3055525H2B350201450sousouStatens offentliga utredningar 2014:50Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar5002014-06-24 00:00:002016-03-16 08:35:002014-06-24 00:00:00Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vattenDokTextExtraktorhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H2B350/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H2B350https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H2B350
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>sou 2014 50 </TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 193px 0px 73px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 370px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:611px;left:344px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:126px;height:69px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 549px 0px 134px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 346px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 76px 0px 493px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 482px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_27 #dimg1 {position:absolute;top:594px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:119px;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:415px;height:119px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_31 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_31 #tx1 {position:absolute;top:427px;left:215px;width:201px;height:102px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:309px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_33 #dimg1 {position:absolute;top:457px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #dimg1 {position:absolute;top:292px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_35 #dimg1 {position:absolute;top:549px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:195px;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:415px;height:195px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:292px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_37 #dimg1 {position:absolute;top:272px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:483px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:324px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:272px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:599px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:500px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:292px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:344px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:425px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:272px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 93px 0px 941px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:651px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:651px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:743px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:653px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:699px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 990px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:211px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:416px;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:413px;height:416px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:629px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:552px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:260px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:318px;left:65px;z-index:-1;width:424px;height:282px;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:424px;height:282px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:564px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:197px;left:66px;z-index:-1;width:418px;height:487px;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:418px;height:487px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:422px;height:586px;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:422px;height:586px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:634px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:439px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:257px;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:415px;height:257px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:310px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:402px;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:413px;height:402px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:686px;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:686px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:611px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:552px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:564px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:564px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:290px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:375px;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:415px;height:375px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 990px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:240px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:446px;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:413px;height:446px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:38px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:678px;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:413px;height:678px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:642px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:187px;left:62px;z-index:-1;width:425px;height:543px;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:425px;height:543px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:641px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:716px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:576px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 71px;padding: 0px;border: none;width: 723px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 990px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:260px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:446px;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:413px;height:446px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:38px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:498px;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:413px;height:498px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:743px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:625px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 70px;padding: 0px;border: none;width: 724px;}
#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:480px;left:0px;z-index:-1;width:426px;height:158px;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:426px;height:158px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:598px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:743px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:743px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:118px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:548px;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:413px;height:548px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:600px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:571px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:586px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:528px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:690px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:216px;left:0px;z-index:-1;width:492px;height:501px;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:492px;height:501px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:651px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 990px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:260px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:134px;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:413px;height:134px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:622px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:552px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:240px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:384px;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:413px;height:384px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:504px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_244 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:376px;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:413px;height:376px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:611px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:635px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:588px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:231px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:468px;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:415px;height:468px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:585px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:656px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:606px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:578px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:680px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_269 #dimg1 {position:absolute;top:211px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:443px;}
#page_269 #dimg1 #img1 {width:413px;height:443px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #dimg1 {position:absolute;top:564px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_270 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_272 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:668px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:646px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:631px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_283 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_283 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 960px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_287 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_287 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_289 #dimg1 {position:absolute;top:310px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:340px;}
#page_289 #dimg1 #img1 {width:413px;height:340px;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #dimg1 {position:absolute;top:408px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_290 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_291 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_291 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_293 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_293 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_295 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_295 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_296 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_297 #dimg1 {position:absolute;top:504px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_297 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_298 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_299 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_299 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:574px;}
#page_302 #dimg1 #img1 {width:416px;height:574px;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_303 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_303 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_305 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_305 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_306 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_307 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_307 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_308 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_309 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_309 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_310 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_311 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_311 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_312 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_314 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_316 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_317 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_317 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 990px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_323 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_323 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_324 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_325 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_325 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_329 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_329 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_330 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_343 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_343 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_370 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_370 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 275px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_386 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 275px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 275px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 50px 0px 275px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_405 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_405 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_408 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 98px 0px 137px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_409 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_409 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_409 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_409 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_409 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_409 #dimg1 #img1 {width:415px;height:24px;}
#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 102px 0px 585px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 98px 0px 142px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_411 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 361px;overflow: hidden;}
#page_411 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_411 #dimg1 #img1 {width:415px;height:24px;}
#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 101px 0px 298px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: 20px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft5{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft6{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft7{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft8{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft9{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft10{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft11{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft12{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft13{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft14{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft15{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft16{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft17{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft18{font: bold 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft19{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft20{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft21{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft22{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft23{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft24{font: 14px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 18px;}
.ft25{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft26{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft27{font: 14px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 18px;}
.ft28{font: 1px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft29{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft30{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft31{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft32{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft33{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft34{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft35{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft36{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft37{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft38{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft39{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft40{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft41{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft42{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft43{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft44{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft45{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft46{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft47{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft48{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft49{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft50{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft51{font: italic 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft52{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft53{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft54{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft55{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft56{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft57{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft58{font: 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft59{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft60{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft61{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft62{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft63{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft64{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft65{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft66{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft67{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft68{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft69{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft70{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft71{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft72{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft73{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft74{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft75{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft76{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft77{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft78{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft79{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft80{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft81{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft82{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft83{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft84{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft85{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft86{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft87{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft88{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft89{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft90{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft91{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft92{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft93{font: 15px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft94{font: 15px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft95{font: italic 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft96{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft97{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft98{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft99{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft100{font: 14px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft101{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft102{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft103{font: italic 8px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft104{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft105{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft106{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft107{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft108{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft109{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft110{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft111{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft112{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft113{font: 14px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft114{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft115{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft116{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft117{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft118{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft119{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft120{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft121{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft122{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft123{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft124{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft125{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft126{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft127{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft128{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft129{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft130{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft131{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft132{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft133{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft134{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft135{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft136{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft137{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft138{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft139{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft140{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft141{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft142{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft143{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft144{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft145{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft146{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft147{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft148{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft149{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft150{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft151{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft152{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft153{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft154{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft155{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft156{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft157{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft158{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft159{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft160{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft161{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft162{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft163{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft164{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft165{font: 11px 'Times New Roman';color: #000008;margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft166{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft167{font: 11px 'Times New Roman';color: #000008;line-height: 12px;}
.ft168{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft169{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft170{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft171{font: 23px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 29px;}
.ft172{font: 23px 'Arial';line-height: 29px;}
.ft173{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft174{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft175{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft176{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft177{font: 11px 'Times New Roman';color: #333333;line-height: 13px;}
.ft178{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft179{font: 25px 'Arial';line-height: 29px;}
.ft180{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft181{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft182{font: 11px 'Times New Roman';color: #222222;margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft183{font: 11px 'Times New Roman';color: #222222;line-height: 13px;}
.ft184{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft185{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft186{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft187{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft188{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft189{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft190{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft191{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft192{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 18px;}
.ft193{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft194{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft195{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft196{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 18px;}
.ft197{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft198{font: 14px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft199{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft200{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft201{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft202{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft203{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 481px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 255px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 393px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 152px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-right: 109px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p18{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 237px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 244px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 244px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 73px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 34px;padding-right: 390px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 466px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p51{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 213px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 213px;padding-right: 80px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: left;margin-top: 628px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p58{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p59{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 85px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p75{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p76{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p102{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 385px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 133px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p120{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 195px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 136px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 272px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 345px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p146{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p147{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p148{text-align: right;padding-right: 130px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p149{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-left: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p156{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p157{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p158{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p159{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p160{text-align: left;padding-left: 275px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p163{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 441px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 186px;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p173{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p181{text-align: left;padding-left: 271px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 518px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p189{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p190{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 98px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 458px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 354px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p201{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 193px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 310px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 123px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 475px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 324px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 206px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 164px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 362px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 269px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 495px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 86px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 285px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 390px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: right;padding-right: 154px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 343px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 270px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p244{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 443px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 73px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 495px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p253{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p254{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p256{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p257{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p258{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p259{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p260{text-align: center;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p261{text-align: center;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p262{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 169px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 265px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 175px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 267px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 475px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 124px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 237px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 175px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 423px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 356px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p276{text-align: left;padding-right: 339px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 206px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: left;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 342px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 331px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 495px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-right: 327px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p289{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p291{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p299{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p301{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p320{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 459px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p327{text-align: justify;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 447px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-right: 298px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 134px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p344{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 313px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p345{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p349{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 120px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p350{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 312px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p354{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p357{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 194px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 338px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p370{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 100px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 332px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p380{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p383{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 150px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 85px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p403{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 348px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 355px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p409{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 123px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 346px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 352px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p428{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 188px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p439{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 119px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p447{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p448{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p454{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 297px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 297px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 81px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-right: 316px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p484{text-align: left;margin-top: 549px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 368px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 337px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: left;padding-right: 321px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 101px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 79px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 281px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: left;margin-top: 295px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;padding-right: 349px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 340px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p510{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 109px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-right: 310px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 440px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 328px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 303px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 307px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p526{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 145px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: left;padding-right: 329px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-right: 320px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-right: 298px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p542{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 298px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p553{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p558{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 88px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: left;padding-right: 311px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;padding-right: 351px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 86px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p568{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 413px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 318px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 307px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 105px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: left;padding-right: 386px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: left;padding-right: 332px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: left;padding-right: 368px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 159px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p598{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p601{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;margin-top: 453px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 316px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p604{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 412px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 312px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 312px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 312px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 85px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 85px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 85px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: left;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: left;padding-right: 335px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p627{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 87px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 114px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p638{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 86px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 1px;}
.p642{text-align: left;padding-right: 340px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: left;padding-right: 377px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p646{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 113px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p649{text-align: center;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p650{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p651{text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p652{text-align: center;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p653{text-align: center;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p654{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: left;padding-right: 352px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 116px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-right: 343px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p683{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 120px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 89px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 402px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p698{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p699{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: left;padding-right: 386px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 550px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 367px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p713{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 461px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 372px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p729{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 107px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 141px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;padding-right: 308px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: left;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 187px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 81px;padding-right: 321px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p761{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p762{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p763{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p764{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p765{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p766{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p767{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p768{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 333px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 6px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 86px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 141px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;padding-right: 322px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p787{text-align: left;padding-right: 308px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 147px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p792{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 268px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 322px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 94px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 136px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p812{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p816{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-right: 372px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-right: 393px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p822{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 114px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 81px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 329px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 296px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 308px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 89px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 92px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 80px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: left;padding-right: 330px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 174px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;padding-right: 313px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 136px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 330px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 309px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p858{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 587px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 366px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p864{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 320px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: justify;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: left;padding-right: 363px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 86px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: justify;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p877{text-align: left;padding-right: 339px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: left;padding-right: 341px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 314px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 379px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 195px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p893{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p902{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 98px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p905{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p912{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 112px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: justify;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 314px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: justify;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;padding-right: 364px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p930{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p935{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 105px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 600px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 312px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 312px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 312px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p956{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p959{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p962{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 189px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 189px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 402px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p974{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 345px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p975{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 166px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 121px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 360px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p981{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 341px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p984{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 323px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 391px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p987{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: left;padding-right: 347px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: justify;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 245px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 165px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1015{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1021{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 99px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: left;padding-right: 381px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: left;padding-right: 310px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1030{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1031{text-align: left;padding-right: 432px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: left;padding-right: 369px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 128px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p1038{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 432px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 328px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1042{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 200px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 122px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1044{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 93px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1045{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1049{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1051{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 332px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1052{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 92px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1054{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 323px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 372px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1058{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 545px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 164px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p1063{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1064{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 78px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p1065{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px;}
.p1067{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 347px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p1068{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 339px;margin-bottom: 0px;}
.p1070{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 316px;margin-bottom: 0px;}
.p1071{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 594px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 528px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 374px;margin-bottom: 0px;}
.p1083{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 384px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p1086{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1088{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1090{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1091{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1093{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: left;padding-right: 344px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1098{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1099{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1102{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1104{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1106{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1107{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 121px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1108{text-align: left;padding-left: 348px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1109{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p1110{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1111{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: left;padding-right: 335px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1114{text-align: left;padding-right: 347px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1117{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1118{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1119{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1121{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: left;padding-right: 335px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1124{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1126{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p1127{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p1128{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1129{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1130{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: left;padding-left: 348px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1132{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 425px;margin-bottom: 0px;}
.p1133{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p1134{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1135{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: left;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p1138{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p1139{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 426px;margin-bottom: 0px;}
.p1140{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 480px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p1142{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1143{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1144{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1145{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p1146{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 600px;margin-bottom: 0px;}
.p1147{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 329px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1148{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1149{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1150{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1151{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1152{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px;}
.p1153{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1154{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1155{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1156{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 83px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1157{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1158{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1159{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p1160{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1161{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 174px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1162{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1163{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p1164{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1165{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p1166{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1167{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;}
.p1168{text-align: left;padding-right: 327px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1169{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1170{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1171{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p1172{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1173{text-align: left;padding-right: 318px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1174{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 136px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1175{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1176{text-align: left;padding-right: 332px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1177{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1178{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p1179{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1180{text-align: left;margin-top: 695px;margin-bottom: 0px;}
.p1181{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1182{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1183{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1184{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1185{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;}
.p1186{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1187{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1188{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 17px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1189{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1190{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1191{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1192{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1193{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1194{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 56px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1195{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1196{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1197{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1198{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1199{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 176px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1200{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 165px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1201{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 187px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1202{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 192px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1203{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 175px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1204{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 181px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1205{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 184px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1206{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 188px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1207{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1208{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1209{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 178px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1210{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1211{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 177px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1212{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1213{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1214{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 178px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1215{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 184px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1216{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 182px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1217{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 203px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1218{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 345px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1219{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 356px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1220{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 343px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1221{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 403px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1222{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 323px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1223{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 358px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1224{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1225{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1226{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1227{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1228{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1229{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1230{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 57px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1231{text-align: left;padding-right: 47px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1232{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1233{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1234{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1235{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1236{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1237{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 16px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1238{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1239{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 170px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1240{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 171px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1241{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 183px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1242{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 184px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1243{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 165px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1244{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 163px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1245{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1246{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1247{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 178px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1248{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 172px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1249{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1250{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 203px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1251{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 176px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1252{text-align: left;padding-right: 326px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p1253{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 333px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1254{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 360px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1255{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 341px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1256{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1257{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 321px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1258{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 322px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1259{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 341px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1260{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 321px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1261{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 318px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1262{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 329px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1263{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 334px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 482px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 293px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 277px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 18px;}
.tr1{height: 35px;}
.tr2{height: 34px;}
.tr3{height: 37px;}
.tr4{height: 21px;}
.tr5{height: 38px;}
.tr6{height: 28px;}
.tr7{height: 17px;}
.tr8{height: 27px;}
.tr9{height: 20px;}
.tr10{height: 16px;}
.tr11{height: 51px;}
.tr12{height: 19px;}
.tr13{height: 48px;}
.tr14{height: 14px;}
.tr15{height: 30px;}
.tr16{height: 4px;}
.tr17{height: 25px;}
.tr18{height: 7px;}
.tr19{height: 2px;}
.tr20{height: 22px;}
.tr21{height: 52px;}
.tr22{height: 44px;}
.tr23{height: 43px;}
.tr24{height: 26px;}
.t0{width: 255px;margin-top: 15px;font: 15px 'Arial';}
.t1{width: 416px;margin-top: 167px;font: 15px 'Arial';}
.t2{width: 482px;font: 15px 'Arial';}
.t3{width: 416px;margin-top: 32px;font: 15px 'Arial';}
.t4{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t6{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t7{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t8{width: 416px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t9{width: 416px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t10{width: 416px;margin-top: 14px;font: 15px 'Arial';}
.t11{width: 411px;margin-left: 76px;margin-top: 150px;font: 15px 'Arial';}
.t12{width: 412px;font: 13px 'Arial';}
.t13{width: 321px;margin-left: 76px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t14{width: 416px;margin-left: 76px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t15{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: italic 13px 'Arial';}
.t16{width: 200px;font: italic 15px 'Arial';}
.t17{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t18{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t19{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t20{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t21{width: 416px;margin-left: 66px;font: 13px 'Arial';}
.t22{width: 321px;margin-top: 37px;font: italic 12px 'Arial';}
.t23{width: 426px;margin-left: 61px;margin-top: 11px;font: 9px 'Arial';}
.t24{width: 487px;margin-left: 5px;font: bold 9px 'Arial';}
.t25{width: 487px;margin-left: 6px;font: bold 9px 'Arial';}
.t26{width: 425px;margin-left: 1px;margin-top: 8px;font: 9px 'Arial';}
.t27{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t28{width: 482px;font: bold 10px 'Arial';}
.t29{width: 402px;margin-left: 76px;margin-top: 12px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t30{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t31{width: 411px;margin-top: 44px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t32{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 13px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t33{width: 411px;margin-top: 27px;font: 15px 'Times New Roman';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B3501x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Med miljömålen i fokus</P>
<P class="p1 ft1">- hållbar användning av mark och vatten</P>
<P class="p2 ft2">Delbetänkande av Miljömålsberedningen</P>
<P class="p3 ft2">Stockholm 2014</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft3">SOU 2014:50</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p4 ft4">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: <NOBR>08-598 191 90</NOBR></P>
<P class="p5 ft5"><NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se fritzes.se</P>
<P class="p6 ft6">För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p7 ft7">Svara på remiss – hur och varför.</P>
<P class="p0 ft7">Statsrådsberedningen, SB PM 2003:3 (reviderad <NOBR>2009-05-02)</NOBR></P>
<P class="p8 ft6">En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss.</P>
<P class="p1 ft6">Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet.</P>
<P class="p9 ft6">Omslag: Elanders Sverige AB.</P>
<P class="p9 ft6">Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2014.</P>
<P class="p10 ft6">ISBN <NOBR>978-91-38-24141-7</NOBR></P>
<P class="p11 ft8"><SPAN class="ft6">ISSN </SPAN><NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p0 ft9">Till Statsrådet Lena Ek</P>
<P class="p12 ft10">Regeringen beslutade den 1 juli 2010 att tillkalla en parlamentarisk kommitté (dir. 2010:74) med uppdrag att lämna förslag till reger- ingen om hur miljökvalitetsmålen och generationsmålet kan nås. Kommittén har antagit namnet Miljömålsberedningen.</P>
<P class="p13 ft10">Beredningens övergripande uppdrag är att utveckla strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder inom av regeringen priori- terade områden. Arbetet ska genomföras i nära samarbete med när- ingsliv, ideella organisationer, kommuner samt myndigheter. Det övergripande uppdraget gäller till och med 2020. Beredningen kommer under denna tid att få tilläggsdirektiv i enlighet med reger- ingens prioriteringar. Enligt tilläggsdirektiv som regeringen beslut- ade om den 13 oktober 2011 (dir. 2011:91) ska beredningen senast i juni 2014 ta fram ett förslag till en strategi för att uppnå relevanta delar i generationsmålet och miljökvalitetsmålen kopplade till en långsiktigt hållbar markanvändning utifrån ett helhetsperspektiv. Enligt tilläggsdirektiv som regeringen beslutade om den 27 september 2012 (dir. 2012:95) ska beredningen senast i juni 2014 även lämna förslag till en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik med ett helhetsperspektiv på havs- och sötvatten- politik.</P>
