flesta är då småbarnsåren över och mer tid kan läggas på arbetslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft44"&gt;Det finns personer som har ett andra arbete. Det är rimligt att anta att det för de allra flesta är en fråga om två deltidsarbeten. 2011 gällde detta för 8 procent av dem som var anställda. Förekomsten av ett andra arbete är vanligare i Sverige än i &lt;NOBR&gt;EU-27.&lt;SPAN class="ft60"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;European Commission 2013a s. 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Ds 2013:8 s. 105.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Eurostat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36152x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p566 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.2.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Mäns och kvinnors olika orsaker till deltidsarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft7"&gt;Män och kvinnor har skilda orsaker till att arbeta deltid (figur 6.7).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td83"&gt;&lt;P class="p304 ft105"&gt;Lämpligt heltidsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td83"&gt;&lt;P class="p499 ft121"&gt;saknas/söker heltid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td83"&gt;&lt;P class="p304 ft105"&gt;Vård av barn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td83"&gt;&lt;P class="p304 ft105"&gt;Vill inte heltidsarbeta,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td83"&gt;&lt;P class="p568 ft162"&gt;uppger inget skäl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p304 ft163"&gt;Egen sjukdom/nedsatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td83"&gt;&lt;P class="p569 ft121"&gt;arbetsförmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td83"&gt;&lt;P class="p304 ft105"&gt;Studier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td83"&gt;&lt;P class="p570 ft105"&gt;Arbetet är fysiskt och/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td83"&gt;&lt;P class="p304 ft105"&gt;eller psykiskt krävande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td83"&gt;&lt;P class="p304 ft105"&gt;Har flera jobb&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td83"&gt;&lt;P class="p302 ft105"&gt;Vård av både barn och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td83"&gt;&lt;P class="p304 ft162"&gt;vuxna anhöriga/släktingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p571 ft163"&gt;Vård av vuxna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td83"&gt;&lt;P class="p304 ft105"&gt;anhöriga/släktingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p304 ft105"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p572 ft105"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td83"&gt;&lt;P class="p304 ft105"&gt;Uppgift saknas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td72"&gt;&lt;P class="p572 ft105"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td72"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td83"&gt;&lt;P class="p573 ft105"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td74"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td72"&gt;&lt;P class="p403 ft105"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td83"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr15 td85"&gt;&lt;P class="p574 ft105"&gt;Antal i 1 &lt;NOBR&gt;000-tal&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p575 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SCB AKU och egen bearbetning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft7"&gt;Av figuren framgår att männens vanligaste orsaker är ”lämpligt heltidsarbete saknas/söker heltid”, ”egen sjukdom/nedsatt arbets- förmåga” och ”studier”. De tre vanligaste orsakerna för kvinnor är ”lämpligt heltidsarbete saknas/söker heltid”, ”vård av barn” samt ”vill inte heltidsarbeta, uppger inget skäl”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft7"&gt;Går vi cirka tio år tillbaka i tiden och jämför ser vi ingen större skillnad när det gäller orsaker till deltidsarbete.&lt;SPAN class="ft37"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;SOU 2005:66 s. 183.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft15"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36153x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft10"&gt;”Lämpligt heltidsarbete saknas/söker heltid”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;I figur 6.7 framträder, särskilt för kvinnor, denna orsak. Av figuren framgår att orsaken anges av 70 000 män och cirka 210 000 kvinnor (att t.ex. jämföra med de cirka 1 440 000 kvinnor som har heltids- arbete). Det är alltså här fråga om stora resurser som av olika skäl inte används på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Talen blir än större om man inkluderar ytterligare grupper. Det görs beräkningar av arbetslösa, undersysselsatta och latent arbets- sökande.&lt;SPAN class="ft37"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Tillsammans kallas dessa för det outnyttjade arbets- kraftsutbudet. I juli 2013 motsvarade det 540 000 heltidsarbeten med 40 timmars arbetsvecka. Männens andel av detta var cirka 55 procent&lt;SPAN class="ft37"&gt;54&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;”Vård av barn”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Regeringen har, som ett av sina fyra delmål för jämställdhets- politiken, ett delmål för hem- och omsorgsarbete&lt;SPAN class="ft37"&gt;55&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft13"&gt;Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft31"&gt;När det gäller vård av barn (som ingår i omsorgsdelmålet) kan vi se vi ett annorlunda mönster för män jämfört med kvinnor (tabell 6.2, se även figur 6.4 som dock avser arbetskraftsdeltagandet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB AKU och egna beräkningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB och egna beräkningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Prop. 2013/14:1 UO 14 s. 48.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36154x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td86"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p403 ft43"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td88"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p579 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SCB AKU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft7"&gt;För männen – och kvinnorna – har barnets ålder eller antalet barn inte stor betydelse för andelen som arbetar deltid, däremot kan den ju göra det i fråga om deltidens omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft7"&gt;Andelen män respektive kvinnor som arbetar deltid skiljer sig dock kraftfullt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft7"&gt;Intressant att notera är också den höga andel kvinnor som arbetar deltid också när yngsta barnet är 11 år eller mer. Man kan anta att dessa kvinnor arbetat deltid i minst 11 år. Då har det rimligen också påverkat kvinnans (och mannens) utveckling på arbetsmarknaden och ekonomi under lång tid, något som det med sannolikhet kommer att göra även många år framöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft7"&gt;Det är alltså här vi så tydligt ser de skilda mönster i hel- och deltidsarbete som bl.a. så starkt påverkar rollerna i familjen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft7"&gt;Vad gäller deltidsarbete är det värt notera det jämförelsevis omfattande deltidsarbetet bland kvinnor utan barn, något som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft15"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36155x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;rimligen är kopplat till svårigheten att få heltidsarbete, men kanske också äldre kvinnors sämre hälsa p.g.a. arbete inom vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft31"&gt;Det finns många orsaker till att inte ännu fler småbarnspappor arbetar deltid. Forskning visar&lt;SPAN class="ft127"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;att dessa bl.a. är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;låga hushållsinkomster; försvårar möjligheterna arbeta föräldra- deltid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;klass; pappor med högre tjänstemannayrken arbetar mer deltid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;antal anställningsår; kortare tids anställning kan försvåra ett uttag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;pappadeltid är ovanligare inom mansdominerade yrken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;förekomst av eventuell heltidsnorm på arbetsplatsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;chefens attityd till pappadeltid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;prestationsförväntningarna på arbetsplatsen; höga sådana kan försvåra ett uttag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft10"&gt;”Egen sjukdom/nedsatt arbetsförmåga”, ”Arbetet är fysiskt och/eller psykiskt krävande”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Dessa båda orsaker kan ha ett samband så till vida om t.ex. det fysiskt eller psykiskt krävande arbetet leder fram till nedsatt arbets- förmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Vi ser att för båda grupperna dominerar kvinnorna kraftigt särskilt när det gäller krävande arbetsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Vi har inte gått djupare in i orsakerna men det hävdas ibland i debatten att deltidsarbete bland kvinnor är en individuell lösning på ett strukturellt problem där kvinnor för att orka med sitt arbete arbetar deltid. Utefter samma argumentationslinje hävdas att detta är ett betydligt mindre problem för män då arbetsmiljöproblem inom t.ex. industrin tagits på mycket större allvar och lett till anpassningar av arbetsmiljön m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Larsson 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36156x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;”Vård av vuxna anhöriga/släktingar”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft44"&gt;Vad gäller vård av anhöriga och släktingar är det, igen, först värt erinra om ett av regeringens fyra delmål för jämställdhetspolitiken&lt;SPAN class="ft60"&gt;57&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft13"&gt;Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Anhörigomsorg som orsak till deltidsarbete har en jämställdhets- dimension vilken också blir tydlig i skillnaden i omfattning mellan män och kvinnor (figur 6.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Det är ofta vuxna döttrar som har uppgift att vårda sina vuxna anhöriga, vanligtvis föräldrarna. Om de vårdande är i förvärvsaktiv ålder blir deras förvärvsarbete och försörjning därför påverkad.&lt;SPAN class="ft86"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft44"&gt;Jämställdhetspolitiska utredningen drogs slutsatsen att äldre- omsorg måste synliggöras som jämställdhetspolitisk framtidsfråga&lt;SPAN class="ft60"&gt;59&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft103"&gt;I Sverige innebär minskningen av offentlig äldreomsorg sedan 1980- talet i kombination med framtidens demografiska utmaningar och välfärdstjänstesektorns organisering och finansiering ett politiskt vägskäl, där frågor om välfärd och jämställdhet är avgörande. Framtidens stora frågor är hur vi ska ha råd att ge den vård och omsorg som krävs för en åldrande befolkning, vilka som ska göra detta arbete och under vilka villkor det ska göras. I dessa frågor finns en tydlig könsdimension. Framförallt är kvinnor överrepresenterade som utförare av vård, både i det offentliga och privat. Både män och kvinnor vårdar äldre anhöriga, men kvinnor gör det mer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft7"&gt;Frågeställningen är än mer aktuell idag och debatten handlar i allt större utsträckning om hur omsorgen ska finansieras. Debatten utgår bl.a. från följande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;genom att det blir fler äldre i befolkningen kommer behovet av vård och omsorg att öka, dvs. det kommer att kosta mer att tillgodose behoven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;genom att antalet i förvärvsaktiv ålder i befolkningen minskar kommer skatteintäkterna från deras arbete att minska och därmed minskar möjligheterna att finansiera de ökande behoven av offentlig vård och omsorg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Prop. 2013/14:1 UO 14 s. 48.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Szebehely, Ulmanen och Sand 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SOU 2005:66 s. 345.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36157x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;givet dessa två punkter och den utveckling vi sett de senaste decennierna kommer behovet av anhörigomsorg att fortsätta att öka, en ökning som i sin tur riskerar att minska anhörigas förvärvsarbete och därigenom även minska skatteintäkterna. Detta är då bl.a. kopplat till att offentlig äldreomsorg har minskat.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft7"&gt;Till denna debatt hör också frågan om att män och kvinnor, bl.a. till följd av ökad medellivslängd, kan och bör arbeta längre, något som då påverkar bl.a. skatteintäkterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;I kapitel 4.5.2 kunde vi konstatera att till följd av den påtagliga skillnaden mellan antalet och andelen äldre gifta män och äldre gifta kvinnor är de äldre män som behöver hjälpa sina fruar med olika vårdinsatser i hemmet betydligt färre än de kvinnor som behöver stötta sina män. Därtill påverkar inte bara skillnader i livslängd utan också skillnader mellan könen när det gäller sjukdomsmönster och partnerval utifrån ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Äldre män får oftare än äldre kvinnor stöd av sina partners. För en kvinna kan det vara så att när hon behöver hjälp har hon mer sällan sin man kvar i livet eller är han för sjuk för att kunna hjälpa. Äldre kvinnor blir därför mer beroende av hjälp utanför hushållet bl.a. av döttrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Anhörigomsorgen är alltså en central utmaning på såväl familje- som samhällsnivå och den har i sig jämställdhetsaspekter. Den har också jämlikhetsaspekter med avseende på t.ex. skilda privata finanseringsmöjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Szebehely och Ulmanen 2012. .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36158x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.2.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Män förvärvsarbetar mer faktiskt tid än kvinnor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft44"&gt;Ovan har vi bl.a. behandlat deltidsarbete. Ett kanske än mer intressant mått är de genomsnittligt faktiskt arbetade timmarna (figur 6.8)&lt;SPAN class="ft60"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td89"&gt;&lt;P class="p16 ft105"&gt;Timmar per vecka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;P class="p596 ft105"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td91"&gt;&lt;P class="p596 ft105"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr39 td19"&gt;&lt;P class="p597 ft105"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td91"&gt;&lt;P class="p596 ft105"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td91"&gt;&lt;P class="p596 ft105"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td91"&gt;&lt;P class="p596 ft105"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td91"&gt;&lt;P class="p596 ft105"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td19"&gt;&lt;P class="p597 ft105"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;P class="p596 ft105"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td91"&gt;&lt;P class="p596 ft105"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td91"&gt;&lt;P class="p596 ft105"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;P class="p596 ft105"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td91"&gt;&lt;P class="p598 ft105"&gt;1985&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td82"&gt;&lt;P class="p299 ft105"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td90"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td55"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p599 ft105"&gt;Observera att värdeaxeln är bruten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SCB AKU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft7"&gt;Det finns, som synes i figuren, en svag ökning uppåt under senare år totalt sett som beror på att kvinnors arbetstid har ökat stadigt. För män har istället arbetstiden per vecka minskat något och då framför allt under &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Sett till hela perioden arbetar dock män nästan lika mycket 2011 som 1987.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Småbarnspappor arbetar i genomsnitt färre timmar per vecka sedan några år tillbaka än män utan barn (figur 6.9, notera i denna figur att timaxeln är bruten på annat sätt axeln i figur 6.8).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Faktiskt arbetade timmar = vanligen arbetade timmar – frånvaro + övertid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36159x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p602 ft105"&gt;Timmar per vecka&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td64"&gt;&lt;P class="p527 ft105"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p527 ft105"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr46 td94"&gt;&lt;P class="p300 ft105"&gt;Med barn under 19 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td64"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p527 ft105"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p527 ft105"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p527 ft105"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td92"&gt;&lt;P class="p597 ft105"&gt;Med barn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p597 ft105"&gt;under 7 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td64"&gt;&lt;P class="p527 ft105"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p527 ft105"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td93"&gt;&lt;P class="p603 ft105"&gt;Utan barn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p570 ft105"&gt;under 19 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td64"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p527 ft105"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p527 ft105"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td55"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;1985&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p479 ft105"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p570 ft105"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p604 ft105"&gt;Observera att värdeaxeln är bruten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SCB AKU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft8"&gt;Vi ser bl.a. att arbetstiden för män med barn under 19 år minskat över perioden, att arbetstiden för män utan barn under 19 år ökat något – men ändå notabelt ligger &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; timmar lägre än pappornas. Måhända är den traditionella familjeförsörjarrollen en förklaring, måhända slår det i statistiken igenom att den omfattar män från 16 års ålder. Största minskningen gäller män med barn under 7 år, något som ur jämställdhetssynpunkt får beskrivas som positivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Till skillnad från småbarnspappornas arbetstid ökar den genom- snittliga arbetstiden för småbarnsmammor sedan länge.&lt;SPAN class="ft86"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Skillnaden mellan könen i fråga om mäns och kvinnors genom- snittliga arbetstid minskar mest bland småbarnsföräldrar (figur 6.10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;29 timmar för kvinnor utan barn, 27 för kvinnor med barn under 19 år och 23 för kvinnor med barn under 7 år. Källa: SCB 2012e s. 14 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft15"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36160x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p608 ft105"&gt;Timmar per vecka&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td63"&gt;&lt;P class="p609 ft121"&gt;Utan barn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td96"&gt;&lt;P class="p610 ft163"&gt;Med barn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td47"&gt;&lt;P class="p499 ft163"&gt;Med barn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p609 ft121"&gt;under 19 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p610 ft121"&gt;under 19 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td47"&gt;&lt;P class="p499 ft121"&gt;under 7 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p611 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SCB AKU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;Under slutet av 1980- och början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; var skillnaden mellan småbarnsföräldrar något mer än två arbetsdagar per vecka, runt 17 timmar. Under framförallt &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; minskar pappornas arbetstid relativt konstant medan mammornas ökar. Skillnaden på nästan två arbetsdagar har minskat till omkring 10 timmar. Skillnaden är fortfarande stor, men män och kvinnor närmar sig tydligt varandra vad gäller arbetstid.&lt;SPAN class="ft37"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.2.15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Män är i lägre grad än kvinnor frånvarande från sina arbeten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft41"&gt;Män är genomgående mindre frånvarande från sina arbeten. Mäns lägre frånvaro 2012 förklaras till allra största delen av deras, i förhållandena till kvinnors, mindre uttag av föräldrapenning&lt;SPAN class="ft129"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;(se kapitel 7.1.2) och lägre sjukfrånvaro&lt;SPAN class="ft129"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;(se kapitel 8.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB AKU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Män 1,6 procent, kvinnor 5,0 procent 2012. Källa: SCB AKUb.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Män 2,5procent, kvinnor 4,0 procent 2012. Källa: SCB AKUb.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36161x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p614 ft7"&gt;I åldersspannet &lt;NOBR&gt;25–39&lt;/NOBR&gt; år var männens totala frånvaro betydligt lägre än kvinnors, med en största differens i åldersgruppen &lt;NOBR&gt;30–34&lt;/NOBR&gt; år.&lt;SPAN class="ft37"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Den stora skillnaden ligger i uttaget av föräldraledighet. Exempelvis hade kvinnorna i åldern &lt;NOBR&gt;30–34&lt;/NOBR&gt; år fyra gånger så hög andel föräldrapenning som männen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Detta förhållande har, som vi påpekar flera gånger i vårt betänkande, klara positiva konsekvenser för män som grupp och klara negativa för kvinnor som grupp. Det påverkar &lt;NOBR&gt;löne-,&lt;/NOBR&gt; inkomst- och karriärutveckling, pensioner och kan därmed ha stor betydelse vid en eventuell separation.&lt;SPAN class="ft37"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.2.16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Män arbetar mer övertid än kvinnor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Män arbetar fler övertidstimmar (betalda och obetalda) per vecka än kvinnor.&lt;SPAN class="ft37"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;Orsaken till att personer arbetar mer än normal tid har undersökts i Norge.&lt;SPAN class="ft37"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;Bland de förvalda alternativen i en enkät- undersökning valde de flesta ”Min arbetsplats erfordrar det”&lt;SPAN class="ft37"&gt;70&lt;/SPAN&gt;. På andra plats kom ”Eftersom arbete har en viktig roll i mitt liv”&lt;SPAN class="ft37"&gt;71&lt;/SPAN&gt;, på tredje ”Övriga skäl”&lt;SPAN class="ft37"&gt;72&lt;/SPAN&gt;, på fjärde ”Jag gör så för att upprätthålla min eller min familjs levnadsstandard”&lt;SPAN class="ft37"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;och på femte ”Det är nöd- vändigt för min karriär”&lt;SPAN class="ft37"&gt;74&lt;/SPAN&gt;. Könsskillnaderna i denna undersökning var inte markanta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft7"&gt;När man studerar undersökningsresultaten för föräldrar till småbarn &lt;NOBR&gt;(0–6&lt;/NOBR&gt; år) finner vi ett annat mönster. För dessa föräldrar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft8"&gt;ökar andelen män som svarar med ”karriäralternativet”&lt;SPAN class="ft86"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;medan det minskar för kvinnor&lt;SPAN class="ft86"&gt;76&lt;/SPAN&gt;. När det gäller &lt;NOBR&gt;”viktig-roll-alternativet”&lt;/NOBR&gt; ökar männens siffra marginellt medan kvinnors minskar påtagligt.&lt;SPAN class="ft86"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Så, när barnet eller barnen kommer blir arbetet relativt sett viktigare för mannen och relativt sett mindre viktigt för kvinnan. Alternativt uttryckt, när barnet kommer prioriterar mannen arbetet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Män 21 procent, kvinnor 33 procent. SCB AKUb s. 13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Som en indikation: 52 000 män gifte sig 2012 och samma år skilde sig 23 000 män.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Män 1,4 timmar, kvinnor 0,9 timmar. SCB AKUb s. 17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Holter, Svare och Egeland 2009 s. 30 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Män 42 procent, kvinnor 37 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Män 28 procent, kvinnor 30 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Män 13 procent, kvinnor 18 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Män 12 procent, kvinnor 12 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Män 5 procent, kvinnor 3 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;5 procent mot 9 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;3 procent mot 2 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;30 procent till 21 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36162x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;det betalda (för familjens räkning?) medan kvinnan prioriterar familjen, det obetalda arbetet. (Se tidigare diskussioner om rollerna i familjen.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.2.17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Män arbetar i mindre grad än kvinnor obekväm arbetstid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft8"&gt;Av samtliga sysselsatta var det 39 procent som arbetade obekväma arbetstider under 2012.&lt;SPAN class="ft86"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;Den vanligaste formen av obekväm arbetstid var helgarbete, &lt;NOBR&gt;1/3-del&lt;/NOBR&gt; av de sysselsatta arbetade helg under 2012. Nästan lika många arbetade kvällar. 20 procent arbetade skift medan 13 procent arbetade nätter. Det var färre män än kvinnor som arbetade på obekväma arbetstider.&lt;SPAN class="ft86"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Helg-,&lt;/NOBR&gt; kvälls- och skiftarbete var vanligare bland kvinnor avhängigt av att de arbetar inom vård och omsorg. Nattarbete var vanligare bland män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Hemarbete och övrig tidsanvändning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft33"&gt;I avsnitt 6.2 har vi behandlat förvärvsarbete – det betalda arbetet. Här ska vi, baserat på bl.a. SCB:s tidsanvändningsundersökningar&lt;SPAN class="ft64"&gt;80&lt;/SPAN&gt;, förutom förvärvsarbete, även studera hemarbetet – det obetalda arbetet samt övrig tidsanvändning&lt;SPAN class="ft64"&gt;81&lt;/SPAN&gt;. Vi kommer att se att det grundmönster vi tidigare sett – män förvärvsarbetar fler timmar än kvinnor – också, och föga förvånande går igen, när tidsstudier görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;I begreppet hemarbete ingår här hushållsarbete, underhålls- arbete (sköta tomt och trädgård, renovera hus, tvätta bil etc.), omsorg om egna barn, omsorg om andra, inköp av varor och tjänster, annat hemarbete och resor i samarbete med hemarbete.&lt;SPAN class="ft86"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB AKU arbetad tid 2012 s. 21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Män 37 procent, kvinnor 42 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Framställningen bygger till stor del på SCB:s tidsanvändningsundersökningar, TA (bl. a. SCB 2012b). SCB TA 2010/11 bygger på tidsdagsböcker där 3 300 personer i åldern &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;15–84&lt;/NOBR&gt; år beskrivit sina aktiviteter under vardag och helg) samt data och undersökningar från European Institute for Gender Equality (EIGE), Europeiska kommissionen, Norge (undersökningen 2007 i Norge, som presenteras i Holter, Svare och Egeland 2009 ), redovisar i stora delar samma resultat vad gäller tidsanvändning som SCB TA och OECD. Vårt fokus på SCB TA innebär att klassificeringarna av tid m.m. i dessa undersökningar – som naturligtvis kan diskuteras, påtagligt påverkar presentationen i detta avsnitt. SCBs klassificering framgår av SCB 2012b. 147. Fokus i avsnitt 6.3 ligger på åldersgruppen &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Detta avsnitt, 6.3, bygger på vår underlagsrapport &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Mäns användning av tiden&lt;/SPAN&gt;, bilaga 16 till vårt betänkande. Rapporten innehåller bl.a. mer av fakta, tidsserier, jämförelser inom Norden, EU och OECD, m.m. än de som här presenteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SCB 2012b s. 66.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36163x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p616 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;En översikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft7"&gt;Som vi tidigare sett, avsnitt 6.1, finns det markanta skillnader mellan hur män och kvinnor fördelar sin tillgängliga tid. Vi kan också här se hur tidsanvändningen förändrats under de senaste decennierna (figur 6.11).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SCB TA i SCB 2012c s. 38.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft15"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36164x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p521 ft7"&gt;Vi ser här och baserat på andra uppgifter från SCB&lt;SPAN class="ft37"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;bl.a. följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Män förvärvsarbetar mer tid än kvinnor. Ett genomsnittligt vardagsdygn är skillnaden mellan män och kvinnor närmare 90 minuter (mannen arbetar 7 timmar och kvinnan 5,5). På veckosluten är situationen annorlunda. Då förvärvsarbetar män några minuter mindre än kvinnor.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;Män har minskat sin förvärvsarbetstid med cirka 35 minuter per vardagsdygn sedan början av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Orsaken är att det är en mindre andel av männen som förvärvsarbetar 2010 jämfört med för 20 år sedan. Dessutom har den genomsnittliga förvärvs- arbetstiden minskat med cirka 25 minuter per dygn för dem som verkligen förvärvsarbetat.&lt;SPAN class="ft64"&gt;85 &lt;/SPAN&gt;Under samma period har kvinnor ökat förvärvsarbetstiden med cirka 30 minuter per vardags- dygn.&lt;SPAN class="ft64"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;Det sker därmed, som vi sett tidigare (avsnitt 6.2.14), ett närmande mellan könen när det gäller förvärvsarbetstiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Män hemarbetar mindre tid än kvinnor. I genomsnitt hem- arbetar männen cirka 45 minuter mindre än kvinnor per vecko- dag (på veckans alla dagar). Det finns en tendens till ett närmande mellan könen till följd av att sedan början av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; män hemarbetar något mer och kvinnor markant mindre, minus 60 minuter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Män lägger mindre tid än kvinnor på sina personliga behov. Män ägnar sig cirka 20 minuter mindre per veckodag än kvinnor åt dessa. Kvinnor ökar sin tid för denna aktivitet. Tiden för personliga behovet sömn är i stort lika mellan könen.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Män lägger mer på sin fria tid än kvinnor. Män ägnar sig cirka 20 minuter mer per veckodag åt denna aktivitet. Den fria tiden har ökat för både män och kvinnor sedan början av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB 2012b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Att männen förvärvsarbetar mer än kvinnorna på vardagar beror på att dels det är en större andel män som är sysselsatta, dels män arbetar deltid i mindre omfattning än kvinnor. Att kvinnor arbetar mer vid veckosluten har att göra med att de arbetar inom vård och omsorg m.m. Källa: SCB 2012b s. 49.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB 2012b s. 45.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SCB 2012b s. 52.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SCB 2012b s. 86.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36165x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;I jämförelse med kvinnor lägger män något mindre tid på utbild- ning. Män ägnar sig cirka 20 minuter per veckodag åt denna aktivitet. Tiden för utbildning har ökat med ett par minuter för både män och kvinnor sedan början av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft41"&gt;Över de 20 åren kan vi alltså se en utveckling där män förvärvs- arbetar mindre och kvinnor förvärvsarbetar mer. Vi kan också se att mäns hemarbete är i stort konstant medan kvinnors har minskat. Detta är alltså bilden i stort – mycket liten skillnad mellan mäns och kvinnors totala arbete men inom ramen för detta ägnar sig männen mer åt betalt arbete och kvinnor mer åt obetalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Mål för hem- och omsorgsarbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft41"&gt;Regeringen har, vilket vi tidigare berört som ett av sina fyra delmål för jämställdhetspolitiken, ett delmål för hem- och omsorgsarbete&lt;SPAN class="ft129"&gt;88&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft13"&gt;Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft7"&gt;Det är som framgår ovan en bit kvar innan detta mål är uppfyllt. Även inom EU finns liknande mål&lt;SPAN class="ft37"&gt;89&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft103"&gt;Employment – better participation of men in family life increases women’s opportunities for labour market participation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft13"&gt;Social inclusion – increasing men’s share of &lt;NOBR&gt;care-giving&lt;/NOBR&gt; and domestic work fosters men’s inclusion in family life as well as women’s inclusion in professional life.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Omfattningen av det obetalda hemarbetet uppmärksammas alltså även på europeisk nivå.&lt;SPAN class="ft37"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;I den grupperingen har Sverige den mest jämställda fördelningen. Men, kvinnor gör mer obetalt arbete än män i alla länder.&lt;SPAN class="ft37"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Prop. 2013/14:1 UO 14 s. 48.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;European Commission 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;European Commission 2013b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;OECD 2011 s 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36166x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Bland männen förvärvsarbetar de sammanboende mest&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft7"&gt;Det finns förutom skillnader mellan könen stora skillnader mellan individer och grupper av båda könen. En sådan skillnad mellan könen relateras till familjecykel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Baserat på uppgifter från SCB&lt;SPAN class="ft37"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;kan vi bl.a. notera följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;De tre grupper som förvärvsarbetar flest timmar per dag är i ordning sammanboende män med barn (minst 7 år gamla), sammanboende män med småbarn (högst 7 år gamla) och sammanboende män &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;45–64&lt;/NOBR&gt; år som är barnlösa (jämför med avsnitt 6.2.14&lt;SPAN class="ft37"&gt;93&lt;/SPAN&gt;). Bland männen är det alltså papporna som arbetar flest antal timmar. Mönstret sammanfaller delvis för kvinnor med den markanta skillnaden att tiden för förvärvsarbete för samman- boende kvinnor som är småbarnsföräldrar är betydligt lägre än för männen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;De tre grupper bland män som hemarbetar flest timmar är, i ordning, sammanboende män med småbarn, därnäst samman- boende 65 år och äldre och sammanboende män med barn minst 7 år gamla. Kvinnorna i samtliga grupper hemarbetar mer än männen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Det finns ett tydligt mönster; sammanboende småbarnsföräldrar arbetar mest.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Minst antal timmar för fritid har sammanboende småbarns- föräldrar och skillnaden mellan könen är liten. Fritiden för åldersgruppen 65 och äldre är, föga förvånande, den jämförelse- vis högsta och skillnaden mellan könen i den gruppen är liten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft7"&gt;Totalt sett kan vi alltså bl.a. konstatera att de som förvärvsarbetar mest är de sammanboende männen &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år&lt;SPAN class="ft37"&gt;94 &lt;/SPAN&gt;och att, bland männen de män som är sammanboende, småbarnsföräldrarna ägnar sig mest åt obetalt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Främst 2012b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Det finns här vissa skillnader i resultaten bl.a. till följd av att åldersgrupperna är olika.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SCB AKU visar samma resultat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36167x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p632 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Männen gör det mesta av underhållsarbetet, kvinnor det mesta av hushållsarbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft7"&gt;I hushållsarbete ingår olika aktiviteter. SCB har valt en gruppering i åtta delaktiviteter&lt;SPAN class="ft37"&gt;95&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;Baserat på uppgifter från SCB&lt;SPAN class="ft37"&gt;96 &lt;/SPAN&gt;kan vi bl.a. notera följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Män lägger påtagligt mindre tid per dag åt matlagning än kvinnor men ett klart närmande mellan könen sker genom att männen ökar sin tid och kvinnorna minskar sin.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Män lägger påtagligt mindre tid per dag åt diskning och avduk- ning men ett klart närmande mellan könen sker genom att kvinnor minskar sin tid på denna aktivitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Män lägger cirka hälften så mycket tid som kvinnor på städning av bostaden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Män lägger i förhållande till kvinnor &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2/3-delar&lt;/NOBR&gt; mindre tid på tvätt och strykning men ett klart närmande mellan könen sker genom att männen ökar sin tid och kvinnorna minskar sin. Tvättning och strykning är dock den mest ojämställda hushålls- sysslan.&lt;SPAN class="ft37"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;När det gäller underhållsarbetet lägger män lägger dubbelt så mycket tid som kvinnor på detta&lt;SPAN class="ft37"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;men en total minskning sker genom att både män och kvinnor minskar sin tid. Den mest ojämställda underhållsaktiviteten är reparationer och underhåll av hushållets fordon, den mest jämställda att rasta hunden.&lt;SPAN class="ft37"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Även om skillnaderna i tidsåtgång per dag mellan könen kan vara liten är den totala skillnaden, 45 minuter per dag, inte liten. Detta inte minst om man beaktar hur mycket faktisk ”ledig tid” det finns tillgänglig för en heltids- eller näst intill heltidsarbetande person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Matlagning, brödbakning, egenproduktion av matvaror, diskning och avdukning, städning av bostaden, tvätt och strykning, vård och tillverkning av kläder samt eldning och vedhuggning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB 2012b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB 2012a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Sköta tomt och trädgård, renovera hus, tvätta bil, etc.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SCB 2012b s. 71 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36168x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p635 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;På vardagar tillbringar papporna 2 timmar mindre med barnen än mammorna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft7"&gt;Det finns påtagliga skillnader mellan den tid pappor och mammor ägnar åt sina barn och hur de umgås med sina barn (figur 6.12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;SCB 2012b s. 74.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft7"&gt;Vi ser här och baserat på andra uppgifter från SCB&lt;SPAN class="ft37"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;att män ägnar mindre tid åt barnen än kvinnor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;att ett närmande mellan könen över tid sker genom att männen ökar sin tid för omsorg om barnen och kvinnorna minskar sin&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;att män och kvinnor när det gäller barnomsorg ägnar mest tid åt tillsynen av barnen, männen mindre tid än kvinnorna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;SCB 2012b s. 73 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft15"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36169x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;att småbarnsmammorna ägnar mer än 2 timmar per dygn åt barnomsorg, mammorna till äldre barn ½ timme.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft7"&gt;För de män och kvinnor som lever i ett familjeförhållande gäller att föräldrar i genomsnitt tillbringar mellan 5 och 9 timmar av dygnet med sina barn beroende på vilken dag det är, vardag eller veckoslut. På vardagar tillbringar papporna cirka 2 timmar mindre med barnen än mammorna, något som till stor del beror på att papporna ägnar mer tid åt förvärvsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;På veckosluten då papporna och mammorna ägnar i stort lika mycket tid åt förvärvsarbete tillbringar papporna närmare 1,5 timme mindre med barnen än mammorna.&lt;SPAN class="ft37"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;När det gäller skillnader mellan barnens kön kan bl.a. noteras att i familjer med endast flickor tillbringar mammorna i genomsnitt drygt 3 timmar mer per dygn med barnen än vad papporna gör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft31"&gt;Frågan om umgänget med barn gäller förstås inte bara tiden i timmar utan vad man gör när man tillbringar tid med barnen. Här kan vi bl.a. se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;att i familjer med pojke/pojkar pappor hemarbetar med sin/a pojke/ar i närheten cirka 30 minuter mindre per dygn än vad mammorna gör&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;att i familjer med enbart pojke/ar papporna ägnar mer tid åt Tv- tittande tillsammans med barnen än vad mammorna gör.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Sammantaget kan man av detta avsnitt, 6.3.5, konstatera, vilket vi tidigare gjort, att pappor ägnar mindre tid åt barnen än mammor. Detta kan delvis förklaras som en konsekvens av att pappor förvärvsarbetar mer men det förklarar inte skillnaden vid veckosluten. Värt att notera är också mammors tidsmässigt tätare koppling till sina döttrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Mäns olika inkomst, utbildning och uppfattningar om jämställdhet påverkar omfattningen av hemarbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft31"&gt;Vid en stor svensk undersökning i början på &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; fann man att de mest konservativa männen i fråga om arbetsfördelning i hemmet var de över 45 år och de med låg utbildning.&lt;SPAN class="ft127"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB 2012b s. 75.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ds A 1983:2 bil. 2 s. 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36170x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;Baserat på uppgifter avseende 2010/2011 kan man se att i stort gäller att med stigande ålder ökar männen med förgymnasial utbildning, gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning större än 2 år sitt hemarbete. Motsvarande gäller inte för män med eftergymnasial utbildning kortare än 2 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;I stort gäller också att med stigande ålder i intervallen &lt;NOBR&gt;18–29&lt;/NOBR&gt; år respektive &lt;NOBR&gt;30–49&lt;/NOBR&gt; år och längre utbildning männen ökar sitt hem- arbete. Något tydligt mönster finns dock inte vad gäller män i andra åldersintervall.&lt;SPAN class="ft37"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;I Norge har gjorts en detaljerad undersökning av sambanden mellan inkomst, utbildning och mäns andel av hushållsarbete och omsorgsarbete.&lt;SPAN class="ft37"&gt;104 &lt;/SPAN&gt;Några av resultaten i denna var följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;För män med högre utbildning gäller att det är en tredjedel mer sannolikt (likely) att de gör en stor del av hushållsarbetet jäm- fört med män med lägre utbildning. För män med höga inkoms- ter är det mindre sannolikt att de delar lika, speciellt inte om deras fruar eller partners har lägre inkomst.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Sannolikheten att en man gör en stor del av arbetet med att ta hand om barn ökar med utbildning (cirka 40 procent). Sannolik- heten minskar dock med inkomst (cirka 15 procent), särskilt om partnern har en lägre inkomst.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Män med jämställdhetsnormer och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-uppfattningar&lt;/NOBR&gt; visade en tredjedel högre sannolikhet att delta i hushållsarbetet och en 10- procentig högre sannolikhet att delta i omsorgen om barn, jäm- fört med män med mindre av jämställdhetsnormer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Det är inte en ensam faktor som är relaterad till mäns involve- ring i hemarbete utan flera. Det är normer och uppfattningar om att jämställdhet ska råda, jämställda inkomster och resurser i relationen, yngre ålder och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-traditionell&lt;/NOBR&gt; könsidentiteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Även om 80 procent av männen höll med om att hushållsarbete och betalt arbete ska delas lika och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;30–40&lt;/NOBR&gt; procent faktiskt upp- nådde en någorlunda balans så beskrev de flesta av responden- terna en traditionell fördelning av ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft7"&gt;Liknande resultat har noterats på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;SPAN class="ft37"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;SCB 2013b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Holter, Svare och Egeland 2013 s. 83.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;European Commission 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36171x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Vi ser alltså här en tendens som tonar fram när det gäller mycket av jämställdheten. Jämställdheten har en koppling till den egna attityden till jämställdhet – ju positivare attityd till jämställdhet desto mer jämställt handlande, till utbildningsnivå – ju högre utbildning desto mer jämställt i hemmet, till inkomstnivå – män med medelinkomster (vare sig högsta eller lägsta skikten) har ett mer jämställt agerande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Var sjätte man anser sig göra för litet i hushållet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;I avsnitt &lt;NOBR&gt;6.3.1–6.3.6&lt;/NOBR&gt; har vi berört resultat från tidsundersökningar. Som komplement till detta är det intressant att studera hur sammanboende män och kvinnor upplever sin arbetsfördelning i hemmet (figur 6.13).&lt;SPAN class="ft37"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft105"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft105"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36171xi2.jpg" id="inl_img1"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36171xi3.jpg" id="inl_img2"&gt; Kvinnor &lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36171xi4.jpg" id="inl_img3"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36171xi5.jpg" id="inl_img4"&gt; Män&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td21"&gt;&lt;P class="p649 ft105"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td21"&gt;&lt;P class="p649 ft105"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td21"&gt;&lt;P class="p649 ft105"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td21"&gt;&lt;P class="p649 ft105"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td21"&gt;&lt;P class="p649 ft105"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td21"&gt;&lt;P class="p649 ft105"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p650 ft105"&gt;Gör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft105"&gt;Gör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft105"&gt;Delar lika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p651 ft121"&gt;Gör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p403 ft105"&gt;Gör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td21"&gt;&lt;P class="p652 ft105"&gt;nästan allt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td97"&gt;&lt;P class="p411 ft105"&gt;mer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p653 ft105"&gt;mindre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft105"&gt;nästan inget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p650 ft170"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SCB 2011.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p594 ft7"&gt;Vi kan av detta bl.a. konstatera att när det gällde ”Delar lika” fanns en någorlunda samstämmig bild i undersökningen mellan könen men att upplevelserna i övrigt skiljde tämligen markant åt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Vad gällde skillnader mellan nedan nämnda grupperingar fann man bl.a. följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;106 &lt;/SPAN&gt;SCB 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36172x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p655 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Region: de personer som bodde i mindre orter följde, och i viss mån förstärkte det mönster som finns i diagrammet ovan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Ålder: här var det svårt att finna någon tydlig skillnad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utbildning: ju längre utbildning personerna hade desto jämnare var fördelningen av arbetsuppgifterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Föräldraledighet: pappor som varit föräldralediga mer än en månad uppgav i större utsträckning att man delade hushållsarbete lika jämfört med dem som varit föräldralediga en kortare tid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Förvärvsarbete: bland de män som tjänade mer än sin maka/make/sambo var det en större andel som uppgav att de gjorde mindre hushållsarbete än sin partner jämfört med den grupp av män som tjänade mindre än sin maka/make/sambo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft105"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft105"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36172xi2.jpg" id="inl_img1"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36172xi3.jpg" id="inl_img2"&gt; Kvinnor &lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36172xi4.jpg" id="inl_img3"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36172xi5.jpg" id="inl_img4"&gt; Män&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td98"&gt;&lt;P class="p649 ft105"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td98"&gt;&lt;P class="p649 ft105"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td98"&gt;&lt;P class="p649 ft105"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td98"&gt;&lt;P class="p649 ft105"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td98"&gt;&lt;P class="p649 ft105"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td98"&gt;&lt;P class="p649 ft105"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td98"&gt;&lt;P class="p658 ft105"&gt;Gör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft105"&gt;Gör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft105"&gt;Delar lika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p659 ft105"&gt;Gör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p403 ft105"&gt;Gör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td98"&gt;&lt;P class="p652 ft105"&gt;nästan allt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td97"&gt;&lt;P class="p411 ft105"&gt;mer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p653 ft105"&gt;mindre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft105"&gt;nästan inget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td98"&gt;&lt;P class="p658 ft170"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SCB 2011.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p394 ft31"&gt;Även här kan vi se en någorlunda samstämmig uppfattning om ”Delar lika” men i övrigt är det markanta skillnader i uppfattning mellan könen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft15"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36173x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p649 ft105"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td21"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft105"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td70"&gt;&lt;P class="p29 ft105"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td21"&gt;&lt;P class="p649 ft105"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td21"&gt;&lt;P class="p649 ft105"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td21"&gt;&lt;P class="p649 ft105"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td21"&gt;&lt;P class="p649 ft105"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td21"&gt;&lt;P class="p649 ft105"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td21"&gt;&lt;P class="p649 ft105"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p650 ft105"&gt;Gör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft105"&gt;Gör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft105"&gt;Delar lika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td99"&gt;&lt;P class="p661 ft121"&gt;Gör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft105"&gt;Gör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td21"&gt;&lt;P class="p652 ft105"&gt;nästan allt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td97"&gt;&lt;P class="p411 ft105"&gt;mer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td99"&gt;&lt;P class="p499 ft105"&gt;mindre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr35 td100"&gt;&lt;P class="p509 ft105"&gt;nästan inget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td21"&gt;&lt;P class="p650 ft170"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SCB 2011.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td97"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p594 ft7"&gt;Igen, vi ser en stor samstämmighet när det gäller ”Delar lika” men en påtaglig skillnad i övrigt mellan könen. De män som varit föräldralediga mer än en månad uppgav i större utsträckning än övriga att de delade omsorgsarbetet lika med sin partner.&lt;SPAN class="ft37"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Det finns således en del likheter mellan resultatet av denna undersökning och de resultat vi nämnde ovan (avsnitt 6.3.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;I den svenska undersökningen fann man även en könsskillnad när det gällde tillfredsställelsen med fördelningen av arbetet i hus- hållet (tabell 6.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SCB 2011 s. 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft44"&gt;Vi ser alltså att även om det rådde en samstämmighet mellan &lt;NOBR&gt;71–79&lt;/NOBR&gt; procent av männen och kvinnorna om att arbetsfördelningen var bra, det rådde en annan ”samstämmighet” i att övriga män ansåg att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;107 &lt;/SPAN&gt;SCB 2011 s. 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36174x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p431 ft7"&gt;de själva gjorde för litet och övriga kvinnor att de själva gjorde för mycket. Begreppet &lt;NOBR&gt;”i-princip-mannen”&lt;SPAN class="ft37"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt; &lt;/SPAN&gt;får här en tydlig belys- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Mäns – och kvinnors – största fritidsaktivitet är TV och radio&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft7"&gt;I SCB:s tidsanvändningsundersökningar delas fritidsaktiviteter upp i nio delaktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft7"&gt;Baserat på uppgifter från SCB&lt;SPAN class="ft37"&gt;109 &lt;/SPAN&gt;kan vi bl.a. notera. följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Mäns, i tid mätt, tre största fritidsaktiviteter är, i ordning, TV och radio, hobbies och social samvaro. Kvinnor har samma tre med undantaget att social samvaro för dem kommer på andra plats och hobbies på tredje.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Män och kvinnor lägger numera ungefär lika mycket tid på idrotts- och friluftsaktiviteter. Det finns dock stora skillnader med avseende på familjecykel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Män lägger något mindre tid på social samvaro än kvinnor men båda minskar sin tid för detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Män och kvinnor lägger mycket och allt mer tid på TV och radio. I genomsnitt lägger mannen cirka 120 minuter per dygn åt detta, kvinnan cirka 100 minuter. Minst tid lägger samman- boende småbarnsföräldrar, cirka 100 minuter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.3.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Män ägnar sig mer åt motion utomhus, jakt och fiske än kvinnor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft7"&gt;Som ovan konstaterats (avsnitt 6.3.8) lägger numera män och kvinnor ungefär samma tid på idrotts- och friluftsaktiviteter. Det finns dock stora skillnader mellan vad män och kvinnor ägnar sig åt relaterat till familjecykel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft7"&gt;Baserat på uppgifter från SCB&lt;SPAN class="ft37"&gt;110 &lt;/SPAN&gt;kan vi bl.a. notera följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Ds A 1983:2 s. 53.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;SCB 2012b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;SCB 2012b, SCB TA 2010/11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft15"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36175x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Män ägnar sig påtagligt mer än kvinnor åt jakt, fiske, idrott och motion utomhus och bilutflykter. Kvinnor ägnar sig påtagligt mer åt promenader i skog och mark.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;När det gäller jakt och män är det bland männen särskilt sammanboende småbarnsföräldrar och barnlösa &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;45–64-åriga&lt;/NOBR&gt; sammanboende män som ägnar sig åt detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;När det gäller fiske och män dominerar bland männen samman- boende småbarnsföräldrar och barnlösa &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;45–64-åriga&lt;/NOBR&gt; samman- boende män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;När det gäller idrott och motion utomhus dominerar bland männen gruppen barnlösa sammanboende i åldrarna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;20–44&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;När det gäller bilutflykter dominerar bland männen gruppen barnlösa ensamstående &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;45–64&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft7"&gt;Totalt sett kan vi konstatera att även om skillnaderna mellan könen inte är stora det finns en traditionell fördelning av hur könen fördelar sin tid när det gäller idrotts- och friluftsaktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft7"&gt;Klassiskt manliga aktiviteter som jakt och fiske ”står sig”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Summering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;I detta kapitel har vi presenterat en stor mängd fakta. Vi har också fört vissa analytiska resonemang men eftersom det pågår annat utredningsarbete kring jämställdheten i arbetslivet&lt;SPAN class="ft37"&gt;111 &lt;/SPAN&gt;har vi begränsat våra analyser. Kortfattat kan vi summera att traditionella mönster mellan män och kvinnor till stor del lever kvar när det gäller såväl förvärvsarbete som hem- och omsorgsarbete men skillnaderna minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft7"&gt;Mer i detalj ser det ut på följande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Män förvärvsarbetar i högre omfattning än kvinnor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Det är en större andel av männen som finns i arbetskraften jämfört med andelen av kvinnorna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Män har högre sysselsättningsgrad men skillnaderna minskar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Män och kvinnor är arbetslösa i ungefär samma omfattning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;111 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;JA-delegationen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns betalda och obetalda arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Män gör mer traditionella yrkesval än kvinnor. Kvinnor gör inbrytningar på flera yrkesområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Män arbetar i betydligt högre omfattning än kvinnor i den privata sektorn, kvinnor i betydligt högre omfattning än män i den offentliga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Män arbetar betydligt mer heltid än kvinnor men skillnaderna minskar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Det är betydligt fler kvinnor än män som arbetar deltid därför att kvinnorna saknar heltidsarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Det är betydligt fler kvinnor än män som arbetar deltid därför att kvinnorna vårdar barn i större omfattning än män.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Anhörigomsorg svarar kvinnor för i större omfattning av män.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Män arbetar mer övertid och kvinnorna mer obekväm arbetstid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Bl.a. till följd av de ovanstående punkterna samt att män är mindre sjukskrivna än kvinnor är män mer närvarande på jobbet. Män arbetar cirka 25 procent mer faktisk tid än kvinnorna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Kopplat till det ovanstående är det kvinnorna som står för större delen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Skillnaden mellan könen minskar dock.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;I hemmet gör männen det mesta av underhållsarbetet och kvinnorna det mesta av hushållsarbetet. Skillnaderna minskar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;På vardagar tillbringar papporna 2 timmar mindre med barnen än mammorna. Detta har en koppling till männens mer omfattande förvärvsarbete och kvinnornas deltidsarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Jämställdhet i hemarbetet har en koppling till den egna attityden till jämställdhet – ju positivare attityd till jämställdhet desto mer jämställt handlande, till utbildningsnivå – ju högre utbildning desto mer jämställt i hemmet, till inkomstnivå – män med medelinkomster (vare sig högsta eller lägsta skikten) har ett mer jämställt agerande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Var sjätte sammanboende man anser sig göra för litet när det gäller hushållsarbete och var fjärde kvinna anser sig göra för mycket. Här kan man fråga sig varför man likväl har det ordnat på det sättet i sina hushåll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft15"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Min sida - Thomas Johansson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft7"&gt;Mitt intresse för frågor om män, genus och jämställdhet väcktes mot slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; under en kurs i kvinnopsykologi vid Lunds universitet. Jag var den enda mannen i en stor kursgrupp med kvinnor i olika åldrar. När vi diskuterade olika laddade frågor, som till exempel mäns våld mot kvinnor, vände sig alla mot mig och undrade – Vad tycker du om detta då Thomas?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Lite senare påbörjade jag en forskarassistenttjänst i Göteborg och arbetade parallellt med två forskningsstudier, en om gymkultur och en om deltidspappor. Många av de frågor och perspektiv som jag arbetade med i dessa forskningsstudier berörde på ett eller annat sätt genusfrågor och konstruktionen av maskulinitet. Vi startade då en studiegrupp kring dessa frågor. Detta resulterade så småningom i flera antologier (Bland annat Rädd att Falla, Gidlunds förlag), deltagande i ett nordiskt forskarnätverk om maskulinitet och en rad internationella publikationer och kontakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Mitt engagemang i dessa frågor har framför allt resulterat i mängder med forskningsstudier om män, familjer, faderskap, sexualitet och identitet. Samtidigt har denna forskning lett till en rad möten och föredrag med människor i olika verksamheter som arbetar med dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Viktigast kanske är att man som privatperson hela tiden har ett engagemang i dess frågor, som ju rör ett av de absolut viktigaste fundamenten för mänsklig samexistens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;En spännande utmaning framöver blir att utveckla framför allt teorier om genus, hegemonisk maskulinitet och förändring. Vi behöver utveckla ett dubbelseende idag, där vi både kan studera förändringar av genusmönster och de mer stabila och varaktiga mönster som strukturerar mäniskors villkor i det senmoderna samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft46"&gt;Thomas har varit expert i utredningen. Han är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft15"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36178x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p174 ft6"&gt;7 Män, familj och föräldraskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft10"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;När barnet fyllt 1 år har pappan, i genomsnitt, svarat för 9 procent av föräldrarnas gemensamma uttag av föräldra- penningsdagar. När barnet fyllt 2 har han svarat för 17 procent. Det finns stora skillnader i pappors uttag och ca 25 procent av papporna tar inte ut någon dag alls under barnets 2 första år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Att öka mäns uttag av föräldraledighet är avgörande för att öka jämställdheten och för att stärka mäns omsorgsgivande och kontakten med sina barn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;För att markant öka mäns uttag av föräldraledighet behöver föräldraförsäkringen sannolikt göras till en individuell rättighet för varje förälder utan möjlighet att föra över dagar till den andra föräldern. En ”tredelning” är ett möjligt alternativ, enbart en ytterligare ”pappamånad” framstår som en reform med begränsad betydelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Föräldrautbildningar och information till pappor behöver göras mer tillgänglig och nå fler män.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Mäns och kvinnors erfarenheter av problem i vårdnads- processer behöver synliggöras. Växelvis boende för barn blir allt vanligare efter separationer men vårdnadstvisterna ökar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Den kommande utvärderingen av vårdnadslagstiftningen är angelägen och bör beakta hela vårdnadsprocessen och hur konflikter vid vårdnad- och umgängesfrågor kan minskas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;En av experterna i utredningen, Andreas Bergström, har önskat markera att han inte är för en delad föräldraförsäkring. Han anser att en individualiserad föräldraförsäkring sannolikt skulle ge positiva effekter på jämställdheten men ser andra nackdelar med vår slutsats. Hans bedömning är att det finns en övertro på reformen då den inte skulle leda till ett jämnt uttag av tiden med barnet eftersom det tas ut mycket tid utöver de betalda dagarna och påverkan på mäns attityder till kvinnor, våld m.m. skulle vara rätt indirekt och därmed sannolikt inte så stor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft15"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36179x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män, familj och föräldraskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p687 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Fastställande av faderskap för ogifta män som är samboende med mamman borde förenklas, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;hbtq-föräldrars&lt;/NOBR&gt; rättigheter som föräldrar och möjlighet att dela på föräldraförsäkringen behöver utredas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft44"&gt;Frågor om män, familj och föräldraskap rör vid centrala jämställdhets- politiska utmaningar och personliga erfarenheter med stor betydelse för människors liv. Mäns uttag av föräldraledighet ökar men utvecklingen går långsamt. Ansvaret för vård av små barn har traditionellt varit och är fortfarande i hög utsträckning kvinnors men många män söker efter en förändring av detta. I det här kapitlet diskuterar vi mäns inställning till föräldraskap, den svenska pappapolitikens historia, mäns uttag av föräldraförsäkringen samt mäns erfarenheter vid separationer och vårdnadstvister.&lt;SPAN class="ft60"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Föräldraledighet och pappapolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft33"&gt;Att vara förälder i dag, drygt ett decennium in på &lt;NOBR&gt;2000-talet,&lt;/NOBR&gt; skiljer sig på flera sätt från tidigare generationers föräldraskap.&lt;SPAN class="ft64"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;En lång rad studier av det moderna familjelivet har visat hur förväntningarna på moderskapet och faderskapet successivt har förändrats, att valmöjlig- heterna i föräldraskapet har ökat och att familjen som samlevnadsform delvis fått en ny innebörd. Snäva och tydligt uppdelade föräldraroller har luckrats upp till förmån för en större öppenhet och flexibilitet i föräldraskapet. Dagens föräldrar, kvinnor såväl som män, förväntas många gånger leva jämställda liv och vara lika närvarande i barnens vardag samtidigt som verkligheten alltjämt sällan ser ut på det sättet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft44"&gt;Den heterosexuella kärnfamiljsnormen har också utmanats och förändrats. Homosexuella föräldrar har kämpat för och tillerkänts rättigheter. Många föräldrar är ensamstående eller lever i ombildade familjer med bonusbarn. Det har blivit vanligare att kvinnor inseminerar och skaffar barn på egen hand genom att t.ex. åka till nordiska grannländer där detta är tillåtet. Familjer som tidigare levt i skuggan av den traditionella kärnfamiljsnormen har därmed tagit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Frågan om tillfällig vård av sjukt barn (vab) har vi inte behandlat djupare. Frågan kommer att behandlas av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;JA-delegationen&lt;/NOBR&gt; (A 2011:05).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Inledningen i detta avsnitt, 7.1, återger till del text från en av underlagsrapporterna till vår utredning; Lars Plantin, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Föräldraskap och arbetsliv - om lojalitetskonflikter i familjelivets vardag&lt;/SPAN&gt;, bilaga 17 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Plantin 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft15"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36180x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män, familj och föräldraskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p691 ft7"&gt;större plats i offentligheten även om det fortfarande inte är ovanligt att de möter negativa attityder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft44"&gt;Det är kvinnor som tar det huvudsakliga ansvaret för omsorgen om barn (se avsnitt 7.1.2 och kapitel 6). Samtidigt visar forskning att många av dagens män söker en förändring på detta område, inte bara i Sverige utan i en rad länder. Den omfattande attitydunder- sökningen The European social survey (ESS), som genomförts i mer än 35 olika länder i Europa, visar exempelvis att många av dagens fäder ser det som angeläget att hitta en balans mellan arbete och familjeliv. De uttrycker också en vilja att minska sin arbetstid till förmån för mer tid med familjen. Familjelivet värderas således allt högre av fäderna och föräldraskapet är något som ofta beskrivs som djupt känslomässigt förankrat i mäns liv. I flera forsknings- studier framställs faderskapet som en mognadsprocess, något som ger en bredare handlingsrepertoar i takt med att man upptäcker nya sidor av sig själv och något som tydligt påverkar agerandet, inte bara i familjelivet utan också i arbetslivet.&lt;SPAN class="ft60"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft33"&gt;Den svenska välfärdsstaten har, sedan lång tid tillbaka, tagit ett stort ansvar för föräldrars möjligheter att kunna kombinera arbets- liv och familjeliv. Dagens fäder och mödrar har samma lagstadgade rättigheter i arbetslivet, ges tillgång till en väl utbyggd kommunal barnomsorg och erbjuds jämförelsevis stora möjligheter genom en generös föräldraförsäkring. Bakom denna utveckling ligger ett långvarigt och omfattande socialt förändringsarbete som bl.a. haft som syfte att trygga reproduktionen av arbetskraft och öka jämställdheten mellan könen. Ett mål med förändringsarbetet har även varit att trygga barnens utveckling och välfärd. Resultatet har blivit att svenska föräldrar, i ett internationellt perspektiv, ges stora förutsättningar att balansera mellan individuella önskemål och behov i arbetslivet och det gemensamma ansvaret kring barnen.&lt;SPAN class="ft64"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft33"&gt;Det finns emellertid stora skillnader i hur mödrar och fäder hanterar dessa möjligheter och även i hur familjepolitiken adresserar kvinnor och män. Även om andelen kvinnor i arbetskraften är nästan lika hög som andelen män, arbetar bara drygt hälften av alla småbarns- mödrar heltid (se vidare kapitel 6.2).&lt;SPAN class="ft64"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Mäns uttag av föräldraledighet är också, trots en ungefärlig dubblering de senaste 15 åren, betydligt mindre än kvinnornas (se avsnitt 7.1.2). I ett bredare perspektiv är det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Plantin 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Bäck-Wiklund&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; och Plantin 2007, Plantin och &lt;NOBR&gt;Bäck-Wiklund&lt;/NOBR&gt; 2009, Klinth och Johansson, 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Av kvinnor med barn upp till 5 år arbetar cirka 53 procent heltid. Motsvarande för män är cirka 92 procent. Källa: SCB(AKU)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft15"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36181x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män, familj och föräldraskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;alltså kvinnorna som i högre utsträckning anpassar sitt lönearbete efter familjens behov (se kapitel 6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft33"&gt;I internationell jämförelse är svensk familjepolitik förknippad med lägre barnfattigdom och med ekonomisk jämlikhet. Detta förhållande motverkas av ett ojämställt uttag av föräldraledighet, av att kvinnor är hemma mycket längre än män (se avsnitt 7.1.2) och därtill inte sällan börjar eller fortsätter arbeta deltid (se kapitel 6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Det har myntats ett begrepp &lt;SPAN class="ft85"&gt;pappapolitik &lt;/SPAN&gt;för att beskriva och analysera hur den svenska föräldraförsäkringen syftat till att omforma mäns relation till familj och barn.&lt;SPAN class="ft86"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Sedan 1974 då möjlig- heten till betald pappaledighet infördes i Sverige har staten, främst via Försäkringskassan, på olika sätt argumenterat för nyttan med mer närvarande pappor. Det har pekats på att den generella argumentationen framställt ett aktivt faderskap som en rättighet och möjlighet för män, snarare än en skyldighet eller ett ansvar. Kvinnors ansvar som föräldrar har tagits för givet medan mäns engagemang setts som valfritt. Denna valfrihetslinje har utmanats, särskilt under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; då den första kvoterade pappamånaden infördes 1995, och i samband med att maktfrågor artikulerades inom jämställdhetspolitiken i början av &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;SPAN class="ft86"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Motsatta trender i familjepolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft33"&gt;Sedan 2006 har den svenska familjepolitiken utmärkts av en dubbelhet.&lt;SPAN class="ft64"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Mäns ökade föräldraledighet har fortsatt setts som en viktig jämställdhetsfråga. Men istället för fortsatt kvotering av föräldraförsäkringen har den aktiva åtgärden från politiskt håll varit jämställdhetsbonusen. Denna har på senare tid reformerats och systemet har förenklats. Utvärderingar från Försäkringskassan visar dock att dessa åtgärder inte haft någon markant effekt på mäns uttag.&lt;SPAN class="ft64"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Parallellt med detta infördes möjligheten till vårdnadsbidrag – en reform som i praktiken stödjer familjer där en förälder är huvud- försörjare och en, oftast mamman, stannar hemma och vårdar barnen. Detta går med andra ord i motsatt riktning till det jämställdhets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Klinth 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Klinth 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;I avsnitt 7.1.1 till 7.1.7 återges till del text från en av underlagsrapporterna till vår utredning; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Ann-Zofie&lt;/NOBR&gt; Duvander&lt;SPAN class="ft110"&gt;, Män, föräldraledigheten och föräldraförsäkringen, &lt;/SPAN&gt;bilaga 5 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Duvander 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Duvander 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36182x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män, familj och föräldraskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p691 ft7"&gt;politiska delmålet om att det ska vara en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.&lt;SPAN class="ft37"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Den senaste tidens familjepolitik synes därmed ha prioriterat mäns och familjers valfrihet. Idag betonas ofta att ökad pappa- ledighet främst handlar om en attitydfråga. En föräldraförsäkring där betydligt fler dagar än idag reserveras för pappan respektive mamman har hamnat i skymundan för en tilltro till mäns vilja att ändra sig genom upplysning och bättre information.&lt;SPAN class="ft37"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Forskning om föräldraförsäkringens utformning visar dock tydligt att det är genom att reservera dagar i försäkringen som både attityder och praktiker förändras i realiteten.&lt;SPAN class="ft37"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Mäns uttag av föräldrapenning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft33"&gt;I dag tar män i genomsnitt ut 24 procent av dagarna med föräldra- penning om man ser till samtliga uttag upp till barnet är 8 år. Bilden ser dock litet annorlunda när man tittar på pappans uttag de första viktiga åren. När barnet fyllt 1 år har pappan, i genomsnitt, svarat för 9 procent av föräldrarnas gemensamma uttag av föräldra- penningsdagar. När barnet fyllt 2 har han svarat för 17 procent. Det finns stora skillnader i pappors uttag och cirka 25 procent av papporna tar inte ut någon dag alls under barnets första 2 år.&lt;SPAN class="ft64"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;I vardagligt tal och när jämställdhet diskuteras så brukar man med föräldraledighet främst avse tiden föräldrar är hemma innan barn börjar på förskola, något som vanligen sker när barnet är &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; år gammalt. Det är därför viktigt att ha detta mått i tankarna när man diskuterar uttag av föräldrapenning.&lt;SPAN class="ft37"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft33"&gt;Det har med andra ord hänt en del sedan 1974 då möjligheten att ta ut pappaledighet infördes. Ser man på utvecklingen framtill idag (figur 7.1) syns en långsam men stadig ökning där införandet av kvoterade pappamånader, den första 1995 och den andra 2002 gör avtryck. Ökningen av mäns uttag av dagar har fortsatt på senare tid, dock i måttlig takt. Utvärderingar från Försäkringskassan visar att den senaste tidens ökning inte har att göra med jämställdhetsbonusen som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Prop. 2013/14:1 UO 13 s. 50.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Klinth 2013 s. 256 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Duvander 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;FK 2012, FK 2013a, FK 2013b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;FK 2013b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36183x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män, familj och föräldraskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;infördes 2008 utan snarare med en allmän trend där positiva attityder till mäns uttag av föräldraledighet stärkts.&lt;SPAN class="ft37"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p696 ft57"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p696 ft57"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p696 ft57"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p696 ft57"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p696 ft57"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr51 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;0&lt;/SPAN&gt;1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p697 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Försäkringskassan officiell statistik och egen bearbetning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft33"&gt;Detta sätt att mäta behöver kompletteras med flera andra mått för att ge en rättvisande bild av hur män och kvinnor använder föräldra- försäkringen och hur länge män och kvinnor är föräldralediga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Som nämnts ligger mäns uttag under barnets 2 första år på 17 procent. Uttaget av dagar därefter, upp till barnet är 8 år, delas relativt lika av föräldrarna och används främst till att exempelvis förlänga semestrar eller för att kunna ta ut strödagar (figur 7.2).&lt;SPAN class="ft37"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Detta är mindre viktigt utifrån jämställdhetspolitiska ambitioner eftersom ansvarsfördelningen mellan föräldrarna etableras främst under barnets första &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Duvander 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Duvander 2014, FK 2013b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36184x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män, familj och föräldraskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p410 ft121"&gt;350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p700 ft121"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p574 ft144"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p410 ft121"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td71"&gt;&lt;P class="p303 ft121"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p410 ft121"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td49"&gt;&lt;P class="p410 ft121"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p410 ft121"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p701 ft144"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr53 td71"&gt;&lt;P class="p303 ft121"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p410 ft121"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td109"&gt;&lt;P class="p477 ft121"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td49"&gt;&lt;P class="p410 ft121"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr50 td49"&gt;&lt;P class="p303 ft121"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p410 ft121"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td49"&gt;&lt;P class="p301 ft121"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td71"&gt;&lt;P class="p702 ft121"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td17"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td99"&gt;&lt;P class="p702 ft121"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td59"&gt;&lt;P class="p573 ft121"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td45"&gt;&lt;P class="p305 ft121"&gt;5,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td71"&gt;&lt;P class="p702 ft121"&gt;6,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td95"&gt;&lt;P class="p703 ft121"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p568 ft134"&gt;Barnets uppnådda ålder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p646 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Försäkringskassans statistikdatabas och egen bearbetning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft44"&gt;Något som dessutom är viktigt att lägga till är att både kvinnor och män sprider ut sina dagar. Det är vanligt att föräldrar exempelvis tar ut 5 dagar med föräldrapenning av 7 möjliga under en vecka. Den faktiska längden på mäns och kvinnors föräldraledighet är svår att beräkna exakt (se bilaga 5). En studie från Försäkringskassan visar att kvinnor i genomsnitt är hemma 15,3 månader och då tar ut 9,5 månader med föräldrapenning. Män är i genomsnitt hemma 3,8 månader och tar då ut 2,2 månader med föräldrapenning.&lt;SPAN class="ft60"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Kvinnor är alltså hemma en lång sammanhållen period innan barn börjar förskola och män en betydligt kortare period.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft7"&gt;Ser man på mäns uttag av föräldrapenning framstår också stora skillnader. Uppskattningsvis delar cirka 12 procent av föräldrarna jämställt på antalet dagar under barnets första 2 år. Båda tar då ut inom intervallet &lt;NOBR&gt;40–60&lt;/NOBR&gt; procent av dagarna. Samtidigt tar fort- farande ca 25 procent av männen i Sverige inte ut någon dag alls under barnets första 2 år.&lt;SPAN class="ft37"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;FK 2013b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;FK 2012, 2013a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36185x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män, familj och föräldraskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft41"&gt;Mäns uttag av föräldrapenning är med andra ord inte så stor som det ibland framställs i debatten. Jämställdhetseffekterna av mäns faktiska uttag av föräldrapenning framstår därmed som begränsade i och med att kvinnor fortfarande tar ut så stor del av tiden innan barn börjar förskola, en tid som är avgörande för att etablera mönster för omsorgsarbetet i familjen. Som nämnts har en minoritet, ca 12 procent, av föräldrarna delar på det sättet att det påtagligt påverkar mönstren för den rådande ojämställdheten.&lt;SPAN class="ft129"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Varför delad föräldraledighet är viktigt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft33"&gt;Både politiker, forskare och andra aktörer i samhället har länge lyft fram att pappors ökade föräldraledighet skulle innebära en rad vinster. Det handlar det om att avlasta kvinnors hemarbete och underlätta för kvinnor att återgå i förvärvsarbete tidigare. Jämställdhet i hemmet påverkar jämställdheten i arbetslivet och kvinnor och mäns beteende på arbetsmarknaden skulle bli mer lika och statistisk diskriminering&lt;SPAN class="ft64"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;därför minska. Därutöver har det återkommande lyfts fram att delad föräldraledighet har positiva effekter för barn genom att barnet får bättre tillgång till två föräldrar och närhet till fler vuxna.&lt;SPAN class="ft64"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;När det gäller positiva effekter för män så är det framförallt att grundlägga pappans egna och självständiga relation till sitt barn som framstår som viktigt. Att erfarenheten av en längre tids föräldraledighet utvecklar mäns förmåga att ta hand om barn och sköta de hushållsuppgifter som krävs för att vara förälder framstår som givna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft44"&gt;Andra effekter för män som minskat riskbeteende, förbättrad hälsa och minskad dödlighet har också lyfts fram som positiva delar av att vara en närvarande förälder. Det kan vara svårt att visa de direkta effekterna av mäns föräldraledighet vad gäller jämställdhet och exempelvis fortsatt barnafödande och övriga familjedynamik.&lt;SPAN class="ft60"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Det beror till stor del på svårigheter att studera detta. Dels behövs långa uppföljningstider, dels är det svårt att fastställa orsakssamband.&lt;SPAN class="ft60"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Detta sagt lyfts samtidigt fram hur flera studier visar på sambandet mellan pappans tidiga engagemang i barnens liv och kontakten och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;FK 2013b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Statistisk diskriminering innebär att individer diskrimineras på basis av vissa stereotyper om någon grupp som individerna tillhör&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Duvander 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Duvander 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Duvander 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36186x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män, familj och föräldraskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p691 ft7"&gt;engagemanget senare under barnets liv. Bland annat påverkar föräldraledighetsuttag kontakten med barn efter en separation.&lt;SPAN class="ft37"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Andra studier har även visat på samband mellan mäns föräldra- ledighet och hälsa.&lt;SPAN class="ft86"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Men i dessa studier är det svårt att veta om det är pappans föräldraledighet som leder till utfallet eller om det är livsstilen hos de män som sedan väljer att vara föräldralediga som påverkar. Troligen är verkligheten ofta en kombination av att vissa pappor tar ledigt men att också ledigheten i sig ökar sannolikheten för vissa utfall. Det är troligt att pappor som är intresserade av barn tar lång ledighet men att ledigheten också stärker kontakten med och intresset för barnet.&lt;SPAN class="ft86"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Socialförsäkringar i Sverige är individuella rättigheter som inte kan överföras mellan individer, t.ex. inom familjen. Utifrån detta kan man argumentera att även föräldraförsäkringen, även om den har barnet i centrum, borde vara en individuell rättighet som inte kan överföras mellan individer i familjen. Föräldraförsäkringen skyddar för inkomst- bortfall vid vård av barn, precis som sjukförsäkring, arbetslöshets- försäkring och pension individuellt skyddar inkomsten vid annan frånvaro från arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Att göra föräldraförsäkringen till en individuell rättighet för varje förälder utan möjlighet att föra över dagar till den andra föräldern är därmed en högst rimlig åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;Även om pappors föräldraledighet kan ses som ett ansvar är det samtidigt uppenbart att det har positiva effekter för män och mäns relation till sina barn. På ett samhälleligt och på ett individuellt plan är en jämställd föräldraförsäkring otvetydigt en grundstomme för mäns ökade omsorgsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Vad påverkar mäns uttag?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft33"&gt;Även om normerna för föräldraskap förändrats går det fortfarande att argumentera för att förväntningarna på kvinnor att ta ut lång föräldraledighet är starka i samhället. Om inte det sker riskerar ibland en kvinna att ses som en sämre förälder. Samtidigt är förväntningarna på män att vara hemma lång tid svaga bl.a. på många arbetsplatser. Män förutsätts alltjämt i hög grad att orientera sig mer mot arbetslivet medan kvinnor förutsätts orientera sig mer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Duvander 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Månsdotter, Lindholm och Winkvist, 2007, Månsdotter och Lundin, 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Duvander 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36187x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män, familj och föräldraskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;mot arbetslivet och omsorgen i hemmet. Den starka betoningen på valfrihet i föräldraförsäkringen åtföljs fortfarande av ett under- förstått antagande att mäns aktiva föräldraskap inte ses som något självklart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Hur länge män och kvinnor är hemma sammanfaller enligt undersökningar genomförda av Försäkringskassan och i forskning med frågor om ekonomi, utbildning och om man arbetar i offentlig eller privat verksamhet.&lt;SPAN class="ft86"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Framförallt är det tydligt att det är föräldrar där båda har hög inkomst och hög utbildning som delar mest lika och använder flexibiliteten i försäkringen mest, det vill säga sprider ut sina dagar. Detta förklaras ibland med attityd- skillnader mellan olika grupper av föräldrar. För män – och kvinnor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft7"&gt;– kan hög utbildning ofta sammanfalla med en friare arbetssituation och större möjlighet att vara föräldraledig. Samtidigt är det så att män med högst inkomst inte är de som tar flest dagar utan de tar något färre eller lika många som de med näst högst inkomst.&lt;SPAN class="ft37"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Här framstår skillnader mellan olika grupper av pappor med hög inkomst, där män i olika sektorer i arbetslivet sannolikt har olika mönster. Bland föräldrar med lägre inkomster och lägre utbildning använder kvinnor större del av försäkringen och sprider ut dagarna mindre.&lt;SPAN class="ft37"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft33"&gt;Mammans inkomst och utbildning påverkar på det här sättet mäns uttag. En hög inkomst hos mamman kan kopplas till ett större uttag av föräldrapenning hos pappan. Mammor med hög inkomst tar också kortare ledighet. Samtidigt är det så att gruppen pappor som inte har en inkomst, en låg inkomst eller svag arbetsmarknadsanknytning är de som använder föräldrapenningen i minst utsträckning.&lt;SPAN class="ft64"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Både män och kvinnor med privata anställningar tar ut kortare ledighet än de som arbetar i offentlig sektor. I offentlig sektor finns många kvinnodominerade arbetsplatser och de kan vara mer anpassade till att fungera även då anställda är frånvarande för föräldraledighet. I offentlig sektor har också kollektivavtalen för extra ersättningar varit mer generösa under längre tid. Ett större uttag kan även ha att göra med attityden till ledighet på dessa arbetsplatser och med typen av arbetsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Duvander 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Duvander 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Duvander 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Duvander 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36188x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män, familj och föräldraskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft7"&gt;När det gäller ekonomi är det viktigt att understryka att föreställningen att familjen förlorar på att mannen är hemma många gånger överdrivs eller förutsätts på felaktiga grunder.&lt;SPAN class="ft37"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Vi ser alltså att hög utbildning och god ekonomi oftare sammanfaller med jämställda uttag. I förhållande till detta är det viktigt att diskutera hur förutsättningarna för jämställdhet hänger samman med ekonomisk jämlikhet. Sannolikheten för män och kvinnor med sämre arbetsmarknadsposition att välja jämställt framstår som mindre. Detta leder också till att kvinnor med svagare arbetsmarknadsanknytning riskerar att ytterligare försämra sin arbetsposition om de ensamt tar ansvar för föräldraledigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;I diskussionen om varför män inte tar ut mer föräldraledighet är det viktigt framhålla en mans eget ansvar för sin prioritering. Samtidigt ska man inte heller frånse kvinnors möjliga motstånd mot att dela på föräldraledigheten. Mäns &lt;NOBR&gt;”i-princip”-inställning&lt;/NOBR&gt; till jämställdhet har lyfts fram och rimligen har även många kvinnor, på motsvarande sätt, en &lt;NOBR&gt;”i-princip”-inställning&lt;/NOBR&gt; till att dela föräldra- ledigheten. Föreställningar om mäns sämre förmåga som föräldrar, omgivningens och föräldrars egna förväntningar på vem som bäst lämpar sig att vara hemma har alltjämt stor betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Ofta framförs också synpunkten att särskilt kvinnor som inte befinner sig i yrken med karriärmöjligheter ser föräldraledigheten som en möjlighet till uppehåll från arbetslivet. Men det finns forskning som visar att många män på motsvarande sätt motiverade ledighet med individuella skäl som till exempel att de behöver ett avbrott från arbetet.&lt;SPAN class="ft37"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;På detta sätt framstår det som viktigt att via föräldraför- säkringens utformning tydligare signalera att män och kvinnor tillsammans förutsätts dela på föräldraledigheten. Mönster som innebär att ledning och personal på arbetsplatser förväntar sig att kvinnor är frånvarande under längre tid samt kommer att arbeta deltid riskerar annars att fortsätta att reproduceras. Mönstret påverkar, som vi tidigare lyft fram, kvinnors ekonomiska situation, även när det gäller pension. Likaså gäller det för skillnaderna i uttag för män och kvinnor med lägst inkomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;FK 2013a&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Duvander 2014, Plantin 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36189x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män, familj och föräldraskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Information till föräldrar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft33"&gt;Att ta hand om små barn kräver kunskaper. Unga män kan uppleva sig mindre förberedda på denna form av omsorgsuppgift än kvinnor. En studie bland unga män och unga kvinnor visade att män inte trodde att barn skulle påverka deras arbetsliv medan kvinnor förväntade sig att de måste planera för att förena moderskap och yrkesliv.&lt;SPAN class="ft64"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Både män och kvinnor upplever också stress och osäkerhet i sitt föräldraskap, därför behövs stöd och utbildning för föräldrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft44"&gt;Individualiserade månader framstår som den viktigaste åtgärden för att öka mäns uttag i syfte att nå de jämställdhetspolitiska målen. Mycket kan samtidigt även förbättras när det gäller den information som når föräldrar. Information om föräldrapenning går till den blivande mamman när hon bekräftats gravid på en mödravårdscentral och hon skickat in ett mödraskapsintyg. Den blivande pappan nås inte av information om sina rättigheter på samma sätt och främst inte lika tidigt. Det visar sig att pappor ofta får information om föräldra- penning genom mamman och att många föräldrar har stora brister i kunskap om sina rättigheter, särskilt pappor. Exempelvis visste bara en tredjedel av papporna i början av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; att de hade rätt till lika många dagar som mamman. Det fanns exempel på att män uppfattade att de enbart hade rätt till de två så kallade pappamånaderna. Kunskapsbrist kan leda till osäkerhet kring föräldraledigheten och mindre självklarhet kring hur, när och hur mycket som ledigheten ska omfatta.&lt;SPAN class="ft60"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft33"&gt;Informationen som når pappor och mammor inom mödra- och barnavården är viktig och i kapitel 12, om forskning och organisationer som arbetar med män och jämställdhet, diskuterar vi hur så kallade pappagrupper fungerar som ett uppskattat komplement inom MVC och BVC. Det är fortfarande så att fäder ges en sekundär roll och inte möts av samma information som mödrar. Pappagrupper ingår inte i ordinarie verksamhet utan beror på vårdcentralens val och ekonomiska situation. Utbildning om genus och särskilt kunskap om män och unga mäns roll som förälder efterfrågas inom barnmorske- utbildningen och bland personal som arbetar med blivande och nyblivna föräldrar. Dessutom efterfrågar många möjligheten att utöka pappagruppsverksamhet till en del av den ordinarie verksamheten.&lt;SPAN class="ft64"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Kugelberg 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Duvander 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Mfj 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36190x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män, familj och föräldraskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft7"&gt;Vi anser det angeläget att det, i klart jämställdhetsyfte, behöver skapas ett brett utbud när det gäller föräldrautbildning. Man kan fråga sig om den lätt omvälvande situation som inträffar när ett par får barn och det därmed kommer in en tredje central part i relationen, inte skulle göra det motiverat att diskutera om en föräldrautbildning borde vara obligatorisk och exempelvis kopplas till föräldraförsäkringen. Detta skulle markera vikten av att föräldrar gemensamt ses som ansvariga för omsorgen om barnen. Vi är dock inte beredda att omedelbart ställa oss bakom en sådan idé men anser definitivt att frågan behöver utredas (se vidare kapitel 12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Ett pappavänligt arbetsliv?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft33"&gt;Möjligheten att ta ut längre föräldraledighet, vara tillfälligt hemma med sjukt barn (vab) eller att vara deltidsföräldraledig påverkas också av en rad förhållanden inom arbetslivet. Det är därför angeläget att i samband med föräldraförsäkringsfrågor diskutera hur arbetslivet på olika sätt stödjer föräldrar att kombinera arbete och familj. I bilaga 17 diskuteras hur lojalitetskonflikter kan uppstå för föräldrar i arbetslivet och hur många vittnar om att man inte får tillräcklig uppbackning. Det kan handla om att föräldrar som väljer att arbeta deltid fortfarande förväntas hantera samma arbetsbörda eller uppgifter.&lt;SPAN class="ft64"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Det finns skäl att tro att detta på mansdominerade arbetsplatser uppmärksammas i mindre utsträckning än på kvinnodominerade arbetsplatser. Det betyder att arbetsgivares och arbetskamraters kunskaper och förhåll- ningssätt när det kommer till att stödja män – och kvinnor – att kombinera arbete och familj behöver belysas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Vad skulle en individualiserad föräldraförsäkring leda till?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft8"&gt;Frågan om att reservera dagarna i föräldraförsäkringen är politiskt laddad. Samtidigt framstår detta som ett av de mest effektiva och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft44"&gt;”gripbara” statliga styrinstrumenten för att uppnå de jämställdhets- politiska målen och särskilt för att stärka mäns omsorgsgivande och kontakten med de egna barnen. Som alternativ till en fullt ut individualiserad föräldraförsäkring har en tredelning av föräldraledig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Plantin 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36191x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män, familj och föräldraskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p712 ft33"&gt;heten utretts&lt;SPAN class="ft64"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;och möjligheten att införa ytterligare en individualiserad pappamånad är något som återkommande förs på tal i politisk debatt. För den fortsatta debatten om föräldraförsäkringen tror vi att det är viktigt att lyfta fram att en fullt ut individualiserad försäkring inte behöver betraktas som något orimligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Om möjligheten att överföra dagar mellan föräldrar slopades skulle pappor använda mer föräldrapenning. Detta antagande kan göras med stöd i resultat om effekterna av tidigare reformer i Sverige. Det är också tydligt från de andra nordiska länderna att när tid reserveras till vardera föräldern så ökar användningen av denna tid bland män. Både Island och Norge är exempel på detta. Det är också uppenbart att attityder till jämställt föräldraskap påverkas av reglernas utformning. Det initiala motståndet mot reserverade månader i Sverige är inte alls lika starkt idag och det är en rimlig slutsats att reformen 1995 har gjort mycket för att svenska pappor ofta ses som världsbäst i att ta hand om sina barn. Det är därmed troligt att en individualiserad försäkring skulle leda till en betoning av ett jämställt föräldraskap.&lt;SPAN class="ft86"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft33"&gt;Då både mammor och pappor sprider på dagarna idag skulle troligen mammor fortfarande ta ut länge föräldraledighet än män i och med flexibiliteten i försäkringen. Om den ena föräldern, säg mamman, skulle använda sin hälft av de 480 dagarna med 5 föräldrapenningdagar i veckan skulle det göra det möjligt att vara hemma cirka 11 månader. Det är också troligt att den andre förälderns, säg pappans, uttag skulle förlängas samt bli mer sammanhållet och att flera dagar skulle användas innan barnet börjar på förskola. Invändningen mot detta är att flexibiliteten i föräldraförsäkringen skulle minska, främst för föräldrar med lägre inkomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft33"&gt;En tredelning av föräldrapenningen som föreslogs av Föräldra- försäkringsutredningen framstår som ett bra sätt att balansera dessa aspekter. I den utredningen har även kostnadsberäkningar, en rad ytterligare aspekter och förslag på förändringar av försäkringen analyserats. En tredelning skulle leda till en förändring i samma riktning som en fullständig individualisering, men inte lika starkt. Effekterna av att öka den reserverade tiden med en månad är svårare att se. Erfarenheten från de två första reserverade månaderna leder till att man kan vänta sig en måttlig förändring av pappans uttag i och med att förändringen var mycket större vid den första jämfört med den andra reserverade månaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SOU 2005:73.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Duvander 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36192x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män, familj och föräldraskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;Från och med 2014 ska 80 procent av föräldrapenningen användas inom de första 4 åren och det kan också bidra till en mer sammanhållen tid för pappan innan barnet börjar förskola eftersom föräldrarna kommer behöva använda föräldrapenningdagarna mer intensivt i början av barnets liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Vidare finns det en grupp pappor som troligen inte skulle utnyttja sin del av försäkringen även om mamman inte kan använda den. Detta tas ofta som ett argument mot individualisering då barnen till dessa män skulle komma i kläm genom att barnen får börja i förskola tidigare. En individualisering av föräldra- försäkringen skulle behöva handskas med situationer där båda föräldrarna av särskilda skäl inte kan ta lika mycket ansvar. Detta är dock en situation som finns redan idag vid exempelvis en konflikt mellan föräldrarna. De reserverade månaderna kan inte utnyttjas, pappor kan neka mammor att ta mer än hälften av dagarna och vice versa. Att inte båda föräldrar använder föräldrapenning kan ha flera skäl och det är förstås så att föräldrar av båda könen kan vara både frånvarande, opassande eller ovilliga att sköta små barn. Då gemensam vårdnad om barnen är grundläggande i Sverige behöver detta lösas på annat sätt, oberoende av om en individualisering införs.&lt;SPAN class="ft86"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft7"&gt;Frågan om vad som är barnens bästa blir ofta infekterad och ofta svår att avgöra. Ibland är det en fråga om att kortsiktiga och långsiktiga fördelar ställs mot varandra. Barnens bästa på lång sikt är exempelvis att inte råka i fattigdom genom att mamman hamnar utanför arbetsmarknaden (särskilt vid separation) och att en djup kontakt även med pappan befästs från början i livet. Detta kan innebära en viss ekonomisk omprioritering i början av barnets liv och det förutsätter att samhället erbjuder en generös försäkring. Det förutsätter också att barnets bästa inte i alla lägen är att skjuta upp förskolestarten utan att en förskola av god kvalitet ses som en positiv del av barns liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft44"&gt;Sammanfattningsvis är det viktigt att avfärda en del myter kring följderna av en fullt ut individualiserad föräldraledighet. Delade man upp den sammanlagda försäkringstidens 16 månader betyder det inte att endera föräldern enbart skulle kunna vara hemma 8 månader, utan snarare 11 månader eller mer, givet de uttagsmönster som finns idag. För de familjer som prioriterar att endera föräldern är hemma en lång sammanhållen period på uppemot ett år, efter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Duvander 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36193x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män, familj och föräldraskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;barnafödseln så kommer möjligheterna till detta att vara goda även om föräldraförsäkringen skulle individualiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;I jämförelse med en fullständig individualisering, framstår en tredelning som en relativt mild förändring av försäkringen och enbart en ytterligare kvoterad ”pappamånad” som en reform med begränsad betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Mot en minskad, men fortsatt stor flexibilitet i systemet, kan ställas de uppenbara jämställdhetsvinster som en fullt ut individualiserad föräldraförsäkring skulle ge. Barn skulle få bättre kontakt med båda föräldrarna och ojämställda mönster i arbetslivet skulle utmanas på ett genomgripande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Separationer och vårdnadsfrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;När det gäller män, separationer och vårdnadstvister kan två trender ställas bredvid varandra. Den första trenden är att det växelvisa boendet för barn efter en separation ökat kraftigt, särskilt på senare tid. Från att det vid mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; in till början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; enbart var några procent av barnen som bodde växelvis hos båda sina föräldrar är siffran idag drygt 30 procent.&lt;SPAN class="ft86"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft33"&gt;En allt större grupp män har efter en separation ett delat ansvar för sina barn. Det har med andra ord skett en förändring i praktik när det gäller mäns sätt att ta hand om barn efter en separation. Detta även om det är viktigt att poängtera att mammor alltjämt oftast är boförälder efter en separation även vid gemensam vårdnad som är den vanligaste vårdnadsformen efter separation i Sverige. Män är fortfarande också ofta mer osäkra på hur livet med barn ska gestalta sig efter separationen än vad kvinnor kan vara. Som exempel har mäns utmaningar efter en separation beskrivits i boken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft46"&gt;Det blir bra: manual för skilda män&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Det är angeläget att framhålla detta som en tydlig och genomgripande förändring som skett under de senaste decennierna. Mäns kontakt med sina barn efter en separation har med andra ord tydligt förstärkts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft44"&gt;Den andra trenden är att vårdnadstvisterna ökar. Organisationer som företräder pappor i vårdnadstvister pekar på att det särskilt efter 2006, då vårdnadslagstiftningen senast förändrades, har blivit svårare för män att få behålla vårdnaden och ha delat boende för barnen. Den generella trenden att män i större utsträckning än&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SOU 2011:51.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ringdahl 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36194x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män, familj och föräldraskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;tidigare har delad vårdnad, boende och umgänge med sina barn efter en separation kan ur dessa perspektiv ställas mot eventuellt stärkta eller kvarvarande problem för somliga män i vårdnads- tvister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;När det gäller tvister om vårdnad, boende och umgänge fram- kommer att&lt;SPAN class="ft37"&gt;43&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Ca 50 000 barn har föräldrar som separerar årligen. Flertalet separationer leder inte till vårdnadstvist.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Gemensam vårdnad är den vanligaste vårdnadsformen samt huvudregel i svensk lag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Gemensam vårdnad betyder inte växelvis boende. Det vanligaste är att barn bor hos mamman.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Vårdnadslagstiftningen ändrades 1998 och sedan 2006 med förändringar i hur domstolen kan döma till ensam samt gemensam vårdnad mot en förälders vilja och vid samarbetssvårigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; har andelen barn som bor med en förälder men som har två vårdnadshavare ökat från ca 65 procent till 72 procent 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Vid en separation ska föräldrarna först försöka nå en överens- kommelse inom socialtjänstens familjerätt. Till denna vänder sig föräldrar när de inte kommer överens om den gemensamma vårdnaden efter en separation.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Föräldrarna erbjuds samarbets- samtal men dessa är frivilliga. En förälder kan avstå från att delta i samarbetssamtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Nås inte en överenskommelse går fallet vidare till domstol.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Vårdnadstvisterna har ökat sedan 2006. Enligt Domstolsverkets statistik inkom 5 300 stämningsansökningar till tingsrätterna 2012, en fördubbling jämfört med 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Det saknas tillräcklig statistik över vårdnadstvister och domstols- utslag. Men det framstår som att samarbetssvårigheter är den vanligaste orsaken till domar om ensam vårdnad, vid sidan om anklagelser om våld eller övergrepp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Dessa punkter återger till del text från en av underlagsrapporterna till vår utredning; Johanna Schiratzki, &lt;SPAN class="ft110"&gt;Män i tvister om vårdnad, boende och umgänge&lt;/SPAN&gt;, bilaga 18 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Schiratzki 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Hur familjerätten bör arbeta vid frågor om vårdnad, boende och umgänge framgår av Socialstyrelsen 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft15"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36195x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män, familj och föräldraskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p717 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;Vid avgörande av mål om vårdnad, boende och umgänge har en förälders position som boförälder eller umgängesförälder bety- delse. En boförälder åläggs – oavsett kön – ett mer omfattande ansvar än en förälder som inte bor med barnet. En umgänges- förälder har – oavsett kön – men med reservation för barnets vilja, mycket svårt att bli boförälder så länge boföräldern lyckas ge barnet en godtagbar stabil och riskfri tillvaro som inte alltför mycket präglas av föräldrakonflikt eller föräldraförlust.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Män som varit föräldralediga genomgår i mindre utsträckning vårdnadstvister.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Det framstår inte utifrån det underlag vi haft att domstolar kan beskrivas som specifikt mamma- eller pappavänliga utan att domstolarna dömer efter barnens behov och föräldrarnas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;”positionalitet” som omvårdare. Dock, de könade mönster som finns bland föräldrar – att kvinnor i större utsträckning än män tagit ansvar för barnen, visat genom bl.a. uttag av föräldra- penningdagar – förklarar till del varför mammor i större utsträck- ning än pappor tilldöms att bli boföräldrar efter separationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Mäns erfarenheter från vårdnadstvister&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Det finns ett flertal organisationer som arbetar för att uppmärk- samma mäns erfarenheter i vårdnadstvister och som är kritiska till hur både familjerätt och domstolar bemöter män i tvister om vårdnad boende och umgänge, eller i fall där män anser att modern till barnet är olämplig som förälder.&lt;SPAN class="ft37"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Utredningen har även mött advokater som arbetat med vårdnadstvister och som pekat på svårigheter för män i domstolsprocesser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;De erfarenheter män, som organiserat sig i dessa frågor, för fram kan summeras på följande sätt: Det nuvarande regelverket i vårdnadstvister premierar konflikt snarare än konfliktlösning. Om det inte framstår som möjligt för föräldrarna att samarbeta så tilldöms den ena föräldern antingen vårdnad eller att bli boende- förälder vid gemensam vårdnad. Detta är något dessa män anser framför allt gynnar mammor.&lt;SPAN class="ft37"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Utredningen har mött representanter från Föreningen PappaBarn, Mans- och familje- jouren samt Pappamanualen.se .&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se www.pappamanualen.se, www.pappabarn.se&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män, familj och föräldraskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p718 ft33"&gt;Organisationerna som företräder pappor i vårdnadstvister har också fört fram att det saknas sanktioner mot föräldrar som umgängessaboterar. Trots att gemensam vårdnad innebär att man inte får fatta avgörande beslut om barnet utan den andre vårdnadshavarens medhåll kan exempelvis en förälder som flyttar och därmed försvårar för den andre föräldern att träffa barnet undgå sanktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Organisationerna rapporterar även om problem i bemötandet inom socialtjänstens familjerätt. Att många handläggare är kvinnor anses gynna kvinnor i vårdnadsprocesser och behovet av fler manliga handläggare i vårdnadsärenden har lyfts fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft33"&gt;På ett av våra seminarier rapporterade Röda korset om en pågående verksamhet kring stödgrupper för pappor och mammor i vårdnads- processer. Denna typ av verksamhet framstår som viktig i och med att män som upplever problem i vårdnadsfrågor har få professionella verksamheter att söka information och stöd hos. Att exempelvis söka sig till kriscentrum för män eller liknande verksamheter kan upplevas som inte det bästa då dessa organisationer främst arbetar med män som har en våldsproblematik eller annan form av stödbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Dessutom rapporteras om hur män som har erfarenheter av en tidigare kvinnlig partner som haft olika former av problem, som gör denne mindre lämplig som förälder, kan mötas av ifråga- sättande på ett annat sätt än när kvinnor rapporterar motsvarande typ av problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Man har även fört fram problem med att vårdnadstvister drar ut på tiden och att detta kan leda till att barnet under en lång tid bor med den ene föräldern vilket senare gynnar denne förälder i tvistemålet. Kortare vårdnadsprocesser och mer intervention från familjerätten kring samarbetsavtal lyfts fram som ett stort behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Samtliga ovanstående punkter framstår som relativt okontroversiella och borde därför uppmärksammas inom berörda myndigheter och på politisk nivå. Vi anser att mäns möjliga sårbarhet i vårdnadsfrågor är en fråga som i för stor utsträckning negligerats inom jämställdhetspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft44"&gt;Att vårdnadstvister har en särskild laddning kan förklaras på flera plan. En handlar om svårigheten att hantera vårdnadstvister där det förekommer uppgifter om våld eller missbruk. Socialtjänsten har i uppgift att inledningsvis avgöra om det föreligger något hot för barnens säkerhet när man inleder en vårdnadsprocess. Men om något sådant inte är fallet, borde den efterföljande processen kunna utformas så att den minskar risken att konflikten förvärras eller att endera föräldern premieras på ovidkommande grunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft15"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36197x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män, familj och föräldraskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft41"&gt;Det är samtidigt noterbart att få av företrädarna för olika intressegrupper för män och vårdnadsfrågor lyfter fram betydelsen av föräldraledighet för att förbättra mäns position i vårdnadstvister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Kvinnors erfarenheter från vårdnadstvister&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Vi har inte på något omfattande sätt inventerat kvinnors erfaren- heter vid vårdnadstvister men vi har funnit en rad frågor som är värda att ta upp i sammanhanget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Företrädare för organisationen Makalösa föräldrar, som inte uteslutande företräder kvinnor utan även män som är ensamstående, beskriver på många sätt en problematik liknande den vi behandlat ovan.&lt;SPAN class="ft37"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;Många kvinnor som upplever vårdnadstvister rapporterar missnöje med familjerätten även om det finns undantag. Organisationen Makalösa föräldrar efterfrågar bl.a följande inom familjerätten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Personal med mångfald (kön, ålder, etnicitet osv.) samt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;genus- /mångfaldskompetens.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Tillgänglig familjerätt, där väntetider minimeras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Personal som utbildats om våld i familjen och som reagerar mot kommentarer eller former av hot (från män eller kvinnor) som inte är acceptabla.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Mer intervention från personalen i familjerätten under vårdnads- processen och samtal om samarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Obligatorisk deltagande i stödgrupp för föräldrarna (separata grupper för föräldrarna var för sig som dock gärna kan vara könsblandade).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Kompetensutveckling till personal i skola, förskola samt BVC och MVC kring deras roller under en separation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Särskilt utbildade domare eller en särskild familjedomstol.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;www.makalosa.org&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36198x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män, familj och föräldraskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Reflektioner kring vårdnadstvister&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft33"&gt;En vårdnadstvist är en dramatisk situation. Man kan ta en enklare utgångspunkt, nämligen en situation där en separation ska ske eller har skett och där båda parter inte är överens om separationen – den kan vara nog så laddad. Lägger man till att ett eller flera barn finns med i bilden och att sannolikheten är hög för att båda föräldrarna riskerar att få mindre tid med barnen ökar komplexiteten. Lägger man till detta möjligheten att den ena föräldern, mot det andre partnerns vilja, får majoriteten av tiden med barnet kan man förstå de spänningar som kan uppstå. Att därtill säga att en sådan situation för barnen är mycket påfrestande är ett understatement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Det är här dock angeläget att understryka att det i första hand är föräldrarnas ansvar att, med barnets/barnens bästa för ögonen, komma fram till en lösning – detta så mycket mer som föräldrar och barn ska kunna umgås även många år efter själva tvisten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Vi tror att viss del av kritiken mot familjerätten ska ses i ljuset av det i sig konfliktfyllda utgångsläget mellan pappan och mamman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Ändå framstår det för oss som angeläget att genusperspektiv (som inkluderar frågor om mäns erfarenheter) görs än tydligare i kompetensutvecklingen inom familjerätten och att stärkta insatser där kan ha stor betydelse för att minska antalet tvister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Nya arbetssätt där domstol och familjerätt har ett tätare samarbete och som ger föräldrar bättre verktyg för att ta ansvar, acceptera varandras föräldraskap och nå bättre samförstånds- lösningar har också utarbetats inom socialtjänsten på senare tid.&lt;SPAN class="ft37"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Vi anser att dessa arbetssätt och vårdnadsfrågor generellt behöver uppmärksammas mer i samhällsdebatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Därtill, regeringen avser att under 2014 tillsätta en utredning som utvärderar den vårdnadslagstiftning som trädde i kraft 2006. Denna utredning är angelägen och bör beakta hela vårdnads- processen. Det framstår som centralt att utredningen på ett allsidigt sätt inventerar de problem som kan uppstå i vårdnads- tvister och beaktar hur män respektive kvinnor kan uppleva likartade men också skilda problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Advokaten nr 9 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36199x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män, familj och föräldraskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p723 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Faderskapspresumtion för samboende och möjligheter för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;hbt-föräldrar&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft7"&gt;Fastställande av faderskap kan underlättas för samboende.&lt;SPAN class="ft37"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Detta har skett på Island där samboende par kan registrera sitt samboende och efter detta gäller samma presumtion om faderskap som för en gift man om kvinnan föder barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft7"&gt;I Sverige har idag 65 procent av de barn som föds ogifta föräldrar.&lt;SPAN class="ft37"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Är den födande kvinnan heterosexuellt gift blir hennes man automatisk rättslig far till barnet. Är fadern ogift måste faderskapet utredas av socialnämnd. Socialtjänsten har ett omfattande uppdrag i samband med dessa faderskapsfrågor. En förenklad process för fastställande av faderskap för majoriteten av männen som blir pappor i Sverige skulle kunna frigöra resurser från socialtjänsten och vara ett led i en modernisering av den rättsliga synen på föräldraskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;En annan fråga vi i utredningsarbete uppmärksammats på är frågan om ”pappa mot sin vilja”. Det finns män som anser sig lurade av sin partner eller vid en tillfällig kontakt. Och liknande situation kan kvinnor råka ut för. En kvinna har dock möjligheten till abort. Det rimliga är förstås att mannen liksom kvinnan tar sitt fulla ansvar vid sexuellt umgänge. Samtidigt ser verkligen inte alltid ut på detta sätt. Hur denna mycket svåra problematik skulle kunna behandlas har vi inte gått in på i vårt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Värdet av en individualiserad föräldraförsäkring är stort. När denna fråga ses över, vilket vi anser måste göras, är det samtidigt angeläget att man även ser över behoven för de som lever i mer otraditionella familjebildningar. I många s.k. regnbågsfamiljer&lt;SPAN class="ft86"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;finns en önskan att kunna dela föräldraledighetsdagarna på fler personer än de biologiska föräldrarna. Här skulle en överlåtelse- möjlighet till tredje part kunna utgöra en möjlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Schiratzki 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Schiratzki 2014, Socialstyrelsen 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Barnet kan t.ex. ha samkönade föräldrar och kan ha kommit till genom assisterad befruktning (till exempel i en familj med två mammor), genom surrogat (till exempel i en familj med två pappor) eller genom assisterad befruktning där till exempel en familj med två mammor och en familj med två pappor delar på föräldraskapet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft15"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män, familj och föräldraskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Utmaningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;Den politiska diskussionen om föräldraförsäkringen präglas idag i vårt tycke av en överdriven försiktighet. Män kan ta hand om små barn, detta bevisas bl.a. av det faktum att vissa barn faktiskt har föräldrar som gör ett jämställt uttag av föräldrapenningdagarna. Men att endast en avgränsad och liten grupp har ett jämställt uttag visar också på begränsningarna i dagens valfrihetsbetonade föräldraförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Sättet föräldrar delar på ansvaret för perioden innan barn börjar förskola är också det som generellt påverkar jämställdheten både i familjen och på arbetsmarknaden. Kvinnor som tar ut största delen av föräldraförsäkringen börjar ofta arbeta deltid och tar även ut störst andel dagar när det gäller vård av barn. Detta påverkar kvinnors ställning på arbetsmarknaden negativt sett till karriär- möjligheter och löneutveckling. För att statsmakterna ska nå det jämställdhetspolitiska målet om jämn fördelning av det obetalda &lt;NOBR&gt;hem-och&lt;/NOBR&gt; omsorgsarbetet är det svårt att se ett bättre och mer gripbart styrmedel än föräldraförsäkringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Vi har även lyft fram frågan om vårdnadstvister. En starkt ökande del av barn lever idag växelvis boende hos sina föräldrar efter en separation men kvinnor är fortfarande oftast boförälder. Vi pekar på hur män rapporterar om upplevelser av könsstyrt bemötande i familjerätten men även att kvinnor rapporterar om problem i familjerätten. Det tycks som om socialtjänsten kan underlätta vårdnadsprocesser och minska konfliktsituationer genom att se över sina arbetssätt och stötta föräldrar mer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft15"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Min sida – Göran Johnsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft7"&gt;När jag började jobba – på &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; – var det uselt ställt med jämställdheten. Det är bättre nu, men långt ifrån bra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;Vi som vill jämställdhet och jämlikhet måste kämpa för det. Kampen måste föras i vardagslivet, arbetslivet och inom de organisationer vi är verksamma. Målet är att varje människa ges förutsättningen att få ett rikt och meningsfullt liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;Det viktigt att männen inser att de måste bli positiva till förändring, inte minst när det gäller jämställdhet. Det är inte synd om män, men det kan bli det om de missar jämställdhetståget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Jag hörde om ung kille som var med i ett samtal om utbildning. På frågan om pojkars sämre betyg så sa han lite kaxigt – det gör inget, vi får jobb ändå. Risken är att han blir grundligt besviken i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Strukturomvandlingen har varit genomgripande de senaste 50 åren, precis som jämställdhetsutvecklingen, och inget tyder på att den kommer att avstanna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Politiken behöver bejaka strukturomvandlingen och möta den med utbildningssatsningar och bättre möjligheter för alla att lära hela livet. Därför måste samhället erbjuda möjligheter till omställ- ning så att folk inte håller sig fast när man behöver utvecklas. Arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik krävs för att vi ska kunna utveckla den generella och solidariska välfärdspolitiken. Men framförallt tror jag att delad föräldraledighet och bättre föräldra- utbildning är det bästa sättet att skapa jämställdhet. Det gör män mer delaktiga i livet, inte bara arbetslivet. Vi män är ofta mindre öppna för förändring än kvinnor och det är synd. Jag brukar säga att det är bra med en backspegel, men inte om den tar upp hela framrutan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft46"&gt;Göran har varit expert i utredningen. Han har bl.a. varit ordförande i IF Metall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft15"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36202x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p729 ft132"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Män lever i genomsnitt 3,6 år kortare än kvinnor men skillnaderna minskar successivt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Män är sjukskrivna ungefär hälften så mycket som kvinnor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Medellivslängd och hälsa är tydligt kopplade till socio- ekonomiska faktorer. Så är t.ex. hälsoskillnaden mellan könen mindre än skillnaden mellan dem med exempelvis olika utbildningsnivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Mansnormer påverkar mäns relation till vård och hälsa. Den manliga normen att vara ”stark och osårbar” har bl.a. som effekt att män söker vård sent, kanske i ett stadium, när sjuk- domen utvecklats onödigt långt. Att bryta denna norm skulle alltså ha stor effekt även när det gäller hälsans område&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Mäns ovilja att söka hjälp och vård i tid leder till ökade samhällsekonomiska kostnader, högre dödlighet och onödigt individuellt lidande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Män behöver få än mer målgruppsinriktad information om sin överdödlighet, som bl.a. är knuten till risktagande, alkohol, våld, olyckor, depression och självmord.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Män, inte minst yngre, behöver medvetandegöra sig om vad deras riskbeteende kostar dem själva och samhället.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Mäns generella position i samhället gör det svårt att föreställa sig män som svaga, utsatta eller som ett offer för omständlig- heter omkring dem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft15"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36203x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p731 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Bland hemlösa och utslagna är en överväldigande majoritet män. Akut hemlöshet är också vanligare bland män,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft41"&gt;10.Unga män, män som arbetat inom industrierna och män med kort formell utbildning eller långtidssjukskrivna män riskerar att relativt snabbt hamna utanför samhällets skyddsnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Jämställdhet i samhället tycks innebära fördelar för män i form av bättre hälsa, minskade riskbeteenden, etc.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft33"&gt;I detta kapitel tar vi upp frågor om skillnader mellan mäns och kvinnors hälsa, skillnader inom gruppen män, frågor om den manliga kroppens yttre – ”estetisering” och andra frågor relaterade till hälsa – arbete, hälsa, självmord, social utsatthet samt jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Vi har i viss mån tidigare berört hälsofrågor (kapitel 4.5.1 om medellivslängd). Sexuell hälsa tar vi upp i kapitel 10.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Skillnader i mäns och kvinnors hälsa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Mäns hälsa och sätt att hantera och uppleva sina kroppar är viktiga frågor att sätta i relation till normer för maskulinitet och jämställda livsmönster.&lt;SPAN class="ft37"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Det gäller normer för mäns ideal och beteenden med kopplingar mellan maskulinitet, hårdhet och risktagande; normer som inverkar på mäns villighet att söka vård och prata om hur man mår. Dessa återfinns hos enskilda män, grupper av män och även inom sjukvårdens professioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Män lever, som vi tidigare sett (kapitel 4.5.1) i genomsnitt 3,6 år kortare än kvinnor. Även om skillnaden successivt minskar är det en viktig utgångspunkt för en diskussion om lika livschanser för män och kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Något paradoxalt dock är uppgifterna att män har ett hälsosamt år mer än kvinnor framför sig när de föds (se avsnitt 4.5.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft7"&gt;Män är mindre sjukskrivna än kvinnor (se avsnitt 8.7 och 8.8.2). Kvinnor rapporterar i högre grad både fysisk och psykisk ohälsa än vad män gör. Av tradition har detta ofta förklarats av kvinnors&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft138"&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;I detta kapitel återges text från en av underlagsrapporterna till vår utredning, Linn Sandberg &lt;SPAN class="ft177"&gt;Män, kropp och hälsa, &lt;/SPAN&gt;bilaga 6 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Sandberg 2014. I kapitlet återges till del även text från en annan av underlagsrapporterna till vår utredning, Marcus Herz &lt;SPAN class="ft177"&gt;Män och social utsatthet – en översikt, &lt;/SPAN&gt;bilaga 7 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Herz 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft15"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36204x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft7"&gt;dubbelarbete, det vill säga att ha ansvaret för både hemmets dagliga skötsel och sitt arbetsliv.&lt;SPAN class="ft37"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Samtidigt tyder forskning om män och hälsa på att män under- diagnosticeras när det gäller exempelvis depression och att män söker vård senare än vad kvinnor gör, något som påverkar såväl samhällets kostnader som dödligheten. &lt;SPAN class="ft37"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Män söker hjälp, särskilt vad gäller psykisk hälsa, i mindre utsträckning än kvinnor. Sjukvården uppmärksammar dessutom i mindre utsträckning mäns psykiska hjälpbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Avgörande skillnader finns också mellan olika grupper av män när det gäller hälsoaspekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Det ovanstående belyser komplexiteten när det kommer till jämförelser mellan mäns och kvinnors hälsa och ohälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;Frågorna om mäns, och kvinnors hälsa och därtill relaterad jämställdhet är inte bara ”svensk” utan belyses också i flera EU- rapporter m.fl.&lt;SPAN class="ft37"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Jämlikhet när det gäller hälsa och vård?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft33"&gt;Ovan har vi berört skillnader mellan könen när det gäller hälsa och vård. Det finns dock all anledning att även studera andra skillnader.&lt;SPAN class="ft64"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Det finns regionala skillnader i Sverige. Ett sådant exempel är behandling av cancer där det finns stora variationer inom Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Det finns sociala skillnader. Risken för förtida död, före 65 års ålder, är mer än dubbelt så hög bland personer med enbart grund- skoleutbildning, vilket gäller både män och kvinnor. Stora skillnader i förtida död finns såväl när det gäller dödlighet i hjärt – och kärlsjukdomar, cancer, skador, alkoholrelaterad sjuklighet, diabetes och sjukdomar i andningsorganen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Det finns andra skillnader, så t.ex. har män och utlandsfödda högre dödlighet i behandlingsbara sjukdomar jämfört med kvinnor och svenskfödda. Undvikbar slutenvård&lt;SPAN class="ft37"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;är mer än dubbelt så vanligt bland lågutbildade än högutbildade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft44"&gt;Även om förtida död i behandlingsbara sjukdomar minskar i alla utbildningsgrupper sker förbättringen snabbare för högutbildade. Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Herz 2014 avsnitt 4.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Sandberg 2014 avsnitt 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Se bl.a. European Commission 2013a, European Commission 2013b, OECD 2013a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;I detta avsnitt återges till del text från Socialstyrelsen 2011 s. 7 ff. Frågorna har sedan tagits upp i bl.a. SOU 2013:44.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Sjukdomar och tillstånd som kan behandlas framgångsrikt inom öppna vårdformer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36205x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p737 ft7"&gt;har medfört att skillnaderna mellan grupperna har ökat under senare år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Mäns normer om hälsa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Män och hälsa är ett omfattande forskningsområde.&lt;SPAN class="ft86"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Ett perspektiv rör normer för maskulinitet som påverkar mäns hälsobeteende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Sådana normer om manlighet som bygger på att män ska vara tuffa, osårbara, robusta och inte visa svaghet får konsekvenser för mäns hälsa genom att män tenderar att inte söka vård och ägnar sig åt ohälsosamma och riskfyllda praktiker.&lt;SPAN class="ft86"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Män kan distansera sig från hjälp och visa att man inte bryr sig om hälsa och risker p.g.a. att det associerar till kvinnlighet, beroende och sårbarhet. Män kan eftersträva dominans och makt genom ett stereotypt manligt beteende som inbegriper risktagande. Samtidigt finns det ett pris för detta som blir särskilt uppenbart för dem som är eller blir marginaliserade grupper av män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Det har t.ex. visats hur unga män inte söker hjälp vid köns- sjukdomar förrän de får tydliga symtom och inte testar sig i den utsträckning som behövs (se kapitel 10.2.1).&lt;SPAN class="ft37"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;I förlängningen leder detta inte bara till att de inte får den hjälp de behöver utan att det också dröjer innan medicinsk hjälp kan sättas in. Sjukdomar kan både förvärras och hinna spridas på grund av att en specifik form av maskulin ideologi reproduceras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Detta leder till större samhällsekonomiska kostnader och ökat individuellt lidande samt bidrar till mäns högre dödlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Mäns ovilja att söka hjälp för både medicinska och sociala problem har föranlett en omfattande diskussion avseende hur denna ovilja och mäns riskbeteenden ska förstås.&lt;SPAN class="ft86"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Ibland talas det om hur en maskulin ideologi och livsstil per se är en riskfaktor.&lt;SPAN class="ft86"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Förhållandet kopplas även till sjukvårdens bemötande av män. Forskning pekar på hur hälso- och sjukvård kan bidra till synen på män som osårbara och starka genom att den ställer färre frågor till män eller att inte se exempelvis riskbeteende som tecken på psykisk ohälsa.&lt;SPAN class="ft37"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;I detta avsnitt, 8.3, återges till del text från Sandberg 2014 och Herz 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Sandberg 2014 avsnitt 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se även Sandberg 2014 avsnitt 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Herz 2014 avsnitt 4.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Herz 2014 avsnitt 4.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Statens folkhälsoinstitut 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36206x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Skillnader mellan män&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Forskning om män och folkhälsa i Sverige pekar på att ensidiga jämförelser av män och kvinnor leder till en överbetoning av köns- skillnad och en underbetoning av skillnader inom grupperna män och kvinnor. Hälsoskillnaderna är t.ex. större mellan utbildnings- grupper än mellan kön.&lt;SPAN class="ft37"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Det går även att se en rad sammanhang där ålder, utbildningsnivå, socioekonomi, utländsk bakgrund, sexualitet och geografi påverkar mäns hälsa.&lt;SPAN class="ft37"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;En tydlig illustration av detta förhållande finns i statistik kring mäns och kvinnors medellivslängd och dödlighet. Detta behandlade vi i kapitel 4.5.1 och tar vidare i avsnitt 8.10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Att ”män” behöver förstås i relation till andra kategorier än kön poängteras i svensk forskning och i t.ex. rapporter från Europeiska kommissionen.&lt;SPAN class="ft37"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;I rapporterna beskrivs hur sociala omständigheter påverkar mäns hälsa och livsstil och att dessa påverkar både dödlighet och sårbarhet. Som exempel nämns att rökning är störst bland fattiga män i Europa och att arbetslöshet påverkar mäns hälsa negativt. Mäns hälsoproblem beskrivs som ”en kombination av social ojämlikhet och socialisering mot hårdhet, yrkesarbete och &lt;NOBR&gt;icke-omsorg”.&lt;SPAN class="ft37"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt; &lt;/SPAN&gt;I rapporterna betonas också att de kostnader och de privilegier som följer med maskulinitet är ojämnt fördelade inom gruppen män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft33"&gt;Skillnader i hälsa kan visa sig i att priviligierade män kan ha ekonomiska och andra förutsättningar som möjliggör en hälsosam livsstil medan mindre priviligierade män inte har samma möjlig- heter till detta. Dessutom kan manligt ohälsobeteende, exempelvis alkoholberoende och riskbeteende bland socialt utsatta män också förstås som en form av motstånd mot en marginaliserad position.