<P class="p14 ft11">Sakkunniga i arbetet har varit sektionschefen <NOBR>Ann-Sofie</NOBR> Eriksson, länsråden <NOBR>Anne-Li</NOBR> Fiskesjö och Susanna Löfgren, miljöpolicyråd- givaren Lovisa Hagberg, ordföranden Helena Jonsson, ordföranden Mikael Karlsson, kommunalrådet Henrik Ripa, miljöansvariga Inger Strömdahl och miljöchefen Klas Lundberg.</P>
<P class="p15 ft12">Följande personer har biträtt kommittén som experter i arbetet: ämnesrådet Kristina Åkesson, kansliråden Håkan Alfredsson, Ingrid Hasselsten och Elisabeth Lidbaum, samt departementssekreterarna Johan Loock och Eva Stengård. Ett flertal personer har också bistått beredningen som experter i särskilda arbetsgrupper, se bilaga 4.</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p16 ft13">Beredningen har redovisat tidigare uppdrag i delbetänkanden (SOU 2010:101, SOU 2011:34 och SOU 2012:38). I mars 2012 redovisade beredningen en plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning (SOU 2012:15) och i juni 2013 redovisades del 1 i strategin för en långsiktigt hållbar markanvänd- ning (SOU 2013:43).</P>
<P class="p17 ft13">Härmed överlämnar beredningen betänkandet Med miljömålen i fokus – hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50.</P>
<P class="p17 ft12">Reservationer har lämnats av Matilda Ernkrans, Helena Leander och Emma Wallrup. Särskilda yttranden har lämnats av Matilda Ernkrans, <NOBR>Ann-Sofie</NOBR> Eriksson, Lovisa Hagberg och Mikael Karlsson.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p18 ft13">Stockholm i juni 2014</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p18 ft13">Rolf Annerberg</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p18 ft13">Roger Tiefensee</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p18 ft13">Anita Brodén</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p18 ft13">Irene Oskarsson</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p18 ft13">Johan Hultberg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><P class="p18 ft13">Helena Leander</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p18 ft15">Matilda Ernkrans</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p19 ft13">Emma Wallrup</P>
<P class="p20 ft13">/Viktoria Ingman</P>
<P class="p21 ft13">Ebba Willerström Ehrning</P>
<P class="p21 ft13">Håkan Heden</P>
<P class="p22 ft13">Leocard Jager</P>
<P class="p21 ft13">Martin Johansson</P>
<P class="p21 ft13">Sara Sundgren</P>
<P class="p22 ft13">Johan Wallander</P>
<P class="p21 ft13">Katarina Vrede</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p0 ft9">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td2"><P class="p18 ft16">Begrepp som rör miljömålssystemet .....................................</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p23 ft17">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td2"><P class="p18 ft17">Sammanfattning ................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p23 ft17">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td4"><P class="p18 ft18">Summary ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p23 ft17">21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p18 ft17">1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td6"><P class="p24 ft17">Författningsförslag......................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p23 ft17">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td2"><P class="p18 ft16">Del A. Strategier om mark och vatten för att nå miljömålen</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p18 ft17">2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td6"><P class="p24 ft16">Strategier om mark och vatten för att nå miljömålen ......</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p23 ft17">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p18 ft19">2.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td6"><P class="p24 ft19">Mark och vatten påverkar varandra.........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p25 ft13">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p18 ft19">2.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td6"><P class="p24 ft20">Många och växande anspråk på marken..................................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p25 ft13">56</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p18 ft19">2.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td6"><P class="p24 ft19">Stora utmaningar för vattenmiljön..........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p25 ft13">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p18 ft19">2.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td6"><P class="p24 ft19">Grundläggande utgångspunkter för strategierna ...................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p25 ft13">59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p24 ft13">2.4.1</P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p18 ft20">Ekosystemens betydelse...............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p25 ft13">59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td6"><P class="p24 ft19">2.4.2 Landskapet som en helhet............................................</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p25 ft13">59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td6"><P class="p24 ft13">2.4.3 Rättssäkerhet och legitimitet i den statliga</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p18 ft20">styrningen .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p25 ft13">59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td6"><P class="p24 ft19">2.4.4 Hela samhällets insatser behövs...................................</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p25 ft13">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p18 ft19">2.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td6"><P class="p24 ft19">Planetens gränser och det globala perspektivet......................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p25 ft13">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td7"><P class="p24 ft13">2.5.1</P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p18 ft20">Vårt globala ansvar........................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p25 ft13">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p24 ft13">2.5.2</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p18 ft20">Planetens gränser ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td3"><P class="p25 ft13">61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft21">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr10 td8"><P class="p18 ft22">Innehåll</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td9"><P class="p27 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td8"><P class="p28 ft17">3</P></TD>
<TD class="tr11 td10"><P class="p18 ft16">Långsiktigt hållbar markanvändning .............................</P></TD>
<TD class="tr11 td3"><P class="p25 ft17">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p28 ft13">3.1</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p18 ft19">Aspekter av långsiktigt hållbar markanvändning ...................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p25 ft13">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td10"><P class="p18 ft19">3.1.1 Behov för att möta ett förändrat klimat ......................</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p25 ft13">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p18 ft13">3.1.2 Förebyggande åtgärder centralt i</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td10"><P class="p29 ft20">klimatanpassningsarbetet..............................................</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p25 ft13">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p18 ft15">3.1.3 Grön infrastruktur för ökat helhetsperspektiv ...........</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p25 ft13">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p18 ft19">3.1.4 Den brukade marken i landskapet ...............................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p25 ft13">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td10"><P class="p18 ft15">3.1.5 Jordbruket behövs för att nå miljökvalitetsmålen ......</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p25 ft13">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p28 ft13">3.2</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p18 ft20">Utmanande miljökvalitetsmål..................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p25 ft13">66</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td10"><P class="p18 ft13">3.2.1 Begränsningen av och anpassningen till</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p29 ft13">klimatförändringarna är särskilt utmanande för</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td10"><P class="p29 ft20">strategiarbetet................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p25 ft13">66</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p18 ft13">3.2.2 Påverkan på biologisk mångfald är särskilt</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p29 ft19">utmanande för strategiarbetet .....................................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p25 ft13">67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td10"><P class="p18 ft13">3.2.3 Sociala värden behöver uppmärksammas i ökad</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p29 ft20">utsträckning...................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p25 ft13">68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p18 ft13">3.2.4 Markanvändningens påverkan på vattnet behöver</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td10"><P class="p29 ft20">beaktas ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p25 ft13">68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p28 ft13">3.3</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p18 ft20">Våra förslag ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p25 ft13">68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td10"><P class="p18 ft19">3.3.1 Förslag till nya etappmål...............................................</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p25 ft13">68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p18 ft13">3.3.2 Tidigare föreslagna och beslutade etappmål som</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td10"><P class="p29 ft19">utgör en integrerad del av strategin .............................</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p25 ft13">69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><P class="p28 ft17">4</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p18 ft16">En sammanhållen och hållbar vattenpolitik ...................</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p25 ft17">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p28 ft13">4.1</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p18 ft20">Utgångspunkter........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p25 ft13">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p18 ft19">4.1.1 Ett helhetsperspektiv på vatten ....................................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p25 ft13">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td10"><P class="p18 ft13">4.1.2 Med utgångspunkt i avrinningsområdet och</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p29 ft20">vattnets kretslopp..........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p25 ft13">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p28 ft13">4.2</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p18 ft13">Förutsättningar för att nå de vattenrelaterade</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td10"><P class="p18 ft20">miljökvalitetsmålen ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p25 ft13">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td10"><P class="p18 ft19">4.2.1 Viktiga områden för strategin ......................................</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p25 ft13">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p18 ft13">4.2.2 Skapa förutsättningar för ett effektivt</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td10"><P class="p29 ft20">åtgärdsarbete..................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p25 ft13">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p18 ft13">4.2.3 Internationell samverkan är viktigt för att nå</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p29 ft20">miljömålen .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td3"><P class="p25 ft13">74</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft21">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p0 ft22">SOU 2014:50 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td3"><P class="p18 ft19">4.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td11"><P class="p24 ft20">Våra förslag...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td11"><P class="p24 ft20">4.3.1 Förslag till nya etappmål ..............................................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td11"><P class="p24 ft13">4.3.2 Tidigare föreslagna och beslutade etappmål som</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td13"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td14"><P class="p31 ft20">utgör en integrerad del av strategin .............................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p18 ft17">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td11"><P class="p24 ft16">Strategier med etappmål och åtgärder ..........................</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p23 ft17">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p18 ft19">5.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td11"><P class="p24 ft20">Om uppdragen och deras genomförande ...............................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p25 ft13">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td11"><P class="p24 ft13">5.1.1 Uppdraget om en strategi för långsiktigt hållbar</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td13"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td14"><P class="p31 ft20">markanvändning............................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td11"><P class="p24 ft13">5.1.2 Uppdraget om en strategi för sammanhållen och</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p31 ft20">hållbar vattenpolitik......................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td13"><P class="p24 ft13">5.1.3</P></TD>
<TD class="tr0 td14"><P class="p31 ft20">Bred samhällsdialog ......................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p18 ft19">5.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td11"><P class="p24 ft19">Etappmål för att beskriva samhällsomställning......................</P></TD>
<TD class="tr8 td12"><P class="p25 ft13">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p18 ft19">5.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td11"><P class="p24 ft20">Strategiernas konsekvenser ska bedömas ...............................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p25 ft13">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td15"><P class="p18 ft17">Del B. Hållbar användning av jordbruksmark</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p18 ft17">6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td11"><P class="p24 ft16">Utmaningar för att uppnå en hållbar användning av</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td11"><P class="p24 ft17">jordbruksmark............................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td12"><P class="p23 ft17">87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p18 ft17">7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td11"><P class="p24 ft16">Bevarande av jordbruksmark........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p23 ft17">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p18 ft19">7.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td11"><P class="p24 ft20">Etappmål om bevarande av jordbruksmark ............................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p25 ft13">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td13"><P class="p24 ft13">7.1.1</P></TD>
<TD class="tr0 td14"><P class="p31 ft20">Motivering.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p24 ft13">7.1.2</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p31 ft20">Åtgärder ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p24 ft13">7.1.3</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p31 ft20">Konsekvensbedömning ................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p18 ft17">8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td11"><P class="p24 ft16">Ett öppet och variationsrikt odlingslandskap ...............</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p23 ft17">103</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft13"><SPAN class="ft19">8.1</SPAN><SPAN class="ft23">Förutsättningar för att bevara och stärka ett öppet och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td16"><P class="p33 ft19">variationsrikt odlingslandskap ..............................................</P></TD>
<TD class="tr12 td17"><P class="p25 ft13">103</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td18"><P class="p33 ft13">8.1.1</P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p31 ft20">Motivering...................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td17"><P class="p25 ft13">103</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td16"><P class="p18 ft13">8.2 Ett livskraftigt svenskt jordbruk kan stärka</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td16"><P class="p33 ft19">odlingslandskapets natur- och kulturvärden ........................</P></TD>
<TD class="tr12 td17"><P class="p25 ft13">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td18"><P class="p33 ft13">8.2.1</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p31 ft20">Motivering...................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p25 ft13">110</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft21">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr10 td19"><P class="p18 ft22">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr10 td20"><P class="p25 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td21"><P class="p35 ft17">9 En gemensam jordbrukspolitik för hållbar användning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td19"><P class="p36 ft16">av jordbruksmark</P></TD>
<TD class="tr12 td20"><P class="p25 ft17">...................................................... 115</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft25"><SPAN class="ft19">9.1</SPAN><SPAN class="ft24">Etappmål om en gemensam jordbrukspolitik som främjar en långsiktigt hållbar användning av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td22"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td23"><P class="p38 ft20">jordbruksmark ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td22"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td24"><P class="p38 ft13">9.1.1</P></TD>
<TD class="tr0 td25"><P class="p31 ft20">Motivering ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">116</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p38 ft13">9.1.2</P></TD>
<TD class="tr7 td25"><P class="p31 ft20">Åtgärder.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td22"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td24"><P class="p38 ft13">9.1.3</P></TD>
<TD class="tr0 td25"><P class="p31 ft20">Konsekvensbedömning...............................................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">128</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td22"><P class="p18 ft17">10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td23"><P class="p38 ft17">Begränsa utsläppen av växthusgaser från</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td22"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td23"><P class="p38 ft17">markanvändning .......................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft17">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p18 ft19">10.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td23"><P class="p38 ft13">Skapa förutsättningar för minskade utsläpp av</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td22"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td23"><P class="p38 ft19">växthusgaser från skogs- och jordbruksmark.......................</P></TD>
<TD class="tr12 td12"><P class="p25 ft13">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td22"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td23"><P class="p38 ft20">10.1.1 Motivering ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td23"><P class="p38 ft20">10.1.2 Åtgärder.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td23"><P class="p38 ft20">10.1.3 Konsekvensbedömning...............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">141</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td15"><P class="p18 ft17">Del C. Grön infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p18 ft17">11</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td23"><P class="p38 ft16">Grön infrastruktur behövs för att nå miljömålen ...........</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p25 ft17">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td22"><P class="p18 ft17">12</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td23"><P class="p38 ft16">Stärkt arbete med grön infrastruktur ...........................</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p25 ft17">147</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p18 ft19">12.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td23"><P class="p38 ft19">Etappmål om stärkt hänsyn till grön infrastruktur ..............</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p25 ft13">147</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td22"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td23"><P class="p38 ft20">12.1.1 Motivering ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">149</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td23"><P class="p38 ft20">12.1.2 Åtgärder.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td23"><P class="p38 ft20">12.1.3 Konsekvensbedömning...............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">165</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td15"><P class="p18 ft17">Del D. Stärkt klimatanpassning</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p18 ft17">13</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td23"><P class="p38 ft16">Bättre styrning för att möta klimatförändringarna .........</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p25 ft17">177</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td22"><P class="p18 ft17">14</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td23"><P class="p38 ft16">Stärkt arbete med klimatanpassning ...........................</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p25 ft17">179</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p18 ft19">14.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td23"><P class="p38 ft13">Etappmål om bättre förutsättningar för anpassning till</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td22"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td23"><P class="p38 ft20">ett förändrat klimat ................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td12"><P class="p25 ft13">179</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td23"><P class="p38 ft20">14.1.1 Motivering ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">180</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td22"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td23"><P class="p38 ft20">14.1.2 Åtgärder.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">191</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td23"><P class="p38 ft20">14.1.3 Konsekvensbedömning...............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td22"><P class="p18 ft21">8</P></TD>
<TD class="tr13 td24"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td26"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p18 ft26">Innehåll</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft25"><SPAN class="ft19">14.2</SPAN><SPAN class="ft27">Etappmål om långsiktigt hållbar hantering av ytavrinning i bebyggda miljöer (dagvatten) och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td29"><P class="p40 ft20">naturmark ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">203</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p40 ft20">14.2.1 Motivering...................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">204</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td29"><P class="p40 ft20">14.2.2 Åtgärder ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">215</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p40 ft20">14.2.3 Konsekvensbedömning ..............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">218</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td15"><P class="p18 ft17">Del E. Hållbar förvaltning av vattenresurserna</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td28"><P class="p18 ft17">15</P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p40 ft17">Ett långsiktigt arbete krävs för att nå de</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr12 td29"><P class="p40 ft16">vattenrelaterade miljökvalitetsmålen ..........................</P></TD>
<TD class="tr12 td12"><P class="p23 ft17">227</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td28"><P class="p18 ft17">16</P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p40 ft16">Förebygg utsläpp av farliga ämnen till vattenmiljöer.....</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p23 ft17">229</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p18 ft13">16.1</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p40 ft19">Direkta utsläpp av farliga ämnen till vatten bör åtgärdas ....</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p25 ft13">229</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td29"><P class="p40 ft20">16.1.1 Motivering...................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">229</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td28"><P class="p18 ft17">17</P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p40 ft16">Skydd och restaurering av vattenområden ...................</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p23 ft17">239</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p18 ft13">17.1</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p40 ft19">Ökat och stärkt skydd av marina områden ..........................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p25 ft13">239</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td29"><P class="p40 ft20">17.1.1 Motivering...................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">240</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p40 ft20">17.1.2 Åtgärder ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">248</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p40 ft20">17.1.3 Konsekvensbedömning ..............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">249</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p18 ft13">17.2</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p40 ft13">Bättre förutsättningar för restaurering av kust- och</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr12 td29"><P class="p40 ft20">sötvattensmiljöer....................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td12"><P class="p25 ft13">250</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p40 ft20">17.2.1 Motivering...................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">250</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td29"><P class="p40 ft20">17.2.2 Åtgärder ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">257</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p40 ft20">17.2.3 Konsekvensbedömning ..............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">258</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td28"><P class="p18 ft17">18</P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p40 ft17">Hållbar näringsbelastning..........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p23 ft17">259</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p18 ft13">18.1</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p40 ft13">Ytterligare åtgärder är nödvändiga för att uppnå en</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr12 td29"><P class="p40 ft20">hållbar näringsbelastning .......................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td12"><P class="p25 ft13">259</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p40 ft20">18.1.1 Motivering...................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">259</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td29"><P class="p40 ft20">18.1.2 Åtgärder ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">267</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr12 td29"><P class="p40 ft20">18.1.3 Konsekvensbedömning ..............................................</P></TD>
<TD class="tr12 td12"><P class="p25 ft13">268</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft21">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr10 td8"><P class="p18 ft22">Innehåll</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td9"><P class="p27 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td8"><P class="p28 ft17">19</P></TD>
<TD class="tr11 td30"><P class="p18 ft17">Hållbar fiskförvaltning ...............................................</P></TD>
<TD class="tr11 td12"><P class="p25 ft17">269</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p28 ft13">19.1</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p18 ft19">Etappmål om en hållbar fiskförvaltning................................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p25 ft13">269</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p18 ft20">19.1.1 Motivering ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">270</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p18 ft20">19.1.2 Åtgärder.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">276</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p18 ft20">19.1.3 Konsekvensbedömning...............................................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">278</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><P class="p28 ft17">20</P></TD>
<TD class="tr3 td30"><P class="p18 ft17">Hållbart vattenbruk ...................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p25 ft17">281</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p28 ft13">20.1</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p18 ft13">Vattenbrukets roll för den framtida</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p18 ft20">livsmedelsförsörjningen .........................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">281</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p18 ft19">20.1.1 Sverige har jämförelsevis goda förutsättningar för</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p29 ft20">vattenbruk....................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">281</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p18 ft13">20.1.2 Vattenbruket har både positiv och negativ</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p29 ft20">miljöpåverkan ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">282</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p18 ft13">20.1.3 Vattenbruket behöver utveckla metoder för att</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p29 ft19">minimera den negativa påverkan på miljön ...............</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">283</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td31"><P class="p28 ft16">Del F. Effektiv styrning inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><P class="p28 ft17">21</P></TD>
<TD class="tr3 td30"><P class="p18 ft16">Tydligare styrning inom havs- och vattenmiljöområdet ..</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p25 ft17">287</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><P class="p28 ft17">22</P></TD>
<TD class="tr3 td30"><P class="p18 ft17">Bättre samordning och struktur inom havs- och</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr12 td30"><P class="p18 ft17">vattenmiljöområdet ...................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td12"><P class="p25 ft17">289</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p28 ft13">22.1</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p18 ft13">Förstärkt samordning av arbetet med åtgärdsprogram</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr12 td30"><P class="p18 ft19">inom havs- och vattenmiljöområdet .....................................</P></TD>
<TD class="tr12 td12"><P class="p25 ft13">289</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p18 ft20">22.1.1 Motivering ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">290</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p18 ft20">22.1.2 Åtgärder.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">298</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p18 ft20">22.1.3 Konsekvensbedömning...............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p28 ft13">22.2</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p18 ft19">Etappmål om god status för Sveriges vattenförekomster ....</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p25 ft13">302</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p18 ft20">22.2.1 Motivering ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">302</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p18 ft20">22.2.2 Åtgärder.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">310</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td8"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr12 td30"><P class="p18 ft20">22.2.3 Konsekvensbedömning...............................................</P></TD>
<TD class="tr12 td12"><P class="p25 ft13">316</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft21">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<P class="p0 ft22">SOU 2014:50 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td15"><P class="p18 ft17">Del G. Samlad konsekvensbedömning</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td28"><P class="p18 ft17">23</P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p40 ft16">Samlad konsekvensbedömning ..................................</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p23 ft17">323</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p18 ft13">23.1</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p40 ft13">Etappmål för en långsiktigt hållbar mark- och</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td29"><P class="p40 ft20">vattenanvändning ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">323</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p18 ft13">23.2</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p40 ft20">Etappmålens ändamålsenlighet .............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p25 ft13">324</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td29"><P class="p40 ft13">23.2.1 Mark- och vattenanvändningen påverkar flertalet</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p43 ft20">miljökvalitetsmål.........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">324</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td29"><P class="p40 ft13">23.2.2 Effektivare offentlig förvaltning med fokus på</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p43 ft13">miljön och tydligare miljökrav på</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p43 ft20">verksamhetsutövare ....................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">324</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td29"><P class="p40 ft13">23.2.3 Effektivare styrmedel för samhällets frivilliga</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p43 ft20">insatser.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">326</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p18 ft13">23.3</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p40 ft20">Etappmålens förenlighet........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p25 ft13">327</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p40 ft20">23.3.1 Rådighet ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">327</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td29"><P class="p40 ft19">23.3.2 Förenlighet med andra samhällsmål ..........................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">328</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p18 ft13">23.4</P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p40 ft20">Etappmålens kostnadseffektivitet .........................................</P></TD>
<TD class="tr8 td12"><P class="p25 ft13">328</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td29"><P class="p40 ft19">23.4.1 Ett kostnadseffektivt miljöarbete ..............................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p25 ft13">328</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p40 ft13">23.4.2 Ekonomiska styrmedel skapar incitament för</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td29"><P class="p43 ft13">kostnadseffektiva lösningar i</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p43 ft19">verksamhetsutövarnas frivilliga insatser....................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">329</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p40 ft13">23.4.3 Kunskapsuppbyggnad och rådgivning är viktiga</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td29"><P class="p43 ft13">förutsättningar för kostnadseffektivitet i</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p43 ft20">miljöarbetet .................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p25 ft13">330</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p18 ft13">23.5</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p40 ft20">Etappmålens fördelningseffekter ..........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p25 ft13">331</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><P class="p18 ft13">23.6</P></TD>
<TD class="tr15 td29"><P class="p40 ft20">Etappmålens statsfinansiella effekter....................................</P></TD>
<TD class="tr15 td12"><P class="p25 ft13">331</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr4 td32"><P class="p18 ft17">24</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p44 ft17">Författningskommentar .............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p23 ft17">333</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><P class="p18 ft19">24.1</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p44 ft13">Förslaget till lag om ändring i skogsvårdslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td32"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr12 td10"><P class="p44 ft20">(1979:429) ..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td12"><P class="p25 ft13">333</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><P class="p18 ft19">24.2</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p44 ft13">Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p44 ft20">(2010:900) ..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p25 ft13">333</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft21">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr10 td33"><P class="p18 ft22">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr10 td34"><P class="p18 ft28"> </P></TD>
<TD class="tr10 td35"><P class="p25 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td36"><P class="p28 ft29">Reservationer...................................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td35"><P class="p25 ft17">339</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td36"><P class="p28 ft29">Särskilda yttranden ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p25 ft17">351</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td33"><P class="p28 ft17">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr3 td34"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td36"><P class="p28 ft20">Bilaga 1 Kommittédirektiv 2010:74 ...............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">361</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p28 ft13">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p18 ft20">Tillägsdirektiv 2011:91 .....................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">367</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p28 ft13">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p18 ft20">Tilläggsdirektiv 2012:95 ...................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">375</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p28 ft13">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p18 ft20">Experter och referenspersoner ........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">385</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p28 ft13">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p18 ft30">Generationsmålet och miljökvalitetsmålen.....................</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">391</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p28 ft13">Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p18 ft13">Beslutade och föreslagna etappmål i</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p46 ft20">miljömålssystemet............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p25 ft13">397</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft21">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<P class="p48 ft9">Begrepp som rör miljömålssystemet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td37"><P class="p18 ft13">Miljömålssystemet</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td38"><P class="p18 ft19">Miljömålssystemet utgörs av mål</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td37"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td38"><P class="p18 ft13">samt organisation för genom-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p18 ft13">förande och uppföljning. Miljö-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p18 ft19">målssystemets syfte är att ge ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td37"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td39"><P class="p18 ft13">strukturerat</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td40"><P class="p18 ft13">miljöarbete och</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p25 ft13">en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p18 ft19">systematisk uppföljning av miljö-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p18 ft13">politiken.</P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td41"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td37"><P class="p18 ft13">Generationsmålet</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr1 td38"><P class="p18 ft13">Riksdagen har beslutat om ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p18 ft19">generationsmål som anger inrikt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td37"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td38"><P class="p18 ft19">ningen för den samhällsomställ-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p18 ft13">ning som behöver ske inom en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p18 ft13">generation för att nå miljö-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td37"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td46"><P class="p18 ft13">kvalitetsmålen</P></TD>
<TD class="tr0 td45"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td46"><P class="p18 ft13">(prop. 2009/10:155).</P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td41"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td37"><P class="p18 ft13">Miljökvalitetsmål</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr1 td38"><P class="p18 ft13">Riksdagen har beslutat om 16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p18 ft19">miljökvalitetsmål som ska uppnås</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p18 ft19">till 2020 (prop. 1997:98:145, prop.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td37"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td38"><P class="p18 ft19">2004/05:150). Miljökvalitetsmålen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p18 ft19">anger det tillstånd i den svenska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td38"><P class="p18 ft19">miljön som miljöarbetet ska leda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td37"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td42"><P class="p18 ft13">till.</P></TD>
<TD class="tr0 td43"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td45"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td37"><P class="p18 ft13">Preciseringar till</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td46"><P class="p18 ft13">Miljökvalitetsmålens</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td42"><P class="p25 ft13">innebörd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td37"><P class="p18 ft13">miljökvalitetsmålen</P></TD>
<TD class="tr0 td42"><P class="p18 ft13">beskrivs</P></TD>
<TD class="tr0 td43"><P class="p18 ft13">i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td40"><P class="p49 ft15">preciseringarna</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p25 ft13">till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p18 ft13">målen.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td47"><P class="p50 ft13">Preciseringarna</P></TD>
<TD class="tr7 td41"><P class="p25 ft19">har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td37"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p18 ft19">reviderats</P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p51 ft13">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td42"><P class="p25 ft19">regeringen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td37"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td46"><P class="p18 ft13">(Ds 2012:23).</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td41"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft21">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Begrepp som rör miljömålssystemet</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr0 td48"><P class="p18 ft13">Etappmål</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td38"><P class="p18 ft19">Etappmål anger steg på vägen till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td49"><P class="p18 ft13">miljökvalitetsmålen</P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p18 ft19">och</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft13">generationsmålet</P>
<P class="p54 ft13">(prop. 2009/10:155). Etappmålen fastställs av regeringen eller, om det finns särskilda skäl, av riksdagen.</P>
<P class="p55 ft21">14</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<P class="p0 ft9">Sammanfattning</P>
<P class="p56 ft13">Vi har fått i uppdrag att ta fram en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning (dir. 2011:91) och en strategi för en samman- hållen och hållbar vattenpolitik (dir. 2012:95). Uppdragen ska slut- redovisas i juni 2014.</P>
<P class="p57 ft11">Eftersom mark och vatten hänger nära samman, kan och bör inte några knivskarpa gränser mellan strategierna dras. Istället ser vi strategierna som integrerade delar i arbetet för att nå miljökvalitets- målen, och vi redovisar dem därför samlat i detta betänkande.</P>
<P class="p58 ft13">Strategin för långsiktigt hållbar markanvändning omfattar totalt tre betänkanden där detta betänkande utgör slutbetänkande. I Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvänd- ning (SOU 2012:15) gjorde vi en övergripande problemanalys och identifierade ett antal svåra frågor som kräver långsiktiga politiska avvägningar. Dessa frågor behandlas dels i delbetänkandet Lång- siktigt hållbar markanvändning – del 1 (SOU 2013:43), dels i detta betänkande.</P>
<P class="p15 ft13">I detta betänkande fokuserar vi på hur styrningen av markanvänd- ningen kan utvecklas för ett ökat helhetsperspektiv, med särskild inriktning på samhällets behov av anpassning till ett förändrat klimat och främjande av grön infrastruktur. Vi tar också upp hur vi ska uppnå en hållbar användning av jordbruksmark. Tidigare beslutade och föreslagna etappmål som rör markanvändning utgör en del i strategin.</P>
<P class="p59 ft13">En hållbar markanvändning är också en förutsättning för att vi ska kunna nå de vattenpolitiska målen. Samtidigt har vatten en stor betydelse för markanvändningen.</P>
<P class="p58 ft12">Fokus för vattenmiljöarbetet bör ligga på genomförande och uppföljning av åtgärder. Strategin för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik fokuserar på hur vattenresurserna kan förvaltas för framtiden, med särskild inriktning på farliga ämnen, skydd och res- taurering av vattenområden, hållbar näringsbelastning och hållbar</P>
<P class="p60 ft21">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft10">fiskförvaltning. Vi tar också upp frågan om en tydligare styrning inom havs- och vattenmiljöområdet. Tidigare beslutade och före- slagna etappmål som rör vatten utgör en integrerad del i strategin.</P>
<P class="p62 ft25">För att åstadkomma en långsiktigt hållbar markanvändning och en sammanhållen och hållbar vattenpolitik måste olika intressen och anspråk beaktas och vi måste göra avvägningar mellan olika samhälls- mål. Syftet med våra förslag till strategier om mark och vatten är att göra dessa långsiktiga politiska avvägningar.</P>
<P class="p63 ft31">Våra förslag – en hållbar användning av mark och vatten med fokus på miljömålen</P>
<P class="p64 ft32">Hållbar användning av jordbruksmark</P>
<P class="p65 ft13">En förutsättning för jordbrukslandskapets värden är själva bruk- andet av marken. Ett fortsatt svenskt jordbruk, där de negativa miljöeffekterna kan hanteras inom pågående produktion, är därför en av förutsättningarna för att uppnå en långsiktigt hållbar mark- användning. I takt med de ökade anspråken på marken anser vi att det är mycket viktigt att bevara jordbruksmarken och att skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt jordbruk. Eftersom den svenska jordbrukspolitiken är en del av EU:s gemensamma jord- brukspolitik krävs även insatser på <NOBR>EU-nivå</NOBR> för att åstadkomma en långsiktigt hållbar användning av jordbruksmark.</P>
<P class="p66 ft11">Markanvändningen har också betydelse för att minska utsläppen av växthusgaser. Genom att minska utsläppen från organogena jor- dar och öka kolinlagringen kan jord- och skogbruket bidra till att nå både nationella mål och internationella åtaganden.</P>
<P class="p67 ft13">Ekologisk produktion är ett viktigt komplement till det konven- tionella jordbruket för att uppnå en hållbar användning av jord- bruksmark. Särskilt den biologiska mångfalden gynnas av ekologisk produktion eftersom kemiska bekämpningsmedel inte är tillåtna och längre och mer varierande växtföljder tillämpas.</P>
<P class="p68 ft13">Vi föreslår därför:</P>
<P class="p69 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Etappmål om bevarande av jordbruksmark.</SPAN></P>
<P class="p70 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Etappmål om en gemensam jordbrukspolitik som främjar en långsiktigt hållbar användning av jordbruksmark.</SPAN></P>
<P class="p71 ft21">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td51"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td52"><P class="p18 ft26">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft13">Vi lyfter även fram tre särskilt angelägna frågor genom bedöm- ningar:</P>
<P class="p73 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Förutsättningar för att bevara och stärka ett öppet och variations- rikt landskap.</SPAN></P>
<P class="p74 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Ett livskraftigt svenskt jordbruk kan stärka odlingslandskapets natur- och kulturvärden.</SPAN></P>
<P class="p75 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Skapa förutsättningar för minskade utsläpp av växthusgaser från skogs- och jordbruksmark.</SPAN></P>
<P class="p76 ft32">Grön infrastruktur</P>
<P class="p77 ft13">Biologisk mångfald är avgörande för ekosystemen och för eko- systemens förmåga att leverera ekosystemtjänster. För att vi ska klara av att bevara biologisk mångfald på längre sikt behöver det finnas strukturer och funktioner i landskapet, dvs. grön infra- struktur, som gör det möjligt för arter att sprida och förflytta sig i landskapet. Vi anser att arbetet med grön infrastruktur bör stärkas för att flera av miljökvalitetsmålen ska kunna nås, inte minst mot bakgrund av ett förändrat klimat som påverkar ekosystemens utbredning, artsammansättning och resiliens.</P>
<P class="p78 ft13">Vi föreslår därför:</P>
<P class="p79 ft13"><SPAN class="ft33"> </SPAN>Etappmål om stärkt hänsyn till grön infrastruktur.</P>
<P class="p76 ft32">Stärkt klimatanpassning</P>
<P class="p80 ft10">En av samhällets stora utmaningar för framtiden är hur använd- ningen av mark och vatten ska kunna anpassas till ett förändrat klimat. Klimatanpassning handlar bl.a. om att identifiera risker och sårbarheter för att undvika framtida skadekostnader och störningar i samhället, men också om att ta till vara de möjligheter som kan följa av ett förändrat klimat. Vi anser att det behövs en ökad an- passning till ett förändrat klimat för att nå miljökvalitetsmålen. Med klimatanpassning avser vi åtgärder som syftar till att skydda miljön och människors liv, hälsa och egendom genom att samhället anpassas till de konsekvenser som ett förändrat klimat kan medföra för mark, vatten och bebyggelse.</P>
<P class="p78 ft13">Vi föreslår därför:</P>
<P class="p81 ft21">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Etappmål om bättre förutsättningar för anpassning till ett för- ändrat klimat.</SPAN></P>
<P class="p83 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Etappmål om långsiktigt hållbar hantering av ytavrinning i be- byggda miljöer (dagvatten) och naturmark.</SPAN></P>
<P class="p84 ft32">Hållbar förvaltning av vattenresurserna</P>
<P class="p85 ft11">Olika former av utsläpp till och fysiska förändringar av vatten- miljöer, användning av de akvatiska resurserna, samt ökade anspråk på vatten ställer krav på en långsiktigt hållbar förvaltning av våra vatten. En hållbar vattenpolitik ska bidra till att säkerställa god vatten- kvalitet och vattentillgång samt bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljö. Den ska också bidra till en långsiktigt hållbar utveckling av exempelvis <NOBR>vatten-,</NOBR> jord- och skogsbruk, andra former av när- ingsliv, transporter, turism och till regional utveckling.</P>
<P class="p86 ft10">Även om många åtgärder har genomförts som förbättrat vatten- miljön är det enligt vår mening angeläget att fler åtgärder kommer till stånd, både internationellt och nationellt. För att åstadkomma detta behövs ett helhetsperspektiv på havs- och vattenmiljön och en väl fungerande samverkan mellan olika aktörer.</P>
<P class="p68 ft13">Vi föreslår därför:</P>
<P class="p87 ft13"><SPAN class="ft33"> </SPAN>Etappmål om en hållbar fiskförvaltning.</P>
<P class="p88 ft13">Vi lyfter här även fram fyra särskilt viktiga frågor genom bedöm- ningar:</P>
<P class="p69 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Direkta utsläpp av farliga ämnen till vattenmiljöer bör åtgärdas.</SPAN></P>
<P class="p89 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Ökat och stärkt skydd av marina områden.</SPAN></P>
<P class="p70 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Bättre förutsättningar för restaurering av kust- och sötvattens- miljöer.</SPAN></P>
<P class="p90 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Ytterligare åtgärder är nödvändiga för att uppnå en hållbar närings- belastning.</SPAN></P>
<P class="p91 ft32">Effektiv styrning inom havs- och vattenmiljöområdet</P>
<P class="p92 ft13">Vattenrelaterade miljöproblem hanteras i en rad parallella proces- ser, både nationellt och internationellt. Dessa utgör ett komplext och delvis överlappande system vilket sannolikt försvårar genom-</P>
<P class="p93 ft21">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td51"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td52"><P class="p18 ft26">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft10">förandet av åtgärder. Lagstiftningen på vattenområdet är omfattande, med styrning på olika nivåer. Detta har lett till ett svårgenom- trängligt regelsystem. En korrekt tillämpning av reglerna är resurs- krävande, vilket riskerar att ta tid och kraft från själva åtgärdsarbetet. Vi anser att styrningen på olika sätt behöver tydliggöras och effek- tiviseras för att stärka förutsättningarna för att nå de vattenrela- terade miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p95 ft13">Vi föreslår därför:</P>
<P class="p79 ft13"><SPAN class="ft33"> </SPAN>Etappmål om god status för Sveriges vattenförekomster.</P>
<P class="p96 ft13">Vi lyfter även fram en särskilt angelägen fråga genom en bedöm- ning:</P>
<P class="p73 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Förstärkt samordning av arbetet med åtgärdsprogram inom havs- och vattenmiljöområdet.</SPAN></P>
<P class="p97 ft13">De miljökvalitetsmål som rör vatten är mycket utmanande. De för- slag till etappmål och bedömningar som vi lämnar i detta betänkande ska ses som steg på vägen för att nå en sammanhållen och hållbar vattenpolitik.</P>
<P class="p98 ft36">Samlad konsekvensbedömning</P>
<P class="p99 ft11">Vi lämnar en samlad konsekvensbedömning av våra strategier. Kop- plat till de olika förslagen gör vi även specifika konsekvensanalyser.</P>
<P class="p100 ft13">Våra förslag bygger på att hela samhällets insatser behövs för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. De etapp- mål vi föreslår syftar till en effektivare offentlig förvaltning med fokus på miljön, tydligare miljökrav på verksamheter som påverkar mark och vatten, samt effektivare styrmedel för samhällets frivilliga insatser.</P>
<P class="p101 ft13">Förslagen till etappmål kommer inte i konflikt med Sveriges åtag- anden som medlem i EU eller med svenska internationella åtag- anden.</P>
<P class="p102 ft13">En avgörande faktor för att vi ska kunna nå miljökvalitetsmålen är en effektiv och samverkande offentlig förvaltning med fokus på miljö. Vi har identifierat några områden där det finns anledning att utveckla arbetsformer och arbetsmetoder. De kunskapsunderlag som statliga myndigheter och kommuner är i behov av för sitt arbete behöver förbättras för ett effektivt miljöarbete. Inom vissa</P>
<P class="p103 ft21">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft10">områden behöver förvaltningsmyndigheternas och kommunernas roller och uppgifter förtydligas och samarbetsformerna utvecklas.</P>
<P class="p105 ft13">En bärande princip i svensk och europeisk miljölagstiftning är att verksamhetsutövaren ska svara för kostnaderna för de före- byggande åtgärder som krävs för att skydda miljön. En annan typ av ekonomiska styrmedel är att ersätta verksamhetsutövare för de vidtagna åtgärder som ger miljönytta utöver vad som följer av gällande regelverk. På så sätt skapas ekonomiska drivkrafter för verksamhetsutövaren att ”producera” miljövärden. I strategin för hållbar markanvändning ingår denna typ av ekonomiska styrmedel i tre av etappmålen.</P>
<P class="p106 ft13">Kunskaper om ekosystemtjänsters värden och miljöförstör- ingens kostnader är en förutsättning för kostnadseffektiva insatser för att nå miljökvalitetsmålen. Fyra av de etappmål som vi föreslår har kunskapsuppbyggnad samt rådgivning och kunskapsspridning som centrala element. Vi bedömer att de åtgärder vi föreslår kopplat till dessa etappmål kommer att bidra till en ökad kostnads- effektivitet i miljöarbetet.</P>
<P class="p107 ft13">Vi bedömer att de föreslagna strategierna om mark och vatten för att nå miljömålen stödjer målet om ett långsiktigt hållbart samhälle, ur såväl ekologiskt, socialt som ekonomiskt perspektiv.</P>
<P class="p108 ft21">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<P class="p0 ft9">Summary</P>
<P class="p56 ft13">We have been given the task of drawing up a strategy for <NOBR>long-term</NOBR> sustainable land use (ToR 2011:91) and a strategy for a cohesive and sustainable water policy (ToR 2012:95). A final report is due in June 2014.</P>
<P class="p109 ft13">Since land and water are closely interconnected, it is neither pos- sible nor appropriate to draw a sharp line between the strategies. Instead, we see the strategies as integral parts of the endeavour to achieve the environmental quality objectives, and we therefore present them together in this report.</P>
<P class="p100 ft13">The strategy for <NOBR>long-term</NOBR> sustainable land use extends over a total of three reports, with this report being the final report. In</P>
<P class="p7 ft32">Plan for development of a strategy for <NOBR>long-term</NOBR> sustainable land use</P>
<P class="p110 ft13">(SOU 2012:15), we conducted an overall problem analysis and identified a number of difficult issues that require <NOBR>long-term</NOBR> political <NOBR>trade-offs.</NOBR> These issues are addressed partly in the interim report <NOBR><SPAN class="ft32">Long-term</SPAN></NOBR><SPAN class="ft32"> sustainable land use – part 1 </SPAN>(SOU 2013:43), and partly in this report.</P>
<P class="p59 ft13">In this report we focus on how the governance of land use can be developed to promote a more holistic perspective, paying partic- ular attention to the need of society to adapt to a changing climate, and to the promotion of a green infrastructure. We also discuss the issue of how to achieve sustainable use of agricultural land. Previously adopted and proposed milestone targets relating to land use are incorporated in the strategy.</P>
<P class="p111 ft13">Sustainable land use is also a prerequisite for achieving our water policy objectives. By the same token, water is of great importance to land use.</P>
<P class="p102 ft11">The focus of water environment work should be on the imple- mentation and <NOBR>follow-up</NOBR> of measures. The strategy for a cohesive and sustainable water policy focuses on managing water resources for the future, paying particular attention to hazardous substances,</P>
<P class="p112 ft21">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Summary</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft13">the protection and restoration of water areas, a sustainable nutrient load and sustainable fish management. We also discuss the issue of clearer governance in the marine and water environment area. Previously adopted and proposed interim targets relating to water are an integral part of the strategy.</P>
<P class="p114 ft13">To achieve <NOBR>long-term</NOBR> sustainable land use and a cohesive and sustainable water policy, different interests and demands must be taken into account and we have to balance different societal object- ives. The purpose of our proposed strategies for land and water is to make these <NOBR>long-term</NOBR> political <NOBR>trade-offs.</NOBR></P>
<P class="p115 ft37">Our proposals: sustainable use of land and water focusing on the environmental objectives</P>
<P class="p116 ft32">Sustainable use of agricultural land</P>
<P class="p117 ft11">The values represented by agricultural land are partly dependent on the way in which the land is actually used. One of the prerequisites for achieving <NOBR>long-term</NOBR> sustainable land use is therefore that Swedish agriculture continues in a manner that enables negative environmental impacts to be managed within the framework of ongoing production. As the demands on land increase, we consider it very important to preserve agricultural land and to create condi- tions for competitive agriculture. As Swedish agricultural policy is part of the Common Agricultural Policy, action is also needed at EU level to achieve <NOBR>long-term</NOBR> sustainable use of agricultural land.</P>
<P class="p66 ft11">Land use is also important for reducing emissions of greenhouse gases. By reducing emissions from organogenic soils and increasing carbon storage, agriculture and forestry can contribute towards meeting both national and international commitments.</P>
<P class="p67 ft13">Organic production is an important complement to conven- tional agriculture in achieving sustainable use of agricultural land. Organic production is particularly advantageous for biodiversity, since chemical pesticides are not permitted and more varied crop rotations are used.</P>
<P class="p68 ft13">We therefore propose:</P>
<P class="p69 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">An interim target for the preservation of agricultural land.</SPAN></P>
<P class="p83 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">An interim target for a Common Agricultural Policy that pro- motes </SPAN><NOBR>long-term</NOBR> sustainable use of agricultural land.</P>
<P class="p118 ft21">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td53"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td24"><P class="p18 ft26">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft13">We also raise three particularly important issues through assess- ments:</P>
<P class="p73 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Prerequisites for preserving and enhancing an open and richly varied landscape.</SPAN></P>
<P class="p74 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">A robust Swedish agricultural sector can enhance the natural and cultural values represented by farmland.</SPAN></P>
<P class="p75 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Creating conditions for reduced emissions of greenhouse gases from forestry and agricultural land.</SPAN></P>
<P class="p76 ft32">Green infrastructure</P>
<P class="p77 ft13">Biodiversity is vital to ecosystems and their ability to deliver eco- system services. In order to preserve biodiversity in the longer term, the countryside needs structures and functions, i.e. green infra- structure, that enable species to spread and move from one area to another. We consider that work on green infrastructure should be strengthened so as to make it possible to achieve more of the environmental quality objectives, bearing in mind not least the impact of climate change on the distribution, species composition and resilience of ecosystems.</P>
<P class="p78 ft13">We therefore propose:</P>
<P class="p119 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">An interim target for greater consideration of green infrastruc- ture.</SPAN></P>
<P class="p76 ft32">Enhanced climate adaptation</P>
<P class="p120 ft11">One of the great challenges facing society in the future is how to adapt land and water use to a changing climate. Climate adaptation involves identifying risks and vulnerabilities so as to avoid future disturbances in the functioning of society and costs for damages, but also taking advantage of the opportunities that a changing climate may bring. We consider that increased adaptation to climate change is needed to reach the environmental quality objectives. By</P>
<P class="p121 ft13">‘climate adaptation’ we mean measures designed to protect the environment and people’s lives, health and property by adapting society to the consequences that a changing climate may entail for land, water and human settlements.</P>
<P class="p122 ft13">We therefore propose:</P>
<P class="p123 ft21">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Summary</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">An interim target for better conditions to adapt to a changing climate.</SPAN></P>
<P class="p124 ft19"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft38">An interim target for </SPAN><NOBR>long-term</NOBR> sustainable management of surface runoff in built environments (drainage water) and in nature.</P>
<P class="p125 ft32">Sustainable use of water resources</P>
<P class="p126 ft13">In view of the various emissions to and physical changes in aquatic environments, the use of aquatic resources, and the increased demands on water, we need <NOBR>long-term</NOBR> sustainable management of our water. A sustainable water policy must help ensure good water quality and access to water, as well as the preservation of biodiver- sity and cultural environments. It must also contribute to the long- term sustainable development of aquaculture, agriculture and for- estry, other forms of business activity, transport, tourism and regional development.</P>
<P class="p127 ft13">Even though many measures have been implemented that have improved the aquatic environment, in our opinion it is important that more action is taken, both internationally and nationally. To achieve this, a holistic approach must be taken to the marine and aquatic environment and different actors must cooperate effect- ively.</P>
<P class="p68 ft13">We therefore propose:</P>
<P class="p87 ft13"><SPAN class="ft33"> </SPAN>An interim target for sustainable fish management.</P>
<P class="p88 ft13">Here we also raise four particularly important issues through assess- ments:</P>
<P class="p128 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Measures should be taken to deal with direct emissions of hazardous substances to aquatic environments.</SPAN></P>
<P class="p89 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Extended and stronger protection of marine areas.</SPAN></P>
<P class="p129 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Better conditions for restoration of coastal and freshwater environ- ments.</SPAN></P>
<P class="p83 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Further measures are necessary to achieve a sustainable nutrient load.</SPAN></P>
<P class="p130 ft21">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td53"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td24"><P class="p18 ft26">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft32">Effective governance in the marine and aquatic environment area</P>
<P class="p120 ft11"><NOBR>Water-related</NOBR> environmental problems are managed in a number of parallel processes, both nationally and internationally. These constitute a complex and partially overlapping system that probably hampers the implementation of measures. There is extensive legis- lation in the water area, with governance at different levels. This has resulted in regulatory systems that are hard to oversee and under- stand. Applying the rules correctly demands resources, which risks diverting time and energy from the actual implementation of meas- ures. We consider that governance needs clarifying and streamlining in various ways so as to strengthen the prospects of achieving the water- related environmental quality objectives.</P>
<P class="p78 ft13">We therefore propose:</P>
<P class="p132 ft13"><SPAN class="ft33"> </SPAN>An interim target for good status for Sweden’s waters.</P>
<P class="p96 ft13">We also raise one particularly important issue through an assess- ment:</P>
<P class="p73 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Enhanced coordination of work on a programme of measures in the marine and aquatic environment area.</SPAN></P>
<P class="p133 ft13">The environmental quality objectives related to water are very challenging. The proposed milestone targets and assessments we present in this report should be seen as steps along the way to achieving a cohesive and sustainable water policy.</P>
<P class="p98 ft36">Overall impact assessment</P>
<P class="p80 ft11">We present an overall impact assessment of our strategies. We also provide specific impact analyses linked to the different proposals.</P>
<P class="p109 ft13">Our proposals are based on the fact that efforts are required from the whole of society if the generational goal and the environmental quality objectives are to be achieved. The interim targets we propose aim to achieve more effective public admin- istration focusing on the environment, clearer environmental require- ments for operations that affect land and water, and more effective policy instruments for voluntary efforts.</P>
<P class="p134 ft21">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Summary</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft13">The proposed interim targets do not conflict with Sweden’s commitments as a member of the EU or Sweden’s international commitments.</P>
<P class="p62 ft13">One vital factor for achieving the environmental quality object- ives is an efficient and coordinated public administration focusing on the environment. We have identified several areas where there is reason to develop working structures and methods. The data that government agencies and local authorities need for their work must be improved for more effective and efficient environmental action. In certain areas, there is a need to clarify the roles and responsibilities of administrative agencies and local authorities, and to develop structures for cooperation.</P>
<P class="p107 ft10">A fundamental principle in Swedish and European environ- mental legislation is that the operator is to pay the costs of the preventive measures required to protect the environment. Another type of economic policy instrument involves paying the operator for measures taken that benefit the environment over and above what is required by current regulations. This creates financial incentives for the operator to ‘produce’ environmental values. In the strategy for sustainable land use, this type of economic policy instrument is included in three of the milestone targets.</P>
<P class="p107 ft11">Knowledge about the values of ecosystem services and costs of environmental damage are essential conditions for <NOBR>cost-effective</NOBR> measures to achieve the environmental quality objectives. Know- ledge creation, advice and dissemination of knowledge are key elements in four of the interim targets we propose. Our assessment is that the measures we propose linked to these interim targets will contribute to increased <NOBR>cost-effectiveness</NOBR> in environmental work.</P>
<P class="p114 ft13">In our view, the proposed land and water strategies for achiev- ing the environmental objectives support the goal of a society that is sustainable in the long term from ecological, social and economic perspectives.</P>
<P class="p136 ft21">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35027x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p48 ft9">1 Författningsförslag</P>
<P class="p137 ft36"><SPAN class="ft36">1.1</SPAN><SPAN class="ft39">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p138 ft36">lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429)</P>
<P class="p139 ft13">Härigenom föreskrivs att 5 § skogsvårdslagen (1979:429) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p18 ft32">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p18 ft40">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft13">5 §<SPAN class="ft41">1</SPAN></P>
<P class="p141 ft13">Ny skog ska anläggas på produktiv skogsmark</P>
<P class="p142 ft13"><SPAN class="ft19">1.</SPAN><SPAN class="ft42">om markens virkesproducerande förmåga efter avverkning eller på grund av skada på skogen inte tas till vara på ett godtagbart sätt,</SPAN></P>
<P class="p143 ft13"><SPAN class="ft19">2.</SPAN><SPAN class="ft43">om marken ligger outnyttjad, eller</SPAN></P>
<P class="p144 ft13"><SPAN class="ft19">3.</SPAN><SPAN class="ft43">om skogens tillstånd är uppenbart otillfredsställande.</SPAN></P>
<P class="p145 ft11">Åtgärd enligt första stycket ska vidtas i fall som anges i 1 och 2 utan dröjsmål och i fall som anges i 3 inom skälig tid.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr0 td54"><P class="p146 ft13">Vad som föreskrivs i första</P></TD>
<TD class="tr0 td56"><P class="p23 ft44">Första stycket 2 gäller inte mark</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p146 ft13">stycket 2 ska inte gälla mark</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p23 ft44">som ligger närmare än 25 meter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p146 ft13">som på grund av särskilda</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p23 ft44">från jordbruksmark eller <SPAN class="ft19">som på</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td54"><P class="p146 ft13">förhållanden inte bör tas i</P></TD>
<TD class="tr0 td56"><P class="p23 ft15">grund av särskilda förhållanden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p147 ft15">anspråk för virkesproduktion.</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p25 ft15">inte bör tas i anspråk för virkes-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td56"><P class="p148 ft13">produktion.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p149 ft13">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.</P>
<P class="p150 ft30"><SPAN class="ft45">1 </SPAN>Senaste lydelse 2008:662.</P>
<P class="p151 ft21">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p152 ft36"><SPAN class="ft36">1.2</SPAN><SPAN class="ft39">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p153 ft36">lag om ändring plan- och bygglagen (2010:900)</P>
<P class="p154 ft13">Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4, 5, 10 och 16 §§, 5 kap. 14 och 22 §§ och 11 kap. 10 § plan- och bygglagen (2010:900) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td57"><P class="p18 ft44">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td33"><P class="p155 ft44">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td59"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td60"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td61"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td62"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td63"><P class="p156 ft17">3 kap.</P></TD>
<TD class="tr2 td62"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td59"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td60"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td61"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td62"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td64"><P class="p156 ft13">4 §</P></TD>
<TD class="tr0 td62"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td59"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td60"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td65"><P class="p157 ft13">Kommunen ska i översikts-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td19"><P class="p25 ft13">Kommunen ska i översikts-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td65"><P class="p18 ft19">planen redovisa sin bedömning av</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td19"><P class="p155 ft19">planen redovisa sin bedömning av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td65"><P class="p18 ft15">hur skyldigheten att enligt 2 kap.</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td19"><P class="p155 ft19">hur skyldigheten att enligt 2 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td65"><P class="p18 ft15">ta hänsyn till allmänna intressen</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td19"><P class="p155 ft19">ta hänsyn till allmänna intressen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td65"><P class="p18 ft13">vid beslut om användningen av</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td19"><P class="p155 ft13">vid beslut om användningen av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td61"><P class="p18 ft13">mark-</P></TD>
<TD class="tr0 td62"><P class="p18 ft13">och</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p157 ft19">vattenområden</P></TD>
<TD class="tr0 td64"><P class="p155 ft13">mark-</P></TD>
<TD class="tr0 td62"><P class="p18 ft13">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td66"><P class="p25 ft19">vattenområden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td65"><P class="p18 ft19">kommer att tillgodoses. I redovis-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td19"><P class="p155 ft19">kommer att tillgodoses. I redovis-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td65"><P class="p18 ft15">ningen ska riksintressen enligt 3</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td19"><P class="p155 ft19">ningen ska riksintressen enligt 3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td65"><P class="p18 ft13">och 4 kap. miljöbalken anges</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td19"><P class="p155 ft19">och 4 kap. miljöbalken <SPAN class="ft44">och bruk-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td61"><P class="p18 ft13">särskilt.</P></TD>
<TD class="tr7 td62"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td58"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p155 ft46">ningsvärd</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td67"><P class="p158 ft44">jordbruksmark</P></TD>
<TD class="tr7 td60"><P class="p25 ft44">enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td61"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td62"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td58"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p155 ft44">3 kap. 4 §</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td67"><P class="p159 ft44">miljöbalken</P></TD>
<TD class="tr7 td60"><P class="p25 ft30">anges</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td61"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td62"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td58"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td64"><P class="p155 ft13">särskilt.</P></TD>
<TD class="tr9 td62"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td60"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft13">5 §</P>
<P class="p161 ft13">Av översiktsplanen ska framgå</P>
<P class="p105 ft13"><SPAN class="ft19">1.</SPAN><SPAN class="ft42">grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden,</SPAN></P>
<P class="p67 ft13"><SPAN class="ft19">2.</SPAN><SPAN class="ft42">kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><P class="p162 ft13">3. hur</P></TD>
<TD class="tr0 td69"><P class="p18 ft13">kommunen</P></TD>
<TD class="tr0 td70"><P class="p163 ft13">avser att</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td56"><P class="p162 ft13">3. hur kommunen avser att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td54"><P class="p18 ft13">tillgodose de redovisade riks-</P></TD>
<TD class="tr0 td71"><P class="p162 ft32">a) tillgodose</P></TD>
<TD class="tr0 td72"><P class="p155 ft32">de</P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p25 ft44">redovisade</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td68"><P class="p18 ft19">intressena</P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p155 ft13">och följa</P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p163 ft13">gällande</P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p18 ft32">riksintressena,</P></TD>
<TD class="tr7 td72"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td73"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td74"><P class="p18 ft13">miljökvalitetsnormer,</P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p162 ft32">b) hushålla</P></TD>
<TD class="tr7 td72"><P class="p18 ft32">med</P></TD>
<TD class="tr7 td73"><P class="p25 ft44">bruknings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td68"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td69"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td70"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td56"><P class="p18 ft32">värd jordbruksmark, och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td68"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td56"><P class="p162 ft44">c) följa gällande miljökvalitets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td68"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p18 ft32">normer,</P></TD>
<TD class="tr7 td72"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td73"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft13">4. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen, och</P>
<P class="p165 ft21">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td75"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p18 ft26">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft13">5. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken.</P>
<P class="p167 ft13">10 § Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt</P>
<P class="p168 ft13"><SPAN class="ft19">1.</SPAN><SPAN class="ft43">ta till vara och samordna statens intressen,</SPAN></P>
<P class="p100 ft13"><SPAN class="ft19">2.</SPAN><SPAN class="ft42">tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vatten- områden,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p169 ft10">3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitets- normer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att redovisningen av områden för landsbygds- utveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr0 td77"><P class="p162 ft32">3. verka för att</P></TD>
<TD class="tr0 td45"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td27"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td77"><P class="p162 ft46">a) riksintressen</P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p18 ft32">enligt</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p25 ft32">3 och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td78"><P class="p18 ft32">4 kap. miljöbalken tillgodoses,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td77"><P class="p162 ft40">b) bestämmelsen</P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p170 ft32">om</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p25 ft32">bruk-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft47">ningsvärd jordbruksmark i 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken följs,</P>
<P class="p172 ft32"><SPAN class="ft46">c)</SPAN><SPAN class="ft48">miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs, och</SPAN></P>
<P class="p172 ft47"><SPAN class="ft32">d)</SPAN><SPAN class="ft49">redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strand- nära lägen är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p173 ft13"><SPAN class="ft19">4.</SPAN><SPAN class="ft42">verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och</SPAN></P>
<P class="p100 ft13"><SPAN class="ft19">5.</SPAN><SPAN class="ft42">verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.</SPAN></P>
<P class="p174 ft13">16 §</P>
<P class="p122 ft13">Länsstyrelsen ska under utställningstiden avge ett gransknings-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr0 td54"><P class="p18 ft13">yttrande över planförslaget.</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td80"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td81"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p162 ft19">Av yttrandet ska det framgå om</P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td80"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p162 ft13">1. förslaget inte tillgodoser ett</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td78"><P class="p25 ft13">1. förslaget inte tillgodoser ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td54"><P class="p18 ft13">riksintresse enligt 3 eller 4 kap.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td78"><P class="p25 ft13">riksintresse enligt 3 eller 4 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p18 ft13">miljöbalken,</P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p18 ft13">miljöbalken</P></TD>
<TD class="tr7 td80"><P class="p159 ft44">eller</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p25 ft32">innebär att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p18 ft40">bestämmelsen</P></TD>
<TD class="tr7 td80"><P class="p159 ft46">om</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p25 ft44">brukningsvärd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td54"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p18 ft44">jordbruksmark</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td82"><P class="p25 ft32">i 3 kap. 4 § andra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td78"><P class="p18 ft32">stycket miljöbalken inte följs,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p175 ft13">2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt</P>
<P class="p0 ft13">5 kap. miljöbalken inte följs,</P>
<P class="p176 ft21">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35030x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft13"><SPAN class="ft19">3.</SPAN><SPAN class="ft42">redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strand- nära lägen inte är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,</SPAN></P>
<P class="p67 ft13"><SPAN class="ft19">4.</SPAN><SPAN class="ft42">sådana frågor rörande användningen av mark- och vatten- områden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och</SPAN></P>
<P class="p67 ft13"><SPAN class="ft19">5.</SPAN><SPAN class="ft42">en bebyggelse eller ett byggnadsverk blir olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.</SPAN></P>
<P class="p177 ft17">5 kap.</P>
<P class="p178 ft15">14 §<SPAN class="ft50">1</SPAN></P>
<P class="p68 ft13">Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt</P>
<P class="p179 ft13"><SPAN class="ft19">1.</SPAN><SPAN class="ft42">ta till vara och samordna statens intressen,</SPAN></P>
<P class="p179 ft13"><SPAN class="ft19">2.</SPAN><SPAN class="ft42">ge råd om tillämpningen av 2 kap.,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr0 td54"><P class="p163 ft13">3. verka för att riksintressen</P></TD>
<TD class="tr0 td82"><P class="p162 ft32">3. verka för att</P></TD>
<TD class="tr0 td83"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td27"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr7 td54"><P class="p163 ft13">enligt 3 och 4 kap. miljöbalken</P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p162 ft44">a) riksintressen</P></TD>
<TD class="tr7 td83"><P class="p40 ft32">enligt</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p25 ft32">3 och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td81"><P class="p18 ft13">tillgodoses,</P></TD>
<TD class="tr0 td28"><P class="p18 ft13">att</P></TD>
<TD class="tr0 td84"><P class="p163 ft13">miljökvalitets-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td56"><P class="p18 ft32">4 kap. miljöbalken tillgodoses,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td85"><P class="p18 ft15">normer</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td86"><P class="p180 ft13">enligt</P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p163 ft13">5 kap. miljö-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td87"><P class="p162 ft32">b) bestämmelsen</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p25 ft32">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr7 td54"><P class="p163 ft15">balken följs och att strandskydd</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td56"><P class="p18 ft32">brukningsvärd jordbruksmark i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td85"><P class="p18 ft13">enligt</P></TD>
<TD class="tr0 td88"><P class="p18 ft19">7 kap.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td89"><P class="p163 ft13">miljöbalken inte</P></TD>
<TD class="tr0 td82"><P class="p18 ft32">3 kap. 4 § andra</P></TD>
<TD class="tr0 td83"><P class="p18 ft32">stycket</P></TD>
<TD class="tr0 td27"><P class="p25 ft32">miljö-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr7 td54"><P class="p163 ft13">upphävs i strid med gällande</P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p18 ft32">balken följs,</P></TD>
<TD class="tr7 td83"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td57"><P class="p18 ft13">bestämmelser,</P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td87"><P class="p162 ft46">c) miljökvalitetsnormer</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p25 ft32">enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td85"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td88"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td84"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td56"><P class="p18 ft32">5 kap. miljöbalken följs, och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td85"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td88"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p162 ft46">d) strandskydd</P></TD>
<TD class="tr7 td83"><P class="p31 ft32">enligt</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p25 ft44">7 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td85"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td88"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td84"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td56"><P class="p18 ft32">miljöbalken inte upphävs i strid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td85"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td88"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td56"><P class="p18 ft32">med gällande bestämmelser,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft13"><SPAN class="ft19">4.</SPAN><SPAN class="ft42">verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och</SPAN></P>
<P class="p67 ft13"><SPAN class="ft19">5.</SPAN><SPAN class="ft42">verka för att en bebyggelse eller ett byggnadsverk inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.</SPAN></P>
<P class="p181 ft13">22 §</P>
<P class="p182 ft10">Under granskningstiden ska länsstyrelsen yttra sig över plan- förslaget, om förslaget enligt länsstyrelsens bedömning innebär att</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr0 td54"><P class="p162 ft13">1. ett riksintresse enligt 3 eller</P></TD>
<TD class="tr0 td56"><P class="p25 ft13">1. ett riksintresse enligt 3 eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td54"><P class="p18 ft15">4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,</P></TD>
<TD class="tr0 td56"><P class="p25 ft19">4 kap. miljöbalken inte tillgodoses</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p183 ft30"><SPAN class="ft45">1 </SPAN>Ändrad lydelse av denna paragraf föreslås även i prop. 2013/14:126.</P>
<P class="p184 ft21">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35031x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft11">1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses </SPAN><SPAN class="ft47">eller bestämmelsen om brukningsvärd jordbruksmark i 3 kap. 4 § andra stycket miljö- balken inte följs,</SPAN></DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td75"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p18 ft26">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p185 ft51">eller bestämmelsen om bruknings- värd jordbruksmark i 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken inte följs,</P>
<P class="p168 ft13"><SPAN class="ft19">2.</SPAN><SPAN class="ft43">en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,</SPAN></P>
<P class="p173 ft13"><SPAN class="ft19">3.</SPAN><SPAN class="ft42">strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser,</SPAN></P>
<P class="p100 ft13"><SPAN class="ft19">4.</SPAN><SPAN class="ft42">regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt, eller</SPAN></P>
<P class="p100 ft13"><SPAN class="ft19">5.</SPAN><SPAN class="ft42">en bebyggelse eller ett byggnadsverk annars blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.</SPAN></P>
<P class="p186 ft17">11 kap.</P>
<P class="p187 ft13">10 §</P>
<P class="p173 ft13">När länsstyrelsen enligt 5 kap. 29, 38 eller 39 § har fått ett meddelande om att en kommun beslutat att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska länsstyrelsen inom tre veckor besluta om den ska överpröva kommunens beslut eller inte.</P>
<P class="p59 ft13">Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut, om beslutet kan antas innebära att</P>
<P class="p188 ft13">1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,</P>
<P class="p189 ft13"><SPAN class="ft19">2.</SPAN><SPAN class="ft42">regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt,</SPAN></P>
<P class="p190 ft13"><SPAN class="ft19">3.</SPAN><SPAN class="ft43">en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,</SPAN></P>
<P class="p100 ft13"><SPAN class="ft19">4.</SPAN><SPAN class="ft42">strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser, eller</SPAN></P>
<P class="p100 ft13"><SPAN class="ft19">5.</SPAN><SPAN class="ft42">en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.</SPAN></P>
<P class="p191 ft13">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.</P>
<P class="p192 ft21">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35032x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p152 ft36"><SPAN class="ft36">1.3</SPAN><SPAN class="ft39">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p193 ft31">förordning om ändring i förordningen (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät</P>
<P class="p194 ft13">Regeringen föreskriver att det i förordningen (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät ska införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.</P>
<P class="p195 ft13">5 a §</P>
<P class="p67 ft13">Utöver det som följer av 5 § ska Svenska kraftnät inom sitt ansvarsområde ta initiativ till, stödja och följa upp arbete med anpassning till ett förändrat klimat och samverka med andra berörda myndigheter i detta arbete.</P>
<P class="p196 ft13">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2015.</P>
<P class="p197 ft21">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35033x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td75"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p18 ft26">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft36"><SPAN class="ft36">1.4</SPAN><SPAN class="ft39">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p199 ft52">förordning om ändring i förordningen (2012:546) med instruktion för Boverket</P>
<P class="p200 ft13">Regeringen föreskriver att det i förordningen (2012:546) med instruktion för Boverket ska införas en ny paragraf, 8 b §, och närmast före 8 b § en ny rubrik av följande lydelse.</P>
<P class="p201 ft17">Klimatanpassning</P>
<P class="p202 ft13">8 b §</P>
<P class="p175 ft13">Boverket ska</P>
<P class="p173 ft13"><SPAN class="ft19">1.</SPAN><SPAN class="ft42">inom sitt ansvarsområde ta initiativ till, stödja och följa upp arbete med anpassning till ett förändrat klimat och samverka med andra berörda myndigheter i detta arbete,</SPAN></P>
<P class="p173 ft13"><SPAN class="ft19">2.</SPAN><SPAN class="ft42">bistå länsstyrelserna i det regionala arbetet med klimat- anpassning med det underlag och den expertkunskap de behöver, och</SPAN></P>
<P class="p15 ft12"><SPAN class="ft20">3.</SPAN><SPAN class="ft53">i samråd med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Sveriges metereologiska och hydrologiska institut ge kommuner och myndigheter vägledning om hur risk- och sårbarhetsanalyser med avseende på ett förändrat klimat kan beaktas i den fysiska planeringen.</SPAN></P>
<P class="p203 ft13">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2015.</P>
<P class="p204 ft21">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35034x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p152 ft36"><SPAN class="ft36">1.5</SPAN><SPAN class="ft39">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p205 ft31">förordning om ändring i förordningen (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten</P>
<P class="p194 ft13">Regeringen föreskriver att det i förordningen (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten ska införas en ny paragraf, 4 a §, av följande lydelse.</P>
<P class="p195 ft13">4 a §</P>
<P class="p62 ft54">Myndigheten ska inom sitt ansvarsområde ta initiativ till, stödja och följa upp arbete med anpassning till ett förändrat klimat och samverka med andra berörda myndigheter i detta arbete.</P>
<P class="p206 ft13">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2015.</P>
<P class="p207 ft21">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35035x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td75"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p18 ft26">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft36"><SPAN class="ft36">1.6</SPAN><SPAN class="ft39">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p208 ft52">förordning om ändring i förordningen (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet</P>
<P class="p209 ft13">Regeringen föreskriver att 6 § förordningen (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p18 ft32">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p18 ft40">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft13">6 §<SPAN class="ft41">1</SPAN></P>
<P class="p122 ft13">Lantmäteriet ska inom ramen för sitt ansvarsområde även</P>
<P class="p190 ft13"><SPAN class="ft19">1.</SPAN><SPAN class="ft43">bevaka Sveriges intresse i det internationella arbetet,</SPAN></P>
<P class="p173 ft13"><SPAN class="ft19">2.</SPAN><SPAN class="ft42">bidra till Sveriges politik för global utveckling och genom- förandet av politiken,</SPAN></P>
<P class="p190 ft13"><SPAN class="ft19">3.</SPAN><SPAN class="ft43">samverka med myndigheter och organisationer i andra länder</SPAN></P>
<P class="p211 ft13"><SPAN class="ft13">i</SPAN><SPAN class="ft43">frågor som har betydelse för Lantmäteriet,</SPAN></P>
<P class="p100 ft13"><SPAN class="ft19">4.</SPAN><SPAN class="ft42">ansvara för samordning och stöd vid genomförande av EU- direktiv,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p190 ft13"><SPAN class="ft19">5.</SPAN><SPAN class="ft43">utreda och yttra sig i</SPAN></P>
<P class="p212 ft12">ärenden och mål hos domstolar och andra statliga myndigheter, om en myndighet begär det, <SPAN class="ft55">och</SPAN></P>
<P class="p213 ft13"><SPAN class="ft44">6.</SPAN><SPAN class="ft43">i övrigt ge råd och stöd.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p190 ft13"><SPAN class="ft19">5.</SPAN><SPAN class="ft43">utreda och yttra sig i</SPAN></P>
<P class="p214 ft10">ärenden och mål hos domstolar och andra statliga myndigheter, om en myndighet begär det,</P>
<P class="p57 ft47"><SPAN class="ft40">6.</SPAN><SPAN class="ft49">ta initiativ till, stödja och följa upp arbete med anpassning till ett förändrat klimat och samverka med andra berörda myndigheter i detta arbete, och</SPAN></P>
<P class="p215 ft13"><SPAN class="ft44">7.</SPAN><SPAN class="ft43">i övrigt ge råd och stöd.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p216 ft13">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2015.</P>
<P class="p217 ft30"><SPAN class="ft45">1 </SPAN>Senaste lydelse 2010:1771.</P>
<P class="p151 ft21">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35036x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p152 ft36"><SPAN class="ft36">1.7</SPAN><SPAN class="ft39">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p218 ft31">förordning om ändring i förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket</P>
<P class="p194 ft13">Regeringen föreskriver att det i förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket ska införas en ny paragraf, 5 b §, av följande lydelse.</P>
<P class="p195 ft13">5 b §</P>
<P class="p62 ft54">Myndigheten ska inom sitt ansvarsområde ta initiativ till, stödja och följa upp arbete med anpassning till ett förändrat klimat och samverka med andra berörda myndigheter i detta arbete.</P>
<P class="p206 ft13">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2015.</P>
<P class="p207 ft21">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35037x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr14 td75"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p18 ft26">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p219 ft36"><SPAN class="ft36">1.8</SPAN><SPAN class="ft39">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p220 ft52">förordning om ändring i förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion</P>
<P class="p221 ft13">Regeringen föreskriver att det i förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion ska införas en ny paragraf, 5 b §, av följande lydelse.</P>
<P class="p222 ft13">5 b §</P>
<P class="p223 ft54">Myndigheten ska inom sitt ansvarsområde ta initiativ till, stödja och följa upp arbete med anpassning till ett förändrat klimat och samverka med andra berörda myndigheter i detta arbete.</P>
<P class="p224 ft13">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2015.</P>
<P class="p225 ft21">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35038x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p152 ft36"><SPAN class="ft36">1.9</SPAN><SPAN class="ft39">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p226 ft52">förordning om ändring i förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap</P>
<P class="p194 ft13">Regeringen föreskriver att det i förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.</P>
<P class="p195 ft13">5 a §</P>
<P class="p227 ft13">Myndigheten ska</P>
<P class="p67 ft13"><SPAN class="ft19">1.</SPAN><SPAN class="ft42">inom sitt ansvarsområde ta initiativ till, stödja och följa upp arbete med anpassning till ett förändrat klimat och samverka med andra berörda myndigheter i detta arbete,</SPAN></P>
<P class="p67 ft13"><SPAN class="ft19">2.</SPAN><SPAN class="ft42">bistå länsstyrelserna i det regionala arbetet med klimat- anpassning med det underlag och den expertkunskap de behöver, och</SPAN></P>
<P class="p62 ft11"><SPAN class="ft19">3.</SPAN><SPAN class="ft56">i samråd med Boverket, Sveriges metereologiska och hydrologiska institut, Statens geotekniska institut och Sveriges geologiska undersökning utveckla metoder för risk- och sårbar- hetsanalyser med avseende på ett förändrat klimat och ge stöd till kommuner i att integrera sådana analyser i kommuners arbete enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.</SPAN></P>
<P class="p196 ft13">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2015.</P>
<P class="p228 ft21">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td75"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p18 ft26">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft36"><SPAN class="ft36">1.10</SPAN><SPAN class="ft57">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p229 ft31">förordning om ändring i förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket</P>
<P class="p209 ft13">Regeringen föreskriver att 3 § förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p18 ft32">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p18 ft40">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft17">3 §</P>
<P class="p0 ft13">Naturvårdsverket ska inom sitt ansvarsområde särskilt</P>
<P class="p190 ft13"><SPAN class="ft19">1.</SPAN><SPAN class="ft43">ansvara för central tillsynsvägledning,</SPAN></P>
<P class="p173 ft13"><SPAN class="ft19">2.</SPAN><SPAN class="ft42">samverka med länsstyrelserna för att åstadkomma ett effektivt tillsynsarbete,</SPAN></P>
<P class="p231 ft13"><SPAN class="ft20">3.</SPAN><SPAN class="ft42">bevaka allmänna miljövårdsintressen i mål och ärenden där miljöbalken tillämpas och som handläggs hos myndigheter och domstolar samt lämna Naturvårdsverkets synpunkter tidigt i processen,</SPAN></P>
<P class="p59 ft13"><SPAN class="ft19">4.</SPAN><SPAN class="ft42">delta i miljöprövningar som gäller frågor som är principiellt viktiga eller har stor betydelse för miljön,</SPAN></P>
<P class="p190 ft13"><SPAN class="ft19">5.</SPAN><SPAN class="ft43">vägleda statliga myndigheter i deras miljöledningsarbete,</SPAN></P>
<P class="p100 ft13"><SPAN class="ft19">6.</SPAN><SPAN class="ft42">samordna uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv,</SPAN></P>
<P class="p100 ft13"><SPAN class="ft19">7.</SPAN><SPAN class="ft42">utveckla, följa upp och utvärdera tillämpningen av samhälls- ekonomiska analyser inom miljömålssystemet,</SPAN></P>
<P class="p231 ft13"><SPAN class="ft20">8.</SPAN><SPAN class="ft42">utveckla, följa upp och samordna arbetet med miljö- informationsförsörjning och ansvara för den övergripande administrativa samordningen av miljöövervakningen,</SPAN></P>
<P class="p109 ft13"><SPAN class="ft20">9.</SPAN><SPAN class="ft42">i samråd med Havs- och vattenmyndigheten fördela medel för miljöövervakning, uppföljning av miljökvalitetsmålen och internationell rapportering och efter samråd med övriga berörda myndigheter och organisationer ansvara för genomförandet av miljöövervakningen samt beskriva och analysera miljötillståndet inom sitt ansvarsområde,</SPAN></P>
<P class="p111 ft13"><SPAN class="ft19">10.</SPAN><SPAN class="ft42">finansiera miljöforskning av hög kvalitet till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete,</SPAN></P>
<P class="p232 ft21">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35040x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft13"><SPAN class="ft19">11.</SPAN><SPAN class="ft43">samverka med Havs- och vattenmyndigheten i frågor som har betydelse för havs- och vattenmiljön,</SPAN></P>
<P class="p67 ft13"><SPAN class="ft19">12.</SPAN><SPAN class="ft43">göra kunskaper om miljön och miljöarbetet tillgängliga för myndigheter, allmänheten och andra berörda,</SPAN></P>
<P class="p67 ft13"><SPAN class="ft19">13.</SPAN><SPAN class="ft43">ansvara för nationell samordning och prioritering när det gäller avhjälpande av sådana föroreningsskador och allvarliga miljö- skador som avses i 10 kap. miljöbalken,</SPAN></P>
<P class="p105 ft13"><SPAN class="ft19">14.</SPAN><SPAN class="ft43">ansvara för administration, uppföljning och utvärdering av de statliga bidrag som omfattas av förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande,</SPAN></P>
<P class="p114 ft13"><SPAN class="ft19">15.</SPAN><SPAN class="ft43">förvärva och förvalta värdefulla naturområden för statens räkning,</SPAN></P>
<P class="p67 ft13"><SPAN class="ft19">16.</SPAN><SPAN class="ft43">ansvara för att ta fram underlag för beslut att inrätta nationalparker,</SPAN></P>
<P class="p105 ft13"><SPAN class="ft19">17.</SPAN><SPAN class="ft43">verka för att förutsättningarna för friluftslivet bevaras och utvecklas,</SPAN></P>
<P class="p67 ft13"><SPAN class="ft19">18.</SPAN><SPAN class="ft43">samordna myndigheternas arbete när det gäller friluftsliv och samverka med andra berörda,</SPAN></P>
<P class="p179 ft13"><SPAN class="ft19">19.</SPAN><SPAN class="ft43">verka för en hållbar utbyggnad av vindkraft,</SPAN></P>
<P class="p234 ft13"><SPAN class="ft19">20.</SPAN><SPAN class="ft43">ansvara för frågor om jakt och vilt enligt jaktlagstiftningen,</SPAN></P>
<P class="p67 ft13"><SPAN class="ft19">21.</SPAN><SPAN class="ft43">verka för att avfallshanteringen i fråga om kapacitet och metoder är effektiv för samhället och enkel för konsumenterna,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr0 td54"><P class="p163 ft13">22. samordna myndigheternas</P></TD>
<TD class="tr0 td56"><P class="p162 ft19">22. samordna myndigheternas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p163 ft19">arbete när det gäller omgivnings-</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p18 ft19">arbete när det gäller omgivnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p235 ft19">buller, <SPAN class="ft44">och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p18 ft13">buller,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft13">23. vara medlem i en sådan ideell förening som avses i 2 § Laponiaförordningen (2011:840)<SPAN class="ft32">,</SPAN></P>
<P class="p236 ft47">24. ta initiativ till, stödja och följa upp arbete med anpassning till ett förändrat klimat och samverka med andra berörda myndigheter i detta arbete, och</P>
<P class="p237 ft47">25. bistå länsstyrelserna i det regionala arbetet med klimat- anpassning med det underlag och den expertkunskap de behöver</P>
<P class="p238 ft13">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2015.</P>
<P class="p239 ft21">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35041x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr14 td75"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p18 ft26">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p219 ft36"><SPAN class="ft36">1.11</SPAN><SPAN class="ft57">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p240 ft52">förordning om ändring i (2007:1184) med instruktion för Riksantikvarieämbetet</P>
<P class="p221 ft13">Regeringen föreskriver att det i förordningen (2007:1184) med instruktion för Riksantikvarieämbetet ska införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.</P>
<P class="p241 ft13">5 a §</P>
<P class="p242 ft13">Myndigheten ska inom sitt ansvarsområde ta initiativ till, stödja och följa upp arbete med anpassning till ett förändrat klimat och samverka med andra berörda myndigheter i detta arbete.</P>
<P class="p243 ft54">Myndigheten ska i det regionala arbetet med klimatanpassning bistå länsstyrelserna med det underlag och den expertkunskap de behöver.</P>
<P class="p224 ft13">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2015.</P>
<P class="p244 ft21">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35042x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p152 ft36"><SPAN class="ft36">1.12</SPAN><SPAN class="ft57">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p245 ft37">förordning om ändring i förordningen (2009:1393) med instruktion för Skogsstyrelsen</P>
<P class="p246 ft13">Regeringen föreskriver att det i förordningen (2009:1393) med instruktion för Skogsstyrelsen ska införas en ny paragraf, 6 a §, av följande lydelse.</P>
<P class="p195 ft13">6 a §</P>
<P class="p62 ft54">Myndigheten ska inom sitt ansvarsområde ta initiativ till, stödja och följa upp arbete med anpassning till ett förändrat klimat och samverka med andra berörda myndigheter i detta arbete.</P>
<P class="p206 ft13">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2015.</P>
<P class="p247 ft21">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35043x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td75"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p18 ft26">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft36"><SPAN class="ft36">1.13</SPAN><SPAN class="ft57">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p248 ft31">förordning om ändring i förordningen (2007:1153) med instruktion för Statens energimyndighet</P>
<P class="p200 ft13">Regeringen föreskriver att 2 § förordningen (2007:1153) med instruktion för Statens energimyndighet ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p18 ft32">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p18 ft40">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p249 ft13">2 §<SPAN class="ft41">1</SPAN></P>
<P class="p122 ft13">Statens energimyndighet ska</P>
<P class="p173 ft13">1. verka för rationell tillförsel, omvandling, distribution och användning av energi,</P>
<P class="p100 ft13">2. samordna arbetet med omställningen av energisystemet och verka för en ökad användning av förnybara energikällor, särskilt vindkraft,</P>
<P class="p13 ft11">3. inom sitt verksamhetsområde främja forskning och innovation i form av en strategiskt utformad samlad insats som spänner över hela innovationssystemet, i nära samverkan med, och som komplement till, övriga energipolitiska insatser och andra styrmedel som syftar till att nå klimat- och energimål samt energirelaterade miljöpolitiska mål,</P>
<P class="p59 ft13">4. vara behörig myndighet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 994/2010 av den 20 oktober 2010 om åtgärder för att trygga naturgasförsörjningen och om upphävande av rådets direktiv 2004/67/EG,</P>
<P class="p100 ft13">5. utarbeta underlag för utvärdering och omprövning av de samlade energipolitiska programmen,</P>
<P class="p102 ft10">6. bevaka energimarknadernas och energisystemets utveckling och särskilt energiomvandlingens och energianvändningens inverkan på och betydelse för miljö och klimat samt näringslivets konkurrenskraft och den ekonomiska tillväxten,</P>
<P class="p102 ft10">7. följa den internationella utvecklingen inom verksamhets- området och främja svenskt deltagande i internationellt samarbete,</P>
<P class="p100 ft13">8. ansvara för officiell statistik i enlighet med vad som anges i förordningen (2001:100) om den officiella statistiken,</P>
<P class="p100 ft13">9. bevaka att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 106/2008 av den 15 januari 2008 om ett gemenskapsprogram för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning följs,</P>
<P class="p250 ft30"><SPAN class="ft45">1 </SPAN>Senaste lydelse 2013:468.</P>
<P class="p251 ft21">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft13"><SPAN class="ft19">10.</SPAN><SPAN class="ft43">för Sveriges räkning, som nationell expertmyndighet för de projektbaserade mekanismerna gemensamt genomförande och ren utveckling, ansvara för att formellt godkänna deltagande i klimat- projekt i enlighet med beslut 16/CP.7 och 17/CP.7 under Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar,</SPAN></P>
<P class="p252 ft13"><SPAN class="ft19">11.</SPAN><SPAN class="ft43">inom sin verksamhet för en effektiv energianvändning, beakta behoven av funktionalitet, hanterbarhet och andra konsumentaspekter vid utformning av märkning och tekniska standarder samt vid provning av energianvändande utrustning,</SPAN></P>
<P class="p114 ft13"><SPAN class="ft19">12.</SPAN><SPAN class="ft43">bistå Regeringskansliet i att tillvarata Sveriges intressen i de internationella klimatfonder som Sverige deltar i inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, samt för de multilaterala utvecklingsbankerna,</SPAN></P>
<P class="p67 ft13"><SPAN class="ft19">13.</SPAN><SPAN class="ft43">tillsammans med Naturvårdsverket delta i arbetet med att genomföra och föreslå förbättringar av systemet för handel med utsläppsrätter,</SPAN></P>
<P class="p253 ft10"><SPAN class="ft19">14.</SPAN><SPAN class="ft58">medverka i och förvärva utsläppsenheter från projekt eller program inom ramen för de projektbaserade flexibla mekanismerna gemensamt genomförande och ren utveckling under Kyoto- protokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimat- förändringar (Kyotoprotokollet) samt liknande marknadsbaserade flexibla mekanismer upprättade under denna ramkonvention eller</SPAN></P>
<P class="p254 ft11">inom ramen för Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (ansvars- fördelningsbeslutet) som ett led i utvecklandet av mekanismer för internationell utsläppshandel och i syfte att bidra till att uppnå Sveriges internationella åtaganden och nationella mål,</P>
<P class="p127 ft13"><SPAN class="ft19">15.</SPAN><SPAN class="ft43">medverka i genomförandet av det regionala tillväxtarbetet med utgångspunkt i förordningen (2007:713) om regionalt tillväxt- arbete och i enlighet med prioriteringarna i gällande nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och syssel- sättning,</SPAN></P>
<P class="p114 ft13"><SPAN class="ft19">16.</SPAN><SPAN class="ft43">se till att de regelverk och rutiner som myndigheten disponerar över är kostnadseffektiva och enkla för medborgare och företag,</SPAN></P>
<P class="p253 ft12"><SPAN class="ft19">17.</SPAN><SPAN class="ft59">ha ett samlat ansvar för information och för att ta fram underlag i enlighet med artiklar och definitioner i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare</SPAN></P>
<P class="p125 ft21">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35045x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft22">SOU 2014:50 Författningsförslag</P>
<P class="p131 ft13">upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG samt i</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD colspan=12 class="tr0 td90"><P class="p18 ft13">enlighet med bilagorna II, III, V, VI och VII till direktivet,</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td88"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td69"><P class="p162 ft13">18. inom</P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p49 ft13">sitt</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td57"><P class="p146 ft19">ansvarsområde</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td69"><P class="p162 ft13">18. inom</P></TD>
<TD class="tr7 td32"><P class="p49 ft13">sitt</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td92"><P class="p23 ft19">ansvarsområde</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td60"><P class="p18 ft13">för</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td67"><P class="p31 ft19">energiberedskap</P></TD>
<TD class="tr7 td41"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p146 ft19">bedriva</P></TD>
<TD class="tr7 td60"><P class="p18 ft13">för</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td93"><P class="p31 ft19">energiberedskap</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td73"><P class="p23 ft13">bedriva</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr0 td94"><P class="p18 ft13">omvärldsbevakning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td80"><P class="p50 ft13">och</P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p163 ft13">analys</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td94"><P class="p18 ft13">omvärldsbevakning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td72"><P class="p50 ft13">och</P></TD>
<TD class="tr0 td88"><P class="p23 ft20">analys</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td60"><P class="p18 ft13">samt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td70"><P class="p44 ft13">utveckla</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td95"><P class="p159 ft19">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td52"><P class="p146 ft19">samordna</P></TD>
<TD class="tr7 td60"><P class="p18 ft13">samt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td96"><P class="p44 ft13">utveckla</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td80"><P class="p46 ft13">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td73"><P class="p23 ft15">samordna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td54"><P class="p18 ft19">samhällets krisberedskapsförmåga</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td56"><P class="p18 ft19">samhällets krisberedskapsförmåga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p18 ft13">och</P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p18 ft13">stödja</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td98"><P class="p18 ft13">andra</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td99"><P class="p146 ft19">myndigheter</P></TD>
<TD class="tr0 td60"><P class="p18 ft13">och</P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p18 ft13">stödja</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td98"><P class="p18 ft13">andra</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td100"><P class="p23 ft19">myndigheter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td60"><P class="p18 ft13">med</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p31 ft13">expert</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td52"><P class="p155 ft19">kompetens</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p163 ft13">inom</P></TD>
<TD class="tr7 td60"><P class="p18 ft13">med</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td101"><P class="p170 ft13">expertkompetens</P></TD>
<TD class="tr7 td88"><P class="p23 ft13">inom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td69"><P class="p18 ft19">området, <SPAN class="ft44">och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td41"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td69"><P class="p18 ft13">området,</P></TD>
<TD class="tr7 td32"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td104"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td88"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td102"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td69"><P class="p162 ft32">19. inom</P></TD>
<TD class="tr0 td32"><P class="p50 ft32">sitt</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td92"><P class="p23 ft44">ansvarsområde</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td60"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td41"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td56"><P class="p18 ft32">ta initiativ till, stödja och följa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td60"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td41"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td56"><P class="p18 ft44">upp arbete med anpassning till ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td102"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td67"><P class="p18 ft32">förändrat klimat</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td80"><P class="p44 ft46">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td73"><P class="p23 ft46">samverka</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td60"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td41"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td56"><P class="p18 ft44">med andra berörda myndigheter i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td60"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td41"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td67"><P class="p18 ft44">detta arbete, och</P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td104"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td88"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td84"><P class="p162 ft13"><SPAN class="ft32">19. </SPAN>vartannat</P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p255 ft19">år</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td99"><P class="p146 ft13">genomföra</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td67"><P class="p162 ft13"><SPAN class="ft32">20. </SPAN>vartannat</P></TD>
<TD class="tr0 td103"><P class="p256 ft13">år</P></TD>
<TD class="tr0 td104"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td73"><P class="p25 ft19">genomföra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td54"><P class="p18 ft13">och, efter att ha hört Affärsverket</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td56"><P class="p18 ft19">och, efter att ha hört Affärsverket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td54"><P class="p18 ft13">svenska kraftnät, till Myndig-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td56"><P class="p18 ft13">svenska kraftnät, till Myndig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td60"><P class="p18 ft19">heten</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr0 td105"><P class="p146 ft13">för samhällsskydd och</P></TD>
<TD class="tr0 td60"><P class="p18 ft19">heten</P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p257 ft13">för</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td106"><P class="p18 ft20">samhällsskydd</P></TD>
<TD class="tr0 td88"><P class="p23 ft13">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td54"><P class="p18 ft13">beredskap redovisa ett identi-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td56"><P class="p18 ft13">beredskap redovisa ett identi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td69"><P class="p18 ft19">fieringsarbete</P></TD>
<TD class="tr7 td91"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p258 ft19">av</P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td52"><P class="p146 ft19">potentiella</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td69"><P class="p18 ft19">fieringsarbete</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td98"><P class="p259 ft13">av</P></TD>
<TD class="tr7 td104"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td73"><P class="p23 ft19">potentiella</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td69"><P class="p18 ft13">europeiska</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td44"><P class="p260 ft13">kritiska</P></TD>
<TD class="tr0 td41"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p163 ft13">infra-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td69"><P class="p18 ft13">europeiska</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td7"><P class="p170 ft15">kritiska</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td88"><P class="p25 ft13">infra-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td54"><P class="p18 ft13">strukturer inom undersektorerna</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td67"><P class="p18 ft13">strukturer inom</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td92"><P class="p25 ft19">undersektorerna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td54"><P class="p18 ft13">olja och gas enligt rådets direktiv</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td56"><P class="p18 ft19">olja och gas enligt rådets direktiv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr0 td54"><P class="p18 ft13">2008/114/EG av den 8 december</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr0 td56"><P class="p18 ft19">2008/114/EG av den 8 december</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td54"><P class="p18 ft13">2008 om identifiering av, och</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td56"><P class="p18 ft13">2008 om identifiering av, och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td69"><P class="p18 ft19">klassificering</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td98"><P class="p261 ft19">som,</P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td52"><P class="p146 ft15">europeisk</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td69"><P class="p18 ft19">klassificering</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td98"><P class="p180 ft15">som,</P></TD>
<TD class="tr7 td104"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td73"><P class="p23 ft13">europeisk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr0 td54"><P class="p18 ft13">kritisk infrastruktur och bedöm-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr0 td56"><P class="p18 ft13">kritisk infrastruktur och bedöm-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td54"><P class="p18 ft13">ning av behovet att stärka</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td56"><P class="p18 ft19">ning av behovet att stärka skyddet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td94"><P class="p18 ft13">skyddet av denna.</P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td41"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td44"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td69"><P class="p18 ft13">av denna.</P></TD>
<TD class="tr9 td32"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td103"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td104"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td88"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p262 ft13">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2015.</P>
<P class="p263 ft21">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35046x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p152 ft36"><SPAN class="ft36">1.14</SPAN><SPAN class="ft57">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p264 ft31">förordning om ändring i förordningen (2009:945) med instruktion för Statens geotekniska institut</P>
<P class="p194 ft13">Regeringen föreskriver att det i förordningen (2009:945) med instruktion för Statens geotekniska institut ska införas två nya paragrafer, 2 a och 5 a §§, av följande lydelse.</P>
<P class="p265 ft13">2 a § Statens geotekniska institut ska</P>
<P class="p67 ft13"><SPAN class="ft19">1.</SPAN><SPAN class="ft42">inom sitt verksamhetsområde ta initiativ till, stödja och följa upp arbete med anpassning till ett förändrat klimat och samverka med andra berörda myndigheter i detta arbete, och</SPAN></P>
<P class="p62 ft25"><SPAN class="ft19">2.</SPAN><SPAN class="ft60">bistå länsstyrelserna i det regionala arbetet med klimat- anpassning med det underlag och den expertkunskap de behöver.</SPAN></P>
<P class="p266 ft13">5 a §</P>
<P class="p105 ft13">Statens geotekniska institut ska i samverkan med Lantmäteriet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Sveriges metereologiska och hydrologiska institut och Sveriges geologiska undersökning upprätta en kartdatabas över risken för ras, skred och stranderosion inom bebyggda områden, potentiella exploaterings- områden och områden som är viktiga för nationell och regional infrastruktur.</P>
<P class="p267 ft13">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2015.</P>
<P class="p268 ft21">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35047x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr14 td75"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p18 ft26">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p219 ft36"><SPAN class="ft36">1.15</SPAN><SPAN class="ft57">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p269 ft31">förordning om ändring i förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk</P>
<P class="p221 ft13">Regeringen föreskriver att det i förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk ska införas en ny paragraf, 4 a §, av följande lydelse.</P>
<P class="p241 ft13">4 a §</P>
<P class="p223 ft25">Myndigheten ska inom sitt verksamhetsområde ta initiativ till, stödja och följa upp arbete med anpassning till ett förändrat klimat och samverka med andra berörda myndigheter i detta arbete.</P>
<P class="p224 ft13">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2015.</P>