&lt;SPAN class="ft64"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft41"&gt;Det finns en stor skillnad mellan till exempel män med arbetarklass- respektive medelklassbakgrund.&lt;SPAN class="ft129"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Samma sak gäller förändrade livsvillkor bland män som exempelvis förändringar i diet, träning eller livsstil. Ofta är förändringarna medelklass- fenomen eftersom det krävs resurser för att kunna lägga om sin livsstil. Fattigdom och hälsa samvarierar i olika hög utsträckning i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Folkhälsomyndigheten 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Sandberg 2014 avsnitt 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;European Commission 2013a&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;, &lt;/SPAN&gt;European Commission 2013b.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;European Commission 2013a s.129.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Sandberg 2014 avsnitt 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Herz 2014 avsnitt 4.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36207x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p738 ft7"&gt;olika länder men även i olika regioner, där både sociala och ekonomiska faktorer påverkar.&lt;SPAN class="ft37"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;Det finns i Sverige också skillnader mellan inrikes och utrikes födda. Inrikes födda män anser sig ha bäst allmänt hälsotillstånd, följda av utrikes födda män och inrikes födda kvinnor. Sämst hälso- tillstånd anser sig utrikes födda kvinnor ha. Svår värk är vanligast hos utrikes födda kvinnor, därnäst utrikes födda män. När det gäller psykisk hälsa kommer tillfredsställensen med hälsan i samma ordning som det allmänna hälsotillståndet.&lt;SPAN class="ft37"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Det är dock värt nämna att det finns många positiva trender när det gäller mäns hälsa. Föreställningar om den robuste mannen som inte bör visa känslor och inte tar hand om sin kropp gäller inte i lika stor utsträckning som tidigare.&lt;SPAN class="ft37"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Det knyter bl.a. till medel- livslängd som vi återkommer till (avsnitt 8.10) och till avsnittet nedan (8.5) om kroppens yttre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft41"&gt;Det finns statistik som visar på minskade könsskillnader i dödlighet, vilket beror på att mäns dödlighet i hjärt- och kärlsjuk- domar minskar.&lt;SPAN class="ft129"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Trender som pekar mot ett ökat hälsomedvetande och minskad dödlighet behöver dock ställas i relation till sociala skillnader mellan olika grupper av män. Maskulinitet framstår som en tydlig riskfaktor i kombination med social utsatthet eller marginalisering men, i jämförelse med kvinnors ohälsa, som en friskfaktor i kombination med resurser och inkludering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Kroppens yttre&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft7"&gt;På &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; diskuterades flitigt det fenomen som går under beteckningen estetisering av manlighet.&lt;SPAN class="ft37"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;En rad forskare konstaterade att män i allt större utsträckning börjat ägna sig åt utseende, kropp, smink och kläder. Denna diskussion har fortsatt in på &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; och nu handlar det inte enbart om yttre attribut, utan om att med hjälp av träning och diet göra om kroppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft44"&gt;Idag finns det också en ökad hälsomedvetenhet i många länder, inte minst i Sverige, där ansvaret för individens hälsa allt tydligare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Herz 2014 avsnitt 4.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB (ULF/SILC).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Sandberg 2014 avsnitt 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Folkhälsoinstitutet 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;I de första fyra styckena i detta avsnitt, 8.5, återges till del text från en av underlags- rapporterna till vår utredning, Thomas Johansson &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Män tänker, tycker och gör, &lt;/SPAN&gt;bilaga 20 till vår utredning. Rapporten refereras i fortsättningen som Johansson 2014b.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft15"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;hamnar på den enskilde personen. Delar av denna förändringsprocess har ett starkt samband med och historiska rötter i bodybuilding och ideal, där män är starka, välbyggda och muskulösa. Men det finns också andra nyanser i denna förändring. Det starka fokus som riktas mot kroppen idag för också med sig ett ökat hälsomedvetande och en ökad självmedvetenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Detta är en förklaring till den enorma utbyggnaden av gym- och fitnessindustrin. Det blir allt vanligare att människor skaffar sig personliga tränare, årskort på gym och att man också regelbundet konsulterar experter när det gäller hälsa, träning och livsstil.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Samtidigt måste frågor om träning, kropp, vikt och hälsa alltid sättas in i ett sociokulturellt sammanhang där inte minst klass förklarar en hel del av variationen i beteenden och attityder. Denna nya kroppskultur kan ses som ett led i en omfattande individualisering och en allt mer accentuerad individkult. Ansvaret för hälsa och välbefinnande läggs i allt större utsträckning på individen. Träningen på gym passar väl in i en modern och medel- klassbaserad livsstil. I denna övergång från en kollektiv till en individuell kropp sker det också en rad förändringar vad gäller genusstrukturer och hur människor gör kön. Gymkulturen för- stärker vissa drag och skillnader, samtidigt som den också innefattar en subversiv kraft, som kan upplösa en del distinktioner och skill- nader. Kroppen ses som mer plastisk och görbar, och kön utgör inget hinder för att tänja på utformandet av en viss kropp. Muskler har också blivit något som är attraktivt för både män och kvinnor. Vissa människors besatthet av att forma, skulptera och definiera kroppen har ett könsneutralt drag över sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft7"&gt;Vi uppfattar att en stor del av detta handlar om att behålla eller förbättra hälsan. Vi uppfattar också att en del handlar om just estetisering som ibland, paradoxalt nog, t.o.m. kan ta sig uttryck i att klart ohälsosamma metoder tas till för att förändra kroppens yttre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft33"&gt;En annan paradox – i en tid när fysisk styrka allt mindre är en viktig egenskap på arbetsmarknaden och i andra liknande samman- hang, bygger många män – och även en del kvinnor, upp klassiskt maskulina, muskulösa kroppar. Motivet torde mer vara att försköna och ”förmanliga” kroppen än att använda musklerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft41"&gt;En form av estetisering är piercing; en håltagning på kroppen som följs av fästning av ett smycke, ofta ringar eller stavar av metall, och då främst titan. Piercingar görs av olika skäl, såsom estetiska, sociala, magiska eller medicinska skäl. Företeelsen har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft15"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36209x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p412 ft7"&gt;funnits i flera tusen år och har under de senaste två decennierna blivit vanligare bland män och kvinnor i Sverige men förefaller under de senaste åren ha minskat i omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Tatuering, som till stora delar förefaller ha ”tagit över” efter piercing, är ett annat exempel på estetisering av kroppen. Även denna företeelse har funnits i tusentals år i många kulturer runt om i världen. Efter att de tidiga europeiska kulturerna övergått till kristendom var det i västvärlden nästan uteslutande sjömän och kriminella som bar tatueringar fram till dess att det åter blev ett mode på &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; I dag är det mycket vanligt och vanligare hos män än kvinnor. Frågan är om tatuering kan ses som ett ”jämställt mode”. I många fall synes det med tanke på motivval istället tydligare markera könstillhörighet; klassiskt maskulina respektive klassiskt feminina motiv är vanliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft41"&gt;Det finns grupper av män som lägger allt mer tid och resurser på sitt utseende, t.ex. smink och hårfärgning och därmed tenderar att ta sig an typiskt kvinnliga mönster och det finns grupper av män som genom plastikoperationer, ja rent av penisförlängningar, gör sig mer klassiskt maskulina. Måhända ska detta dock inte ses som en paradox utan som exempel på ökad mångfald i samhället?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Psykisk hälsa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Män lider mindre av psykisk ohälsa än kvinnor och rapporterar i mindre utsträckning besvär av ängslan, oro eller ångest.&lt;SPAN class="ft86"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Kvinnor diagnostiseras och behandlas i dubbelt så hög utsträckning för depression som män och varannan kvinna och var fjärde man förväntas någon gång under livet drabbas av depression.&lt;SPAN class="ft86"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Unga har sedan &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; haft en sämre hälsoutveckling än övriga befolkningen, framförallt när det gäller den psykiska hälsan.&lt;SPAN class="ft37"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Könsskillnaderna i psykisk hälsa är som störst under ungdomstiden.&lt;SPAN class="ft37"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Den försämrade psykiska hälsan är framförallt utbredd bland unga kvinnor.&lt;SPAN class="ft37"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Detta kan ha att göra med att de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Män 15 procent, kvinnor 22 procent. Källa: SCB (ULF/SILC).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;I detta avsnitt, 8.6, återges till del text från Sandberg 2014 avsnitt 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Ungdomsstyrelsen 2013 s. 169.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Ungdomsstyrelsen 2013 s. 175.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;I åldersgruppen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;16-25&lt;/NOBR&gt; år upplever 5 procent av killarna att de är stressade varje dag mot 17 procent av tjejerna. Tjejer i gymnasieskolan är de som känner sig allra mest stressade i skolan. Källa: Ungdomsstyrelsen 2013 s. 172.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft15"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36210x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;ställer högre krav på sig själva än killar.&lt;SPAN class="ft37"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Pojkar upplever i högre utsträckning att de har ett mycket bra hälsotillstånd.&lt;SPAN class="ft37"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Den tilltagande psykiska ohälsan tar sig bl.a. uttryck i förtida pensionering bland unga. Förtida pensionering i åldersgruppen 20– 34 år ökade mellan 1997 och 2007 med 61 procent för män och 71 procent för kvinnor.&lt;SPAN class="ft37"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Mäns psykiska ohälsa skiljer sig vidare mellan män beroende på sexualitet; homo- och bisexuella män har sämre psykisk hälsa än heterosexuella män i Sverige.&lt;SPAN class="ft37"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;(Se även kapitel 3.5.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Inom forskning om skillnader i psykisk hälsa mellan män och kvinnor påpekas dock återkommande att skillnaderna delvis måste förstås i relation till sociokulturella omständigheter där uttryck för psykisk ohälsa är sammankopplat med kön. Detta innebär bland annat att mäns psykiska ohälsa i högre utsträckning tar sig uttryck genom aggressivitet, utåtagerande beteende och missbruk av droger och alkohol. Dessa uttryck har förbisetts som symptom för depression och leder till underdiagnostisering av mäns psykiska ohälsa, något som påpekas i såväl nationella som internationella studier. Denna underdiagnostisering kan också kopplas till att män står för drygt 70 procent av alla självmord (se vidare avsnitt 8.9) trots den lägre frekvensen av rapporterad psykisk ohälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Det finns när det gäller psykisk hälsa i Sverige också skillnader mellan inrikes och utrikes födda. Inrikes födda män har minst besvär av ängslan, oro och ångest, följda av utrikes födda män och inrikes födda kvinnor. Mest besvär har utrikes födda kvinnor.&lt;SPAN class="ft86"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Det har vid studier inom EU konstaterats att skillnaderna mellan mäns och kvinnors hjälpsökande är än större när det gäller fysisk hälsa än psykisk ohälsa vilket bland annat relateras till dominerande normer kring manlighet som lyfter fram oberoende, undantryckande av känslor, självbehärskning och kontroll.&lt;SPAN class="ft86"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft41"&gt;Det anknyter till forskning som menar att depression genom uttryck som maktlöshet och brist på kontroll kan förstås som en feminiserad sjukdom och att män därför tenderar att underbetona och dölja sina depressioner. Intervjuer med primärvårdspatienter visar exempelvis att män i större utsträckning rapporterade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;På gymnasiet uppger 55 procent av tjejerna att de ofta är stressade över sina egna krav på att prestera väl i skolan. För killarna är siffran 33 procent. Källa: Ungdomsstyrelsen 2013 s. 174.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;39 procent jämfört med flickornas 26 procent. Källa: Ungdomsstyrelsen 2013 s. 169.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Försäkringskassan. Se även Olofsson och Östh 2011 s. 10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Socialstyrelsen 2011 s. 139.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SCB 2013 s. 94.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;European Commission 2013b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36211x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p412 ft7"&gt;kroppsliga symptom som bröstsmärtor, andning, hjärta eller högt blodtryck medan kvinnor snarare beskrev depressionen i termer av känslomässiga uttryck och återkom till känslor av skam och skuld. Familj och arbete spelade olika roll i mäns och kvinnors berättelser där män med hög utbildning talade om arbetet. Kvinnor med hög utbildning kände sig pressade av både hem och arbete medan kvinnor ur arbetarklassen framför allt talade om familj, gav uttryck för pessimism och självkritik, bl.a. relaterat till upplevelser av misslyckanden som mamma. De könsrelaterade uttrycken märktes även i hur män beskrev känslor av aggressivitet och irritation och hur depressionen stod i motsättning till vad det innebar att vara man.&lt;SPAN class="ft37"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft7"&gt;Om mäns depressioner till stor del varit frånvarande i debatten, har de senaste årens ökning av neuropsykiatriska diagnoser som exempelvis ADHD, som innebär koncentrationssvårigheter, över- aktivitet och bristande impulskontroll, fått desto större uppmärk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft33"&gt;Bland de som diagnostiseras med ADHD är pojkar över- representerade.&lt;SPAN class="ft64"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;En ökad medvetenhet och ökad diagnostisering av ADHD kan bl.a. påverka brottsbenägenheten. Det är sedan tidigare känt att personer med ADHD löper en ökad risk att hamna i kriminalitet. En studie har visat att brottsligheten sjunker med 32 procent under perioder med medicinering.&lt;SPAN class="ft64"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Denna studie bygger på att individerna jämförts med sig själva vilket gör att resultaten sannolikt inte beror på andra skillnader mellan de som får läkemedelsbehandling och de som inte får det (se även kapitel 9.1)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft33"&gt;Vad denna studie illustrerar är de stora potentiella vinster både för enskilda och samhälleligt, som är förenade med en ökad medvetenhet kring och behandling av neuropsykiatriska diagnoser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft44"&gt;Mäns psykiska ohälsa och många mäns ovilja att söka hjälp för psykisk ohälsa är en stor utmaning. Det handlar om att män i högre grad behöver ”tillåta sig” och tillägna sig ett språk för tunga känslor och kunna uttrycka sig inför nära. Det handlar också om satsningar på sammanhang där män enkelt kan tala om sin psykiska hälsa och det handlar om en större medvetenhet inom vårdens professioner om könskodade beskrivningar av exempelvis depressioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Sandberg 2014 avsnitt 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Cirka 5 procent av barn i skolåldern beräknas ha ADHD och att det hos pojkar är &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; gånger vanligare än hos flickor. Källa: Socialstyrelsen 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Lichtenstein et al. 2012. Studien omfattade 25 000 personer med ADHD under perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2006–2009.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft15"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36212x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Sjukpenning – män, kvinnor och ansvar för barn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Det finns en påtaglig skillnad i antalet sjukpenningfall mellan män och kvinnor (figur 8.1).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p477 ft2"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td114"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p744 ft105"&gt;Kvinnor: 180 dagar och mer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p477 ft2"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr15 td116"&gt;&lt;P class="p744 ft2"&gt;Män: 180 dagar och mer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr9 td116"&gt;&lt;P class="p744 ft2"&gt;Kvinnor: &lt;NOBR&gt;60-179&lt;/NOBR&gt; dagar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td112"&gt;&lt;P class="p477 ft2"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td110"&gt;&lt;P class="p744 ft105"&gt;Män: &lt;NOBR&gt;60-179&lt;/NOBR&gt; dagar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr54 td112"&gt;&lt;P class="p477 ft2"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td114"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr54 td112"&gt;&lt;P class="p477 ft2"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td114"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr54 td112"&gt;&lt;P class="p477 ft2"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td114"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr55 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;0&lt;/SPAN&gt;1974&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft2"&gt;1979&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td113"&gt;&lt;P class="p745 ft105"&gt;1984&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td114"&gt;&lt;P class="p746 ft2"&gt;1989&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td115"&gt;&lt;P class="p479 ft2"&gt;1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft2"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft2"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft2"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft2"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr10 td117"&gt;&lt;P class="p702 ft170"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SCB/Försäkringskassan 2013a och egen bearbetning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td99"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;Vi ser bl. a. att män har nästan hälften så många sjukpenningfall som kvinnor. Det gäller såväl sjukpenningfall som pågått över ett halvår och sådana som pågått kortare tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Av dem som hade sjuk- och aktivitetsersättning december 2012 var 41 procent män och 59 procent kvinnor.&lt;SPAN class="ft37"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Det finns också en påtaglig skillnad mellan pappor och mammor knutet till antalet sjukdagar (figur 8.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Försäkringskassan 2013b.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36213x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td70"&gt;&lt;P class="p300 ft2"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td118"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td70"&gt;&lt;P class="p300 ft2"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td118"&gt;&lt;P class="p748 ft121"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td70"&gt;&lt;P class="p300 ft2"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td118"&gt;&lt;P class="p748 ft2"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td70"&gt;&lt;P class="p300 ft2"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td118"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p300 ft2"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p300 ft2"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p300 ft2"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p300 ft2"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td70"&gt;&lt;P class="p300 ft2"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td118"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p300 ft2"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p300 ft2"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft179"&gt;&lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft179"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td118"&gt;&lt;P class="p749 ft179"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft179"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p19 ft179"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p19 ft179"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft179"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p19 ft179"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td119"&gt;&lt;P class="p603 ft170"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Prop. 2012/13:1 bil. 4 s. 19.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;Förekomsten av barn i hushållet är förknippad med högre sjuk- frånvaro för förvärvsarbetande kvinnor men inte för förvärvs- arbetande män.&lt;SPAN class="ft37"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Kvinnor har ungefär dubbelt så många sjukfrånvarodagar som män efter första barnets födelse. Skillnaden finns kvar tills barnen blir 16 år och gäller kvinnor i alla inkomstgrupper. Motsvarande gäller inte för män.&lt;SPAN class="ft37"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Regeringen har därför låtit utreda förhållandet och då bl.a. kommit fram till att skillnaden mellan mäns och kvinnors sjukfrånvaro är komplex. Det verkar finnas en koppling kanske till första barnet, tydligt till det andra men också att det finns en högre sjukfrånvaro hos kvinnan redan före familje- bildningen. Dock, det finns inte finns någon skillnad om kvinnan fött barn eller inte. Könsskillnaderna kan inte förklaras med ökade könsskillnader när det gäller självskattad hälsa eller i förändrad arbetsmiljö.&lt;SPAN class="ft37"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Prop. 2012/13:1 bilaga 4 s. 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;IFAU 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Regeringskansliet 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36214x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft7"&gt;Ett skäl som ofta förs fram för kvinnors högre sjukfrånvaro är, som vi tidigare berört (avsnitt 8.1), förhållandet att många kvinnor vid sidan av sitt arbete ofta har huvudansvaret för barn och familj och att detta får konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Arbete och hälsa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft44"&gt;Ett område inom vilket hälsa särskilt uppmärksammas är hälsan kopplad till arbete. Detta bl.a. då dels arbetsplatsen är en plats där det är lättare ”fånga in” hälsa och ohälsa genom bl.a. sjukskriv- ningar, dels för att det finns ett tydligt partsförhållande, dels för att det finns en omfattande lagstiftning och myndighetsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Arbetsmiljöförhållandena för män och kvinnor ser olika ut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft7"&gt;Det är vanligare med arbetsorsakade besvär bland kvinnor än bland män. För män är den vanligaste orsaken till arbetsrelaterade besvär påfrestande arbetsställningar och stress eller andra psykiska påfrestningar. För kvinnor är den vanligaste orsaken stress och andra psykiska påfrestningar.&lt;SPAN class="ft37"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft7"&gt;Män är överrepresenterade vad gäller buller och tunga lyft medan kvinnorna är överrepresenterade vad gäller hot om våld, sömnsvårigheter och övriga arbetsmiljöproblem.&lt;SPAN class="ft37"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft8"&gt;De yrkesgrupper bland männen som har mest besvär av arbete är byggnads- och anläggningsarbetare samt byggnadshantverkare.&lt;SPAN class="ft86"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;De yrkesgrupper bland kvinnorna som har mest besvär av arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft33"&gt;är grundskollärare samt kontorssekreterare och dataregistrerare.&lt;SPAN class="ft64"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;De åldersgrupper som har mest besvär är bland männen &lt;NOBR&gt;35–44&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft7"&gt;åringar och &lt;NOBR&gt;45–54&lt;/NOBR&gt; åringar och bland kvinnorna &lt;NOBR&gt;45–54&lt;/NOBR&gt; åringar.&lt;SPAN class="ft37"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft41"&gt;40 procent av dem som arbetar upplever det egna arbetet som psykiskt ansträngande. Andelen är högre bland dem med efter- gymnasial utbildning jämfört med dem som har lägre utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Arbetsmiljöverket 2012 s. 15 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Arbetsmiljöverket. I SCB 2012 s. 67. I SCB 2008 s. 69.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;26 respektive 24 procent av de sysselsatta i respektive yrkesgrupp. Källa: Arbetsmiljöverket 20131a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;27 respektive 27 procent av de sysselsatta i respektive yrkesgrupp. Källa: Arbetsmiljöverket 2013a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;19 respektive 26 procent. Källa: Arbetsmiljöverket 2013a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft15"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36215x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p764 ft7"&gt;Skillnaden mellan könen är inte markant i någon av dessa båda grupper.&lt;SPAN class="ft37"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;Inom &lt;NOBR&gt;EU-28&lt;/NOBR&gt; ligger Sverige näst högst när det gäller uppfatt- ningen att risken för hälsa och säkerhet är i fara till följd av arbete. Män bedömer risken något högre än kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Män har lägre antal sjukpenningfall än kvinnor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Det är skillnad mellan män och kvinnor när det gäller sjukpenning- fall men det är också stora skillnader inom gruppen män.&lt;SPAN class="ft37"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Så t.ex. inleds 3 gånger fler sjukskrivningar bland anställda män i yrken utan formella krav på yrkesutbildning än bland män som arbetar i lednings- och chefspositioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft33"&gt;Bland kvinnor inleds mer än dubbelt så många sjukskrivningar bland anställda inom process- och maskinoperatörsarbete än bland kvinnor som arbetar i lednings- och chefspositioner (figur 8.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Mönstret att det är färre sjukskrivningar i &lt;NOBR&gt;lednings-och&lt;/NOBR&gt; chefs- positioner går således igen bland könen. Några av orsakerna torde vara att personer i sådana funktioner har större möjligheter att styra över sin arbetstid och har ett fysiskt, men inte nödvändigtvis psykiskt, lättare arbete (se avsnitt 8.8.1 om personer med efter- gymnasial utbildning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB 2013b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Försäkringskassan 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36216x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p766 ft182"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft121"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;0.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;Militärt arbete &lt;/SPAN&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36216xi2.jpg" id="inl_img1"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft121"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;Ledningsarbete &lt;/SPAN&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36216xi3.jpg" id="inl_img2"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft121"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens &lt;/SPAN&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36216xi4.jpg" id="inl_img3"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft121"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;Arbete som kräver kortare högskoleutbildning e.l. &lt;/SPAN&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36216xi5.jpg" id="inl_img4"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft121"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;Kontors- och kundservicearbete &lt;/SPAN&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36216xi6.jpg" id="inl_img5"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft121"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;Service-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; omsorgs- och försäljningsarbete &lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36216xi7.jpg" id="inl_img6"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft121"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk m.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36216xi8.jpg" id="inl_img7"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft121"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;Hantverksarbete inom byggverksamhet, m.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36216xi9.jpg" id="inl_img8"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft121"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;Process- och maskinoperatörsarbete m.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36216xi10.jpg" id="inl_img9"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft121"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning &lt;/SPAN&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36216xi11.jpg" id="inl_img10"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft121"&gt;0 20 40 60 80 100 120 140 160&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft121"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36216xi12.jpg" id="inl_img11"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36216xi13.jpg" id="inl_img12"&gt; Män &lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36216xi14.jpg" id="inl_img13"&gt; Kvinnor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Försäkringskassan 2011 s. 12, SCBs yrkesregister 2011 och egen bearbetning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft7"&gt;Vi ser här att inom alla yrkesområden männens andel är markant lägre. En del av detta kan förklaras med att omkring 9 procent av alla startade sjukskrivningar beror på en graviditetsrelaterad sjukdom (se avsnitt 8.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft41"&gt;Bland de vanligaste sjukskrivningsdiagnoserna år 2009 finns exempelvis ryggvärk, där yrken som övriga servicearbetare, olika typer av montörsarbete och byggnadsarbete samt fordonsförare startar flest sjukskrivningar. Även psykiska diagnoser förekommer bland de vanligaste diagnoserna, där präster, psykologer, social- sekreterare och behandlingsassistenter inleder allra flest sjukskriv- ningar med dessa diagnoser (figur 8.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Andel män i respektive yrkesgrupp 0. Militärt arbete 93 procent, 1. Ledningsarbete 66, 2. Arbete som kräver teoretisk specialkompetens 47, 3. Arbete som kräver kortare högskoleutbildning46, 4. Kontors- och kundservicearbete 33, 5. &lt;NOBR&gt;Service-,&lt;/NOBR&gt; omsorgs- och&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td120"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;försäljningsarbete 25, 6. Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk m.m. 72,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;7.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p0 ft92"&gt;Hantverksarbete inom byggverksamhet m.m. 95, 8. Process- och maskinoperatörsarbete&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td121"&gt;&lt;P class="p16 ft39"&gt;m.m. 84, 9. Arbete utan krav på yrkesutbildning 47. Totalt (alla yrken)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td93"&gt;&lt;P class="p305 ft83"&gt;51 procent män.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr56 td121"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td93"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36217x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p781 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2011:17 s. 13&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft7"&gt;Vi noterar här bl.a. att männens vanligaste orsak är sjukdomar i rörelseorganen m.m. samt skador och psykiska sjukdomar. Kvinnors vanligaste är sjukdomar i rörelseorganen m.m., psykiska sjukdomar, skador och graviditetssjukdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Män har mindre grad av sjukersättning än kvinnor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft7"&gt;Arbetsmiljön kan också kopplas till förekomsten av sjukersättning (tidigare förtidspension). Många lämnar arbetslivet före 65 års ålder. Sjukersättning är fram till dess en inte ovanlig försörjnings- källa (tabell 8.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft15"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36218x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td123"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td124"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td125"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td123"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td124"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td125"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p786 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;: &lt;/SPAN&gt;Pensionsåldersutredningen 2011 s. 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft83"&gt;Notera: Tabellen inkluderar dem som inte hade tagit ut inkomstpension, tilläggspension eller garantipension året före de fyller 65 år. De kan ha tagit ut premiepension.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft7"&gt;Vi ser bl.a. att cirka 50 procent av männen och 40 procent av kvinnorna går direkt från arbete till ålderspension. Vi ser också att 30 procent av männen och 40 procent av kvinnorna lämnar arbets- livet med en sjukersättning före 65 års ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft7"&gt;Det är kvinnor inom mansdominerade yrken som lackerare, slaktare och styckare, slipare och valsverksoperatörer som har de högsta andelarna som beviljas sjukersättning.&lt;SPAN class="ft37"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft7"&gt;Yrken med störst andel som beviljas sjukersättning samman- faller delvis för män och kvinnor. Det gäller yrken som lackerare, kafépersonal, övriga servicearbeten utan krav på yrkesutbildning, hotell- och kontorsstädare samt handpaketerare och andra fabriks- arbetare utan krav på yrkesutbildning. En stor andel män som beviljas ersättning har även arbetat i traditionellt mansdominerade hårda fysiska arbeten.&lt;SPAN class="ft37"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Pensionsåldersutredningen 2011 s. 12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Pensionsåldersutredningen 2011 s. 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft15"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36219x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p792 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Män har större andel arbetsolyckor än kvinnor och dör i betydligt större utsträckning än kvinnor som följd av arbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft33"&gt;Män råkar ut för en större andel arbetsolyckor&lt;SPAN class="ft64"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;än kvinnor.&lt;SPAN class="ft64"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Vanligaste orsaken till arbetsolycksfallet för män är förlorad kontroll över handverktyg och förlorad kontroll över transportmedel&lt;SPAN class="ft64"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;och för kvinnor fallolyckor. Bland männen är åldersgruppen &lt;NOBR&gt;16–24&lt;/NOBR&gt; år markant överrepresenterad och bland kvinnorna åldersgruppen &lt;NOBR&gt;55–59&lt;/NOBR&gt; år. De näringsgrenar som hade högst olycksfrekvens bland män var vatten- försörjning (avloppsrening, avfallshantering o.d.) och utvinning av mineral, bland kvinnor transport och magasinering samt tillverkning.&lt;SPAN class="ft64"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Mäns andel av antalet anmälda dödsfall i arbetet bland arbets- tagare (ej egenföretagare) ligger konstant mycket högt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;2012 dog 36 personer varav 89 procent män&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;2007 dog 65 personer varav 89 procent män&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;2002 dog 47 personer varav 90 procent män.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft7"&gt;Totalsiffrorna har dessbättre minskat markant över åren, så t.ex. dog 1 955 425 personer, varav 97 procent män.&lt;SPAN class="ft37"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Här kan man spekulera om orsak till mäns överrepresentation, en kan vara att män tar större risker, vilket vi berört ovan, en annan kan ju faktiskt vara att många män arbetar i miljöer som är mer riskfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Självmord&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft7"&gt;Mellan 1 400 och 1 500 personer tar sitt liv i Sverige varje år – siffrorna kan t.ex. jämföras med antalet döda i trafikolyckor som 2012 var 286 personer.&lt;SPAN class="ft37"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft31"&gt;Som vi tidigare nämnt (avsnitt 8.5) svarar män för cirka 70 procent av självmorden. Sett över en längre period har självmords- talet minskat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Plötslig fysisk eller psykisk skada som inträffat på arbetsplatsen eller på annan plats där den skadade vistats i eller för arbete. Källa: Arbetsmiljöverket 2013a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Män 7,2 olyckor med sjukfrånvaro 2012, kvinnor 5,6. Källa: Arbetsmiljöverket 2013a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Kontroll över maskin, transportutrustning, verktyg eller djur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Arbetsmiljöverket 2013a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Arbetsmiljöverket 2013b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Trafikanalys 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36220x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;Mäns självmordstal (antalet självmordstal per 100 000 invånare) låg 2012 på 23 och kvinnors på 10.&lt;SPAN class="ft37"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Vad som kanske är mindre allmänt känt är att det högsta självmordstalet finner man bland män 85 år och äldre (56), näst högsta bland män &lt;NOBR&gt;45–64&lt;/NOBR&gt; år (34), därnäst män &lt;NOBR&gt;65–79&lt;/NOBR&gt; år (31).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Bland kvinnor 85 år eller äldre finns ingen motsvarighet till de äldsta männens självmordstal. Kvinnors högsta självmordstal finner man i åldersgruppen &lt;NOBR&gt;45–64&lt;/NOBR&gt; år (16).&lt;SPAN class="ft37"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Även i åldersgruppen &lt;NOBR&gt;15–24&lt;/NOBR&gt; år svarar män för cirka 70 procent av självmorden.&lt;SPAN class="ft37"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Däremot gör i den åldersgruppen kvinnor fler än dubbelt så många självmordsförsök som män.&lt;SPAN class="ft37"&gt;61&lt;/SPAN&gt;l&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft7"&gt;Region kan ha betydelse men det finns inget tydligt mönster.&lt;SPAN class="ft37"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Det svenska självmordstalet ligger något under medianvärdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft7"&gt;inom &lt;NOBR&gt;EU-27&lt;SPAN class="ft37"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt; &lt;/SPAN&gt;och i alla &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;OECD-länder&lt;/NOBR&gt; svarar män för betydligt större andel självmord än kvinnor.&lt;SPAN class="ft37"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft7"&gt;Att män begår självmord i högre utsträckning än kvinnor, vilket uppmärksammats som en ”könsparadox”, diskuteras som ett uttryck för att män inte söker psykiatrisk vård av rädsla för att tappa status och visa sig sårbara.&lt;SPAN class="ft37"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft44"&gt;Ofta antas en maskulin ideologi ligga bakom antalet självmord bland män. Och viss sanning i det påståendet tycks det finnas. Exempelvis har studier visat att en vanlig väg att gå för många män med depression är att försöka återskapa en självkänsla som ofta innefattar deras maskulinitet. Anledningen till detta tros vara att depression ofta förknippas med maktlöshet och svaghet som i sin tur sällan förknippas med dominerande maskulina ideal. Men, depression behöver naturligtvis inte leda till självmord. Möjligheten att återfå en maskulin självkänsla kan visserligen lindra depressionen men leder samtidigt till att risken för självmord ökar, om dessa strategier baseras på dominerande maskulina ideal. Anledningen, tror man, är att dessa ideal skapar en stress om att anpassa sig efter dessa ideal. Män som istället finner andra uttryck&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Socialstyrelsen, dödsorsaksstatistik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB 2009a, SCB 2009b, Socialstyrelsen, dödsorsaksstatistik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;www.ki.se&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Ungdomsstyrelsen 2013 s. 177.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Vi har studerat åren 2008, 2010 och 2012 men finner då inget tydligt mönster. Högst självmordstal 2012 bland män fanns i Gotlands län (39) och för kvinnor även där i Gotlands läm (35). Bland 85 år och äldre fanns högsta talet bland män i Kalmar län (148) och bland kvinnor i Gotlands län (91). Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksstatistik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;Se dock Sandberg 2014 avsnitt 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se bl.a. European Commission 2013a s. 126 och OECD 2013b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;I resterande del av detta avsnitt, 8.9, återges text från Herz 2014 avsnitt 4.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36221x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p797 ft8"&gt;för sin depression och på så sätt åter kan bygga upp en självkänsla löper mindre risk för självmord. På liknande sätt är det möjligt att förstå förekomsten av självmord i organisationer där maskulina ideal dominerar, som inom den amerikanska militären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Vissa talar till och med i termer av mäns heder och att en förlust av heder helt enkelt kan leda till att män tar sitt liv, och i vissa fall även sin partners och sitt/sina barns. När även närstående mördas har man kunnat se två olika förklaringsmodeller, dels förlusten av heder, vilket exempelvis kan vara vid skilsmässa, dels också en känsla hos mannen att han inte kan lämna sin partner kvar om han själv tar livet av sig. Vad detta beror på går naturligtvis bara att spekulera om men troligen spelar även här en självbild in som påverkas av dominerande maskulina ideal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Det finns dock varningar för att dessa förklaringsmodeller är otillräckliga för att förstå varför pojkar och unga män begår själv- mord. Anledningen är ett vanligt förhållningssätt vid exempelvis behandling där maskulinitet tillskrivs pojkarna istället för att pojkarnas många gånger förhandlande av positioner och deras lokala förhållanden analyseras. Det har pekats på uppfattningen att män inte vill eller kan prata om depression är en generalisering som inte stämmer, men att män förhåller sig till maskulina ideal på olika sätt vilket kan få konsekvenser för upptäckt och behandling av depression och självmordstankar. Vad som vidare pekats på är att det finns en fara med att tillskriva enskilda män och pojkar maskulina ideal, utan att det snarare handlar om att lyssna till deras personliga förhållande till dessa ideal. Här finns en utmaning för behandlande aktörer som skola, socialtjänst och sjukvård att utveckla förståelsen för hur maskulinitet kan hänga ihop med förekomsten av självmord bland män utan för den skull att förutsätta att alla män och pojkar förhåller sig lika till dessa ideal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Medellivslängd och överdödlighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft7"&gt;Vi har tidigare berört mäns – och kvinnors medellivslängd (kapitel 4.5.1).&lt;SPAN class="ft37"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Vi konstaterade då bl.a. att mäns dödlighet är högre än kvinnors i alla åldersintervall. Vidare konstaterade vi att de typiskt manliga dödsorsakerna olyckor, självmord och alkoholrelaterade sjukdomar till stor del förklarar detta. Män har ansetts leva sämre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;I detta avsnitt, 8.10, återges till del text från Herz 2014 avsnitt 4.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36222x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;med bland annat högre alkoholintag och sämre kost. De har också rökt mer men rökning är dock numera vanligare bland kvinnor. Mäns levnadsvanor leder till att vissa sjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar, är betydligt vanligare bland män och tros därför påverka mäns medellivslängd. Sjukdomar som prostatacancer har också fått ökat fokus på senare tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;En grupp som ofta sticker ut är frånskilda män som har en högre överdödlighet än andra män och kvinnor. Denna över- dödlighet hänger både ihop med självmord men även med olyckor och vissa sjukdomar. Detta kan hänga ihop med att män generellt har ett betydligt svagare socialt nätverk än kvinnor. Detta i sin tur resulterar i att män oftare saknar kontakt med en nära vän, 17 procent av männen uppger att de saknar nära vän medan siffran för kvinnor är 10 procent.&lt;SPAN class="ft86"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;Även kontakten med barn från tidigare relationer har varit lägre bland fäder men mycket tyder på att detta allt mer förändras i takt med ett allt mer jämställt föräldraskap. Detta kan exempelvis ses i att andelen barn som bor växelvis hos föräldrarna har ökat (se kapitel 7.2). Vissa studier engelska studier tyder dessutom på att ensamstående fäder ofta har ett sämre socialt nätverk och ett sämre socialt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Mäns sociala utsatthet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Mäns positioner i samhället gör det för många ibland svårt att föreställa sig män som svaga, utsatta eller som ett offer för omständigheter omkring dem.&lt;SPAN class="ft37"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Män som grupp förfogar över mera maktpositioner och större ekonomiska resurser (se kapitel 4.2 och 4.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft33"&gt;Manlighet förknippas många gånger med destruktivitet, våld och fara, dvs. det ses som och förutsätts vara en stark orsak till uppkomsten av många av samhällets ”sociala problem”. En anledning till denna association är att män ofta är överrepresenterade som förövare när det gäller avseende bl.a. fysiskt och sexuellt våld men även då det handlar om att utsätta sig själva för risker. För den enskilde mannen får detta konsekvenser, som att denne i mötet med andra kan ses som en aktör eller förknippas med begrepp som makt, aggressivitet eller risk oavsett grad av utsatthet. Samtidigt drabbas män&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB (ULF/SILC).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;I detta avsnitt, 8.11, återges till del text från Herz 2014 avsnitt 4.6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36223x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p738 ft7"&gt;i hög grad av konsekvenserna av de beteenden som förknippas med manlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;När det gäller arbetsmarknaden och ekonomi drar män som grupp mest nytta av befintliga strukturer. Män tjänar mer, förvärvsarbetar mer, mäns utbildningar värdesätts högre och män får därmed generellt sett en bättre ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft33"&gt;I kontrast till detta - män är klart överrepresenterade vad gäller all brottslighet (se kapitel 9.1). Män har även en högre överdödlighet (se avsnitt 8.10). Generellt sett är män överrepresenterade vad gäller både bruk och missbruk av alkohol&lt;SPAN class="ft64"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;och narkotika&lt;SPAN class="ft64"&gt;70&lt;/SPAN&gt;. Bruket av läkemedel är dock undantaget detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Det finns ett starkt samband mellan arbetslöshet och ohälsa hos både män och kvinnor&lt;SPAN class="ft37"&gt;71&lt;/SPAN&gt;. Kopplingen mellan alkoholbruk och arbetslöshet bland män är särskilt tydlig.&lt;SPAN class="ft37"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Några grupper tycks relativt snabbt falla ur skyddsnätet. Det gäller unga män, män som arbetat inom industrierna och män utan utbildning eller långtidssjukskrivna män. Här finns en framtida utmaning, hur de grupper av män som halkar efter i utbildningsnivå och på arbetsmarknaden ska hanteras utan att det innebär att kvinnors förbättrade villkor äventyras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Bland hemlösa och utslagna är en överväldigande majoritet män, många av dem har också missbruksproblematik. Akut hemlöshet är också vanligare bland män.&lt;SPAN class="ft37"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft7"&gt;Även om män är överrepresenterade som orsak till många av de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft41"&gt;”sociala problem” samhället står inför drabbas samtidigt också män av dessa förhållanden. Dels går det att se att en ”manlig” livsstil kan stå i vägen för många män, exempelvis oviljan att söka hjälp, dels kan förväntningar på män leda till att de inte uppmärksammas och får den hjälp de behöver, exempelvis har depression bland män, inte minst äldre (se avsnitt 8.5) länge osynliggjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Om man räknar bort de vuxna som inte dricker alkohol alls är alkoholkonsumtionen i storleksordningen 16 liter ren alkohol för en man och 8 liter per kvinna. Riskabla alkohol- vanor bedöms föreligga hos 17 procent av männen och 10 procent av kvinnorna. kvinnor. Källa: Statens folkhälsoinstitut 2011a s. 40, s. 44.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Användning av cannabis 2009 – 2012, senaste året 3 procent män, 1 procent kvinnor; någon gång i livet 15 procent män, 9 procent kvinnor. Källa: Folkhälsomyndigheten 2014. Den narkotikarelaterade dödligheten 2009 uppgick bland män till cirka 300 och bland kvinnor till cirka 100. Källa: SOU 2011:35 s. 521. Mätt i ålderstandardiserade dödstal per&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;000 var siffran 2012 för män cirka 11 och för kvinnor cirka 4. Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksstatistik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Sandberg avsnitt 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Sandberg avsnitt 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Herz 2014 avsnitt 4.6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36224x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Kön analyseras och problematiseras sällan i relation till att insatser mot social utsatthet eller ”sociala problem” initieras och genomförs. Dessutom organiseras sociala verksamheter oftast på ett sätt där ”sociala problem” och kön väldigt starkt associeras till olika idealbilder. Det kan leda till att könsspecifika mönster oreflekterat sprids vidare, men också till att enskilda står utan adekvat stöd om de inte matchar idealbilden. Detta är möjligt att se avseende manlig prostitution&lt;SPAN class="ft86"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;men även fysiskt och sexuellt våld mot män eller till och med depression. Samma problem uppstår även för männen själva. Det är möjligt att tala i termer av att män saknar ett språk som tillåter dem att vara utsatta. Det kan vara svårt, ja t.o.m. mycket svårt, för många män att uttrycka och att uppfattas som utsatta utan att samtidigt bryta mot en mer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft7"&gt;”traditionell” manlighet eller de förväntningar som finns på män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Vidare fokuserar mycket forskning på skillnaden mellan män och kvinnor. Dels kan likheter mellan könen och skillnaderna mellan män eller mellan kvinnor på så sätt förminskas. Dels kan vissa könsspecifika mönster reproduceras. När fokus uteslutande ligger på det biologiska könet och eventuella skillnader mellan män och kvinnor, finns det nämligen en risk för att könets betydelse för utfallet övertolkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Som vi tidigare berört är skillnaderna ofta större inom kategorin man och inom kategorin kvinna än vad den är emellan dem. De skillnader som syns mellan kön har istället många gånger att göra med vilken social position personen har än vilket kön de har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Jämställdhet och hälsa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft44"&gt;Det forskas mycket kring hur jämställdhet och ojämställdhet påverkar mäns och kvinnors hälsa.&lt;SPAN class="ft60"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;Resultatet av svensk forskning pekar på att uttag av pappaledighet kan leda till minskad dödlighet och positiva hälsoeffekter för män. Detta betyder att jämställdhet både var positiv för mäns livssammanhang och kostnadseffektiv för samhället. Omsorgsinriktade fäder var också mindre riskutsatta vad gäller alkoholmissbruk.&lt;SPAN class="ft60"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;Omsorg om barn tycks med andra ord leda till mindre hälsovådliga praktiker bland män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Se Ungdomsstyrelsen 2013 s. 212.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;I detta avsnitt, 8.12, återges till del text från Sandberg 2014 avsnitt 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Månsdotter och Nordin 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36225x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p802 ft7"&gt;Flera studier visar också att ojämställdhet påverkar kvinnors hälsa mer negativt än mäns, men att jämställda arbetsplatser hade positiva effekter för både mäns och kvinnors hälsa.&lt;SPAN class="ft37"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;Det finns även ett starkt samband mellan arbetslöshet och ohälsa hos både män och kvinnor. Kopplingen mellan alkoholbruk och arbetslöshet bland män är särskilt tydlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;Utmaningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Det är angeläget för många män att de ifrågasätter traditionella manliga normer om att vara ”starka” genom att t.ex. inte tala om känslor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;Det är viktigt att betona att de normer som kopplar maskulinitet till hårdhet och som inverkar på mäns villighet att söka vård och prata om hur man mår återfinns både hos enskilda män och inom vårdens- och omsorgens professioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft33"&gt;Det finns, som vi sett ett högt pris för att leva enligt dessa normer. Män, inte minst yngre, behöver medvetandegöra sig om vad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft7"&gt;deras riskbeteende kostar dem själva och samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;Ett led i detta är att män får än bättre tillgång till målgrupps- inriktad information om sin överdödlighet, som bl.a. är knuten till risktagande, alkohol, våld, olyckor, depression och självmord.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Utmaningarna vad gäller mäns hälsa och sociala utsatthet handlar om att öka förståelsen för hur många mäns självbild hänger samman med riskbeteenden och om insatser för att på ett bättre sätt möta mäns hjälp- och vårdbehov inom exempelvis socialtjänsten samt hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Att män avstår från att söka vård, söker för sent eller får inadekvat hjälp leder både till samhällsekonomiska kostnader, ökat individuellt lidande samt bidrar till mäns högre dödlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Att prioritera åtgärder för att nå ut till män och påverka män att söka hjälp och vård tidigare framstår därför som en nyckelåtgärd för bättre folkhälsa och mindre social utsatthet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft33"&gt;Det är i sammanhanget särskilt viktigt att betona insatser för att möta mäns psykiska ohälsa, ett område där underdiagnostiseringarna av exempelvis depressioner bedöms vara betydande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft41"&gt;Skillnaderna mellan män och kvinnor i medellivslängd minskar, liksom mäns dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns också&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;Se även Harryson 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p805 ft7"&gt;tecken på en ökad hälsomedvetenhet bland män i form av exempelvis intresse för träning, liksom att ökad jämställdhet leder till ett minskat risktagande bland män, exempelvis vad gäller alkoholkonsumtion. Det är dock viktigt att sätta denna positiva utveckling i relation till faktorer som utbildning och socioekonomi. Hälsoskillnaderna är idag större mellan utbildningsgrupper än mellan kön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft15"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Min sida – Petra Ulmanen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft7"&gt;Det börjar bli en tradition. Ungefär vart tionde år utreder jämställdhetspolitiken problemet mannen. Jag är förtjust i denna omvända blick, att se mannen som ett problem. Efter att kvinnor i århundraden ansetts vara avvikande och problematiska på en rad olika sätt, har blicken vänts mot dem som tidigare varit den outtalade utgångspunkten. Samtidigt har jämställdhetspolitiken en kluven, nästintill schizofren, mansbild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Å&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;ena sidan har vi den goda mannen, pappan som ska upp- muntras att ta ansvar för hem och barn. Att ”skaffa mamma jobb” och ”göra pappa med barn” har varit en central målsättning i jämställdhetspolitiken sedan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Å&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;andra sidan har vi den onda mannen, våldsverkaren; han som begår övergrepp mot kvinnor och barn och som därför ska hållas så långt borta från hemmet och familjen som möjligt. Länge, alltför länge, var den onda mannen näst intill osynlig i jämställdhets- politiken. Papporna skulle ju uppmuntras att komma hem så att alla skulle inse att de är lika bra föräldrar som mammorna, inte ville man då börja tala om mäns kraftiga överrepresentation vad gäller våld och övergrepp i familjen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Även om de allra flesta män varken är våldsverkare eller olämpliga för omsorgsansvar, finns det mycket kvar att göra på de här områdena. Jämställdhetspolitiken behöver kort sagt få ihop de här två starkt polariserade bilderna av män genom att nyansera och komplicera sin mansbild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft41"&gt;Vid sidan av småbarnsfamiljen och barnomsorgen finns en annan typ av familj och omsorgsansvar som jämställdhetspolitiken mycket sällan talar om: den familj som finns runt en äldre person som behöver hjälp i vardagen. Tanken att äldreomsorg, på mot- svarande sätt som barnomsorg, underlättar för främst kvinnor att delta i arbetsliv och samhällsliv är fortfarande ny för många.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft15"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Min sida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p809 ft7"&gt;Nu har äldreomsorgen minskat i 30 års tid, samtidigt som insatserna från de medelålders barnen har ökat, allra mest bland döttrarna till lågutbildade äldre. Vad händer i en nära framtid, när den åldrande befolkningen innebär ökade behov av vård och omsorg? Vi talar om en fördubbling av antalet personer över 80 år mellan år 2000 och 2050. Vad är männens roll och ansvar i denna utveckling?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft33"&gt;Medan att ”göra pappa med barn” är självklar som jämställdhets- politiskt strategi, är en strävan efter att öka sönernas omsorgs- ansvar mer tveeggat. För vad händer med äldre människors rätt till självbestämmande om det ökande behovet av äldreomsorg ska tillgodoses av att sönerna ska ge mer hjälp? Forskningen visar att de flesta äldre föredrar hemtjänsten framför barnens hjälp. Även om de flesta vill slippa vara beroende av barnens hjälp överhuvud- taget, varierar inställningen med vilka hjälpuppgifter det gäller och hur relationen och livssituationen ser ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft33"&gt;Förutom att alla äldre inte har barn, än mindre söner, finns en gräns för hur mycket offentligt ansvar som kan återföras på anhöriga innan det får negativa konsekvenser för deras välmående, arbetssituation och försörjning. Den här gränsen är redan över- skriden i dagens Sverige. Den forskning som jag arbetar med visar att även om döttrarna ger mer anhörigomsorg och är mer drabbade av negativa konsekvenser än sönerna, är de söner som ger mycket hjälp också drabbade. Oavsett om vi talar om de äldre, deras medel- ålders barn eller samhället i stort, är det inte en hållbar strategi för framtiden – vare sig mänskligt eller ekonomiskt – att äldre- omsorgen fortsätter att ligga kvar på dagens låga nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft7"&gt;Det växande gapet mellan äldre människors hjälpbehov och vilken hjälp de faktiskt får kan av flera skäl inte lösas med mer anhörigomsorg, oavsett om man begränsar sig till sönernas insatser. Men jag vill ändå uppmana män med skröpliga gamla föräldrar att vara mer lyhörda för deras situation och önskemål och att agera utifrån dem. Det ni ska komma hem till är inte bara vård av friska barn; det finns också gamla skröpliga föräldrar som kan behöva en hjälpande hand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft46"&gt;Petra har varit expert i utredningen. Hon är doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft15"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36229x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p174 ft6"&gt;9 Män och våld&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft10"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Det finns tecken på att våldet minskar i samhället men mäns våld är alltjämt ett utbrett och allvarligt samhällsproblem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Mäns våld mot andra män och mäns utsatthet för våld behöver uppmärksammas mer. Den relativa acceptansen för våld mellan män motverkar jämställda normer och är ett område där särskilt unga män är utsatta i samhället.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Mäns våld mot kvinnor behöver uppmärksammas ytterligare, både generellt och med fokus på särskilt utsatta grupper av kvinnor. Detta står inte i motsättning till att män som utsatts för relationsbaserat våld uppmärksammas – men fenomenen ser olika ut och kan inte likställas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Arbetet mot sexuellt våld, trakasserier, hatbrott och heders- våld behöver stärkas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Satsningar på våldsprevention behöver utökas och ges större möjligheter att arbeta långsiktigt och nå fler grupper av män.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft7"&gt;Mäns våld mot kvinnor har uppmärksammats inom jämställdhets- politiken och regeringen har förklarat att mäns våld mot kvinnor är en högprioriterad samhällsfråga. Ett av de fyra delmålen för jämställdhetspolitiken är&lt;SPAN class="ft37"&gt;1&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft13"&gt;Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft7"&gt;De flesta män utövar inte våld, men mäns våld mot kvinnor och mot andra män är utbrett och arbetet mot våld borde engagera alla män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:AU1, rskr. 2008/09:115&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft15"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36230x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p614 ft7"&gt;I det här kapitlet diskuterar vi mäns våld mot kvinnor, mäns våld mot andra män och mäns utsatthet för våld. Därutöver diskuterar vi preventiva insatser för att minska mäns våld och hur jämställdhet påverkar mäns våldsutövande där mycket tyder på att stärkt jämställdhet minskar mäns våld.&lt;SPAN class="ft37"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft33"&gt;Vårt fokus ligger på män. Samtida genusperspektiv inom kriminologi pekar på behovet av att diskutera genusrelationer och genusformationer när det gäller våld och brottslighet. Det kan handla både om att analysera maskuliniteter och feminiteter. Feministiska perspektiv har varit avgörande för att utmana normaliserandet av våld i samhället, inte minst när det gäller sexuellt våld. Feministiska analyser av våld visar på samhälleliga maktstrukturer som präglar mäns våld och kvinnors utsatthet. Men feministiska perspektiv lyfter också upp hur kvinnor kan ha kriminella karriärer som inte är väsensskilda från mäns eller att kvinnor kan utöva våld, bl.a. mot andra kvinnor, på liknande sätt som män utövar våld mot andra män.&lt;SPAN class="ft64"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Även om de flesta inte faller offer för våld eller har direkta erfarenheter av våld så påverkar uppfattningar om våld de flesta människor. Tankar om vad det innebär att vara man inbegriper ofta tankar om våld, att kunna försvara sig själv eller andra samt att kunna tåla ett visst mått av våld. Våld fördöms ofta men kan också i vissa sammanhang användas för att få status.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Kvinnors liv påverkas på flera plan av förekomsten av mäns våld. Att leva i våldsamma relationer är en plågsam verklighet för alltför många kvinnor, så även erfarenheter av våld, hot och kränkningar. Men även kvinnor som inte direkt utsatts för våld påverkas av oro och rädsla för övergrepp, något som kringskär kvinnors handlings- utrymme. Rädsla och erfarenheter av våld och övergrepp är också något som påverkar inte minst unga män, vilket är viktigt att uppmärksamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Mäns och kvinnors oro och trygghet generellt, inte bara knuten till våld, skiljer sig åt. Nästan var fjärde kvinna känner sig otrygg när hon vistas ute en sen kväll i sitt bostadsområde. För män är motsvarande siffra var tjugonde. Var tionde kvinna känner sig så otrygg att hon inte går ut ensam sent på kvällen. Mest otrygga är kvinnor &lt;NOBR&gt;65–79&lt;/NOBR&gt; år boende i flerfamiljshus, medan de minst otrygga är män i åldern &lt;NOBR&gt;25–44&lt;/NOBR&gt; år boende i småhus.&lt;SPAN class="ft37"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;I detta kapitel, 9, återges till del text från en av underlagsrapporterna till vår utredning, Lucas Gottzén, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Män, våld och jämställdhet, &lt;/SPAN&gt;bilaga 8 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Gottzén 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Lander, Pettersson och Tiby 2003.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Brå 2014&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36231x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män och våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Män som förövare och offer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Våldet minskar i samhället samtidigt som anmälningarna om våld ökar. Detta förklaras bero på att acceptansen för våld minskar och att fler våldsincidenter som tidigare inte anmäldes blir anmälda idag.&lt;SPAN class="ft86"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Att lyfta upp att det inte blivit mer våld i samhället är viktigt för att motverka föreställningar om att våldet breder ut sig eller att åtgärder mot våld inte skulle ge någon effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;En genomgång av tillgänglig kriminalstatistik och brottsoffer- undersökningar visar på att män är i en överväldigande majoritet vad gäller personer misstänkta för olika former av våldsbrott (figur 9.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Brå 2014&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft44"&gt;När det gäller vilka som utsätts för våld ser bilden något annorlunda ut. I omkring 60 procent av anmälda misshandelsbrott är offret en man och i 40 procent av fallen en kvinna.&lt;SPAN class="ft60"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;I det svenska patient- registret uppges att 75 procent av de som behandlats för våldsskador är män.&lt;SPAN class="ft60"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Dessa siffror, som visar på att män är mer utsatta för våldsbrott än kvinnor stämmer relativt väl med det som kommer fram i brottsofferundersökningar, som exempelvis Nationella trygghets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Gottzén 2014, Granath 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Brå 2013a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Gottzén 2014, Estrada 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36232x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p307 ft7"&gt;undersökningen (NTU). I den uppger män oftare än kvinnor att de utsatts för misshandelsbrott, 3 procent jämfört med 2 procent. Även när det gäller allvarlig misshandel är män något mer utsatta än kvinnor (0,8 procent jämfört med 0,5 procent). Kvinnor är mer utsatta för hot och sexualbrott (figur 9.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Brå 2013a&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft33"&gt;Våldets könade karaktär är också synligt vad gäller de platser på vilka män och kvinnor utsätts för våld. I brottsofferunder- sökningar, som exempelvis NTU, presenteras grovt sett tre olika typer av våldsplatser eller arenor: bostaden, arbetet/skolan och allmän plats. Den vanligaste brottsplatsen vid misshandel är allmän plats, därefter följer arbetet/skolan. Misshandelsbrott som ägt rum i hemmet anges i minst utsträckning. Platsen för var våldet äger rum skiljer sig dock mellan könen. De flesta män (59 procent) utsätts för våld på allmän plats av obekant person medan kvinnor främst utsätts för misshandel på arbetsplatsen (28 procent) eller i hemmet (30 procent) där gärningsmannen är bekant med kvinnan.&lt;SPAN class="ft64"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Statistiken ovan har ett logiskt samband med intagning på kriminalvårdsanstalt. Andelen intagna män har under den senaste &lt;NOBR&gt;10-årsperioden&lt;/NOBR&gt; legat på 93 procent. Männen dominerar inom samtliga brottstyper, högst andel har de när det gäller sexualbrott (99 procent), därnäst rån och misshandel. Kvinnorna står för en relativt stor andel av de intagna när det gäller bl.a. förskingring (22 procent), därnäst allmänfarliga brott och mened.&lt;SPAN class="ft37"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Brå 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Brå 2013b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36233x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män och våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Tidig debut i kriminalitet viktig att uppmärksamma&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft7"&gt;En stor del av den grova våldsbrottsligheten utövas av en liten grupp män med hög kriminell belastning. Klinisk forskning om aggressivt antisocialt beteende visar att så litet som 1 procent av befolkningen stod för så mycket som drygt 60 procent av alla våldsbrottsdomar i Sverige under åren &lt;NOBR&gt;1973–2004.&lt;/NOBR&gt; Tidig debut i våldsbrott, uppförandestörning och missbruk hör till tydliga risk- faktorer.&lt;SPAN class="ft37"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Studier av unga förövare pekar på att stöd och behandling för psykiatrisk problematik som ADHD&lt;SPAN class="ft37"&gt;11&lt;/SPAN&gt;, depression och ångeststörning inte tillräckligt tillgodoses inom det rättsliga systemet.&lt;SPAN class="ft37"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Det är framför allt unga män som är överrepresenterade som förövare och offer när det gäller våld generellt. Denna andel minskar sedan med stigande ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Män med utländsk bakgrund är överrepresenterade som både offer och förövare av våldsbrott. Överrepresentationen är främst kopplad till att barn och unga med utländsk bakgrund växer upp under relativt sett mer ogynnsamma ekonomiska och sociala förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Den nationella folkhälsoenkäten (NFH) visar på att en större andel av män och kvinnor med &lt;NOBR&gt;icke-nordisk&lt;/NOBR&gt; bakgrund, jämfört med män och kvinnor med svenskt ursprung, uppger att de varit utsatta för fysiskt våld.&lt;SPAN class="ft37"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;I enkätstudien Skolundersökning om brott, som genomförs med elever i årskurs 9 vartannat år, framkommer att pojkar med invandrarbakgrund är mer utsatta än pojkar utan invandrarbakgrund. 2011 uppgav 6 procent av pojkarna med invandrarbakgrund och 4 procent av de utan invandrarbakgrund att de varit utsatta för grovt våld.&lt;SPAN class="ft37"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Våld har med andra ord en tydlig koppling till socioekonomi och ålder. Att motarbeta boendesegregation och ojämlika ekonomiska villkor framstår som viktigt för att minska våldet i samhället, både vad gäller utsatthet och utövande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Wallinius 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;I en studie av unga män dömda för vålds- och sexualbrott och som avtjänade sina straff på anstalter inom Kriminalvårdens Region Väst framkom att 63 procent bedömdes uppfylla kriterierna för ADHD som barn. I vuxen ålder bedömdes 43 procent uppfylla kriterierna. Källa: Kriminalvården 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft92"&gt;Detta bör kunna jämföras med andra uppgifter som anger att cirka 5 procent av barn i skolåldern beräknas ha ADHD och att det hos pojkar är &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; gånger vanligare än hos flickor. Källa: Socialstyrelsen 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Kriminalvården 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Folkhälsoinstitutet 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Gottzén 2014, Brå 2013c.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36234x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Insatser för att möta våldet i samhället behöver i förhållande till denna samlade bild göras generellt med frågor om kopplingen mellan maskulinitet och våld och också specifikt med särskilt utsatta individer. Det gäller att uppmärksamma genusstrukturer samt att stärka stödet till riskbenägna ungdomar, vad gäller psykisk problematik och inte minst socioekonomiska faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Män och våldsnormer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft7"&gt;Genom svensk kvalitativ forskning om män och våld ges en fördjupad förståelse kring genusnormers betydelse för män som utövare och offer för våld i en rad olika områden. Forskning visar på att mäns våld på ett generellt plan ses som moraliskt problematiskt, men också som något relativt accepterat.&lt;SPAN class="ft37"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;I rapporten &lt;/SPAN&gt;The Role of Men in Gender Equality – European strategies &amp; insights&lt;SPAN class="ft37"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;betonas att mäns våld mot kvinnor, barn och andra män grundas i acceptansen för en traditionell maskulinitet som kopplar samman normer för manlighet med makt, tävling och dominans istället för med omsorg och jämställdhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Även om Sverige på många sätt framhåller jämställdhet mellan kvinnor och män som norm så återfinns kopplingen mellan våld och mans- normer särskilt när man undersöker ungas attityder kring våld i vardagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Våld i ungas vardag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft7"&gt;I attitydstudier med unga beskrivs pojkars, eller killars, våld som normalt och våld kopplas primärt ihop med män och manlighet. Ungdomsbråk ses synonymt med killars våld. Detta våld utförs inför tjejer och andra killar där killar försöker framstå som starka och oövervinnerliga ”riktiga” män. Våld antas vara något som ger killar hög status och något de gärna framhäver och skryter om. Berättelser om bråk på exempelvis helger kan framställas som vardagliga och naturliga inslag i ungas liv. Många gånger beskrivs hur våld kan uppstå ur triviala situationer där förolämpningar eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Gottzén 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;European Commission 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;European Commission 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36235x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män och våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft7"&gt;ryktesspridning leder vidare till våld som då kan uppfattas som legitimt.&lt;SPAN class="ft37"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Våld kan vara ett sätt att skapa samhörighet bland pojkar i skolan eller som ett sätt att skapa hierarkier mellan pojkar. Detta görs då i form av hårdhänta klappar, lättare knytnävsslag, knuffar och hot som ofta är framförda ironiskt eller skämtsamt. Denna typ av våld bekräftar vänskapsband mellan pojkar i högstatusgrupper. Men våld och aggressioner kan också användas i mobbningssyfte, mot killar och tjejer med låg status. Våld och aggressioner i skolan hjälper killar att få sig själva att framstå som ”tuffa” vilket ses som en central komponent i maskulinitetsnormer bland elever medan att vara ”trevlig” ses som en feminin egenskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Andra exempel där våld används för att skapa sammanhållning mellan män är exempelvis så kallade nollningar på skolor. På senare tid har exempelvis Lundsbergs skola varit i fokus för denna form av våld som initiationsrit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft33"&gt;Inom maskulinitetsforskning betonas hur våld bland män kan ha en homosocial funktion, dvs. vara ett sätt att upprätthålla relationer och skapa sociala band mellan män. Ett exempel är inom huligan- kulturen där firmamedlemmar ser sig själva som försvarare av en traditionell maskulinitet och värdesätter tuffhet, hårdhet och fysisk styrka. Huligankulturen handlar till stor del om grupplojalitet, brödraskap, statushierarkier och att offra sig själv för ett högre mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft7"&gt;– ofta genom att utöva våld mot andra firmor.&lt;SPAN class="ft37"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Medan utövandet av våld ofta kan ge högre maskulin status riskerar våldsofferskap att underminera maskulin identitet. Män som utsatts för överfallsvåld hanterar detta dilemma genom att framställa sig själva som ”offervärda”. De beskriver våldet de utsatts för som annorlunda än ”normalt” våld genom att tona ner sina skador.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;När tjejer utsätts för våld i skolan är många gånger också förövarna tjejer.&lt;SPAN class="ft37"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Detta har diskuterats i termer av att tjejer kan efterlikna killar när det gäller mönster för våld och trakasserier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft7"&gt;I rapporten &lt;SPAN class="ft46"&gt;Unga och våld&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;visas hur våldsanvändande kan kopplas till attityder till genus och jämställdhet. Risken att utöva&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Gottzén 2014, Uhnoo 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Gottzén 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Johansson 2014b. En av underlagsrapporterna till vår utredning &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Män tycker, tänker och gör &lt;/SPAN&gt;har författats av Thomas Johansson. Rapporten finns som bilaga 20 i vårt betänkande och refereras här som Johansson 2014b.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ungdomsstyrelsen 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36236x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;våld ökar med 3,2 gånger för killar som instämmer i stereotypa uppfattningar om könsroller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;Som framstår har många studier handlat om ungas syn på våld. Vuxna och äldre mäns uppfattningar om våld framstår som mindre undersökt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft41"&gt;Ur jämställdhetssynpunkt behöver former av ”accepterat” våld ifrågasättas av flera anledningar. Dels är det rimligt att anta att våld mot kvinnor riskerar att öka i sammanhang där våld mellan män normaliseras. Dels borde inte våld mellan män vara något som accepteras lika litet som våld mot kvinnor. Att våld mellan män på olika sätt kan ses som normala inslag i unga mäns vardag sker på bekostnad av att omsorg och jämställdhet minskar i status bland killar, något som vilket påverkar unga mäns möjligheter att identifiera sig med jämställda livsmönster. (Se kapitel 5.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Rasifiering av våld&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft8"&gt;Unga män med utländsk bakgrund är, som nämnts ovan, över- representerade vad gäller våldsbrott, både som offer och förövare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft33"&gt;Samtidigt utför ungdomar med ”helsvensk” bakgrund de allra flesta våldsbrotten och ”invandrares” överrepresentation bör förstås utifrån klassrelaterade aspekter snarare än etnicitet.&lt;SPAN class="ft64"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Det finns således ingen självklar koppling mellan invandrare och våld. Samtidigt visar forskning på att unga mäns våld ofta ”rasifieras”. När gymnasie- ungdomar talar om bråkmakare är det framför allt invandrarkillar som anses utöva våld. På samma sätt sammankopplar unga män som utsatts för våldsbrott ”brottsling” med ”invandrare”. De beskriver åter- kommande invandrarkillar som mer våldsamma än svenskar. Svenska killar beskrivs som ”mjuka” och ställs i kontrast till ”våldsamma otyglade invandrarkillar” som är ”livsfarliga” och utövar grövre brottslighet. Unga män med invandrarbakgrund har i studier uppgett att de återkommande misstänkliggörs för brottsligt, farligt eller våldsamt beteende.&lt;SPAN class="ft64"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft41"&gt;Schablonbilden av den aggressiva unga invandrarkillen kan både bekräftas och utmanas av de utpekade själva. Här används emellanåt begreppet machomaskulinitet. Machomaskulinitet kan förstås utifrån den underordnade position män från vissa områden tilldelas. Sexism, aggressivitet och språkbruk kan ses som en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Estrada 2007, Estrada 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Gottzén 2014, se även Uhnoo 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36237x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män och våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;strategi för att hantera det stereotypa utpekandet och distansera sig från den ”svenska” manlighet och gemenskap man upplever sig utesluten från.&lt;SPAN class="ft86"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;När det gäller diskussioner om olika former av machomaskulinitet är det viktigt att inte generalisera. Pojkar och män med utländsk bakgrund som på en rad olika sätt opponerar sig mot eller avviker från ”machomaskulinitet” glöms lätt bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Viktigt när det gäller frågor om våld, maskulinitet och etnicitet är att bemöta rasistiska fördomar och analysera dessa former av rasifiering. Grundläggande är också att uppmärksamma de strukturer som skapar exkluderingar och underbygger mäns skilda socioekonomiska villkor i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Mäns våld mot kvinnor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Mäns våld mot kvinnor har under senare tid uppmärksammats mycket inom både forskning och offentlig debatt. En nationell samordnare mot våld i nära relationer har tillsatts. Den nationella samordnaren ska lämna förslag om hur arbetet mot våld i nära relationer kan utvecklas.&lt;SPAN class="ft37"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Insatser för att skydda kvinnor har gjorts bl.a. inom lagstiftning och vikten av att kvinnor ska kunna söka skyddade boenden uppmärksammas. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) är ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet som arbetar på regeringens uppdrag med frågor om mäns våld mot kvinnor och för att utveckla kompetens för att omhänderta våldsutsatta kvinnor. Insatser som riktar in sig på att möta män som utövar våld i nära relationer utgörs bl.a. av olika kriscentra för män som är medlemmar i organisationen Rikskriscentrum där män kan möta professionella terapeuter för att genomgå behandlingsprogram.&lt;SPAN class="ft86"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft41"&gt;Trots att det idag finns kunskap och många olika insatser görs, kvarstår mäns våld mot kvinnor som ett stort samhällsproblem. Det finns olika förklaringsmodeller till mäns våld mot kvinnor, allt från individuella förklaringar som betonar psykiska diagnoser, erfarenheter av att bevittnat våld i hemmet under barndomen eller alkoholism till mer strukturbetonade förklaringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Hammarén 2008, Jonsson 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Ju 2012:05. Uppdraget ska slutredovisas i juni 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se Nationellt centrum för kvinnofrid, www.nck.uu.se. Se även Rikskriscentrum, www.rikskriscentrum.se. Bland medlemsorganisationerna i Rikskriscentrum återfinns flera lokalavdelningar som arbetar utifrån programmet Alternativ till våld (ATV).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft15"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36238x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Genusforskning om våld har lyft fram en rad perspektiv på mäns våld som gäller exempelvis våldsutsatta kvinnors erfarenheter, uppbrottsprocesser, mäns våld mot barn och även husdjur, skils- mässa och våld samt hedersrelaterat våld.&lt;SPAN class="ft37"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft33"&gt;Olika former av könsmaktsperspektiv har varit framträdande inom diskussioner om mäns våld mot kvinnor i Sverige men på senare tid har en mer sammansatt syn som kombinerar individuella och olika strukturella faktorer fått ökat fokus.&lt;SPAN class="ft64"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Könsmaktsperspektiv på våld har mött kritik, inte minst i medial debatt. Kritiken har varit befogad i flera delar men det finns en risk att forskning som på olika sätt anknutit till könsmaktsperspektiv förenklas eller avfärdas på felaktiga grunder. Våldsforskning riskerar att bli reduktionistisk&lt;SPAN class="ft64"&gt;29&lt;/SPAN&gt;, antingen när det gäller uteslutande strukturella förklaringar eller uteslutande individuella förklaringsmodeller.&lt;SPAN class="ft64"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;I betänkandet &lt;SPAN class="ft52"&gt;Makt att forma samhället och sitt eget liv &lt;/SPAN&gt;– &lt;SPAN class="ft52"&gt;jämställdhetspolitiken mot nya mål &lt;/SPAN&gt;diskuteras ingående hur feministisk våldsforskning har en rad varierande inriktningar och hur olika former av våldsforskning kan komplettera varandra i arbetet mot våld i samhället.&lt;SPAN class="ft64"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft8"&gt;Utifrån ett mer sammansatt perspektiv på mäns våld mot kvinnor kan ojämställdhet i samhället sättas i relation till att exempelvis social utsatthet, migration, alkoholmissbruk eller kriminalitet är faktorer som ökar risken för våld. Samtidigt som vissa grupper är över- representerade när det gäller våld behöver den generella förekomsten av våld understrykas. Mäns våld mot kvinnor förekommer i alla grupper i samhället. Sammansatta perspektiv på våld möter utmaningen att inte göra förenklade avvikelseanalyser, där våldets koppling till könsstrukturer i samhället förbises, utan bör bygga vidare på feministisk kunskapsutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Organisationen Manscentrum, ett av de kriscentra som ingår i Rikskriscentrum, beskriver hur man kontaktas av män från olika yrkesgrupper och samhällsskikt. De flesta män de möter saknar tidigare egna erfarenheter av att ha utsatts för våld och lever sällan i sammanhang där våld är accepterat.&lt;SPAN class="ft37"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;NCK betonar att våld mot kvinnor i nära relationer är omfattande, enligt Brå:s statistik från 2012 (2011 inom parentes)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;För en utförlig diskussion om genusforskning om mäns våld mot kvinnor se Gottzén 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Lundgren m.fl. 2001, Sarnecki 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Reduktionism är föreställningen att komplexa begrepp kan beskrivas med hjälp av enklare begrepp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;För en diskussion om könsmaktsperspektiv se Johansson 2014b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SOU 2005:66 s. 407.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se Manscentrums hemsida www.manscentrum.se&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36239x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män och våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;polisanmäldes 28 360 (27 970) fall av misshandel av kvinnor över 18 år och i 12 900 (12 470 av fallen) var förövaren en person kvinnan hade en nära relation till. Därtill anmäldes 2 470 (2 470) fall av grov kvinnofridskränkning&lt;SPAN class="ft37"&gt;33&lt;/SPAN&gt;. NCK betonar också att mörkertalen vad gäller våld i nära relationer är stort och att cirka 80 procent av våldet inte anmäls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Våld i nära relationer kan handla om fysiskt våld, sexuellt våld och psykiska och materiella övergrepp med kränkningar, försök till isolering och psykisk nedbrytning, något som anses särskilt svårt att värja sig mot. Dessutom kan hot mot närstående, barn och husdjur vara en del i våldssituationen. Våld i nära relationer utövas ofta under en längre period och tenderar att öka i intensitet och riskerar att bli ett accepterat inslag i den utsattas vardag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Särskilt utsatta kvinnor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft7"&gt;Det har på senare tid riktats större ljus mot de grupper av kvinnor som har en högre risk och särskild utsatthet för våld. NCK beskriver hur &lt;NOBR&gt;hbt-personer,&lt;/NOBR&gt; särskilt transpersoner, kvinnor med missbruksproblem, kvinnor som lever med nedsatt funktions- förmåga, kvinnor med utländsk bakgrund, kvinnor i trafficking eller prostitution samt unga och äldre kvinnor tillhör grupper med särskild utsatthet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Forskning om utlandsfödda kvinnors utsatthet för våld i nära relationer lyfter fram att kvinnor utsätts för våld i nära relationer i alla länder oberoende av utbildningsnivå och ekonomiska tillgångar men att faktorer som låg inkomst och social isolering ökar risken. Bakgrunden i ett land med bristande jämställdhet hade betydelse och förändringar i maktbalansen i en relation till följd av migration kunde leda till ökat våld. Språksvårigheter och kunskap om svenska lagar och rättigheter var också betydelsefulla faktorer. Förutom behovet av särskilda insatser riktade till utlandsfödda kvinnor och män för att minska förekomsten av våld framhölls behovet av förbättrade arbetsmarknadsåtgärder och åtgärder för social integration.&lt;SPAN class="ft37"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;En man som utsätter en kvinna, som han har eller haft en nära relation med, för upprepade kränkningar kan dömas för grov kvinnofridskränkning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Fernbrant 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36240x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Män som använder våld i nära relationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Våld mot kvinnor är något som fördöms i samhället och bland män. Till skillnad från våld mellan män, som kan uppfattas som legitimt beroende på situation, är det starkt stigmatiserande att som man att slå kvinnor. Normerna mot mäns våld mot kvinnor är med andra ord starka och även män som slår uttalar många gånger att detta är fel och många män som misshandlar upplever skam för detta. Våld förekommer även i samkönade relationer och samkönat våld mellan män är något som diskuteras i relativt liten utsträck- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Ett sätt att förklara varför män kan fortsätta med våld är att de inte uppfattar sina handlingar som våld. Det kan handla om att män först när de använt sig av grovt våld och skadat kvinnan svårt ser det hela som misshandel, annars anser männen att de varit inblandade i bråk. Forskning om våldsamma män som går i behandling visar att det är först när män sätter händelserna i sitt sammanhang och kopplar samman de olika formerna av våld som de börjar se detta som våld eller misshandel.&lt;SPAN class="ft37"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Inom maskulinitets- forskning om våld diskuteras hur män också använder olika former av rationaliseringar för att förklara sitt beteende. Det kan handla om berättelser om att man utsatts för provokationer, varit stressad eller pressad samt att man därigenom minskar sitt eget ansvar och förlägger orsakerna i faktorer utanför en själv.&lt;SPAN class="ft37"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Detta är något som behandling av män med våldsproblematik inriktar sig på att synliggöra för män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft33"&gt;Män som utövar våld på flera sätt har svårt att acceptera bilden av sig själva som kvinnomisshandlare.&lt;SPAN class="ft64"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Våldet särskiljs ofta från den egna identiteten där män kan betona att de ser sig som en ”snäll” eller ”normal” man som visserligen utfört hemska handlingar. Forskningen om mäns erfarenheter av våldsutövande är begränsad. Fler studier på män som använder våld och särskilt på män som genomgår behandling för våldsproblematik framstår som önskvärt (se vidare avsnitt 9.9). Dessutom pekas på behovet av att undersöka de sociala sammanhang som våldsutövande män ingår i och hur familj och vänner påverkar mäns benägenhet att erkänna våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Gottzén 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Herz och Johansson 2011 s. 105.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Gottzén 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36241x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män och våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p566 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Män som utsätts för våld i nära relationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft7"&gt;På senare tid har det faktum att kvinnor också utövar våld i nära relationer lyfts fram. En studie från Göteborgs universitet visar att män oftare än kvinnor rapporterar att de blivit utsatta för olika former för våld i nära relationer, även om sexuellt tvång i huvudsak rapporterades från kvinnor.&lt;SPAN class="ft37"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Samtidigt betonar forskningen att våldet ser olika ut och att kvinnor drabbas av grövre våld, män i regel mildare, och att dessa studier inte ska tolkas som att kvinnors och mäns våld ska likställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft33"&gt;Forskning om s.k. könssymmetri vad gäller våld i nära relationer har orsakat kontroverser inom våldsforskning, något som har att göra med olika sätt att mäta våld.&lt;SPAN class="ft64"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Studier som visar på symmetri mellan mäns och kvinnors våld i nära relation bygger på en enkät som kallas för Conflicts and Tactics Scale (CTS). Medan brotts- studier generellt finner att män är överrepresenterade vad gäller våld i familjen visar &lt;NOBR&gt;CTS-baserad&lt;/NOBR&gt; forskning – vilken främst fokuserar på familjekonflikt – oftast på att våldet är relativt jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Detta beror delvis på att brotts- studier framför allt fångar upp grovt våld medan &lt;NOBR&gt;CTS-studier&lt;/NOBR&gt; främst berör lindrigt våld. Kvinnor utövar mer lindrigt våld medan männen utövar mer grovt våld som leder till skador.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft8"&gt;Kritik har riktats mot att &lt;NOBR&gt;CTS-studier&lt;/NOBR&gt; likställer olika former av våld och inte ser till skillnader vad gäller exempelvis motiv. Många fler kvinnor än män utövar exempelvis våld i självförsvar. Det finns troligen även ett stort bortfall av just de individer som utövar grövre våld. Män tenderar att underskatta sin egen omfattning av våld, kvinnor underskattar mäns våld och kvinnor och män överskattar kvinnors våld eftersom det är ovanligt och sticker ut. Sammanfattningsvis visar forskning tydligt att kvinnors våld mot män främst utgörs av lindrigare våld och att kvinnor får långt mer och grövre skador från våld i nära relationer än vad män får.&lt;SPAN class="ft86"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft7"&gt;Trots dessa invändningar är frågan om mäns utsatthet för våld i nära relationer viktig att ge uppmärksamhet. Även om fenomenen generellt skiljer sig åt finns naturligtvis fall där män utsätts för grovt våld av en kvinnlig partner. Kunskap om kvinnors våldsamhet och mäns utsatthet för våld ger också fördjupade kunskaper om hur partnerbaserat våld tar sig uttryck.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Lövestad och Krantz 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Gottzén 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Gottzén 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft15"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36242x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft33"&gt;NCK uppmärksammar frågor om män som utsätts för våld. Organisationen påpekar att våldsutsatta män många gånger undviker att anmäla det våld man utsätts för i nära relationer. Detta kan handla om tabu för att inta en manlig offerposition, att man riskerar att inte bli tagen på allvar eller inte bli bemött av myndigheter på samma sätt som kvinnor som anmäler våld. Istället försöker män lösa situationen på egen hand. Stödinsatser, exempelvis skyddat boende, för män som är våldsutsatta bör kunna erbjudas samtidigt som stöd till kvinnor som söker skyddat boende behöver utökas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Sexuellt våld och trakasserier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft7"&gt;Män står för nästan allt sexuellt våld i samhället (se bl.a. figur 9.1).&lt;SPAN class="ft37"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Sexuellt våld och kränkningar finns i flera former. Det kan vara att hota eller tjata sig till sex, sexuella trakasserier, våldtäkt eller att tvinga någon att utföra olika sexuella handlingar. Passivitet i bemötande av sexuella trakasserier ökar risken för att trakasserierna blir grövre och ökar risken för övergrepp. Detta är anledningen till att våldtäkter och sexuella trakasserier, två brott av olika grad, här avhandlas under samma rubrik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Det finns individuella faktorer till varför en man väljer att utöva sexuellt våld. Det är viktigt att samtidigt diskutera de samhälls- mönster som bidrar till mäns sexuella kränkningar av kvinnor, eller andra män. Det finns stereotypa attityder kring maskulinitet som är en riskfaktor för våldsamt beteende och där risken för att ha utövat våldsamma eller kränkande handlingar ökar om killar instämmer i stereotypa påståenden om kön.&lt;SPAN class="ft37"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Felaktiga föreställningar om våldtäkter har benämnts med termen våldtäktsmyter. Det kan handla om att vissa män med hög social status eller pojkvänner inte antas kunna vara våldtäktsmän. Det kan också handla om att förskjuta ansvaret från gärnings- personen till den utsatta eller att personer påstås handla så att de försätter sig själva i situationen att de blir våldtagna.&lt;SPAN class="ft86"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft44"&gt;Sexuella trakasserier innefattar många olika typer av kränkningar av sexuell natur, till exempel tafsande, kommentarer eller oväl- komna sexuella inviter som sker i skola, högskola eller på arbets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Det finns kvinnliga sexualbrottslingar och kvinnor kan exempelvis vara delaktiga i sexuella övergrepp på barn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Ungdomsstyrelsen 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Jeffner 1997. Se även en av underlagsrapporterna till vår utredning, Inti Chavez Perez,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36243x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män och våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft33"&gt;platser. För den som drabbas kan sexuella trakasserier leda till psy- kiska och somatiska konsekvenser. Det är vanligt förekommande bland både tjejer och killar att ha upplevt sexuella trakasserier i skolan, även om det är mer vanligt förekommande bland tjejer.&lt;SPAN class="ft64"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Mäns utsatthet för sexuella övergrepp har uppmärksammats alltmer. Att pojkar och män utsätts för sexuella övergrepp är något som lätt kan förbises i diskussioner om sexuellt våld. Bl.a. kan unga &lt;NOBR&gt;hbt-personer&lt;/NOBR&gt; ha svårigheter med att sätta gränser, vilket kan leda till att de utför sexuella handlingar de egentligen inte vill utföra.&lt;SPAN class="ft64"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Män som dömts för sexualbrott kan få vård inom ramen för Kriminalvården. Män som inte har dömts kan istället få stöd genom den nationella telefonlinjen PrevenTell på Karolinska Universitets- sjukhuset men runt om i landet råder brist på kvalificerad vård för gruppen män med destruktiv sexualitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Hatbrott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Kopplingen mellan maskulinitet och hatbrott kan göras i flera led. Att utöva rasistiskt eller homofobiskt våld kan ses som delar i ett maskulinitetsgörande och som ett försvar för traditionellt patriarkala värderingar som inte minst förekommer inom extrem- högern. Det är samtidigt viktigt att uppmärksamma att hatbrott förekommer inom och mellan grupper av män med utländsk bakgrund. (Frågor om &lt;NOBR&gt;hbt-personer&lt;/NOBR&gt; samt frågor om etnicitet och segregation har vi diskuterat i kapitel 4.7 och 4.8.)&lt;SPAN class="ft37"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Omkring tre fjärdedelar av alla hatbrott utförs av män. Merparten av hatbrotten har rasistiska eller främlingsfientliga förtecken. I ordning efter detta är hatbrott mot &lt;NOBR&gt;hbt-personer&lt;/NOBR&gt; vanligast. Angriparen är en man i 80 procent av fallen vid hatbrott mot &lt;NOBR&gt;hbt-personer,&lt;/NOBR&gt; i 60 procent av fallen är förövaren en ung man. Unga &lt;NOBR&gt;hbt-personer&lt;/NOBR&gt; upp till 30 år är i större utsträckning utsatta för hatbrott än äldre åldersgrupper. Hatbrotten mot &lt;NOBR&gt;hbt-personer&lt;/NOBR&gt; har bedömts öka på senare tid, bl.a. har hatbrott mot kvinnor ökat. En förklaring till ökningen av hatbrott bland unga kan vara att hbt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Mäns sexualitet och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;hbt-personer&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; bilaga 14 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Chavez Perez 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Chavez Perez 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Chavez Perez 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se även Regeringskansliet 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36244x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;personer ”kommit ut” offentligt i yngre åldrar idag än tidigare och att anmälningsgraden ökat.&lt;SPAN class="ft37"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Politiskt grundade hatbrott kan ofta ha formen av kollektivt våld exempelvis i demonstrationer och upplopp. Det kan också handla om den form av näthat som har fått uppmärksamhet inte minst till följd av boken &lt;SPAN class="ft46"&gt;Hatet &lt;/SPAN&gt;– &lt;SPAN class="ft46"&gt;en bok om &lt;/SPAN&gt;antifeminism.&lt;SPAN class="ft37"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;(Frågor om kopplingar mellan antifeminism och rasism diskuterar vi mer i kapitel 11 om mäns attityder.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Hedersrelaterat våld&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Frågor om hedersrelaterat våld inkluderas i arbetet med mäns våld mot kvinnor. Frågor om hedersförtryck kopplar till fler frågor än våld, exempelvis unga som förhindras att delta i viss undervisning eller som förhindras i val av kärleksrelationer och umgänge. (Detta har vi diskuterat i kapitel 4.8.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Hedersrelaterat förtryck och hedersrelaterat våld har en kulturell koppling till vissa regioner, främst inom Mellanöstern, Central- och Sydostasien samt Medelhavet. Det som särskiljer hedersrelaterat förtryck från annat sexistiskt eller patriarkalt förtryck är att en hel familjs eller släkts status görs avhängig olika familjemedlemmars sexualitet. Familjen ses som en mer betydande enhet än individen och det är upp till alla kollektivets medlemmar att upprätthålla kontrollen för att på så sätt skydda gruppens heder. Hedersrelaterat våld riktar sig främst mot kvinnor och flickor men även pojkar och män kan utsättas för hedersförtryck eller våld, särskilt när det gäller homosexualitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Det är viktigt att betona att våld mot kvinnor med utländsk bakgrund inte behöver vara kopplat till just hedersstrukturer. Det finns annars en risk att våldsutsatta invandrade kvinnor förutsätts drabbas av just hedersrelaterat våld. Våldsutsatthet hos kvinnor med utländsk bakgrund kan variera i form och även kopplas till former av upplevd maktförlust hos vissa män med migrant- erfarenhet.&lt;SPAN class="ft37"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Frågor om hederstrukturer och kopplingen till mäns makt- utövande i familjer har uppmärksammats i en rad åtgärder och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Tiby 2010, Gottzén 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Sveland 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Darvishpour 2014. En av underlagsrapporterna till vår utredning, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Jämställdhet, etnicitet och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft177"&gt;”andra män” – ett intersektionellt perspektiv på förändringar av maskulinitet efter migration &lt;SPAN class="ft138"&gt;har författats av Mehrdad Darvishpour. Rapporten finns som bilaga 13 i vårt betänkande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36245x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män och våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p836 ft7"&gt;projekt. Bland annat kan Fryshusets verksamheter Elektra och Sharafs hjältar nämnas.&lt;SPAN class="ft37"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;I arbete med attitydförändring som riktar sig till pojkar och män som växt upp med hederskulturella normer och värderingar betonas vikten av att förändra synsätt på manlighet och mäns traditionella roll i familjen.&lt;SPAN class="ft37"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft7"&gt;Det har riktats kritik mot att arbetet mot hedersvåld kan skymma övrigt arbete mot mäns våld mot kvinnor och även att frågor om hedersvåld kan användas i rasistiska syften. Det har pekats på att det går att tala om en överrepresentation av insatser mot hedersvåld, jämfört mot exempelvis våld i ungas nära relationer som framstår som underprioriterat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft31"&gt;För oss framstår det som viktigt att hedersrelaterat våld uppmärksammas och att detta inte borde behöva betyda att annat våldspreventivt arbete åsidosetts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Våldspreventivt arbete med killar och män&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft7"&gt;Det finns ett antal organisationer i Sverige som arbetar med vålds- preventiva verksamheter som riktar sig till män.&lt;SPAN class="ft37"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft7"&gt;Det finns olika typer av våldspreventiv verksamhet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Universella insatser &lt;/SPAN&gt;riktar sig till den breda allmänheten, till avgränsade geografiska områden, till en viss åldersgrupp eller till ett visst kön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Selektiva &lt;/SPAN&gt;insatser riktas till dem som bedöms ha en förhöjd risk att utsättas för eller utöva våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Indikativa &lt;/SPAN&gt;insatser riktas till dem som redan har erfarenhet av våld antingen som offer eller som förövare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft7"&gt;En organisation som arbetar med både selektiv och indikativ prevention är Rikskriscentrum. Organisationens kriscentra bedriver behandlingsarbete med män som använt våld och män som befinner sig i kris. Arbetet har ett överordnat syfte, nämligen målet att män upphör med alla former av våldsamt beteende och att förändringen är hållbar över tid. Utgångspunkten är att det är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Se Fryshusets hemsida, http://elektra.fryshuset.se/&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Rexvid och Schlyter 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Gottzén 2014. Se även en av underlagsrapporterna till vår utredning, Män för Jämställdhet (MfJ), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Etablerade verksamheter som idag arbetar med män och jämställdhet – en svensk kartläggning med internationell utblick&lt;/SPAN&gt;. Rapporten finns som bilaga 22 till vårt betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft15"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;möjligt för varje utövare av våld att uppnå en förändring och utveckla alternativa strategier/förhållningssätt till eget våldsamt beteende. Rikskriscentrums medlemsorganisationer är till största antalet kriscentra för män, mansmottagningar och våldsmottag- ningar – 26 stycken – men det finns även integrerade mottagningar där arbete bedrivs mot våld i nära relationer för barn, kvinnor och män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Ett exempel på verksamhet som arbetar med indikativ vålds- prevention är Mansmottagningen mot Våld (MVU) i Uppsala som är en ideell organisation vilken driver en uppsättning program och interventioner för män som använder eller har använt våld. En viktig erfarenhet och strategi för att motivera förändring hos män är att tillvägagångssättet är relationsrelaterat och innehåller flera perspektiv. MVU har utvecklat ett behandlingskoncept som inne- håller ett genusperspektiv. En annan verksamhet är Alternativ till våld (ATV) som är en enhet inom Täby kommun vilken tillhanda- håller tjänster och insatser till män (och kvinnor) som använder våld i nära relationer. Enheten ger också stöd till män, kvinnor och ungdomar som har upplevt eller bevittnat våld i nära relationer. Inom ATV tas också våld inom samkönade relationer upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft7"&gt;En verksamhet som arbetar med universell våldsprevention är Frihet från våld (FFV), en del av Män för Jämställdhet (MfJ) som i projektform utvecklar universella metoder vilka riktar sig till killar/män och tjejer/kvinnor. Metoderna bygger på två program, Mentors in Violence Prevention (MVP) och Bringing in the Bystander (BITB), som båda är hämtade från USA. Programmen utgår från att det finns en koppling mellan våld och maskulinitet, samt att det finns en åskådare (eng. bystander) som har en aktiv roll att spela för att förhindra våld redan i ett tidigt skede. I samarbete mellan MfJ, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) och Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) drivs och ägs Machofabriken som är ett metodmaterial riktat mot unga för att förebygga våld och med fokus på hur sociala normer för manlighet kan ifrågasättas och förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft15"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36247x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män och våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Utvärderingar av våldspreventivt arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft7"&gt;Utvärderingar av våldspreventiva verksamheter visar i flera fall på positiva effekter. Att ha genusförändrande eller genusmedvetna (genussensitiva) perspektiv framstår också som avgörande för kvalitén på behandlingen.&lt;SPAN class="ft37"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Universella insatser som MVP har utvärderats vid ett antal tillfällen och visar på en nedgång i sexistiska attityder och att de som deltagit i programmet blivit mer benägna att ingripa mot våld. Samtidigt framstår som problem med universella insatser att de många gånger är kortvariga, exempelvis enbart en föreläsning eller liknande och därför inte kan utvärderas. Mer långsiktigt arbete framstår som viktigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Bland selektiva insatser så har ett tidigare vanligt förekommande program varit Agression Replacement Training (ART). Detta har inriktats på ilskekontroll och social färdighetsträning och använts på bl.a. behandlingshem och ungdomsanstalter. Programmet har visat sig ha låg effekt och har därför slutat att användas inom Kriminalvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Indikativ våldsprevention som riktar sig till våldsutövande män, som Alternativ för våld har i utvärderingar fallit olika ut, beroende på olika mätmetoder, men det mesta pekar på en liten men signifikant och positiv effekt. Samtidigt når insatserna som riktar sig till män som frivilligt söker hjälp och behandling inte till alla grupper i samhället. Frivilligbaserade behandlingsenheter tycks ha svårt att nå unga män, män med utländsk bakgrund och hbt- personer. Här framstår det som centralt med ett utökat samarbete mellan behandlingsenheter och exempelvis BUP, ungdomsmottag- ningar och skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Sammantaget bör våldspreventivt arbete fortsätta att utvärderas även om den positiva effekt som går att se pekar på att vålds- prevention bör utökas. Det framstår som angeläget att behandling kan erbjudas av Sveriges alla kommuner och nå större grupper av män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;I detta avsnitt, 9.7.1, återges till del text från Gottzén 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36248x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Jämställdhet minskar våld&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Det har paradoxalt nog bedrivits relativt litet forskning om huruvida ökad jämställdhet minskar mäns våld mot kvinnor eller våld generellt i samhället. En anledning är att det kan vara svårt att göra dessa studier och specificera vad jämställdhet innebär. Det har även betonats att det finns en risk att fokus på jämställdhetens positiva effekter kan leda till att uppmärksamheten på problem med våld underbetonas. Samtidigt finns många indikationer på att jämställdhet på olika sätt minskar våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft33"&gt;Vi har tidigare (avsnitt 9.2.1) pekat på sambandet mellan sexistiska attityder och våldsbenägenhet. I internationell forskning framstår det också tydligt att accepterandet av maskulinitetsnormer som bygger på mäns rättigheter och dominans över kvinnor ökar risken för våld. Här betonas även uppväxtförhållanden och erfaren- heter av våld som barn som en tydlig riskfaktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Dessutom pekar en norsk studie på hur våld mot barn är mindre förekommande i jämställda hem än i hem som inte är jämställda. Här har frågor om beslutsfattande i arbetsliv och i familjen samt uppdelningen av hushålls- och omsorgsarbete använts för att mäta graden av jämställdhet.&lt;SPAN class="ft37"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Att jämställdhet kan motverka våld i samhället framstår som både rimligt och viktigt att påpeka, även om det är viktigt att inte därmed frånse hur våld förekommer även i jämställda familjer. Forskningen på detta område behöver utvecklas. En viktig anledning till att detta samband behöver belysas mer är att det pekar på att frågor om våld inte bör separeras från övriga frågor om maskulinitetsnormer och kvinnors ekonomiska och sociala rättig- heter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Utmaningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft44"&gt;Våld är något som uppmärksammas dagligen. I nyheterna rapporteras återkommande om fall av misshandel och dödligt våld. Politiska extremister som attackerar och hotar, upplopp bl.a. vid idrotts- sammanhang. Det är män som utövar den absoluta majoriteten av dessa våldsdåd och detta står i stark kontrast till normer för jämställdhet. Samtidigt, våld är något som de allra flesta män tar avstånd från. Kopplingen mellan män och våld får inte bli förenklad. I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Gottzén 2014, Holter 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män och våld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p691 ft7"&gt;det här kapitlet har vi pekat på en rad perspektiv på frågor om män och våld och på möjligheter till förändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Generellt har vi önskat att ge perspektiv på frågor om mäns våld och peka på att våld utövas av män men också drabbar män på olika sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Det är, inte minst ur jämställdhetssynpunkt, viktigt att ifråga- sätta ”accepterat” våld av flera anledningar. Dels är det rimligt att anta att våld mot kvinnor riskerar att öka i sammanhang där våld mellan män normaliseras. Dels borde inte våld mellan män vara något som accepteras i större utsträckning än våld mot kvinnor. När våld mellan män på olika sätt ses som ”normala” inslag i unga mäns vardag sker det på bekostnad av att omsorg och jämställdhet minskar i status bland killar, något som påverkar unga mäns möjligheter att identifiera sig med jämställda livsmönster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Forskning om män och våld framstår som ett fält som behöver ges mer fokus. Det handlar om våld i relationer och kollektivt våld som utövas av män i grupp. Det framstår också viktigt att ytterligare undersöka relationen mellan jämställdhet och våld. Här behövs mer kunskap om kvinnors ekonomiska och sociala rättig- heter och möjligheter, men också om hur sexistiska attityder och värderingar påverkar mäns våldsutövande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Mäns skilda villkor är synliga även när det gäller våld. Det handlar om att personer som är socioekonomiskt utsatta själva är extra utsatta men också att de är överrepresenterade i vålds- utövning. Överlag framstår en utmaning vara att kunna hantera sammansatta analyser där exempelvis socioekonomiska faktorer och generella genusperspektiv sammanfogas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft15"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36250x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;10 Män och sexualitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft10"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Män i alla åldrar behöver förbättrade möjligheter att söka råd och vård vad gäller sexuell hälsa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Sexualundervisning i skolan behöver lyfta fram frågor om sexuella kränkningar, respekttekniker och om hbtq.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Den svenska sexköpslagen har en normerande effekt men sexköp är fortfarande ett påtagligt problem. Att det är män som köper, men också att män säljer sex, behöver uppmärk- sammas i arbetet mot prostitution.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Mäns sexuella kränkningar av kvinnor på internet är ett växande samhällsproblem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft7"&gt;I det här kapitlet diskuterar vi mäns syn på sexualitet och frågor om mäns sexuella hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Det finns idag en växande medvetenhet om mäns behov av vård och rådgivning när det kommer till sexuell hälsa. Ett ökat fokus på mäns sexuella hälsofrågor kan ses som en del i ett jämställdhets- arbete som gynnar män – och kvinnor – och förändrar stereotypa föreställningar om mäns sexualitet. I kapitlet diskuteras också heteronormer och &lt;NOBR&gt;hbtq-frågor&lt;/NOBR&gt; samt frågor om pornografi och internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Frågor om sexuellt våld och sexuella trakasserier diskuterade vi i kapitel 9. I det här kapitlet diskuteras hur det särskilt bland unga finns brister i kunskaper om var gränserna går för sexuella över- grepp. I det sammanhanget lyfter vi fram begreppet respekt- tekniker. Vi diskuterar även prostitution och sexköp vilket kan ses som eller inkludera former av sexuellt våld eller utnyttjande. Frågor om hedersrelaterat våld diskuterade vi i kapitel 9. Där framgick&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft15"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36251x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och sexualitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p352 ft7"&gt;också hur pojkar och män kan begränsas av sådant förtryck och särskilt &lt;NOBR&gt;hbtq-personers&lt;/NOBR&gt; utsatthet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Frågor om sex och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft7"&gt;Sexualitet är en viktig del i mäns och kvinnors identitetsskapande och en viktig faktor som kan bidra till mäns och kvinnors livskvalitet. För de allra flesta är sexualitet en positiv kraft. Samtidigt är många normer och attityder till sexualitet i samhället begränsande för män och särskilt för kvinnor.&lt;SPAN class="ft37"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Det har, glädjande nog, blivit mer vanligt – och accepterat – att öppet stå för sin sexuella läggning. Att t.ex. &lt;NOBR&gt;hbtq-personer&lt;/NOBR&gt; tar allt mer plats i offentligheten är positivt och betyder mycket för samhällets syn på sexualitet. Å andra sidan har detta lett till att personer som har starkt traditionella uppfattningar om vilka normer som ska gälla inom sexualitetens område, kunnat bli synligare om än inte nödvändigtvis fler, genom att de numera, ofta anonymt, via internet getts möjlig- heter visa missnöje, ja ibland t.o.m. hat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft33"&gt;Frågor om jämställdhet sexualiseras ofta. Det kan gälla diskussioner i media om huruvida feminister är tillräckligt ”kvinnliga” eller om jämställda män ”feminiseras”. Jämställda män kan emellanåt betecknas som ”mjukismän”, ett ord som visserligen kan användas som något positivt, men ofta används för att markera mot hur jämställdhet utmanar heterosexuella mönster. Detta är något som både män och kvinnor kan vara delaktiga i på olika sätt. Jämställdhet kan även användas för att underbygga synen på vad god och önskvärd heterosexualitet ska vara. Vi har inte fördjupat oss i dessa föreställ- ningar om hur jämställdhet utmanar eller inordnas i heteronormativa mönster, men det är frågor som behöver uppmärksamhet.&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;I det här kapitlet återges till del text från fyra av underlagsrapporter till vår utredning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;Inti Chavez Perez, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Mäns sexualitet och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;hbt-personer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt; &lt;/SPAN&gt;bilaga 14 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Chavez Perez 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;Thomas Johansson, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Män tycker, tänker och gör&lt;/SPAN&gt;, bilaga 20 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Johansson 2014b.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft110"&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;Åke Pousette&lt;/SPAN&gt;, Kompetensen inom andrologi och tillgängligheten till andrologisk vård i Sverige 2013&lt;SPAN class="ft92"&gt;, bilaga 19 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Pousette 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;Linn Sandberg, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Män, kropp och hälsa&lt;/SPAN&gt;, bilaga 6 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Sandberg 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;För en diskussion om jämställdhet och heteronormativitet se Dahl 2005, om begreppet mjukisman se Hill 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft15"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36252x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td127"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män och sexualitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft7"&gt;Vi har inte heller fördjupat oss i den del av reklamen i det offentliga rummet som vi uppfattar bevarar och ibland förstärker stereotypa sexuella mönster för män och kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft33"&gt;Vi har däremot tagit fasta på andra grundläggande utmaningar inom området mäns sexualitet. Inte minst handlar utmaningarna om att det alltjämt är så att mäns sexualitet i större utsträckning ses som självklar. Män kan uttrycka sin sexualitet med större acceptans från omgivningen än vad kvinnor kan och kvinnor objektifieras och trakasseras sexuellt i större utsträckning än män. För att förändra detta behövs ett fortgående arbete inom skolan, myndigheter och samhället med att kritisera stereotyp sexualisering och förtryckande normer – inte minst negativa normer för maskulinitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Mäns sexuella hälsa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;En fråga som diskuterats i mindre utsträckning i jämställdhets- arbete är mäns sexuella hälsa och behovet av att öka möjligheterna för män att söka råd och vård i frågor om sexualitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Att förbättra möjligheterna för män att få prata om hälsa och ohälsa är en viktig åtgärd. Det har t.ex. visats att unga killar med depression har färre relationer och miljöer där de kan prata om sin situation. Män efterfrågar även fler mottagningar och platser där man kan söka hjälp och få information när det gäller sexuell hälsa. Män med prostatacancer – den i Sverige vanligaste cancerformen av alla&lt;SPAN class="ft37"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;– uppfattar samtalsgrupper och patientföreningar som ett viktigt stöd. Här kan samtalsgrupper och mäns möjlighet att diskutera sin situation och omförhandla synen på maskulinitet och sexualitet vara betydelsefull.&lt;SPAN class="ft37"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Det är tydligt att män söker information och vård i mindre utsträckning än kvinnor och att detta kan bidra både till upprätt- hållandet av stereotypa föreställningar om mäns okomplicerade sexualitet och onödiga hälsoproblem för män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft41"&gt;Av en kunskapssammanställning kommer bl.a. fram att ungefär 50 procent av befolkningen är tillfreds med sitt sexualliv.&lt;SPAN class="ft129"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Det finns också ett starkt samband mellan tillfredställande relationer och sexualliv å ena sidan och välbefinnande och hälsa å andra sidan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Cirka 215 män per 100 000 insjuknar varje år. Näst vanligaste cancerformen är bröstcancer där cirka 170 kvinnor per 100 000 insjuknar. Källa: Socialstyrelsen och Statens folkhälso- institut 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Sandberg 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Statens Folkhälsoinstitutet 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36253x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och sexualitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p854 ft33"&gt;Bland män som har sex med män finns ett klart samband mellan att vara öppen om sexuell läggning och hur nöjd man är med sitt sexliv. Undersökningar visar samtidigt på höga grader av psykisk ohälsa bland &lt;NOBR&gt;hbtq-personer.&lt;/NOBR&gt; Unga transpersoner är särskilt utsatta.&lt;SPAN class="ft64"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Fler kvinnor än män rapporterar om nedsatt sexuell förmåga och om olika former av problem med sexualiteten. Minskat sexuellt intresse är dubbelt så vanligt hos kvinnor jämfört med män. Även män rapporterar i hög utsträckning olika sexuella problem, som t.ex. problem med ejakulation, potens och sexuell lust. Kopplat till detta finns förmodligen mer omfattande problem som har med intima relationer, äktenskap och genus att göra. Män tenderar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft7"&gt;också ofta att underrapportera sina problem.&lt;SPAN class="ft37"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Mäns problem med sexualitet har länge varit dolt i samhället. Den manliga sexualiteten togs för given, och diskuterades inte. Idag är läget delvis annorlunda. Mäns sexuella hälsa synliggörs ofta i samband med frågor som rör potens, prostataproblem och sexuellt överförda infektioner (STI).&lt;SPAN class="ft86"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Kunskaper, som ger en bra bild av mäns sexualitet och sexuella problem behöver dock sättas in i ett större sammanhang. Det framstår som att det finns stora mörkertal vad gäller rapportering av problem och andelen män som skulle vilja men inte dristar sig till att söka hjälp. Det saknas också kunskaper om hur sambandet mellan våld, sexualitet och synen på jämställdhet ser ut bland olika grupper av män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;10.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Behovet av mottagningar för män&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Behovet av att stärka mäns ingångar i vården gäller inte minst på det ämnesområde som brukar beskrivas som andrologi.&lt;SPAN class="ft37"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft41"&gt;Behandlingsmöjligheterna för män när det kommer till sexuell hälsa, exempelvis hormonstörningar, infertilitet samt sexuella problem som impotens har ökat kraftigt på senare tid. Medveten- heten bland män om möjligheterna till hjälp och öppenheten om frågorna ökar. Här pekar mycket på att möjligheterna att möta mäns vårdbehov på det här området behöver ses över inom hälso-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Statens folkhälsoinstitut 2012, Chavez Perez 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Johansson 2014b s. 21, Herz och Johansson 2011. För en utförlig diskussion om mäns sexuella hälsa se Pousette 2014 och Sandberg 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Statens folkhälsoinstitut 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Andrologin är specialiserad på mannens sjukdomar ungefär som gynekologin är för kvinnors sjukdomar. De vanligaste sjukdomar och problem som en androlog möter är ofrivillig barnlöshet, sexuella problem och symtom som beror på brist på manligt könshormon (testosteron). Se vidare Pousette 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft15"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36254x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td127"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män och sexualitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft7"&gt;och sjukvården. Om det ska organiseras inom andrologins ram eller på annat sätt har vi ingen uppfattning om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft8"&gt;Statistik från ungdomsmottagningarna visar att killar testar sig mindre för STI än tjejer. Testningsstatistiken är en indikator på i vilken omfattning killar nyttjar vård kopplad till sexuell hälsa. Det finns flera teorier om vad skillnaden mellan könen beror på. Normer kring maskulinitet kan göra att killar och män inte uppfattar sig själva som mottagare av vård. Samma normer kan också få vårdinrättningar att inte se killar och män som mottagare av vård. Detta gäller särskilt när det gäller mäns sexuella hälsa.&lt;SPAN class="ft86"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;RFSU har sedan 2007 en utbildning i andrologi. Det finns också ungdomsmottagningar som, för att betona att de är mottagningar även för killar, arrangerar speciella aktiviteter eller kvällar riktade till killar. Att erbjuda exempelvis klamydiatest över internet har visat sig vara framgångsrikt och nått killar i högre grad än tester på ungdomsmottagningar. Dock innebär sådana tester att möjlighet till spontan rådgivning eller en undersökning inte uppstår. Statens Folkhälsoinstitut pekar på att förändring av maskulinitetsnormer skulle kunna förbättra mäns sexuella hälsa men det framstår som avgörande att även vården i större utsträckning arbetar för att underlätta för män att söka sig till mottagningar och läkarunder- sökningar.&lt;SPAN class="ft37"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft33"&gt;Föreställningar kring maskulinitet och sexuell hälsa reproduceras när åtgärder kring sexuell hälsa främst riktas mot kvinnor. Ett exempel är &lt;NOBR&gt;HPV-vaccin&lt;/NOBR&gt; som tonårstjejer får gratis för att förebygga livmoder- halscancer. I bl.a. Kanada får även tonårskillar vaccinet. Genom att i Sverige enbart ge vaccin till tjejer signalerar hälso- och sjukvården att ansvaret för viruset är en angelägenhet endast för tjejer som kan få livmoderhalscancer, medan killar inte görs delaktiga trots att de riskerar att sprida viruset.&lt;SPAN class="ft64"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Ytterligare en aspekt kring mäns sexuella hälsa är missbruket av anabola androgena steroider (AAS). AAS kan leda till många hälso- problem, bland annat infertilitet och är en vanlig anledning till att män kommer i kontakt med fertilitetsutredningar. En risktagande personlighet och en vilja att dölja osäkerhet kan vara skäl till att använda AAS.&lt;SPAN class="ft37"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Chavez Perez 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Chavez Perez 2014, Sandberg 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Chavez Perez 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Statens folkhälsoinstitut 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36255x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och sexualitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;10.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Hiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Hbtq-gruppen,&lt;/NOBR&gt; men även stora delar av samhället, kom att skakas på &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; när hivviruset kom till Sverige. Det var en dittills okänd sjukdom som ”plötsligt” dök upp, där ingen bot fanns och därför krävde människoliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Män som har sex med män är mer utsatta för risken att överföra viruset på grund av sexuella praktiker. Hiv kom därför tidigt att förknippas med homosexuella personer och än i dag är män som har sex med män den grupp som har störst risk att överföra viruset i Sverige. 1985 fattades beslut om att hiv skulle falla inom smittskyddslagen. Detta innebär bland annat gratis vård och gratis hivtester. Smittskyddslagen har samtidigt kritiserats för att i allt för stark utsträckning införa en restriktiv hållning mot homosexuella. Bl.a. annat har Sverige lagfört &lt;NOBR&gt;hiv-positiva&lt;/NOBR&gt; på ett omfattande sätt. Mediala debatter om &lt;NOBR&gt;hiv-män&lt;/NOBR&gt; har ansetts ha en kränkande karaktär och informationsplikten har kritiserats för att vara kontra- produktiv.&lt;SPAN class="ft37"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft7"&gt;Synen på hiv har förändrats kraftigt på senare tid. Hiv är idag något som i stor utsträckning kopplas samman med de delar av världen där &lt;NOBR&gt;hiv-spridningen&lt;/NOBR&gt; ökat mest. Hiv är något som angår både heterosexuella kvinnor och män som har sex med män och som behöver uppmärksammas, inte minst kopplat till social utsatthet eller missbruk. Synen på hiv har också förändrats kraftigt till följd av de förbättrade bromsmedicinerna. &lt;NOBR&gt;Hiv-positiva&lt;/NOBR&gt; kan även idag i större utsträckning leva öppet med sin &lt;NOBR&gt;hiv-status.&lt;/NOBR&gt; Detta har samtidigt lett till diskussioner om att särskilt unga män som har sex med andra män i mindre utsträckning än tidigare skyddar sig vid samlag. Detta pekar på vikten av att fortsatt öka medvetenheten om hiv och hur man skyddar sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Sex- och samlevnadsundervisning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft44"&gt;Sveriges skolor är ålagda att ha sex- och samlevnadsundervisning. Förutom skolpersonal arbetar också utomstående aktörer i olika utsträckning med sex- och samlevnadsundervisning för skolelever, exempelvis RFSU och RFSL. Målen för sex- och samlevnadsunder- visningen är bredare än att sprida faktakunskaper, de inrymmer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Sörberg 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36256x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td127"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män och sexualitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft7"&gt;även värdegrundsfrågor avseende jämställdhet, kränkande behandl- ingar samt &lt;NOBR&gt;hbt-personer.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft33"&gt;Trots höga ambitioner och en lång tradition av sex- och sam- levnadsundervisning i svenska skolor har det förts fram kritik mot att snäva normativa föreställningar kring kön och sexualitet på olika sätt reproducerats i undervisningen, exempelvis i kurslitteratur eller i klassrumssituationer genom dialog mellan elever och lärare. Exempelvis uttrycker fokus på heterosexuella samlag förväntningar om att det är enbart denna sexualitet som ”gäller”. En konsekvens av dessa förväntningar blir att sex- och samlevnadsundervisningen saknar relevant innehåll för de &lt;NOBR&gt;hbtq-ungdomar&lt;/NOBR&gt; som närvarar. Dessutom kan heteronormativ undervisning också undvika att problematisera stereo- typa föreställningar kring maskulinitet eller femininitet.&lt;SPAN class="ft64"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft33"&gt;När det gäller &lt;NOBR&gt;hbtq-frågor&lt;/NOBR&gt; har det tidigare använts metoder som kommit att kallas toleranspedagogik. Toleranspedagogik syftade till att skapa förståelse och tolerans för &lt;NOBR&gt;hbtq-personer&lt;/NOBR&gt; men byttes ut eftersom det ansågs förstärka synen på dessa som avvikande. Klass- rumsdiskussioner kom att kretsa kring de personer som bryter mot normer snarare än normerna själva. RFSL Stockholm och RFSL Ungdom utvecklade därför under &lt;NOBR&gt;00-talet&lt;/NOBR&gt; metoder för att arbeta med normkritisk pedagogik där fokus ligger på att synliggöra och ifrågasätta normer. Detta anses vara ett effektivt redskap för arbete med värderingsfrågor och en bra utgångspunkt för generella diskussioner om både heterosexualitet och &lt;NOBR&gt;hbtq-frågor.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft33"&gt;Trots att alla elever har rätt till sex- och samlevnadsundervisning finns det indikatorer på att inte alla elever har samma tillgång till denna. Unga med nedsatt funktionsförmåga vittnar om att de ibland av vuxenvärlden blir sedda som personer utan någon sexualitet och att de har fått sämre sex- och samlevnadsundervisning än vad skolans övriga elever fått. Det finns även omfattande problem med elever som av sina föräldrar inte tillåts att delta i sexualundervisning och detta gäller både flickor och pojkar. Här anges religion eller kultur som huvudsakliga skäl, särskilt för flickor. I förhållande till detta är det viktigt att poängtera betydelsen av alla ungdomars rätt till under- visning om sex- och samlevnad samt genusfrågor.&lt;SPAN class="ft64"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft44"&gt;Det har under lång tid uppmärksammats att det särskilt bland unga finns brister i kunskaper om var gränserna går för sexuella övergrepp. Att som kille eller man tjata till sig sex eller mer eller mindre tvinga tjejer eller kvinnor att ställa upp på sexuella aktiviteter är något många&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Chavez Perez 2014, Røthing och Bang Svendsen 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Chavez Perez 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36257x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och sexualitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p219 ft33"&gt;ser som vanligt. Här har föräldrar och samhället ett stort ansvar att stötta ungdomar i att motverka utnyttjanden och kränkningar. Många gånger diskuteras vikten av att ta upp dessa frågor i sexualundervis- ning men det är även något som skolan bör ha som uppgift att generellt uppmärksamma och motarbeta. Ett sätt att göra detta är att ha ett fortlöpande normkritiskt arbete där normer för pojkar och flickor diskuteras och en nolltolerans mot sexism (se kapitel 5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;10.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Respekttekniker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft33"&gt;För att inkludera killar i sexualundervisning och för att problematisera normer och ojämställdhet på ett sätt som inte enbart pekar ut problem utan som också visar på positiva förhållningssätt har respekttekniker lanserats.&lt;SPAN class="ft64"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Dessa bör bl.a. kunna användas i sexualundervisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;Respektteknikerna är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Respektera dig själv – vilket inbegriper att inte ge efter för grupptryck eller stereotypa föreställningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Gå inte över andras gränser – där fokus sätts på rätten till kroppslig integritet och hur exempelvis tafsning i skolan normaliseras genom att beskrivas som skämt eller kontaktsökande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Stoppa ryktesspridning – som handlar om hur kvinnor riskerar att utmålas som ”slampor” medan män förväntas skryta om och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft7"&gt;överdriva sexuella kontakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Kontrollera inte andra – vilket kopplas till synen på att killar ska äga tjejers sexualitet och till frågor om heder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Lyssna och ge plats – som handlar om hur pojkar många gånger får större utrymme socialt och det felaktiga i att förminska eller inte uppmärksamma andras upplevelser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Dela lika på arbetet – där vikten av jämställdhet i hushålls- och omsorgsarbete lyfts fram som en grund för jämställda värderingar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft33"&gt;Dessa respekttekniker är exempel på den typ av normkritiskt arbete där sexuell ojämlikhet och stereotypa former av maskulinitet och dominans ifrågasätts på ett framåtsyftande sätt och är något som vi vill uppmärksamma. Dessa tekniker kan även användas som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Chavez Perez 2010 s. 80 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36258x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td127"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män och sexualitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p863 ft41"&gt;underlag i den allmänna diskussionen om män och sexualitet men även generellt som goda regler för samvaro mellan personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Pornografi och kränkningar på internet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;I många sammanhang lyfts bilderna som förmedlas av män och kvinnor i pornografi fram som något som underbygger stereotypa normer och uppfattningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft8"&gt;Killars och mäns, men även tjejers och kvinnors, relation till porr är omdiskuterad. Som kritik mot porranvändningen har bland annat produktionsvillkoren framhållits och mainstreamproduktioner av pornografi har anklagats för att bära på patriarkala värderingar där kvinnor förnedras och där övergrepp romantiseras. Porr har även anklagats för att leda till övergrepp, där pornografi har beskrivits som en ”inspiration” eller ”förebild” till den praktik som våldtäkter utgör. Vetenskapliga belägg för att pornografi skulle leda till exempelvis våldtäkter eller sexuellt våld är svåra att hitta. Men samtidigt är det rimligt att hävda att pornografi kan underbygga sexistiska attityder och värderingar.&lt;SPAN class="ft86"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft33"&gt;Filmen Shocking Truth väckte år 2000 en debatt om att &lt;NOBR&gt;för-bjuda&lt;/NOBR&gt; porr från att visas på TV. Sedan dess har diskussioner om porr allt mer kommit att handla om hur porr blivit mer lätttillgängligt via internet. Majoriteten av tonårskillar och tonårstjejer har aktivt tagit del av och exponerats för porr. I och med pornografiska annonser på icke- pornografiska sajter och länkar som leder till pornografiskt innehåll utan att förvarna internetanvändaren, har porr blivit något som människor kan exponeras för i sin vardag även när de inte själva vill det. Killar tittar mer på porr än tjejer även om det även framhålls att tjejer och kvinnor konsumerar porr.&lt;SPAN class="ft64"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;All pornografi tillskrivs i dag inte samma egenskaper. Under senare år har antalet porrproducenter som kan betecknas som alternativa däribland feministiska sådana, ökat. Även om det kan ifrågasättas hur stor spridning just feministisk porr har fått, är det tydligt att internet och lättillgänglig teknik för produktion av multimedia starkt diversifierat utbudet av porr. Porr diskuteras också alltmer som mediala produkter vilka kan innehålla samma könsnormer som andra mediala produkter. Till exempel kan könsstereotyper i porr jämföras med könsstereotyper i dokusåpor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Chavez Perez 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Chavez Perez 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36259x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och sexualitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p864 ft33"&gt;Med lättillgänglig teknik kan många i dag tillverka och sprida sin egen porr. I olika medialt uppmärksammade fall har sådan porr läckt ut på internet och varit destruktiv för personerna, främst kvinnor, som exponerats. Däremot är inte all exponering på internet ofrivillig. Foton av lättklädda personer används på olika mötesplatser online för att skapa uppmärksamhet från andra internetanvändare. Även i fall med frivillig exponering kan det dock ske att andra personer tar materialet och använder det i kränkande syfte.&lt;SPAN class="ft64"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;Det har alltså skett en skiftning i problemformuleringarna kring porr där unga män – och även unga kvinnor – problematiseras mindre för deras konsumtion av porr, men mer som aktörer i ett sexualiserat samtal och inte minst de integritetsrisker som är kopplade till detta. Diskussioner om hot och kränkningar på internet är något som bl.a. Brå fått i uppdrag att kartlägga.&lt;SPAN class="ft37"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;10.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Prostitution och sexköp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft33"&gt;1999 trädde den svenska sexköpslagen i kraft som gör det olagligt att köpa sexuella tjänster. Sexköpslagen förbjuder inte försäljning av sex och tanken med detta har varit att lägga fokus på sexköparen i stället för personer som prostituerar sig. Förbudet att köpa sex har en avskräckande effekt och gör att en del män som vid en legalisering skulle vara beredda att köpa sex, nu i stället låter bli. Intresset för den svenska sexköpslagen har ökat internationellt, inte minst därför att sexhandel är starkt förbundet med organiserad brottslighet och människohandel. Bland annat har i Frankrike lagts förslag om att införa en liknande sexköpslag som i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;I regeringens handlingsplan mot prostitution och sexhandel markeras tydligt att prostitution och sexhandel är ett allvarligt hinder för social jämlikhet och jämställdhet samt för de utsattas mänskliga rättigheter. Där tydliggörs också att åtgärder i arbetet mot prostitution ska fokusera på de enskilda individernas behov. Särskilda åtgärder behövs för utsatta barn och ungdomar och pojkars och flickors särskilda villkor i prostitution ska beaktas.&lt;SPAN class="ft37"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft44"&gt;Sexköpslagen utvärderades 2010 och utredningen pekar på att lagen haft en tydlig påverkan på prostitutionen i Sverige, något som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Ungdomsstyrelsen 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Regeringskansliet 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Regeringen 2007/08&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36260x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td127"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td100"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Män och sexualitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft7"&gt;märks i att andelen män som uppskattas köpa sex är mindre i Sverige jämfört med andra länder i vårt närområde.&lt;SPAN class="ft37"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Kritiker mot sexköpslagen eller av den utvärdering som gjorts brukar framhålla att prostitutionen istället kan ha ökat via internet eller att prostituerades möjligheter att få stöd inte beaktats till- räckligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;Andra som stöder sexköpslagen påpekar å andra sidan att lagen inte efterlevs tillräckligt, att andelen dömda för sexköp är få och att en stor del av sexköpen sker utomlands. Sveriges Kvinnolobby driver kampanjer för att etiska riktlinjer i företag tydligare ska ta upp frågan om sexköp och ”eskortservice” i utlandet.&lt;SPAN class="ft37"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Dessutom har det diskuterats om att sexköpslagen även bör gälla för svenska medborgare utomlands, på liknande sätt som skett med den norska sexköpslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Arbetet mot prostitution behöver fokusera än mer på mäns roll. Först och främst handlar detta om att uppmärksamma män som köper sex. Mäns attityder till sexköp behöver diskuteras mer, samtidigt som det finns svårigheter att få kunskaper om de män som köper sex. Det finns i dag verksamheter i Göteborg, Stockholm och Malmö som riktar sig till sexköpande män och som verkar för att stödja dessa män att ändra sitt beteende, s.k. KAST- program&lt;SPAN class="ft37"&gt;25&lt;/SPAN&gt;. Utvärderingar visar dock att en stor del av de män som sökte sig till KAST snarast hade problem med destruktiv eller tvångsmässig sexualitet och alltså inte främst var köpare av sexuella tjänster eller på något generellt sätt representerade gruppen sexköpande män. Detta tyder på att det finns problem med att nå gruppen sexköpande män.&lt;SPAN class="ft37"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft33"&gt;Undersökningar har även visat att fler unga män än unga kvinnor någon gång har utbytt sexuella tjänster mot ersättning.&lt;SPAN class="ft64"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Reservationer för siffrorna är att offer för trafficking faller bort i den typen av undersökningar och att sådana siffror inte nödvändigtvis säger något om vilka som fortsätter i sexhandeln över längre tid. Eftersom studierna baserats på självrapporterade erfarenheter i ett känsligt ämne finns också en risk att alla med erfarenheter inte väljer att träda fram. Ersättningen för sex kan bestå av pengar men det är också vanligt att byta sex mot något annat, till exempel alkohol eller droger. Det är viktigt att arbetet med prostitution och sexhandel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SOU 2010:49.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Kampanjen ”Rätt riktning – för etiska riktlinjer mot sexköp”, Sveriges kvinnolobby.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;KAST står för Köpare av sexuell tjänst.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Chavez Perez 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ungdomsstyrelsen 2012 s. 21 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36261x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Män och sexualitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;tydligt arbetar för att även nå denna grupp unga män.&lt;SPAN class="ft37"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Anledningen till att män inte uppmärksammats mer tidigare i debatten om sexhandel kan ha att göra med föreställningar om maskulinitet där sårbarhet och utsatthet inte uppmärksammas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;En utmaning är även att migranters utsatthet i sexhandel ges mer uppmärksamhet och att papperslösa kvinnor och män som utnyttjas i sexhandel har möjlighet att söka stöd. Detta gäller särskilt i fall med trafficking och människohandel, men även kvinnor som utnyttjas av män under en pågående asylprocess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;10.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Utmaningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Utmaningarna inom området män och sexualitet är flera. Sexism och stereotypa normer behöver motarbetas och prostitution upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Mäns behov av råd och vård när det gäller sexualitet behöver också fokuseras mer. Att vården behöver se över hur man arbetar med frågor om mäns sexuella hälsa är viktigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Att ge män och killar större möjligheter att delta som positiva krafter är en del i hur utmaningarna kan mötas. Det finns inom politik, skolan och i civilsamhället ett betydande engagemang mot sexuellt våld, mot hedersförtryck och för &lt;NOBR&gt;hbtq-personers&lt;/NOBR&gt; rättigheter. Ett fortsatt samtal där det synliggörs att alla män inte är likadana, att de kan ha del i förtryckande mekanismer men också delta i förändring, inte minst för mäns egen skull, kan bidra till att stärka samhällets engagemang i dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Ungdomsstyrelsen 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36262x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p174 ft6"&gt;11 Mäns attityder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft10"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Män röstar mer borgerligt än kvinnor. Män är mindre intresserade av ”mjuka” frågor än kvinnor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Inställningen till jämställdhet tycks bli alltmer positiv hos flertalet män. När det gäller faktiskt jämställt handlande blir dock bilden mer differentierad och förekomsten av ”i- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;princip-män”&lt;/NOBR&gt; – och &lt;NOBR&gt;”i-princip-kvinnor”&lt;/NOBR&gt; – blir synligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Det finns anledning fråga sig om effekterna av samhälleliga attitydpåverkande insatser i syfte att bryta normer och strukturer är tillräckligt effektiva, jämfört med konkreta åtgärder som t.ex. starkare individualisering av föräldra- försäkringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Det finns ett påtagligt samband mellan en mans attityd till jämställdhet och hans faktiska handlande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Grupper av män engagerar sig för jämställdhet. Samtidigt finns det ett synligt, i jämförelse med tidigare inte självklart större men måhända mer kulturellt inflytelserikt, motstånd mot jämställdhet, inte minst i digitala media.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Män är överrepresenterade bland de främlingsfientliga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Stora grupper av unga män har svårt att känna igen sig i diskussionen om jämställdhet och inte minst feminism. Här finns risk att det skapas subgrupper som odlar en stark motvilja och ibland t.o.m. ett hat mot till exempel kvinnor, flyktingar och homosexuella.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft7"&gt;I det här kapitlet tar vi upp sådana frågor om mäns attityder som vi inte funnit naturligt att behandla tidigare i vårt betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft15"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36263x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns attityder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p868 ft7"&gt;De områden vi tidigare tagit upp och som vi därmed i huvudsak inte behandlar här, är attityder som rör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;män som ledare (kapitel 4.2)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;normer i glesbygd (kapitel 4.6.2)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;etnicitet (kapitel 4.7)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;heteronormer och hbt (kapitel 4.8)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;utbildning (kapitel 5)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;förvärvsarbete, hemarbete och övrig tidsanvändning (kapitel 6)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;familj och föräldraskap (kapitel 7)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;hälsa, ohälsa och kroppen (kapitel 8)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;våld (kapitel 9)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;sexualitet (kapitel 10).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft7"&gt;Fokus i detta kapitel ligger på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;politiska preferenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;betydelsen av attityder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;attityder till jämställdhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;främlingsfientlighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Politiska preferenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft7"&gt;På 1950- och &lt;NOBR&gt;1960-talen&lt;/NOBR&gt; stod kvinnor något mer till höger politiskt än män i Sverige medan bilden skiftar på &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;SPAN class="ft37"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt; &lt;/SPAN&gt;1982 röstade för första gången män mer borgerligt än kvinnor. På &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; framträder ett tydligt mönster där kvinnor prioriterar frågor om omsorg och omvårdnad medan män tenderar att lägga större vikt vid frågor om ekonomi och arbetsliv. En liknande bild återkommer på &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Bland högutbildade och yngre kvinnor finns en stark tendens att gå åt vänster politiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;I detta avsnitt, 11.1, återges till del text från en av underlagsrapporterna till vår utredning, Thomas Johansson, &lt;SPAN class="ft63"&gt;Män, tycker, tänker och gör, &lt;/SPAN&gt;bilaga 20 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Johansson 2014b. Texten i 11.1 återger till del text från Johansson 2014b avsnitt 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36264x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns attityder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft7"&gt;2002 års valundersökning gav vid handen att kvinnor var mer positiva än män till offentlig sektor och sex timmars arbetsdag medan männen prioriterade EMU och kärnkraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;I 2010 års valundersökning konstaterades att sambandet mellan kön och partival var det starkaste samband som någonsin setts i svenska valundersökningar. Jämfört med män hade kvinnor en högre sannolikhet att stödja Miljöpartiet och Socialdemokraterna medan de hade en klart lägre sannolikhet att stödja Moderaterna och Sverigedemokraterna.&lt;SPAN class="ft37"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft8"&gt;Skillnaden mellan hur män och kvinnor röstar – och deras parti- sympatier – har ökat under de senaste tio åren (se kapitel 4.2.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;När det gäller valdeltagande ser vi, som vi tidigare konstaterat (kapitel 4.2.1), vissa skillnader mellan könen men de påtagliga skillnaderna syns inte mellan könen utan är relaterade till civilstånd, inkomstnivå, utbildningsnivå, socioekonomi och inrikes/utrikes född.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft33"&gt;När vi bryter ner resultaten i partisympatier finner vi givetvis stora variationer inom kategorierna ”män” respektive ”kvinnor”. En vanlig förklaring till dessa generella skillnader mellan män och kvinnor är att det finns dels starka horisontella skillnader i hur arbetsmarknaden är uppdelad mellan män/kvinnor, dels en rad vertikala skillnader när det gäller positioner och makt. Sammantaget påverkar detta och formar intressen och politiska attityder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Här hade det varit önskvärt med fler undersökningar som studerar sambanden mellan till exempel kön, sexualitet, klass, etnicitet och boende. Ofta saknas det analyser av hur sådana typer av intersektioner bidrar till att forma människors politiska åsikter och demokratiska deltagande. Det finns t.ex. grupper av unga, bosatta i ”svenskglesa” förorter, där man upplever ett starkt utanförskap och upplever sig som andra klassens medborgare. Dessa grupper och deras åsikter försvinner ofta i valunder- sökningarna. Detsamma gäller även andra grupper, t.ex. unga vita män som upplever sig som marginaliserade och som röstar på Sverigedemokraterna. Statistiken visar att de finns, men knappast inte hur deras attityder, föreställningar och beteenden formas i olika subkulturella sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft41"&gt;I många europeiska länder har vi en situation där kvinnor allt mer närmar sig män i fråga om olika former av politiskt deltagande. De nordiska länderna utmärks av stark kvinnorepresentation och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;SCB 2011 s. 89.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36265x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns attityder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p872 ft7"&gt;av att kvinnor är aktiva och framträdande i olika politiska samman- hang (se kapitel 4.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Att bearbeta attityder till jämställdhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Det är viktigt att kritiskt diskutera vilken betydelse frågan om mäns och kvinnors attityder har när det kommer till arbetet med att nå jämställdhetspolitiska mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;När vi studerar attitydmätningar får vi ett slags karta över hur människor vid en viss tidpunkt, som befinner sig i ett visst kollek- tivt tillstånd, påverkade av vissa samtida debatter och offentliga bilder, förhåller sig till en rad påståenden.&lt;SPAN class="ft37"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Resultaten ger oss en generell bild av attityder och föreställningar vid en viss tidpunkt. Ibland tillåter statistiken att det skapas undergrupper – som till exempel män/kvinnor, arbetarklass/medelklass – och detta kan ge oss en mer nyanserad bild av hur människor utifrån vissa sociala positioner tänker och tycker om saker och ting. Men vanligt är också att analyserna stannar på den generella nivån vilket ger oss en väldigt grovhuggen bild av tingens tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;I en studie av svensk jämställdhetspolitik analyseras hur en stor del av de politiska diskussionerna och försöken att införa lag- ändringar på 1970- och &lt;NOBR&gt;1980-talen&lt;/NOBR&gt; kretsar kring förståelsen av vad en attityd är och hur attityder påverkar jämställdhetsarbetet.&lt;SPAN class="ft37"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;I studien menas att tecknet ”attityd” introduceras i den politiska debatten för att motverka och blockera vissa politiska förslag och reformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Att jämställdhetspolitik i stor utsträckning arbetat för att förändra attityder har enligt studiens författare skett på bekostnad av att omfördelningspolitiska ambitioner i politiken trätt tillbaka. Att upplysa och informera för att på det sättet förändra ojämställda praktiker som könsstereotypa yrkesval, lönesättning eller uttag av föräldraledighet kan ses som mindre politiskt brännbart än mer konkreta reformer. Författaren menar även att den politiska konsensus som rått kring jämställdhetsfrågor har handlat om att de inte på allvar utmanat grundläggande samhällspolitiska makt- strukturer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Ett exempel som kan illustrera tesen i studien är föräldra- ledighetsfrågor där det är i samband med införandet av pappa-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;I detta stycke och de två följande återges till del text från Johansson 2014b avsnitt 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Tollin 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36266x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns attityder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;månader i föräldraförsäkringen som mäns uttag ökat (se kapitel 7) medan det är svårt att belägga effekten av samhälleliga attityd- påverkande insatser. På liknande sätt kan man ställa frågan om vad som betyder mest för en jämställd samhällsutveckling: löner i offentlig sektor, minskad arbetslöshet, minskad segregering eller insatser för att öka kunskaperna om jämställdhet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft41"&gt;Risken med denna typ av argumentation är samtidigt uppenbar. Utan kritiska analyser av attityder och normer i samhället riskerar mäns och kvinnors traditionella ojämställdhet att förbli ouppmärk- sammad och normaliserad. Attityder kring kön men också etnicitet kan bidra till medveten eller omedveten diskriminering vilket får högst materiella effekter i människors liv. Attityder och handlande hänger med andra ord ihop. Däremot behöver frågor om attityder ställas i relation till samhälleliga mönster och förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Mäns – och kvinnors – attityder till jämställdhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft7"&gt;I senaste valundersökningen kunde man konstatera att vänster- partister och miljöpartister är mest positiva till jämställdhet medan Sverigedemokraternas väljare är minst positiva, tätt följda av personer som röstar på Kristdemokraterna.&lt;SPAN class="ft37"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Frågan om mäns attityder till jämställdhet och mäns delaktighet och deltagande i arbetet för jämställdhet är i Sverige ofta politiskt återkommande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;En, vid det här laget, klassiker inom området är rapporten ”Om svenska män”&lt;SPAN class="ft86"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;där bl.a. begreppet &lt;NOBR&gt;”i-princip-mannen”&lt;/NOBR&gt; lanserades.&lt;SPAN class="ft86"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft44"&gt;(Begreppet torde f.ö. ha stor användbarhet även inom många andra samhällsområden – ett sådant bör vara när det gäller s.k. Nimby- frågor&lt;SPAN class="ft60"&gt;8&lt;/SPAN&gt;.) Det har sedan rapportens publicering gjorts många offentliga utredningar inom området.&lt;SPAN class="ft60"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Svenska undersökningar visar hur medborgarnas attityder till jämställdhet blivit allt mer positiva. Frågan är då om detta bara avspeglar en ytlig förändring, en &lt;NOBR&gt;i-princip-inställning&lt;/NOBR&gt; hos män och kvinnor, eller om det handlar om mer fundamentala förändringar i både attityder och handling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SCB 2011 s. 78.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Jalmert 1984.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;I detta avsnitt, 11.3.1, återges till del text från Johansson 2014b avsnitt 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;”Not in my back yard”, ungefär ”OK, men inte just i &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;min &lt;/SPAN&gt;närhet”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Flera av dem omnämns i kapitel 4.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36267x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns attityder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p412 ft7"&gt;Det saknas i stort analyser av de oregelbundna och ibland lokala mätningar som gjort av mäns och kvinnors attityder till jämställd- het.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft33"&gt;I &lt;NOBR&gt;SOM-93&lt;/NOBR&gt; ställdes tre frågor som berör jämställdheten mellan könen. Den första frågan verkar uppenbarligen vara lätt att svara på. De flesta män och kvinnor är positiva till att satsa på ett sam- hälle med ökad jämställdhet mellan könen. Samtidigt finner vi en viss skillnad i att kvinnor är mer positiva än män till detta (78 respek- tive 67 procent). Den andra frågan är mer kontroversiell. Endast 19 procent av männen vill införa könskvotering till offentliga styrelser och nämnder medan &lt;NOBR&gt;1/3-del&lt;/NOBR&gt; av kvinnorna är positiva till detta. Den sista frågan som handlar om att vid arbetslöshet ge män företräde till arbete framför kvinnor vars män redan har arbete. Cirka en 1/5- del av alla män och kvinnor tyckte så och då något fler män än kvinnor. I undersökningen pekades bl.a. på att kvinnor i högre utsträckning prioriterade välfärd och miljö än män. Kvinnor värnade också i större utsträckning om välfärdsstaten än män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft7"&gt;I en senare undersökning&lt;SPAN class="ft37"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;visas att den positiva inställningen till jämställdhet bland framför allt män svajar något och tenderar att minska i tider då det finns tydliga feministiska ståndpunkter att förhålla sig till och framför allt när det pågår tydliga feministiska aktioner i offentligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft33"&gt;I en samtida svensk undersökning finner vi att en majoritet bland män och kvinnor i Sverige är positiva till jämställdhet.&lt;SPAN class="ft64"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Resultatet tyder också på att många under de senaste tjugo åren fått en mer positiv syn på jämställdhet. Kvinnor framstår generellt som mer positiva till jämställdhet och detta gäller speciellt när man tittar närmare på specifika och mer konkreta jämställdhetsfrågor. Kvinnor anser också i högre utsträckning än män att målet med jämställdhets- politiken inte är uppnått. Detta kan bero på att kvinnor har fler erfarenheter och upplevelser än män av ojämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;En grupp som sticker ut är de unga männen, där man både finner en stor andel personer som till exempel anser att jämställdheten har gått för långt och att män har ”naturliga” chefsegenskaper. En stor andel kvinnor och män är negativa till kvotering av till exempel föräldraledigheten. Män är generellt mer negativa till kvotering av föräldraledighet och även till andra typer av kvoteringar än kvinnor (se även nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Oskarsson 1996.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;TNS/SIFO 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36268x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns attityder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p718 ft8"&gt;I samma undersökning belystes också frågan om könsblandade arbetsplatser. Blandade yrkesgrupper/arbetsplatser var viktigare för kvinnor än män (80 respektive 69 procent svarade ”mycket viktigt” eller ”viktigt”). Det fanns även en notabel skillnad när det gäller kön och ålder. Starkaste ”mycket &lt;NOBR&gt;viktig”-gruppen&lt;/NOBR&gt; var kvinnor &lt;NOBR&gt;35–64&lt;/NOBR&gt; år medan den svagaste var män &lt;NOBR&gt;25–34&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;I undersökningen delades också personerna in i segment baserade på deras attityder till jämställdhet. Det segment, av de totalt fyra segmenten, som identifierats som ”Förutsättningslöst positiva till jämställdhet” var föga överraskande mest positivt av de fyra till blandade arbetsplatser. Fler i detta segment än i andra segment förvärvsarbetade, fler arbetade i offentliga sektorn och relativt många var högskoleutbildade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;I det segment som identifierats som ”Något ambivalent inför jämställdhet” var det färre än i andra segment som ansåg att det var viktigt att arbetsplatser blir mer blandade. De flesta i segmentet var heltidsarbetande och cirka hälften högskoleutbildade. De hade högre inkomster än i andra segment och nära hälften hade egna barn hemma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;De mönster vi finner i olika attitydundersökningar pekar på att en majoritet av den svenska befolkningen anser att det är viktigt med jämställdhet. Men när man sedan ställer mer specifika frågor kring detta område visar det sig att på en rad centrala punkter skiljer sig olika gruppers attityder åt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;En annan undersökning om attityder till jämställdhet visar på skillnader mellan könen och mellan åldersgrupper.&lt;SPAN class="ft37"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Män instämde, jämfört med kvinnor, mer i påståendena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;”kvinnor bör ta ett större ansvar än män när det gäller sysslor i hemmet”, mest bland männen instämde män &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;16–19&lt;/NOBR&gt; år, minst män &lt;NOBR&gt;25–29&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;”generellt är män bättre ledare”, mest instämde män &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;16–19&lt;/NOBR&gt; år, minst män &lt;NOBR&gt;35–74&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;”i många avseenden har det gått för långt med jämställdheten i det här landet”, mest instämde män &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;16–24&lt;/NOBR&gt; år, minst män &lt;NOBR&gt;55–74&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;”det är viktigt att män är manliga”, mest instämde män &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;55–74&lt;/NOBR&gt; år, minst män &lt;NOBR&gt;25–29&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Ungdomsstyrelsen 2013a s. 48 ff. Se även Ungdomsstyrelsen 2013b s. 46 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36269x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns attityder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p875 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;”det är viktigt att kvinnor är kvinnliga”, mest instämde män 55– 74 år, minst män &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;25–29&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft7"&gt;Män instämde mindre än kvinnor i påståendena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;”homosexuella par är lika bra föräldrar som heterosexuella par”, mest bland männen instämde män &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;25–29&lt;/NOBR&gt; år, minst män &lt;NOBR&gt;55–74&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;”man bör kvotera in kvinnor i till exempel företagsstyrelser och inom vissa mansdominerade yrken”, mest instämde män &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;16–19&lt;/NOBR&gt; år, minst män &lt;NOBR&gt;35–74&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;I förhållande till motsvarande undersökning 2007 noterades inga påtagliga förändringar mellan mätningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Även om inte det finns ett genomgående starkt samband mellan mäns ålder och uppfattningar om jämställdhet kan vi se att den åldersgrupp som verkar ha de mest jämställda uppfattningarna är män &lt;NOBR&gt;25–29&lt;/NOBR&gt; år. Åldersgruppen &lt;NOBR&gt;16–19&lt;/NOBR&gt; år har däremot inte särskilt påtagliga positiva jämställdhetsuppfattningar, något de delvis delar med åldersgruppen &lt;NOBR&gt;55–74&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;En optimistisk tolkning skulle vara att jämställhetsattityderna på sikt förbättras om traditionella uppfattningar ”ebbar ut”, modernare kommer in via &lt;NOBR&gt;25–29-åringarna&lt;/NOBR&gt; och att &lt;NOBR&gt;16–19-åringarna&lt;/NOBR&gt; får bredare synsätt när de skaffar sig relationer och kommer ut på arbets- marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Undersökningar om unga människors syn på sexualitet och jäm- ställdhet visar att en majoritet av de unga anser att pojkar och flickor ska ha samma rättigheter att uttrycka och att bejaka sin sexualitet.&lt;SPAN class="ft37"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;På ett allmänt plan verkar alla vara eniga, men när vi tittar närmare på vissa mer specifika frågor och attityder fram- kommer ett annat och mer komplext mönster. Pojkar är till exempel markant mer avståndstagande till homosexuella och deras rättigheter än flickor. Pojkar är också mer positiva till pornografi än flickor. Samtidigt är det viktigt att påpeka att ”gruppen” pojkar är differentierad och att det inom denna ”grupp” återfinns alla möjliga attityder. Relativt många pojkar är till exempel positiva till homosexuella och deras rättigheter. Ju mer vi bryter ner de stora ”grupperna” i subgrupper, desto mer av nyanser och skillnader hittar vi mellan olika positioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Se bl.a. Johansson 2007, Johansson 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36270x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns attityder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft33"&gt;I en kvalitativ undersökning av män som tagit ut mer än sex månaders föräldraledighet finner vi en stor samstämmighet när det gäller attityder till att ta ut lång föräldraledighet och vikten för män av att både leva jämställt och att vara delaktiga i att ta hand om sina små barn.&lt;SPAN class="ft64"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;De flesta män som ingick i undersökningen tillhör olika skikt inom medelklassen. Men när vi tittar närmare på den lilla gruppen män i denna undersökning, 20 personer, varierar motiven stort till att man valt att vara föräldraledig och dessutom har dessa män högst varierade inställningar till frågor som rör kvotering och synen på genus i allmänhet. I denna undersökning visar det sig också att det finns ett starkt samband mellan attityder och levnads- förhållanden. Flera av männen levde till exempel med kvinnor som hade hög utbildning och en stark position på arbetsmarknaden. Dessa par var eniga i att bådas karriärer var lika viktiga. Men en annan faktor som också påverkade männens attityder och beslut handlade om en kombination av ålder, karriärtrötthet och lust att göra något annat med livet än att arbeta. Dessa män hade redan haft relativt långa karriärer, kände sig trygga i sin yrkesposition och levde ofta med kvinnor som också arbetade heltid och hade en egen pågående yrkeskarriär. Att stanna hemma och ta hand om barn passade väldigt väl in i just denna livsstil och ålderskris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Utanför Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;I en norsk undersökning&lt;SPAN class="ft86"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;finner vi liknande resultat som i de svenska studierna.&lt;SPAN class="ft86"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Författarna inleder sin rapport med att konsta- tera att Norge en bit in på &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; räknas som det mest jäm- ställda landet i världen. Undersökningen bygger på en enkät som genomfördes 2007 i Norge. Författarna visar bl.a. att de flesta män och kvinnor är positiva till jämställdhet men precis på samma sätt som i andra undersökningar får vi, ju närmare vi rör oss vissa konkreta politiska frågor om kvotering, arbete, familj och barn, mer differentierade attityder. Ett annat intressant resultat är att både män och kvinnor önskar att fäder skulle kunna stanna hemma längre med sina små barn. Pappor som stannat hemma några månader med små barn rapporterar att detta lett till en bättre kontakt mellan förälder och barn. Vidare visar undersökningen att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Johansson 2014b avsnitt 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Holter, Svare och Egeland 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;I stycke 1, 2 och 4 i detta avsnitt, 11.3.2, återges till del text från Johansson 2014b avsnitt 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36271x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns attityder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p797 ft33"&gt;kvinnor i högre utsträckning än män upplevt sig vara diskriminerade i olika sammanhang. Det finns också en stark tendens i detta material till att respondenterna menar att jämställdhetsarbetet i störst utsträckning gynnar välutbildade och höginkomsttagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Ett resultat som är överraskande, men värt att fundera vidare över, är att det finns starka samband mellan jämställdhet och välbefinnande för kvinnor, men inte alls lika starka samband i detta avseende när det gäller män. Detta kan bero på att män förlorar status, möjligheter och fördelar och att jämställdhet också innebär att ett tidigare övertag försvinner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft33"&gt;I undersökningen kunde noteras att en majoritet av respondenterna önskade förbättrad balans mellan könen på den egna arbetsplatsen. I stort gällde att ju mer obalans det råder på arbetsplatsen, desto fler av de anställda från det dominerande könet önskar fler kolleger från det motsatta könet. Detta var särskilt markant inom kvinnodominerade arbetsplatser (se även 11.3.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;I europeiska studier framkommer delvis andra mönster än i de nordiska undersökningarna. I en rapport från EIGE framkom att män i många europiska länder känner en stor press att svara upp till stereotypa manliga mönster.&lt;SPAN class="ft37"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Här påtalas också bristen på förebilder i media och offentlighet. I vissa delar av Europa har man svårt att överhuvudtaget relatera till begreppet jämställdhet och när man gör detta uppfattas det som något som rör kvinnor&lt;SPAN class="ft37"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;och inte alls män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft7"&gt;Även om det går att iaktta tendenser till en rörelse mot mer jämställdhet i Europa, finner vi alltså stora skillnader. Inte minst står länder som Ryssland och Polen ut som de delar av Europa där man är långt ifrån en situation med uppnådd jämställdhet. Ofta är detta också relaterat till en allmänt svår situation för alla som avviker från normerna och synsätten inom den dominerande manligheten, inte minst &lt;NOBR&gt;hbtq-personer.&lt;/NOBR&gt; Dessa mönster av ojämlikhet bör också förstås i relation till en i Europa växande rasism och ett tydligt utanförskap för många människor med någon form av invandrarbakgrund eller minoritetstillhörighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Man kan diskutera förekomsten av en pågående samhällelig konflikt i Europa mellan olika politiska intressen, där frågor om kvinnors rättigheter, jämställdhet och i förlängningen även manlig- hetsideal är omstridda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;EIGE 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;I någon mån belysande är att Europaparlamentets utskott heter Women's Rights and Gender Equality.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft15"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36272x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns attityder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p360 ft33"&gt;En utveckling i jämställd riktning är med andra ord inte något man kan ta för givet. Ett exempel på detta är den ändring som avses ske i det norska systemet för föräldrapenning. I dag är 14 veckor vikta till vardera föräldern (den s.k. fedrekvoten). Dessa veckor avses fr.o.m. 1 juli 2014 att minskas till 10 och det ska införas en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft7"&gt;”tillitsbasert unntaksordning” som gör det möjligt att överföra hela eller delar av ledigheten till mamman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Män som agerar för jämställdhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft7"&gt;Det finns män, i Sverige och internationellt, som aktivt engagerar sig för ett jämställt samhälle. Ett sätt att göra detta är att organisera sig i olika föreningar och sammanslutningar. Detta beskriver vi närmare i kapitel 12.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft33"&gt;Behov av mäns engagemang har bl.a. tagits upp i många statliga och överstatliga sammanhang. Förutom vår utredning pågår f.n. en liknande utredning i Finland&lt;SPAN class="ft64"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;och det har gjorts i Norge&lt;SPAN class="ft64"&gt;20&lt;/SPAN&gt;. EIGE har en särskild verksamhet kring mäns engagemang i jämställdhets- frågor, det finns verksamheter inom ramen för &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Det finns således ett växande intresse, om än svagt. Man kan spekulera om orsakerna till varför det inte är större.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Argument, som delvis redan berörts, har förts fram i en statlig rapport i saken.&lt;SPAN class="ft37"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Där identifierades tre huvudorsaker till att det är svårt att engagera och få män att bli delaktiga i jämställdhets- arbetet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;män har generellt mer makt än kvinnor och de släpper inte denna position utan att veta vad de har att vinna på det&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;män har generellt högre lön än kvinnor och det finns fort- farande en föreställning i samhället om män som huvud- försörjare för sina familjer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;det är ett privilegium att vara norm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft7"&gt;Vi bedömer att det svenska samhället kommit en bit i jämställd riktning sedan detta skrevs 2002, bl.a. är nog normprivilegiet inte lika självklart längre. Argumenten har dock fortfarande stor giltighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Finska regeringens Working Group on Men and Gender Equality Policy.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Se bl.a. St. meld. nr. 8 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2008-2009.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Wetterberg 2002.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36273x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns attityder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Män som agerar mot jämställdhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft7"&gt;Vi har berört motstånd mot jämställdhet tidigare (bl.a. kapitel 2). Det finns män – och även kvinnor, som är ideologiska mot-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;ståndare till jämställdhet, helt frikopplat från socioekonomi. Detta tar sig bl.a. uttryck i enstaka män och grupper som helt enkelt tycker ”det gått för långt” eller som irriterar sig på eller upprörs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft8"&gt;över feministiska yttringar som bedöms vara alltför manskritiska. Det finns också män som använder motstånd mot jämställdhets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft8"&gt;strävanden i samhället som ett sätt att ”förstå” sin utsatta tillvaro. Kvinnor tar ”alltför stor plats i samhället”, kvinnor ”bör under- ordna sig män”, kvinnor ”tar våra jobb”. Det handlar om att ”det bör vara som förr”. I extremfall tar sig detta uttryck i form av det hat som vissa, som det förefaller starkt oempatiska män, låter komma fram via, oftast anonyma, webbsajter och i sociala nätverk. Att närma sig dessa män och få dem att känna sig delaktiga i samhället är en stor uppgift särskilt i en tid när alltmer påtagliga skillnader i utbildningsresultat mellan män och kvinnor (se kapitel 5) kan göra att dessa män blir alltmer marginaliserade i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Slutsats om attityder till jämställdhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Tydligt är att de flesta män och kvinnor är överens om att det är viktigt med ett jämställt samhälle.&lt;SPAN class="ft37"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;De flesta, särskilt bland kvinnorna, vill ha mer könsblandade arbetsplatser. Men när vi sedan rör oss mot konkreta och ofta känsliga politiska frågor och beslut som kan påverka resursfördelning, ekonomi och familjer är män mindre benägna att medverka till att det görs ingrepp i familj och arbetsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;En grupp som sticker ut lite extra är unga män, speciellt de som har en arbetarklassbakgrund. Här återfinns åsikter och attityder som tyder på både en viss ovilja att arbeta för ett jämställt samhälle och kanske också ett bristande intresse att hålla sig uppdaterade när det gäller dessa frågor. Överhuvudtaget är det viktigt att försöka läsa resultaten från attitydundersökningar i relation till andra och mer kvalitativa studier av genus och maskulinitet. Bakom de generella skillnader mellan könen vi finner i attitydstudier finns det en stor variation som bl.a. beror på faktorer som klass, ålder, boende och nationalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;I detta avsnitt, 11.3.5, återges till del text från Johansson 2014b avsnitt 2 och 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36274x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns attityder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p718 ft7"&gt;Ett intressant resultat från den norska undersökningen (se avsnitt 11.3.2) tyder på en stark relation mellan attityd och handling hos män. Relationen mellan attityd och handling verkar inte vara mer kluven än hos kvinnor. Tvärtom visar studien att det finns en stor konsistens i vad män säger – det vill säga deras attityder – och vad de sedan faktiskt gör. En gissning är att vi här har en relativt stor grupp av män som både är positiva till jämställdhet och som också försöker arbeta och agera i den rikt- ningen. Även om denna grupp framför allt återfinns inom medel- klassen finns det också män i andra sociala skikt som hyser samma värderingar och målsättningar. Däremot saknas det helt studier av dessa grupper. Vilka faktorer gör att man på ett sätt bryter med ett klassmönster, och vad säger detta om relationen mellan livsstil, värderingar och klass? Det kan ju handla om olika faktorer. Gissningsvis handlar en del av detta om att männen är gifta eller sammanboende med kvinnor som arbetar heltid, har egna karriärer, som värderar jämställdhet högt och att dessa par också utvecklar en gemensam hållning till familjelivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft7"&gt;Så, den allmänt positiva inställningen till jämställdhet ger oss hopp, men ju närmare vi tittar på statistiken desto mer komplicerat blir mönstret. Alla vill ha fred, jämställdhet och ett bra liv, men så snart vi närmar oss de praktiska, konkreta, politiska och fördel- ningsmässiga nivåerna av dessa val differentieras människor och tycker plötsligt väldigt olika. När vi talar om jämställdhet är det därför alltid viktigt att konkretisera och att studera människors attityder till de politiska val som verkligen ställer saker på sin spets. Vad är vi och enskilda personer beredda att satsa för att uppnå jämställdhet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;11.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Män och främlingsfientliga attityder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Svenska undersökningar&lt;SPAN class="ft86"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;visar att pojkar och män är mer negativa till judar och muslimer än flickor och kvinnor.&lt;SPAN class="ft86"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Andra faktorer som spelar in för uppkomsten av denna typ av mönster är ålder och klass. Personer över 65 år visar tydligt mer negativa attityder till minoriteter än andra åldersgrupper. Elever med lågutbildade föräldrar eller föräldrar med arbetaryrken uppvisar också generellt mer negativa attityder till minoriteter än elever med högutbildade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;FLH 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;I detta avsnitt, 11.4, återges till del text från Johansson 2014b avsnitt 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36275x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns attityder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p738 ft7"&gt;föräldrar. Internationella undersökningar visar också att negativa attityder till minoriteter ofta bildar ett mönster så att fördomar mot till exempel muslimer har ett starkt samband med att man också har fördomar mot andra minoriteter. Det är till exempel van- ligt att man har fördomar och kanske rent av hatar muslimer, judar och homosexuella. Det finns ett slags mönster, som gör att det skapas en motvilja mot människor som avviker från det man anser vara ”det normala”. I den typ av grupper som odlar stereotypa föreställningar om andra människor och som uppvisar en låg tolerans för allt som avviker från deras eget sätt att leva växer också ofta hatet och intoleransen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Män är överrepresenterade bland dem som ger uttryck för främlingsfientliga åsikter.&lt;SPAN class="ft37"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Det är också framför allt män som faktiskt genomför olika typer av hatbrott. Medelåldern är 35 år. Från och med 2010 har internet blivit den vanligaste platsen för olika typer av hatbrott. Varje år anmäls mellan 250 till 270 hatbrott med islamofobiska motiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Samtidigt visar undersökningar att Sveriges befolkning blir allt mer generös när det gäller att ta emot flyktingar och invandrare.&lt;SPAN class="ft86"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Kvinnor är generellt mer positiva till att ta emot flyktingar än män och högskoleutbildade är mer generösa i detta avseende än de som har kortare utbildning. Men även om det går att urskilja en trend under perioden 1990 till 2010 att fler blir positiva till att ta emot flyktingar är det samtidigt 41 procent som 2011 tycker att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar. Sverigedemokraterna utgör här en starkt avvikande grupp där 94 procent vill ta emot färre flyktingar.&lt;SPAN class="ft86"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Bland Sverigedemokraternas sympatisörer anser 90 procent att invandringen utgör ett hot mot svensk kultur och svenska värden. Helt uppenbart har frågor om integration och invandring genomgått en partipolitisk polarisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft33"&gt;Hur ska vi då förstå att unga män med arbetarklassbakgrund fram- står som den ”grupp” som starkast verkar odla främlingsfientliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft44"&gt;åsikter? Det finns en omfattande anglosaxisk forskning om unga män som visar att det växer fram en specifik form av homosocialitet i vissa grupper av män.&lt;SPAN class="ft60"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Denna socialitet tar sig uttryck i att de unga männen – som dessa studier ofta fokuserar – odlar en maskulinitet som definieras genom att den tar avstånd från veka män,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;FLH 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Demker 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Som vi tidigare noterat, kapitel 4.2.1, har sd en klar majoritet manliga röster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Herz och Johansson 2011&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36276x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns attityder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft8"&gt;homosexuella och invandrare och genom att den ser kvinnor som sexuella och underordnade objekt. Dessa grupper av unga män befinner sig ofta själva i en skör position i samhället. De är till exempel arbetslösa eller har föräldrar som är arbetslösa och som upplever ett utanförskap, en känsla som de förmedlar till sina barn och så vidare. Vitheten blir det som skiljer dem från andra marginaliserade grupper och som gör att de formerar en stolthet utifrån sin svenskhet och sin egen upplevelse av att försvara nationen och ”folket” (se även kapitel 4.7.1). Denna samhälleligt utbredda idé om att svenskhet är kopplat till vithet leder till att många unga som växt upp i Sverige och som ser sig själva som svenskar i själva verket definieras som ”invandrare”. Den domi- nerande vithetsnormen gör att många unga svenskar på grundval av sitt namn eller utseende betraktas som icke svenska.&lt;SPAN class="ft86"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft8"&gt;De senaste decenniernas utveckling vad gäller hur tidigare diskriminerade och relativt osynliga grupper – homosexuella, transsexuella, icke vita – träder fram och tar plats i offentligheten, har inneburit en historisk utmaning för en del vita män.&lt;SPAN class="ft86"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Detta utmanar mäns möjligheter att legitimera ett skillnadstänkande, en diskriminering och en patriarkal logik. Därför skapar också partier som Sverigedemokraterna och andra grupper som vill slå vakt om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft8"&gt;”svenska ideal” vad gäller polära könsroller och arbetsdelningar, tänkta fiender. I dagens svenska debatt utmålas ibland ”invandrar- män” som hotfulla, icke jämställda, och som våldtäktsmän (se kapitel 4.7). Genom att på olika sätt attackera och odla bilder av sådana tänkta fiender försöker dessa män att försvara eller kanske återta sina manliga positioner. Jämställdheten blir då ett slagträ i en kamp för att utesluta vissa grupper ur samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;Vi saknar idag i stor utsträckning studier som kan ge oss en bättre bild av de miljöer, subkulturer och manliga homosociala sammanhang som utgör en grogrund för rasism och främlings- fientlighet.&lt;SPAN class="ft37"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Det är givetvis inte så att det enbart är unga män från arbetar- klass som är rasister och främlingsfientliga utan bland dem som uttrycker denna typ av åsikter och som sympatiserar med till exempel Sverigedemokraterna eller på Dansk folkeparti, finner vi medelklassväljare och väljare som tillhör samhällets ekonomiska elit. Det är också värt notera att bland LO:s medlemmar var i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;FLH 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Järvklo 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se dock Fangen 2001.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36277x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Mäns attityder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p738 ft7"&gt;december 2013 Sverigedemokraterna det näst största partiet – var sjätte &lt;NOBR&gt;LO-medlem&lt;/NOBR&gt; stödde det partiet.&lt;SPAN class="ft37"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Men uppenbarligen skapar en marginalisering – avsaknad av arbete, framtidsmöjligheter, boende och grunderna för ett bra liv – också en grogrund för främlingsfientlighet och ett förakt för svaghet. Dessa socialpsykologiska mekanismer är paradoxala och intuitivt lite märkliga. Borde man inte i detta utsatta läge snarare värna om varandras rättigheter och skapa starka band mellan förtryckta och marginaliserade grupper? Detta händer ju också, men lika ofta skapas det en hierarki bland de svaga, ett utanför- skapets sociala och kulturella stege, där xenofobi, homofobi och andra otäcka mekanismer sätts i spel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;11.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Utmaningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Idag ser vi det inte som önskvärt att genomföra en studie av ”den svenske mannen” utan det vi lärt oss av utvecklingen från 1990- talet och framåt är att vi snarare bör fokusera på maskuliniteter och inte minst också att sätta dessa i relation till samband mellan kön, klass, etnicitet, ålder etc.&lt;SPAN class="ft37"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Samtidigt finns det ett behov av att skapa bättre underlag för att kunna följa mäns och kvinnors attityder över tid, gärna kombinerat med djupstudier av olika subgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Idag finns också stora kunskaper och relativt gott om veten- skapliga undersökningar om kön, sexualitet, familjer, jämställdhet och välfärdspolitik. Det som ofta saknas är däremot att någon samlar all data som existerar och ger oss en karta över dagens situation. Jalmerts studie om den svenske mannen utgör ett bra exempel på hur ett sådant angreppssätt skulle kunna se ut. Idealet skulle vara att denna typ av undersökning, där man inte enbart samlar data utan också analyserar och sätter in data i ett större teoretiskt, samhälleligt och kulturellt perspektiv kunde utföras regelbundet, typ vartannat år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft41"&gt;Det samlas idag in mängder av statistik och forskare studerar väl avgränsade frågeställningar och områden men ibland tenderar ett mer resonerande, teoretiskt välgrundat och reflexivt arbetssätt kring frågor att få mindre plats i forskning och politik. Ett sådant&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Sifo 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;I de fyra första styckena i detta avsnitt, 11.5, återges till del text från Johansson 2014b avsnitt 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft15"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36278x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td128"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Mäns attityder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft33"&gt;arbetssätt innebär att man som forskare i viss utsträckning måste våga resonera och spekulera. Om vi tänker efter är det också denna typ av arbeten, som inte alltid betraktas som de starkaste veten- skapliga produkterna men som vågar ta ett grepp om sakfrågor och arbeta fram analytiska kartor, som är bland de mest uppskattade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Det saknas förstås som alltid studier inom vissa områden och fält. En grupp som behöver studeras mer är ”unga män”. I flera av attitydområdena framkommer det att denna grupp är intressant. Detta gäller framför allt när man bryter ner gruppen till olika sub- grupper och studerar samband med fokus på klass, etnicitet, kön, boende etc. Flera undersökningar tyder på att stora grupper av unga män har svårt att känna igen sig i diskussionen om jämställd- het och inte minst feminism. Här finns risk att det skapas sub- grupper som odlar ett hat mot till exempel kvinnor, flyktingar och homosexuella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft33"&gt;Den typ av studier vi här efterlyser är ofta svåra att genomföra, kräver ibland deltagande och innebär vissa risker.&lt;SPAN class="ft64"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Framöver behöver vi också arbeta fram teoretiska och analytiska modeller och redskap som hjälper oss att sätta samman studier från olika områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft7"&gt;– hälsa, rasism, politik, våld etc. – och som ger oss möjlighet att se både sega mönster och förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Unga män har nog i alla tider setts som problemgrupper i samhällen. Flera inom denna grupp kan beskrivas som högst aktiva, utåtagerande, delvis våldsamma och allmänt ”stökiga” och brukar ”lugna sig” markant när de får arbete, partner och skaffar barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft7"&gt;Med risk för att upprepa tidigare generationers delvis onödiga oro för denna grupp vill vi ändå föra fram att grupper bland dagens unga män med stor sannolikhet kan ha en besvärligare framtid än tidigare generationers. I en tid när behovet av kroppskrafter blir oviktigare och när flickor och unga kvinnor allt starkare ”seglar iväg” när det gäller studieresultat kommer det allt mindre att vara gångbart att passera utbildningen med endast godkända betyg och knappt det och sedan tro att det ”ordnar sig ändå” eftersom ”jag har övertaget” att vara av manligt kön (se kapitel 5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. Fangen 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36279x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p888 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Forskning om och verksamheter kring män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft10"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Frågor om män och jämställdhet är ett kunskapsområde inom vilket det finns gedigen forskning, teoretiska perspektiv och erfarenheter som jämställdhetspolitiken bör beakta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Internationella utbyten och jämförelser är viktiga i forskning och jämställdhetspolitiskt arbete som rör frågor om män.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Ideella organisationer som arbetar med män och jämställdhet och som uppnår goda resultat bör ges förutsättningar för god kontinuerlig verksamhet. De bör därför aktivt stödjas finansiellt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Föräldrautbildning för blivande och nyblivna pappor bör byggas ut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Starkt samhälleligt stöd bör ges till verksamheter i vilka män, inklusive yngre män, arbetar tillsammans för att motverka andras mäns våld.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft33"&gt;Forskning om män, genus och maskulinitet är idag ett omfattande och väletablerat vetenskapligt område. Inom ramen för maskulinitets- forskning har en rad områden som rör män och samhälle analyserats och kontinuerligt utforskats. Forskningen bedrivs globalt och Sverige och Norden har en stark ställning inom forskningsfältet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Organisationer i Sverige som ägnar sig åt frågor om män och jämställdhet har också etablerats internationellt. Dessa verksam- heter uppmärksammas alltmer inom nationellt jämställdhetsarbete och internationellt utvecklingsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;I detta kapitel behandlar vi forskningen och organisationerna. Båda dessa områden nämns av regeringen explicit i våra direktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft15"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36280x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Forskning om och organisationer kring män och jämställdhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Forskning om män och maskulinitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;I vårt betänkande har vi presenterat en rad resultat och perspektiv som grundar sig på forskning om män och maskuliniteter. I det här avsnittet lyfter vi fram frågor om maskulinitetsforskningens innehåll och institutionella strukturer. Vi vill därmed peka på att det finns omfattande kunskaper och teoretiska perspektiv som kan ligga till grund för jämställdhetspolitiskt arbete i Sverige och internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Under de senaste decennierna har forskning om män och maskulinitet, så kallad maskulinitetsforskning eller kritisk forskning om män (Critical Studies on Men, CSM) vuxit till ett omfattande och väletablerat internationellt forskningsfält.&lt;SPAN class="ft37"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft33"&gt;Idag finns det maskulinitetsforskning alternativt forskning om män och manlighet inom vitt skilda områden, exempelvis medicin, hälsa, teknik, ingenjörsvetenskap, sociologi, fysik, etnologi, historia, litteraturvetenskap, företagsekonomi, organisation. Metodologiskt rör sig studiet av män och maskuliniteter från klinisk forskning, psykodynamisk forskning å ena sidan till sociologiska makro- perspektiv å andra sidan, från kvalitativa och etnografiska studier till stora enkätundersökningar. Maskulinitetsforskning är en integrerad del av genusforskning och många forskare väljer snarare att tala om genusforskning om män och manlighet än maskulinitetsforskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Utgångspunkten för maskulinitetsforskningen har alltsedan &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; varit diversifiering och pluralisering av maskulinitet, dvs. att visa på det stora spektrum av maskulina uttryck som funnits genom historien och som finns i samtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;Teman som går att urskilja i forskningen är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;demografi, hälsa och livsförlopp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;ekonomi och arbetsmarknad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;familj, hem och faderskap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;konsumtion, mode och estetik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;nation, klass och etnicitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;sexualitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;teknologi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;I detta avsnitt, 12.1, återges till del text från en av underlagsrapporterna till vår utredning; Ulf Mellström, Jeff Hearn och Keith Pringle., &lt;SPAN class="ft63"&gt;Översikt kring svensk, nordisk och internationell maskulinitetsforskning, &lt;/SPAN&gt;bilaga 21 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Mellström, Hearn och Pringle 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36281x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td130"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Forskning om och organisationer kring män och jämställdhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p427 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;utbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;våld.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft7"&gt;Dessa områden knyter väl an till de områden vi nämnde tidigare under rubriken ”Vad har hänt och händer i vårt samhälle som påverkar jämställdheten” (kapitel 2.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;Institutionaliseringen av maskulinitetsforskningen dvs. upp- byggnaden av forskningsmiljöer, vetenskapliga tidskrifter etc. förväntas fortsätta. Det ökande globala intresset för att utforska mäns livsvillkor och maskulinitetskonstruktioner, goda såväl som problematiska, pekar entydigt i den riktningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft33"&gt;Under 2013 avslutades det policyorienterade projektet &lt;SPAN class="ft52"&gt;The Role of Men in Gender Equality&lt;/SPAN&gt;. Projektet innefattade ett &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; forskare och fler än 40 nationella experter från EU:s alla länder. Slut- rapporten till Europeiska kommissionen innefattar ett stort antal områden såsom hälsa, familj, politisk representation, våld, arbete, utbildning och omsorg.&lt;SPAN class="ft64"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;I rapporten visas att även om framstegen går långsamt när det gäller män och jämställdhet så artikuleras frågorna alltmer på en europeisk nivå och berör alla medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft33"&gt;Den här typen av transnationella europeiska projekt ger möjlighet till jämförelser och analyser av frågor om makt, patriarkala strukturer, social exkludering, inkludering och förändring av mäns identiteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;Det finns således ett stort akademiskt intresse för ämnet män och jämställdhet. I en rapport från EIGE beskrivs 29 forsknings- centra som arbetar med någon aspekt av män och jämställdhet.&lt;SPAN class="ft37"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Detta korrelerar även med de enskilda aktörerna som identifierades, vilka till största delen (76 procent) var akademiker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;European Commission 2013&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;EIGE 2012&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36282x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Forskning om och organisationer kring män och jämställdhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;12.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Forskning i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft8"&gt;Det finns flera institutioner och forskningsmiljöer som på olika sätt är framstående inom forskningsfältet män och maskuliniteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft33"&gt;Det finns centrum för genusstudier vid de flesta universitet i Sverige; framstående inom området är Linköpings Universitet som inriktar sig specifikt på män och maskulinitetsstudier och som också har en professur i ämnet. Vidare finns Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs Universitet som bl.a. tillhandahåller databaserna Gena (genusavhandlingar) och Greda (genusexperter). Databaserna är lättåtkomliga för att tillgängliggöra sig genusforskning om män och maskulinitet. Vidare finns Nordisk forening for forskning om menn og maskuliniteter (NFMM) som publicerar Nordisk tidskrift för maskulinitetsstudier (Norma) och samlar samt publicerar aktuell maskulinitetsforskning i Norden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;I underlagsrapporten till vår utredning (bilaga 21) finns bl.a. en mer ingående diskussion om maskulinitetsforskningens framväxt och utveckling samt kring de omfattande forskningsnätverk som finns i Norden, övriga Europa och internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Verksamheter som arbetar med män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;12.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Kartläggningsmetod&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft33"&gt;Vi har, för att kunna fullgöra det i våra direktiv särskilt nämnda uppdraget till oss om verksamheter som arbetar med män och jämställdhet, gett organisationen Män för jämställdhet (MfJ) ett uppdrag att bistå oss i arbetet. MfJ har stor kännedom om fältet. Det finns naturligtvis en risk för oss i utredningen – en risk som också MfJ påpekat – att i och med att MfJ är ”part i målet” vi här presenterar en partisk inlaga. Vi har dock bedömt risken som ringa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;I sin kartläggning har MfJ tillämpat följande urvalskriterier (tabell 12.1). &lt;SPAN class="ft37"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;I detta avsnitt, 12.2, återges till del text från en av underlagsrapporterna till vår utredning; Män för Jämställdhet (MfJ), &lt;SPAN class="ft63"&gt;Etablerade verksamheter som idag arbetar med män och jämställdhet – en svensk kartläggning med internationell utblick&lt;/SPAN&gt;, bilaga 22 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som MfJ 2014. En beskrivning av organisationen finns i rapporten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft15"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36283x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td131"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Forskning om och organisationer kring män och jämställdhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td133"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td132"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td133"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p897 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: MfJ 2014 avsnitt 1.4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft7"&gt;Utifrån ovanstående ansatser identifierades 44 verksamheter och organisationer, varav 16 vid en närmare granskning exkluderades p.g.a. att de inte uppfyllde kriterierna eller p.g.a. att verksamheten lagts ned eller övergått i annan form.&lt;SPAN class="ft37"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;12.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Verksamheter i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft7"&gt;När det gäller verksamheter i Sverige har 28 aktörer identifierats. Ideella organisationer och myndigheter är dominerande (14 respektive 9), följda av forskningsenheter (3), intresseorganisationer (1) och privata företag (1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft41"&gt;De flesta av de etablerade verksamheterna är små och genom- syras av arbete som rör män och jämställdhet. I den gruppen ingår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Den fullständiga listan återfinns i bilagan till MfJ 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft15"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Forskning om och organisationer kring män och jämställdhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;hälften av de ideella organisationerna, myndigheter i form av sociala enheter inom kommuner samt ett företag. En tendens är att ju större organisationerna är, desto mer sannolikt är det att frågor om män och jämställdhet blir en aspekt av organisationens verksamhet, snarare än dess huvudsakliga verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft33"&gt;Våldsprevention är det vanligaste fokusområdet för de organisationer som arbetar med män och jämställdhet (11), följt av hedersrelaterat våld och förtryck (4), forskning (3), jämställdhets- integrering, sexuell och reproduktiv hälsa, jämställdhet och hälsa (2 vardera), &lt;NOBR&gt;hbtq-frågor&lt;/NOBR&gt; samt faderskap och omvårdnad (1 vardera).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Det finns inga stora etablerade verksamheter som arbetar med män och jämställdhet. Organisationer, som har ett genusperspektiv och som driver verksamheter som riktar sig mot män inom respektive fokusområde är oftast små.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Det finns inte någon medelstor eller stor organisation som bedriver pappagruppsverksamhet men däremot en liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;12.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Verksamheter utomlands&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Europa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Det finns ett antal organisationer och &lt;NOBR&gt;EU-organ&lt;/NOBR&gt; som arbetar med frågor som rör män och jämställdhet i Europa. De arbetar med att finansiera verksamheter eller att ge rekommendationer som berör frågor om män och jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;Inom ramen för EU finns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;European Commission Expert Group on Gender &amp; Employment (EGGE)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;European Institute for Gender Equality (EIGE).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;The Advisory Committee on Equal Opportunities for Women &amp; Men.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft7"&gt;Bland övriga större organisationer finns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;European Men's Health Forum (EMHF)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;MenEngage Europe&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Parental Leave Equal &amp; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Non-Transferable&lt;/NOBR&gt; (PLENT).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft15"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36285x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td130"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Forskning om och organisationer kring män och jämställdhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p521 ft7"&gt;EIGE har bl.a. kartlagt antalet organisationer per land (figur 12.1).&lt;SPAN class="ft37"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: EIGE 2012 s. 27&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft7"&gt;En klar majoritet (78 procent) av de organisationer som arbetar med män och jämställdhet är ideella organisationer. I Sverige är, som nämnts, andelen 50 procent. De verksamheter som beskrivs i &lt;NOBR&gt;EIGE-rapporten&lt;/NOBR&gt; varierar avsevärt i storlek och karaktär, från en anställd upp till ett tiotals, med många fokusområden och ett brett utbud av metoder. Vissa verksamheter är nya medan andra har funnits i ett antal år. De ideella organisationernas förhållande till respektive stat varierar avsevärt inom de olika länderna och också mellan länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;En slutsats som lyfts fram i &lt;NOBR&gt;EIGE-rapporten&lt;/NOBR&gt; är kopplingen mellan hur jämställt ett land rankas och hur många aktörer som arbetar med frågor om män och jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Europeiska kommissionen har också inom ramen för sitt ovan nämnda (avsnitt 12.1) projekt kartlagt mäns organisering.&lt;SPAN class="ft37"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Man har bl.a. funnit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;att mäns proaktiva och profeministiska involvering i jämställdhets- policy har ett starkt samband med ländernas generella framsteg när det gäller jämställdhetspolicies– och praktiker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;EIGE 2012&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;European Commission 2013 s. 142 ff., s. 213.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36286x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Forskning om och organisationer kring män och jämställdhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;att i många länder i södra Europa och f.d. socialistländerna mäns involvering i institutionaliserad politik liksom i mäns NGO- verksamheter&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;är ganska begränsad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;att &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;”Europe-wide”&lt;/NOBR&gt; jämställdhetsstrategier som gender mainstreaming kan ses som en möjlighet för att stärka mäns involvering i jämställdhetsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft7"&gt;Utifrån detta ger också i rapporten till kommissionen ett antal rekommendationer.&lt;SPAN class="ft37"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Globalt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Den stora globala organisationen är The MenEngage Alliance som är ett nätverk bestående av fler än 300 ideella organisationer och &lt;NOBR&gt;FN-samarbetspartners.&lt;/NOBR&gt; MfJ koordinerar det europeiska nätverket inom MenEngage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;MenEngage driver även MenCare – en global faderskapskampanj med fyra inriktningar – direkt arbete med pappagrupper, forskning, mediakampanj och policypåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;12.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Med stöd av vår kunskap, våra erfarenheter och bl.a. den rapport som MfJ producerat är det ett antal områden vi särskilt vill lyfta fram när det gäller verksamheter för män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft10"&gt;Utbildning för blivande och nyblivna pappor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Att bli pappa är för en man en av de absolut största händelserna i livet. Förutom att det vanligtvis signalerar en planerad lång förbindelse med en vuxen partner innebär det att dels börja leva i en familj – relationen består av tre i stället för två, dels få ett livslångt engagemang för ett barn, dels få ett ”åtagande” för en liten person vars omedelbara behovstillfredsställelse är i fokus de första åren – och därmed relationen till partnern inte längre kan se ut som tidigare, dels en starkt känslomässig upplevelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Non-governmental&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;European Commission 2013 s. 147 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36287x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td130"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Forskning om och organisationer kring män och jämställdhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft7"&gt;Allt detta sagt är tillämpbart på en traditionell kärnfamilj – och en mamma – och är det också i stort för andra familje- konstellationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;För denna nya roll och nya uppgift kan pappan vara mer eller mindre förberedd.&lt;SPAN class="ft37"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Det erbjuds viss utbildning i grundskola och gymnasium men det mesta talar för att det är för tidigt att då behandla ett sådant ämne med större framgång. Vissa kunskaper kan komma från föräldrar, vänner, internet, m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Nästa tillfälle där det hade varit möjligt att ”fånga upp” i stort alla män och samtala kring mansroller och papparoller hade varit vid en allmän värnplikt. Den avskaffades helt 2010 och hade under de närmaste åren dessförinnan i liten omfattning varit allmän. Därför för vi inte här det spåret vidare även om det finns mycket som talar för en allmän civilplikt för unga män och kvinnor. Skulle en sådan tillskapas funnes tillfälle för relations- och föräldra- utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Det reellt enda tillfälle i livet då män kan fångas in i större omfattning är i anslutning till barnafödandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;Vi bedömer det utomordentligt viktigt att samhället tar det tillfället i akt att samtala med och utbilda män – och kvinnor. Innehållet i en sådan utbildning har vi i stort beskrivit ovan. Formerna får djupare övervägas av andra men det förefaller naturligt att verksamheten knyts till mödravårds- eller barnavårds- centraler eller till ideella organisationer. En kompetensutveckling och sannolikt kompetensförstärkning för att särskilt kunna samtala kring mäns situation tror vi behövs. Många vuxna och mer erfarna pappor tror vi skulle vara utmärkta samtalsledare och ha gott förtroendekapital hos yngre pappor. Omfattningen av utbildningen kan vara i storleksordningen &lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; timmar för att ge tillfälle till samtal i lugn och ro. I delar bör dessa samtal föras tillsammans med mammorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Vi inser att en sådan samhällelig satsning är förenad med kostnader. Den torde dock ge långsiktiga samhälleliga intäkter i form av att bl.a. barn får bättre förutsättningar i livet och par kan bättre lära sig ta sig igenom även livets svårare stunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft31"&gt;Det finns redan pågående verksamheter av detta slag, mest utbredd i Stockholm&lt;SPAN class="ft127"&gt;11&lt;/SPAN&gt;, så en sådan verksamhet behöver inte starta från noll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Kugelberg 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;MfJ 2014 avsnitt 2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36288x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Forskning om och organisationer kring män och jämställdhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft10"&gt;Män och yngre män tillsammans för att reducera mäns våld&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Mäns våld mot såväl andra män som kvinnor är, som vi tidigare lyft fram (kapitel 9), ett stort samhällsproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft33"&gt;Våldspreventivt arbete är en jämställdhetsfråga. Att få män, och särskilt yngre män som är överrepresenterade när det gäller våld, att aktivt ta avstånd från och organisera sig mot mäns våld – ett våld som ibland ger den för &lt;NOBR&gt;icke-slående&lt;/NOBR&gt; män så minst sagt besvärande bilden av att ”alla män slår” – är i allra högsta grad önskvärt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft41"&gt;Det finns flera goda exempel på sådan &lt;NOBR&gt;antivålds-verksamhet&lt;SPAN class="ft129"&gt;12&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; statsmakterna har satsat och satsar en hel del inom området och regeringen har, som vi tidigare pekat på (kapitel 9.3), tillsatt en nationell samordnare mot våld i nära relationer. Mot denna bakgrund går vi inte här vidare med diskussioner kring åtgärder. Vi vill dock understryka behovet av att även perspektivet mäns våld mot andra män ges tillräcklig plats i politisk debatt och i åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft10"&gt;Behovet av verksamheter kring män och jämställdhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft8"&gt;Vi ser ett tydligt behov av den typ av genusmedvetna eller genus- förändrande verksamhet och organisationer som vi här behandlat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;Kontinuitet, stabilitet och kvalitetssäkring är avgörande och har betydelse för att kunna genomföra kompetensutveckling och kvalitetssäkring av verksamheterna. Kontinuiteten är även av vikt för att kunna forska, göra utredningar och utvärdering av lång- siktiga effekter i det arbete som sker med frågor om män och maskulinitet. Bristande kontinuitet leder här, som i många andra sammanhang, till kunskapsbortfall som uppstår när projekt läggs ner och det inte finns en stabil organisation som kan föra den vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft7"&gt;För majoriteten av verksamheterna inom de ideella organisationerna gäller att de drivs med ett- till treåriga projektmedel. Detta har naturligtvis fördelar i och med att de tydligare kan styras av bidragsgivare och också avbrytas efter dessa perioder om bidrags- givaren inte är tillfreds. Nackdelen är att denna finansieringsmodell kan bidra till osäkerhet inom respektive organisation, att viktiga strukturer bryts ner, etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft41"&gt;Vi har inte utrett omfattningen av det totala finansiella samhällsstöd som idag ges till verksamheter som arbetar med män&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;MfJ 2014 avsnitt 2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td129"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td130"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Forskning om och organisationer kring män och jämställdhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;och jämställdhet, inte heller den prioritering som görs och den kontinuitet som skattefinansieringen ger – eller inte ger. Dock, mot bakgrund av det vi fört fram ovan, den vikt som frågan om män och jämställdhet har och den extra kraft som ligger i att ideella krafter organiserar sig och engagerar sig, gör att vi önskar att stat, kommun, m.fl. starkt stöder denna verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft15"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36290x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p913 ft132"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Avslutande perspektiv och slutsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft7"&gt;Ett tema som återkommer inom de områden vi behandlat i utred- ningen är samhälleliga förändringar som påverkar mäns livsvillkor, självbilder och därmed själva förutsättningarna för att skapa ett jämställt samhälle. Diskussioner om jämställdhet behöver i allt större utsträckning ta hänsyn till dessa förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Föreställningar om manskris och kvinnodominans&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft8"&gt;Kvinnor avancerar, inte minst när det gäller utbildning och i yrkeslivet. Det är en utveckling som är synlig i Sverige men även i många andra länder och beskrivs därför ibland som del i en global megatrend där kvinnor i många länder – men långt ifrån alla – förbättrar sina situationer. Samtidigt ser vi på många ställen ett fortsatt förtryck av människor ”bara” på grund av de råkat födas till ett visst kön. Vi ser också ett förtryck som vissa grupper av män, i Sverige och annorstädes, uttrycker i aggression eller frustration över att kvinnor tar större, berättigad, plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft33"&gt;Utvecklingen där kvinnor stärker sin ställning har fått skribenter att tala om ”mannens undergång” eller ett stundande ”amazonia”, det vill säga hur kvinnors allt starkare ställning kommer att leda till att männens samhälleliga dominans kommer att ersättas av en samhälls- ordning där kvinnor är normen och har mer möjligheter än män.&lt;SPAN class="ft64"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft41"&gt;Denna föreställning framstår som missriktad. Att kvinnor blir normen i det framtida samhället är svårt att se tecken på, däremot kan jämställdhet som norm förhoppningsvis stärkas, vilket förändrar synen på både kvinnor och män. Att kvinnor skulle få&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Jernelöv 2010, Rosin 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Avslutande perspektiv och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;mer makt och resurser än män finns det liten grund för att hävda, men återigen kan man se tecken på att det finns flera grupper av kvinnor som kommer att nå starka positioner. Föreställningen om en kommande kvinnodominans kanske mer ska förstås i relation till att det förgivettagna manssamhället utmanas och att detta i historiens ljus lätt leder till överdrivna spekulationer om att män kommer att bli framtidens förlorare. Om något borde jämställdhet leda till förbättringar även för män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft7"&gt;Vi har pekat på hur män förändrar sig. Men det behövs mycket mer engagemang och aktivitet hos män när det gäller jämställd- hetsfrågor. Det handlar om ansvaret för hemarbete och barn, engagemang i utbildning och i många sammanhang om attityder, inte minst till jämställdhet men även mångfald och tolerans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;En svensk man eller kvinna som nu går i pension, uppvuxen i det kalla krigets skugga och kanske med hemmavarande mamma, har fått vara med om stora förändringar. Ett öst och väst som aldrig skulle mötas vilket befästes i taggtråd, murar och minor, har faktiskt mötts. Kvinnor har blivit domare, officerare, poliser, präster – t.o.m. ärkebiskop, statsråd, universitetsrektorer, åklagare, etc. – inga sådana fanns vid andra världskrigets slut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft44"&gt;Men, vi lever ännu inte med lika livschanser för pojkar och flickor och det räcker inte bara med ”utvecklingen” för att nå dit. Politik och samhälle behöver stödja med åtgärder för att skynda på för att nå det mål riksdag och regering satt upp – ett jämställt samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;En växande jämställdhetsklyfta?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Utan tvivel är kvinnors stärkta ställning en tydlig trend och en välkommen effekt av många års strävanden efter jämställdhet. Däremot står vi kanske inför en ökande jämställdhetsklyfta, där möjligheterna till ett jämställt leverne framförallt kommer att återfinnas i grupper med god utbildning och goda inkomster, medan möjligheterna att leva jämställt för dem med en svagare position i arbetslivet rent av minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft44"&gt;Vi har i betänkandet tagit upp att det finns stora skillnader i mäns möjligheter och mönster när det gäller jämställdhet. Ser man t.ex. till mäns dödlighet finns tydliga skillnader relaterade till socioekonomi. När det gäller föräldraförsäkringen finns en tydlig positiv trend för en grupp män men alltjämt en stor grupp män som inte tar ut någon föräldrapenning alls. Jämställdhet framstår som något som är mer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft15"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36292x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Avslutande perspektiv och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;möjligt inom medelklassen än i andra grupper. Samtidigt ser vi fortfarande att det inom grupper med riktigt goda inkomster ofta förekommer ojämställda mönster bl.a. när det gäller uttag av föräldra- ledighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft33"&gt;Ekonomhistorikern Soheyla Yazdanpanah, som forskat om ekonomisk utsatthet bland kvinnor, väljer att tala om &lt;SPAN class="ft52"&gt;den ojämlika jämställdheten&lt;/SPAN&gt;. Hon menar att det finns en risk att jämställdhets- debatten tappar fokus på jämlikhetsfrågor. Att ojämlikheten ökar försvårar utvecklingen mot jämställdhet. Yazdanpanah lyfter fram en utveckling där tidsbegränsade anställningar och försämrade arbets- villkor försämrar möjligheterna till jämställdhet för kvinnor i omsorgs- och servicesektorer, särskilt vad gäller utlandsfödda kvinnor. Men även familjer generellt och män specifikt påverkas negativt när de ekonomiska förutsättningarna för jämställdhet försämras.&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft7"&gt;Att kvinnor går framåt är inte bara en demokratisk seger utan också något som stärker både enskilda individer, samhället och ekonomin. Vi kan med fog hävda att samhället inte har råd med ojämställdhet. Men för att lyckas med en politik där kvinnors möjlighet generellt förbättras behövs fokus på vidare samhälleliga utmaningar som segregation och ojämlikhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Vad betyder samhällsförändringarna för män?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Att mäns tidigare ohotade position som samhällsnorm utmanats kan leda till starka reaktioner och motstånd hos många män, vilket kvinnohat på nätet är ett tydligt exempel på. Även om utvecklingen i längden ger bättre möjligheter för alla är männens förändrade ställning en process som kan få stora konsekvenser både samhälleligt och på ett individplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft33"&gt;I en rapport till regeringens framtidskommission har Bo Rothstein diskuterat detta med utgångspunkt i pojkars sämre prestationer i skolan.&lt;SPAN class="ft64"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Framtidens arbetsmarknad, menar de flesta bedömare, kommer att ställa högre krav på utbildning och då inte minst akademisk sådan. Vi ser redan idag hur låg utbildning, inte minst oavslutade gymnasiestudier, leder till ökad risk för arbetslöshet, svårigheter att få fasta anställningar och risk för permanent utslagning från arbetsmarknaden. Det är trender som kan komma att förstärkas i takt med att strukturomvandlingen fortsätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Yazdanpanah 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Rothstein 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Avslutande perspektiv och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p614 ft7"&gt;Svaga resultat i skolan och svårigheter att få en fast anknytning till arbetsmarknaden kommer även att påverka vissa mäns förut- sättningar negativt vad gäller socialt kapital i form av kontakter och nätverk, vilket i sin tur ytterligare påverkar möjligheterna att få ett jobb. Det riskerar att förstärka segregation och marginalisering i samhället i stort. Denna utveckling, menar Rothstein, kommer att leda till att ett betydande antal män blir förlorare på framtidens arbetsmarknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft33"&gt;En invändning mot tankarna på en generell kris för männen är att det fortfarande kommer att vara så att många män kan etablera sig på arbetsmarknaden utan högre utbildning och skaffa sig en god inkomst och en stark social position. Möjligheten kommer att finnas kvar vad gäller många manligt dominerade yrken. Kvinnors situation i arbetlivet är fortsatt sämre än mäns, särskilt vad gäller deltider. Men överlag kommer arbetstillfällena som inte kräver någon form av högre utbildning sannolikt att minska. Och det är hög tid, även för unga män – och deras pappor och mammor, att ta till sig den insikten. Dessutom pekar utvecklingen på att det kommer att bli mer angeläget att stödja män att göra mer otraditionella yrkesval i framtiden, exempelvis genom att söka sig till vård- och omsorgssektorer som kommer stå inför stora behov av att rekrytera arbetskraft. Det betyder också att jämställdhetssträvanden vad gäller att förändra köns- segregationen i arbetslivet kommer att behöva intensifieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft7"&gt;Trots kvinnors utbildningsförsprång fortsätter också män, som grupp, att dominera maktpositionerna i samhället och har de största ekonomiska resurserna. En förklaring som framförts till kvinnors underrepresentation i chefspositioner är utbildningsvalet. Andelen civilekonomer och civilingenjörer är tämligen hög bland de högre chefsbefattningarna i näringslivet. Kvinnors utbildnings- val har dock förändrats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Samtidigt är det än en gång viktigt att påminna om att män inte är en homogen grupp. Risken finns att grupper av män kommer att uppleva ett växande främlingskap inför det omgivande samhället och den utveckling som sker. Den typen av utanförskap leder inte bara till ökad risk för kriminalitet, ohälsa och missbruk. Det är också en faktor som öppnar för politisk extremism av olika slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft44"&gt;Det är en tanke som kan jämföras med tesen att högerpopulistiska och högerextrema partier framförallt hämtar sitt stöd bland väljare som upplever sig själva som ”moderniseringens förlorare”. Det handlar inte minst om män som sett sin professionella och sociala ställning försvagas i takt med att strukturomvandling lett till att många&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft15"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36294x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Avslutande perspektiv och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;traditionella industriarbetarjobb försvunnit. Jämställdhet kan i det sammanhanget ses som något som gynnar andra grupper i samhället och något som hotar en traditionell position som man.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft7"&gt;Mäns reaktioner på jämställdhetsutvecklingen kan inte begränsas till att handla om män som kan komma att uppleva en utsatt position i arbetslivet. Främlingsfientlighet och könskonservatism går ofta hand i hand och högerextrema eller populistiska partier hämtar väljare från alla samhällsgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;I detta läge framstår behovet av att stärka engagemanget för jämställdhetsfrågor, arbetet mot främlingsfientlighet, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft33"&gt;Mot den negativa trend som beskrivs ovan finns tecknen på att mansnormer förändras, att män uppskattar och utvecklar livsmönster och attityder som baseras på jämställda ideal och praktiker samt att föreställningar om vad en ”riktig man” ska vara minskar i kraft och betydelse till förmån för mer variation och ett större inslag av omsorg, inkludering och socialt ansvarstagande. Motståndet som finns mot förändring behöver tas på allvar men fokus borde kanske snarare ligga på att män faktiskt kan leva jämställt. Förväntningarna på män i samhället behöver utgå från det perspektivet. Ska utvecklingen i samhället gå åt rätt håll behöver fler, inte minst män, engagera sig mer för en jämställd framtid. Framförallt måste svaret på de frågor som vi tagit upp här vara mer jämställdhet, inte mindre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Ansvaret för en jämställd framtid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;Resonemangen ovan understryker vikten av att frågor om maskulinitet och mäns förhållande till jämställdhet får en självklar plats på den politiska agendan. Det handlar om framtidens samhälle och då är jämställdhet både ett verktyg och ett mått på om vi lyckats bygga ett gott sådant. I slutbetänkandet från regeringens framtids- kommission diskuteras frågor om globalisering, hållbar tillväxt, den åldrande befolkningen, migration och integration, demokrati och den sociala sammanhållningen som centrala framtidsfrågor för Sverige.&lt;SPAN class="ft64"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Vi anser att jämställdhetsfrågor i bred mening lägger en grund för att möta dessa utmaningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft44"&gt;Synen på vad manlighet är och kan vara har betydelse för samhället i dess helhet. Det påverkar vad män möter för möjligheter och svårig- heter i arbetslivet samt vilka män som premieras eller exkluderas i olika sammanhang. Det handlar om vad män anses kunna arbeta med,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Ds 2013:19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36295x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Avslutande perspektiv och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p307 ft7"&gt;hur pojkar ser på studier, hur män förhåller sig till våld och sin egen hälsa. Därmed blir mäns självbild också en central fråga för samhällets, och männens möjligheter, att möta exempelvis strukturomvandlingar i ekonomin och ökade omsorgsbehov. Ytterst handlar jämställdhet dock alltid om kvinnors och mäns lika möjligheter att forma sina egna liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Den rådande genusordningen ger män privilegier. Det syns i kvinnors lägre inkomster och högre sjukskrivningstal. Mäns engagemang kan inte avgöras av frågan om vad man själv tjänar på jämställdhet. Jämställdhet är en grundläggande rättighetsfråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;Män har generellt varit passiva i jämställdhetsfrågor. Det är hög tid att det förändras och att män sluter upp i arbetet för jämställdhet. Det inbegriper att män vågar se sin egen position och de fördelar man på många sätt får som man. Det inbegriper även att jämställdhetsarbetet tar sig an de svårigheter, problem och erfaren- heter som män har p.g.a. maskulinitetsnormer och föreställningar om hur män är och ska bete sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft44"&gt;I ljuset av den ekonomiska situationen syns också en utveckling internationellt där jämställdhetspolitiken ibland nedprioriteras. Kvinnor betalar många gånger ett högre pris än män då försämringar i välfärdssystem och besparingar i offentlig sektor försämrar kvinnors möjligheter i arbetslivet.&lt;SPAN class="ft60"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Sverige behöver därför fortsätta att markera vikten av jämställdhetspolitik internationellt och våga flytta fram positionerna nationellt. Sverige har ett ansvar att visa att jämställdhet både är möjligt och vägen till en bättre framtid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;13.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Våra övergripande slutsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;I utredningen har vi diskuterat en rad områden där politiska åtgärder kan ha betydelse för att förbättra mäns livschanser och bidra till ett mer jämställt samhälle. Det har rört frågor om utbildning, arbetsliv, föräldraskap, hälsa och social utsatthet, våld, sexualitet, attityder, forskning om män och maskulinitet och organisationer som arbetar med män och jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Vi ska, enligt våra direktiv, inte lämna förslag till regeringen. Vi har däremot i vårt betänkande presenterat en rad olika slutsatser. Våra övergripande slutsatser kan sammanfattas i fem punkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;European Women’s Lobby 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Avslutande perspektiv och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p920 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;Manlighetsnormer påverkar både individer och samhället. Stereotypa föreställningar om manlighet grundar sig i hetero- normativa antaganden om att män ska distansera sig från femininitet, ta avstånd från det som anses vara &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-manligt,&lt;/NOBR&gt; vara tuffa och osårbara. Detta leder till en rad problem för kvinnor och för män – vilka varit i fokus för vårt arbete. Detta perspektiv kan illustreras med hur idéer om manlighet leder till en ovilja bland vissa män att söka vård i tid, vilket leder till såväl ökade samhälls- ekonomiska kostnader som högre dödlighet och onödigt individuellt lidande. I skolan ser vi hur normer om hur pojkar ska bete sig ibland leder till en &lt;NOBR&gt;anti-pluggkultur&lt;/NOBR&gt; som riskerar att långsiktigt påverka pojkarnas möjligheter på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Skolan behöver i större utsträckning synliggöra och stötta pojkars engagemang i skola och utbildning och dessutom ha en nolltolerans mot trakasserier och skojbråk. Dessutom behöver pojkar stöttas att i större utsträckning söka traditionellt kvinnliga utbildningar. Det handlar också om det faktum att manlighet, speciellt bland unga män, i alltför många sammanhang förknippas med våld. Detta kan begränsa kvinnor som ibland måste förhålla sig till män som potentiella förövare samtidigt som det begränsar mäns liv, då de måste leva med att bli betraktade som potentiella våldsmän och själva löper en större risk att bli utsatta för våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Mäns ansvar för omsorg av barn har under lång tid framförts som en central fråga när det gäller män och jämställdhet. Ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen skulle påverka kvinnors ställning på arbetsmarknaden positivt samtidigt som det skulle underlätta för män som vill bygga identiteter som inte bara är kopplade till arbetet. Det skulle sänka trösklarna för män som under längre eller kortare perioder vill prioritera sina barn framför karriär och yrkesliv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft7"&gt;Den politiska diskussionen om föräldraförsäkringen präglas idag i vårt tycke av en överdriven försiktighet. Män kan ta hand om små barn, detta bevisas av det faktum att en minoritet av barnen faktiskt har föräldrar som tar ut en jämställd andel av föräldrapenningdagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft8"&gt;Sättet föräldrar delar på ansvaret för perioden innan barn börjar förskola är också det som huvudsakligen påverkar jämställdheten i familjen och på arbetsmarknaden. Kvinnor som tar ut största delen av föräldraförsäkringen börjar ofta arbeta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft15"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Avslutande perspektiv och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p925 ft7"&gt;deltid och tar även ut störst andel dagar när det gäller vård av barn. Detta påverkar kvinnors ställning på arbetsmarknaden negativt sett till karriärmöjligheter och löneutveckling. För att statsmakterna ska nå det jämställdhetspolitiska målet om jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet är det svårt att se ett bättre och mer gripbart styrmedel än föräldra- försäkringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft7"&gt;Vi menar att det är uppenbart att föräldraförsäkringen bör reformeras om jämställdhet ska uppnås. Förändringspotentialen i subventionen och styrmedlet föräldrapenning bör tas tillvara. Med tanke på allt mer förekommande otraditionella familje- bildningar ser vi även behov av att undersöka överlåtelse- möjlighet till tredje part.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft33"&gt;Vi har även lyft fram frågan om vårdnadstvister. En starkt ökande del av barn lever idag växelvis boende hos sina föräldrar efter en separation. Kvinnor är fortfarande oftast boförälder. Nya arbetssätt där domstol och familjerätt har ett tätare samarbete och som ger föräldrar bättre verktyg för att ta ansvar, acceptera varandras föräldraskap och nå bättre samförstånds- lösningar är arbetssätt som behöver spridas. Förväntningarna på den kommande utvärderingen av vårdnadslagstiftningen är höga och bör beakta hela vårdnadsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft198"&gt;I diskussioner om män och jämställdhet är det viktigt att uppmärksamma mäns skilda villkor. Generellt sett har män mer makt och resurser än kvinnor och utgör i de flesta sammanhang den samhälleliga normen. Den generella jämställdhetsfrågan är med andra ord given. Men samtidigt är män överrepresenterade bland de mest utsatta i samhället, exempelvis vad gäller brottslighet, missbruk och hemlöshet. Mäns skilda villkor kan också illustreras med att skillnaderna i hälsa är större mellan grupper med olika utbildningsnivåer än mellan könen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft41"&gt;För att bidra till en mer inkluderande debatt måste diskussionen om jämställdhet i betydligt större utsträckning ta hänsyn till skillnader i mäns livsvillkor kopplade till faktorer som ekonomi, klass, utbildning, etnicitet, sexualitet och ålder. Det är också av vikt att granska de normer som gör att vissa grupper av män lätt ses som problem ur ett jämställdhetsperspektiv, medan andra på motsvarande sätt undgår att problematiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft15"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td134"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td135"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Avslutande perspektiv och slutsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p920 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;Samhällsstrukturer utmanas och förändras och vissa män är idag aktiva förespråkare för jämställdhet, inte bara i princip utan även i praktik. Men motståndet mot jämställdhet är alltjämt starkt i delar av samhället. Jämställdhetsarbetet behöver ta utgångspunkt i både de positiva förändringarna och det motstånd som riktas mot ökad jämställdhet. En form av motstånd finns i ideologiska eller principiella ställningstaganden och i en ovilja att behöva syna strukturer och privilegier som gynnar vissa män. Men det finns också motstånd som handlar om försök att hantera en utsatt social position. Strukturomvandling i ekonomin och andra samhälls- förändringar leder till att gamla identiteter och sociala positioner för män försvinner eller ifrågasätts, och jämställdhetssträvanden blir tillsammans med exempelvis invandring en enkel syndabock.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft7"&gt;Motståndet mot ökad jämställdhet är också en påminnelse om att inte ta jämställdhetspolitiska framsteg för givna. Även opinioner som idag framstår som marginella kan i framtiden växa sig starka och rulla tillbaka sådana reformer vi idag ser som självklara. Därför behöver frågor om jämställdhet lyftas mer på den politiska agendan idag. Politiken behöver tydliggöra värdet och behovet av jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;Frågor om jämställdhet måste sättas i relation till välfärds- och arbetsmarknadspolitik. Välfärdsstaten har varit en förutsättning för de jämställdhetsframgångar som uppnåtts i Sverige, och kommer att fortsätta att ha avgörande betydelse. Det handlar givetvis om föräldraförsäkringen och offentligt finansierad förskola, men det handlar också om hur välfungerande trygghetssystem underlättar omställning i ekonomin, och minskar strukturomvandlingens kostnader för enskilda människor. Den trygghet som därigenom skapas gör det sannolikt enklare att ta till sig jämställda attityder. Men inte heller i fråga om exempelvis pojkars prestationer i skolan eller ett jämställt ansvar i hemmet, kan man bortse från de institutionella och samhälleliga faktorerna som ger grunden för jämställdhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft7"&gt;God välfärd, barn- och äldreomsorg och ett likvärdigt utbild- ningssystem gör det möjligt för alla, män såväl som kvinnor, att ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft15"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft42"&gt;Kapitel 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft7"&gt;Mellström, Ulf, Hearn, Jeff och Pringle, Keith (2014). ”Översikt kring svensk, nordisk och internationell maskulinitetsforskning”. I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft7"&gt;Prop. 2008/09:1, bet. 2008/09: AU1, rskr. 2008/09:115&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft7"&gt;SCB (2013). ”Fler kvinnor än män ingår samkönade äktenskap”. Pressmeddelande 14 november 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft42"&gt;Kapitel 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Anderson, Eric (2009&lt;/SPAN&gt;). Inclusive Masculinity, the changing Nature of Masculinities&lt;SPAN class="ft7"&gt;. New York: Routledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft7"&gt;Blomberg, Eva &amp; Niskanen, Kirsti (red.) (2013). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Arbete &amp; jämställdhet: förändringar under femtio år. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: SNS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft7"&gt;Chavez Perez, Inti (2014). ”Mäns sexualitet och &lt;NOBR&gt;hbt-personer”.&lt;/NOBR&gt; I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och jämställdhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft7"&gt;Connell, Raewyn (1995). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Masculinities. &lt;/SPAN&gt;Berkeley: University of California Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft44"&gt;Darvishpour, Mehrdad (2014). ”Jämställdhet, etnicitet och ”andra män” – ett intersektionellt perspektiv på förändringar av maskulinitet efter migration”. I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft108"&gt;Män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Ds A 1983:2. Jalmert, Lars. &lt;/SPAN&gt;Om svenska män: fostran, ideal och vardagsliv. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: LiberFörlag/Allmänna förlaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;European Commission (2013). &lt;/SPAN&gt;The Role of Men in Gender Equality&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft46"&gt;– European strategies &amp; insights. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Luxembourg: Publications Office of the European Union.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft15"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;Farahani, Fataneh (2013). ”Racializing Masculinities in different&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft7"&gt;Diasporic Spaces”. I Hearn, Jeff, lago evic, Marina och Harrison, Katherine (red.) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Rethinking transnational men: beyond, between and within nations&lt;/SPAN&gt;. New York : Routledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft7"&gt;Gottzén, Lucas (2014). ”Män, våld och jämställdhet”. I SOU 2014:6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft46"&gt;Män och jämställdhet&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft41"&gt;Hamrén, Robert (2014). ”Känslan och platsens betydelse för mäns sociala organisering”. I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft77"&gt;Män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft7"&gt;Herz, Marcus (2014). ”Män och social utsatthet – en översikt”. I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft7"&gt;Holgersson, Charlotte, Wahl, Anna, Höök, Pia &amp; Linghag, Sophie (red.) (2011). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Det ordnar sig: teorier om organisation och kön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;Lund: Studentlitteratur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft7"&gt;Johansson, Thomas (2014a). ”Maskuliniteter i förändring”. I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft7"&gt;Johansson, Thomas och Ottemo, Andreas (2013). ”Ruptures in hegemonic masculinity”. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Journal of Gender Studies.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft31"&gt;Järvklo, Niclas (2011). ”Nya män och statlig maskulinitetspolitik”. I Lennerhed, L. &amp; Burman, A. (red.). &lt;SPAN class="ft130"&gt;Sekelslut. 1980- och 1990- talens idéhistoria&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Atlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft31"&gt;Mellström, Ulf, Hearn, Jeff och Pringle, Keith (2014). ”Översikt kring svensk, nordisk och internationell maskulinitetsforskning”. I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft130"&gt;Män och jämställdhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft7"&gt;NOU 2012:15. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Politikk for likestilling&lt;/SPAN&gt;. Oslo: &lt;NOBR&gt;Barne-,&lt;/NOBR&gt; likestillings- og inkluderingsdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOU 2005:66. &lt;/SPAN&gt;Makt att forma samhället och sitt eget liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft41"&gt;Wickman, Jan (2012). ”Nordisk Jämställdhetspolitik med fokus på män – en policyöversikt.” NIKK – Nordiska institutet för kunskap om kön/ &lt;NOBR&gt;Barne-,&lt;/NOBR&gt; likestillings- og inkluderingsdepartementet/ Det norska ordförandeskapet av Nordiska ministerrådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft15"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td136"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft42"&gt;Kapitel 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft10"&gt;Avsnitt 4.1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft44"&gt;de los Reyes, Paulina och Mulinari, Diana (2005). &lt;SPAN class="ft108"&gt;Intersektionalitet. Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. &lt;/SPAN&gt;Malmö: Liber.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft10"&gt;Avsnitt 4.2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;AllBright (2013). &lt;/SPAN&gt;Två steg framåt, ett steg bakåt, AllBrightrapporten 2013&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Ds 2005:12&lt;/SPAN&gt;. Makten och mångfalden. Eliter och etnicitet i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft7"&gt;(red. Anita Göransson). Rapport från Integrationspolitiska maktutredningens forskningsprogram. Stockholm: Fritzes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft7"&gt;Fokus (2013). &lt;NOBR&gt;22–28&lt;/NOBR&gt; november 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Göransson, Anita (red.) (2006). &lt;/SPAN&gt;Maktens kön. Kvinnor och män i den svenska makteliten på &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;SPAN class="ft44"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt; Nora: Nya Doxa Bokförlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;LO (2013b). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Makteliten – klyftorna består&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: &lt;NOBR&gt;LO-tryckeriet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;MI/SCB (2013). &lt;/SPAN&gt;Löner och sysselsättning inom statlig sektor 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft7"&gt;Medlingsinstitutet och SCB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft7"&gt;MI/SCB. Lönestrukturstatistik, Medlingsinstitutet och SCB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft7"&gt;NOU 2012:15. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Politikk for likestilling&lt;/SPAN&gt;. Oslo: Barne- Likestillings- og inkluderingsdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft200"&gt;Prop. 2008/09:1, bet. 2008/09: AU1, rskr. 2008/09:115. Prop. 2013/14:1 bil. 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Prop. 2013/14:1 bil. 3. &lt;/SPAN&gt;Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft7"&gt;Regeringen. Verksamhetsberättelser för företag med statligt ägande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB (2012d). &lt;/SPAN&gt;Svensk valdeltagande under hundra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Demokratistatistik: Rapport 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft202"&gt;SCB (2013b). ”Långt kvar till jämställt beslutsfattande i EU”. SCB (2013c). &lt;SPAN class="ft201"&gt;Partisympatiundersökningen (PSU) november 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft204"&gt;SCB (RAMS). Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. SCB (ULF). Undersökning av levnadsförhållanden. SOU 1987:19. &lt;SPAN class="ft203"&gt;Varannan damernas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOU 1990:44. &lt;/SPAN&gt;Demokrati och makt i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft15"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p962 ft205"&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;SOU 1994:3. &lt;/SPAN&gt;Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap. &lt;SPAN class="ft200"&gt;SOU 2003:16. &lt;/SPAN&gt;Mansdominans i förändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft205"&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;SOU 2005:66. &lt;/SPAN&gt;Makt att forma samhället och sitt eget liv&lt;SPAN class="ft200"&gt;. SOU 2007:108. &lt;/SPAN&gt;Kön, makt och statistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Svenska kyrkan (2008). &lt;/SPAN&gt;Jämställdheten i Svenska kyrkan,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;Kyrkostyrelsens skrivelse 2008:6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Svenska kyrkan (2012). &lt;/SPAN&gt;Jämställdheten i Svenska kyrkan,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft7"&gt;Kyrkostyrelsens skrivelse 2012:4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft7"&gt;Utredningen om Män och jämställdhet (2014). ”Mäns maktpositioner i siffror”. I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Avsnitt 4.3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Eurostat (GEI). &lt;/SPAN&gt;Gender Equality Indicators&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft7"&gt;FI/SCB (2013). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Aktieägarstatistik, &lt;/SPAN&gt;Statistiska meddelanden FM 20 SM 1301, Finansinspektionen och SCB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft7"&gt;Holter, Øystein Gullvåg, Svare, Helge och Egeland, Cathrine (2009). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Gender equality and quality of life: a Norwegian perspective. &lt;/SPAN&gt;Oslo: Nordic Gender Institute (NIKK).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft200"&gt;MI/SCB. Lönestrukturstatistik, Medlingsinstitutet och SCB. OECD (2012). &lt;SPAN class="ft205"&gt;Employment Outlook 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft204"&gt;Prop. 2008/09:1, bet. 2008/09: AU1, rskr. 2008/09:115. Prop. 2012/13:100 bil. 2. &lt;SPAN class="ft203"&gt;Fördelningspolitisk redogörelse&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Prop. 2013/14:1 bil. 3. &lt;/SPAN&gt;Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft7"&gt;Roine, Jesper och Waldenström, Daniel (2007). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Wealth Concentration over the Path of Development: Sweden. &lt;/SPAN&gt;Institutet för Näringslivsforskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft7"&gt;SCB (2008). ”Förmögenhetsstatistik 2007: Pensionerade män har mest på banken”. Pressmeddelande nr 2008:366.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft7"&gt;SCB (2012). Hushåll med ekonomiskt bistånd efter hushållstyp 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft7"&gt;SCB (2013b). ”Skillnaden i inkomst minskar gradvis mellan könen”. Pressmeddelande nr 2013:49.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft15"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td136"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p970 ft202"&gt;SCB (FS). Förmögenhetsstatistik. SCB (IoS). Inkomster och skatter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft7"&gt;Utredningen om Män och jämställdhet (2014). ”Mäns ekonomiska resurser.” I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;Avsnitt 4.4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft44"&gt;de los Reyes, Paulina &amp; Mulinari, Diana (2005). &lt;SPAN class="ft108"&gt;Intersektionalitet. Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap&lt;/SPAN&gt;. Malmö: Liber.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft41"&gt;Hamrén, Robert (2014). ”Känslan och platsens betydelse för mäns sociala organisering.” I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft77"&gt;Män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Hirdman, Yvonne (2007). &lt;/SPAN&gt;Gösta och genusordningen: feministiska betraktelser. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Ordfront.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Johansson, Thomas (2014). ”Män tänker, tycker och gör.” I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;NOU 2012:15. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Politikk for likestilling&lt;/SPAN&gt;. Oslo: Barne- Likestillings- og inkluderingsdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft7"&gt;SCB (1982). Socioekonomisk indelning (SEI). MIS 1982:4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft7"&gt;Yazdanpanah, Soheyla (2008). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Att upprätthålla livet: om lågavlönade ensamstående mödrars försörjning i Sverige. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Stockholms universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;Avsnitt 4.5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft7"&gt;Eurostat (LE). Life expectancy by age and sex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft31"&gt;Rothstein, Bo (2012). “The Reproduction of Gender Inequality in Sweden: A Casual Mechanism Approach”, &lt;SPAN class="ft130"&gt;Gender, Work and Organisation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB (2009). &lt;/SPAN&gt;Beskrivning av Sveriges befolkning 2008&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB (2012a). &lt;/SPAN&gt;Allt fler lever uti hundrade år, &lt;SPAN class="ft7"&gt;rapport nr 2012:78&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB (2012d). &lt;/SPAN&gt;Sveriges framtida befolkning &lt;NOBR&gt;2012–2060.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft7"&gt;Demografiska rapporter 2012:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB (2012e). &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av Sveriges status med EU:s hållbarhetsindikatorer 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft7"&gt;SCB (2013a). ”Kvinnors medellivslängd minskade 2012”, nr 2013:57.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft15"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p978 ft7"&gt;SCB (2013c). ”Medellivslängd – mått med gamla anor”, 9 december 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB (2013d). &lt;/SPAN&gt;Medelålder vid giftermål &lt;NOBR&gt;1871–2012.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft7"&gt;BE 0101, 2013 M 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft7"&gt;SCB (2013e). ”Allt fler äldre i den framtida befolkningen”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;Pressmeddelande 17 april 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB (2013f&lt;/SPAN&gt;). Sveriges framtida befolkning &lt;NOBR&gt;2013–2060.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft7"&gt;BE 18, SM 1301.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft200"&gt;SCB (2013g). &lt;SPAN class="ft205"&gt;Vart fjärde par jämnårigt&lt;/SPAN&gt;, rapport nr 2013:68. SCB (AKU). Arbetskraftsundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft7"&gt;SCB (BS). Befolkningsstatistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft7"&gt;SCB (FGR). Flergenerationsregistret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft200"&gt;SCB (HBR). Historiska befolkningsregistret. SCB (IoS). Inkomster och skatter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft7"&gt;SCB (ULF). Undersökning av levnadsförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft7"&gt;Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut (2013). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2013&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Ungdomsstyrelsen (2012). &lt;/SPAN&gt;Ung idag 2012, En beskrivning av ungdomars villkor. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Ungdomsstyrelsens skrifter 2012:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;Avsnitt 4.6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Ds 2013:8. &lt;/SPAN&gt;Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Delrapport från Framtidskommissionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft41"&gt;Hamrén, Robert (2014). ”Känslan och platsens betydelse för mäns sociala organisering”. I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft77"&gt;Män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft7"&gt;Oskarsson, Maria (2013). ”Politisk alienation vs politisk integration”. I &lt;SPAN class="ft46"&gt;Lycksalighetens ö. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;SOM-institutet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB (2010). &lt;/SPAN&gt;Länens arbetsmarknad 2010:1. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Information om utbildning och arbete 2010:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB (2012a)&lt;/SPAN&gt;. Allt fler lever uti hundrade år, &lt;SPAN class="ft7"&gt;rapport nr 2012:78.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB (2012b). &lt;/SPAN&gt;Kvarboende, flyttningar och dödlighet&lt;SPAN class="ft7"&gt;, Demografiska rapporter 2012:3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft7"&gt;SCB (2013b). ”Massutvandring till Amerika slag mot befolkningen”, nr 2013:56.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft7"&gt;SCB (AKU). Arbetskraftsundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft15"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td136"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p988 ft204"&gt;SCB (RAMS). Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. SCB (ULF). Undersökning av levnadsförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;SOM-institutet&lt;/NOBR&gt; (2011). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Lycksalighetens ö&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; 2010, &lt;NOBR&gt;SOM-rapport&lt;/NOBR&gt; nr 52.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft7"&gt;Stenbacka, Susanne (2014). ”Män utanför städerna – om konstruktionen av rurala maskuliniteter och identiteter under förändring”. I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och jämställdhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft7"&gt;TNS/Sifo 2010. Undersökning beställd av Integrations- och jämställdhetsdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Ungdomsstyrelsen (2012). &lt;/SPAN&gt;Ung idag 2012&lt;SPAN class="ft7"&gt;, &lt;/SPAN&gt;En beskrivning av ungdomars villkor&lt;SPAN class="ft7"&gt;, Ungdomsstyrelsens skrifter 2012:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;Avsnitt 4.7&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft44"&gt;Darvishpour, Mehrdad (2014). ”Jämställdhet, etnicitet och ”andra män” – ett intersektionellt perspektiv på förändringar av maskulinitet efter migration”. I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft108"&gt;Män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft31"&gt;Farahani, Fataneh (2012). ”Diasporic Masculinities, Reflections on gendered, raced and classed displacements.” &lt;SPAN class="ft130"&gt;Nordic Journal of Migration Research.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft7"&gt;Farahani, Fataneh (2013). ”Racializing Masculinities in Different Diasporic spaces.” I Hearn, J; Blagojevic, M och Harrison, K. (red.), &lt;SPAN class="ft46"&gt;Rethinking transnational men, Beyond, Between and Within Nations&lt;/SPAN&gt;. New York &amp; London: Routledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft7"&gt;Zolfagary, Kawa (2013). ”Vithetsnormen”. I Ejd, Maria (red.),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft46"&gt;Genusyrsel &amp; normuppror: en antologi om vård, värderingar och jämställda löner. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Vårdförbundet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;Avsnitt 4.8&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft7"&gt;Chavez Perez, Inti (2014). ”Mäns sexualitet och &lt;NOBR&gt;hbt-personer”.&lt;/NOBR&gt; I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och jämställdhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Regeringskansliet (2014). &lt;/SPAN&gt;En strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. &lt;SPAN class="ft31"&gt;Stockholm: Regeringskansliet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft15"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft42"&gt;Kapitel 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft7"&gt;Baagøe Nielsen, Steen &amp; Nordberg, Marie (2005). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Manlighet i fokus: en bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Liber&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft7"&gt;Baagøe Nielsen, Sten (red.) (2011). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Nordiske mænd til omsorgsarbejde. &lt;/SPAN&gt;Roskilde: Roskilde Universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Björnsson, Mats (2005). &lt;/SPAN&gt;Kön och skolframgång: tolkningar och perspektiv. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft7"&gt;Chavez Perez, Inti (2014). ”Mäns sexualitet och &lt;NOBR&gt;hbt-personer”.&lt;/NOBR&gt; I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och jämställdhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft7"&gt;Dahlstedt, Magnus (red.) (2007). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Utbildning, arbete, medborgarskap: strategier för social inkludering i den mångetniska staden. &lt;/SPAN&gt;Umeå: Boréa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Eidevald, Christian (2011). &lt;/SPAN&gt;"Anna bråkar!": att göra jämställdhet i förskolan. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Liber.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Eidevald, Christian, (2009). &lt;/SPAN&gt;Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. &lt;SPAN class="ft31"&gt;Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;European Commission (2013). &lt;/SPAN&gt;The Role of Men in Gender Equality&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft46"&gt;– European strategies &amp; insights&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Luxembourg: Publications Office of the European Union.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft31"&gt;Heikkilä, Mia (2013). ”Kunskapsöversikt: Metoder och förhållnings- sätt för genus i skolan.” Nationella sekretariatet för genus- forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft7"&gt;Herz, Marcus &amp; Johansson, Thomas (2011). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Maskuliniteter: kritik, tendenser, trender. &lt;/SPAN&gt;Malmö: Liber.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft7"&gt;Jarl, Maria &amp; Rönnberg, Linda (2010). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Skolpolitik: från riksdagshus till klassrum. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Liber.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft33"&gt;Lenz Taguchi, Hillevi, Bodén, Linnea och Ohrlander, Kajsa (red.) (2011). &lt;SPAN class="ft52"&gt;En rosa pedagogik: jämställdhetspedagogiska utmaningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;Stockholm: Liber.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Löfström, Åsa (2012). &lt;/SPAN&gt;Betygsgapet mellan flickor och pojkar: konsekvenser för framtidens arbetsmarknad&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Framtidskommissionens rapport nr 11. Stockholm: Elanders.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Nordberg, Marie (2005). &lt;/SPAN&gt;Jämställdhetens spjutspets?: manliga arbetstagare i kvinnoyrken, jämställdhet, maskulinitet, femininitet och heteronormativitet. &lt;SPAN class="ft44"&gt;Göteborg: Göteborgs universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft15"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2014:6 Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft7"&gt;Nordberg, Marie (2011). ”Kvotering och andra metoder för rekrytering av män till barnomsorg, förskollärar- och s uksköterskeutbildning i Sverige” i aagøe Nielsen, Sten (red.) (2011). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Nordiske mænd til omsorgsarbejde&lt;/SPAN&gt;. Roskilde: Roskilde Universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Nordberg, Marie (red.) (2008). &lt;/SPAN&gt;Maskulinitet på schemat: pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola&lt;SPAN class="ft44"&gt;. Stockholm: Liber.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Nyström (2012). &lt;/SPAN&gt;Att synas och lära utan att synas lära. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Uppsala universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Skolverket (2012). &lt;/SPAN&gt;Män i förskolan – kartläggning och analys av åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOU 2006:75. &lt;/SPAN&gt;Jämställd förskola – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOU 2010:35. &lt;/SPAN&gt;Kunskap som befrielse – en metaanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola &lt;NOBR&gt;1969-2009.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOU 2010:99. &lt;/SPAN&gt;Flickor, pojkar och individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOU 2011:1. &lt;/SPAN&gt;Svart på vitt – om jämställdhet i akademin. Slutbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Svaleryd, Kajsa (2003). &lt;/SPAN&gt;Genuspedagogik: en tanke- och handlingsbok för arbete med barn och unga&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm: Liber&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft7"&gt;UHR (2013). Antagningsstatistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft41"&gt;Wickman, Jan (2012). ”Nordisk Jämställdhetspolitik med fokus på män – en policyöversikt.” NIKK – Nordiska institutet för kunskap om kön/ &lt;NOBR&gt;Barne-,&lt;/NOBR&gt; likestillings- og inkluderingsdepartementet/ Det norska ordförandeskapet av Nordiska ministerrådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Öhrn, Elisabet (2002). &lt;/SPAN&gt;Könsmönster i förändring? En kunskaps- översikt om unga i skolan&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm: Skolverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft15"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft42"&gt;Kapitel 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Ds 2013:8. &lt;/SPAN&gt;Framtidens välfärd och den åldrade befolkningen&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Delutredning Framtidskommissionen. Stockholm: Elanders.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Ds A 1983:2. &lt;/SPAN&gt;Om svenska män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;EIGE (2013). &lt;/SPAN&gt;Gender Equality Index, Report&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft7"&gt;European Commission (2009). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Gender segregation in the labour market.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft7"&gt;European Commission (2010). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Europe 2020 strategy and council conclusions on the European Pact for Gender Equality for the period &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;2011–2020&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft7"&gt;European Commission (2012). &lt;SPAN class="ft46"&gt;The Role of Men in Gender Equality, Executive Summary,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft7"&gt;European Commission (2013a). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Female Labour Participation&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft7"&gt;European Commission (2013b). &lt;SPAN class="ft46"&gt;The Role of Men in Gender Equality – European strategies &amp; insights. &lt;/SPAN&gt;Luxembourg: Publications Office of the European Union.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft7"&gt;Eurostat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Framtidskommissionen (2012). &lt;/SPAN&gt;Betygsgapet mellan flickor och pojkar - konsekvenser för framtidens arbetsmarknad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft7"&gt;Holter, Øystein Gullvåg, Svare, Helge &amp; Egeland, Cathrine (2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft46"&gt;Gender equality and quality of life: a Norwegian perspective.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft7"&gt;Oslo: Nordic Gender Institute (NIKK).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Holter, Øystein Gullvåg; Svare, Helge och Egeland, Cathrine (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2013). I European Commission, &lt;/SPAN&gt;The Role of Men in Gender&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft207"&gt;Equality – European strategies and insights, Final report.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft208"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Luxembourg&lt;/SPAN&gt;: Publications Office of the European Union.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft7"&gt;Larsson, Jörgen (2012). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Pappadeltid&lt;/SPAN&gt;. Forskningsrapport nr 142, Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Nordiska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft209"&gt;ministerrådet (2012). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft210"&gt;Rapport &lt;/SPAN&gt;fra Nordisk ministerråds seminar Menn i omsorgsyrker, Voksenåsen 27– 28. Nov 2012&lt;SPAN class="ft41"&gt;. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Barne-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt; likestillings- og inkluderingsdepartementet, Oslo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft205"&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;OECD (2011). &lt;/SPAN&gt;Society at a Glance 2011, OECD Social Indicators &lt;SPAN class="ft200"&gt;OECD (2012). &lt;/SPAN&gt;Employment Outlook&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft7"&gt;Prop. 2012/13:1 bil. 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Prop. 2013/14:1 bil. 3. &lt;/SPAN&gt;Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft15"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td136"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1010 ft7"&gt;SCB (2011). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Jämställt föräldraskap. &lt;/SPAN&gt;Baserad på telefonintervjuer med ett urval på knappt 15 000 personer, varav drygt 53 procent deltog i undersökningen. SCB 18 januari 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;(2012a). &lt;/SPAN&gt;Ekonomisk jämställdhet på arbetsmarknaden. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Mikael Molén&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;(2012b). &lt;/SPAN&gt;Nu för tiden. En undersökning om svenska folkets tidsanvändning år 2010/11. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Levnadsförhållanden rapport 123.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;(2012c). &lt;/SPAN&gt;På tal om kvinnor och män 2012&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB (2012d). &lt;/SPAN&gt;Sysselsättningen 2030 – kan dagens försörjningsbörda bibehållas?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft208"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB &lt;/SPAN&gt;(2012e). Välfärd 4/2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB (2012f). &lt;/SPAN&gt;Yrkesstrukturen &lt;SPAN class="ft7"&gt;i &lt;/SPAN&gt;Sverige 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft7"&gt;SCB (2013a). Ekonomisk jämställdhet, 4 december 2013&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft200"&gt;SCB (2013b). Tidsundersökningen 2010/2011, specialbearbetning. SCB (AKU). Arbetskraftsundersökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB (AKUb) &lt;/SPAN&gt;Arbetad tid 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft204"&gt;SCB (RAMS). Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. SCB &lt;SPAN class="ft211"&gt;(TA 2010/11). &lt;/SPAN&gt;Tidsundersökningen 2010/2011. SCB (YR). Yrkesregistret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft7"&gt;Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet (2013). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Folkhälsan i Sverige 2013&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOU 2001:79. &lt;/SPAN&gt;Välfärdsbokslut för &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOU 2004:43. &lt;/SPAN&gt;Den könsuppdelade arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOU 2005:66. &lt;/SPAN&gt;Makt att forma samhället och sitt eget liv - jämställdhetspolitiken mot nya mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft7"&gt;SOU 2013:25. Åtgärder för ett längre arbetsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft33"&gt;Szebehely, Marta och Ulmanen, Petra (2012). &lt;SPAN class="ft52"&gt;Åtstramningens pris. Hur påverkas de medelålders barnen av äldreomsorgens minskning?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Stockholms universitet: Institutionen för socialt arbete&lt;SPAN class="ft46"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft41"&gt;Szebehely, Marta; Ulmanen, Petra och Sand, &lt;NOBR&gt;Ann-Britt&lt;/NOBR&gt; (2014). &lt;SPAN class="ft77"&gt;Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning&lt;/SPAN&gt;. Stockholms universitet: Institutionen för socialt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft7"&gt;Utredningen om Män och ämställdhet (2014). ”Mäns användning av tiden”. I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft7"&gt;Utredningen om Män och ämställdhet (2014). ”Män och förvärvs- arbete”. I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft15"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft42"&gt;Kapitel 7&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft7"&gt;Advokaten (2013). Nr 9/2013&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft44"&gt;&lt;NOBR&gt;Bäck-Wiklund,&lt;/NOBR&gt; M. och Plantin, L. (2007). ”The workplace as an arena for negotiating the &lt;NOBR&gt;work-family&lt;/NOBR&gt; boundary – a case study of two Swedish social service agencies”. I Crompton, R. &lt;SPAN class="ft108"&gt;Women, Men, Work and Family in Europe. &lt;/SPAN&gt;Hampshire: Palgrave.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft7"&gt;Duvander, &lt;NOBR&gt;Ann-Zofie&lt;/NOBR&gt; (2014). ”Män, föräldraledigheten och föräldraförsäkringen”. I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och jämställdhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Försäkringskassan (2013a). &lt;/SPAN&gt;De jämställda föräldrarna: Vad ökar sannolikheten för ett jämställt föräldrapenninguttag?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;Socialförsäkringsrapport 2013:8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft7"&gt;Försäkringskassan (2013b). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Ojämställd arbetsbörda: Föräldraledighetens betydelse för fördelning av betalt och obetalt arbete. &lt;/SPAN&gt;Socialförsäkringsrapport 2013:9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft7"&gt;Klinth, Roger &amp; Johansson, Thomas (2010). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Nya svenska fäder. &lt;/SPAN&gt;Umeå: Boréa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft7"&gt;Klinth, Roger (2013). ”Den svenska pappapolitiken i historisk belysning.” i Blomberg, Eva &amp; Niskanen, Kirsti (red.), &lt;SPAN class="ft46"&gt;Arbete &amp; jämställdhet: förändringar under femtio år. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: SNS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Kugelberg (2004). &lt;/SPAN&gt;Jämställdhetsideal och könsdiskriminering – unga människor möter arbetslivet&lt;SPAN class="ft44"&gt;. Stockholm: Arbetsmarknadsstyrelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft7"&gt;Månsdotter, A. och Lundin, A. (2010). “How do masculinity, paternity leave, and mortality associate? A study of fathers in the Swedish parental &amp; child cohort of 1988/89”, &lt;SPAN class="ft46"&gt;Social Science &amp; Medicine, &lt;/SPAN&gt;Vol. 71.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft7"&gt;Månsdotter, A.; Lindholm, L. och Winkvist, A. (2007). ”Paternity leave in Sweden – Costs, savings and health gains.” &lt;SPAN class="ft46"&gt;Health Policy &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;82:102–115.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft44"&gt;Män för Jämställdhet (MfJ) (2014). ”Etablerade verksamheter som idag arbetar med män och jämställdhet – en svensk kartläggning med internationell utblick.”. I SOU 2014:06 &lt;SPAN class="ft108"&gt;Män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft8"&gt;Plantin, L. och &lt;NOBR&gt;Bäck-Wiklund,&lt;/NOBR&gt; M. (2009). “Social service as a human service: between loyalties; a Swedish case”. I Lewis, S.;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Brannen, J. och Nilsen, A. &lt;/SPAN&gt;Work, Family and Organisations in Transitions. European Perspective. &lt;SPAN class="ft7"&gt;London: Polity Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft15"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td136"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1021 ft7"&gt;Plantin, Lars (2014). ”Föräldraskap och arbetsliv - om lojalitets- konflikter i famil elivets vardag”. I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och jämställdhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Ringdahl, Ola (2013). &lt;/SPAN&gt;Det blir bra: manual för skilda män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft7"&gt;Stockholm: Natur &amp; kultur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft7"&gt;Schiratzki, Johanna (2014). ”Män i tvister om vårdnad, boende och umgänge.” I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOU 2005:73. &lt;/SPAN&gt;Reformerad föräldraförsäkring - Kärlek, omvårdnad, trygghet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOU 2011:51. &lt;/SPAN&gt;Fortsatt föräldrar: om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft42"&gt;Kapitel 8&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Arbetsmiljöverket (2012). &lt;/SPAN&gt;Arbetsorsakade besvär 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft7"&gt;Arbetsmiljöverket (2013a). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Arbetsskador 2012.&lt;/SPAN&gt;Rapport 2013:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Arbetsmiljöverket (2013b). Anmälda dödsfall i arbetet efter kön &lt;NOBR&gt;1955–2012,&lt;/NOBR&gt; arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft31"&gt;European Commission (2013a). &lt;SPAN class="ft130"&gt;The Role of Men in Gender Equality – European strategies &amp; insights. &lt;/SPAN&gt;Luxembourg: Publications Office of the European Union.