<P class="p270 ft21">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35048x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p152 ft36"><SPAN class="ft36">1.16</SPAN><SPAN class="ft57">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p271 ft31">förordning om ändring i förordningen (2008:1233) med instruktion för Sveriges geologiska undersökning</P>
<P class="p194 ft13">Regeringen föreskriver att det i förordningen (2008:1233) med instruktion för Sveriges geologiska undersökning ska införas en ny paragraf, 8 a §, av följande lydelse.</P>
<P class="p272 ft11">8 a § Sveriges geologiska undersökning ska</P>
<P class="p67 ft13"><SPAN class="ft19">1.</SPAN><SPAN class="ft42">inom sitt verksamhetsområde ta initiativ till, stödja och följa upp arbete med anpassning till ett förändrat klimat och samverka med andra berörda myndigheter i detta arbete, och</SPAN></P>
<P class="p62 ft25"><SPAN class="ft19">2.</SPAN><SPAN class="ft60">bistå länsstyrelserna i det regionala arbetet med klimat- anpassning med det underlag och den expertkunskap de behöver.</SPAN></P>
<P class="p206 ft13">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2015.</P>
<P class="p273 ft21">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35049x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td75"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p18 ft26">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft36"><SPAN class="ft36">1.17</SPAN><SPAN class="ft57">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p274 ft37">förordning om ändring i förordningen (2009:974) med instruktion för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut</P>
<P class="p275 ft11">Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (2009:974) med instruktion för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut</P>
<P class="p122 ft13"><SPAN class="ft32">dels </SPAN>att 5 § ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p276 ft13"><SPAN class="ft32">dels </SPAN>att det ska införas två nya paragrafer, 5 a och 5 b §§, av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr12 td54"><P class="p18 ft32">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p18 ft40">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p277 ft13">5 §<SPAN class="ft41">1</SPAN></P>
<P class="p0 ft13">SMHI ska inom sitt verksamhetsområde särskilt</P>
<P class="p100 ft13"><SPAN class="ft19">1.</SPAN><SPAN class="ft42">svara för den allmänna meteorologiska, klimatologiska, hydrologiska och oceanografiska tjänsten,</SPAN></P>
<P class="p173 ft13"><SPAN class="ft19">2.</SPAN><SPAN class="ft42">svara för varningstjänster och aktivt samverka med berörda myndigheter,</SPAN></P>
<P class="p100 ft13"><SPAN class="ft19">3.</SPAN><SPAN class="ft42">producera och förmedla meteorologiskt, klimatologiskt, hydrologiskt och oceanografiskt beslutsunderlag,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr0 td92"><P class="p162 ft19">4. producera,</P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p146 ft13">sammanställa</P></TD>
<TD class="tr0 td78"><P class="p25 ft13">4. producera, sammanställa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td92"><P class="p18 ft13">och förmedla</P></TD>
<TD class="tr7 td77"><P class="p163 ft13">information och</P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p25 ft13">och förmedla information och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td54"><P class="p146 ft13">kunskap om klimatförändringar</P></TD>
<TD class="tr0 td78"><P class="p23 ft15">kunskap om klimatförändringar,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td54"><P class="p18 ft32">och klimatanpassning,</P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p18 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft13">5. ha beredskap och biträda berörda myndigheter vid allvarliga störningar i samhället,</P>
<P class="p100 ft13">6. öka samhällsnyttan med sin verksamhet genom att bedriva uppdragsverksamhet gentemot andra myndigheter och genom att bedriva affärsverksamhet,</P>
<P class="p100 ft13">7. samarbeta med svenska myndigheter och med utländska organisationer inom och utom Europeiska unionen, och</P>
<P class="p173 ft13">8. samråda med Försvarsmakten i frågor av allmän militär betydelse.</P>
<P class="p278 ft30"><SPAN class="ft45">1 </SPAN>Senaste lydelse 2013:1045.</P>
<P class="p251 ft21">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35050x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft13">5 a §</P>
<P class="p161 ft13">SMHI ska</P>
<P class="p105 ft13"><SPAN class="ft19">1.</SPAN><SPAN class="ft42">inom sitt verksamhetsområde ta initiativ till, stödja och följa upp arbete med anpassning till ett förändrat klimat och samverka med andra berörda myndigheter i detta arbete,</SPAN></P>
<P class="p105 ft13"><SPAN class="ft19">2.</SPAN><SPAN class="ft42">bistå länsstyrelserna i det regionala arbetet med klimat- anpassning med det underlag och den expertkunskap de behöver, och</SPAN></P>
<P class="p114 ft13"><SPAN class="ft19">3.</SPAN><SPAN class="ft42">samordna berörda myndigheters underlag och stöd till läns- styrelsers och kommuners arbete med klimatanpassning.</SPAN></P>
<P class="p280 ft13">5 b §</P>
<P class="p281 ft13">SMHI ska driva ett nationellt centrum för klimatanpassning. Inom ramen för denna uppgift ska SMHI</P>
<P class="p105 ft13"><SPAN class="ft19">1.</SPAN><SPAN class="ft42">i samverkan med andra berörda myndigheter producera, sammanställa och till olika samhällssektorer förmedla information och kunskap om klimatanpassning,</SPAN></P>
<P class="p114 ft13"><SPAN class="ft19">2.</SPAN><SPAN class="ft42">samordna berörda myndigheters arbete med att ta fram underlag om klimatanpassning, och</SPAN></P>
<P class="p62 ft13"><SPAN class="ft19">3.</SPAN><SPAN class="ft42">samla in och sprida information om forskning och utveckling inom områdena klimatförändringar och klimatanpassning.</SPAN></P>
<P class="p238 ft13">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2015.</P>
<P class="p282 ft21">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35051x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td75"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p18 ft26">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft36"><SPAN class="ft36">1.18</SPAN><SPAN class="ft57">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p283 ft52">förordning om ändring i förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket</P>
<P class="p200 ft13">Regeringen föreskriver att det i förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket ska införas en ny paragraf, 11 a §, av följande lydelse.</P>
<P class="p284 ft13">11 a §</P>
<P class="p102 ft54">Myndigheten ska inom sitt ansvarsområde ta initiativ till, stödja och följa upp arbete med anpassning till ett förändrat klimat och samverka med andra berörda myndigheter i detta arbete.</P>
<P class="p285 ft13">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2015.</P>
<P class="p286 ft21">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
</DIV>
<DIV id="page_53">
<P class="p0 ft9">Del A.</P>
<P class="p287 ft61">Strategier om mark och vatten för att nå miljömålen</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35055x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p288 ft61"><SPAN class="ft9">2</SPAN><SPAN class="ft62">Strategier om mark och vatten för att nå miljömålen</SPAN></P>
<P class="p289 ft36"><SPAN class="ft36">2.1</SPAN><SPAN class="ft39">Mark och vatten påverkar varandra</SPAN></P>
<P class="p120 ft11">En hållbar markanvändning är en förutsättning för att vi ska kunna nå de vattenpolitiska målen. Samtidigt har vattnet stor betydelse för markanvändningen. En god vattenkvalitet är en förutsättning för dricksvattenförsörjning, jordbruk, skogsbruk, turism och industri.</P>
<P class="p100 ft13">Vatten används på många sätt, exempelvis till dricksvatten, odling, friluftsliv, energiproduktion, transporter eller renings- processer. Verksamheter på land påverkar i stor utsträckning vattnets kvalitet, den biologiska mångfalden och organismernas livsmiljö, kulturmiljövärden och friluftsliv. Jord- och skogsbruk kan medföra en förändrad hydrologi samt utsläpp och urlakning av ämnen, bebyggelse och hårdgjorda ytor kan medföra utsläpp av farliga ämnen, dammar förändrar eller hindrar vattnets väg och transporter leder till utsläpp av partiklar och förbrännings- produkter. En långsiktigt hållbar markanvändning måste därför vara en integrerad del i en sammanhållen och hållbar vattenpolitik, och vice versa.</P>
<P class="p290 ft12">Vi har haft i uppdrag att ta fram en strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning<SPAN class="ft63">1 </SPAN>och en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik. Eftersom mark och vatten naturligt hänger samman och påverkar varandra kan, och bör inte, några knivskarpa gränser mellan strategierna dras. Istället utgör strategierna integ- rerade delar i arbetet för att nå miljökvalitetsmålen. Därför redo- visar vi båda strategierna samlat i detta betänkande.</P>
<P class="p291 ft30"><SPAN class="ft45">1 </SPAN>I uppdraget till Miljömålsberedningen ingår att analysera hur begreppet långsiktigt hållbar markanvändning kan definieras. Denna analys gjorde vi i Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning (SOU 2012:15).</P>
<P class="p292 ft21">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35056x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Strategier om mark och vatten för att nå miljömålen</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p152 ft36"><SPAN class="ft36">2.2</SPAN><SPAN class="ft39">Många och växande anspråk på marken</SPAN></P>
<P class="p65 ft13">En långsiktigt hållbar markanvändning är avgörande för att vi ska kunna nå flertalet av våra miljökvalitetsmål<SPAN class="ft41">2</SPAN>. Det gäller framför allt</P>
<P class="p293 ft32">Begränsad klimatpåverkan<SPAN class="ft13">, </SPAN>Myllrande våtmarker<SPAN class="ft13">, </SPAN>Levande skogar<SPAN class="ft13">, </SPAN>Ett rikt odlingslandskap<SPAN class="ft13">, </SPAN>Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö <SPAN class="ft13">och </SPAN>Ett rikt växt- och djurliv<SPAN class="ft13">. Markanvändningen har också stor påverkan på andra miljökvalitetsmål, inte minst </SPAN>Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag <SPAN class="ft13">och </SPAN>Hav i balans samt levande kust och skärgård<SPAN class="ft13">.</SPAN></P>
<P class="p86 ft13">För att uppnå många av miljökvalitetsmålen krävs att eko- systemens resiliens<SPAN class="ft41">3 </SPAN>och deras förmåga att tillhandahålla ekosys- temtjänster<SPAN class="ft41">4 </SPAN>upprätthålls. Viktiga ekosystemtjänster som kan säkerställas genom en långsiktigt hållbar markanvändning är t.ex. mat, bränsle, ren luft, rent vatten, nedbrytning av miljögifter, produkter från skog, rekreation och upplevelser.</P>
<P class="p127 ft13">Hur vi använder marken är samtidigt avgörande för flera näringar som jordbruk, skogsbruk, turism och energiproduktion. Markanvändningen är även av stor betydelse för infrastrukturen, den regionala utvecklingen och kulturmiljön.</P>
<P class="p86 ft10">Anspråken på marken är i dag stora och sannolikt växande. Markanvändningen påverkas bl.a. av globala konsumtionsmönster, befolkningsutveckling, globalisering och teknikutveckling. Klimat- förändringarna kommer att förändra mönstren för <NOBR>livsmedels-,</NOBR> varu- och energiproduktion. Ökande anspråk på marken innebär potentiellt ökande konflikter om marken och dess användning.</P>
<P class="p67 ft13">En hållbar markanvändning innebär bl.a. verksamhet som kan ha en god ekonomisk avkastning och som bevarar markens, vattnets och ekosystemens produktionsförmåga samt inte leder till lång- siktigt negativ miljöpåverkan eller medför negativ påverkan på människors sociala välfärd.</P>
<P class="p114 ft13">Hur marken bör användas kommer alltid att vara förknippat med svåra val. För att åstadkomma en långsiktigt hållbar mark- användning måste därför olika intressen och anspråk på marken beaktas och vi måste göra långsiktiga avvägningar mellan olika</P>
<P class="p294 ft66"><SPAN class="ft64">2</SPAN><SPAN class="ft65">Preciseringar till miljökvalitetsmålen finns i Ds 2012:23, Miljödepartementet (2012), Svenska miljömål - preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål.</SPAN></P>
<P class="p293 ft68"><SPAN class="ft64">3</SPAN><SPAN class="ft67">Resiliens är en egenskap som beskriver ett ekosystems förmåga att tolerera förändringar och störningar utan att det förändras till ett system med helt andra strukturer och funktioner.</SPAN></P>
<P class="p295 ft30"><SPAN class="ft64">4</SPAN><SPAN class="ft69">Ekosystemtjänster är de nyttor som människor får från ekosystemen.</SPAN></P>
<P class="p296 ft21">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35057x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td107"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p18 ft26">Strategier om mark och vatten för att nå miljömålen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p297 ft13">samhällsmål. Syftet med vårt förslag till strategi är att göra dessa långsiktiga politiska avvägningar.</P>
<P class="p231 ft13">Strategin för en långsiktigt hållbar markanvändning omfattar totalt tre delbetänkanden där det här betänkandet utgör slutbetänkande. I Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar mark- användning (SOU 2012:15) gjorde vi en övergripande problemanalys och identifierade utifrån den några särskilt svåra frågor som kräver långsiktiga politiska avvägningar. Dessa frågor behandlas i dels delbetänkandet Långsiktigt hållbar markanvändning – del 1 (SOU 2013:43), som överlämnades till regeringen i juni 2013, dels detta betänkande.</P>
<P class="p298 ft12">I detta betänkande fokuserar vi på hur styrningen av markanvändningen kan utvecklas för ett ökat helhetsperspektiv, med särskild inriktning på samhällets behov av anpassning till ett förändrat klimat och främjande av en grön infrastruktur. Vi tar också upp hur vi ska uppnå en hållbar användning av jordbruks- mark. Vi föreslår etappmål för de viktigaste insatserna inom dessa områden och väljer de åtgärder som vi bedömer är mest verknings- fulla och kostnadseffektiva. Tidigare beslutade och föreslagna etapp- mål som rör markanvändning utgör en integrerad del i strategin<SPAN class="ft63">5</SPAN>.</P>
<P class="p299 ft36"><SPAN class="ft36">2.3</SPAN><SPAN class="ft39">Stora utmaningar för vattenmiljön</SPAN></P>
<P class="p1 ft13">Sex av miljökvalitetsmålen har en direkt anknytning till vatten –</P>
<P class="p110 ft32">Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård <SPAN class="ft13">och </SPAN>Myllrande våtmarker<SPAN class="ft13">. Utöver dessa har flera andra av miljökvalitetsmålen en nära koppling till de vatten- anknutna målen, t.ex. </SPAN>Begränsad klimatpåverkan<SPAN class="ft13">, </SPAN>Giftfri miljö <SPAN class="ft13">och </SPAN>Ett rikt växt- och djurliv<SPAN class="ft13">.</SPAN></P>
<P class="p111 ft13">De vattenrelaterade målen är också nära sammankopplade med flera av de miljökvalitetsmål som rör mark och markanvändning. Exempelvis påverkar insatser för att nå målen om <SPAN class="ft32">Levande skogar </SPAN>och <SPAN class="ft32">Ett rikt odlingslandskap </SPAN>möjligheterna att nå de vattenrelaterade målen. I vissa fall överlappar målen varandra eftersom vatten- aspekter ingår i preciseringarna till de miljökvalitetsmål som rör mark och tvärtom.</P>
<P class="p300 ft13">Det finns flera stora utmaningar som måste hanteras för att vi ska nå de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen. För att nå målen</P>
<P class="p301 ft30"><SPAN class="ft45">5 </SPAN>Beslutade och föreslagna etappmål återfinns i bilaga.</P>
<P class="p251 ft21">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35058x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Strategier om mark och vatten för att nå miljömålen</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p302 ft13">krävs att ekosystemens resiliens och deras förmåga att tillhanda- hålla ekosystemtjänster upprätthålls. Att ta ett helhetsperspektiv på havs- och sötvattensmiljön bidrar till detta.</P>
<P class="p303 ft10">Vattenområdet präglas i hög grad av styrning i lager på lager och en komplex administrativ struktur. Sverige ingår i flera olika internationella samarbeten om vatten. EU:s ramdirektiv för vatten<SPAN class="ft70">6 </SPAN>och havsmiljödirektivet<SPAN class="ft70">7 </SPAN>är av stor betydelse för nationella insatser inom området. Även regionala samarbeten som t.ex. Helsingfors- kommissionen i konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö (SÖ 1996:22) och Ospar, konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (SÖ 1994:25) är viktiga.</P>
<P class="p107 ft10">Fokus för det fortsatta vattenmiljöarbetet bör ligga på genom- förande och uppföljning av åtgärder. Många insatser kan hanteras i den löpande förvaltningen medan andra kräver noggranna avväg- ningar mellan olika samhällsmål. För att åstadkomma en samman- hållen och hållbar vattenpolitik måste olika intressen och anspråk på vattnet beaktas. Syftet med vårt förslag till strategi är att göra dessa långsiktiga politiska avvägningar.</P>
<P class="p304 ft11">Strategin för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik fokuserar på hur vattenresurserna kan förvaltas för framtiden, med särskild inriktning på farliga ämnen, skydd och restaurering av vattenområden, hållbar näringsbelastning och hållbar fiskförvaltning. Vi tar också upp frågan om en tydligare styrning inom havs- och vattenmiljöområdet, i syfte att förbättra förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen. Vi föreslår etappmål för de viktigaste insatserna inom dessa områden och väljer de åtgärder som vi bedömer är mest verkningsfulla och kostnadseffektiva. Detta skapar en god grund för den prioritering och kraftsamling som krävs i arbetet för en bättre havs- och vattenmiljö. Tidigare beslutade och föreslagna etappmål som rör vatten utgör en integrerad del i strategin<SPAN class="ft71">8</SPAN>.</P>
<P class="p305 ft73"><SPAN class="ft64">6</SPAN><SPAN class="ft72">Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.</SPAN></P>
<P class="p293 ft73"><SPAN class="ft64">7</SPAN><SPAN class="ft72">Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område. Havsmiljödirektivet kallas officiellt ramdirektivet om en marin strategi.</SPAN></P>
<P class="p306 ft30"><SPAN class="ft64">8</SPAN><SPAN class="ft69">Beslutade och föreslagna etappmål återfinns i bilaga.</SPAN></P>
<P class="p184 ft21">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td107"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p18 ft26">Strategier om mark och vatten för att nå miljömålen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft36"><SPAN class="ft36">2.4</SPAN><SPAN class="ft39">Grundläggande utgångspunkter för strategierna</SPAN></P>
<P class="p307 ft13">Vi har identifierat ett antal utgångspunkter (SOU 2013:43) som hjälp för att kunna välja så verkningsfulla och kostnadseffektiva insatser som möjligt för våra strategier.</P>
<P class="p308 ft17"><SPAN class="ft17">2.4.1</SPAN><SPAN class="ft74">Ekosystemens betydelse</SPAN></P>
<P class="p309 ft13">En långsiktigt hållbar markanvändning är en markanvändning som säkerställer viktiga ekosystemtjänster. För att uppnå en hållbar vattenpolitik är det också viktigt att utgå från ekosystemen och deras värden. Viktiga aspekter är ekosystemens förmåga att klara av framtida förändringar och att synliggöra värdet av ekosystem- tjänster. I SOU 2013:43 finns ett utvecklat resonemang om dessa aspekter som är lika giltiga för en hållbar vattenpolitik som för en hållbar markanvändning.</P>
<P class="p310 ft17"><SPAN class="ft17">2.4.2</SPAN><SPAN class="ft74">Landskapet som en helhet</SPAN></P>
<P class="p311 ft12">I landskapet möts många olika värden och intressen – ekonomiska, ekologiska, estetiska, sociala och kulturella. Vi behöver utveckla en helhetssyn på landskapets värden och en hållbar förvaltning av dessa. En helhetssyn på landskapet inkluderar även vattnet. När man ser till en sektor och ett samhällsmål i taget finns det risk att man fattar beslut som är mindre bra för andra sektorer och andra samhällsmål. Vi riskerar att suboptimera användningen av land- skapet och därigenom få en sämre användning av samhällets resurser. Det är därför viktigt att statliga myndigheter samarbetar med varandra och med näringsliv, fastighetsägare och allmänhet när beslut om mark- och vattenanvändning fattas. Det är också ange- läget att kommunernas ansvar för den fysiska planeringen beaktas när sådana beslut fattas.</P>
<P class="p312 ft17"><SPAN class="ft17">2.4.3</SPAN><SPAN class="ft74">Rättssäkerhet och legitimitet i den statliga styrningen</SPAN></P>
<P class="p80 ft11">Rättssäkerhet innebär att rättsregler är förutsägbara och tillämpas objektivt och effektivt. Mark- och vattenanvändning berör ofta komplicerade frågor. Det är emellertid angeläget att rättsäkerheten alltid säkerställs. Särskild uppmärksamhet behöver därför riktas åt</P>
<P class="p313 ft21">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Strategier om mark och vatten för att nå miljömålen</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft13">tydlighet och förutsägbarhet i rättsreglernas utformning och till- lämpning.</P>
<P class="p67 ft13">En med rättsäkerheten närbesläktad fråga rör legitimiteten i den statliga styrningen. Legitimitet i styrningen är särskilt viktig när styrningen är beroende av medborgarnas samarbete för att bli framgångsrik. Inom såväl markanvändningsområdet som vatten- politiken finns många frågor där staten är beroende av med- borgarnas insatser för att politiken ska kunna genomföras i praktiken och bli framgångsrik.</P>
<P class="p314 ft17"><SPAN class="ft17">2.4.4</SPAN><SPAN class="ft74">Hela samhällets insatser behövs</SPAN></P>
<P class="p65 ft10">En hållbar förvaltning av våra vattenresurser och en långsiktigt hållbar markanvändning förutsätter åtgärder och insatser från hela samhället. Staten har ansvar för lagstiftning, nationella mål, finans- iering och andra typer av åtgärder som t.ex. kunskapsspridning, men kan inte på egen hand skapa tillräckliga förutsättningar för att nå miljömålen. För att detta ska ske krävs att andra aktörer i samhället tar ansvar och initiativ. Medborgare, kommuner, närings- liv och frivilligorganisationer kan alla bidra till en hållbar använd- ning och bevarande av vattenresurserna och en hållbar markanvänd- ning. Vi utgår därför från att hela samhällets insatser krävs när vi identifierar behov av insatser. Det innebär särskilt:</P>
<P class="p315 ft32">Äganderätt med förvaltarskap</P>
<P class="p126 ft13">Den svenska marken ägs av ett stort antal små och några stora markägare. Markägarna har en avgörande roll för att vi ska uppnå en hållbar markanvändning inom ramen för de villkor som fastställs av samhället. De har därmed också stor betydelse för att åstad- komma en hållbar förvaltning av vattenresurser. Även rätten till fiske är fördelad mellan många ägare och med det ansvaret för att förvalta fisket. Äganderätten utgör grunden för en ansvarsfull mark- och resursanvändning. Med äganderätten följer både en brukanderätt och ett ansvar för att förvalta mark och andra resurser, både i dag och inför framtiden.</P>
<P class="p316 ft21">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35061x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td107"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p18 ft26">Strategier om mark och vatten för att nå miljömålen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft32">Konsumtionens betydelse</P>
<P class="p80 ft25">Konsumtionen har en avgörande betydelse för att vi ska uppnå en hållbar utveckling inom alla områden. Vi uppmärksammar därför konsumtionens betydelse i alla våra strategier<SPAN class="ft75">9</SPAN>. Hela samhället behöver medverka till en hållbar och medveten konsumtion för att vi ska uppnå en hållbar användning av mark och vatten.</P>
<P class="p317 ft36"><SPAN class="ft36">2.5</SPAN><SPAN class="ft39">Planetens gränser och det globala perspektivet</SPAN></P>
<P class="p318 ft17"><SPAN class="ft17">2.5.1</SPAN><SPAN class="ft74">Vårt globala ansvar</SPAN></P>
<P class="p309 ft13">Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa gener- ation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser (Generationsmålet).</P>
<P class="p319 ft11">De miljöutmaningar som vi står inför i dag är i stor utsträckning globala. Arbetet för att nå miljökvalitetsmålen förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang. Det är ofta en kombination av åtgärder på olika nivåer som krävs för att nå målen. Åtgärder nationellt, på <NOBR>EU-nivå</NOBR> och internationellt kan samverka på ett dynamiskt sätt som förbättrar möjligheterna att nå målen. Sverige bör på olika sätt verka för att uppnå miljökvalitets- målen både inom EU och internationellt. Det är också viktigt att de åtgärder vi vidtar nationellt bidrar till en global hållbar utveckling så att vi inte orsakar ökade miljö- och hälsoproblem i andra länder.</P>
<P class="p320 ft17"><SPAN class="ft17">2.5.2</SPAN><SPAN class="ft74">Planetens gränser</SPAN></P>
<P class="p311 ft12">Såväl en hållbar vattenpolitik som en hållbar markanvändning bör utgå från de tre hållbarhetsaspekterna: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, samt ekosystemansatsen och ekosystemens resiliens. En hållbar mark- och vattenpolitik innebär därmed att användningen av och påverkan på mark och vatten inte leder till att</P>
<P class="p321 ft68"><SPAN class="ft45">9 </SPAN>Konsumtionens betydelse för miljön är en av de utgångspunkter för en strategi för lång- siktigt hållbar markanvändning som Miljömålsberedningen antagit, se SOU 2012:15. Konsumtionens betydelse poängteras även i fördjupad utvärdering av miljömålen: Naturvårdsverket (2012), Steg på vägen, Rapport 6500; och i den årliga uppföljningen av miljömålen: Naturvårdsverket (2014), Miljömålen, Årlig uppföljning av Sveriges miljö- kvalitetsmål och etappmål 2014, Rapport 6608.</P>
<P class="p123 ft21">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35062x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Strategier om mark och vatten för att nå miljömålen</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft13">vissa gränsvärden överskrids och inte ger upphov till så stora störningar att ekosystemens funktioner i grunden förändras.</P>
<P class="p62 ft10">Hur stora störningar som ett system klarar av är svårt att bedöma. En grupp forskare har utvecklat ett koncept med så kallade planetära gränsvärden (eng. planetary boundaries) för olika miljöproblem, bl.a. klimatförändringar, vattenanvändning och kemiska förändringar. Dessa är globala gränsvärden som är tänkta att definiera inom vilka gränser mänskliga aktiviteter bör hålla sig för att inte ge upphov till katastrofala miljöförändringar. Gräns- värdena samspelar med varandra och överskrids en gräns är risken stor att flera av de andra gränserna antingen förflyttas eller över- skrids. Inom tre av de nio områden som forskargruppen definierat<SPAN class="ft70">10 </SPAN>bedömer de att gränsvärdena i dag är överskridna på global nivå. Det gäller utsläpp av växthusgaser, förlust av biologisk mångfald och tillförsel av kväve till land och hav.<SPAN class="ft70">11</SPAN></P>
<P class="p322 ft13">Eftersom miljöproblemen i allt högre grad är globala och gränsöverskridande måste det globala perspektivet beaktas även på nationell nivå. Detta avspeglas också i generationsmålet. Samtidigt innebär den globala utvecklingen att vi har begränsad rådighet över många faktorer som påverkar möjligheterna att nå våra miljö- kvalitetsmål.</P>
<P class="p86 ft10">Konceptet med planetära gränsvärden kan till viss del användas för att belysa kopplingen mellan Sveriges miljömålsarbete och den globala miljöpåverkan. Konceptet har också integrerats i EU:s sjunde miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens grän- ser<SPAN class="ft70">12</SPAN>. Miljöhandlingsprogrammet beslutades i november 2013 och innehåller strategiska mål och riktlinjer för EU:s arbete med miljö- och klimatfrågor till och med 2020.</P>
<P class="p323 ft66"><SPAN class="ft76">10</SPAN><SPAN class="ft65">De nio områdena med gränsvärden är utsläpp av växthusgaser, uttunning av ozonlagret, förändrad markanvändning, vattenanvändning, förlust av biologisk mångfald, försurning av haven, tillförsel av kväve och fosfor till land och hav, aerosoler i atmosfären och miljögifter.</SPAN></P>
<P class="p293 ft68"><SPAN class="ft76">11</SPAN><SPAN class="ft67">Rockström, J. m.fl. (2009), A safe operating space for humanity, Nature, vol. 461/24 September.</SPAN></P>
<P class="p324 ft30"><SPAN class="ft76">12</SPAN><SPAN class="ft69">2012/0377(COD), Decision of the European Parliament and of the Council on a General Union Environment Action Programme to 2020 "Living Well, Within the Limits of Our Planet".</SPAN></P>
<P class="p325 ft21">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<P class="p326 ft78"><SPAN class="ft9">3</SPAN><SPAN class="ft77">Långsiktigt hållbar markanvändning</SPAN></P>
<P class="p327 ft36"><SPAN class="ft36">3.1</SPAN><SPAN class="ft39">Aspekter av långsiktigt hållbar markanvändning</SPAN></P>
<P class="p328 ft12">I detta avsnitt redovisar vi vilka frågor som omfattas av förslagen om långsiktigt hållbar markanvändning. Flera av frågorna har även relevans för strategin för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik.</P>
<P class="p329 ft17"><SPAN class="ft17">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft74">Behov för att möta ett förändrat klimat</SPAN></P>
<P class="p77 ft13">Ett förändrat klimat kan komma att ha stor betydelse för mark- användningen och möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Till exempel kan ett förändrat klimat komma att påverka den biologiska mångfalden, ekosystemen och systemens förmåga att leverera eko- systemtjänster.</P>
<P class="p101 ft13">Ett förändrat klimat kommer sannolikt att leda till att arters utbredningsområden förändras. Vid en sådan utveckling blir sprid- ningsmöjligheter till nya livsmiljöer en förutsättning för vissa arters fortlevnad. Spridningsmöjligheterna är särskilt viktiga utifrån behovet av att möta ett förändrat klimat. Med detta i åtanke blir det viktigt att utveckla och stärka arbetet med att upprätthålla de ekologiska sambanden i landskapet.</P>
<P class="p330 ft16"><SPAN class="ft17">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft79">Förebyggande åtgärder centralt i klimatanpassningsarbetet</SPAN></P>
<P class="p120 ft12">Effekterna av ett förändrat klimat kommer att bli allt mer påtagliga vilket kommer att leda till att konkurrensen om mark och vatten ökar över tid. Fler kommer att göra anspråk på marken samtidigt som markanvändningen måste bli mer långsiktig och hållbar. I en hållbar</P>
<P class="p103 ft21">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35064x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Långsiktigt hållbar markanvändning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft13">markanvändning ingår att hantera de risker som ett förändrat klimat medför. För att göra detta är det i sin tur nödvändigt att planera strategiskt i förebyggande syfte på alla nivåer i samhället.</P>
<P class="p164 ft13">Hittills har en stor del av arbetet med att anpassa samhället till ett förändrat klimat främst fokuserats på att ta fram och sprida kunskap och information om klimatförändringarna och behovet av anpassning. Vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) finns t.ex. ett nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Kunskaps- centrumet ska fungera som ett forum där kunskap om klimatet och klimatanpassning samlas, utvecklas och förmedlas till olika delar av samhället.</P>
<P class="p331 ft13">Kommunerna har det huvudsakliga ansvaret för samhällsplaner- ingen och många kommuner uppger också att de arbetar med klimat- anpassning i den fysiska planeringen. Kommunerna har dock kommit olika långt i detta arbete<SPAN class="ft41">1</SPAN>.</P>
<P class="p86 ft13">Trots satsningarna på att ta fram ny kunskap, sprida information och kommunernas arbete i den fysiska planeringen görs det i dags- läget relativt få praktiska åtgärder för att anpassa användningen av mark och vatten till ett förändrat klimat.</P>
<P class="p67 ft13">De långsiktiga effekterna för samhället och miljön är svåra att beräkna och uppskatta, men förbättrade förutsättningar för att i dag anpassa användningen av mark och vatten till ett förändrat klimat kan minska behovet av mer kostsamma insatser i framtiden<SPAN class="ft41">2</SPAN>. Det behövs en förutseende fysisk planering och värdering av risker som tillsammans med förebyggande åtgärder kan skydda samhället mot framtida potentiella risker och kostnader till följd av ett förändrat klimat.</P>
<P class="p332 ft30"><SPAN class="ft64">1</SPAN><SPAN class="ft69">Sveriges Kommuner och Landsting (2012), Kommunernas arbete med klimatanpassning.</SPAN></P>
<P class="p333 ft81"><SPAN class="ft76">2</SPAN><SPAN class="ft80">Se bl.a. Glaas, E. (2013), Reconstructing Noah’s ark – Integration of climate change adaptation into Swedish public policy, Linköping Studies in Art & Science No. 578, Linköping University, Linköping; Storbjörk, S. (2009), Klimatanpassning och den fysiska planeringens utmaningar, i Granger G. och Knuthammar C. (red), Klimatets krav på samhället, Stiftelsen Vadstena Forum för samhällsbyggande 2009; och Uggla Y. (2010), Risk, uncertainty, and spatial distinction: a study of urban planning in Stockholm, Theoretical and Empirical Researches in Urban Management, Number 6(15)/May 2010.</SPAN></P>
<P class="p91 ft21">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35065x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td109"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td63"><P class="p18 ft26">Långsiktigt hållbar markanvändning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p317 ft17"><SPAN class="ft17">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft74">Grön infrastruktur för ökat helhetsperspektiv</SPAN></P>
<P class="p334 ft13">Med grön infrastruktur<SPAN class="ft41">3 </SPAN>avses strukturer i landskapet och brukande av dessa som säkerställer en långsiktig överlevnad av livsmiljöer och arter, genom att spridningsmöjligheter säkerställs. Med en funger- ande grön infrastruktur bevaras ekosystemens förmåga att leverera viktiga ekosystemtjänster (SOU 2013:43).</P>
<P class="p100 ft13">Målet för arbetet med grön infrastruktur är att säkerställa att olika naturtyper och strukturer finns i landskapet och att dessa är fördelade på ett sätt som säkerställer både en långsiktig överlevnad för viktiga naturtyper och arter, och ekosystemens förmåga att leverera ekosystemtjänster. Arbetet med att få till stånd en funger- ande grön infrastruktur bör därmed ta sin utgångspunkt i natur- typer och områden med hög biologisk mångfald och hur sådana områden kan knytas samman till ett funktionellt biologiskt nät- verk.</P>
<P class="p310 ft17"><SPAN class="ft17">3.1.4</SPAN><SPAN class="ft74">Den brukade marken i landskapet</SPAN></P>
<P class="p120 ft10">Odlingslandskapet påverkar och påverkas av omgivande miljöer. Landskapets vattenmiljöer delas ofta av skogen, jordbruket och de bebyggda miljöerna. Infrastrukturens miljöer skär kors och tvärs genom landskapet. Många av odlingslandskapets arter finns i över- gångszonen mellan skog och jordbruksmark och påverkas av mark- användningen i båda sektorerna. Odlingslandskapets miljöfrågor kan därför inte begränsas till jordbruksmarken utan det omgivande landskapet måste också beaktas. Ett helhetsperspektiv på landskapet behövs för att få till stånd en långsiktig hållbar markanvändning, både inom skogs- och jordbruk.</P>
<P class="p320 ft17"><SPAN class="ft17">3.1.5</SPAN><SPAN class="ft74">Jordbruket behövs för att nå miljökvalitetsmålen</SPAN></P>
<P class="p335 ft12">Jordbrukets främsta uppgift är och har alltid varit att producera livs- medel både för inhemsk konsumtion och export. För att åstadkomma detta behövs en rationell jordbruksdrift och ett konkurrenskraftigt jordbruk. Jordbruk medför även många andra värden i form av kollektiva nyttigheter som natur- och kulturvärden, rekreations- möjligheter och ett öppet och variationsrikt landskap. Dessa värden</P>
<P class="p336 ft30"><SPAN class="ft45">3 </SPAN>I begreppet grön infrastruktur ingår även vattenmiljöer.</P>
<P class="p337 ft21">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35066x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Långsiktigt hållbar markanvändning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p302 ft13">upprätthålls av jordbrukets aktiva brukande av marken, vilket innebär att ett hållbart jordbruk har en avgörande roll för att uppnå flera av miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p62 ft13">Jordbruket medför även negativa miljöeffekter i form av växt- näringsbelastning på hav, sjöar och vattendrag, negativ klimat- påverkan och negativa miljö- och hälsoeffekter vid användning av kemiska växtskyddsmedel. I vissa fall leder jordbruket också till en utarmad biologisk mångfald. Samtidigt är de svenska regelverken för djurskydd och miljö mer långtgående än regelverk i många andra länder, vilket återspeglas bl.a. i en god djurhälsa och en lägre belastning på miljön. Ett fortsatt svenskt jordbruk, där de negativa miljöeffekterna kan hanteras inom pågående produktion, är därför en av förutsättningarna för markstrategin och för att kunna uppnå flera av miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p338 ft36"><SPAN class="ft36">3.2</SPAN><SPAN class="ft39">Utmanande miljökvalitetsmål</SPAN></P>
<P class="p339 ft12">Många miljökvalitetsmål berörs av markanvändningen och de flesta av målen är invävda i och beroende av varandra<SPAN class="ft63">4</SPAN>. Utifrån målen har vi tidigare identifierat följande miljöfrågor för strategin (SOU 2013:43).</P>
<P class="p340 ft17"><SPAN class="ft17">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft74">Begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna är särskilt utmanande för strategiarbetet</SPAN></P>
<P class="p341 ft11">Miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft47">Begränsad klimatpåverkan </SPAN>innebär att halten av växthusgaser i atmosfären, i enlighet med klimatkonventionen, dvs. FN:s ramkonvention om klimatförändringar (SÖ 1993:13), ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Som framgår av vårt tidigare del- betänkande påverkar markanvändningen utsläppen av växthusgaser. Jord- och skogsprodukter producerar biomassa och bioenergi som kan användas för att minska behovet av fossila bränslen. Den svenska marken kan även utnyttjas för att binda koldioxid och andra växthus- gaser. En strategi för en uthållig markanvändning är därför en del i det långsiktiga arbetet för att nå de klimatpolitiska målen.</P>
<P class="p342 ft30"><SPAN class="ft45">4 </SPAN>Generationsmålet och miljökvalitetsmålen återges i bilaga. Målens preciseringar återfinns i Ds 2012:23.</P>
<P class="p184 ft21">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35067x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td109"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td63"><P class="p18 ft26">Långsiktigt hållbar markanvändning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p343 ft13">Klimatförändringarna har även effekter på markanvändningen och möjligheterna att nå andra miljömål. Klimatförändringar inne- bär att risken för översvämningar och förändringar i vattennivåer och vattenflöden ökar.</P>
<P class="p102 ft11">Sambanden mellan klimatfrågan och markanvändningen är kom- plexa. Efterfrågan på livsmedel som produceras i Sverige kan t.ex. öka om förutsättningarna för att bedriva jordbruk försämras i andra delar av världen till följd av klimatförändringarna. Detta gäller samtidigt som det i Sverige finns tillgång till mark som kan använ- das för att öka produktionen av livsmedel.</P>
<P class="p59 ft13">Ambitionerna att begränsa klimatpåverkan kan innebära ökade satsningar på bioenergi och vindkraft som påverkar markanvänd- ningen. Till exempel kan en intensifiering av skogsbruket i syfte att öka uttaget av biomassa medföra negativ påverkan på ekosystem och biologisk mångfald, och en ändrad produktionsinriktning i jordbruket mot exempelvis färre betesdjur kan få stor påverkan på landskapets karaktär.</P>
<P class="p344 ft17"><SPAN class="ft17">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft74">Påverkan på biologisk mångfald är särskilt utmanande för strategiarbetet</SPAN></P>
<P class="p345 ft10">Bevarandet av biologisk mångfald utgör en central del i flera av de miljökvalitetsmål som har stor relevans för markanvändningen som</P>
<P class="p346 ft32">Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Stor- slagen fjällmiljö <SPAN class="ft13">och </SPAN>Ett rikt växt- och djurliv<SPAN class="ft13">. Myndigheterna bedömde i den årliga uppföljningen av miljömålen 2014 att dessa miljökvalitets- mål inte var möjliga att uppnå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel</SPAN><SPAN class="ft41">5</SPAN><SPAN class="ft13">.</SPAN></P>
<P class="p58 ft13">För att klara av att bevara den biologiska mångfalden är det viktigt att se till helheten i landskapet. Ett långsiktigt bevarande av biologisk mångfald innebär att vi både behöver förbättra nuvarande livsmiljöer och spridningsmöjligheterna i landskapet. Förbättrade spridningsmöjligheter kan bl.a. innebära att biotoper i områden nyskapas där sådana saknas, men också att använda och förbättra de möjligheter som redan finns i landskapet.</P>
<P class="p347 ft30"><SPAN class="ft45">5 </SPAN>Naturvårdsverket (2014), Miljömålen, Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014, Rapport 6608.</P>
<P class="p251 ft21">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Långsiktigt hållbar markanvändning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p348 ft17"><SPAN class="ft17">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft74">Sociala värden behöver uppmärksammas i ökad utsträckning</SPAN></P>
<P class="p341 ft10">Människans behov av natur- och kulturupplevelser, rekreation, fri- luftsliv och att känna ”närhet till naturen” är en del av den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Hur marken används har stor be- tydelse för sådana sociala värden. Möjligheten att använda marken för exempelvis fiske, jakt och turism utgör viktiga former av markanvänd- ning som även representerar betydande ekonomiska värden och kan bidra till en god folkhälsa och ökat välbefinnande. Motsvarande gäller för bevarande av kulturmiljövärden.</P>
<P class="p107 ft13">Att de sociala värdena av markanvändningen ska värnas framgår bl.a. i miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft32">Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap</SPAN>, <SPAN class="ft32">God bebyggd miljö </SPAN>och <SPAN class="ft32">Ett rikt växt- och djurliv</SPAN>.</P>
<P class="p349 ft17"><SPAN class="ft17">3.2.4</SPAN><SPAN class="ft74">Markanvändningens påverkan på vattnet behöver beaktas</SPAN></P>
<P class="p341 ft12">Markanvändningen påverkar på olika sätt vattnet och har därmed betydelse för miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft55">Bara naturlig försurning, Ingen övergödning</SPAN>, <SPAN class="ft55">Levande sjöar och vattendrag</SPAN>, <SPAN class="ft55">Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård </SPAN>och <SPAN class="ft55">Myllrande våtmarker.</SPAN></P>
<P class="p152 ft36"><SPAN class="ft36">3.3</SPAN><SPAN class="ft39">Våra förslag</SPAN></P>
<P class="p350 ft17"><SPAN class="ft17">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft74">Förslag till nya etappmål</SPAN></P>
<P class="p351 ft13">Vi föreslår följande etappmål för långsiktigt hållbar markanvändning i detta betänkande:</P>
<P class="p69 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Etappmål om bevarande av jordbruksmark.</SPAN></P>
<P class="p70 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Etappmål om en gemensam jordbrukspolitik som främjar en långsiktigt hållbar användning av jordbruksmark.</SPAN></P>
<P class="p89 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Etappmål om stärkt hänsyn till grön infrastruktur.</SPAN></P>
<P class="p70 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Etappmål om bättre förutsättningar för anpassning till ett för- ändrat klimat.</SPAN></P>
<P class="p83 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Etappmål om långsiktigt hållbar hantering av ytavrinning i be- byggda miljöer (dagvatten) och naturmark.</SPAN></P>
<P class="p352 ft21">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35069x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td109"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td63"><P class="p18 ft26">Långsiktigt hållbar markanvändning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft13">Ett antal särskilt angelägna frågor lyfts också fram genom bedöm- ningar:</P>
<P class="p73 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Förutsättningar för att bevara och stärka ett öppet och varia- tionsrikt odlingslandskap.</SPAN></P>
<P class="p74 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Ett livskraftigt svenskt jordbruk kan stärka odlingslandskapets natur- och kulturvärden.</SPAN></P>
<P class="p75 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Förutsättningar för minskade utsläpp av växthusgaser från skogs- och jordbruksmark.</SPAN></P>
<P class="p353 ft17"><SPAN class="ft17">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft74">Tidigare föreslagna och beslutade etappmål som utgör en integrerad del av strategin</SPAN><SPAN class="ft82">6</SPAN></P>
<P class="p354 ft13">Miljömålsberedningen föreslog i betänkandet Etappmål i miljö- målssystemet (SOU 2011:34) fem etappmål om biologisk mång- fald. Regeringen beslutade om etappmålen den 26 april 2012. De utgör en integrerad del av strategin för långsiktigt hållbar markan- vändning:</P>
<P class="p355 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Etappmål om ekosystemtjänster och resiliens.</SPAN></P>
<P class="p356 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Etappmål om betydelsen av den biologiska mångfalden och vär- det av ekosystemtjänster.</SPAN></P>
<P class="p357 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Etappmål om hotade arter och naturtyper.</SPAN></P>
<P class="p358 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Etappmål om invasiva främmande arter.</SPAN></P>
<P class="p357 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Etappmål om kunskap om genetisk mångfald.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr0 td1"><P class="p18 ft13">I betänkandet</P></TD>
<TD class="tr0 td110"><P class="p18 ft13">Långsiktigt hållbar markanvändning – del 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><P class="p18 ft13">(SOU 2013:43)</P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p18 ft13">föreslog Miljömålsberedningen ytterligare fem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p359 ft13">etappmål. Regeringen beslutade om etappmålen, delvis utifrån Miljömålsberedningens förslag, den 27 februari 2014:</P>
<P class="p360 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Etappmål om helhetssyn på markanvändningen.</SPAN></P>
<P class="p361 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Etappmål om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden.</SPAN></P>
<P class="p358 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Etappmål om miljöhänsyn i skogsbruket.</SPAN></P>
<P class="p357 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Etappmål om ett variationsrikt skogsbruk.</SPAN></P>
<P class="p250 ft30"><SPAN class="ft45">6 </SPAN>Beslutade och föreslagna etappmål återfinns i bilaga.</P>
<P class="p251 ft21">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35070x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Långsiktigt hållbar markanvändning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p184 ft13"><SPAN class="ft33"> </SPAN>Etappmål om en dialogprocess i ett nationellt skogsprogram.</P>
<P class="p362 ft13">Några särskilt viktiga frågor lyftes också fram i betänkandet genom bedömningar:</P>
<P class="p69 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Prioriterade skötsel- och restaureringsinsatser.</SPAN></P>
<P class="p363 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Staten ska vara ett föredöme som markägare.</SPAN></P>
<P class="p83 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Frivilliga insatser för miljöhänsyn i skogsbruket är avgörande för att miljömålen ska nås i skogen.</SPAN></P>
<P class="p70 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Prioritering av statliga insatser för ökad miljöhänsyn i skogs- bruket.</SPAN></P>
<P class="p364 ft13">Utöver de beslutade etappmålen som Miljömålsberedningen före- slagit har Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen tagit fram förslag till nya etappmål<SPAN class="ft41">7 </SPAN>som bl.a. rör markanvändning:</P>
<P class="p125 ft32">Återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen</P>
<P class="p365 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen.</SPAN></P>
<P class="p84 ft32">Efterbehandling av förorenade områden</P>
<P class="p64 ft13"><SPAN class="ft33"> </SPAN>Förslag till etappmål för efterbehandling av förorenade områden.</P>
<P class="p366 ft13">Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.</P>
<P class="p367 ft30"><SPAN class="ft45">7 </SPAN>Naturvårdsverket (2013), Hållbar återföring av fosfor - Naturvårdsverkets redovisning av ett uppdrag från regeringen, Rapport 6580; och Naturvårdsverket (2013), Förslag till etappmål för efterbehandling av förorenade områden, Dnr. <NOBR>NV-00336-13.</NOBR></P>
<P class="p368 ft21">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35071x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p369 ft61"><SPAN class="ft9">4</SPAN><SPAN class="ft62">En sammanhållen och hållbar vattenpolitik</SPAN></P>
<P class="p289 ft36"><SPAN class="ft36">4.1</SPAN><SPAN class="ft39">Utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p307 ft13">I detta avsnitt redovisar vi några särskilda utgångspunkter för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik. Våra utgångspunkter grun- dar sig till stor del på de prioriteringar som har lyfts fram av Havs- och vattenmyndigheten<SPAN class="ft41">1</SPAN>.</P>
<P class="p370 ft17"><SPAN class="ft17">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft74">Ett helhetsperspektiv på vatten</SPAN></P>
<P class="p335 ft11">Tillgång till vatten av god kvalitet är nödvändigt för vår överlevnad och har stor betydelse för vår livskvalitet. Tillgång till vatten är även en grundförutsättning för många verksamheter, t.ex. för dricksvat- tenförsörjning<SPAN class="ft71">2</SPAN>, fiske, <NOBR>vatten-,</NOBR> jord- och skogsbruk, friluftsliv, energiproduktion, industri och infrastruktur. Samtidigt påverkar dessa verksamheter i hög grad vattnets kvalitet och livsmiljön för vatten- levande djur, växter och andra organismer. Värdefulla kulturmiljöer i anslutning till vatten kan också påverka vattenmiljön. Det finns inget som tyder på att anspråken på vatten och vattenmiljöer kom- mer att minska, utan snarare kommer de att öka<SPAN class="ft71">3</SPAN>.</P>
<P class="p298 ft12">En hållbar vattenpolitik ska bidra till att säkerställa god vatten- kvalitet och vattentillgång samt bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljö. Den ska också bidra till en långsiktigt hållbar utveckling av exempelvis <NOBR>vatten-,</NOBR> jord- och skogsbruk, andra former av när- ingsliv, transporter, turism och till regional utveckling.</P>
<P class="p371 ft73"><SPAN class="ft76">1</SPAN><SPAN class="ft83">Havs- och vattenmyndigheten (2012), Underlag för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik, Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdraget.</SPAN></P>
<P class="p372 ft85"><SPAN class="ft76">2</SPAN><SPAN class="ft84">En särskild utredare har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en bred genomgång av dricksvattenområdet, från råvatten till tappkran för allmänt dricksvatten (dir. 2013:75).</SPAN></P>
<P class="p373 ft30"><SPAN class="ft76">3</SPAN><SPAN class="ft86">Naturvårdsverket (2012), Steg på vägen, Fördjupad utvärdering av miljömålen, Rapport 6500.</SPAN></P>
<P class="p374 ft21">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">En sammanhållen och hållbar vattenpolitik</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft12">En hållbar vattenpolitik förutsätter ett integrerat förhållnings- sätt mellan olika sektorer, verksamheter och intressen. Det är ange- läget att verka för en helhetssyn, gemensamma prioriteringar i för- valtning och i åtgärdsarbete. Kunskapsförsörjning är en viktig del i detta. Ett helhetsperspektiv på havs- och vattenmiljön gör också att vi kan använda samhällets resurser på ett optimalt sätt och förbättra förutsättningarna för att kunna möta de utmaningar som t.ex. ett förändrat klimat kan komma att innebära.</P>
<P class="p376 ft17"><SPAN class="ft17">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft74">Med utgångspunkt i avrinningsområdet och vattnets kretslopp</SPAN></P>
<P class="p377 ft13">Vattnets kretslopp och avrinningsområdet är viktiga utgångspunkter för att kunna skapa ett långsiktigt hållbart nyttjande av vattenresurs- erna. Vattnets kretslopp inkluderar grundvatten, vattendrag, sjöar, hav samt vatten i atmosfären.</P>
<P class="p253 ft11">Inom ett avrinningsområde rinner vatten via grundvatten, sjöar och vattendrag så småningom ut i havet. På sin väg genom landskapet tillförs många olika typer av ämnen från land till vatten. Dessa transporteras vidare tillsammans med vattnet. Hur snabbt transporten sker styrs av komplexa samband i miljön. Ämnen kan finnas kvar under lång tid i t.ex. grundvatten eller vara bundna i marken för att sedan genom olika processer transporteras vidare med vattnet. Ämnen kan även transporteras långa vägar via luft för att sedan tillföras vatten.</P>
<P class="p304 ft11">Hur vatten används i avrinningsområdet påverkar såväl vattnets kvalitet som kvantitet. Även aktiviteter på land som inte direkt använder vatten kan påverka dessa aspekter. Som exempel kan nämnas hur marken brukas, bebyggelse och industrier. Vid åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten, bevara eller återskapa vattenmiljöer och den biologiska mångfalden behöver hänsyn tas till vad som sker i hela avrinningsområdet, både på land och i vattnet.</P>
<P class="p114 ft13">Avrinningsområdesperspektivet innebär att arbeta utifrån vatt- nets naturliga väg genom landskapet. Eftersom den ofta skär tvärs igenom <NOBR>nations-,</NOBR> läns- och kommungränser krävs samverkan över administrativa gränser. Det ställer särskilda krav på hur förvalt- ningen av våra vatten är utformad.</P>
<P class="p378 ft21">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35073x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td111"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td38"><P class="p18 ft26">En sammanhållen och hållbar vattenpolitik</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p379 ft31"><SPAN class="ft36">4.2</SPAN><SPAN class="ft87">Förutsättningar för att nå de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen</SPAN></P>
<P class="p380 ft17"><SPAN class="ft17">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft74">Viktiga områden för strategin</SPAN></P>
<P class="p120 ft25">Utifrån de miljökvalitetsmål som berörs av strategin för en samman- hållen och hållbar vattenpolitik och målens preciseringar har vi identifierat följande områden som särskilt viktiga:</P>
<P class="p381 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">God vattenkvalitet är ett särskilt utmanande område. Det gäller särskilt övergödning, farliga ämnen och försurning som är fakt- orer som påverkar vattenkvaliteten.</SPAN></P>
<P class="p382 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Förutsättningar för biologisk mångfald handlar om ekologiska samband</SPAN><SPAN class="ft41">4</SPAN>, naturliga flöden och vattennivåer samt fiske som är faktorer som påverkar förutsättningarna för naturligt förekom- mande arter och naturtyper.</P>
<P class="p357 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Sociala värden berör friluftslivet och kulturmiljön.</SPAN></P>
<P class="p383 ft13">En viktig faktor att ta hänsyn till är ökande anspråk på vatten och vattenmiljöer. Till exempel ökar sjöfarten i våra havsområden, kra- ven på förnybar energi som <NOBR>vatten-,</NOBR> vind- och vågkraft blir större liksom intresset av bebyggelse i strandnära områden. Även frilufts- liv och rekreation vid och i vatten ökar, åtminstone i vissa områden. Ett förändrat klimat kommer även påverka vattenmiljöerna och anspråken på vatten, t.ex. kan ett förändrat klimat öka behoven av både markavvattning och bevattning.</P>
<P class="p111 ft13">Anpassning till klimatförändringar beskrivs nästan inte alls i preciseringarna som rör de vattenrelaterade målen, men är en viktig utmaning att ta hänsyn till för att uppnå god vattenkvalitet och skapa förutsättningar för bevarande av biologisk mångfald.</P>
<P class="p370 ft17"><SPAN class="ft17">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft74">Skapa förutsättningar för ett effektivt åtgärdsarbete</SPAN></P>
<P class="p80 ft13">De vattenrelaterade miljöproblemen behandlas i en rad olika direk- tiv och internationella överenskommelser. Arbetet sker också på flera nivåer; internationellt, inom EU, nationellt, regionalt och lokalt. Det innebär ett komplext och delvis överlappande system, som riskerar att försvåra genomförandet av åtgärder.</P>
<P class="p384 ft30"><SPAN class="ft45">4 </SPAN>Ekologiska samband avser i vilken utsträckning landskapet möjliggör för arter att förflytta sig mellan livsmiljöområden.</P>
<P class="p251 ft21">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35074x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">En sammanhållen och hållbar vattenpolitik</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft11">I den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2012 gjordes bedömningen att det behövs en bättre arbetsprocess, en utveckling och differentiering av styrmedel samt en effektivare tillämpning för att vi ska kunna nå de vattenanknutna miljökvalitetsmålen<SPAN class="ft71">5</SPAN>.</P>
<P class="p67 ft13">För att skapa förutsättningar för ett åtgärdseffektivt arbete är det viktigt att arbeta för:</P>
<P class="p128 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">En tydlig och effektiv styrning för att stödja prioritering och tydliggöra ansvarsfördelningen.</SPAN></P>
<P class="p385 ft15"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft88">Samordning och planering för att skapa förutsättningar för ökad effektivitet i genomförande samt ökad kostnadseffektivitet.</SPAN></P>
<P class="p83 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Kunskap och uppföljning för att skapa förutsättningar för rätt prioriteringar samt möjlighet till utvärdering av olika åtgärders effektivitet och miljönytta.</SPAN></P>
<P class="p83 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Resurser för att genomföra åtgärder. En av de viktigaste faktor- erna bakom genomförandeunderskottet på vattenområdet är brist på resurser.</SPAN></P>
<P class="p386 ft13">Dessa aspekter har varit utgångspunkter när vi har tagit fram strategin för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik.</P>
<P class="p387 ft17"><SPAN class="ft17">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft74">Internationell samverkan är viktigt för att nå miljömålen</SPAN></P>
<P class="p388 ft11">Sverige har ingått ett flertal internationella överenskommelser som berör den svenska havs- och vattenmiljöpolitiken. Sverige är även skyldig att följa de regelverk inom EU som påverkar eller kan komma att påverka den nationella politiken på området. Internationella överenskommelser och <NOBR>EU-lagstiftning</NOBR> är viktiga verktyg för att nå miljökvalitetsmålen eftersom de leder till åtgärder både nationellt och internationellt. Ramdirektivet för vatten och havsmiljödirektivet utgår från ett helhetsperspektiv och utgör därför viktiga ramar för arbetet med att uppnå de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p389 ft30"><SPAN class="ft45">5 </SPAN>Naturvårdsverket (2012), Steg på vägen, Fördjupad utvärdering av miljömålen, Rapport 6500.</P>
<P class="p390 ft21">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td111"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td38"><P class="p18 ft26">En sammanhållen och hållbar vattenpolitik</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft36"><SPAN class="ft36">4.3</SPAN><SPAN class="ft39">Våra förslag</SPAN></P>
<P class="p391 ft17"><SPAN class="ft17">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft74">Förslag till nya etappmål</SPAN></P>
<P class="p392 ft13">Vi föreslår följande etappmål i strategin för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik:</P>
<P class="p360 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Etappmål om hållbar fiskförvaltning.</SPAN></P>
<P class="p358 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Etappmål om god status för Sveriges vattenförekomster.</SPAN></P>
<P class="p393 ft13">Ett antal särskilt angelägna frågor lyfts också fram genom bedöm- ningar:</P>
<P class="p360 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Direkta utsläpp av farliga ämnen till vatten bör åtgärdas.</SPAN></P>
<P class="p357 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Ökat och stärkt skydd av marina områden.</SPAN></P>
<P class="p74 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Bättre förutsättningar för restaurering av kust- och sötvattens- miljöer.</SPAN></P>
<P class="p75 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Ytterligare åtgärder är nödvändiga för att uppnå en hållbar näringsbelastning.</SPAN></P>
<P class="p74 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Förstärkt samordning av arbetet med åtgärdsprogram inom havs- och vattenmiljöområdet.</SPAN></P>
<P class="p133 ft13">Vi föreslår fyra etappmål för långsiktigt hållbar markanvändning i detta betänkande som också ingår i strategin för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik:</P>
<P class="p73 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Etappmål om en gemensam jordbrukspolitik som främjar en lång- siktigt hållbar användning av jordbruksmark.</SPAN></P>
<P class="p357 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Etappmål om stärkt hänsyn till grön infrastruktur.</SPAN></P>
<P class="p74 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Etappmål om bättre förutsättningar för anpassning till ett för- ändrat klimat.</SPAN></P>
<P class="p361 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Etappmål om långsiktigt hållbar hantering av ytavrinning i be- byggda miljöer (dagvatten) och naturmark.</SPAN></P>
<P class="p394 ft12">De miljökvalitetsmål som rör vatten är mycket utmanande. Den tid som stått till Miljömålsberedningens förfogande för att ta fram strategin har inte varit tillräcklig för att behandla alla de områden som är relevanta i sammanhanget. De förslag till etappmål och bedöm-</P>
<P class="p395 ft21">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35076x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">En sammanhållen och hållbar vattenpolitik</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p396 ft12">ningar som vi lämnar i detta betänkande ska därför ses som ett steg på vägen för att nå en sammanhållen och hållbar vattenpolitik.</P>
<P class="p397 ft17"><SPAN class="ft17">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft74">Tidigare föreslagna och beslutade etappmål som utgör en integrerad del av strategin</SPAN><SPAN class="ft82">6</SPAN></P>
<P class="p388 ft11">Miljömålsberedningen föreslog i betänkandena Etappmål i miljö- målssystemet (SOU 2011:34), Minska riskerna med farliga ämnen! Strategi för Sveriges arbete för en giftfri miljö (SOU 2012:38) och Långsiktigt hållbar markanvändning – del 1 (SOU 2013:43) etappmål om begränsningar av luftföroreningar, biologisk mångfald och farliga ämnen som rör vatten. Regeringen fastställde etappmålen genom beslut den 26 april 2012, den 27 juni 2013, den 31 oktober 2013 och den 27 februari 2014. De utgör en integrerad del av strategin för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik:</P>
<P class="p93 ft32">Begränsningar av luftföroreningar</P>
<P class="p365 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Etappmål om begränsade utsläpp av gränsöverskridande luft- föroreningar i Europa.</SPAN></P>
<P class="p83 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Etappmål om begränsningar av utsläpp av luftföroreningar från sjöfarten.</SPAN></P>
<P class="p84 ft32">Biologisk mångfald och ekosystemtjänster<SPAN class="ft89">7</SPAN></P>
<P class="p398 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Etappmål om ekosystemtjänster och resiliens.</SPAN></P>
<P class="p70 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Etappmål om betydelsen av den biologiska mångfalden och vär- det av ekosystemtjänster.</SPAN></P>
<P class="p89 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Etappmål om hotade arter och naturtyper.</SPAN></P>
<P class="p363 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Etappmål om invasiva främmande arter.</SPAN></P>
<P class="p363 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Etappmål om kunskap om genetisk mångfald.</SPAN></P>
<P class="p83 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Etappmål om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden.</SPAN></P>
<P class="p399 ft68"><SPAN class="ft64">6</SPAN><SPAN class="ft67">Beslutade och föreslagna etappmål återfinns i bilaga.</SPAN></P>
<P class="p324 ft30"><SPAN class="ft64">7</SPAN><SPAN class="ft69">Utöver angivna etappmål finns ett etappmål om helhetssyn på markanvändningen och tre etappmål som rör skogbruket. De etappmålen berör dock inte vattenstrategin.</SPAN></P>
<P class="p390 ft21">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35077x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td111"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td38"><P class="p18 ft26">En sammanhållen och hållbar vattenpolitik</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft32">Farliga ämnen<SPAN class="ft89">8</SPAN></P>
<P class="p380 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Etappmål om särskilt farliga ämnen.</SPAN></P>
<P class="p357 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Etappmål om kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper.</SPAN></P>
<P class="p358 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Etappmål om information om farliga ämnen i varor.</SPAN></P>
<P class="p358 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Etappmål om utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler.</SPAN></P>
<P class="p357 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Etappmål om en effektivare kemikalietillsyn inom EU.</SPAN></P>
<P class="p358 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Etappmål om giftfria och resurseffektiva kretslopp.</SPAN></P>
<P class="p74 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Etappmål om ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt.</SPAN></P>
<P class="p400 ft13">Det etappmål om förtydligad miljöhänsyn i skogsvårdslagstiftningen som Miljömålsberedningen föreslog i SOU 2013:43 innefattade bl.a. regler om skyddszoner mot vatten och försiktighetsåtgärder för att skydda mark och vatten.</P>
<P class="p173 ft13">I det betänkandet gjordes också en bedömning om prioriterade skötsel- och restaureringsinsatser, där restaurering av våtmarker i skogs- och jordbrukslandskap i södra och mellersta Sverige var en prioriterad åtgärd.</P>
<P class="p101 ft54">Utöver de beslutade etappmålen som Miljömålsberedningen före- slagit har Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen tagit fram för- slag till nya etappmål<SPAN class="ft90">9 </SPAN>som bl.a. rör vattenmiljön:</P>
<P class="p401 ft32">Återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen</P>
<P class="p402 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen.</SPAN></P>
<P class="p76 ft32">Efterbehandling av förorenade områden</P>
<P class="p1 ft13"><SPAN class="ft33"> </SPAN>Förslag till etappmål för efterbehandling av förorenade områden.</P>
<P class="p403 ft13">Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.</P>
<P class="p133 ft73"><SPAN class="ft76">8</SPAN><SPAN class="ft83">Utöver angivna etappmål finns ett etappmål om att minska barns exponering för farliga kemikalier. Det etappmålet berör dock inte vattenstrategin.</SPAN></P>
<P class="p404 ft81"><SPAN class="ft76">9</SPAN><SPAN class="ft91">Naturvårdsverket (2013), Hållbar återföring av fosfor - Naturvårdsverkets redovisning av ett uppdrag från regeringen, Rapport 6580; och Naturvårdsverket (2013), Förslag till etappmål för efterbehandling av förorenade områden, Dnr. </SPAN><NOBR>NV-00336-13.</NOBR></P>
<P class="p405 ft21">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35079x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p406 ft61"><SPAN class="ft9">5</SPAN><SPAN class="ft62">Strategier med etappmål och åtgärder</SPAN></P>
<P class="p289 ft36"><SPAN class="ft36">5.1</SPAN><SPAN class="ft39">Om uppdragen och deras genomförande</SPAN></P>
<P class="p407 ft17"><SPAN class="ft17">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft74">Uppdraget om en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning</SPAN></P>
<P class="p354 ft13">Vi har fått i uppdrag att ta fram en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning – med syfte att nå generationsmålet och miljö- kvalitetsmålen (dir. 2011:91). Uppdraget ska slutredovisas senast i juni 2014.</P>
<P class="p122 ft13">Miljömålsberedningen ska inom ramen för uppdraget:</P>
<P class="p408 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">föreslå en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder för att uppnå relevanta delar i generationsmålet och miljökvalitets- målen kopplade till en långsiktigt hållbar markanvändning,</SPAN></P>
<P class="p75 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">föreslå vilken typ av underlag som bör tas fram samt hur det ska tas fram, med tillhörande tidsplan, i de fall beredningen identi- fierar att beslutsunderlaget inte är tillräckligt för att formulera etappmål och föreslå styrmedel och åtgärder.</SPAN></P>
<P class="p409 ft11">Miljömålsberedningen har organiserat två grupper med särskilda experter<SPAN class="ft71">1 </SPAN>som tagit fram underlag till de delar av markstrategin som presenteras i detta betänkande. Dessa experter redovisas i bilaga. Två större referensgruppsmöten i form av öppna kunskapsseminarier har arrangerats för att inhämta kunskaper och perspektiv på hållbar markanvändning. Två regionala kunskapsseminarier har genomförts, tillsammans med Länsstyrelsen i Västernorrlands län respektive Länsstyrelsen i Jönköpings län, för att inhämta regionala och lokala perspektiv på långsiktigt hållbar markanvändning. Ett seminarium har</P>
<P class="p410 ft30"><SPAN class="ft45">1 </SPAN>Regeringen förordnar experter till beredningen. Det är därefter beredningen som beslutar hur experterna ska användas i beredningens arbete.</P>
<P class="p251 ft21">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Strategier med etappmål och åtgärder</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft13">ordnats tillsammans med Sveriges kommuner och landsting för att inhämta kommunala perspektiv. Ett internationellt seminarium har arrangerats för att utifrån internationella erfarenheter diskutera utmaningar för hållbar markanvändning i Sverige.</P>
<P class="p412 ft17"><SPAN class="ft17">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft74">Uppdraget om en strategi för sammanhållen och hållbar vattenpolitik</SPAN></P>
<P class="p413 ft13">Vi har också fått i uppdrag att ta fram en strategi för en samman- hållen och hållbar vattenpolitik med ett helhetsperspektiv på havs- och sötvattenpolitik (dir. 2012:95). Uppdraget ska slutredovisas senast i juni 2014.</P>
<P class="p68 ft13">Miljömålsberedningen ska inom ramen för uppdraget:</P>
<P class="p385 ft11"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft92">föreslå en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder för att uppnå relevanta delar i generationsmålet och miljökvalitetsmålen kopplade till en sammanhållen och hållbar vattenpolitik med ett helhetsperspektiv på havs- och sötvattenpolitik,</SPAN></P>
<P class="p83 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">i förslaget till strategi ta hänsyn till samhällsmål utanför miljö- området, och</SPAN></P>
<P class="p363 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">särskilt lämna förslag när det gäller</SPAN></P>
<P class="p414 ft13"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft94">fysisk planering för hållbar hantering av vatten, inkl. frågor kopplade till ett förändrat klimat,</SPAN></P>
<P class="p415 ft13"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft94">bevarande och restaurering av natur- och kulturmiljövärden,</SPAN></P>
<P class="p416 ft13"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft94">hållbart nyttjande av mark vid vatten.</SPAN></P>
<P class="p417 ft13">När beredningen identifierar att beslutsunderlaget inte är tillräck- ligt för att formulera etappmål eller föreslå styrmedel och åtgärder, ska beredningen föreslå vilken typ av underlag som bör tas fram samt hur det ska tas fram med tillhörande tidsplan.</P>
<P class="p253 ft12">Miljömålsberedningen har haft en grupp med särskilda experter som har tagit fram underlag till vattenstrategin. Dessa experter redovisas i bilaga. Ett större referensgruppsmöte i form av ett öppet kunskapsseminarium, samt två diskussionsseminarier vid Havs- och vattenforum 2013 har arrangerats för att inhämta kunskap och perspektiv på en sammanhållen och hållbar vattenpolitik.</P>
<P class="p418 ft21">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td112"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td113"><P class="p18 ft26">Strategier med etappmål och åtgärder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p317 ft17"><SPAN class="ft17">5.1.3</SPAN><SPAN class="ft74">Bred samhällsdialog</SPAN></P>
<P class="p77 ft13">Miljömålsberedningens arbetssätt ska skapa utrymme för en bred samhällsdialog och fördjupade utredningsinsatser för att kunna form- ulera konkreta förslag och kunna presentera tillräckliga konsekvens- analyser.</P>
<P class="p102 ft11">Beredningen har genom sina sakkunniga och experter represent- ation från många olika samhällssektorer och politikområden vilket möjliggör en bred dialog inom beredningen. I samband med arbetet med detta betänkande har vi bjudit in experter från universitet, myndigheter, näringsliv och ideella organisationer till hearings för att fördjupa diskussionen kring olika frågor.</P>
<P class="p419 ft10">Samråd har under arbetet med strategierna skett med Bostadsplaneringskommittén (S 2013:12), Dricksvattenutredningen (L 2013:02), Framtidskommissionen, Konkurrenskraftsutredningen (L 2013:01), Kulturmiljöutredningen (Ku 2011:02), Miljöforsknings- beredningen (Jo 1968:A), Miljömyndighetsutredningen (M 2013:02), Riksintresseutredningen (M 2014:01), utredningen Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (M 2013:01) och Vattenverksamhetsutredningen (M 2012:01).</P>
<P class="p419 ft11">Utöver detta har beredningens sekretariat löpande samlat infor- mation och synpunkter från myndigheter, organisationer och forskare. I samband med arbetet med detta betänkande kan särskilt nämnas möten med Boverket, Energimyndigheten, Greenpeace, Göteborgs universitet, Havs- och vattenmiljörådet, Havs- och vatten- myndigheten, Lantbrukarnas riksförbund, Myndigheten för samhälls- skydd och beredskap, Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Samordningsgruppen för havs- och vatten- miljöfrågor, Sportfiskarna, Statens geotekniska institut, Statens jordbruksverk, Svenskt näringsliv, Svenskt vatten, Sveriges geologiska undersökning, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Sveriges kommuner och landsting, Sveriges lantbruksuniversitet, Trafikverket, Vattendelegationen i norra Östersjöns vattendistrikt, Världsnaturfonden WWF, representanter för länsstyrelserna inklusive vattenmyndigheterna och med tjänstemän inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p420 ft21">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Strategier med etappmål och åtgärder</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p152 ft36"><SPAN class="ft36">5.2</SPAN><SPAN class="ft39">Etappmål för att beskriva samhällsomställning</SPAN></P>
<P class="p65 ft10">Ett centralt inslag i strategiarbetet är att identifiera den samhälls- omställning som krävs för att skapa förutsättningar för en lång- siktigt hållbar markanvändning och en sammanhållen vattenpolitik. Det är denna typ av omställning som ska uttryckas som etappmål. Det betyder att etappmål ska användas för de strategiska föränd- ringar som behöver genomföras. Etappmålen ska peka ut en tydlig politisk inriktning och innehålla principiella överväganden till stöd för myndigheternas och övriga samhällets operativa arbete.</P>
<P class="p107 ft12">Många förändringar, som kan vara nog så viktiga men som har karaktären av löpande förbättringar snarare än samhällsomställning, bör inte formuleras som etappmål. Alla önskvärda förändringar i lagstiftning och myndigheters arbete behöver därför inte, och bör inte, uttryckas som etappmål. Det faktum att en förändring inte omfattas av ett etappmål innebär självklart inte att regeringen och Regeringskansliet eller ansvariga myndigheter inte ska agera för att genomföra förändringar inom sina ansvarsområden. Det ligger även i myndigheternas uppdrag att verka för att miljömålen nås inom sina respektive ansvarsområden.</P>
<P class="p421 ft11">Omställningar som förutsätter beslut inom EU kan vara etapp- mål i strategin. Sverige kan inte på egen hand vidta alla de åtgärder som behövs för att miljökvalitetsmålen ska kunna nås. En ambitiös och ändamålsenlig miljöpolitik inom EU är därför av avgörande betydelse för Sveriges möjligheter att nå miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p114 ft13">En utgångspunkt i Miljömålsberedningens arbete är att Sverige ska ha rådighet över beslut om och genomförande av de åtgärder och styrmedel som behövs för att etappmålen ska nås. De ska också vara ambitiösa men möjliga att nå.</P>
<P class="p114 ft13">För ett utvecklat resonemang om etappmål, se Minska riskerna med farliga ämnen! Strategi för Sveriges arbete för en giftfri miljö (SOU 2012:38).</P>
<P class="p422 ft36"><SPAN class="ft36">5.3</SPAN><SPAN class="ft39">Strategiernas konsekvenser ska bedömas</SPAN></P>
<P class="p339 ft12">I det underlag som tas fram för beslut av riksdag, regering och myndigheter ska konsekvensanalyser ingå. För kommittéer och andra offentliga utredningar som tar fram underlag för regeringen finns föreskrifter om konsekvensbeskrivningar i kommittéförordningen (1998:1474). När det gäller förvaltningsmyndigheternas föreskrifts-</P>
<P class="p423 ft21">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td112"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td113"><P class="p18 ft26">Strategier med etappmål och åtgärder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p424 ft13">arbete finns kraven i förordningen (2007:1244) om konsekvens- utredning vid regelgivning. I vårt betänkande SOU 2012:38 (avsnitt 2.3) redogör vi närmare för behovet av konsekvensanalyser för olika typer av förslag.</P>
<P class="p100 ft13">I Miljömålsberedningens konsekvensanalyser av de föreslagna strategierna med deras etappmål är det tre utvärderingskriterier som är centrala:</P>
<P class="p408 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Förslagens ändamålsenlighet. Ett etappmål ska vara ett viktigt steg för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. De föreslagna åtgärderna och styrmedlen ska bidra till och helst vara tillräckliga för att etappmålet kan nås.</SPAN></P>
<P class="p73 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Förslagens förenlighet med svensk och europeisk lagstiftning i övrigt och med övergripande politiska mål – också mål utanför miljöpolitiken.</SPAN></P>
<P class="p361 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Förslagens kostnadseffektivitet. Det är viktigt att se till att de åtgärder som sätts in är effektiva så att samhällets resurser används på ett så verkningsfullt sätt som möjligt.</SPAN></P>
<P class="p425 ft13">Vi bedömer även eventuella fördelningspolitiska konsekvenser av förslagen, konsekvenser för statsbudget och den statliga förvalt- ningen, konsekvenser för brukarna och/eller markägarna samt övriga aspekter som ska belysas enligt kommittéförordningen.</P>
<P class="p426 ft21">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
</DIV>
<DIV id="page_85">
<P class="p0 ft9">Del B.</P>
<P class="p11 ft9">Hållbar användning av jordbruksmark</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
</DIV>
<DIV id="page_87">
<P class="p427 ft61"><SPAN class="ft9">6</SPAN><SPAN class="ft62">Utmaningar för att uppnå en hållbar användning av jordbruksmark</SPAN></P>
<P class="p428 ft10">Miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft95">Ett rikt odlingslandskap </SPAN>innebär att odlingsland- skapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.</P>
<P class="p15 ft11">En förutsättning för jordbrukslandskapets värden är själva bruk- andet av marken. Ett fortsatt svenskt jordbruk, där de negativa miljö- effekterna kan hanteras inom pågående produktion är därför en av förutsättningarna för att uppnå en långsiktigt hållbar markanvändning.</P>
<P class="p100 ft13">Effekterna av ett förändrat klimat tillsammans med en växande världsbefolkning kommer sannolikt att innebära att den svenska jordbruksmarkens betydelse i ett globalt perspektiv kommer att öka. Bevarandet av jordbruksmark och ett konkurrenskraftigt jord- bruk blir därmed än viktigare.</P>
<P class="p15 ft11">Markanvändningen har också betydelse för att minska utsläppen av växthusgaser, eftersom det sker stora flöden av växthusgaser till och från atmosfären i skog och mark. Upptaget av kol som mark- användningen står för motsvarar mellan hälften och två tredjedelar av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige. Växande skog dom- inerar det sammantagna upptaget av koldioxid, medan jordbruks- mark och bebyggd mark står för större delen av växthusgas- utsläppen. När det gäller jordbruksmarken kommer de största utsläppen från organogena jordar. Det behövs därför riktade åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser från organogena jordar. Det finns också behov av effektiva åtgärder för att upprätthålla och öka kolinlagringen i mark och vegetation. Exempel på sådana åtgärder är förändrade odlingsmönster, ökad omfattning av kant- och skydds- zoner i odlingslandskapet och tillförsel av biokol till åkermark.</P>
<P class="p429 ft21">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Utmaningar för att uppnå en hållbar användning av jordbruksmark</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft13">Ekologisk jordbruksproduktion är ett viktigt komplement till det konventionella jordbruket för att uppnå en hållbar användning av jordbruksmark. Särskilt den biologiska mångfalden gynnas av ekologisk produktion eftersom kemiska bekämpningsmedel inte är tillåtna och längre och mer varierade växtföljder tillämpas.</P>
<P class="p114 ft13">Den svenska jordbrukspolitiken är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Därför måste större förändringar som syftar till en långsiktigt hållbar användning av jordbruksmark till stor del ske på <NOBR>EU-nivå.</NOBR></P>
<P class="p68 ft13">Mot bakgrund av detta föreslår vi två etappmål:</P>
<P class="p83 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">För att skydda den biologiska mångfalden och de ekosystem- tjänster som jordbruket bidrar med ska de lagstadgade förutsätt- ningarna för att bevara brukningsvärd jordbruksmark vara på plats senast 2015.</SPAN></P>
<P class="p128 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Senast 2020 ska beslut fattas inom EU som bidrar till att jord- brukspolitiken reformeras i en riktning som innebär en lång- siktigt hållbar användning av jordbruksmark.</SPAN></P>
<P class="p366 ft13">Vi gör även tre bedömningar:</P>
<P class="p430 ft10"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft96">För att Sverige ska kunna uppnå nationella mål och internation- ella åtaganden om att bevara biologisk mångfald behöver för- utsättningarna för att långsiktigt bevara och stärka ett öppet och variationsrikt odlingslandskap säkerställas.</SPAN></P>
<P class="p90 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">För att bevara och stärka den biologiska mångfalden och de kulturvärden som finns i odlingslandskapet bör den inhemska produktionen av konventionellt så väl som ekologiskt producerade livsmedel stärkas.</SPAN></P>
<P class="p385 ft10"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft96">För att Sverige ska kunna uppnå nationella mål och internation- ella åtaganden för minskad klimatpåverkan behöver utsläppen av växthusgaser från skogs- och jordbruksmark minska.</SPAN></P>
<P class="p431 ft21">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35089x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p48 ft9">7 Bevarande av jordbruksmark</P>
<P class="p137 ft36"><SPAN class="ft36">7.1</SPAN><SPAN class="ft39">Etappmål om bevarande av jordbruksmark</SPAN></P>
<P class="p432 ft97">Miljömålsberedningen föreslår som etappmål:</P>
<P class="p433 ft13">För att skydda den biologiska mångfalden och de ekosystem- tjänster som jordbruket bidrar med ska de lagstadgade förutsätt- ningarna för att bevara brukningsvärd jordbruksmark vara på plats senast 2015.</P>
<P class="p434 ft17">Förslag till åtgärder:</P>
<P class="p435 ft13"><SPAN class="ft33"> </SPAN>Plan- och bygglagen förtydligas så att:</P>
<P class="p436 ft13"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft94">Kommunernas översiktsplaner blir tydligare med att beskriva hur hänsyn tas till brukningsvärd jordbruksmark.</SPAN></P>
<P class="p437 ft13"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft94">Länsstyrelsernas uppgift att bevaka frågan om bevarande av brukningsvärd jordbruksmark, både under samrådet om för- slag till översiktsplan och detaljplan och i sitt gransknings- yttrande över planförslagen, tydliggörs.</SPAN></P>
<P class="p415 ft13"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft94">Länsstyrelsernas tillsyn av detaljplaner stärks.</SPAN></P>
<P class="p438 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Regeringen genomför 2017 en kontrollstation för att analys- era utvecklingen av bevarandet av jordbruksmark i förhåll- ande till detta etappmål. Om utvecklingen inte bedöms som tillfredställande för att skapa förutsättningar för att miljö- kvalitetsmålen ska nås, bör regeringen ta initiativ till ytter- ligare åtgärder.</SPAN></P>
<P class="p439 ft21">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35090x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bevarande av jordbruksmark</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p440 ft17"><SPAN class="ft17">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft74">Motivering</SPAN></P>
<P class="p441 ft17">Jordbruksmarken är en värdefull resurs för nuvarande och kommande generationer</P>
<P class="p442 ft10">Jordbruksmarken<SPAN class="ft70">1 </SPAN>är en naturresurs som har potential att leverera livsmedel och andra produkter under lång tid<SPAN class="ft70">2</SPAN>. Det svenska jord- bruket förser både Sveriges befolkning och en internationell mark- nad med livsmedel. Jordbruk medför även många andra värden vid sidan av livsmedelsproduktionen i form av kollektiva nyttigheter som natur- och kulturvärden, rekreationsmöjligheter och ett öppet och variationsrikt landskap. Bevarandet av jordbruksmark är där- med viktigt för att skapa förutsättningar för att nå miljökvalitets- målen <SPAN class="ft95">Ett rikt odlingslandskap </SPAN>och <SPAN class="ft95">Ett rikt växt- och djurliv. </SPAN>Även <SPAN class="ft95">Hav i balans samt levande kust och skärgård </SPAN>kan påverkas positivt av etappmålsförslaget.</P>
<P class="p322 ft13">Försörjningen av en växande världsbefolkning och effekterna av ett förändrat klimat kommer på sikt sannolikt att innebära att den svenska jordbruksmarkens betydelse i ett globalt perspektiv ökar. Globalt kommer klimatförändringarna troligen att leda till försäm- rade förutsättningar för odling i vissa områden på grund av bl.a. ökad markerosion och torrare klimat<SPAN class="ft41">3</SPAN>. Hur jordbruksmark kan bevaras är därför en fråga om att hushålla med en nationellt och globalt betydelsefull naturresurs.</P>
<P class="p107 ft12">För att bevara jordbruksmark är det viktigt att se till att exploat- ering av brukningsvärd jordbruksmark<SPAN class="ft63">4 </SPAN>endast sker för att till- godose väsentliga samhällsintressen och när andra alternativ för bebyggelsen saknas. Av kommunernas översiktsplaner bör det tyd- ligt framgå hur kommunen har gjort avvägningar mellan olika intres- sen och lokaliseringalternativ innan jordbruksmarken exploateras.</P>
<P class="p443 ft73"><SPAN class="ft64">1</SPAN><SPAN class="ft72">Jordbruksmark är mark som används till jordbruksverksamhet som t.ex. åkermark och betesmark.</SPAN></P>
<P class="p324 ft73"><SPAN class="ft64">2</SPAN><SPAN class="ft72">Hasund, K P. (1986), Jordbruksmarken i naturresursekonomiskt perspektiv, Sveriges lantbruksuniversitet, Rapport 269.</SPAN></P>
<P class="p444 ft68"><SPAN class="ft64">3</SPAN><SPAN class="ft67">World Bank (2012), Turn down the heat: Why a 4 °C warmer world must be avoided; och</SPAN></P>
<P class="p293 ft68">IPCC (2014), Summary for policymakers in Climate change 2014, Impact, adaption and vulnerability, Part A: Global and sectoral aspects, Contribution of working group II to the fifth assessment report of the intergovernmental panel on climate change.</P>
<P class="p324 ft30"><SPAN class="ft45">4 </SPAN>Med brukningsvärd jordbruksmark avses mark som med hänsyn till läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar är lämpad för jordbruksproduktion.</P>
<P class="p184 ft21">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35091x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td114"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td101"><P class="p18 ft26">Bevarande av jordbruksmark</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft17">Ökade anspråk på jordbruksmarken ökar risken för exploatering</P>
<P class="p445 ft10">Exploatering av jordbruksmark skiljer sig från nedläggning och igenplantering<SPAN class="ft70">5 </SPAN>av jordbruksmark på så sätt att jorden vid exploatering görs mer kompakt och att matjordslagret ofta tas bort. Detta innebär att förutsättningarna för framtida odling försvinner. Exploateringen innebär därför en oåterkallelig process. För att bevara jordbruksmark är det framför allt sådan exploatering som innebär att marken inte går att återställa som bör begränsas.</P>
<P class="p419 ft11">I 3 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) anges att jordbruk (och skogs- bruk<SPAN class="ft71">6</SPAN>) är av nationell betydelse<SPAN class="ft71">7</SPAN>, och att brukningsvärd jordbruksmark endast får tas i anspråk om detta behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen, som inte kan tillgodoses på något annat från allmän synpunkt tillfredsställande<SPAN class="ft71">8 </SPAN>sätt. Bestämmelsen föreskriver därmed en restriktiv hållning till att upplåta jordbruksmark till bebyggelse men är i många fall inte tillämpad fullt ut<SPAN class="ft71">9</SPAN>.</P>
<P class="p446 ft13">Exploateringen av jordbruksmark i Sverige har ökat något de senaste åren, men fortfarande är nedläggning av jordbruk den främsta orsaken till att arealerna minskar<SPAN class="ft41">10</SPAN>. Det är främst kring de expansiva tätorterna, där bostadsområden samt kommersiella och samhälleliga verksamheter ställer krav på stora ytor, som det är konkurrens om marken.</P>
<P class="p447 ft13">Den jordbruksmark som exploateras ligger oftast i slättbygderna<SPAN class="ft41">11 </SPAN>och har ett högt brukningsvärde. Det betyder att det är den mark som är mest värdefull ur produktionssynpunkt som är utsatt för högst exploateringstryck. Även jordbruksmark utanför slättbygderna som exploateras kan ha höga värden i form av t.ex. natur- och kultur- miljöer. Vi föreslår därför ett etappmål som syftar till att stärka skyddet av jordbruksmark.</P>
<P class="p354 ft73"><SPAN class="ft76">5</SPAN><SPAN class="ft83">Nedläggning av jordbruksmark innebär i de flesta fall att marken växer igen och blir skogs- beklädd.</SPAN></P>
<P class="p110 ft73"><SPAN class="ft76">6</SPAN><SPAN class="ft83">Frågor som rör skogsbruk har behandlats i vårt delbetänkande Långsiktigt hållbar markanvändning – del 1 (SOU 2013:43).</SPAN></P>
<P class="p110 ft73"><SPAN class="ft76">7</SPAN><SPAN class="ft83">Enligt de övriga hushållningsbestämmelserna i 3 kap. </SPAN><NOBR>2–9</NOBR> §§ som inte rör riksintressen ska olika mark- och vattenområden ”så långt möjligt skyddas mot åtgärder” som påtagligt försvårar, påverkar, hindrar eller motverkar de intressen som dessa områden har från allmän synpunkt.</P>
<P class="p110 ft73"><SPAN class="ft76">8</SPAN><SPAN class="ft83">I detta sammanhang innebär det att lokaliseringen av exploateringen ska vara tekniskt och funktionellt lämplig samt ekonomiskt rimlig.</SPAN></P>
<P class="p110 ft73"><SPAN class="ft76">9</SPAN><SPAN class="ft83">Jordbruksverket (2013), Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering, Rapport 2013:35.</SPAN></P>
<P class="p110 ft73"><SPAN class="ft76">10</SPAN><SPAN class="ft83">Naturvårdsverket (2012), Steg på vägen, Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012, Rapport 6500; Jordbruksverket (2011), Jordbruket i siffror </SPAN><NOBR>1866–2007;</NOBR> och Sveriges officiella statistik, statistiskt meddelande 2011, Jordbruksmarkens användning 2010, slutlig statistik, JO 10 SM 1101.</P>
<P class="p448 ft30"><SPAN class="ft76">11</SPAN><SPAN class="ft86">Slättbygder är högavkastande områden som domineras av åkermark.</SPAN></P>
<P class="p251 ft21">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35092x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bevarande av jordbruksmark</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p449 ft17">Den fysiska planeringen är det viktigaste instrumentet för skydd av jordbruksmark</P>
<P class="p450 ft10">Användningen av jordbruksmark styrs i hög grad av kommunernas översikts- och detaljplaner. Kommuner är skyldiga att ha en aktuell översiktsplan där kommunens inriktning för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön ska framgå. Översiktsplanen, vars innehåll och framtagande styrs av 3 kap. plan- och bygglagen (2010:900), ska ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden och om den byggda miljön.</P>
<P class="p107 ft13">Vid framtagande av översiktsplanen ska kommunerna tillämpa hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken och redo- göra för hur man tagit hänsyn till de allmänna intressen, som t.ex. jordbruksmark, som anges där. Riksintressen ska anges särskilt. Översiktsplanen ska utformas så att innebörden och konsekvens- erna av planen tydligt framgår<SPAN class="ft41">12</SPAN>.</P>
<P class="p86 ft13">Översiktsplanen är inte juridiskt bindande utan utgör en avsikts- förklaring för markanvändningen. Det är först i och med detalj- planen som markanvändningen läggs fast. Detaljplanen ligger nor- malt i linje med kommunens översiktsplan, men det är tillåtet att göra vissa avvikelser från översiktsplanen. I sådana fall ska avvikel- sen och skälen för den anges i planbeskrivningen.<SPAN class="ft41">13</SPAN></P>
<P class="p86 ft10">Enligt plan- och bygglagen ska länsstyrelserna genom samråd förse kommunerna med underlag och ge råd för att kommunerna ska kunna göra en fullgod bedömning i fråga om allmänna intressen i samband med att översiktsplaner och detaljplaner tas fram<SPAN class="ft70">14</SPAN>. Om förslaget till översiktsplan eller detaljplan innebär att t.ex. riks- intressen inte tillgodoses eller att användning av mark- och vatten- områden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt, ska länsstyrelsen lämna ett granskningsyttrande<SPAN class="ft70">15</SPAN>. De flesta länsstyrelser för en dialog med kommunerna i frågor som rör jordbruksmark. Det saknas dock ett enhetligt arbetssätt för läns- styrelsernas rådgivning till kommunerna i fråga om hushållning med jordbruksmark.<SPAN class="ft70">16</SPAN></P>
<P class="p66 ft12">En del länsstyrelser tar också fram kunskapsunderlag till kommunerna. Om länsstyrelsen behöver stöd när det gäller underlag</P>
<P class="p451 ft68"><SPAN class="ft76">12</SPAN><SPAN class="ft98">3 kap. 6 § plan- och bygglagen.</SPAN></P>
<P class="p295 ft68"><SPAN class="ft76">13</SPAN><SPAN class="ft98">4 kap. 33 § plan- och bygglagen.</SPAN></P>
<P class="p295 ft73"><SPAN class="ft76">14</SPAN><SPAN class="ft83">3 kap. 10 § och 5 kap. 14 § plan- och bygglagen.</SPAN></P>
<P class="p295 ft73"><SPAN class="ft76">15</SPAN><SPAN class="ft83">3 kap. 16 § och 5 kap. 22 § plan- och bygglagen.</SPAN></P>
<P class="p293 ft30"><SPAN class="ft76">16</SPAN><SPAN class="ft69">Jordbruksverket (2013), Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering, Rapport 2013:35.</SPAN></P>
<P class="p390 ft21">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35093x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td114"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td101"><P class="p18 ft26">Bevarande av jordbruksmark</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p424 ft13">till kommunerna är det Boverket som har till uppgift att ge läns- styrelserna tillsynsvägledning i plan- och byggfrågor<SPAN class="ft41">17</SPAN>. Boverket har även ansvar för att samordna de statliga myndigheternas arbete med att ta fram underlag för tillämpningen av bl.a. <NOBR>3–5</NOBR> kap. miljöbalken och plan- och bygglagen<SPAN class="ft41">18</SPAN>. För att kommunerna ska kunna fatta väl avvägda beslut är det angeläget att vägledningsarbetet fungerar väl på alla nivåer.</P>
<P class="p452 ft17">Bristande tillämpning av miljöbalken</P>
<P class="p335 ft11">Statens jordbruksverk har granskat översiktsplaner från de 30 kommuner som exploaterade mest jordbruksmark under perioden <NOBR>2006–2010.</NOBR> Resultaten av undersökningen visar att tillämpningen av 3 kap. 4 § miljöbalken varierar mellan kommunerna och att den ofta inte är tillräcklig. Jordbruksmark exploateras många gånger utan att kommunerna gör de avvägningar eller har det beslutsunderlag som lagstiftningen kräver. De kommuner som i sina översiktsplaner redogör för varför inte annan mark än jordbruksmark tas i anspråk för exploateringar anger främst praktiska orsaker som att marken specifikt efterfrågas av exploatörer, att marken redan finns i kommunal ägo eller att marken ligger mer strategiskt till för befintlig kollektivtrafik eller infrastruktur.<SPAN class="ft71">19</SPAN></P>
<P class="p453 ft13">En liknande uppföljning av kommunernas översiktsplaner med avseende på deras hänsynstagande till jordbruksmark vid exploat- eringar har gjorts av Länsstyrelsen i Skåne. Även denna visar att det finns brister i kommunernas tillämpning av 3 kap. 4 § miljö- balken<SPAN class="ft41">20</SPAN>.</P>
<P class="p15 ft11">Länsstyrelserna ansvarar för tillsyn över kommunala beslut enligt plan- och bygglagen och är skyldiga att fatta beslut om överprövning av kommunernas detaljplaner och områdesbestämmelser<SPAN class="ft71">21</SPAN>. Om detaljplanen t.ex. inte tillgodoser riksintressen finns det krav på att länsstyrelserna ska överpröva detaljplanen. Det finns dock inget allmänt krav att överpröva detaljplaner som brister i hänsynen till de övriga intressen som anges i 3 och 4 kap. miljöbalken. Att läns-</P>
<P class="p454 ft68"><SPAN class="ft76">17</SPAN><SPAN class="ft98">Ansvaret regleras i plan- och byggförordningen (2011:338).</SPAN></P>
<P class="p171 ft68"><SPAN class="ft76">18</SPAN><SPAN class="ft98">Förordning (2012:546) med instruktion för Boverket.</SPAN></P>
<P class="p110 ft73"><SPAN class="ft76">19</SPAN><SPAN class="ft83">Jordbruksverket (2013), Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering, Rapport 2013:35.</SPAN></P>
<P class="p110 ft73"><SPAN class="ft76">20</SPAN><SPAN class="ft83">Länsstyrelsen i Skåne län (2012), Får jag lov i öppna landskap? – Uppföljning av markhushållning på landsbygden i Skåne, Rapport 2012:21.</SPAN></P>
<P class="p171 ft73"><SPAN class="ft76">21</SPAN><SPAN class="ft83">En överprövning kan resultera i att länsstyrelsen upphäver kommunens beslut. Se även</SPAN></P>
<P class="p171 ft30"><SPAN class="ft99">11</SPAN><SPAN class="ft86">kap. 10 § plan- och bygglagen.</SPAN></P>
<P class="p251 ft21">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35094x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bevarande av jordbruksmark</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p455 ft13">styrelserna överprövar kommunernas detaljplaner är ovanligt. År 2012 överprövades mindre än två procent av kommunernas antagna detalj- planer<SPAN class="ft41">22</SPAN>.</P>
<P class="p456 ft11">Skillnader i tillsynen vad gäller riksintressen och brukningsvärd jordbruksmark är enligt Statens jordbruksverk en trolig förklaring till att kommuner vid sin exploatering av jordbruksmark brister i tillämpningen av 3 kap. 4 § miljöbalken. Att länsstyrelserna är skyldiga att överpröva detaljplaner när dessa brister i hänsyn till riksintressen men inte när det gäller övriga hushållningsbestämmelser har sannolikt bidragit till att kommunerna och länsstyrelserna är mer medvetna om betydelsen av riksintressen än om jordbruksmarkens värden.<SPAN class="ft71">23</SPAN></P>
<P class="p127 ft13">Översiktsplaner har vanligen ett tidsperspektiv på cirka 20 år. De kommunala anspråken på jordbruksmark riskerar att bygga på mer kortsiktiga intressen jämfört med det övergripande nationella intresset att se jordbruksmark som en nationellt och globalt viktig naturresurs. För att hantera risken med ett för kort tidsperspektiv är det angeläget att länsstyrelserna får ett förstärkt uppdrag att bevaka frågor som rör exploatering av brukningsvärd jordbruks- mark.</P>
<P class="p315 ft17">Reglerna i plan- och bygglagen behöver tydliggöras</P>
<P class="p388 ft10">Enligt preciseringarna till miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft95">Ett rikt odlingslandskap </SPAN>ska jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedels- produktion skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärden bevaras och stärks<SPAN class="ft70">24</SPAN>. Bevarande av jordbruksmark och möjligheten till ett fortsatt brukande är av central betydelse för odlingslandskapets biologiska mångfald, kulturmiljöer och landskaps- bild<SPAN class="ft70">25</SPAN>. För att bevara produktiv jordbruksmark för framtiden behöver reglerna i plan- och bygglagen tydliggöras med syftet att stärka tillämpningen av miljöbalkens bestämmelser för områden av nationell betydelse. Exploatering av brukningsvärd jordbruksmark bör endast ske för att tillgodose väsentliga samhällsintressen som inte kan tillgodoses på ett tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.</P>
<P class="p457 ft68"><SPAN class="ft76">22</SPAN><SPAN class="ft98">Boverket (2012), Plan- och byggenkäten öppen data avseende detaljplanering 2012.</SPAN></P>
<P class="p293 ft73"><SPAN class="ft76">23</SPAN><SPAN class="ft72">Jordbruksverket (2013), Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering, Rapport 2013:35.</SPAN></P>
<P class="p293 ft73"><SPAN class="ft76">24</SPAN><SPAN class="ft72">Ds 2012:23, Miljödepartementet (2012), Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål.</SPAN></P>
<P class="p324 ft30"><SPAN class="ft76">25</SPAN><SPAN class="ft69">Naturvårdsverket (2012), Steg på vägen, Fördjupad utvärdering av miljömålen, Rapport 6500.</SPAN></P>
<P class="p390 ft21">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td114"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td101"><P class="p18 ft26">Bevarande av jordbruksmark</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft17"><SPAN class="ft17">7.1.2</SPAN><SPAN class="ft74">Åtgärder</SPAN></P>
<P class="p458 ft13">Vi föreslår följande åtgärder för att etappmålet ska nås:</P>
<P class="p360 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Plan- och bygglagen förtydligas.</SPAN></P>
<P class="p459 ft13"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft94">3 kap. 4 § kompletteras med kravet att kommunerna i sina redovisningar utöver riksintressen även särskilt ska ange hur hänsyn har tagits till brukningsvärd jordbruksmark.</SPAN></P>
<P class="p460 ft13"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft94">3 kap. 5 § kompletteras med ett krav att det av översikts- planerna ska framgå hur kommunerna avser att hushålla med brukningsvärd jordbruksmark.</SPAN></P>
<P class="p461 ft13"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft94">3 kap. 10 § och 5 kap. 14 § kompletteras så att länsstyrelserna under samrådet om översiktsplaner respektive detaljplaner ska verka för att bestämmelsen om brukningsvärd jordbruks- mark i miljöbalken följs.</SPAN></P>
<P class="p462 ft10"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft100">3 kap. 16 § och 5 kap. 22 § kompletteras med att det i läns- styrelsernas granskningsyttrande över förslag till översikts- eller detaljplan ska anges om bestämmelsen om hushållning med brukningsvärd jordbruksmark i miljöbalken inte följs.</SPAN></P>
<P class="p463 ft10"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft100">11 kap. 10 § kompletteras med att länsstyrelserna ska över- pröva kommunernas beslut om detaljplan, om beslutet kan förväntas innebära att bestämmelsen om hushållning med brukningsvärd jordbruksmark i miljöbalken inte följs.</SPAN></P>
<P class="p464 ft11"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft92">Regeringen genomför 2017 en kontrollstation för att analysera utvecklingen av bevarandet av jordbruksmark i förhållande till detta etappmål. Om utvecklingen inte bedöms som tillfredställande för att skapa förutsättningar för att miljökvalitetsmålen ska nås, bör regeringen ta initiativ till ytterligare åtgärder.</SPAN></P>
<P class="p76 ft17">Ökad tydlighet i kommunernas översiktsplaner</P>
<P class="p311 ft12">Vi föreslår kompletteringar av plan- och bygglagen för att förtyd- liga kommunernas ansvar för att beskriva hur hänsyn har tagits till brukningsvärd jordbruksmark i översiktsplanerna. Med kommun- ernas utpekade rätt att planlägga användningen av mark och vatten följer samtidigt ett ansvar för att förvalta en naturresurs av nation- ellt intresse. För att säkerställa att brukningsvärd jordbruksmark får det skydd som lagstiftningen avser behöver kravet på tydlighet i</P>
<P class="p313 ft21">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bevarande av jordbruksmark</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p302 ft13">översiktsplanen ändras så att det uttryckligen framgår hur kom- munerna beaktat miljöbalkens hushållningsbestämmelser om jord- bruksmark.</P>
<P class="p62 ft12">Enligt plan- och bygglagen ska kommunerna särskilt redovisa hur områden av riksintresse har beaktats i samhällsplaneringen. För att skydda den biologiska mångfalden och de ekosystemtjänster som jordbruket bidrar med bör jordbruksmark särskilt beaktas i samhällplaneringen. Därför bör plan- och bygglagen kompletteras med krav på att översiktsplanen särskilt ska redovisa:</P>
<P class="p444 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">vilken hänsyn till brukningsvärd jordbruksmark som har tagits,</SPAN></P>
<P class="p70 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">om exploatering av sådan mark i enlighet med 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken kan vara motiverad på grund av väsentliga samhällsintressen, och</SPAN></P>
<P class="p89 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">bristen på lämpliga alternativ vid exploatering av jordbruksmark.</SPAN></P>
<P class="p465 ft17">Tydligare uppgift för länsstyrelserna i samband med samråd och granskningsyttrande</P>
<P class="p117 ft11">Vi föreslår kompletteringar av plan- och bygglagen för att för- tydliga länsstyrelsernas ansvar att under samrådet om översikts- och detaljplaner verka för att hänsyn tas till hushållning med bruk- ningsvärd jordbruksmark. I plan- och bygglagen föreskrivs konsek- vent att riksintressen (3 och 4 kap. miljöbalken), miljökvalitets- normer (5 kap. miljöbalken) och landsbygdsutveckling i strandnära lägen/strandskydd (7 kap. miljöbalken) ska beaktas av länsstyrelsen både under samråd om översiktsplan och detaljplan och i gransk- ningsyttranden. För att åstadkomma att brukningsvärd jordbruks- mark hanteras och redovisas på motsvarande sätt i planläggningen bör därför de aktuella föreskrifterna i plan- och bygglagen även hänvisa till brukningsvärd jordbruksmark.</P>
<P class="p466 ft17">Stärkt tillsyn av detaljplaner</P>
<P class="p85 ft12">Vi föreslår kompletteringar i plan- och bygglagen för att stärka läns- styrelsernas tillsyn av detaljplaner. Länsstyrelserna bör vara skyldiga att överpröva kommunernas beslut om detaljplan om bestämmelserna i 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken åsidosätts. Utformningen av dagens regler säkerställer inte att det vid planläggning tas tillräcklig</P>
<P class="p315 ft21">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35097x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td114"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td101"><P class="p18 ft26">Bevarande av jordbruksmark</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft13">hänsyn till bevarandet av jordbruksmark. Av hushållnings- bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken behöver därför brukningsvärd jordbruksmark lyftas fram på ett tydligare sätt i plan- och bygglagen och bristande hänsyn bör även kunna leda till överprövning av detaljplanen. I miljöbalkens 3 kap. 4 § första och andra stycket anges att jord- och skogsbruk är av nationell betydelse, ett uttryck som inte används i de övriga bestämmelserna i 3 kap. Mot denna bakgrund är det motiverat att vid överprövning skilja ut frågan om brukningsvärd jordbruksmark från övriga hushållningsbestämmelser i 3 kap. miljöbalken.</P>
<P class="p467 ft17">Bättre vägledning till kommuner och länsstyrelser</P>
<P class="p335 ft11">För att kunna fatta väl avvägda beslut vad gäller t.ex. bedömningar av vad som utgör brukningsvärd jordbruksmark eller jordbruksmarkens nuvarande och framtida värde är det viktigt att kommuner vid behov får stöd och underlag från länsstyrelsen. I vissa delar kan läns- styrelserna behöva hjälp från andra myndigheter med att ta fram ytterligare kunskapsunderlag för att kunna bistå kommunerna<SPAN class="ft71">26</SPAN>.</P>
<P class="p101 ft13">Boverket ansvarar för tillsynsvägledning gentemot länsstyrelserna och har även ansvar för att samordna de statliga myndigheternas arbete med att ta fram underlag för tillämpningen av bl.a. <NOBR>3–5</NOBR> kap. miljöbalken och plan- och bygglagen<SPAN class="ft41">27</SPAN>. För att kommunerna ska kunna fatta väl avvägda beslut är det angeläget att arbetet med tillsyns- vägledning fungerar väl på alla nivåer. Det är därför viktigt att Boverket, som en del i sitt samordningsansvar, säkerställer att rätt kompetens finns samlad i frågor som rör exploatering av jordbruks- mark.</P>
<P class="p468 ft17">Efterbehandling av förorenade områden kan minska trycket på oexploaterad mark</P>
<P class="p445 ft12">Hälsa och miljö påverkas av föroreningar i mark, grundvatten, sediment och byggnader. Förorenade områden kan bl.a. utgöra ett problem för samhällsutvecklingen av tätorter genom att förtätnings- möjligheterna av orten begränsas. Genom att sanera sådana områden</P>
<P class="p469 ft73"><SPAN class="ft76">26</SPAN><SPAN class="ft83">Jordbruksverket (2013), Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering, Rapport 2013:35.</SPAN></P>
<P class="p448 ft30"><SPAN class="ft76">27</SPAN><SPAN class="ft86">Förordning (2012:546) med instruktion för Boverket.</SPAN></P>
<P class="p251 ft21">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B35098x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bevarande av jordbruksmark</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p470 ft13">kan trycket på oexploaterad tätortsnära mark, som t.ex. jordbruks- mark eller tätortsnära grönområden, minska.<SPAN class="ft41">28</SPAN></P>
<P class="p253 ft12">I december 2013 lämnade Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen ett förslag till etappmål om efterbehandling av förorenade områden<SPAN class="ft63">29</SPAN>. Förslaget syftar till att dels öka takten i efterbehandlingen och dels bidra till att öka användningen av annan teknik än den traditionella för att effektivisera efterbehandlingsprocessen. Förslaget remissbehandlas för närvarande<SPAN class="ft63">30</SPAN>.</P>
<P class="p184 ft17">Utvärdering av etappmålets utveckling</P>
<P class="p388 ft11">Vi föreslår att regeringen 2017 genomför en kontrollstation för att analysera utvecklingen av bevarandet av jordbruksmark i förhållande till detta etappmål. Om utvecklingen inte bedöms som tillfredställande för att skapa förutsättningar för att miljökvalitetsmålen ska nås, bör regeringen ta initiativ till ytterligare åtgärder.</P>
<P class="p471 ft11">Regeringens proposition En enklare planprocess (prop. 2013/14:126) behandlas i riksdagen den 25 juni 2014. I propositionen föreslår regeringen förändringar i plan- och bygglagen. Ändringarna i plan- och bygglagen innebär bl.a. att kravet på en kommun att ta fram en detaljplan begränsas och därmed att bebyggelse kan tillkomma utan krav på det samråd med berörda myndigheter som vanligen finns i detaljplaneprocessen<SPAN class="ft71">31</SPAN>. Länsstyrelsernas möjligheter att påverka plan- processen kommer i sådana fall att begränsas till samråd om och granskning av förslag till översiktsplaner. Även länsstyrelsernas över- prövning av detaljplaner påverkas av att kravet på att upprätta detalj- plan begränsas. I propositionen anges att en konsekvens av regeringens förslag kan vara att bebyggelse tillkommer på ett sätt som är olämplig ur statlig synvinkel, t.ex. i förhållande till riksintressen, strandskydd, hälsa och säkerhet, olyckor, översvämningar och erosion eller väg- och järnvägsnätet.</P>
<P class="p472 ft73"><SPAN class="ft76">28</SPAN><SPAN class="ft72">Naturvårdsverket (2013), Förslag till etappmål för efterbehandling av förorenade områden, Dnr. </SPAN><NOBR>NV-00336-13.</NOBR></P>
<P class="p293 ft73"><SPAN class="ft76">29</SPAN><SPAN class="ft72">Naturvårdsverket (2013), Förslag till etappmål för efterbehandling av förorenade områden, Dnr. </SPAN><NOBR>NV-00336-13.</NOBR></P>
<P class="p473 ft68"><SPAN class="ft76">30</SPAN><SPAN class="ft98">Remisstiden går ut den 30 juni 2014.</SPAN></P>
<P class="p293 ft68"><SPAN class="ft76">31</SPAN><SPAN class="ft67">Bebyggelse som innebär en betydande miljöpåverkan eller berör en sevesoverksamhet kommer även fortsättningsvis att omfattas av detaljplanekravet. I rådets direktiv 96/82/EG av den 9 december 1996 om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår (det s.k. Seveso </SPAN><NOBR>II-direktivet)</NOBR> anges tröskelvärden för ett antal kemiska ämnen som om de överskrids klassar en verksamhet som seveso- verksamhet.</P>
<P class="p474 ft21">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td114"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td101"><P class="p18 ft26">Bevarande av jordbruksmark</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft17"><SPAN class="ft17">7.1.3</SPAN><SPAN class="ft74">Konsekvensbedömning</SPAN></P>
<P class="p458 ft17">Ändamålsenlighet</P>
<P class="p475 ft13">Etappmålet syftar till att bevara jordbruksmarkens värde för produktion och bidrar därigenom till miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft32">Ett rikt odlingslandskap.</SPAN></P>
<P class="p58 ft11">Ett rikt odlingslandskap ger förutsättningar för bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljöer samt skapar möjligheter till rekreation och friluftsliv. Etappmålet berör därför även målen <SPAN class="ft47">Hav i balans samt levande kust och skärgård </SPAN>och <SPAN class="ft47">Ett rikt växt- och djurliv.</SPAN></P>
<P class="p476 ft13">Ett rikt odlingslandskap är även en väsentlig del av landskapets gröna infrastruktur.</P>
<P class="p100 ft13">De föreslagna förändringarna i plan- och bygglagen förtydligar kommunernas ansvar i den fysiska planeringen så att tillämpningen av bestämmelserna i miljöbalken och plan- och bygglagen blir i enlighet med lagstiftarens intentioner och ger ett bättre skydd för jordbruksmarken.</P>
<P class="p15 ft10">Det är konkurrens om marken främst kring de expansiva tätorterna. Nya bostadsområden behöver etableras och kommersi- ella och samhälleliga verksamheter ställer krav på stora ytor. Alter- nativet till en exploatering av nya markområden är en förtätning av tätorterna och att nybyggnationer sker på ett mer yteffektivt sätt.</P>
<P class="p15 ft11">Också exploatering av annan mark än jordbruksmark kan få negativa miljökonsekvenser. En förtätning av stads- eller tätorts- miljöer kan många gånger medföra samhällsekonomiska vinster och förbättrade livsmiljöer för invånarna. Samtidigt kan illa genomförda förtätningar av tätortsmiljöer förstöra miljövärden. Till exempel kan parker och ytor för rekreation försvinna. Nya bostäder och annan bebyggelse kan också generera trafik som påverkar miljön negativt.</P>
<P class="p58 ft10">Exploatering av jordbruksmark kan i vissa fall vara gynnsam ur miljösynpunkt. Det kan t.ex. vara fråga om att placera bostads- områden så att invånarna får nära tillgång till samhällelig och kommunal service och kollektivtrafik för att minska behovet av transporter. Ett bostadsområde med hög miljökvalitet ger också invånarna närhet till marker för friluftsliv och rekreation.</P>
<P class="p15 ft25">Förslaget innebär mot denna bakgrund inget förbud mot exploatering av jordbruksmark. Det syftar istället till att stärka tillämpningen av 3 kap. 4 § miljöbalken och därmed säkerställa att exploatering av brukningsvärd jordbruksmark endast sker för att</P>
<P class="p395 ft21">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft22">Bevarande av jordbruksmark SOU 2014:50</P>
<P class="p302 ft13">tillgodose väsentliga samhällsintressen när goda alternativ för bebyggelsen saknas.</P>
<P class="p125 ft32">Alternativa handlingsvägar</P>
<P class="p65 ft13">Vårt förslag innebär att skyddet av den brukningsvärda jordbruks- marken stärks genom förändringar i plan- och bygglagen. Genom regeländringarna kommer frågor om exploatering av jordbruks- mark särskilt beaktas i den fysiska planeringen.</P>
<P class="p67 ft13">En alternativ handlingsväg till vårt förslag är att stärka skyddet för brukningsvärd jordbruksmark genom att klassificera den som ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken. Frågan om att utpeka jordbruksmark som ett riksintresse har aktualiserats vid ett antal tillfällen de senaste åren.</P>
<P class="p86 ft11">Miljöprocessutredningen hade i uppdrag att bl.a. behandla frågan om jordbruksmark som riksintresse (dir. 2007:94, dir. 2007:184, dir. 2008:119). Utredningen ansåg att det inte finns tillräckligt stöd för att jordbruksmark ska omfattas av reglerna om områden av riksintresse<SPAN class="ft71">32</SPAN>. Utredningen bedömde att nuvarande bestämmelser i 3 kap. 4 § miljöbalken, om de tillämpas väl, är tillräckliga för att förhindra att värdefull jordbruksmark går förlorad. I Statens jord- bruksverks granskning av kommunernas tillämpning av miljö- balkens regler om när jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse och anläggningar konstateras dock att sådan mark exploateras utan de avvägningar och beslutsunderlag som lagstiftningen kräver<SPAN class="ft71">33</SPAN>.</P>
<P class="p477 ft11">Regeringen tillkallade i december 2013 en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av 3 kap. miljöbalken och relevanta delar av 4 kap. miljöbalken (dir. 2013:126). Utredaren ska föreslå sådana ändringar som ger ett system för hushållning med mark- och vatten- områden och särskilt områden av riksintresse, som är ändamålsenligt, anpassbart över tiden, fokuserat på väsentliga och aktuella behov och som inte leder till onödiga inskränkningar i användningen av mark- och vattenområden eller för planeringen av hur områdena ska användas. I uppdraget ingår att bedöma vilka samhällsintressen som bör omfattas av möjligheten att peka ut områden av nationell betydelse enligt riksintresseregleringen. I direktiven till utredaren pekas på att behovet av ett starkare skydd av brukningsvärd jord-</P>
<P class="p478 ft68"><SPAN class="ft76">32</SPAN><SPAN class="ft98">Områden av riksintresse och Miljökonsekvensbeskrivningar (SOU 2009:45).</SPAN></P>
<P class="p324 ft30"><SPAN class="ft76">33</SPAN><SPAN class="ft69">Jordbruksverket (2013), Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering, Rapport 2013:35.</SPAN></P>
<P class="p390 ft21">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td114"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td101"><P class="p18 ft26">Bevarande av jordbruksmark</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p479 ft13">bruksmark har påtalats vid ett flertal tillfällen. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 december 2015.</P>
<P class="p319 ft12">Vi bedömer att vårt förslag med ändringar i plan- och bygglagen avseende kommunernas och länsstyrelsernas tillämpning av miljö- balkens skyddsföreskrifter bör vara tillräckligt för att uppnå ett bättre skydd av den bruksvärda jordbruksmarken. Vi ser därför ingen anled- ning att nu aktualisera frågan om jordbruksmark som riksintresse.</P>
<P class="p131 ft17">Förenlighet</P>
<P class="p458 ft32">Rådighet</P>
<P class="p480 ft13">Sverige har rådighet att genomföra de förändringar i plan- och bygg- lagen som föreslås.</P>
<P class="p98 ft32">Kommunernas planmonopol</P>
<P class="p309 ft13">Miljöbalken och plan- och bygglagen sätter gränser för kommun- ernas planmonopol. De föreslagna förändringarna i plan- och bygg- lagen innebär inte att kommunerna åläggs att göra några nya utred- ningar eller bedömningar utan utgår från vad de redan är skyldiga att göra vid planläggning enligt nuvarande regler. Förändringarna påverkar därmed inte kommunernas förutsättningar att besluta om planläggning och innebär inga begränsningar i kommunernas plan- monopol.</P>
<P class="p452 ft17">Kostnadseffektivitet</P>
<P class="p335 ft10">Förslaget syftar till att skapa en från samhällssynpunkt mer effektiv och ändamålsenlig användning av mark- och vattenområden genom en bättre efterlevnad av miljöbalkens regler. Detta sker genom små ändringar i kommunernas och länsstyrelsernas arbete med plan- läggning enligt plan- och bygglagen.</P>
<P class="p95 ft13">Vi bedömer att förslaget är kostnadseffektivt.</P>
<P class="p201 ft17">Fördelningseffekter</P>
<P class="p1 ft13">Förslaget har inga påtagliga fördelningseffekter.</P>
<P class="p481 ft21">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bevarande av jordbruksmark</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">Statsfinansiella effekter</P>
<P class="p482 ft13">Förslaget bedöms inte få några statsfinansiella effekter.</P>
<P class="p483 ft13">De föreslagna förändringarna i plan- och bygglagen kommer att innebära att länsstyrelserna ska verka för att hänsyn tas till brukningsvärd jordbruksmark och att granskning av planförslag ska ske utifrån det perspektivet. Detta bedöms kunna ske inom ramen för nuvarande arbete med samråd och granskning av förslag till översikts- och detaljplaner. Den utökade möjligheten att överpröva kommunernas beslut kommer sannolikt inte att leda till någon ökning av antalet överprövningar, utan bedöms istället få en före- byggande effekt.</P>
<P class="p484 ft21">102</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p485 ft78"><SPAN class="ft9">8</SPAN><SPAN class="ft77">Ett öppet och variationsrikt odlingslandskap</SPAN></P>
<P class="p486 ft102"><SPAN class="ft36">8.1</SPAN><SPAN class="ft101">Förutsättningar för att bevara och stärka ett öppet och variationsrikt odlingslandskap</SPAN></P>
<P class="p487 ft17">Miljömålsberedningen bedömer:</P>
<P class="p488 ft13">För att Sverige ska kunna uppnå nationella mål och internation- ella åtaganden om att bevara biologisk mångfald behöver förutsättningarna för att långsiktigt bevara och stärka ett öppet och variationsrikt odlingslandskap säkerställas.</P>
<P class="p489 ft17"><SPAN class="ft17">8.1.1</SPAN><SPAN class="ft74">Motivering</SPAN></P>
<P class="p490 ft17">Ett öppet och varierat landskap är en förutsättning för ett rikt odlingslandskap</P>
<P class="p475 ft13">Ett öppet och varierat odlingslandskap främjar kulturmiljöer, rekrea- tion och friluftsliv och har därmed betydelse för möjligheterna att bevara en levande landsbygd. En stor del av odlingslandskapets biologiska mångfald är knuten till ängs- och betesmarker. Våra möjligheter att nå miljökvalitetsmålen och uppfylla internationella åtaganden om att bevara biologisk mångfald beror därför på fortsatt hävd av dessa marker.</P>
<P class="p419 ft12">Ett landskap med bibehållna betesmarker är viktigt för att nå främst miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft55">Ett rikt odlingslandskap </SPAN>och <SPAN class="ft55">Ett rikt växt- och djurliv</SPAN>. Ett sådant landskap medverkar även till att synliggöra kulturmiljöer och skapar förutsättningar för landsbygdsutveckling, vilket bidrar till att uppnå målet <SPAN class="ft55">Hav i balans samt levande kust och skärgård</SPAN>. Ett öppet och varierat landskap bidrar också till att Sverige</P>
<P class="p491 ft21">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Ett öppet och variationsrikt odlingslandskap</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft25">kan uppnå sina åtaganden enligt EU:s art- och habitatdirektiv<SPAN class="ft75">1</SPAN>, EU:s strategi för biologisk mångfald<SPAN class="ft75">2 </SPAN>samt den strategiska planen för biologisk mångfald <NOBR>2011–2020<SPAN class="ft75">3</SPAN></NOBR><SPAN class="ft75"> </SPAN>som antogs vid partsmötet för konventionen om biologisk mångfald (SÖ 1993:77) i Nagoya 2010.</P>
<P class="p91 ft17">Hävden av ängs- och betesmarker minskar</P>
<P class="p377 ft13">Ängs- och betesmarker och dess värden hotas främst av att hävden upphör och att markerna växer igen<SPAN class="ft41">4</SPAN>. Sedan början av <NOBR>1900-talet</NOBR> har ängs- och betesmarkerna minskat kraftigt (tabell 1). Även antalet betesdjur minskar och räcker i vissa områden inte till för att hävda de naturbetesmarker som finns kvar<SPAN class="ft41">5</SPAN>. Nötkreatur är viktiga betesdjur men det finns även ett stort antal får och hästar<SPAN class="ft41">6 </SPAN>som betar naturbetesmarker<SPAN class="ft41">7</SPAN>.</P>
<P class="p492 ft104"><SPAN class="ft103">Källa</SPAN>: SCB (1930), Statistisk årsbok för Sverige 1930; och Sveriges officiella statistik, statistiskt meddelande 2013, Jordbruksmarkens användning 2012, slutlig statistik, JO 10 SM 1301.</P>
<P class="p472 ft13">Djur inom ekologisk produktion betar i större utsträckning än djur inom konventionellt jordbruk. Variationen i landskapet gynnas ytterligare av ekologisk produktion tack vare långa och varierade</P>
<P class="p493 ft73"><SPAN class="ft64">1</SPAN><SPAN class="ft72">Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.</SPAN></P>
<P class="p293 ft73"><SPAN class="ft64">2</SPAN><SPAN class="ft72">KOM(2011) 244, Meddelande från kommissionen av den 3 juni 2011, Vår livförsäkring, vårt naturkapital - en strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020.</SPAN></P>
<P class="p293 ft73"><SPAN class="ft64">3</SPAN><SPAN class="ft72">Strategiska planen från Nagoya återfinns som bilaga i Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning (SOU 2012:15).</SPAN></P>
<P class="p293 ft73"><SPAN class="ft64">4</SPAN><SPAN class="ft72">Jordbruksverket (2009), Utveckling av ängs- och betesmarker – igår, idag och imorgon, Rapport 2009:10.</SPAN></P>
<P class="p473 ft68"><SPAN class="ft64">5</SPAN><SPAN class="ft67">Jordbruksverket (2013), Allt om landet, Rapport 2013:23.</SPAN></P>
<P class="p293 ft73"><SPAN class="ft64">6</SPAN><SPAN class="ft72">Majoriteten av Sveriges hästar finns dock inom eller nära tätorter vilket innebär att dessa troligen endast marginellt bidrar till hävden av naturbetesmarker.</SPAN></P>
<P class="p324 ft30"><SPAN class="ft64">7</SPAN><SPAN class="ft69">Sveriges officiella statistik, statistiskt meddelande 2010, Hästar och anläggningar med häst, JO 24 SM 1101.</SPAN></P>
<P class="p390 ft21">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td115"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td116"><P class="p18 ft26">Ett öppet och variationsrikt odlingslandskap</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft13">växtföljder samt mindre specialiserad produktion där djurhållning och växtodling kombineras.<SPAN class="ft41">8</SPAN></P>
<P class="p201 ft17">Den betesbaserade djurproduktionens påverkan på klimatet</P>
<P class="p335 ft11">Mjölk- och nötköttsproduktionen har stor betydelse för att upp- rätthålla odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Samtidigt bidrar djurproduktionen till stora utsläpp av växthusgaser, främst från fodersmältning och gödselhantering<SPAN class="ft71">9</SPAN>. Även produktion av foder orsakar utsläpp av växthusgaser. Djur som hålls på naturbetesmarker producerar mindre mjölk och kött än djur som föds upp i mer intensiva system men kräver samtidigt mindre resurser eftersom behovet av byggnader och behovet att producera, transportera och lagra foder minskar.<SPAN class="ft71">10 </SPAN>Kolinlagring i vall<SPAN class="ft71">11 </SPAN>och betesmark minskar de utsläpp av växthusgaser som djurproduktionen ger upphov till<SPAN class="ft71">12</SPAN>.</P>
<P class="p467 ft17">Betesbaserad djurproduktion bidrar till bördiga jordar</P>
<P class="p80 ft10">Mullhalten<SPAN class="ft70">13 </SPAN>är viktig för markens förmåga att lagra och leverera växtnäring och förbättrar jordens struktur och vattenhållande för- måga. Skörderester och stallgödsel är viktiga mullbildande ämnen i jordbruket och genom att använda marker till bete eller vallodling kan markens mullhalt öka. Mullhalten i svenska jordar är förhåll- andevis god men på vissa håll är den lägre än vad som är produk- tionsmässigt optimalt.<SPAN class="ft70">14 </SPAN>Djur som på sommaren betar hagmarker och som vintertid föds upp på grovfoder, som t.ex. vall, bidrar både till att bevara bördiga jordar och biologisk mångfald<SPAN class="ft70">15</SPAN>.</P>
<P class="p495 ft73"><SPAN class="ft76">8</SPAN><SPAN class="ft83">Jordbruksverket (2009), Hållbar konsumtion av jordbruksvaror – hur påverkas klimat och miljö av våra matvanor, Rapport 2009:20.</SPAN></P>
<P class="p110 ft73"><SPAN class="ft76">9</SPAN><SPAN class="ft83">Naturvårdsverket (2012), Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050, Rapport 6537.</SPAN></P>
<P class="p110 ft73"><SPAN class="ft76">10</SPAN><SPAN class="ft83">Jordbruksverket (2013), Hållbar köttkonsumtion. Vad är det? Hur når vi dit? Rapport 2013:1; och Jordbruksverket (2013), Kan nya metoder stärka skötseln av våra ängs- och betesmarker? Rapport 2013:22.</SPAN></P>
<P class="p110 ft73"><SPAN class="ft76">11</SPAN><SPAN class="ft83">Vall är odling av gräs med inslag av baljväxter som framför allt används som foder till betesdjur vintertid.</SPAN></P>
<P class="p110 ft73"><SPAN class="ft76">12</SPAN><SPAN class="ft83">Cederberg, C. m.fl. (2012), Potentialer för jordbruket som kolsänka, </SPAN><NOBR>SIK-rapport</NOBR> nr 850 2012.</P>
<P class="p496 ft68"><SPAN class="ft76">13</SPAN><SPAN class="ft98">Mullhalt är andelen organiskt material som jorden innehåller.</SPAN></P>
<P class="p110 ft73"><SPAN class="ft76">14</SPAN><SPAN class="ft83">Statistiska centralbyrån, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Lantbrukarnas riksförbund (2012), Hållbarhet i svenskt jordbruk 2012.</SPAN></P>
<P class="p476 ft30"><SPAN class="ft76">15</SPAN><SPAN class="ft86">Jordbruksverket (2013), Hållbar köttkonsumtion. Vad är det? Hur når vi dit? Rapport 2013:1.</SPAN></P>
<P class="p497 ft21">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B350/H2B350106x1.jpg" style="width:434px;height:508px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Ett öppet och variationsrikt odlingslandskap</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft17">En konkurrenskraftig djurproduktion är en förutsättning för ett öppet och variationsrikt landskap</P>
<P class="p499 ft13">Produktionen minskar både när det gäller mjölk- och nötkött<SPAN class="ft41">16 </SPAN>(figur 1). Efterfrågan på svenskt kött är en förutsättning för att bibehålla en lönsam och konkurrenskraftig produktion. Både små och stora företag inom animalieproduktionen är viktiga för lands- bygdsutvecklingen och turistnäringen<SPAN class="ft41">17</SPAN>.</P>
<P class="p500 ft30"><SPAN class="ft105">Källa</SPAN>: Jordbruksverket (2013), Hållbar köttkonsumtion. Vad är det? Hur når vi dit? Rapport 2013: 1.</P>