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;European Commission (2013b). &lt;/SPAN&gt;The state of men’s health in Europe&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft213"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;2012. &lt;/SPAN&gt;Luxembourg: Publications Office of the European Union. Folkhälsoinstitutet (2012). &lt;SPAN class="ft212"&gt;Årsrapport från 2012&lt;/SPAN&gt;. Folkhälsomyndigheten (2014). &lt;SPAN class="ft212"&gt;Nationella folkhälsoenkäten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Försäkringskassan (2011). &lt;/SPAN&gt;Sjukskrivningsdiagnoser i olika yrken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft7"&gt;Socialförsäkringsrapport 2011:17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft7"&gt;Försäkringskassan (2013a). Pågående sjukpenningfall i december åren &lt;NOBR&gt;1974-2012.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft7"&gt;Försäkringskassan (2013b). Personer med sjuk- och aktivitetsersättning efter ålder december 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Harryson, Lisa (2013). &lt;/SPAN&gt;Att dela lika, det är min medicin. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Umeå universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft7"&gt;Herz, Marcus (2014). ”Män och social utsatthet – en översikt”. I 2014:6 &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft7"&gt;IFAU (2011:2). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Kvinnors och mäns sjukfrånvaro&lt;/SPAN&gt;. Rapport 2011:2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft15"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1027 ft7"&gt;Johansson, Thomas (2014). ”Män tänker, tycker och gör”. I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft7"&gt;Lichtenstein, Paul et al. (2012). Paul Lichtenstein; Linda Halldner; Johan Zetterqvist; Arvid Sjölander; Eva Serlachius; Seena Fazel; Niklas Långström och Henrik Larsson “Attention Deficit Hyperactivity Disorder Medication and Criminality”, &lt;SPAN class="ft46"&gt;New England Journal of Medicine&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft7"&gt;Månsdotter, A. och Nordin, A. (2010). “How do masculinity, paternity leave, and mortality associate? A study of fathers in the Swedish parental &amp; child cohort of 1988/89.” &lt;SPAN class="ft46"&gt;Journal of Epidemiology &amp; Community health&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;OECD (2013a). &lt;/SPAN&gt;Health at a Glance 2013 - OECD indicators.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;OECD (2013b). &lt;/SPAN&gt;OECD Factbook 2013: Economic, Environmental and Social Statistics&lt;SPAN class="ft41"&gt;. – Health status, Suicide rate per gender.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft7"&gt;Olofsson, Jonas och Östh, John (2011). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Förtidspensionering av unga - en fråga om utsortering efter utbildningsnivå och socioekonomisk bakgrund? &lt;/SPAN&gt;Underlagsrapport nr 5 till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft200"&gt;Pensionsåldersutredningen (2011). &lt;SPAN class="ft205"&gt;Sjukersättning och yrke. &lt;/SPAN&gt;Prop. 2012/13:1, bilaga 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft7"&gt;Regeringskansliet (2014). ”Ökad kunskap om kvinnors sjukskrivningar”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft7"&gt;Sandberg, Linn (2014). ”Män, kropp och hälsa”. I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och jämställdhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB (1997). &lt;/SPAN&gt;Välfärd och ojämlikhet i &lt;NOBR&gt;20-årsperspektiv&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;1975–1995&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; Stockholm: Statistiska Centralbyrån.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft7"&gt;SCB (2009a). ”S älvmord vanligast bland äldre män”. Pressmeddelande 8 december 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft7"&gt;SCB (2009b).”Dödsorsaksstatistik”, &lt;SPAN class="ft46"&gt;Välfärd 4/2009&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB (2013a). &lt;/SPAN&gt;Integration – en beskrivning av läget i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;Integration: rapport 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft7"&gt;SCB (2013b). ”Fyra av tio har psykiskt ansträngande jobb”. Pressmeddelande 2013:237&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft200"&gt;SCB (ULF/SILC). Undersökningar av levnadsförhållanden. SCB (YR). Yrkesregister&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft7"&gt;Socialstyrelsen (2009). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Folkhälsorapporten 2009&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft15"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2014:6 Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Socialstyrelsen (2011). &lt;/SPAN&gt;Ojämna villkor för hälsa och vård. Jämlikhetsperspektiv på hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOU 2000:41. &lt;/SPAN&gt;Välfärd, ofärd och ojämlikhet&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft205"&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;SOU 2011:35. &lt;/SPAN&gt;Bättre insatser vid missbruk och beroende. &lt;SPAN class="ft200"&gt;SOU 2013:2. &lt;/SPAN&gt;Patientlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOU 2013:44. &lt;/SPAN&gt;Ansvarsfull hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Statens folkhälsoinstitut (2011a) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Alkohol: Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft7"&gt;Statens folkhälsoinstitut (2011b). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Mäns sexualitet och reproduktiva hälsa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft7"&gt;Trafikanalys (2013). Pressmeddelande 12 april 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft7"&gt;Ungdomsstyrelsen (2013)._&lt;SPAN class="ft46"&gt;Unga och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;, Ungdomsstyrelsens skrifter 2013:4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft7"&gt;www.ki.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft42"&gt;Kapitel 9&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Brå (2013a). &lt;/SPAN&gt;Nationella trygghetsundersökningen 2012. Om utsatthet, trygghet och förtroende &lt;SPAN class="ft7"&gt;(Rapport 2013:1). Stockholm: Brottsföre- byggande rådet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Brå (2013b). &lt;/SPAN&gt;Brott bland ungdomar i årskurs nio. Resultat från Skol- undersökningen om brott åren &lt;NOBR&gt;1995–2011&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; Stockholm: Brottsförebyggande rådet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Chavez Perez, Inti (2014). ”Mäns sexualitet och &lt;NOBR&gt;hbt-personer”.&lt;/NOBR&gt; I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft44"&gt;Darvishpour, Mehrdad (2014). ”Jämställdhet, etnicitet och ”andra män” – ett intersektionellt perspektiv på förändringar av maskulinitet efter migration”. I SOU 2014:6, &lt;SPAN class="ft108"&gt;Män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft7"&gt;Estrada, F. (2006). “Trends in violence in Scandinavia according to different indicators”. &lt;SPAN class="ft46"&gt;British Journal of Criminology&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft31"&gt;Estrada, F. (2007). ”Ungdomsbrottslighetens utveckling, omfattning och struktur.” i Estrada, F. &amp; Flyghed, J. (red.) &lt;SPAN class="ft130"&gt;Den svenska ungdomsbrottsligheten&lt;/SPAN&gt;. Lund: Studentlitteratur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft31"&gt;Estrada, F. (2008). ”Våldet i dagens Sverige – vilka är förövarna och sammanhangen.” i &lt;SPAN class="ft130"&gt;Våld i välfärdsland&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv- och socialvetenskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft15"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1027 ft7"&gt;Estrada, F. (2010). ”Våld som ett (bra) samhällsproblem.”, &lt;SPAN class="ft46"&gt;Nordisk tidsskrift for Kriminalvidenskab.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;European Commission (2013). &lt;/SPAN&gt;The Role of Men in Gender Equality&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft46"&gt;– European strategies &amp; insights. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Luxembourg: Publications Office of the European Union.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Fernbrant, Cecilia (2013). &lt;/SPAN&gt;Violence against &lt;NOBR&gt;Foreign-Born&lt;/NOBR&gt; Women in Sweden. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Lund: Lunds universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Folkhälsoinstitutet (2013). &lt;/SPAN&gt;Nationella folkhälsoenkäten – Folkhälsa på lika villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft7"&gt;Gottzén, Lucas (2014). ”Män, våld och ämställdhet”. I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Granath, Sven (2013). &lt;/SPAN&gt;Gatuvåld i Stockholm city: seriebrottslighet, polisinblandning och brottsutveckling. en genomgång av polisanmälda ärenden &lt;NOBR&gt;2011-2012&lt;/NOBR&gt; och jämförelser med början av &lt;NOBR&gt;00-talet.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft41"&gt;Mölndal: Linnéuniversitetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Hammarén, N. (2008). &lt;/SPAN&gt;Förorten i huvudet. Unga män om kön och sexualitet i det nya Sverige&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm: Atlas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft7"&gt;Herz, Marcus &amp; Johansson, Thomas (2011). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Maskuliniteter: kritik, tendenser, trender. &lt;/SPAN&gt;Malmö: Liber.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft7"&gt;Holter, Ø. G. (2013). ”Masculinities, gender equality and violence.”, &lt;SPAN class="ft46"&gt;Masculinities and Social Change&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Jeffner, Stina (1997). &lt;/SPAN&gt;"Liksom våldtäkt, typ": om betydelsen av kön och heterosexualitet för ungdomars förståelse av våldtäkt. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Uppsala universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft7"&gt;Johansson, Thomas (2014). ”Män tycker, tänker och gör”. I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Jonsson, R. (2007). &lt;/SPAN&gt;Blatte betyder kompis. Om maskulinitet och språk i en högstadieskola. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Ordfront.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Kriminalvården (2013). &lt;/SPAN&gt;Tidigt debuterande beteendestörning: förekomst och betydelse bland &lt;NOBR&gt;vålds-och&lt;/NOBR&gt; sexualbrottsdömda. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Norrköping: Kriminalvården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft7"&gt;Lander, Ingrid, Pettersson, Tove och Tiby, Eva (red.) (2003).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft46"&gt;Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet: genusperspektiv inom svensk kriminologi. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Lund: Studentlitteratur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft41"&gt;Lundgren, E., Heimer, G., Westerstrand, J. &amp; Kalliokoski, &lt;NOBR&gt;A-M.&lt;/NOBR&gt; (2001&lt;SPAN class="ft77"&gt;). Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige – en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;omfångs-undersökning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt; &lt;/SPAN&gt;Umeå: Brottsoffermyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft15"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td136"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1021 ft7"&gt;Lövestad, Solveig &amp; Krantz, Gunilla (2012). ”Men’s and women’s exposure and perpetration of partner violence: an epidemiological study from Sweden”. Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft44"&gt;Män för Jämställdhet (MfJ) (2014). ”Etablerade verksamheter som idag arbetar med män och jämställdhet – en svensk kartläggning med internationell utblick” I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft108"&gt;Män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Regeringskansliet (2014). &lt;/SPAN&gt;En strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Regeringskansliet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft7"&gt;Rexvid, D. och Schlytter, A. (2012). ”Attitydförändringar hos unga män med hederskulturella värderingar.” i Karlsson, L. B. och Piuva, K. (red.) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Genusperspektiv i socialt arbete&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Natur &amp; Kultur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Sarnecki, Jerzy (2008). ”Våldet mot kvinnor är en del av ett större våld.”, &lt;SPAN class="ft46"&gt;Läkartidningen&lt;/SPAN&gt;, nr. 7, vol. 105.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOU 2005:66. &lt;/SPAN&gt;Makt att forma samhället och sitt eget liv: jämställdhetspolitiken mot nya mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Sveland, Maria (2013). &lt;/SPAN&gt;Hatet: en bok om antifeminism&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm: Leopard.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft7"&gt;Tiby, E. (2010). ”Upplevelser av utsatthet för hatbrott.” I &lt;SPAN class="ft46"&gt;Hon, hen, han. En analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Ungdomsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Uhnoo, S. (2011). &lt;/SPAN&gt;Våldets regler. Ungdomars tal om våld och bråk&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Göteborg: Daidalos.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Ungdomsstyrelsen (2013). &lt;/SPAN&gt;Unga och våld – en analys av maskulinitet och förebyggande verksamheter&lt;SPAN class="ft44"&gt;. Ungdomsstyrelsens skrifter 2013:1. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Wallinius, Märta (2012). &lt;/SPAN&gt;Aggressive antisocial behavior. Clinical, cognitive, and behavioral covariates o fits persictance&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Lund: Lunds universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft15"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft42"&gt;Kapitel 10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft7"&gt;Chavez Perez, Inti (2010). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Respekt, en sexbok för killar&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Alfabeta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft7"&gt;Chavez Perez, Inti (2014). ”Mäns sexualitet och &lt;NOBR&gt;hbt-personer”.&lt;/NOBR&gt; I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och jämställdhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft7"&gt;Dahl, Ulrika (2005). ”Scener ur ett äktenskap: ämställdhet och heteronormativitet.” i Don Kulick (red.) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Queersverige&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Natur och Kultur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft7"&gt;Herz, Marcus &amp; Johansson, Thomas (2011). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Maskuliniteter. Kritik, tendenser, trender. &lt;/SPAN&gt;Malmö: Liber förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Hill, Helena (2007). &lt;/SPAN&gt;Befria Mannen: Idéer om förtryck, frigörelse och förändring hos en svensk mansrörelse under 1970- och tidigt 1980- tal. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Umeå: H:ström.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft7"&gt;Johansson, Thomas (2014b). ”Män tycker, tänker och gör” I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft31"&gt;Pousette, Åke (2014). ”Kompetensen inom andrologi och tillgänglig- heten till andrologisk vård i Sverige 2013” I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft130"&gt;Män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Regeringen (2008). &lt;/SPAN&gt;Handlingsplan mot prostitution och människo- handel för sexuella ändamål. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Skr. 2007/08:167.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft8"&gt;Regeringen (2013). ”Uppdrag till Brottsförebyggande rådet om hot och kränkningar på internet”. Pressmeddelande 14 november&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Regeringskansliet (2014). &lt;/SPAN&gt;En strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Regeringskansliet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft44"&gt;Røthing, Åse &amp; Bang Svendsen, Stine Helena (2011). &lt;SPAN class="ft108"&gt;Sex och samlevnad – perspektiv på undervisning&lt;/SPAN&gt;. Lund: Studentlitteratur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft7"&gt;Sandberg, Linn (2014). ”Män, kropp och hälsa.” I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och jämställdhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft7"&gt;Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut (2013). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2013&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOU 2010:49. &lt;/SPAN&gt;Förbud mot köp av sexuell tjänst – En utvärdering &lt;NOBR&gt;1999-2008.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft7"&gt;Statens folkhälsoinstitut (2009). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Dopingen i Sverige – en inventering av utbredning, konsekvenser och åtgärder&lt;/SPAN&gt;. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft15"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td136"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1036 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Statens folkhälsoinstitut (2011). &lt;/SPAN&gt;Mäns sexualitet och reproduktiv hälsa: en kunskapsöversikt. &lt;SPAN class="ft44"&gt;Östersund: Statens folkhälsoinstitut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft7"&gt;Statens folkhälsoinstitut (2012). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Sex, hälsa och välbefinnande. &lt;/SPAN&gt;Östersund: Statens folkhälsoinstitut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft7"&gt;Sörberg, &lt;NOBR&gt;Anna-Maria&lt;/NOBR&gt; (2009). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Det sjuka&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Bokförlaget Atlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Ungdomsstyrelsen (2012). &lt;/SPAN&gt;Utsatt. Unga, sex och internet&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft42"&gt;Kapitel 11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft7"&gt;Demker, Marie (2011). ”Positiv attityd till invandring trots mobili- sering av invandrarmotstånd.” i Weibull, Lennart, Oscarsson,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft7"&gt;Henrik och Bergström, Annika (red.) &lt;SPAN class="ft46"&gt;I framtidens skugga. Fyrtiotvå kapitel om politik, medier och samhälle&lt;/SPAN&gt;. &lt;NOBR&gt;SOM-undersökningen&lt;/NOBR&gt; 2011. &lt;NOBR&gt;SOM-rapport&lt;/NOBR&gt; nr 56.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft41"&gt;European Institute for Gender Equality (EIGE) (2012). &lt;SPAN class="ft77"&gt;The involve- ment of men in gender equality initiatives in the European Union&lt;/SPAN&gt;. Luxembourg: Publication Office of the European Union.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft7"&gt;Fangen, Katrine (2001). &lt;SPAN class="ft46"&gt;En bok om nynazister&lt;/SPAN&gt;. Oslo: Universitets- förlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft7"&gt;Forum för levande historia (FLH) (2011). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Antisemitism och islamo- fobi – utredning, orsaker och preventivt arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft7"&gt;Forum för levande historia (FLH) (2012) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Toleransens intoleranta bak- sida. 18 svenska ungdomars verklighet. &lt;/SPAN&gt;Skrift 14:2012. (Ann Runfors).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Herz, Marcus och Johansson, Thomas (2011). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Maskuliniteter. Kritik, tendenser, trender. &lt;/SPAN&gt;Malmö: Liber förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft7"&gt;Holter, Øystein Gullvåg, Svare, Helge och Egeland, Cathrine (2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft46"&gt;Gender equality and quality of life. A Norwegian perspective&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Oslo: NIKK.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft7"&gt;Jalmert, Lars (1984). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Den svenske mannen&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Tidens förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft7"&gt;Johansson, &lt;NOBR&gt;Anna-Karin&lt;/NOBR&gt; (2008). ”Hälsa bland män i glesbygds- kommuner.”, &lt;SPAN class="ft46"&gt;Socialmedicinsk tidskrift&lt;/SPAN&gt;, vol. 85, nummer 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Johansson, Thomas (2007). &lt;/SPAN&gt;The transformation of sexuality.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft7"&gt;Harmondsworth: Ashgate.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft15"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1027 ft7"&gt;Johansson, Thomas (2014). ”Män tycker, tänker och gör”. I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft7"&gt;Järvklo, Niclas (2010). ”Kränkta män.”, &lt;SPAN class="ft46"&gt;Expo&lt;/SPAN&gt;, 2010/3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft7"&gt;Oskarson, Maria (1996). ”Politisering av ämställdheten.” i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft7"&gt;Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) (1996) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Mitt i 90- talet&lt;/SPAN&gt;. &lt;NOBR&gt;SOM-rapport&lt;/NOBR&gt; 16. &lt;NOBR&gt;SOM-institutet.&lt;/NOBR&gt; Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft33"&gt;Oskarson, Maria och Rohdén, Helena (2002). ”Könsskillnader i politiken – mönstren består.” I Holmberg&lt;SPAN class="ft52"&gt;, &lt;/SPAN&gt;S. och Weibull, L. (red.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft46"&gt;Det våras för politiken. &lt;NOBR&gt;SOM-rapport&lt;/NOBR&gt; 30&lt;SPAN class="ft7"&gt;. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOM-institutet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; Göteborgs universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;St.meld. nr. 8 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;(2008-2009).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; &lt;/SPAN&gt;Om menn, mansroller och likestilling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft7"&gt;Tillrådning från Barne- og likestillingsdepartementet av 12. desember 2008. Oslo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft7"&gt;Statistiska centralbyrån (SCB) (2011). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Åttapartivalet 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;TNS/SIFO (2010). &lt;/SPAN&gt;Segmentering rörande uppfattningar om jäm- ställdhet mellan män och kvinnor. &lt;SPAN class="ft31"&gt;Integrations- och jämställd- hetsdepartementet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Tollin, Katharina (2011). &lt;/SPAN&gt;Sida vid sida. En studie av jämställdhetens genealogi &lt;NOBR&gt;1971–2006&lt;SPAN class="ft41"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt; Stockholm: Atlas förlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft7"&gt;Ungdomsstyrelsen (2013a). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Unga med attityd 2013&lt;/SPAN&gt;. Ungdomsstyrelsens skrifter 2013:3. Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Ungdomsstyrelsen (2013b). &lt;/SPAN&gt;Fokus 13. Unga och jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft7"&gt;Ungdomsstyrelsens skrifter 2013:4. Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Wetterberg, Tomas (2002). &lt;/SPAN&gt;Vill man ha jämställdhet? Slutrapport för projektet Män och jämställdhet. &lt;SPAN class="ft44"&gt;Stockholm: Regeringskansliet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft42"&gt;Kapitel 12&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;EIGE (2012). &lt;/SPAN&gt;The Involvement of Men in Gender Equality Initiatives in the European Union. Study Report. &lt;SPAN class="ft7"&gt;European Institute for Gender Equality. Luxembourg: Publications Office of the European Union.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;European Commission (2013). &lt;/SPAN&gt;The Role of Men in Gender Equality&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft46"&gt;– European strategies &amp; insights. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Luxembourg: Publications Office of the European Union.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft7"&gt;Ju 2012:05. ”Nationell samordnare mot våld i nära relationer.”, dir. 2012:38.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft15"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td136"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1044 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Kugelberg (2004). &lt;/SPAN&gt;Jämställdhetsideal och könsdiskriminering – unga människor möter arbetslivet&lt;SPAN class="ft44"&gt;. Stockholm: Arbetsmarknadsstyrelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft31"&gt;Mellström, Ulf; Hearn, Jeff och Pringle, Keith (2014). ”Översikt kring svensk, nordisk och internationell maskulinitetsforskning.” I SOU 2014:6, &lt;SPAN class="ft130"&gt;Män och jämställdhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft44"&gt;Män för Jämställdhet (MfJ) (2014). ”Etablerade verksamheter som idag arbetar med män och jämställdhet – en svensk kartläggning med internationell utblick.” I SOU 2014:6 &lt;SPAN class="ft108"&gt;Män och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft42"&gt;Kapitel 13&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Ds 2013:19. &lt;/SPAN&gt;Svenska framtidsutmaningar: slutrapport från regeringens framtidskommission. &lt;SPAN class="ft7"&gt;(2013). Stockholm: Statsrådsberedningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft7"&gt;European Women’s Lobby, (2012). &lt;SPAN class="ft46"&gt;The price of austerity: The impact on women’s rights and gender equality in Europe&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Jernelöv, Arne, (2010). &lt;/SPAN&gt;Amazonia – den framtida värld där kvinnorna styr. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Institutet för framtidsstudier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Mudde, Cas (2007). &lt;/SPAN&gt;Populist Radical Right Parties in Europe&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Cambridge: Cambridge University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Rosin, Hanna, (2013). &lt;/SPAN&gt;Mannens undergång – i kvinnans tidsålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Stockholm: Norstedts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft7"&gt;Rothstein, Bo (2013). ”Utmaning: de som inte har, inte älskar och inte är.” I Strömbäck, Jesper (red.) (2013). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Framtidsutmaningar: det nya Sverige&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: 8tto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft8"&gt;Yazdanpanah, Soheyla (2013). ”Den ojämlika jämställdheten: om arbetarkvinnors minskade möjlighet till jämställdhet i Sverige.” i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft46"&gt;Den feministiska utmaningen: mot en jämställd arbetsmarknad&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm: Premiss.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft15"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;P class="p1047 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft6"&gt;Kommittédirektiv 2012:97&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft42"&gt;Män och jämställdhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft7"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft10"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft7"&gt;En särskild utredare ska kartlägga och analysera frågor som rör män och jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft7"&gt;Utredaren ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;beskriva och analysera mäns livssituation i förhållande till kvin- nors i dagens Sverige och hur den har förändrats under senare år,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;beskriva och analysera hur män förhåller sig till jämställdhet och hur mäns livsvillkor kan påverkas av bristande jämställdhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;redovisa verksamheter som i dag arbetar med män och jäm- ställdhet och som bedrivs av organisationer, myndigheter m.fl. som hanterar frågor om pojkar och män, exempelvis killgrupper och pappagrupper,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;redovisa en översikt över relevant forskning om mäns livssitua- tion, förhållningssätt till jämställdhet och ansvarstagande när det gäller föräldraskap, obetalt hemarbete och anhörigomsorg, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;på lämpligt sätt sprida den kunskap som sammanställs och upp- muntra till dialog om de frågor som berörs i uppdraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft7"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft15"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft10"&gt;Män och jämställdhetspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft7"&gt;År 1980 initierade den dåvarande regeringens jämställdhets- kommitté en kartläggning kring mäns roll i jämställdhetsarbetet. Resultatet av denna kartläggning publicerades i rapporten Om svenska män – fostran, ideal och vardagsliv (Ds A 1983:2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;Därefter tillsattes en idégrupp – Arbetsgruppen om mansrollen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft8"&gt;– som mellan 1985 och 1992 publicerade 14 rapporter om män. Arbetsgruppen gav 1985 ut rapporten Mannen i förändring – Idéprogram från arbetsgruppen om mansrollen (Arbetsmarknads- departementet 1985). I rapporten ingår en sammanställning över förslag på åtgärder för att engagera män i jämställdhetsarbetet. Även studien Den svenske mannen initierades av arbetsgruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;En av slutsatserna av detta arbete var att många män tror på och står upp för jämställdhet men misslyckas med att omsätta sina ideal i praktiken, vilket myntade uttrycket &lt;NOBR&gt;”i-princip-mannen”.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;År 1992 tillsatte regeringen ännu en arbetsgrupp om mansfrågor med uppgift att arbeta med inriktning på mäns föräldraskap. Upp- draget var att verka för att fler män skulle ta ut föräldraledighet, undersöka hindren för detta och ge förslag till åtgärder för att mäns uttag av föräldrapenning skulle öka. År 1995 lämnade arbets- gruppen rapporten Pappagruppens slutrapport (Ds 1995:2) som innehöll en vision om den närvarande pappan och ett antal förslag på åtgärder för att påverka pappor att i större utsträckning vara hemma med sina barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Åren &lt;NOBR&gt;1999–2001&lt;/NOBR&gt; genomfördes på regeringens uppdrag projektet Män och jämställdhet. Slutrapporten Vill man ha jämställdhet? publicerades 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;På regeringens uppdrag genomförde TNS SIFO AB år 2010 en undersökning av attityder till jämställdhet. Resultatet visar att en stor majoritet av såväl kvinnor som män anser att jämställdhet är viktigt. Undersökningen visar att även män någon gång känt sig missgynnade på grund av kön, dock i mindre utsträckning än kvinnor. Både män och kvinnor anser i hög utsträckning att män har mycket att vinna på att samhället blir mer jämställt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft41"&gt;Frågor om män och jämställdhet har alltmer uppmärksammats i det internationella jämställdhetsarbetet, inklusive inom ramen för utvecklingspolitiken och det internationella utvecklingssamarbetet. En omfattande undersökning om män och jämställdhet har pre- senterats i Norge (St.meld. nummer 8, &lt;NOBR&gt;2008–2009,&lt;/NOBR&gt; Om menn,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft15"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft33"&gt;mannsroller og likestilling). Även i andra nordiska länder har initiativ tagits för att särskilt lyfta fram frågor om män och jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Inom EU uppmärksammas mäns roll i jämställdhetsarbetet i den Europeiska kommissionens strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män &lt;NOBR&gt;2010–2015&lt;/NOBR&gt; (KOM [2010] 491 slutlig). Inom FN:s eko- nomiska och sociala råd (Economic and Social Council, ECOSOC) har mäns och pojkars roll i och delat ansvar för jämställdhetsarbetet lyfts fram i årliga uppföljningar av Pekingplattformen och Kvinno- kommissionens policybeslut om gemensamma slutsatser 2004 och 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft7"&gt;I den svenska jämställdhetspolitiken är frågor om att bekämpa mäns våld mot kvinnor ett prioriterat område. Regeringen har bl.a. tagit initiativ till att utveckla kvaliteten i insatser för de män som utsätter kvinnor för våld. I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och våld i samkönade relationer (skr. 2007/08:39) redovisas åtgär- der för att t.ex. utveckla socialtjänstens arbete med våldsutövande män och satsning på verksamheter inom Kriminalvården riktade till våldsamma män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;När det gäller mäns våld mot kvinnor finns det dock få förebyg- gande insatser som riktas till män och pojkar. Det saknas också kunskap om våldets koppling till föreställningar om maskulinitet och om hur våld och våldsutsatthet påverkar pojkars och unga mäns livsvillkor. Ungdomsstyrelsen fick därför i mars 2011 i upp- drag att genomföra en studie som ska analysera pojkars och unga mäns attityder och värderingar kring jämställdhet, maskulinitet och våld. I uppdraget ingår också att beskriva pojkars och unga mäns utsatthet för, och användning av, olika typer av våld (U2011/2232/UC). Studien ska redovisas den 1 februari 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Behov av en utredning om män och jämställdhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft7"&gt;I skrivelsen En jämställd arbetsmarknad (skr. 2008/09:198) fram- håller regeringen att jämställdhet rör både kvinnor och män, men att män sällan är i fokus i det jämställdhetspolitiska arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft44"&gt;Regeringen aviserade i skrivelsen att den avser att inrätta en arbetsgrupp med uppdrag att analysera och lämna förslag i frågor som rör män och jämställdhet, bl.a. med inriktning på arbetsmark- naden. Regeringen beslutade i oktober 2011 att bemyndiga chefen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft15"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;för Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en särskild delega- tion för jämställdhet i arbetslivet (dir. 2011:80).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Det är regeringens bedömning att en fördjupad analys även av frågor som rör män och jämställdhet i ett bredare perspektiv kan utgöra ett viktigt kunskapsunderlag i arbetet med att utveckla jäm- ställdhetspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft46"&gt;Normer om kvinnligt och manligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft7"&gt;Sverige har i många avseenden kommit långt när det gäller jäm- ställdhet. Samtidigt lever normer för vad som betraktas som kvinn- ligt respektive manligt kvar, vilket till viss del kan innebära att flickors och kvinnors samt pojkars och mäns liv och valmöjligheter begränsas. Normerna är inte alltid så uttalade men kan bli tydligare när någon bryter mot dem. Såväl pojkar och män som flickor och kvinnor kan möta motstånd hos omgivningen om de bryter mot samhällets normer för ”manlighet” och ”kvinnlighet”. Även homo- fobi begränsar ungdomars möjligheter att överskrida traditionella könsnormer, särskilt för pojkar. I betänkandet Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveck- ling i skolan (SOU 2010:99) konstateras att det är svårare för en pojke eller en man att överskrida normen för hur det egna könet förväntas uppträda, än för en flicka eller en kvinna att överskrida kvinnliga könsnormer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft46"&gt;Män har lägre sjuklighet men högre dödlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Pojkar och män rapporterar i mindre utsträckning än flickor och kvinnor nedsatt psykiskt välbefinnande som oro, ångest och sömn- besvär. Män söker inte heller läkare lika ofta och de är också mindre sjukskrivna än kvinnor. Män som grupp har lägre sjuklighet än kvinnor men högre dödlighet, främst i åldersgruppen 15?24 år. Detta kan till stor del förklaras av att fler pojkar och unga män råkar ut för olycksfall och att fler unga män än unga kvinnor begår självmord. Medellivslängden är kortare för män än för kvinnor. Återstående medellivslängd vid födseln är 83,7 år för kvinnor och 79,8 för män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Många av de hälsorelaterade skillnaderna mellan könen beror enligt forskare på beteende, livsstil och levnadsvillkor. Kvinnor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft15"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft33"&gt;tenderar att uppsöka vård tidigare än män och endast cirka 15 pro- cent av dem som besöker ungdomsmottagningar är unga män. I Sverige finns det i dag cirka 50 tjejjourer men få ideella verksam- heter som på liknande sätt vänder sig till pojkar som far illa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;Risken att utsättas för misshandel på allmän plats är betydligt större för män än för kvinnor. Män är även överrepresenterade i statistik som gäller självmord, olyckor, missbruk och kriminalitet. Vidare har män ofta svagare sociala nätverk än kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft46"&gt;Pojkar har sämre betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft7"&gt;Pojkar har i genomsnitt sämre betyg än flickor. De har tio procent lägre meritvärdespoäng i grundskolan och skillnaden i kurspoäng från gymnasieskolan är lika stor. I grundskolan hade pojkar 2008 lägre betyg än flickor i alla ämnen utom idrott och hälsa, och i gymnasieskolan är bilden liknande. Könsskillnaden i betyg gäller för riket som helhet och oavsett elevernas socioekonomiska bak- grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Männens utbildningsnivå är i genomsnitt lägre än kvinnornas. En klart lägre andel män än kvinnor har eftergymnasial utbildning. Sedan 1990 har andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning trendmässigt ökat snabbare än andelen för män. Av dem som tog examen i högskolan läsåret 2008/09 var 65 procent kvinnor, att jämföra med 60 procent för tio år sedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft41"&gt;Ett av de ämnen där flickors och pojkars genomsnittliga betyg skiljer sig mest åt är svenska. Den senaste &lt;NOBR&gt;PISA-undersökningen&lt;/NOBR&gt; i läsförståelse, genomförd 2009, visar att pojkar presterar sämre än flickor i alla deltagande länder men skillnaden mellan pojkar och flickor i Sverige är större än &lt;NOBR&gt;OECD-genomsnittet.&lt;/NOBR&gt; I den senaste kunskapsmätningen i matematik, utifrån det nationella ämnespro- vet i årskurs nio, uppnådde dock pojkarna i något högre utsträck- ning målen än vad flickorna gjorde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft46"&gt;Män har mindre kontakt med sina barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft44"&gt;Fördelningen av tid mellan betalt och obetalt arbete ser olika ut för kvinnor och män. Enligt SCB:s &lt;NOBR&gt;tidsanvändnings-undersökning&lt;/NOBR&gt; (2010/11) ägnar kvinnor mer tid åt obetalt hemarbete än män som i stället ägnar mer tid åt betalt förvärvsarbete. Män förvärvsarbetar i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft15"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;genomsnitt fler timmar per vecka än kvinnor, vilket bl.a. beror på att många kvinnor arbetar deltid. Skillnaderna mellan kvinnors och mäns tidsanvändning minskar emellertid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Fädernas andel av dagar med föräldrapenning har långsamt men stadigt ökat. År 2000 använde män 12 procent av dagarna och kvinnor 88 procent. År 2011 var motsvarande andelar 24 procent för män och 76 procent för kvinnor. Trots denna utveckling är pappor således föräldralediga i väsentligt mindre utsträckning än mammor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Pappor som varit mer föräldralediga och ägnat mer tid åt barnen har efter en separation större möjlighet att upprätthålla kontakten med sina barn. Efter en skilsmässa har barnen generellt sett mindre kontakter med fadern än med modern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Män tar också ett mindre ansvar för omsorgen av anhöriga jämfört med kvinnor. Det vanligaste är att hustrur och döttrar ger stöd, omsorg eller vård till en närstående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft46"&gt;Mer kunskap behövs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Jämställdhet mellan kvinnor och män handlar primärt om att riva hinder och vidga individernas möjligheter, vilket innebär ett ökat livsutrymme för såväl kvinnor som män. Jämställdhetspolitiken syftar till att varje kvinna och varje man ska ges förutsättningar att växa utan att könsstereotypa föreställningar begränsar dem och till att ifrågasätta strukturer och normer som håller människor tillbaka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;De framgångar jämställdhetssträvandena vunnit under senare decennier har i hög grad förändrat kvinnors livssituation. Vi vet emellertid inte tillräckligt om hur ökad jämställdhet när det gäller utbildning och föräldraskap har påverkat mäns livssituation eller hur bristande jämställdhet påverkar män. Hur möter män de för- ändringar som skett inom utbildning och familjeliv? Hur hanterar män livskriser som kan orsakas av exempelvis skilsmässor eller vårdnadstvister? Hur skiljer sig mäns liv från kvinnors när det gäller t.ex. förväntningar, normer och sociala nätverk?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Det är också angeläget att få mer kunskap om sådana verksam- heter som i dag bedrivs av organisationer och myndigheter med inriktning på frågor om män och jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft15"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft8"&gt;En särskild utredare ges i uppdrag att kartlägga och analysera frågor som rör män och jämställdhet i syfte att skapa ett kunskaps- underlag i arbetet med att utveckla jämställdhetspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Mot bakgrund av att frågor om mäns våld mot kvinnor i så hög grad uppmärksammas inom jämställdhetspolitiken bör utredarens fokus riktas mot andra aspekter och frågeställningar som rör män och jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Regeringen beslutade i oktober 2011 att bemyndiga chefen för Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en särskild delegation för jämställdhet i arbetslivet (dir. 2011:80). Utredaren ska därför inte behandla frågor som omfattas av delegationens uppdrag. I utredarens uppdrag ingår det inte heller att lämna förslag till åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft7"&gt;Utredaren ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;beskriva och analysera mäns livssituation i förhållande till kvin- nors i dagens Sverige och hur den har förändrats under senare år,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;beskriva och analysera hur män förhåller sig till jämställdhet och hur mäns livsvillkor kan påverkas av bristande jämställdhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;redovisa verksamheter som i dag arbetar med män och jämställdhet och som bedrivs av organisationer, myndigheter m.fl. som hanterar frågor om pojkar och män, exempelvis kill- grupper och pappagrupper,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;redovisa en översikt över relevant forskning om mäns livssitua- tion, förhållningssätt till jämställdhet och ansvarstagande när det gäller föräldraskap, obetalt hemarbete och anhörigomsorg, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;på lämpligt sätt sprida den kunskap som sammanställs och upp- muntra till dialog om de frågor som berörs i uppdraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft10"&gt;Arbetets bedrivande och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft7"&gt;Utredaren ska inhämta synpunkter från myndigheter, organisa- tioner och andra aktörer som arbetar med frågor som rör män och jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft44"&gt;Utredaren ska hålla sig informerad om och beakta relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet och utredningsväsendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft15"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1062 ft7"&gt;Det står utredaren fritt att lämna delrapporter före utgången av uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft7"&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft15"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;P class="p1047 ft16"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft6"&gt;Kommittédirektiv 2013:50&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft42"&gt;Tilläggsdirektiv till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft42"&gt;Utredningen om män och jämställdhet (U 2012:10)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft7"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 18 april 2013&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft10"&gt;Förlängd tid för uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft7"&gt;Regeringen beslutade den 27 september 2012 kommittédirektiv om frågor som rör män och jämställdhet (dir. 2012:97). Enligt utred- ningens direktiv skulle uppdraget redovisas senast den 1 november 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft7"&gt;Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 31 januari 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft7"&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft15"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;P class="p1070 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft6"&gt;Maskuliniteter i förändring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft42"&gt;Thomas Johansson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1072 ft215"&gt;Thomas Johansson är professor i pedagogik, med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap. Han har en bakgrund som psykolog och psykoterapeut. Johansson har sedan &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; början forskat om ungdomskultur och ungdomars vardagsliv. Han är också en av pionjärerna kring kritisk mansforskning i Sverige. Han arbetar för närvarande med att bygga upp en forskargrupp kring frågor om ungdomar, segregation och det nya Sverige. Nyligen fick Johansson medel från Riksbankens jubileumsfond för att bygga upp ett nätverk mellan Sverige, Norge, Danmark och Storbritannien för att forska om marginaliserad maskulinitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft15"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td138"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p1074 ft23"&gt;&lt;A href="#page_329"&gt;Maskuliniteter i förändring ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;&lt;A href="#page_329"&gt;347&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td138"&gt;&lt;P class="p1074 ft7"&gt;&lt;A href="#page_331"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_331"&gt;Män och jämställdhet .............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_331"&gt;349&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td138"&gt;&lt;P class="p1074 ft7"&gt;&lt;A href="#page_332"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_332"&gt;Från en- till tvåförsörjarkontrakt ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_332"&gt;350&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td138"&gt;&lt;P class="p1074 ft7"&gt;&lt;A href="#page_335"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_335"&gt;Män och maskulinitetsnormer i historien.............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_335"&gt;353&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td138"&gt;&lt;P class="p1074 ft7"&gt;&lt;A href="#page_339"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_339"&gt;Mansrörelser ...........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_339"&gt;357&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td138"&gt;&lt;P class="p1074 ft7"&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;Modernitet, familjeliv och maskulinitet................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;361&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td138"&gt;&lt;P class="p1074 ft7"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;Ny manlighet ..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;367&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td138"&gt;&lt;P class="p1074 ft7"&gt;&lt;A href="#page_352"&gt;7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_352"&gt;Mediebilder .............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_352"&gt;370&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td138"&gt;&lt;P class="p1074 ft7"&gt;&lt;A href="#page_356"&gt;8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_356"&gt;Trender, tendenser, kritik ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_356"&gt;374&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td138"&gt;&lt;P class="p1074 ft7"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;Konklusioner ..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;377&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr49 td28"&gt;&lt;P class="p1074 ft12"&gt;&lt;A href="#page_361"&gt;Referenser ........................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_361"&gt;379&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1075 ft15"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft42"&gt;1 Män och jämställdhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft13"&gt;Män och kvinnor kan och bör alliera sig i arbetet och kampen för att påverka och motverka de orättvisor som ofta har gjort dem till fiender (Kimmel och Mosmiller 1992:477).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft7"&gt;Tanken att vi kan vetenskapligt undersöka och kritiskt reflektera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;över hur män ”gör” maskulinitet och iscensätter olika former av maktmönster- och hierarkier i samhället är ett relativt nytt fenomen. Mycket av det som utgör rötterna till dagens diskussion om genus och maskulinitet, kritiska studier av män och manlighet, sociala rörelser bland män och självkritiska förhållningssätt till manlighet kan dateras till 1960- och &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; Parallellt med framväxten av en andra våg inom feminismen, växer det också fram rudimentära former av ”mansrörelser” och en akademisk diskussion om män och manlighet. Vissa rörelser bland män har klara feministiska förtecken, men detta gäller långt ifrån alla. Mer vanligt är att sådana sociala rörelser står i ett motsatsförhållande till feminismen och kvinnorörelser. Det är dock möjligt att spåra tidiga former av jämställdhetsarbete bland män, och förekomsten av starka allianser mellan män och kvinnor i kampen för ett rättvist samhälle (Kimmel och Mossmiller 1992). Om vi ska försöka greppa det som händer i dag inom forskning och politik, är det därför centralt att lyfta fram och fokusera den historiska omvandlingsprocess, där olika former av sociala rörelser, politiska diskussioner, reformer och forskning har samverkat för att skapa en plattform som vi i dag kan använda för att tänka om genus, sexualitet och politik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft33"&gt;Inledningsvis diskuteras övergången från en enförsörjar- till en tvåförsörjarmodell. Därefter presenteras och diskuteras den historiska forskningen om manlighet/maskulinitet. Sedan följer ett avsnitt om olika mansrörelser och dessa rörelsers relation till feminism, genus- frågor i stort och till jämställdhetsarbetet. Det följande avsnittet ägnas åt den diskussion om familjeliv i förändring och genus som förs under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Sedan fokuseras diskussionen om ny manlig- het. Ska vi se de förändringar som äger rum som små rörelser på ytan eller som mer radikala samhällsförändringar? Innan kapitlet avslutas ägnas en sektion åt samtida svenska mediebilder av manlig- het. Det är förmodligen i skärningspunkten mellan populära bilder och offentliga debatter och forskningen som vi utvecklar många av våra föreställningar om dagens situation och som vardagsbilden av jämställdhet/kön växer fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft15"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1079 ft42"&gt;2 Från en- till tvåförsörjarkontrakt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft7"&gt;Om vi ska förstå det ökade fokus och intresse för ”mansfrågor” på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; i Sverige och i Norden, är det viktigt att titta närmare på länkarna mellan politik, jämställdhet och feminism. Retoriken om ett nytt faderskap och mer jämställda familjer har sina rötter i &lt;NOBR&gt;1930-talets&lt;/NOBR&gt; politiska diskussioner, inte minst i makarna Myrdals &lt;SPAN class="ft46"&gt;Kris i befolkningsfrågan &lt;/SPAN&gt;(1934), där ett förändrat föräldraskap sågs som en central del och som en hörnsten i det svenska välfärdsbygget. Men samtidigt var svensk familjepolitik ända fram till slutet av &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; helt inriktad på att stötta och kontrollera mödrar. Enförsörjar- modellen var länge stark i Sverige, även om andelen yrkesverksamma kvinnor under tidigt &lt;NOBR&gt;1900-tal&lt;/NOBR&gt; var ganska hög. Enligt Rydström och Tjeder (2009) är statistiken från &lt;NOBR&gt;1920-talet&lt;/NOBR&gt; missvisande, då endast de kvinnor som hade uppgett att de hade ett yrke räknades. Det vanligaste kvinnoyrket under första halvan av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; var för övrigt hembiträdet. Under tidigt &lt;NOBR&gt;1900-tal&lt;/NOBR&gt; hindrades kvinnor effektivt från att delta mer aktivt i offentlighet, politik, arbetsliv och konsumtion. Detta ändrades sedan successivt, inte minst genom det stora behovet av arbetskraft under kriget och en begynnande välfärdspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft7"&gt;Efter kriget tvingades kvinnorna återigen bort från arbetsmark- naden. &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; blev hemmafruns stora decennium (Rydberg och Tjeder 2009). Den officiella politiken byggde på att kvinnor tog ansvar för hem och barn, medan männen arbetade och försörjde familjen. Barnomsorgen var ännu inte utbyggd, och kvinnor för- väntades att ta hand om sina familjer. Denna tid utmärktes av tradi- tionella värderingar och ett värnande om en heterosexuell livsstil. Homofobin var stark på &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; och ett antal homosexskandaler blossade upp, där det talades om homosexuella konspirationer och om hur homosexualitet utgjorde ett hot mot ungdomen. I mitten av &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; bildades RFSL, men det skulle dröja innan föreningen fick en betydelse för politiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft44"&gt;&lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; utgjorde återigen en brytpunkt. Det gamla samhällets värderingar ifrågasattes och man kan iaktta en tydlig generations- växling. Politiska grupperingar kämpade för att införa ett tvåför- sörjarkontrakt, där både män och kvinnor skulle ha en självklar plats på arbetsmarknaden. Detta påverkade i sin tur diskussionen om familj och barnomsorg. &lt;NOBR&gt;1960-talets&lt;/NOBR&gt; könsrollsdebatt, sexuella frigörelse och utbyggnad av välfärdsstaten utgjorde viktiga förutsättningar för &lt;NOBR&gt;1970-talets&lt;/NOBR&gt; övergång till ett nytt könskontrakt. Detta arbete förde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft15"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;också fram till den nya föräldraförsäkringen 1974, som utgjorde en viktig del av skiftet mot mer jämställda könsroller och familjer. Reformen utmanar de traditionella gränserna mellan kvinnligt och manligt, samt privat och offentligt. Men de första siffrorna över mäns utnyttjande av denna försäkring och möjlighet visade att endast 2,4 procent av de ersättningsberättigade männen hade använt föräldraförsäkringen (Klinth och Johansson 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft44"&gt;Olof Palme höll ett berömt tal om mannens emancipation 1970, där fokus riktas mot hur män ska kunna bli mer involverade i jäm- ställdhetsarbetet är på många sätt typisk för &lt;NOBR&gt;1970-talets&lt;/NOBR&gt; diskus- sioner om könsroller, där vi kan se en tydlig &lt;SPAN class="ft108"&gt;vändning mot mannen&lt;/SPAN&gt;. När FN:s kvinnoår ska uppmärksammas 1975 publiceras intervju- boken &lt;SPAN class="ft108"&gt;Rätten att vara människa&lt;/SPAN&gt;, där Marit Paulsen med flera pläderar för en politik som på allvar speglar frågan om mäns rätt till föräldraskap. Fokus riktas mot destruktiva mansroller och boken uttrycker en uttalad vilja att frigöra mannen från samhälleligt för- tryck. Boken mötte en hel del kritik av feminister som menade att man överdrev mannens roll som offer för strukturer (Klinth och Johansson 2010). De teoretiska perspektiv som tillämpades under denna tid, till exempel könsrollsteorin, gjorde det svårt att gå utan- för ganska stereotypa uppfattningar av ”det manliga” respektive ”det kvinnliga”. Detta teoretiska perspektiv har i dag visserligen ersatts av andra teorier, men samtidigt tenderar denna typ av essentiella beskrivningar av kön/genus att återkomma och att återanvändas i debatter och även forskning. &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; utgjorde på många sätt ett slags institutionalisering av frågor kring jämställdhet, makt och kön. Arbetsmarknadsfrågorna prioriterades och man arbetade bland annat med att försöka få in kvinnor i mansdominerade yrken och tvärtom (Rydberg och Tjeder 2009). Det skedde också en akademisering av kvinnoforskningen. Första numret av &lt;SPAN class="ft108"&gt;Kvinnovetenskaplig tidskrift&lt;/SPAN&gt;, som fick en stor betydelse för de vetenskapliga diskussionerna om jämställdhet och kön, gavs ut 1980.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft44"&gt;Historiskt har diskussionen om genus och jämställdhet handlat om relationen och maktbalansen mellan män och kvinnor. De teo- retiska modeller som använts har ofta lett till relativt entydiga och stereotypa bilder av mäns över- och kvinnors underordning. Den tredje vågens feminism och politiska och sociala förändringar under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; satte en ny agenda för diskussionerna om genus och makt. Mäns maktposition har sedan dess i allt större utsträckning proble- matiserats och den akademiska begreppsapparaten har också blivit mer dynamisk och utvecklad. Hegemonisk maskulinitet tolkas i dag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft15"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1085 ft7"&gt;inte enbart som uttryck för en hierarkisk ordning, utan som en rör- lig, delvis öppen och föränderlig historisk formation (Connell 1995, Johansson och Ottemo 2013). Dessutom tar sig denna formation olika uttryck på global, nationell och lokal nivå. Om vi ska förstå hur manlighet konstrueras i dag måste vi även ta hänsyn till inter- sektioner mellan klass, genus, ålder, etnicitet och andra faktorer som bidrar till att ge en mer komplex bild av hur genus formas i vårt samhälle. Slutligen måste vi också väga in diskussionen om &lt;SPAN class="ft46"&gt;heteronormativitet &lt;/SPAN&gt;och HBTQ frågor i våra reflektioner och ana- lyser av genus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft8"&gt;Från &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; fram till i dag har diskussionen om jämställdhet rört sig från att betona könsskillnader och diskriminering, till att diskutera olika former av multipel diskriminering. På så sätt för- skjuts fokus från frågor om mäns och kvinnors villkor och rättig- heter – och ett könsrollsperspektiv – till hur mer komplexa och multipla former av förtryck gestaltas. Detta innebär också ett ifrågasättande av alltför starkt fokus på den heterosexuella och vita kärnfamiljen. Andra typer av diskriminering, till exempel sexuell och etnisk, blir därmed allt mer centrala i den politiska debatten (Blomberg och Niskanen 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft8"&gt;De sociala, kulturella och ekonomiska förändringar som präglar dagens Europa erbjuder oss ett antal utmaningar och nya möjlig- heter att tänka kring och studera genusmönster. Det europeiska samarbetet sätter ett antal frågor, som till exempel mäns våld mot kvinnor, faderskap, rasism, utbildning, intimitet och sexualitet, på agendan (Hearn och Pringle 2006). I dessa sammanhang handlar det ofta om ”män som problem”, som utövare av våld, som aktiva rasister och bromsklossar för jämställdheten. Men det förekommer också mer optimistiska diskussioner om inte minst faderskap och jämställdhet, som riktar fokus mot en långsam men urskiljbar för- ändring av intimsfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft15"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft42"&gt;3 Män och maskulinitetsnormer i historien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; kan vi notera ett förnyat intresse för forskningen kring män och maskulinitet i Norden, Storbritannien och USA. Många av de män som var aktiva i &lt;NOBR&gt;1970-talets&lt;/NOBR&gt; mansrörelser har gjort akademiska karriärer och arbetar nu för att föra ut och offentlig- göra sina erfarenheter av detta arbete och inte minst för att placera kritisk mansforskning inom genusfältet. Man kan säga att det på &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; skapas starka allianser mellan feminister av båda könen. Detta arbete med att utforma en feministisk forskning kring mäns vardagsliv och konstruktionen av maskulinitet leder också till ett starkt intresse för historien. Med inspiration från feminister som tidigt började läsa om och tolka historien utifrån ett kritiskt tänk- ande kring genus och framför allt med fokus på osynliggörandet av kvinnor i historien, börjar män att söka i historien för att hitta svaret på hur vi ska kunna skriva en mer kritisk och feministisk historia kring män och maskulinitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft33"&gt;Ett bra exempel på en sådan kritisk omläsning av manlighetens historia finner vi hos den svenske idéhistorikern Claes Ekenstam (1998). Han visar hur mäns attityd till och agerande kring känslor och speciellt gråt varierar högst betydligt i modern tid. Ekenstam ställer sig frågan varför så få män gråter i dag, när det fanns så gott om dem på till exempel &lt;NOBR&gt;1700-talet.&lt;/NOBR&gt; Han beskriver hur män på 1700- talet i olika privata och offentliga sammanhang kunde släppa fram närmast flodvågor av tårar, medan den moderne mannen är mer inbunden, behärskad och kontrollerad. Ekenstam finner inspiration i tolkningar av hur den moderna manligheten förändras i riktning mot mer självbehärskning, kontroll och disciplinering av kropp och själ (Mosse 1996). Det handlar alltså om en långtgående förändring av grundläggande genusmönster och av människans relation till känsloliv och kroppslighet, en förändring som ställer en rad intres- santa frågor om hur kön formas och förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft33"&gt;I mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; publiceras en rad amerikanska studier kring maskulinitet och historia, bland annat Michael Kimmels &lt;SPAN class="ft52"&gt;Man- hood in America &lt;/SPAN&gt;(1996) och Georg Mosses &lt;SPAN class="ft52"&gt;The image of man &lt;/SPAN&gt;(1996). Dessa böcker får en stor betydelse för den historiska forskningen om manlighet. Medan Kimmel har en uttalad feministisk agenda och också riktar starkt fokus mot studier av mansrörelser och mäns historiska allianser med feminister, utgör Mosses bok en mer kon- ventionell historieskrivning med en uttalad tes kring hur det skapas en stereotyp maskulinitet i framför allt USA under slutet av 1700-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft15"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1090 ft33"&gt;talet och början av &lt;NOBR&gt;1800-talet.&lt;/NOBR&gt; Det finns även en rad tidigare försök att skriva manlighetens historia, som till exempel Klaus Theweleits utmärkta studie av fascismens män och Peter Stearns analyser av maskulinitet och klass (Lorentzen och Ekenstam 2003).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft8"&gt;Mosse (1996) beskriver hur det i brottytan mot adelns mans- ideal växer fram ett nytt ideal kopplat till det framväxande borger- skapet. Mosse ser starka kopplingar mellan denna framväxande klass, nationalstaten och odlandet av en stark, moralisk, produktiv och karaktärsfast manlighet. Denna manlighetsmodell har sina rötter i Kristendomen, men det som framför allt läggs till är en starkare betoning på förnuftet och på kroppslig styrka. Mosse ger oss en &lt;SPAN class="ft85"&gt;idealtyp &lt;/SPAN&gt;och viktiga pusselbitar till att förstå kärnan i det som vi sedan ser som framväxten av en hegemonisk maskulinitet i vår sam- tid. Den starka fixeringen vid den starka och muskulösa manliga kroppen och dess koppling till nationsbyggandet är väldigt fram- trädande i amerikansk historia. Det är förmodligen ingen slump heller att bodybuilding och fitnessindustrin har sina historiska rötter i USA, där det finns en lång tradition av att hylla den starka, musku- lösa och manliga kroppen. Mosse beskriver hur denna stereotypa manlighet utmanas, till exempel av socialistiska eller bohemiska män som bejakar sexualitet och utlevelse, men han menar samtidigt att den stereotypa manligheten på ett effektivt sätt lyckas försvarar sin position.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft33"&gt;Kimmel (1996/2006) tar sin utgångspunkt i feminism och kvinno- rörelsen och skriver fram en högst självkritisk historia, som betonar mäns ansvar för och delaktighet i samhälleligt förtryck och i det utbredda våldet mot kvinnor, barn och andra män. Han inleder sin bok med att konstatera att amerikanska män inte har någon historia. Det han menar är att även om de flesta böcker har centrerats kring män, saknas det historieskrivningar där man riktar fokus mot mäns erfarenheter av att vara män, ett slags självkritiska analyser av hur det manliga könet bidragit till att utforma en viss typ av historisk utveckling. Kimmel efterlyser med andra ord en kritisk forskning om män och maskulinitet i historien; en forskning som kan lyfta fram mäns ansvar för våldsutövandet, deras problem med att hantera sitt känsloliv, att ta aktivt ansvar för barn och familj och att överhuvud- taget bli delaktiga i att bygga ett mer jämställt och rättvist samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft7"&gt;En sådan genomreflekterad historieskrivning skulle kunna bidra till att dagens män engagerar sig i att skriva fram en annan typ av historia, menar Kimmel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft15"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1095 ft12"&gt;Amerikanska män har kommit att uppfatta sig själva som män utan genus, delvis därför de kan kosta på sig att strunta i vikten av genus. Därför behandlar vi våra militära, politiska, vetenskapliga och litterära gestalter som om deras genus och deras manlighet inte hade någonting att göra med deras militära bedrifter, politiska beslut, vetenskapliga experiment eller deras litterära stil och ämnen. Och de som vi berövar rättigheter och förtrycker är sådana vilkas manlighet vi har kommit att uppfatta som inte jämbördig med vår egen (Kimmel 1999:32).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Den historia Kimmel skriver är på många sätt parallell med Mosses beskrivning av den stereotypa manligheten, men med en viktig skillnad; Kimmel skriver tydligt in hur amerikanska män genom den moderna historien alltid upplevt sig vara hotade av andra män, men kanske speciellt av feminister och av att leva med en känsla av att vara ständigt ifrågasatta. Kimmel skriver fram en historia där den självkonstruerade amerikanska manligheten – som är uppbyggd kring faktorer som rationalitet, styrka, karaktär, individualism och våldsutövande – ständigt upplever sig vara i kris. Denna &lt;SPAN class="ft85"&gt;manlig- hetens kris &lt;/SPAN&gt;accentueras vid vissa historiska tidpunkter, som till exempel vid övergången till industrisamhället, och detta leder till att män på olika sätt ytterligare överdriver sin maskulinitet och befäster sin maktposition i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft8"&gt;Medan den amerikanska forskningen kring män och maskulini- tet skrivit fram en relativt entydig bild av historisk manlighet har nordisk forskning gett en betydligt mer nyanserad bild. David Tjeder (2003) har med inspiration från amerikanska forskare studerat borgerlighetens män under &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; och funnit en stark kärna av ideal kopplade till tanken om karaktärsfasthet. Samtidigt som den moraliska och karaktärsfasta manligheten hyllas och upplyfts som ideal, hotas denna konstruktion hela tiden av arbetarklassens utlevelser och framför allt av de unga männen inom borgerskapet som under till exempel studietiden ägnar sig åt ”skör levnad” och sexuell utlevelse. Nordiska forskare har visat vikten av att studera manlighet i ett klassperspektiv och att lyfta fram lokala variationer i hur relationen mellan manligt/omanligt tar sig uttryck (Lorentzen och Ekenstam 2003).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft44"&gt;Det som framför allt har varit styrkan i den Nordiska forsk- ningen om maskulinitet, genus och jämställdhet är den starka be- toning på hur välfärdspolitik och politiska reformer har format, modulerat, sätt ramar för och starkt påverkat utformningen av jäm- ställdhetsagendan. Denna forskning fokuserar framför allt på utveck- lingen från &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; och fram till i dag, med vissa tillbakablickar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft15"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1090 ft33"&gt;mot 1930- och &lt;NOBR&gt;1940-talet.&lt;/NOBR&gt; Viktiga faktorer och händelser som till exempel kvinnors inträde på arbetsmarknaden, utvecklingen av daghem/förskolor, familjereformer och andra typer av välfärdsstatlig reglering utgör en central del av denna efterkrigshistoria. Blomberg och Niskanen visar i sin redigerade bok &lt;SPAN class="ft52"&gt;Arbete &amp; jämställdhet &lt;/SPAN&gt;(2013) hur begreppet jämställdhet genomgår en rad viktiga omvandlingar från &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; och framåt i det moderna svenska samhället. De visar också hur begreppet har använts för olika syften, alltifrån för att arbeta för en jämnare fördelning av resurser och tillgångar, till att bli ett slagträ i diskussionen om invandring och flyktingskap. När man försöker förklara att kvinnor med invandrarbakgrund inte får tillträde till den svenska arbetsmarknaden på grund av att deras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft7"&gt;”traditionella” män hindrar dem från att arbeta och att bli mer jämställda, används begreppet ”bristande jämställdhet” för att för- klara strukturella hinder på arbetsmarknaden. Författarna påpekar att jämställdhet inte enbart handlar om attityder och kunskaper, och om att förändra dessa attityder, utan framför allt om makt och inflytande. Den nordiska forskningen har också visat hur samman- flätat det välfärdsstatliga projektet är med mer subjektiva föränd- ringar i hur människor uppfattar och förhåller sig till genus, sexualitet och familjeliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft8"&gt;Den historiska forskningen visar sammantaget hur ett specifikt manligt ideal utvecklas, befästs och får en hegemonisk position. Forskningen visar också vikten av att studera hur olika grupper av män förhåller sig till och ibland också gör motstånd mot detta domi- nerande ideal. En annan viktig lärdom är att konstruktionen av manlighet har olika nyanser och skepnader i olika nationella, regio- nala och lokala sammanhang. Vidare har man betonat vikten av att studera hur manlighet konstrueras i skärningspunkten mellan klass, etnicitet, kön, sexualitet, nationstillhörighet och ålder. Samtidigt saknas det i dag fortfarande i stor utsträckning empiriska studier där man lyckats utveckla väl fungerande intersektionella analyser av mäns och kvinnors vardagsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft44"&gt;Den historiska forskningen visar dels hur mansidealen förändras och tar sig olika former historiskt, dels att historikers läsning av denna historia också har starka kopplingar till politiska projekt; det vill säga valet att lyfta fram vissa delar av historien och att betona vissa situationer, aktörer och handlingar är relaterat till hur man ser på samtiden och möjligheterna att bedriva en viss politik kring jäm- ställdhet, genus och maskulinitet. En viktig fråga i detta samman- hang handlar om huruvida män engagerat sig i kampen för jämställd-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft15"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;het. Det finns som alla vet en lång och gedigen historieskrivning kring kvinnors kamp för att skapa ett mer rättvist och jämställt samhälle, men på vilket sätt är män inskrivna i denna historia?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft42"&gt;4 Mansrörelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;När den amerikanske historikern Michael Kimmel och hans kollega i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; bestämde sig för att sätta ihop en samlings- volym med texter från amerikanska män som på olika sätt enga- gerat sig i kampen för jämställdhet, fick han höra att det förmod- ligen skulle bli historiens kortaste bok. Men de fann över 1 000 dokument, från tidsperioden 1776 fram till &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; (Kimmel och Mosmiller 1992). Allt sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1700-talet&lt;/NOBR&gt; har det i kampen för ett mer rättvist och jämställt samhälle förekommit olika typer av allianser mellan män och kvinnor. Argumenten för att arbeta för jämställdhet har dock varierat. Kimmel (2005) diskuterar tre olika typer av argument: a) &lt;SPAN class="ft85"&gt;rättviseargumentet&lt;/SPAN&gt;, där man utgår från den liberala tanken om individers lika rättigheter och villkor i samhället; b) &lt;SPAN class="ft85"&gt;det moraliska argumentet&lt;/SPAN&gt;, som tar fasta på kvinnors möjligheter att påverka män att ta rätt beslut och att ta hänsyn till familj och nation; och c) &lt;SPAN class="ft85"&gt;förändringsargumentet&lt;/SPAN&gt;, där den nye mannen också förknippas med ett nytt och mer jämställt samhälle. Kimmel menar att vi i dag lever med arvet från dessa olikartade argument för det jämställda samhället, och att mycket av det som kan ses som olika former av mansrörelser också tenderat att luta sig mot ett eller flera av dessa argument och ståndpunkter. Detta motstridiga och kom- plexa intellektuella arv slår också igenom på olika sätt i de mans- rörelser och i de projekt som iscensätts i det civila samhället för att påverka och förändra mäns villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1099 ft8"&gt;Många av de mansrörelser som uppstår på 1960- och &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; har sina rötter dels inom socialismen, dels inom den terapeutiska rörelsen. Vid denna tid växte det fram en rad nya terapimetoder, ofta baserade på känsloutlevelser, som till exempel primalterapi, gestaltterapi och kroppsterapier av olika slag. Den brittiske sociologen Victor Seidler, som själv deltog i en av de mest framträdande brittiska mansrörelserna (Achilles Heel) vid denna tid, har i en rad böcker beskrivit och analyserat den komplexa rela- tionen mellan de feministiska männen och den mer terapeutiska falangen inom mansrörelserna (Seidler 1991, 1992, 2006). En av de främsta företrädarna för den terapeutiska falangen inom mans-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft15"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1090 ft33"&gt;rörelserna är den amerikanske poeten och författaren Robert Bly. Hans teorier om manlighet fick stor uppmärksamhet i början på &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Hans bok &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Järn-Hans&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt; &lt;/SPAN&gt;(1990) utgör i dag en klassiker inom denna typ av mansdiskussion. Även om Seidler är kritisk till Robert Bly och den mytopoetiska mansrörelsen – som fick stort inflytande framför allt i USA och Storbritannien, men även i Sverige under tidigt &lt;NOBR&gt;1990-tal&lt;/NOBR&gt; – menar han att det finns vissa inslag i denna rörelse som är viktiga att värna om. Det handlar här framför allt om de terapeutiska försöken att frigöra män från vissa ideal och att ge dem möjligheter att få bättre kontakt med sitt känsloliv. Mäns tendenser att negligera och undertrycka vissa känslor – som riskerar att hota deras självbild och en mer klassisk stereotyp maskulinitet – bidrar också till att dessa män fortsätter att stötta den manliga dominansen i samhället. Poängen här är att män skulle ha mycket att vinna på att konfrontera sina känslor och att våga förändras och bejaka det ”mjuka, svaga och känsliga”, och endast genom en sådan mer djupgående terapeutisk förändringsprocess kan vi uppnå ett annat och mer jämställt samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft33"&gt;I USA är mansrörelserna väldigt tydliga och polariserade. På &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; framträder å ena sidan feministiska mansrörelser, som till exempel &lt;SPAN class="ft52"&gt;National Organization of men against Sexism &lt;/SPAN&gt;(NOMAS), och å andra sidan den kristna &lt;SPAN class="ft52"&gt;Promise Keepers &lt;/SPAN&gt;och olika typer av faderskapsrörelser. De senare slåss framför allt för att öka pappors inflytande i familjen, för att stärka äktenskapets samhällsroll och i vissa fall för att återinföra en klassisk familjemodell med fadern som patriark (Gavanas 2001). I de feministiska rörelserna skapas det allt tätare band mellan hetero- och homosexuella män och man har också en tydlig koppling till feministiska rörelser, praktiker och teorier. Michael Kimmel (1995) och hans amerikanska kollegor för- söker i mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; att öppna för en dialog med Robert Bly och mytopoeterna. Även om den bok med de texter som denna dialog resulterade i utgör ett försök till dialog, uppfattade Bly och hans kollegor snarare de olika inläggen från de feministiska männen som blyhård kritik mot deras sätt att närma sig dessa frågor. Här ser man också tydligt hur psykologi ställs mot politik. Inom den mytopoetiska rörelsen finns det i ringa utsträckning ett intresse av att skapa kontakter och allianser med feminister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft44"&gt;Michael Messner (1997), som har studerat de amerikanska mans- rörelserna, menar att det under &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; fanns en stor potential till att skapa en mer enad och progressiv mansrörelse i USA, men att det snarare uppstod ett antal fraktioner, som hade svårt att ena sig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft15"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft7"&gt;kring gemensamma frågor, fokus och en tydlig politisk agenda. Messner pekar bland annat på avsaknaden av ett intersektionellt perspektiv på maskulinitet och tendenser till att skapa universella kategorier, till exempel ”homosexuella män” eller ”heterosexuella gifta män”, snarare än att ta hänsyn till hur klass, etnicitet och sexualitet skapar mer komplexa subjektiviteter. Detta odlande av särintressen undergrävde, enligt Messner, den amerikanska mans- rörelsen och försvårade skapandet av koalitioner mellan olika frak- tioner. Det uppstod ett antal sprickor mellan till exempel olika grup- per av feministiska män med olika synsätt på sociala praktiker och förändringsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft7"&gt;Även i Sverige och Norden växte det fram mansrörelser på &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; I januari 1978 bildades föreningen &lt;SPAN class="ft46"&gt;Befria mannen&lt;/SPAN&gt;. 1970- talet var på många sätt en brytpunkt och central period i svensk jämställdhetspolitik. Vi fick en ny föräldraförsäkring 1974, en jämställdhetsminister 1976 och en jämställdhetsombudsman 1980. Grupp 8 bildades den 8 maj 1968 och i kölvattnet av dessa föränd- ringar började även en del män att mobilisera sig och aktivt enga- gera sig i genusfrågor. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Befria mannen &lt;/SPAN&gt;innehöll många av de ingredi- enser vi känner igen från de amerikanska och brittiska mansrörel- serna, bland annat medvetandehöjande praktiker, fokus på mäns känsloliv och en kritik av patriarkatet och kapitalismen (Hill 2003, 2007). Under några år riktade män en radikal kritik mot den stereo- typa manligheten och försökte utveckla metoder för att arbeta med att skapa en större medvetenhet om mäns och kvinnors situation i det kapitalistiska samhället. 1986 upplöstes &lt;SPAN class="ft46"&gt;Befria mannen&lt;/SPAN&gt;. Detta var istället en tid då det riktades kritik mot mjuka och ”feminina” män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft33"&gt;Under 1980 och &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; finner vi med andra ord en pessi- mism och en skepticism vad gäller mäns förmåga och vilja till för- ändring. Trots politiska försök att påverka män till att ta mer ansvar för hushåll och barn visar statistiken att det fortfarande är kvinnor som tar huvudansvaret, medan männen ägnar sig åt sina arbeten och karriärer. Under denna tid tonar det också fram en stark kritik mot den feminine, svage och omanlige mannen. Vissa psykologer – som lutade sig på anknytnings- och objektrelations- teorier – och en brokig skara av debattörer menade att det var dags att acceptera att män och kvinnor har olika funktioner i familjen. Detta blev inte minst tydligt i den så kallade velourdebatten 1983. Psykologerna Gunilla Guvå och Kristina Humble såg en fara i att män allt mer tog över moderns roll i familjen, att män feminiserades och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft15"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1103 ft33"&gt;förlorade sin position som fäder och män och därmed berövade sina barn en viktig psykologisk identifikationsgestalt; helt central för den oidipala utvecklingen. I kölvattnet av denna konservativa reaktion på kampen för ett mer jämställt samhälle, växer det också – med inspiration från amerikanska och brittiska mansrörelser – fram en visserligen ganska svag men synlig svensk mansrörelse. Det handlade framför allt om män som inspirerats av till exempel Robert Bly eller av den kristna amerikanska rörelsen &lt;SPAN class="ft52"&gt;Promise keepers&lt;/SPAN&gt;. Vissa delar av denna yttring var klart &lt;NOBR&gt;anti-feministiska,&lt;/NOBR&gt; medan andra var mer introspektiva och ägnade sig åt att söka efter den ”äkta” manligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft8"&gt;Även om dessa rörelser aldrig fick riktigt fäste i Sverige, fanns det ändå en del försök att etablera denna typ av manligt sökande i en svensk kontext. Åke Högbergs, &lt;SPAN class="ft85"&gt;Det vilda i mannen: vägen från mamma till mognad &lt;/SPAN&gt;(1996), utgör ett sådant försök. Högberg skrev också böcker om faderskap och myter. Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; fanns det ett visst utrymme för mansgrupper och för ett terapeutiskt sökande efter ”sann manlighet”. Inspirerade av Robert Bly, Carl Gustav Jung och psykoanalytisk litteratur försökte män finna svaret på hur man skulle närma sig och lösa mäns kriser och identitetsproblem. Denna typ av vändning mot mannen handlade om ett sökande efter en essentiell, äkta, sann manlighet och i förlängningen av detta en stabil identifikation/identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft33"&gt;Men under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; växer det också fram mer systematiska försök i Sverige att skapa forum för att diskutera och driva frågor om män och jämställdhet. Ett sådant exempel är &lt;SPAN class="ft52"&gt;Det manliga nät- verket&lt;/SPAN&gt;, som växte fram som ett initiativ från Rädda Barnen 1993. I dag har man döpt om detta nätverk till den rikstäckande föreningen &lt;SPAN class="ft52"&gt;Män för jämställdhet&lt;/SPAN&gt;. Föreningen växte fram som ett svar på den ökade uppmärksamheten som riktades mot mäns utbredda våld mot kvinnor och barn. Föreningen verkar för visionen om ett samhälle fritt från våld, förtryck och orättvisor. Föreningens programförklaring bygger på tankar om hur olika maktordningar som bygger på fram- för allt genus, men även klass och etnicitet, bidrar till att förtrycka människor (Johansson och Lunneblad 2012). Under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; kan vi därmed se hur några större aktörer, som &lt;SPAN class="ft52"&gt;Män för jämställdhet&lt;/SPAN&gt;, organiserar sig och driver jämställdhetsfrågor i civilsamhället. Det finns också en rad exempel på föreningar eller kortvariga projekt, som ägnar sig åt frågor som rör män, jämställdhet och familjer. Till skillnad från många andra föreningar och projekt som engagerar sig i ”killfrågor” eller ”mansfrågor” finner vi hos &lt;SPAN class="ft52"&gt;Män för jämställdhet &lt;/SPAN&gt;ett mer uttalat genusperspektiv och en tydlig och uttalad proble-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft15"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;matisering av hur människor förtrycks via olika typer av maktord- ningar. I många andra, visserligen lovvärda, projekt och föreningar på det sociala fältet saknas ofta ett mer utarbetat genus- och makt- perspektiv (Johansson och Lunneblad 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Även om män som aktivt engagerar sig i frågor om jämställdhet är relativt osynliga på den offentliga arenan, innebär detta inte att män i allmänhet är helt oengagerade i frågor om kön, sexualitet, familjeliv och intimitet. I dagens familjeliv pågår en långsam, men ändå tydlig förändringsprocess. Denna förändring är till stora delar tyst och inte alltid tydligt artikulerad, men om vi ska förstå hur maskulinitetsnormer och föreställningar kring manlighet utvecklas, förändras och förnyas, måste vi även rikta blicken mot familjelivets omvandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft42"&gt;5 Modernitet, familjeliv och maskulinitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft33"&gt;På &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; sammankopplas intima relationer inte längre i första hand med stabilitet och ordning, utan med förändring och nya identitetsmönster. Kärleksrelationen och familjen blir utifrån detta synsätt en källa till utopier och förhoppningar om en bättre framtid och ett mer jämställt samhälle. Därmed befinner sig familjen mitt i en diskussion om moral, etik, ideal och kultur. Två böcker har haft ett stort inflytande över den här diskussionen. Dels är det den brittiske sociologen Anthony Giddens (1992) bok &lt;SPAN class="ft52"&gt;Intimitetens omvandling&lt;/SPAN&gt;, dels de tyska sociologerna Ulrich Beck och Elisabeth &lt;NOBR&gt;Beck-Gernsheims&lt;/NOBR&gt; bok &lt;SPAN class="ft52"&gt;The Normal Chaos of Love &lt;/SPAN&gt;(1995). Även om Giddens och paret Beck skiljer sig åt en del och drar delvis olika slutsatser av sina respektive analyser, finns det också en samstäm- mighet i resonemangen om dagens familjeliv. Det som förenar teoretikerna är deras fokus på modernitet och individualisering. &lt;SPAN class="ft52"&gt;Individualiseringstesen &lt;/SPAN&gt;– och tolkningarna av densamma – har också en central betydelse för hur diskussionerna om familjen förs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft41"&gt;I &lt;SPAN class="ft77"&gt;Intimitetens omvandling &lt;/SPAN&gt;fokuserar den engelske sociologen Anthony Giddens de radikala förändringar av intimsfär och familje- liv som ägt rum från &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; och fram till &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Vi ska här följa hans tankegångar och fundera över implikationerna av hans sätt att se på familj, genus och sexualitet. Giddens menar att det blir allt svårare att upprätthålla illusionen om det romantiska för- hållandet som ”den goda relationen”. Detta förhållande bygger i stor utsträckning på en social acceptans av en ojämlik relation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft15"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1106 ft33"&gt;mellan könen och på kvinnans underordning. När intima relationer inte längre grundas i romantiska illusioner och när människor genom- skådar sådana illusioner utvecklas det Giddens kallar &lt;SPAN class="ft52"&gt;den rena rela- tionen &lt;/SPAN&gt;(the pure relation), som bygger på en relation mellan två jämlika individer med ett ömsesidigt behov och utbyte av varandra. När den ene vinner mer på relationen än den andre – ekonomiskt, socialt och/eller psykologiskt – hotas det sammanhållande bandet och relationen riskerar att upplösas. Detta är alltså en skör kon- struktion, som bygger på ständiga förhandlingar och på en emotio- nell och rationell balansgång. När parrelationen inte längre lutar sig mot traditioner eller förlitar sig på romantisk kärlek, utan framför allt binds och fogas samman av rationella behovskalkyler, befinner den sig då i en djup kris? Eller är det tvärtom, att det nu för första gången i historien skapas möjligheter till ”äkta” intimitet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft8"&gt;Den engelska familjeforskaren Carrie Yodanis (2005) menar att i de länder där vi finner höga skilsmässofrekvenser kan vi också notera en hög grad av jämställdhet i familjer. Vi talar ofta om de negativa effekterna av skilsmässor, men enligt Yodanis bör vi även lyfta fram &lt;SPAN class="ft85"&gt;skilsmässokulturens &lt;/SPAN&gt;möjligheter och potentialer till för- ändring, detta gäller inte minst för kvinnor där skilsmässa också innebär möjligheter att leva i jämställda relationer. Utifrån Giddens teori kan vi förstå varför skilsmässorna ökar och varför människor har svårt att upprätthålla intima relationer. Men även om män- niskor skiljer sig och bryter upp från mer eller mindre långvariga intima relationer, hittar de ofta nya partners och bildar nya familjer. De konstellationer som uppstår blir dock allt mer komplexa och seriella. Det går förstås fortfarande att tala om familjer, men vi måste också fråga oss själva vad vi menar med en ”familj”. Här kan vi se en rörelse från en stabil och enhetlig familj till en mer seriell och processuell familj, det vill säga från kärnfamilj i traditionell bemärkelse till nätverksfamilj med alla sina noder och förgreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft33"&gt;Den rena relationen är en förutsättning för framväxten av nya typer av intima relationer och familjebildningar. Samtidigt omskapas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft44"&gt;”gamla” samlevnadsformer och en del nya former får en större plats i offentligheten. På kort tid har till exempel homosexuella föräldrar kämpat för och erövrat en rad rättigheter som ”föräldrar”, rätten att adoptera barn, att gifta sig (Johansson 2009). Dessa föräldrar ställer också en rad väsentliga och utmanande frågor om hur vi ska se på familjer. Hur ska vi till exempel definiera förälder? Juridiskt sett är det enbart möjligt att ha två föräldrar. Vad innebär detta för fyrklöverfamiljer, där det potentiellt finns fyra föräldrar? Vi rör oss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft15"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft7"&gt;från familj som något stabilt och självklart till ett samhälle där vi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;”gör” familjer. I Sverige har situationen för homosexuella som vill bilda familjer successivt förbättrats och via olika lagändringar har det skapats allt bättre möjligheter att adoptera barn och vinna sam- hällelig legitimitet. Familjer som tidigare tvingades att leva i skuggan av den heterosexuella kärnfamiljen har trätt fram och tagit plats i svens offentlighet. Samtidigt har det krävts ett hårt sexualpolitiskt arbete för att nå detta erkännande och många av de familjer som dyker upp i reportage eller i forskningsrapporter har mött fördomar och kritik och fått kämpa hårt för att skapa familj. Villkoren för homosexuellt föräldraskap skiljer sig åt på ett ofta extremt sätt mellan olika länder. I vissa länder är homosexualitet förbjudet och det finns överhuvudtaget inga möjligheter att leva öppet i samkönade äktenskap. Runt om i världen förföljs, fängslas och avrättas homo- sexuella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft33"&gt;Om vi ser till statistiken är det förstås fortfarande i stor utsträckning runt man och kvinna och deras barn – gemensamma eller från respektive tidigare förhållanden – som familjen i stor utsträckning byggs, även om det finns många undantag från denna regel. Sociologen Maren Bak har till exempel visat hur ensam- stående danska mödrar tenderar att bilda egna familjer, som visserligen kan inbegripa manliga bekanta, men som huvudsakligen vilar på konstellationen moder och barn (Bak 1997). Dessa mödrar ser fördelarna med att utan alltför stor inblandning av män leva sina egna liv, vilket delvis spräcker bilden av den sårbara, beroende och ensamma kvinnan. Detta är givetvis endast &lt;SPAN class="ft52"&gt;en &lt;/SPAN&gt;bild av ensamstående mödrar. Ensamstående mödrars villkor varierar givetvis stort beroende på nationella skillnader i välfärdspolitik och ideologiska synsätt på familjen. En annan utveckling som också bidrar till att modifiera bilden av familjen och av moderna relationer är den allt mer utbredda singelkulturen, framför allt i storstäder (Hellesund 2003). Denna kultur hämtar sin främsta näring ur det faktum att människor väntar allt längre med att bilda familj och framför allt med att skaffa barn. I snitt blir man i dag förälder runt trettioårsåldern. Kvinnor (28,93) får barn lite tidigare än män (31,45), så det skiljer cirka 2,5 år mellan könen (Johansson 2009). Dagens föräldrar skaffar också färre barn, vilket har lett till diskussioner om hur de rikare nationerna ska kunna reproducera sig och ta hand om alla sina pensionärer i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft44"&gt;De tyska sociologerna Ulrich Beck och Elisabeth &lt;NOBR&gt;Beck-Gernsheim&lt;/NOBR&gt; (1995) menar att familjen i dag är indragen i en &lt;SPAN class="ft108"&gt;individualiserings-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft15"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1103 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;process&lt;/SPAN&gt;. Detta innebär att den i allt större utsträckning förlorar sin kraft som sammanhållande enhet och istället blir en mötesplats för enskilda individer, som i bästa fall har gemensamma mål och intressen. Detta skapar ett större tryck på människor att formulera och revidera sina berättelser och sätt att göra familj. Familjen utgör ingen självklarhet. I dag har människor blivit medvetna om att många mönster och föreställningar kring familjen är &lt;SPAN class="ft52"&gt;socialt konstru- erade&lt;/SPAN&gt;. Enligt de båda tyska sociologerna blir barnen det projekt som ska sammanbinda familjen. När det inte längre finns givna tradi- tioner eller en fast vägledning att få från till exempel sina egna för- äldrar, kommer föräldraskap att handla om att konsten att formulera sådana riktlinjer och värden. Enligt paret Beck får experter och författare till populärpsykologisk litteratur en allt större betydelse. Det är i böcker, &lt;NOBR&gt;tv-program,&lt;/NOBR&gt; rådgivningsspalter eller på Internet som föräldrar kan hitta tips och råd om hur de ska ta hand om sina barn och skapa lyckliga förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft12"&gt;Kärlek betraktas alltmer som ett vitt papper som individerna själva måste fylla med mening och därigenom skapa en lagom rymlig berättelse om sina biografiska liv, oavsett om detta sker med hjälp av poplyrik, reklam, pornografiska script, underhållningsromaner eller psykoanalys (Ibid:55).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft7"&gt;Det finns i dag ett enormt flöde och utbud av just psykologiska råd, men frågan är i hur stor utsträckning människor tar dessa råd på allvar, påverkas och använder sig av råden. Det saknas i stor utsträckning forskning om reception och påverkan av denna psyko- logiska kultur (Johansson 2006, 2007, 2008; Eldén 2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft33"&gt;&lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; diskussion om den förändrade intimsfären tydliggör en del viktiga skillnader i hur olika forskare och teoretiker förhåller sig till och talar om modernitet. Den viktigaste skiljelinjen går grovt sett mellan optimister och pessimister. I det ena lägret har vi dem som ser en stark potential till förändring och i förlängningen av detta framväxten av ett mer demokratiskt och jämställt samhälle. I det andra lägret dyker det upp en rad kritiker som utifrån olika utgångspunkter pekar på att vi fortfarande lever i ett samhälle där klass, kön och etnicitet – och därmed maktstrukturer och sociala hierarkier – strukturerar och determinerar vardagsliv, familjepraktiker och formandet av identitet. På &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; har det skett en viss till- nyktring när det gäller den mer optimistiska modernitetsteorin och dess betoning på individualisering och identitet. Den mer statistiskt orienterade familje- och välfärdsstatsforskningen visar på den fort- satta existensen av stora och tydliga skillnader mellan mäns respek-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft15"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft33"&gt;tive kvinnors villkor och möjligheter. Kärnfamiljen består och vi finner tydliga klasskillnader i alltifrån hur man utnyttjar föräldra- försäkringen till hur man fördelar hemarbetet. Men även om stati- stik kan ge oss en grov bild av hur det ser ut, produceras det också mängder av kvalitativa djupstudier av familjen, som visar på en stor mångfald och komplexitet (Johansson 2009, Klinth och Johansson 2010). Styrkan i modernitetsteorin – det vill säga Beck, Giddens med flera – är att den ger oss redskap att förstå subjektiva, kultu- rella och historiska förändringar, svagheten ligger i att den har svårare för att förklara reproduktionen av makt och skillnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Den typ av familje- och modernitetsteori som beskrivits ovan har haft en klart ansträngd relation till den kritiska mansforsk- ningen och vice versa. Mycket av den forskning som fokuserat på faderskap och delat föräldraskap på &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; förde fram en ganska ljus och positiv bild av moderna fäder (Dienhart 1998, Deutsch 1999). Den kritiska mansforskningen – som har en stark relation till feministisk forskning och till kritisk teori i allmänhet – hade en mindre positiv bild av utvecklingen. Inom den kritiska mansforsk- ningen fokuseras också starkt på mäns våld mot kvinnor och barn, det segregerade arbetslivet och mäns dominans i olika samhälls- sfärer. Den globala manlighet som träder fram i dessa studier hamnar ganska lång ifrån Giddens mer ljusa och hoppfulla bild av demo- kratiseringen av familjelivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft44"&gt;De ibland motsatta perspektiven kan också sägas komplettera varandra. Både nationellt och globalt ser vi i dag en rad tendenser till hur familjelivet förändras och tar sig nya former. &lt;NOBR&gt;EU-med-&lt;/NOBR&gt; borgarnas ökade rörlighet har lett till fler transnationella giftermål. Under perioden &lt;NOBR&gt;2000–2004&lt;/NOBR&gt; gifte sig 2,2 miljoner människor per år i &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Av dessa äktenskap kan cirka 300 000 ses som trans- nationella. De flesta av dessa ingås av personer som lever i grann- länder eller i länder som har kulturella band. Ungefär ett av tre sådana äktenskap riskerar att sluta i skilsmässa. Under ovan nämnda period har vi uppskattningsvis 170 000 transnationella skilsmässor (Johansson 2009). Vi får allt mer av postnukleära familjer – det vill säga olika former av familjebildningar som inte består av mamma, pappa och barn, och människor i dag lever i allt större utsträckning i seriella kärnfamiljer, det vill säga man skaffar sig flera ”familjer” och lever i allt mer komplexa familjestrukturer under en livstid. Dessutom ser vi också allt fler nya typer av familje- och intimitets- bildningar – regnbågsfamiljer, singelhushåll, etc. – varav vissa ut- manar juridiska och kulturella definitioner av familjer. Mycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft15"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1079 ft7"&gt;tyder också på att vi har en tydlig och ojämn utveckling av mer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft7"&gt;”jämställda” familjer i Europa. Även om trenden och tendenserna mot att fäder blir allt mer omsorgsinriktade finns i ett stort antal europeiska länder, ser de socialpolitiska förutsättningarna olika ut i olika länder. Kombinationen omsorgsinriktning, ett utbyggt förskole- system, en kraftfull föräldraförsäkring och andra incitament för att utveckla ett jämställt föräldraskap, ger länder som till exempel Sverige och Norge en bra förutsättning för att underlätta för föräldrar att leva mer jämställt. I vissa länder är det svårt att överhuvudtaget tala om homosexuella som föräldrar och om en förändrad och mer jäm- ställd manlighet, medan detta är mer legitimt och öppet förekom- mande i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft33"&gt;Samtidigt som det finns tydliga indikatorer på att de nordiska länderna på en rad fronter ligger långt fram vad gäller arbetet för jämställdhet, finns det också dem som varnar för en överdriven optimism vad gäller denna förändring. Det har också funnits en tendens i svensk politik och delar av samhällsforskningen att lyfta fram Sverige och de Nordiska länderna som ett slags föredöme för jämställdhetsarbetet i resten av världen. Även om det delvis finns stöd för att på vissa områden se svensk jämställdhets- och genus- politik som lyckad, speciellt i en vidare europeisk komparation, finns det förstås också anledning att vara försiktig med att dra överdrivna växlar på denna försiktiga utveckling mot mer jämställda familjer (Haavind och Magnusson 2005). Framför allt kompliceras bilden när man inte enbart tittar på familjen och till exempel faderskapet, utan på samhället och genusrelationer i stort. Då blir det nödvän- digt att se hur ekonomiska, sociala, kulturella och subjektiva nivåer samverkar för att skapa hegemoniska mönster, där män fortfarande har högre löner, arbetar heltid, tar ut mindre föräldraledighet än kvinnor, utför en mindre andel av hushållsarbetet. Men för att bilden ska bli mer rättvis, krävs det att vi närmar oss en mer differentierad och komplex förståelse av hur vi ska se på dagens ”manligheter”. I nästa avsnitt ska vi titta närmare på de diskussioner som förts kring ny manlighet, och att diskutera hur vi kan se på dessa förändrings- processer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft15"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft42"&gt;6 Ny manlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; finner vi en del hoppfulla röster som lyfter fram positiva och ibland till och med radikala förändringar av manlig- heten och där man talar om tendenser till en ny och förändrad maktbalans mellan könen, samtidigt präglas detta decennium också av starka strömmar av &lt;NOBR&gt;anti-feminism&lt;/NOBR&gt; (Herz och Johansson 2011). Denna typ av motstridiga bilder och föreställningsvärldar kring genusfrågor är återkommande och bör förmodligen snarast ses som en kronisk del av hela denna diskussion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft44"&gt;De tydligaste markörerna på att det faktiskt skett något med hur män förhåller sig till vardagsliv, hem, familj, livsstil etc. finner vi inom två områden: faderskap och kropp/identitet/intimitet. Forskning tyder på att vi framför allt i Skandinavien, men även i en del andra länder kan iaktta en förskjutning från en traditionell faders- roll till en mer jämställd, reflexiv och närvarande identitetskon- struktion för män/fäder. Trots att män endast till en viss grad ökat sitt uttag av föräldraledighet i Sverige och Norge, finns det statistik och studier som ändå tyder på att faderskap i dag är något annat än det vi sett tidigare i historien. Även om finns en del fallbeskriv- ningar av män som närvarande fäder i historien, ser vi i dag hur män på ett helt annat sätt än tidigare tillbringar tid med sina små barn, och aktivt axlar positionen som mer närvarande och jämställda fäder. Visserligen finner vi stora variationer i hur dessa mönster ser ut, bland annat beroende på hur faktorer som klassbakgrund, natio- nalitet, ålder och vardagsvillkor i stort spelar in på mäns attityder, möjligheter och handlingar. Vissa röster gör gällande att det fram- för allt är en viss kategori av män med medelklassbakgrund som väljer att stanna hemma under längre perioder med sina små barn, och det finns statistik som stärker denna tes, men samtidigt anar vi att det gömmer sig en del andra intressanta mönster i denna stati- stik (Klinth och Johansson 2011). Statistiken pekar bara på den generella tendensen och ger oss de mest tydliga mönster som går att urskilja. Men om vi vill nå mer kunskap om de fäder ur andra sociala skikt och med andra bakgrunder som också tar ut höga kvoter av föräldraledighet, måste vi vända oss mot kvalitativa undersök- ningar. I dag saknas dock i stor utsträckning studier av män som på olika sätt sticker ut och ”bryter” mot statistiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft44"&gt;Det finns alltså visst stöd för tesen om ”nytt faderskap”, men samtidigt riktas det förstås en hel del kritik mot denna tes. För- utom den kritik som handlar om att det är medelklassen som kommer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft15"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1090 ft7"&gt;ut som vinnare i denna fråga, medan andra grupper på grund av ekonomi, arbetssituation eller arbetslöshet inte alls har samma förut- sättningar att bli ”nya män”, förs det fram diverse tankar om hur män utnyttjar föräldraledigheten för att få längre semester, ägna sig åt älgjakt eller andra fritidsintressen. Även om dessa tankar har visst stöd, saknas det studier eller statistik som fullt ut stödjer dessa antaganden. En annan typ av kritik handlar om att män visserligen numera tar ut två månader, men att detta enbart beror på den kvo- tering som införts i Sverige och en del andra länder, som Norge och Island. Dessa kritiker menar också att varken män eller kvinnor vill ha en utökad kvotering. Därmed har man nått en bit, men de hegemoniska mönstren består.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft33"&gt;Ett annat område som diskuterades flitigt på &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; är det fenomen som går under beteckningen &lt;SPAN class="ft52"&gt;estetiseringen av manlighet&lt;/SPAN&gt;. En rad forskare konstaterade att män i allt större utsträckning börjat ägna sig åt utseende, kropp och till och med smink och kläder (Nixon 1996). Under denna tid dras män på ett tydligare sätt än tidigare in i en kommersiell sfär där mode, livsstil och utseende blir allt viktigare för identiteten. Denna diskussion har fortsatt in på &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; och nu handlar det inte enbart om yttre attribut, utan om att med hjälp av träning, diet och kirurgi göra om kroppen (Coad 2006, Holliday &amp; Cairnie 2007). Män har plötsligt blivit högst medvetna om att de också bedöms, värderas och betraktas som kroppsliga varelser. Framväxten av gymindustrin, den ökade accep- tansen av olika former av &lt;NOBR&gt;”göra-om-sig-tekniker”&lt;/NOBR&gt; och det starka fokus som riktas mot hälsa, fetma och diet, påverkar inte enbart kvinnor utan även män. Delar av denna förändringsprocess har ett starkt samband med och historiska rötter i bodybuilding och traditionella genusideal, där män är starka, välbyggda och muskulösa (Johansson 1998). Men det finns också en del andra nyanser i denna föränd- ring. Det starka fokus som riktas mot kroppen i dag för också med sig ett ökat hälsomedvetande och en ökad självmedvetenhet. Dessa tendenser påverkar alla människor, men vi kan fortfarande se hur det tar sig olika uttryck på basis av könstillhörighet, sexualitet, klass och andra faktorer. Det är tydligt att den viktigaste skiljelinjen fort- farande handlar om klass. Fetma är klart relaterad till lägre klass- tillhörighet och till fattigdomsmönster, till exempel. På samma sätt ser vi en mer utbredd hälsomedvetenhet och starkt fokus på träning och diet bland medelklassen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft44"&gt;Tesen om en nya och estetiserade manligheten har förstås också genererat kritiska synpunkter. En vanlig kritik reser frågan om dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft15"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft33"&gt;förändringar som rör utseende, kropp, skönhetsideal, sexualitet och kosmetika överhuvudtaget påverkar grundläggande ojämlikheter i samhället. En annan tolkning av dessa tendenser är att de snarare bör ses i ljuset av en kontinuitet och förstås mot bakgrund av en lång historia med män på gym, muskler, starka kroppar och manlig skönhet. Men det är som sagt möjligt att tolka dessa förändringar på olika sätt. Det är ju även möjligt att se hur män utvecklar ett annat förhållningssätt till intimitet, kropp och känslor. De samtida skönhetsidealen påverkas ju också starkt av gaykulturen, vilket kan tolkas som att den värsta homofobin lagt sig och att män nu kan börja närma sig sin kropp och tala om sexualitet, känslor och erfarenheter av att vara man i dagens samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Det finns i dag en betydande svensk och nordisk forskning som visar att vi kan iaktta tydliga förändringar i manlig intimitet och i hur unga män närmar sig kropp, sexualitet och intimitet (Hammarén 2008, Herz och Johansson 2011). Det finns i dag en del stöd för att manlig vänskap genomgår en omvandling från en mer distanserad, rationell och homosocial form, där makt, konkurrens och homo- fobi utgör grundstenar, mot en intimitet som tillåter kroppslig be- röring, närhet och förtroende och som inte bygger på homofobi och avståndstagande från andra män och kvinnor. Det har till exempel förts en diskussion inom populärkultur om &lt;SPAN class="ft85"&gt;bromance &lt;/SPAN&gt;(brother/romance), det vill säga starka manliga vänskapsband med drag av kärlek och intimitet, men fortfarande inom ramen för hetero- sexuell vänskap. Det finns också en rad studier av feministiska män, som visar på förändring och radikalitet bland unga män, men som samtidigt ger en komplex och delvis motsägelsefull bild av denna typ av positioneringar (Wasshede 2010, Egeberg Holmgren 2011). Att passera som ung feministisk man innebär också att man måste kon- frontera och göra upp med en rad relativt kraftfulla föreställningar om maskulinitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft33"&gt;Oavsett hur vi tolkar och vrider och vänder på våra iakttagelser av ”ny manlighet”, kan vi konstatera att genusmönstren inte är statiska, utan rörliga och föränderliga. Det är möjligt att vi inte ska lyfta fram en bild av helt ny manlighet, utan istället analysera de förändringar som sker som delar av ett större mönster, där den själva definitionen av hegemonisk manlighet sakta men säkert omdefinieras (Connell 1995, Herz och Johansson 2011). I Sverige är det till exempel möjligt att tänka sig närvarande, barnorienterade fäder som en del av hegemonin. Det jämställda faderskapet, som har starka band till medelklassens värderingar och attityder, men&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft15"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1121 ft33"&gt;även starkt stöd i befolkningen i övrigt, har i dag fått en närmast dominerande ställning i hur man ser på relationen maskulinitet/familj. Ofta talar man också om &lt;SPAN class="ft52"&gt;statsfeminism&lt;/SPAN&gt;, men det är tveksamt om vi ska använda detta epitet. Även om en rad politiska företrädare framställer sig själva som feminister, innebär inte detta automatiskt att vi har att göra med en statsfeminism. Det är också tänkbart att manligheten omdefinieras på ett sådant sätt att homofobin avtar och att män kan inta andra positioner, som möjliggör ett helt annat närmande till kropp, känslor och intimitet. Det pågår i dag intres- santa diskussioner om till exempel mäns vänskap, där man menar att det är för enögt att enbart betrakta manlig vänskap som en del av ett maktsystem; man bör även öppna ögonen för att mäns vän- skapsrelationer kan vara en del av en förändrad syn på intimitet och genus (Herz och Johansson 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft7"&gt;Bilden av ”ny manlighet” krockar på många sätt med bilden av män som trakasserar, misshandlar och dödar kvinnor. Ofta visar det sig vara svårt att kombinera iakttagelserna av en del mer posi- tiva förändringstendenser vad gäller faderskap, attityder till jäm- ställdhet och mäns ökade deltagande i hushållsarbete och statistik som pekar på våld, orättvisa löner, en segregerad arbetsmarknad och olika samhälleliga och kulturella villkor för män respektive kvinnor. Denna problematiska klyvnad mellan gott/ont späds ytter- ligare på av populärlitteratur och journalistik. I dessa diskussioner tar lätt den mer negativa och pessimistiska bilden överhanden. Statistiken talar en tydlig bild, men hur ska vi väga olika saker mot varandra, tillåta oss att se komplexitet och motsägelser, för att på så sätt kunna skapa en mer helhetlig bild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft42"&gt;7 Mediebilder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft7"&gt;I Stephan &lt;NOBR&gt;Mendel-Enks&lt;/NOBR&gt; (2005) uppmärksammade bok &lt;SPAN class="ft46"&gt;Med uppen- bar känsla för stil: Ett reportage om manlighet&lt;/SPAN&gt;, får vi möta fotbolls- supportrar och andra våldsamma män. Grundtesen är att den sten- hårda och våldsromantiska kärna vi finner hos huliganerna har sina rötter i en mer generell fostran till manlighet, som bland annat leder till ett förakt för svaghet och till ett våldsutövande. I Mendel- Enks text finns det inget utrymme för att tänka att metrosexualitet skulle kunna ha något med förändring att göra. Han sammanfattar sina resonemang med att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft15"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1126 ft103"&gt;Kärnan i den manliga könsrollen, den som utgör grunden för våldet och könsförtrycket, har inte förändrats. Den går fortfarande ut på att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft13"&gt;Stå pall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft216"&gt;Vara lojal mot gruppen Behärska dig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft103"&gt;Offra dig för något större och viktigare än dig själv En intern, nästan osynlig hierarki&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft103"&gt;En stenhård uppdelning offentligt/privat Förakt för svaghet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1130 ft13"&gt;Den spelar precis lika stor roll i mäns liv i dag som för 50 år sen. Och den är precis likadan i Sverige som i resten av världen (ibid:116).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft33"&gt;I dag finns det rikligt med populärlitteratur om manlighet. En bok som står ut mer än de flesta inom denna genre är den amerikanska journalisten Susan Faludis studie av den amerikanska manligheten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft52"&gt;Stiffed. The betrayal of the modern man &lt;SPAN class="ft33"&gt;(1999). Faludi blev en global kändis med sin bok om sveket mot kvinnorna (Backlash). I &lt;/SPAN&gt;Ställd &lt;SPAN class="ft33"&gt;ger hon oss en bild av en skör och bräcklig manlighet. Vi får möta porrskådisar på gränsen till sammanbrott, arbetslösa män, arga och frustrerade män och diverse andra män som upplever sig själva som misslyckade män. Boken kan läsas som en problematisering av vad som händer de män som – vid övergången från industrisamhället till det postindustriella samhället – förlorar sina positioner och sin självkänsla. Denna typ av beskrivningar av en manlighet på dekis är relativt vanliga i den amerikanska litteraturen. Ett senare exempel på detta finner vi i Michael Kimmels bok om unga män i ålders- gruppen 16 till 26 år gamla: &lt;/SPAN&gt;Guyland &lt;SPAN class="ft33"&gt;(2008). Kimmel menar att i ett amerikanskt samhälle präglat av höga arbetslöshetstal och en allmän oro för framtiden skapas det enklaver av unga män som ägnar sig åt att odla en destruktiv manlighet präglad av hög konsumtion av alkohol, sexism, våld och farliga lekar som till exempel att dricka så mycket alkohol att man nästintill dör. Det är en överlag ganska dyster bild av unga amerikanska män Kimmel målar upp. Samtidigt menar han att det finns möjlighet att rädda dessa unga män. Det handlar om att skapa incitament för utvecklingsprocesser som främjar en mer balanserad, mogen och jämlik manlighet. Risken som Kimmel ser är att de unga männen stannar kvar i &lt;/SPAN&gt;Guyland &lt;SPAN class="ft33"&gt;hela livet, det vill säga att de aldrig tar steget till en mer jämlik, demokratisk och vuxen manlighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft44"&gt;I många av de mest uppmärksammade svenska och nordiska debattböckerna om manlighet är det också denna relativt dystra bild av manlighet som återfinns. Katrine Kielos &lt;SPAN class="ft108"&gt;Det enda könet &lt;/SPAN&gt;(2013) behandlar i och för sig ekonomiska frågor och är kanske i första&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1085 ft7"&gt;hand en studie av den globala finansekonomin, men den riktar också starkt fokus mot det Kielos kallar &lt;SPAN class="ft46"&gt;Den ekonomiske mannen&lt;/SPAN&gt;. Detta är en form av idealtyp, som har stora likheter med Connells begrepp hegemonisk manlighet; ett begrepp som i dag ofta används för att tala om den globala dominerande manligheten. På detta sätt används det också av Kielos:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft12"&gt;Antingen är hon värdefull för att hon är som mannen – eller så är hon värdefull för att hon kompletterar mannen. Men det handlar alltid om mannen. I den ena tankegången kan hon minsann arbeta, forska, knulla, rapa, starta krig, vara rationell och köra stora maskiner precis som han.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft13"&gt;Men i samma ögonblick som hon slutar att vara ”som han”, kan hon heller inte längre ställa jämställdhetskrav (Kielos 2013:222).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft7"&gt;Bokens syfte är i första hand att utveckla en kritik av ett snävt marknadsekonomiskt tänkande, men intimt sammanvävt med detta syfte finner vi också en feministisk agenda. Många av resone- mangen handlar om den globala ekonomin och hur denna är länkad till mäns globala dominans. Kielos har också en stark poäng i att människor beroende på kön har olikartade strukturella relationer till samhällsekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft7"&gt;Den här typen av feministiska analyser av manlig dominans bygger på en lång tradition av patriarkatskritik. Här finns inte mycket utrymme för att tala om eventuella förändringar av manlighet, ”ny manlighet” eller om ökad jämställdhet. Bilden är grovt tillyxad, och huvudsyftet är att rikta stark och tydlig kritik mot patriarkala struk- turer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft33"&gt;I början av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; dyker det upp en litteratur som ger en delvis annan och mer positiv bild av män, maskulinitet och fader- skap. Johan Nilssons bok (2002) &lt;SPAN class="ft52"&gt;Koka Makaroner &lt;/SPAN&gt;är på många sätt stilbildande och i denna kategori hittar vi också &lt;SPAN class="ft52"&gt;Uppdrag: Pappa&lt;/SPAN&gt;, en antologi skriven av ett gäng journalister. Pappaböckerna är relativt disparata och denna genre inrymmer alltifrån mer feministiskt färgade böcker som &lt;SPAN class="ft52"&gt;Koka Makaroner &lt;/SPAN&gt;till pappaböcker som lyfter fram en lite uppdaterad men samtidigt relativt traditionell manlighet. I denna flora av böcker hittar vi till exempel Dick Sundevalls pappabok (&lt;SPAN class="ft52"&gt;Du ska bli pappa&lt;/SPAN&gt;), men även de mer självbiografiska böcker om fader- skap som skrivits av diverse kändisar, som till exempel Martin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft8"&gt;”Robinsson” Melin, Alex Schulman, Marcus Birro med flera. Den här litteraturen ger överlag en mer positiv bild av män, maskulinitet och faderskap. Samtidigt finns det inte några direkta kopplingar till feminism eller feministiska teoretiker, och de flesta problemati-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft15"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;seringar stannar på en psykologisk nivå. Men det är ändå intressant att notera att från att bilden av pappan länge riktat in sig på den frånvarande pappan, har vi i dag en litteratur som framställer fäder som mer närvarande och jämställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;I dag finner vi ett ökat intresse bland journalister, författare och allmänhet att diskutera och problematisera manlighet. Litteraturen om genusfrågor och maskulinitet är väldigt disparat. Här finner vi allt ifrån John Gray liknande resonemang om två helt skilda kön, till feministiska studier av genusfrågor, som till exempel Nina Björks &lt;SPAN class="ft85"&gt;Under det rosa täcket &lt;/SPAN&gt;(1996/2012). Den offentliga bilden av manlig- het är disparat, tvetydig och motsägelsefull. Denna litteratur står i viss utsträckning i kontrast till forskningens bilder av manlighet, men det finns också liknande tendenser i forskning till att antingen måla bilden av manlighet i svart eller vitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Det finns alltså anledning att förhålla sig kritisk till de bilder som förmedlas i såväl journalistiska reportage som i vetenskapliga studier. Vi finner också att det är ett diffust gränsland mellan dessa områden och att det inte alltid är solklart vad som är vetenskap och vad som är journalistik. Bra journalistik öppnar ofta våra ögon för pågående tendenser i samhället. En viktig bok i detta sammanhang är Maria Svelands uppmärksammade bok &lt;SPAN class="ft85"&gt;Hatet &lt;/SPAN&gt;(2013). Sveland rör sig, när hon påvisar hur det på en rad områden förekommer ett massivt hat mot feminister, i Faludis fotspår, och frilägger ett mönster i offentligheten som passar väl in i beskrivningen av en backlash. Hon beskriver hur kvinnliga journalister bemöts med hån, sexism, och ett extremt hat. Ofta äger detta rum på nätet, och antifemi- nisterna träder sällan ut i dagsljuset för att möta sina ”måltavlor”. I sina analyser trycker hon också på att hatet mot kvinnor och feminister löper parallellt med hatet mot invandrare och &lt;SPAN class="ft85"&gt;islamo- fobin &lt;/SPAN&gt;(Gardell 2010). Samtidigt som boken ger en oroväckande bild av det hat som byggs upp och riktas mot feminister i dagens Sverige, tenderar analyserna ibland att bli relativt stereotypa och entydiga. Avsnittet om Lundgren och könsmaktsperspektivet hade, till exem- pel, kunnat bidra till en mer nyanserad och kritisk analys av denna händelse. Överlag får vi ofta svart/vita analyser i denna form av debattlitteratur. Det finns givetvis en kraft i detta och denna form av politiska inlägg kan fungera som en mobiliserande faktor, men risken finns att många av de män och kvinnor som hade kunnat engageras i denna kamp, vänder sig bort och uppfattar polemiken som allt för enkelspårig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1138 ft15"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1139 ft33"&gt;Det är viktigt att analysera och fördjupa bilden av hur vetenskap och offentlig debatt hänger samman och hur dessa intellektuella fält påverkar varandra. I bästa fall kan vetenskapen bidra med att ge oss en mer nyanserad bild av de ibland skrämmande bilder och berättelser som tonar fram i offentlighetens landskap. Det finns i dag ett stort behov av att nyansera bilden av genusfrågor, men det är också viktigt att vi i detta arbete inte förlorar siktet på de större sammanhangen där sexism och rasism fortfarande präglar tillvaron för många människor. Därför behövs det fler möten mellan jour- nalister och forskare, samt en större beredskap att ta med forskare i olika debatter och mediesammanhang. Forskarens mer komplexa svar på olika frågor uppskattas inte alltid och är denna typ av inlägg har också svårt att få en plats i medierna. Samtidigt skulle vi alla tjäna på att diskussionen tog hänsyn till komplexitet, ambivalens och för- ändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft42"&gt;8 Trender, tendenser, kritik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft33"&gt;Den kritiska mansforskningen är ett relativt nytt forskningsfält, som inryms och ofta kategoriseras under rubriken genus/könsforskning. Inledningsvis handlade diskussionen och forskningen i huvudsak om mer programmatiska frågor, som hur fältet skulle definieras, relationen till genusforskningen i stort, och om vilka frågor som borde prioriteras. Under sent &lt;NOBR&gt;1990-tal&lt;/NOBR&gt; och fram till i dag har det växt fram en rik empirisk forskning, som på olika sätt speglat och gett en bild av olika maskulinitetskonstruktioner. Forskningen har sett lite olika ut i olika länder. I Sverige och i den nordiska forskningen har man fokuserat faderskap och frågor om jämställdhet i stort. Den anglosaxiska forskningen har haft tydligare fokus på de proble- matiska aspekterna av manlighet. Samtidigt kan vi också se en ökad internationalisering av denna forskning och fältet präglas i dag av en ökad konvergens vad gäller frågor, fokus och teoretisk diskussion om manlighet och genus. I detta forskningsfält finner vi en stark dominans av anglosaxiska forskare, som på många sätt via sina tidskrifter, positioner och starka publicering har kommit att sätta agendan för den internationella diskussionen om maskulinitet, genus och jämställdhet. Detta påverkar också hela forskningsfältets utseende i dag och förstås även denna framställning av dessa frågor. Även om det i ökad utsträckning förekommer studier från andra länder och områden i världen är även dessa präglade av de teoretiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft15"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p327 ft8"&gt;perspektiv och den forskning som dominerar i de anglosaxiskt domi- nerade internationella tidskrifterna och konferenssammanhangen. I det här kapitlet har jag försök att balansera mellan anglosaxisk och nordisk forskning, men är medveten om att det finns en viss slag- sida mot den anglosaxiska forskningen. Uppenbart för läsaren är också att den bild som ges här framför allt handlar om hur män och maskulinitetsmönster räder fram i framför allt delar av Europa och USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft33"&gt;När det gäller de övergripande perspektiven och tolkningsramarna har anglosaxisk och nordisk forskning rört sig i samma riktning. Det finns till exempel en uppenbar skiljelinje och ibland till och med en tydlig schism mellan den feministiska mansforskningen och modernitetsteorin. Denna skiljelinje blir tydlig på &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Mot den relativt ljusa och hoppfulla bild som modernitetsteori bidrar med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1140 ft33"&gt;– där man trycker på förändring, ny manlighet och en stark rörelse mot jämställdhet – finner vi kritiska röster och en mycket mer pessimistisk bild bland de feministiska mansforskarna. På &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; riktas det stark kritik mot modernitetsteorins mer liberala fram- toning, och kritisk forskning som lyfter fram mäns globala domi- nans, våldet och de bestående orättvisorna blir närmast hegemonisk. Fokus vänds allt mer mot att betona vikten av att studera inter- sektioner och de maktmönster som träder fram när vi fokuserar skärningspunkter mellan klass/kön/etnicitet/ålder/nation/region etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Samtidigt som dessa kritiska ansatser är väldigt effektiva i att synliggöra maktmönster, hierarkier och skillnader, försvinner en del nyanser, möjliga utvecklingslinjer och framför allt försvåras resonemang om förändring. Ett viktigt spår i detta sammanhang är den historiska och samtida forskningen om olika mansrörelser. Förutom Helena Hills studie av &lt;SPAN class="ft85"&gt;Befria Mannen&lt;/SPAN&gt;, saknas det studier som fokuserar denna nutida historia. Det man kan kalla ”mans- rörelser” består ju av en disparat skara av ”rörelser” bland män. Det kan röra sig om feministiskt inspirerade organisationer – som till exempel &lt;SPAN class="ft85"&gt;Män för jämställdhet&lt;/SPAN&gt;; men lika gärna kan det handla om män som organiserar sig för att arbeta mot feminister och som skapar allianser för att kämpa för fäders rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft44"&gt;Genom att läsa populärlitteratur och journalistiska studier av manlighet, kan vi få en inblick i och ökad förståelse för samtida tendenser och maktkamper, men det behövs hela tiden också forsk- ning som lyckas balansera den bild som träder fram i offentlig- hetens skarpa ljus. De offentliga bilderna tenderar ofta att bli väl stereotypa och polemiska, och detta gäller tyvärr också ibland forsk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1141 ft15"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1085 ft7"&gt;ningen. Även om det ibland kan presenteras som naivt, finns det ett stort behov av att plocka fram och studera ”goda exempel” och att hitta de tendenser till förändring som finns. Samtidigt är det centralt för vår förståelse av jämställdhetsarbete, genus och masku- linitet att vi också hela tiden behåller och utvecklar det kritiska per- spektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft8"&gt;En styrka i den nordiska forskningen om män och jämställdhet är dess starka fokus och emfas på hur institutionella förhållanden, politik och inte minst välfärdsstatens utformning och förändring bidrar till konstruktionen av maskulinitet, genus och subjektivitet. De nordiska länderna skiljer på många sätt ut sig från andra euro- peiska länder. Men även i dessa länder, som har en likartad välfärds- politik, finner vi stora variationer. Danmark har till exempel det svagast uppbyggda välfärdssystemet kring familjen, medan Island med sin starkt kvoterade föräldraförsäkring har en mycket radikal posi- tion i Norden. I många länder, som till exempel Österrike, Belgien, Tyskland, Frankrike, Holland, Irland och Italien bygger familje- politiken på att mödrarna tar huvudansvaret för barn och hushåll. Andelen kvinnor på arbetsmarknaden är också lägre än i till exempel de nordiska länderna (Johansson 2009). I de mest marknadsorienterade länderna, med svag välfärdsstat, som till exempel Australien, Kanada, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien och USA saknas det en mer utvecklad familjepolitik och ett stöd till föräldrar i form av till exempel ett väl utbyggt förskolesystem och en fungerande för- äldraförsäkring. Här finner vi också ett starkt stöd för den klassiska manliga försörjarmodellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft33"&gt;För att förstå de förändringar som äger rum bland män och när det gäller maskulinitet, normer och identitet, är det med andra ord centralt att tolka och avkoda de subjektiva processerna och föränd- ringarna i maskulinitetsnormer i ljuset av välfärdsstatens status och de transformationer denna genomgår i dag. Även om jämställda familjer och jämställdhet i allmänhet återfinns på den europeiska politiska agendan, är den politiska beredskapen att ytterligare för- djupa och skapa förutsättningar för en individualiserad och jäm- ställd familj inte tydliga och starka i dag. I Östeuropa, till exempel, talar man överhuvudtaget inte om ”nya män” eller om metrosexualitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft44"&gt;(Roberts 2009). I många länder finns det också starka föreställ- ningar kring moderskapets primat vad gäller barn, omvårdnad och familj. I en omfattande kvalitativ studie genomförd av världsbanken 2013 i tjugo länder – bland annat Afghanistan, Indien, Peru, Serbien, Polen, Vietnam, Yemen etc. – visade det sig att det pågår en hel del&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft15"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;positiva politiska och vardagliga förändringar i riktning mot mer jämställdhet, men trots detta är ändå det övergripande intrycket att män och kvinnor lever i olika världar, har olika rättigheter och sociala positioner. I dessa länder består i stort den manliga för- sörjarmodellen, och kvinnor förväntas fortfarande ta hem om hus- håll och barn. Även om vi dag har en hel del forskning och statistik som kan hjälpa oss att se hur mönstren varierar mellan olika euro- peiska länder och även i ett globalt perspektiv, saknas det mer över- gripande analyser av detta spektrum av mönster. Gösta Esping- Andersen har gett oss vissa nycklar till detta i sina analyser av olika välfärdsmodeller, men i takt med att allt fler länder dras in i en nyliberal omställning, blir det också svårare att särskilja olika mönster och att använda denna modell för att förklara skillnader i statliga system, genusordningar och subjektiva förhållningssätt till genus, kön och sexualitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1145 ft42"&gt;9 Konklusioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;Den historiska forskningen bidrar till att ge oss centrala kunskaper om hur synen på maskulinitet förändrats genom tiderna och denna forskning ger oss också viktiga pusselbitar till att kunna förstå och att sätta in dagens diskussioner och debatter i ett vidare historiskt, socialt och kulturellt sammanhang. När man läser denna forskning är det lätt att konstatera att den bild av manlighet som förmedlas via denna forskning ofta är rätt entydig, stereotyp och kanske också rentav förenklad. Historiker har framför allt tagit fram en bild av den dominerande, borgerliga och hegemoniska maskuliniteten. Även om man försökt att nyansera bilden – och föra in klassdimensioner och andra statuspositioner i bilden – har vi ofta landat i ganska förväntade bilder av manlighet. Till viss del är förmodligen denna bild rättvis och förankrad i en historisk och social ”verklighet, men till viss del är den också en konsekvens av att det länge saknats teoretiska och begreppsliga redskap för att analysera och ge en mer nyanserad bild av manlighet. En stor del av den historiska forsk- ningen handlar också om &lt;NOBR&gt;1800-talets&lt;/NOBR&gt; och om det tidiga &lt;NOBR&gt;1900-talets&lt;/NOBR&gt; manlighet. När vi sedan rör oss mot mitten och andra hälften av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; och en mer dynamisk utveckling av synen på kön, sexualitet och identitet, saknas det i stort en systematisk historieskrivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1146 ft44"&gt;När vi studerar konstruktionen av manlighet under senare delen av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; får vi förlita oss på en disparat samling av arbeten som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft15"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1090 ft8"&gt;på ett eller annat sätt tematiskt och innehållsmässigt behandlar dessa frågor. Den bild som växer fram i läsningen av forskning, populär- kultur, mediejournalistik och diverse statliga utredningar leder fram till en motsägelsefull bild. Det är också en bild som träder fram på lite olika sätt på olika nivåer. På en &lt;SPAN class="ft85"&gt;politisk nivå &lt;/SPAN&gt;kan vi iaktta ett antal viktiga reformer, diskussioner och debatter som ger en bild av en kraftfull rörelse mot en mer jämställd maskulinitet. Samtidigt korresponderar inte dessa processer helt med det som sker på en &lt;SPAN class="ft85"&gt;ekonomisk nivå &lt;/SPAN&gt;och på till exempel arbetsmarknaden. Löner och villkor är alltjämt ojämlika. På &lt;SPAN class="ft85"&gt;en kulturell nivå &lt;/SPAN&gt;kan vi både se tecken på en stark utveckling mot en dekonstruktion av ”traditionella” könsidentiteter, och samtidigt ett starkt vidmakthållande av stereo- typ maskulinitet. På den &lt;SPAN class="ft85"&gt;subjektiva nivån &lt;/SPAN&gt;varierar reaktioner, atti- tyder och handlingar. Människor förhåller sig på olika sätt till de socialpolitiska och kulturella förändringar som ger oss en vardags- verklighet som genomsyras av motsägelsefulla och ibland motstridiga bilder av jämställdhet och av vilka villkor som präglar människor vardagsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft33"&gt;De flesta är säkerligen eniga om att det ägt rum stora föränd- ringar i vardagslivet vad gäller hur vi relaterar till, ser på och kon- struerar kön, sexualitet och identitet i dagens Sverige. Samtidigt värderas dessa förändringar högst olikartat, och människor tenderar också att betona och lägga olika vikt vid högst olika fenomen, för- ändringar och tendenser. Detta gör att vi ibland hamnar i en rela- tivistisk position, där både den som säger att vi fortfarande lever i en patriarkal kultur och den som utropar att vi nu lever mer jäm- ställt än någonsin innan kan få rätt. Statistiken, siffrorna och forsk- ningen finns där, men i slutändan handlar det också om hur vi faktiskt värderar och väger de förändringar som skett och ägt rum. Uppenbarligen har vi inte uppnått reell och total jämställdhet. Men allt sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och Connells &lt;SPAN class="ft52"&gt;Maskuliniteter &lt;/SPAN&gt;(1995), eller för den delen etablerandet av nationella mansrörelser, har vi nått en punkt där vi inte länge kan nöja oss med stereotypa beskriv- ningar av genus eller maskulinitet, och där vi i bästa fall också kan ge en mer adekvat, balanserad och rättvis bild av hur det ser ut i sam- hället och vilka förutsättningar vi har för att fortsätta arbeta för ett mer jämställt samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft15"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft42"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft7"&gt;Bak, Maren (1997) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Enemorefamilien&lt;/SPAN&gt;. Köpenhamn: Förlaget Sosiologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft7"&gt;Beck, Ulrich och &lt;NOBR&gt;Beck-Gernsheim,&lt;/NOBR&gt; Elisabeth (1995) &lt;SPAN class="ft46"&gt;The Normal Chaos of Love&lt;/SPAN&gt;. Cambridge: Polity Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Björk, Nina (1996/2012) &lt;/SPAN&gt;Under det rosa täcket: om kvinnlighetens vara och feministiska strategier&lt;SPAN class="ft41"&gt;. Stockholm: Bonniers pocket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft41"&gt;Blomberg, Eva och Niskanen, Kirsti (2013) &lt;SPAN class="ft77"&gt;Arbete &amp; jämställdhet. Förändringar under 50 år&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: SNS förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft7"&gt;Bly, Robert (1990) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Iron John: A Book About Men&lt;/SPAN&gt;. New York: Wesley- Addison.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft44"&gt;Boudet, Ana Maria, Petesch, Patti, Turk, Carolyn och Thumala, Angelica (2013) &lt;SPAN class="ft108"&gt;On norms and agency. Conversations about gender equality with women and men in 20 countries&lt;/SPAN&gt;. The World Bank.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Coad, David (2008) &lt;/SPAN&gt;The metrosexual. Gender, sexuality, and sport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft7"&gt;New York: Sunny Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft7"&gt;Connell, Robert W. (1995) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Masculinities&lt;/SPAN&gt;. Cambridge: Polity Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Deutch, Francis M. (1999) &lt;/SPAN&gt;Having it all. How equally shared paren- ting works. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Cambridge, MA: Harvard University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Dienhart, Ann (1998) &lt;/SPAN&gt;Reshaping Fatherhood. The social construction of shared parenting&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Thousands Oaks: Sage.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Eldén, Sara (2009) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Konsten att lyckas som par&lt;/SPAN&gt;. Lunds universitet. Sociologiska Institutionens avhandlingsserie.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft7"&gt;Ekenstam, Claes (1998) ”En historia om manlig gråt”. I Ekenstam,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Claes m.fl. &lt;/SPAN&gt;Rädd att falla. Studier i manlighet&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm: Gidlunds förlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Faludi, Susan (2000) &lt;/SPAN&gt;Stiffed. The betrayal of the American man. &lt;SPAN class="ft7"&gt;New York: Perennial.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft7"&gt;Gardell, Mattias (2010) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Islamofobi&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Leopard förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Gavanas, Anna (2001) &lt;/SPAN&gt;Masculinizing fatherhood: Sexuality, marriage and race in the U.S fatherhood responsibility movement. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Department of Social Anthropology.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Giddens, Anthony (1992) &lt;/SPAN&gt;The Transformation of Intimacy. Sexuality, love &amp; eroticism in modern societies. &lt;SPAN class="ft44"&gt;Cambridge: Polity Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Haavind, Hanne &amp; Magnusson, Eva (2005) ”The Nordic countries&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;– welfare paradises for women and children?”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Feminism Psychology&lt;/SPAN&gt;, vol. 15 (2), s. &lt;NOBR&gt;227–235.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft15"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1148 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Hammarén, Nils (2008) &lt;/SPAN&gt;Förorten i huvudet. Unga män om kön och sexualitet i det nya Sverige&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm: Atlas förlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft31"&gt;Hearn, Jeff och Keith Pringle (2006) &lt;SPAN class="ft130"&gt;European perspectives on men and masculinities. National and transnational approaches. &lt;/SPAN&gt;London: Palgrave MacMillan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Hellesund, Tone (2003) &lt;/SPAN&gt;Kapitler fra singellivets historia&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Oslo: Uni- versitetsförlaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Herz, Marcus och Johansson, Thomas (2011) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Maskuliniteter. Kritik, tendenser, trender. &lt;/SPAN&gt;Malmö: Liber förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft7"&gt;Hill, Helena (2003) Befria mannen. Försök till ny genusordning? I Johansson, Thomas och Kuosmanen, Jari (red.) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Manlighetens många ansikten – fäder, feminister, frisörer och andra män. &lt;/SPAN&gt;Malmö: Liber förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Hill, Helena (2007) &lt;/SPAN&gt;Befria mannen! Idéer om förtryck, frigörelse och förändring hos en svensk mansrörelse under 1970- och tidigt 1980- tal. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: h:ström.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Holliday, R &amp; Cairnie, A. (2007) ”Man made plastic. Investigating men’s consumption of aesthetic surgery”. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Journal of Consumer Culture&lt;/SPAN&gt;, vol. 7 (1), s. &lt;NOBR&gt;57–78.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft7"&gt;Holmgren, Linn Egeberg (2011) &lt;SPAN class="ft46"&gt;IngenMansLand. Om män som femi- nister, intervjuframträdande och passerandets politik. &lt;/SPAN&gt;Uppsala Uni- versitet: Acta Universitatis Upsaliensis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Högberg, Åke (1996) &lt;/SPAN&gt;Det vilda i mannen: Vägen från mamma till mognad. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Natur och Kultur,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Johansson, Thomas (2006) &lt;/SPAN&gt;Makeovermani Dr. Phil, plastikkirurgi och illusionen om det perfekta livet&lt;SPAN class="ft44"&gt;. Stockholm: Natur och Kultur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Johansson, Thomas (2007) &lt;/SPAN&gt;Experthysteri – Supernannies, kompetenta barn curlingföräldrar. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Atlas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Johansson, Thomas (2008) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Managementsyndromet. Så skapas den moderna chefen. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Atlas förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft7"&gt;Johansson, Thomas (2009&lt;SPAN class="ft46"&gt;) Familjeliv&lt;/SPAN&gt;. Malmö: Liber förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft41"&gt;Johansson, Thomas och Ottemo, Andreas (2013, kommande) Ruptures in hegemonic masculinity. &lt;SPAN class="ft77"&gt;Journal of Gender Studies.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1156 ft7"&gt;Johansson, Thomas och Lunneblad, Johannes (2012) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och masku- linitet i rörelse – kris, utveckling och förändring. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: All- männa arvsfonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1157 ft15"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1158 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Kielos, Katrine (2013&lt;/SPAN&gt;) Det enda könet. Varför du är förförd av den ekonomiske mannen och hur det förstör ditt liv och världsekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Stockholm: Månpocket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Kimmel, Michael S. (1995) &lt;/SPAN&gt;The politics of manhood. Profeminist men respond to the mythopoetic men’s movement (and the mythopoetic leaders answer)&lt;SPAN class="ft44"&gt;. Philadelphia: Temple University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft7"&gt;Kimmel, Michael S. (1996/2006) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Manhood in America. &lt;/SPAN&gt;New York: Oxford University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft41"&gt;Kimmel, Michael S. (1999) Manlighetens “osynlighet” i amerikansk samhällsvetenskap. I Berggren, Anne Marie (red.) &lt;SPAN class="ft77"&gt;Manligt och omanligt i ett historiskt perspektiv. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: FRN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft31"&gt;Kimmel, Michael S. &amp; Mosmiller, Thomas E. (red.) (1992) &lt;SPAN class="ft130"&gt;Against the tide. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Pro-feminist&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt; men in the United States, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;1776–1990.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt; &lt;/SPAN&gt;Boston: Beacon Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Kimmel, Michael S. (2005) &lt;/SPAN&gt;The history of men. Essays on the history of American and British masculinities. &lt;SPAN class="ft31"&gt;New York: State University of New York Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Kimmel, Michael, S. (2008&lt;/SPAN&gt;) Guyland. The perilous world where boys become men. Understanding the critical years between 16 and 26.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;New York: Harper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft7"&gt;Klinth, Roger &amp; Johansson, Thomas (2010) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Svenska fäder&lt;/SPAN&gt;. Umeå: Boréa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft44"&gt;Lorentzen, Jörgen och Ekenstam, Claes (2006) &lt;SPAN class="ft108"&gt;Män i Norden. Man- lighet och modernitet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;1840–1940.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt; &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Gidlunds förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Mendel-Enks,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; Stephan (2005) &lt;/SPAN&gt;Med uppenbar känsla för stil: Ett repor- tage om manlighet. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Atlas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Messner, Michael A. (1997) &lt;/SPAN&gt;Politics of masculinities. Men in move- ments. &lt;SPAN class="ft7"&gt;London: Sage.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Mosse, Georg (1996) &lt;/SPAN&gt;The image of man. The creation of modern masculinity. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Oxford: Oxford University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Nilsson, Johan (2002) &lt;/SPAN&gt;Koka makaroner. Om att bli pappa. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Wahlström &amp; Wikstrand.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Roberts, Ken (2009) &lt;/SPAN&gt;Youth in transition. Eastern Europe and the West.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;London: Palgrave MacMillan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft7"&gt;Rydström, Jens och Tjeder, David (2009) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Kvinnor, män och alla Andra. En svensk genushistoria&lt;/SPAN&gt;. Lund: Studentlitteratur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft15"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1160 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Seidler, Victor (1991) &lt;/SPAN&gt;Recreating sexual politics. Men, feminism and politics. &lt;SPAN class="ft7"&gt;London: Routledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1161 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Seidler, Victor J. (1992) &lt;/SPAN&gt;Men, sex &amp; relationships. Writings from Achilles Heel. &lt;SPAN class="ft7"&gt;London: Routledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1162 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Seidler, Victor J. (2006) &lt;/SPAN&gt;Transforming Masculinities. Men, Culture, Bodies, Power, Sex and Love. &lt;SPAN class="ft7"&gt;London: Routledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft7"&gt;Sveland, Maria (2013) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Hatet. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Leopard förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1161 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Tjeder, David (2003) &lt;/SPAN&gt;The power of character. &lt;NOBR&gt;Middle-class&lt;/NOBR&gt; masculinities &lt;NOBR&gt;1800–1900.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Stockholm University.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft7"&gt;Yodanis, C. (2005) ”Divorce Culture and Marital Gender Equality”,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1163 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Gender &amp; Society&lt;/SPAN&gt;, Vol. 19, no. &lt;NOBR&gt;5:644–59.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1161 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Wasshede, Cathrin (2010) &lt;/SPAN&gt;Passionerad politik: Om motstånd mot heteronormativ könsmakt. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Malmö: Bokbox.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1164 ft15"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;