<P class="p61 ft12">Sedan 1990 har den svenska köttkonsumtionen ökat med 40 procent samtidigt som andelen svenskproducerat kött som konsumeras minskar. För nötkött har andelen svenskproducerat kött minskat från 89 procent 1995 till 53 procent 2012 (figur 2). Även andelen svenskproducerat får- och lammkött har minskat under perioden. Det svenska köttet har ofta svårt att konkurrera med priserna på det importerade köttet som främst kommer från EU.<SPAN class="ft63">18</SPAN></P>
<P class="p501 ft73"><SPAN class="ft76">16</SPAN><SPAN class="ft72">Statistiska centralbyrån och Jordbruksverket (2013), Jordbruksstatistisk årsbok 2013 med data om livsmedel, Sveriges officiella statistik.</SPAN></P>
<P class="p293 ft73"><SPAN class="ft76">17</SPAN><SPAN class="ft72">Jordbruksverket (2013), Hållbar köttkonsumtion. Vad är det? Hur når vi dit? Rapport 2013:1.</SPAN></P>
<P class="p502 ft30"><SPAN class="ft76">18</SPAN><SPAN class="ft69">Jordbruksverket (2013), Köttkonsumtionen i siffror, Utveckling och orsaker, Rapport 2013:2.</SPAN></P>
<P class="p390 ft21">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B350/H2B350107x1.jpg" style="width:439px;height:610px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td115"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td116"><P class="p18 ft26">Ett öppet och variationsrikt odlingslandskap</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p503 ft30"><SPAN class="ft105">Källa</SPAN>: Jordbruksverket (2013), Köttkonsumtionen i siffror, Utveckling och orsaker, Rapport 2013:2.</P>
<P class="p504 ft17">Insatser som påverkar förutsättningarna för ett öppet och variationsrikt landskap</P>
<P class="p458 ft32">Djurbidrag inom mjölk- och nötköttsproduktion</P>
<P class="p354 ft13">Inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik finns möjligheten att använda en viss del av stöden inom den första pelaren<SPAN class="ft41">19 </SPAN>till ett djur- och arealbidrag. Bidragen får enbart användas inom sektorer med vikande produktion och bara i den grad som behövs för att upp- rätthålla produktionen. Vidare får bidragen enbart ges till sektorer som är särskilt betydelsefulla av ekonomiska, sociala eller miljö- mässiga skäl.<SPAN class="ft41">20</SPAN></P>
<P class="p300 ft13">Sverige har tidigare haft djurbidrag i form av stöd till vissa nöt- djur. Under perioden <NOBR>1996–2005</NOBR> fanns ett am- och dikobidrag<SPAN class="ft41">21 </SPAN>som betalades ut per djur och fram till 2012 fanns ett handjurs- bidrag som betalades ut vid slakt av stutar<SPAN class="ft41">22 </SPAN>och tjurar.<SPAN class="ft41">23 </SPAN>En effekt</P>
<P class="p505 ft73"><SPAN class="ft76">19</SPAN><SPAN class="ft83">Jordbruksstödet inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik utgörs av två delar, den första och andra pelaren. Den första pelaren består av marknadsstöd och direktstöd till lantbrukare och domineras av gårdsstödet. Den andra pelaren består av landsbygdsstöd och är riktade ersättningar för bl.a. miljöåtgärder.</SPAN></P>
<P class="p506 ft68"><SPAN class="ft76">20</SPAN><SPAN class="ft98">Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013</SPAN></P>
<P class="p110 ft68">om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemen- samma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009.</P>
<P class="p171 ft68"><SPAN class="ft76">21</SPAN><SPAN class="ft98">Am- och dikor är kor inom animalieproduktionen som går med kalv på bete.</SPAN></P>
<P class="p171 ft30"><SPAN class="ft76">22</SPAN><SPAN class="ft86">Stutar är kastrerade handjur.</SPAN></P>
<P class="p507 ft21">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Ett öppet och variationsrikt odlingslandskap</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft13">av avskaffandet av bidragen är att antalet djur har minskat vilket lett till minskad hävd av betesmarker<SPAN class="ft41">24</SPAN>.</P>
<P class="p62 ft10">Regeringen har tagit fram förslag på den nationella utform- ningen av gårdsstödet <NOBR>2015–2020<SPAN class="ft70">25</SPAN>.</NOBR> Regeringen föreslår bl.a. att 13 procent av gårdsstödet ska användas till ett djurbidrag inom mjölk- och nötköttsproduktion. Bidraget ska ges till djur över ett års ålder från och med 2015. Regeringens förslag har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Senast den 1 augusti 2014 ska medlemsstaterna meddela <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> om de nationella besluten.</P>
<P class="p107 ft10">Även får är viktiga för att stärka och bevara ett öppet och varia- tionsrikt landskap. Får kan upprätthålla hävden på små och magra naturbetesmarker och bidrar därmed till landskapets variation och biologiska mångfald. Antalet får minskade med 2 procent mellan 2011 och 2012 men har totalt sett ökat de senaste tio åren<SPAN class="ft70">26</SPAN>. Efter- som regelverket för djurbidrag innebär att bidraget inte kan ges till sektorer där produktionen ökar betyder detta att förutsättningarna för ett djurbidrag även till fårproduktion i dagsläget bedöms vara svaga<SPAN class="ft70">27</SPAN>. Landsbygdsprogrammets miljöersättningar har fortsatt stor betydelse för den svenska fårnäringen.</P>
<P class="p315 ft32">Dispens från det generella biotopskyddet</P>
<P class="p126 ft13">Regeringen har föreslagit att 7 kap. 11 § miljöbalken (1998:808) ändras i syfte att i vissa fall underlätta för jordbruket att få dispens från det generella biotopskyddet (prop. 2013/14:141). Förslaget kan bl.a. inverka på möjligheterna till hävd av vissa naturbetes- marker och påverkar därmed förutsättningarna för ett öppet och variationsrikt odlingslandskap. Propositionen behandlas i riksdagen den 18 juni 2014.</P>
<P class="p508 ft73"><SPAN class="ft76">23</SPAN><SPAN class="ft72">Jordbruksverket (2011), Jordbrukarstödens utveckling, Sveriges femton första år som medlem i EU, Rapport 2011:42.</SPAN></P>
<P class="p293 ft73"><SPAN class="ft76">24</SPAN><SPAN class="ft72">Ds 2014:6, Landsbygdsdepartementet (2014), Gårdsstödet </SPAN><NOBR>2015–2020</NOBR> – förslag till svenskt genomförande.</P>
<P class="p293 ft73"><SPAN class="ft76">25</SPAN><SPAN class="ft72">Ds 2014:6, Landsbygdsdepartementet (2014), Gårdsstödet </SPAN><NOBR>2015–2020</NOBR> – förslag till svenskt genomförande.</P>
<P class="p293 ft73"><SPAN class="ft76">26</SPAN><SPAN class="ft72">Sveriges officiella statistik, Statistiska centralbyrån och Jordbruksverket (2013), Jordbruksstatistisk årsbok 2013 med data om livsmedel.</SPAN></P>
<P class="p502 ft30"><SPAN class="ft76">27</SPAN><SPAN class="ft69">Ds 2014:6, Landsbygdsdepartementet (2014), Gårdsstödet </SPAN><NOBR>2015–2020</NOBR> – förslag till svenskt genomförande.</P>
<P class="p390 ft21">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td115"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td116"><P class="p18 ft26">Ett öppet och variationsrikt odlingslandskap</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft32">Värdebaserade ersättningar inom landsbygdsprogrammet</P>
<P class="p80 ft11">I vårt förslag till etappmål om en gemensam jordbrukspolitik som främjar en långsiktigt hållbar användning av jordbruksmark föreslår vi att Sverige ska verka för att det inom landsbygdsprogrammet ska bli möjligt att betala ersättning till lantbrukare för de miljövärden som åtgärder skapar i landskapet (se vidare kapitel 9 om förslag till etappmål om en gemensam jordbrukspolitik som främjar en lång- siktigt hållbar användning av jordbruksmark). Förslaget innebär bl.a. att ersättning ska kunna betalas ut för de naturvärden som skapas på den hävdade betesmarken. Förslaget kan kräva ändringar i Världshandelsorganisationens (World Trade Organization, WTO)<SPAN class="ft71">28 </SPAN>och EU:s regelverk och kan därmed genomföras först på lång sikt.</P>
<P class="p298 ft12">Vi bedömer att den svenska produktionens kvalitet tillsammans med vårt förslag om att skapa möjligheter för att betala för de miljö- värden en lantbrukare skapar på sikt bör resultera i goda förutsätt- ningar för den svenska djurproduktionens konkurrenskraft och bidra till att bevara och stärka ett öppet och variationsrikt landskap.</P>
<P class="p509 ft102"><SPAN class="ft36">8.2</SPAN><SPAN class="ft101">Ett livskraftigt svenskt jordbruk kan stärka odlingslandskapets natur- och kulturvärden</SPAN></P>
<P class="p487 ft17">Miljömålsberedningen bedömer:</P>
<P class="p488 ft13">För att bevara och stärka den biologiska mångfalden och de kulturvärden som finns i odlingslandskapet bör den inhemska produktionen av konventionellt såväl som ekologiskt produ- cerade livsmedel stärkas. En livskraftig och långsiktigt hållbar svensk livsmedelsproduktion har också betydelse för att minska Sveriges klimat- och miljöpåverkan och åstadkomma en globalt hållbar livsmedelsförsörjning.</P>
<P class="p510 ft99"><SPAN class="ft106">28 </SPAN>WTO är den internationella organisation som har hand om regler för internationell handel. WTO fungerar även som ett förhandlingsforum i vilken organisationens 159 medlemsländer förhandlar om gemensamma regler i syfte att underlätta handel länderna emellan. Organisationen bildades 1995 och bygger på det multilaterala handelssystem som etablerades genom det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) som trädde i kraft 1948.</P>
<P class="p511 ft21">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Ett öppet och variationsrikt odlingslandskap</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p440 ft17"><SPAN class="ft17">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft74">Motivering</SPAN></P>
<P class="p512 ft17">En hållbar produktion och konsumtion bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålen och generationsmålet</P>
<P class="p377 ft13">Generationsmålet anger att hushållningen med naturresurserna ska vara god, den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och används på ett hållbart sätt, och konsumtions- mönstren av varor och tjänster ska orsaka så små miljö- och hälso- problem som möjligt. Det gäller både inom och utanför Sveriges gränser.</P>
<P class="p86 ft10">Produktion och konsumtion av varor påverkar bl.a. natur- resurser, biologisk mångfald, natur- och kulturmiljö och klimat och berör därför många miljökvalitetsmål<SPAN class="ft70">29</SPAN>. Produktionens och konsum- tionens betydelse för miljön behöver därför uppmärksammas<SPAN class="ft70">30</SPAN>. Ökade miljökrav i producentledet, styrmedel i konsumtionsledet för en ökad miljömedvetenhet hos konsumenterna och en bättre värd- ering av ekosystemtjänster kan bidra till minskad miljöpåverkan.</P>
<P class="p114 ft13">Ett livskraftigt hållbart jordbruk är en viktig del i förvaltningen av Sveriges naturresurser och en förutsättning för att vi ska kunna nå generationsmålet och flera miljökvalitetsmål. En ökad efter- frågan på livsmedel producerade i Sverige med en ökad produktion som följd skulle bidra positivt till landsbygdsutvecklingen och förbättra förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft32">Hav i balans samt levande kust och skärgård</SPAN>, <SPAN class="ft32">Ett rikt odlingslandskap </SPAN>och <SPAN class="ft32">Ett rikt växt- och djurliv</SPAN>.</P>
<P class="p127 ft13">I Sverige är jordbruket viktigt för att bevara ett öppet och variationsrikt landskap. Detta gäller inte minst djurhållningen, som är särskilt viktig för att bevara odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Betande djur är en förutsättning för att bevara vissa miljöer i landskapet och de växt- och djurarter som lever där. Samtidigt har djurproduktionen en negativ påverkan i form av utsläpp av både växthusgaser och näringsämnen<SPAN class="ft41">31</SPAN>.</P>
<P class="p513 ft73"><SPAN class="ft76">29</SPAN><SPAN class="ft72">Se t.ex. Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen (2010), Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan.</SPAN></P>
<P class="p293 ft73"><SPAN class="ft76">30</SPAN><SPAN class="ft72">Konsumtionens betydelse för miljön är en av de utgångspunkter för en strategi för lång- siktigt hållbar markanvändning som Miljömålsberedningen antagit (SOU 2012:15). Konsumtionens betydelse poängteras även i fördjupad utvärdering av miljömålen: Naturvårdsverket (2012), Steg på vägen, Rapport 6500, och i den årliga uppföljningen av miljömålen: Naturvårdsverket (2014), Miljömålen, Årlig uppföljning av Sveriges miljö- kvalitetsmål och etappmål 2014, Rapport 6608.</SPAN></P>
<P class="p502 ft30"><SPAN class="ft76">31</SPAN><SPAN class="ft69">Naturvårdsverket (2012), Steg på vägen, Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012, Rapport 6500; och Naturvårdsverket (2012), Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050, Rapport 6537.</SPAN></P>
<P class="p368 ft21">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350111x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td115"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td116"><P class="p18 ft26">Ett öppet och variationsrikt odlingslandskap</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft17">En globalt hållbar livsmedelsproduktion</P>
<P class="p311 ft10">Produktion av livsmedel påverkar klimat och försurning och med- för växtnäringsläckage, utsläpp av bekämpningsmedel och förlust av biologisk mångfald<SPAN class="ft70">32</SPAN>. Sverige ligger långt fram vad gäller miljö- och djurskyddskrav vilket innebär en hög kvalitet på de livsmedel som produceras. Ändå importerar Sverige i relativt hög utsträck- ning livsmedel<SPAN class="ft70">33 </SPAN>och en stor del av den svenska klimat- och miljö- påverkan sker därmed utanför Sveriges gränser. Minskad inhemsk produktion med nedläggning av jordbruksmark som följd försäm- rar förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft95">Ett rikt odlings- landskap </SPAN>samtidigt som den ökande importen motverkar möjlig- heten att nå generationsmålet.</P>
<P class="p453 ft13">Genom att lyfta fram de konkurrensfördelar som den svenska livsmedelsproduktionens kvalitet medför kan vi öka konsumtionen av svenska livsmedel, både inom Sverige och i andra länder. En ökad export av livsmedel med hög kvalitet innebär också att Sverige är med och bidrar till en mer ansvarsfull livsmedelsproduktion på global nivå.</P>
<P class="p59 ft13">Den globala livsmedelsförsörjningen är en av våra största fram- tida utmaningar. Enligt FN:s livsmedelsorgan Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO) behöver världens livs- medelsproduktion öka med 70 procent till 2050 för att det ska vara möjligt att möta den efterfrågan som följer av en ökande och allt rikare befolkning<SPAN class="ft41">34</SPAN>. Sverige har goda resurser i mark och vatten och det finns möjlighet att öka produktionen av livsmedel. Även klimatförändringarna kan innebära förbättrade förutsättningar för den svenska livsmedelsproduktionen.<SPAN class="ft41">35</SPAN></P>
<P class="p514 ft73"><SPAN class="ft76">32</SPAN><SPAN class="ft83">Jordbruksverket (2009), Hållbar konsumtion av jordbruksvaror – hur påverkas klimat och miljö av våra matvanor, Rapport 2009:20.</SPAN></P>
<P class="p110 ft73"><SPAN class="ft76">33</SPAN><SPAN class="ft83">Jordbruksverket (2011), Livsmedelsindustrins utveckling – Sveriges första 15 år som medlem i EU, Rapport 2011:29.</SPAN></P>
<P class="p110 ft73"><SPAN class="ft76">34</SPAN><SPAN class="ft83">Food and Agriculture Organization of the United Nations (2009), How to Feed the World in 2050, Executive Summary.</SPAN></P>
<P class="p448 ft30"><SPAN class="ft76">35</SPAN><SPAN class="ft86">Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter (SOU 2007:60).</SPAN></P>
<P class="p507 ft21">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Ett öppet och variationsrikt odlingslandskap</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft17">Behov av ökad ekologisk produktion</P>
<P class="p377 ft13">Ekologisk produktion gynnar den biologiska mångfalden och bidrar till en giftfri miljö och minskade hälsorisker<SPAN class="ft41">36</SPAN>. Inom det ekologiska jordbruket används inte kemiska bekämpningsmedel, växtföljderna är längre och mer varierade och djur betar i större utsträckning än inom konventionellt jordbruk. Detta ökar den biologiska mångfalden och variationen i landskapet. Samtidigt är ekologisk produktion mer arealintensiv än den konventionella produktionen och mer mark krävs för att producera samma mängd livsmedel. <SPAN class="ft41">37</SPAN></P>
<P class="p107 ft11">Försäljningen av ekologiska produkter ökar i Sverige. Detsamma gäller den ekologiska produktionen. Produktionen ökar dock inte i samma takt som konsumenternas efterfrågan. Det betyder att unge- fär hälften av de ekologiska livsmedel som konsumeras i Sverige är importerade.<SPAN class="ft71">38 </SPAN>En del av dessa livsmedel är sådana som det inte finns förutsättningar för att producera i Sverige medan andra är fullt möjliga att producera här. Det finns därmed en potential för Sverige att öka den inhemska produktionen av ekologiska pro- dukter. En sådan ökning skulle bidra till en hållbar användning av jordbruksmark, genom t.ex. ökad variation i landskapet och ökad biologisk mångfald. En ökad ekologisk produktion skulle även kunna främja landsbygdens tillväxt och skapa fler arbetstillfällen.</P>
<P class="p66 ft25">I vårt förslag till etappmål om en gemensam jordbrukspolitik som främjar en långsiktigt hållbar användning av jordbruksmark föreslår vi att Sverige ska verka för att det inom landsbygds- programmet ska bli möjligt att betala ersättning till lantbrukare för de miljövärden som åtgärder skapar i landskapet (kapitel 9). Efter- som ekologisk produktion bidrar till många miljövärden i land- skapet bedömer vi att det förslaget också kommer att skapa incita- ment för en ökad produktion av ekologiska livsmedel.</P>
<P class="p515 ft73"><SPAN class="ft76">36</SPAN><SPAN class="ft72">Jordbruksverket (2012), Behov av nya mål och åtgärder för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet, Rapport 2012:37.</SPAN></P>
<P class="p293 ft73"><SPAN class="ft76">37</SPAN><SPAN class="ft72">Jordbruksverket (2009), Hållbar konsumtion av jordbruksvaror – hur påverkas klimat och miljö av våra matvanor, Rapport 2009:20.</SPAN></P>
<P class="p516 ft99"><SPAN class="ft76">38</SPAN><SPAN class="ft107">Jordbruksverket (2012), Behov av nya mål och åtgärder för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet, Rapport 2012:37; och Ekoweb (2014), Ekologisk livsmedelsmarknad. Rapport om den ekologiska branschen sammanställd av Ekoweb.nu den</SPAN></P>
<P class="p517 ft30"><SPAN class="ft99">30</SPAN><SPAN class="ft86">januari 2014.</SPAN></P>
<P class="p184 ft21">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td115"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td116"><P class="p18 ft26">Ett öppet och variationsrikt odlingslandskap</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft17">Främja en hållbar livsmedelskonsumtion</P>
<P class="p335 ft13">Att produktionen av livsmedel för med sig både positiva och nega- tiva miljöeffekter gör att det är svårt att ge enkla och tydliga rekommendationer om konsumtion av livsmedel. Utöver miljö- aspekterna (som i sig innehåller flera målkonflikter) behöver sådana rekommendationer beakta andra samhällsmål som t.ex. behovet av livsmedelsförsörjning och regional utveckling.</P>
<P class="p58 ft11">För att konsumtionen ska kunna bidra till att miljökvalitets- målen och generationsmålet nås behöver konsumenternas möjlig- heter att göra medvetna val och välja hållbara alternativ förbättras<SPAN class="ft71">39</SPAN>. Ursprungsmärkning av fler sorters livsmedel liksom miljöanpassade kostrekommendationer kan främja en hållbar livsmedelskonsum- tion. Den offentliga sektorn är samlat en mycket stor konsument av livsmedel. Vid offentlig upphandling av livsmedel är det därför viktigt att ställa <NOBR>miljö-,</NOBR> klimat- och djurskyddskrav.</P>
<P class="p59 ft13">Ökad kunskap och bättre information om livsmedels miljö- påverkan är avgörande för att både konsumenter och upphandlare ska kunna ställa krav på miljöhänsyn. Detta är viktigt för att kunna främja en hållbar livsmedelsproduktion och livsmedelskonsumtion, både på nationell och på global nivå.</P>
<P class="p59 ft13">Vid FN:s möte 2012 om hållbar utveckling i Rio de Janeiro antogs ett tioårigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion<SPAN class="ft41">40</SPAN>. Beslutet innebär att världens länder åtar sig att ställa om till hållbara konsumtions- och produktionsmönster i sina res- pektive länder.</P>
<P class="p518 ft17">Ett livskraftigt svenskt jordbruk behövs för att möta framtidens utmaningar</P>
<P class="p345 ft12">För att bevara och stärka den biologiska mångfalden och de kultur- värden som finns i odlingslandskapet behöver Sverige stärka den inhemska produktionen av livsmedel. Det finns ingen motsättning mellan konventionell och ekologisk produktion och vi bedömer att produktionen av såväl konventionellt som ekologiskt producerade livsmedel behöver öka. Parallellt med detta behöver omställningen</P>
<P class="p96 ft73"><SPAN class="ft76">39</SPAN><SPAN class="ft83">Regeringen har gett Naturvårdsverket (M2013/3156/S) och Konsumentverket (Ju2013/8521/KO) i uppdrag att ta fram förslag till åtgärder som kan ingå i en strategi för hållbar konsumtion. Uppdraget ska redovisas i september 2014.</SPAN></P>
<P class="p519 ft30"><SPAN class="ft76">40</SPAN><SPAN class="ft86">Report of the United Nations Conference on Sustainable Development, Rio de Janeiro, Brazil </SPAN><NOBR>20–22</NOBR> June 2012.</P>
<P class="p497 ft21">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Ett öppet och variationsrikt odlingslandskap</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p302 ft13">mot en än mer miljömässig produktion fortsätta. I denna del av arbetet kan en satsning på ökad produktion och konsumtion av ekologiska livsmedel vara en viktig del. En livskraftig och lång- siktigt hållbar svensk livsmedelsproduktion har också betydelse för att Sverige ska kunna minska sin klimat- och miljöpåverkan och bidra till en globalt hållbar livsmedelsförsörjning.</P>
<P class="p114 ft13">I februari 2013 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppdrag att se över konkurrenskraften för svensk jordbruks- och trädgårdsproduktion (dir. 2013:20). I utredningens uppdrag ingår bl.a. att:</P>
<P class="p128 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">belysa konkurrenskraften i svensk jordbruks- och trädgårds- produktion, och</SPAN></P>
<P class="p83 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">ta fram förslag till strategi och åtgärder för en livskraftig svensk jordbruks- och trädgårdsproduktion.</SPAN></P>
<P class="p362 ft13">Utredaren har lämnat en delredovisning till regeringen den 5 juni 2014. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 mars 2015.</P>
<P class="p520 ft21">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p521 ft61"><SPAN class="ft9">9</SPAN><SPAN class="ft62">En gemensam jordbrukspolitik för hållbar användning av jordbruksmark</SPAN></P>
<P class="p522 ft31"><SPAN class="ft36">9.1</SPAN><SPAN class="ft87">Etappmål om en gemensam jordbrukspolitik som främjar en långsiktigt hållbar användning av jordbruksmark</SPAN></P>
<P class="p432 ft17">Miljömålsberedningen föreslår som etappmål:</P>
<P class="p523 ft13">Senast 2020 ska beslut fattas inom EU som bidrar till att jordbrukspolitiken reformeras i en riktning som främjar en långsiktigt hållbar användning av jordbruksmark.</P>
<P class="p432 ft17">Förslag till åtgärder:</P>
<P class="p524 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Marknads- och direktstöden (pelare I) inom EU:s gemen- samma jordbrukspolitik avvecklas successivt samtidigt som miljö- och landsbygdsinsatserna (pelare II) stärks i syfte att förbättra möjligheterna för effektivare miljöåtgärder inom jordbruket. En överföring av medel mellan pelarna bör ske i linje med de nuvarande jordbrukspolitiska målen om att de totala kostnaderna för jordbruksstöden inom den gemen- samma jordbrukspolitiken ska minska.</SPAN></P>
<P class="p437 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Möjligheter att lämna värdebaserade ersättningar, som utgår från åtgärders miljönytta, skapas inom landsbygdsprogram- men.</SPAN></P>
<P class="p436 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Fortsatt och stärkt arbete med långsiktig planering och utform- ning av kommande landsbygdsprogram.</SPAN></P>
<P class="p525 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Stärkt samarbete mellan </SPAN><NOBR>EU-länderna</NOBR> runt Östersjön om gemensamma insatser inom landsbygdsprogrammen.</P>
<P class="p526 ft21">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">En gemensam jordbrukspolitik för hållbar användning av jordbruksmark</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p527 ft97">Förslag till första steg i genomförandet:</P>
<P class="p528 ft13">Regeringen förbereder Sveriges förhandlingsposition inför kom- mande reformer av EU:s gemensamma jordbrukspolitik i syfte att uppnå etappmålet.</P>
<P class="p529 ft13">Regeringen ger även Statens jordbruksverk i uppdrag att tillsammans med berörda aktörer ta fram en fördjupad analys och arbetsplan för hur Sverige ska driva frågan om en reform- ering av den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU och i förhållande till andra medlemsstater. Uppdraget bör redovisas senast 2015.</P>
<P class="p530 ft17"><SPAN class="ft17">9.1.1</SPAN><SPAN class="ft74">Motivering</SPAN></P>
<P class="p531 ft17">Jordbrukspolitiken ska bidra till en långsiktigt hållbar användning av jordbruksmark</P>
<P class="p377 ft13">Den svenska jordbrukspolitiken är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Därför måste större förändringar som syftar till att främja en långsiktigt hållbar användning av jordbruksmark fram- för allt ske på <NOBR>EU-nivå.</NOBR> Genom att agera inom EU har Sverige möjlighet att påverka utvecklingen för hela det europeiska jord- bruket samtidigt som åtgärder som vidtas gemensamt inom EU blir konkurrensneutrala. Sveriges agerande inom EU är därför av stor betydelse för att åstadkomma en långsiktigt hållbar markanvänd- ning.</P>
<P class="p107 ft11">Landsbygdsprogrammets ersättningar är det viktigaste riktade ekonomiska styrmedlet för att nå flera av de svenska miljöpolitiska ambitionerna som rör landsbygd och jordbruk<SPAN class="ft71">1</SPAN>. Ersättningarna inom landsbygdsprogrammet ger lantbrukarna möjlighet att bedriva jordbruk på ett sätt som bevarar naturtyper, arter, kulturvärden och som minskar övergödning av sjöar, vattendrag och hav. De med- verkar därmed till att bibehålla fungerande ekosystem och deras förmåga att leverera viktiga ekosystemtjänster. Landsbygds- programmets framtida utformning är av stor betydelse för möjlig- heten att åstadkomma en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar landsbygdsutveckling. En ambitiös uppföljning och utvärd- ering av programmet är viktigt för att säkerställa att framtida lands-</P>
<P class="p532 ft30"><SPAN class="ft45">1 </SPAN>Även skogsbruket omfattas av landsbygdsprogrammet men omfattningen är liten jämfört med insatserna inom jordbruket.</P>
<P class="p390 ft21">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td117"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td118"><P class="p18 ft26">En gemensam jordbrukspolitik för hållbar användning av jordbruksmark</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p297 ft13">bygdsprogram ger goda resultat och är effektiva ur ett samhälls- ekonomiskt perspektiv.</P>
<P class="p100 ft13">För att landsbygdsprogrammets miljö- och landsbygdsinsatser ska få så stort genomslag som möjligt är det angeläget att skapa incitament för lantbrukarna att ansluta sig till programmet. Lands- bygdsprogrammets ersättningar behöver därför utformas så att de blir attraktiva för lantbrukarna.</P>
<P class="p15 ft10">För att åstadkomma en långsiktigt hållbar användning av jord- bruksmark behöver de medel som satsas inom den gemensamma jordbrukspolitiken ge så stora positiva miljöeffekter som möjligt. EU:s gemensamma jordbrukspolitik bör därför reformeras i en riktning mot stärkta miljö- och landsbygdsinsatser. Reformeringen bör ske i linje med de nuvarande svenska jordbrukspolitiska målen om att de totala resurserna som satsas inom den gemensamma jord- brukspolitiken bör minska (prop. 1997/98:142, bet. 1997/98:JoU23, rskr. 1997/98:241). Det föreslagna etappmålet kan på sikt bidra till att nå miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft95">Ingen övergödning</SPAN>, <SPAN class="ft95">Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård</SPAN>, <SPAN class="ft95">Myllrande våtmarker</SPAN>, <SPAN class="ft95">Ett rikt odlingslandskap </SPAN>och <SPAN class="ft95">Ett rikt växt- och djurliv</SPAN>. Även <SPAN class="ft95">Giftfri miljö</SPAN>, <SPAN class="ft95">Grundvatten av god kvalitet </SPAN>och <SPAN class="ft95">Levande skogar </SPAN>kan påverkas positivt av förslaget.</P>
<P class="p533 ft17">Utvecklingen går mot en mer miljöinriktad jordbrukspolitik inom EU</P>
<P class="p311 ft10">EU:s gemensamma jordbrukspolitik har sitt ursprung i behovet av att säkra tillgången på livsmedel, höja produktiviteten inom jord- bruket och ge jordbrukarna en rimlig inkomstnivå. Den gemen- samma jordbrukspolitikens stöd utgörs i dag av två delar, den första och andra pelaren. Den första pelaren består av marknads- stöd och direktstöd, där direktstödet utgör den största delen av budgeten. Direktstödet är ett generellt inkomststöd som betalas ut per hektar jordbruksmark. I Sverige kallas direktstödet för gårdsstöd. Stöden inom pelare I finansieras helt av <NOBR>EU-medel</NOBR> och är i hög grad reglerade på <NOBR>EU-nivå.</NOBR> Den andra pelaren består av landsbygdsstöd och är riktade ersättningar för bl.a. miljöåtgärder, djurvälfärd, områden med naturliga och särskilda begränsningar samt investeringar i lantbruk och andra landsbygdsföretag. Stöden inom pelare II samfinansieras av EU och medlemsländerna och</P>
<P class="p534 ft21">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350118x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">En gemensam jordbrukspolitik för hållbar användning av jordbruksmark</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft13">styrs av nationellt beslutade landsbygdsprogram som utformas i medlemsländerna utifrån ett <NOBR>EU-ramverk.</NOBR></P>
<P class="p105 ft13">Utvecklingen inom den gemensamma jordbrukspolitiken har under en längre tid gått mot ökade miljöåtgärder. Införandet av gårdsstödet var ett avgörande steg mot en mer miljöinriktad jord- brukspolitik<SPAN class="ft41">2</SPAN>. Det har även förts över medel från de generella stöden inom pelare I till riktade stöd, som t.ex. miljöersättningar, inom pelare II. Överföringen av medel till pelare II har dock gått långsamt och hittills har insatserna för att göra jordbukspolitiken mer miljöinriktad i första hand handlat om att göra gårdsstödet mer miljövänligt.<SPAN class="ft41">3</SPAN></P>
<P class="p106 ft13">Miljöeffekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken i Sverige har utvärderats löpande. De riktade miljösatsningarna som Sverige har genomfört inom landsbygdsprogrammet inom ramen för pelare II har varit mer effektiva jämfört med de mer generella åtgärderna inom pelare I.<SPAN class="ft41">4</SPAN></P>
<P class="p86 ft11">Med gårdsstödet inom pelare I följer så kallade tvärvillkor som innebär att lantbrukaren måste uppfylla vissa krav för att erhålla stöd. Tvärvillkorens skötselkrav<SPAN class="ft71">5 </SPAN>har bl.a. bidragit till att motverka igenväxning av jordbruksmark. Genom att träda marken eller ha långliggande vallar är lantbrukare berättigade till gårdsstöd även om aktiv odling av marken har upphört, vilket är en stor bidragande orsak till att mark i framför allt skogsbygd hålls öppen. Miljö- effekterna av övriga tvärvillkor är dock begränsade eftersom många av villkoren har sitt ursprung i sedan tidigare gällande lagstiftning<SPAN class="ft71">6</SPAN>.</P>
<P class="p535 ft73"><SPAN class="ft64">2</SPAN><SPAN class="ft72">En omfattande reform av EU:s gemensamma jordbrukspolitik genomfördes 2003. De flesta stöd som är kopplade direkt till produktionen gjordes om till ett arealbaserat gårdsstöd. Gårdsstödet utgår till all jordbruksmark utan krav på produktion.</SPAN></P>
<P class="p306 ft68"><SPAN class="ft64">3</SPAN><SPAN class="ft67">Naturvårdsverket (2011), Miljöeffekter av EU:s jordbrukspolitik, Rapport 6461.</SPAN></P>
<P class="p293 ft73"><SPAN class="ft64">4</SPAN><SPAN class="ft72">Se t.ex. Sveriges lantbruksuniversitet (2008), Slututvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet </SPAN><NOBR>2000–2006</NOBR> – vad fick vi för pengarna?, Dnr SLU ua <NOBR>12-3269/07;</NOBR> Sveriges lantbruksuniversitet (2010), Redovisning av uppdrag om halvtidsutvärdering av Landsbygdsprogram för Sverige <NOBR>2007–2013;</NOBR> Naturvårdsverket (2011), Miljöeffekter av EU:s jordbrukspolitik, Rapport 6461; och Riksrevisionen (2013), Landsbygdsprogrammet – från jordbruksstöd till landsbygdsstöd?, RIR 2013:13.</P>
<P class="p295 ft68"><SPAN class="ft64">5</SPAN><SPAN class="ft67">Tvärvillkoren delas upp i verksamhetskrav och skötselkrav.</SPAN></P>
<P class="p517 ft30"><SPAN class="ft64">6</SPAN><SPAN class="ft69">Jordbruksverket (2011), Miljöeffekter av tvärvillkoren, Rapport 2011:5.</SPAN></P>
<P class="p184 ft21">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td117"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td118"><P class="p18 ft26">En gemensam jordbrukspolitik för hållbar användning av jordbruksmark</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p536 ft17">Förbättrade möjligheter för en långsiktigt hållbar användning av jordbruksmark</P>
<P class="p537 ft10">En avveckling av stöden inom den första pelaren inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik tillsammans med en förstärkning av stöden inom den andra pelaren är betydelsefullt för möjligheterna att främja en långsiktigt hållbar användning av jordbruksmark. Eftersom kraven inom den första pelaren är gemensamma för alla EU:s medlemsstater är möjligheterna att införa riktade krav som på ett kostnadseffektivt sätt ger miljönytta begränsade. Riktade åtgärder inom pelare II kan därför ge bättre miljöeffekt än de mer generella stöden inom pelare I. Inom den nuvarande jordbruks- politiken förs omfattande belopp i form av gårdsstöd till jordbruket medan kraven på motprestationer är små. Genom att avveckla pelare I och samtidigt stärka insatserna inom pelare II förbättras möjlig- heterna för en långsiktigt hållbar användning av jordbruksmark. En omfördelning av medel från den första till den andra pelaren innebär inte en direkt överföring av medel mellan pelarna och är i linje med de nuvarande svenska jordbrukspolitiska målen om att de totala resurserna som satsas inom den gemensamma jordbruks- politiken bör minska (prop. 1997/98:142).</P>
<P class="p538 ft11">I samband med den senaste utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken villkoras delar av gårdsstödet mot att jordbruk- aren utför vissa miljöåtgärder. Förändringen kommer att träda i kraft i Sverige under 2015. Statens jordbruksverk bedömer<SPAN class="ft71">7 </SPAN>att de nya miljövillkoren för gårdsstödet kommer få begränsade miljö- effekter för svensk del, möjligen med undantag för de ekologiska fokusarealerna<SPAN class="ft71">8 </SPAN>som kan ge positiva miljöeffekter i slättbygderna<SPAN class="ft71">9</SPAN>.</P>
<P class="p300 ft25">En avveckling av gårdsstödet kommer för svensk del sannolikt att ha liten effekt på den nuvarande produktionen i bättre slätt- bygd. Gårdsstödet är dock betydelsefullt för att bevara ett öppet landskap i framför allt skogsbygden och en avveckling kommer troligen att leda till minskad produktion och minskad areal betesmark i dessa regioner<SPAN class="ft75">10</SPAN>. Det är därför viktigt att en avveckling av gårdsstödet sker samtidigt som pelare II stärks och att det inom ramen för pelaren finns möjlighet att utföra riktade åtgärder för att</P>
<P class="p299 ft68"><SPAN class="ft76">7</SPAN><SPAN class="ft98">Jordbruksverket (2012), Ett grönare CAP, Rapport 2012:13.</SPAN></P>
<P class="p110 ft73"><SPAN class="ft76">8</SPAN><SPAN class="ft83">Kravet om ekologiska fokusarealer innebär att en viss andel av åkermarken ska utgöras av områden som är extra bra för den biologiska mångfalden.</SPAN></P>
<P class="p171 ft68"><SPAN class="ft76">9</SPAN><SPAN class="ft98">Slättbygder är högavkastande områden som domineras av åkermark.</SPAN></P>
<P class="p171 ft30"><SPAN class="ft76">10</SPAN><SPAN class="ft86">Jordbruksverket (2011), Miljöeffekter av tvärvillkoren, Rapport 2011:5.</SPAN></P>
<P class="p507 ft21">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">En gemensam jordbrukspolitik för hållbar användning av jordbruksmark</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft13">även fortsättningsvis kunna upprätthålla produktion och hävd i dessa områden.</P>
<P class="p253 ft11">Eftersom möjligheterna till nationella utformningar av lands- bygdsprogrammen är stora kommer sannolikt en avveckling av pelare I och en förstärkning av pelare II och landsbygdsprogrammen att leda till att jordbrukspolitiken till viss del blir mer nationaliserad. Det är därför möjligt att det behöver tas fram förstärkta <NOBR>EU-gemensamma</NOBR> regler för hur medlen i pelare II ska fördelas för att inte snedvrida konkurrensen på den inre marknaden.</P>
<P class="p107 ft13">Sverige är ett litet jordbruksland i europeiskt perspektiv och behöver samarbeta med andra medlemsländer för att få till stånd en förändring av jordbrukspolitiken. För att kunna reformera den gemensamma jordbrukspolitiken måste processen få ta tid och det kommer att behövas väl förberedda underlag och förslag att presentera inom EU inför kommande jordbrukspolitiska perioder. Det är inte rimligt att samtliga förändringar som krävs för att uppnå det föreslagna etappmålet ska vara beslutade till 2020, dock bör de inledande stegen i processen att successivt reformera jordbrukspolitiken ha initierats.</P>
<P class="p315 ft17">Behov av ett effektivare landsbygdsprogram</P>
<P class="p117 ft11">Miljöersättningarna inom landsbygdsprogrammet utgår till lant- brukare för att genomföra miljöåtgärder och kan t.ex. handla om bevarande av biologisk mångfald, insatser för att minska klimat- påverkan och minskad näringsbelastning på vattendrag, sjöar och hav. Ersättningen beräknas efter de kostnader och uteblivna intäkter som lantbrukaren har för att genomföra en miljöåtgärd. I sin utvärdering av landsbygdsprogrammet har Riksrevisionen gjort bedömningen att stora delar av de ersättningar som betalas ut inom programmet inte bidrar till att effektivt uppnå miljömålen<SPAN class="ft71">11</SPAN>. I Sverige är det sällsynt att miljöåtgärdernas miljönytta bedöms och alla jordbrukare som följer vissa villkor för hur marken brukas är berättigade till miljöersättning. Detta innebär i många fall att jordbrukare får miljöersättning utan att de behöver ställa om sin verksamhet och att marken skulle brukas på samma sätt också utan</P>
<P class="p539 ft30"><SPAN class="ft45">11 </SPAN>Riksrevisionen (2013), Landsbygdsprogrammet – från jordbruksstöd till landsbygdsstöd?, RiR 2013:13.</P>
<P class="p390 ft21">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td117"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td118"><P class="p18 ft26">En gemensam jordbrukspolitik för hållbar användning av jordbruksmark</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p540 ft13">ersättningarna.<SPAN class="ft41">12 </SPAN>Ersättningsnivåerna utgör ett nationellt genom- snitt för kostnader och utebliven inkomst. Lantbrukare med högre kostnader än genomsnittet kompenseras därmed inte fullt ut, medan de med lägre kostnader blir överkompenserade. Risken är därmed stor att de lantbrukare som har höga kostnader för att uppfylla villkoren för miljöersättningarna avstår från att ansöka om ersätt- ning<SPAN class="ft41">13</SPAN>. Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens utvärdering i skrivelsen 2013/14:158. I skrivelsen redovisar även regeringen hur man avser att beakta de synpunkter och iakttagelser som har framförts om landsbygdsprogrammet. Åtgärderna handlar bl.a. om att se över vissa ersättningars utformning och att utreda vilka möjligheter som finns för att betala för miljönytta och kollektiva nyttigheter<SPAN class="ft41">14</SPAN>. Skrivelsen behandlas i riksdagen den 4 juni 2014.</P>
<P class="p290 ft10">I flera sammanhang, både nationellt och internationellt, disku- teras system inom landsbygdsprogrammen som syftar till att ge ersättning för uppnådd miljönytta och inte enbart för de kostnader som uppstår vid genomförande av åtgärder<SPAN class="ft70">15</SPAN>. I dag finns det inte möjlighet att betala extra för den uppnådda miljöeffekten en åtgärd resulterar i utan endast för den merkostnad som uppstår för att producera den efterfrågade miljönyttan. Med ett system där ersätt- ning istället kan ges för de resultat en åtgärd skapar skulle ersätt- ningen kunna bli högre för de lantbrukare som levererar högre miljövärden.<SPAN class="ft70">16 </SPAN>Värdebaserade ersättningar skulle därmed kunna skapa incitament för utökade miljöåtgärder inom jordbruket.</P>
<P class="p541 ft25">Flera av landsbygdsprogrammets stöd och ersättningar har fått kritik för att vara ineffektiva eller svåra att utvärdera på grund av</P>
<P class="p542 ft73"><SPAN class="ft76">12</SPAN><SPAN class="ft83">Sveriges lantbruksuniversitet (2010), Halvtidsutvärdering av Landsbygdsprogram för Sverige </SPAN><NOBR>2007–2013;</NOBR> och Riksrevisionen (2013), Landsbygdsprogrammet – från jordbruksstöd till landsbygdsstöd?, RiR 2013:13.</P>
<P class="p543 ft73"><SPAN class="ft76">13</SPAN><SPAN class="ft83">Riksrevisionen (2013), Landsbygdsprogrammet – från jordbruksstöd till landsbygdsstöd?, RiR 2013:13.</SPAN></P>
<P class="p110 ft73"><SPAN class="ft76">14</SPAN><SPAN class="ft83">Regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om det svenska landsbygdsprogrammet </SPAN><NOBR>2007–2013,</NOBR> Skr. 2013/14:158.</P>
<P class="p214 ft85"><SPAN class="ft76">15</SPAN><SPAN class="ft84">Se t.ex. Sveriges lantbruksuniversitet (2010), Halvtidutvärdering av Landsbygdsprogram för Sverige </SPAN><NOBR>2007–2013;</NOBR> Rabinowicz, E. (2013), Bonde söker bidrag, en <NOBR>ESO-rapport</NOBR> om effektivitet i det svenska landsbygdsprogrammet, Rapport till Expertgruppen för offentlig ekonomi 2013:6; OECD (2012), Evaluation of <NOBR>agri-environmental</NOBR> policies: selected methodological issues and case studies, OECD publishing; Bateman, I. J. m.fl. (2013), Bringing ecosystem services into economic <NOBR>decision-making:</NOBR> land use in the United Kingdom. Science 341: <NOBR>45–50;</NOBR> och Riksrevisionen (2013), Landsbygdsprogrammet – från jordbruksstöd till landsbygdsstöd?, RiR 2013:13.</P>
<P class="p544 ft30"><SPAN class="ft76">16</SPAN><SPAN class="ft86">Jordbruksverket (2012), Hur kan landsbygdsprogrammets miljöersättningar förbättras?, Erfarenheter från andra länder, Rapport 2012:24.</SPAN></P>
<P class="p497 ft21">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">En gemensam jordbrukspolitik för hållbar användning av jordbruksmark</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p545 ft13">bristande dataunderlag<SPAN class="ft41">17</SPAN>. Det är viktigt att insatser kan fokuseras på åtgärder som genom utvärdering har visat sig leverera efter- frågade resultat.</P>
<P class="p62 ft10">Arbetet med kommande landsbygdsprogram påbörjas vanligtvis när <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> lämnat sina första förslag gällande den kommande perioden. I det sammanhanget anges bl.a. ramar för vad som är möjligt att göra inom landsbygdsprogrammet. Detta till- vägagångssätt begränsar möjligheterna att hinna analysera alter- nativa utformningar av programmet och därmed försvåras också möjligheterna för att programmet ska vara så effektivt och målinriktat som möjligt. Ett effektivt landsbygdsprogram kräver att planeringen inför kommande program genomförs på ett lång- siktigt och kontinuerligt sätt.</P>
<P class="p127 ft13">Alla länder runt Östersjön utom Ryssland är medlemmar i EU och omfattas av den gemensamma jordbrukspolitiken. Länderna har till stor del likartade miljöutmaningar och flera åtgärder inom landsbygdsprogrammen omfattar områden där det finns tydliga EU- gemensamma intressen. Gemensamma insatser i flera Östersjöländer är därmed betydelsefulla för att öka genomslagskraften för lands- bygdsprogrammens miljöåtgärder.</P>
<P class="p546 ft17">För att nå en hållbar användning av jordbruksmark krävs stärkta miljö- och landsbygdsinsatser</P>
<P class="p388 ft11">Jordbruket spelar en viktig roll för Sveriges regionala utveckling, den biologiska mångfalden och produktionen av ekosystemtjänster. Utformningen av den europeiska jordbrukspolitiken och landsbygds- programmet har stor betydelse för möjligheterna att åstadkomma ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart jordbruk. En successiv reformering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik med stärkta miljö- och landsbygdsinsatser, i linje med de svenska jordbruks- politiska målen om att de totala kostnaderna för jordbruksstöden ska minska (prop. 1997/98:142), kan enligt vår bedömning skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart jordbruk.</P>
<P class="p547 ft99"><SPAN class="ft106">17 </SPAN>Se t.ex. Sveriges lantbruksuniversitet (2010), Halvtidsutvärdering av landsbygdsprogram för Sverige <NOBR>2007–2013;</NOBR> Jordbruksverket (2012), Hur kan landsbygdsprogrammets miljöersättningar förbättras?, Erfarenheter från andra länder, Rapport 2012:24; Rabinowicz, E. (2013), Bonde söker bidrag, en <NOBR>ESO-rapport</NOBR> om effektivitet i det svenska landsbygds- programmet, Rapport till Expertgruppen för offentlig ekonomi 2013:6; och Riksrevisionen (2013), Landsbygdsprogrammet - från jordbruksstöd till landsbygdsstöd?, RiR 2013:13.</P>
<P class="p91 ft21">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr14 td117"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td118"><P class="p18 ft26">En gemensam jordbrukspolitik för hållbar användning av jordbruksmark</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p548 ft17"><SPAN class="ft17">9.1.2</SPAN><SPAN class="ft74">Åtgärder</SPAN></P>
<P class="p549 ft13">Vi föreslår följande åtgärder för att etappmålet ska nås:</P>
<P class="p550 ft10"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft108">Marknads- och direktstöden (pelare I) inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik avvecklas successivt samtidigt som miljö- och landsbygdsinsatserna (pelare II) stärks i syfte att förbättra möjligheterna för effektivare miljöåtgärder inom jordbruket.</SPAN></P>
<P class="p551 ft15"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft109">Möjligheter att lämna värdebaserade ersättningar, som utgår från åtgärders miljönytta, skapas inom landsbygdsprogrammen.</SPAN></P>
<P class="p552 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Fortsatt och stärkt arbete med långsiktig planering och utform- ning av kommande landsbygdsprogram.</SPAN></P>
<P class="p553 ft17">En successiv avveckling av stöden inom pelare I</P>
<P class="p554 ft13">Vi föreslår att Sverige inom EU ska arbeta för att medel inom den gemensamma jordbrukspolitiken förs över från de generella stöden inom pelare I till riktade miljö- och landsbygdsinsatser inom pelare II. En utfasning av pelare I och gårdsstödet bör ske samtidigt som de riktade åtgärderna inom landsbygdsprogrammet stärks. För- slaget innebär inte en direkt överföring av medel från pelare I till pelare II och är i linje med de nuvarande svenska jordbrukspolitiska målen om att de totala kostnaderna för jordbruksstöden bör minska (prop. 1997/98:142).</P>
<P class="p555 ft10">Sverige behöver samarbeta med andra medlemsländer och kunna presentera väl underbyggda kunskapsunderlag och förslag för att kunna få till stånd en förändring av jordbrukspolitiken. Sverige bör därför i samarbete med andra medlemsländer ta fram förslag på en plan för hur en successiv överföring av medel från de generella direktstöden (pelare I) till mer riktade stöd (pelare II) kan ske. Planen bör innehålla förslag på när och hur en avveckling av pelare I kan ske och hur eventuella negativa effekter för Europas jordbruk kan hanteras. Planen bör innehålla:</P>
<P class="p556 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">utredningar kring hur en avveckling av gårdsstödet kan komma att påverka de olika medlemsländerna,</SPAN></P>
<P class="p557 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">åtgärder för att motverka de negativa effekterna av en avveckling av gårdsstödet, och</SPAN></P>
<P class="p558 ft21">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">En gemensam jordbrukspolitik för hållbar användning av jordbruksmark</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">analyser av behovet av ytterligare eller förstärkta </SPAN><NOBR>EU-gemen-</NOBR> samma regler inom pelare II för att inte snedvrida konkurrensen på den inre marknaden.</P>
<P class="p559 ft17">Värdebaserade miljöersättningar kan ge incitament för insatser med större miljönytta</P>
<P class="p117 ft10">Vi föreslår att Sverige inom EU ska arbeta för att det ska bli möjligt att betala ut ersättning inom landsbygdsprogrammet till lantbruk- are för den miljönytta genomförda åtgärder skapar. Ersättningarna skulle t.ex. kunna betalas ut för levererade ekosystemtjänster, såsom vattenrening (t.ex. minskning av övergödande ämnen), kol- inlagring, bevarande av biologisk mångfald, kulturlandskap och mullhalt. Genom att ge ersättning för den uppnådda miljönytta som skapas uppmuntras lantbrukare att genomföra miljöåtgärder på eget initiativ och att bedriva ett mer miljövänligt jordbruk. Ersättningar som grundar sig på de nyttor som skapas innebär också att samhället visar sin uppskattning genom att inte enbart ersätta kostnader och utebliven inkomst för en genomförd åtgärd, utan faktiskt betalar för den produkt som levereras. Incitamenten att ansluta sig till landsbygdsprogrammet bör därmed öka.</P>
<P class="p560 ft13">EU har nyligen utlyst medel för studier kring resultatbaserade ersättningar, bl.a. med syftet att ta fram riktlinjer för hur sådana ersättningar kan utformas<SPAN class="ft41">18</SPAN>. Även inom Organisationen för eko- nomiskt samarbete och utveckling (Organisation for Economic <NOBR>Co-operation</NOBR> and Development, OECD)<SPAN class="ft41">19 </SPAN>diskuteras möjligheten att förbättra miljöersättningarnas kostnadseffektivitet i förhållande till åtgärdernas resultat i miljön. Vi anser att det är angeläget att Sverige deltar i det pågående arbetet både inom EU och inter- nationellt för att få till stånd förutsättningar för att betala ut värde- baserade ersättningar i kommande landsbygdsprogram.</P>
<P class="p107 ft12">Värdebaserade ersättningssystem riskerar att bli detaljerade och leda till ökad administration. Detta är viktigt att beakta vid stöd-</P>
<P class="p561 ft73"><SPAN class="ft76">18</SPAN><SPAN class="ft72">ENV.B.2/ETU/2013/0046, Call for tender: Biodiversity Protection through </SPAN><NOBR>results-based</NOBR> remuneration of ecological achievements.</P>
<P class="p293 ft68"><SPAN class="ft76">19</SPAN><SPAN class="ft67">OECD är en internationell organisation för utbyte av idéer och erfarenheter inom områden som påverkar den ekonomiska utvecklingen mellan industriella länder med demokrati och marknadsekonomi, främst i de 34 medlemsländerna. Ursprungligen hette organisationen Organization for European Economic Cooperation (OEEC) och bildades 1948 för att samordna Marshallplanens insatser för att bygga upp Europa. 1961 reformerades organisationen till dagens OECD.</SPAN></P>
<P class="p184 ft21">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td117"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td118"><P class="p18 ft26">En gemensam jordbrukspolitik för hållbar användning av jordbruksmark</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft13">systemets utformning för att det ska kunna drivas och fungera på ett kostnadseffektivt sätt.</P>
<P class="p562 ft17">Kontinuerligt arbete och långsiktig planering möjliggör stärkta landsbygdsprogram</P>
<P class="p335 ft11">Vi föreslår att Sverige på nationell nivå kontinuerligt och långsiktigt arbetar med förberedelser, planering och utformning av kommande landsbygdsprogram. Även för Sveriges agerande inom EU vad gäller landsbygdsprogrammet bör långsiktiga strategier tas fram.</P>
<P class="p100 ft13">Det är viktigt att det finns gott om tid till att analysera alter- nativa utformningar av programmet och göra väl avvägda prioriter- ingar av programmets insatser. Arbetet med att genomföra aktuellt landsbygdsprogram och planera inför kommande program behöver därför ske parallellt.</P>
<P class="p98 ft17">Ett effektivare landsbygdsprogram</P>
<P class="p563 ft32">Gemensamma insatser i Östersjöområdet möjliggör effektivare insatser</P>
<P class="p80 ft25">Ett brett samarbete sker mellan länderna kring Östersjön, t.ex. inom Helcoms<SPAN class="ft75">20 </SPAN>aktionsplan för Östersjön (Baltic Sea Action Plan, BSAP)<SPAN class="ft75">21</SPAN>, EU:s strategi för Östersjöregionen<SPAN class="ft75">22 </SPAN>och när det gäller forskningsfinansiering<SPAN class="ft75">23</SPAN>. Möten i landsbygdsnätverket<SPAN class="ft75">24 </SPAN>och kon- ferenser om biologisk mångfald och skötsel av naturtyper genom- förs i Östersjöregionen<SPAN class="ft75">25</SPAN>. Däremot förekommer ingen samordning av miljöinsatser inom landsbygdsprogrammen Östersjöländerna</P>
<P class="p354 ft73"><SPAN class="ft76">20</SPAN><SPAN class="ft83">Helcom är Helsingforskommissionen i konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö (SÖ 1996:22).</SPAN></P>
<P class="p110 ft73"><SPAN class="ft76">21</SPAN><SPAN class="ft83">HELCOM Copenhagen Ministerial Declaration, Taking Further Action to Implement the Baltic Sea Action Plan – Reaching Good Environmental Status for a Healthy Baltic Sea, 3 October 2013, Copenhagen, Denmark.</SPAN></P>
<P class="p214 ft85"><SPAN class="ft76">22</SPAN><SPAN class="ft84">EU:s strategi för Östersjöregionen (EU:s Östersjöstrategi) antogs 2009. Strategin är en samordning av EU:s stöd och resurser för att möta gemensamma utmaningar och möjligheter i Östersjöregionen. Strategin har tre övergripande mål: att rädda havsmiljön, att länka samman regionen och att öka välståndet. De åtgärder och projekt som genomförs eller ska genomföras för att uppnå dessa mål listas i en särskild handlingsplan.</SPAN></P>
<P class="p496 ft68"><SPAN class="ft76">23</SPAN><SPAN class="ft98">BONUS, Science for a better future of the Baltic Sea region, http://www.bonusportal.org/</SPAN></P>
<P class="p110 ft73"><SPAN class="ft76">24</SPAN><SPAN class="ft83">Landsbygdsnätverket är en informell arena för dialog, lärande och samverkan mellan EU:s Östersjöländer.</SPAN></P>
<P class="p476 ft30"><SPAN class="ft76">25</SPAN><SPAN class="ft86">Agricultural Research Centre (2013), Baltic Sea Regional Conference, Quo vadis, farmland biodiversity? Outcomes of an international conference </SPAN><NOBR>14–15</NOBR> November 2012, Tartu, Estonia.</P>
<P class="p564 ft21">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350126x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">En gemensam jordbrukspolitik för hållbar användning av jordbruksmark</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft13">emellan. Vikten av samordnade insatser inom större regioner har påpekats av både <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> och forskare<SPAN class="ft41">26</SPAN>.</P>
<P class="p62 ft25">Övergödningen av Östersjön, målen i EU:s strategi för biologisk mångfald till 2020<SPAN class="ft75">27</SPAN>, och insatser för att uppnå fågel- direktivet<SPAN class="ft75">28 </SPAN>och art- och habitatdirektivet<SPAN class="ft75">29 </SPAN>är områden som bör omfattas av gemensamma insatser inom landsbygdsprogrammen.</P>
<P class="p565 ft32">Förstärkt utvärdering och uppföljning är angeläget för att få till stånd effektivare åtgärder</P>
<P class="p92 ft11">Uppföljning och utvärdering är viktiga för att säkerställa att landsbygdsprogrammets insatser fokuseras på effektiva åtgärder. Statens jordbruksverk, Riksantikvarieämbetet, Havs- och vatten- myndigheten<SPAN class="ft71">30 </SPAN>och Naturvårdsverket har ett löpande regerings- uppdrag att utvärdera den gemensamma jordbrukspolitikens miljö- effekter. För perioden <NOBR>2015–2019</NOBR> har myndigheterna fått i uppdrag att gemensamt föreslå ett program för uppföljning och utvärdering av jordbrukspolitikens miljöeffekter. Arbetet ska bl.a. beakta kost- nadseffektivitet och möjligheten att utveckla ekosystemtjänster samt bidra till uppfyllandet av nationella miljökvalitetsmål. Upp- draget ska redovisas senast den 1 oktober 2014.</P>
<P class="p315 ft17">Förslag till första steg i genomförandet av åtgärderna</P>
<P class="p65 ft12">Vi föreslår att regeringen ger Statens jordbruksverk i uppdrag att ta fram det underlag som krävs för att driva frågan om en reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU och gentemot</P>
<P class="p566 ft73"><SPAN class="ft76">26</SPAN><SPAN class="ft72">KOM(2011) 244, Meddelande från kommissionen av den 3 juni 2011, Vår livförsäkring, vårt naturkapital - en strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020; och McKenzie, A. J. m.fl. (2013), </SPAN><NOBR>Landscape-scale</NOBR> conservation: collaborative <NOBR>agri-environment</NOBR> schemes could benefit both biodiversity and ecosystem services, but will farmers be willing to participate?, Journal of Applied Ecology 50: <NOBR>1274–1280.</NOBR></P>
<P class="p293 ft73"><SPAN class="ft76">27</SPAN><SPAN class="ft72">EU:s strategi för biologisk mångfald till 2020 är ett led i genomförandet av den strategiska planen för biologisk mångfald </SPAN><NOBR>2011–2020,</NOBR> som antogs vid partsmötet för konventionen om biologisk mångfald (SÖ 1993:77) i Nagoya 2010. Strategins övergripande mål är att stoppa förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster senast 2020, även på global nivå, och i möjligaste mån återställa biologisk mångfald.</P>
<P class="p306 ft68"><SPAN class="ft76">28</SPAN><SPAN class="ft98">Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar.</SPAN></P>
<P class="p293 ft73"><SPAN class="ft76">29</SPAN><SPAN class="ft72">Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.</SPAN></P>
<P class="p324 ft30"><SPAN class="ft76">30</SPAN><SPAN class="ft69">Havs- och vattenmyndigheten deltar från 2014. Statens jordbruksverk, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet har sedan 1996 haft i uppdrag av regeringen att utvärdera jordbrukspolitikens miljöeffekter.</SPAN></P>
<P class="p368 ft21">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td117"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td118"><P class="p18 ft26">En gemensam jordbrukspolitik för hållbar användning av jordbruksmark</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft13">andra medlemsstater. De områden som bör utredas inom upp- draget omfattar:</P>
<P class="p73 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">Hur effekterna av en utfasning av stöden inom pelare I och en utveckling av pelare II kan komma att påverka den svenska markanvändningen på kort och på lång sikt och hur eventuella negativa effekter kan motverkas.</SPAN></P>
<P class="p567 ft11"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft110">Hur alternativa betalningssystem inom landsbygdsprogrammet kan utformas för att det ska vara möjligt att ersättningar betalas i relation till uppnådd miljönytta. Vilka värden som ersättningen ska gälla, vilka </SPAN><NOBR>EU-gemensamma</NOBR> kriterier som bör gälla för prissättning, i vilken omfattning regionaliseringar behövs, hur ersättningsnivåer ska beräknas, hur resultaten ska kunna följas upp och åtgärderna kontrolleras samt vilka administrativa effekter systemet leder till. Uppdraget bör även inkludera hur ett sådant system ska utformas för att vara förenligt med EU:s regelverk och Världshandelsorganisationens överenskommelser.</P>
<P class="p371 ft13">Uppdraget bör genomföras efter samråd med berörda myndigheter och i nära samarbete med berörda aktörer.</P>
<P class="p102 ft10">Regeringen har initierat en studie vid Agrifood Economics Centre vid Sveriges lantbruksuniversitet som bl.a. ska behandla möjligheterna till att ge ersättning för miljönytta. Studien kommer att påbörjas under 2014. Ytterligare en studie om möjligheterna att betala för miljönytta påbörjas inom kort inom ramen för regerings- uppdraget att utvärdera den gemensamma jordbrukspolitikens miljöeffekter. Studien om värdebaserade ersättningar kommer att behandla de rättsliga förutsättningar som finns inom ramen för Världshandelsorganisationens överenskommelser för att betala för miljönytta istället för att ge ersättning för de kostnader och inkomstbortfall som genomförda åtgärder medför.<SPAN class="ft70">31 </SPAN>I den del av uppdraget till Statens jordbruksverk som vi föreslår ska hantera alternativa betalningssystem inom landsbygdsprogrammet bör verket särskilt beakta resultaten av dessa planerade studier.</P>
<P class="p568 ft30"><SPAN class="ft45">31 </SPAN>Regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om det svenska landsbygdsprogrammet <NOBR>2007–2013,</NOBR> Skr. 2013/14:158.</P>
<P class="p497 ft21">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">En gemensam jordbrukspolitik för hållbar användning av jordbruksmark</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p440 ft17"><SPAN class="ft17">9.1.3</SPAN><SPAN class="ft74">Konsekvensbedömning</SPAN></P>
<P class="p64 ft17">Ändamålsenlighet</P>
<P class="p569 ft32">Etappmålets bidrag till miljökvalitetsmålen</P>
<P class="p570 ft13">Utformningen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik har en cent- ral betydelse för möjligheterna att stödja en hållbar landsbygds- utveckling med ett jordbruk med stor miljöhänsyn.</P>
<P class="p62 ft10">Etappmålet syftar till att åstadkomma en successiv förändring av den gemensamma jordbrukspolitiken som innebär att en större andel av jordbruksstödet går till miljö- och landsbygdsinsatser samt att skapa förutsättningar för värdebaserade miljöersättningar inom jordbrukspolitiken. Om målet nås innebär det en viktig förändring av jordbrukspolitiken som ger bättre förutsättningar för jordbruks- företag som genererar värdefulla ekosystemtjänster.</P>
<P class="p114 ft13">Etappmålet bidrar främst till att uppnå miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft32">Ett rikt odlingslandskap </SPAN>och <SPAN class="ft32">Ett rikt växt- och djurliv. </SPAN>Etappmålet är också betydelsefullt för miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft32">Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag </SPAN>och <SPAN class="ft32">Myllrande våtmarker. </SPAN>Även <SPAN class="ft32">Giftfri miljö</SPAN>, <SPAN class="ft32">Grundvatten av god kvalitet</SPAN>, <SPAN class="ft32">Hav i balans samt levande kust och skärgård </SPAN>och <SPAN class="ft32">Levande skogar </SPAN>berörs.</P>
<P class="p93 ft32">Kopplingen till andra samhällsmål</P>
<P class="p126 ft13">Etappmålet bidrar till att landsbygdsprogrammets ekonomiska och resultatmässiga effektivitet stärks.</P>
<P class="p125 ft32">Alternativa handlingsvägar</P>
<P class="p126 ft13">Etappmålets fokus är en betydande reformering av EU:s jordbruks- politik.</P>
<P class="p62 ft13">En alternativ handlingsväg är att verka för mindre förändringar i den gemensamma jordbrukspolitiken och att inom ramen för denna göra de nationella anpassningar som är möjliga. Detta kan ske genom att för det första frigöra medel i pelare I och överföra dessa till pelare II, där landsbygdsprogrammets miljöersättningar finns. Stödformerna inom pelare II bör för det andra utvecklas så att dessa i större utsträckning inriktas mot att stödja jordbruks-</P>
<P class="p571 ft21">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td117"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td118"><P class="p18 ft26">En gemensam jordbrukspolitik för hållbar användning av jordbruksmark</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p297 ft13">verksamheter som levererar ekosystemtjänster och andra miljö- värden.</P>
<P class="p173 ft13">Inom pelare I bör övervägas att successivt sänka gårdsstödet för åkermark i de utpräglade slättbygderna. I de bättre slättbygderna har gårdsstödet på åkermark liten effekt på produktionen som i stort sett skulle fortsätta på samma sätt som tidigare även utan gårdsstöd. I slättbygdernas marginalområden och utanför slätt- bygderna bidrar gårdsstödet däremot till att bibehålla ett öppet odlingslandskap och att upprätthålla produktionen.<SPAN class="ft41">32 </SPAN>Gårdsstödet utanför de utpräglade slättbygderna<SPAN class="ft41">33 </SPAN>kan behållas eller sänkas marginellt.</P>
<P class="p541 ft10">En utveckling av den nationella utformningen av jordbruks- och landsbygdsstödet inom ramen för den nuvarande gemensamma jordbrukspolitiken skulle kunna ge positiva miljöeffekter, främst avseende miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft95">Ett rikt odlingslandskap </SPAN>och <SPAN class="ft95">Ett rikt växt- och djurliv</SPAN>. Den gemensamma jordbrukspolitiken i sin nuvar- ande utformning sätter dock gränser för miljöanpassningen av jord- bruks- och landsbygdsstödet.</P>
<P class="p111 ft13">En nationell förändring av jordbruksstödet kan och bör drivas parallellt med ansträngningarna att genomföra förändringar i EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Det redovisade alternativet ska således även ses som ett komplement till de åtgärder som ryms inom etappmålet.</P>
<P class="p98 ft17">Förenlighet</P>
<P class="p458 ft32">Rådighet</P>
<P class="p307 ft13">Etappmålet förutsätter en väsentlig förändring i EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Möjligheten att påverka ligger i att driva på utvecklingen i önskvärd riktning, bl.a. i samband med de återkom- mande översynerna av den gemensamma politiken. Detta förut- sätter tidiga kontakter och samarbete med EU:s institutioner och med andra medlemsländer.</P>
<P class="p58 ft25">Sverige har stor frihet att utforma det nationella landsbygds- programmet. Sverige har också möjligheter att inom vissa ramar överföra medel från pelare I till pelare II. De nationella landsbygds-</P>
<P class="p572 ft68"><SPAN class="ft76">32</SPAN><SPAN class="ft98">Jordbruksverket (2011), Miljöeffekter av tvärvillkoren, Rapport 2011:5.</SPAN></P>
<P class="p476 ft30"><SPAN class="ft76">33</SPAN><SPAN class="ft86">Områden utanför de bättre slättbygderna benämns i den gemensamma jordbrukspolitiken som områden med naturliga och särskilda begränsningar.</SPAN></P>
<P class="p497 ft21">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">En gemensam jordbrukspolitik för hållbar användning av jordbruksmark</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft13">programmen ska godkännas av kommissionen innan de träder i kraft.</P>