&lt;P class="p1070 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1165 ft217"&gt;Känslan och platsens betydelse för mäns sociala organisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1166 ft42"&gt;Robert Hamrén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1167 ft12"&gt;Robert Hamrén är fil. dr., Tema genus Linköpings universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1168 ft12"&gt;Nuvarande: Forskningssekreterare, Riksbankens Jubileumsfond.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1169 ft15"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td138"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p1074 ft218"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p1074 ft7"&gt;&lt;A href="#page_367"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_367"&gt;Introduktion ...........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_367"&gt;385&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td138"&gt;&lt;P class="p1074 ft7"&gt;&lt;A href="#page_367"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_367"&gt;Homosocialitet .......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_367"&gt;385&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td138"&gt;&lt;P class="p1074 ft7"&gt;&lt;A href="#page_368"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_368"&gt;Emotionssociologi..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_368"&gt;386&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td138"&gt;&lt;P class="p1074 ft7"&gt;&lt;A href="#page_369"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_369"&gt;Det spatiala och det sociala: platsens betydelse....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_369"&gt;387&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td138"&gt;&lt;P class="p1074 ft7"&gt;&lt;A href="#page_370"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_370"&gt;Exemplet med brödraskap i näringslivet...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_370"&gt;388&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td138"&gt;&lt;P class="p1074 ft7"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;Utseende, beteende och image ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;389&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td138"&gt;&lt;P class="p1074 ft7"&gt;&lt;A href="#page_375"&gt;7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;A href="#page_375"&gt;Känslor av olust eller välbehag: när kvinnor är&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td138"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_375"&gt;närvarande...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_375"&gt;393&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td138"&gt;&lt;P class="p1074 ft7"&gt;&lt;A href="#page_376"&gt;8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&lt;A href="#page_376"&gt;Motståndets möjligheter: sammanfattande diskussion........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_376"&gt;394&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr50 td28"&gt;&lt;P class="p1074 ft12"&gt;&lt;A href="#page_378"&gt;Referenser ........................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_378"&gt;396&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1170 ft15"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p14 ft42"&gt;1 Introduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;Följande artikel diskuterar vilken roll känslor och geografisk/social plats har när män träffas och aktivt umgås med andra män samt hur detta i sin tur kan relatera till samhälleliga maktstrukturer. Jag kommer vidare att beskriva vad som kan hända om den manliga gemenskapen bryts eller ifrågasätts. Känslor är inte något som traditionellt sett brukar förknippas med män. Än mindre att män i heterosexuella kontexter kan ge uttryck för ett begär till och en omsorg om varandra (Ekenstam, 1998). Det finns stereotypa före- ställningar om att män inte kan visa sina känslor, alternativt att de lider brist på känslor. Begär och omsorg förväntas dessutom vara riktat mot det motsatta könet (Butler, 1990). Att som man vara känslosam är i många sammanhang ett tecken på att hans omdöme är påverkat. Som man ska känslorna kontrolleras och anpassas till kon- texten. Kulturforskaren Sara Ahmed menar att ”being emotional comes to be seen as a characteristic of some bodies and not others”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft7"&gt;(Ahmed, 2004, s. 3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Min ingång i denna artikel är att män visst uttrycker känslor av begär och beundran för varandra, även i heterosexuella kontexter. Frågan är vilken samhällelig betydelse dessa känslor har när det kommer till själva umgänget mellan män samt vad som händer om detta synliggörs samt ifrågasätts. För att kunna diskutera mäns känslor för varandra i heterosexuella kontexter har jag valt att ge exempel från i första hand forskning om manliga nätverk i närings- livet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft42"&gt;2 Homosocialitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;Begreppet homosocialitet rymmer olika beståndsdelar och skiftande aspekter där avsikten är att förklara och beskriva ett avgränsat socialt fenomen, det vill säga mäns benägenhet att identifiera sig med och orientera sig mot andra män. Jean Lipman- Blumens artikel ”&lt;SPAN class="ft52"&gt;Toward a homosocial theory of sex roles&lt;/SPAN&gt;” från 1976 är i detta sammanhang cen- tral för utvecklandet av denna ansats. Självklart umgås även kvinnor i enkönade grupper som i viss mån exkluderar män, men det är oftast en skillnad med själva syftet. Lipman menar att överklassens mansklubbar är ett bra exempel på homosocial arena som karaktär- iseras av territorialitet, exklusivitet, dominans, ackumulering av resurser, bevarande av traditioner och utvidgning av gruppen som mål. Vidare är uteslutningen av kvinnor en grundförutsättning, delvis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft15"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1171 ft33"&gt;på grund av att kvinnor stör den manliga atmosfären men även för att kvinnor i männens ögon inte har de ekonomiska, politiska och sociala resurserna som gör det värt att umgås (Lipman- Blumen, 1976). Perspektivet har importerats till Sverige och utvecklats samt opera- tionaliserats på olika sätt under det senaste årtiondet (Se Lindgren 1996, Kousmanen 2001, Holgersson 2006, Andersson 2003, Hamrén 2007, Nordlund Edvinsson 2010). Sociologen Gerd Lindgren som utvecklat begreppet i en svensk kontext beskriver det homosociala beteendet på ett förtjänstfullt sätt. Hon menar att det handlar om en ”synkroniserad och genom konkurrens uppdriven bekräftelse- ritual i en grupp med liknande erfarenheter” (Lindgren, 1996 s. 7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft42"&gt;3 Emotionssociologi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1173 ft33"&gt;När det kommer till emotioner så är det något som enligt socio- logerna Lars Dahlgren och Bengt Starrin har varit viktigt för flera av sociologins klassiker för att kunna förklara sociala processer. Efter klassiker som Simmel och Goffman har det dock uppstått ett tomrum. Emotionsforskningen fick stå tillbaka närmare ett halvt sekel och man kom i stället att betona det rationella och det kognitiva. Först under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; finns det spår av intresse för emotioner i böcker och artiklar. Sammantaget menar Dahlgren och Starrin att känslor som exempelvis glädje, sorg, hat och kärlek har spelat en undanskymd roll i samhällsvetenskaplig forskning samtidigt som de är centrala för människors beteenden. Känslor är något som både binder samman och separerar människor. Enligt Dahlgren och Starrin är vissa känslor typiska relationsemotioner medan andra signalerar att fara eller hot föreligger. Vissa känslor är också förknippade med vissa roller. De menar att flera olika typer av mänskliga beteenden är obegripliga om vi inte ser på dem genom ett emotionsprisma. En viktig koppling mellan emotioner och genus är att det finns en tydlig maktaspekt när dessa två ordningar genomskär varandra. Om jag ska vara mer konkret så är det av betydelse vilket kön du har för hur känslouttryck ges en mening. Stephen Fineman visar i boken &lt;SPAN class="ft52"&gt;Emotions in organizations &lt;/SPAN&gt;(2000) att känslor i arbetslivets olika organisationer är ett centralt inslag. Han menar att organisationer är emotionella arenor. Frustra- tioner, passioner, avundsjuka, rädsla, ilska, skuld och nostalgi är några av alla de känslor som är djupt invävda i alla de roller där beslut fattas och makt utövas i organisationer. Finemans iakttagelser går givetvis att koppla till det civila samhällets olika organisationer och därmed till informella och formella manliga nätverk. Fineman menar att mening&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1174 ft15"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1175 ft33"&gt;är något som emotionaliseras i organisationer och att det i dessa processer produceras sociala skillnader på basis av kön och sexualitet. Han betonar också att emotioner har en annan sida i organisationer, det vill säga att man som del av en viss organisation förväntas hålla vissa känslor borta eller ha kontroll, alternativt förstärka vissa känslor. Kontroll över känslor är i sin tur invävt i olika roller/befattningar som exempelvis chef/underordnad och man/kvinna. Fineman menar också att vissa organisationer lägger sig i kroppen, exempelvis hur den är klädd för att i sin tur framkalla vissa känslor. Olika typer av organ- isationskulturer konstruerar regler, normer och procedurer som i sin tur producerar emotioner. I dessa organisationskulturer blir olika typer av känslor klassade som ”normala” och eftersträvans- värda medan andra typer av känslor blir icke önskvärda. Vissa känslor finns det också tydliga föreställningar om vilket av de två könen bör uttrycka. Jag återkommer samt fördjupar diskussionen om emotioner och homosocialitet med exempel från näringslivets nätverk löpande i den kommande texten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft42"&gt;4 Det spatiala och det sociala: platsens betydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Förutom mäns benägenhet att orientera sig gentemot andra män samt de känslor som binder alternativt skjuter människor isär menar jag att konstruktionen av platsen har en avgörande betydelse för de samhälleliga maktstrukturer som ständigt skapas. Kulturgeografen Tim Cresswell menar att vi dagligen använder ordet &lt;SPAN class="ft85"&gt;plats &lt;/SPAN&gt;med olika innebörder. Ibland refererar vi till en byggnad eller en geografisk plats med en viss mening. Andra gånger dyker ordet plats upp utan referens till något avgränsat geografisk eller rumsligt, som exempelvis ”allt är på plats”, ”du ska veta din plats”, ”hon sattes på plats” et cetera. Inbäddad i dessa meningar finns en antydan om att det finns något som är det korrekta, något eller någon hör hemma i vissa sammanhang, men inte i andra. Vad ens ”rätta” plats är står i relation till andra människor eller alternativt andra objekt. Cresswell (1996) syftar inte i första hand på lagar som här reglerar ett beteende, snarare att det finns förväntningar och normer som kan kopplas till en persons plats i den sociala strukturen och till den aktivitet som utförs på en specifik geografisk plats. På så vis handlar talet om plats både om det rumsliga och det sociala. Cresswell menar vidare att eftersom detta system i första hand tjänar de som befinner sig högt upp i den sociala hierarkin kan det beskrivas som att det har ideologiska funktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft15"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1176 ft33"&gt;Den sociala platsen samverkar med den rumsliga och formar på så vis ett normativt landskap vilket leder till att vissa saker är helt i sin ordning på en plats men direkt olämplig på en annan. Enligt Cresswell så är detta en social konstruktion och inte en ”naturligt” rumsligt nedärvd ordning, utan en mening som ständigt måste återskapas. Självklart delar inte alla grupper av människor samma normativa geo- grafi och det är när olika rumsliga ideologier kommer i konflikt med varandra som det ”rätta sättet” att vara på blir synligt. Det är också genom till exempel olika typer av överträdelser som exempelvis kvinnor i manliga sällskap eller män som avviker från gängse normer kan utmana det normativa landskapet och skapa en annan förståelse av den rumsliga och sociala platsen (Cresswell, 1996 s. 3 ff.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1177 ft220"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;Exemplet med brödraskap i näringslivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1178 ft33"&gt;Män har alltid umgåtts i enkönade sällskap, informella nätverk eller mer av typen formella sällskap och klubbar. Det kan vara allt från facklig organisering, akademier, supporterklubbar, motorcykelgäng, affärsnätverk, idrottsklubbar, kroggemenskaper et cetera. Mäns enkönade organisering är ett så pass självklart samhälleligt inslag, med lång historik, att vi sällan ägnar det någon större uppmärksamhet (Fausing, Kiselberg, Clausen, 1987, s. 104 ff.). Den manliga grupp- gemenskapen kan ha en mängd olika syften som exempelvis våld, yrkesmässiga kontakter, idrottsliga prestationer och utspelar sig också på skilda platser med sina specifika betydelser samt alstrar känslor som inkluderar samt exkluderar. Mäns ”fritidsintressen” kopplas sällan ihop med det som sker i arbetslivet. Jag menar att vissa mäns livs- stil/fritid har en direkt koppling till yrkesmässig framgång och är därmed också en orsak till de ojämställda maktstrukturer som genom- syrar arbetslivets organisering. Med vissa män menar jag den stora merparten akademiker med medelklassyrken, alternativt chefer samt egna företagare. Det finns för dessa män som klassas som ”framgångs- rika” en mängd olika sällskap och klubbar att tillgå. Exempelvis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1179 ft41"&gt;Frimurarorden (1735, Stockholm, ca 15 000 medlemmar), Nya sällskapet (även känt som Adelsklubben, 1874, Stockholm, i dag 400 medlemmar), Sällskapet (1800, Stockholm, 2 000 ledamöter), Royal bachlors club (1769, Göteborg, 1 027 medlemmar), och många fler. Det finns också mer lösare informella grupperingar med gemensamma livsstilsideal som kan vara viktiga för att komma framåt i karriären och där homosocialitet är en pådrivande kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1180 ft15"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36371x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1181 ft41"&gt;Jag ska ge tre olika exempel från min egen forskning om Rotary&lt;SPAN class="ft129"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;och Charlotte Holgerssons forskning om rekrytering av företags- ledare samt exempel från Therese Nordlund Edvinssons avhandling om jaktsällskap för näringslivsmän, där homosocialitet, känslor och plats är centrala ingredienser för upprätthållandet av konservativa strukturer. Fokus ligger på utseende, beteende och image, vilket ironiskt nog också är några av de komponenter som helst ska vara osynliga och inte tillkännages män emellan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;6 Utseende, beteende och image&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;När det kommer till kläder så är det något som, precis som känslor, har förbisetts i den sociala teorin, bortsett från det relativt ”nya”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft33"&gt;ämnet modevetenskap. Den klädda kroppen behandlas ofta som en detalj i centrala samhällsprocesser, särskilt när det kommer till män (Mörk, Tullberg, 2004). Utseendet har givetvis flera olika dimens- ioner. Min utgångspunkt är att valet av yttre attribut handlar om människors sociala tillhörighet. I kläderna visualiseras både klass- tillhörighet och kön. Vidare knyter de yttre utseendemässiga attri- buten människor samman, samtidigt som de också har en skillnads- skapande funktion (Jacobson, 1998). Att vara klädd på ett liknande sätt inom en avgränsad grupp är ett sätt att ”kommunicera homo- social gemenskap” (Mörk, Tullberg, 2004). Enligt sociologen Randall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft33"&gt;Collins innehåller långsiktiga gemenskaper känslor av samhörighet där medlemmarna har gemensamma symboler och praktiker som de för- svarar mot angrepp. Ett klassiskt exempel här är fotbollssupportrar som med emblem, halsdukar och tröjor frammanar känslor av gemenskap. Detta sätt att forma gemenskap gäller även de män som på olika diskreta sätt signalerar att de är med i någon klubb eller tillhör näringslivets topp. Kläder och symboler behöver inte heller vara tydligt uttalade utan kan givetvis fungera som en underförstådd norm som alla på något sätt känner till. Jag vill här också återkomma till platsens betydelse. Det vill säga, de förväntningar som kan kopplas till en persons plats i den sociala strukturen och till den aktivitet som utförs på en specifik geografisk plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1182 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;I korthet är Rotary en organisation som historiskt sett varit avsedd för en speciell typ av män, det vill säga vita, heterosexuella (läs gifta), medelklass och karriärmässigt etablerade. Åttio år av organisationens drygt hundraåriga historia har organisationen varit en manligt enkönad arena. 1989 tvingades organisationen att öppna upp medlemskapet för kvinnor, som ett resultat av ett domstolsutslag i högsta domstolen i USA. I Sverige har organisationen ca 26 000 medlemmar, där merparten fortfarande är män. Till Rotary ansöker man vanligtvis inte om medlemskap utan man blir tillfrågad (Hamrén, 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1141 ft15"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1183 ft8"&gt;Gemensamt för Holgerssons forskning och min egen samt Nordlund Edvinssons är att empirin utgör yrkesmässigt framgångs- rika män, ofta akademiker med chefsställning inom näringsliv och industri. Männens sociala plats i samhällets hierarki och det homo- sociala kittet som dessa män har gemensamt gör att de omgärdas av tydliga normer kring just utseende samt beteende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1184 ft33"&gt;Nordlund Edvinssons manliga chefer inom industrin har även de i sina arbetssammanhang den obligatoriska kostymen, men jakten blir för dem en frizon och därmed inte lika formell som de övriga exemplen. Historiskt sett har jakten för västerländska män varit ett intresse för eliten, att jaga och ta hem troféer legitimerade mannens patriarkala ställning (Nordlund Edvinsson 2010, s. 16). Nordlund Edvinsson menar att kroppen var viktig för de män hon undersökte i jaktsällskapet Kung Orres Jaktklubb. Hon menar att de som ledare förväntades vara karismatiska, där ögon och röst sågs som en förut- sättning att dra till sig anhängare. Kroppen skulle utstråla pondus och självsäkerhet. Och i jaktklubben skämdes inte männen för att visa sig inför varandra. Enligt Nordlund Edvinsson förekom det i käll- materialet exempel på där männen beundrade varandra just för sina kroppar. I klubben tilläts männen vara mer framfusiga än i mer formella sammanhang såsom i exempelvis striktare ordenssällskap. Hård jargong varvades med beundran och ”pojkstreck” (Nordlund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1185 ft7"&gt;Edvinsson 2010, s. 166 ff.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft7"&gt;Holgersson beskriver i sin avhandling att utseende, image och beteende är viktigt för de som rekryterar tilltänkta företagsledare. En möjlig kandidat förväntas inte bara ha ett brett nätverk utan de ska också vara välklädda och välrakade samt inte se udda ut. Det anses viktigt eftersom utseendet och klädseln, enligt Holgerssons infor- manter, avspeglade själen hos en människa. Det var även viktigt att en tilltänkt ledare kunde ”föra sig”, vara social, kommunikativ och ha ett trevligt bordsskick. Att vara gift (för att inte misstas att vara homo- sexuell), ha barn och ett förflutet i Rotary samt Moderata Samlings- partiet, nämndes även av en informant. Familjen skulle vara stabil, flexibel för flytt samt kunna vara en del av den representation som kommer med positionen som företagsledare (Holgersson 2003, s. 158 ff.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1186 ft33"&gt;De ideal som Holgersson beskriver passar väl in på min egen forsk- ning om Rotary. Utöver kostymen som tecken på samhörighet ska man, enligt de informanter jag intervjuade, vara yrkesmässigt fram- gångsrik, rösta borgerligt, dela med sig av sina kontakter samt vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1187 ft7"&gt;”socialt kompetent”, för att passa in. Medlemmarna förväntas också&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1188 ft15"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1189 ft7"&gt;leva konventionellt med fru och barn. Speciellt med Rotary är att de i sitt kavajslag har sitt medlemsemblem (Hamrén 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Rotarymedlemmen Hans menar att han ”rutinmässigt” tar på sig sin rotarynål när han går på rotarymöten men erinrar sig om att han&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft33"&gt;”rätt ofta i vardagslag också” bär Rotarys symbol. Något som har varit bra när han rest runt i landet och gjort affärer och träffat andra som har någon sorts relation till Rotary, exempelvis ”kommunalfolk”. Då är det, menar Hans, ”inte så dumt, har jag rotaryknappen i här (i kavajslaget), och det händer ofta, – så du är med i Rotary – var är du med?” är en vanlig fråga säger Hans. Han berättar vidare hur han själv under sina affärsresor runt om i landet positivt noterar de per- soner som bär märket. Han betonar att det både är en bra markering utåt och att det också är ett sätt att behålla ”vänskapsbanden”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;(Hamrén 2007, s. 196).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft33"&gt;Rotarymedlemmen Erik visar hur nålen kan fungera utåt sett, den rent statusmässiga sidan, när han berättar hur han som rotarian blir bemött utomlands i länder som exempelvis Frankrike och Spanien. I dessa länder är ett medlemskap i Rotary associerat med prestige och status, enligt Erik. ”När man kommer in på ett hotell eller då dom ser att man har rotarymärke på sig, […] det märks tydligt, dom liksom mjuknar till direkt. […] Och säger man ifrån så springer dom som råttor alltså, och fixar det man vill.” Erik menar att perso- nalen tror att den som bär ett rotarymärke har ”något och bestämma om” vilket gör att de är extra lyhörda (Hamrén 2007, s. 196).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft33"&gt;Sammantaget visar dessa exempel på hur plats och känslor färdas mellan individerna och formar interaktionerna dem sinsemellan. Enligt Sara Ahmed så behöver känslor inte alls vara lokaliserade inom den enskilda individen, utan känslor rör sig mellan individer och objekt (Ahmed, 2004). I exemplen finns inslag av vänlighet, ängslig respekt och förtroligt mottagande som skapas av interaktion och yttre apparition. Det är också tydligt att känslorna förstärker de befintliga homosociala banden när sådana föreligger. Homosocialitet handlar inte enbart om likhet inom gruppen eller att man vill umgås enkönat utan det ska även ses som en process i tal, text eller praktiker där män blir bekräftade av varandra och där det frammanas en gemen- samt skapad idealbild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1190 ft44"&gt;Sociologen Michael Roper är en av några få som skrivit om manliga idealbilder och emotionellt begär. Roper menar att män i chefs- positioner utför emotionellt arbete, och då ett sorts emotionellt &lt;SPAN class="ft108"&gt;male- bonding &lt;/SPAN&gt;arbete, som verkar befrämjande för karriären. Den empiriska utgångspunkten för Roper är intervjuer med tjänstemän/forskare vid ett &lt;SPAN class="ft108"&gt;management College &lt;/SPAN&gt;i Australien. Det är en arbetsplats som domi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1191 ft15"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1192 ft44"&gt;neras av män (14 av 17 är män), vilket naturligtvis är befrämjade för en ”manlig” kultur. Männen enades i sin gemensamma utbildnings- bakgrund i ekonomi. Och en av statusmarkörerna var att kunna prata som en ekonom. Roper fångar själva begärsdimensionen av homo- socialitetsbegreppet genom att låta en av sina informanter berätta om Paul (en av cheferna på arbetsplatsen). Citatet som presenteras nedan är även en sorts beskrivning av en känslomässig imitering mellan män som befinner sig i ledande positioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft103"&gt;[…] Det var det ett nöje att iaktta honom. […] Han hade den obliga- toriska vita skjortan, slips och kostymbyxor, men alltid med en personlig touch. Hans skjortor var mer böljande än andras, väldigt lyxiga. […]. Hans personliga varumärke var hans slipsar. De var van- ligen färggranna, blommiga och ganska dramatiska. […] Ibland kom han till möten med slipsen över axeln, som om han bara rusat in i en blåsig dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1193 ft7"&gt;Beundrandet av Paul handlar inte enbart om utseende och rörelse- mönster utan även om vilket kön och vilken position på arbets- platsen han har. Roper visar vidare hur Pauls övriga arbetskamrater imiterade Pauls beteende och klädsel. Exempelvis började de knyta sina slipsar på samma sätt som Paul. Det sätt som Roper lyfter fram begäret i sin studie kan kopplas till forskningen om Rotary och forskningen om Kung Orres Jaktklubb samt studien om rekryte- ring av företagsledare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft8"&gt;I Holgerssons undersökning framträder vad hon kallar ”närings- livsfantomen” som är relaterat till den borgerliga mannen som i sin tur konstrueras efter vad som anses vara ett välordnat yttre, hög arbetskapacitet, social kompetens och brett nätverk et cetera (Holgersson, 2003). I Nordlund Edvinssons källmaterial finns exempel på manliga idealbilder som hyllas för sin goda vänskap, sin generositet, styrka och driftighet som ledare (Nordlund Edvinsson, s. 180). Och i min egen forskning om Rotary framträder en tydlig idealbild där medlemmar beundras för sina utseenden, sina kun- skaper, den moral de praktiserar och för att de är kända personer. Den man som porträtteras är en sorts offentlig hjälte som vill göra avtryck i världen, genom att vara ärlig, arbetsam och yrkesmässigt framgångsrik (Hamrén, 2007 s. 217 ff.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1194 ft7"&gt;Ett exempel från källmaterialet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1195 ft13"&gt;[…] Det stod en air av äldre gentleman kring honom. Alltid klädd i svart kostym, ibland med citybyxor och grå väst. Han nästan seglade fram med det vita håret lätt fladdrande. Det var som om han fortfarande var Sveriges sändebud i Berlin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft15"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1175 ft44"&gt;Citatet är från en av Rotarys egna jubileumsskrifter och jag menar att det liknar Ropers exempel. I ljuset av dessa exempel är det tydligt hur position i social struktur sammanfaller med kön. Vidare visar exemp- len hur tydliga manliga ideal förstärks genom vänskap och beundran samt skapar skarpa gränser av inkludering. Men vad händer om dessa mönster utmanas av den som normalt sett är exkluderad?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1196 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;Känslor av olust eller välbehag: när kvinnor är närvarande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft44"&gt;Kvinnors närvaro på manliga arenor kan vara ett sätt att störa eller bryta den manliga gemenskapen. Dock behöver det inte alltid leda till ett brott i rådande ordning utan beroende av hur många kvinnorna är och hur pass kompatibla de är med männens värderingar samt att de finner ”sin” förväntade plats i strukturen, så kan det snarare leda till en ökad homogenitet. Genusforskaren Philomena Essed har använt sig av begreppet kulturell klon för att beskriva den manliga homogeniteten som ockuperar vissa platser i samhället. Hon har också med sin forskning visat hur ett visst inslag av olikhet inte behöver rubba en tvingande homogenisering. Essed menar att en begränsad blandning av kön och etnicitet till och med kan förstärka kravet på homogenitet. För ”avvikande” nykomlingar gäller det att visa sig lojala och extra kompatibla med de konservativa idéerna (Essed, 2004). Mina studier och Holgerssons samt Nordlund Edvinssons pekar samtliga mot två tydliga mönster; ett där kvinnor antingen var en anomali som väckte känslor av olust eller det motsatta, något som passade väl in bara de framförde kön på ett för kvinnor traditionellt sätt, så skapade det snarare känslor av välbehag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft33"&gt;På samtliga arenor var kvinnor inte direkt välkomna, chefsfruarna förväntades upprätthålla ett välordnat hem och sköta representa- tionen, kvinnornas främsta uppgift under jakten var att vara jakt- värdinna, vilket kunde innefatta tebjudning och middag efter jakten. Och i Rotary, under den tid då de inte var välkomna, så hjälpte de männen med den sociala filantropiska biten samt deltog vid middagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft41"&gt;De åsikter som framfördes när det kommer till varför kvinnor inte fanns representerade på ledande chefsposter handlade främst om deras bristfällighet. Exempelvis menade informanterna att det fanns för få kvinnor på beslutsfattande positioner. De hade fel utbild- ning eller var i fel branscher, valde fel jobb, alternativt valde bort rätt jobb, inte var intresserade, födde barn, saknade nätverk, var olika män eller försökte för mycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1191 ft15"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1197 ft33"&gt;När det kommer till Rotary så ansågs kvinnorna av en del med- lemmar störa den manliga gemenskapen. En av mina informanter menade att det blev en helt annan stämning när det kom in kvinnor i klubben ”det blir så jollrigt [med kvinnor] och det blir inte samma råa stil […] när det bara är män som träffas” menade informanten Erik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1198 ft33"&gt;Männen fick plötsligt lägga band på sig och det förstörde gemen- skapen mellan männen menade Erik (Hamrén, 2007, s. 204). Den motsatta positionen var de män som menade att kvinnorna med sin närvaro bidrog till verksamheten med sina ”mjukare” sidor, sina specifika erfarenheter och sin skönhet. Den könskomplementära rollen med andra egenskaper än män återspeglas även i Holgerssons studie (Holgersson, 2003 s. 187 f.). I Kung Orres Jaktklubb användes kvinnan som objekt för att skapa sammanhållning mellan männen. De ville gärna porträttera sig själva som kvinnotjusare. De beskrev också ofta den natur som de jagade i som kvinnlig och oberäknelig. En sammanhållande tråd mellan männen var att de inte bara beskrev sig som duktiga jägare av småvilt utan även av att förföra kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Motståndets möjligheter: sammanfattande diskussion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1200 ft44"&gt;Jag har i texten försökt beskriva hur platsen alternativt den sociala positionen i en samhällelig hierarki tillsammans med kön skapar ett förväntat handlingsmönster av individer och grupper. Jag har även visat hur mäns benägenhet att orientera sig mot andra män har tydligt vidmakthållande funktioner av rådande maktförhållanden. Känslor däremot kan här både ha en frigörande funktion, eller som motreaktion mot något som hotar stabiliteten, alternativt som kon- soliderande kraft av rådande strukturer. Mina exempel kom från forskning om män i näringslivet men kan enkelt bytas ut mot andra grupperingar från andra samhällsklasser och med andra intresse- funktioner. Homosocialiteten kommer att finnas där och känslorna samt platsens betydelse och dess specifika normativa landskap. För att skapa ökad förståelse kring dessa mekanismer är det viktigt att genomföra studier även om andra grupperingar utifrån dessa per- spektiv. Min fokusering på näringslivets män hänger ihop med att de både har tolkningsföreträde, problemformuleringsmakt och tillgång till kapital för att skapa förändring. Att en relativt homogen grupp av individer har dessa privilegier är givetvis problematiskt. Hur skulle då ett motstånd till detta kunna se ut?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1201 ft15"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1115 ft33"&gt;De perspektiv som jag har utgått ifrån har som grund ett social- konstruktivistiskt förhållningssätt, det vill säga att människor och platser inte har några förutbestämda inre essenser utan är socialt kon- struerade. Våra världsbilder hade lika gärna kunnat se annorlunda ut och förändras också hela tiden. Häri ligger också förändrings- potentialen, jag menar att våra identiteter måste ständigt ”göras” och själva stabiliteten i upprepningen innebär både en möjlighet till förändring eller förstärkning av rådande normer. Utifrån detta perspektiv går det inte att få till stånd en snabb förändring utan ett jämställdhetsarbete måste vara en ständigt pågående process. Att ifrågasätta, bryta förväntade handlingsmönster, synliggöra och visa på alternativ skapar ibland starka reaktioner av oro och känslor av att bli kränkt. Reaktioner behöver inte vara ett dåligt tecken utan snarare en indikation av att man lyckats rubba något som både är normerande och sårbart. Jag menar också att en ökad synlighet av exempelvis kvinnor eller av människor med icke förväntad klass- tillhörighet, etnisk bakgrund eller sexuella preferenser på särskilda geografiska platser, eller till och med i vissa offentliga samtal triggar känsloreaktioner som är av negativ karaktär men där det kan finnas potential till förändringar. Även åsikter och företeelser som på något sätt utmanar givna positioner tycks skapa känslor av upprördhet. Den svenska jämställdhetsdebatten är ett typiskt sådant ämne som stundtals blossar upp i aggressiva diskussioner och där det växer fram antifeministiska bloggar bland både män och kvinnor. De kan bli indignerade över olika ämnen som det många gånger är svårt att förutspå. Det kan vara allt ifrån att det finns en internationell kvinnodag men inte en mansdag, eller den nyligen aktuella hen- diskussionen. Ämnen som ligger på gränsen till det löjeväckande och därför också öppnar upp till en kritik mot de reaktioner som en del människor ger uttryck för. Här är facebooksidan ”vita kränkta män” ett bra exempel på hur man kan förvandla de kränkta männens texter till bitande satir över de samhällstrukturer som trots allt fortfarande existerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1202 ft44"&gt;De problem som jag har lagt fram kan givetvis beskrivas på ett annat sätt och då få helt andra innebörder. Jag menar att det därför är viktigt hur man väljer att rent teoretiskt beskriva förhållanden, begrepp och perspektiv eftersom det innebär normativa ställningstag- anden som i förlängningen pekar ut hur problemen bäst bör hanteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1203 ft15"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1204 ft42"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1205 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Ahmed, Sara (2004) &lt;/SPAN&gt;The cultural politics of emotion&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Edinburgh university press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Andersson, Susanne (2003) &lt;/SPAN&gt;Ordnade praktiker. En studie av status, homosocialitet och maskuliniteter utifrån två närpolisorganisationer&lt;SPAN class="ft31"&gt;. Stockholms universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft7"&gt;Collins, Randall (1990) ”Stratification, emotional energy, and the transient emotions”. Theodore D Kemper (red) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Research agendas in the sociology of emotions&lt;/SPAN&gt;. Albany state university of New York.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1206 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Cresswell, Tim (1996&lt;/SPAN&gt;) In place/out of place : geography, ideology, and transgression&lt;SPAN class="ft41"&gt;. Minneapolis, Mn.: Univ. of Minnesota Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1207 ft7"&gt;Bent Fausing, Steffen Kiselberg, Niels Senius Clausen (1987)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1208 ft46"&gt;Bilder ur männens historia&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm: Alfabeta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1209 ft7"&gt;Butler, Judith (1990) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Gender Trouble&lt;/SPAN&gt;. Routledge: New York.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Dahlgren &amp; Starrin (2004) &lt;/SPAN&gt;Emotioner, vardagsliv &amp; samhälle: en introduktion till emotionssociologi&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Malmö: Liber.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Ekenstam, Claes (1998) ”En historia om manlig gråt” I &lt;SPAN class="ft46"&gt;Rädd att falla&lt;/SPAN&gt;. Gidlunds förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Essed, Philomena (2004) "Cloning amongst professors: norma- tivities and imagined homogeneities” I &lt;SPAN class="ft46"&gt;Nora&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Fineman, Stephen (2003) &lt;/SPAN&gt;Understanding emotion at work&lt;SPAN class="ft7"&gt;. London: Sage.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1209 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Hamrén, Robert (2007) &lt;/SPAN&gt;Vi är bara några kompisar som träffas ibland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1208 ft46"&gt;– Rotary som en manlig arena&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Normal förlag: Stockholm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Holgersson, Charlotte (2006) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Homosocialitet som könsordnande process&lt;/SPAN&gt;. Ingår i: Norma (Print).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Kousmanen, Jari (2001) &lt;/SPAN&gt;Finnkampen. En studie om finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Hedemora: Gidlunds.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Lindgren, Gerd (1996) &lt;/SPAN&gt;Broderskapets logik. Ingår i&lt;SPAN class="ft7"&gt;: Kvinnoveten- skaplig tidskrift.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Lipman-Blumen&lt;/NOBR&gt; Jean (1976) ”Toward a homosocial theory of sex roles: An explanation of the sex segregation of social institutions. I &lt;SPAN class="ft46"&gt;Signs&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Maja Jacobson (1998) &lt;/SPAN&gt;Gör kläderna mannen?: om maskulinitet och femininitet i unga mäns bruk av kläder, smycken och dofter&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm: Carlsson.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft15"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1210 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Mörk Magnus &amp; Tullberg Maria, &lt;/SPAN&gt;Catwalk för direktörer. Bolags- stämman – en performativ performance av maskuliniteter&lt;SPAN class="ft33"&gt;. Paper presenterat på den nordiska mansforskningskonferensen, ”Den gode, den onde, den normale”, november 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft7"&gt;Nordlund Edvinsson, Therese (2010) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Broderskap i näringslivet: en studie om homosocialitet i Kung Orres jaktklubb &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;1890–1960&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Lund: Sekel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Roper, Michael (1996) ”Seduction and succession. Circuits of homosocial desire in management”. Collinson, Hearn (red).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft46"&gt;Men as managers, managers as men. Critical perspectives on men, masculinities and management&lt;SPAN class="ft7"&gt;. London: sage.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1211 ft15"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;


&lt;P class="p1047 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1212 ft54"&gt;Män, föräldraledigheten och föräldraförsäkringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1213 ft42"&gt;&lt;NOBR&gt;Ann-Zofie&lt;/NOBR&gt; Duvander&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1214 ft223"&gt;&lt;NOBR&gt;Ann-Zofie&lt;/NOBR&gt; Duvander är docent i sociologi och anställd vid Sociologiska institu- tionen/Demografiska avdelningen vid Stockholms universitet. Hon forskar om familjepolitik, familj och arbete samt familjedemografiska frågor. Hon har bl a skrivit om fördelning av föräldraledighet och olika konsekvenser av föräldra- ledighetsuttag för mamman och pappan samt gjort nordiska jämförelser. Duvander arbetar inom Social Policy and Family Dynamics in Europe. Stockholm University Linneaus Center (SPaDE) och &lt;NOBR&gt;Register-based&lt;/NOBR&gt; Research in Nordic Demography (SUNDEM).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1215 ft15"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td15"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr57 td8"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;&lt;A href="#page_382"&gt;1.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td16"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_382"&gt;Introduktion ...........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_382"&gt;401&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;&lt;A href="#page_383"&gt;2.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_383"&gt;Varför är föräldraledighet viktigt för jämställdhet? .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_383"&gt;402&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;&lt;A href="#page_385"&gt;3.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_385"&gt;Utvecklingen av Sveriges föräldraförsäkring ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_385"&gt;404&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;&lt;A href="#page_387"&gt;4.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_387"&gt;Föräldraledigheten i Sverige ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_387"&gt;406&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;&lt;A href="#page_389"&gt;5.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_389"&gt;Skillnader mellan mammor och pappor? ..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_389"&gt;408&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;&lt;A href="#page_391"&gt;6.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_391"&gt;Utveckling av mäns andel av uttaget .....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_391"&gt;410&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;7.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;Vad påverkar pappans uttag? .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;415&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;&lt;A href="#page_399"&gt;8.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_399"&gt;Nordisk utblick ......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_399"&gt;418&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;9.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;Vad är trenden? ......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;420&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;&lt;A href="#page_403"&gt;10.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_403"&gt;Vad kan ett individualiserat regelverk leda till? ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_403"&gt;422&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr49 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_406"&gt;Referenser ........................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_406"&gt;425&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1216 ft15"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36382x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft42"&gt;1 Introduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft33"&gt;Mäns föräldrapenninguttag har ökat sedan Sverige som första land i världen införde inkomstbaserad föräldrapenning som mamman och pappan kunde dela på 1974. Idag använder över fyra femtedelar av alla pappor någon föräldrapenning och de använder en ökande del av tiden. Det kan vid första anblick låta positivt, men många anser att ökningen går alldeles för långsamt. Sedan &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; har flera reformer och en mängd kampanjer riktat in sig på att få föräldra- penningen mer jämställt fördelad. Trots detta har vi långt kvar och förslag om hur utvecklingen ska påskyndas finns från flera håll. En viktig aspekt är att kunna mäta hur långt vi har kommit och hur mycket föräldrar delar på ledigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1217 ft7"&gt;Vad döljer sig bakom måtten av föräldraledighet? Är föräldra- penningdagar, föräldraledighet och tid med barnen samma sak? Tar vissa pappor hälften av tiden och andra inte någon tid alls? Eftersom svensk föräldraförsäkring är mycket flexibel kan en mängd olika uttagsmönster dölja sig bakom den ofta refererade siffran som visar att pappor tar 24 procent av alla föräldrapenningdagar. Mönstren kan se olika ut för Kvinnor och män och mellan olika grupper av kvinnor och män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Denna rapport kommer att efter en bakgrund om föräldra- försäkringens utveckling ge en beskrivning av de rättigheter som föräldrar har till föräldraledighet och de möjligheter som finns att använda föräldraledighet för kvinnor och män. Måttet på föräldra- penninguttag kommer att nyanseras och kompletterande mått presenteras för att ge en rikare förståelse av skillnader mellan kvinnors och mäns föräldraledighetsanvändande. Kapitlet kommer också att beskriva vad vi vet om hur olika pappor använder föräldraledighet och vilka skillnader som finns mellan grupper. Efter en kort nordisk utblick diskuteras utvecklingen samt vad en individualisering av föräldraförsäkringen skulle kunna leda till. Men först tar jag upp frågan om varför det är viktigt att mammor och pappor delar på föräldraledigheten&lt;SPAN class="ft37"&gt;1&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1218 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Tack för kommentarer av Ulrika Lorentzi och Marie Evertsson samt sekretariatet för Utredningen om män och jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft15"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft42"&gt;2 Varför är föräldraledighet viktigt för jämställdhet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Frågan som bör ställas är varför det är viktigt att pappor tar föräldra- ledighet. Både politiker och andra aktörer i samhället fokuserar på delad föräldraledighet som en indikator på jämställdhet. Man tänker sig att om pappor tar föräldraledighet kommer…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;kvinnor få en lättare arbetsbörda hemma och även kunna återgå i förvärvsarbete tidigare. Det frigör kvinnors tid (prop. 1993/94:147 och prop. 2000/01:44).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;män ta större del av hushållsarbetet, inklusive barnvård. Detta är viktigt då jämställdhet i hemmet är grundläggande och står i relation till jämställdhet i arbetslivet (prop. 1993/94:147 och prop. 2000/01:44).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;kvinnors och mäns beteende på arbetsmarknaden bli mer lika och statistisk diskriminering kommer att minska (Thoursie 2005).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1219 ft33"&gt;Därutöver anges ofta som skäl att barnen ska få tillgång till två föräldrar. Detta innebär en riskspridning för barnen och det ses som positivt med flera nära vuxna. Att få tillgång till båda föräldrarna var till exempel nämnt i direktiven till föräldraförsäkringsutredningen 2005 (SOU 2005:73). Idag nämns mer sällan att barn har behov av både mamma och pappa, men att det är att bättre med fler tillgängliga föräldrar. Viss internationell forskning fokuserar på skillnaden mellan vad mammor och pappor kan erbjuda, men ofta blandas effekter av att leva med en ensamstående förälder samman med att inte ha tillgång till föräldrar av båda könen. Ett sätt att komma runt detta är att jämföra barn till samkönade och olikkönade föräldrapar (se till exempel Biblarz och Stacey 2010). Skillnader i exempelvis barns hälsa och utveckling tenderar då att vara marginella beroende på förälderns kön och förutom förmåga till amning är skillnader i föräldraförmågor snarare sociala än biologiska (Lamb 1997).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1220 ft44"&gt;Tidigare angavs ofta att det var positivt för mäns självutveckling att ta hand om barn, detta var bland annat ett vanligt förekommande argument i kampanjer från Försäkringskassan (Klinth 2002, Klinth och Johansson 2002). Det finns även forskning som visar att många män motiverade ledighet med individuella skäl, som till exempel att de behövde ett avbrott från arbetet (Björnberg 1998, Lammi- Taskula 2007, Chronholm 2004). Nu ses pappors föräldraledighet snarare som ett ansvar och inte något man gör för sin egen skull.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1221 ft15"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p718 ft7"&gt;Ett mer ideologiskt skäl för att män ska använda föräldraledighet är att föräldraförsäkringen, precis som resten av Sveriges social- försäkring, utgår från individuell grund. Att ta hand om sina barn är en individuell rättighet och skyldighet. Föräldraförsäkringen skyddar för inkomstbortfall vid barnvård, precis som sjukförsäkring, arbetslös- hetsförsäkring och pension individuellt skyddar inkomsten vid annan frånvaro från arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft44"&gt;Kunskapen om ifall mäns föräldraledighet leder till jämställdhet är knapphändig. Detsamma gäller föräldraledighetens påverkan på andra utfall, till exempel fortsatt barnafödande och övrig familje- dynamik. Det beror till stor del på svårigheter att studera detta. Dels behövs långa uppföljningstider och dels är det svårt att kon- struera studier som utesluter selektionsmekanismer in i föräldra- ledighet. Det finns ett stort intresse för frågan vad pappans föräldra- ledighet leder till och flera studier visar på sambandet mellan pappans tidiga engagemang i barnens liv och senare engagemang (se översikt i exempelvis Brandth och Gislasson 2010). En studie visar till exempel att om pappan tar föräldraledighet och föräldrarna senare separerar är det troligt att hans kontakt med barnet är mer frekvent än om han inte tog föräldraledighet i samma utsträckning (Duvander och Jans 2009). Andra studier visar samband mellan mäns föräldraledighet och exempelvis hälsa (Månsdotter, Lindholm och Winkvist 2007, Månsdotter och Lundin 2010). De flesta av dessa studier kan inte skilja på selektion och kausalitet, det vill säga det är svårt att veta om det är pappans föräldraledighet som leder till utfallet, eller om det är en viss typ av pappor som tar föräldraledighet och skulle fått samma utfall även om de inte haft möjlighet till föräldraledighet. En avancerad gissning är att verkligheten ofta är en kombination av att vissa pappor tar ledigt men att också ledigheten i sig ökar sannolik- heten för vissa utfall. Det är troligt att pappor som är intresserade av barn tar lång ledighet men att ledigheten också stärker kontakten med, och intresset för barnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;Svensk familjepolitik är ofta associerad med en rad positiva aspekter, såsom jämställdhet (kvinnligt förvärvsarbete och manlig hemarbete inklusive barnomsorg), lägre barnfattigdom och eko- nomisk jämlikhet (Gornick och Meyers 2008, Ferrarini 2006, Ferrarini och Duvander 2010). Men det kan finnas problem med Sveriges system ifall exempelvis föräldraledigheten används ojämställt och kvinnor är hemma mycket längre än män. Detta kan ge följder såsom att kvinnor slår i glastak på arbetsmarknaden (Datta Gupta m fl. 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft15"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft42"&gt;3 Utvecklingen av Sveriges föräldraförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft33"&gt;Föräldraförsäkringen hävdas ofta vara vändpunkten som förvandlade Sverige till ett land där familjeförsörjning bygger på två inkomsttagare, från att ha byggt på en inkomst per familj (Lundqvist 2011, Ferrarini och Duvander 2010). Andra förändringar vid samma tid gick i samma riktning, till exempel införandet av individuell taxering och utbyggnad av offentlig barnomsorg (Lundqvist 2011). När föräldraförsäkringen infördes 1974 innebar den sex månaders föräldrapenning med 90 procent av den tidigare inkomsten att fördelas mellan föräldrarna såsom de själva önskade. Diskussionen handlade då om jämställdhet mellan könen, främst genom att kvinnor skulle få möjlighet att förvärvsarbeta men även pappans ansvar i hemmet var viktigt (Klinth 2002). Det betonades också att föräldrar skulle ha valfrihet att välja vem som skulle vara hemma. Att många pappor skulle använda sin rätt att vara hemma bedömdes inte som troligt och därmed inte heller att kostnaden för samhällsekonomin skulle bli stor av att låta pappor använda försäkringen (Cedstrand 2011). Att föräldrapenningen begränsades till sex månader var motiverat både av att kostnaden borde hållas nere och att eftersom det var troligt att kvinnor skulle använda störst del av ledigheten kunde det leda till ojämställdhet på arbetsmarknaden om man möjliggjorde längre förvärvsavbrott. 1970- talet var en tid av stark expansion inom den offentliga sektorn och det fanns ett stort behov av den kvinnliga arbetskraft som en tvåför- sörjarmodell frigjorde (Stanfors 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1222 ft33"&gt;Argumenten om att längre ledighet kunde leda till ojämställdhet på arbetsmarknaden glömdes bort under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; då föräldrapenningen förlängdes stegvis. År 1986 ökade föräldrapenningen till 12 månader och 1989 till 15 månader (Försäkringskassan 2013, nätkälla). Den inkomstrelaterade ersättningen hade då kompletterats med tre månaders ledighet med en låg garantinivå, samma nivå som föräldrar utan tidigare inkomst fick under hela ledigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft33"&gt;Tonvikten i diskussionen kring delad föräldrapenning försköts med tiden från att handla om kvinnors förvärvsarbete till att betona mäns ansvar för barn och hushåll. Efter en lång och intensiv offent- lig debatt införde Sveriges borgerliga koalitionsregering 1995 en reserverad månad i föräldraförsäkringen (Almqvist et al. 2011, Klinth 2002, Cedstrand 2011, Inspektionen för socialförsäkringen 2012). Detta innebar att 30 dagar reserverades till vardera föräldern och dessa dagar kunde inte användas av den andra föräldern. Sam- tidigt som den reserverade månaden infördes individualiserades&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft15"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft8"&gt;också försäkringen. Individualiseringen innebar att hälften av dagarna tillföll vardera föräldern. För att en förälder ska kunna använda mer än hälften av dagarna behöver den andra föräldern godkänna detta genom underskrift. Tidigare hade den första användaren (ofta mamman) kunnat använda hur stor del hen ville.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Den andra reserverade månaden infördes i januari 2002 av en socialdemokratisk regering. Denna reform uppmärksammades betydligt mindre än den första reserverade månaden (Cedstrand 2011). Motståndet mot reformen var inte heller lika stort, eftersom föräldrapenningen samtidigt förlängdes med en månad till dagens 16 månader. Det maximala antalet föräldrapenningdagar en förälder kunde använda minskade därmed inte med reformen. Argumentet om att pappors föräldrapenninguttag inkräktade på mammors tid hemma var alltså inte giltigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft33"&gt;I början av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; handlade debatten kring föräldraledighet i Sverige mycket om att rätten att föra över dagar mellan föräldrarna borde slopas. Starka krafter, både fristående debattörer och inom fackföreningsrörelsen, arbetade för en sådan utveckling (se till exempel Lorentzi 2004) och en föräldraförsäkringsutredning tillsattes (SOU 2005). Utredningen föreslog bland annat en tredelad 15 månaders föräldrapenning, en del till mamman, en del till pappan och en del att fördela som föräldrarna ville. Vidare föreslog utredningen att föräldrapenningen skulle användas inom fyra år, men att obetalda kontaktdagar skulle finnas därefter. Skyddet av föräldrars sjuk- penninggrundande inkomst skulle också förlängas från 12 månader till 18 månader, något som särskilt skulle påverka pappans möjlighet till att flexibelt använda försäkringen. Det fanns emellertid inget starkt partipolitiskt stöd för en individualisering, eller mer reserverad tid till vardera föräldern, och nästa reform blev istället en jämställdhetsbonus 2008 (Inspektionen för socialförsäkringen 2012). Bonusen infördes av en borgerlig koalitionsregering samtidigt med ett vårdnadsbidrag som kommunerna kunde välja att införa (Försäkringskassan 2013a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft44"&gt;Jämställdhetsbonusen infördes för att öka de ekonomiska driv- krafterna att dela föräldrapenningen jämställt och bygger på att inkomstskillnaderna mellan föräldrarna ska få mindre betydelse vid delning av föräldrapenning. Efter att de två reserverade månaderna är använda kan föräldrar få bonus när de delar på föräldrapenningen. Den kritik som jämställdhetsbonusen fick när den infördes var att den var krånglig, att pengarna betalades ut upp till ett år senare och att man var tvungen att bevisa att den andra föräldern var i arbete eller studier (Inspektionen för socialförsäkringen 2012). År 2012 förenklades&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft15"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;reglerna, kravet om andra förälderns aktivitet togs bort och bonusen betalas nu ut utan fördröjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Jämställdhetsbonusen och vårdnadsbidraget kan till del ses som en vändpunkt där även valfrihet för föräldrar betonas (Ferrarini och Duvander 2010, Duvander och Ferrarini 2013). Grundtanken om att den ekonomiska familjepolitiken ska innebära starka drivkrafter till kvinnligt förvärvsarbete och relativt snabb återgång i arbete efter barn existerar nu samtidigt som det finns en betoning på för- äldrars fria val att vara hemma länge med sitt barn. Valfriheten ger naturligtvis upphov till större skillnader mellan föräldrar och utrymme för både ojämställda och ojämlika val. Skillnader mellan kön men också inom kön, till exempel mellan pappor med och utan arbete kan öka i valfrihetens namn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft42"&gt;4 Föräldraledigheten i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft33"&gt;I Sverige är rätten till ersättning och rätten till föräldraledighet skilda från varandra. Detta skiljer Sverige från många andra länder. Föräldraförsäkringen ger rätt till ersättning under föräldraledighet och betalas ut av Försäkringskassan. Rätten till ledighet regleras i föräldraledighetslagen och anger rätten till frånvaro från arbete. Försäkringen och lagstiftningen är naturligtvis relaterade, men rätten till frånvaro från arbete är mer generös än rätten till ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft33"&gt;Enligt föräldraledighetslagen har föräldrar rätt att vara &lt;SPAN class="ft52"&gt;lediga &lt;/SPAN&gt;från arbetet för vård av barn fram tills barnet är 18 månader, oavsett om föräldern tar ut föräldrapenning eller inte. Därefter har föräldrarna rätt till ledighet när föräldrapenning används. Dessutom har föräldern rätt att förkorta sin normala arbetstid med 25 procent tills barnet fyller åtta år. Ett vanligt mönster är att gå från heltid, runt 40 timmar i veckan, till lång deltid, runt 30 timmar i veckan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft44"&gt;Föräldrar kan få &lt;SPAN class="ft108"&gt;föräldrapenning &lt;/SPAN&gt;med anledning av barns födelse eller adoption under sammanlagt 480 dagar per barn. För 390 av dessa dagar är ersättningen relaterad till förälderns sjukpenninggrundande inkomst (SGI, så kallade sjukpenningnivådagar). Ersättningen är satt till 77,6 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten upp till tio prisbasbelopp (motsvarar ungefär en månadslön på 37 000 kronor). För föräldrar med låga eller inga förvärvsinkomster finns en grundnivå på 225 kronor per dag (sedan 2013). För de resterande 90 dagarna (lägstanivådagar) är ersättningen 180 kronor per dag för alla, oavsett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1223 ft15"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p691 ft7"&gt;förvärvsinkomst. Under hela &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; var båda dessa nivåer 60 kronor om dagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft33"&gt;Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet har vardera föräldern rätt till hälften av antalet föräldrapenningdagar. Det är den absolut vanligaste situationen idag även när föräldrarna inte bor ihop. Försäkringen är därmed individuell och innebär åtta månader till vardera föräldern. En förälder kan avstå föräldrapenningdagar till den andra föräldern, förutom de två reserverade månaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Om föräldrarna delar på dagar utöver de två reserverade mån- aderna, får de en jämställdhetsbonus. Jämställdhetsbonusen är 50 kronor skattefritt till vardera föräldern för varje dag som delas lika. Vidare är det sedan 2012 möjligt att ta ut en månad med föräldra- penning när båda föräldrarna är hemma samtidigt (se www.forsakringskassan.se för detaljer). Det finns också särskilda regler för flerbarnsfödslar och adopterade barn, men avvikelserna kan betraktas som små.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Det bör också påpekas att det är mycket vanligt att arbets- givaren betalar extra ersättning utöver de 77,6 procenten från Försäkringskassan. Ofta betalar arbetsgivaren ersättning över socialförsäkringstaket på tio prisbasbelopp. Hur stor ersättningen är och under hur lång period den betalas ut varierar mellan olika avtal och arbetsgivare (Sjögren Lindquist och Wadensjö 2005, Försäkringskassan 2011). Det har skett en utveckling av dessa avtal över tid. Eftersom avtalen förhandlas har olika fackförbund haft möjlighet att driva krav om extra ersättning olika hårt i relation till löneutvecklingen. Därför är det mycket troligt att typiska manliga arbeten haft sämre avtal om extra ersättning än typiska kvinnliga arbeten. LO har under 2013 drivit att alla avtal ska ge minst sex månader med extra ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft33"&gt;Föräldrapenningen kan tas ut tills barnet fyller åtta år eller har avslutat sitt första skolår och den kan tas ut som delar av dag om man vill kombinera med arbete eller obetald ledighet. Föräldra- penningen kan därmed räcka längre om man accepterar en lägre ersättningsnivå än dagersättningen. Ett vanligt mönster är att ta ut fem dagar föräldrapenning i veckan, vilket ger drygt hälften (5/7*0,776) av den tidigare inkomsten i ersättning. I genomsnitt tar kvinnor och män ut runt fem dagar i veckan (Inspektionen för socialförsäkringen 2013). Det vanligaste är troligen att tiden hemma underskattas eftersom föräldrapenning tas för färre än de sju dagar föräldraledighet per vecka som är möjliga. En överskattning är också möjlig eftersom en del föräldrar tar ut föräldrapenning som inkomst-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft15"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p219 ft33"&gt;förstärkning en vardag och sedan på helgdagarna som ändå är arbets- fria. Det kan även vara tveksamt att definiera uttag av föräldrapenning i samband med förlängning av semester, eller föräldrapenning under exempelvis julhelgen, som likvärdigt med att vara hemma med ett barn som inte har börjat i förskola. Det är troligt att sådana korta uttag där ofta båda föräldrarna är hemma inte ger särskilt stora effekter på jämställdheten. Riksförsäkringsverket (2004) har visat att sambandet mellan utbetalda föräldrapenningdagar och längden på föräldra- ledigheten som intervjupersonerna själva rapporterade var relativt högt för pappor under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; För mammor var däremot varia- tionen stor. Eftersom pappors uttag har ökat sedan &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; är variationen inom pappors uttag mer möjligt och därmed är det troligt att sambandet för pappor har försvagats fram till idag. Sådana indikationer finns även i en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen (2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1224 ft33"&gt;Det bör också nämnas att mamman har rätt att använda föräldra- penning två månader innan barnet beräknas komma och hon har rätt till sju veckors mammaledighet före eller efter förlossningen, med eller utan föräldrapenning. Pappor kan bara ta föräldrapenning innan barnets födelse i samband med föräldrautbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft7"&gt;Dessutom innehåller försäkringen tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption, tidigare så kallade pappa- dagar. Dessa dagar tillfaller pappor (eller den andra föräldern) som förvärvsarbetar (eller uppbär akassa) och kan tas ut samtidigt som mamman är föräldraledig. De tio dagarna kan bara användas under barnets första två månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft42"&gt;5 Skillnader mellan mammor och pappor?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Trots att lagstiftning och rättigheter i Sverige till stor del är köns- neutralt formulerat så finns det skillnader i kvinnors och mäns möjligheter att använda sig av sina rättigheter. Jag tar här upp några av dessa skillnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft7"&gt;Till att börja med kan man konstatera att pappor har rätt till fler dagar än mammor. Pappor har rätt till hälften av föräldrapenning- dagarna samt de tio dagarna med tillfällig föräldrapenning. Dessutom är det vanligt att mamman tar ut föräldrapenning innan barnet är fött (Riksförsäkringsverket 2003) vilket gör att hon har färre dagar kvar. Det är dock få pappor som tar ut fler dagar än mammor (Försäkrings- kassan 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft15"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p718 ft33"&gt;En ytterligare skillnad i förutsättningarna för mammans och pappans ledighet är att föräldraledighetslagen gör det möjligt att vara hemma med eller utan betalning under de första 18 månaderna och sedan när föräldern använder föräldrapenning eller tillfällig föräldra- penning. Eftersom det är vanligast att mamman börjar föräldra- ledigheten är det hon som har störst möjlighet att ta ledighet utan betalning, något som ofta kallas att sprida på dagarna. En viktig bidragande anledning är regeln som skyddar den sjukpenning- grundande inkomsten under ett år från barnets födelse (26 kap. 15 § socialförsäkringsbalken). Även om föräldern tar ut få föräldra- penningdagar i veckan och därmed har en låg inkomst under barnets första år, så gäller den sjukpenninggrundande inkomst (SGI) som föräldern hade innan barnet föddes när föräldern återgår i arbete. Barnets första år är så kallad överhoppningsbar tid. Efter barnets ettårsdag behöver föräldern ta ut minst fem föräldrapenningdagar i veckan för att SGI ska fortsätta vara skyddad. Att mamman lättare kan sprida på dagarna kan ses som både positivt och negativt för henne. Hennes möjlighet till flexibilitet och valmöjligheter ökar. Men om föräldrarna gemensamt bestämmer att mamman tar färre föräldra- penningdagar (och får lägre ersättning) för att hushållsekonomin tillåter kan de långsiktiga effekterna glömmas bort. Låg ersättning ger på sikt sämre pension och lång frånvaro har negativa konsekvenser för arbetsmarknadskarriären (Evertsson och Duvander 2011, Albrecht m.fl. 1999). Många föräldrar anger att ekonomin styr beslutet om vem som är hemma (Riksförsäkringsverket 2003) men det är inte troligt att besluten alltid bygger på noggranna uträkningar av konsekvensen av olika uttagsstrategier. Det är särskilt troligt att de långsiktiga konsekvenserna inte är beaktade (Riksförsäkringsverket 2000).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1225 ft33"&gt;Det kan också ses som en fördel för män att de är mer flexibla i när de tar sin ledighet och sin föräldrapenning. Kvinnans föräldra- ledighet börjar vid födseln eller tidigare och det är till stor del bestämt av att hon bär barnet. Mannen har mer möjlighet att för- handla ledigheten och dess tidpunkt gentemot arbetsgivare och den andra föräldern. Pappan kan exempelvis se till att en föräldraledig- het passar in så bra som möjligt med arbetsrytmen på arbetsplatsen. Från 2014 kommer användningen av 80 procent av föräldrapenningen begränsas till de första fyra åren. Detta påverkar naturligtvis flexibiliteten för både kvinnor och män, men kanske främst män som använder större andel av sin föräldrapenning senare i barnets liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft44"&gt;En ytterligare skillnad är ersättningsnivån i föräldrapenningen. Eftersom män i genomsnitt tjänar mer än kvinnor så förlorar de mer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft15"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p219 ft33"&gt;ekonomiskt per föräldrapenningdag i absoluta tal under föräldra- ledigheten. De tjänar också oftare över taket på tio prisbasbelopp och får därmed en ersättning på under de 77,6 procent av den tidigare inkomsten (Försäkringskassan 2011). I genomsnitt 25 procent av män och 10 procent av kvinnor har en inkomst över taket. Det kan också vara så att män har sämre kollektivavtal och att arbetsgivaren betalar mindre extra ersättning under ledigheten. En ytterligare skillnad är att även om kvinnor och män har rätt till hälften av dagarna så har det inte innan 2014 varit reglerat vem som får dagar som bygger på den sjuk- penninggrundande inkomsten och vem som får de 90 dagarna som betalas på lägstanivå (180 kronor idag). Eftersom mamman oftast tar ledigt först har hon kunnat ta en större andel av dagarna på sjuk- penningnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1226 ft7"&gt;För de första 180 dagarna med föräldrapenning måste föräldern ha arbetat i åtta månader före barnet föds för att få ersättning på sjukpenningnivå. Detta krav är främst något som berör mammor då hon börjar föräldraledigheten. De resterande 210 dagarna på sjuk- penningnivå har inte detta krav om tidigare arbete. Eftersom pappan har mer flexibilitet i när han tar ut sin föräldrapenning så kan detta gynna hans ersättningsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft41"&gt;Information om föräldrapenning går till den blivande mamman när hon bekräftats gravid på en mödravårdscentral och hon skickat in ett mödraskapsintyg. Den blivande pappan nås inte av information om sina rättigheter på samma sätt och inte lika tidigt. Det visar sig att pappor ofta får information om föräldrapenning genom mamman (Riksförsäkringsverket 2003) och det visar sig att många föräldrar har bristande kunskap om sina rättigheter, särskilt pappor. Exempelvis visste bara en tredjedel av papporna i början av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; att de hade rätt till lika många dagar som mamman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft42"&gt;6 Utveckling av mäns andel av uttaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft44"&gt;Det har hänt mycket sedan 1974. Detta hävdas vanligtvis genom att hänvisa till figur 1 som visar utvecklingen av mäns andel av alla dagar fram till idag. Ökningen är från under 1 procent av alla dagar som används under ett år på &lt;NOBR&gt;1970-talet,&lt;/NOBR&gt; till idag nästan en fjärdedel. Utvecklingen av mäns andel har gått stadigt framåt men det är viktigt att komma ihåg att detta är ett aggregerat mått som påverkas av flera faktorer. Måttet tar med alla personer som har använt försäkringen, det vill säga både de som fått barn samma år och de som använder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft15"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36392x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;några strödagar för förskolebarn. Måttet är därmed påverkat av om det exempelvis föds många barn ett visst år eftersom mammor oftast använder den första föräldraledighetsperioden. Om pappor skjuter på sitt föräldraledighetsuttag till året därpå så påverkar det deras andel. Eftersom perioden som föräldrapenning kan användas är så lång kan det ge en missvisande bild att fokusera på siffran för ett särskilt år eller utvecklingen mellan två år. Vi vet av figur 1 inte något om hur många av alla mammor och pappor som använder föräldrapenning eller om hur föräldrar delar på föräldrapenningen i det specifika paret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1227 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;. Försäkringskassan, officiell statistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft33"&gt;Trots dessa förbehåll är det naturligtvis så att figuren visar en utveckling av ökad delning av föräldrapenningen mellan föräldrarna. Ett annat viktigt mått är hur stor andel av alla pappor som använder föräldrapenning. Den största förändringen i andel pappor som använder föräldrapenning syns då den första reserverade månaden infördes. Jämförs uttaget under barnets första två år så ökade andel användande pappor från 44 till 77 procent mellan 1994 och 1995 (Inspektionen för socialförsäkringen 2012). Om barn följs tills barnet är åtta år och föräldrapenningen inte kan användas mer har nästan 9 av 10 pappor använt någon föräldrapenning (Försäkringskassan 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft44"&gt;När mammor och pappors uttag per barnets ålder jämförs i figur 2 är det tydligt att mamman börjar sitt uttag tidigare än pappan gör. Notera att både mammor och pappor tar relativt många dagar efter barnets första två år. Mamman och pappan tar båda ungefär &lt;NOBR&gt;5-10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1228 ft15"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36393x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft33"&gt;dagar om året under förskoleåldern. När pappor som fått barn 1999 till 2011 jämförs, har antalet dagar det första året ökat måttligt från 15 till 23 dagar. Ökningen av pappans dagar sker främst under andra året och därefter fortsätter mammor och pappor att ta ungefär lika många dagar. Eftersom pappan tar sammanlagt mycket färre dagar än mamman så tar pappan en större del av sin ledighet uppdelad i korta perioder och senare i barnets liv. Detta kan exempelvis vara att förlänga semestern med en vecka. Om mäns andel mäts när barnet är två år gammalt går denna andel idag endast upp till 15 procent av alla använda dagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Försäkringskassan statistikdatabas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft8"&gt;Att pappan tar större och tidigare del av föräldraskapet är dock inte detsamma som ett jämställt föräldraskap. Figuren visar tydligt att pappan inte är den som tar den första delen av föräldraskapet. Detta har tolkats som att kvinnor är föräldrar och män kan välja att vara det (Bekkengen 2002, Almqvist, Sandberg, Dahlgren 2010). Hur vanligt har det då blivit att dela på föräldraskapet jämställt? Det är mycket ovanligt att ta precis lika många dagar men i figur 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1221 ft15"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36394x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;visas andel av alla föräldrar som har tagit någonstans mellan 40 och 60 procent av alla föräldrapenningdagar under barnets första två år. Det är tydligt att detta blivit vanligare med tiden; över en tiondel av alla föräldrar delar idag jämställt enligt denna definition. När den reserverade månaden infördes 1995 blev det först under några år ovanligare att dela jämställt. En förklaring kan vara att det skapades en norm om att pappor skulle använda en månad ledigt. Analyser visar att gruppen av pappor som tog en månad ökade men det blev inte vanligare att ta mer än en månad (Inspektionen för socialförsäkringen 2012).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td64"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td64"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td64"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td64"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td64"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td64"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr58 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td115"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td50"&gt;&lt;P class="p17 ft105"&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td90"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td115"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td115"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td115"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td115"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td140"&gt;&lt;P class="p477 ft170"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Försäkringskassan 2012.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1230 ft33"&gt;Vi bör komma ihåg att här används ett mått som indikerar jäm- ställdhet i föräldraskapet men att bara en dimension av flera mäts. Även om måttets tolkning begränsas till att mäta föräldraledighet så finns förbehåll. Det är viktigt att påminnas om skillnaden mellan föräldrapenning och föräldraledighet och att statistik vanligtvis redovisar mått på föräldrapenningdagar. Det är som nämnts vanligt att vara ledig även obetalda dagar och detta förlänger kvinnors ledighet mer än mäns (Inspektionen för socialförsäkringen 2013). Vidare är basen för andelarna olika eftersom det är relativt vanligt att inte alla dagar används (Försäkringskassan 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft15"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;Alternativet till att mäta föräldrapenningdagar är att på andra sätt försöka skatta hur länge föräldrar är hemma. Detta är svårt inte minst då det inte är självklart vad som är föräldraledighet. Ska vi räkna med en vecka för att förlänga semestern när barnet är fem år? Eller några dagar för att skola in barn i förskola eller för att möjliggöra en sammanhängande julledighet? Om vi frågar föräldrar kommer de att ge olika svar, men det är troligt att de flesta definierar föräldra- ledighet som tiden fram till att barnet börjar förskola. Om föräl- drarna varvar tid hemma och arbete är det oklart hur detta definieras. I studier där föräldrar frågas om föräldraledighet måste man även räkna med att det finns problem för många föräldrar att komma ihåg hur länge de var hemma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft33"&gt;Ett komplement till att fråga föräldrar kan därför vara att med olika definitioner skatta längd av föräldraledighet genom att använda datumen för uttagen av föräldrapenning. Detta har gjorts i en studie från Inspektionen för socialförsäkringen (2013). I studien defini- eras föräldraledighetsepisod genom att det är högst 6 kalenderdagar utan föräldrapenning mellan dagar med föräldrapenning. De allra flesta föräldrar använder många fler föräldrapenningdagar i veckan. I studien läggs alla episoder samman under barnets första fyra år och sedan hela åttaårsperioden som föräldrapenning kan användas. Detta mått på föräldraledighetsepisod visar perioder av föräldra- ledighet som är mycket längre än antal föräldrapenningdagar (se tabell 1). Det är tydligt att en stor del av episoderna ligger efter barnet har fyllt fyra år för både mammor och pappor. Notera att tabell 1 inte kan ses som mer än en fingervisning om föräldra- ledighetens längd då det är möjligt att arbeta de dagar som föräldra- penning inte används, särskilt när perioder mäts tills barnet fyller åtta år. Längden på episoden ökar från 68 veckor till 77 veckor för mammor till barn födda 2002 om man följer dem från att barnet är fyra år till åtta år. För pappor är motsvarande ökning från 19 till 25 veckor. Gällande användningen de första fyra åren är det tydligt att pappors föräldraledighet har förlängts över tid, medan det är tveksamt om mammans föräldraledighet har förkortats. Observera att tabell 1 endast innehåller de som använt föräldrapenning och därmed inte alla föräldrar, särskilt inte alla pappor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1231 ft15"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36396x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td141"&gt;&lt;P class="p1232 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td142"&gt;&lt;P class="p1233 ft43"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td143"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td143"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td143"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1234 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Inspektionen för socialförsäkringen 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1235 ft42"&gt;7 Vad påverkar pappans uttag?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1236 ft33"&gt;Pappors ökande andel av föräldrapenninguttaget har påverkats av flera reformer i försäkringen. De viktigaste reformerna är att delar av föräldrapenningen har reserverats till vardera föräldern. Effekten av den första reserverade månaden var tydlig och direkt, pappans uttag ökade med 10 dagar under de två första åren (se tabell 2). Det finns stöd även från de andra nordiska länderna för att en reserverad tid till pappan leder till att han ökar sitt uttag (Jacobsen m fl. 2013). Samtidigt som pappors antal föräldrapenningdagar ökade så minskade mammors antal dagar. Det är dock inte lika säkert att mammans ledighetslängd minskade (Inspektionen för socialförsäkringen 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1237 ft44"&gt;Även den andra reserverade månaden påverkade uttaget och eftersom föräldrapenningen samtidigt förlängdes med en månad så ökade även mammors uttag. Jämställdhetsbonusen förändrade inte uttaget direkt på samma sätt. Förutom att bonusen setts som krånglig, krävde ansökan och kan ses som ekonomiskt marginell är en möjlig anledning till utebliven direkt effekt av jämställdhets- bonusen att det är svårare att ändra uttag på högre nivåer och att papporna redan tar en relativt stor del av föräldrapenningen. Andra reformer som kan ha påverkat pappans uttag men som vi vet mindre om är den gradvisa förlängningen av föräldrapenningen under främst &lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; förändring i ersättningsnivå från 90 till 80 procent (75 under en period på &lt;NOBR&gt;1990-talet)&lt;/NOBR&gt; samt höjningen av taket i försäkringen 2006 från 7,5 prisbasbelopp till 10 prisbasbelopp. Vidare är det viktigt att komma ihåg att de extra ersättningarna genom kollektivavtal ändras emellanåt och även detta kan påverka uttaget och uttags- mönstret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1238 ft15"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36397x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td144"&gt;&lt;P class="p1239 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td145"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td145"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1240 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa &lt;/SPAN&gt;Inspektionen för socialförsäkringen 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Det finns givetvis en negativ korrelation mellan mammans och pappans ledighet; om en förälder tar mycket ledighet tar den andra mindre, men eftersom den slutgiltiga längden på ledigheten inte är definierad så påverkar även en mängd andra faktorer. Den negativa korrelationen mellan mamman och pappans föräldraledighet kan inte ses som ett nollsummespel och föräldrarna kan använda olika strategier för uttag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft7"&gt;Flera studier visar att pappor använder mer föräldrapenning om de har högre &lt;SPAN class="ft46"&gt;inkomst &lt;/SPAN&gt;(Sundström och Duvander 2002, Inspektionen för socialförsäkringen 2012). Mönstret är dock kurvlinjärt vilket betyder att de med högst inkomst inte är de som tar mest, utan de tar något mindre eller lika mycket som de med näst högst inkomst. En möjlig anledning till detta är att män med högst inkomst har inkomster över taket och då får en mindre relativ andel av sin inkomst under ledig- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft44"&gt;Även mammans inkomst korrelerar med föräldrapenninguttaget; en hög inkomst hos mammans är associerat med mer föräldrapenning hos pappan. Mammor med hög inkomst tar också kortare ledighet (Inspektionen för socialförsäkringen 2012, Hobson et al. 2006, Inspektionen för socialförsäkringen 2013, Försäkringskassan 2013b). Det är inte lika tydligt att mammans inkomst har ett kurvlinjärt mönster, men det kan ha att göra med att mammor mer sällan kommer upp i så höga inkomster att de slår i taket på försäkringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1221 ft15"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p718 ft33"&gt;Det tydligaste mönstret är att gruppen pappor som inte har en inkomst, en låg inkomst eller svag arbetsmarknadsanknytning är de som använder föräldrapenningen i minst utsträckning (Inspektionen för socialförsäkringen 2012, Försäkringskassan 2013b).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Om pappan och mamman har &lt;SPAN class="ft46"&gt;hög utbildning &lt;/SPAN&gt;så tar pappan ut längre ledighet (Hobson et al. 2006, Försäkringskassan2013b). Detta förklaras ibland med attitydskillnader mellan olika grupper av föräldrar (Geisler och Kreyenfeld 2011). Hög utbildning kan också spegla en friare arbetssituation och större möjlighet att vara föräldraledig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;Både män och kvinnor med &lt;SPAN class="ft46"&gt;privata anställningar &lt;/SPAN&gt;tar ut kortare ledighet än de som arbetar i offentlig sektor (Försäkringskassan 2013b). I offentlig sektor finns många kvinnodominerade arbets- platser och de kan vara mer anpassade till att fungera även då anställda är frånvarande för föräldraledighet. I offentlig sektor har också kollektivavtalen för extra ersättningar varit mer generösa under längre tid. Ett större uttag kan även ha att göra med attityden till ledighet på dessa arbetsplatser och med typen av arbetsuppgifter (Bygren och Duvander 2005, Haas och Hwang 2002). Både män och kvinnor som får &lt;SPAN class="ft46"&gt;extra ersättning från arbetsgivaren &lt;/SPAN&gt;tar också längre ledighet (Duvander 2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;Både mammor och pappor tar ut längre ledighet med ett &lt;SPAN class="ft46"&gt;första barn &lt;/SPAN&gt;än med senare syskon. Det kan vara ekonomiskt svårare att ha lång föräldraledighet med senare barn då försörjningsbördan är större för flerbarnsföräldrar. Barn med äldre syskon börjar ofta i förskola tidigare än förstfödda barn, inte minst på grund av olika system av syskonförtur. En ytterligare möjlig förklaring är att attityden till barnomsorg utanför hemmet är mer positiv efter det första barnet (Duvander 2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft33"&gt;Det finns dessutom skillnader mellan föräldrar i olika åldrar, som bor i olika delar av Sverige och som har olika ursprungsland. Dessa demografiska faktorer bör främst ses som indikatorer på andra fak- torer som skiljer mellan dessa föräldrars omständigheter och möjlig- heter att vara föräldralediga. Exempelvis finns det bland utlands- födda pappor en större grupp som inte tar någon föräldrapenning, men det finns också en större grupp som står utanför arbetsmarknaden och därför skulle få en låg föräldrapenning (Riksförsäkringsverket 2005). Lika ålder och lika inkomst hos föräldrarna är också relaterat till större sannolikhet för jämnt uttag och detta kan relateras till de relativa resurserna i hushållet (Försäkringskassan 2013b).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft15"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft33"&gt;Eftersom regelverket och normer kring föräldraledighet förändras över tid är det mycket troligt att mönstren kring vad som påverkar föräldrapenninguttag och längd förändras. Ett exempel är att när nästan alla pappor använder föräldrapenning kan det snarast vara att betrakta som avvikande bland män att inte ta någon ledighet. På 1970- talet var det tvärtom och detta påverkar exempelvis arbetsgivarens förväntningar om föräldraledighet. Vidare har det blivit allt vanligare att kunna sköta en del av arbetet från hemmet. Detta kan ha möjlig- gjort föräldraledighet men också gjort det vanligare att sköta del av arbetsuppgifterna under föräldraledigheten. Det kan finnas för och nackdelar för föräldern att hålla kontakt och ha arbetsuppgifter under ledigheten, men det torde påverkar arbetsgivarens attityd till föräldra- ledighet i positiv riktning att kunna förvänta sig en sådan kontinuerlig kontakt (Brandth och Kvande 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1241 ft42"&gt;8 Nordisk utblick&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft33"&gt;Det är lätt att generalisera mellan de olika nordiska länderna och förvisso bygger familjepolitiken till stor del på liknande idéer. Men det finns grundläggande skillnader i prioriteringar och utveckling (Duvander och &lt;NOBR&gt;Lammi-Taskula&lt;/NOBR&gt; 2010, Cedstrand 2011). En grund- läggande skillnad är att i Sverige och Island är könsneutralitet en ledande princip i familjepolitiken. Båda föräldrar har lika rättigheter oberoende av kön. Norge har på senare tid gått mot en könsneutral hållning medan detta inte är fallet i Danmark och Finland. Danmark och Finland är också de två länderna som under lång tid inte haft någon del av föräldraledigheten reserverad för pappor. I Finland har reglerna förändrats 2013 och det är för tidigt att säga något om effekterna. I Danmark har riksdagen hösten 2013 röstat nej till ett förslag om reserverad tid för pappan och istället infört en bonus liknande den svenska (se nätreferens TV2 Nyheterna).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft33"&gt;Norge var det första landet att introducera en reserverad del för pappor 1993 och Sverige följde efter 1995. Den norska kvoten till pappor har stegvis ökat och ligger sedan sommaren 2013 på 14 veckor. De borgerliga partierna som vann valet hösten 2013 tenderar nu mot en kompromiss om att reducera pappakvoten till 10 veckor (NRK.no). Den norska föräldraledigheten har tills nyligen varit mindre flexibel än den svenska. Det finns både för och nackdelar med en flexibel föräldraledighet utifrån ett jämställdhetsperspektiv (Brandth och Kvande 2013). Ett flexibelt system gör det lättare för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft15"&gt;418&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft33"&gt;pappor att använda ledigheten, men de kanske samtidigt inte har lika stor möjlighet att få en lång sammanhängande period av huvudansvar över barnet. Norska pappors ledighet har ökat markant sedan pappa- kvoten infördes och mönstren är liknande de svenska (Bringedal och Lappegard 2012) även om Norge kan beskrivas som ”gender equality light”, det vill säga en inte helt konsekvent genomförd jämställdhetspolitik (Rönsen och Skrede 2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Island har mest radikalt förändrat föräldraledighetssystemet genom att införa ett tredelat system där tre månader går till mamman, tre månader till pappan och tre månader kan föräldrarna bestämma hur de vill fördela (Eydal och Gislasson 2008). De flesta pappor använder sin tredjedel av ledigheten och det är relativt ovanligt att använda mer (Eydal och Gislason 2011). De isländska papporna tar störst del av föräldraledigheten, men eftersom den svenska sammanlagda längden är så mycket längre så tar isländska och svenska pappor ungefär lika många föräldrapenningdagar. Den korta ledigheten i Island är också en anledning till att man ofta behöver hitta på tempo- rära lösningar mellan att föräldraledigheten är slut och innan barnen får plats i förskola. En förlängning av föräldraledigheten diskuteras, specifikt ett förslag med fem månader till mamman, fem till pappan och två att fördela såsom föräldrarna vill (Eydal och Gislasson 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft33"&gt;Sedan 2013 har finska pappor nio reserverade veckor som är lättare att använda än tidigare (Salmi och &lt;NOBR&gt;Lammi-Taskula&lt;/NOBR&gt; 2012). Tre av veckorna kan användas då även mamman är hemma. Diskussionen i Finland har till del rört kopplingen mellan vårdnadsbidraget och föräldraledigheten och det är mycket vanligare i Finland att kvinnor förlänger perioden hemma med en period med vårdnadsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft41"&gt;Danmark har en mycket mindre generös föräldraförsäkring än Sverige och det har varit ett viktigare argument att se till att skydda gravida kvinnor och mammor i arbetslivet än att uppnå jämställdhet (Cedstrand 2011). Under en kort period (1998 till 2001) fanns dock två veckor reserverade till pappan och då använde pappor föräldra- ledighet i större utsträckning (Borchorst 2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1242 ft15"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36401x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr59 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr59 td147"&gt;&lt;P class="p510 ft121"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr47 td112"&gt;&lt;P class="p303 ft121"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr60 td34"&gt;&lt;P class="p477 ft121"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr35 td142"&gt;&lt;P class="p572 ft121"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td147"&gt;&lt;P class="p1243 ft144"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p300 ft121"&gt;Island&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td24"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td49"&gt;&lt;P class="p701 ft121"&gt;Island&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr45 td147"&gt;&lt;P class="p510 ft224"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr2 td147"&gt;&lt;P class="p510 ft121"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr2 td142"&gt;&lt;P class="p572 ft121"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td149"&gt;&lt;P class="p300 ft121"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p1244 ft121"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td70"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr54 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td70"&gt;&lt;P class="p700 ft121"&gt;1992&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td59"&gt;&lt;P class="p511 ft121"&gt;1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td84"&gt;&lt;P class="p574 ft121"&gt;1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td112"&gt;&lt;P class="p1245 ft121"&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td74"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td49"&gt;&lt;P class="p701 ft121"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td17"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td150"&gt;&lt;P class="p1246 ft170"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Nordisk statistisk årsbok.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1247 ft33"&gt;I figur 4 visas utvecklingen av föräldrapenningens andel till mamman och pappan i de olika nordiska länderna. En sådan jämförelse är på många sätt vansklig, främst då de olika försäkringarna är så olika långa och omgärdade med olika regler (Duvander och &lt;NOBR&gt;Lammi-Taskula&lt;/NOBR&gt; 2010). Jämförelsen är också känslig för vad som räknas som föräldra- penning. För Sveriges del är det exempelvis en skillnad om de så kallade pappadagarna räknas med och vilka som ingår i jämförelsen; alla pappor eller pappor med vårdnad (Haataja 2009). Trenden mot ett jämställt uttag är tydlig i Island, Norge och Sverige, men bara en tendens i Danmark och Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft42"&gt;9 Vad är trenden?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft44"&gt;Trenden mot delat föräldrapenninguttag i Sverige är otvetydig. Det går dock sakta. Dessutom tenderar skillnaden mellan olika grupper av pappor öka (Inspektionen för socialförsäkringen 2012). Efter att den första reserverade månaden infördes så skapades en norm om en månads uttag och pappor i de flesta grupper ökade sitt uttag upp till denna nivå. Exempelvis ökade uttaget markant bland pappor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1248 ft15"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft33"&gt;med grundutbildning medan pappor med högskoleutbildning knappt ändrade sitt uttag då de redan tidigare tog en månad föräldrapenning. Därefter har skillnaderna ökat. Andelen par som har en relativt jämn fördelning av dagar ökar, samtidigt som gruppen som inte tar någon föräldrapenning är konstant. Det tenderar att vara de med mer resurser som har en jämn fördelning och de med färre resurser som stannar i ett mer traditionellt mönster. Det är också dessa pappor som har minst drivkraft att ta föräldrapenning då deras ersättning blir låg. De kan också ha svårast att göra det på grund av en mer prekär arbetssituation. Notera dock att kvinnor med låg utbildning och sämre arbetsmarknadssituation i de allra flesta fall tar föräldra- penning även om de ekonomiska drivkrafterna är desamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft33"&gt;En mer polariserad användning bland män leder också till en mer polariserad användning bland kvinnor. Denna polarisering bygger på både ekonomiska förutsättningar och arbetsmarknadssituation. Höj- ningen av grundnivån i försäkringen från 60 till 225 kronor kan här tas som ett exempel för denna utveckling. Få föräldrar kan leva på 225 kronor om dagen men det är ett betydligt större tillskott till en hushållsekonomi än 60 kronor om dagen. Genom att höja grund- nivån går föräldraförsäkringen mot en mer allmän försäkring och inte endast en försäkring för förlorad arbetsinkomst för förvärvs- arbetande kvinnor och män under tiden de tar hand om små barn. Detta försvagar drivkraften att etablera sig på arbetsmarknaden innan man bildar familj, något som varit ett starkt mönster i Sverige (Andersson 2000, Thalberg 2013). De kvinnor som går in i föräldraskap med svag arbetsmarknadsanknytning riskerar att ha svårt att ta sig ur en sådan situation. Den ojämställda uppdelningen av föräldraledigheten samt den uppdelning av arbete i hemmet som därav följer tenderar att göra föräldrarnas fortsatta val ännu mer ojämställda. Många kvinnor har deltidsarbete redan innan de får barn och blir då lätt kvar i sådant arbete. Detta gäller särskilt inom vård, omsorg och andra typiska arbeten organiserade av LO. Andra kvinnor har arbetat heltid innan föräldraledigheten, delar denna relativt jämnt och får troligen mer möjlighet till jämställdhet i hem och arbetsliv efter ledigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft41"&gt;En annan trend är mot mer flexibelt användande, särskilt bland män. Män tar ut föräldrapenning i fler episoder under stor del av barnens förskoleålder. Det är relevant att fråga sig vad flera korta episoder ledigt betyder för jämställdheten, jämfört med en lång period. Förväntan är att föräldraledighet påverkar uppdelning av hemansvar samt den långsiktiga relationen med barnet. En sådan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1141 ft15"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft33"&gt;effekt är mycket mer trolig om föräldern är hemma själv och tar huvudansvar för hem och barn under lång tid än om båda föräldrarna är hemma samtidigt. Å andra sidan kan flexibiliteten i försäkringen möjliggöra ett uttag som annars hade hindrats av exempelvis en svår arbetsmarknadssituation. Flexibiliteten i försäkringen har tro- ligen möjliggjort mäns ökade uttag, men konsekvenserna av ett flexibelt användande bör tas med i räkningen när förväntade effekter av kvinnors och mäns ledighet diskuteras. Det är idag oklart om vi är på väg mot en helt jämställd fördelning av föräldrapenningen. Det är dessutom oklart om en helt jämställt fördelad föräldrapenning indikerar ett jämställt föräldraskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;Vad kan ett individualiserat regelverk leda till?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Om Sveriges föräldraförsäkring individualiserades genom att omöjlig- göra överföringen av dagar mellan föräldrar skulle troligen pappor använda mer föräldrapenning. Detta antagande kan göras med stöd i resultat om effekterna av tidigare reformer i Sverige. Det är också tydligt från de andra nordiska länderna att när tid reserveras till vardera föräldern så ökar användningen av denna tid bland män. Både Island och Norge är exempel på detta. Det är också uppenbart att attityder till jämställt föräldraskap påverkas av reglernas utformning. Det initiala motståndet mot reserverade månader i Sverige är inte alls lika starkt idag och det är en rimlig slutsats att reformen 1995 har gjort mycket för att svenska pappor ofta ses som världsbäst i att ta hand om sina barn. Det är därmed troligt att en total individualisering idag skulle leda till en betoning av ett jämställt föräldraskap. Det är sam- tidigt troligt att en individualiserad föräldraförsäkring inte skulle leda till en helt jämställd fördelning av föräldraledighet eller föräldraskap. Flexibiliteten i försäkringen skulle troligtvis utnyttjas olika av föräldrarna och mammor vara hemma längre än pappor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1249 ft33"&gt;Då både mammor och pappor sprider på dagarna idag skulle en individualisering inte förändra dagens situation dramatiskt för de flesta föräldrar. Om mamman skulle använda sin hälft av de 480 dagarna med fem föräldrapenningdagar i veckan skulle hon kunna vara föräldraledig nästan 11 månader. Det är troligt att pappans uttag skulle förlängas samt bli mer sammanhållet och möjligtvis skulle hans dagar i större utsträckning än idag tas innan barnet börjar på förskola. En tredelning av föräldrapenningen såsom föreslaget i föräldraförsäk- ringsutredningen 2005 leder i samma riktning, men inte fullt lika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft15"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft33"&gt;starkt. Detsamma gäller om den reserverade tiden ökar med en månad. Erfarenheten från de två första reserverade månaderna leder till att vi kan vänta oss en måttlig ökning av pappans uttag av en tredje månad, då förändringen var mycket större vid den första jämfört med den andra reserverade månaden. Från 2014 ska 80 procent av föräldra- penningen användas inom de första fyra åren och det kan också tendera mot en mer sammanhållen tid för pappan innan barnet börjar förskola eftersom föräldrarna kommer behöva använda föräldra- penningdagarna mer intensivt i början av barnets liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft33"&gt;Vidare finns det en grupp pappor som inte skulle utnyttja sin del av försäkringen även om mamman inte kan använda den. Detta tas ofta som ett argument mot individualisering då barnen till dessa män skulle komma kläm genom att de får börja förskola tidigare. Argumentet bygger på att det är negativt med tidig förskola vilket hänger samman med att man i Sverige har rätt till förskola från ett års ålder. I andra länder och i andra tider har andra tidpunkter för start i förskola ansetts att föredra. En individualisering av föräldra- försäkringen skulle behöva handskas med situationer där båda föräldrarna inte vill eller kan ta lika mycket ansvar. Detta är dock en situation som finns redan idag vid exempelvis en konflikt mellan föräldrarna. De reserverade månaderna kan brinna inne, pappor kan neka mammor att ta mer än hälften av dagarna och det motsatta är naturligtvis också möjligt. Att inte båda föräldrar använder föräldra- penning kan ha flera skäl och det är förstås så att föräldrar av båda könen kan vara både frånvarande, opassande eller ovilliga att sköta små barn. Då gemensam vårdnad om barnen är grundläggande i Sverige behöver detta lösas på annat sätt, oberoende av om en individualisering av föräldraförsäkringen införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1250 ft33"&gt;En fråga är om en total individualisering skulle vara rättvis. Mamman kan behöva använda tid innan födseln och i dagsläget har pappan tillgång till tio dagar tillfällig föräldrapenning vid födseln. Utöver regelanpassningar till ovan tidsmässiga fördelar till pappan uppkommer frågan om tid för återhämtning efter att ha bringat ett barn till jorden samt ammat detta barn bör rendera viss extra ledighet. I Sverige förs sådana argument sällan ur kvinnans rättvise- synpunkt och en anledning är att samma argument om mer tid hemma leder till långsiktiga nackdelar på arbetsmarknaden. Frågan ses istället som en fråga om barnets bästa och barnets behov av mamman denna första tid. Barnet behöver inte bara lång amningsperiod utan vissa hävdar att barnet behöver en huvudvårdare och kontinuitet. Frågan om vad som är barnets bästa blir ofta infekterad och ofta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft15"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1251 ft8"&gt;omöjlig att avgöra (SOU 2005). Ibland är det en fråga om att kort- siktiga och långsiktiga fördelar ställs mot varandra. Barnets bästa på lång sikt är exempelvis att inte råka i fattigdom genom att mamman hamnar utanför arbetsmarknaden (särskilt vid separation) och att en djup kontakt även med pappan befästs från början i livet. Detta kan kosta familjen en ekonomisk omprioritering i början av barnets liv och det förutsätter att samhället har en generös försäkring. Det förutsätter också att barnets bästa inte i alla lägen är att skjuta upp förskolestarten utan att en förskola av god kvalitet ses som en positiv del av barns liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1252 ft15"&gt;424&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft42"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft7"&gt;Albrecht, J. W., Edin, &lt;NOBR&gt;P-A.,&lt;/NOBR&gt; Sundström, M. och Vroman, B., 1999,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1253 ft7"&gt;“Career interruptions and subsequent earnings: A reexamination using Swedish data”, &lt;SPAN class="ft46"&gt;Journal of Human Resources&lt;/SPAN&gt;, Vol. 34, s. 294– 311.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Almqvist, A., Sanberg, A. och Dahlgren, L., 2010, ”Papporna och motiven: Den svenska föräldraledigheten i ett geografiskt perspektiv”, Working Paper in Social Insurance 2010: 1,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Försäkringskassan, Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft7"&gt;Andersson, G., 2000, “The impact on labor force participation on childbearing behavior: &lt;NOBR&gt;Pro-cyclical&lt;/NOBR&gt; fertility in Sweden during the 1980s and the 1990s”, &lt;SPAN class="ft46"&gt;European Journal of Population&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;15(1),1–24.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1254 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Bekkengen, L., 2002, &lt;/SPAN&gt;Man får välja – om föräldraskap och föräldra- ledighet i arbetsliv och familjeliv&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Liber, Malmö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft44"&gt;Biblarz, T. J. och Stacey, J., 2010, ”How does the gender of parents matter?”, &lt;SPAN class="ft108"&gt;Journal of Marriage and Family&lt;/SPAN&gt;, Vol. 72, s. &lt;NOBR&gt;3–22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft7"&gt;Björnberg, U., 1998, “Family orientation among men – A process of change in Sweden”. i Drew, E., Emerek, R. och Mahon, E. (red.), &lt;SPAN class="ft46"&gt;Women, work and the family in Europe&lt;/SPAN&gt;. Routledge, London.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Brandth, B. och Gíslasson, I., 2010, ”Familjepolitikken og barnas beste”, i Gislason, I. och Eydal, G.B. (red.), &lt;SPAN class="ft46"&gt;Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden. &lt;/SPAN&gt;Tema Nord 2010:595. Nordiska Ministerrådet, Köpenhamn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1254 ft7"&gt;Brandth, B. Och Kvande, E. (red) 2013, &lt;SPAN class="ft46"&gt;Fedrekvoten og den farsvennlige velferdsstaten. &lt;/SPAN&gt;Universitetsforlaget, Oslo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft7"&gt;Borchorst, A., 2005, “The &lt;NOBR&gt;public-private&lt;/NOBR&gt; split rearticulated: abolishment of the Danish daddy leave”, i Ellingsäter, A. och Leira, A., (red.), &lt;SPAN class="ft46"&gt;Politicising Parenthood in Scandinavia&lt;/SPAN&gt;. The Policy Press, Bristol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1255 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Cedstrand, S., 2011, &lt;/SPAN&gt;Från idé till politisk verklighet. Föräldrapolitiken i Sverige och Danmark. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Boréa förlag, Umeå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Chronholm, A., 2004, &lt;/SPAN&gt;Föräldraledig pappa. Mäns erfarenheter av delad föräldraledighet. &lt;SPAN class="ft31"&gt;Akademisk avhandling. Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1256 ft15"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1027 ft7"&gt;Bringedal, K. H. och Lappegard, T., 2012. ”Likere delin av foreldrepermisjonen. Samfunnsspeilet”, &lt;SPAN class="ft46"&gt;Samfunnsspeilet &lt;/SPAN&gt;2012:1, Statistics Norway, Oslo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft7"&gt;Datta Gupta, N., Smith, N. och Verner, M., 2008, “The impact of Nordic countries’ family friendly policies on employment, wages, and children”, &lt;SPAN class="ft46"&gt;Review of Economics of the household, &lt;/SPAN&gt;Vol. 6, No. 1, s. &lt;NOBR&gt;65–89.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Duvander, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;A-Z.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt; 2006, &lt;/SPAN&gt;”När är det dags för dagis? En studie om vid vilken ålder barn börjar förskola och föräldrars åsikt om detta”,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;Working Paper No 2, Institutet för framtidsstudier, Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Duvander, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;A-Z.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt; 2006, &lt;/SPAN&gt;”Föräldrarnas användning av föräldra- försäkringen”&lt;SPAN class="ft44"&gt;, i Analyserar 2006:5, Försäkringskassan, Stockholm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft7"&gt;Duvander, &lt;NOBR&gt;A-Z.&lt;/NOBR&gt; och Ferrarini, T., 2013, &lt;SPAN class="ft46"&gt;"Sweden’s family policy under change: past, present, future”&lt;/SPAN&gt;, International policy analysis, Friedrich Ebert Stiftung, Berlin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft7"&gt;Duvander, &lt;NOBR&gt;A-Z.&lt;/NOBR&gt; och Jans, A., 2009, “Consequences of fathers’ parental leave use: Evidence from Sweden”, &lt;SPAN class="ft46"&gt;Finnish Yearbook of Population, &lt;/SPAN&gt;Vol. 16, s. &lt;NOBR&gt;51–62.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft7"&gt;Duvander, &lt;NOBR&gt;A-Z.&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;Lammi-Taskula,&lt;/NOBR&gt; J., 2010, ”Föräldraledighet”, i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1257 ft7"&gt;Gislason, I. och Eydal, G.B. (red.), &lt;SPAN class="ft46"&gt;Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden. &lt;/SPAN&gt;Tema Nord 2010:595, Nordiska Ministerrådet, Köpenhamn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft7"&gt;Evertsson, M. och Duvander, &lt;NOBR&gt;A-Z.,&lt;/NOBR&gt; 2010, ”Parental Leave- Possibility or Trap? Does Family Leave Length Effect Swedish Women’s Labour Market Opportunities?”, &lt;SPAN class="ft46"&gt;European Sociological Review&lt;/SPAN&gt;, Vol. 27, s. &lt;NOBR&gt;1–16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft31"&gt;Eydal, G.B. och Gíslason, I., 2008, &lt;SPAN class="ft130"&gt;“Equal Rights to Earn and Care. Parental leave in Iceland”&lt;/SPAN&gt;, Félagsvísindastofnun Háskóla Íslands, Reykjavik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft31"&gt;Eydal, G. B. och Gislasson, I., 2011, &lt;SPAN class="ft130"&gt;“Parental leave, childcare and gender equality in the Nordic countries”&lt;/SPAN&gt;, Tema Nord 2011:562, Nordiska Ministerrådet, Köpenhamn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft7"&gt;Eydal, G. B. och Gislasson, I., 2013, Iceland 2012 - Revised law on paid parental leave. PM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Ferrarini, T., 2006, &lt;/SPAN&gt;“Families, States and Labour Markets: Institutions,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft46"&gt;Causes and Consequences of Family Policy in &lt;NOBR&gt;Post-War&lt;/NOBR&gt; Welfare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;States”, &lt;/SPAN&gt;Edward Elgar Publishing, Cheltenham.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1258 ft15"&gt;426&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p999 ft7"&gt;Ferrarini, T. och Duvander, &lt;NOBR&gt;A-Z.,&lt;/NOBR&gt; 2010, &lt;NOBR&gt;“Earner-Carer&lt;/NOBR&gt; Model at the &lt;NOBR&gt;Cross-roads:&lt;/NOBR&gt; Reforms and Outcomes of Sweden’s Family Policy in Comparative Perspective”, &lt;SPAN class="ft46"&gt;International Journal of Health Services, &lt;/SPAN&gt;Vol. 40, No. 3, s. &lt;NOBR&gt;373–398.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Försäkringskassan, 2010, &lt;/SPAN&gt;Outnyttjad föräldrapenning. En studie om föräldrapenningdagar som inte har använts, &lt;SPAN class="ft44"&gt;Socialförsäkringsrapport 2010:14, Försäkringskassan, Stockholm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Försäkringskassan, 2011, &lt;/SPAN&gt;Socialförsäkringstaket och föräldralön. Ekonomi vid föräldraledighet&lt;SPAN class="ft41"&gt;, Socialförsäkringsrapport 2011:11, Försäkringskassan, Stockholm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Försäkringskassan, 2012, &lt;/SPAN&gt;Föräldrapenning. Analys av användandet &lt;NOBR&gt;1974–2011,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft7"&gt;Socialförsäkringsrapport 2012:9, Försäkringskassan, Stockholm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft44"&gt;Försäkringskassan ,2013, &lt;SPAN class="ft108"&gt;Vårdnadsbidrag&lt;/SPAN&gt;, Socialförsäkringsrapport 2013:5, Försäkringskassan, Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Försäkringskassan ,2013b, &lt;/SPAN&gt;De jämställda föräldrarna. Vad ökar sannolikheten för ett jämställt föräldrapenninguttag?,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Socialförsäkringsrapport 2013:8, Försäkringskassan, Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Geisler, E. och Kreyenfeld, M., 2011, “Against all odds: Fathers' use of parental leave in Germany”, &lt;SPAN class="ft46"&gt;Journal of European Social Policy, &lt;/SPAN&gt;Vol. 21, No. 88, s. &lt;NOBR&gt;88–99.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Gornick, J. och Meyers, M. 2008, “Creating gender egalitarian societies: An agenda for reform”, &lt;SPAN class="ft46"&gt;Politics &amp; Society&lt;/SPAN&gt;, Vol. 35, s. &lt;NOBR&gt;313–349.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Haas, L., Allard, K. och Hwang, P., 2002, “The impact of organizational culture on men’s use of parental leave in Sweden”, &lt;SPAN class="ft46"&gt;Community, Work &amp; Family&lt;/SPAN&gt;, Vol. 5, s. &lt;NOBR&gt;319–342.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Haataja, A., 2009, &lt;/SPAN&gt;“Fathers’ use of paternity and parental leave in the&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Nordic countries”, &lt;/SPAN&gt;Rapport, The Social Insurance Institution of Finland (Kela), Helsinki.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft8"&gt;Hobson, B., Duvander, &lt;NOBR&gt;A-Z.&lt;/NOBR&gt; och Halldén, K. , 2006, ”Men and women’s agency and capabilities to create a worklife balance in diverse and changing institutional contexts”, i Lewis, J., (red.),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft46"&gt;Children, changing families and welfare states&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Edward Elgar, Cheltenham.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft31"&gt;Jacobsen, S. J., Klynge, A. H., Holt, H., 2013, &lt;SPAN class="ft130"&gt;”Öremearkning af barsel till faedre. Et litteraturstudie”&lt;/SPAN&gt;, 13:22. Köpenhamn, Det Nationale forskningscenter för velfäerd (SFI).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft15"&gt;427&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1259 ft7"&gt;Inspektionen för socialförsäkringen, , 2006, &lt;SPAN class="ft46"&gt;”Ett jämställt uttag? Reformer inom föräldraförsäkringen”, &lt;/SPAN&gt;Rapport 2012:4, Inspektionen för socialförsäkringen, Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft44"&gt;Inspektionen för socialförsäkringen, 2013, &lt;SPAN class="ft108"&gt;”Föräldrapenning och föräldraledighet. Mått på olika aspekter av föräldraledighet”&lt;/SPAN&gt;, Rapport 2013:13, Inspektionen för socialförsäkringen, Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Klinth, R., 2002, &lt;/SPAN&gt;Göra pappa med barn. Den svenska pappapolitiken &lt;NOBR&gt;1960–1995,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft7"&gt;Boréa förlag, Umeå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft7"&gt;Klinth, R. och Johansson, T., 2010, &lt;SPAN class="ft46"&gt;Nya svenska fäder&lt;/SPAN&gt;, Boréa bokförlag, Umeå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft44"&gt;Lamb, M.E. , 1997, “Fathers and child development: An introductory overview and guide” i Lamb, M.E., (red.), &lt;SPAN class="ft108"&gt;The role of the father in child development. &lt;/SPAN&gt;John Wiley &amp; Sons, New York.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft85"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Lammi-Taskula,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; J., 2007, &lt;/SPAN&gt;“Parental Leave for Fathers? Gendered conceptions and Practices in Families with Young Children in&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Finland”, &lt;/SPAN&gt;Forskningsrapport 166, Stakes, Helsingfors.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Lorentzi, U., (red.), 2004, &lt;/SPAN&gt;Vems valfrihet? Debattbok för en delad föräldraförsäkring&lt;SPAN class="ft7"&gt;, Agora, Stockholm&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Lundqvist, Å., 2011, &lt;/SPAN&gt;“Family paradoxes: gender equality and labour market regulation in Sweden, &lt;NOBR&gt;1930–2010”&lt;SPAN class="ft44"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt; Policy Press, Bristol.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft31"&gt;Månsdotter, A., Lindholm, L. , Winkvist, A. (2007). Paternity leave in sweden – Cpsts, savings and health gains. &lt;SPAN class="ft130"&gt;Health Policy &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;82:102–115.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft8"&gt;Månsdotter, A. och Lundin,A., 2010, “How do masculinity, paternity leave, and mortality associate? A study of fathersin the&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft7"&gt;Swedish parental &amp; child cohort of 1988/89”, &lt;SPAN class="ft46"&gt;Social Science &amp; Medicine, &lt;/SPAN&gt;Vol. 71, s. &lt;NOBR&gt;576–583.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Prop. 1993/94:147, &lt;/SPAN&gt;Delad makt, delat ansvar&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Prop. 2000/01:44, &lt;/SPAN&gt;Föräldraförsäkring och föräldraledighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Riksförsäkringsverket, 2000, &lt;/SPAN&gt;”Båda blir bäst. Attityden till delad föräldraledighet”, &lt;SPAN class="ft31"&gt;RFV Analyserar 2000:1, Riksförsäkringsverket, Stockholm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft7"&gt;Riksförsäkringsverket , 2003, &lt;SPAN class="ft46"&gt;”Gravida kvinnors situation”&lt;/SPAN&gt;, RFV Analyserar 2003:7, Riksförsäkringsverket, Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft7"&gt;Riksförsäkringsverket, 2003, ”Mamma vet bäst. En kunskaps- mätning om föräldrapenning och föräldraledighet”, RFV&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;Analyserar 2003:19, Riksförsäkringsverket, Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft15"&gt;428&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2014:6 Bilaga 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft7"&gt;Riksförsäkringsverket, 2003, &lt;SPAN class="ft46"&gt;Socialförsäkringsboken &lt;/SPAN&gt;2003, Riksförsäkringsverket, Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Riksförsäkringsverket, 2004, &lt;/SPAN&gt;”Flexibel föräldrapenning - hur mammor och pappor använder föräldrapenningen och hur länge de är föräldralediga” &lt;SPAN class="ft7"&gt;RFV Analyserar 2004:14, Riksförsäkringsverket, Stockholm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1260 ft7"&gt;Riksförsäkringsverket, 2005, &lt;SPAN class="ft46"&gt;Socialförsäkringsboken &lt;/SPAN&gt;2005, Riksförsäkringsverket, Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft41"&gt;Rønsen, M. och Skrede, K., 2006, ”Nordic fertility patterns: compatible with gender equality?”, i Ellingsæter, &lt;NOBR&gt;A-L.&lt;/NOBR&gt; och Leira, A., (red.), &lt;SPAN class="ft77"&gt;Politicising parenthood: Gender relations in Scandinavian welfare state restructuring. &lt;/SPAN&gt;Bristol: Policy Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Salmi, M. och &lt;NOBR&gt;Lammi-Taskula,&lt;/NOBR&gt; J., 2013, ”Finland” i Moss, P., (red.),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft46"&gt;International Review of Leave Policies and Related Research 2013&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft7"&gt;INTERNATIONAL NETWORK ON LEAVE POLICIES AND RESEARCH, se leavenetwork.org.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft7"&gt;Sjögren Lindqvist, G. och Wadensjö, E., 2005, &lt;SPAN class="ft46"&gt;”Inte bara social- försäkringar. Kompletterande ersättningar vid inkomstbortfall”,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Rapport till ESS 2005:2, Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOU 2005:73, &lt;/SPAN&gt;Reformerad föräldraförsäkring. Kärlek Omvårdnad Trygghet. Betänkande av föräldraförsäkringsutredningen. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Fritzes, Stockholm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Stanfors, M., 2007, &lt;/SPAN&gt;Mellan arbete och familj. Ett dilemma för kvinnor i &lt;NOBR&gt;1900-talets&lt;/NOBR&gt; Sverige&lt;SPAN class="ft7"&gt;, SNS Förlag, Stockholm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft33"&gt;Sundström, M. och Duvander, &lt;NOBR&gt;A-Z.,&lt;/NOBR&gt; 2002, “Gender division of childcare and the sharing of parental leave among new parents in&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft7"&gt;Sweden”, &lt;SPAN class="ft46"&gt;European Sociological Review&lt;/SPAN&gt;, Vol. 18, No. 4, s. 433– 447.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Thalberg, S., 2011, “Does money matter? Childbearing behaviour of Swedish students in the 1980's and 1990's”, &lt;SPAN class="ft46"&gt;Finnish yearbook of population research 2011&lt;/SPAN&gt;, s. &lt;NOBR&gt;5–19.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft44"&gt;Thoursie, A., 2005, ”Föräldraförsäkringens effekter på sysselsättning och löner – olika för kvinnor och män?” Bilaga 7 till &lt;SPAN class="ft108"&gt;Reformerad föräldraförsäkring. Kärlek Omvårdnad Trygghet. Betänkande av föräldraförsäkringsutredningen, SOU 2005:73&lt;/SPAN&gt;. Fritzes, Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1261 ft15"&gt;429&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft10"&gt;Nätkällor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1262 ft44"&gt;Försäkringskassan, 2013, Förändringar inom socialförsäkrings- och bidragsområdena &lt;NOBR&gt;1968-01-01&lt;/NOBR&gt; – &lt;NOBR&gt;2010-07-01,&lt;/NOBR&gt; http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/6b6635b4- &lt;NOBR&gt;0557-4c25-baeb-&lt;/NOBR&gt; f373ed57cca2/forandringar_inom_socialforsakringen.pdf?MOD= AJPERES , Inhämtat &lt;NOBR&gt;2013-10-10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft7"&gt;Danska TV 2, 2013, http://nyhederne.tv2.dk/article.php/id- &lt;NOBR&gt;71174134:forsker-barselsbonus-er-ren-panik.html?rss ,&lt;/NOBR&gt; Inhämtat &lt;NOBR&gt;2013-10-10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft7"&gt;Norska NRK, 2013, &lt;NOBR&gt;http://www.nrk.no/valg2013/_-alvorlig-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;tilbakesteg-for-fedre-1.11271987,&lt;/NOBR&gt; Inhämtat &lt;NOBR&gt;2013-10-10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1264 ft15"&gt;430&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;