<P class="p67 ft13">EU och Sverige är bundna av Världshandelsorganisationens överenskommelser, vilka inte tillåter landsbygdsprogrammet att ersätta för de värden som produceras (dvs. värdebaserade ersätt- ningar) utan bara för de merkostnader som uppstår<SPAN class="ft41">34</SPAN>. Frågan om värdebaserade miljöersättningar är under diskussion inom bl.a. EU och OECD. Sverige kan medverka till en positiv förändring av regelverken genom att aktivt ge sig in i arbetet och vara pådrivande i frågan. Även här gäller det att tidigt vara aktiv i det internationella arbetet.</P>
<P class="p315 ft32">De svenska jordbrukspolitiska riktlinjerna</P>
<P class="p126 ft13">Etappmålet är i överensstämmelse med de svenska jordbruks- politiska målen att jordbruket inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken bör marknadsanpassas och att kostnaderna för jordbruksstödet bör minskas (prop. 1997/98:142).</P>
<P class="p573 ft17">Kostnadseffektivitet</P>
<P class="p117 ft10">En bärande princip i svensk och europeisk miljöpolitik är att förorenaren ska svara för kostnaderna för miljöstörningen eller de förbyggande åtgärder som krävs för att skydda miljön (Polluter Pays Principle, PPP). Detta kan ske genom antingen miljöavgifter eller att de miljöstörande företagen åläggs restriktioner i verksam- heten för att skydda miljön. Externa kostnader från ett företags verksamhet internaliseras. Tillämpningen av PPP anses vara en förutsättning för en samhällsekonomiskt effektiv miljöpolitik.</P>
<P class="p127 ft13">Vårt förslag till etappmål har som utgångspunkt att jordbruks- företag inte endast producerar produkter som livsmedel och bio- bränslen utan också många gånger skapar positiva miljövärden genom sin verksamhet. Dessa positiva miljövärden är externa effek- ter som jordbruksföretaget inte alltid får någon ekonomisk vinning av. Etappmålet innebär att dessa positiva externa effekter i ökad utsträckning internaliseras, vilket ökar kostnadseffektiviteten i miljöåtgärderna.</P>
<P class="p493 ft30"><SPAN class="ft45">34 </SPAN>Jordbruksverket (2012), Hur kan landsbygdsprogrammets miljöersättningar förbättras?, Erfarenheter från andra länder, Rapport 2012:24.</P>
<P class="p390 ft21">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td117"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td118"><P class="p18 ft26">En gemensam jordbrukspolitik för hållbar användning av jordbruksmark</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p574 ft13">För närvarande är det möjligt att ersätta jordbruksföretaget för de kostnader som uppstår vid insatser som skapar miljövärden. Vårt förslag att det ska vara möjligt att ersätta jordbruksföretaget för den miljönytta det skapar skulle ytterligare öka effektiviteten.</P>
<P class="p100 ft13">Genom ökade satsningar på riktade insatser inom pelare II åstadkoms ökad miljönytta för de medel som avsätts inom den gemensamma jordbrukspolitiken. En överföring av medel från det generella stödet inom pelare I kan ske utan några påtagliga negativa konsekvenser för effektiviteten i jordbruket.</P>
<P class="p59 ft13">Riktade åtgärder förutsätter många gånger ett detaljerat regel- verk med ökad administration vilket i sin tur skapar risker för krångliga ansökningsförfaranden och ökade kostnader för kon- troller. Detta bör beaktas när stödsystemen utformas på såväl EU- nivå som nationell nivå.</P>
<P class="p98 ft17">Fördelningseffekter</P>
<P class="p505 ft13">Etappmålet innebär att en större andel av jordbruksstödet ska läg- gas på insatser inom pelare II. Det betyder en överföring av medel från ett system med generellt gårdsstöd till ett system där lant- brukare får ersättning för åtgärder som ger ökade miljövärden. Lönsamheten för jordbruket, främst i de utpräglade slättbygderna, kan komma att minska marginellt.</P>
<P class="p111 ft13">För jordbruk som lägger om eller anpassar produktionen för att också skapa miljövärden och ekosystemtjänster innebär etappmålet möjligheter till ökade intäkter. I vilken utsträckning etappmålet förbättrar möjligheterna till fortsatt jordbruksdrift utanför slätt- bygderna blir beroende av bl.a. stödsystemets utformning och omfattning.</P>
<P class="p452 ft17">Statsfinansiella effekter</P>
<P class="p354 ft13">Etappmålet anger en förändrad inriktning av den gemensamma jordbrukspolitiken vilken kan genomföras inom ramen för olika budgetnivåer. Etappmålet har därför i sig ingen direkt effekt på den framtida budgetramen. Avgörande för de svenska statsutgifterna är omfattningen av EU:s sammantagna budget för den framtida gemensamma jordbrukspolitiken och Sveriges andel av finansier- ingen.</P>
<P class="p575 ft21">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">En gemensam jordbrukspolitik för hållbar användning av jordbruksmark</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft13">Kostnaderna för Sverige och de andra medlemsländerna beror även av kraven på medfinansiering inom pelare II. Dessa kostnader blir därför beroende av utformningen och omfattningen av jord- bruksstödet.</P>
<P class="p67 ft13">Omfattning och finansiering av den framtida gemensamma jord- brukspolitiken kommer, liksom kraven på medfinansiering, att vara viktiga faktorer i kommande förhandlingar inom EU.</P>
<P class="p105 ft13">För att etappmålet ska kunna nås är det centralt att Sverige genom ett strategiskt arbete påverkar EU att ta initiativ i denna riktning. Som underlag för arbetet behöver Sverige kunna presen- tera kunskapsunderlag och väl underbyggda förslag. Det kräver i sin tur att berörda myndigheter lägger resurser på utredningsarbete och utökat samarbete. Detta kan ställa krav på omprioriteringar inom myndigheterna.</P>
<P class="p127 ft13">De förändringar som föreslås inom landsbygdsprogrammet kan ske genom omfördelningar inom programmets budgetramar. Det framåtsyftande långsiktiga arbetet med landsbygdsprogrammet bedöms kunna täckas med medel från landsbygdsprogrammets bud- get för tekniskt stöd<SPAN class="ft41">35</SPAN>.</P>
<P class="p93 ft32">Uppdrag till myndigheter</P>
<P class="p64 ft13">Förslaget innebär uppdrag till:</P>
<P class="p430 ft11"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft92">Statens jordbruksverk att tillsammans med berörda aktörer ta fram en fördjupad analys och arbetsplan för hur Sverige ska driva frågan om en reformering av den gemensamma jordbruks- politiken inom EU och i förhållande till andra medlemsstater.</SPAN></P>
<P class="p362 ft13">Vi bedömer att uppdraget ryms inom Statens jordbruksverks ordinarie verksamhet.</P>
<P class="p576 ft30"><SPAN class="ft45">35 </SPAN>Det tekniska stödet ska finansiera förberedelser, administration, övervakning, utvärdering, information och kontroller inom landsbygdsprogrammet.</P>
<P class="p390 ft21">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p577 ft61"><SPAN class="ft9">10</SPAN><SPAN class="ft111">Begränsa utsläppen av växthusgaser från markanvändning</SPAN></P>
<P class="p578 ft102"><SPAN class="ft36">10.1</SPAN><SPAN class="ft112">Skapa förutsättningar för minskade utsläpp av växthusgaser från skogs- och jordbruksmark</SPAN></P>
<P class="p579 ft17">Miljömålsberedningen bedömer:</P>
<P class="p580 ft10">För att Sverige ska kunna uppnå nationella mål och internation- ella åtaganden för minskad klimatpåverkan behöver utsläppen av växthusgaser från skogs- och jordbruksmark minska. För att skapa förutsättningar för detta behövs bättre kunskap om hur utsläppen av växthusgaser från organogena jordar<SPAN class="ft70">1 </SPAN>kan minskas på ett effektivt sätt och metoder för ökad kolinlagring i åker- och betesmark behöver utvecklas.</P>
<P class="p434 ft17">Förslag till åtgärd:</P>
<P class="p581 ft10"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft113">Regeringen ger senast 2015 Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk i uppdrag att efter samråd med Naturvårds- verket genomföra en strategisk planering för arbetet med att minska avgången av växthusgaser från jord- och skogs- brukets organogena jordar och öka kolinlagringen i åker- och betesmark. Uppdraget bör redovisas senast 2017.</SPAN></P>
<P class="p582 ft68"><SPAN class="ft45">1 </SPAN>Organogena jordar är före detta våtmarker och sjöar som har dränerats i syfte att göra odling och produktion möjlig. Det höga innehållet av kol i markerna kommer från organiskt material som samlats i våtmarkernas och sjösedimentens syrefria miljöer. När markerna dräneras och används utsätts det organiska materialet för syre vilket leder till att det bryts ner och koldioxid och lustgas avgår.</P>
<P class="p583 ft21">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Begränsa utsläppen av växthusgaser från markanvändning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p440 ft17"><SPAN class="ft17">10.1.1</SPAN><SPAN class="ft114">Motivering</SPAN></P>
<P class="p584 ft17">Markanvändningen påverkar möjligheterna att nå målen för klimatpolitiken</P>
<P class="p377 ft13">Miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft32">Begränsad klimatpåverkan </SPAN>innebär att halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Riksdagen har beslutat om ett etappmål som bl.a. anger att de svenska utsläppen av klimatpåverkande gaser ska minska med 40 procent till 2020 jämfört med tillståndet 1990 (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377).</P>
<P class="p67 ft13">Enligt Naturvårdsverkets bedömning är det inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft32">Begränsad klimatpåverkan </SPAN>till 2050 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Etappmålet till 2020 bedöms dock vara nära att nås med redan beslutade åtgärder.<SPAN class="ft41">2</SPAN></P>
<P class="p114 ft13">Upptag och utsläpp till och från markanvändning ingår för närvarande inte i det nationella etappmålet till 2020. Regeringen har dock angett att frågan bör prövas på nytt när resultaten från för- handlingarna om en framtida internationell klimatregim finns på plats.<SPAN class="ft41">3</SPAN></P>
<P class="p67 ft13">I propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat (prop. 2008/09:162, bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300) anges en vision till 2050. Visionen är att Sverige 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.</P>
<P class="p114 ft13">Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen (M2011/2426/Kl) tagit fram underlag för en färdplan för att uppfylla visionen (Färdplan 2050). Naturvårdsverket redovisade uppdraget i decem- ber 2012. Enligt underlaget finns det ett stort kunskapsbehov när det gäller utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn. Inom skogssektorn behövs mer kunskap om hur olika brukningsmetoder påverkar flödena av koldioxid.<SPAN class="ft41">4</SPAN></P>
<P class="p107 ft12">Regeringen har nyligen gett en särskild utredare i uppdrag att ta fram en strategi för hur visionen ska uppnås (dir. 2014:53). Upp- draget ska redovisas till regeringen senast den 2 november 2015.</P>
<P class="p532 ft73"><SPAN class="ft64">2</SPAN><SPAN class="ft72">Naturvårdsverket (2014), Miljömålen, Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014, Rapport 6608.</SPAN></P>
<P class="p293 ft73"><SPAN class="ft64">3</SPAN><SPAN class="ft72">Ds 2012:23, Miljödepartementet (2012), Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitets- målen och en första uppsättning etappmål.</SPAN></P>
<P class="p502 ft30"><SPAN class="ft64">4</SPAN><SPAN class="ft69">Naturvårdsverket (2012), Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050, Rapport 6537.</SPAN></P>
<P class="p390 ft21">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td119"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td120"><P class="p18 ft26">Begränsa utsläppen av växthusgaser från markanvändning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p585 ft17">Vissa utsläpp och upptag från markanvändning ska redovisas till EU</P>
<P class="p445 ft12">EU har angett att det bör finnas en helhetssyn på all mark- användning i utvecklingen mot ett konkurrenskraftigt och växthus- gassnålt samhälle 2050, och att sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (Land Use, <NOBR>Land-Use</NOBR> Change and Forestry, LULUCF) bör hanteras inom ramen för unionens klimatpolitik<SPAN class="ft63">5</SPAN>. Som ett första steg i det arbetet har EU fastställt bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser från <NOBR>LULUCF-sektorn.</NOBR> Enligt beslutet ska medlemsstaterna också lämna information om de åtgärder som vidtas för att begränsa eller minska utsläppen och för att bevara eller öka upptaget från LULUCF.</P>
<P class="p586 ft17">Markanvändningen står i dag för ett nettoupptag av växthusgaser</P>
<P class="p354 ft13">Markanvändningssektorn i Sverige står för ett årligt nettoupptag (summan av alla utsläpp och upptag) mellan 34 och 46 miljoner ton koldioxidekvivalenter. På grund av ökade avverkningar och i viss mån de stora stormarna 2005 och 2007 minskade nettoupptaget gradvis under perioden 2003 till 2009<SPAN class="ft41">6</SPAN>.</P>
<P class="p58 ft12">I förhållande till Sveriges totala utsläpp av växthusgaser (omkring 60 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år) är markanvändnings- sektorn viktig eftersom upptaget motsvarar mellan hälften och två tredjedelar av de nationella utsläppen. Växande skog dominerar det sammanlagda upptaget av koldioxid, medan jordbruksmark och bebyggd mark står för större delen av utsläppen. Prognosen är att nettoupptaget av koldioxid minskar från drygt 40 miljoner ton 1990 till cirka 30 miljoner ton 2030 med dagens politik.<SPAN class="ft63">7</SPAN></P>
<P class="p587 ft73"><SPAN class="ft76">5</SPAN><SPAN class="ft83">Europaparlamentets och rådets beslut nr 529/2013/EU av den 21 maj 2013 om bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och om information beträffande åtgärder som rör dessa verksamheter.</SPAN></P>
<P class="p373 ft73"><SPAN class="ft76">6</SPAN><SPAN class="ft83">Naturvårdverket (2013), LULUCF – Markanvändning, Förändrad markanvändning och Skogsbruk, Promemoria.</SPAN></P>
<P class="p544 ft30"><SPAN class="ft76">7</SPAN><SPAN class="ft86">Naturvårdsverket (2012), Underlag till en svensk färdplan för ett Sverige utan klimat- utsläpp 2050, Delrapport, Rapport 6487.</SPAN></P>
<P class="p497 ft21">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Begränsa utsläppen av växthusgaser från markanvändning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft17">Men de organogena jordarna släpper ut mer kol än vad de binder</P>
<P class="p377 ft13">Nettoutsläppen från jordbruksmarken uppgår till cirka en miljon koldioxidekvivalenter per år<SPAN class="ft41">8</SPAN>. Störst utsläpp kommer från organo- gena jordar, medan mineraljordarnas<SPAN class="ft41">9 </SPAN>kolförråd i genomsnitt bedöms vara i balans<SPAN class="ft41">10</SPAN>. Betesmarkerna utgör kolsänkor, dvs. mer kol binds in i marken än vad som avgår.</P>
<P class="p114 ft13">Genom sin förmåga att binda kol i mark och träbiomassa är skogen en viktig del i arbetet med att nå klimatmålen. Alla skogar är dock inte kolsänkor utan skogar på dikad torvmark (organogena jordar) är i många fall källor till koldioxidutsläpp<SPAN class="ft41">11</SPAN>.</P>
<P class="p67 ft13">Organogena jordar är före detta våtmarker och sjöar som har dränerats och odlats upp. I skogen handlar det till större delen om torvmark som har dikats direkt för att åstadkomma högre skogs- produktion eller nedlagd jordbruksmark som har beskogats. I de flesta fall är de dikade organogena jordarna källor till koldioxid i stället för sänkor.</P>
<P class="p114 ft13">De organogena jordarna inom jordbruket utgör 7,6 procent av den totala jordbruksmarksarealen<SPAN class="ft41">12</SPAN>. Dessa marker står dock för majoriteten av utsläppen av växthusgaser från jordbrukets mark- användning<SPAN class="ft41">13</SPAN>. År 1946 uppgick arealen organogena jordar inom svenskt jordbruk till omkring 700 000 hektar, medan det 2008 fanns cirka 270 000 hektar, varav ungefär 75 procent är torvjordar och resten gyttjejordar<SPAN class="ft41">14</SPAN>. Många tidigare uppodlade organogena jordar är numera lagda i träda, odlas med vall eller används som betesmark, medan andra är beskogade.</P>
<P class="p107 ft12">Inom skogbruket finns det i dag cirka <NOBR>1,5–2</NOBR> miljoner hektar dikad torvmark. Dikade skogsklädda torvmarker kan avge kol- dioxid, metan och lustgas. Grundvattennivån är den viktigaste fak- torn för hur mycket växthusgas som markerna släpper ut. När grundvattennivån sjunker ökar avgången av koldioxid och i vissa fall lustgas, medan avgången av metan minskar. Nettoeffekten av detta blir en ökad avgång av växthusgaser från marken. Effekten är</P>
<P class="p588 ft68"><SPAN class="ft64">8</SPAN><SPAN class="ft67">Jordbruksverket (2012), Ett klimatvänligt jordbruk 2050, Rapport 2012:35.</SPAN></P>
<P class="p295 ft68"><SPAN class="ft64">9</SPAN><SPAN class="ft67">Jord indelas i mineraljord och organisk jord.</SPAN></P>
<P class="p293 ft73"><SPAN class="ft76">10</SPAN><SPAN class="ft72">Cederberg, C., Landquist, B., Berglund, M. (2012), Potentialer för jordbruket som kolsänka, </SPAN><NOBR>SIK-rapport</NOBR> nr 850 2012.</P>
<P class="p295 ft73"><SPAN class="ft76">11</SPAN><SPAN class="ft83">Mistra (2007), Kolet, klimatet och skogen, Skogsklädda torvtäckta marker, LUSTRA.</SPAN></P>
<P class="p293 ft73"><SPAN class="ft76">12</SPAN><SPAN class="ft72">Berglund, Ö., Berglund, K., Sohlenius, G. (2009), Organogen jordbruksmark i Sverige </SPAN><NOBR>1999–2008,</NOBR> Sveriges lantbruksuniversitet, Rapport 12.</P>
<P class="p293 ft73"><SPAN class="ft76">13</SPAN><SPAN class="ft72">Cederberg, C., Landquist, B., Berglund, M. (2012), Potentialer för jordbruket som kolsänka, </SPAN><NOBR>SIK-rapport</NOBR> nr 850 2012.</P>
<P class="p293 ft30"><SPAN class="ft76">14</SPAN><SPAN class="ft69">Berglund, Ö., Berglund, K., Sohlenius, G. (2009), Organogen jordbruksmark i Sverige </SPAN><NOBR>1999–2008,</NOBR> Sveriges lantbruksuniversitet, Rapport 12.</P>
<P class="p390 ft21">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td119"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td120"><P class="p18 ft26">Begränsa utsläppen av växthusgaser från markanvändning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft13">större ju bördigare marken är. Ökad skogsproduktion kan till viss del kompensera för den ökade avgången, men i vissa fall kan skog och mark bli en källa för växthusgaser efter dikning. Utöver grundvattennivån beror storleken på flödena på klimatzon, hur produktiv skogen är och vilka trädslag som används.<SPAN class="ft41">15</SPAN></P>
<P class="p589 ft17">Behov av ökad kunskap om effektiva åtgärder för att minska avgången av växthusgaser</P>
<P class="p345 ft10">En genomgång av jordbrukets organogena jordars geografiska placering, deras areal och vilka grödor som odlas på dem gjordes 2009. Stora arealer med organogena jordar (mer än 20 000 hektar) finns i Västra Götaland, Skåne, Uppsala och Östergötland. Gener- ellt sett är de organogena jordarna mer extensivt odlade än andra jordar. Trots detta avger de stora mängder växthusgas.<SPAN class="ft70">16 </SPAN>Att kraftigt minska utsläppen genom en lägre odlingsintensitet eller genom att ta jordarna ur produktion och plantera skog är sannolikt inte en framkomlig väg. En lösning som har diskuterats av FN:s klimatpanel<SPAN class="ft70">17 </SPAN>är att återställa de organogena jordarna till de våtmarker som de en gång var<SPAN class="ft70">18</SPAN>. I dagsläget saknas dock kunskap om hur effektiva olika åtgärder för att minska utsläppen från de organogena jordarna är och hur markerna bör skötas för att de ska avge så lite växthusgaser som möjligt.</P>
<P class="p453 ft13">Statens jordbruksverk beräknar att om alla torvjordar som i dag används till träda eller vall (cirka 85 000 hektar) återställs till våtmarker skulle nettoutsläppen av växthusgaser minska med 0,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Potentialen i en sådan åtgärd är därmed stor, men också kostsam<SPAN class="ft41">19</SPAN>. Hur åtgärden skulle påverka produktionen analyseras inte i rapporten. Metoder som tillämpas i andra länder omfattar bl.a. odling av långliggande vall på organo- gena jordar. Hur mycket avgången av växthusgaser minskar genom en sådan åtgärd är oklart.</P>
<P class="p541 ft12">De dikade skogsklädda torvmarkerna bidrar med flera viktiga ekosystemtjänster, bl.a. biomassa och rening av vatten. I många fall är markerna också mycket produktiva och de har därför stor betyd-</P>
<P class="p590 ft68"><SPAN class="ft76">15</SPAN><SPAN class="ft98">Mistra (2007), Kolet, klimatet och skogen, Skogsklädda torvtäckta marker, LUSTRA.</SPAN></P>
<P class="p110 ft73"><SPAN class="ft76">16</SPAN><SPAN class="ft83">Berglund, Ö., Berglund, K., Sohlenius, G. (2009), Organogen jordbruksmark i Sverige </SPAN><NOBR>1999–2008,</NOBR> Sveriges lantbruksuniversitet, Rapport 12.</P>
<P class="p171 ft68"><SPAN class="ft76">17</SPAN><SPAN class="ft98">Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC).</SPAN></P>
<P class="p171 ft73"><SPAN class="ft76">18</SPAN><SPAN class="ft83">Jordbruksverket (2012), Ett klimatvänligt jordbruk 2050, Rapport 2012:35.</SPAN></P>
<P class="p171 ft30"><SPAN class="ft76">19</SPAN><SPAN class="ft86">Jordbruksverket (2012), Ett klimatvänligt jordbruk 2050, Rapport 2012:35.</SPAN></P>
<P class="p507 ft21">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Begränsa utsläppen av växthusgaser från markanvändning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p302 ft13">else för sysselsättning och ekonomi. Hur markerna sköts har betydelse för hur mycket växthusgas som markerna släpper ut<SPAN class="ft41">20 </SPAN>och för flera av miljökvalitetsmålen. En framtida användning av mark- erna bör därför utformas på ett sätt som gör att nyttan av eko- systemtjänsterna blir så hög som möjligt samtidigt som den nega- tiva påverkan på miljön blir så liten som möjligt.</P>
<P class="p86 ft10">I svensk forskning har huvudsakligen tre alternativa vägar för hur dessa marker kan hanteras på bästa sätt diskuterats: fortsatt produktion av skog med modifiering av dikessystem, återskapande av våtmarker och brytning av torv<SPAN class="ft70">21</SPAN>. De tre alternativen har olika effekter på miljön och det saknas i dagsläget tillräcklig kunskap om klimateffekterna för att det ska vara möjligt att fatta beslut om hur markerna bör hanteras i framtiden.</P>
<P class="p86 ft11">Kunskapen om de organogena jordarna är till viss del brist- fällig<SPAN class="ft71">22</SPAN>. Organogena jordar varierar stort i sina egenskaper och växthusgasavgången kan variera både mellan närliggande områden, inom områden och bero av hur marken brukas. Speciellt avgången av lustgas är svår att mäta då den sker stötvis och under kort tid.</P>
<P class="p86 ft13">Gemensamt för de organogena jordarna i jordbrukslandskapet och i skogen är att det finns ett behov av att förbättra kunskapen om hur utsläppen av växthusgaser från dessa marker kan minska. För att urskilja de mest kostnadseffektiva åtgärderna behövs mer kunskap om växthusgasavgången från de organogena jordarna och om olika åtgärders klimatnytta i relation till åtgärdernas kostnad. En prioritering mellan olika insatser för att öka kunskapen bör göras. En sådan prioritering skulle fungera som vägledning inför kommande arbete med att minska utsläppen från de organogena jordarna.</P>
<P class="p107 ft12">Eftersom de organogena jordarna utgör en relativt liten andel av den svenska markanvändningen, men bidrar med en stor del av sektorns utsläpp av växthusgaser, kan riktade åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser från dessa marker få en relativt sett stor klimateffekt. Sverige bör så snart som möjligt påbörja ett riktat arbete för att minska utsläppen av växthusgaser från organo- gena jordar. Ett sådant arbete bör ske fokuserat och stegvis och ytterligare kunskapsuppbyggnad kring de organogena jordarna och</P>
<P class="p591 ft68"><SPAN class="ft76">20</SPAN><SPAN class="ft67">P. Gundersen m.fl. (2012), The response of methane and nitrous oxide fluxes to forest change in Europe, Biogeosciences, 9, </SPAN><NOBR>3999–4012.</NOBR></P>
<P class="p295 ft68"><SPAN class="ft76">21</SPAN><SPAN class="ft98">Mistra (2007), Kolet, klimatet och skogen, Skogsklädda torvtäckta marker, LUSTRA.</SPAN></P>
<P class="p324 ft30"><SPAN class="ft76">22</SPAN><SPAN class="ft69">Naturvårdsverket (2012), Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050, Rapport 6537.</SPAN></P>
<P class="p390 ft21">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td119"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td120"><P class="p18 ft26">Begränsa utsläppen av växthusgaser från markanvändning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft13">möjliga åtgärders effektivitet och kostnader är centralt i ett sådant arbete.</P>
<P class="p592 ft17">Behov av ökad kunskap om effektiva åtgärder för ökad kolinlagring i mark och vegetation</P>
<P class="p505 ft13">Det finns en risk för att den svenska naturens förmåga att ta upp koldioxid i mark och vegetation kommer att minska i framtiden<SPAN class="ft41">23</SPAN>. Det finns därför ett behov av bättre kunskap om effektiva åtgärder för att upprätthålla och öka kolinlagringen i mark och vegetation. Exempel på åtgärder som kan leda till en ökad kolinlagring är insatser och förändringar i odlingen som syftar till ökade skördar, ökad omfattning av kant- och skyddszoner<SPAN class="ft41">24 </SPAN>i odlingslandskapet och tillförsel av biokol<SPAN class="ft41">25 </SPAN>till åkermark. Flera av dessa åtgärder är dock förknippade med osäkerheter när det gäller deras betydelse för ökad kolinlagring och vilka effekter de kan få för miljön och andra samhällsmål.</P>
<P class="p541 ft10">Förändrade odlingsåtgärder för ökade skördar kan resultera i att markens kollager ökar. Det kan handla om åtgärder som ökad ned- plöjning av halm, växtskyddsinsatser, förbättrade växtföljder inom spannmålsodlingen, teknik för reducerad markpackning, förbättrad dränering eller användning av täckgrödor. En utveckling av fleråriga spannmålsgrödor kan också öka inlagringen. Det saknas dock i dagsläget kunskap om vilka åtgärder för ökad kolinlagring som är mest effektiva utifrån svenska förhållanden.</P>
<P class="p300 ft10">En ökad omställning av åkermark till kant- och skyddszoner skulle öka upptaget av kol inom jordbrukssektorn och därmed bidra till att åkermarken blir en kolsänka i stället för en kolkälla. Kant- och skyddszoner kan också ge ökad biologisk mångfald, bättre förutsättningar för rekreation och minskade utsläpp av växt- näring och bekämpningsmedel. En ökad omställning av åkermark till kant- och skyddszoner riskerar dock att leda till så kallade undanträngningseffekter eftersom det innebär att en del av åker- marken undantas från produktionen. Om en sådan åtgärd inte följs</P>
<P class="p593 ft85"><SPAN class="ft76">23</SPAN><SPAN class="ft84">Ahlström, A. m.fl. (2012), Robustness and uncertainty in terrestrial ecosystem carbon response to CMIP5 climate change projections, Environmental Research Letters 7:4.</SPAN></P>
<P class="p110 ft73"><SPAN class="ft76">24</SPAN><SPAN class="ft83">Med kant- eller skyddszon avses en gräsbevuxen remsa vid kanten av ett fält (eller en skog) som inte bearbetas eller gödslas.</SPAN></P>
<P class="p373 ft30"><SPAN class="ft76">25</SPAN><SPAN class="ft86">Biokol framställs genom upphettning av biomassa i en syrefri atmosfär (pyrolys). Resultatet blir träkol eller så kallat torrifierat trä.</SPAN></P>
<P class="p497 ft21">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Begränsa utsläppen av växthusgaser från markanvändning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft10">av en motsvarande minskning av konsumtionen kommer åtgärden att leda till ökade miljöproblem utanför Sveriges gränser.</P>
<P class="p67 ft13">Tillförsel av biokol till jordbruksmark har visat sig kunna leda till såväl minskade utsläpp av växthusgaser som en ökad inlagring av kol i marken<SPAN class="ft41">26</SPAN>. Biokol som tillsätts på åkermark kan också höja markens vattenhållande förmåga, förbättra mullhalten, öka tillväxten av grödor och minska näringsläckage från marken. I dagsläget saknas det dock kunskap om vilka effekter en ökad tillförsel av biokol till jordbruksmark får för att det ska vara möjligt att tillämpa metoden i stor skala.</P>
<P class="p338 ft17"><SPAN class="ft17">10.1.2</SPAN><SPAN class="ft114">Åtgärder</SPAN></P>
<P class="p377 ft13">De åtgärder som behöver vidtas för att hantera utsläppen från de organogena jordarna och öka kolinlagringen i åker- och betesmark behöver utredas vidare. Vi föreslår därför att</P>
<P class="p128 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">Regeringen senast 2015 ger Skogsstyrelsen och Statens jord- bruksverk i uppdrag att efter samråd med Naturvårdsverket genomföra en strategisk planering för arbetet med att minska avgången av växthusgaser från organogena jordar och öka kol- inlagringen i åker- och betesmark. Uppdraget bör redovisas senast 2017.</SPAN></P>
<P class="p594 ft17">Gemensamt uppdrag till Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk</P>
<P class="p413 ft13">För att skapa förutsättningar för minskade utsläpp av växthusgaser från skogs- och jordbruksmark föreslår vi att regeringen senast 2015 ger Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk i uppdrag att efter samråd med Naturvårdsverket genomföra en strategisk plan- ering för arbetet med att minska avgången av växthusgaser från organogena jordar och öka kolinlagringen i åker- och betesmark. I uppdraget bör ingå att:</P>
<P class="p595 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft34">identifiera kunskapsbrister kring de organogena jordarnas utsläpp, omfattning, geografiska placering och lämplighet för ändrad markanvändning,</SPAN></P>
<P class="p596 ft30"><SPAN class="ft45">26 </SPAN>Lehmann, J., Gaunt, J., & Rondon, M. (2006), <NOBR>Bio-char</NOBR> sequestration in terrestrial ecosystems – a review, Mitigation and Adaptation Strategies for Global Change.</P>
<P class="p390 ft21">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td119"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td120"><P class="p18 ft26">Begränsa utsläppen av växthusgaser från markanvändning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p597 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">identifiera kunskapsbrister kring olika åtgärders effektivitet med avseende på att minska avgången av växthusgaser och öka kol- inlagringen i åker- och betesmark,</SPAN></P>
<P class="p75 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">utifrån bristanalyser föreslå prioriterade åtgärder för att för- bättra kunskapsläget, och</SPAN></P>
<P class="p75 ft13"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft35">ta fram förslag på åtgärder och styrmedel som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser från organogena jordar och öka kolinlagringen i åker- och betesmark.</SPAN></P>
<P class="p96 ft13">Uppdraget bör genomföras i två steg. Det första steget bör omfatta uppbyggnad av ytterligare kunskap om de organogena jordarna, identifiering av lämpliga objekt att åtgärda och beräkning av kost- nader och analys av effektiviteten för olika åtgärder. Det andra steget bör omfatta förslag på framtida åtgärder och styrmedel för arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser från organogena jordar och öka kolinlagringen i åker- och betesmark. Uppdraget bör redovisas senast 2017.</P>
<P class="p320 ft17"><SPAN class="ft17">10.1.3</SPAN><SPAN class="ft114">Konsekvensbedömning</SPAN></P>
<P class="p345 ft11">Åtgärdsförslaget syftar till att ta fram bättre kunskapsunderlag för att så småningom ta fram etappmål med åtgärder och styrmedel som kan bidra till att minska jord- och skogsbrukets negativa klimatpåverkan och öka inlagringen av kol i åker- och betesmark. Därmed innebär förslaget också ett bidrag till att nå miljö- kvalitetsmålet <SPAN class="ft47">Begränsad klimatpåverkan</SPAN>. Förslaget kan även få betydelse för biologisk mångfald, landskapets estetiska värden och minskat växtnäringsläckage och därmed bidra till att uppfylla miljö- kvalitetsmålen <SPAN class="ft47">Ingen övergödning</SPAN>, <SPAN class="ft47">Myllrande våtmarker</SPAN>, <SPAN class="ft47">Levande skogar</SPAN>, <SPAN class="ft47">Ett rikt odlingslandskap </SPAN>och <SPAN class="ft47">Ett rikt växt- och djurliv</SPAN>.</P>
<P class="p541 ft25">Vi bedömer att förslaget har potential att skapa förutsättningar för en ökad kostnadseffektivitet i ansträngningarna att minska markanvändningssektorns negativa klimatpåverkan. Ett strategiskt arbete innebär noggranna analyser av olika åtgärders effektivitet med avseende på både kostnader och på resultat. Kostnads- effektiviteten för insatser inom jord- och skogsbruket i relation till åtgärder som kan vidtas inom andra branscher för att minska Sveriges klimatpåverkan kan först bedömas efter att uppdraget påbörjats och kostnader och åtgärder analyserats. För att bedöma</P>
<P class="p598 ft21">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Begränsa utsläppen av växthusgaser från markanvändning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p599 ft13">den totala kostnadseffektiviteten av möjliga åtgärder bör även andra miljönyttor än klimatet inkluderas i analyserna.</P>
<P class="p483 ft54">Det är en fråga för Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk att inom ramen för uppdraget närmare analysera konsekvenserna av eventuella förslag.</P>
<P class="p401 ft32">Uppdrag till myndigheter</P>
<P class="p1 ft13">Förslaget innebär uppdrag till:</P>
<P class="p600 ft10"><SPAN class="ft33"></SPAN><SPAN class="ft96">Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk att efter samråd med Naturvårdsverket genomföra en strategisk planering för arbetet med att minska avgången av växthusgaser från organogena jordar och öka kolinlagringen i åker- och betesmark.</SPAN></P>
<P class="p601 ft13">Vi bedömer att uppdraget ryms inom myndigheternas ordinarie verksamhet.</P>
<P class="p602 ft21">142</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<P class="p0 ft9">Del C.</P>
<P class="p11 ft9">Grön infrastruktur</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p603 ft61"><SPAN class="ft9">11</SPAN><SPAN class="ft111">Grön infrastruktur behövs för att nå miljömålen</SPAN></P>
<P class="p604 ft115">Biologisk mångfald är avgörande för ekosystemen och för system- ens förmåga att leverera ekosystemtjänster. För att vi ska klara av att bevara biologisk mångfald på längre sikt behöver det finnas strukturer och funktioner i landskapet, dvs. grön infrastruktur, som gör det möjligt för arter att sprida och förflytta sig i land- skapet.</P>
<P class="p605 ft115">Grön infrastruktur<SPAN class="ft116">1 </SPAN>handlar om att olika naturtyper och struk- turer finns i landskapet och är fördelade på ett sätt som garanterar arters och naturtypers långsiktiga överlevnad och ekosystemens förmåga att leverera ekosystemtjänster. Sett i perspektivet att kli- matet gradvis förändras är en fungerande grön infrastruktur särskilt viktig. Förändringar i temperatur, nederbörd och vindförhållanden kommer att påverka ekosystemens utbredning, artsammansättning och resiliens<SPAN class="ft116">2</SPAN>. Mot den bakgrunden behöver vi stärka arbetet med grön infrastruktur. Den gröna infrastrukturen måste förstärkas för att det ska vara möjligt att nå flera av de mark- och vattenrelaterade miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p606 ft115">Mot bakgrund av detta föreslår vi ett etappmål:</P>
<P class="p607 ft117">Hänsynen till grön infrastruktur i användningen av mark och vatten stärks genom en ökad helhetssyn på landskapet senast 2017.</P>
<P class="p608 ft120"><SPAN class="ft118">1</SPAN><SPAN class="ft119">I begreppet grön infrastruktur ingår även vattenmiljöer.</SPAN></P>
<P class="p110 ft120"><SPAN class="ft118">2</SPAN><SPAN class="ft119">Resiliens är en egenskap som beskriver ett ekosystems förmåga att tolerera förändringar och störningar utan att det förändras till ett system med helt andra strukturer och funktioner.</SPAN></P>
<P class="p609 ft21">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350147x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p610 ft61"><SPAN class="ft9">12</SPAN><SPAN class="ft111">Stärkt arbete med grön infrastruktur</SPAN></P>
<P class="p611 ft36"><SPAN class="ft36">12.1</SPAN><SPAN class="ft57">Etappmål om stärkt hänsyn till grön infrastruktur</SPAN></P>
<P class="p579 ft121">Miljömålsberedningen föreslår som etappmål:</P>
<P class="p612 ft115">Hänsynen till grön infrastruktur i användningen av mark och vatten stärks genom en ökad helhetssyn på landskapet senast 2017.</P>
<P class="p613 ft121">Förslag till åtgärder:</P>
<P class="p614 ft117">Senast 2015 ändras 5 § skogsvårdslagen så att undantag från kravet på återbeskogning av produktiv skogsmark blir möj- ligt för mark som är närmare än 25 meter från jordbruks- mark.</P>
<P class="p615 ft115">Regeringen ger senast 2015 Skogsstyrelsen och Statens jord- bruksverk i uppdrag att efter samråd med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet utforma gemensamma ekonom- iska och informativa styrmedel för hantering av övergångs- zoner.</P>
<P class="p616 ft115">Regeringen ger senast 2015 Trafikverket i uppdrag att plan- era för och senast 2017 genomföra skötsel av vägars sido- områden och järnvägsmark utmed järnvägslinjer och sta- tionsområden ur ett naturvårds- och landskapsperspektiv. Skötseln ska anpassas efter och samordnas med omkring- liggande landskap för att tillgodose lokala behov, bidra till en fungerande grön infrastruktur och stärka biologisk mångfald. Den del av uppdraget som omfattar planering av skötsel ska ske efter samråd med Statens jordbruksverk.</P>
<P class="p617 ft21">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350148x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p618 ft117">Senast 2015 tydliggör regeringen Trafikverkets uppgift att vid planering och genomförande av nya infrastrukturprojekt och ombyggnadsarbeten utreda och bedöma hur infrastruk- turens miljöer kan bidra till en fungerande grön infrastruktur.</P>
<P class="p619 ft115">Regeringen ger senast 2015 Svenska kraftnät i uppdrag att planera för och senast 2017 genomföra skötsel av kraftled- ningsgator ur ett naturvårds- och landskapsperspektiv. Sköt- seln ska anpassas efter och samordnas med omkringliggande landskap för att tillgodose lokala behov, bidra till en fung- erande grön infrastruktur och stärka biologisk mångfald. Den del av uppdraget som omfattar planering av skötsel ska ske efter samråd med Statens jordbruksverk.</P>
<P class="p620 ft115">Regeringen ger senast 2015 Statens jordbruksverk i uppdrag att genomföra en satsning på rådgivning och information om skötsel av gräs- och buskmarker i infrastrukturens miljöer. Satsningen ska särskilt rikta sig till de privata aktörer som är verksamma inom skötselområdet.</P>
<P class="p621 ft115">Regeringen ger senast 2015 länsstyrelserna respektive Skogsstyrelsen i uppgift att ge råd och stöd till de aktörer som vill beakta grön infrastruktur i sin verksamhet och markskötsel.</P>
<P class="p622 ft115">Regeringen ger senast 2015 Boverket i uppdrag att i vägled- ning om översiktsplanering ta upp att kommunerna i sin översiktsplan bör ta hänsyn till strukturer och funktioner i landskapet av betydelse för den gröna infrastrukturen samt till stora orörda mark- och vattenområden och mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt.</P>
<P class="p623 ft115">Regeringen ger senast 2015 länsstyrelserna i uppdrag att se över de underlag som myndigheten tillhandahåller för kommunernas planering. Uppdraget ska syfta till att säker- ställa att underlagen innehåller uppdaterade och tillförlitliga beskrivningar av stora sammanhängande opåverkade mark- och vattenområden, ekologiskt särskilt känsliga områden och andra strukturer och funktioner i landskapet av betyd- else för den gröna infrastrukturen inom länet.</P>
<P class="p624 ft21">148</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td14"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td121"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p317 ft17"><SPAN class="ft17">12.1.1</SPAN><SPAN class="ft114">Motivering</SPAN></P>
<P class="p625 ft121">Ökad helhetssyn för långsiktigt hållbara förutsättningar för biologisk mångfald och ekosystemtjänster</P>
<P class="p77 ft115">En fungerande grön infrastruktur genom en kombination av skydd, restaurering och hållbar användning av mark och vatten är en förutsättning för att den biologiska mångfalden i landskapet ska kunna bevaras. Grön infrastruktur ökar ekosystemens resiliens och bidrar till att upprätthålla viktiga ekosystemtjänster, t.ex. vatten- rening, jordförbättring och lagring av koldioxid. Grön infrastruktur kan även spela en viktig roll i arbetet med klimatanpassning genom att skydda mot översvämningar och kraftiga värmeböljor.</P>
<P class="p111 ft115">Förändringar av den fysiska miljön som t.ex. exploatering, vattenreglering eller övergödning, utgör allvarliga hot mot en fungerande grön infrastruktur. Flera naturtyper i vattendrag, sjöar, hav, skog och gräsmarker är utsatta för påverkan i form av använd- ning och exploatering av mark och vatten. Detta har påverkat naturtypernas kvalitet och i vissa fall även deras utbredning i land- skapet. I många delar av landskapet finns det därför ett behov av insatser för att bevara viktiga funktioner och strukturer, motverka ytterligare fragmentisering och underlätta land- och vattenbaserade arters möjligheter till spridning.</P>
<P class="p446 ft115">När det gäller skogslandskapet behövs insatser för att öka arealen ädellövskog och de ekologiska sambanden i det omkringliggande landskapet. Det finns också ett behov av en ökad mängd av strukturer och funktioner med särskild betydelse för biologisk mångfald. I odlingslandskapet finns det behov av insatser som förbättrar arters möjligheter att sprida och förflytta sig i landskapet. Det finns även ett behov av förbättrade förutsättningar för att bevara viktiga brynmiljöer. När det gäller sjöar, vattendrag och kustvatten finns det bl.a. behov av insatser som syftar till att bevara, återskapa och stärka livsmiljöers kvalitet och funktion, förutsättningar för arter att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden och ekologiskt funktionella kant- och skyddszoner.<SPAN class="ft116">1 </SPAN>Exempelvis är inslag av buskar och lövträd nära vatten viktigt för den biologiska mångfalden. För att åstadkomma sådana förändringar behöver förutsättningarna för ett effektivt arbete med grön infrastruktur i hela landskapet förbättras.</P>
<P class="p626 ft117">En långsiktigt hållbar användning av mark och vatten kräver att vi ser till hela landskapet och dess förutsättningar och möjligheter.</P>
<P class="p627 ft120"><SPAN class="ft122">1 </SPAN>Naturvårdsverket (2012), Grön infrastruktur, Redovisning av ett regeringsuppdrag.</P>
<P class="p628 ft21">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p493 ft117">En helhetssyn på landskapet och användningen av mark och vatten är också en förutsättning för att det ska vara möjligt att bevara och utveckla en fungerande grön infrastruktur i land- och vatten- miljöer.</P>
<P class="p629 ft115">Vårt förslag till etappmål syftar till att öka helhetssynen på land- skapet och stärka hänsynen till grön infrastruktur i användningen av mark och vatten i hela landskapet. Förslaget bidrar till lång- siktigt hållbara förutsättningar för biologisk mångfald, ekosys- temen och ekosystemtjänster. Etappmålet bidrar därmed till att nå miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft123">Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård</SPAN>, <SPAN class="ft123">Levande skogar</SPAN>, <SPAN class="ft123">Ett rikt odlingslandskap </SPAN>och <SPAN class="ft123">Ett rikt växt och djurliv</SPAN>. Etappmålet berör också miljökvalitets- målet <SPAN class="ft123">Begränsad klimatpåverkan</SPAN>.</P>
<P class="p630 ft124">Behov av sektorsövergripande arbete för områden där skog och jordbruksmark möts</P>
<P class="p631 ft125">Den skarpa gränsen mellan jord- och skogsbruk är en relativt ny företeelse</P>
<P class="p632 ft115">Sett i ett historiskt perspektiv är dagens skarpa gräns mellan jord- och skogsbruk en relativt ny företeelse. Tidigare skildes de två brukningsformerna inte lika tydligt åt. I slutet av <NOBR>1920-talet</NOBR> fanns det t.ex. cirka 750 000 hektar skogsbeten, numera återstår endast cirka 14 000 hektar<SPAN class="ft116">2</SPAN>.</P>
<P class="p114 ft115">En konsekvens av denna förändring är att dagens skogar är betydligt mer slutna än tidigare. Det mosaikartade landskap som förr bildades där skog och jordbruksmark möttes gynnade många arter. En stor andel av de hotade arter som finns i framför allt södra och mellersta Sverige har sitt ursprung i halvöppna och störnings- präglade<SPAN class="ft116">3 </SPAN>miljöer<SPAN class="ft116">4</SPAN>.</P>
<P class="p127 ft117">Att skapa och bevara variationsrika och någorlunda breda över- gångszoner mellan jord- och skogsbruk är viktigt för att gynna</P>
<P class="p633 ft128"><SPAN class="ft126">2</SPAN><SPAN class="ft127">Statistiska centralbyrån (1930), Statistisk årsbok för Sverige 1930; och Sveriges officiella statistik, statistiskt meddelande 2013, Jordbruksmarkens användning 2012, slutlig statistik, JO 10 SM 1301.</SPAN></P>
<P class="p634 ft130"><SPAN class="ft118">3</SPAN><SPAN class="ft129">Med störningspräglade miljöer menas miljöer som utsatts för olika former av kontinuerliga åtgärder eller störningar som t.ex. bränder, schaktning eller kontinuerlig hävd. Exempel på störningspräglade miljöer är täkter, militära skjutfält, vägkanter och kraftledningsgator.</SPAN></P>
<P class="p635 ft120"><SPAN class="ft122">4 </SPAN>Almstedt Jansson, M., J., Ebenhard, T., de Jong, J. (red) (2011), Naturvårdskedjan för en</P>
<P class="p636 ft120">effektiv naturvård, CBM:s skriftserie 48, Centrum för biologisk mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.</P>
<P class="p325 ft21">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td14"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td121"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p479 ft115">biologisk mångfald, både genom ökad tillgång på livsmiljöer och förbättrade möjligheter till spridning, men även för att tillgodose andra samhällsintressen. Övergångszonerna är av stor betydelse för att skapa en grön infrastruktur i områden som omfattas av både jord- och skogsbruk. Övergångszoner påverkar också landskaps- bilden positivt, vilket kan främja rekreation och friluftsliv m.m.</P>
<P class="p452 ft123">Det är angeläget med gemensamma insatser över sektorsgränserna</P>
<P class="p475 ft115">Jord- och skogsbruk delar ansvaret för övergångszonernas marker och arter, men frågan har fallit mellan stolarna och nödvändiga åtgärder har därmed uteblivit. Därför behövs ökad samverkan mellan berörda sektorer och myndigheter<SPAN class="ft116">5</SPAN>.</P>
<P class="p59 ft115">En stor del av den skogsmark som i dag ansluter till jordbruks- mark har tidigare varit antingen åker eller betesmark<SPAN class="ft116">6</SPAN>. Det finns skogsmark med stora hävdvärden<SPAN class="ft116">7 </SPAN>och samtidigt många trädrika betesmarker med värden knutna både till fältskiktet<SPAN class="ft116">8 </SPAN>och till träden. Statens jordbruksverk har tidigare föreslagit framtagande av skogs- bryn och utebliven beskogning efter slutavverkning som en del i en samlad strategi för att öka slättbygdens biologiska mångfald<SPAN class="ft116">9</SPAN>. Strategin har dock inte genomförts fullt ut.</P>
<P class="p637 ft115">Statens jordbruksverk och Skogsstyrelsen har också diskuterat åtgärder för att öka mängden skogsbryn. Sammantaget saknas dock ett långsiktigt sektorsövergripande arbete för hävdgynnade miljöer som inkluderar både jord- och skogsbruk. Att arbeta med gemen- samma insatser inom båda sektorerna är angeläget för att åstad- komma en långsiktigt hållbar hantering av dessa miljöer.</P>
<P class="p638 ft132"><SPAN class="ft118">5</SPAN><SPAN class="ft131">Naturvårdsverket (2012), Steg på vägen, Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012, Rapport 6500.</SPAN></P>
<P class="p171 ft120"><SPAN class="ft118">6</SPAN><SPAN class="ft119">Jordbruksverket (2004), Mer småbiotoper i slättbygden, Rapport 2004:23.</SPAN></P>
<P class="p110 ft128"><SPAN class="ft118">7</SPAN><SPAN class="ft133">Med hävdvärden menas miljöer som är beroende av någon form av kontinuerligt bruk för att miljön ska behålla sitt värde för t.ex. den biologiska mångfalden.</SPAN></P>
<P class="p110 ft128"><SPAN class="ft118">8</SPAN><SPAN class="ft133">Med fältskikt avses den del av vegetationsskiktningen som utgörs av ris, örter, gräsartade växter och ungplantor av träd och buskar. Till fältskiktet förs också de örter och gräs som når upp i buskskiktet och de kärlväxter som inte är högre än bottenskiktets mossor och lavar.</SPAN></P>
<P class="p171 ft120"><SPAN class="ft118">9</SPAN><SPAN class="ft119">Jordbruksverket (2004), Mer småbiotoper i slättbygden, Rapport 2004:23.</SPAN></P>
<P class="p628 ft21">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p184 ft123">Brynmiljöer levererar ekosystemtjänster</P>
<P class="p126 ft115">Ett framtida varmare och blötare klimat vintertid kommer att öka risken för att skog stormfälls. Gran och tall är de mest storm- känsliga trädslagen, medan lövträden är mer tåliga<SPAN class="ft116">10</SPAN>. En lövrik brynmiljö, med variation i täthet och trädhöjd mellan den relativt öppna jordbruksmarken och den bakomliggande barrskogen kan bidra med ett visst vindskydd som kan gynna de ekonomiska värd- ena i produktionsskogen.</P>
<P class="p67 ft115">Brynmiljöer bidrar även till ett varierat och resursrikt landskap, vilket bl.a. ökar tillgången på livsmiljöer för arter som svarar för pollinering av grödor och kontroll av växtskadegörare inom jord- bruket. På så vis kan brynmiljöer och övergångszoner också bidra till att öka avkastningen inom jordbruket<SPAN class="ft116">11</SPAN>.</P>
<P class="p127 ft115">Även rekreation, friluftsliv och landsbygdsutveckling kan gyn- nas av en ökad förekomst av brynmiljöer mellan jord- och skogs- bruk. Övergångszoner mellan jordbruksmark och skogsmark inne- håller ofta kulturspår i form av t.ex. stenmurar. Möjligheten att skapa mer öppna övergångar mellan olika former av markanvändning ger också människor möjlighet att ta del av landskapets kulturhistoriska sammanhang.</P>
<P class="p639 ft124">Bruket och skötseln av vardagslandskapet har stor betydelse för en fungerande grön infrastruktur</P>
<P class="p640 ft115">En stor del av arbetet med biologisk mångfald är uppbyggd runt skydd av värdefulla naturområden. Allt för lite uppmärksamhet har ägnats åt möjligheterna att knyta ihop värdefulla områden och säkerställa spridningsvägar med en ökad hänsyn till grön infrastruktur i brukandet och skötseln av vardagslandskapet. Det finns i dag ett stort behov av fler kvalitativt fungerande miljöer i vardagslandskapet för att stärka sambanden och kopplingarna mellan värdefulla områden. Ett sätt att åstadkomma fler strukturer och funktioner i landskapet som kan bidra till förbättrade ekologiska samband är att genom rådgivning och information öka medvetenheten och kunskapen om grön infrastruktur i jord- och skogsbrukssektorerna.</P>
<P class="p352 ft120"><SPAN class="ft122">10 </SPAN>Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter (SOU 2007:60).</P>
<P class="p641 ft120"><SPAN class="ft122">11 </SPAN>Bommarco, R., m.fl. (2013), Ecological intensification: harnessing ecosystem services for food security, Trends in Ecology and Evolution, 28: <NOBR>230–238.</NOBR></P>
<P class="p325 ft21">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td14"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td121"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p642 ft124">Behov av höjd ambitionsnivå i skötseln av infrastrukturens miljöer</P>
<P class="p643 ft125">Infrastrukturens miljöer kan bidra till en fungerande grön infrastruktur</P>
<P class="p77 ft115">Infrastrukturens miljöer, dvs. banvallar, bangårdar, stationsområden, flygplatser, vägars sidoområden, trädsäkringszoner<SPAN class="ft116">12</SPAN>, trafikplatser, alléer, vägdammar och kraftledningsgator bör ses som en resurs i arbetet med den gröna infrastrukturen. För att det ska vara möjligt att använda denna resurs på bästa sätt behöver vi öka kunskapen om miljöernas värde och hur en anpassad skötsel och utformning av miljöerna kan bidra till en fungerande grön infrastruktur. Detta eftersom många växter och djur som normalt sett hör hemma i odlingslandskapet använder dessa miljöer som livsmiljö, sprid- ningskorridor eller födoresurs.</P>
<P class="p644 ft123">Infrastrukturens miljöer omfattar stora arealer hävdade gräs- och buskmarker</P>
<P class="p354 ft115">Större infrastrukturprojekt innebär oftast att den biologiska mång- falden och ekosystemen påverkas negativt. Mest problematisk är situationen för naturliga gräsmiljöer, naturbetesmarker och slåtter- marker. Dessa miljöer hör till de mest artrika markerna i odlings- landskapet. Miljöerna har dock minskat kraftigt under det senaste seklet.</P>
<P class="p101 ft115">Infrastrukturens miljöer omfattar ungefär 190 000 hektar hävdade gräsmarker och strax över 250 000 hektar hävdade buskmarker. Den totala arealen är cirka 440 000 hektar. Det vill säga en nästintill lika stor yta som de ängs- och betesmarker som sköts med miljö- ersättning från landsbygdsprogrammet.<SPAN class="ft116">13</SPAN></P>
<P class="p645 ft115">Vägnätet svarar för 164 000 hektar gräsmark<SPAN class="ft116">14</SPAN>. Merparten av dessa marker återfinns längs med det statliga (47 procent) och det</P>
<P class="p646 ft128"><SPAN class="ft118">12</SPAN><SPAN class="ft133">En trädsäkringszon är en yta på vardera sidan om ett järnvägsspår som hålls fri från träd och buskar (längre ut i zonen i anslutning till angränsande skog kan lägre buskar och träd finnas kvar). Zonen syftar till att minska risken för trafikstörningar på grund av omkullfallna träd.</SPAN></P>
<P class="p358 ft120"><SPAN class="ft118">13</SPAN><SPAN class="ft119">Jordbruksverket (2011), Årsrapport – Landsbygdsprogram för Sverige år </SPAN><NOBR>2007–2013,</NOBR></P>
<P class="p0 ft132">Rapport 2011:23.</P>
<P class="p110 ft120"><SPAN class="ft122">14 </SPAN>Det har visat sig vara svårt att uppskatta förekomsten av buskmark i vägnätet. Det är därför inte möjligt att uppge exakt hur stor andel av de hävdade buskmarkerna som omfattas av vägnätet.</P>
<P class="p647 ft21">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350154x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft115">enskilda (46 procent) vägnätet. Resterande del finns längs med kommunala vägar (7 procent). Större delen av de hävdade busk- markerna återfinns i kraftledningsgatorna, men en del återfinns också längs med järnvägslinjer och vid inflygningszonerna till landets flygplatser (tabell 2).<SPAN class="ft116">15</SPAN></P>
<P class="p648 ft30">Tabell 2 Uppskattning av hävdade gräs- och buskmarker vid kraftledningsgator och längs med väg- och järnvägsnätet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr9 td122"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr9 td123"><P class="p18 ft3">Sträcka (kilometer)</P></TD>
<TD class="tr9 td124"><P class="p18 ft3">Gräsmark (hektar)</P></TD>
<TD class="tr9 td125"><P class="p18 ft135">Buskmark (hektar)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td126"><P class="p40 ft3">Kraftledningsgator</P></TD>
<TD class="tr0 td127"><P class="p649 ft136">220 000</P></TD>
<TD class="tr0 td55"><P class="p650 ft136">14 080</P></TD>
<TD class="tr0 td128"><P class="p651 ft136">224 057</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td126"><P class="p40 ft3">Vägnätet</P></TD>
<TD class="tr9 td127"><P class="p649 ft136">597 652</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p652 ft136">164 109</P></TD>
<TD class="tr9 td128"><P class="p651 ft3"><NOBR>---</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td126"><P class="p40 ft3">Järnvägsnätet</P></TD>
<TD class="tr9 td127"><P class="p653 ft136">11 605</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p650 ft136">542</P></TD>
<TD class="tr9 td128"><P class="p651 ft136">18 760</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td126"><P class="p40 ft3">Flygplatser</P></TD>
<TD class="tr9 td127"><P class="p653 ft3"><NOBR>---</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p650 ft136">7 378</P></TD>
<TD class="tr9 td128"><P class="p651 ft136">13 557</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td126"><P class="p40 ft3">Totalt</P></TD>
<TD class="tr9 td127"><P class="p653 ft136">829 257</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p650 ft136">186 109</P></TD>
<TD class="tr9 td128"><P class="p651 ft136">256 374</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td122"><P class="p18 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr16 td123"><P class="p18 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr16 td124"><P class="p18 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr16 td125"><P class="p18 ft137"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p654 ft135"><SPAN class="ft138">Källa</SPAN><SPAN class="ft139">: </SPAN>Jordbruksverket (2012), Infrastrukturens gräs- och buskmarker, Rapport 2012:36.</P>
<P class="p296 ft140">Likartad skötsel men varierande hänsyn till grön infrastruktur</P>
<P class="p126 ft141">Infrastrukturens gräs- och buskmarker sköts redan i dag, men inte alltid på ett sätt som främjar biologisk mångfald och grön infra- struktur. Det är dock möjligt att med relativt små medel åstad- komma en förändring av skötseln med syfte att stärka och utveckla en grön infrastruktur. Till exempel genom förändrade tidpunkter och intervall för slåtter, bränning, markstörning, bete, röjning och olika kombinationer av detta.</P>
<P class="p252 ft141">I dag sköts större delen av infrastrukturens gräs- och busk- marker på ett likartat sätt. De vanligaste skötselmetoderna är manuell röjning av buskar, slåtter med skärande eller krossande redskap och skrapning av vegetation. Statens jordbruksverk har pekat på att traditioner och utförarnas utbildning och budget för drift och underhåll har stor betydelse för hur markerna hävdas och sköts<SPAN class="ft142">16</SPAN>.</P>
<P class="p127 ft143">Kraftledningsgator och marker längs med vägar och järnvägar förvaltas av ett stort antal aktörer. Ansvaret för merparten av mark- erna är dock samlat på ett relativt litet antal myndigheter och bolag. På myndighetssidan ansvarar Trafikverket och Svenska kraftnät för</P>
<P class="p530 ft146"><SPAN class="ft144">15</SPAN><SPAN class="ft145">Jordbruksverket (2012), Infrastrukturens gräs- och buskmarker, Rapport 2012:36.</SPAN></P>
<P class="p517 ft6"><SPAN class="ft144">16</SPAN><SPAN class="ft147">Jordbruksverket (2012), Infrastrukturens gräs- och buskmarker, Rapport 2012:36.</SPAN></P>
<P class="p296 ft21">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td14"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td121"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p495 ft117">en stor del av markerna, medan merparten av det så kallade region- nätet ägs av bolagen Eon, Vattenfall och Fortum.</P>
<P class="p173 ft115">Det har även tidigare gjorts insatser som berört infrastrukturens miljöer. En del av detta arbete pågår fortfarande. Redan 1994 fick Vägverket i uppdrag att arbeta med vägkanternas flora<SPAN class="ft116">17</SPAN>. Uppdraget ledde till att sex procent av det statliga vägnätet klassades som artrikt och fick en anpassad skötsel. Med tiden har dock delar av detta arbete stannat av vilket har lett till att många vägkanter har förlorat sina värden och att många platser med höga värden sanno- likt aldrig har upptäckts.<SPAN class="ft116">18</SPAN></P>
<P class="p101 ft115">När det gäller kraftledningsgatorna arbetar flera aktörer med ansvar för ledningsgatorna med biologisk mångfald. Det finns dock stora variationer mellan olika aktörer och delar av landet. Sedan 2002 har Svenska kraftnät arbetat för att värna den biologiska mångfalden i ledningsgatorna. Inom ramen för detta inventerar Svenska kraftnät artrika miljöer. Syftet med inventeringarna är att anpassa röjning och utformning av kraftledningsgatorna så att hänsyn tas till artrika miljöer.<SPAN class="ft116">19</SPAN></P>
<P class="p467 ft121">Exploateringar riskerar att leda till ökad fragmentisering</P>
<P class="p475 ft115">Samhällets utveckling har fört med sig ett ökat tryck på den gröna infrastrukturen i såväl land- som vattenmiljöer. Tätorternas befolk- ning och yta har ökat kraftigt under de senaste 30 till 40 åren. Behovet av nya bostäder och ny infrastruktur i regioner med stor inflyttning och hög tillväxt har lett till en ökad fragmentisering<SPAN class="ft116">20 </SPAN>och att områden av betydelse för en fungerande grön infrastruktur har tagits i anspråk för exploatering.</P>
<P class="p453 ft115">Det är framför allt i ytterområdena som tätorterna har expan- derat vilket har lett till ett ökat behov av ny infrastruktur. Tät- orterna har också förtätats vilket fått till följd att grönområden inne i tätorterna har bebyggts. På så sätt har människors tillgång till bostadsnära grönområden för rekreation också minskat.<SPAN class="ft116">21</SPAN></P>
<P class="p454 ft120"><SPAN class="ft118">17</SPAN><SPAN class="ft119">Vägverket (1999), Vägkantsfloran.</SPAN></P>
<P class="p110 ft132"><SPAN class="ft118">18</SPAN><SPAN class="ft131">Lindqvist, M. (2012), Nu räknas även fjärilar och bin, Biodiverse 1/2012, Centrum för biologisk mångfald.</SPAN></P>
<P class="p171 ft132"><SPAN class="ft118">19</SPAN><SPAN class="ft131">Svenska kraftnät (2013), Biologisk mångfald i våra ledningsgator.</SPAN></P>
<P class="p110 ft128"><SPAN class="ft118">20</SPAN><SPAN class="ft133">Med fragmentisering avses att naturområden (t.ex. gräs- eller skogsmarker) som tidigare har varit sammanhängande har brutits upp genom olika former av ingrepp i miljön. Fragmentiseringen påverkar spridningsvägarna i landskapet på ett negativt sätt.</SPAN></P>
<P class="p171 ft132"><SPAN class="ft118">21</SPAN><SPAN class="ft131">Naturvårdsverket (2013), Miljömålen, Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och</SPAN></P>
<P class="p7 ft120">etappmål 2013, Rapport 6657.</P>
<P class="p628 ft21">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft115">Utvecklingen har lett till att det i dag finns ett behov av att bevara och stärka grön infrastruktur i och omkring bebyggda och exploaterade miljöer. Behovet ökar i takt med att allt mer natur- mark exploateras. Normalt innebär en exploatering negativa kon- sekvenser för den gröna infrastrukturen. Samtidigt är det möjligt att minimera konsekvenserna genom att beakta behovet av grön infrastruktur i arbetet med den kommunala översiktsplanen<SPAN class="ft116">22 </SPAN>och lokalisera exploateringar till områden där de inte riskerar att leda till ökad fragmentisering och försvagningar av grön infrastruktur.</P>
<P class="p315 ft123">Den kommunala planeringen kan motverka framtida fragmentisering</P>
<P class="p413 ft115">Miljöbalken (1998:808) och plan- och bygglagen (2010:900) reg- lerar hushållningen med mark- och vattenområden. Enligt plan- och bygglagen har kommunerna ansvar för att planera för använd- ningen av mark och vatten inom den egna kommunen. Den kom- munala planläggningen syftar till att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning ska ges företräde. Vid planläggningen ska bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas.</P>
<P class="p127 ft115">Vid framtagande av översiktsplanen ska kommunerna tillämpa hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken och redo- göra för hur man tagit hänsyn till de allmänna intressen, som t.ex. jordbruksmark, som anges där. Riksintressen ska anges särskilt. Översiktsplanen ska utformas så att innebörden och konsekvens- erna av planen tydligt framgår<SPAN class="ft116">23</SPAN>.</P>
<P class="p106 ft115">I 3 kap. miljöbalken anges bl.a. att oexploaterade stora mark- och vattenområden ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär (2 §) och mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada natur- miljön (3 §). En förstärkt hänsyn till stora sammanhängande opåverkade mark- och vattenområden och områden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt i den kommunala översikts- planeringen skulle kunna fungera som ett sätt att stärka hänsynen</P>
<P class="p377 ft128"><SPAN class="ft118">22</SPAN><SPAN class="ft127">Översiktsplanen, vars innehåll och framtagande styrs av 3 kap. plan- och bygglagen, ska ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden och om den byggda miljön. Se vidare kapitel 7 i detta betänkande.</SPAN></P>
<P class="p363 ft120"><SPAN class="ft118">23</SPAN><SPAN class="ft119">3 kap. 6 § plan- och bygglagen.</SPAN></P>
<P class="p296 ft21">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td14"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td121"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p495 ft115">till grön infrastruktur i den fysiska planeringen. För att så ska ske måste dock områdena beskrivas och beaktas i de kommunala översiktsplanerna. Hur den här typen av områden beskrivs och beaktas i översiktsplanerna varierar mellan olika kommuner. Många kommuner har tidigare pekat ut sådana områden, men i många kommuner saknas relevanta uppdateringar.</P>
<P class="p446 ft115">Ett helhetsperspektiv på miljö och landskap i den fysiska planeringen är en viktig faktor för att det ska vara möjligt att skapa och bevara en fungerande grön infrastruktur<SPAN class="ft116">24</SPAN>. Boverkets miljö- målsenkät visar dock att bara strax över 20 procent av kommunerna har program för grön- och vattenområden i och i närheten av tätorter för hela kommunen. Ungefär 15 procent av kommunerna har program för delar av kommunen medan resterande andel saknar program för grön- och vattenområden i och i närheten av tätorter.<SPAN class="ft116">25 </SPAN>Detta tyder på att kommunerna behöver bättre vägledning och kunskap om hur grön infrastruktur och landskapsfrågor bör hanteras i den fysiska planeringen.</P>
<P class="p655 ft17"><SPAN class="ft17">12.1.2</SPAN><SPAN class="ft114">Åtgärder</SPAN></P>
<P class="p458 ft115">Vi föreslår följande åtgärder för att etappmålet ska uppnås:</P>
<P class="p607 ft117">Senast 2015 ändras 5 § skogsvårdslagen så att undantag från kravet på återbeskogning av produktiv skogsmark blir möjligt för mark som är närmare än 25 meter från jordbruksmark.</P>
<P class="p656 ft117">Regeringen ger senast 2015 Skogsstyrelsen och Statens jord- bruksverk i uppdrag att efter samråd med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet utforma gemensamma ekonomiska och informativa styrmedel för hantering av övergångszoner.</P>
<P class="p657 ft117">Regeringen ger senast 2015 Trafikverket i uppdrag att planera för och senast 2017 genomföra skötsel av vägars sidoområden och järnvägsmark utmed järnvägslinjer och stationsområden ur</P>