&lt;P class="p1070 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft6"&gt;Män, kropp och hälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft42"&gt;Linn Sandberg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft226"&gt;Linn Sandberg är fil. dr. genusvetenskap, Institutionen för samhälls- och välfärds- studier, Linköpings universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1266 ft15"&gt;431&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td138"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p1074 ft10"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td138"&gt;&lt;P class="p1074 ft7"&gt;&lt;A href="#page_414"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_414"&gt;Inledning .................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_414"&gt;433&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td138"&gt;&lt;P class="p1074 ft7"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;Vad är ”problemet” mäns hälsa och ohälsa? .........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;434&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td138"&gt;&lt;P class="p1074 ft7"&gt;&lt;A href="#page_419"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td151"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;A href="#page_419"&gt;Jämställdhet och ojämställdhet i familjeliv och arbetsliv&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td138"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_419"&gt;– och dess inverkan på mäns hälsa.........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_419"&gt;438&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td138"&gt;&lt;P class="p1074 ft7"&gt;&lt;A href="#page_422"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;A href="#page_422"&gt;Mäns psykiska hälsa – mellan osynlighet och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td138"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_422"&gt;”hypersynlighet”.....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_422"&gt;441&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td138"&gt;&lt;P class="p1074 ft7"&gt;&lt;A href="#page_427"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td151"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;A href="#page_427"&gt;Sexuell hälsa – yngre män som risktagare och äldre män&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td138"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_427"&gt;som ”potensjägare”?...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_427"&gt;446&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td138"&gt;&lt;P class="p1074 ft7"&gt;&lt;A href="#page_432"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_432"&gt;Slutsatser och vad behövs i framtiden? .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_432"&gt;451&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr49 td28"&gt;&lt;P class="p1074 ft12"&gt;&lt;A href="#page_439"&gt;Referenser ........................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_439"&gt;458&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1267 ft15"&gt;432&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36414x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft42"&gt;1 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft33"&gt;Varför är mäns kroppar och hälsa en fråga om jämställdhet? Det är välbekant att män har lägre sjuklighet men högre dödlighet än kvinnor och inom så väl forskning som folkhälsoarbete pekar man på att kvinnor söker vård tidigare än män. Dessa skillnader kan inte enbart kan förstås utifrån en &lt;NOBR&gt;bio-medicinsk&lt;/NOBR&gt; modell som fokuserar könsskill- nad utan måste även förstås &lt;NOBR&gt;socio-kulturellt,&lt;/NOBR&gt; att män och kvinnors skilda livsvillkor och hälsobeteenden får konsekvenser för hälsa, sjuklighet och dödlighet (Hammarström &amp; Hensing 2008). Detta innebär att lägga fokus på hur normer om manlighet och kvinnlighet även får konsekvenser för hur kroppar levs och upplevs och hur hälsa och ohälsa manifesteras i människors liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft7"&gt;Inom forskningsfältet män och maskuliniteter som en del av genusforskningen har man återkommande pekat på behovet av att synliggöra ”män som män”, män som könade varelser och hur masku- linitet får konsekvenser för genusrelationer och ojämställdhet (Collinson &amp; Hearn 1994). I linje med detta är syftet med detta kapitel att ur ett genusvetenskapligt perspektiv presentera och dis- kutera aktuell svensk forskning relaterat till fältet män, kropp och hälsa med speciellt fokus på forskning med ett genusperspektiv. Syftet är dessutom att diskutera vilka ytterligare kunskaper som behövs inom detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft33"&gt;Då män och hälsa är ett stort internationellt forskningsfält kommer framför allt svensk forskning fokuseras men vissa jämförelser kommer att göras med internationell forskning. Kapitlet spänner över en rad områden relaterade till män och hälsa, där både psykisk som sexuell hälsa ingår och forskningsöversikten ska därför inte ses som heltäckande utan som en presentation av aktuell forskning som kan bidra till ökade kunskaper om relationen mellan män, maskulinitet och hälsa i Sverige idag. I huvudsak diskuteras studier från slutet av 2000- talet och början av &lt;NOBR&gt;2010-talet.&lt;SPAN class="ft64"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft33"&gt;Inledningsvis diskuteras hur ”problemet” mäns hälsa och ohälsa ofta beskrivs. Detta görs dels utifrån de aktuella &lt;NOBR&gt;EU-rapporterna&lt;/NOBR&gt; ”The state of men’s health in Europe” (2012) och ”The role of men in gender equality: European strategies and insights” (2013) samt svenska statliga folkhälsoinstitutets (FHI) ”Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv: arbetsmarknad, maskuliniteter, medikalisering och könsrelaterat våld” (Hammarberg &amp; Hensing 2008). ”Problemet”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1268 ft138"&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Studierna som berörs i denna översikt har valts ut efter sökningar i databaserna Psycinfo och Pubmed samt efter kontakt med svenska forskare inom området kön/genus och hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;433&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1090 ft33"&gt;diskuteras även utifrån det centrala genusteoretiska perspektiv som presenteras av Courtenay (2000 a, b, c) och som fått stort inflytande på hur mäns hälsa och ohälsa förstås inom såväl svensk forskning som &lt;NOBR&gt;policy-rapporter&lt;/NOBR&gt; kring folkhälsa. Därefter diskuteras vad som lyfts fram inom svensk forskning. Först berörs relationen mellan jämställdhet, genus och hälsa där i synnerhet forskare vid Umeå uni- versitets ”Centrum för &lt;NOBR&gt;genusstudier-medicin”&lt;/NOBR&gt; och Karolinska in- stitutet bidragit. Därefter diskuteras män och psykisk hälsa där speciellt fokus ligger på män och manlighet i relation till depression och ADHD. Som jag vidare kommer att beröra kan mäns depres- sioner diskuteras i termer av osynlighet medan män med ADHD är att betrakta som ”hypersynliga” och där det finns en stark koppling mellan &lt;NOBR&gt;ADHD-diagnoser&lt;/NOBR&gt; och vissa män. Sedan diskuteras män och sexuell hälsa där området unga män och sexuell hälsa, i synnerhet i relation till risktagande, är speciellt välstuderat medan kunskaper om medelålders och äldre mäns hälsa är mer bristfälliga. Avslutningsvis sammanfattas den bild av svensk forskning avseende mäns hälsa som översikten gett upphov till och några förslag presenteras kring hur män och hälsa fortsättningsvis bör uppmärksammas inom forskning och svenskt jämställdhetsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1269 ft42"&gt;2 Vad är ”problemet” mäns hälsa och ohälsa?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1173 ft33"&gt;Under 2012 utkom rapporten ”The state of men’s health in Europe” vilken kartlägger mäns hälsa i &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; under rubrikerna ”livsstil och riskfaktorer”, ”tillgång till hälso- och sjukvård” samt ”hälsostatus” (vilken omfattar både somatiska och psykiska hälsotillstånd). Denna rapport ger en bild av hur ”problemet” mäns hälsa återkommande formuleras och har stora likheter med hur män och hälsa diskuteras även i Sverige inom statliga rapporter och forskning. Framför allt betonas betydelsen av att se till sociala omständigheter som påverkar mäns hälsa och sårbarhet till för tidig död och rapporten menar att det saknas kunskaper om &lt;NOBR&gt;socio-kulturella&lt;/NOBR&gt; skillnader i mäns och kvinnors hälsa och livsstil och riskfaktorer. Rapporten pekar även på vikten av att se till övrig social utsatthet, att rökning till exempel är högst bland fattiga män i Europa. Vidare diskuteras hur mäns hälsa måste förstås i relation till &lt;NOBR&gt;socio-ekonomi&lt;/NOBR&gt; och hur arbetslöshet och deltidsarbete slår mot mäns hälsa. Mäns ohälsa beskrivs som ett problem som drabbar såväl samhälle som familj och individ, i former av utebliven arbets- kraft, inkomster till familjen (då män förutsätts vara familjeförsörjare)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1174 ft15"&gt;434&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft33"&gt;och i enskilt lidande. I denna rapport menar man vidare att de negativa aspekterna av mäns hälsa kommit att dominera diskussioner och pekar på vikten av en mer positiv och holistisk syn på mäns hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft8"&gt;Aspekter som lyfts fram som förklaringar till den högre andelen av för tidig död i jämförelse med kvinnor är att män i större utsträck- ning dör till följd av våld och olyckor, för yngre män är trafikdöd- ligheten en viktig orsak. Mäns psykiska ohälsa beskrivs som dold där alkohol och drogmissbruk och högre andel självmord bör förstås som uttryck för mäns psykiska ohälsa. Rapporten pekar även på att män söker hälso- och sjukvård i för liten utsträckning och att det sker för sent vilket inverkar på att män dör för tidigt. Rapporten menar att det är något förvånande hur män, trots högre andel av för tidig dödlighet, ändå tenderar att skatta sin hälsa högre än kvinnor vilket nödvändiggör frågor om hur frågor ställs, om skilda innebörder av hälsa för män och kvinnor samt om män kan ha sämre kännedom om den egna hälsan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;I &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; rapport ”The role of men in gender equality: European strategies and insights” (2013) viks ett avsnitt specifikt åt mäns hälsa och här konstateras att det är först under senare år som området mäns hälsa börjat röna uppmärksamhet inom forskning och policyarbete. Ökad uppmärksamhet på mäns hälsa menar man är i linje EU:s intressen att främja män och kvinnors hälsa för att bidra till produktivitet och ett åldrande fritt från kroniska sjuk- domar. I likhet med ”The state of men’s health in Europe” lyftar man i denna rapport upp mäns förtidiga dödlighet, vikten till att se till social ojämlikhet mellan män samt betydelsen socialisering och hur olika maskuliniteter spelar roll för mäns hälsa. Även här under- stryks mäns risktagande och bristfälliga vårdsökande. Rapporten drar slutsatsen att mäns hälsoproblem kan förstås som ”en kombination av social ojämlikhet och socialisering mot hårdhet, yrkesarbete och &lt;NOBR&gt;icke-omsorg”&lt;/NOBR&gt; (2013, s. 129) och men att de ”kostnader” och ”privi- legier” som maskulinitet medför är mycket ojämnt fördelade mellan män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft44"&gt;Det sätt på vilket mäns hälsa formuleras som problem i dessa rapporter genljuder i stort de problemformuleringar som lyfts fram i en svensk kontext (se t.ex. Hammarström &amp; Hensing 2008). I en analys av tänkbara förklaringsmodeller av dödlighet och sjuklighet ur ett genusperspektiv pekar Hammarström &amp; Hensing (2008) på liknande sätt som &lt;NOBR&gt;EU-rapporterna&lt;/NOBR&gt; på skillnader i mäns och kvinnors sjuklighet och dödlighet. Författarna menar att dessa skillnader historiskt kan förstås i relation till ökande jämställdhet som gynn-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft15"&gt;435&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1090 ft8"&gt;samt för kvinnors medellivslängd samt mäns alkoholkonsumtion, kostvanor och rökning som riskfaktorer för dödlighet. Olyckor, självmord och större benägenhet för hjärt- och kärlsjukdomar bland pekas också ut som faktorer som påverkar mäns överdödlighet. I likhet med ”The state of men’s health in Europe” understryker Hammarström &amp; Hensing betydelsen av att se till mäns och kvinnors hälsa och dödlighet både i termer av biologiska och socio- kulturella förhållanden, att mäns och kvinnor har olika könade livs- villkor, t.ex. på arbetsmarknad och i sociala relationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1270 ft33"&gt;Att mäns och kvinnors hälsa måste förstås i relation till könade praktiker och livsvillkor är alltså något som uppmärksammats både i Sverige och internationellt. Inom genusforskning uppfattas manlighet och kvinnlighet som något som görs och detta perspektiv har plockats upp även i relation till hälsa. Ett inflytelserikt teoretiskt perspektiv kring mäns hälsa, som även återfinns hos en rad svenska forskare, är Will Courtenays (2000a, 2000b, 2000c) diskussioner kring hur görandet av maskulinitet även sker genom görandet av olika hälso- beteenden. Förväntningar på män att leva upp till könade ideal och normer kring att vara självständig, stark, robust och tuff får konsekvenser för hur män förhåller sig till sin hälsa menar Courtenay. Enligt Courtenay (2000b) gör män maskulinitet och ohälsa bland annat genom att betrakta sig som starkare, inte be om hjälp och visa sig obrydda kring hälsa och risker. Då manlighet bygger på avvisandet av det som uppfattas som kvinnligt blir mäns avvisande av hälso- beteenden ett sätt att disassociera sig från sjukdom som kopplas till svaghet och beroende och i förlängningen kvinnlighet. Courtenay argumenterar vidare att hälsobeteenden hos män måste förstås i relation till genusrelationer och makt. Genom risktagande och hälso- vådliga beteenden iscensätter män dominans och upprätthåller ojäm- lika maktrelationer mellan män och kvinnor och sättet att förändra mäns hälsovådliga beteenden måste därmed ske genom ett utmanande av mäns privilegier. Courtenay betonar dock vikten av att även se till skillnader mellan män och hur män som marginaliseras, t.ex. i relation till klass, ras/etnicitet och sexualitet kan söka åstadkomma manlighet och utmana en underordnad position genom risktagande t.ex. i trafiken eller sexuellt. Courtenays resonemang återfinns i flera svenska studier bland annat diskuterar forskarna Nobis et al. (Nobis, Sandén &amp; Elofsson 2007; Nobis &amp; Sandén 2008) att orsaken till att män inte söker vård kan förstås utifrån ett görande av maskulinitet som bygger på att inte uppvisa sårbarhet och svaghet. I synnerhet menar dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1271 ft15"&gt;436&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p327 ft7"&gt;forskare att detta blir påtagligt kring sexuell hälsa då att tala om sexuella problem skulle kunna innebära en statusförlust för män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft33"&gt;Utifrån Courtenay och efterföljande forskares perspektiv kan mäns hälsa och hälsobeteenden alltså förstås som uttryck för görandet av maskulinitet och är något som inte enbart sker på individuell nivå utan är knutet till sociala strukturer bland annat kopplat till klass. Mäns hälsovådliga beteenden i arbetslivet, som att undantrycka kropp- sliga behov och att förneka stress, leder i de fall där män ”lyckas” till prestige, makt och privilegier. Courtenay hävdar dessutom att hälso- och sjukvård bidrar dessutom till att skapa män som osårbara och starka genom att ställa färre frågor till män och genom att behandla mäns kroppar som oproblematiska och fungerande. Detta perspektiv genljuder även i FHI:s rapport ”Mäns sexualitet och reproduktiva hälsa” (2011) där man menar att sexuell hälsa i huvudsak kommit att röra kvinnor och att män betraktats som oproblematiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft33"&gt;Behovet av att fokusera mäns hälsa har alltså motiverats med att mäns hälsobeteenden är könade och att hälsovådliga praktiker och förtidig dödlighet är kopplade till dominerande normer om manlig- het. Ett möjligt problem med det inflytande som bland annat Courtneys perspektiv kring män och hälsa fått är att de normer och ideal om manlighet som beskrivs kommer från en nordamerikansk kontext. Som Hammarström &amp; Hensing (2008) påpekat har det funnits en tendens i svensk forskning om genus och folkhälsa att använda sig av teorier och perspektiv från anglosaxiska länder utan att reflektera kring de skillnader som kan finnas mellan svenska och engelska, amerikanska eller australiensiska genusrelationer och normer kring manlighet. Detta är ett problem som finns även i de &lt;NOBR&gt;EU-rapporter&lt;/NOBR&gt; som uppmärksammats ovan. Även om man där pekar på skillnader mellan länder diskuteras inte hur maskuliniteter och genusrelationer kan tänkas skiljas sig mellan olika europeiska länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft33"&gt;Det går också att vara kritisk mot att den bild som frammanas av manlighet och manliga hälsobeteenden, inom såväl forskning som policyarbete, tenderar att vara tämligen statisk. Courtenays teorier till exempel har mer än ett decennium på nacken och det är rimligt att frågas sig om de normer om manlighet som beskrivs där män förväntas undantrycka känslor, vara stoiska och inte kan ha föränd- rats och att nya ideal och genusnormer växt fram? En av ambitio- nerna med detta kapitel är därför att i diskussionen om män och hälsa i det tidiga &lt;NOBR&gt;2010-talet&lt;/NOBR&gt; även diskutera möjligheter till föränd- ring och för vilka en hälsoorienterad maskulinitet blir möjlig. Som jag kommer återkomma till i kapitlets avslutning kan görandet av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft15"&gt;437&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1085 ft7"&gt;hälsa också potentiellt vara ett sätt för vissa grupper av män att bibehålla dominans och privilegier och det är därför viktigt att se även till skillnader mellan olika grupper av män. Bland annat visar FHI:s och Socialstyrelsens årsrapport för 2012 att det är större skillnader i folkhälsa mellan olika utbildningsgrupper än mellan kön och undersökningar om ungdomar och hälsa visar på betydande skillnader i hälsa mellan utlandsfödda och svenskfödda ungdomar vilket pekar på vikten att inte enbart göra jämförelser mellan män och kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1272 ft228"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Jämställdhet och ojämställdhet i familjeliv och arbetsliv – och dess inverkan på mäns hälsa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1178 ft44"&gt;Ett starkt område inom svensk forskning om genus och folkhälsa är studier som inriktar sig på hur jämställdhet och ojämställdhet i arbetslivet och i familjeliv och hushåll inverkar på män och kvinnors hälsa. En av de hypoteser som lyfts fram och prövats är bland annat hur mäns uttag av föräldraledighet påverkar mäns hälsa. Om normer om manlighet som bland annat omfattar risktagande inverkar negativt på mäns hälsa kan ökad involvering i vård och omsorg om barn potentiellt påverka mäns hälsa, något som även lyfts fram i &lt;NOBR&gt;EU-rapporten&lt;/NOBR&gt; ”The role of men in gender equality” (2013). Detta är något som har utforskats i en rad kvantitativa studier av Månsdotter et al. (Månsdotter, Backhans &amp; Hallqvist 2008; Månsdotter, Lindholm, Lundberg, Öhman &amp; Winqvist 2006; Månsdotter, Lindholm &amp; Winqvist 2007; Månsdotter &amp; Nordin 2010). Resultaten av denna forskning pekar på att uttag av pappaledighet ledde till minskad dödlighet (Månsdotter &amp; Nordin 2010) samt att jämställdhet genom sin positiva inverkan på hälsa var kostnadseffektiv (Månsdotter et al. 2007). Fäder som var mindre genusstereotypa och mer omsorgs- inriktade var dessutom mindre riskutsatta vad det gällde skador från alkoholmissbruk (Månsdotter et al. 2008). Månsdotter &amp; Nordin (2010) diskuterar dock att det inte är klart hur pappaledighet och minskad dödlighet var länkat. En teori är att omsorg om barn leder till mindre hälsovådliga praktiker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft41"&gt;Vidare kring relationen mellan jämställdhet, hushåll, familjeliv och hälsa pekar forskning av Harryson et al. (Harryson, Strandh &amp; Hammarström 2012; Harryson, Novo &amp; Hammarström 2012) på att upplevelser av relationen som ojämlik inverkade negativt på den psykiska hälsan för både män och kvinnor, men att män i högre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft15"&gt;438&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft33"&gt;utsträckning upplevde relationen som jämlik. Författarna menar att tidigare forskning framför allt betonat hur kvinnor i lägre socio- ekonomisk position som tagit större andel av hushållsarbete får nega- tiva hälsokonsekvenser av detta men denna forskning pekar på att kvinnorna var i ungefär samma socioekonomiska position som sina partners och trots detta tog större ansvar för hushållsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft33"&gt;När det gäller relationen mellan arbete och hälsa visar flera studier att kvinnors hälsa påverkas mer negativt av ojämställdhet och köns- segregering på arbetsplatsen än män, men att jämställda arbetsplatser kan ha positiva effekter på både män och kvinnors hälsa. En kvanti- tativ analys av sambandet mellan hälsa och jämställdhet i 21 företag där både självupplevd jämställdhet och registerbaserade data kring jämställdhet (Organizational Gender Gap Index) användes pekar på att kvinnors hälsa påverkades positivt att upplevelsen av jämställd- het på arbetsplatsen (Sörlin et al. 2012). Sörlin et al. menar vidare att jämställdhet inte heller verkar negativt för mäns hälsa där ett högre uttag av ledighet för vård av barn (VAB) bland män potentiellt kan skapa en större acceptans för att män själva stannar hemma när de är sjuka. Elwér et al. (2013) pekar vidare på att jämställdhet på arbetsplatsen inte enbart innebar bättre psykisk hälsa för kvinnor utan även en mer likartat psykisk hälsa mellan män och kvinnor. Författarna till denna studie använde sig av enkäter och registerdata kring andel män kvinnor på arbetsplatsen, utbildningsnivå och uttag av föräldraledighet och pekar på vikten av att förstå jämställdhet inte enbart som numerär jämställdhet (andelen män och kvinnor) utan också se till inflytande, förmåner, hur resurser är fördelade för att förstå hur jämställdhet har betydelse för könade upplevelser av fysisk och psykisk hälsa. I ytterligare en kvantitativ studie pekar Bryngelson et al. (2012) på hur könssammansättningen på en arbets- plats (andel män och kvinnor) framför allt hade konsekvenser för kvinnors hälsa där könssegregerade arbetsplatser leder till mer lång- tidssjukskrivningar. Bryngelson et al. menar att mäns minskade risk för sjukskrivningar även på arbetsplatser där de är minoritet går att förstå i relation till mäns högre status, att män tenderar att gynnas i kvinnodominerade branscher till skillnad från kvinnor i mansdomi- nerade branscher. Författarna menar att kvinnor genomgående har mindre möjligheter att ta sig uppåt inom en organisationshierarki och mindre chans att byta arbete vilket kan vara en förklaring till ökad stress och långtidssjukskrivning. I linje med detta argumen- terar Sörlin et al (2012) för att jämställdhet på arbetsplatsen ger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1273 ft15"&gt;439&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1274 ft7"&gt;kvinnor ökade chanser och därmed bättre hälsa medan ojämlika för- hållanden på arbetsplatsen tenderar att gynna män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1275 ft44"&gt;När det gäller arbetslöshet och hälsa har Reine, Novo &amp; Hammarström (2013) undersökt relationen mellan arbetslöshet, självupplevd hälsa och alkoholkonsumtion ur ett genusperspektiv och författarna konstaterar att ett starkt samband kunde ses mellan ohälsa och arbetslöshet för såväl män som kvinnor. Studien pekade dessutom på ett samband mellan alkoholbruk och arbetslöshet för män vilket stärker tidigare antaganden om att mäns psykiska ohälsa måste förstås i relation till alkoholmissbruk. Författarna diskuterar att tidigare forskning har betonat hur kvinnors identiteter i väst är kopplat till barn och hushåll vilket gör att kvinnor drabbas mindre av arbetslöshet än män, men att resultaten av denna studie talar emot dessa antaganden. Man menar att forskningen måste ta hänsyn till kontextuella förändringar där man inte i samma utsträckning är familjeförsörjare och att arbete därför inte enbart ger status och identitet åt män idag utan även åt kvinnor. Dock menar författarna att en underordnad position som arbetslös kan leda till negativa kon- struktioner av maskulinitet, att marginaliserade män tenderar att ta upp ohälsosamma och riskfyllda beteenden då dessa är kopplade till dominant maskulinitet (jfr Courtenay 2000a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft7"&gt;Som diskuterats tidigare i kapitlet är en återkommande hypotes som presenterats kring män och hälsa att görandet av manlighet leder till ohälsosamma och riskfyllda beteenden vilket leder till för tidig dödlighet hos män. Detta tillbakavisas dock delvis i en studie av Månsdotter et al. (2009) vilken studerade kopplingen mellan dödlighet bland män &lt;NOBR&gt;1970–2003&lt;/NOBR&gt; och hur männen rankades i mått på manlighet som genomfördes vid deras militärtjänstgöring. Månsdotter et al. konstaterar att män som rankades lägst på maskulinititetsskalan hade högst risk för dödlighet. Det är dock svårt att veta hur dessa resultat ska tolkas då maskulinitet i denna studie likställs med yrkes- utövning och fritidsintressen, vilket pekar på att bedömningen av vad som är högre eller lägre grad av maskulinitet inte är helt enkelt att fastslå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft44"&gt;Sammantaget kan konstateras att kvantitativa studier som på olika sätt analyserar samband mellan män respektive kvinnors hälsa i relation till arbetsliv, familjeliv och jämställdhet/ojämställdhet är ett starkt område inom svensk forskning om genus och hälsa. Slutsatser från de ovan diskuterade studierna tyder på att män inte missgynnas hälsomässigt av ojämställdhet i arbetslivet som kvinnor, men att män gynnas av jämställdhet i familj och hushåll med ökad involvering och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1276 ft15"&gt;440&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft33"&gt;ansvar för barn och hushåll. I dessa studier görs vissa jämförelser mellan män från olika &lt;NOBR&gt;socio-ekonomiska&lt;/NOBR&gt; grupper och hur arbetslöshet påverkar mäns hälsa men övriga skillnader mellan män diskuteras inte t.ex. i relation till plats/geografi, etnisk bakgrund, sexuell läggning eller ålder. Då både upplevelser av hälsa och jämställdhet komplexa begrepp som också har specifika subjektiva innebörder för individen behövs mer kvalitativ forskning för komplettera existerande kvantitativa studier, för att öka kunskaperna om hur män och kvinnor förstår och upplever jämställdhet och den egna hälsan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1277 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft229"&gt;Mäns psykiska hälsa – mellan osynlighet och ”hypersynlighet”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft33"&gt;I jämförelser mellan män och kvinnor lider kvinnor i Sverige av större psykisk ohälsa än män och rapporterar i högre utsträckning besvär av ängslan, oro eller ångest (24 % för kvinnor i jämförelse med 15 % för män, FHI:s årsrapport 2012). Den största ökningen av psykisk ohälsa har skett bland ungdomar och unga vuxna. Kvinnor diagnostiseras och behandlas i dubbelt så hög utsträckning för depression som män och varannan kvinna och var fjärde man förväntas någon gång under livet drabbas av depression (Danielsson 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft33"&gt;Inom forskning och utredning om skillnader i psykisk hälsa påpekas dock återkommande att skillnaderna delvis måste förstås i relation till &lt;NOBR&gt;socio-kulturella&lt;/NOBR&gt; omständigheter där uttryck för psykisk ohälsa är genuskodade (Hilte 2012). Detta innebär bland annat att mäns psykiska ohälsa i högre utsträckning tar sig uttryck genom aggressivitet, utåtagerande beteenden och missbruk av droger och alkohol. Dessa uttryck har förbisetts som symptom för depression och leder till underdiagnostisering av mäns psykiska ohälsa, något som påpekas i såväl nationella som internationella studier (Hilte 2012). Inom utredning och forskning om mäns och kvinnors psykiska ohälsa påtalas också ”könsparadoxen” att trots att kvinnor rapporterar högre grad av psykisk ohälsa står män för 80 procent av alla självmord, något som diskuterats bland annat som kopplat till mäns missbruk men även till att män i mindre utsträckning kommunicerar sin psykiska ohälsa och söker vård för psykiska besvär (Danielsson 2010; Ringskog 2001, EU 2012). &lt;NOBR&gt;EU-rapporten&lt;/NOBR&gt; ”The state of men’s health in Europe”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1278 ft44"&gt;(2012) hävdar att skillnaderna mellan män och kvinnors hjälpsökande är än större när det gäller just psykisk ohälsa vilket bland annat relateras till dominerande normer kring manlighet som föreskriver&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft15"&gt;441&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1106 ft33"&gt;oberoende, undantryckande av känslor, självbehärskning och kontroll. När det gäller insjuknande i psykossjukdomar pekar en kunskaps- översikt gjord av ”Centrum för jämlik vård” i Västra götalands- regionen på att kvinnor kan ha ett mer gynnsamt socialt utfall då de insjuknar senare och därmed kan ha etablerat sociala relationer i former av vänner och familj som kan fungera som socialt stöd och kan hjälpa till att upprätthålla funktionsförmågor (Tengelin 2012). Svensk forskning pekar också på att det är svårare för män att hitta en identitet som man med psykisk sjukdom, och att psykisk sjukdom verkar avvika mer från manlighetsnormer än kvinnlighetsnormer (Tengelin 2012 med hänvisning till Schön 2009). Tengelin varnar dock för att stereotypiserade förståelser av män och kvinnor i relation till psykossjukdomar riskerar att leda till inadekvat vård, t.ex. att kvinnor i högre utsträckning erbjuds psykoterapi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft44"&gt;Psykisk ohälsa hos män måste vidare förstås i relation till socio- ekonomisk position och utbildningsnivå där FHI:s årsrapport för 2012 pekar på att bland män i förvärvsarbetande ålder är självmord vanligast bland de med förgymnasial utbildning. Region och boende- kommun spelar också in, där män i glesbygdskommuner och mindre kommuner har en hög självmordsfrekvens i jämförelse med män i städer och förortskommuner, trots att den uppgivna psykiska hälsan generellt är bättre i glesbygd och mindre kommuner (Melinder 2007). Den höga förekomsten av självmord bland män i glesbygd kan delvis sättas i samband med &lt;NOBR&gt;socio-ekonomisk&lt;/NOBR&gt; position bland män i glesbygd (högre arbetslöshet, lägre utbildning osv.), men diskuteras av Johansson (2008) även som relaterat till struktur- omvandlingar i glesbygd. Minskade arbetstillfällen och förändrade ideal och positioner för män boende i glesbygd kan leda till upp- levelser av att var ”trängd” och marginaliserad menar Johansson (2008:249) vilket kan förklara den höga förekomsten av självmord. I studier av sambandet mellan arbetslöshet psykisk hälsa och hälso- beteende i en population i norra Sverige pekar man dock på att arbetslöshet inte slår hårdare mot män än kvinnor, vilket ofta förts fram inom forskningen, utan att kvinnor hade fler symptom på psykisk ohälsa än män relaterat till arbetslöshet (Hammarström et al. 2011; Novo et al. 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft44"&gt;Den psykiska ohälsan bland barn och unga pekar på liknande köns- skillnader som mellan män och kvinnor i den vuxna befolkningen. (FHI Barn och unga 2011; Ungdomsstyrelsen 2012) Flickor rapport- erar mer psykisk ohälsa än pojkar och pojkar upplever i högre utsträckning att de har det bra hemma. Mäns psykiska ohälsa skiljer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft15"&gt;442&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36424x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;sig vidare mellan män beroende på sexualitet, homo- och bisexuella män har enligt Socialstyrelsen (2011) sämre psykisk hälsa än hetero- sexuella män i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft8"&gt;Just mäns depressioner som osynliggjorda och underdiagnosti- serade är något som återkommande lyfts upp när män och hälsa behandlas. Bland annat menar Courtenay (2000a) att depression kan förstås som en feminiserad sjukdom, som maktlöshet och brist på kontroll, och att män därför tenderar att underbetona och dölja sina depressioner. För att få en bild av hur genus inverkar på symptom och sjukdomsförlopp vid depression kommer därför Danielsson et al.s aktuella forskning kring genus och depression i Sverige redogöras för härefter (Danielsson et al. 2005; Danielsson et al. 2009; Danielsson et al. 2011).&lt;SPAN class="ft86"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;Den kvalitativa forskning där primärvårdspatienter intervjuades kring symptomuttryck som Danielsson et al. (2005) genomfört pekar på att genus och socioekonomisk status spelade roll för de uttryck depression tog sig. Män rapporterade i högre utsträckning kroppsliga symptom som bröstsmärtor, andning, hjärta eller högt blodtryck medan kvinnor snarare beskrev depressionen i termer av känslomässiga uttryck och återkom till känslor av skam och skuld. Familj och arbete spelade olika roll i män och kvinnors berättelser där män med hög utbildning talade om arbetet. Kvinnor med hög utbildning kände sig pressade av både hem och arbete medan kvinnor ur arbetarklassen framför allt talade om familj, gav uttryck för pessimism och självkritik, bland annat relaterat till upplevelser av misslyckanden som mamma. De genuskodade uttrycken märktes även i hur män beskrev känslor av aggressivitet och irritation och hur depressionen stod i motsättning till vad det innebar att vara man.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft33"&gt;Genuskodningen av depressionen syntes även i berättelser om sjukdomsförloppet där män beskrev insjuknandet i relation till externa faktorer, saker som stod utanför ens kontroll, något som av för- fattarna kategoriserar som att man ”blivit träffad av blixten”, vilket resulterade i akuta kroppsliga symptom (Danielsson et al. 2009). Kvinnor delgav istället berättelser om ”långsam kvävning” där de- pressionen kom inifrån, var en långsam process och relaterade till en negativ självbild. Några kvinnor delgav även berättelser om ”black out” – där sjukdomen mer kom inifrån och drabbade plötsligt, t.ex. i form av panik och ångestattacker. Både män och kvinnor berättande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Artiklarna som diskuteras ingår alla i Danielssons (2010) avhandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;443&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_425"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1106 ft33"&gt;fram depressionen som ”tärande mörker” som smyger sig på utifrån av omständigheter som årstider, trakasserier eller familjeproblem. Ett centralt resultat var att män snarare såg sig som drabbade av en sjukdom som var belägen utanför dem själva medan kvinnor kopplade sjukdomen till den egna personligheten och såg sig själva som ansvariga. Såväl män som kvinnor med olika &lt;NOBR&gt;socio-ekonomisk&lt;/NOBR&gt; status i Danielsson et al. (2005) pekar på höga krav och förväntningar som relaterade till depressionssymptomen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1270 ft44"&gt;I en ytterligare studie där svenska deprimerade ungdomar inter- vjuats diskuterar Danielsson et al. (2011) hur ungdomarna efter- strävade att uppfattas som ”normala” och hur grubblande över den egna identiteten upptog mycket tid. Medan tjejer uttryckte känslor av ångest och oro uttryckte killarna mer aggressiva känslor och beskrev hur de kämpade efter att uppnå maskulina normer om att vara hårda och dölja känslor av ledsenhet och sårbarhet. I relation till familjen beskriver ungdomarna i Danielsson et al hur hälften kom från hem med ensamstående (något som även uppmärksammas i FHI Barn och Unga 2011) och att deras föräldrar hade egna problem med stress, alkoholmissbruk osv. Ungdomarna upplevde att det var svårt att prata med föräldrarna, man upplevde oro kring att anförtro sig till sin mamma och killar uttryckte varken närhet till mamman eller pappan. Ett viktigt resultat från Danielsson et al. (2011) är att ungdomarna uttryckte behov av att prata med någon annan än föräldrarna och killarna hade färre relationer och miljöer där de kunde prata med någon. Möjligheten att få prata med någon vuxen, t.ex. professionella i skolan om vardagsproblem menar författarna därför var extra viktigt för killarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1279 ft7"&gt;Som sammantagen slutsats av sitt avhandlingsarbete menar Danielsson (2010) att behovet att identifiera genuskodade narrativ av depression är viktigt i kliniska konsultationer. I mäns fall kan detta innebära att göra depressioner mer synliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft33"&gt;Om mäns depressioner tagits upp som ett återkommande exem- pel på hur mäns psykiska ohälsa underdiagnostiserats och osynlig- gjorts kan diagnosen ADHD betrakta som en form av ”hypersynlig” form av psykisk ohälsa/ kognitiv nedsättning hos män. Diagnoser kan å ena sidan spela en viktig roll för att erhålla adekvat vård och behandling, och en genusbias av diagnoser kan därför leda till onödigt lidande för individen. Men diagnoser bör också kritiskt diskuteras som en form av övervakning och kontroll av kroppar, där kroppar i ökande utsträckning kommer att klassificeras i termer av sjuka eller friska. Rosenfeld &amp; Faircloth (2006) menar att forskningen om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1280 ft15"&gt;444&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_426"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;män och hälsa i huvudsak fokuserat på att se maskuliniteten som en form av hälsorisk och inte tillräcklig utsträckning diskuterat hur medicinen riskerar att patologisera män. Ett tydligt exempel på detta som uppmärksammats en del inom internationell forskning är hur i synnerhet unga män överdiagnostiserats med ADHD och kommit att förklara pojkars uppfattat avvikande beteenden (Hart, Grand &amp; Riley 2006)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft44"&gt;Även i Sverige har förekomsten av neuropsykiatriska diagnoser ökat och allt mer kommit att förklara avvikande beteenden hos barn i allmänhet (Ljungberg 2008) och i synnerhet beteenden hos pojkar från lägre socialgrupper som tenderar att få diagnosen i högre utsträckning (Gillberg 1996). ADHD som en form av hyperaktivitet beskrivs enligt &lt;NOBR&gt;DSM-IV&lt;/NOBR&gt; som svårigheter att sitta still, rastlöshet och pratsamhet, koncentrationssvårigheter och bristande impulskontroll. Svenska skolforskaren Adriana Velasquez menar dock att ADHD inte enbart bör förstås som neuropsykiatrisk diagnos inom dominerade biomedicinska förklaringsmodeller, utan även måste förstås socialt och kulturellt. I linje med existerande kritisk forskning om ADHD internationellt menar Evaldsson &amp; Velasquez (2012, 14f) istället att ”den ökade graden av neuropsykiatriska diagnoser tenderar att peka ut och befästa pojkars redan marginaliserade position i skolan”. I sitt avhandlingsarbete argumenterar Velasquez för att pojkars beteenden i skolan måste förstås som ett motstånd mot skolans ordning, som ett görandet av en motståndsmaskulinitet, men att skolan tenderade att tolka pojkarnas beteenden som symptom på ADHD. Velasquez etnografiska forskning i en speciell undervisningsgrupp för barn med ADHD visar på ett maktspel som pågår mellan lärare och eleverna där ADHD som diagnoskriterium utgjorde en ”kommunikativ resurs” ett sätt att begripliggöra pojkarnas beteenden men också för lärarna att ta kontroll och hantera problem i klassrumssituationer. Genom att lärarna bemöter och kategoriserar pojkarna genom deras ADHD diagnoser befästs också diagnosen ADHD. Velasquez (2012, även Evaldsson &amp; Velasquez 2012) diskuterar hur störande och avvikande beteenden bland pojkar med ADHD diagnos är att jämföra med tidigare forskning om hur arbetar- och invandrarpojkar genom olika strategier söker utmana en normativ skolordning. Skratt, förolämp- ningar, skämtsamma kommentarer och protester bland deltagarna i Velasquez studie utgör en form av motstånd mot lärarens auktoritet. Störande kan därmed förstås inte enbart som uttryck för en neuropsykiatrisk diagnos utan även som en form av maskulin iscensättning, ett skapande av motståndsmaskulinitet bland pojkar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1281 ft15"&gt;445&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_427"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1090 ft8"&gt;som marginaliseras utifrån klass, etnicitet och funktion. Velasquez efterlyser pedagogiska förhållningssätt för att hantera skolproblemen som sociala snarare än enbart förklara pojkars beteenden som maskulina iscensättningar och en fråga om ADHD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1275 ft7"&gt;Diskussioner om män och psykisk ohälsa inom forskningen har framför allt, i likhet med ”The state of men’s health in Europe”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1282 ft33"&gt;(2012), pekat på hur normer kring manlighet som omfattar att inte visa svaghet och känslor får konsekvenser i relation till mäns psykiska ohälsa. Både i Sverige och internationellt har osynliggörandet av mäns psykiska ohälsa, framför allt depressioner, uppmärksammats, och hur mäns psykiska ohälsa i stället tar sig uttryck i missbruk och aggressivitet. Betydligt mindre diskussion har förts kring hur diagnoser relaterade till psykisk ohälsa som ADHD (men även t.ex. Aspergers syndrom) används som sätt att sjukdomsförklara vissa former av maskulina iscensättningar, iscensättningar som kan utgöra motstånd mot en marginaliserad position.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1283 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft229"&gt;Sexuell hälsa – yngre män som risktagare och äldre män som ”potensjägare”?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1284 ft33"&gt;Frågor om mäns sexuella och reproduktiva hälsa omfattar områden såsom fertilitet/infertilitet, förekomst och prevention av sexuellt överförbara sjukdomar (STI), förändringar av erektionsförmåga (impotens/erektil dysfunktion) men även mäns upplevelser och attityder kring den egna sexualiteten. I detta avsnitt kommer diskus- sioner om sexuell hälsa att fokusera på ålder, unga män respektive äldre mäns sexuella hälsa i Sverige. Forskningen om yngre män har framför allt fokuserat på sexuellt risktagande och förhållningssätt till sexuellt överförbara sjukdomar medan den forskning om äldre män som existerar framför allt fokuserat betydelsen av potens, i synner- het i relation till prostatacancer och behandling av denna sjukdom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft41"&gt;Internationellt är forskningen om unga män och sexuellt risk- tagande ett stort forskningsfält där man i likhet med forskning om män och hälsa generellt pekar på normer kring maskulinitet som kopplat till mäns sexuella risktagande och ohälsosamma beteende (se litteraturstudie av Lindfors &amp; Özcelik 2009). Internationell forsk- ning understryker i likhet med med FHI:s rapport ”Mäns sexualitet och reproduktiva hälsa: en kunskapsöversikt (2011) behovet av genusperspektiv kring sexuell och reproduktiv hälsa och hur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1285 ft15"&gt;446&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_428"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft7"&gt;normer kring maskulinitet och att mäns sexuella hälsobeteenden får konsekvenser även för kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft44"&gt;Då ingen större sexualvanestudie genomförts i Sverige sedan 1996 saknas det i viss mån aktuell övergripande kunskap om såväl mäns som kvinnors sexuella hälsa och tankar och attityder kring sexualitet. När det gäller ungdomar och unga vuxnas sexualitet genomfördes dock nyligen den omfattande undersökningen &lt;SPAN class="ft108"&gt;UNGKAB09 Kunskap, attityder och sexuella handlingar &lt;/SPAN&gt;(Tikkanen et al.2011) vid Göteborgs universitet på uppdrag av Socialstyrelsen. Denna undersökning baserades på enkäter och 15 278 ungdomar i åldrarna 15 till 29 år deltog. Undersökningen pekar bland annat på att det inte uppfattade det som mycket allvarligt att få klamydia, och detta gällde i synnerhet män. Detta bekräftas och synliggörs även i en kvalitativ studie av Ekstrand, Tydén och Larsson (2011). UNGKAB pekar också på att männen som deltog i undersökningen i mindre utsträckning än kvinnorna hade testat sig för klamydia. Att fler kvinnor än män haft en STI kan därför potentiellt förklaras med att män testar sig mer sällan och inte har kännedom om att man har haft en STI. Resultaten från UNGKAB i kombination med resultaten från Ekstrand et al. (2011) pekar på att unga män i liten utsträckning uppfattar STI, med undantag för HIV, som en risk och Ekstrand et al. menar att de heterosexuella männen i deras studie framför allt tänkte på personliga konsekvenser än konsekvenserna för den kvinnliga partnern. Att göra partnern med barn uppfattades som ett större problem och något som gjorda männen sårbara då de inte hade självklar möjlighet till beslutsfattande kring abort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft33"&gt;UNGKAB pekar även på relativt stora skillnader mellan män och kvinnor när det gäller kunskapen om var man ska vända sig för testning för STI. Detta gäller även för gruppen som inte identifierar sig som varken män eller kvinnor. Bland de som testat sig fick män också i något mindre utsträckning erbjudande om samtal och var också mindre nöjda med den information man fick i jämförelse med kvinnor. En enkätstudie bland män på tre gymnasieskolor, på både yrkesförberedande och studieförberedande program, visar att män önskade fler killmottagningar som del av ungdomsmottagningarnas arbete med sexuella hälsa (Makenzius et al. 2009). Man pekade också på tillgången till internettest för STI som något som kunde öka provtagningen. En studie av Daneback et al. (2012) visar dessutom att tillgång till personliga internetuppkopplade datorer gjorde att män i högre utsträckning sökte information om sexuella frågor och att tillgången till datorer därför kan vara ett sätt att öka mäns kun-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft15"&gt;447&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_429"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1085 ft7"&gt;skaper om sexualitet och sexuella hälsa. Nobis &amp; Sandén (2008) pekar på förändringar utifrån sin kvalitativa studie av unga män, &lt;NOBR&gt;19–34&lt;/NOBR&gt; år att det finns tecken till förändringar i mäns attityder kring sexuella hälsobeteenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft44"&gt;När det gäller sexuell hälsa och risktagande bland unga män indi- kerar dock resultaten från både UNGKAB och övrig svensk forsk- ning att det är viktigt att se till skillnader mellan olika män vad det gäller sexuellt risktagande och tillgång till information (Makenzius et al 2009; Rembeck et al. 2011). Studier pekar bland annat på att högkonsumenter av alkohol, cannabis eller andra droger, de som debuterat tidigt sexuellt och de som varit utsatt för sex mot sin vilja under det senaste året i högre utsträckning haft oskyddat sex (Tikkanen et al. 2011). Denna grupp uppfattade sig oftare som utsatta för risk men betraktade inte förekomsten av klamydia som lika allvarlig. Makenzius et al. (2009) pekar dessutom på att män på yrkesförberedande program uppvisade ett större sexuellt riskbete- ende än män på studieförberedande program (se även Holmberg, 2007). När det gäller kunskaper om var man kan vända sig för att genomföra ett klamydiatest är skillnaderna dessutom stora med hän- seende till bakgrund och sexuell läggning. Utrikesfödda, personer som inte identifierade sig som varken hetero- homo- och bisexuell, samt personer för vilka religion spelade stor roll, hade visste i mycket mindre utsträckning kunskap om var man kunde vända sig. UNGKAB uppmärksammar dessutom en grupp vilka tenderar att glömmas bort, de som inte vill kategorisera sitt kön och hur dessa deltagare i mycket större utsträckning beskrev det senaste sextill- fället som negativt, i termer av ”pinsamt” och ”misslyckat”. Upp- levelser av sexuell tillfredsställelse hos t.ex. transidentifierade män är därför något som bör ytterligare lyftas och diskuteras i relation till sexuell hälsa. Överlag understryker dessa skillnader behovet av att se till olika positioner av sårbarhet för vissa kategorier av unga män vad det gäller sexuell hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1286 ft44"&gt;I folkhälsoinstitutets rapport ”Mäns sexualitet och reproduktiva hälsa” från 2011 konstaterar man att området reproduktiv hälsa tenderat att ha kvinnor i fokus och att målsättningen med rapporten därför är att uppmärksamma mäns sexuella hälsa, för att fokusera mäns roller, ansvar och behov. Man konstaterar vidare att mäns sexuella hälsa inte sällan tas för given och att man utgår från att män inte har problem. Detta perspektiv upprepas även i annan forskning och rapporter om mäns hälsa, bland annat diskuterar Courtenay (2000a) hur kvinnokroppen historiskt betraktats som defekt och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft15"&gt;448&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_430"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft33"&gt;problematisk och varit föremål för patologisering, medan mäns hälsa inte problematiserats utan förblivit osynlig. En rad internationella forskare menar dock att emedan detta gällt för forskning om genus och hälsa under 1970 till &lt;NOBR&gt;1990-talen&lt;/NOBR&gt; har mäns hälsa på senare tid blivit föremål för ökad uppmärksamhet och att män allt mer kommit att patologiseras på liknande sätt som kvinnor (Rosenfeld &amp; Faircloth 2006; Kampf, Marshall &amp; Petersen 2012). Detta syns inte minst i hur nya medicinska kategorier och diagnoser kring framför allt äldre mäns kroppar uppkommit, däribland det manliga klimakteriet, andropause, erektil dysfunktion och testosteronbrist. Dessa nya diagnoser har inte sällan kommit att fokusera mäns sexuella hälsa och i synnerhet den åldrande mannens sexuella hälsa. De kanadensiska forskarna Marshall &amp; Katz (2002) diskuterar bland annat hur förändringar av mäns potensförmåga tidigare betraktats som en naturlig del av åldrandet under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; växer fram som en medicinisk diagnos, erektil dysfunktion, och därigenom blev något som betraktades som möjligt att bota med potensläkemedel. Denna utveckling går även att skönja i ett svenskt medicinskt sammanhang till exempel i &lt;SPAN class="ft52"&gt;Läkartidningen &lt;/SPAN&gt;(Johnson 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1250 ft44"&gt;Då görandet av maskulinitet och manlig sexualitet är nära för- knippat med förmågan till erektion och penetration är upplevelser av impotens/erektil dysfunktion av uppenbart intresse för forskare med fokus på män, manlighet, sexualitet och sexuell hälsa (Sandberg 2011). Inte sällan betonas vikten av en bibehållen erektion som en viktig del av sexualiteten, bl.a. visar en äldre svensk kvantitativ studie som undersöker mäns upplevelser och betydelsen av sexualitet i åldrarna &lt;NOBR&gt;50–80&lt;/NOBR&gt; år att 83 % uppfattade sex som viktigt och att 80 % uppfattade en bibehållen erektionsförmåga som viktig (Helgason et al. 1996a). Erektionsförmågan minskade dock tydligt med åldrande och runt 50 % av männen i åldrarna &lt;NOBR&gt;70–80&lt;/NOBR&gt; år i denna studie hade erektionssvårigheter. En omfattande studie av Beckman et al. (2008) som jämförde &lt;NOBR&gt;70-åringars&lt;/NOBR&gt; erfarenheter av sexualitet i fyra kohorter mellan 1971 visar dock att mäns erektionsproblem minskade i den senare kohorten &lt;NOBR&gt;(2000-1).&lt;/NOBR&gt; Män och kvinnor i denna kohort hade mer samlag och var med sexuellt tillfredsställda än tidigare genera- tioner. I den mån som man slutade vara sexuellt aktiv var detta dock oftast relaterat till mannens problem. Svensk forskning har även stu- derat prostatacancer och dess effekter på sexualiteten och Helgason et al (1996b) konstaterar genom sin kvantitativa studie att minskad erektionsförmåga upplevdes som ett större problem än urin- och tarmrelaterade symptom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft15"&gt;449&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_431"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1287 ft33"&gt;I en kvalitativ studie baserad på fokusgruppsintervjuer med män under 65 år som diagnostiserats med prostatacancer beskrev del- tagarna hur de upplevde bristen på erektion och sexuell lust som en stor förlust och något som fråntog dem deras manlighet (Klaesson, Sandell &amp; Berterö 2013; Klaesson, Sandell &amp; Berterö 2013). Männen i studien beskrev dock hur de kroppsliga förändringarna till följd av sjukdomen kom att förändra den intima relation något som även Sandbergs (2011) kvalitativa studie om sexualitet med heterosexuella män i åldrarna &lt;NOBR&gt;67–87&lt;/NOBR&gt; år vittnar om. Sandberg menar att de äldre männen i hennes studie visserligen kunde uppleva förändringar av kroppen och sexualitet som ett slag mot manligheten. Men männen visade även på möjligheter till att förhandla med och omvandla innebörder av sexualitet när man åldrades, med större betoning på beröring, närhet och andra sexuella praktiker än samlag. Klaesson et al. (2012) diskuterar hur den kvinnliga partnerns stöd spelade stor roll för möjligheten till förhandling och omformulering av sexualitet hos de intervjuade männen. Både Klaesson et al. (2013) och Sandberg (2011) pekar dock på att svårigheter att kommunicera kring sexualitet och sexuella problem i parrelationen och detta påverkade sexuell hälsa och livskvalité för männen och sannolikt även för deras partners. Sandberg menar att normer kring manlighet och förväntningar på att män alltid ska känna lust och vara den som tar sexuella initiativ i relation till kvinnor blev problematiskt för män som upplevde brist på lust och skapade oro kring att partnern inte skulle känna sig tillfredsställd om han inte kunde få eller bibehålla en erektion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1288 ft33"&gt;Samtalsgrupper för män med prostatacancer och den intimitet som uppstod i dessa grupper spelade en stor roll för männens möjligheter att hantera svårigheterna kring sexualitet och förändringar till följd av sjukdomen (Klaesson et al. 2013). Både Klaesson et al (2013) och en studie av Öster et al. (2012) pekar på hur samtals- och stödgrupper för män med prostatacancer blev en plats för att dela erfarenheter, hitta gemenskap och styrka att hantera sjukdomen och problem som följde. För männen i Klaesson et al.s studie var ”att leda vägen” och att ”ha mod att tala och känsliga ämnen” en viktig del av självbilden. Nobis, Sandén &amp; Elofsson (2007) och Nobis &amp; Sandén (2008) menar att det finns en mängd barriärer för män att överkomma när det gäller att prata om problem relaterade till den sexuella hälsan och pekar på att en väldigt liten del män söker hjälp för sexuella problem. Ovan diskuterade studier av Klaesson et al (2012; 2013) och Sandberg pekar dock på att män har vilja och förmåga att prata om sexuella problem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1289 ft15"&gt;450&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_432"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p691 ft7"&gt;om sammanhang bereds, som i fallet med cancerföreningar som bildar samtalsgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;När det gäller äldre män och sexuell hälsa har ett stort fokus som sagt kommit att ligga på mäns förmåga till erektion och mäns sexuell hälsa kopplas ofta samman med förmågan till samlag. Detta märks även i svenska kvantitativa studier som t.ex. Beckman et al. (2008) där sex likställs med samlag. Kvalitativ forskning kring äldre män och sexualitet, både svensk och internationell pekar dock på att äldre män inte förstår sex som snävt begränsat till samlag utan istället betonar betydelsen av beröring och sexuella praktiker i en vidare bemärkelse (Hughes 2011; Sandberg 2011; Potts et al. 2006). Även om förmågan till erektion ofta är nära knuten till skapandet av manlighet och som betydelsefull är det även viktigt att se till mäns sexuella hälsa även ur andra perspektiv, t.ex. i relation till lust (jfr Sandberg 2010). Det går därmed inte att förstå äldre män som enbart ”potensjägare”, som till varje pris vill behålla eller återfå erektionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft33"&gt;Normer om manlighet spelar en viktig roll för hur män gör sexuell hälsa vilket bland annat Nobis, Sandén &amp; Elofsson (2007) och Nobis &amp; Sandén (2008) konstaterar. Även andra sociala kate- gorier får betydelse för hur män förhåller sig till sexualitet och gör sexuell hälsa. Min diskussion om forskningen kring yngre män och sexuell hälsa visar på att mäns sexuella risktagande, deras kunskaper och tillgång till information skiljer sig tydligt mellan olika grupper av unga män, bland annat sociokulturellt och ifråga om etnisk bak- grund, sexuell läggning och könsidentifiering. Kvalitativ forskning om äldre män visar dessutom att förväntningar kring ålder och livs- lopp också spelar roll för mäns attityder till och görandet av sexuali- tet. Förväntningar på yngre män som ständigt villiga och virila kan förklara mäns sexuella risktagande och förväntningar på en mer ”mogen” och stillsam sexualitet hos äldre män kan ge möjligheter till en omorientering och utmanande av samlagsnormer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft42"&gt;6 Slutsatser och vad behövs i framtiden?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft44"&gt;Män och hälsa är ett omfattande forskningsområde och i det här kapitlet har målsättningen endast varit att göra några nedslag i aktuell och framför allt svensk forskning på området, för att ge en bild av vad som uppmärksammats inom forskningen och hur ”proble-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1290 ft15"&gt;451&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_433"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1274 ft7"&gt;met” män och hälsa formuleras både i statliga rapporter och forsk- ningsstudier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft44"&gt;Fokus för detta kapitel har inte framför allt varit biologiska köns- skillnader mellan män och kvinnor utan på sociokulturella aspekter av män och manligheter. Ett tongivande perspektiv inom forsk- ningen om män och hälsa är det som presenterats av bland andra Courtenay (2000a, 2000b, 2000c) där manlighet uppfattas som ett görande och där görandet av olika hälsobeteenden också blir ett sätt att iscensätta maskulinitet. Normer om manlighet som bygger på att män ska vara tuffa, osårbara, robusta och inte visa svaghet får konsekvenser för mäns hälsa genom att män tenderar att inte söka vård, ägnar sig åt ohälsosamma och riskfyllda praktiker. Detta uttrycks av bl.a. Courtenay och genljuder även i flera av de studier och rapporter som presenteras i detta kapitel. För Courtenay är mäns hälsobeteenden vidare kopplat till makt och genusrelationer. Män upprätthåller dominans genom risktagande och hälsovådliga beteenden och för att förändra dessa krävs därför ett utmanande av mäns privilegier. När det gäller paradoxen att kvinnor är mer sjuka medan män dör tidigare som återkommande uppmärksammas ges ingen entydig bild av orsakerna till detta. Att mäns söker vård för sent, mäns högre andel missbruk och större risktagande samt olika sätt att förhålla sig till hälsa och ohälsa bland män och kvinnor är några av de förklaringar som lyfts fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft33"&gt;I den översikt över svensk forskning kring män och hälsa som gjorts för detta kapitel framträder i synnerhet studier som under- söker relationen mellan män och kvinnors hälsa och jämställd- het/ojämställdhet i arbetsliv och familje- och arbetsliv som ett speciellt starkt område. I en rad kvantitativa studier studeras hälsa utifrån sjukskrivningstal och självupplevd hälsa och resultaten från dessa studier pekar på att ojämställdhet framför allt verkar miss- gynna kvinnor i arbetsliv och hemmet medan jämställdhet genom framför allt ökat uttag av föräldraledighet för män verkar gynnsamt för mäns hälsa. Denna forskning är betydelsefull inte minst då den uppmärksammar att de genusregimer som finns i andra delar av Europa inte nödvändigtvis är de samma i Sverige. Bland annat har kvinnor en hög andel av förvärvsarbete vilket tyder på att arbete är en viktig del av identiteten för både kvinnor och män och påverkar hälsan. Att män dessutom i något högre utsträckning är hemma med barn är också förhållanden som kan påverka hälsan och där svensk forskning av bl.a Månsdotter et al (Månsdotter, Backhans &amp; Hallqvist 2008; Månsdotter, Lindholm, Lundberg, Öhman &amp; Winqvist 2006;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft15"&gt;452&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_434"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;Månsdotter, Lindholm &amp; Winqvist 2007; Månsdotter &amp; Nordin 2010) bidrar med kunskaper. Då begrepp som jämställdhet, hälsa, manlighet och kvinnlighet dock har subjektiva dimensioner, är kopplade till människors egna förståelser och upplevelser behövs mer kvalitativ forskning som utforskar relationer mellan genus, hälsa och jämställdhet/ojämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;När det gäller psykisk hälsa pekar aktuell statistik på att kvinnor fortsatt lider av mer psykisk ohälsa och att den största ökningen sker bland ungdomar och unga vuxna (FHI Årsrapport 2012). Män begår dock liksom tidigare i högre utsträckning självmord, vilket uppmärksammats som en ”könsparadox” och som diskuteras som ett uttryck för att män inte söker psykiatrisk vård av rädsla för att tappa status och visa sig sårbara. Internationell forskning har upp- märksammat mäns depressioner som något som osynliggjorts och underdiagnostiserats och detta lyfts även upp av svenska forskarna Hilte (2012) samt Danielsson et al. (2005; 2009; 2011). I relation till psykisk ohälsa har jag även valt att lyfta fram frågan om ADHD och den ökade diagnosticeringen av i synnerhet unga pojkar. Här bidrar Velasquez (2012) med viktiga perspektiv kring hur diagnoser inte enbart är av godo utan även riskerar att låsa fast vissa typer av unga män som patologiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft33"&gt;När det gäller sexuell hälsa är det i synnerhet unga mäns sexuella risktagande som uppmärksammats och studier pekar på att unga män inte uppfattar sexuellt överförbara sjukdomar som något allvarligt och verkar sakna kunskap om möjligheter till provtagning och var de kan erhålla information. Kring sexuell hälsa har jag även valt att uppmärksamma äldre män och sexuell hälsa, kunskaper som är viktiga att uppmärksamma inte minst då studier visar på att äldre män och kvinnor är mer positivt inställda till sexualitet och mer sexuellt aktiva än tidigare (Beckman et al. 2008). Kvalitativ forskning av Sandberg (2011) och Klaesson et al. (2012, 2013) ger en mer inblick i hur äldre män förstår och förhåller sig till sexualitet, bland annat vid prostatacancer, och manlighet, potens och lust kopplas inte sällan samman i männens berättelser. Men dessa forskare menar också att förhandlingar med och nya innebörder av sexualitet växer hos män till följd av kroppsliga förändringar av sjukdom och åldrande. En påtaglig begränsning med översikt över sexuell hälsa som gjorts i detta kapitel är att den i huvudsak diskuterat heterosexuella män och det är dock viktigt att i området mäns hälsa även fokusera homo- och bisexuella mäns sexuella hälsa (se t.ex., Berg et al. 2011a, 2011b, 2013 n om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1291 ft15"&gt;453&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_435"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1274 ft7"&gt;homosexuella män och sexuellt risktagande och Christiansen, 2013 om äldre homosexuella män och HIV).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft33"&gt;En bild som träder fram i de olika studier som diskuteras i denna översikt är mäns behov av och möjlighet till att få prata om olika aspekter av hälsa och ohälsa. Danielsson et al. (2011) pekar till exempel på hur unga killar som lider av depression hade färre rela- tioner och miljöer där de kunde prata med någon. Makenzius et al. (2009) pekar vidare på att män i deras studie önskade fler killmot- tagningar, platser för män att söka sig till med frågor kring sexuell hälsa. Öster et al. (2012) samt Klaesson et al. (2013) diskuterar i sin forskning hur äldre män med prostatacancer uppfattade samtals- grupper med andra män i liknande situation som ett viktigt stöd och en plats där man även kunde ventilera frågor om sexualitet. Detta tyder på vikten av att fortsatt uppmärksamma hur maskulinitet kan innebära ett hinder för män att prata om ohälsa men att män upplever ett behov av att få prata och många gånger gör detta om platser som möjliggör samtal finns. En rad initiativ finns idag i Sverige speciellt inriktade på män och hälsa. Bland annat finns sedan 2003 Järva mans- mottagning, en sex- och samlevnadsmottagning på Järvafältet i Stockholm, där män ges möjlighet till att testa sig för sexuellt överförbara sjukdomar, få information och samtal med sjukskötare, läkare och kurator. I Fyrbodal i Västra &lt;NOBR&gt;Götalands-regionen&lt;/NOBR&gt; har man efter genomförandet av enkätundersökning 2012 som kartlade varför inte killar i samma utsträckning som tjejer besöker ungdomsmottag- ningen skapat en kurs ”Unga män och maskulinitet i förändring”, för att öka kompetensen hos för personalen på ungdomsmottagningarna och vilket lett till uppstart av killgrupper inom ungdomsmottag- ningens verksamhet. Sajten killfrågor.se som drivs av organisationen Män för jämställdhet är ytterligare ett exempel på initiativ riktade specifikt mot killar för att ge killar möjlighet till samtal. På sajten kan man bland annat chatta med vuxna volontärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1292 ft33"&gt;Vad som även framstår som viktigt efter denna översikt av området män och hälsa är att se till andra kategorier än endast kön och genus. Som Hammarström &amp; Hensing (2008) konstaterar riskerar ensidiga jämförelser av män och kvinnor återskapa och överbetona betydelsen av könsskillnad och bortse från skillnader inom gruppen män med hänseende till t.ex. ålder, &lt;NOBR&gt;socio-ekonomisk&lt;/NOBR&gt; position, sexualitet, geografi, funktion, och bakgrund (svensk- eller utlandsfödd). Kapitlets genomgång lyfter fram flera exempel på hur skilda positioner för män ger olika konsekvenser för hälsa och hälsobeteenden. Till exempel ägnade sig män på yrkesförberedande program åt mer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1280 ft15"&gt;454&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_436"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft33"&gt;sexuellt risktagande enligt Makenzius et al. (2009), män i glesbygd och mindre kommuner har högre självmordsfrekvens (Melinder 2007) och erektionsförmåga kom att omvärderas och förhandlas hos äldre män (Sandberg 2011). För att visa på några ytterligare skillnader kan noteras att Socialstyrelsens och FHI:s årsrapport för folkhälsan 2012 pekar på större skillnader i folkhälsa mellan utbildningsgrupper än mellan kön, att det var stora skillnader mellan unga svensk- och utlandsfödda vad det gäller sömnsvårigheter i Ungdomsstyrelsens rapport om unga och hälsa 2012, och att bi- och homosexuella män (och kvinnor) har sämre psykisk hälsa enligt Socialstyrelsen (2011). Området män och hälsa måste därför förstås intersektionellt, det vill säga hur manlighet samverkar med andra sociala kategorier och vilka konsekvenser detta får för hälsa och ohälsa. Detta är även något som lyfts i &lt;NOBR&gt;EU-rapporten&lt;/NOBR&gt; ”The role of men in gender equality” (2013) där man pekar på behovet av en mer intersektionell approach i statistiken kring mäns hälsa och på behovet av att förstå mäns hälsa ur ett livsloppsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1293 ft44"&gt;Att betona intersektionalitet i frågan om mäns hälsa och se till skillnader mellan män är också viktigt för att bemöta påståenden om att mäns förtidiga dödlighet och kortare livslängd skulle vara uttryck för att män är missgynnade i relation kvinnor. Den genom- gång som gjorts av forskning till detta kapitel indikerar tydligt att män som grupp inte kan förstås som hälsomässigt missgynnade kvinnor som grupp. Istället måste de hälsomässiga nackdelar män drabbas av förstås utifrån andra typer av sociala ojämlikheter. I EU- rapporten ”The role of men in gender equality” (2013) uppmärk- sammas frågan om att mäns hälsa i den allmänna debatten i olika europeiska länder ”kidnappats” av &lt;NOBR&gt;anti-feminister&lt;/NOBR&gt; som vill argumen- tera för att män är missgynnade och diskriminerade i relation till kvinnor. Rapporten understryker därför vikten av att se till det större sammanhanget av genusrelationer utan att förbise den diskriminering och de orättvisor som vissa män kan uppleva i olika sammanhang. Ett liknande förhållningssätt bör även svenska policyaktörer kring män och hälsa inta där mäns hälsa förstås som del av ett vidare jämställdhets- och jämlikhetsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft44"&gt;När skillnader i hälsa och hälsobeteenden mellan män uppmärk- sammas är det också viktigt att också problematisera bakomliggande strukturer. Privilegierade män kan å ena sidan ha både mer ekono- miskt och kulturellt kapital för att kunna uppta en hälsosam livsstil, t.ex. kunna motionera, äta nyttigt och undvika negativa konsekvenser av alkohol. För mer socialt utsatta män, å andra sidan, kan bristande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1141 ft15"&gt;455&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_437"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1103 ft33"&gt;hälsobeteenden förstås som en form av motstånd i en marginaliserad position. Viktiga diskussioner som av utrymmesskäl utelämnats i detta kapitel är frågor om livsstil och hälsa, t.ex. svenska mäns relation till kost och motion och attityder kring fetma. Det är möjligt att tänka att där mäns bukfetma tidigare signalerat pondus har det idag kommit att allt mer uppfattas som brist på ansvar och kontroll, och något som kopplas till en stigmatiserad arbetarklassmanskropp (jfr Johansson 2006). Att upprätthålla hegemonisk maskulinitet och ”vara på topp” i arbetsliv och privatliv har därmed potentiellt blivit tätare samman- kopplat med görande av hälsa genom motion och bra kost.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft33"&gt;Det finns en risk att genom att peka ut vissa mäns problema- tiska hälsobeteenden och bidra till att vissa män och manligheter blir patologiska, något inte minst Velasquez (2012) forskning om unga pojkar och ADHD pekar på. Som svenska maskulinitetsforskare tidigare diskuterat riskerar utpekandet av vissa män och masku- liniteter som problematiska att osynliggöras hegemoniska män, män som i privilegierade positioner utifrån klass, hudfärg, ålder osv, kan framstå som goda och önskvärda (Gottzén &amp; Jonsson 2012). Detta gäller även i fallet män och hälsa. Ett konkret exempel är den mindre studie som gjorts av verksamheten på Järva mansmottag- ning (Sandberg 2006). I denna studie pekar Sandberg på att mottagningen i sitt problematiserande av negativa aspekter av manlighet kommer att peka ut vissa män som problematiska. En önskvärd svensk manlighet skapas genom att &lt;NOBR&gt;icke-svenska&lt;/NOBR&gt; män och äldre män positioneras som beroende av mer traditionell manlighet vilket bland annat leder till negativa hälsobeteenden och mindre omsorg om sig själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1294 ft33"&gt;Såväl internationellt som i en svensk kontext har forskning om män och hälsa pekat manligheten som en hälsorisk, hur negativa aspekter av manlighet får konsekvenser för mäns hälsa. Som Rosenfeld &amp; Faircloth (2006) argumenterar har mindre fokus legat på hur medicinen också riskerar att patologisera män. Exempel på detta som lyfts fram i detta kapitel är ADHD och impotens/erektil dys- funktion och här har internationell forskning och i viss mån svenska forskare (Velasquez 2012; Sandberg 2011) pekat på hur medicinen bidrar till patologisering av ”misslyckade” maskuliniteter. En kritik som forskare riktat mot de nuvarande diskurserna om män och hälsa är att de riskerar att förlägga ansvaret för mäns ohälsa hos enskilda män att dessa män uppmanas ägna sig åt mer hälso- främjande beteenden, något som riskerar att osynliggöra de sociala&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1295 ft15"&gt;456&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_438"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft7"&gt;strukturer som möjliggör eller omöjliggör hälsa (Rosenfeld &amp; Faircloth 2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;Området män och hälsa bör alltså fortsatt fokusera de negativa hälsokonsekvenser som manlighet kan ha för hälsan men också vara kritisk mot de ökade imperativen att individualisera frågor om hälsa (för såväl män som kvinnor). Mer forskning behövs som ser till män och hälsa ur ett intersektionellt perspektiv och som fokuserar dominans och maktrelationer mellan såväl män och kvinnor som olika grupper av män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft33"&gt;Som jag inledningsvis också noterade är det också viktigt att se till förändringar av manlighet, och mäns relation till kropp och hälsa. Föreställningen om den robuste mannen som inte kan visa känslor och inte tar hand om sin kropp och hälsa gäller inte nödvändigtvis i samma utsträckning som tidigare. Folkhälsoinstitutets årsrapport 2012 visar t.ex. på minskade könsskillnader i dödligheten, där minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar hos män var en tydlig orsak, något som kan peka på förändringar i mäns görande av maskulinitet och hälsa. Möjligheter till omförhandlingar och nya förhållningsätt till den egna kroppen visar sig dessutom i den forsk- ning av Klaeson et al (2012; 2013) och Sandberg (2011) som disku- terats ovan. Äldre män i dessa studier kopplade visserligen ofta sexualitet och sexuellt välbefinnande till erektionsförmåga och möjlig- heter till samlag men var också förmögna till att omförhandla och finna nya vägar att förstå sexualitet och sexuell njutning till följd av åldrande, sjukdom och kroppslig förändring. Dessa forsknings- resultat står i tydlig kontrast mot föreställningar om äldre män som statiska och icke förändringsbenägna och kan potentiellt visa på betydelsen av att även fokusera förändring och brott mot domi- nerande normer om manlighet och kropp i framtida forskning och policyarbete kring män och hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1296 ft15"&gt;457&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_439"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1079 ft42"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1205 ft7"&gt;Beckman, N., Waern M., Gustafson D. &amp; Skoog I. (2008) “Secular trends in self reported sexual activity and satisfaction in Swedish 70 year olds: cross sectional survey of four populations, 1971– 2001”, &lt;SPAN class="ft46"&gt;BMJ&lt;/SPAN&gt;, 2008;337;a279, &lt;NOBR&gt;1–7.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft7"&gt;Berg, R.; Tikkanen, R. ; Ross, M. (2011a). Predictors of reporting bareback sex among a diverse sample of MSM recruited through a Swedish website. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Aids care – Psychological and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;socio-medical&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt; aspects of Aids/HIV&lt;/SPAN&gt;, 23 (12), &lt;NOBR&gt;1644–1651.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1297 ft44"&gt;Berg, R.; Ross, M. ; Tikkanen, R. (2011b) The effectiveness of MI4MSM: how useful is motivational interviewing as an HIV risk prevention program for men who have sex with men? A systematic review. &lt;SPAN class="ft108"&gt;Aids education and prevention&lt;/SPAN&gt;. 23 (6), &lt;NOBR&gt;533–549.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft33"&gt;Berg, R. C.; Tikkanen, R. ; Ross, M. W. (2013) Barebacking among men who have sex with men recruited through a Swedish website: associations with sexual activities at last sexual encounter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1208 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Eurosurveillance&lt;/SPAN&gt;. 18 (13), &lt;NOBR&gt;11–17.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft7"&gt;Bryngelson, A., Bacchus Hertzman, J.M. &amp; Fritzell, J. (2012) The relationship between gender segregation in the workplace and &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; sickness absence in Sweden. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Scandinavian Journal of Public Health&lt;/SPAN&gt;, 39, &lt;NOBR&gt;618–626.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft31"&gt;Christiansen, M. (2013) Suddenly I’m a ghost: HIV i äldre bögars liv. I: Bromseth &amp; Siverskog (red.) &lt;SPAN class="ft130"&gt;HBT och åldrande&lt;/SPAN&gt;, Lund: Studentlitteratur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft31"&gt;Collinson, D. &amp; Hearn, J. (1994) Naming men as men: implications for work, organization and management. &lt;SPAN class="ft130"&gt;Gender, Work and Organization&lt;/SPAN&gt;, 1(1), &lt;NOBR&gt;2–22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft7"&gt;Courtenay, W. (2000a) Constructions of masculinity and their influence on men's &lt;NOBR&gt;well-being:&lt;/NOBR&gt; a theory of gender and health,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1208 ft46"&gt;Social science and medicine&lt;SPAN class="ft7"&gt;, 50, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1385–1401.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft7"&gt;Courtenay W. (2000b) Engendering Health: A Social Constructio- nist Examination of Men’s Health Beliefs and Behaviors,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1208 ft46"&gt;Psychology of Men and Masculinity&lt;SPAN class="ft7"&gt;, 1(1), &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4–15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft44"&gt;Courtenay, W. (2000c) Behavioral Factors Associated with Disease, Injury, and Death among Men: Evidence and Implications for Prevention, &lt;SPAN class="ft108"&gt;Journal of Men’s studies&lt;/SPAN&gt;, 9(1), &lt;NOBR&gt;81–142.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft15"&gt;458&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_440"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1010 ft33"&gt;Daneback, K. Månsson, &lt;NOBR&gt;S-A,&lt;/NOBR&gt; Ross, MW. (2012). Technological advancements and Internet sexuality: Does private access to the Internet influence online sexual behavior? &lt;SPAN class="ft52"&gt;Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking, &lt;/SPAN&gt;15(8), &lt;NOBR&gt;386–390&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Danielsson, Ulla (2010). &lt;/SPAN&gt;Träffad av blixten eller långsam kvävning [Elektronisk resurs] : genuskodade uttryck för depression i en primär- vårdskontext. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Diss. (sammanfattning) Umeå: Umeå universitet, 2010 Tillgänglig på Internet: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-30910&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1254 ft7"&gt;Danielsson, U., &amp; Johansson, E. E. (2005). Beyond weeping and crying: a gender analysis of expressions of depression. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Scandi- navian Journal of Primary Health Care&lt;/SPAN&gt;, 23, &lt;NOBR&gt;171–177.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft44"&gt;Danielsson, U., Bengs, C., Lehti, A., Hammarstrom, A., &amp; Johansson, E. E. (2009). Struck by lightning or slowly suffocating – gendered trajectories into depression. &lt;SPAN class="ft108"&gt;BMC Family Practice&lt;/SPAN&gt;, 10(1), 56.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft7"&gt;Danielsson, U., Bengs, C., Samuelsson, E., &amp; Johansson, E. E. (2011). ”My greatest dream is to be normal” – the impact of gender on depression narratives of young Swedish women and men. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Qualitative Health Research&lt;/SPAN&gt;, 21(5), &lt;NOBR&gt;612–624.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Ekstrand, M. Tydén, T., Larsson, M. (2011) Exposing oneself and one's partner to sexual &lt;NOBR&gt;risk-taking&lt;/NOBR&gt; as perceived by young Swedish men who requested a Chlamydia test. &lt;SPAN class="ft46"&gt;The European Journal of Contraception and Reproductive Health Care&lt;/SPAN&gt;, 16(2), &lt;NOBR&gt;100–107.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1254 ft7"&gt;Elwér, S., Harryson, L., Bolin, M. &amp; Hammarström, A. (2013) Patterns of gender equality at workplaces and psychological distress. &lt;SPAN class="ft46"&gt;PlosOne&lt;/SPAN&gt;, 8(1), &lt;NOBR&gt;1–21.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft7"&gt;Europakommissionen (2012) The state of men’s health in Europe.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft7"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-92-79-20167-7&lt;/NOBR&gt; doi:10.2772/60721&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1300 ft33"&gt;Europakommissionen (2013) The role of men in gender equality: european strategies and insights. Europeiska unionen DG Justice&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;– Unit D2 Gender equality Contract ref. no. VC/2010/0592.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft7"&gt;Evaldsson, &lt;NOBR&gt;A-C.&lt;/NOBR&gt; &amp; Velasquez, A. (2012) I ”Impulskontroll nada” Maskulina iscensättningar och sociala kategoriseringar. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Utbildning &amp; Demokrati: Tidskrift för Didaktik och Utbildningspolitik&lt;/SPAN&gt;. 21(3), &lt;NOBR&gt;13–33.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1254 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Gillberg, C.(1996) &lt;/SPAN&gt;Ett barn i varje klass: om DAMP/MBD och ADHD&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm: Cura (citerad I Velasquez 2012)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft15"&gt;459&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_441"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1301 ft41"&gt;Gottzén, L. &amp; Jonsson, R. (red.) (2012). &lt;SPAN class="ft77"&gt;Andra män: maskulinitet, normskapande och jämställdhet&lt;/SPAN&gt;. 1. uppl. Malmö: Gleerups&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft41"&gt;Hammarström, A. &amp; Hensing, G. (2008) Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv: Arbetsmarknad, maskuliniteter, medikalisering och könsrelaterat våld. (Statens folkhälsoinstitut nr. R 2008:8) Östersund: Statens folkhälsoinstitut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft7"&gt;Harryson, L. Strandh, M. &amp; Hammarström, A. (2012) Domestic Work and Psychological Distress: What Is the Importance of Relative Socioeconomic Position and Gender Inequality in the Couple Relationship. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Plos One&lt;/SPAN&gt;, 7(6), &lt;NOBR&gt;1–7.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Harryson, L. Strandh, M. &amp; Hammarström, A. (2012) Is gender inequality in the domestic sphere associated with psychological distress among women and men? Results from the Northern Swedish Cohort. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Journal of Epidemiology &amp; Community health&lt;/SPAN&gt;, 66, &lt;NOBR&gt;271–276.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1206 ft33"&gt;Hart, N., Grand, N. &amp; Riley, K (2006) Making the grade: The gender gap, ADHD and the medicalization of boyhood. I: Rosenfeld, D. &amp; Faircloth, C.A. (red.) (2006) &lt;SPAN class="ft52"&gt;Medicalized masculinities. &lt;/SPAN&gt;Philadelphia: Temple University Press, &lt;NOBR&gt;s.132–164.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Helgason A.R. Adolfsson, J., Dickman, P., Fredrikson M., Arver, S., Göthberg, M.; Steineck, G. (1996a) Sexual Desire, Erection, Orgasm and Ejaculatory Functions and Their Importance to Elderly Swedish Men: A &lt;NOBR&gt;Population-based&lt;/NOBR&gt; Study, &lt;SPAN class="ft46"&gt;Age &amp; Ageing, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;25285–291.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1302 ft7"&gt;Helgason A.R. Adolfsson, J., Dickman, P., Fredrikson M., Arver, S., Steineck, G. (1996b) Waning sexual function: the most important &lt;NOBR&gt;disease-specific&lt;/NOBR&gt; distress for patients with prostate cancer. &lt;SPAN class="ft46"&gt;British Journal of Cancer&lt;/SPAN&gt;, 73, &lt;NOBR&gt;1417–1421.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Hilte, M (2012) Om depression och manlighet. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Psykisk hälsa&lt;/SPAN&gt;, 53(4), &lt;NOBR&gt;25–30.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1162 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Holmberg, L. (2007). &lt;/SPAN&gt;Health, &lt;NOBR&gt;risk-taking&lt;/NOBR&gt; behavior and sexuality in Swedish adolescents&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Diss. (sammanfattning) Uppsala: Uppsala universitet, 2007. Tillgänglig på Internet: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7701&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Hughes J. (2011) Are Older Men taking sexuality as prescribed?: The Implications of the Competing Influences on Ageing Male Heterosexuality. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Australian Feminist Studies&lt;/SPAN&gt;, 26(67), &lt;NOBR&gt;89–102.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft15"&gt;460&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_442"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p999 ft7"&gt;Johansson, A. (2006) Marginaliserade manskroppar: bilder av feta arbetarklassmän. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Kvinnovetenskaplig tidskrift&lt;/SPAN&gt;, 1, &lt;NOBR&gt;10–28.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft7"&gt;Johansson, &lt;NOBR&gt;A-K&lt;/NOBR&gt; (2008) Hälsa bland män i glesbygdskommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft46"&gt;Socialmedicinsk tidskrift&lt;SPAN class="ft7"&gt;, 3, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;242–250.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft41"&gt;Johnson, E. (2008) ”Chemistries of love: impotence, erectile dys- function and Viagra in ’Läkartidningen’” &lt;SPAN class="ft77"&gt;Norma&lt;/SPAN&gt;, 3(1), p. &lt;NOBR&gt;31–47.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft7"&gt;Kampf, A,. Marshall, B.L. &amp; Petersen, A.R (red.) (2012). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Aging men, masculinities and modern medicine&lt;/SPAN&gt;. London: Routledge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft31"&gt;Klaesson, K. Sandell K. &amp; Berterö C.M. (2012); Sexuality in the Context of Prostate Cancer Narratives. &lt;SPAN class="ft130"&gt;Qualitative Health Research&lt;/SPAN&gt;, 22(9), &lt;NOBR&gt;181–194.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft7"&gt;Klaesson, K. Sandell K. &amp; Berterö C.M. (2013) Talking About Sexuality: Desire, Virility, and Intimacy in the Context of Prostate Cancer Associations. &lt;SPAN class="ft46"&gt;American Journal of Men’s Health, &lt;/SPAN&gt;7(1), &lt;NOBR&gt;42–53.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1254 ft7"&gt;Lindfors, A. &amp; Özcelik, A. (2009) Vad påverkar unga mäns sexu- ella risktagande och vårdsökningsbeteende? Examensarbete i folkhälsovetenskap, Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft44"&gt;Sahlgrenska akademien, Social medicin. Tillgänglig på internet: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/21041/1/gupea_2077_21 041_1.pdf&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft7"&gt;Ljungberg, T. (2008): &lt;SPAN class="ft46"&gt;ADHD i nytt ljus&lt;/SPAN&gt;. Nyköping: Exiris. (citerad i Velasquez 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft7"&gt;Makenzius, M., Gådin, K., Gillander Tydén, T., Romild, U., Larsson, M., (2009) Male students’ behaviour, knowledge, attitudes, and needs in sexual and reproductive health matters. &lt;SPAN class="ft46"&gt;The European Journal of Contraception and Reproductive Health Care&lt;/SPAN&gt;, 14(4), &lt;NOBR&gt;268–276&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1254 ft7"&gt;Marshall, B. &amp; Katz S. (2002) ”Forever functional: sexual fitness and the ageing male body”, &lt;SPAN class="ft46"&gt;Body&amp; Society&lt;/SPAN&gt;, 8(4), p. &lt;NOBR&gt;43–70.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft7"&gt;Melinder, . (200 ) Stress i stan och overvikt i glesbygden? m samband mellan manniskors halsa och typ av boendekommun. (Statens folkhälsoinstitut R 2007:7) Östersund: Statens folkhälso- institut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft7"&gt;Mansdotter, A., Backhans, M., &amp; Hallqvist, J. (2008). The relationship between a less &lt;NOBR&gt;gender-stereotypical&lt;/NOBR&gt; parenthood and alcohol- related care and death: a registry study of Swedish mothers and fathers. &lt;SPAN class="ft46"&gt;BMC Public Health&lt;/SPAN&gt;, 8, 312.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft15"&gt;461&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_443"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1301 ft8"&gt;Månsdotter, A., Lindholm, L., Lundberg, M., Öhman, A. &amp; Winqvist, A. (2006) Parental share in public and domestic spheres: a pop- ulation study on gender equality, death, and sickness. &lt;SPAN class="ft85"&gt;Journal of Epidemiology &amp; Community health&lt;/SPAN&gt;, 60(7), &lt;NOBR&gt;616–620.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Månsdotter, A., Lindholm, L. &amp; Winqvist, A. (2007) Paternity leave in Sweden – Costs, savings and health gains. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Health policy&lt;/SPAN&gt;, 82, &lt;NOBR&gt;102–115.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft41"&gt;Månsdotter A., Lundin A.; Falkstedt, D., &amp; Hemmingsson T. (2009) The association between masculinity rank and mortality patterns: a prospective study based on the Swedish 1969 conscript cohort. &lt;SPAN class="ft77"&gt;Social science &amp; medicine&lt;/SPAN&gt;, 72, &lt;NOBR&gt;576–583.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1303 ft7"&gt;Månsdotter, A. &amp; Nordin, A. (2010) How do masculinity, paternity leave, and mortality associate? A study of fathers in the Swedish parental &amp; child cohort of 1988/89. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Journal of Epidemiology &amp; Community health&lt;/SPAN&gt;, 63, &lt;NOBR&gt;408–413.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft7"&gt;Nobis, R., &amp; Sandén, I. (2008) ‘Young Men’s Health: A Balance&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft7"&gt;Between &lt;NOBR&gt;Self-Reliance&lt;/NOBR&gt; and Vulnerability in the Light of Hegemonic Masculinity. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Contemporary Nurse &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;29:205–21.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Nobis, R., Sandén &amp; Elofsson, K. (2007) Masculinity and Urogenital Cancer: Sensitive Issues in Health Care. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Contemporary Nurse &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;24:79–88.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Potts, A. Grace, V. Vares, T. &amp; Gavey, N. (2006) Sex for life?: men’s counter stories on ‘erectile dysfunction’, male sexuality and ageing. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Sociology of health and illness &lt;/SPAN&gt;28 (3), &lt;NOBR&gt;306–329.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Reine, I., Novo, M. &amp; Hammarström, A. (2013) Unemployment and ill health – A gender analysis: Results from a &lt;NOBR&gt;14-year&lt;/NOBR&gt; follow- up of the Northern Swedish Cohort. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Public Health&lt;/SPAN&gt;, 127, 214– 222.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft41"&gt;Rembeck, GI. &amp; Gunnarsson, RK. (2011) Role of gender in sexual behaviours and response to education in sexually transmitted infections in &lt;NOBR&gt;17-year-old&lt;/NOBR&gt; adolescents. &lt;SPAN class="ft77"&gt;Midwifery&lt;/SPAN&gt;. &lt;NOBR&gt;27:282–287.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft7"&gt;Ringskog, S. (2001). Varför tar dubbelt så många män än kvinnor sina liv, samtidigt som det är flest kvinnor som är deprimerade?, Suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Till- gänglig på Internet: http://www.folkhalsoguiden.se/upload/Psykisk%20H%c3%a4l sa/Suicidprevention/K%c3%b6nsparadoxen.pdf&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1307 ft15"&gt;462&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_444"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p999 ft7"&gt;Rosenfeld, D. &amp; Faircloth, C.A. (red.) (2006) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Medicalized mascu- linities. &lt;/SPAN&gt;Philadelphia: Temple University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft41"&gt;Sandberg, L. (2006). Man nog för jämställdhet? en studie av Järva mansmottagning och omvandlingar av hegemonisk maskulinitet i jämställdhetsdiskursernas tidevarv. Examensarbete i Genus- vetenskap. Södertörns högskola, Genusvetenskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft7"&gt;Sandberg Linn (2010) ”Lita till lusten?: heterosexuella äldre män och innebörder av lust” i Ambjörnsson &amp; Jönsson red, &lt;SPAN class="ft46"&gt;Livslinjer. Berättelser om ålder, genus och sexualitet&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Makadam, s. &lt;NOBR&gt;51–73.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Sandberg, L. (2011). &lt;/SPAN&gt;Getting intimate: a feminist analysis of old age, masculinity &amp; sexuality&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Schön, U. K. (2009) &lt;/SPAN&gt;Kvinnors och mäns återhämtning från psykisk ohälsa. &lt;SPAN class="ft41"&gt;Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft7"&gt;Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen (2012) Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012 (Artikelnr &lt;NOBR&gt;2012-3-6)&lt;/NOBR&gt; Tillgänglig på internet: www.socialstyrelsen.se, mars 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Statens folkhälsoinstitut (2011) Mäns sexualitet och repro- duktiva hälsa: en kunskapsöversikt. (Statens folkhälsoinstitut nr R 2011:04) Östersund: Statens folkhälsoinstitut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft33"&gt;Statens folkhälsoinstitut (2011) artlaggning av psykisk hälsa bland barn och unga Resultat fran den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009. (Statens folkhälsoinstitut R 2001:09) Östersund: Statens folkhälsoinstitut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft7"&gt;Sörlin, A., Öhman, A., Ng, N., &amp; Lindholm, L. (2012) Can the impact of gender equality on health be measured? a cross- sectional study comparing measures based on register data with individual &lt;NOBR&gt;survey-based&lt;/NOBR&gt; data. &lt;SPAN class="ft46"&gt;BMC Public Health&lt;/SPAN&gt;, 12:795.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1308 ft41"&gt;Tengelin, E. (2012) Köns- och genusskillnader vid psykostillstånd och psykosvård – en kunskapsöversikt, Kunskapscentrum för jämlik vård Västra götalandsregionen, Tillgänglig på Internet: http://jamlikvard.vgregion.se/upload/Regionkanslierna/HSA/K unskapscentrum%20f%c3%b6r%20J%c3%a4mlik%20v%c3%a 5rd/Publikationer/psykosv%c3%a5rd%20nov%202012.pdf&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1309 ft44"&gt;Tikkanen, R.H, Abelsson J. &amp; Forsberg, M. (2011) UngKAB09 Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga, Göteborgs universitet: institutionen för socialt arbete Skriftserien 2011:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft15"&gt;463&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_445"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1310 ft230"&gt;Ungdomsstyrelsen (2012) Ung idag 2012: en beskrivning av ungdomars villkor. Ungdomsstyrelsen. Tillgänglig på internet: http://www.ungdomsstyrelsen.se/sites/all/modules/pubdlcnt/p &lt;NOBR&gt;ubdlcnt.php?file=http://ungdomsstyrelsen.se/sites/default/files /publikationer_uploads/ungidag-2012.pdf&amp;nid=721&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1311 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Velasquez, A. (2012). &lt;/SPAN&gt;AD/HD i skolans praktik: en studie om norma- tivitet och motstånd i en särskild undervisningsgrupp. &lt;SPAN class="ft31"&gt;Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1207 ft7"&gt;Öster, I., Hedestig, O., Johansson M., Klingstedt, N., Lindh, J. (2012)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft7"&gt;Sharing experiences in a support group: men’s talk during the radiotherapy period for prostate cancer. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Palliative and Supportive Care, &lt;/SPAN&gt;27, &lt;NOBR&gt;1–9.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1313 ft15"&gt;464&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_446"&gt;


&lt;P class="p1070 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft6"&gt;Män och social utsatthet – en översikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft42"&gt;Marcus Herz&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1314 ft223"&gt;Marcus Herz är fil.dr., lektor i socialt arbete på Malmö Högskola och ingår i forskargruppen Social Utsatthet och Socialt Arbete (SUSA). Hans forsknings- intresse och tidigare publikationer handlar framförallt om socialt arbete, genus, maskuliniteter, etnicitet, ras och ungdomsforskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1315 ft15"&gt;465&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_447"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Bilaga 7 SOU 2014:6&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p16 ft10"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td152"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;A href="#page_448"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td154"&gt;&lt;P class="p1316 ft12"&gt;&lt;A href="#page_448"&gt;Inledning .................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_448"&gt;467&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;A href="#page_448"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td154"&gt;&lt;P class="p1316 ft13"&gt;&lt;A href="#page_448"&gt;Social utsatthet och ”sociala problem”..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_448"&gt;467&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;A href="#page_450"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td154"&gt;&lt;P class="p1316 ft13"&gt;&lt;A href="#page_450"&gt;En kort historisk tillbakablick ...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_450"&gt;469&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;A href="#page_451"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td154"&gt;&lt;P class="p1316 ft13"&gt;&lt;A href="#page_451"&gt;Problemområden och utsatthet.............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_451"&gt;470&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p1316 ft7"&gt;&lt;A href="#page_451"&gt;4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_451"&gt;Brott och våld..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_451"&gt;470&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p1316 ft7"&gt;&lt;A href="#page_456"&gt;4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_456"&gt;Sexualitet och prostitution .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_456"&gt;475&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p1316 ft7"&gt;&lt;A href="#page_458"&gt;4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft9"&gt;&lt;A href="#page_458"&gt;Död, ohälsa och oviljan till hjälp................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_458"&gt;477&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p1316 ft7"&gt;&lt;A href="#page_463"&gt;4.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_463"&gt;Bruk och missbruk ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_463"&gt;482&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p1316 ft7"&gt;&lt;A href="#page_470"&gt;4.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;A href="#page_470"&gt;Arbetslöshet, utbildning och ekonomi......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_470"&gt;489&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p1316 ft7"&gt;&lt;A href="#page_474"&gt;4.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_474"&gt;Hemlöshet och utsatthet ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_474"&gt;493&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;A href="#page_478"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p1316 ft12"&gt;&lt;A href="#page_478"&gt;Utsatthetens andra sidor........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_478"&gt;497&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p1316 ft7"&gt;&lt;A href="#page_478"&gt;5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_478"&gt;Män och sociala insatser .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_478"&gt;497&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p1316 ft7"&gt;&lt;A href="#page_480"&gt;5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft9"&gt;&lt;A href="#page_480"&gt;Att sakna ett språk – utsatthet och manlighet ..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_480"&gt;499&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p1316 ft7"&gt;&lt;A href="#page_482"&gt;5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_482"&gt;En passus – faran med fokus på skillnad ...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_482"&gt;501&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;A href="#page_485"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p1316 ft12"&gt;&lt;A href="#page_485"&gt;Framåtblickar..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_485"&gt;504&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr50 td43"&gt;&lt;P class="p16 ft13"&gt;&lt;A href="#page_489"&gt;Referenser&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_489"&gt;........................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_489"&gt;508&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1317 ft15"&gt;466&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_448"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft42"&gt;1 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1318 ft12"&gt;Att vara av manligt kön innebär en förhöjd risk för normbrytande beteende och könsskillnader kan observeras så tidigt som efter två års&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft13"&gt;ålder […] Många studier har visat att normbrytande beteende är vanligare och mer utpräglat bland pojkar än bland flickor under barndomen (Andershed &amp; Andershed 2005, s. 49).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;I relation till social utsatthet och ”sociala problem” innehar manlig- het en speciell position. Manlighet förknippas många gånger å ena sidan med destruktivitet, våld och fara. Det vill säga att det ses som och förutsätts vara en stark orsak till uppkomsten av många av samhällets ”sociala problem”, vilket är fallet i citatet ovan. För- fattarna menar här att ett manligt kön utgör en riskfaktor i relation till vad som i samhället anses vara ett normbrytande beteende, ett begrepp som i sig är problematiskt. För den enskilde mannen får det som en direkt följd av detta förhållningssätt ofta konsekvensen att denne förstås i termer av att vara en aktiv part i relation till ”sociala problem”, eller genom att denne förknippas med begrepp som makt, risk och aggressivitet. Detta gör att det kan vara minst sagt snårigt att närma sig frågor om utsatthet och manlighet. Mäns positioner i samhället gör det näst intill omöjligt att föreställa sig män som svaga, utsatta eller som ett offer för omständigheter omkring dem. Samtidigt är det viktigt att, utan att nödvändigtvis alltid jämföra med kvinnors situation, kvinnlighet eller femininitet, också skapa en förståelse för mäns utsatthet och förluster på grund av den könsordning och det samhälle vi nu befinner oss i. Särskilt gäller detta om det finns en strävan efter förändring. Denna förståelse får dock inte innebära att mäns eget ansvar för att män de facto själva också orsakar mycket av den sociala utsatthet eller de ”sociala problem” vi ser runt omkring oss idag minimeras. Detta förhållande gäller oavsett om vi pratar om våld i nära relationer, olyckor, risktagande eller våld mot andra män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1319 ft42"&gt;2 Social utsatthet och ”sociala problem”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft44"&gt;Två begrepp som behöver redas ut i sammanhanget är besläktade och används ofta för att tala om dessa fenomen. Det rör sig dels om social utsatthet och dels om ”sociala problem”. Det sistnämnda begreppet är något problematiskt, men fångar samtidigt mer än utsatthetsbegreppet. Anledningen är att något naturligtvis kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft15"&gt;467&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_449"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1274 ft7"&gt;uppfattas vara ett problem utan att för den skull relatera till en utsatt position eller utsatthet generellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1286 ft44"&gt;”Sociala problem” är problematiskt att klarlägga en gång för alla då det likt samhället i övrigt är i en ständig förändringsprocess. Vad som uppfattas vara ett problem definieras genom olika samhälleliga processer. Medan vissa ”problem” uppkommer, försvinner andra i glömska. Begreppet oäkting brukar ofta användas i sammanhanget för att påvisa att vad som under en tidsepok uppfattas vara ett socialt problem kan under en annan försvinna. För att något ska uppfattas som ett problem krävs helt enkelt att vi kommer överens om att det är ett problem. Mäns våld mot kvinnor är ett sådant exempel, en före- teelse som först formulerats i termer av ett &lt;SPAN class="ft108"&gt;socialt &lt;/SPAN&gt;problem på senare tid (Nilsson 2009). ”Sociala problem” utvecklas kontinuerligt tills de mer eller mindre tas för givet. Blumer (1971) delar in denna karriär i fem steg; 1. Ett socialt problem uppkommer, 2. Det legitimeras, 3. Mobilisering för olika typer av åtgärder, 4. En formell plan för åtgärder skapas, 5. Planen omformuleras till handling inom ramen för specifika organisationer. Steg 1 problematiseras dock inte tillräckligt av Blumer, då även detta steg konstrueras i sociala sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1320 ft33"&gt;Social utsatthet skiljer sig så till vida att det istället betonar per- soners aktörskap inom ramen för specifika kontextuella faktorer. Det vill säga att utsatthet uppkommer hos den enskilde utifrån den kontext vari denne verkar. Aktörerna är aldrig frikopplade från dess kontext och kontexten påverkas alltid av individer. Utsatthet hand- lar om sådana orättvisor och fenomen som leder till att gruppers och individers livssituationer påverkas. Exempelvis handlar detta om begränsade möjligheter, framtidsdrömmar, otrygg livssituation och (o)värdighet. Social utsatthet handlar därför om processer som konstrueras och rekonstrueras i relation till individens positioner lokalt, nationellt och globalt. I denna komplexa skärningspunkt upp- står social utsatthet, sociala orättvisor och även ”sociala problem”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft7"&gt;(Björngren Cuadra, Lalander &amp; Righard, 2013)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1321 ft7"&gt;I denna rapport kommer både social utsatthet samt ”sociala problem” att användas eftersom de är så nära sammankopplade som fenomen. Innan forskning om män och social utsatthet redogörs för mer i detalj kommer en kortare historisk överblick att presenteras i följande avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1322 ft15"&gt;468&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_450"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft42"&gt;3 En kort historisk tillbakablick&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;Eftersom det dröjde med forskning som mer explicit handlade om män och ”sociala problem” eller social utsatthet, precis som inom annan genusforskning, kommer jag här rikta fokus mot en del slut- satser som kunnat dras i jämförelser mellan män och kvinnor. Anled- ningen är att denna forskning synliggör en del av de dilemman som relationen män och social utsatthet står inför, också idag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft33"&gt;Fraser och Gordon (1994) utgår från tre ”sfärer” i sin förklaring av hur män och kvinnor särskiljs från varandra. Den första sfären, &lt;NOBR&gt;socialt-ekonomisk,&lt;/NOBR&gt; handlar om hur män haft möjlighet att genom egen försörjning genom yrkesarbete och tillgångar tillskansa sig makt över sitt eget liv till skillnad från kvinnor som i samma utsträckning saknade dessa möjligheter. &lt;NOBR&gt;Politiskt-juridiska&lt;/NOBR&gt; sfären är den andra, här beskrivs hur män som grupp både haft politisk makt men också behandlats som fria och självständiga rättssubjekt till skillnad från kvinnor. Slutligen den tredje sfären, den moraliskt- psykologiska sfären. Detta kan vara hur en polariserad och komple- mentär syn på kvinnor och män reproduceras utifrån föreställningar om moral och psykologi. (se ex. Herz, 2012a; Jordansson, 1998: 44– 64; Salomonsson, 1998: &lt;NOBR&gt;31–49).&lt;/NOBR&gt; Exempelvis är en psykologiserad syn på föräldraskapet vanlig, vilket ofta leder till att moderskapet görs primärt (Herz, 2012a). I denna sfär ligger också förväntningarna på och därmed också möjligheterna för kvinnor att söka hjälp från det offentliga i högre utsträckning än hos män (jfr Jordansson, 1998: &lt;NOBR&gt;44–64;&lt;/NOBR&gt; Kullberg, 2004, 2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1323 ft8"&gt;Anledningen till att jag tar upp dessa tre sfärer är att denna typ av särskiljande återfinns då utsatthet och problem diskuteras även idag. För att förstå exempelvis mäns ovilja att söka hjälp eller de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft33"&gt;”problem” vissa män upplever då de ska prata med en terapeut eller läkare, underlättar det att även denna historiebild finns med. Ett konkret exempel på hur den &lt;NOBR&gt;moralisk-psykologiska&lt;/NOBR&gt; sfären kan ta sig uttryck är hur sociala insatser tenderar att organiseras med utgångs- punkt i en föreställning om att män till skillnad från kvinnor inte vill eller inte behöver prata om sina problem (jmf. Mattsson, 2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft44"&gt;Men, precis som tidigare nämnts är sociala problem och social utsatthet inte något statiskt. Som flera forskare påpekar, är utsattheten relaterat både till individen och också dennes tillgång till eller avsaknad av resurser som alstrar ekonomisk trygghet. Dessa faktorer kan förklara en del av de skillnader mellan könen som kan ses mellan män och kvinnor (Fraser &amp; Gordon 1994; Jordansson, 1998).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft15"&gt;469&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_451"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1324 ft7"&gt;Synen på social utsatthet och vad exempelvis fattigdom som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1325 ft44"&gt;”socialt problem” är samt hur dessa problem ska lösas är dynamiskt, det vill säga att det har förändrats över tid. Dels hänger det ihop med den tillgång till resurser olika grupper i samhället har och tilldelas och dels även på den tonvikt som i olika sammanhang läggs på de tre ovan beskrivna sfärerna: den moraliska, den juridiska och slutligen den ekonomiska (Fraser &amp; Gordon, 1994; Midrés, 1990). Tre sfärer som inte bara bidrar till ett upprätthållande av skillnad mellan män och kvinnor utan även mellan män och män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1326 ft42"&gt;4 Problemområden och utsatthet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft33"&gt;Social utsatthet handlar om en rad mer eller mindre disparata områden, allt från hälsa, ekonomi, arbete, våld och brott eller miss- bruk. Varje delområde innebär dessutom en rad olika ingångar, det är möjligt att titta närmare på antalet missbrukare, vilka som får behandling, vilken typ av behandling, vem som behandlar, hur livet ser ut innan, under och efter behandling, risken för återfall och hur missbruket samverkar med andra faktorer. Det är omöjligt att här täcka in alla områden där social utsatthet bland män förekommer. I detta avsnitt kommer därför ett urval av problemområden att tas upp. Syftet är att dels lyfta hur män och manlighet kan förstås i relation till social utsatthet, samt dels försöka synliggöra vilken roll manlighet och maskulinitet kan spela för förekomsten av social utsatthet och vår förståelse av denna utsatthet som ”sociala problem”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1327 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Brott och våld&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1200 ft33"&gt;Män och våldsbrott är närmast synonymt. Män är klart överrepresen- terade vad gäller all brottslighet, hela 83 procent av alla lagförings- beslut 2011 rörde män. Även bland de som döms till fängelse är män överrepresenterade, drygt 90 procent är män. Störst över- representation hittar man bland annat vid grov brottslighet som våldtäkt, rån, mord, dråp, hot (BRÅ, 2012). Det största intresset ur ett könsperspektiv har dock troligen mäns våld mot kvinnor rönt, både vad gäller synligheten i media och i forskning. Detta har tidigare förklarats på en rad olika sätt, bland annat psykisk ohälsa, påverkan från barndomen eller alkoholism. Det allra vanligaste sättet att förklara mäns våld, åtminstone inom ramen för en offentlig diskurs,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft15"&gt;470&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_452"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p691 ft7"&gt;har dock troligen varit att utgå från ett könsmaktperspektiv (se t.ex. Lundgren m.fl.). 2001). Det finns dock de som poängterar vikten av att ha en mer dialektisk syn på mäns våld mot kvinnor där både individuella och strukturella faktorer spelar in (Brå 2009a; Sarnecki, 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;När det gäller mäns våld finns det en viktig balansgång, å ena sidan menar jag att det krävs en jämförelse mellan mäns våld mot kvinnor och mäns våld mot män, för att på så sätt kunna förstå hur före- ställningar om maskulinitet och manlighet spelar in för våldet. Å andra sidan kan det vara vanskligt att föreslå den jämförelsen då det i första hand inte är kvinnor som utsätts för mäns våld, det är snarast andra män. Att uppmärksamma mäns våld mot män får därför inte innebära att mäns våld mot kvinnor reduceras eller glöms bort, men det får heller inte innebära att det inte är möjligt att jämföra meka- nismer och attityder dem emellan (jmf. Herz &amp; Johansson, 2011). På liknande sätt har exempelvis mäns våld mot djur uppmärk- sammats (se Holmberg, 2004). Det finns även viktiga skillnader mellan män och kvinnor som utsätts för våld, kvinnor utsätts oftare av en närstående medan män inte i lika hög utsträckning känner förövaren. Det gör att våldet mot kvinnor ofta medför andra typer av utmaningar, som att offer och förövare kan ha en relation eller på annat sätt starka band till varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft7"&gt;Få studier, även om intresset har ökat, tar upp våld i nära relationer som inte består av ett heterosexuellt par där mannen är förövare. Ett undantag är dock Weiss (2010) som även har studerat män som utsatts för sexuella trakasserier och våldtäkt. Männen som utsatts uppgav i 54 procent av fallen att förövaren var en man och i 45 procent av fallen en kvinna. Övergreppen sker oftast i hemmen följt av på arbetsplatsen eller på skolan. Både kvinnor och män som utsatts känner förövaren, bland män är det vanligast med en arbetskamrat följt av partner. Weiss visar också att anmälningsbenägenheten bland män är lägre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft44"&gt;När det istället gäller utsatthet för sexuellt ofredande och våld- täkt är kvinnor starkt överrepresenterade i statistiken, 96 procent av offren är kvinnor. Pojkar är dock överrepresenterade bland barn &lt;NOBR&gt;0-14&lt;/NOBR&gt; år. Det finns likväl anledning att delvis ifrågasätta dessa siffror, då mörkertalet bland alla som utsatts, såväl kvinnor, män som barn och unga, kan antas vara stort. Detta visar också på vikten av att sätta in aggregerad kunskap i ett större sammanhang. Bland män har det som ovan nämnts visat sig, bland de få studier som genomförts, att de tycks ha &lt;SPAN class="ft108"&gt;ännu &lt;/SPAN&gt;svårare att anmäla den här typen av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft15"&gt;471&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_453"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1103 ft8"&gt;brott (Herz &amp; Johansson, 2011). Det finns anledning att tro att detta är starkt kopplat till föreställningar av maskulinitet. Där mannen helt enkelt antas vara den som ska ta initiativ till sex och som därför inte heller kan vara ett sexuellt offer (Herz &amp; Johansson, 2011). Kopplat till detta finns också fysiologiska föreställningar avseende bland annat erektion relaterat till upphetsning (se Weiss, 2010). Det dras ofta slutsatser om att erektionen per automatik hänger ihop med mannens sexuella upphetsning vilket inte stämmer, tvärtom är ofrivillig erektion vanlig vid exempelvis sexuella övergrepp mot män. Det kan leda till känslor av skam, att både ha ”varit upphetsad” och samtidigt blivit utsatt. Det kan också vidare leda till en känsla av att inte bli trodd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1270 ft8"&gt;Totalt utsattes enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ) 2 procent av alla kvinnor i Sverige år 2011 för misshandel, motsvarande för män är 3 procent (Brå, 2012). Män löper större risk både för att utsättas för misshandel (3,0 procent av männen respektive 2,0 procent av kvinnorna) och för allvarlig misshandel (0,8 respektive 0,5 procent). Män som offer för misshandelsbrott är alltså klart överrepresent- erade, vilket gäller oavsett åldersgrupp. 85 procent av de misstänkta är män och 60 procent av offren. Enligt BRÅ har en förskjutning skett från misshandel i det privata hemmet, där kvinnor utsätts i högre utsträckning, till det offentliga rummet, där män utsätts i högre utsträckning. Denna förskjutning antas ha skett eftersom misshandeln ofta är knuten till alkoholintag och detta kraftigt ökat i offentliga miljöer (BRÅ, 2013). Män drabbas helt enkelt mer av att män går ut på krogen, men trots detta upplever kvinnor i högre utsträckning oro för att utsättas för våld. En oro som bland annat leder till att de i offentliga miljöer väljer att ta andra vägar, exempelvis upplysta, som upplevs säkrare. Bland kvinnor är denna siffra för åldersgruppen &lt;NOBR&gt;16-24&lt;/NOBR&gt; år 29 procent och för åldersgruppen &lt;NOBR&gt;25–44&lt;/NOBR&gt; år 22 procent. För män är den 5 procent i båda åldersgrupperna (SCB, 2012a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft44"&gt;Ibland talas det till och med om rena våldskulturer, främst bland grupperingar av män eller pojkar, problemet med dessa studier är att det inte finns några direkta enhetliga definitioner av vad som avses med ”gäng” och ”gängkulturer”. Det har även förekommit skillnader i hur könsspecifika sammanslutningar beskrivits, ett sådant konkret exempel är forskning som menar att kvinnliga interner sluter sig samman i ”familjer” och manliga i ”gäng” (Roxell, 2007). En annan faktor att ta hänsyn till är att en stor del av den tidiga ungdoms- forskningen som till stor del präglat förståelsen för ”ungdomsgänget”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft15"&gt;472&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_454"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft33"&gt;bedrevs mer eller mindre uteslutande på unga män (se ex. Back, 1996; Willis, 1993). Men, även om det är möjligt att konkretisera vad ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft33"&gt;”gäng” är, finns det trots det en rad olika former av sammanslutningar som ofta blandas samman. Center för information om destruktiva subkulturer (Cides), talar exempelvis om kriminella gäng, &lt;NOBR&gt;vit-makt&lt;/NOBR&gt; miljöer och fotbollsfirmor (Cides, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft33"&gt;Forskning som genomförts i institutionella miljöer visar att gängrelaterad brottslighet är vanligare bland män än bland kvinnor. Detta kan möjligen förstås av att fängelsets hierarki befästs av både manlighet och våld. Det vill säga att användandet av våld och organi- sering befäster både status och anses maskulint (Roxell, 2007). Ett stort engagemang har de senaste åren lagts på nyrekryteringen till olika ”gäng”. Pojkar och unga män har större risk att dras med i kriminella ”gäng” vilket föranlett olika förslag på oftast riktade insatser. Ett sådant exempel är ”Projekt Pojke” (se SOU2010:15). En riktad satsning på pojkar och unga män i så kallade ”utsatta områden”, där fokus ska ligga på ” att motverka sociala problem, psykisk ohälsa och stereotypa könsroller. Satsningen bör ha som målsättning att motverka attityder och värderingar som främjar en kriminell identitet.” Men, frågan är om detta inte borde gälla alla?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1328 ft33"&gt;Stereotypa könsroller är inget som formas och reproduceras individu- ellt av den enskilde pojken eller enbart i det manliga ”gänget”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft33"&gt;Även om män är överrepresenterade behöver fokus riktas mot kön i kombination med andra maktasymmetrier (klass, etnicitet, sexualitet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft33"&gt;ålder etc.) samt den kontext personen befinner sig i. ”Gängkriminalitet” bland unga män har som exempel visat sig hänga ihop med klass- tillhörighet i högre utsträckning än med kön (Messerschmidt, 1993). Att sakna tillhörighet till det omkringliggande samhället hänvisar i någon mån den unge till det parallella system som ofta existerar vid sidan av, ett system som kanske skapar möjligheter till ekonomi, ett sammanhang och en identitet. Kön måste alltså analyseras och förstås i relation till den situationella kontext personen befinner sig i. Ett annat exempel är den reflexiva homosocialitet som bland annat Sernhede (2002) och Hammarén (2008) synliggör i sina studier av unga män i förorten. Även om männen kan dra nytta av sin maskulinitet och maktposition i olika sammanhang, finns samtidigt en stor medveten- het om vad detta påverkar både män och kvinnor. De har förmågan att granska sig själva och förhålla sig kritiska. Samtidigt som deras position som man i vissa sammanhang kan leda till fördelar de utifrån sin position som exempelvis ”invandrare” eller ekonomiskt utsatt inte ger. Min poäng är att det är ytterst oklart vad riktade insatser till dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft15"&gt;473&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_455"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1274 ft7"&gt;unga män som ”Projekt Pojke” verkligen skulle leda till, kunskap har de, det är möjligheter de saknar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft8"&gt;En annan grupp som länge beforskats inom sociologin men som fått större uppmärksamhet de senaste åren igen i Sverige, är de så kallade ”fotbollsfirmorna” eller våld i samband med sport. Oftast består dessa grupperingar av pojkar och unga män och det är dessa som står för det fysiska våldet i samband med match. I utredningen Mera glädje för pengarna som presenterades 2013, uppmärksammas just att män oftare utövar våld både på läktare och under tävling som deltagare. Två intressanta antydanden tas upp i utredningen som det finns anledning att titta närmare på. För det första, hur hormonskillnader använts för att förklara mäns våld (SOU 2013:19). Problemet med denna förklaringsmodell är att det inte finns någon entydig forskning som visar på ett samband mellan att vara man, testosteron och våld. Även om det finns vissa studier som har kunnat visa detta samband, finns det andra studier som inte kunnat se ett sådant samband alls. Dessutom finns det även studier som påvisat ett omvänt samband. Det vill säga att stressade situationer oavsett kön ger upphov till ökad testosteronnivå (se Lorentzen,2006; Tricker m.fl., 1996). Den andra antydningen har att göra med själva idrottens organisering:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1329 ft12"&gt;Kulturen som råder på skidskytteläktarna karakteriseras av en balans mellan kvinnor och män, och kanske genomsyrar det faktum att män och kvinnor tävlar med samma förutsättningar ekonomiskt på skjutvallen och i skidspåret också läktarkulturen. Kvinnor och män känner sig välkomna och uppskattade redan från start (SOU 2013:19, sid. 295).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft7"&gt;Här antyds att hur idrott organiseras, det vill säga hur kontexten runt om påverkar män och kvinnor, också har betydelse för läktar- kulturen. Tyvärr utvecklas inte detta vidare, men det bör finnas anledning att forska vidare på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft7"&gt;Även på anstalter och institutioner till följd av dömd för brott, det vill säga fängelser, vård och institutioner för ungdomsvård, dominerar män. Ett mönster som naturligtvis följer på att män oftare begår brott som tidigare noterats. Men, förutom att fler män finns på anstalter och institutioner är det en högre risk för män att återfalla i brott. Av de som lagfördes år 2005 återföll 41 procent i brott efter tre år. För män var siffran 44 procent och för kvinnor 29 procent. Även bland pojkar och flickor löper pojkarna högre risk dör återfall (Brå, 2011; Persson, 2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1330 ft15"&gt;474&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_456"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36456x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td155"&gt;&lt;P class="p19 ft232"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td156"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td156"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td157"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p571 ft232"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td156"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td156"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td157"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td155"&gt;&lt;P class="p571 ft232"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td157"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td155"&gt;&lt;P class="p571 ft232"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td157"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td155"&gt;&lt;P class="p571 ft232"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td157"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td155"&gt;&lt;P class="p571 ft232"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td157"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td155"&gt;&lt;P class="p571 ft232"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr61 td156"&gt;&lt;P class="p403 ft232"&gt;Samtliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr61 td156"&gt;&lt;P class="p1331 ft232"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr61 td157"&gt;&lt;P class="p1332 ft232"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td155"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p16 ft232"&gt;Återfall inom 1 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p16 ft232"&gt;Återfall inom 2 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td157"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;Återfall inom 3 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr50 td87"&gt;&lt;P class="p16 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Brå, 2011: 281.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td156"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td157"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1333 ft7"&gt;Oavsett kön handlar dock återfallsbrottslighet i första hand om tidigare brottsbelastning. Det vill säga om du är dömd tidigare är risken större att återfalla i brott (Pettersson, 2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Sexualitet och prostitution&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft33"&gt;Sexualitet är naturligtvis inte per automatik relaterat till utsatthet, men precis som när det gäller våld är män överrepresenterade när det kommer till sexuellt risktagande. Män uppger, med betoningen på uppger, exempelvis ofta att de har fler sexuella partners. En relation som dock kontinuerligt förändras på så sätt att män och kvinnor närmar sig varandra i antalet partners (Folkhälsoinstitutet, 1999). Det har diskuterats huruvida risktagandet är ett resultat av eller inspireras av föreställningar om maskulinitet. Ett sådant tydligt exempel på hur det kan ta sig uttryck är hur oskyddat samlag kan framställas som mer maskulint. På vissa internet forum för sexuella kontakter mellan män talas det ibland i termer av ”barebacking”. Att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft15"&gt;475&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_457"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1121 ft33"&gt;erbjuda ”barebacking” innebär helt enkelt att ha sex utan kondom, vilket då tolkas i termer av att vara mer manlig (Dowsett m.fl., 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft33"&gt;Att köpa sexuella tjänster leder ofta till stora problem långt bortom det sexuella, bland annat sociala, finansiella eller medicinska problem. Män köper sexuella tjänster i högre utsträckning än kvinnor och bidrar på så sätt till utvecklingen av dessa ”sociala problem”, men utsätter också sig själva för risker genom prostitutionen. 12,7 procent av männen uppgav 1998 att de hade betalat för sex, i en studie 2008 är det 8 procent som köpt sex. Den sistnämnda siffran är dock mycket osäker då den studien innefattade en rad osäkerhetsfaktorer (NIKK, 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1270 ft33"&gt;Män är inte bara överrepresenterade som köpare av sex, de prosti- tuerar sig också. Den stora skillnaden mellan manlig och kvinnlig prostitution har varit att det senare, inte det första, har uppfattats som ett ”socialt problem”. Trots detta visar ett flertal studier att det är vanligare bland unga män att prostituera sig än bland unga kvinnor. Enligt Ungdomsstyrelsen (2009) uppger 1,7 procent av killarna i årskurs tre på gymnasiet och 1,2 procent av tjejerna att de har haft sex mot ersättning. I andra studier har antalet unga män som prostituerat sig jämfört med antalet unga kvinnor beräknats till tre gånger så många (se bl.a. SOU 2004:71; Knutagård 2007). Knutagård menar att anledningen till att inte fler insatser riktas mot dessa män baseras på heteronormativa antaganden där män ses som förövare och inte som offer. Detta skulle kunna förklara varför insatser inte har satts in trots att viss kunskap om män som säljer sex har funnits under en längre tid. Socialstyrelsen (SOU 1995:15) har till och med länge hävdat att det är svårt att avgöra om det handlar om män som säljer sex till män eller om det är ”vanliga” sexuella kontakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1334 ft33"&gt;Numera finns dock större kännedom om och ett erkännande av att även män prostituerar sig (Socialstyrelsen, 2007). Det finns en kunskapslucka relaterat till statistik om prostitution som är viktig att ta i beaktande och det rör trafficking. Människor utsatta för trafficking som tvingas att prostituera sig är svåra att uppskatta i antal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1184 ft44"&gt;Men, manlighet är inte något statiskt eller stabilt över tid. En grupp som riskerar att hamna i skymundan, även då män som prostituerar sig uppmärksammas, är gruppen transsexuella män som prostituerar sig, en grupp som ökat i antal. Det är också en grupp som ofta anges som önskemål bland de som köper sex (NIKK 2008; Socialstyrelsen 2007). Å ena sidan finns det med andra ord anledning att uppmärksamma och synliggöra prostitution även bland män samtidigt som det är viktigt att poängtera att kön inte är något statiskt eller dikotomt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1285 ft15"&gt;476&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_458"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p613 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Död, ohälsa och oviljan till hjälp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft8"&gt;En av de frågor som kanske fått störst genomslag den senare tiden är mäns kortare medellivslängd. I olika debatter och i media händer det att detta förhållande tas som intäkt för att ojämställdhet också drabbar män. Vad som dock sällan nämns i dessa sammanhang är att skillnaderna i huvudsak är relaterat till mäns levnadsvanor. Män har av tradition rökt mer och ansetts ha levt sämre med bland annat högre alkoholintag och sämre kost. Rökning är dock numera van- ligare bland kvinnor. Dessa skillnader i levnadsvanor leder till att vissa sjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar är betydligt vanligare bland män och tros därför påverka mäns medellivslängd (Hammarström, 2008). Sjukdomar som i högre utsträckning drabbar män har också fått ökat fokus på senare tid, exempelvis &lt;NOBR&gt;prostata-,&lt;/NOBR&gt; lungcancer och alkoholrelaterade sjukdomar (Backman, 2005; Oliffe, 2009; White, 2002).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft33"&gt;Trots att män har lägre medellivslängd än kvinnor, finns det en paradox som överraskat många forskare. Kvinnor rapporterar i högre grad både psykisk och fysisk ohälsa än vad män gör. Av tradition har detta ofta förklarats av kvinnors dubbelarbete, det vill säga att både ha ansvaret för hemmets dagliga skötsel och för sitt arbetsliv, samt av mäns destruktiva beteende (Seidler, 1992; 2006). Det finns dock studier som pekar på att mäns informella arbete, speciellt bland äldre män, undervärderats (se vidare avsnittet om fokus på skillnad, nedan) (Sundström &amp; Johansson, 2004; Svedberg, von Essen &amp; Jegermalm, 2010). Troligast är det överdödligheten bland män som i högst utsträckning påverkar skillnaden i medellivslängd. Män dör av bilolyckor, på grund av bråk, i krig, av självmord och av våldsamt leverne (Seidler, 1992; 2006). Ett annat skäl är att män har en lägre benägenhet att söka hjälp oavsett om det handlar om sjukdomar eller om beteenden (Herz &amp; Kullberg, 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft33"&gt;Mäns överdödlighet – vilket innebär att mäns totala dödlighet är större än kvinnors oavsett ålder – är också det starkt relaterat till mäns livsstil. Förutom att vara offer för dödligt våld, handlar det om risken att råka ut för olyckor men även självmord. Självmordsfrekvensen bland män är cirka tre gånger så hög och risken att dö i självmord, det vill säga att ”lyckas” med sitt självmordsförsök, har ökat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1335 ft31"&gt;(Socialstyrelsen, 1997; Statens Folkhälsoinstitut, 2008). Bland de som dör till följd av dödligt våld är cirka två tredjedelar män (Rying, 1998; Socialstyrelsen, 2013a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1336 ft15"&gt;477&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_459"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1337 ft33"&gt;En grupp som ofta sticker ut är frånskilda män som har en högre överdödlighet än andra män och kvinnor. Denna överdödlighet hänger både ihop med självmord men även med olyckor och vissa sjukdomar. Ett sådant exempel som var vanligt under &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; var skrumplever som var 12 gånger vanligare bland frånskilda män (Herz &amp; Kullberg, 2012). Detta kan hänga ihop med att män generellt har ett betydligt svagare socialt nätverk än kvinnor (Socialdepartementet, 2000). Detta resulterar i att män oftare saknar kontakt med en nära vän. 17 procent av männen uppger att de saknar nära vän medan siffran för kvinnor är 10 procent (Undersökningar av levnadsförhållanden, ULF/SILC, SCB). Även kontakten med barn från tidigare relationer har varit lägre bland fäder (se ex. SCB, 1990), men mycket tyder på att detta allt mer förändras i takt med ett allt mer jämställt föräldraskap vilket exempel- vis kan ses i att andelen barn som bor växelvis hos föräldrarna har ökat (Framtidskommissionen, 2013). Vissa studier tyder dessutom på att ensamstående fäder ofta har ett sämre socialt nätverk och ett sämre socialt stöd (se t.ex. Arendell, 1995; Courtenay, 2000).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft44"&gt;En annan grupp män som sticker ut är unga män i åldern &lt;NOBR&gt;15–24&lt;/NOBR&gt; år. Då syns en kraftig topp och hela tre gånger fler män än kvinnor dör (se figur 2). Framförallt kan detta förklaras av ett ökat risktagande och olyckor till följd av detta, samt av självmord (Hammarström 2008). Även när det gäller risken att utsättas för våld går det att se en åldersmässig skillnad, där risken för både kvinnor och män är som störst i åldersspannet &lt;NOBR&gt;16–25&lt;/NOBR&gt; år (Sarnecki 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1338 ft15"&gt;478&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_460"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36460x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1339 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Socialstyrelens statistikdatabas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1340 ft8"&gt;Mäns ovilja att söka hjälp för både medicinska och sociala problem har föranlett en omfattande diskussion avseende hur denna ovilja och mäns riskbeteenden ska förstås (se ex. Craig m.fl., 2008; Kalmuss &amp; Austrian, 2009). Ibland talas det om hur en maskulin ideologi och livsstil per se är en riskfaktor (jmf. Inledningen av denna rapport). Craig med flera (2008) talar exempelvis i termer av att det är en maskulin ideologi som leder till att män inte söker hjälp och stöd. Kalmuss och Austrian (2009) visar hur unga män inte söker hjälp vid könssjukdomar förrän de får tydliga symtom. I förlängningen leder detta inte bara till att de inte får den hjälp de behöver utan att det också dröjer innan medicinsk hjälp kan sättas in. Sjukdomar kan både förvärras och hinna spridas på grund av att en specifik form av maskulin ideologi reproduceras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft44"&gt;Med liknande utgångspunkt har även självmord bland män diskuterats. Ofta antas en maskulin ideologi även ligga bakom antalet självmord bland män. Och viss sanning i det påståendet tycks det finnas. Exempelvis har studier visat att en vanlig väg att gå för många män med depression är att försöka återskapa en självkänsla som ofta innefattar deras maskulinitet. Anledningen till detta tros vara att depression ofta förknippas med maktlöshet och svaghet som i sin tur sällan förknippas med dominerande maskulina ideal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1191 ft15"&gt;479&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_461"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1106 ft33"&gt;(Emslie, Ridge, Ziebland &amp; Hunt, 2006). Men, depression behöver naturligtvis inte leda till självmord. Det Emslie m.fl. (2006) finner i sin studie är att även om möjligheten att återfå en maskulin självkänsla visserligen kan lindra depression leder det samtidigt till att risken för självmord ökar, om dessa strategier baseras på dominerande maskulina ideal. Anledningen, tror man, är att dessa ideal skapar en stress om att anpassa sig efter dessa ideal. Män som istället finner andra uttryck för sin depression och på så sätt åter kan bygga upp en självkänsla löper mindre risk för självmord. På liknande sätt är det möjligt att förstå förekomsten av självmord i organisationer där maskulina ideal dominerar, som inom den amerikanska militären (Braswell &amp; Kuschner, 2012). Vissa talar till och med i termer av mäns heder, och att en förlust av heder helt enkelt kan leda till att män tar sitt liv, och i vissa fall sin partners och/eller barn. När även närstående mördas har man kunnat se två olika förklaringsmodeller, dels förlusten av heder vilket exempelvis kan vara vid skilsmässa men dels också en känsla hos mannen att han inte kan lämna sin partner kvar om han själv tar livet av sig (Gregory, 2012). Vad detta beror på går naturligtvis bara att spekulera i, men troligen spelar även här en självbild in som påverkas av dominerande maskulina ideal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1320 ft44"&gt;Mac an Ghaill och Haywood (2012) varnar dock för att dessa förklaringsmodeller är otillräckliga för att förstå varför pojkar och unga män begår självmord. Anledningen är ett vanligt förhållningssätt vid exempelvis behandling där maskulinitet tillskrivs pojkarna istället för att pojkarnas många gånger förhandlande av positioner och deras lokala förhållanden analyseras. Emslie m.fl. (2006) pekar på att uppfattningen att män inte vill eller kan prata om depression är en generalisering som inte stämmer, men att män förhåller sig till maskulina ideal på olika sätt vilket kan få konsekvenser för upp- täckt och behandling av depression och självmordstankar. Vad både Emslie m.fl. (2006) samt Mac an Ghaill och Haywood (2012) pekar på är att det finns en fara med att tillskriva enskilda män och pojkar maskulina ideal, utan att det snarare handlar om att lyssna till deras personliga förhållande till dessa ideal. Här finns en utmaning för behandlande aktörer, som skola, socialtjänst och sjukvård, att dels utveckla förståelsen för hur maskulinitet kan hänga ihop med före- komsten av självmord bland män utan för den skull att förutsätta att alla män och pojkar förhåller sig lika till dessa ideal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft44"&gt;Skillnaderna som här blir synliga i medellivslängd och över- dödlighet mellan män och kvinnor har dock inte varit konstanta, ibland har den ökat och ibland minskat (se figur 3). Det finns anled-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft15"&gt;480&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_462"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36462x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;ning att tro att ökad jämställdhet och god ekonomi ligger bakom att kvinnors medellivslängd ökar. Det är möjligt att se en minsk- ning i skillnaderna från &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och framåt efter att under en längre tid ha ökat (Hammarström, 2008; SCB, 2011; 2012). Det finns också studier som visar att skillnaderna mellan män och kvinnor minskar med en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män (Månsdotter m.fl., 2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Hammarström 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;Den här förändringsprocessen behöver dock förstås i ljuset av en rad faktorer, som till exempel klass, etnicitet, ålder och/eller plats, för att nämna några ytterligare faktorer. Det finns en stor skillnad mellan till exempel män med arbetarklass- respektive medelklass- bakgrund (White 2002). Samma sak gäller förändrade livsvillkor bland män som exempelvis förändringar i diet, träning eller livsstil. Ofta är förändringarna rena medelklassfenomen eftersom det krävs resurser för att ens kunna lägga om sin livsstil. Fattigdom och hälsa samvarierar i olika hög utsträckning i olika länder, men även i olika regioner, där både sociala och ekonomiska faktorer påverkar (Whitley m.fl., 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1341 ft15"&gt;481&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_463"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36463x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1342 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Bruk och missbruk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1343 ft7"&gt;I det här avsnittet kommer jag ta upp bruket och missbruket av alkohol, narkotika och läkemedel. Generellt sett är män överrepresen- terade vad gäller både bruk och missbruk, bruket av läkemedel är dock undantaget detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft33"&gt;Totalt har alkoholkonsumtionen ökat i Sverige, bland både män och kvinnor, sedan &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Mäns genomsnittliga alkoholkonsum- tion per år har stigit från 4,4 liter (1990) till 6,3 liter (2006), att ställas mot kvinnors konsumtion som stigit från 1,5 liter till 2,9 liter under samma period. Även om konsumtionen minskar med stigande ålder, dricker män alltid generellt sett mer än kvinnor (Socialstyrelsen, 2009). Det finns dock indikationer på att dessa skillnader håller på att jämnas ut något (SOU 2011:35). Viktigt att komma ihåg är att mycket data bygger på självskattningar och att dessa anses vara cirka 40 procent lägre än den ”verkliga alkoholkonsumtionen” (Socialstyrelsen, 2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1344 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: FIGUR 5 s. 316 Socialstyrelsen, 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1285 ft15"&gt;482&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_464"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36464x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2014:6 Bilaga 7&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft33"&gt;Denna överrepresentation följer även med in i behandling, cirka 70 procent av de som får behandling för alkohol- eller narkotika- missbruk är män. Detta gäller dock inte tvångsvården där kvinnor är överrepresenterade (SOU 2011:35). Det kan finnas olika skäl till mäns överrepresentation. Kvinnors graviditet är en anledning till att få kvinnor under de åren dricker alkohol. Ett annat skäl som brukar anges är att alkoholkoncentrationen hos kvinnor generellt sett är högre, på grund av mindre kroppsstorlek. Dessa skillnader är dock små och även om det till viss del stämmer finns samma skillnader inom könen beroende på kroppens storlek. Oavsett orsakerna har alkoholkonsumtionen betydande inverkan för mäns folkhälsa. Detta gäller bland annat alkoholrelaterat våld, rattfylla och alkoholrelaterad död där är män överrepresenterade (Socialstyrelsen, 2009). Exempelvis är 7 av 10 som begår misshandel på en okänd person, ett brott där män både är överrepresenterade som förövare och offer, påverkade av alkohol då brottet begås (BRÅ, 2009b). Detsamma gäller över- gripande effekter på en samhällsnivå, där mäns konsumtion får större negativa effekter än kvinnors (Socialstyrelsen, 2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1345 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SOU 2011:35: 515.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1346 ft15"&gt;483&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_465"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1103 ft33"&gt;Trots att män i högre utsträckning både dricker alkohol och råkar ut för stora konsekvenser av alkoholkonsumtionen har förebyggande insatser generellt sett inte inriktats mot män. Istället har fokus legat på framförallt unga och kvinnor (Socialstyrelsen, 2009). Detta kan möjligen delvis förstås mot bakgrund av dels de större krav som finns på mödrar i föräldrarollen och dels att det ofta finns tendenser till ett större omhändertagande fokus i relation till kvinnor. Detta gäller både nuvarande och flickor generellt eftersom de ofta ses som ”framtida” mödrar (se Andershed &amp; Andershed, 2005 för exempel på detta).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1270 ft8"&gt;Även om män generellt sett är överrepresenterade finns det anledning att inte stirra sig allt för blind på kön utan att också väga in andra faktorer. Även ekonomi har betydelse för alkoholkonsum- tionen, samt kulturell bakgrund, men kanske framförallt ålder. Låg inkomst innebär i högre utsträckning en risk för riskbruk av alkohol, skillnaderna är dock större hos män (Socialstyrelsen, 2009). Män födda utanför Europa har ofta en lägre drog- och alkoholkonsumtion, det förekommer även regionala skillnader inom Sverige (SOU 2011:35). I relation till ålder är riskbruket klart störst i ålders- gruppen &lt;NOBR&gt;16–29&lt;/NOBR&gt; år, även om män är överrepresenterade oavsett ålders- klassificering. Dessutom ser man även en mer utbredd alkohol- konsumtion bland äldre idag som antas leda till ett större riskbruk framöver (Socialstyrelsen, 2009; SOU 2011:35).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1347 ft15"&gt;484&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_466"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36466x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=29 class="tr10 td158"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td159"&gt;&lt;P class="p1348 ft43"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr55 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td162"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td162"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td163"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td164"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td166"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td168"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td169"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td170"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td171"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td173"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td174"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td174"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td169"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td168"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td175"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td175"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td175"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td176"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td163"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td164"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td166"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td168"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td169"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td170"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td171"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td173"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td178"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td179"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td174"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td169"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td168"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td175"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td175"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td180"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td181"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td163"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td164"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td166"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td168"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td169"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td170"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td171"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td173"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td174"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td174"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td169"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td168"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td175"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td175"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td175"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td176"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td163"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td169"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td162"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td182"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td183"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td184"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td186"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td189"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td191"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td193"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td194"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td189"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td193"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td196"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td197"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td198"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td183"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td184"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td199"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td189"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td190"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td191"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td193"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td194"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td190"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td190"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td189"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td193"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td196"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td197"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td198"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td183"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td184"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td200"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td190"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td191"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td193"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td194"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td190"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td190"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td193"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td196"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td197"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td198"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td163"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td201"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td202"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td182"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td163"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td169"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td201"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td202"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td162"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td203"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td181"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td204"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td182"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td183"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td184"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td200"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td189"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td205"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td206"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td193"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td194"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td190"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td190"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td189"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td207"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td208"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td197"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td198"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td163"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td169"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td201"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td202"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td210"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td211"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td162"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td203"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td181"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td204"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td182"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td183"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td184"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td200"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td189"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td205"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td206"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td207"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td190"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td190"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td189"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td213"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td208"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td209"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td198"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td169"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td201"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td202"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td210"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td211"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td203"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td214"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td215"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td204"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td182"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td183"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td184"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td200"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td216"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td217"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td205"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td206"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td218"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td219"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td212"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td190"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td190"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td220"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td221"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td222"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td208"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td209"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td197"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td198"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td169"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td201"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td202"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td223"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td210"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td211"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td225"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td226"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td214"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td227"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td229"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td215"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td204"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td182"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td163"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td230"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td201"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td202"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td231"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td223"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td224"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td210"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td211"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td225"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td226"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td214"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td228"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td229"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td232"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td215"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td181"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td204"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td234"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td163"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td164"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td166"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td168"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td169"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td170"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td171"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td173"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td174"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td174"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td169"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td168"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td175"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td175"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td175"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td176"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr62 td163"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td164"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td166"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td168"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td169"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td170"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td171"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td173"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td174"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td174"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td169"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td168"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td175"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td175"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td175"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td176"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td183"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td189"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td186"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td193"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td189"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td190"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td191"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td235"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td198"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td236"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td238"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td239"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td193"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td196"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td198"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td183"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td189"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td186"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td193"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td189"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td190"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td191"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td235"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td198"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td240"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td241"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td242"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td243"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td193"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td196"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td198"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td163"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td245"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td246"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td247"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td248"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td249"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td163"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td245"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td246"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td247"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td248"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td249"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td250"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td251"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td95"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td183"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td189"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td186"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td193"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td189"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td190"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td191"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td235"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td198"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td240"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td241"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td242"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td243"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td252"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td255"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td198"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr63 td163"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td108"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td245"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td246"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td247"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td248"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td249"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td250"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td256"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td257"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td258"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td183"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td259"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td260"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td261"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td236"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td237"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td235"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td198"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td245"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td241"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td242"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td243"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td252"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td255"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td198"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td183"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td189"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td262"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td263"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td189"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td241"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td265"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td235"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td198"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td240"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td241"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td242"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td252"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td255"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td198"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td183"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td189"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td262"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td263"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td264"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td185"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td189"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td241"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td265"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td266"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td267"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td235"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td198"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td240"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td241"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td242"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td243"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td244"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td195"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td252"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td253"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td254"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td255"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td198"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td163"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td259"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td268"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td269"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td160"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td246"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td270"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td271"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td272"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td245"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td246"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td247"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td248"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td249"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td250"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td256"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td257"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td258"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td166"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td168"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td169"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td170"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td171"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td173"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td169"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td168"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td175"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td175"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td175"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td176"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td163"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td164"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td166"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td168"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td169"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td273"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td171"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td275"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td169"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td168"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td175"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td175"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td175"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td176"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td163"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td164"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td170"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td171"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td173"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td174"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td174"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td175"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td175"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td167"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td175"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td176"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td172"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td177"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td159"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p990 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: FIGUR 10 (Socioekonomi) och FIGUR 9 (Ålder) Socialstyrelsen, 2009 .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1349 ft15"&gt;485&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_467"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1103 ft8"&gt;Det finns anledning att fråga sig vad det är som gör att låg inkomst och låg ålder ökar risken för ett ohälsosamt alkoholbruk. Här finns ingen entydig förklaring, men det har förekommit tolkningar som att eftersom en maskulin identitet är så starkt relaterat till risker och alkohol kan leda till ett överdrivet bruk, något som borde vara än mer aktuellt bland yngre män (Herz &amp; Johansson, 2011). Inte bara ekonomi och ålder spelar in, studier har även antytt att en ökad jämställdhet kan ha effekter på alkoholkonsumtionen. Dels tenderar ökad jämställdhet visserligen leda till att kvinnor dricker mer, men män tenderar även att i högre utsträckning välja drycker med lägre alkoholhalt (Socialstyrelsen, 2009). Möjligen kan detta vara en av förklaringarna till att skillnaderna mellan män och kvinnor tycks gå mot en utjämning (se SOU 2011:35).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft8"&gt;Precis som med alkoholkonsumtion, är även användandet av narkotika vanligare bland män. Ungefär dubbelt så vanligt att någon gång ha använt narkotika, studier har visat mellan &lt;NOBR&gt;16–23&lt;/NOBR&gt; procent bland män och &lt;NOBR&gt;8–12&lt;/NOBR&gt; procent bland kvinnor, en viss ökning över tid går att ana (Socialstyrelsen, 2009; SOU 2011:35). Det saknas dock regel- bundna studier på vuxnas droganvändning. Bland de med tungt narkotikamissbruk är cirka tre fjärdedelar män, tungt narkotika- missbruk är dock vanligast i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Hos ungdomar i årskurs nio syns inga större skillnader, men på gymnasiet drar pojkarna ifrån. År 2010 uppgav 21 procent av pojkarna i andra året på gymnasiet att de någon gång provat narkotika, den högsta noteringen någonsin sedan dessa mätningar inleddes 2004 (SOU 2011:35). Även när det gäller att regelbundet använda narkotika är mer vanligt bland pojkar. Detta leder bland annat till att drogrelaterad dödlighet är klart vanligare bland män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1350 ft15"&gt;486&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_468"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36468x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1351 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SOU 2011:35, s. 521.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft7"&gt;Förutom dödsfall är drogmissbruk besläktat med en rad sociala och medicinska problem. Exempelvis handlar detta om sociala kon- sekvenser relaterat till missbrukets kriminella karaktär och av sprid- ningen av sjukdomar som hepatit b, c och HIV (SOU 2011:35). Därtill kommer naturligtvis de påfrestningar på kroppen och hälsan som ett missbruk innebär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft33"&gt;Det finns alltså stora likheter mellan alkoholrelaterat och drog- relaterat bruk och missbruk bland män, när det gäller läkemedels- relaterat missbruk är det dock inte samma mönster. Som tidigare nämnts dröjer män ofta med att söka hjälp hos läkare och, de upp- visar även oftare oro och ängslan, vilket delvis även hänger ihop med att kvinnor konsumerar mer läkemedel än män. I första hand handlar detta om smärtstillande läkemedel, sömnmedel och lugnande medel (Folkhälsoinstitutet &amp; Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 1996; Socialdepartementet, 1996a, Socialstyrelsen, 2013b). Detta har föranlett olika förklaringar, dels kan det handla om att kvinnor uppvisar besvär som leder till ökat användande av läkemedel, exempelvis urinvägsinfektioner som är vanligare bland kvinnor. Dels kan det även handla om att män inte får utskrivet läkemedel i lika hög utsträckning vid läkarbesök, vilket är svårare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft15"&gt;487&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_469"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1103 ft33"&gt;att förklara. Ett talande exempel är utskrivningen av läkemedel mot hjärt- och kärlsjukdomar som kvinnor får utskrivet i lika hög grad som män trots att män är överrepresenterade i sjukdomsstatistiken. Vid två tillfällen under livscykeln finns dock inga större skillnader, det gäller bland äldre och bland unga (Socialstyrelsen, 2013b; Folkhälsorapporten 2009). Viktigt att poängtera är att dessa skill- nader även kan hänga samman med förväntningar vid läkemedels- förskrivningstillfället från exempelvis läkarens sida baserat på kön, men även andra socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå och ursprung. Exempelvis är vissa läkemedel vanligare bland högutbildade och andra bland personer med ursprung utanför EU, oavsett eventu- ella skillnader eller likheter i behoven. Även patienternas önskemål om specifika läkemedel har betydelser (Folkhälsorapporten, 2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft33"&gt;Varför ser vi dessa skillnader mellan män och kvinnor. I stati- stiken gömmer sig en del ledtrådar till detta. Framförallt vill jag peka på de förväntningar som finns på kvinnor och män, där män både ges utrymme och i viss mån också förväntas att bruka alkohol och narkotika. En annan typ av förväntningar är från den sociala omsorgen och läkarvården, där förebyggande insatser inte riktats mot män i samma utsträckning eller som när det gäller läkemedel där läkarens förväntningar i viss mån styr medicineringen. En andra aspekt i detta är att mer fokus borde riktas mot hur olika former av social utsatthet samspelar, bland män är ensamhet som ”socialt problem” ett stort problem. Studier har visat att män generellt sett kan ha svårt att tala om den här typen av känslor, professionella är även dåliga på att upptäcka exempelvis depression bland män (se Herz &amp; Johansson, 2011 ). I storstadsregionerna, där bruk och missbruk är vanligare, är det också vanligare med antalet ensam- hushåll. Det finns en rad olika faktorer som spelar in för att det ska vara möjligt att förstå de utmaningar välfärdssamhället står inför avseende bruk och missbruk. De mönster vi ser leder dock till problem på en rad olika nivåer, på en strukturell nivå medför det bland annat stora samhällskostnader, för män som grupp innebär det naturligtvis personliga problem, men även kvinnor drabbas av mäns bruk och missbruk. Fokus behöver därför riktas mot männen i dessa sammanhang, hur kommer det sig att män är överrepresenterade inom dessa områden och hur hänger det ihop med andra former av social utsatthet, samt vad får dessa kombinationer för konsekvenser för behandling och förebyggande insatser?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1352 ft15"&gt;488&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_470"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p613 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Arbetslöshet, utbildning och ekonomi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft8"&gt;Sverige har en mycket segregerad arbetsmarknad, man skiljer ofta på en horisontell och en vertikal sida av arbetsmarknaden. Den horisontella handlar om spridningen av arbetsområden och den vertikala om positioner inom olika yrken. Män drar fördelar av båda aspekterna. Män har både en större spridning av olika arbeten och arbetsområden, det vill säga en större möjlighet att ”välja” olika arbeten eller yrkesområden, samt bättre lön och villkor (Herz &amp; Wallroth, 2012). Därtill är även sysselsättningsgraden större bland män i åldern &lt;NOBR&gt;15–74&lt;/NOBR&gt; år. 68 procent av männen var sysselsatta 2012 att ställas mot 63 procent av kvinnorna och den överenskomna arbets- tiden bland män 39 timmar per vecka, för kvinnor var denna 35 timmar per vecka (SCB, 2013). På arbetsmarknaden innehar män alltså fortfarande en särställning. De har bättre villkor, högre lön och fler valmöjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft8"&gt;Trots mäns position på arbetsmarknaden tycks män i högre utsträckning drabbas av arbetslöshet. 2012 var 210 000 (8 procent) av männen i åldern &lt;NOBR&gt;15–74&lt;/NOBR&gt; år utan arbete och 179 000 (7 procent) av kvinnorna, men av de 11 000 fler som saknade arbete från året innan var hela 10 000 män. Dessa skillnader accentueras vid så kallad långtidssjukskrivning (minst 27 veckor). 67 000 män och 46 000 kvinnor ansågs långtidssjukskrivna år 2012. Men om man istället utgår från de som totalt sett ej står till arbetsmarknadens för- fogande, är antalet kvinnor fler. 1 116 000 kvinnor och 939 000 män, år 2012 (SCB, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Det finns anledning att tro att dessa mönster kan komma att förändras, även om det inte är tal om någon omvälvande föränd- ring. Kvinnor tycks dra ifrån män inom utbildning, det gäller både inom grund- och gymnasieutbildning där flickors betyg är högre än pojkars och inom högre utbildning (Herz &amp; Johansson, 2011). Eftergymnasial utbildning bland kvinnor har ökat med 8 procent- enheter, hos män är ökningen endast 3 procentenheter mellan åren &lt;NOBR&gt;2004–2008&lt;/NOBR&gt; (se tabell 1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1353 ft15"&gt;489&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_471"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36471x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft148"&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: sid. 25 i SFI 2011.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1354 ft235"&gt;Förutom att antalet kvinnor med eftergymnasial utbildning ökat i högre utsträckning är det dessutom 50 procent fler kvinnor än män som är inskrivna på en högskoleutbildning (Statens folkhälso- institut, 2011). Antalet kvinnor med forskarutbildning har dock kommit ikapp männen, 2011 var det hälften män och hälften kvinnor som avlade doktorsexamen (Högskoleverket, 2012). Efter- gymnasial utbildning har hälsofrämjande effekter, även om det inte är möjligt att tala om ett deterministiskt samband. Ohälsa är van- ligare bland lågutbildade, det finns även anledning att tro att ökad kunskap medför större fördelar, såsom jobb, ekonomi etc. vilket i sin tur skapar ett bättre hälsotillstånd och mindre risk att drabbas av ”sociala problem”. Även dödligheten är lägre bland högre utbildade (Statens folkhälsoinstitut, 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft49"&gt;Även om det finns anledning att anta att kvinnor i allt högre utsträckning kommer dra ifrån män i utbildningsnivå, finns det som sagt anledning att vara försiktig med allt för långtgående slutsatser. Anledningen är att utbildningen fortfarande i hög utsträckning är könssegregerad. Det vill säga att män och kvinnor ”väljer” olika typer av utbildningar, vilket i sin tur leder till jobb med olika status (Herz &amp; Johansson, 2011). Vård och omsorg är mycket vanligt hos kvinnor medan teknik är ovanligt, för att ta ett exempel (se figur 8)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1355 ft15"&gt;490&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_472"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36472x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1356 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: sid. 57, Herz &amp; Johansson, 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;För möjligheterna att etableras på arbetsmarknaden är högre utbildning mycket viktig, men detta gäller även vissa yrkesinriktade gymnasieutbildningar (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Exempelvis kan en elektriker med gymnasieutbildning etablera sig på arbets- marknaden, medan det för en sjuksköterska krävs eftergymnasial utbildning, två yrken som är könssegregerade. Det innebär alltså att möjligheterna att etableras kan se olika ut för män och kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft33"&gt;Även om kvinnor totat sett drar ifrån både betygs- och utbild- ningsmässigt är det fortfarande möjligt för män att dra fördelar av en segregerad arbetsmarknad, samtidigt kommer troligen den massiva ökning av antalet kvinnor i relation till män som söker sig till högre utbildning också på sikt att leda till vissa förskjutningar även på arbetsmarknaden. Att förlora arbetet är dock om möjligt än mer komplext, det finns studier som visar att mäns dödlighet ökar om de förlorar jobbet (Dorling, 2009), men det finns också de studier som visar att kvinnors självskattade hälsa försämras vid arbetslöshet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft15"&gt;491&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_473"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36473x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1274 ft7"&gt;(Reine, 2009). Även om män förvärvsarbetar mer än kvinnor har män drabbats hårt av neddragningar inom industrin, särskilt då dessa jobb troligen inte kommer tillbaka. Bland unga män är detta särskilt tydligt och där tycks utvecklingen gå snabbt utför (Statens folkhälsoinstitut, 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft33"&gt;Ekonomiska resurser, åtminstone då det förekommer inkomst- spridning, har stor effekt på personers hälsa, utsatthet och dödlighet. Ekonomi, arbete, status, utbildning påverkar och påverkas av varandra, särskilt eftersom dessa faktorer ofta bidrar starkt till en persons sociala position i samhället (Statens folkhälsoinstitut, 2011). En social posi- tion som blir allt viktigare då det förekommer stor inkomstspridning. Mäns position på arbetsmarknaden och högre disponibla inkomst medför även en större ekonomisk trygghet om något plötsligt skulle hända. (Statens folkhälsoinstitut, 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft44"&gt;Ekonomisk utsatthet är större bland kvinnor, exempelvis räknat i så kallad kontantmarginal (möjligheten att snabbt få ihop pengar om något händer) eller bland ålderspensionärer. Män har dock lägre ekonomisk standard bland två av de utsatta grupper som ökar mest i antal, de långtidssjukskrivna eller de med sjuk- och aktivitets- ersättning. Samma sak gäller de som har inkomst under nivån för ekonomiskt bistånd (Statens folkhälsoinstitut, 2011) (se figur 9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1357 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SFI, 2011, s. 75.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1289 ft15"&gt;492&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_474"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Bland de personer som uppbär ekonomiskt bistånd är den största gruppen (det vill säga räknat i antal) ensamstående män utan barn, 2011 fick totalt 97 608 ensamstående män ekonomiskt bistånd, varav 90 933 var utan barn, att ställas mot totalt 94 096 kvinnor. För både män och kvinnor är arbetslöshet den vanligaste orsaken (Socialstyrelsen, 2012). Den vanligaste gruppen sett till samtliga hushållstyper (det vill säga andel) är dock ensamstående kvinnor med barn, 23 procent av alla ensamstående mödrar fick ekonomiskt bistånd 2011 (Socialstyrelsen, 2013b).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft33"&gt;Relaterat till arbetsmarknaden, utbildning och ekonomi kan vi nästan tala om patriarkatets kärna, män som kategori är de som drar mest nytta av befintliga strukturer. Män tjänar mer, förvärvsarbetar mer, utbildningar som förknippats med manliga yrken värdesätts mer och män får generellt sett en bättre ekonomi. Samtidigt finns det dock tecken på förskjutningar i denna maktasymmetri, där vissa grupper av män faller genom skyddsnätet. Detta tycks dessutom ske relativt snabbt. Det gäller unga män, män som arbetat inom industrierna och män utan utbildning eller långtidssjukskrivna män. Här finns helt klart en framtida utmaning. Frågan är hur de grupper av män som halkar efter i utbildningsnivå och på arbetsmarknaden ska hanteras utan att det innebär att kvinnors förbättrade villkor även- tyras. Frågan är även om kön är nog för att förstå dessa mönster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;En ytterligare utmaning är nämligen de, framförallt internationella studier, som visar att manlighet per se kan överskuggas av andra makt- asymmetrier, som etnicitet eller ras. Det går exempelvis att se stora variationer i hur fattigdomsmönster och hälsa samvarierar. I till exempel USA befinner sig arbetslösa svarta män och välbetalda vita medelklassmän i helt olika sociala och ekonomiska världar (Whitley m.fl. 2007). Andra studier har visat att &lt;NOBR&gt;icke-vita&lt;/NOBR&gt; män, precis som kvinnor, på olika sätt hindras från att nå positioner med hög status (Herz &amp; Johansson, 2011). Med andra ord innebär detta att en framtida analys inte enbart kan fokusera på kön utan att även relatera detta till betydelsen av exempelvis klass, ålder, etnicitet, sexualitet och ras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1358 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Hemlöshet och utsatthet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft44"&gt;Själva idealbilden av den hemlöse är att det rör sig om en vuxen man med missbruksproblematik, även om det på senare år uppmärk- sammats hur hemlöshet också kan drabba andra grupper. Bilden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft15"&gt;493&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_475"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1121 ft33"&gt;stämmer till stor del, en överväldigande majoritet hemlösa är män, många av dem har också missbruksproblematik (Nordfeldt &amp; Olsson, 2006; jmf. Beijer &amp; Andréasson, 2010). Oftast talar man om cirka tre fjärdedelar män. Missbruksproblematik är vanligt bland män, ungefär hälften av männen har detta, bland kvinnor är psykisk ohälsa vanligast men det är lika vanligt bland män (Socialstyrelsen, 2012b). Den psykiska ohälsan ser dock ut att i huvudsak vara relaterad till missbruksproblematik (Beijer &amp; Andréasson, 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1359 ft8"&gt;Rosengren talar till och med i termer av hemlöshet som ”en manlig värld” (2005:92). Förutom att en stor andel hemlösa är män, utgör också manlighet en osynlig norm i arbetet mot hemlöshet. Ideal- bilden av den hemlöse tenderar nämligen att styra förståelsen av hemlöshet och insatser mot det (Nordfeldt &amp; Olsson, 2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1184 ft33"&gt;Mot bakgrund av detta har hemlösa kvinnors situation lyfts fram och problematiseras, intressant nog har detta inte inneburit att vare sig manlighet eller faderskap väckt samma intresse. Det kan tyckas paradoxalt, men vad manlighet som osynlig norm gör är att synlig- göra kvinnliga hemlösa som kvinnor och mödrar, medan manliga hemlösa förblir just hemlösa. Ett exempel på detta är att det är hälften så vanligt att hemlösa män lever med sina barn, något som sällan uppmärksammas nämnvärt. Det finns ungefär lika många hemlösa kvinnor som män med barn. En annan möjlig risk med detta är att män inte får tillgång till mer permanenta lösningar i lika hög utsträck- ning. Det vill säga att omhändertagandet av hemlösa kvinnor är större. 54 procent av kvinnorna bodde 2011 i så kallade långsiktiga boendelösningar (exempelvis referensboende och socialt kontrakt), hos män var samma siffra 37 procent. Men den stora skillnaden är att 13 procent av männen befinner sig i akut hemlöshet, det innebär bland annat att fler män sover utomhus eller i härbärgen (Socialstyrelsen, 2012b).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1350 ft15"&gt;494&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_476"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36476x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p1360 ft43"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr61 td43"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td43"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1361 ft57"&gt;Bortfall: kön=3 procent, boendeform=4 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1362 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Socialstyrelsen, 2012b:80.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1363 ft33"&gt;Orsakerna till hemlöshet har länge diskuterats, redan tidigt gick det att se könsskillnader i varför män respektive kvinnor blev hemlösa. Internationella studier visade att kvinnor oftare blev hemlösa på grund av vräkning och våld i hemmet, medan männen ofta på grund av arbetslöshet och missbruk (se ex. Hagen, 1987). Det är svårt att uttala sig om orsakerna till hemlöshet idag, uppgifterna bygger på uppgiftslämnarens uppfattning och inte de hemlösa själva och socialstyrelsen redovisar inte orsakerna till hemlöshet per kön utan per hemlöshetssituation (Socialstyrelsen, 2012). Det finns dock anledning att tro att tidigare slutsatser fortfarande gäller då de till stor del stämmer överens med de problem män respektive kvinnor uppvisar. Senare forskning har pekat på en könsblindhet i socialt arbete med hemlösa, där hemlöshet per se ses som homogeniserat. Det vill säga att alla hemlösa behandlas som om de alla vore lika, vilket leder till att både kvinnor och män riskerar stå utan den hjälp de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1364 ft15"&gt;495&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_477"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1121 ft33"&gt;behöver (Zufferey, 2009). Framförallt är dock hemlöshet att betrakta som ett mycket heterogent område (Socialstyrelsen, 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft8"&gt;Att vara hemlös är påfrestande för både den psykiska hälsan, som noterats ovan, samt den fysiska hälsan. Flera fysiska åkommor är mer eller mindre könsspecifika. Män löper större risk att drabbas av bland annat sjukdomar i cirkulationssystemet, i matsmältnings- systemet, i andningsorganen och öronsjukdomar. Frakturer, hjärn- skakning, hjärtproblem, lunginflammation, cerebrovaskulära sjuk- domar, sjukdomar i lever och bukspottkörtel, samt HIV/AIDS (Beijer &amp; Andréasson, 2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1270 ft44"&gt;På senare tid har ett ökat antal personer med invandrarbakgrund uppmärksammats, många av dem kvinnor med barn. Totalt handlar det om att cirka 34 procent av alla antalet hemlösa har invandrar- bakgrund. En klar överrepresentation. Hemlöshet är även förknippat med en ekonomisk utsatthet, de flesta hemlösa uppbär försörjnings- stöd eller sjukpenning/sjukersättning (Socialstyrelsen, 2012). Invandrarbakgrund, klass och kön kan med andra ord alla utgöra förstärkande mekanismer i utanförskapet (Nordfeldt &amp; Olsson 2006). En stor orsak till hemlöshet är att inte släppas in på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden eller att inte kunna ta sig in igen efter att ha fallit ur. Samtidigt som dessa generella faktorer är viktiga finns även könsspecifika orsaker och former av utsatthet, som att män inte tycks erbjudas långvariga lösningar i lika hög utsträckning. Å ena sidan måste därför hemlöshet förstås som ett komplext fenomen där olika aspekter från ekonomi till bakgrund och kön spelar in, å andra sidan finns det anledning att synliggöra hur hemlöshet och manlighet hänger ihop samt vad detta betyder för förekomsten av och arbetet mot hemlöshet. Det finns exempelvis få exempel på hur maskulinitet och hemlöshet förstås och hanteras av de hemlösa själva (se dock Liu, Stinson, Hernandez, Shepard &amp; Haag, 2009). Detta trots att den stora gruppen hemlösa är män, ett förhållande som både behöver problematiseras och synliggöras ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1365 ft15"&gt;496&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_478"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft42"&gt;5 Utsatthetens andra sidor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Under detta avsnitt lämnar jag olika områden av ”sociala problem” och riktar istället fokus mot tre andra sidor som behöver analyseras för att förstå uppkomsten av, reproduktionen av och ibland till och med förnekandet av social utsatthet relaterat till kön. Först tar jag upp hur sociala insatser organiseras och vad detta kan få för kon- sekvenser, innan jag går över till hur manlighet på grund av sin starka koppling till aktörskap och styrka försvårar eller i viss mån omöjliggör för män att ses som utsatta. Slutligen problematiserar jag hur ett allt för starkt fokus på skillnad mellan män och kvinnor kan bidra till att social utsatthet både reproduceras och bortses från.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1366 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Män och sociala insatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft7"&gt;Relationen mellan män och social utsatthet hänger inte bara ihop med vad män de facto är utsatta för och hur manlighet och social utsatthet tolkas och förstås. Det handlar också om vilka sociala insatser som erbjuds och hur dessa samspelar med en förståelse av kön i allmänhet och som i det här fallet med manlighet i synnerhet (Herz, 2012a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft33"&gt;Ett flertal internationella och nationella studier har sedan 70- talet och framåt visat att kvinnor generellt sett erbjuds mer hjälp av välfärdssamhället än män (McGovern, Ditzian &amp; Taylor, 1975; Juni &amp; Roth, 1981; Eagly &amp; Crowley, 1986; Ainscough &amp; Motley, 2000; Salminen &amp; Glad, 2001), de får mer empatiskt stöd (Salminen &amp; Glad, 2001), och de diagnosticeras i högre utsträckning för emotionella och psykiska problem (Chesler, Phyllis, 1998 [1972]; Möller- Leimkühler, 2002). Män får alltså inte tillgång till denna form av insatser i samma utsträckning som kvinnor, det finns dock undan- tag till detta exempelvis inom socialt arbete. Därtill finns skillnader i vilken typ av diagnos som föredras, en somatisk diagnos är van- ligare om patienten/klienten är man och en psykiatrisk om det är en kvinna (Waitzkin, 1991; Stoppe, Sandholzer, Huppertz, Duwe &amp; Staedt, 1999). Det är dock viktigt att poängtera att sociala insatser inte per automatik innebär något positivt för den enskilde, då det även innefattar en grad av social kontroll (Herz, 2012b).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft44"&gt;Både sjukvård och socialt arbete har kritiserats för sitt sätt att förhålla sig till kön som statiskt, det vill säga som något oföränderligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft15"&gt;497&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_479"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1103 ft33"&gt;över tid (Herz, 2012a; Orme, 2003; Zufferey, 2009). Det behandlas dessutom ofta som komplementärt, som två klart åtskilda kategorier som förväntas komplettera varandra (Mattsson, 2005; Nylander, 2011). Slutligen reserveras ofta insatser till ett kön framför ett annat, exempelvis är olika former av samtalsstöd vanligare insats för kvinnor (Bates &amp; Thompson, 2002; Kullberg, 2002). Parallellt med dessa tendenser förhåller sig många professionella inte alls till kön i analyser av klienters/patienters situation, vilket ofta bidrar till en relativt oreflekterad reproduktion av kön som statiskt, komplementärt och som i behov av könsspecifika insatser (Dominelli, 2002; Herz, 2012a). Även personalens arbete organiseras oftast på ett sätt som reproducerar dessa mönster, exempelvis kan arbetsuppgifter reser- veras till eller organiseras på basis av kön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft33"&gt;Dessa mönster har synliggjorts i forskning om socialt arbete (Herz, 2012a), i behandling (Mattsson, 2005), i kriminalvård (Nylander, 2011) och inom sjukvård (Ekstrand, 2005; Eriksson, 2002; Nordberg, 2005). Johansson och Lunneblad (2012) pekar på att frivilligprojekt inriktade mot unga män reproducerar en bild av manlighet som risk och en individualiserad analys av hur de unga männen inte lyckas leva upp till ”samtidens krav på manlighet”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1367 ft7"&gt;(Johansson &amp; Lunneblad 2012:46). Liknande diskussioner har förts avseende socialt arbete generellt (Herz, 2012a). Det är vanligare att en individualiserad och psykologiserad analys av social utsatthet ges företräde än att betydelsen av kön i en specifik kontext analyseras (Herz, 2012b). Risken med detta förhållningssätt är att polariserade mönster reproduceras relativt oreflekterat, vilket jag återkommer till i följande avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft33"&gt;Precis som med kön tenderar ofta sexualitet att hanteras på samma statiska och binära sätt. Heterosexualitet är norm och insatser, beslut och bedömningar baseras ofta på föreställningar om sexualitet. Manlig sexualitet ses ofta som problematisk eller till och med farlig. Män förväntas ofta alltid vilja ha sex, baserat på föreställningar om biologi och kön. Bland män och pojkar handlar det därför ofta om att lära sig att ”hålla tillbaka” (Bäckman, 2003; Mattsson, 2005; Myndigheten för skolutveckling, 2005). Även i möten mellan personal och män syns den ”farliga sexualiteten”. Mattson (2005) visar hur kön och sexualitet tar sig till uttryck på olika sätt vid urinprovstagning av personer med missbruksproblematik med skillnaden om personalen är av manligt eller kvinnligt kön. Om personalen är man vill de inte övervaka kvinnor på grund av risken för att anklagas för sexuella övergrepp. Den manliga sexualiteten, som antas vara heterosexuell,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1368 ft15"&gt;498&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_480"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft33"&gt;kan alltså uppfattas farlig för den kvinnliga klienten. Om personalen istället är en kvinna som ska övervaka en man sker dock något intressant. Då är det inte längre personalen som är bärare av den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft7"&gt;”farliga sexualiteten” istället är det klienten/patienten. Risken förläggs då hos personen som övervakas och att denne ska förgripa sig på personalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft8"&gt;I och med att kön och sexualitet sällan problematiseras eller för den delen inte heller analyseras i relation till att insatser mot social utsatthet eller ”sociala problem” initieras, samt då verksamheter oftast organiseras på ett sätt som ytterligare reproducerar kön som statiskt och binärt, knyts ofta ”sociala problem” väldigt starkt till olika idealbilder. Den utsatta kvinnan och mannen som risk är till exempel vanliga positioner inom professionellt socialt arbete. För den enskilde klienten leder detta till att denne riskerar låsas fast i en specifik position, vilket leder till att mönster reproduceras ytterligare, men också till att den enskilde riskerar att stå utan adekvat stöd om denne inte matchar idealbilden av en klient i den situationen (Herz, 2012a). Nordfeldt och Olsson (2005) pekar på att detta kan leda till att klienter fastnar i systemet då den enskilde som matchar socialtjänstens metoder, får svårt att bryta sig loss från denna posi- tion. Selektiva insatser baserade på idealtyper av klienter kan alltså både leda till att vissa klienter står utan hjälp eftersom de inte matchar alls, men också till att de klienter som de facto matchar inte kan ta sig loss (jmf. Herz, 2012a; 2012b).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1369 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Att sakna ett språk – utsatthet och manlighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1370 ft12"&gt;Om män förväntas vara maskulina och därmed ha makt, vara dominanta och ha kontroll så kan de inte samtidigt […] konstrueras som offer – själva antitesen av maskulinitet (Sundaram, &lt;NOBR&gt;Helweg-Larsen,&lt;/NOBR&gt; Laursen &amp; Bjerregaard, 2004 s. 66, översättning av Herz &amp; Kullberg, 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft7"&gt;I och med att manlighet ofta ses som synonymt med att vara den aktiva förövaren uppstår som tidigare nämnts problem när fokus istället behöver skiftas mot män som offer eller som utsatt. Fram- förallt kan man peka på två följder av detta, dels att män de facto kan vara utsatta och dels tendensen att ”sociala problem” som inte förknippas med män eller manlighet bortses från, omtolkas eller minimeras i betydelse. Detta är fallet med manlig prostitution, men även fysiskt och sexuellt våld mot män eller till och med depression (Herz &amp; Johansson, 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft15"&gt;499&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_481"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1371 ft7"&gt;Men, det uppstår inte bara problem när ”sociala problem” bland män ska analyseras eller beskrivas, det uppstår ofta även problem för männen själva. Knutagård (2009) talar i termer av att män saknar ett språk som tillåter dem att vara utsatta (se också Herlof Andersen, 2008). Kanske kan man till och med tala om att män är utsatta i relation till diskursen om social utsatthet. Det är helt enkelt mycket svårt för män att uttrycka och att uppfattas som utsatta utan att samtidigt bryta mot en mer ”traditionell” manlighet eller hur du som man förväntas vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft7"&gt;Aktör och offer brukar ofta uppfattas i dikotoma termer, det vill säga som varandras motsatser. Manlighet förknippas i likhet med aktör med bland annat styrka, aktivitet, handlingskraft till skillnad från offer som ses som underlägsen, passiv och maktlös (Burcar, 2005; Newburn &amp; Stanko, 1994; Messerschmidt, 2000; Svensson, 2006). Att vara man och samtidigt offer för sociala omständigheter är därför i någon mån mer eller mindre oförenligt (Herz &amp; Kullberg, 2012). Ett förhållande som är i det närmsta omvänt för kvinnor. Sårbarhet och att vara passiv och maktlös stämmer bättre överens med hur kvinnlighet traditionellt behandlats och förståtts (Hollander, 2001; Burcar, 2005). Mot bakgrund av detta är det inte särskilt förvånande att män exempelvis tenderar att anmäla brott som sexuella övergrepp i lägre utsträckning (Herz &amp; Kullberg, 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1372 ft7"&gt;Idealen relaterade till maskulinitet och föreställningar om män&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1373 ft7"&gt;är ofta näst intill synonyma med många av de ”sociala problem” som förknippas med män. Risk, aggressivitet, makt, tävlan, våld är alla begrepp som förknippas med manlighet, eller hur en man beter sig (Hammarström, 2008). Häri finns troligen en förklaring till varför män utsätter sig för risker, både riktat mot sig själv och mot andra, utan att det får större konsekvenser eller varför det är så svårt att bryta vissa mönster. Men detta är troligen en del i förklaringen till varför det kan vara svårare att upptäcka viss typ av ohälsa bland män, samt varför män själva många gånger är ovilliga att synliggöra viss ohälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft44"&gt;Att depression bland män visat sig vara svårt att upptäcka är ett sådant exempel. Teorier har framförts att män med depression i högre utsträckning självmedicinerar med alkohol, ett beteende som bättre stämmer överens med synen på manlighet. Detta innebär dock även att depressionen är svårare att upptäcka och behandla (Hammarström, 2008). Män som utsätts för våld riskerar att skuld- beläggas på grund av krav på att kunna försvara sig och att inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1276 ft15"&gt;500&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_482"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft7"&gt;uttrycka rädsla. Detta skuldbeläggande är generellt sett större än den som kvinnor utsätts för (Howard, 1984).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Men, också männen själva kan minimera förekomsten av att känna sig utsatt eller av att vara utsatt för ”sociala problem”. När manlighet förknippas så starkt med styrka, handlingskraft, möjligheten att kunna försvara sig, kan det antas att studier som undersökt mäns utsatthet inte alltid lyckas fånga hela bilden. Ett sådant exempel är en studie som visar att män kan uppleva större oro än kvinnor för att utsättas för brott. Ett resultat i sig som är intressant, eftersom många andra studier inte visar detta (se SCB, 2012a). Anledningen till att studien kom fram till dessa resultat var då de kontrollerade för socialt önskvärda svar. Det vill säga huruvida männen anpassade sina svar efter vad som förväntades av dem utifrån att de var män (Sutton &amp; Farrall, 2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft33"&gt;Jag har tidigare påpekat att det i första hand inte handlar om män eller pojkar som biologiska varelser eller uteslutande om strukturella förhållanden mellan män och kvinnor. Snarare spelar dominerande diskurser rörande män en stor roll i hur ”sociala problem” förstås, hanteras och i slutändan också hur de upplevs. Å ena sidan kan maskulinitet användas av män som ett sätt att tillskansa sig och upp- rätthålla makt, men å andra sidan kan maskulinitet också låsa fast män (och kvinnor) i destruktiva positioner (Herz &amp; Johansson, 2011). Framtida forskning behöver därmed både ta hänsyn till strukturella förhållanden och enskildas agentskap, förståelser och strategier, utan att för den skull reproducera ett okritiskt skillnads- tänkande, vilket jag nu kort kommer gå över till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1358 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;En passus – faran med fokus på skillnad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Forskning som handlar om social utsatthet och folkhälsa, ett forsk- ningsfält besläktat med forskning om både social utsatthet och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft44"&gt;”sociala problem”, tenderar att fokusera på skillnaden mellan män och kvinnor, ett förhållningssätt som dessutom tycks ha tilltagit. Två saker kan hända på grund av detta, dels att likheter mellan könen och skill- naderna inom könskategorierna förminskas och dels att vissa köns- specifika mönster reproduceras (Hammarström, 2008; Hammarström &amp; Månsdotter, 2008). Ett sådant konkret exempel är hur slutsatser om spatial förmåga dragits utan vetenskaplig grund inom viss hjärn- forskning. Slutsatser som lett till att föreställningen om att män&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1374 ft15"&gt;501&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_483"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1274 ft7"&gt;innehar mer spatiala förmågor och kvinnor verbala sedan spridits och reproducerats (Hammarström, 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1275 ft33"&gt;Det finns anledning att ifrågasätta när det hävdas allt för statiska förståelser av kön och hur enskilda beter sig i relation till kön. När fokus uteslutande ligger på det biologiska könet, finns det nämligen en risk att könets betydelse för utfallet övertolkas (Herz &amp; Johansson, 2011; Herz &amp; Kullberg, 2012). Forskning har visat att skillnaderna ofta är större inom kategorin kvinna och kategorin man än vad de är emellan dem. De skillnader som syns mellan kön har snarare många gånger att göra med vilken social position personen har än vilket kön de har (Hammarström, 2008; Hammarström &amp; Månsdotter, 2008). Jag kommer ta upp tre exempel som problematiserar ett allt för starkt fokus på könsskillnader när det kommer till män och social utsatt- het, dessa rör sig om informell omsorg, riskbeteende och våld. Dessa exempel visar att ett allt för starkt könsskillnadsfokus kan slå olika mot män och kvinnor i olika situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1375 ft7"&gt;För det första, informell omsorg. Informell omsorg handlar om obetald omsorg. Av tradition har detta förknippats med kvinnor. Det har exempelvis antagits vara betydligt vanligare att kvinnan i ett parförhållande utför största delen av den obetalda omsorgen under den senare delen av livet. Ett förhållande som kan leda till att det mer eller mindre sätts likhetstecken mellan (informell) omsorg och kvinna. Även om en del forskning visar att kvinnor är i klar majoritet (se SCB, 2012a), finns det forskning som visat att det är betydligt vanligare att män utför informell omsorg än vad man tidigare trott. 46 procent av kvinnorna uppgav att de gav omsorg till andra familjemedlemmar eller till närstående som de inte bodde tillsammans med, bland män var den siffran 43 procent (Svedberg, von Essen &amp; Jegermalm, 2010). Dessa siffror visar dock inte intensiteten i omsorgen och baseras enbart på personernas egen uppfattning. Det finns även de studier som pekar på att män gett omsorg totalt sett lika mycket som kvinnor vid livets slut (Sundström &amp; Johansson, 2004).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft44"&gt;För det andra, uppfattningen att pojkar är en risk per se, citatet som inleder denna rapport: ”Att vara av manligt kön innebär en förhöjd risk för normbrytande beteende och könsskillnader kan observeras så tidigt som efter två års ålder” (Andershed &amp; Andershed, 2005:49). Detta citat är hämtat från en bok som ibland används på bland annat socialkontor för att bedöma så kallade risk- och skyddsfaktorer bland barn- och unga (se Herz, 2012a). Det innebär kortfattat att en biologisk manlighet betyder en sak till skillnad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft15"&gt;502&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_484"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;från flickor och kvinnlighet och att detta faktum ges en överordnad betydelse för förekomsten av riskfaktorer. På en aggregerad nivå, det vill säga statistiskt, har författarna rätt, precis som noterats ovan. Män och pojkar är överrepresenterade. Men, samtidigt kan detta sätt att förhålla sig till social utsatthet också reproducera just dessa mönster. Exempelvis har det pekats på att pojkar i högre utsträckning än flickor får fler insatser inom socialtjänsten (Brunnberg, 2002; Socialstyrelsen 2006b). Att vara pojke, och därmed en risk, kan alltså leda till att vissa typer av ”problem” upptäcks i högre utsträckning bland pojkar. Ett förhållande som i så fall både kan drabba flickor, som inte upptäcks, och pojkar, som uppvisar &lt;NOBR&gt;icke-förväntade&lt;/NOBR&gt; beteenden (Herz, 2012a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft7"&gt;För det tredje, våld. Våldsforskningen har haft ett stort fokus på mäns våld mot kvinnor, vilket i sig inte är förvånande då det är ett stort samhällsproblem. Men, parallellt med detta har forskningen haft svårt att uppmärksamma andra typer av våld. Exempelvis handlar detta om våld i &lt;NOBR&gt;icke-heterosexuella&lt;/NOBR&gt; relationer och våld mot män. Våld i homosexuella relationer har också det visat sig vara relativt utbrett, men har under en längre tid osynliggjorts (NCK, 2009). Samma sak gäller våld mot män i nära relationer generellt vilket vidare underbyggs av mäns ovilja att anmäla speciellt då våldet utövas av kvinnor (George, 1994). Idag har dock anslagen ökat för denna typ av forskning, det finns därför anledning att tro att detta kommer för- ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft33"&gt;Vad dessa tre exempel visar är att vad som vid en första anblick kan tolkas som en könsspecifik situation eller ett ”könat” förhåll- ningssätt kan visa sig vara mer komplext än att enbart handla om en skillnad mellan män och kvinnor. Messerschmidt (1993; 2004) menar i en diskussion om kön och våld att kön i relation till andra maktassymmetrier som klass, etnicitet och ras behöver analyseras avseende hur de förkroppsligas i olika sociala miljöer. Risken med ett allt för stort fokus på skillnad mellan män och kvinnor är att mönster reproduceras och att män(niskor) som inte uppvisar könsstereotypa beteenden inte får den hjälp de behöver eller ens kan uttrycka att de behöver hjälpen. Könsskillnad kan spela in i hur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1376 ft7"&gt;”sociala problem” drabbar vissa grupper, men det kan även samspela med eller helt överskuggas av andra kategoriseringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft44"&gt;En annan aspekt av detta är att utsatthet, utanförskap, exklusion eller andra liknande begrepp sällan är statiska utan rörliga och för- änderliga. En person är sällan antingen eller utan både och. Utan- förskapet förändras beroende på tid, plats och position, vilket gör att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft15"&gt;503&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_485"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1103 ft33"&gt;det är vanskligt att förutsätta en persons utsatthet eller förekomsten av specifika ”sociala problem” baserat på aggregerad kunskap som i det här fallet kategoriserats utifrån män och kvinnor. Fangen (2010) är inne på ett liknande resonemang om inklusion och exklusion av unga personer med invandrarbakgrund. Ungdomarna är sällan antingen inkluderade eller helt exkluderade, istället rör de sig mellan posi- tionerna. Därför är det viktigt att både ha tillgång till aggregerad kunskap och samtidigt ha ett uttalat aktörsperspektiv (Fangen, 2010). Det finns mot bakgrund av detta anledning att förhålla sig kritisk till allt för förenklade slutsatser baserade på enbart aggregerad data och statiska kategoriseringar, åtminstone utan att samtidigt applicera ett aktörsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1377 ft42"&gt;6 Framåtblickar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1173 ft33"&gt;Oavsett hur manlighet och social utsatthet beskrivs, förstås eller tolkas, så är män trots allt överrepresenterade i statistik om exempel- vis brott, dödlighet och våld. Om vi vill förstå hur dessa mönster reproduceras och hur det kommer sig att män drar sig för att söka hjälp eller varför många män i ung ålder utsätter sig för risker och tar sina liv, räcker det inte att enbart titta på det biologiska könet. Å ena sidan är det problematiskt att förutsätta att strukturella mönster determinerar individer. Statistiska skillnader mellan män och kvinnor kan osynliggöra skillnader inom gruppen män men även likheter mellan män och kvinnor. Det kan också leda till att andra makt- asymmetrier, som ras, etnicitet och klass, underdimensioneras. Istället kan det leda till att ett beteende enbart synliggörs i relation till manligt kön, vilket i sin tur kan reproducera dessa mönster ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft33"&gt;Herz och Johansson (2011) pekar på tre punkter som krävs för att analysera den här typen av komplicerade frågor framöver. Bara det faktum att överdödlighet bland män är så starkt korrelerad till deras ålder, visar på behovet av att bredda analysen från biologiskt kön till att också innefatta andra faktorer i männens liv. För det första måste flera maktassymmetrier analyseras parallellt, enbart kön räcker inte. Den andra punkten är att vi behöver förstå hur människor i olika situationer förhåller sig till föreställningar om kön. Slutligen finns det anledning att analysera hur slutsatser om kön och social utsatthet kan leda till att vissa mönster reproduceras och att insatser och analyser därför berättigar sig själva. I relation till mäns våld mot kvinnor har Hearn och Whitehead (2006) varit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft15"&gt;504&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_486"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;inne på liknande slutsatser. Dels att synliggöra hur män förhåller sig till föreställningar om manlighet, männens egen personliga bakgrund och historia, samt strukturella förhållanden. Vidare pekar de även på att mäns förhållande till andra män behöver synliggöras (jmf. Socialstyrelsen, 2007) eftersom vissa ideal tycks reproduceras i högre utsträckning i manliga miljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;Därmed inte sagt att ideal, föreställningar eller hegemonier enbart reproduceras bland män. Det sker mellan oss alla, på flera olika plan, både strukturellt och individuellt. För att kunna förstå social utsatthet bland män och kunna arbeta mot denna utsatthet krävs att fokus flyttas från ett allt för stort fokus på det biologiska könet till att också väga in sociala praktiker, föreställningar, institu- tioner och reproduktionen av manlighet och hur en man ”bör” vara på alla nivåer, från den enskildes förhållningssätt till hur strukturer påverkar. Först då är det möjligt att vidare utveckla förståelsen av manlighet och social utsatthet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Idag tycks insatser och mycket av den kunskap som finns om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft7"&gt;”sociala problem” och social utsatthet vara konstruerad på ett sätt som snarare reproducerar föreställningar om män än att leda till att de ifrågasätts, arbetas med och förändras. Ofta baseras dessa insatser och forskning där män behandlas och uppfattas vara en homogen grupp. Detta förhållningssätt döljer ofta komplexiteter i form av att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1378 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Män saknas ibland (liksom kvinnor) i statistiken på grund av krav och förväntningar på att leva upp till specifika (maskulina) diskurser. Det vill säga att det till män ställs vissa frågor men inte andra, samt att de ofta svarar och försöker leva upp till de svar som förväntas (jmf. Sutton &amp; Farrall, 2005 ).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1379 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Män besitter inte konstant makt utan kan snarare spela på fördelar, tilldela sig makt i specifika situationer men kan även förlora makt (jmf. Connell 1995)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Kön som maktassymmetri kan inte förstås isolerad från andra maktassymmetrier som klass, etnicitet, ras eller sexualitet (se de los Reyes; Molina &amp; Mulinari, 2005). Nästan all form av social utsatthet uppstår i ett komplext samspel mellan kön och andra maktasymmetrier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1380 ft15"&gt;505&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_487"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1103 ft33"&gt;Makt är centralt för förståelsen av maskulinitet och dess relation till utsatthet, män som grupp besitter makt över kvinnor på grund av exempelvis arbetsmarknadens organisering och familjelivets organi- sering, för att nämna ett fåtal orsaker. Detta innebär dock inte att mäns makt över andra män och mäns maktlöshet inte existerar eller att det inte har effekter på både män och kvinnor. Trots allt påverkar samtida maktstrukturer också män till att dels försöka leva upp till samtida maskulina ideal och dels till att män som av olika anled- ningar, exempelvis genom &lt;NOBR&gt;icke-heterosexualitet&lt;/NOBR&gt; eller arbetslöshet, inte lever upp till maskulina ideal. Det gör att mäns utsatthet och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1381 ft8"&gt;”sociala problem” behöver mötas både strukturellt och individuellt, samt positionellt (dvs. kön, etnicitet, ras, klass, sexualitet etc.). Alla möten mellan människor påverkas av flera analytiska nivåer samtidigt, detta är speciellt viktigt att uppmärksamma när det gäller social utsatthet och ”sociala problem” (se Herz, 2012b för mer om mötets olika nivåer). På en strukturell nivå krävs insatser för ökad jämställdhet, ett sådant konkret exempel är att ökat uttag av föräldra- dagar ser ut att kunna leda till hälsoeffekter för män (Månsdotter m.fl., 2006), men uttaget påverkar även arbetsmarknaden och fram- förallt synen på män och kvinnor. På en positionell nivå krävs ökat fokus på mäns överdödlighet, oviljan att söka hjälp och mäns för- hållningssätt till risker. Insatserna och hållningen från välfärdsstaten behöver förändras från hur män är till hur män gör och förhåller sig till föreställningar om manlighet (Herz, 2012b). Konkret går det med bakgrund av detta att göra vissa poänger och förslag på vad som vidare behöver utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1382 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;En ökad problematisering av de hegemoniska maskulinitets- diskurser som orsakar mäns överdödlighet samt deras ovilja att söka vård och hjälp krävs (jmf. Lundberg, 2012).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1383 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Ett ökat fokus på mäns relationer med andra män och vad dessa innebär för en reproduktion av maktasymmetrier mellan kvinnor och män, men även mellan män och män (jmf. Hearn och Whitehead, 2006).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1384 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Det finns skäl att tro att en ökad jämställdhet inte enbart inne- bär en ökad möjlighet för kvinnor utan att detta också innebär fördelar för män, exempelvis går det att se hälsoeffekter av ökat uttag av antalet föräldradagar bland män (se t.ex. Månsdotter m.fl., 2006). För detta krävs tydliga lagar och regler, samt både före- byggande och strukturella insatser. En stark generell välfärd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft15"&gt;506&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_488"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1385 ft7"&gt;krävs dessutom för att motverka ojämlikheter och skapa möjlig- heter för personer oavsett kön och social position att ta sig ur social utsatthet (jmf. Statens folkhälsoinstitut, 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Ibland kan könsspecifika insatser krävas, exempelvis på grund av hot och våld, men dessa måste i så fall ha ett klart syfte, en specificerad tidsram samt inte naturaliseras och på så sätt bidra till en reproduktion av föreställda skillnader mellan män och kvinnor (jmf. Herz, 2012b).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Fokus måste skifta från att förutsätta att diskurser determinerar manlighet och kvinnlighet till att istället handla om hur män och kvinnor förhåller sig olika till olika diskurser, samt hur dessa förhållningssätt och diskurser bidrar till eventuell ojämlikhet (Herz, 2012b).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft8"&gt;Det finns anledning avslutningsvis att poängtera att detta inte innebär att kön inte spelar roll för uppkomsten av och reproduk- tionen av social utsatthet, tvärtom gör det definitivt det. Däremot är detta inte samma sak som att kön determinerar en viss utgång, manlighet kan inte &lt;SPAN class="ft85"&gt;vara &lt;/SPAN&gt;en risk, men det kan &lt;SPAN class="ft85"&gt;göras &lt;/SPAN&gt;till en risk. Därför behöver betydelsen av kön och hur kön i specifika kon- texter spelar in i produktionen av social utsatthet. Forskning om maskulinitet och dess betydelse för individer av, samt grupper av män inom ramen för deras specifika förutsättningar och hur detta relateras till företeelser som hemlöshet eller mäns våld mot kvinnor och andra män är klart underutvecklat. Det finns även anledning att forskning i högre utsträckning riktar fokus mot maskulinitets- diskurser som hjälper män (och kvinnor) och som bidrar till ett minskat socialt utanförskap, både jämställdhet och ett omsorgs- inriktat faderskap tycks bidra till detta. Slutligen krävs det insatser som bidrar till att män i ökad utsträckning söker hjälp av vård och sociala myndigheter och framförallt att de söker detta i tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft41"&gt;Jag inledde denna rapport med en mörk bild, där män är över- representerade som orsak till många av de ”sociala problem” samhället står inför eller där män till och med ses som en risk, men samtidigt finns det också hopp, omsorgsinriktat faderskap, jämställdhet och reflexiv homosocialitet är tecken på att det går att förändra struk- turella mönster om insatser görs och viljan finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1387 ft15"&gt;507&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_489"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1079 ft42"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1205 ft7"&gt;Ainscough, T.L. &amp; Motley, C.M. (2000). Will you help me please? The effects of Race, Gender and Manner of Dress on Retail Service. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Marketing Letters&lt;/SPAN&gt;, vol. &lt;NOBR&gt;11(2):129–130&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft44"&gt;Andershed, H. &amp; Andershed, &lt;NOBR&gt;A.-K.&lt;/NOBR&gt; (2005). &lt;SPAN class="ft108"&gt;Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen? &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Gothia Förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1207 ft7"&gt;Arendell, T. (1995). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Fathers and Divorce. &lt;/SPAN&gt;Newbury Park: Sage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Back, L. (1996). &lt;/SPAN&gt;New ethnicities and urban culture&lt;SPAN class="ft7"&gt;. London: Routledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Backman, S. (2005). &lt;/SPAN&gt;Den sjuke mannen. Populärkulturella gestaltningar av manlig ohälsa. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Carlssons.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Bates, J. &amp; Thompson, N. (2002). Men, Masculinities and Social Work. i Gruber, C. &amp; Stefanov, H. (red.). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Gender in Social Work: Promoting Equality&lt;/SPAN&gt;. Dorset: Russell House Publishing.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Beijer, U. &amp; Andréasson, S. (2009). Physical diseases among homeless people: Gender differences and comparisons with the general population. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Scandinavian Journal of Public Health&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft46"&gt;vol. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;37&lt;/SPAN&gt;(1):93–100.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Beijer, U. &amp; Andréasson, S. (2010). Gender, hospitalization and mental disorders among homeless people compared with the general population in Stockholm. &lt;SPAN class="ft46"&gt;European Journal of Public Health, vol. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;20&lt;/SPAN&gt;(5):511–516.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1302 ft7"&gt;Björngren Cuadra, C.; Lalander, P. &amp; Righard, E. (2013). Socialt arbete i Malmö. Perspektiv och Utmaningar. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Socialvetenskaplig tidskrift.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Blumer, H. (1971). Social problems as a collective behaviour. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Social problems, &lt;/SPAN&gt;vol. &lt;NOBR&gt;18:298–306.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft31"&gt;Braswell, H. &amp; Kushner, H. I. (2012). Suicide, social integration, and masculinity in the U.S. military. &lt;SPAN class="ft130"&gt;Social science &amp; medicine&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft130"&gt;vol. 74&lt;/SPAN&gt;, s. &lt;NOBR&gt;530–536.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft7"&gt;Brunnberg, E. (2002). Are boys and girls treated in the same way by the Social Services? i Gruber, C. &amp; Stefanov, H. (red.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1388 ft46"&gt;Gender in social work. Promoting equality&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Dorset: Russell House Publishing Ltd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1389 ft15"&gt;508&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_490"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1158 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;BRÅ (2009a). &lt;/SPAN&gt;Våld mot kvinnor och män i nära relationer. Våldets karaktär och offrens erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft7"&gt;Stockholm: Brottsförebyggande rådet, information och förlag. Rapport 2009:12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft7"&gt;BRÅ (2009b). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Kriminalstatistik 2008&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;BRÅ (2011). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Kriminalstatistik&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft7"&gt;BRÅ (2012). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Kriminalstatistik 2011&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;BRÅ (2013). NTU 2012, &lt;/SPAN&gt;Nationella Trygghetsundersökningen&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Burcar, V. (2005). &lt;/SPAN&gt;Gestaltningar av offererfarenheter: samtal med unga män som utsatts för brott. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Lund: Lunds Universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Bäckman, M. (2003). &lt;/SPAN&gt;Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Makadam.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Chesler, P. (1998 [1972]). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Women and madness&lt;/SPAN&gt;. New York : Four Walls Eight Windows.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Cides (2013). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Om Cides&lt;/SPAN&gt;. Hämtat &lt;NOBR&gt;2013-05-10&lt;/NOBR&gt; från &lt;NOBR&gt;http://cides.fryshuset.se/om-cides/&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft7"&gt;Connell, R. (1995). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Maskuliniteter&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: Daidalos.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft7"&gt;Courtenay, W.H. (2000). Constructions of masculinity and their influence on men's &lt;NOBR&gt;well-being:&lt;/NOBR&gt; a theory of gender and health.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft46"&gt;Social science &amp; medicine&lt;SPAN class="ft7"&gt;, &lt;/SPAN&gt;vol. 50&lt;SPAN class="ft7"&gt;(10): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1385–1401.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Craig, F. G., Isacco, A. &amp; Rogers, T. E. (2008). A review of men’s health and masculinity. &lt;SPAN class="ft46"&gt;American Journal of Lifestyle Medicine&lt;/SPAN&gt;, vol. 2 (1), s. &lt;NOBR&gt;474–487.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Dominelli, L. (2002). &lt;/SPAN&gt;Feminist social work theory and practice.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft7"&gt;Basingstoke: Palgrave.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Dorling, D. (2009). &lt;/SPAN&gt;Unemployment and health: Health benefits vary according to the method of reducing unemployment&lt;SPAN class="ft7"&gt;. BMJ, 338, b829. Hämtad 4 maj 2013 från http://www.sasi.group.shef.ac.uk/publications/2009/dorling_B MJ_2009_authors_version.pdf&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft7"&gt;Dowsett, G. W., Williams, H., Ventuneac, A. &amp; &lt;NOBR&gt;Carballo-Diéguez,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft7"&gt;A. (2008). ’Taking it like a man’: Masculinity and barebacking online. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Sexualities&lt;/SPAN&gt;, vol. 11 &lt;NOBR&gt;(1–2),&lt;/NOBR&gt; s. &lt;NOBR&gt;121–141.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1374 ft15"&gt;509&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_491"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1390 ft7"&gt;Eagly, A.H. &amp; Crowley, M. (1986). Gender and helping behavior : a &lt;NOBR&gt;meta-analytic&lt;/NOBR&gt; review of the social psychological literature.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1208 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Psychological bulletin&lt;/SPAN&gt;, vol. 100(3): &lt;NOBR&gt;283–308.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Ekstrand, P. (2005). &lt;/SPAN&gt;Tarzan och Jane. Hur män som sjuksköterskor formar sin identitet&lt;SPAN class="ft41"&gt;. Stockholm: Elander Gotab.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft41"&gt;Emslie, C., Ridge, D., Ziebland, S. &amp; Hunt, K. (2006). Men's accounts of depression: Reconstructing or resisting hegemonic masculinity? &lt;SPAN class="ft77"&gt;Social science &amp; medicine, vol. 62&lt;/SPAN&gt;, s. &lt;NOBR&gt;2246–2257.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Eriksson, Henrik (2002). &lt;/SPAN&gt;Den diplomatiska punkten – maskulinitet som kroppsligt identitetsskapande projekt i svensk sjuksköterske- utbildning&lt;SPAN class="ft41"&gt;. Göteborg: Göteborgs Universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft31"&gt;Fangen, K. (2010). Social exclusion and inclusion of young immigrants. Presentation of an analytical framework. &lt;SPAN class="ft130"&gt;Young&lt;/SPAN&gt;, 18(2), &lt;NOBR&gt;133–156.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Folkhälsoinstitutet (1999) &lt;/SPAN&gt;Sex i Sverige: om sexuallivet i Sverige 1996&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Folkhälsoinstitutet &amp; Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (1996). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Alkohol- och narkotikautvecklingen i Sverige&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Rapport 96.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft31"&gt;Framtidskommissionen (2013). Framtida utmaningar för samman- hållning och rättvisa. Delutredning från Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes. Ds 2013:3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft31"&gt;Fraser, N. &amp; Gordon, L. (1994). "Dependency" demystified : inscriptions of power in a keyword of the welfare state. &lt;SPAN class="ft130"&gt;Social politics, &lt;/SPAN&gt;vol. 1(1): &lt;NOBR&gt;4–31.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft7"&gt;George, M.J. (1994). Riding the donkey backwards: Men as the unacceptable victims of marital violence. &lt;SPAN class="ft46"&gt;The Journal of Men’s&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1208 ft46"&gt;Studies, vol.3&lt;SPAN class="ft7"&gt;(2): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;137–159.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft44"&gt;Gregory, M. (2012). Masculinity and &lt;NOBR&gt;homicide-suicide.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft108"&gt;International journal of law, crime and justice, vol. 40&lt;/SPAN&gt;, s. &lt;NOBR&gt;133–151.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1156 ft7"&gt;Hagen, J.I. (1987). Gender and Homelessness. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Social Work&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft46"&gt;vol. 32&lt;/SPAN&gt;(4): &lt;NOBR&gt;312–316.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Hammarén, N. (2008). &lt;/SPAN&gt;Förorten i huvudet - unga män om kön och sexualitet i det nya Sverige&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm: Bokförlaget Atlas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1391 ft15"&gt;510&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_492"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1010 ft41"&gt;Hammarström, A. (2008). Medellivslängd, dödlighet, sjuklighet och hälsovanor – ett maskulinitetsperspektiv. i Hammarström, A. &amp; Hensing, G. (red.). &lt;SPAN class="ft77"&gt;Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv. Arbetsmarknad, maskuliniteter, medikalisering och könsrelaterat våld&lt;/SPAN&gt;. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft31"&gt;Hammarström, A. &amp; Månsdotter, A. (2008). Varför behövs ett genusperspektiv inom folkhälsoområdet? &lt;SPAN class="ft130"&gt;Socialmedicinsk tidskrift, vol. 85&lt;/SPAN&gt;(3): &lt;NOBR&gt;196–203.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft31"&gt;Hearn, J. &amp; Whitehead, A. (2006). Collateral damage: Men’s ‘domestic’ violence to women seen through men’s relations with men. &lt;SPAN class="ft130"&gt;Probation journal&lt;/SPAN&gt;, vol. 53(1): &lt;NOBR&gt;165–188.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft31"&gt;Herlof Andersen, T. (2008). Speaking about the unspeakable: Sexually abused men striving toward language. &lt;SPAN class="ft130"&gt;American journal of men’s health&lt;/SPAN&gt;, vol. 2(1): &lt;NOBR&gt;25–36.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Herz, M. (2012a). &lt;/SPAN&gt;Från ideal till ideologi – Konstruktioner av kön och etnicitet inom socialtjänsten&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Örebro: Örebro Universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft7"&gt;Herz, M. (2012b) (red.). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Kritiskt socialt arbete&lt;/SPAN&gt;. Malmö: Liber.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft7"&gt;Herz, M. &amp; Johansson, T. (2011). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Maskuliniteter – Kritik, tendenser, trender. &lt;/SPAN&gt;Malmö: Liber.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Herz, M. &amp; Kullberg, C. (2012). Genusmedvetet socialt arbete. i Kullberg, C.; Herz, M.; Fäldt, J.; Wallroth, V. &amp; Skillmark, M. (red.). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Genus i socialt arbete&lt;/SPAN&gt;. Malmö: Liber.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Herz, M. &amp; Wallroth, V. (2012). Organisation och kön. i Kullberg, C.; Herz, M.; Fäldt, J.; Wallroth, V. &amp; Skillmark, M. (red.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft46"&gt;Genus i socialt arbete&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Malmö: Liber.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft7"&gt;Hollander, J. (2001). Vulnerability and dangerousness : the construction of gender through conversation about violence. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Gender &amp; society&lt;/SPAN&gt;, vol. 15(1): &lt;NOBR&gt;83–109.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft7"&gt;Holmberg, C. (2004). Aspekter av kvinnosynen i missbruks- behandling : empiriska exempel och teoretiska funderingar. Sköndal: Skändalsinstitutet. Sköndalsinstitutets arbetsrapportserie, &lt;NOBR&gt;1402-277X&lt;/NOBR&gt; ; 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft31"&gt;Howard, J.A. (1984). The "normal" victim: the effects of gender stereotypes on reactions to victims. &lt;SPAN class="ft130"&gt;Social psychology quarterly&lt;/SPAN&gt;, vol. 47(3): &lt;NOBR&gt;270–281.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Högskoleverket (2012). &lt;/SPAN&gt;Universitet och högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2012. &lt;SPAN class="ft31"&gt;Stockholm: Högskoleverket. Högskoleverkets rapportserie 2012:10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1228 ft15"&gt;511&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_493"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1148 ft7"&gt;Johansson, T. &amp; Lunneblad, J. (2012). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Män och maskulinitet I rörelse – Kris, utveckling och förändring&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Allmänna Arvsfonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Jordansson, B. (1998). &lt;/SPAN&gt;Den goda människan från Göteborg : genus och fattigvårdspolitik i det borgerliga samhällets framväxt. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Lund: Lunds Universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Juni, S. &amp; Roth, M.M. (1981). Sexism and Handicapism in interpersional helping. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Journal of Social Psychology, vol. 115&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;175–181.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Kalmuss, D. &amp; Austrian, K. (2009). Real men do...real men don't: Young Latino and African American men's discourses regarding sexual health care utilization. &lt;SPAN class="ft46"&gt;American Journal of Men’s Health, vol.4&lt;/SPAN&gt;(3): &lt;NOBR&gt;218–230.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1209 ft7"&gt;Knutagård, H. (2007). Sexuell normalitet. I Svensson, K. (red.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1208 ft46"&gt;Normer och normalitet i socialt arbete&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Lund: Studentlitteratur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Knutagård, H. (2009). &lt;/SPAN&gt;”men du har ju blivit våldtagen” – om våldtagna mäns &lt;NOBR&gt;ord-löshet&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; Malmö: SRHR:s rapport 2009:4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft41"&gt;Kullberg, C. (2002). Gender and social work: Research on gender differences in the treatment of clients in welfare institutions. i Gruber, C. &amp; Stefanov, H. (red.). &lt;SPAN class="ft77"&gt;Gender in social work. Promoting equality&lt;/SPAN&gt;. Dorset: Russel House &lt;NOBR&gt;Pub-lishing&lt;/NOBR&gt; Ltd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft7"&gt;Kullberg, C. (2004). Work and social support: Social Workers' assesments of male and female clients' problems and needs. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Affilia&lt;/SPAN&gt;, vol. 19: &lt;NOBR&gt;199–210.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Kullberg, C. (2005). Differences in the seriousness of problems and deservingness of help: Swedish social workers' assessments of single mothers and fathers. &lt;SPAN class="ft46"&gt;British Journal of Social Work, &lt;/SPAN&gt;vol. 35: &lt;NOBR&gt;373–386.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft41"&gt;Liu, W.M.; Stinson, R.; Hernandez, J.; Shepard, S. &amp; Haag, S. (2009). A qualitative examination of masculinity, homelessness and social class among men in a transitional shelter. &lt;SPAN class="ft77"&gt;Psychology of men and masculinity, vol. 10&lt;/SPAN&gt;(3): &lt;NOBR&gt;131–148.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1187 ft7"&gt;Lundberg, 2012 artikel om pappaledighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Lundgren, E., Heimer, G., Westerstrand, J. &amp; Kalliokoski, &lt;NOBR&gt;A-M.&lt;/NOBR&gt; (2001). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige – en omfångsundersökning&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Fritzes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1392 ft15"&gt;512&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_494"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p999 ft7"&gt;Mac an Ghaill, M. &amp; Haywood, C. (2012). Understanding boys': Thinking through boys, masculinity and suicide. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Social science &amp; medicine&lt;/SPAN&gt;, vol. 74, s. &lt;NOBR&gt;482–489.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Mattsson, T. (2005). &lt;/SPAN&gt;I viljan att göra det normal. En kritisk studie av genusperspektivet i missbruksvården&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Malmö: Égalité.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft31"&gt;McGovern, I.P.; Ditzian, J.L. &amp; Taylor, S.P. (1975). Sex and Perception of Dependence in Helping Situation. &lt;SPAN class="ft130"&gt;Bulletin of Psychonomic Society, vol. 5&lt;/SPAN&gt;(4): &lt;NOBR&gt;336–338.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Messerschmidt, J.W. (1993). &lt;/SPAN&gt;Masculinities and crime. Critique and reconceptualization of theory. &lt;SPAN class="ft31"&gt;Lanham: Rowman &amp; Littlefield Publishers, inc.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft7"&gt;Messerschmidt, J.W. (2000). Nine lives : adolescent masculinities, the body, and violence.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Messerschmidt, J.W. (2004). &lt;/SPAN&gt;Flesh &amp; blood. Adolescent gender diversity and violence. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Lanham: Rowman &amp; Littlefield Publishers Inc.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Midré, G. (1990). &lt;/SPAN&gt;Bot, Bedring eller Bröd. Om bedömning och behandling a social nöd fra reformasjonen til folketrygde&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Oslo: Universitetsforlaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Myndigheten för skolutveckling (2005). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Hela livet – 50 år med sex- och samlevnadsundervisning. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Myndigheten för skol- utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft7"&gt;Månsdotter A, Lindholm L, Lundberg M, Winkvist A, Ohman A. (2006). Parental share in public and domestic spheres: a population study on gender equality, death, and sickness. Journal of Epidemiology Community Health. Vol. &lt;NOBR&gt;60(7):616-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft44"&gt;&lt;NOBR&gt;Möller-Leimkühler,&lt;/NOBR&gt; A. M. (2002). Barriers to &lt;NOBR&gt;help-seeking&lt;/NOBR&gt; by men: a review of sociocutural and clinical literature with particular reference to depression. &lt;SPAN class="ft108"&gt;Journal of Affective Disorder, vol. 71&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;1–9.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;NCK (2009). &lt;/SPAN&gt;Våld i Samkönade Relationer – en kunskaps- och forskningsöversikt. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Newburn, T. &amp; Stanko, E.A. (1994). When Men are Victims: the Failure of Victimology. I Newburn, T. &amp; Stanko, E.A. (red.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft46"&gt;Just Boys Doing Business? Men, Masculinities and Crime.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft7"&gt;London: Routledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;NIKK (2008). &lt;/SPAN&gt;Prostitution i Norden. Tema Nord 2008:604.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Köpenhamn: Nordiska Ministerrådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft15"&gt;513&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_495"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1148 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Nilsson, G. (2009). &lt;/SPAN&gt;Könsmakt eller häxjakt? Antagonistiska före- ställningar om mäns våld mot kvinnor&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Lund: Lunds Universitet: Institutionen för kulturvetenskaper.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Nordberg, M. (2005). &lt;/SPAN&gt;Jämställdhetens spjutspets: Manliga arbets- tagare i kvinnoyrken, jämställdhet, maskulinitet, femininitet och heteronormativitet. &lt;SPAN class="ft41"&gt;Göteborg: Bokförlaget Arkipelag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft7"&gt;Nordfeldt, M. &amp; Olsson, &lt;NOBR&gt;L-E.&lt;/NOBR&gt; (2006). Trösklar och gränshinder på bostadsmarknaden. I de los Reyes, P. (red.). Om välfärens gränser och det villkorade medborgarskapet. Stockholm: Statens offentliga utredningar. SOU 2006:37.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Nylander, P. Å. (2011). &lt;/SPAN&gt;Managing the dilemma: occupational culture and identity among prison officers&lt;SPAN class="ft44"&gt;. Örebro: Örebro Universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1156 ft7"&gt;Oliffe, J. (2009). Health behaviors, prostate cancer, and masculinities. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Men and Masculinities&lt;/SPAN&gt;, vol. 11 (3), s. &lt;NOBR&gt;346–366.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft31"&gt;Orme, J. (2003). “It's feminist because I say so!” Feminism, social work and critical practice. &lt;SPAN class="ft130"&gt;Qualitative Social Work&lt;/SPAN&gt;, vol. 2(2): &lt;NOBR&gt;131–153.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Pettersson, T. (2009). &lt;/SPAN&gt;Återfall i brott bland ungdomar dömda till fängelse respektive sluten ungdomsvård. &lt;SPAN class="ft31"&gt;Stockholm: Statens institutionsstyrelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Reine, I. (2009). &lt;/SPAN&gt;From young to adult: Public health consequences of unemployment from a gender perspective&lt;SPAN class="ft31"&gt;. Umeå: Umeå Universitet. Centrum för Genusstudier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft33"&gt;de los Reyes, P.; Molina, I. &amp; Mulinari, D. (2005). &lt;SPAN class="ft52"&gt;Maktens (o)lika förklädnader. Kön, klass och etnicitet i det postkoloniala Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1208 ft7"&gt;Stockholm: Bokförlaget Atlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1209 ft7"&gt;Rosengren, A. (2005). Plats för hemlösa. I Friberg, T. (red.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1388 ft46"&gt;Speglingar av rum. Om könskodade platser och sammanhang&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm: Östlings Bokförlag Symposium.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft31"&gt;Roxell, L. (2007). Fångar i ett nätverk? Fängelser, interaktioner och medbrottlingsskap. Stockholm: Stockholms Universitet. Kriminologiska institutionens avhandlingsserie nr. 24.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft44"&gt;Rying, M. (1998). Dödligt våld och försök till mord eller dråp. I Ahlberg, J. (red.). &lt;SPAN class="ft108"&gt;Brottsutvecklingen i Sverige &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;1995–1997.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt; &lt;/SPAN&gt;BRÅ- rapport 1998:2. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Fritzes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft44"&gt;Salminen, S. &amp; Glad, T. (2001). The role of gender in helping behaviour. &lt;SPAN class="ft108"&gt;The Journal of Social Psychology, vol. 132&lt;/SPAN&gt;(1): &lt;NOBR&gt;131–133.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1269 ft15"&gt;514&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_496"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1036 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Salomonsson, K. (1998). &lt;/SPAN&gt;Fattigdomens besvärjelser: Visionära ideal och vardagliga realiteter i socialt arbete&lt;SPAN class="ft44"&gt;. Lund: Historiska Media.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Sarnecki, J. (2008). Våldet mot kvinnor är en del av ett större våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1393 ft46"&gt;Läkartidningen&lt;SPAN class="ft7"&gt;, hämtad från http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/8/8795/LKT080 7s457_461.pdf.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB (1990). &lt;/SPAN&gt;Familjebildning och familjeupplösning under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; Stockholm: Statistiska Centralbyrån.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB (1997). &lt;/SPAN&gt;Välfärd och ojämlikhet i &lt;NOBR&gt;20-årsperspektiv&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;1975–1995.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Stockholm: Statistiska Centralbyrån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB (2011). &lt;/SPAN&gt;Livslängden i Sverige &lt;NOBR&gt;2001-2010.&lt;/NOBR&gt; Livslängdstabeller för riket och länen. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Statistiska centralbyrån. Demografiska rapporter 2011:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB (2012a). &lt;/SPAN&gt;På tal om kvinnor och män - Lathund om jämställdhet 2012. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Statistiska Centralbyrån.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;SCB (2012). &lt;/SPAN&gt;Sveriges framtida befolkning &lt;NOBR&gt;2012–2060&lt;SPAN class="ft41"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt; Stockholm: Statistiska centralbyrån. Demografiska rapporter 2012:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB (2013). &lt;/SPAN&gt;Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft7"&gt;Stockholm: Statistiska centralbyrån. Sveriges officiella statistik. Statistiska meddelanden AM 12 SM 1301.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Seidler, V.J. (1992). &lt;/SPAN&gt;Man Enoug. Embodying Masculinity&lt;SPAN class="ft7"&gt;. London: Sage.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Seidler, V.J. (2006). &lt;/SPAN&gt;Transforming Masculinities. Men, culture, bodies, power, sex and love. &lt;SPAN class="ft7"&gt;London: Routledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Socialdepartementet (1996). &lt;/SPAN&gt;Jämställd vård. Olika vård på lika villkor. Huvudbetänkande. Utredande om bemötande av kvinnor och män inom hälso- och sjukvård. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Statens Offentliga Utredningar. SOU 1996:133.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Socialdepartementet (2000). &lt;/SPAN&gt;Välfärd, ofärd och ojämlikhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Stockholm: Statens Offentliga Utredningar. SOU 2000:41.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft7"&gt;Socialstyrelsen (1997). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Social Rapport 1997. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Socialstyrelsen. Fritzes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft7"&gt;Socialstyrelsen (2006). Missbruk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Socialstyrelsen. (2006b). &lt;/SPAN&gt;Barn och unga i socialtjänsten. Utreda, planera och följa upp beslutade insatser. &lt;SPAN class="ft44"&gt;Stockholm: Socialstyrelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Socialstyrelsen (2007). &lt;/SPAN&gt;Kännedom om prostitution 2007. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Socialstyrelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft15"&gt;515&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_497"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Bilaga 7 SOU 2014:6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft7"&gt;Socialstyrelsen (2009). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Folkhälsorapport 2009&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Socialstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Socialstyrelsen (2010). &lt;/SPAN&gt;Hemlöshet – många ansikten, mångas ansvar. Genomförande av regeringens strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden &lt;NOBR&gt;2007–2009.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft41"&gt;Slutrapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Socialstyrelsen (2012). &lt;/SPAN&gt;Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd 2011&lt;SPAN class="ft44"&gt;. Stockholm: Socialstyrelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Socialstyrelsen (2012b). &lt;/SPAN&gt;Hemlöshet och utestängning från bostads- marknaden 2011 – omfattning och karaktär. &lt;SPAN class="ft31"&gt;Stockholm: Socialstyrelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1394 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Socialstyrelsen (2013a). &lt;/SPAN&gt;Brottsofferstatistik – förslag till statistik- utveckling inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. &lt;SPAN class="ft31"&gt;Stockholm: Socialstyrelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Socialstyrelsen (2013b). &lt;/SPAN&gt;Läkemedel – Statistik för år 2012&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm: Socialstyrelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft7"&gt;SOU (1995:15). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Könshandel&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Fritzes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOU (2004:71). &lt;/SPAN&gt;Sexuell exploatering av barn i Sverige&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm: Fritzes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOU (2010: 15). &lt;/SPAN&gt;Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm: Fritzes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOU (2011:35). &lt;/SPAN&gt;Bättre insatser vid missbruk och beroende&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm: Fritzes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1209 ft7"&gt;SOU (2013:19). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Mera glädje för pengarna&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Fritzes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft7"&gt;Statens folkhälsoinstitut (2011). Ekonomiska och sociala förutsätt- ningar. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Stoppe, G.; Sandholzer, H.; Huppertz, C.; Duwe, H. &amp; Staedt, J. (1999). Gender differences in the recognition of depression in old age. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Maturitas&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft46"&gt;vol. 32&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;205–212.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Sundaram, V.; &lt;NOBR&gt;Helweg-Larsen,&lt;/NOBR&gt; K.; Laursen, B. &amp; Bjerregaard, P. (2004). Physical violence, &lt;NOBR&gt;self-rated&lt;/NOBR&gt; health and morbidity: is gender significant for victimization? &lt;SPAN class="ft46"&gt;Journal of epidemiology and community health, vol. 58&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;65–70.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1209 ft7"&gt;Sundström, G. &amp; Johansson, L. (2004). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Framtidens anhörigomsorg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1388 ft46"&gt;– kommer de anhöriga vilja, kunna, orka ställa upp för de äldre I framtiden? &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Socialstyrelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1188 ft15"&gt;516&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_498"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p999 ft7"&gt;Sutton, R.M. &amp; Farrall, S. (2005). Gender, Socially desirable responding and the fear of crime. &lt;SPAN class="ft46"&gt;British Journal of Criminology, vol. 45&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;212–224.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft7"&gt;Svedberg, L.; von Essen, J. &amp; Jegermalm, M. (2010). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Svenskarnas engagemang är större än någonsin. Insatser i och utanför förenings- livet. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Ersta Sköndal Högskola. Rapport till Regeringskansliet 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Svensson, K. (2006). &lt;/SPAN&gt;Socialt arbete med brottsoffer. Sympati, empati och organisering&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm: Carlssons.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft41"&gt;Tricker, R.; Casaburi, R.; Storer, T. W.; Clevenger, B.; Berman, N.; Shirazi, A. &amp; Bhasin, S. (1996). The effect of supraphysiological doses of testosterone on angry behaviour in healthy eugonadal men. A clinical research center study. &lt;SPAN class="ft77"&gt;Journal of clinical endocrinology &amp; metabolism, vol. 81&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;3754–3758.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Ungdomsstyrelsen (2009). &lt;/SPAN&gt;Se mig. Unga om sex och internet. Stockholm: Ungdomsstyrelsens skrifter &lt;SPAN class="ft7"&gt;2009:9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Waitzkin, H. (1991). &lt;/SPAN&gt;The politics of medical encounter. How patients and doctors deal with social problems&lt;SPAN class="ft7"&gt;. New Haven: Yale University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Weiss, K. G. (2010). Male sexual victimization: Examining men’s experiences of rape and sexual assault. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Men and Masculinities&lt;/SPAN&gt;, vol. 12 (3), s. &lt;NOBR&gt;275–298.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft7"&gt;White, R. (2002). Social and political aspects of men’s health.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft46"&gt;Health: An interdisciplinary Journal for the Social Study of Health, Illness and Medicine&lt;SPAN class="ft7"&gt;, vol. 6 (3), s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;267–285.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Whitley, E. M. m.fl. (2007). Building effective programs to improve men’s health. &lt;SPAN class="ft46"&gt;American Journal of men’s Health&lt;/SPAN&gt;, vol. 1 (4), s. &lt;NOBR&gt;294–306.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Willis, P. (1993). &lt;/SPAN&gt;Learning to labour: How working class kids get working class jobs. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Hampshire: Ashgate.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft7"&gt;Zufferey, C. (2009). Making Gender Visible: Social Work Responses to Homelessness. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Affilia, vol. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;24&lt;/SPAN&gt;(4):382–393.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1395 ft15"&gt;517&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_499"&gt;


&lt;P class="p1070 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft6"&gt;Män, våld och jämställdhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft42"&gt;Lucas Gottzén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1396 ft215"&gt;Lucas Gottzén är docent i socialt arbete och verksam vid Linköpings universitet och Uppsala universitet. Hans forskningsintressen rör främst maskulinitet, mäns våld mot kvinnor och föräldraskap. Han är redaktör för &lt;SPAN class="ft236"&gt;NORMA: International Journal for Masculinity Studies &lt;/SPAN&gt;och för antologin &lt;SPAN class="ft236"&gt;Andra män. Maskulinitet, norm- skapande och jämställdhet &lt;/SPAN&gt;(2012, med Rickard Jonsson).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1397 ft15"&gt;519&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_500"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Bilaga 8 SOU 2014:6&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p300 ft11"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td152"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td277"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_501"&gt;Sammanfattning ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_501"&gt;521&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;A href="#page_504"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td278"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_504"&gt;Inledning .................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_504"&gt;524&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;A href="#page_505"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td278"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_505"&gt;Våldsdefinitioner ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_505"&gt;525&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;A href="#page_507"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td278"&gt;&lt;P class="p19 ft9"&gt;&lt;A href="#page_507"&gt;Perspektiv på män, maskulinitet och våld.............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_507"&gt;527&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p479 ft7"&gt;&lt;A href="#page_508"&gt;3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_508"&gt;Könsrollsteori..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_508"&gt;528&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p479 ft7"&gt;&lt;A href="#page_508"&gt;3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_508"&gt;Könsmaktsperspektiv .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_508"&gt;528&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p479 ft7"&gt;&lt;A href="#page_509"&gt;3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_509"&gt;Maskulinitetsteori .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_509"&gt;529&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p479 ft7"&gt;&lt;A href="#page_510"&gt;3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_510"&gt;Intersektionella perspektiv .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_510"&gt;530&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;A href="#page_511"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td278"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_511"&gt;Våldets utveckling och omfång .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_511"&gt;531&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p479 ft7"&gt;&lt;A href="#page_512"&gt;4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_512"&gt;Våldsutveckling under senare år.................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_512"&gt;532&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p479 ft7"&gt;&lt;A href="#page_513"&gt;4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_513"&gt;Våldets könade karaktär .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_513"&gt;533&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p479 ft7"&gt;&lt;A href="#page_516"&gt;4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_516"&gt;Ungdomar och våld.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_516"&gt;536&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td278"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;Våld mot andra män ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;539&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p479 ft7"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;Våldsnormer ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;539&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p479 ft7"&gt;&lt;A href="#page_520"&gt;5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_520"&gt;Hederskodex ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_520"&gt;540&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p479 ft7"&gt;&lt;A href="#page_521"&gt;5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_521"&gt;Våld och homosocialitet .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_521"&gt;541&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p479 ft7"&gt;&lt;A href="#page_522"&gt;5.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_522"&gt;Mobbning och trakasserier .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_522"&gt;542&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p479 ft7"&gt;&lt;A href="#page_523"&gt;5.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_523"&gt;Män som våldsoffer – att hantera offerstatus............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_523"&gt;543&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p479 ft7"&gt;&lt;A href="#page_524"&gt;5.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_524"&gt;Våldets rasifiering........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_524"&gt;544&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p479 ft7"&gt;&lt;A href="#page_525"&gt;5.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_525"&gt;Hatbrott.......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_525"&gt;545&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;A href="#page_526"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td278"&gt;&lt;P class="p19 ft9"&gt;&lt;A href="#page_526"&gt;Våld mot kvinnor och barn....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_526"&gt;546&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p479 ft7"&gt;&lt;A href="#page_527"&gt;6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_527"&gt;Kvinnomisshandlare och våldtäktsmän .....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_527"&gt;547&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p479 ft7"&gt;&lt;A href="#page_529"&gt;6.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_529"&gt;Förmodad och reell respons .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_529"&gt;549&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;A href="#page_531"&gt;7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td278"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_531"&gt;Jämställdhet och våld .............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_531"&gt;551&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p479 ft7"&gt;&lt;A href="#page_531"&gt;7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_531"&gt;Jämställdhet minskar våld...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_531"&gt;551&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p479 ft7"&gt;&lt;A href="#page_534"&gt;7.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_534"&gt;Jämställt våld?..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_534"&gt;554&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p479 ft7"&gt;&lt;A href="#page_536"&gt;7.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_536"&gt;Jämställdhet och strukturellt våld ..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_536"&gt;556&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;A href="#page_537"&gt;8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td278"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_537"&gt;Preventiva insatser..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_537"&gt;557&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p479 ft7"&gt;&lt;A href="#page_538"&gt;8.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_538"&gt;Universella insatser .....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_538"&gt;558&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p479 ft7"&gt;&lt;A href="#page_539"&gt;8.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_539"&gt;Selektiva insatser .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_539"&gt;559&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p479 ft7"&gt;&lt;A href="#page_540"&gt;8.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_540"&gt;Indikativa insatser .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_540"&gt;560&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;A href="#page_541"&gt;9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td278"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_541"&gt;Rekommendationer................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_541"&gt;561&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft13"&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;Referenser&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;........................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;564&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td161"&gt;&lt;P class="p16 ft15"&gt;520&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td47"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td152"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td24"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_501"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft42"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Rapporten diskuterar relationen mellan män och våld utifrån tillgänglig – primärt svensk – forskning. Syftet är att undersöka hur olika former av våld påverkar män som offer och förövare, samt genusnormers betydelse för mäns våldsutövande. Fokus ligger på män och maskulinitet i relation till olika former av våld. Vidare är syftet att undersöka relationen mellan våld och jämställdhet, att beskriva i vilken utsträckning män är förövare och offer för våld samt vilka möjliga insatser som finns för att bekämpa våld. Rapporten redovisar förklaringsmodeller som grundar sig i individens socialisation och lärande samt övergripande sociala och kulturella maktrelationer, särskilt ur ett maskulinitetsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;En genomgång av tillgänglig kriminalstatistik och brottsoffer- undersökningar visar på att män är i en överväldigande majoritet vad gäller personer misstänkta för olika former av våldsbrott. Män är också ofta offer för våldsbrott, framför allt våld utövat av en okänd person på allmän plats. Kvinnor utsätts för våld i bostaden och i skolan eller på arbetsplatsen i högre utsträckning än män. Våld i bostaden utgörs framför allt av våld i nära relationer, men också våld mot barn. Det finns också skillnader mellan män. Det är framför allt &lt;SPAN class="ft85"&gt;unga &lt;/SPAN&gt;män som är överrepresenterade som förövare och offer. Denna andel minskar sedan med ålder. Män med utländsk bakgrund är också överrepresenterade som offer och förövare av våldsbrott, även om ”helsvenska” män står för de allra flesta vålds- brott. Överrepresentationen är främst kopplad till socioeko- nomiska faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft33"&gt;Utifrån svensk kvalitativ forskning om män och våld ges en för- djupad förståelse kring genusnormers betydelse för män som utövare och offer för våld i en rad olika områden. Tillgänglig forsk- ning visar på att mäns våld på ett generellt plan ses som moraliskt problematiskt, men också som något relativt accepterat. I attityd- studier med unga beskrivs killars våld som normalt och våld kopplas primärt ihop med män och manlighet. Ungdomsbråk ses som syno- nymt med killars våld. Detta våld utförs inför tjejer där killar för- söker framstå som stora, starka och oövervinnerliga ”riktiga” män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft7"&gt;Våld antas vara något som ger killar hög status och något de gärna framhäver och skryter om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft44"&gt;Mäns våldsanvändande omgärdas av en rad uttalade och outtalade kulturella regler. Medan det oftast är accepterat att slå andra män fördöms oftast våld mot kvinnor och barn. Detta förhållningssätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft15"&gt;521&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_502"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1079 ft7"&gt;synliggörs bland annat i kriminellas ”hederskodex” där personer med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft7"&gt;överordnade maktpositioner (dvs. män) inte anses få utöva våld mot dem med lägre positioner (t.ex. kvinnor och barn), men där det är legitimt att utöva våld mot personer i samma maktposition (t.ex. män). Våld mot kvinnor blir utifrån detta ett illegitimt inslag i maskulinitetsgörandet, medan män som slår andra, ”onda” män snarare står på det godas sida i sitt försvarande av kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1184 ft33"&gt;Trots ett allmänt fördömande finns det ett visst förhandlings- utrymme om när våld mot kvinnor anses godtagbart och inte. Om relationen förstås som symmetrisk eller kvinnan är ”hysterisk” blir våld i viss mån godtagbart. Ett annat sätt att förklara varför män kan fortgå med sitt våld är att de inte uppfattar sina handlingar som våld. Endast om mannen använt sig av grovt våld och skadat kvinnan svårt ses det hela som misshandel. Det är först när händelserna sätts i sitt sammanhang, som våldsutövande män börjar se sina handlingar som våld eller misshandel. Det faktum att misshandel ses som moraliskt förkastligt påverkar våldsutövande mäns relation till sitt våld. De skäms över vad de gjort och de är därför försiktiga med att berätta om sina handlingar för andra eftersom de förväntar sig att människor runt omkring dem kommer att kritisera dem och ta avstånd från dem som personer. Våldsutövande män bemöts dock inte av den negativa respons de förväntat sig, utan snarare av viss förståelse för sina handlingar. Detta hör nära samman med de sätt männen presenterar sitt våld. Genom att omdefiniera och kontext- ualisera våldet tonas allvaret och omfattningen på våldet ned och nätverkets uppmärksamhet riktas mot annat, som exempelvis separa- tionen, mannens depression eller kvinnas ”problematiska” karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1398 ft33"&gt;Våld används ofta för att hantera relationer mellan män, det har en homosocial funktion. Våld och tal om våld mot andra män är något män samsas kring och som kan utgöra en resurs för att såväl få högre status som att skapa sociala band till andra män. Inom exempelvis huligankulturen ser firmamedlemmar sig själva som försvarare av en traditionell maskulinitet och värdesätter tuffhet, hårdhet och fysisk styrka. Huligankulturen handlar till stor del om grupp- lojalitet, brödraskap, statushierarkier och att offra sig själv för ett högre mål – ofta genom att utöva våld mot andra firmor. Våld kan också vara ett sätt att skapa samhörighet bland killar i skolan. Detta görs inte sällan i form av hårdhänta klappar, lättare knytnävsslag, knuffar och hot som ofta är framförda ironiskt eller skämtsamt. Denna typ av våld bekräftar vänskapsband mellan pojkar i hög- statusgrupper. Men våld och aggressioner kan också användas i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1368 ft15"&gt;522&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_503"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;mobbningssyfte, mot killar och tjejer med låg status. Våld och aggressioner i skolan hjälper killar att skapa sig själva som ”tuffa”, vilket ses som en central komponent i maskulinitetsnormer bland elever, medan att vara ”trevlig” ses som en feminin egenskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft33"&gt;Medan utövandet av våld ofta kan ge högre maskulin status riskerar våldsofferskap att underminera maskulin identitet. Detta eftersom ”ideala” offer ses som passiva, maktlösa och svaga. Män som utsatts för överfallsvåld hanterar detta dilemma genom att framställa sig själva som offervärda. De beskriver våldet de utsatts för som annorlunda än&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;”normalt” våld genom att nedtona sina skador samtidigt som de motstår andras uttryck för sympati.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;Rapporten diskuterar även hatbrott, vilka till störst del utförs av unga män. Unga upp till 30 år är i större utsträckning utsatta för hatbrott än äldre åldersgrupper. Merparten av hatbrott har rasistiska eller främlingsfientliga företecken. Rasistiska trakasserier har ett samband med föreställningar kring maskulinitet. Exempelvis uppger unga, svarta män att de ofta misstänkliggörs för brottsligt, farligt eller våldsamt beteende. På liknande sätt beskrivs invandrarkillar återkommande som mer våldsamma än svenskar. Deras våld och brottslighet anses grövre, de ses som stökiga, oförmögna att följa regler och i behov av att lära sig hur det är att leva i ett demokratiskt land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft44"&gt;Våld och jämställdhet har under senaste decennierna främst diskuterats i relation till tre områden. För det första pekar forskning på att ojämställdhet ökar mäns våld mot kvinnor. Faktorer som ökar risken för våldsanvändning är bland annat strukturella orättvisor mellan kvinnor och män, rigida könsroller och nedvärdering av kvinnor. För det andra har jämställdhet och våld diskuterats i termer av könssymmetri vad gäller våld i nära relationer. Detta är ett omdebatterat område, men såväl förespråkare för att kvinnor är lika våldsamma som män i nära relationer som deras kritiker är eniga om att kvinnors våld är lindrigare och att de får långt mer och grövre skador från våld än män i nära relationer. Slutligen har jämställdhet och våld diskuterats i relation till hedersvåld. Forskare pekar på att sista årens fokusering på hedersvåld tenderar att reproducera rasism och strukturellt våld genom att hedersvåld framställs som resultatet av traditionella och patriarkala värderingar, medan ”vanliga” svenska män ses som jämställda och därmed ickevåldsamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1099 ft44"&gt;Rapporten presenterar avslutningsvis preventiva våldsförebyggande insatser i Sverige som arbetar utifrån genusperspektiv. De vanligaste insatserna är universella och består av allt ifrån enstaka föreläsningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft15"&gt;523&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_504"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1399 ft7"&gt;till manualbaserade program. Många av dessa syftar till genus- förändring. Selektiva, genussensitiva insatser är relativt ovanliga, medan många indikativa insatser har en tydlig genusansats. Avslut- ningsvis ges förslag på vidare forskning och ett antal områden pekas ut där preventiva insatser bör prioriteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft42"&gt;1 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1400 ft7"&gt;Denna rapport diskuterar relationen mellan män och våld utifrån tillgänglig – primärt svensk – forskning. Det främsta syftet är att undersöka hur olika former av våld påverkar män som offer och förövare, samt könsnormers betydelse för mäns våldsutövande. Fokus ligger alltså på män och maskulinitet i relation till olika former av våld. När exempelvis våld i nära relationer diskuteras görs detta primärt i relation till vilken betydelse detta har för män (som offer och förövare) och hur detta relaterar till föreställningar om vad en man är eller bör vara. Det övergripande syftet kan delas upp i tre underordnade syften: att undersöka relationen mellan våld och jämställdhet, att beskriva i vilken utsträckning män är förövare och offer för våld samt vilka insatser som finns för att bekämpa våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1186 ft33"&gt;Inledningsvis presenteras definitioner och perspektiv på män och våld. Därefter presenteras våldets omfattning, främst utifrån tillgänglig kriminalstatistik och brottsofferundersökningar. Efter detta diskuteras svensk kvalitativ forskning för att ge en fördjupad förståelse kring maskulinitetsnormers betydelse för män som utövare och offer för våld i en rad olika områden. Vidare diskuteras våld och jämställdhet med fokus på jämställdhetens betydelse för reducering av våld, men också utifrån diskussioner som förts om kvinnors våld mot män i nära relation och hur en jämställdhetsorienterad kritik av våld kan få oavsedda konsekvenser. Avslutningsvis presenteras och diskuteras preventiva insatser för att motverka män och våld, samt rekommendationer för fortsatt forskning och preventiva insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft15"&gt;524&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_505"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft42"&gt;2 Våldsdefinitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;Innan jag går vidare är det nödvändigt att tydliggöra vad jag menar med våld. Det har presenterats en rad olika definitioner av våld och olika våldstypologier (t.ex. Galtung 1969, Isdal 2001, Lundgren 2004, &lt;SPAN class="ft237"&gt;Ž&lt;/SPAN&gt;i&lt;SPAN class="ft237"&gt;ž&lt;/SPAN&gt;ek 2008). Dessa ser något olika ut beroende på vilka former av våld som står i fokus. I ordboksdefinitioner tenderar våld ofta att likställas med utövandet av fysisk kraft, ofta med avsikt att orsaka skada. Våldsforskare påpekar dock att våld inte enbart tar sig fysiska uttryck, utan också kan handla om exempelvis hot om våld (Isdal 2001, Lundgren 2004). Andra påpekar att våld kan ta sig indirekta och strukturella uttryck, genom exempelvis diskrimi- nering (Bourdieu 1989). En av de mest erkända definitionerna har utformats av Världshälsoorganisationen, WHO, vilket kan tjäna som ett inledande ramverk för att närma oss en förståelse av våld. Våld definieras som:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1401 ft216"&gt;Att uppsåtligt bruka eller hota att bruka makt eller fysisk styrka mot sin egen person, mot en annan människa, en grupp människor, en gemenskap eller ett samhälle, med följd eller tämligen sannolik följd att någon dör eller att det uppstår kroppsskada, psykisk skada, skador i den känslomässiga utvecklingen eller funktionshinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1402 ft13"&gt;(WHO 2002; sv. övers. i Löfvenberg &amp; Rahm 2007, s. 14)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft7"&gt;Som synes är denna definition bredare än den relativt snäva ord- boksdefinitionen. Särskilt värt att notera är maktbegreppet, vilket inkluderar vad vi kan kalla för &lt;NOBR&gt;icke-fysiskt&lt;/NOBR&gt; våld, det vill säga hot och andra former av maktmedel. Det kan också handla om avsiktligt berövande, försummelse eller misskötsel. Vidare synliggör denna definition att våld inte enbart utövas mot enskilda personer, utan också mot grupper och hela samhällen. Slutligen poängteras både våldets kortsiktiga och långsiktiga effekter – såväl fysiska och psykiska. För att definieras som våld behöver inte handlingarna orsaka skada, enligt WHO (2002), förövare behöver inte heller haft intentionen att skada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft7"&gt;WHO (2002) skiljer mellan olika former av våld, mellan vad vi på svenska kan kalla för intrapersonellt &lt;NOBR&gt;(”self-directed”),&lt;/NOBR&gt; interpersonellt och kollektivt våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1403 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Intrapersonellt våld &lt;/SPAN&gt;är former av våld som individen riktar mot sig själv. Här kan vi göra skillnad på våld som syftar till självmord och självskada, som inte nödvändigtvis är suicidalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1138 ft15"&gt;525&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_506"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1404 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft238"&gt;Interpersonellt våld &lt;/SPAN&gt;är former av våld som riktas mot enskilda individer. Det rör sig om våld i familjen och våld i nära relationer, det vill säga våld som familjemedlemmar utövar mot varandra och som ofta (men inte alltid) sker i hemmet. Det rörs sig också om vålds- handlingar mellan personer som inte är släkt och som oftast sker på offentlig plats eller på olika institutioner och arbetsplatser. Förövare och offer kan känna varandra eller vara främlingar, som vid exempelvis överfallsvåld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1405 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft238"&gt;Kollektivt våld &lt;/SPAN&gt;är former av våld som utövas av större grupper och stater. En distinktion kan göras mellan olika former av kollektivt våld utifrån dess olika motiv. Det kan röra sig om politiskt motiverade våldshandlingar, våld som syftar till ekonomisk vinning och våld som syftar till sociala effekter, som exempelvis rasistiskt motiverade lynch- ningar. Kollektivt våld kan vara mer eller mindre koordinerat (jfr Tilly 2003).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1406 ft8"&gt;WHOs (2002) typologi inkluderar olika former av direkt våld, men det är också viktigt att beröra det vi kan kalla för indirekt eller &lt;SPAN class="ft85"&gt;strukturellt &lt;/SPAN&gt;våld, vilket inte har en tydlig aktör. Johan Galtung (1969) menar att begreppet synliggör hur sociala strukturer eller institutioner kan skada individer genom att inte ge dem deras basala behov. Exempel på denna form av våld är elitism, etnocentrism, rasism, sexism, ålderism, nationalism och heterosexism. Strukturellt våld tar sig ofta uttryck i olika former av diskriminering och misserkännande, och legitimeras genom att de som blir utsatta för det accepterar den position de ges i systemet (Bourdieu 1989). Strukturellt våld och direkt våld samspelar ofta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1407 ft7"&gt;Om vi stannar till vid de direkta formerna av våld kan vi också skilja mellan de våldsamma handlingarnas natur. Enligt WHO (2002) kan direkt våld vara fysiskt, sexuellt och psykiskt, samt utgöras av försummelse. Till dessa olika former av våld kan man, särskilt i samband med interpersonellt våld, addera materiellt och latent våld (Isdal 2001). Vi får då följande typologisering av olika direkta våldsformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1408 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Fysiskt våld: &lt;/SPAN&gt;Innefattar all typ av fysisk kontakt som förövare använder för att uppnå kontroll. Det kan handla om allt från knuffar och örfilar till våld med tillhyggen och vapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1409 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Psykiskt våld: &lt;/SPAN&gt;Handlar om att förövare, direkt eller indirekt, hotar eller skrämmer offer, kränker verbalt, försöker isolera, utövar emotionell utpressning, skämmer ut offer inför andra. Det kan också röra sig om att förövare håller offer vaken om nätterna, att förövare försätter offer i ekonomiskt beroende och hindrar tillgången till hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1410 ft15"&gt;526&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_507"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p183 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Sexuellt våld: &lt;/SPAN&gt;Kan utgöras av att förövare utsätter offer för våldtäkt (i lagens mening), men också att tvinga offer att titta på porr, eller att förövare kräver samlag efter misshandel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Materiellt våld: &lt;/SPAN&gt;Handlar om att förövare slår i dörrar eller väggar, eller slår sönder materiella ting, på ett sätt som är skrämmande och/eller kränkande. Kan också handla om att förövare förstör, eller tvingar offer att förstöra ägodelar som är personligt viktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1411 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft238"&gt;Latent våld: &lt;/SPAN&gt;Detta kan utvecklas till den dominerande våldsformen i relationer och sammanhang där våld förekommit. Även när fysiska, psykiska, sexuella eller materiella våldshandlingar sällan inträffar kan våldet vara ständigt närvarande i kraft av sin möjlighet. Även kollektivt våld kan vara latent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1340 ft8"&gt;Den definition av våld jag presenterat här är relativt bred och inkluderande, vilket har både för- och nackdelar. Nackdelen med en alltför bred förståelse av våld är att begreppet blir så vitt att det riskerar bli urvattnat. Även om strukturella och direkta former av våld är relaterade så är det inte självklart tydliggörande att definiera olika former av diskriminering som våld. Fördelen med en vid definition är dock att den synliggör våldets komplexa karaktär och att våld innebär långt mer än att enbart fysiskt skada en annan individ. Framför allt är det viktigt att se relationen mellan de olika formerna av våld. Liz Kelly (1988) har exempelvis påpekat att våld behöver ses i ett kontinuum, det vill säga att det inte finns stora skillnader och abrupta övergångar mellan våldsamma och fredliga relationer. Lindrigare former av våld, som exempelvis sexistiska trakasserier och mobbning, möjliggör användandet av grövre former av våld genom att det höjer toleransnivån. Grovt och lindrigt våld har samma grundläggande funktion – det skadar och förnedrar och gör att offret förlorar kontroll över sig själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft42"&gt;3 Perspektiv på män, maskulinitet och våld&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft44"&gt;Det finns många olika förklaringsmodeller till mäns våld. Förenklat kan man gruppera förklaringsmodellerna kring de som grundar sig i 1) &lt;SPAN class="ft108"&gt;individens biologi och psykologi&lt;/SPAN&gt;, 2) &lt;SPAN class="ft108"&gt;individens socialisation och lärande &lt;/SPAN&gt;samt 3&lt;SPAN class="ft108"&gt;) övergripande sociala och kulturella maktrelationer&lt;/SPAN&gt;. I denna rapport diskuterar jag män i egenskap av en könsbaserad social kategori. Samtidigt belyser jag i viss mån hur mäns våld kan förstås i relation till andra sociala kategorier som etnicitet, klass och ålder. Detta innebär att jag främst redogör för forskning som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft15"&gt;527&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_508"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1090 ft44"&gt;utförts av samhällsvetare – vilka fokuserar på sociala och kulturella maktrelationer, samt i viss mån på individens socialisation. Andra förklaringsmodeller avfärdas inte och det är betydelsefullt att söka förstå mäns våld utifrån många olika perspektiv (jfr WHO 2002). Det finns dock inte utrymme att här diskutera och problematisera biologisk och individualpsykologisk forskning på mäns våld i någon större utsträckning (se dock t.ex. Hedlund &amp; Lundmark 1983, Thornhill &amp; Palmer 2000, Tidefors 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1412 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Könsrollsteori&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1413 ft8"&gt;Samhällsvetenskapliga forskare har bland annat diskuterat om mäns våld främst kan förklaras utifrån kulturella föreställningar om vad det innebär att vara en man (till exempel i termer av mansroll eller maskulinitet) eller om andra aspekter, som exempelvis mäns etnicitet eller klasstillhörighet är viktigare (Gottzén 2013a). Under förra århundradet, särskilt efter andra världskriget, var köns- rollsteorier tongivande för att förklara individers könsmässiga beteende generellt, men också mäns kriminalitet och aggressivitet. Bland annat förklarades unga mäns våld och brottslighet utifrån teorin om &lt;SPAN class="ft85"&gt;kompulsiv manlighet &lt;/SPAN&gt;som menade att frånvaron av faders- gestalt och manliga förebilder skapar ett tvångsmässigt behov hos killar att uppvisa manlighet. Detta kan bland annat göras genom destruktivt beteende, aggressivitet och våld (Gottzén 2013a). I Skandinavien utvecklades relativt tidigt vad som kallats för kritisk könsrollsteori. Denna var inspirerad av amerikanska könsrolls- teoretiker, men lyfte särskilt fram könsrollernas destruktiva sidor. Våld och andra sociala problem sågs som konsekvensen av en förtryckande mansroll, vilket inte minst synliggjordes i den statliga idégruppen Arbetsgruppen om mansrollens program (Arbets- marknadsdepartementet 1985).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1414 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Könsmaktsperspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1413 ft41"&gt;I viss kritik mot könsrollsteorin, men särskilt i polemik mot biolo- giska och individualpsykologiska perspektiv, utvecklades radikal- feministisk forskning under 1970- och &lt;NOBR&gt;80-talen.&lt;/NOBR&gt; Denna forsknings- tradition har framför allt betonat betydelsen av patriarkat och könsmakt för att förstå och förklara mäns våld. Radikalfeministisk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1415 ft15"&gt;528&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_509"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft33"&gt;teori – i Sverige ofta benämnd som könsmaktsteori – har varit, och är fortfarande central för att förstå mäns våld och har delvis legat till grund för i kvinnofridslagstiftningen (SOU 1995:60). Detta perspektiv utgår från en strukturell obalans mellan könen där mäns våld och hot om våld används för att upprätthålla kvinnors generella underordning. Våld används av män för att behålla kontroll över kvinnor när de upplever sin position hotad (på grund av upplevelse av äganderätt, svartsjuka, etc.) och när andra former av kontroll inte hjälper (Ptacek 1988). Den i Sverige tongivande könsmakts- teoretikern Eva Lundgren (1992, 2004) menar att våld är en form av könskonstituering, det vill säga att mannen genom våldet skapar maskulinitet och att han konstituerar sig själv som norm i relationen genom att kontrollera kvinnan och hennes beteende. I vardagen använder vi oss ofta av föreställningar om kön för att förstå mäns våld, till exempel idéer kring mäns inneboende aggressivitet. Detta gör att våld måste förstås som ”könat”, att det är intimt samman- knippat med föreställningar om manlighet, menar Lundgren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Maskulinitetsteori&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft33"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; utvecklades och etablerades vad som först kallades för mansforskning och som i dag oftast benämns som (kritisk) maskulinitetsforskning (Kimmel, Hearn &amp; Connell 2005, Whitehead 2002, Nordberg 2000). Denna forskningstradition kan ses som en del av genusforskningen, men fokuserar på mäns livsvillkor och mäns relationer till såväl kvinnor som män. Inte minst synliggör den skill- nader mellan män (jfr Gottzén 2013a). Med tanke på att maskulini- tetsforskning i en internationell jämförelse är relativt väletablerad i Sverige finns det förvånansvärt lite forskning om män och våld (Hearn &amp; Pringle 2006). Teorin kring begreppet &lt;SPAN class="ft52"&gt;hegemonisk maskulinitet &lt;/SPAN&gt;som introducerades av australiensiska sociologen Raewyn Connell (Carrigan, Connell &amp; Lee 1985) har varit – och är fortfarande relativt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1416 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft239"&gt;central inom fältet, även i Sverige (Hearn et al 2012). Förenklat menar Connell (1996) att genusordningen upprätthålls genom att vissa manliga kvaliteter och praktiker – en viss form av maskulinitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft240"&gt;görs till norm. Denna maskulinitet, som legitimerar män överord- ning, kallar hon för hegemonisk maskulinitet. Teorin synliggör också hierarkier mellan män, det vill säga att alla män inte har samma tillgång till makt, utan vissa former av maskulinitet är underordnade. Det synliggör också den maktkamp som förs mellan olika maskuliniteter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft15"&gt;529&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_510"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1103 ft33"&gt;Begreppet kan användas för att förstå relationen mellan män och våld. Enligt Connell (1987) uppnås inte hegemoni främst genom våld eller hot om våld, utan genom kulturella och materiella praktiker så som religion, media, arbetsmarknad och välfärdspolitik. Våld kan dock vara central i hegemoniska maskuliniteter på såväl regional som lokal nivå. Exempelvis kan normativa föreställningar om kön legitimera mäns våld – särskilt i grupper och kulturer där fysisk aggressivitet för- väntas och hyllas (Connell 2002). Kriminalitet och olika former av våld kan då utgöra resurser för att åstadkomma maskulinitet och få&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1359 ft41"&gt;ökad status. I sammanhang och situationer där andra ”maskulina” resurser inte är tillgängliga kan vissa typer av brott utgöra ett alternativt sätt att göra maskulinitet (Messerschmidt 1993).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1417 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Intersektionella perspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1200 ft33"&gt;På senare år har maskulinitetsforskare allt mer distanserat sig från Connells teorier och utifrån bland annat poststrukturalistiska perspektiv fokuserat hur maskulinitet skapas i relation till en mångfald av diskurser om exempelvis kön, sexualitet, klass och etnicitet (Hearn et al 2012). Visserligen har exempelvis Connell (1996) och Messerschmidt (1993) länge lyft fram behovet av att förstå mäns maktrelationer och statushierarkier. Men intersektionalitetsforskare poängterar att dessa maktordningar samverkar och är beroende av varandra. Dessutom ses dessa positioner som föränderliga och tvetydiga vilket gör att män kan inneha både överordnade och underordnade positioner samtidigt (Hearn et al 2012). Detta får konsekvenser för studiet av mäns våld. Även om våld är centralt i maskulinitetsgörande är våld inte alltid en självklar del i kulturellt normativa föreställningar om maskulinitet. Det är inte heller nödvändigtvis de män som använder våld som innehar en hegemonisk eller dominant position (Hall 2002, Jefferson 2002). Och fördömandet av exempelvis mäns våld mot kvinnor kan vara ett sätt att reproducera såväl makt över andra män som olika former av kvinnoförtryck (Hearn 2012). Utifrån ett sådant perspektiv kan våld mot kvinnor och andra män användas för att upprätthålla dominans, men det kan samtidigt skapa en underordnad position gentemot inte minst andra män i det att de som utövar detta våld görs obegripliga, marginaliseras och ses som de Andra. Ett av målet för en intersektionella studier av maskuliniteter är att undvika att placera mäns våld hos den Andre mannen (Gottzén &amp; Jonsson 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1418 ft15"&gt;530&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_511"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;4 Våldets utveckling och omfång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft33"&gt;När människor tillfrågas om våld påpekar de ofta att våldet både ökat och blivit grövre (Uhnoo 2011). Forskning tyder dock på att våldet i samhället snarare minskat – särskilt i ett längre, historiskt perspektiv. Våldets reducering har ofta förklarats utifrån vad Norbert Elias (1989, 1991) beskrivit som en &lt;SPAN class="ft52"&gt;civiliseringsprocess&lt;/SPAN&gt;. Det privata våldet i samhället minskade efter medeltiden enligt Elias i och med att staten fick våldsmonopol, vilket var avgörande för framväxten av kapitalistiska ekonomier och för att upprätthålla medelklassmännens institutionella dominans (jfr Hall 2002). Driv- kraften bakom denna process har varit behovet av en fungerande kapitalism. Fysiskt våld har blivit allt mer problematiskt eftersom det stör produktions- och marknadsrelationer. Samhällelig domi- nans upprätthålls i dag snarare genom vad Bourdieu (1989) har kallat för symboliskt våld, vilket syftar på ett indirekt kulturellt förtryck som sker genom vardagliga och legitima handlingar. I detta kan vi skönja en förändrad manskultur som gått från snarstuckenhet och spontan aggressivitet till ett mer disciplinerat beteende i det privata, särskilt i de styrande klasserna (Elias 1989, 1991, Österberg 1998).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1250 ft33"&gt;Elias har till viss del blivit kritiserad och hans beskrivning av ett ständigt sjunkande privat våld har nyanserats (Lindström 2004, Österberg 1996). Svensk historisk forskning visar på stora variationer i frekvensen av våldsbrott mellan medeltid och nutid (Österberg 1998, 2008). Från relativt höga våldstal under medeltiden minskade våldet kraftigt under senare delen av &lt;NOBR&gt;1600-talet&lt;/NOBR&gt; och mitten av &lt;NOBR&gt;1700-talet&lt;/NOBR&gt; i Sverige, och har aldrig kommit upp på liknande nivå sedan dess. Under mitten av &lt;NOBR&gt;1900-talen&lt;/NOBR&gt; var våldsnivån rekordlåg (von Hofer 2011). Från denna nivå har våldet ökat sedan efterkrigstiden, men det har aldrig nått upp till de nivåer som tycks ha rått under medel- tiden (Österberg 1996).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft33"&gt;Man ska dock vara försiktig med att ge entydiga svar på för- ändrade våldsnivåer, särskilt i längre historisk belysning. Den faktiska omfattningen av våldsbrott är svår att avgöra eftersom den är beroende av att vad som uppfattas som (kriminellt) våld för- ändras över tid. Exempelvis hade mannen rätt till att aga sin hustru fram till 1864, våldtäkt inom äktenskapet blev kriminellt 1965 och barnaga först 1979. Vidare så anmäls många brott och vålds- händelser inte alls, inte minst händelser där offret känner förövaren och som sker i det privata (Brå 2013a). Slutligen skiljer sig det mellan olika situationer och grupper om en viss händelse i ett visst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft15"&gt;531&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_512"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1085 ft7"&gt;läge ska uppfattas som våld eller inte (Estrada 2008). Den informa- tion vi har att tillgå till för att göra historiska jämförelser är främst från kriminalstatistik (t.ex. domar). Dessa ger en fingervisning om våldsnivåerna och framför allt vad som ansetts som våldsbrott och inte. Men med tanke på att många våldsamma handlingar, då som nu, inte tolkas som våldsbrott kan vi förmoda att mörkertalet är stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1419 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Våldsutveckling under senare år&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1284 ft7"&gt;Även om det fortfarande är svårt att entydigt klarlägga våldets omfattning finns det i dag fler typer av data vi kan vända oss till. Jag kommer i det följande framför allt referera till tre olika typer av statistik: officiell kriminalstatistik, brottsofferundersökningar samt det svenska patientregistret. Officiell kriminalstatistik synliggör de våldsbrott som på olika sätt lagförs, medan brottsofferundersök- ningar genomförs med ett representativt urval av befolkningen. Patientregistret utgörs av de inskrivningar som görs till följd av våldsskador på landets sjukhus, men också öppenvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Officiell kriminalstatistik &lt;/SPAN&gt;visar på ett konstant ökat antal anmälda våldsbrott. Andelen utsatta för våld är totalt sett lägre under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; än efter år 1990 (von Hofer 2011). Att antalet misshandelsanmälningar ökat betyder dock inte nödvändigtvis att fler har blivit utsatta, utan är också ett resultat av ökad anmälnings- benägenhet och lägre toleransnivå (Estrada 2010, von Hofer 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1321 ft7"&gt;Den ständiga och kraftiga ökningen av våldsbrott som syns i kriminalstatistik bekräftas inte av de &lt;SPAN class="ft46"&gt;brottsofferundersökningar &lt;/SPAN&gt;som genomförts i Sverige sedan &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; I stället kan man tala om två perioder där utsatthet för våldsbrott ligger på olika nivåer. Från sent &lt;NOBR&gt;1970-tal&lt;/NOBR&gt; till sent &lt;NOBR&gt;1980-tal&lt;/NOBR&gt; är det sammanlagda utsattheten för våld mellan &lt;NOBR&gt;5–6&lt;/NOBR&gt; procent. Från och med 1990 har det legat relativt stabilt på mellan &lt;NOBR&gt;7–8&lt;/NOBR&gt; procent (Estrada 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft44"&gt;Data från svenska &lt;SPAN class="ft108"&gt;patientregistret &lt;/SPAN&gt;stödjer de generella tenden- serna i brottsofferundersökningarna. I en genomgång av inskriv- ningar på sjukhus till följd av våldsskador i Sverige mellan 1974 och 2002 visar Estrada (2006) på att antalet inskrivningar var högre under 1970 och &lt;NOBR&gt;1990-talen&lt;/NOBR&gt; men färre under &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Inget i patientregistret visar på att antalet sjukhusinskrivningar på grund av allvarligt våld över huvud taget har ökat under perioden. Inga ökningar återfinns vad gäller frakturer eller skador av kniv eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft15"&gt;532&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_513"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;eldvapen. Den fortgående ökningen av våld som syns i kriminal- statistik syns inte här, utan stöder snarare de mer stabila trenderna som synliggörs i offerundersökningar och statistik kring dödligt våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft44"&gt;Om det är något våld som tycks ha ökat så är det arbetsplats- relaterat våld, framför allt mot kvinnor, vilket synliggörs i brotts- offerundersökningar. Ökningen påbörjades i mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; och stannade upp i början av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; för att därefter öka igen. Ökningen anses bero på vidgade definitioner av våld och ökad anmälningsbenägenhet. Men förändringen förklaras inte endast med ökad anmälningsbenägenhet, utan anses ha samband med förändringar i arbetsmiljön (Wikman 2012). I dag uppger 18 procent av kvinnorna och 10 procent av männen att de varit utsatta för våld eller hot om våld på sin arbetsplats (Arbetsmiljöverket 2010). Mest utsatta är anställda inom vård och omsorg. Av alla inom vården uppger var tredje att de varit utsatta för våld eller hot om våld; två tredjedelar av de utsatta är kvinnor. Män är mest utsatta när de arbetar inom service, omsorg och säkerhetsarbete. I brottsofferundersökningar är andelen våldsutsatta i arbetslivet mycket lägre &lt;NOBR&gt;(1–4&lt;/NOBR&gt; %), vilket är en följd av undersökningarnas skilda metoder och fokus. Våldshändelser mot anställda inom vård, skola och omsorg utgör i dag en stor del av yrkesrelaterat våld som anmäls till myndigheter och som uppges i offerundersökningar (Wikman 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1366 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Våldets könade karaktär&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft7"&gt;Hittills har jag främst beskrivit våldets omfattning generellt. Låt oss nu gå vidare och se på män som kategori vad gäller våldsbrott. Om vi börjar med kriminalstatistik är män som grupp helt domi- nerande vad gäller misstänkta för våldsbrott. Exempelvis är 98 procent av alla misstänkta för våldtäkt män, 84 procent av alla misstänkta för misshandel är män, 83 procent av alla misstänkta för mord och dråp män och 88 procent av alla som anmälts misstänkta för olaga hot män (Tabell 1) (Brå 2012). Männens andel ligger relativt stabilt från år till år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1420 ft15"&gt;533&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_514"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36514x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft241"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td280"&gt;&lt;P class="p1245 ft242"&gt;120%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td281"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td282"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td283"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td282"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td284"&gt;&lt;P class="p16 ft241"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td285"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td51"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td51"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td285"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p1245 ft243"&gt;100%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td288"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td289"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td290"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td289"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td287"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td285"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td286"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td51"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td51"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td287"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td285"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td19"&gt;&lt;P class="p1245 ft244"&gt;80%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td288"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td289"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td290"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td289"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td287"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td285"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td51"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td51"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td285"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p1245 ft243"&gt;60%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td288"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td289"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td290"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td289"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td287"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td285"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td286"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td51"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td51"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td287"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td285"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td19"&gt;&lt;P class="p1245 ft244"&gt;40%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td288"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td289"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td290"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td289"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td287"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td285"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td51"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td51"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td285"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p1245 ft243"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td288"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td289"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td290"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td289"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td287"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td285"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td286"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td51"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td93"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td51"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td287"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td285"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td19"&gt;&lt;P class="p1245 ft244"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td288"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td289"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td290"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td289"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td287"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td285"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td291"&gt;&lt;P class="p500 ft242"&gt;Mord &amp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr53 td292"&gt;&lt;P class="p18 ft242"&gt;Misshandel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr53 td293"&gt;&lt;P class="p1421 ft242"&gt;Olaga hot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr53 td292"&gt;&lt;P class="p1422 ft242"&gt;Våldtäkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td285"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td287"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td285"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td291"&gt;&lt;P class="p568 ft245"&gt;dråp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td287"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td285"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td292"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td293"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td292"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td287"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td285"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td294"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td295"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td296"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td297"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td296"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td287"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td298"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;P class="p1423 ft242"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td291"&gt;&lt;P class="p568 ft242"&gt;82%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td292"&gt;&lt;P class="p499 ft242"&gt;84%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td293"&gt;&lt;P class="p1424 ft242"&gt;88%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td292"&gt;&lt;P class="p499 ft242"&gt;98%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td287"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td298"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td294"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td295"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td296"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td297"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td296"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td287"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td298"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;P class="p1423 ft242"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td291"&gt;&lt;P class="p568 ft242"&gt;17%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td292"&gt;&lt;P class="p499 ft242"&gt;16%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td293"&gt;&lt;P class="p1424 ft242"&gt;12%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td292"&gt;&lt;P class="p1424 ft242"&gt;1%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td287"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td298"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td294"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td295"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td296"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td297"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td296"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td287"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td298"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;P class="p1423 ft242"&gt;Okänt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td291"&gt;&lt;P class="p568 ft242"&gt;1%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td292"&gt;&lt;P class="p1424 ft242"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td293"&gt;&lt;P class="p499 ft242"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td292"&gt;&lt;P class="p1424 ft242"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td287"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td298"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td294"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td295"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td296"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td297"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td296"&gt;&lt;P class="p16 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td287"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td299"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td294"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td300"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td289"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td290"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td289"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td301"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1425 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Brå 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1426 ft33"&gt;Om vi i stället ser på vilka som faller offer för våldsbrott är bilden något annorlunda. I omkring 60 procent av anmälda misshandelsbrott är offret en man och i 40 procent av fallen en kvinna (Brå 2013b). I det svenska patientregistret uppges att 75 procent av de som behandlats av våldsskador är män (Estrada 2006). Dessa siffror, som visar på att män är mer utsatta för våldsbrott än kvinnor, stämmer relativt väl med det som kommer fram i brottsofferundersökningar, som exempelvis Nationella trygghetsundersökningen, NTU (Brå 2013a). I den uppger män oftare än kvinnor att de utsatts för misshandelsbrott, 3 procent jämfört med 2 procent. Även när det gäller allvarlig misshandel är män något mer utsatta än kvinnor (0,8 % jämfört med 0,5 %). Kvinnor är mer utsatta för hot och sexualbrott (Tabell 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1427 ft15"&gt;534&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_515"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36515x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td61"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;5,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td302"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td303"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td303"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td307"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td308"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td148"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td148"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td307"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr53 td61"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td303"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td303"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td307"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td308"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td148"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td148"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td307"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr53 td61"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td303"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td303"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr34 td307"&gt;&lt;P class="p1332 ft242"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td308"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td148"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td148"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td61"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td303"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td303"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td308"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td148"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td148"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr53 td307"&gt;&lt;P class="p1332 ft245"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr53 td61"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td303"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td303"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td308"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td148"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td148"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td82"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td307"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td61"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td303"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td303"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td306"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td307"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p597 ft242"&gt;Utsatta för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p1424 ft245"&gt;därav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p499 ft245"&gt;Utsatta för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td140"&gt;&lt;P class="p597 ft242"&gt;Utsatta för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td148"&gt;&lt;P class="p29 ft242"&gt;misshandel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td148"&gt;&lt;P class="p1424 ft246"&gt;allvarlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td82"&gt;&lt;P class="p499 ft242"&gt;hot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p29 ft242"&gt;sexualbrott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1429 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: NTU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1430 ft7"&gt;De flesta kvinnor och män som faller offer för våldsbrott känner inte förövaren. I lite mer än hälften (57 %) av misshandelsbrotten som rapporteras i NTU (Brå 2013a) uppger informanterna att förövaren var helt okänd, i en knappt tredjedel av fallen var förövaren bekant och i 15 procent av fallen var det en närstående person. Relationen till förövaren skiljer sig dock åt vad gäller kön. För våldsutsatta kvinnor är det vanligast att gärningspersonen är en bekant (39 %), medan männen i en majoritet av fallen uppger att gärningspersonen var helt okänd (72 %).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1431 ft33"&gt;Våldets könade karaktär är också synligt vad gäller de &lt;SPAN class="ft52"&gt;platser &lt;/SPAN&gt;män och kvinnor utsätts för våld. I brottsofferundersökningar, som exempelvis NTU, presenteras grovt sett tre olika typer av vålds- platser eller arenor: bostaden, arbetet/skolan och allmän plats. Den vanligaste brottsplatsen vid misshandel är allmän plats, därefter följer arbetet/skolan. Misshandelsbrott som ägt rum i hemmet anges i minst utsträckning (Brå 2013a). Platsen för våldet skiljer sig mellan könen. De flesta män (68 %) utsätts för våld på allmän plats av obekant person, medan kvinnor främst utsätts för misshandel på arbetsplatsen (37 %) eller i hemmet (29 %) där gärningsmannen är bekant med kvinnan (Brå 2013a, jfr Estrada 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1432 ft33"&gt;Kriminalstatistik och brottsofferundersökningar visar samman- taget på våldsbrott som ett i hög grad könat fenomen. Män är i klar majoritet vad gäller personer misstänkta för olika former av vålds- brott. Män är också vanliga offer för olika former våldsbrott, framför allt våldsbrott utövade av en okänd person på allmän plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1433 ft15"&gt;535&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_516"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1085 ft7"&gt;Kvinnor utsätts för våld i bostaden och i skolan eller på arbets- platsen i högre utsträckning än män. Våld i bostaden utgörs framför allt av våld i nära relationer, men också direkt våld mot barn. Våld i arbetslivet drabbar framför allt yrkesgrupper som arbetar med övervakning, handel samt vård och omsorg. Våld på allmän plats sker i samband med nöjeslivet och utövas framför allt mellan obekanta eller ytligt bekanta (Brå 2013a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft8"&gt;Att skilja på våldet som sker på gatan, arbetsplatsen/skolan och hemmet är dock inte helt enkelt och våld som oftast relateras till en arena kan också ske på annan plats. Exempelvis ses våld i nära relationer som prototypen för det våld som sker i hemmet, men det kan också ske när paret befinner i det offentliga, som i samband med nöjesliv eller i skolan (Gottzén &amp; Korkmaz 2013). Våld som hänförs till ”gatan” är framför allt våld som sker i offentliga miljöer, ofta i relation till nöjesliv men också i andra sammanhang. Det kan röra sig om interpersonellt våld, som exempelvis rån och överfall mot individ, men också om kollektivt våld i samband med idrottsevenemang och demonstrationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1434 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Ungdomar och våld&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1413 ft8"&gt;Att män är överrepresenterade när det handlar om våld och vålds- brott är dock inte hela bilden. Det finns också skillnader mellan män. Det är framför allt &lt;SPAN class="ft85"&gt;unga &lt;/SPAN&gt;män som är överrepresenterade. Tillgänglig information från kriminalstatistik och brottsoffer- undersökningar visar på att unga män är överrepresenterade både som förövare och offer. Denna andel minskar sedan med ålder (Brå 2012b). Med andra ord är risken högre att en ung man utför ett våldsbrott än att en vuxen man gör det, och ju äldre mannen blir desto mindre risk är det att han använder (kriminellt) våld. Tabell 3 visar på att män i åldrarna &lt;NOBR&gt;16–24&lt;/NOBR&gt; år är mer utsatta för såväl miss- handel, allvarlig misshandel, hot och sexualbrott än någon annan åldersgrupp. 8,9 procent av männen i åldern &lt;NOBR&gt;16–24&lt;/NOBR&gt; år uppger att de varit utsatta för misshandel. I åldersgruppen &lt;NOBR&gt;25–44&lt;/NOBR&gt; år är det 3,5 procent, i åldersgruppen &lt;NOBR&gt;45–64&lt;/NOBR&gt; år är det 1 procent, och bland de som är 65 år och äldre är det 0,3 procent uppger att de varit utsatta för misshandel. Sammantaget var ungas utsatthet för våld 2011 två till tre gånger så hög jämfört med i gruppen &lt;NOBR&gt;35–44&lt;/NOBR&gt; år och tre till fyra gånger så hög jämfört med i gruppen &lt;NOBR&gt;45–64&lt;/NOBR&gt; år (Ungdoms- styrelsen 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1435 ft15"&gt;536&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_517"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36517x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p1428 ft245"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td312"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td314"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td314"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td314"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td314"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td314"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td314"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr17 td314"&gt;&lt;P class="p528 ft245"&gt;&lt;NOBR&gt;16–24&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr21 td314"&gt;&lt;P class="p528 ft245"&gt;&lt;NOBR&gt;25–44&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft161"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr21 td314"&gt;&lt;P class="p528 ft245"&gt;&lt;NOBR&gt;45–64&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td314"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td314"&gt;&lt;P class="p528 ft245"&gt;&lt;NOBR&gt;65–79&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td44"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td314"&gt;&lt;P class="p16 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td142"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td314"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td44"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td316"&gt;&lt;P class="p16 ft241"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft241"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft241"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft241"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft241"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft241"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft241"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td313"&gt;&lt;P class="p16 ft241"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td304"&gt;&lt;P class="p16 ft241"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft241"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td314"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td317"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td142"&gt;&lt;P class="p29 ft242"&gt;Utsatta för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td142"&gt;&lt;P class="p499 ft245"&gt;därav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td142"&gt;&lt;P class="p499 ft242"&gt;Utsatta för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td318"&gt;&lt;P class="p29 ft242"&gt;Utsatta för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td317"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p58 ft242"&gt;misshandel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p1436 ft246"&gt;allvarlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td309"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p1424 ft242"&gt;hot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr9 td318"&gt;&lt;P class="p1437 ft242"&gt;sexualbrott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1438 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: NTU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1439 ft8"&gt;En annan dimension som är viktig att diskutera i relation till vålds- brott är betydelsen av ursprung. Den Nationella folkhälsoenkäten, NFH, som genomförts årligen sedan 2004 redovisar utsatthet för fysiskt våld det senaste året i relation till en rad variabler (Folkhälsoinstitutet 2013). NFH visar på att en stor andel av män och kvinnor med &lt;NOBR&gt;icke-nordisk&lt;/NOBR&gt; bakgrund uppger att de varit utsatta för fysiskt våld. Stickley och Carlson (2010), som beräknat faktorer kopplade till våldsofferskap i enkäten visar på att ungefär dubbelt så många män med &lt;NOBR&gt;icke-nordisk&lt;/NOBR&gt; härkomst som med svenskt ursprung var offer för våld åren &lt;NOBR&gt;2004–2007.&lt;/NOBR&gt; Denna över- representation stöds av enkätstudien Skolundersökning om brott, som genomförs med elever i årskurs 9 vart annat år. Där fram- kommer att killar med invandrarbakgrund är mer utsatta än killar utan invandrarbakgrund (Brå 2013c). 2011 uppgav 6 procent av killarna med invandrarbakgrund och 4 procent av de utan invandrarbakgrund att de varit utsatta för grovt våld (tabell 4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1440 ft15"&gt;537&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_518"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36518x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td302"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td319"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td322"&gt;&lt;P class="p16 ft164"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td308"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td319"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td322"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft241"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft241"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td308"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td319"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td322"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft241"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft241"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td308"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td319"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td322"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft241"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft241"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td308"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td319"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td322"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft241"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr17 td323"&gt;&lt;P class="p1332 ft242"&gt;Invandrarbakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td308"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td319"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td322"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft241"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td308"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr4 td323"&gt;&lt;P class="p1332 ft245"&gt;Ej invandrarbakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td319"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td322"&gt;&lt;P class="p16 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td308"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td319"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td322"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft241"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft241"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td308"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td319"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td322"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft241"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft241"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td308"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td319"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td322"&gt;&lt;P class="p16 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft241"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft241"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td308"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p1428 ft242"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td311"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td319"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td320"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td321"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td322"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td305"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td65"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td79"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td10"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td324"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td84"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr35 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft246"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft246"&gt;1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td324"&gt;&lt;P class="p19 ft246"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft246"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td324"&gt;&lt;P class="p19 ft246"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft246"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td324"&gt;&lt;P class="p19 ft246"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td84"&gt;&lt;P class="p574 ft246"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td310"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td323"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1441 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Brå 2013c.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1442 ft7"&gt;Män med utländsk bakgrund är alltså överrepresenterade som offer för våldsbrott. De är också överrepresenterade vad gäller utövande av våld (Hällsten, Szulkin &amp; Sarnecki 2013, Estrada 2007, Sarnecki 2006). Personer födda i ett annat land är 2,5 gånger överrepresenterade bland misstänkta för brott jämfört med personer födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar. Överrepresentationen är större för grova vålds- brott som mord och våldtäkt. Överrepresentationen för personer födda i Sverige med två utlandsfödda föräldrar är omkring 2 gånger (Brå 2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1184 ft33"&gt;Överrepresentationen innebär dock &lt;SPAN class="ft52"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;att det finns ”tydliga kulturella mönster i brottstyper med avseende på etnicitet” (Estrada&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1282 ft33"&gt;2007, s. 37) eftersom de allra flesta våldsbrott trots allt begås av ung- domar med ”helsvensk” bakgrund. Forskare påpekar snarare att över- representationen främst är kopplad till att barn och unga med utländsk bakgrund växer upp under relativt sett mer ogynnsamma ekonomiska och sociala förhållanden. När statistiken kontrolleras gentemot socioekonomiska faktorer sjunker överrepresentationen vad gäller våldsbrott avsevärt och en stor del av återstående överrepresen- tationen kan förklaras utifrån individuella orsaker samt i viss mån av diskriminering (Hällsten, Szulkin &amp; Sarnecki 2013, Sarnecki 2006). Det är således främst socioekonomiska faktorer snarare än etnicitet eller utländska bakgrund i sig som förklarar överrepresentationen (Hällsten, Szulkin &amp; Sarnecki 2013, Estrada 2007, 2010, Sarnecki 2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft15"&gt;538&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_519"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;5 Våld mot andra män&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft7"&gt;Svensk forskning om mäns våld mot andra män utifrån ett genus- perspektiv är inte särskilt omfattande. Den forskning som finns är främst kriminologisk och fokuserar på överfallsvåld och rån (t.ex. Pettersson 2003, Burcar 2005) men också mäns väg bort från kriminalitet (t.ex. Bäcklin, Carlsson &amp; Pettersson 2013). Flera studier har fokuserat på hur ungdomar talar om våld (t.ex. Andersson 2008, 2009, 2012, Karlsson &amp; Pettersson 2003, Uhnoo 2011). Det finns förhållandevis lite forskning om mäns kollektiva våld (se dock Radman 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Våldsnormer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft33"&gt;Svenska studier som undersöker attityder – framför allt ungas attityder – till våld är relativt samstämmiga (t.ex. Karlsson &amp; Pettersson 2003, Uhnoo 2011). På ett övergripande plan ses mäns våld som visserligen moraliskt problematiskt, men också som något relativt accepterat. En fokusgruppsstudie med högstadieungdomar visar exempelvis på att det ses som normalt för killar att slåss, utifrån logiken att det är så killar är konstituerade (Karlsson &amp; Pettersson 2003). Det är fel och dumt att killar slåss, men inte kon- stigt eller kontroversiellt på det sätt som tjejers våld uppfattas. Killar förväntas i större utsträckning att slå tillbaka än tjejer efter- som de ”innerst inne” vill ge igen om de blir attackerade. Det uppfattas som naturligt att ge igen och inte bara ta emot våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1190 ft33"&gt;Liknande resonemang synliggörs i en avhandling om ungas tal om våld och bråk, som bygger på individ- och gruppintervjuer med ett 40- tal gymnasieungdomar (Uhnoo 2011). Ungdomarna i studien sammankopplar våld primärt med män och manlighet. Ungdomsbråk ses synonymt med killars våld och det är framför allt killar som anses utöva våld. Detta våld utförs &lt;SPAN class="ft52"&gt;inför &lt;/SPAN&gt;tjejer där killar försöker framstå som stora, starka och oövervinnerliga, ”riktiga” män. Våld antas vara något som ger killar hög status, som de gärna framhäver och skryter om, även om de blivit besegrade och skadade. Berättelser om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft41"&gt;”helgens bråk” beskrivs som vardagligt, ständigt närvarande och komiskt. I redogörelser om hur ungdomsbråken startar beskrivs våldet som att ha en ”trivial kärna” i det att de framställs kunna uppstå ur småsaker och situationens karaktär. Samtidigt finns en rad anledningar att starta bråk, som exempelvis ritualiserade föro-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft15"&gt;539&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_520"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1085 ft7"&gt;lämpningar (om t.ex. klädstil), skitsnack och ryktesspridning, närmande mot partner (t.ex. att ha stött på ens tjej), puttas eller titta snett samt överträda territoriella gränser. Dessa handlingar ses som legitima anledningar för att utöva våld (Uhnoo 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1443 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Hederskodex&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1444 ft33"&gt;I högstadie- och gymnasieungdomars tal om våld framkommer alltså en rad olika regler för när, hur och mot vem våld kan utövas. Liknande former av regler återkommer i diskussioner om det som ibland kallas för &lt;SPAN class="ft52"&gt;hederskodex&lt;/SPAN&gt;, vilket utgör de outtalade normer som många män på landets anstalter följer och som reglerar kriminellas relationer och beteende. En del av koden handlar om vem som är möjlig att ”gola” på och inte, det vill säga vem man får avslöja för polisen. Generellt är grupplojalitet överordnat och man får därför inte berätta om andras kriminella aktiviteter, inklusive om våld (Fondén 2007). Koden rör också vilka former av våldsbrott som anses godtagbara. I en studie med män som genomgår behandling för att utövat fysiskt våld i nära relation refererar män med kriminell bakgrund till hederskoden, vilket kan sammanfattas i att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft7"&gt;”inte slå kvinnor, barn och djur” (Gottzén 2012, s. 152).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft7"&gt;Det är utifrån denna logik framför allt pedofiler och våldtäkts- män som man kan gola på (Andersson 2012). Pedofilen är en moralisk kategori som säger något om den som utför dessa typer av brott, men framför allt säger den mycket om de som pratar om pedofilen och hur de uppfattar sig själva. Pedofilen står för den ”rena” ondskan som hotar samhället, han är en ”paradoxal randgestalt” som står utanför rättsordningen men som samtidigt är oumbärlig eftersom han ”utgör en relief till det normala” (Andersson 2012, s. 142). Hederskodex blir då en del av det ”civiliserade” samhällets ordning. Genom att peka ut pedofilen som ond är det också möjligt för kriminella att lyfta fram sig själva som hjältar eller beskyddare av kvinnor och barn, som något av ett medborgargarde ställda att skydda de våldsutsatta genom att gola eller, ännu hellre, utöva våld mot pedofilen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1186 ft41"&gt;Hederskodex kan alltså sägas uttrycka en hierarki av kategorier i relation till kön och ålder där personer med överordnade makt- positioner (dvs. män) inte bör utöva våld mot dem med lägre positioner (t.ex. kvinnor och barn), men där det är legitimt att utöva våld mot personer i samma maktposition (t.ex. män). Våld mot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1415 ft15"&gt;540&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_521"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft33"&gt;kvinnor blir utifrån koden ett illegitimt inslag i maskulinitets- görandet, medan män som slår andra, onda män snarare står på det godas sida i sitt försvarande av kvinnor (Gottzén 2012). Detta gör att män som förgriper sig på kvinnor och barn hamnar lägst i rang bland fängelsekunder och kriminella, och riskerar att utsättas för andras våld. Hederskodex reglerar mäns våld genom att betona en patriarkal maskulinitet där män förväntas skydda svagare individer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft7"&gt;– bland annat kvinnor – och därmed inte använda våld mot dem. Däremot är det möjligt och ibland statushöjande att utöva våld mot andra män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft44"&gt;Pedofilen och kvinnomosshandlaren kan alltså användas som en retorisk figur för att hävda sin moraliska överlägsenhet och framstå som en hjälte. Positionen som hjälte förefaller vara viktigt även när män talar om sitt våld gentemot andra män. För att kunna inta en sådan hjälteposition kan en man som utövat våld mot andra män exempelvis påpeka att han aldrig börjar ett bråk, att han alltid slåss mot större män och mot värdiga motståndare, samt att han använder minimalt våld men får maximal effekt (Andersson 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Våld och homosocialitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft8"&gt;Våld – vare sig det utövas mot kvinnor eller andra män – handlar ofta om relationer mellan män. Våld och tal om våld mot andra män tycks vara något män samsas kring och som kan utgöra en resurs för att såväl få högre status som att skapa sociala band med andra män (jfr Hearn &amp; Whitehead 2006). I en nätverksstudie om genus och våldsbrott visar Tove Petterson (2003) på att brotten till stor del begås killar med killar och tjejer med tjejer. Även vålds- offret tenderar att vara av samma kön som förövaren. Detta pekar på att våld och brott verkar kunna används för att hantera könade statushierarkier. Men våldsbrott tycks inte främst vara en resurs för att iscensätta kön i relation till det motsatta könet, enligt Pettersson (2003), utan för att iscensätta maskulinitet i relation till andra män. Våld tycks alltså ha en &lt;SPAN class="ft85"&gt;homosocial &lt;/SPAN&gt;funktion. Homo- socialitet skapas på en mängd olika sätt, exempelvis genom jargong, homosocialt begär, identifiering, bekräftelseritualer (Meuser 2004) och smakdistinktioner (Gottzén 2013b). Det kan också skapas genom våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft7"&gt;Ett exempel på relationen mellan våld och homosocialitet är huligankulturen. I en studie som bland annat bygger på intervjuer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft15"&gt;541&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_522"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1079 ft7"&gt;med aktiva och före detta så kallade firmakillar beskriver Aage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1445 ft7"&gt;Radman (2013) huliganism som en ”paradgren i genusuppvisning”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1325 ft7"&gt;(s. 79). Informanterna ser sig själva som försvarare av en traditionell maskulinitet och värdesätter tuffhet, hårdhet och fysisk styrka där en riktig huligan har ”ballar” och inte är en ”vekling”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft8"&gt;Livet handlar om att festa, bli full och att njuta av fotboll med andra män. Dessa värden ställs i motsatts till flickvänner, arbete och vardagsliv som inte anses ge livet någon mening. Gemenskapen och grupptillhörigheten är viktig – huligankulturen handlar till stor del om lojalitet, brödraskap, statushierarkier och att offra sig själv för ett högre mål. Den gemensamma faktorn för gemenskapen är våldet. Liksom med skolungdomar och kriminella män återfinns också här en rad oskrivna regler kring våldet, vilka också reglerar grupptillhörigheten. Firmorna har ett självpåtaget våldsmonopol och endast de får slåss i klubbens namn. De är också kritiska till våld på och runt arenan, i stället sker uppgörelserna på andra platser. Om våldet missbrukas, det vill säga om man ger sig på kvinnor eller ”vanliga” supportrar, betraktas mannen som feg, omanlig och han riskerar att utestängas från gruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft33"&gt;Ett annat exempel på hur våld kan få en homosocial betydelse är Marie Nordbergs (2009) studie om killars våld i skolan. Hon menar att våldshandlingar kan utgöra ett ”gemensamhetsskapande kitt” och ett sätt att skapa samhörighet. Detta våld utgörs av upprepade våldshandlingar i form av hårdhänta klappar, lättare knytnävsslag, knuffar och hot som ofta är framförda ironiskt eller skämtsamt. Denna typ av våld bekräftar vänskapsband mellan killar som inkluderas i högstatusgrupper. De killar som inte ingår i gemen- skapen utsätts inte för samma skämtsamma provokationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1434 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Mobbning och trakasserier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1284 ft8"&gt;De flesta mobbningspraktiker kan förstås som våld och det främst är flickor som utsätts för detta våld. I Miriam Eliasson och Ewa Menckels (2003) kvantitativa studie om verbal aggression och fysiskt våld i årskurs 6 och 8 uppger ungefär hälften av eleverna att någon annan elev har sagt något elakt eller obehagligt till dem vid åtminstone ett tillfälle under det senaste läsåret. 44 procent av flickorna och 65 procent av pojkarna sa att de blivit utsatta för någon form av fysiskt våld vid minst ett tillfälle under det senaste läsåret. Det är främst pojkar som utsätter flickor och andra pojkar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1174 ft15"&gt;542&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_523"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft33"&gt;för verbal aggression och fysiskt våld. I en kvalitativ studie undersöker Eliasson och hennes kollegor (2007) verbal aggression och hur det används i könsrelaterad identitetskonstruktion i högstadiet. De menar att sexuellt orienterade verbala aggressioner hjälper killar att skapa sig själva som ”tuffa”, vilket ses som en central komponent i maskulinitetsnormer bland eleverna, medan att vara ”trevlig” ses som en feminin egenskap. De populära pojkarna, som stod för de mesta av de verbala aggressionerna, fick sällan skulden utan deras trakasserier sågs som skämt. I stället fick de ”stökiga” killarna oftast skulden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft33"&gt;Internationell forskning har visat på att mobbning och trakasserier ofta skapas utifrån föreställningar om kön. Homosexualitet och avvikande könsmässigt beteende nedvärderas och kan ses som ett upprätthållande av maskulina och heterosexuella normer (Thornberg 2011). Medan sexuella trakasserier mot kvinnor handlar om att uppvisa heterosexuell maskulinitet, kan ”sexistiska” trakasserier mot män handlar om reglerandet av kvinnors feminitet och det som uppfattas som homosexuellt eller åtminstone ”bögigt” beteende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1335 ft7"&gt;(Karlsson 2003). En mindre kvalitativ undersökning visar på att sexistiska trakasserier är relativt normaliserat bland unga män och att det kan vara svårt att som kille identifiera sig själv som utsatt. Att identifiera sig själv som utsatt för sexuella trakasserier kan få negativa konsekvenser för killens maskulina status och innebära uteslutning ur kamratgemenskapen (Jansson 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Män som våldsoffer – att hantera offerstatus&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft7"&gt;Brottsoffer och förövare beskrivs ofta med schablonmässiga bilder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft33"&gt;Ett ”idealt” brottsoffer, ett brottsoffer som väcker sympati, beskrivs ofta som icke ansvarig för våldet och – inte minst – svagt och skyddsvärt. Förövaren beskrivs då i stället som offrets kontrast, som moraliskt förkastlig, stark och ensam ansvarig för det som hänt (Christie 1986). Med tanke på den binära logik som kön tenderar att förstås utifrån, där mjukhet, passivitet, maktlöshet och svaghet ofta har setts som manlighetens motsatts (Kimmel 1994) är det kanske inte konstigt att män är tveksamma till att identifiera sig som offer för våldsbrott (Karlsson &amp; Pettersson 2003). Detta får konsekvenser för hur manliga offer för våldsbrott förstår och beskriver sig själva. Utifrån intervjuer med unga män som fallit offer för misshandel och rån, visar Veronika Burcar (2005) hur män balanserar mellan å ena sidan presentera sig själva som offer och å andra framstå som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1446 ft15"&gt;543&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_524"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1103 ft33"&gt;maskulina. Detta görs bland annat genom att framställa sig själva som offervärda, att våldet de utsatts för skiljer sig från ”normalt” våld, genom att nedtona sina skador, och motstå andras uttryck för sympati (Burcar &amp; Åkerström 2009). Detta balanserande synliggörs också i männens berättelser om hur de polisanmält överfallet (Burcar 2013). De påpekar då sin självkontroll och lugn i situationen, visar på att det var svårt att anmäla eller att det inte var deras val att anmäla, samt att de inte försöker få sympati genom att vända sig till polisen – i alla fall inte när det gäller dem själva. De vill å ena sidan inte beklaga sig samtidigt som de inte vill att deras ”ovanliga” erfarenheter inte ska gå obemärkta förbi. Burcar (2005) menar att männen framhäver sin brottsofferstatus men motsätter sig en offeridentitet, de tar avstånd från den passivitet som offerstatus generellt innebär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1447 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Våldets rasifiering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1284 ft8"&gt;Som nämnts ovan är unga män med utländsk bakgrund över- representerade vad gäller våldsbrott, både som offer och förövare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1282 ft33"&gt;Samtidigt utför ungdomar med ”helsvensk” bakgrund de allra flesta våldsbrott och ”invandrares” överrepresentation bör förstås utifrån klassrelaterade aspekter snarare än etnicitet (Estrada 2007, 2010). Det finns således ingen självklar koppling mellan invandrare och våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1282 ft33"&gt;Samtidigt visar forskning på att unga mäns våld ofta ”rasifieras”. När gymnasieungdomar talar om bråkmakare är det framför allt invandrar- killar som anses utöva våld (Uhnoo 2011). På samma sätt samman- kopplar unga män som utsatts för våldsbrott ”brottsling” med ”invandrare” (Burcar 2012). De beskriver invandrarkillar åter- kommande som mer våldsamma än svenskar. Svenska killar ses som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1282 ft33"&gt;”mjuka” och ställs i kontrast till ”våldsamma otyglade invandrarkillar” som är ”livsfarliga” och utövar grövre brottslighet. Invandrarkillar ses som mer brutala, stökiga, oförmögna att följa regler och behöver lära sig hur det är att leva i ett demokratiskt land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft33"&gt;Ett annat sätt som våldsbrott rasifieras är genom att våld beskrivs att framför allt ske i vissa områden, områden som oftast sammankopplas med invandrare (Uhnoo 2011). Dessa områden kan sägas bli stigmatiserade och ses som mer våldsamma och farliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1198 ft33"&gt;än andra (”svenska”) områden och de män som kommer från dessa områden pekas ut som farliga eller problematiska (Hammarén 2008). Schablonbilden av den aggressiva unga invandrarkillen kan också bekräftas och utmanas av de utpekade själva. Machomaskulin-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft15"&gt;544&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_525"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft41"&gt;itet behöver förstås utifrån den underordnade position män från vissa områden tilldelas. Sexism, aggressivitet och språkbruk kan ses som strategier för att hantera det stereotypa utpekandet och distansera sig från den ”svenska” manlighet och gemenskap man upplever sig utesluten från (Hammarén 2008, Jonsson 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Hatbrott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft44"&gt;Nära associerat till rasifieringen av våldsbrott är &lt;SPAN class="ft108"&gt;hatbrott&lt;/SPAN&gt;, det vill säga våld mot &lt;NOBR&gt;hbtq-personer,&lt;/NOBR&gt; antireligiöst våld, samt våld av rasistiska eller främlingsfientlig karaktär. Omkring tre fjärdedelar av hatbrotten utförs av män. Merparten av hatbrott har rasistiska eller främlingsfientliga företecken (Brå 2013d). En kvalitativ studie med svarta ungdomar &lt;NOBR&gt;(15–31&lt;/NOBR&gt; år) visar på att rasistiska kränkningar och trakasserier har ett tydligt samband med föreställningar kring maskulinitet och feminitet (Kalonaityté et al 2007, Kawesa 2009). Trakasserierna kan handla om rasifierat språkbruk, kränkningar av fysisk och personlig integritet, samt särskiljande behandling. De unga männen i studien uppger att de återkommande misstänkliggörs för brottsligt, farligt eller våldsamt beteende, medan de unga kvinnorna upplever att de ofta betraktas som sexuellt tillgängliga. Män anser sig kunna ta sig vissa friheter med kvinnor med afrikansk bakgrund som de inte annars hade gjort med andra kvinnor. Utöver dessa stereo- typa handlingar har informanterna också erfarenheter av vålds- handlingar som explicit hänförs till deras hudfärg, som exempelvis olaga hot och misshandel med rasistiska motiv på offentliga platser. Men hatbrotten begås även i mer familjära miljöer och uppkommer inte sällan av att informanterna hävdar sin rätt. Författarna menar att ”det verkar finnas ett samband mellan att ha en afrikansk bakgrund, inneha en auktoritetsposition eller hävda sina rättigheter till rättvis behandling och bemötas med våldsamt hat” (Kalonaityté et al 2007, s. 30).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft44"&gt;Näst efter hatbrott av främlingsfientlig karaktär är hatbrott mot &lt;NOBR&gt;hbtq-personer&lt;/NOBR&gt; vanligast (Brå 2013d). I en tidig studie undersöker Eva Tiby (1999) 850 brottsofferberättelser från homosexuella män och kvinnor, som beskriver om, när, av vem och varför homo- sexuella är offer på grund av sin sexuella läggning. Studien visar att en fjärdedel hade upplevt vad de tolkar som hatbrott. Fler män än kvinnor är rädda för att bli utsatta. I 80 procent av fallen var angriparen en man, och i 60 procent av fallen en ung person &lt;NOBR&gt;(15–25&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft15"&gt;545&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_526"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1090 ft33"&gt;år). I en uppföljningsstudie har andelen som upplevt sig utsatta för homofobiska hatbrott ökat markant (Tiby 2004, 2010). I den rapporterar 53 procent av kvinnorna och 51 procent av männen att de har varit utsatta. Ökningen beror delvis på lägre svarsfrekvens i den senare studien, men Tiby (2010) utesluter inte en reell ökning i utsatthet. Framför allt har det skett ett stort tillskott av hatbrott som består av mindre allvarliga händelser, samt brott mot kvinnor. Den vanligaste brottsplatsen i den tidigare studien var en allmän plats, följt av hemmet. I den senare studien var det skola eller arbetsplats följt av allmän plats. &lt;NOBR&gt;Hbtq-brott&lt;/NOBR&gt; är enligt Tiby inte ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1367 ft7"&gt;”blint våld” utövat av främlingar på allmän plats, snarare utsätts de för våld från människor de känner, vanligen andra ungdomar. Hbtq- personer upp till 30 år är i större utsträckning utsatta för hatbrott än äldre åldersgrupper. En förklaring till detta kan vara att de debuterat som offentliga homosexuella, bisexuella eller trans- personer i tidigare år än äldre (Tiby 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft42"&gt;6 Våld mot kvinnor och barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1413 ft8"&gt;Om få svenska forskare har studerat mäns våld mot män utifrån ett genusperspektiv finns det desto mer genusforskning om mäns våld mot kvinnor. Detta beror delvis på den generella uppmärksamhet som våld mot kvinnor fått som socialt problem. Forskning inom detta fält har bland annat berört våldets omfång (Lundgren et al 2001), våldsutsatta kvinnors erfarenheter av våld i nära relation (Hydén 1995), uppbrottsprocesser (Holmberg &amp; Enander 2004), mäns våld mot husdjur i misshandelsrelationer (Holmberg 2004), skilsmässa och mäns våld (Ekbrand 2006) och hedersrelaterat våld (Eldén 2003). Det finns dock väldigt lite forskning om vålds- utövande män och deras perspektiv. Detta är paradoxalt med tanke på att maskulinitetsforskning i Sverige i ett internationellt perspektiv är relativt stark och att våldsforskning med genus- perspektiv är relativt stark (Hearn &amp; Pringle 2006). Forskning med fokus på män, maskulinitet och våld mot kvinnor har bland annat studerat policy (Balkmar et al 2009, Pringle et al 2010), unga kriminella mäns tal om sitt våld mot kvinnor (Andersson 2008), ungas attityder till mäns fysiska och sexuella våld mot kvinnor (Berg 2005, Jeffner 1997, Uhnoo 2011), hedersrelaterat våld (Rexvid &amp; Schlytter 2012), mäns sexuella våld mot barn (Pringle 2012) samt våld i ungas nära relationer (Gottzén &amp; Korkmaz&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1285 ft15"&gt;546&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_527"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft33"&gt;2013). Många studier som inte direkt fokuserar på mäns erfaren- heter av sitt våld är relevanta i sammanhanget och berör på olika sätt frågor om maskulinitetsnormer (t.ex. Cater 2004, Edin et al 2008, Eriksson 2003, Eriksson &amp; Näsman 2008). Studier om mäns risktagande i trafiken har synliggjort att detta bör ses som en form våld mot kvinnor, barn och männen själva (Balkmar 2013, Joelsson 2013). Pågående projekt finansierade av FAS och Brottsoffer- myndigheten med genusperspektiv fokuserar på män, exempelvis om nätverkets respons på våldsutövande män (Gottzén 2012, 2013b, 2013c, 2013d, 2014), våldsutövande mäns förhållningssätt till våld och interventioners förändringspotential (Jansson &amp; Kullberg 2011) samt myndigheters bemötande av våldsutsatta män (Persson 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Kvinnomisshandlare och våldtäktsmän&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft7"&gt;Som diskuterat ovan återfinns bland olika grupper av män regler kring vem man får utöva våld mot och inte. Men det är inte bara ungdomar och kriminella som ser det som moraliskt problematiskt att slå en kvinna, utan även ”vanliga” vuxna män. Som en man uttrycker det:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1448 ft216"&gt;Slå en annan kvinna, eller skrämma en annan kvinna är inte heller okej, det är nåt som ses- inte ovanligt att ses, ja, lägst i botten liksom. Det är det mest moraliska fel man kan göra på nåt sätt. Mer okej att slå nån på krogen eller ta en stöld eller nåt sån men aldrig mot en kvinna, svagare människa rent fysiskt och dessutom den man älskar. Hur lågt kan man gå?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1449 ft13"&gt;(Gottzén 2013c)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft7"&gt;Eller som en annan man påpekar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1450 ft216"&gt;Det har alltid varit väldigt uttalat det där också ju, att det är hemskt att slå på kvinnor, det säger ju alla runt om en alltså. Till och med ”Skulle det vara nån i min närhet som slår på en kvinna, fy fan då ska den få” bla bla bla. Och det kan jag också själv tycka. Det tycker, jag tycker det också. Därför är det så hemskt att åh, vart en del av det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1451 ft13"&gt;(Gottzén 2012, s. 153)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft44"&gt;Trots att våld mot kvinnor fördöms bland många män – inklusive dessa två som går i behandling för att ha utövat fysiskt våld i nära relation – fortsätter mäns våld mot kvinnor vara vanligt förekom- mande. Omfattningen på mäns våld mot kvinnor är svår att avgöra. Vissa studier uppger att 2 procent (Brå 2012) andra att så många&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft15"&gt;547&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_528"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1085 ft7"&gt;som 5 procent av Sveriges kvinnor har utsatts för någon form av fysiskt våld under det sista kalenderåret (Lundgren et al. 2001). Män är misstänkta förövare i de flesta fall (Brå 2012). Men hur kan vi förstå att våld mot kvinnor utövas trots ett återkommande fördömande? Hur kan män utöva våld mot kvinnor samtidigt som många ser det som moraliskt förkastligt, inklusive de män som själva utövar detta våld?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft33"&gt;Ett sätt att förklara detta är utifrån vad Lundgren (1993) kallar för konstitutiva och regulativa regler. Mäns övergripande definition av våld är regulativ, en form av &lt;NOBR&gt;yt-regel.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft52"&gt;Regulativa regler &lt;/SPAN&gt;är explicita och något vi förhåller oss medvetet till. &lt;SPAN class="ft52"&gt;Konstitutiva regler &lt;/SPAN&gt;är i stället förgivet tagna och trögföränderliga grundregler. Dessa kan bland annat röra om hur en kvinna förväntas vara, exempelvis lagom mycket sexuellt tillgänglig för män. Enligt Stina Jeffner (1997) kommer de regulativa och konstitutiva reglerna i konflikt i talet om mäns våld och i synnerhet i talet om våldtäkt. I en studie med killar och tjejer i årskurs 9 visar hon på att en regulativ regel kring våldtäkt utgörs av ”allt sexuellt som sker efter att tjejen sagt nej”. Samtliga informanter i studien tar utifrån denna definition avstånd från våldtäkt och menar att detta är fel. Samtidigt är ”allt som sker efter tjejen sagt nej” förhandlingsbart. Det gäller enbart om hon sagt nej på rätt sätt, gått därifrån, mått dåligt efteråt, etcetera (jfr Berg 2005). Dessa undantag är uttryck för den konstitutiva regeln, det vill säga regler om hur kvinnor är konstituerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft8"&gt;Det finns alltså en viss förhandling om när våld mot kvinnor anses godtagbart och inte. Under vissa omständigheter förefaller det som relativt accepterat. I Uhnoos (2011) studie med gymnasie- ungdomar poängterar de intervjuade att det inte ses som legitimt för en kille att slå eller våldta en tjej. Att slå en tjej är fegt och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1207 ft7"&gt;”ocoolt”, killarna markerar avståndstagande från sådant agerande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft7"&gt;Men en kille kan slå en tjej om bråket förstås som ungdomsbråk, det vill säga mellan två jämbördiga parter och så länge båda slår. Grundregeln att inte slå en kvinna bygger på föreställningar om en asymmetrisk maktrelation mellan könen, framför allt vad gäller fysisk styrka, medan om relationen förstås som symmetrisk blir våld möjligt. Det kan också under vissa omständigheter ses som godtagbart att slå en ”hysterisk kvinna”. Om kvinnan är tjatig, full, jobbig och slår killen kan killens våld anses nödvändig för att lugna och kontrollera henne (Andersson 2007a, Hearn 1998).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1270 ft44"&gt;Ett annat sätt att förklara varför män kan fortgå med sitt våld är att de inte uppfattar sina handlingar som våld. I en studie om mäns våld&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft15"&gt;548&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_529"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;mot kvinnor i nära relation visar Margareta Hydén (1995) att män har en annan uppfattning om misshandel än vad kvinnor har. Medan kvinnorna relaterar till våldets effekt och graden av ömsesidighet i våldet i sin förståelse av misshandel, relaterar männen framför allt till våldets allvarlighetsgrad. Endast om mannen använt sig av grovt våld och skadat kvinnan svårt ses det hela som misshandel, annars anser männen att de varit inblandade i bråk. De flesta män talade därför hellre om bråk än kvinnomisshandel, trots att de flesta var anmälda och några dömda för misshandel. Hos männen frammanade begreppet misshandel en bild av ett tydligt offer och en förövare, medan bråk öppnar upp för viss ömsesidighet och jämställdhet i relationen (jfr Eriksson 2003). Till skillnad från männen i Hydéns (1995) studie var de flesta männen i Lucas Gottzéns studie mycket mer benägna att tala om sina handlingar i termer av våld, vilket till viss del har att göra med att de går i behandling och sökt sig till den frivilligt (Gottzén 2013d). Men de beskriver ofta att de varit våldsamma under kortare eller längre perioder innan behandlingen, men då inte tolkat sina handlingar som våld eller misshandel (jfr Hearn 1998). Det är först när de sätter händelserna i sitt sammanhang, när de kopplar samman de olika formerna av våld som de börja se detta som våld eller misshandel (Gottzén 2012, 2013d).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1369 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Förmodad och reell respons&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft33"&gt;Att män inte förstår sina handlingar som misshandel har till viss del att göra med att det ses som en moraliskt problematisk handling och att kvinnomisshandlaren utgör en maskulin kategori med låg social status. Kvinnomisshandlaren kan förstås som en ”stigmati- serad” maskulinitet i det att slå kvinnor ses som avvikande till normen för korrekt manligt beteende och ett illegitimt inslag i maskulinitetsgörandet. Det är ”hemskt” och ”fruktansvärt”, något männen i Gottzéns (2012) studie skäms för. Männen skäms över vad de gjort och de är därför ytterst försiktiga med att berätta om sina handlingar för andra eftersom de förväntar sig att människor runt omkring dem inte bara kommer att kritisera handlingen utan också ta avstånd från dem som personer. Männen är rädda för att våldet inte enbart ska förstås som en moraliskt förkastlig handling, utan rädslan är att denna handling kopplas samman med deras person, att de också ses som kvinnomisshandlare (Gottzén 2013c, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft15"&gt;549&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_530"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1274 ft7"&gt;Mäns våld mot kvinnor handlar alltså inte enbart om relationen till det kvinnliga offret, utan till stor del också om relationer till andra män (Hearn &amp; Whitehead 2006). Samtidigt upplever många av männen ett behov av att berätta om sina erfarenheter och söka stöd hos vänner i en tid av kris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1184 ft44"&gt;De flesta män i Gottzéns studie bemöts dock inte av den negativa respons de förväntat sig. De menar att de generellt mött ett fördömande av våld, att våld mot kvinnor är fel, men samtidigt av förståelse för sina handlingar. Detta hör nära samman med de sätt männen presenterar sitt våld. Genom att omdefiniera och kontextu- alisera våldet tonas allvaret och omfattningen på våldet ned och vännernas uppmärksamhet riktas mot annat, som separationen, hans depression eller hennes ”problematiska” karaktär. Detta får mannens våld att framstå som det oundvikliga resultatet av besvärliga omständigheter eller som en bisak till vad de själva upplever är det verkliga problemet. Det hjälper också männen att hantera vad de förmodar är det sociala nätverkets negativa respons och att undvika utpekandet som kvinnomisshandlare. Upplevelsen av skam utgör således ett hinder för männen att helt öppet berätta om sitt våld (Gottzén 2013c). Men skam kan också användas som en resurs när männen berättar om sitt våld (Gottzén 2014). Detta sker bland annat genom att visa på eller beskriva sin ånger och sin skam, genom att fördöma sina egna handlingar och genom att påpeka att man går i behandling och tar tag i sina problem. Genom uppvisandet av skam blir det möjligt för mannen att fördöma handlingarna som moraliskt problematiska samtidigt som han begripliggör sig själv. Han uppvisar en ”begriplig” känsla och visar att han förstår att det han gjort mot sin partner är fel. Jaget och handlingarna skiljs på så sätt åt, mannen förkroppsligar inte det problematiska maskulina kvinnomisshandlarsubjektet utan genom att ställa sig på sina vänners och familjs sida och fördöma detta subjekt föregriper han inte bara fördömandet utan positionerar sig också som en ”normal” man som på grund av omständigheter eller ”aggressionsproblem” blivit våldsam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft41"&gt;På så sätt kan mannen lösgöra sina handlingar från sitt jag. Han är inte en kvinnomisshandlare, utan egentligen en ”normal” och ”snäll” man som utfört hemska handlingar (Gottzén 2013c, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1452 ft15"&gt;550&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_531"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft42"&gt;7 Jämställdhet och våld&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft33"&gt;Bekämpandet av mäns våld mot kvinnor har under många år varit en central del av svensk jämställdhetspolitik och det lyfts som ett av målen i regeringens nationella jämställdhetsarbete. Målet är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra och att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet (Skr 2011/12:3). Mäns våld mot kvinnor har i svensk politik under de sista decennierna setts som ett uttryck för bristande jämställdhet eftersom det går på tvärs med jämställdhetens grund- läggande utgångspunkt – att relationen mellan kvinnor och män ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;”präglas av ömsesidig respekt, hänsyn och tolerans” (Prop.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft7"&gt;1997/98:55, s. 22). Våldsamma män utsätter inte bara kvinnor för våld och kränkningar, de underminerar jämställdhet i och med att de inte visar kvinnor vederbörlig respekt utan kränker deras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft31"&gt;(kroppsliga) integritet. Mäns våld mot kvinnor är på så sätt ”ett allvarligt hinder för jämställdhet och kvinnors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter” (Skr 2011/12:3, s. 23).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Jämställdhet minskar våld&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft33"&gt;Men om mäns våld mot kvinnor anses vara ett hinder för jämställdhet, kan då ökad jämställdhet reducera mäns våld mot kvinnor? Detta är inte helt enkelt att svara på eftersom det genomförts förhållandevis lite forskning på området. En central fråga är hur jämställdhet ska mätas i undersökningar: Som ett bifall till att jämställdhet är något gott? Som attityder kring kön och könsnormer? Som ett beteende, exempelvis ansvar för barnomsorg och hushållsarbete? Ofta försöker studier att undersöka relationen mellan våld och jämställdhet &lt;SPAN class="ft52"&gt;indirekt&lt;/SPAN&gt;, främst genom att studera relationen mellan attityder kring kön och våldsbenägenhet. En undersökning genomförd av Ungdomsstyrelsen (2013) visar exempelvis på en relation mellan våldsanvändande och genusnormer som kan kopplas till jämställdhet. Studien undersöker alltså inte jämställdhet i sig, utan attityder kring kvinnor och män. Studien visar på att risken för att ha utövat en våldsam eller kränkande handling ökar med 3,2 gånger för killar som både instämmer i stereotypa påståenden om könsroller och i stereotypa påståenden om maskulinitet och femininitet, jämfört med killar som inte instämmer i något av dessa påståenden. Mönstret är detsamma bland tjejer, men risken är något lägre (2,5) (Ungdomsstyrelsen 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1290 ft15"&gt;551&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_532"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1287 ft33"&gt;Internationell forskning pekar på att accepterandet av maskulini- tetsnormer som betonar mäns rättigheter och dominans över kvinnor ökar risken för våldsutövande (Barker et al 2011, &lt;NOBR&gt;Hagemann-White&lt;/NOBR&gt; et al 2010, WHO 2002). I WHO:s (2002) rapport om våld som nämndes inledningsvis presenteras resultat från studier från en rad länder i västvärlden och från utvecklingsländer. Dessa visar på en rad återkommande &lt;SPAN class="ft52"&gt;faktorer som utlöser &lt;/SPAN&gt;våld i nära relation, exempelvis: att kvinnan inte lyder mannen, att hon argumenterar tillbaka, ifrågasätter mannen om pengar, går någonstans utan mannens tillåtelse, vägrar mannen sex, eller att mannen misstänker att kvinnan är otrogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1270 ft8"&gt;Vad gäller &lt;SPAN class="ft85"&gt;faktorer som påverkar &lt;/SPAN&gt;mäns våld konstaterar rapporten att forskningen främst undersökt individuella faktorer, snarare än faktorer som ligger på grupp- eller samhällsnivå (WHO 2002). Vad gäller individuella faktorer är (ung) ålder, låg inkomst och erfarenheter av våld i uppväxten faktorer som konsekvent lyfts fram. På gruppnivå visar forskningen på att även om våld i nära relationer återfinns i alla samhällsklasser är fattiga kvinnor särskilt utsatta. På samhällsnivå pekar rapporten framför allt på att partnervåld sker oftare i samhällen där män har ekonomisk makt och bestämmanderätt i hushållet, där kvinnor inte kan ta ut skilsmässa enkelt och där vuxna generellt använder sig av våld för att lösa konflikter. Andra viktiga faktorer är strukturella orättvisor mellan kvinnor och män, rigida könsroller och föreställningar om manlighet kopplade till dominans, heder och aggressivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft33"&gt;I en omfattande internationell forskningsöversikt skriven på uppdrag av Europakommissionen, visar Carol &lt;NOBR&gt;Hagemann-White&lt;/NOBR&gt; och hennes kollegor (2010) på resultat som till stora delar stöder WHO:s (2002) slutsatser. På en samhällsnivå pekar de på att &lt;SPAN class="ft52"&gt;nedvärdering av kvinnor &lt;/SPAN&gt;utgör den starkaste faktorn för våld mot kvinnor, framför allt för sexuellt våld och våldtäkt. Nedvärdering av kvinnor innefattar materiell och kulturellt underordnande av kvinnor, ojämställdhet, samt patriarkala föreställningar om feminitet och sexualitet. Andra faktorer, som bedöms ha något mindre effekt, är hierarkiska &lt;SPAN class="ft52"&gt;maskulinitetsnormer &lt;/SPAN&gt;och möjlighet till &lt;SPAN class="ft52"&gt;straffrihet &lt;/SPAN&gt;(”impunity”). På gruppnivå, framstår &lt;SPAN class="ft52"&gt;berättigande &lt;/SPAN&gt;(”entitlement”) som en särskilt stark faktor för både sexuellt våld och våld i nära relation. Med berättigande åsyftas här exempelvis mäns upplevelse av rättighet att få sina behov tillgodosedda samt ett skuldbeläggande av kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1453 ft31"&gt;På vad &lt;NOBR&gt;Hagemann-White&lt;/NOBR&gt; et al (2011) kallar för mikronivå, det vill säga den nivå som rör familj, vänner och sociala nätverk, identifieras inga särskilt starka faktorer för sexuellt våld, även om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft15"&gt;552&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_533"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;könsstereotyper (t.ex. våldtäktsmyter) och vänners godkännande har viss påverkan. Däremot identifierar författarna vänners god- kännande som den enskilt starkaste faktorn för våld i nära relation, där exempelvis mäns behov av erkännande från verkliga och föreställda kollektiv påverkar mäns våld mot sin partner. Slutligen, på en individuell psykologisk (”ontogenetisk”) nivå visar forskningen på en rad starka faktorer. För sexuellt våld utgör de tydligaste före- ställningar om sex som en erövring som ibland kan göras med våld. En annan tydlig faktor är att individen har ett &lt;SPAN class="ft85"&gt;maskulint jag &lt;/SPAN&gt;vilket enligt &lt;NOBR&gt;Hagemann-White&lt;/NOBR&gt; et al (2011) innebär att mannen upplever krav att bevisa sig själv, att ha kontroll och att distansera sig själv från allt som ses som feminint. För våld i nära relationer utgör en uppväxt med föräldrar som inte kunnat ge tillräckligt med omsorg, samt maskulin kontroll – det vill säga behov av att ha kontroll och vinna respekt – de starkaste faktorerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft8"&gt;En representativ norsk studie visar att våld mot barn är mindre förekommande i jämställda hem än hem som inte är jämställda (Holter 2013, Holter et al 2009). Denna studie har explicit fokuserat på jämställdhet, vilket mäts på ett ”praktikplan” genom bland annat frågor om beslutsfattande i arbetsliv och i familjen, samt uppdelning av hushålls- och omsorgsarbete. Vidare har man mätt attityder till jämställdhet och egen könsidentitet. Studien visar på att i jämställda hem var det nästa 2/3 mindre våld än i ojämställda hem. En särskilt stark faktor är om föräldrarna har lika möjlighet till beslutsfattande i familjen (Holter 2013, Holter et al 2009)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft44"&gt;Sammantaget återkommer en rad faktorer för mäns våld mot kvinnor som på flera sätt kan kopplas till frågor om jämställdhet och frånvaron av kvinnors rättigheter. Både WHO (2002) och Hagemann- White et al (2011) identifierar en rad olika faktorer som är nära associerade till olika maskulinitetsnormer, vare sig de rör sig generellt kulturell nivå eller om normerna verkar genom sociala nätverk eller synliggörs i förövarens attityder eller på annat sätt på individuell nivå. Ökad jämställdhet kan således minska mäns våld mot kvinnor. Men forskare har också visat på att jämställdhet kan öka mäns våld mot kvinnor. Detta ses då som en följd av att jämställdhet och kvinnors högre status uppfattas som ett hot och skapar en ”backlash” i form av kontrollstrategier för att upprätthålla mäns makt (Martin et al 2006). De skilda resultaten behöver dock inte vara helt motstridiga, utan kan förstås som relaterade till varandra. Studier visar exempelvis på att jämställdhet initialt ökar våld mot kvinnor, men att efter en viss tid avtar våldet (Whaley et al 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft15"&gt;553&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_534"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1417 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Jämställt våld?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1454 ft7"&gt;Jämställdhet och våld har också diskuterats i relation till &lt;SPAN class="ft46"&gt;köns- symmetri&lt;/SPAN&gt;, det vill säga i fråga om våldet är ”jämställt”. I dessa diskussioner lyfts mäns utsatthet för kvinnors våld inte sällan fram som ett osynligt problem. I samband med detta påpekas också att forskning visar på att kvinnor är lika våldsamma som män i nära relation (t.ex. Billing &amp; Högberg 2009). Mycket riktigt finns det studier som visar på könssymmetri vad gäller våld i nära relationer. Dessa resultat är dock omdebatterade (se t.ex. Enander 2011, Kimmel 2002, Loseke &amp; Kurz 2005). De olika ståndpunkterna i frågan kan exemplifieras genom den debatt som förts mellan två ledande våldsforskare, Donileen Loseke och Murray Straus. Straus är en av de främsta förespråkarna för att män och kvinnor utövar lika mycket våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft7"&gt;En del av kontroverserna kring våldets symmetri beror delvis på olika studiedesign och sätt att mäta våld. Studier som visar på symmetri mellan mäns och kvinnors våld i nära relation bygger i princip uteslutande på en enkät som kallas för Conflicts and Tactics Scale (CTS), vilket utvecklats av Straus och hans kollegor. Medan brottsstudier generellt finner att män är överrepresenterade vad gäller våld i familjen, visar &lt;NOBR&gt;CTS-baserad&lt;/NOBR&gt; forskning – vilken främst fokuserar på familjekonflikt – oftast på att våldet är relativt jämt fördelat mellan män och kvinnor. Detta beror delvis på att brotts- studier framför allt fångar upp grovt våld medan &lt;NOBR&gt;CTS-studier&lt;/NOBR&gt; främst berör lindrigt våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft33"&gt;De studier Straus och hans kollegor genomfört visar på att män och kvinnor utövar ungefär lika mycket våld i nära relation: kvinnor utövade våld i 124 fall av 1 000 par och män 122 fall av 1 000 par. Skillnaden är inte statistiskt signifikant. Kvinnor utövar mer lindrigt våld medan män utövar mer grovt våld (Straus 2005). Straus påpekar dock att dessa siffror kan missuppfattas om inte &lt;SPAN class="ft52"&gt;motiven &lt;/SPAN&gt;för våldet och skadorna från våldet undersöks. När siffrorna justerats och inkluderar skador så utövar 3,7 män av 1 000 par våld som orsakar skada och kvinnor 0,6 av 1 000 par. Andelen våld som orsakar skador är alltså sex gånger högre bland män än bland kvinnor. Samtidigt påpekar Straus på behovet av att lyfta fram kvinnors våld. Även om det är lindrigare så skadar det män, och det skadar inte minst kvinnor själva eftersom våldsanvändande ökar risken för att själv bli utsatt. Han påpekar också att hans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1271 ft15"&gt;554&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_535"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft7"&gt;resultat inte ska tas som förevändning att ursäkta mäns våld eller annan misogyni.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft44"&gt;I en respons till Straus påpekar Loseke och Kurz (2005) att det endast är &lt;NOBR&gt;CTS-studier&lt;/NOBR&gt; som visar på könssymmetri. De lyfter fram en rad metodologiska svagheter med dessa typer av undersökningar. Ett centralt argument är att &lt;NOBR&gt;CTS-studier&lt;/NOBR&gt; likställer olika former av våld och inte ser till deras kvalitativa skillnader vad gäller exempelvis motiv och grovhet. Vidare menar de att representativa urval av hela befolkningar, som &lt;NOBR&gt;CTS-studierna&lt;/NOBR&gt; har, sällan visar på särskilt stor omfattning av grovt våld eftersom grovt våld inte är statistiskt vanligt. Det finns också ett troligt stort bortfall av just de individer som utövar grövre våld – de underrapporterar våldet eller vägrar att ställa upp i undersök- ningen. Ett annat problem är att &lt;NOBR&gt;CTS-intervjuerna&lt;/NOBR&gt; görs över telefon. För att kunna prata om traumatiserande och problematiska händelser som våld behöver informanten kunna lita på forskaren vilket är svårt genom snabba telefonintervjuer. Vidare påpekar Loseke och Kurz (2005) att forskning visar på att män tenderar att underskatta sin egen omfattning av våld, kvinnor underskattar mäns våld, och att kvinnor och män överskattar kvinnors våld eftersom det är ovanligt och sticker ut (jfr Hydén 1995).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft8"&gt;Loseke och Kurz (2005) kritiserar också &lt;NOBR&gt;CTS-studierna&lt;/NOBR&gt; för att inte studera våldet i sitt sammanhang, förstås dess mening och dess konsekvenser. Vad gäller våldets sammanhang menar författarna att våldet måste förstås i relation till mäns och kvinnors generella relationer i samhället och i familjen, inte minst vad gäller den ojämställdhet som präglar relationerna. Det behöver också förstås utifrån den historiska acceptansen för våld mot kvinnor. Vad gäller våldets mening behöver exempelvis mäns och kvinnors skilda motiv till våld betonas. Många fler kvinnor än män utövar våld i själv- försvar. Våldsutsatta kvinnor upplever ofta rädsla, medan vålds- utövande män ser det som sin rättighet att använda sig av våld. Slutligen behöver våldets konsekvenser poängteras. När det exempelvis gäller det våld som kommer till polisens kännedom och de skador offer söker sig till sjukhus för, är könsskillnaderna slående – män blir sällan skadade av våld i nära relationer. Slutligen menar författarna att Straus påpekande att vi behöver lyfta fram kvinnors våld eftersom det riskerar att utsätta dem för våld från sina partners innebär ett skuldbeläggande på offret, att det framstår som hennes fel att han slår, vilket förskjuter problemet från mannen och hans våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft15"&gt;555&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_536"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1371 ft7"&gt;Sammanfattningsvis, trots skilda uppfattningar, är Straus (2005) och Loseke och Kurz (2005) överens om att forskningen tydligt visar på att kvinnors våld mot män främst utgörs av lindrigare våld och att kvinnor får långt &lt;SPAN class="ft46"&gt;mer &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft46"&gt;grövre &lt;/SPAN&gt;skador från våld än män i nära relationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1443 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Jämställdhet och strukturellt våld&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1178 ft44"&gt;Relationen mellan jämställdhet och våld har också lyfts fram i ett tredje område, i relation till så kallat hedersrelaterat våld. Under senare år har hederskultur lyfts fram som ett allt mer viktigt område i jämställdhetspolitiken (Skr. 2007/08:39). Det finns dock väldigt lite forskning om män som utövat eller utsatts för hedersrelaterat våld (se dock Rexvid &amp; Schlyter 2012, &lt;NOBR&gt;Thapar-Björkert&lt;/NOBR&gt; 2009). Devin Rexvid och Astrid Schlyter (2012) har intervjuat unga män som deltagit i ett projekt riktat till killar uppväxta med ”hederskulturella normer och värderingar”. Studien visar på en attitydförändring där deltagarna gått från att förknippa manlighet med att bland annat vara familje- försörjare, familjeöverhuvud och fysiskt och mentalt stark, till att förstå manlighet som främst uttryckt genom respekt, ärlighet, pålitlighet och hjälpsamhet. De betonar i dag ett lugnt och jämställt beteende gentemot kvinnor och andra män och framhäver vad de uppfattar som de positiva delarna av hederskulturen, det vill säga godhet, altruism, respekt och självrespekt. Killarna i studien menar att det finns skillnader mellan ”män med utländsk bakgrund” och ”svenska män” vad gäller relationen till kvinnor. Medan de förra idealiserar en hierarkisk relation så ses svenska män som mer demokratiska och jämställda. Samtidigt påpekar informanterna att det finns hierarkiska relationer mellan män, där män med utländsk bakgrund diskrimineras (Rexvid &amp; Schlytter 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft33"&gt;Frågan om diskriminering i relation till insatser och offentliga diskussioner om hedersrelaterat våld har lyfts av en rad forskare som visat på att när våld utövats av svenska män tenderar det ges individuella förklaringar medan när det handlar om män med utländsk bakgrund och/eller hedersvåld så lyfts kollektivistiska förklaringar fram och våldet ses som resultatet av traditionella och patriarkala värderingar (Alinia 2011, Bredström 2006, Eriksson 2006, Gottzén &amp; Jonsson 2012, Lundgren 2011, Pringle 2010, Uhnoo 2011). Hanna Wikström (2011) har exempelvis visat på kunskapsbildningen kring hedersrelaterat våld ser våld i ”invandrar-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1174 ft15"&gt;556&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_537"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;familjen” som strukturellt och systematiskt, samtidigt som mäns våld mot kvinnor och barn i ”svenska” familjer framstår som tillfälligt eller som resultatet av en dysfunktionell eller socioekonomisk utsatt position. Ickevästliga kvinnor antas vara särskilt utsatta för våld i egenskap av sin bakgrund, oavsett hur många år de bor i Sverige. På detta sätt kan man tala om att invandrarkvinnor ska räddas och skyddas av från invandrarmännen och det blir möjligt att diskriminera ”i jämställdhetens namn” (Alinia 2011). Som Paulina de los Reyes (2001, s. 97) påpekar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1455 ft103"&gt;Diskursens utformning öppnar för ett ”berättigat” och ”politiskt korrekt” ventilerande av fördomar mot invandrare – de förtrycker sina kvinnor, samtidigt som den bidrar till att förstärka en positiv svensk identitet – de är inte jämställda som vi. Jämställdhetsdiskursen för- medlar värderingar, normer och föreställningar som skapar samhörig- het mellan ”oss svenskar” och avstånd till ”dem”, invandrarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1230 ft33"&gt;de los Reyes (2001) kritiserar den svenska jämställdhetsdiskursen för att göra frågor om förtryck och ojämlikhet till ”kulturella drag” hos den invandrade befolkningen, vilka bekräftar föreställningen om en svensk moraliskt överlägsenhet gentemot invandrare. En effekt av detta är att invandrare behöver lära sig svensk jämställdhet (Lundgren 2011). Den stora fokuseringen på hedersvåld riskerar därmed inte bara ta uppmärksamhet från ”svenskars” våld, utan också reproducera rasism och strukturellt våld. Utifrån ett inter- sektionellt perspektiv bör mäns våld snarare förstås ”i skärnings- punkten mellan patriarkala normer inom familjen och samhället och det omgivande samhällets rasism” (Lundgren 2011, s. 339). Det behövs med andra ord såväl forskning som insatser som kan analysera både de generella och specifika former och uttryck våld och könsrelationer kan ta &lt;SPAN class="ft52"&gt;och &lt;/SPAN&gt;det strukturella våld som reglerar relationer mellan män av olika klass och etnicitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1456 ft42"&gt;8 Preventiva insatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;I och med att mäns våld lyftes fram som ett socialt problem började myndigheter och frivilligorganisationer att arbeta med preventiva insatser under slutet &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; och början av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Från en handfull program i USA har insatser kring män och våld blivit allt mer vanligt och återfinns i dag i de flesta länder i västvärlden. Även i Sverige finns det en rad insatser som arbetar mot mäns våld. Dessa insatser utförs på följande nivåer (Sjögren et al 2013):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft15"&gt;557&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_538"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1412 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Universell &lt;/SPAN&gt;– hälsofrämjande insatser för alla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1457 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Selektiv &lt;/SPAN&gt;– förebyggande insatser för avgränsade grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1458 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Indikativ &lt;/SPAN&gt;– akuta och behandlande insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1459 ft7"&gt;Våldförebyggande program kan också ha en mer eller mindre tydlig genusansats i relation till om de ifrågasätter könsnormer. Program kan vara:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1460 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Genusneutrala &lt;/SPAN&gt;– synliggör inte skillnader mellan könen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1461 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Genusredovisande &lt;/SPAN&gt;– kvinnor och män figurerar som statistiska enheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1462 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Genussensitiva &lt;/SPAN&gt;– utgår från kön som socialt konstruerat och mäns och kvinnors skilda behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1462 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Genusförändrande &lt;/SPAN&gt;– försöker förändra könsnormer och möjlig- göra jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1459 ft7"&gt;I en utvärdering av preventiva insatser kring unga män och våld som genomförts på uppdrag av Ungdomsstyrelsen identifieras sammanlagt 101 svenska offentligt finansierade projekt (Berg et al 2013). De flesta av dessa projekt är universella (88 st.) och selektiva (66 st.), vissa program kombinerar ansatserna. Projekten syftar framför allt till att förebygga hedersrelaterat våld (63 st.), följt av våld i nära relationer (25 st.), killars våld mot killar (”gatuvåld”) (12 st.) och därefter mobbning, kränkningar och trakasserier (10 st.). Majoriteten av insatserna utgörs av enstaka lektioner eller seminarier. De flesta är genusensitiva eller genusförändrande och riktar sig till både killar och tjejer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1434 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Universella insatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1200 ft44"&gt;Universella insatser tenderar att bestå av kampanjer eller föreläs- ningar, men under senare tid har några långsiktiga universella insatser genomförts. De flesta i Sverige är inriktade på unga (Eriksson, Berg &amp; Wallqvist 2011). Ett exempel på detta är &lt;SPAN class="ft108"&gt;Machofabriken &lt;/SPAN&gt;(Lundqvist et al 2011), som drivs av Män för Jämställdhet, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS) och Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund (SKR). Materialet är tänkt att användas i skolor och fritidsverksamheter som riktar sig till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft15"&gt;558&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_539"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;unga. Machofabriken är en genusförändrande ansats som inte enbart fokuserar på våld, utan maskulinitetsnormer generellt. Programmet utgår från genusvetenskapliga och normkritiska perspektiv på kön, sexualitet och våld. Målet är att ge möjlighet att kritiskt reflektera kring hur könsnormer påverkar ungas liv och relation till våld (Gottzén et al 2013). Ett annat genusförändrande program är &lt;SPAN class="ft46"&gt;Frihet från våld &lt;/SPAN&gt;(FFV) som Män för jämställdhet utvecklar. Detta bygger till stora delar på &lt;SPAN class="ft46"&gt;Mentors in Violence Prevention &lt;/SPAN&gt;(MVP), ett amerikanskt manualbaserat program med målet att förebygga våld och mobbing genom så kallat åskådarperspektiv. Den grundläggande idén är inte att förändra de som utövar grövre våld så mycket som att förändra gruppens förståelse och acceptens för lindrigare former av våld eftersom dessa möjliggör grövre våld. Detta tillvägagångssätt är medvetet för att inte skapa onödigt motstånd hos deltagarna. Programmet har också ett genusper- spektiv på maskulinitet. FFV är i sin linda och har inte utvärderats än, men MVP har utvärderats ett antal tillfällen och har visat på signifikant nedgång i exempelvis sexistiska attityder och viss positiv effekt på förutsett beteende, exempelvis att deltagare är mer benägna att ingripa i våld än de som inte deltagit i programmet (Gottzén et al 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1358 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Selektiva insatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft33"&gt;Liksom de universella insatserna vänder sig selektiva insatser i Sverige ofta till yngre män. Ett av de mest använda på behandlingshem, ung- domsanstalter och särskilda ungdomshem är &lt;SPAN class="ft52"&gt;Aggression Replacement Training &lt;/SPAN&gt;(ART), ett genusneutralt program som främst vänder sig till unga män med aggressivt och asocialt beteende. Programmet bygger främst på psykologisk inlärningsteori och utgår från att unga med asocialt beteende saknar sociala och kognitiva färdig- heter, har bristande impulskontroll och därför löser konflikter med aggressivitet. Programmet består av social färdighetsträning, träning i ilskekontroll och moralträning. Efter en utvärdering visade på låg effekt inom Kriminalvårdens verksamhet valde de att sluta använda ART som våldsförebyggande intervention (Danielsson et al 2011). Utvärderingar i andra miljöer visar på liten effekt (Eriksson et al 2011). Kvalitativa studier har visat att programmet riskerar reprodu- cera en våldsam maskulinitet om gruppledarna inte problematiserar genus och våld (Andersson 2007b, Eriksson et al 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft15"&gt;559&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_540"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1417 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Indikativa insatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1284 ft33"&gt;Det finns i dag en rad olika indikativa preventionsinsatser (dvs. behandlingsinsatser), för våldsamma män. Till skillnad från univer- sella och selektiva insatser, som främst riktar sig till ungdomar, inriktar sig indikativa insatser främst till vuxna män. De allra flesta fokuserar på våld i nära relation. Internationellt är majoriteten av behandlingsprogrammen riktade till män dömda för misshandel, men det finns också de som erbjuder behandling av män som går i terapi frivilligt (Tolman &amp; Edleson 2011). Det finns sammanlagt omkring 75 behandlingsprogram i Sverige (Eriksson et al 2011). Kriminalvården använder sig främst av det manualbaserade programmet &lt;SPAN class="ft52"&gt;Integrated Domestic Abuse Programme &lt;/SPAN&gt;(IDAP), framför allt inom frivården men också på anstalter. Programmet har utvecklats i USA och Storbritannien och är genussensitivt. Det utgår från ett övergripande könsmaktsperspektiv, men kombinerar detta med ekologiska, systemorienterade modeller. Programmet utgår från män som individer, mäns interaktion med andra och olika sociala sammanhang runt våldsutövande män. För sexual- brottsdömda används &lt;SPAN class="ft52"&gt;Relationer och samlevnad &lt;/SPAN&gt;(ROS). Detta grundar sig främst på individfokuserade förklaringar (Eriksson et al 2011). De program som vänder sig till män som sökt sig till behandling frivilligt, som exempelvis &lt;SPAN class="ft52"&gt;Utväg &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft52"&gt;Kriscentrum för män&lt;/SPAN&gt;, är ofta inspirerade av norska &lt;SPAN class="ft52"&gt;Alternativ till vold &lt;/SPAN&gt;(ATV), även om andra influenser ofta förekommer parallellt. ATV är en genus- sensitiv, halvstrukturerad behandlingsmodell som kombinerar ett könsmaktsperspektiv med individuella förklaringar till mäns våld mot kvinnor (Socialstyrelsen 2010). Flera av de behandlingsenheter som arbetar med våldsutövande män vänder sig också till vålds- utövande kvinnor, men detta förefaller vara en mindre grupp. Viss verksamhet finns också för våldsutövande fäder (Eriksson, Berg &amp; Wallqvist 2011). Arbete med behandling för våld i &lt;NOBR&gt;hbtq-relationer&lt;/NOBR&gt; är i princip &lt;NOBR&gt;icke-existerande,&lt;/NOBR&gt; men Utväg Skaraborg har nyligen genomfört ett projekt för att bättre inkludera &lt;NOBR&gt;hbtq-personer&lt;/NOBR&gt; som har erfarenheter av att utöva eller utsättas för våld, och deras barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1463 ft44"&gt;Program som vänder sig till våldsutövande män har varit omdiskuterade sedan start. I synnerhet eftersom utvärderingar ofta ger motsägelsefulla resultat. De flesta utvärderingar visar på att behandlingsprogram har liten men signifikant positiv effekt på att få män att sluta bruka våld, andra visar dock på att det inte finns någon evidens för programmens effektivitet. Dessa skillnader är delvis ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft15"&gt;560&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_541"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft33"&gt;resultat av olika mätmetoder. Experimentella studier, som ofta använder sig av ett slumpmässigt urval av populationen och en kontrollgrupp, visar generellt mindre evidens än de kvasiexperimen- tella studier som jämför mellan de som genomför programmen och de som hoppat av eller inte påbörjar behandling (Tolman &amp; Edleson 2011). I Sverige har Socialstyrelsen (2010) genomfört en kvasiexperimentell utvärdering av olika frivilliga behandlings- program som visar på en liten men positiv effekt. Utvärderingen kunde dock inte identifiera den positiva effektens orsak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft42"&gt;9 Rekommendationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Det har producerats en hel del forskning kring mäns våld i Sverige. Mycket av denna forskning är relevant för förståelsen av mäns relation till våld, men har antingen främst fokuserat våldsutsatta kvinnors erfarenheter eller inte haft ett genusperspektiv. Forskning med fokus på maskulinitet och våld är fortfarande relativt ovanlig. Svensk våldsforskning har i stället primärt varit viktimologisk och fokuserat på kvinnor och barn, samt på attityder kring våld. Forskning om och med män som våldsutövare och offer har främst bedrivits inom kriminologin. En del av denna – men långt ifrån all – har haft ett explicit maskulinitetsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft7"&gt;Det finns inga entydiga svar på varför det finns förhållandevis lite forskning om maskulinitet och våld. Min bedömning är att det delvis är en följd av att forskare, men också svensk jämställd- hetspolitik (med rätta) premierat våldsoffers (dvs. kvinnors och barns) erfarenheter, samtidigt som maskulinitetsforskare inte varit särskilt intresserade av våld. Det är också delvis en effekt av att den forskningsfond som framför andra finansierar våldsforskning, Brottsofferfonden, i princip inte finansierar forskning om eller med förövare. Det är möjligtvis också ett resultat av att förövare inte är helt enkla att få kontakt med och inkludera i studier. Under senare år har flera projekt om män och våld initierats (se ovan), men det finns fortfarande dock en rad områden där det helt eller delvis saknas relevant grundforskning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1464 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Det minst utvecklade forskningsområdet är mäns kollektiva våld. Vi har ytterst lite kunskap om män som offer och utövare av idrottsrelaterat våld, politiskt våld och våld i relation till kriminella grupperingar. I utvecklandet av detta forskningsfält&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1374 ft15"&gt;561&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_542"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1465 ft7"&gt;skulle det framför allt vara fruktbart att utveckla forskning kring våldets homosociala betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1466 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;I jämförelse med kollektivt våld existerar det mer forskning kring män som offer och förövare av interpersonellt våld och våld i nära relationer, men denna är fortfarande begränsad. I detta område saknas särskilt forskning om våld bland unga, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;hbtq-personer,&lt;/NOBR&gt; män med utländsk bakgrund, samt våldsutsatta män i heterosexuella relationer. Vad gäller andra former av inter- personellt våld behövs forskning kring män som förövare på arbetsplatsen och på offentlig plats, samt hatbrott. Det mesta av forskningen om män och interpersonellt våld fokuserar oftast endast på offer eller förövare. Interpersonellt våld sker dock alltid i ett socialt sammanhang och individer runt förövare (och offer) kan både stötta och kritisera våldet. Vi vet dock väldigt lite om vad människor i våldets närhet resonerar och hur de bidrar till våldets uppkomst, upprätthållande och upphörande. Rekommendationen är därför att också inkludera individer från offers och förövares nätverk i forskningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1467 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Med tanke på att unga män är överrepresenterade som både förövare och offer, behövs mer forskning som fokuserar på ungdomar – både vad gäller kollektivt och interpersonellt våld. Som Ungdomsstyrelsen (2013) nyligen påpekat behövs mer kunskap (bl.a. i form av statistik) kring våldsanvändande bland unga, särskilt bland personer under 15 år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1466 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;Kunskapen om relationen mellan våld och jämställdhet i Sverige är fortfarande liten och det har inte genomförts några större studier. För att kunna få ökad kunskap bör regeringen beställa en studie på samma sätt som den som nyligen genomförts i Norge (Holter et al 2009). En sådan studie behöver dock noga överväga hur jämställdhet konceptualiseras och operationaliseras för att kunna ringa in på vilka sätt jämställdhet relaterar till män och våld i olika arenor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1193 ft31"&gt;Utifrån den genomgångna forskningen kan också en rad områden där särskilda preventiva insatser behövs identifieras. Dessa återfinns på universell, selektiv och indikativ nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1468 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;Det finns i dag många universella insatser kring män och våld, vilka oftast fokuserar på ungdomar. De flesta är kortvariga (t.ex. enstaka föreläsningar) och utvärderas inte. Forskning visar på&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1415 ft15"&gt;562&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_543"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1469 ft33"&gt;att dessa typer av insatser oftast har liten effekt (Barker et al 2007). Resurser bör därför läggas på mer långsiktiga universella insatser kring såväl interpersonellt som kollektivt våld. Det finns en överrepresentation av insatser kring hedersvåld. Denna form av våld behöver också fortsättningsvis förebyggas, men med tanke på att exempelvis våld i ungas nära relationer – oavsett kulturell bakgrund – är långt mer vanlig är det förvånansvärt att detta inte prioriteras. Det finns också stort behov av universella insatser som riktar sig mot en vuxen population, vad gäller exempelvis våld på arbetsplatsen. Även samverkan mellan arbetsgivare, fack- förbund och myndigheter – framför allt behandlingsenheter – bör utvecklas för att uppmärksamma hur våld i nära relationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1470 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Unga män, särskilt socioekonomisk utsatta unga män, är i risk- zonen för att både utöva och falla offer för våld. Det finns selektiva insatser för denna grupp, men dessa problematiserar inte relationen mellan maskulinitetsnormer och våld. Det finns således behov av att utveckla genussensitiva eller genusförändrande insatser på detta område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Indikativa insatser finns på flera håll i landet, såväl de som utförs inom Kriminalvårdens regi och de som bygger på frivilligt deltagande. Dessa rör framför allt våld i nära relationer och når främst vuxna män födda i Sverige. De frivilligbaserade behandlings- enheterna tycks ha svårt att nå unga män, män med utländsk bakgrund och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;hbtq-personer.&lt;/NOBR&gt; För att exempelvis nå unga män behöver samverkan mellan BUP, ungdomsmottagningar, skola och behandlingsenheter ses över och förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft15"&gt;563&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_544"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1079 ft42"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1471 ft33"&gt;Alinia, M. (2011) Den jämställda rasismen och de barbariska invandrarna: ”Hedersvåld”, kultur och skillnadens politik. I Listerborn, C., Molina, I. &amp; Mulinari, D. (red.) &lt;SPAN class="ft52"&gt;Våldets topografier. Betraktelser över makt och motstånd &lt;/SPAN&gt;(s. &lt;NOBR&gt;286–327).&lt;/NOBR&gt; Stockholm: Atlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Andersson, K. (2007a) To slap a ”Kraxelhora”: Violence as &lt;NOBR&gt;category-bound&lt;/NOBR&gt; activity in young men’s talk. &lt;SPAN class="ft46"&gt;NORMA: Nordic Journal for Masculinity Studies &lt;/SPAN&gt;2(2): &lt;NOBR&gt;144–162.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Andersson, K. (2007b) ”Att be om ursäkt”: Internationell färdig- hetsträning och ART i praktiken. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Socionomens forsknings- supplement &lt;/SPAN&gt;6: &lt;NOBR&gt;36–49.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Andersson, K. (2008) Constructing young masculinity: A case study of heoric discourse on violence. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Discourse &amp; Society &lt;/SPAN&gt;19(2): &lt;NOBR&gt;139–161.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft44"&gt;Andersson, K. (2012) Gola aldrig! Pedofilen som undantag. I Gottzén, L. &amp; Jonsson, R. (red.) &lt;SPAN class="ft108"&gt;Andra män. Maskulinitet, normskapande och jämställdhet &lt;/SPAN&gt;(s. &lt;NOBR&gt;135–148).&lt;/NOBR&gt; Malmö: Gleerups.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft7"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet (1985) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Mannen i förändring. Idéprogram från Arbetsgruppen om mansrollen. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Arbetsmiljöverket (2010) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Arbetsmiljön &lt;/SPAN&gt;(rapport 2010:3). Stock- holm: Arbetsmiljöverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Balkmar, D. (2013) &lt;/SPAN&gt;On men and cars: An ethnographic study of gendered, risky and dangerous relations &lt;SPAN class="ft7"&gt;(Diss.). Linköping: Tema Genus, Linköpings universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Balkmar, D., Iovanni, L. &amp; Pringle, K. (2009) A critical re- consideration of two ”welfare paradises”: Research and policy responses to men’s violence in Denmark and Sweden. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Men and Masculinities &lt;/SPAN&gt;12(2): &lt;NOBR&gt;155–174.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Barker, G., Riscado, C. &amp; Nascimento M. (2007) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Engaging men and boys in changing &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;gender-based&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt; inequity in health: Evidence from programme interventions. &lt;/SPAN&gt;Genève: World Health Organization.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1472 ft15"&gt;564&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_545"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p999 ft7"&gt;Barker G., Contreras M., Heilman B., Singh A., Verma R. &amp; Nasci- mento M. (2011) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Evolving men: Initial results from the international men and gender equality survey &lt;/SPAN&gt;(IMAGES). Washington D.C. &amp; Rio de Janeiro: International Center for Research on Women (ICRW) &amp; Promundo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft31"&gt;Berg, L. (2005) ”Om hon somnade skulle inte jag vilja ha sex”: Unga män samtalar om gränsen mellan fredligt ”sex” och våld- täkt. &lt;SPAN class="ft130"&gt;Socialmedicinsk tidskrift &lt;/SPAN&gt;82(6): &lt;NOBR&gt;536–547.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft31"&gt;Berg, L., Sjögren, M., Hyllander, K. &amp; Söderström, P. (2013) &lt;SPAN class="ft130"&gt;Låt 101 blommor blomma. Våldsförebyggande projekt i Sverige riktat till killar och unga män. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Ungdomsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft7"&gt;Billing. P. &amp; Högberg, M. (2009) Våld mot män ignoreras. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Syd- svenska dagbladet&lt;/SPAN&gt;, 10 oktober.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Bourdieu, P. (1989) Social space and symbolic power. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Sociological Theory &lt;/SPAN&gt;7(1): &lt;NOBR&gt;14–25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft7"&gt;Bredström, A. (2006) Maskulinitet och kamp om nationella arenor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1473 ft7"&gt;– reflektioner kring bilden av ”invandrarkillar” i svensk media. I de los Reyes, P., Molina, I. &amp; Mulinari, D. (red.) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Maktens (o)lika förklädnader. Kön, klass och etnicitet i det postkoloniala Sverige &lt;/SPAN&gt;(s. &lt;NOBR&gt;182–204).&lt;/NOBR&gt; Stockholm: Atlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Brå (2005). &lt;/SPAN&gt;Brottslighet bland personer med svensk och utländsk bakgrund &lt;SPAN class="ft31"&gt;(Rapport 2005:17). Stockholm: Brottsförebyggande rådet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft7"&gt;Brå (2012) Andel personer misstänkta för våldsbrott, efter kön. Elektroniskt dokument hämtat 29 maj från: &lt;NOBR&gt;http://www.bra.se/bra/brott--statistik/statistik/misstankta-&lt;/NOBR&gt; personer.html&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1254 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Brå (2013a) &lt;/SPAN&gt;Nationella trygghetsundersökningen 2012. Om utsatthet, trygghet och förtroende &lt;SPAN class="ft7"&gt;(Rapport 2013:1). Stockholm: Brottsföre- byggande rådet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Brå (2013b) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Våld och misshandel&lt;/SPAN&gt;. Elektroniskt dokument hämtat 29 maj från: &lt;NOBR&gt;http://www.bra.se/bra/brott--&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;statistik/statistik/misstankta-personer.html&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Brå (2013c) &lt;/SPAN&gt;Brott bland ungdomar i årskurs nio. Resultat från Skol- undersökningen om brott åren &lt;NOBR&gt;1995–2011.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Brottsförebyggande rådet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Brå (2013d) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Hatbrott&lt;/SPAN&gt;. Elektroniskt dokument hämtat 29 maj från: &lt;NOBR&gt;http://www.bra.se/bra/brott--statistik/hatbrott.html&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft15"&gt;565&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_546"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1148 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Burcar, V. (2005) &lt;/SPAN&gt;Gestaltningar av brottsoffer. Samtal med unga män som utsatts för brott &lt;SPAN class="ft7"&gt;(Diss.). Lund: Sociologiska institutionen, Lunds universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Burcar, V. (2012) Unga mäns brottsofferberättelser: ”Svenskar” och ”invandrare” som retoriska resurser. I Gottzén, L. &amp; Jonsson, R. (red.) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Andra män. Maskulinitet, normskapande och jämställdhet &lt;/SPAN&gt;(s. &lt;NOBR&gt;81–98).&lt;/NOBR&gt; Malmö: Gleerups.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft44"&gt;Burcar, V. (2013) Doing masculinity in narratives about reporting violent crime: Young male victims talk about contacting and encountering the police. &lt;SPAN class="ft108"&gt;Journal of Youth Studies &lt;/SPAN&gt;16(2): &lt;NOBR&gt;172–190.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft7"&gt;Burcar, V. &amp; Åkerström, M. (2009) Negotiating a victim identity: Young men as victims of violence. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention &lt;/SPAN&gt;10(1): &lt;NOBR&gt;37–54.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Bäcklin, E., Carlsson, C. &amp; Pettersson, T. (2013) Maskuliniteter som livsloppsprocesser: våld i genusteoretisk belysning. I &lt;SPAN class="ft46"&gt;Unga och våld – en analys av maskulinitet och förebyggande verk- samheter &lt;/SPAN&gt;(s. &lt;NOBR&gt;133–177).&lt;/NOBR&gt; Stockholm: Norstedts Juridik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Carrigan, T., Connell, R. W. &amp; Lee, J. (1985) Towards a new sociology of masculinity. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Theory and Society &lt;/SPAN&gt;14(5): &lt;NOBR&gt;551–604.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Cater, Å. K. (2004) &lt;/SPAN&gt;Negotiating normality and deviation: Father's violence against mother from children’s perspectives &lt;SPAN class="ft7"&gt;(Diss.). Örebro: Örebro universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft41"&gt;Christie, N. (1986) The ideal victim&lt;SPAN class="ft77"&gt;. &lt;/SPAN&gt;I Fattah, E. (red.) &lt;SPAN class="ft77"&gt;From crime policy to victim policy &lt;/SPAN&gt;(s. &lt;NOBR&gt;17–30).&lt;/NOBR&gt; New York: St. Martin’s Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1156 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Connell, R. W. (1987) &lt;/SPAN&gt;Gender and power: Society, the person, and social politics&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stanford: Stanford University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1209 ft7"&gt;Connell, R. W. (1996) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Maskuliniteter&lt;/SPAN&gt;. Göteborg: Daidalos.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Connell, R. W. (2002) On hegemonic masculinity and violence: Response to Jefferson and Hall. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Theoretical Criminology &lt;/SPAN&gt;6(1): &lt;NOBR&gt;89–99.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft41"&gt;Danielsson, M., Fors, A. &amp; Frej, I. (2011) &lt;SPAN class="ft77"&gt;Behandlingsprogrammet ART i Kriminalvården. Utvärdering av återfall i brott för programdeltagare &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;2003–2006&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Norrköping: Kriminalvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;de los Reyes, P. (2001) &lt;/SPAN&gt;Mångfald och differentiering – Diskurs, olikhet och normbildning inom svensk forskning och samhälls- debatt. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Arbetslivsinstitutet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1474 ft15"&gt;566&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_547"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p999 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;de los Reyes, P. (2003). &lt;/SPAN&gt;Patriarkala enklaver eller ingenmansland? Våld, hot och kontroll mot unga kvinnor i Sverige. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Norrköping: Integrationsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft7"&gt;Edin, K., Lalos, A., Högberg, U. &amp; Dahlgren, L. (2008) Violent men: Ordinary and deviant. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Journal of Interpersonal Violence&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;23(2): &lt;NOBR&gt;225–244.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Ekbrand, H. (2006) &lt;/SPAN&gt;Separationer och mäns våld mot kvinnor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft7"&gt;(Diss.). Göteborg: Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Eldén, Å. (2003) &lt;/SPAN&gt;Heder på liv och död. Våldsamma berättelser om rykten, oskuld och heder &lt;SPAN class="ft41"&gt;(Diss.). Uppsala: Uppsala universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Elias, N. (1989) &lt;/SPAN&gt;Civilisationsteori, del 1. Sedernas historia. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stock- holm: Atlantis.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Elias, N. (1991) &lt;/SPAN&gt;Civilisationsteori, del 2. Från svärdet till plikten – samhällets förvandlingar. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholm: Atlantis.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft31"&gt;Eliasson, M. &amp; Menckel, E. (2003) &lt;SPAN class="ft130"&gt;Ord och mening. Könsperspektiv på verbal aggression och våld mellan elever i grundskolan. &lt;/SPAN&gt;Stock- holm: Arbetslivsinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft7"&gt;Eliasson, M., Isaksson, K. &amp; Laflamme, L. (2007) Verbal abuse in school. Constructions of gender among 14- to &lt;NOBR&gt;15-year-olds&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft46"&gt;Gender and Education &lt;SPAN class="ft7"&gt;19(5): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;587–605.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft7"&gt;Enander, V. (2011) Violent women? The challenge of women’s violence in intimate heterosexual relationships to feminist analyses of partner violence. &lt;SPAN class="ft46"&gt;NORA: Nordic Journal of Feminist and Gender Research &lt;/SPAN&gt;19(2): &lt;NOBR&gt;105–123.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1254 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Eriksson, M. (2003) &lt;/SPAN&gt;I skuggan av pappa. Familjerätten och hante- ringen av fäders våld &lt;SPAN class="ft7"&gt;(Diss.). Stehag: Gondolin.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft41"&gt;Eriksson, M. (2006) Avikkande eller osynlig – Rasifierande praktiker i familjerättssekreterares hantering av fäders våld. I de los Reyes, P. (red.) &lt;SPAN class="ft77"&gt;Om välfärdens gränser och det villkorande medborgarskapet &lt;/SPAN&gt;(s. &lt;NOBR&gt;183–216)&lt;SPAN class="ft77"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt; &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Fritzes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft7"&gt;Eriksson, M., Berg, L. &amp; Wallqvist, A. (2011) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Våldsförebyggande arbete med män. En kunskapsöversikt. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Sveriges kom- muner och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Eriksson, M. &amp; Näsman, E. (2008) Participation in family law proceedings for children whose father is violent to their mother. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Childhood &lt;/SPAN&gt;15(2): &lt;NOBR&gt;259–275.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1475 ft15"&gt;567&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_548"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1148 ft7"&gt;Eriksson, M. &amp; Pringle, K. (2011) Working with men in a gender equality paradise? The case of Sweden. I Ruspini, E., Hearn, J., Pease, B. &amp; Pringle, K. (red.) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Men and masculinities around the world: Transforming men’s practices &lt;/SPAN&gt;(s. &lt;NOBR&gt;97–108)&lt;SPAN class="ft46"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt; &lt;/SPAN&gt;New York: Palgrave Macmillan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft41"&gt;Estrada, F. (2006) Trends in violence in Scandinavia according to different indicators. &lt;SPAN class="ft77"&gt;Britih Journal of Criminology &lt;/SPAN&gt;46: &lt;NOBR&gt;486–504.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1476 ft41"&gt;Estrada, F. (2007) Ungdomsbrottslighetens utveckling, omfattning och struktur. I Estrada, F. &amp; Flyghed, J. (red.) &lt;SPAN class="ft77"&gt;Den svenska ungdomsbrottsligheten &lt;/SPAN&gt;(s. &lt;NOBR&gt;23–56).&lt;/NOBR&gt; Lund: Studentlitteratur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft41"&gt;Estrada, F. (2008) Våldet i dagens Sverige – vilka är förövarna och sammanhangen. I &lt;SPAN class="ft77"&gt;Våld i välfärdsland &lt;/SPAN&gt;(s. &lt;NOBR&gt;18–24).&lt;/NOBR&gt; Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv- och socialvetenskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft7"&gt;Estrada, F. (2010) Våld som ett (bra) samhällsproblem. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Nordisk tidsskrift for Kriminalvidenskab &lt;/SPAN&gt;97(3): &lt;NOBR&gt;320–334.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1477 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Folkhälsoinstitutet (2013) &lt;/SPAN&gt;Nationella folkhälsoenkäten – Folkhälsa på lika villkor&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Elektroniskt dokument hämtat 23 maj 2013 från: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;http://www.fhi.se/Statistik-uppfoljning/Nationella-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; folkhalsoenkaten/&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Fondén, C. (2007) ”Gola aldrig ner någon”: Intervjuer med personer som i tonåren misstänkts för brott. I Estrada, F. &amp; Flyghed, J. (red.) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Den svenska ungdomsbrottsligheten &lt;/SPAN&gt;(s. 213– 248). Lund: Studentlitteratur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Galtung, J. (1969) Violence, peace, and peace research. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Journal of Peace Research &lt;/SPAN&gt;6(3): &lt;NOBR&gt;167–191.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft41"&gt;Gottzén, L. (2012) Att (inte) bli en kvinnomisshandlare. I Gottzén, L. &amp; Jonsson, R. (red.) &lt;SPAN class="ft77"&gt;Andra män. Maskulinitet, normskapande och jämställdhet &lt;/SPAN&gt;(s. &lt;NOBR&gt;149–165).&lt;/NOBR&gt; Malmö: Gleerups.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Gottzén, L. (2013a) &lt;/SPAN&gt;Hjältar och monster. Samhällsvetenskapliga perspektiv på män och våld&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Gottzén, L. (2013b) Encountering violent men: Strange and familiar. I Pini, B. &amp; Pease, B. (red.) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Men, masculinities and methodologies &lt;/SPAN&gt;(s. &lt;NOBR&gt;197–208).&lt;/NOBR&gt; New York &amp; London: Palgrave Macmillan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Gottzén, L. (2013c) Skam, maskulinitet och respons på mäns våld mot kvinnor. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Socialvetenskaplig tidskrift &lt;/SPAN&gt;20(2): &lt;NOBR&gt;75–92.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1392 ft15"&gt;568&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_549"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p999 ft7"&gt;Gottzén, L. (2013d, refereegranskas) Violent men’s paths to batterer programs: Masculinity, turning points and narrative selves. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Feminist Criminology.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Gottzén, L. (2014, kommande) Displaying shame: Men’s violence toward women in a culture of gender equality. I Hydén, M., Gadd, D. &amp; Wade, A. (red.) &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Response-based&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt; approaches to the study of interpersonal violence&lt;/SPAN&gt;. New York &amp; London: Palgrave Macmillan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft31"&gt;Gottzén, L. &amp; Jonsson, R. (2012) Goda män och Andra män. I Gottzén, L. &amp; Jonsson, R. (red.) &lt;SPAN class="ft130"&gt;Andra män. Maskulinitet, normskapande och jämställdhet &lt;/SPAN&gt;(s. &lt;NOBR&gt;7–23).&lt;/NOBR&gt; Malmö: Gleerups.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft7"&gt;Gottzén, L. &amp; Korkmaz, L. (2013) Killars våld mot tjejer i nära relationer. I &lt;SPAN class="ft46"&gt;Unga och våld – en analys av maskulinitet och före- byggande verksamheter &lt;/SPAN&gt;(s. &lt;NOBR&gt;72–101).&lt;/NOBR&gt; Stockholm: Norstedts Juridik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1254 ft7"&gt;Gottzén, L., Lundqvist, E. &amp; Hearn, J. (2013). Using feminist theory in violence prevention programmes with men and boys. Paper presenterat på &lt;SPAN class="ft46"&gt;AtGender Spring Conference, &lt;/SPAN&gt;Göteborg, &lt;NOBR&gt;26–28&lt;/NOBR&gt; april.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1478 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Hagemann-White,&lt;/NOBR&gt; C., Kavemann, B., Kindler, H., Meysen, T. &amp; Puchert, R. (2010) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Review of research on factors at play in perpetration&lt;/SPAN&gt;. Bryssel: European Commission. Elektroniskt dokument hämtat 29 maj 2013 från: http://ec.europa.eu/justice/funding/daphne3/multi- level_interactive_model/bin/review_of_research.pdf&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1254 ft7"&gt;Hall, S. (2002) Daubing the drudges of fury: Men, violence and the piety of the ”hegemonic masculinity” thesis. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Theoretical Criminology &lt;/SPAN&gt;6(1): &lt;NOBR&gt;35–61&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Hammarén, N. (2008) &lt;/SPAN&gt;Förorten i huvudet. Unga män om kön och sexualitet i det nya Sverige &lt;SPAN class="ft7"&gt;(Diss.). Stockholm: Atlas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Hearn, J. (1998) &lt;/SPAN&gt;The violences of men: How men talk about and how agencies respond to men’s violence to women&lt;SPAN class="ft44"&gt;. London: Sage.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft41"&gt;Hearn, J. (2012). A &lt;NOBR&gt;multi-faceted&lt;/NOBR&gt; power analysis of men’s violence to known women: From hegemonic masculinity to the hegemony of men. &lt;SPAN class="ft77"&gt;The Sociological Review &lt;/SPAN&gt;60(4): &lt;NOBR&gt;589–610.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft31"&gt;Hearn, J. &amp; Pringle, K. (2006) Violences. I Hearn, J. &amp; Pringle, K. (red.) &lt;SPAN class="ft130"&gt;European perspectives on men and masculinities &lt;/SPAN&gt;(s. 149– 169). London: Palgrave.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft15"&gt;569&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_550"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1148 ft7"&gt;Hearn, J., Nordberg, M., Andersson, K., Balkmar, D., Gottzén, L., Klinth, R., Pringle, K. &amp; Sandberg, L. (2012) Hegemonic masculinity and beyond: 40 years of research in Sweden. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Men and Masculinities &lt;/SPAN&gt;15(1): &lt;NOBR&gt;31–55.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Hearn, J. &amp; Whitehead, A. (2006). Collateral damage: Men’s ”domestic” violence to women seen through men’s relation with men. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Probation Journal &lt;/SPAN&gt;53(1): &lt;NOBR&gt;38–56.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Hedlund, E. &amp; Lundmark, G. (1983) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Våldtäkt – vanmakt. 60 män berättar&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Liber.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Holmberg, C. (2004) &lt;/SPAN&gt;Med husbondens röst. Om våld mot djur i misshandelsrelationer. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Ystad: Kabusa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft7"&gt;Holmberg, C. &amp; Enander, V. (2004) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Varför går hon? Om miss- handlade kvinnors uppbrottsprocesser&lt;/SPAN&gt;. Ystad: Kabusa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Holmberg, C. &amp; Stjernqvist, U. (2004) Samkönat partnervåld: Vad är det och vilket stöd behövs? &lt;SPAN class="ft46"&gt;Tidskrift för genusvetenskap &lt;/SPAN&gt;25(4): &lt;NOBR&gt;49–65.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1209 ft7"&gt;Holter, Ø. G. (2013) Masculinties, gender equality and violence.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1208 ft46"&gt;Masculinities and Social Change &lt;SPAN class="ft7"&gt;2(1): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;51–81.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Holter, Ø. G., Svare, H. &amp; Egeland, C. (2009) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Gender equality and quality of life: A Nordic perspective&lt;/SPAN&gt;. Oslo: NIKK &amp; University of Oslo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Hydén, M. (1995) &lt;/SPAN&gt;Kvinnomisshandel inom äktenskapet. Mellan det omöjliga och det möjliga&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm: Liber.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft7"&gt;Hällsten, M., Szulkin, R. &amp; Sarnecki, J. (2013) Crime as a price of inequality? The gap in registered crime between childhood immigrants, children of immigrants and children of native Swedes. &lt;SPAN class="ft46"&gt;British Journal of Criminology &lt;/SPAN&gt;53(3): &lt;NOBR&gt;456–481.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft7"&gt;Isdal, P. (2001). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Meningen med våld&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Gothia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Jansson, A. (2012) “&lt;/SPAN&gt;Man hör aldrig om killar som blir sexuellt trakasserade&lt;SPAN class="ft7"&gt;”: &lt;/SPAN&gt;En rapport om sexuella trakasserier i skolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1388 ft7"&gt;(rapport 2012:1): Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft31"&gt;Jansson, P. &amp; Kullberg, C. (2011) Violent men: Problems, inter- ventions and change. &lt;SPAN class="ft130"&gt;Safe Community Conference&lt;/SPAN&gt;, Falun, &lt;NOBR&gt;6–9&lt;/NOBR&gt; september.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1207 ft7"&gt;Jefferson, T. (2002) Subordinating hegemonic masculinity.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1208 ft46"&gt;Theoretical Criminology &lt;SPAN class="ft7"&gt;6(1): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;63–88.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1377 ft15"&gt;570&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_551"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p999 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Jeffner, S. (1997) &lt;/SPAN&gt;Liksom våldtäkt, typ. Om ungdomars förståelse av våldtäkt &lt;SPAN class="ft7"&gt;(Diss.). Uppsala: Sociologiska institutionen, Uppsala universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1479 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Joelsson, T. (2013) &lt;/SPAN&gt;Space and sensibility: Young men’s &lt;NOBR&gt;risk-taking&lt;/NOBR&gt; with motor vehicles &lt;SPAN class="ft8"&gt;(Diss.). Linköping: Linköpings universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Jonsson, R. (2007) &lt;/SPAN&gt;Blatte betyder kompis. Om maskulinitet och språk i en högstadieskola &lt;SPAN class="ft7"&gt;(Diss.). Stockholm: Ordfront.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Kalonaityté, A.V., Kawesa, V. &amp; Tedros, A. (2007) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Att färgas av Sverige. Upplevelser av diskriminering och rasism bland ung- domar med afrikansk bakgrund i Sverige&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Ombuds- mannen mot etnisk diskriminering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Karlsson, J. (2003) Sexuella eller sexistiska trakasserier? Genus- normernas betydelse vid trakasserier mellan män. I. Lander, T. Pettersson &amp; E. Tiby (red.) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet. Genusperspektiv inom svensk kriminologi &lt;/SPAN&gt;(s. &lt;NOBR&gt;47–70).&lt;/NOBR&gt; Lund: Studentlitteratur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1254 ft7"&gt;Karlsson, J. &amp; Pettersson, T. (2003) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Fokusgruppsintervjuer med ungdomar om genus och våld. Konstruktioner av gärningspersoner och offer &lt;/SPAN&gt;(rapport 2003:2). Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft7"&gt;Kawesa, V. (2009) Svart maskulinitet och utsattheten förr rasistiska hatbrott. I Kolade, S. (red.) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Afrikansksvenska röster. En antologi om afrikansksvenskars situation i, och tankar om, Sverige &lt;/SPAN&gt;(s. 144– 158). Malmö: Notis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft7"&gt;Kelly, L. (1988). &lt;SPAN class="ft46"&gt;Surviving sexual violence&lt;/SPAN&gt;. Cambridge: Polity.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft7"&gt;Kimmel, M. (1994) Masculinity as homophobia: Fear, shame, and silence in the construction of gender identity. I Brod, H. &amp; Kaufman, M. (red.) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Theorizing masculinities &lt;/SPAN&gt;(s. &lt;NOBR&gt;119–141).&lt;/NOBR&gt; Thousand Oaks: Sage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft7"&gt;Kimmel, M. (2002) ”Gender symmetry” in domestic violence.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft46"&gt;Violence Against Women &lt;SPAN class="ft7"&gt;8(11): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1332-1363.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft7"&gt;Kimmel, M., Hearn, J. &amp; Connell, R. W. (red.) (2005) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Handbook of studies on men and masculinities&lt;/SPAN&gt;. Thousand Oaks: Sage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft7"&gt;Lindström, D. (2004) Civiliseringsprocessen – en konstruktion?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft46"&gt;Historisk tidskrift &lt;SPAN class="ft7"&gt;124(2): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;261–272.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1480 ft15"&gt;571&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_552"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1148 ft7"&gt;Loseke, D. R. &amp; Kurz, D. (2005) Men’s violence toward women is the serious social problem. I Loseke, D., Gelles, R. &amp; Cavanaugh, M. (red.) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Current controversies on family violence &lt;/SPAN&gt;(s. &lt;NOBR&gt;79–95).&lt;/NOBR&gt; Thousand Oaks: Sage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Lundgren, E. (1992) &lt;/SPAN&gt;Gud och alla andra karlar. En bok om kvinnomisshandlare&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm: Natur och kultur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Lundgren, E. (1993) &lt;/SPAN&gt;Det får da være grenser for kjønn. Voldelig empiri og feministisk teori&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Oslo: Universitetsforlaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft7"&gt;Lundgren, E. (2004) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Våldets normaliseringsprocess&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft41"&gt;Lundgren, E., Heimer, G., Westerstrand, J. &amp; Kalliokoski, &lt;NOBR&gt;A-M.&lt;/NOBR&gt; (2001) &lt;SPAN class="ft77"&gt;Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige – en omfångsundersökning&lt;/SPAN&gt;. Umeå: Brottsoffermyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft7"&gt;Lundgren, M. (2011) Diskurser om mansvåld: Reflektioner från en spegel. I Listerborn, C., Molina, I. &amp; Mulinari, D. (red.) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Våldets topografier. Betraktelser över makt och motstånd &lt;/SPAN&gt;(s. &lt;NOBR&gt;329–360).&lt;/NOBR&gt; Stockholm: Atlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft31"&gt;Lundqvist, E., Röcklinger, K., Malmberg, L., Gulbrandsen, I., &lt;NOBR&gt;Nettelbladh-Malm,&lt;/NOBR&gt; C. &amp; Söderström, D. (2010) &lt;SPAN class="ft130"&gt;Machofabriken&lt;/SPAN&gt;. Malmö: Liber.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft31"&gt;Löfvenberg, Å. &amp; Rahm, G. (2007) &lt;SPAN class="ft130"&gt;Familjevåld. Mäns våld mot kvinnor och barn. Kunskapsunderlag och handlingsplan. &lt;/SPAN&gt;Karlstad: Landstinget i Värmland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft8"&gt;Martin, K., Vieraitis, L. M. &amp; Britto, S. (2006) Gender equality and women’s absolute status: A test of the feminist models of rape.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1208 ft46"&gt;Violence Against Women &lt;SPAN class="ft7"&gt;12(4): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;321–339.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Messerschmidt, J. (1993) &lt;/SPAN&gt;Masculinities and crime: Critique and reconceptualization of theory&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Lanham: Rowman &amp; Littlefield.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Meuser, M. (2004) Homosociality. I Kimmel, M. &amp; Aronson, A. (red.) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Men and Masculinities: A social, cultural, and historical encyclopedia Vol. 1 &lt;/SPAN&gt;(s. &lt;NOBR&gt;396–398).&lt;/NOBR&gt; Santa Barbara, CA: ABC- CLIO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Nordberg, M. (2000) Hegemonibegreppet och hegemonier inom mansforskningen. I Folkesson, P. Nordberg, M. &amp; Smirthwaite, G. (red.) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Hegemoni och mansforskning. Rapport från Nordiska mansforskningsworkshopen i Karlstad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;19–21/3&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt; 1999 &lt;/SPAN&gt;(s. &lt;NOBR&gt;37–66).&lt;/NOBR&gt; Karlstad: Karlstad universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1330 ft15"&gt;572&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_553"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft7"&gt;Nordberg, M. (2009) ”Det är så otäckt att gå hem på natten…”:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1473 ft7"&gt;Om mäns och pojkars berättelser och förståelser av våld och andra provokationer. Paper presenterat på &lt;SPAN class="ft46"&gt;Changing men and masculinities in &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;gender-equal&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt; societes? &lt;/SPAN&gt;Roskilde, Danmark, &lt;NOBR&gt;28–30&lt;/NOBR&gt; januari.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Persson, A. (2012) &lt;/SPAN&gt;Att möta män som utsätts för våld i en nära relation: Professionella strategier och föreställningar om män, genus och våld i tre organisationer &lt;SPAN class="ft41"&gt;(Dnr. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2012-1209).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt; Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv- och socialvetenskap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Pettersson, T. (2002) &lt;/SPAN&gt;Tre aspekter på brottsliga nätverk. Supporter- bråk, etnicitet och genus &lt;SPAN class="ft7"&gt;(Diss.). Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Pringle, K. (2010) Swedish welfare responses to ethnicity: the case of children and their families. &lt;SPAN class="ft46"&gt;European Journal of Social Work &lt;/SPAN&gt;13(1): &lt;NOBR&gt;19–34.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft7"&gt;Pringle, K., Balkmar, D. &amp; Iovanni, L. (2010) Trouble in paradise?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1473 ft7"&gt;Exploring patterns of research and policy response to men’s violence in Denmark and Sweden. &lt;SPAN class="ft46"&gt;NORA: Nordic Journal for Feminist and Gender Research &lt;/SPAN&gt;18(2): &lt;NOBR&gt;105–121.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft8"&gt;Pringle, K. (2012) Fadrande, mansforskning och sexualiserat våld i det “jämställda” Sverige. I Gottzén, L. &amp; Jonsson, R. (red.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft46"&gt;Andra män. Maskulinitet, normskapande och jämställdhet &lt;SPAN class="ft7"&gt;(s. 119– 134). Malmö: Gleerups.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft7"&gt;Prop. 1997/98:55. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Kvinnofrid&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Fritzes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft7"&gt;Ptacek, J. (1988) Why do men batter their wives? I Yllö, K. &amp; Bograd, M. (red.) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Feminist perspectives on wife abuse &lt;/SPAN&gt;(s. 133– 157). Newbury Park: Sage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Radman, A. (2013) &lt;/SPAN&gt;Huliganlandskapet. Medier, våld och maskuli- niteter &lt;SPAN class="ft41"&gt;(Diss.). Malmö: Idrottsvetenskap, Malmö högskola.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft7"&gt;Rexvid, D. &amp; Schlytter, A. (2012) Attitydförändringar hos unga män med hederskulturella värderingar. I Karlsson, L. B. &amp; Piuva, K. (red.) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Genusperspektiv i socialt arbete &lt;/SPAN&gt;(s. &lt;NOBR&gt;129–151).&lt;/NOBR&gt; Stockholm: Natur &amp; Kultur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Sarnecki, J. (2006) “Brottslighet hos personer födda i Sverige och i utlandet” ur ett strukturellt diskrimineringsperspektiv. I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1481 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Sarnecki, J. (red.) &lt;/SPAN&gt;Är rättvisan rättvis? Tio perspektiv på diskrimi- nering av etniska och religiösa minoriteter inom rättssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;(SOU 2006:30) (s. &lt;NOBR&gt;347–379).&lt;/NOBR&gt; Stockholm: Fritzes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1482 ft15"&gt;573&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_554"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1079 ft7"&gt;Sarnecki, J. (2008) Våldet mot kvinnor är en del av ett store våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1163 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Läkartidningen &lt;/SPAN&gt;105(7): &lt;NOBR&gt;457–461.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft31"&gt;Sjögren, M., Berg, L., Hyllander, K. &amp; Söderström, P. (2013) &lt;SPAN class="ft130"&gt;Före han slår. Om effektiva våldsförebyggande metoder med genus- perspektiv&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1207 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Skr. 2011/12:3. &lt;/SPAN&gt;Jämställdhetspolitikens inriktning &lt;NOBR&gt;2011–2014&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Socialstyrelsen (2010) &lt;/SPAN&gt;Behandling av män som utövar våld i nära relationer – en utvärdering&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm: Socialstyrelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOU 1995:60. &lt;/SPAN&gt;Kvinnofrid. Slutbetänkande av kvinnovålds- kommissionen&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Stockholm: Fritzes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Stickley, A. &amp; Carlson, P. (2010) Factors associated with non- leathal violent victimization in Sweden in &lt;NOBR&gt;2004–2007.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft46"&gt;Scandi- navian Journal of Public Health &lt;/SPAN&gt;38: &lt;NOBR&gt;404–410.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft8"&gt;Straus, M. (2005) Women’s violence toward men is a serious social problem. I Loseke, D., Gelles, R. &amp; Cavanaugh, M. (red.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1388 ft46"&gt;Current controversies on family violence &lt;SPAN class="ft7"&gt;(s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;55–77).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; Thousand Oaks: Sage.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft31"&gt;&lt;NOBR&gt;Thapar-Björkert,&lt;/NOBR&gt; S. (2009) Conversations across borders: Men and honour related violence in U.K. and Sweden. &lt;SPAN class="ft130"&gt;NORMA: Nordic Journal for Masculinity Studies &lt;/SPAN&gt;4(1): &lt;NOBR&gt;47–65.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft31"&gt;Thornberg, R. (2011) ”She’s weird!” The social construction of bullying in school: A review of qualitative research. &lt;SPAN class="ft130"&gt;Children &amp; Society &lt;/SPAN&gt;25(4): &lt;NOBR&gt;258–267.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft7"&gt;Thornhill, R. &amp; Palmer, C. (2000) &lt;SPAN class="ft46"&gt;A natural history of rape: Biological bases of forced sex&lt;/SPAN&gt;. Cambridge: MIT Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Tiby, E. (1999) &lt;/SPAN&gt;Hatbrott? Homosexuella kvinnors och mäns berättelser om utsatthet för brott &lt;SPAN class="ft7"&gt;(Diss.). Stockholm: Krimino- logiska institutionen, Stockholms universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft7"&gt;Tiby, E. (2010) Upplevelser av utsatthet för hatbrott. I &lt;SPAN class="ft46"&gt;Hon, hen, han. En analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner &lt;/SPAN&gt;(s. &lt;NOBR&gt;137–151).&lt;/NOBR&gt; Stockholm: Ungdomsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Tidefors, I. (2010) ”&lt;/SPAN&gt;Det känns som jag inte har haft nåt riktigt liv än&lt;SPAN class="ft31"&gt;”. &lt;/SPAN&gt;Fyrtiofem tonårspojkar som har begått sexuella övergrepp&lt;SPAN class="ft31"&gt;. Stockholm: Statens institutionsstyrelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Tilly, C. (2003) &lt;/SPAN&gt;The politics of collective violence&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Cambridge: Cambridge University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft15"&gt;574&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_555"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p16 ft16"&gt;SOU 2014:6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p16 ft43"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1158 ft8"&gt;Tolman, R. &amp; Edleson, J. (2011) Intervening with men for violence prevention. I Renzetti, C., Edleson, J. &amp; Bergen, R. (red.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft46"&gt;Sourcebook on violence against women &lt;SPAN class="ft7"&gt;(s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;351–367).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; Thousand Oaks: Sage.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Uhnoo, S. (2011) &lt;/SPAN&gt;Våldets regler. Ungdomars tal om våld och bråk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;(Diss.). Göteborg: Daidalos.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Ungdomsstyrelsen (2013) &lt;/SPAN&gt;Unga och våld – en analys av maskulinitet och förebyggande verksamheter&lt;SPAN class="ft44"&gt;. Stockholm: Norstedts Juridik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1483 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;von Hofer, H. (2011) &lt;/SPAN&gt;Brott och straff i Sverige. Historisk kriminalstatistik &lt;NOBR&gt;1750–2010:&lt;/NOBR&gt; Diagram, tabeller och kommentarer&lt;SPAN class="ft44"&gt;. Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft7"&gt;Whaley, R. B., Messner, S. F. &amp; Veysey, B. M. (2013) The relationship between gender equality and rates of inter- and &lt;NOBR&gt;intra-sexual&lt;/NOBR&gt; lethal violence: An exploration of functional form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft46"&gt;Justice Quarterly &lt;SPAN class="ft7"&gt;30(4): &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;732–754.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Whitehead, S. (2002) &lt;/SPAN&gt;Men and masculinities: Key themes and new directions&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Cambridge: Polity Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft7"&gt;Wikman, S. (2012) Arbetslivet som arena för våld – en läges- beskrivning. I Heber, A., Tiby, E. &amp; Wikman, S. (red.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft46"&gt;Viktimologisk forskning. Brottsoffer i teori och metod &lt;SPAN class="ft7"&gt;(s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;27–53).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft7"&gt;Wikström, H. (2011) Den problematiska invandrarfamiljen: Kunskapsbildning om hedersrelaterat våld. I Bergman, H., Eriksson, M. &amp; Klinth, R. (red.) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Föräldraskapets politik – från &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;1900-tal&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt; till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;2000-tal&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt; &lt;/SPAN&gt;(s. &lt;NOBR&gt;173–196).&lt;/NOBR&gt; Stockholm: Dialogos.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1254 ft7"&gt;World Health Organization (2002) &lt;SPAN class="ft46"&gt;World report on violence and health&lt;/SPAN&gt;. Genève: WHO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft7"&gt;Žižek, S. (2008) &lt;SPAN class="ft46"&gt;Violence: Six sideway reflections&lt;/SPAN&gt;. New York: Picador.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft7"&gt;Österberg, E. (1996) Våld, ära, böter och skam: Kriminalitet och straff i Sverige från medeltid till nutid. I Åkerström, M. (red.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft46"&gt;Kriminalitet, kultur, kontroll – en antologi &lt;SPAN class="ft7"&gt;(s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;104–124).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; Stock- holm: Carlssons.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft7"&gt;Österberg, E. (1998) Manskulturens nedgång och fall? Några reflektioner kring en omöjlig fråga. &lt;SPAN class="ft46"&gt;Statsvetenskaplig tidskrift &lt;/SPAN&gt;101(1): &lt;NOBR&gt;15–26.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft7"&gt;Österberg, E. (2008) Våldet genom århundradena. I &lt;SPAN class="ft46"&gt;Våld i väl- färdsland &lt;/SPAN&gt;(s. &lt;NOBR&gt;13–17).&lt;/NOBR&gt; Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv- och socialvetenskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft15"&gt;575&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_556"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36556x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft248"&gt;Statens offentliga utredningar 2014&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft249"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1484 ft250"&gt;&lt;SPAN class="ft250"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft251"&gt;Vissa bostadsbeskattningsfrågor. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1485 ft250"&gt;&lt;SPAN class="ft250"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft251"&gt;Framtidens valfrihetssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1486 ft250"&gt;&lt;SPAN class="ft250"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft252"&gt;inom socialtjänsten. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1487 ft250"&gt;&lt;SPAN class="ft250"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft251"&gt;Boende utanför det egna hemmet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1486 ft250"&gt;&lt;SPAN class="ft250"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft252"&gt;placeringsformer för barn och unga. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1488 ft250"&gt;&lt;SPAN class="ft250"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft251"&gt;Det måste gå att lita på konsument- skyddet. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1485 ft250"&gt;&lt;SPAN class="ft250"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft251"&gt;Staten får inte abdikera&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1489 ft250"&gt;&lt;SPAN class="ft250"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft252"&gt;om kommunaliseringen av den svenska skolan. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1485 ft250"&gt;&lt;SPAN class="ft250"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft251"&gt;Män och jämställdhet. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_557"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B36/H2B36557x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft248"&gt;Statens offentliga utredningar 2014&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft249"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1490 ft253"&gt;Statsrådsberedningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1491 ft253"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1492 ft250"&gt;Det måste gå att lita på konsumentskyddet. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1493 ft253"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1491 ft253"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1494 ft253"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1492 ft4"&gt;Framtidens valfrihetssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1495 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft254"&gt;inom socialtjänsten. [2]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1496 ft250"&gt;Boende utanför det egna hemmet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1497 ft250"&gt;&lt;SPAN class="ft250"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft252"&gt;placeringsformer för barn och unga. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;[3]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1498 ft253"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1499 ft250"&gt;Vissa bostadsbeskattningsfrågor. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1491 ft253"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1492 ft250"&gt;Staten får inte abdikera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1500 ft250"&gt;– om kommunaliseringen av den svenska skolan. [5]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1499 ft250"&gt;Män och jämställdhet. [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1493 ft253"&gt;Landsbygdsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1491 ft253"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1494 ft253"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1491 ft253"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft253"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H2B36</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2014__6_d1.pdf</filnamn>
<filstorlek>6118747</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Män och jämställdhet, del 1</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/185396FE-01BE-42AD-90A6-670D4EBEC876</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>H2B36d2</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2014__6_d2.pdf</filnamn>
<filstorlek>2232612</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Män och jämställdhet, del 2</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B7742330-6396-4205-BE00-61BBF2B9DAD4</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>