<P class="p658 ft117">ett naturvårds- och landskapsperspektiv. Skötseln ska anpassas efter och samordnas med omkringliggande landskap för att till- godose lokala behov, bidra till en fungerande grön infrastruktur och stärka biologisk mångfald. Den del av uppdraget som</P>
<P class="p495 ft132"><SPAN class="ft118">24</SPAN><SPAN class="ft131">Naturvårdsverket (2013), Miljömålen, Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013, Rapport 6557.</SPAN></P>
<P class="p496 ft120"><SPAN class="ft118">25</SPAN><SPAN class="ft119">Boverket (2012), Miljömålsenkät.</SPAN></P>
<P class="p628 ft21">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p659 ft117">omfattar planering av skötsel ska ske efter samråd med Statens jordbruksverk.</P>
<P class="p660 ft115">Senast 2015 tydliggör regeringen Trafikverkets uppgift att vid planering och genomförande av nya infrastrukturprojekt och ombyggnadsarbeten utreda och bedöma hur infrastrukturens miljöer kan bidra till en fungerande grön infrastruktur.</P>
<P class="p661 ft115">Regeringen ger senast 2015 Svenska kraftnät i uppdrag att plan- era för och senast 2017 genomföra skötsel av kraftledningsgator ur ett naturvårds- och landskapsperspektiv. Skötseln ska anpas- sas efter och samordnas med omkringliggande landskap för att tillgodose lokala behov, bidra till en fungerande grön infra- struktur och stärka biologisk mångfald. Den del av uppdraget som omfattar planering av skötsel ska ske efter samråd med Statens jordbruksverk.</P>
<P class="p662 ft115">Regeringen ger senast 2015 Statens jordbruksverk i uppdrag att genomföra en satsning på rådgivning och information om sköt- sel av gräs- och buskmarker i infrastrukturens miljöer. Sats- ningen ska särskilt rikta sig till de privata aktörer som är verk- samma inom skötselområdet.</P>
<P class="p663 ft117">Regeringen ger senast 2015 länsstyrelserna respektive Skogsstyrelsen i uppgift att ge råd och stöd till de aktörer som vill beakta grön infrastruktur i sin verksamhet och markskötsel.</P>
<P class="p664 ft115">Regeringen ger senast 2015 Boverket i uppdrag att i vägledning om översiktsplanering ta upp att kommunerna i sin översikts- plan bör ta hänsyn till strukturer och funktioner i landskapet av betydelse för den gröna infrastrukturen samt till stora orörda mark- och vattenområden och mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt.</P>
<P class="p665 ft115">Regeringen ger senast 2015 länsstyrelserna i uppdrag att se över de underlag som myndigheten tillhandahåller för kommunernas planering. Uppdraget ska syfta till att säkerställa att underlagen innehåller uppdaterade och tillförlitliga beskrivningar av stora sammanhängande opåverkade mark- och vattenområden, eko- logiskt särskilt känsliga områden och andra strukturer och funktioner i landskapet av betydelse för den gröna infrastrukturen inom länet.</P>
<P class="p30 ft21">158</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td14"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td121"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft121">Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur</P>
<P class="p667 ft115">I propositionen En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (prop. 2013/14:141) har regeringen aviserat ett arbete med regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Syftet med handlingsplanerna är att identifiera naturområden, biotoper, strukturer och element i landskapet som skapar ett ekologiskt sammanhang i landskapet och som utgör förutsättningen för att bevara landskapets biologiska mångfald och främja ekosystem- tjänster.</P>
<P class="p668 ft124">Undantag i skogsvårdslagen om krav på återbeskogning i övergångszoner</P>
<P class="p669 ft115">Brynmiljöer och successiva övergångar mellan skogs- och jord- bruksmark har betydelse för människors upplevelse av landskapet, bevarande av biologisk mångfald och synliggörande av kultur- miljön. Vi menar därför att förutsättningarna för att öka mängden övergångszoner och brynmiljöer bör förbättras. Vi menar också att det är angeläget att få i gång ett sektorsövergripande arbete när det gäller övergångszoner mellan jord- och skogsbruksmark.</P>
<P class="p111 ft115">Enligt 5 § skogsvårdslagen (1979:429) ska ny skog anläggas på produktiv skogsmark. Återbeskogning ska vara genomförd senast tre år efter det att skyldigheten uppkom.</P>
<P class="p100 ft115">Vi föreslår att skogsvårdslagen ändras så att det införs ett undantag från kravet på att anlägga ny skog på sådan produktiv skogsmark som ligger närmare än 25 meter från jordbruksmark. Genom den föreslagna ändringen i skogsvårdslagen ges skogs- ägaren möjlighet att avstå från återbeskogning utan en föregående dispensansökan. Förslaget medför inget ökat krav på skogsägaren att vidta åtgärder. För att underlätta framtida uppföljning av åtgärden bör det vara möjligt att vid meddelande om avverkning till Skogsstyrelsen ange att återbeskogning inte kommer att ske i anslutning till jordbruksmark. Genom åtgärden skapas förutsätt- ningar för att genom frivillighet öka mängden brynmiljöer och succesiva övergångar mellan jord- och skogsbruksmark.</P>
<P class="p670 ft115">Undantag från krav på återbeskogning i 5 § skogsvårdslagen finns redan enligt dagens regler. Sedan 2009 innehåller 5 § ett undantag för mark som ligger outnyttjad och som på grund av särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion.</P>
<P class="p671 ft21">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft115">Undantaget infördes för att undvika att mark som bör hållas öppen av naturvårdsskäl eller av hänsyn till kulturvården skulle omfattas av kravet (prop. 2007/08:108, bet. 2007/08:MJU18, rskr. 2007/08:244, s. 38)<SPAN class="ft116">26</SPAN>. Vidare anges i 3 § skogsvårdslagen att kravet enligt 5 § inte ska tillämpas på produktiv skogsmark som i väsentlig utsträckning används för annat ändamål än virkesproduktion, vilket enligt för- arbeten (prop. 2007/08:108, s. 38)<SPAN class="ft116">27 </SPAN>till denna paragraf syftar till att undvika att återbeskogningskravet ska vara tillämpligt på mark som omfattas av naturvårdsavtal<SPAN class="ft116">28</SPAN>. Vårt förslag att gynna utveckling av brynmiljöer genom möjlighet till undantag för övergångszoner ligger således i linje med dagens undantag av natur- och kultur- vårdsskäl.</P>
<P class="p672 ft115">Skogsstyrelsen rekommenderar att en zon av varierande bredd mot öppen jordbruksmark bör lämnas oplanterad så att lövträds- rika zoner nyskapas vid föryngringsarbetet<SPAN class="ft116">29</SPAN>. Även Miljömåls- beredningen har tidigare uppmärksammat att övergångszonerna särskilt bör prioriteras med avseende på skötsel- och restaurer- ingsinsatser (SOU 2013:43). Förslaget om ett undantag från kravet på återbeskogning kompletterar dessa båda arbeten genom att främst fokusera på tillkomsten av övergångszoner och styrmedel för att åstadkomma en fungerande skötsel av dessa zoner.</P>
<P class="p673 ft124">Gemensamt uppdrag till Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk om informativa och ekonomiska styrmedel</P>
<P class="p674 ft117">Enbart möjligheten till undantag från återbeskogningskravet är troligen inte tillräckligt för att öka mängden brynmiljöer och övergångszoner mellan jord- och skogsbruksmark. Det behövs sannolikt även riktade informationsinsatser för att åstadkomma</P>
<P class="p377 ft128"><SPAN class="ft118">26</SPAN><SPAN class="ft127">Se även Skogsstyrelsens allmänna råd till 5 §: Sådan mark bör inte tas i anspråk för virkesproduktion om avverkning eller återväxtåtgärder kan komma att skada särskilda värden för naturvården, kulturmiljövården eller rennäringen (Skogsstyrelsens allmänna råd och föreskrifter till Skogsvårdslagen (SKSFS 2011:7)).</SPAN></P>
<P class="p293 ft128"><SPAN class="ft118">27</SPAN><SPAN class="ft127">Se även Skogsstyrelsens allmänna råd till 3 §: Exempel på produktiv skogsmark som i väsentlig utsträckning används för annat ändamål än virkesproduktion är sådan skogsmark som omfattas av naturvårdsavtal enligt 7 kap. 3 § jordabalken och där markanvändningen enligt avtalet syftar till att bevara och/eller utveckla naturvärden (Skogsstyrelsens allmänna råd och föreskrifter till Skogsvårdslagen (SKSFS 2011:7)).</SPAN></P>
<P class="p293 ft128"><SPAN class="ft118">28</SPAN><SPAN class="ft127">Utöver detta kan Skogsstyrelsen enligt 9 § i särskilda fall medge undantag från 5 § skogsvårdslagen, vilket enligt förarbetena (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15 rskr.1992/93:252, s. </SPAN><NOBR>90–91)</NOBR> normalt endast torde komma i fråga om kravet på återbeskogning skulle framstå som oskäligt betungande.</P>
<P class="p675 ft120"><SPAN class="ft118">29</SPAN><SPAN class="ft148">Skogsstyrelsen (2013), Målbilder för god miljöhänsyn, En delleverans från Dialog om miljöhänsyn, Rapport 5.</SPAN></P>
<P class="p325 ft21">160</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td14"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td121"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p676 ft115">skötselåtgärder som gynnar de värden som man vill bevara eller skapa. Vi föreslår därför att regeringen ger Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk i uppdrag att efter samråd med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet utforma gemensamma informationsinsatser för hanteringen av övergångszoner. Informationen ska rikta sig till både markägare och rådgivare och ska kunna användas inom båda sektorerna.</P>
<P class="p453 ft115">Genom ett mer sektorsövergripande arbete med ekonomiska och informativa styrmedel skapas möjligheter till en ökad helhets- syn i landskapet. Detta är önskvärt eftersom övergångszonerna utgör en sammanhängande enhet som successivt sträcker sig från ett öppet jordbrukslandskap in i ett mer slutet skogslandskap.</P>
<P class="p677 ft124">Uppdrag till Trafikverket och Svenska kraftnät att anpassa skötseln av infrastrukturens miljöer</P>
<P class="p678 ft115">Staten bör fungera som ett föredöme när det gäller naturvård. Genom små förändringar i vissa myndigheters uppdrag kan en relativt stor naturvårdsnytta åstadkommas kostnadseffektivt. De marker och miljöer som staten förfogar över, t.ex. de breda väg- kanterna längs med Europa- och riksvägarna, är dessutom bättre lämpade för naturvårdsåtgärder än kommunala och enskilda vägar som vanligtvis saknar bredare vägkanter.</P>
<P class="p446 ft115">Som ett led i arbetet med att stärka det nationella arbetet med grön infrastruktur föreslår vi att regeringen ger Trafikverket och Svenska kraftnät i uppdrag att höja ambitionsnivån i skötseln av infrastrukturens miljöer. Vi föreslår att regeringen senast 2015 ger Trafikverket i uppdrag att planera för och senast 2017 genomföra skötsel av vägars sidoområden och järnvägsmark utmed järnvägs- linjer och stationsområden ur ett naturvårds- och landskaps- perspektiv. Vi föreslår också att regeringen senast 2015 ger Svenska kraftnät i uppdrag att planera för och senast 2017 genomföra skötsel av kraftledningsgator ur ett naturvårds- och landskaps- perspektiv. De delar av uppdragen som omfattar planering av skötsel ska Trafikverket och Svenska kraftnät genomföra efter samråd med Statens jordbruksverk.</P>
<P class="p670 ft117">Av uppdragen till Trafikverket och Svenska kraftnät bör framgå att den anpassade skötseln av dessa miljöer ska ske på ett sätt som är förenligt med en bibehållen hög <NOBR>trafik-,</NOBR> el- och leveranssäkerhet. En anpassning av skötseln av kraftledningsgatorna måste också</P>
<P class="p679 ft21">161</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p493 ft115">göras med hänsyn till de krav på avkastning som staten har på Svenska kraftnät. Uppdraget bör också understryka att förvalt- ningen och skötseln av infrastrukturens miljöer bör utformas på ett sätt som gör det möjligt att ta till vara och utnyttja ny kunskap.</P>
<P class="p114 ft115">Vidare bör skötseln anpassas efter och samordnas med omkring- liggande landskap för att tillgodose lokala behov, bidra till en fung- erande grön infrastruktur, förbättrade ekosystemtjänster och bevarandet av biologisk mångfald. Inom ramen för uppdraget bör myndigheterna därför ta fram nationella och regionala brist- och behovsanalyser över viktiga strukturer, miljöer och ekosystem- tjänster som behöver stärkas. Eftersom alla miljöer inte är lika betydelsefulla för den gröna infrastrukturen och den biologiska mångfalden bör myndigheterna göra de inventeringar som krävs för att skötselinsatserna ska kunna göras på de platser i landskapet där de gör störst nytta.</P>
<P class="p322 ft115">I uppdraget till myndigheterna bör ingå att ta fram och for- mulera kortsiktiga och långsiktiga mål för hur infrastrukturens miljöer ska bidra till en fungerande grön infrastruktur och ett långsiktigt bevarande av biologisk mångfald. Senast 2017 ska mynd- igheterna ha tagit fram en plan för när de olika målen ska vara uppnådda och hur och när de olika åtgärderna ska genomföras. Myndigheterna bör också ta fram en plan för hur arbetet med en anpassad skötsel av infrastrukturens miljöer ska följas upp på kort och lång sikt.</P>
<P class="p466 ft121">En satsning på rådgivning och höjd kompetens</P>
<P class="p377 ft115">Arbetet med en höjd ambitionsnivå i skötseln av infrastrukturens miljöer bör utvidgas så att det även omfattar de privata aktörer som ansvarar för och utför skötseln utanför de miljöer som staten ansvarar för. Vi föreslår därför att regeringen senast 2015 ger Statens jordbruksverk i uppdrag att inom ramen för sitt miljö- målsuppdrag genomföra en satsning på rådgivning och kom- munikation om skötsel av gräs- och buskmarker i infrastrukturens miljöer.</P>
<P class="p680 ft115">Rådgivningen bör riktas till de bolag och fastighetsägare som sköter olika typer av skogsbilvägar och enskilda vägar samt till de aktörer som ansvarar för skötseln av kraftledningsgatorna i region- näten. Satsningen bör även omfatta kompetensutveckling för företag som arbetar med skötsel av infrastrukturens miljöer.</P>
<P class="p681 ft21">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350163x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td14"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td121"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p682 ft115">Sedan 2008 driver Statens jordbruksverk en samverkansgrupp för gräsmarker i infrastrukturmiljöer. Många aktörer, bl.a. Trafikverket, Svenska kraftnät, Artdatabanken, Vattenfall, Swedavia och forskare, har deltagit i detta arbete. Statens jordbruksverks fortsatta arbete bör bygga på och vidareutveckla det arbete som har bedrivits inom samverkansgruppen. Ökad samverkan och utbyte av information mellan Statens jordbruksverk och de aktörer som är verksamma inom skötselområdet är ett kostnadseffektivt sätt att stärka förutsättningarna för en fungerande grön infrastruktur.</P>
<P class="p467 ft121">Ökad hänsyn till det gröna vid planering av infrastruktur</P>
<P class="p77 ft115">Infrastrukturprojekt kräver nästan alltid någon form av ingrepp i naturmiljön. Det är därför oundvikligt att sådana projekt får konsekvenser för grön infrastruktur och biologisk mångfald. Konsekvenserna behöver inte enbart vara negativa. Detta eftersom ingreppen kan skapa miljöer som kan gynna grön infrastruktur, biologisk mångfald och motverka ytterligare fragmentisering av landskapet. Det kan t.ex. handla om en ökad användning av eko- dukter och faunabroar<SPAN class="ft116">30</SPAN>. Det kan också handla om att ta till vara eller förstärka miljöer och avsnitt längs med den sträcka som planeras eller skapa helt nya miljöer i anslutning till ett projekt. Trafikverket har också genom åren arbetat med detta tillsammans med länsstyrelser och kommuner.</P>
<P class="p453 ft115">Trafikverket har goda förutsättningar att bidra väsentligt till en fungerande grön infrastruktur på regional och lokal nivå. De åtgärder som kan vara aktuella bör rymmas inom befintliga eko- nomiska ramar. Detta kräver att myndigheten tar större hänsyn till det omkringliggande landskapets förutsättningar och möjligheter vid planering och genomförande av infrastrukturprojekt.</P>
<P class="p111 ft115">Det finns en stor potential i detta pågående arbete och det bör kunna ske i större skala än vad som sker i dag. Vi föreslår därför att regeringen senast 2015 tydliggör Trafikverkets uppgift att vid plan- ering och genomförande av nya infrastrukturprojekt och ombygg- nadsarbeten utreda och bedöma hur infrastrukturens miljöer kan bidra till en fungerande grön infrastruktur och biologisk mångfald.</P>
<P class="p683 ft120"><SPAN class="ft122">30 </SPAN>Ekodukter och faunabroar är exempel på faunapassager, dvs. byggda anläggningar som gör det möjligt för djur (och växter) att ta sig över eller under vägar, järnvägar och kanaler. Faunapassagerna ser olika ut beroende på vilka djur de är avsedda för.</P>
<P class="p609 ft21">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft115">Trafikverket bör i sitt arbete med att utreda och bedöma infra- strukturens miljöers potentiella bidrag till grön infrastruktur utgå från hur projekten kan anpassas till det omgivande landskapet genom att skapa, förstärka eller återställa grön infrastruktur på regional och lokal nivå.</P>
<P class="p684 ft124">Bättre rådgivning och stöd till kommuner, markägare och brukare</P>
<P class="p413 ft115">För att förbättra förutsättningarna för ett stärkt arbete med grön infrastruktur i vardagslandskapet föreslår vi att regeringen senast 2015 ger länsstyrelserna i uppgift att ge råd och stöd till kommuner i arbetet att beakta och ta hänsyn till grön infrastruktur i den kommunala planeringen. Länsstyrelserna bör också få i uppgift att ge råd och stöd till de markägare och brukare av jordbruksmark som vill beakta grön infrastruktur i sin verksamhet och mark- skötsel.</P>
<P class="p680 ft115">Vi menar att även Skogsstyrelsens arbete med grön infrastruktur behöver stärkas om etappmålet ska nås. Vi föreslår därför att regeringen senast 2015 ger Skogsstyrelsen i uppgift att ge råd och stöd till de skogsägare som vill beakta grön infrastruktur i sin verksamhet och markskötsel. Kunskap och information om grön infrastruktur bör införlivas i myndighetens rådgivning gentemot skogsägare och skogsbruk kring hänsyn och frivilliga naturvård- ande skötselinsatser och avsättningar av mark.</P>
<P class="p685 ft124">Tydligare vägledning och kunskapshöjande insatser riktade till kommuner</P>
<P class="p377 ft115">Vi föreslår att regeringen senast 2015 ger Boverket i uppdrag att i vägledning om översiktsplanering påtala att kommunerna i sin översiktplan bör ta hänsyn till strukturer och funktioner i land- skapet av betydelse för den gröna infrastrukturen samt till stora orörda mark- och vattenområden och mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. En tydligare vägledning kan stärka hänsynen till och utvecklingen av grön infrastruktur, dess värden och funktioner i den fysiska planeringen och i samband med exploateringar. I vägledningen bör lyftas fram att till den ändamålsenliga strukturen hör grön infrastruktur och</P>
<P class="p686 ft21">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr14 td14"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td121"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p687 ft117">sammanhang i landskapet och att dessa ska beskrivas och beaktas i översiktsplanen. Därmed skulle kommunernas ansvar att också ta hänsyn till dessa områden och strukturer i planeringen förtydligas.</P>
<P class="p688 ft121">Förbättrade planeringsunderlag</P>
<P class="p689 ft115">Det är länsstyrelserna som ska förse kommunen med underlag och råd i fråga om sådana allmänna intressen som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. För att underlätta för kommunerna att ta hänsyn till strukturer och funktioner i landskapet av betydelse för den gröna infrastrukturen, stora orörda mark- och vattenområden och mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt i översiktsplaneringen behöver tillgången till relevant information och planeringsunderlag förbättras. Vi föreslår därför att regeringen senast 2015 ger länsstyrelserna i uppdrag att se över de underlag som myndigheten tillhandahåller för kommunernas planering. Uppdraget bör syfta till att säkerställa att underlagen innehåller uppdaterade och tillför- litliga beskrivningar av stora sammanhängande opåverkade mark- och vattenområden, ekologiskt särskilt känsliga områden och andra strukturer och funktioner i landskapet av betydelse för den gröna infrastrukturen inom länet.</P>
<P class="p690 ft17">12.1.3 Konsekvensbedömning</P>
<P class="p691 ft121">Ändamålsenlighet</P>
<P class="p692 ft123">Etappmålets bidrag till miljökvalitetsmålen</P>
<P class="p693 ft115">Etappmålet syftar till att öka helhetssynen på landskapet och förbättra landskapets gröna infrastruktur, bidra till en positiv påverkan på landskapsbilden och främja rekreation och friluftsliv. Etappmålet bidrar därmed till att nå miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft123">Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård</SPAN>, <SPAN class="ft123">Levande skogar</SPAN>, <SPAN class="ft123">Ett rikt odlingslandskap </SPAN>och <SPAN class="ft123">Ett rikt växt- och djurliv.</SPAN></P>
<P class="p694 ft150">Etappmålet berör också miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft149">Begränsad klimatpåverkan</SPAN>. Busk- och brynmiljöer är viktiga för den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Skogsbrynen levererar ofta värdefulla eko-</P>
<P class="p695 ft117">systemtjänster genom att öka tillgången på arter som svarar för pollinering av grödor inom jordbruket. Vidare utgör bryn och</P>
<P class="p696 ft21">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350166x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p493 ft115">långsträckta hävdade buskmarker viktiga landskapslinjer för sprid- ning och rörelser av arter. Förutsättningarna för ekosystem att möta klimatförändringarna förbättras. Generellt sett har varierade mosaikartade bryn högre värde för den biologiska mångfalden än ensartade och variationen regleras både av artsammansättningen av buskar och träd samt av brynens struktur och form i bredd och höjdled.<SPAN class="ft116">31</SPAN></P>
<P class="p127 ft115">Om markägarna i framtiden väljer att utnyttja möjligheten att inte återbeskoga produktiv skogsmark som ligger närmare än 25 meter från jordbruksmark fullt ut innebär målet en förändrad markanvändning och en förstärkt skötsel av betydande arealer. En 25 meter bred övergångszon mellan skogsmark och jordbruksmark motsvarar en areal av totalt cirka 375 <NOBR>000–400</NOBR> 000 hektar skogs- mark eller två procent av den produktiva skogsarealen.</P>
<P class="p127 ft115">Hur stor del av övergångszonen som kommer att undantas från återbeskogning beror på ett antal faktorer och är svår att bedöma. Ett syfte med de ekonomiska styrmedel som vi föreslår är att ge markägaren ekonomiska incitament att etablera brynmiljöer.</P>
<P class="p697 ft115">Infrastrukturens miljöer omfattar knappt 200 000 hektar hävdade gräsmarker och drygt 250 000 hektar hävdade buskmarker. Ungefär hälften av gräsmarkerna hör till järnvägsnätet och det statliga vägnätet. Det innebär att omkring 350 000 hektar kommer att omfattas av förslaget om förstärkt skötsel av infrastrukturens miljöer.</P>
<P class="p252 ft115">Stora delar av infrastrukturens miljöer är redan föremål för skötselåtgärder som påverkar miljökvalitetsmålet om ett rikt växt- och djurliv positivt. Den del av etappmålet som rör infrastrukturens miljöer syftar emellertid till att ytterligare stärka miljöhänsynen i skötseln men framför allt till att säkerställa att adekvata skötsel- åtgärder omfattar miljön för hela den statligt förvaltade trafik- infrastrukturen. Närmiljön runt vägar, järnvägar och kraftledningar löper genom landskapet långa sträckor och kan därigenom bidra till och förstärka de ekologiska samband som finns i landskapen. Etappmålet underlättar på så sätt ekosystemens klimatanpassning genom att sambanden i landskapet förbättras och stärks.</P>
<P class="p322 ft115">En tydligare vägledning om att hur kommunerna ska ta hänsyn till strukturer och funktioner i landskapet i sina översiktplaner samt förbättrade planeringsunderlag stärker arbetet med grön infrastruktur i det kommunala planarbetet.</P>
<P class="p633 ft120"><SPAN class="ft122">31 </SPAN>Calluna AB, Rymdstyrelsen, Metria, Norrköpings kommun och länsstyrelsen i Östergötland (2011), Identifiering och bedömning av värdefulla busk- och brynmiljöer vid landskapsplanering.</P>
<P class="p474 ft21">166</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td14"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td121"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p698 ft115">En indikation på den arealmässiga effekten av etappmålet kan fås vid en jämförelse med storleken på land- och sötvattenområden som avsatts för natur- och miljöskyddsändamål och som kan ses som grön infrastruktur.</P>
<P class="p101 ft115">Skogsbrukets frivilliga avsättningar av produktiv skogsmark nedan gränsen för fjällnära skog uppgår till omkring 1 000 000 hektar. De arealer som omfattas av så kallat avtalat skydd, dvs. naturvårdsavtal, ekoparksavtal och vitryggsavtal, uppgår till 140 000 hektar<SPAN class="ft116">32</SPAN>. Totalt uppgår de miljöer som berörs av vårt förslag till etappmål till drygt 700 000 hektar (375 <NOBR>000–400</NOBR> 000 hektar bryn- miljöer och 350 000 hektar infrastrukturmiljöer). Dessa drygt 700 000 hektar ger således ett betydande tillskott av arealer som kan klassificeras som grön infrastruktur.</P>
<P class="p670 ft115">Det ska understrykas att de skyddade områden som använts i jämförelsen har helt andra och många gånger mer strategiska miljö- värden än de områden som finns i anslutning till infrastrukturen. Övergångszonerna och infrastrukturens miljö har emellertid också betydelse när det gäller samhällets förmåga att nå miljökvalitets- målen. Det är viktigt att bevara höga miljövärden i de övergångs- zoner som kan följa av det slopade kravet på återbeskogning. Upp- draget till Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk att utforma informationsinsatser för etablering och skötsel av övergångszoner syftar till att stödja markägare och andra intressenter vid upprätt- ande och skötseln av övergångszoner. I uppdraget ingår också att bedöma behovet av ekonomiska styrmedel för att skapa förutsätt- ningar för en ändamålsenlig skötsel.</P>
<P class="p699 ft123">Kopplingen till andra miljökvalitetsmål</P>
<P class="p77 ft115">Skogen med dess växande träd är en viktig kolsänka. Växande skog bidrar till att begränsa klimatpåverkan. En viktig fråga är därför i vilken utsträckning åtgärden att ta bort kravet på återbeskogning i en övergångszon mellan jord- och skogsbruksmark kan komma i konflikt med miljökvalitetsmålet om begränsad klimatpåverkan.</P>
<P class="p111 ft115">Som högst kan omkring två procent av den produktiva skogs- arealen komma att beröras av förslaget. Förslaget kan därmed inne- bära en minskning av tillväxten i skogens virkesförråd. Hur stor minskningen blir i praktiken är dock oklart eftersom den bl.a. beror på hur stora arealer som inte återbeskogas. Det är inte sanno-</P>
<P class="p10 ft120"><SPAN class="ft122">32 </SPAN>Långsiktigt hållbar markanvändning – del 1 (SOU 2013:43), s. 81, tabell 1.</P>
<P class="p628 ft21">167</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft115">likt att denna minskning av skogstillväxten också innebär en fram- tida utbudsminskning av virke som påtagligt skulle påverka möjlig- heterna att ersätta fossila bränslen med skogsråvara.</P>
<P class="p697 ft115">Under <NOBR>2000-talet</NOBR> har virkestillväxten i skogen uppgått till omkring 120 miljoner skogskubikmeter. Avverkningarna i den svenska skogen har under samma tid varit runt 90 miljoner skogskubikmeter. Tillväxten har under de senaste 50 åren varit större än avverkningarna. Det är inte en brist på skogsråvara som för närvarande sätter gränser för skogsavverkningar i allmänhet eller för produktionen av bioenergi. Nivån på biobränsleproduktion beror i högre grad på styrkan i styrmedlen inom klimat- och energipolitiken, exempelvis koldioxid- skatten, och andra faktorer som påverkar efterfrågan av skogsråvara. Det bör noteras att även ett icke aktivt återbeskogat bryn kan leverera exempelvis biobränslen i samband med dels avverkning av spontant växande träd, dels skötselåtgärder.</P>
<P class="p106 ft115">Vårt förslag kan få konsekvenser för de möjliga avverknings- volymerna <NOBR>40–60</NOBR> år efter det att den nu växande skogen i de blivande skogsbrynen har avverkats. Skogsstyrelsen gör återkomm- ande prognoser över skogstillväxten i ett <NOBR>50–100</NOBR> års perspektiv. Det ligger i sakens natur att prognoser över efterfrågan på skogs- råvara i ett perspektiv på ett halvt eller helt sekel blir osäkra och spekulativa. Det finns dock ingen anledning att anta att vårt förslag om övergångszoner på ett påtagligt sätt skulle påverka möjlig- heterna att utnyttja skogen som källa för klimatneutral råvara nu eller under de närmaste 100 åren.</P>
<P class="p672 ft115">Såväl växande skog som skogsbryn har biomassa som lagrar kol. Under en avverkningscykel är det genomsnittliga kollagret per hektar i skogens biomassa genomsnittligt något större än kollagret i skogsbrynets biomassa. Återbeskogning med återplantering inne- bär markberedning, vilken leder till att marken avger koldioxid. Marken i ett icke återbeskogat skogsbryn har därför ett marginellt större kollager per hektar än återbeskogad skogsmark. Det sam- manlagda kollagret i biomassan och marken är sannolikt något större i skogsmark än i icke återbeskogade skogsbryn. Samman- taget är dock skillnaderna marginella.</P>
<P class="p700 ft21">168</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td14"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td121"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft123">Alternativa handlingsvägar</P>
<P class="p77 ft115">Brynmiljöer och mjuka övergångar kan skapas genom naturvårds- avtal med markägare eller att kantzoner avsätts som biotopskydd. Miljönyttan kan öka jämfört med vårt förslag till slopat krav på återbeskogning eftersom krav kan ställas på skötseln om det behövs. Naturvårdsavtal och biotopskydd hindrar också en eventu- ell framtida återbeskogning. Samhällets kostnad för åtgärden ökar dock med denna lösning. I Miljömålsberedningens delbetänkande om långsiktigt hållbar markanvändning (SOU 2013:43, s. 108), framgår att den statliga anslagsutgiften för naturvårdsavtal i genom- snitt är cirka 70 000 kronor per hektar. Kostnaden varierar över landet och är sannolikt högre i de södra än norra delarna av landet.</P>
<P class="p111 ft115">Vi bedömer att vårt förslag om ändring i skogsvårdslagen skapar tillräckliga förutsättningar för markägarna att etablera bryn. Möj- ligheten att eventuellt ersätta markägaren för skötselåtgärder är ett mer smidigt styrmedel än att utnyttja naturvårdsavtal.</P>
<P class="p59 ft115">Det skulle vara möjligt att stärka hänsynen till grön infra- struktur i den fysiska planeringen och vid exploateringar genom ändringar i plan- och bygglagen. En stärkt hänsyn skulle t.ex. kunna åstadkommas genom att kommunerna ålades att i översikt- planen redogöra för hur kommunen avser att följa de hushållnings- bestämmelser i 3 kap. miljöbalken som avser vissa sammanhäng- ande eller särskilt känsliga mark- och vattenområden samt redogöra för strukturer och sammanhang i landskapet som är av betydelse för arter eller deras livsmiljöer.</P>
<P class="p670 ft115">Vi bedömer att plan- och bygglagen redan i dag är tillräcklig för att ta hänsyn till grön infrastruktur i den fysiska planeringen och att en stärkt hänsyn går att åstadkomma genom förbättrad väg- ledning, förbättrade planeringsunderlag och råd och stöd till kom- muner, markägare och brukare.</P>
<P class="p98 ft121">Förenlighet</P>
<P class="p1 ft123">Rådighet</P>
<P class="p667 ft115">Det finns inga överenskommelser på internationell eller europeisk nivå som binder Sverige i detta avseende. Däremot finns både inter- nationella överenskommelser och <NOBR>EU-bestämmelser</NOBR> som kan komma att påverka den svenska utformningen av bestämmelserna om miljöhänsyn i skogsbruket. Det direktiv på <NOBR>EU-nivå</NOBR> som</P>
<P class="p701 ft21">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p545 ft115">främst har betydelse i detta avseende är art- och habitatdirektivet<SPAN class="ft116">33</SPAN>. Därtill finns internationella överenskommelser så som den strategiska planen för biologisk mångfald <NOBR>2011–2020</NOBR> som antogs vid partsmötet för konventionen om biologisk mångfald (SÖ 1993:77) i Nagoya 2010, FN:s ramkonvention om klimatförändringar (SÖ 1993:13), FN:s skogsprinciper<SPAN class="ft116">34 </SPAN>och FN:s skogsforum<SPAN class="ft116">35</SPAN>. Inga av dessa konventioner eller överenskommelser förhindrar Sverige från att vidta de föreslagna åtgärderna.</P>
<P class="p93 ft123">Konsekvenser för andra samhällsmål</P>
<P class="p377 ft115">Den gällande skogspolitiken beslutades 1993 (Prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:252). Beslutet innebar en avreg- lering av skogsbruket, där tidigare ekonomiska stöd och detalj- regleringar togs bort. Samtidigt infördes två jämställda mål för skogsbruket – ett miljömål och ett produktionsmål.</P>
<P class="p114 ft115">Förslaget om övergångszoner mellan jord- och skogsbruksmark kan minska den framtida skogsproduktionen och därmed komma i konflikt med det skogspolitiska produktionsmålet. Samtidigt skapas miljövärden i skogsbruket vilket stöder skogspolitikens miljömål.</P>
<P class="p67 ft115">Förslaget berör de skogsbruksföretag som har avverknings- mogen skog i anslutning till jordbruksmark. Förslaget innebär ingen inskränkning av markägarens rätt att själv besluta om förvalt- ningen av sin mark. Markägaren kan i samband med en avverkning fritt bestämma om denne vill återplantera träd eller inte i över- gångszonerna mellan jord- och skogsbruksmark. Ansvaret för avvägningen mellan de två skogspolitiska målen läggs därmed på markägaren när det gäller den framtida användningen av marken i övergångszonerna mellan jord- och skogsbruksmark. Nuvarande dispensförfarande tas bort. Förslaget innebär därför en avreglering och förenkling för de berörda markägarna.</P>
<P class="p322 ft117">Skapandet av övergångzoner kan påverka de framtida möjliga avverkningsvolymerna vilket skulle kunna få konsekvenser för skogsindustrins inhemska råvarubas.</P>
<P class="p566 ft132"><SPAN class="ft118">33</SPAN><SPAN class="ft151">Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.</SPAN></P>
<P class="p293 ft132"><SPAN class="ft118">34</SPAN><SPAN class="ft151">Förenta nationernas så kallade skogsprinciper antogs vid FN:s konferens i Rio De Janeiro 1992. Skogsprinciperna är </SPAN><NOBR>icke-bindande.</NOBR></P>
<P class="p293 ft120"><SPAN class="ft118">35</SPAN><SPAN class="ft148">FN:s skogsforum (UNFF) är en fortsättning på FN: s miljö- och utvecklingskonferens i Rio de Janeiro. Målet för forumet är att stimulera länderna att sköta, skydda och använda skogarna på ett hållbart sätt.</SPAN></P>
<P class="p474 ft21">170</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td14"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td121"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p702 ft115">Åtgärden kommer att omfatta maximalt omkring två procent av den produktiva skogsarealen. Det är dock svårt att bedöma den andel av arealen som faktiskt kommer att undantas från skogs- produktion. Vi har tidigare i detta avsnitt bedömt att påverkan på virkesutbudet knappast kommer att påverka tillgången på skogs- råvara på något påtagligt sätt.</P>
<P class="p59 ft115">Under de kommande <NOBR>50–100</NOBR> åren kommer den svenska skogs- industrin att genomgå stora förändringar. Den tekniska utveck- lingen och globala konkurrensförhållanden kommer att förändra marknadsförutsättningarna för skogsnäringen genom produkt- utveckling och förändrade konsumtionsvanor. Efterfrågan på skogs- råvara för gamla användningsområden kan minska medan nya användningsområden kan tillkomma. Redan i dag minskar exempel- vis efterfrågan på tidningspapper. Sysselsättningen i skogsindustrin bestäms också av den tekniska utvecklingen när det gäller tillverk- ningsmetoder.</P>
<P class="p670 ft115">De svenska industriföretagens anpassningsförmåga till kom- mande förändringar kommer att ha stor betydelse för utvecklingen av skogsindustrin i Sverige och för skogssektorns bidrag till den svenska ekonomin, när det gäller t.ex. exportvärde, kunskaps- utveckling och sysselsättning. Vårt förslag om övergångszoner bedöms vara av marginell betydelse i sammanhanget.</P>
<P class="p98 ft121">Kostnadseffektivitet</P>
<P class="p475 ft117">En höjd ambitionsnivå gällande skötseln av infrastrukturens miljöer är ett kostnadseffektivt sätt att skapa bättre förutsättningar för en fungerande grön infrastruktur och biologisk mångfald.</P>
<P class="p173 ft115">Genom Trafikverkets och Svenska kraftnäts skötsel av ytorna längs med vägar, järnvägar och kraftledningar har vi stora arealer hävdad gräs- och buskmark. Denna skötsel är utformad för en säker drift av infrastrukturen. Skötseln kan anpassas med förhåll- andevis små kostnader så att den också tillför värden för natur- vården, den biologiska mångfalden och ekosystemen. Vi bedömer därför att vårt förslag ger stor miljönytta för insatta resurser.</P>
<P class="p111 ft115">Vårt förslag om övergångszoner mellan jord- och skogsbruks- mark innebär att markägaren gör en avvägning mellan skogs- politikens produktionsmål och miljömål. Markägaren beslutar åtgärderna på egen hand utan onödig byråkrati. Myndigheternas roll blir att erbjuda markägaren information och rådgivning. Förslaget</P>
<P class="p703 ft21">171</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft117">innebär vidare att markägaren kan ges ersättning för åtgärder i skogsbryn som inte är företagsekonomiskt motiverade men som ger miljönytta. Vi bedömer att förslaget ger förutsättningar för kostnadseffektiva miljöinsatser.</P>
<P class="p296 ft121">Fördelningseffekter</P>
<P class="p126 ft117">Förslaget berör de markägare som avverkar skog intill jordbruks- mark. Förslaget har inte några påtagliga fördelningseffekter.</P>
<P class="p84 ft121">Statsfinansiella effekter</P>
<P class="p64 ft115">Förslaget bedöms inte få några påtagliga statsfinansiella effekter.</P>
<P class="p125 ft123">Övergångszoner mellan jord- och skogsbruk</P>
<P class="p640 ft115">Det står varje enskild markägare fritt att bestämma om denne vill återplantera träd eller inte i de föreslagna övergångszonerna mellan jord- och skogsbruksmark. Det kommer inte att utgå någon ersätt- ning till de markägare som väljer att inte återplantera träd. Det slopade återbeskogningskravet får därför inga direkta statsfinansiella effekter.</P>
<P class="p114 ft115">Eventuella riktade insatser för skötsel av bryn kan finansieras genom omfördelningar inom landsbygdsprogrammet. Även rådgiv- ningsinsatser bör kunna rymmas inom pågående kompetens- utveckling inom t.ex. landsbygdsprogrammets målområde Ett rikt odlingslandskap eller Skogsstyrelsens rådgivningsverksamhet.</P>
<P class="p127 ft115">Det är en uppgift för Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk att i uppdraget om informativa och ekonomiska styrmedel bedöma behovet av statsbidrag för att ge nödvändiga incitament för skötsel av övergångszonerna. I uppdraget till myndigheter ingår att göra den slutliga bedömningen av de statsfinansiella effekterna av ett eventuellt bidragssystem.</P>
<P class="p704 ft21">172</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td14"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td121"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p705 ft125">Höjd ambitionsnivå i skötseln av vardagslandskapet och infrastrukturens miljöer</P>
<P class="p505 ft115">En höjd ambitionsnivå i skötseln av infrastrukturens miljöer inne- bär ökade kostnader för de berörda myndigheterna. Dessa kost- nader bedöms dock vara marginella och rymmas inom ramen för myndigheternas ekonomiska ramar. Det bör vara en uppgift för Trafikverket att inom ramen för det föreslagna uppdraget redovisa en mer preciserad analys av kostnaderna för en ändamålsenlig sköt- sel av den gröna infrastrukturen längs vägar och järnvägar.</P>
<P class="p111 ft115">Svenska kraftnät uppskattar kostnaden för en anpassad skötsel till cirka 1 till 2 miljoner per år (cirka <NOBR>1,5–2</NOBR> procent av årsbudgeten för skogligt underhåll) beroende på vald ambitionsnivå. Denna uppskattning bygger på att det är möjligt att göra naturfrämjande åtgärder i samband med ordinarie underhåll. Det bör vara en upp- gift för Svenska kraftnät att inom ramen för det föreslagna upp- draget redovisa en mer preciserad analys av kostnaderna för en ändamålsenlig skötsel av den gröna infrastrukturen längs vägar och järnvägar.</P>
<P class="p467 ft123">Uppdrag till myndigheter</P>
<P class="p1 ft115">Förslaget innebär uppdrag till:</P>
<P class="p607 ft117">Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk att efter samråd med andra berörda aktörer utforma gemensamma ekonomiska styr- medel för hantering av övergångszoner.</P>
<P class="p706 ft117">Trafikverket att planera för och genomföra skötsel av vägars sido- områden och järnvägsmark utmed järnvägslinjer och stations- områden ur naturvårds- och landskapsperspektiv. Planeringsdelen av uppdraget ska ske efter samråd med Statens jordbruksverk.</P>
<P class="p706 ft115">Svenska kraftnät att planera för och genomföra skötsel av kraft- ledningsgator ur naturvårds- och landskapsperspektiv. Planer- ingsdelen av uppdraget ska ske efter samråd med Statens jord- bruksverk.</P>
<P class="p707 ft117">Statens jordbruksverk att genomföra en satsning på rådgivning och information om skötsel av gräs- och buskmarker i infra- strukturens miljöer.</P>
<P class="p708 ft21">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med grön infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p709 ft115">Boverket att i vägledning om översiktsplanering ta upp att kommunerna i sin översiktplan bör ta hänsyn till strukturer och funktioner i landskapet av betydelse för den gröna infrastruk- turen samt till stora orörda mark- och vattenområden och mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt.</P>
<P class="p710 ft117">Länsstyrelserna att se över de underlag som myndigheten tillhandahåller för kommunernas planering.</P>
<P class="p362 ft117">Vi bedömer att uppdragen ryms inom myndigheternas ordinarie verksamhet.</P>
<P class="p711 ft21">174</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<P class="p0 ft9">Del D.</P>
<P class="p11 ft9">Stärkt klimatanpassning</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
</DIV>
<DIV id="page_177">
<P class="p712 ft78"><SPAN class="ft9">13</SPAN><SPAN class="ft152">Bättre styrning för att möta klimatförändringarna</SPAN></P>
<P class="p713 ft115">Klimatförändringarna får konsekvenser för den biologiska mång- falden, ekosystemen och deras förmåga att leverera ekosystem- tjänster. Förutsättningarna för pågående och framtida användning av mark och vatten kommer att förändras, vilket påverkar möjlig- heterna att nå miljökvalitetsmålen. Vi behöver därför anpassa använd- ningen av mark och vatten till klimatförändringarna samtidigt som vi arbetar med att minska utsläppen av växthusgaser.</P>
<P class="p111 ft115">Med klimatanpassning avses omställningar i ekologiska, sociala eller ekonomiska system till följd av verkliga eller förväntade klimatförändringar. Det handlar om att identifiera risker och sår- barheter för att undvika framtida skadekostnader och störningar i samhället och att skapa förutsättningar för att ta till vara de möjlig- heter som kan följa av ett förändrat klimat.</P>
<P class="p111 ft115">Miljömålsberedningens uppdrag omfattar både hållbar mark- användning och hållbar vattenpolitik. Vi har identifierat behov av samhällsförändringar inom dessa områden och med utgångspunkt i detta föreslår vi två etappmål:</P>
<P class="p714 ft117">Förutsättningarna för att anpassa pågående och planerad mark- användning inklusive bebyggd miljö till ett gradvis förändrat klimat är säkerställda senast 2020.</P>
<P class="p656 ft117">Förutsättningarna för en långsiktigt hållbar hantering av ytav- rinning i bebyggda miljöer (dagvatten) och naturmiljö i ett för- ändrat klimat ska finnas på plats senast 2018.</P>
<P class="p715 ft21">177</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p716 ft78"><SPAN class="ft9">14</SPAN><SPAN class="ft152">Stärkt arbete med klimatanpassning</SPAN></P>
<P class="p717 ft52"><SPAN class="ft36">14.1</SPAN><SPAN class="ft153">Etappmål om bättre förutsättningar för anpassning till ett förändrat klimat</SPAN></P>
<P class="p718 ft121">Miljömålsberedningen föreslår som etappmål:</P>
<P class="p612 ft117">Förutsättningarna för att anpassa pågående och planerad mark- användning inklusive bebyggd miljö till ett gradvis förändrat klimat är säkerställda senast 2020.</P>
<P class="p719 ft121">Förslag till åtgärder:</P>
<P class="p720 ft115">Senast 2015 ser regeringen över och förtydligar instruktionen för samtliga berörda expert- och sektorsmyndigheter. Över- synen ska syfta till att precisera och förtydliga myndig- heternas ansvar, uppgifter och särskilda funktion i arbetet med klimatanpassning. I anslutning till detta får berörda myndigheter också i uppdrag att ta fram förslag till mål för arbetet med klimatanpassning inom sina respektive ansvars- områden. Uppdraget att ta fram förslag till mål ska rapport- eras till regeringen senast den 15 december 2015.</P>
<P class="p721 ft117">Regeringen ger senast 2015 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) i uppgift att samordna de statliga myndigheternas arbete med klimatanpassning. Inom ramen för uppdraget ska SMHI kartlägga behovet av mötes- platser och framtagande av samordnade underlag, verktyg och stöd för klimatanpassning.</P>
<P class="p722 ft117">Regeringen ger senast 2015 SMHI i uppdrag att ta fram förslag till ett system för insamling och tillgängliggörande av högupplösta nederbördsdata.</P>
<P class="p723 ft21">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p724 ft115">Regeringen ger senast 2015 länsstyrelserna i uppdrag att se över det planeringsunderlag som länsstyrelserna förser kom- munerna med i den fysiska planeringen, särskilt beträffande de underlag som behövs för att förebygga och på andra sätt hantera risker som följer med ett ändrat klimat. Översynen bör vara färdig senast den 15 december 2015.</P>
<P class="p725 ft115">Regeringen tillkallar senast 2015 en särskild utredare med uppdrag att se över hur lagstiftningen bör utformas för att myndigheter, kommuner, infrastrukturförvaltare och enskilda ska kunna bedriva ett verkningsfullt arbete med att anpassa pågående och planerad markanvändning inklusive bebyggd miljö till ett gradvis förändrat klimat. Syftet med utredningen ska vara att utreda och analysera eventuella hinder och begränsningar för klimatanpassning i lagstiftningen och vid behov lämna förslag på författningsändringar. Utredaren ska överväga om kommunernas skyldighet att analysera risker och sårbarheter som följer av ett förändrat klimat och ta fram planer för hur sådana risker ska hanteras behöver förtydligas. I uppdraget ska också ingå att utreda behovet av lagstadgad rätt för kommunerna att utföra åtgärder på annans mark för att minska risken för att angelägna allmänna intressen skadas till följd av klimatförändringar.</P>
<P class="p726 ft115">Regeringen tillkallar senast 2015 en särskild utredare med uppdrag att utreda och lämna förslag till hur det framtida arbetet med att anpassa pågående och planerad mark- användning inklusive bebyggd miljö till ett gradvis förändrat klimat bör finansieras.</P>
<P class="p530 ft17"><SPAN class="ft17">14.1.1</SPAN><SPAN class="ft114">Motivering</SPAN></P>
<P class="p569 ft121">Anpassningen till ett förändrat klimat är en stor utmaning</P>
<P class="p570 ft115">En av samhällets stora framtida utmaningar är hur användningen av mark och vatten ska kunna anpassas till ett gradvis förändrat klimat. Klimatanpassning handlar bl.a. om att förebygga och mini- mera negativa effekter av klimatförändringarna, men också om att ta till vara på de positiva effekter som ett förändrat klimat kan ge upphov till. Det kan t.ex. handla om åtgärder för att hantera en ökad risk för skred, ras, erosion, översvämning och markförorening</P>
<P class="p727 ft21">180</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350181x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td129"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p495 ft117">eller åtgärder för att möta förändringar av markens produktivitet och förlängd växtsäsong.</P>
<P class="p173 ft115">Med klimatanpassning avser vi åtgärder som syftar till att skydda miljön och människors liv, hälsa och egendom genom att samhället anpassas till de konsekvenser som ett förändrat klimat kan medföra för mark, vatten och bebyggelse. Det kan handla om åtgärder för att förhindra och begränsa skador på befintlig eller planerad bebyggelse, infrastruktur och annan användning av mark- och vattenområden samt skador på människor, egendom och miljön.</P>
<P class="p728 ft115">För att det ska vara möjligt att nå flera av miljökvalitetsmålen måste en anpassning till ett förändrat klimat ske. Detsamma gäller målen om bl.a. ekosystemtjänster och produktionsnivåer i skogs- och jordbrukslandskapen. Det föreslagna etappmålet syftar i första hand till att bidra till att miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft123">God bebyggd miljö </SPAN>nås. Etappmålet kan också bidra till att miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft123">Levande sjöar och vattendrag</SPAN>, <SPAN class="ft123">Grundvatten av god kvalitet</SPAN>, <SPAN class="ft123">Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap </SPAN>och <SPAN class="ft123">Ett rikt växt- och djurliv </SPAN>nås.</P>
<P class="p729 ft124">Arbetet har till stor del varit fokuserat på att sprida kunskap och information</P>
<P class="p730 ft115">Hittills har en stor del av arbetet med klimatanpassning varit inriktat mot att ta fram och sprida kunskap och information om klimatförändringarna och behovet av anpassning. Regeringen har bl.a. gett Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) i uppdrag att driva ett nationellt kunskapscentrum för klimat- anpassning med uppgift att samla in, sammanställa och tillgänglig- göra kunskap om klimatförändringarna och klimatanpassning samt att i samråd med berörda myndigheter och andra aktörer ta fram en vägledning för hur man använder sig av klimatscenarier.</P>
<P class="p670 ft115">På regional nivå har regeringen gett länsstyrelsen i uppgift att samordna arbetet med klimatanpassning, samordna nationella myn- digheters underlag och förse kommunerna med planeringsunderlag. Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att sammanställa, redovisa och göra jämförelser av det klimatanpassningsarbete som sker på kommunal nivå<SPAN class="ft116">1</SPAN>. Uppdraget delrapporterades till regeringen den 1 oktober 2013. I länsstyrelsernas uppdrag ingår också att ta fram regionala handlingsplaner för klimatanpassning som ska fungera</P>
<P class="p731 ft120"><SPAN class="ft122">1 </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende länsstyrelserna.</P>
<P class="p628 ft21">181</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350182x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft117">som vägledning för det lokala och regionala arbetet med klimat- anpassning.</P>
<P class="p91 ft121">Kommunerna har en viktig roll i anpassningsarbetet</P>
<P class="p126 ft115">Kommunerna har det huvudsakliga ansvaret för den fysiska plan- eringen. Ett viktigt instrument är plan- och bygglagen (2010:900), där frågan om klimatanpassning aktualiseras vid kommunens plan- läggning och i ärenden om bygglov och där länsstyrelsen ska verka för att planerad bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Ny och tillkommande bebyg- gelse och övrig infrastruktur ska stå emot de påfrestningar som ett förändrat klimat kan komma att innebära.</P>
<P class="p106 ft115">Rätt tillämpad är plan- och bygglagen ett väl fungerande verktyg för att säkerställa att framtida bebyggelse på oexploaterad mark och tillkommande bebyggelse på redan exploaterad mark kommer att klara av ett gradvis förändrat klimat. När det gäller skydd av mark och anpassning av befintlig bebyggelse har dock plan- och bygg- lagen uppenbara begränsningar.</P>
<P class="p732 ft121">Varierande kunskap om de risker som följer av ett förändrat klimat</P>
<P class="p377 ft115">Kunskaperna och kännedomen om vilka risker som följer av ett förändrat klimat på lokal nivå varierar mellan kommunerna. I många kommuner saknar man t.ex. förutsättningar för att utvärd- era orsaker till översvämningar och analysera snabba avrinnings- och skyfallsförlopp. Försvarets forskningsinstitut har pekat på att det finns brister i kommunernas planering inför en framtida för- väntad havsnivåhöjning. En tredjedel av de undersökta kommun- erna saknade uppskattningar av framtida havsnivåer i sin planering.<SPAN class="ft116">2</SPAN></P>
<P class="p106 ft117">Enligt Boverkets miljömålsenkät från 2012 hade 37 procent av de svarande kommunerna aktuella dokument för anpassning till effekterna av ett förändrat klimat. I 31 procent av de svarande</P>
<P class="p733 ft155"><SPAN class="ft154">2 </SPAN>Von Olreich, m.fl. (2012), Framtida havsnivåhöjning i kommunal planering, Totalförsvarets forskningsinstitut och Kungliga tekniska högskolan.</P>
<P class="p91 ft21">182</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350183x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td129"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p734 ft115">kommunerna pågick ett arbete med att ta fram sådana dokument. Resterande del (32 procent) saknade aktuella dokument för detta.<SPAN class="ft116">3 </SPAN>I Sveriges kommuner och landstings undersökning av kommun- ernas arbete med klimatanpassning 2011 uppgav strax över 20 procent av kommunerna att de i hög utsträckning arbetade med klimatanpassning i risk- och sårbarhetsanalyser. Omkring 60 procent av kommunerna uppgav att de i viss utsträckning arbetade med</P>
<P class="p735 ft115">klimatanpassning i risk- och sårbarhetsanalyser.<SPAN class="ft116">4</SPAN></P>
<P class="p736 ft124">Kommunernas förutsättningar att arbeta med klimatanpassning behöver förbättras</P>
<P class="p77 ft115">Många kommuner arbetar aktivt med frågor om anpassning till ett förändrat klimat, i huvudsak med översvämnings- och skredrisker. Samtidigt pekar många kommuner på att de saknar förutsättningar för att bedriva ett verkningsfullt arbete inom området. De hinder för arbetet som kommuner och andra aktörer lyfter fram har att göra med:</P>
<P class="p737 ft115">avsaknaden av nationella och regionala mål,</P>
<P class="p738 ft115">brister i kunskap, planeringsunderlag och beslutstöd,</P>
<P class="p739 ft115">otydlig ansvarsfördelning mellan statliga myndigheter och nivåer,</P>
<P class="p738 ft115">brister i samordningen mellan statliga myndigheter,</P>
<P class="p607 ft117">oklarheter gällande vilket stöd en kommun har att göra vissa åtgärder i lagstiftningen,</P>
<P class="p740 ft115">begränsningar i gällande lagstiftning, och</P>
<P class="p738 ft115">avsaknaden av ekonomiska medel och resurser.<SPAN class="ft116">5</SPAN></P>
<P class="p741 ft117">I Sveriges kommuner och landstings undersökning av kommun- ernas arbete med klimatanpassning uppgav 70 procent av kommun-</P>
<P class="p318 ft132"><SPAN class="ft118">3</SPAN><SPAN class="ft131">Boverket (2012), Miljömålsenkät 2012.</SPAN></P>
<P class="p171 ft132"><SPAN class="ft118">4</SPAN><SPAN class="ft131">Sveriges kommuner och landsting (2012), Kommunernas arbete med klimatanpassning.</SPAN></P>
<P class="p742 ft132"><SPAN class="ft118">5</SPAN><SPAN class="ft131">Sveriges kommuner och landsting (2012), Kommunernas arbete med klimatanpassning; Glaas, E. (2013), Reconstructing Noah’s ark – Integration of climate change adaptation into Swedish public policy, Linköping Studies in Arts and Science No. 578, Linköping University, Linköping; André, K. (2013), Climate change adaptation processes: Regional and sectoral stakeholder perspectives, Linköping Studies in Arts and Science No. 579, Linköping University, Linköping; och Storbjörk, S. (2009), Klimatanpassning och den fysiska planeringens utmaningar, i Granger G. och Knuthammar C. (red), Klimatets krav på samhället, Stiftelsen Vadstena Forum för samhällsbyggande 2009.</SPAN></P>
<P class="p743 ft21">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350184x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p744 ft115">erna att de saknade underlag och verktyg för att ta fram lokala analyser av effekter av klimatförändringar och av olika anpassnings- åtgärder. Kommunerna pekade också på att de underlag som stat- liga myndigheter tillhandahåller måste vara samordnade och utform- ade på ett sätt som gör det möjligt för kommunerna att kombinera och använda underlagen för att göra olika typer av risk- och sårbarhetsanalyser. Kommunerna efterfrågade också en bättre dialog med de statliga myndigheterna, framför allt länsstyrelsen.<SPAN class="ft116">6</SPAN></P>
<P class="p114 ft115">Vissa kommuner har också pekat på att det råder brist på kunskap om vilka scenarier som kommunerna bör räkna med och anpassa sig till. Det finns också viss okunskap om vad olika lag- stiftningar tillåter och vilken nivå som har ansvar för att anpass- ningen till ett förändrat klimat faktiskt sker.<SPAN class="ft116">7</SPAN></P>
<P class="p127 ft115">För att kommunerna ska kunna bedriva ett verkningsfullt anpassningsarbete behöver de underlag och verktyg som statliga myndigheter tillhandahåller vara möjliga att anpassa till lokala för- utsättningar och mål. Allt för översiktliga underlag och kartor kan t.ex. inte användas i analyser vid detaljplanering. Det är också svårt för kommunerna att använda sig av underlag där de nationella myn- digheterna inte har samordnat sig eftersom man då måste göra en egen bedömning av vilka scenarier som ska prioriteras och beaktas i planeringen.</P>
<P class="p745 ft124">Statens ansvar som infrastrukturförvaltare eller förvaltningsmyndighet</P>
<P class="p377 ft115">Frågan om anpassning till ett förändrat klimat aktualiseras även vid användning av mark och vatten som inte berörs av kommunens planmonopol. Frågan om behov av klimatanpassning bör därför på ett strukturerat sätt även beaktas i sådana fall. Detta gäller särskilt för större anläggningar som inte är tillfälliga och som har en relativt stor påverkan på miljön och på samhällsplaneringen. Exempel på sådana anläggningar är vägar, järnvägar eller allmänna hamnar, men även anläggningar för energiförsörjning eller för bearbetning av mineral. Infrastrukturförvaltare för sådana anläggningar kan vara statliga, kommunala, privata eller en kombination av dessa.</P>
<P class="p746 ft132"><SPAN class="ft126">6</SPAN><SPAN class="ft151">Sveriges kommuner och landsting (2012), Kommunernas arbete med klimatanpassning.</SPAN></P>
<P class="p747 ft120"><SPAN class="ft126">7</SPAN><SPAN class="ft148">Länsstyrelsen i Stockholms län (2013), Regionala planer för klimatanpassningsarbetet, RB 39, Delrapportering: Sammanställning, redovisning och jämförelse av klimatanpassnings- arbetet på kommunal nivå.</SPAN></P>
<P class="p325 ft21">184</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td129"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p748 ft115">Staten, och i vissa fall kommunen, kan utöva kontroll över tillkomst och underhåll av sådana anläggningar. Till exempel är Trafikverket infrastrukturförvaltare för statliga allmänna vägar och det järnvägsnät som tillhör staten. Hamnar förvaltas av hamnföretag, som kan vara kommunalt helägda bolag eller delvis har privata ägare. I de fall där staten inte är infrastrukturförvaltare framgår vanligen av det tillämpliga regelverket att en statlig myndighet i egenskap av förvaltningsmyndighet ansvarar för handläggning av ansökningar, tillsyn och/eller utfärdande av föreskrifter.</P>
<P class="p637 ft117">Med tanke på dessa förutsättningar bör staten i egenskap av infrastrukturförvaltare eller förvaltningsmyndighet beakta de risker som ett förändrat klimat medför samt dess konsekvenser för planerade och befintliga anläggningar för vilka de har ett ansvar.</P>
<P class="p131 ft121">Även lagstiftning kan behöva klimatanpassas</P>
<P class="p1 ft123">Begränsningar i dagens plan- och bygglagstiftning</P>
<P class="p480 ft115">Dagens lagstiftning som reglerar användning av mark och vatten härstammar ofta från en tid då man inte talade om klimat- förändringarna som en realitet. En konsekvens av detta är att den inte alltid ger optimala förutsättningar för klimatanpassning. Plan- och bygglagen, lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster, anläggningslagen (1973:1149) och miljöbalken (1998:808) har nämnts som exempel på lagar som i sin nuvarande utformning har en delvis hindrande verkan på klimatanpassningsarbetet.</P>
<P class="p446 ft115">Ett exempel på att nuvarande lagstiftning inte är optimalt utformad är att det är svårt att skydda och anpassa befintlig bebyg- gelse till ett förändrat klimat. Kommunen kan genom ändringar i detaljplanen få möjlighet att utföra åtgärder på annans mark, eventuellt i samverkan med fastighetsägare. Det förutsätter dock att ingen berörd fastighetsägare motsätter sig åtgärden. I plan- och bygglagen finns också ett slags inbyggd rätt att fortsätta med pågående markanvändning, eftersom befintlig bebyggelse i ett detaljplaneområde får finnas kvar även om den skulle strida mot en ny detaljplan som innebär ändrade planbestämmelser för området.</P>
<P class="p453 ft115">I princip gäller samma förutsättningar för nytillkommande bebyggelse på redan exploaterad och bebyggd mark i riskområden som för ny bebyggelse på oexploaterad mark. Ytterligare bebygg- else i sådana områden som är olämpliga från klimatanpassnings-</P>
<P class="p671 ft21">185</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft115">synpunkt kan motverkas genom att gamla detaljplaner upphävs eller genom att nya och från klimatsynpunkt mer uppdaterade detaljplaner antas. I praktiken vill dock många kommuner av politiska eller ekonomiska skäl inte försvåra eller omöjliggöra kom- pletterande bebyggelse på detta sätt. Nödvändiga skyddsåtgärder för befintlig bebyggelse som kan kräva planläggning riskerar därför att inte bli genomförda. När kommunerna väljer att tillämpa plan- och bygglagstiftningen på detta sätt fungerar den inte som ett effektivt verktyg för att åstadkomma ett mer klimatsäkert samhälle.</P>
<P class="p331 ft115">Plan- och bygglagstiftningen har vidare tydliga begränsningar när det gäller möjligheten att genomföra större åtgärder för att skydda mark eller bebyggelse mot ett förändrat klimat, t.ex. invallningar av större områden för att förhindra översvämning. Lagstiftningen är inte utformad för att skydda bebyggelse och mark mot påverkan från naturen, utan förutsätter i första hand att någon offentlig eller privat aktör har en vilja och en förmåga att genomföra en åtgärd. I en översiktsplan kan man identifiera områden som är i riskzonen för t.ex. översvämning, men om det inte finns någon som vill och kan utföra en skyddsåtgärd kan inte en skyldighet för att trygga genomförandet av åtgärder skapas genom plan- och bygglagstiftningen.<SPAN class="ft116">8</SPAN></P>
<P class="p322 ft115">Det kan vara nödvändigt att stärka kommunernas möjlighet att vidta åtgärder på annans mark för att skydda bebyggelse, viktig infrastruktur och annan markanvändning från naturolyckor. I t.ex. ett område med kraftigt förorenad mark och en mycket hög risk för ras eller skred kan behovet av förebyggande åtgärder vara akut. Om en enskild fastighetsägare motsätter sig att en åtgärd utförs på den egna fastigheten kan det få till följd att omkringliggande bebyggelse och användning av mark och vatten inte kan skyddas. Det kan också finnas behov av att förtydliga plan- och bygglagen när det gäller vissa skyddsfrågor, t.ex. möjligheten att vid planering inom ett område vidta åtgärder för att skydda områden utanför planområdet.</P>
<P class="p749 ft132"><SPAN class="ft122">8 </SPAN>Boverket (2009), Bygg för morgondagens klimat, Anpassning av planering och byggande; och Christensen, J. (2013), Dagvattenreglering – ett grumligt område, Har kommunerna de instrument som behövs för att klara miljökvalitetsnormerna? i Gipperth, L. och Zetterberg, C. (red), Miljörättsliga perspektiv och tankevändor, Vänbok till Jan Darpö och Gabriel Michanek, Iustus Förlag.</P>
<P class="p296 ft21">186</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td129"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft123">Hinder för klimatanpassningsarbetet i annan lagstiftning</P>
<P class="p77 ft115">Det finns också en risk för konflikt mellan plan- och bygglagen och miljöbalken som behöver hanteras för att förutsättningarna för anpassning till ett förändrat klimat ska stärkas. Miljölagstiftningens främsta syften är dels att skydda naturen, miljön och människors hälsa mot negativ påverkan, dels främja en hållbar utveckling. Lagstift- ningen är däremot inte tänkt att mer ensidigt fokusera på skydd för befintlig bebyggelse eller samhällsekonomiska intressen. I den mån skyddsåtgärder går att reglera i plan- och bygglagen finns det en risk att miljölagstiftningen förhindrar just de åtgärderna. Klimatanpassning kan t.ex. handla om åtgärder för att skydda befintlig bebyggelse eller natur- och kulturvärden mot vatten med hjälp av vallar. Sådana skyddsåtgärder kan vara förenliga med plan- och bygglagen men kan i stället komma i konflikt med miljöbalken eftersom invallning av befintliga områden påverkar strandskyddet. Det kan även riskera att skada <NOBR>växt-,</NOBR> natur- och havsmiljön i strandzonen och därför nekas tillstånd enligt miljöbalken. I dessa fall ställs angelägna samhälls- intressen mot varandra utan att intressekonflikten är möjlig att lösa inom ramen för befintlig lagstiftning.</P>
<P class="p750 ft115">Ändringar av anläggningslagen kan behövas för att göra det möjligt att t.ex. skapa en gemensamhetsanläggning<SPAN class="ft116">9 </SPAN>som skyddsåtgärd mot effekterna av ett förändrat klimat. Vid framtagande av en detaljplan ska det prövas om området är lämpligt för bebyggelse. Om skydds- åtgärder är nödvändiga måste dessa kunna utföras, vilket kan säker- ställas t.ex. genom gemensamhetsanläggningar eller servitut<SPAN class="ft116">10</SPAN>. Vidare är vattentjänstlagen inte utformad för att hantera den ökade risken för översvämning i <NOBR>va-system</NOBR> på grund av stigande vattennivåer eller ändrade nederbördsförhållanden.<SPAN class="ft116">11 </SPAN>Kommunens ledningar är, även om de successivt anpassas till klimatförändringar i enlighet med Svenskt vattens rekommendationer, ännu inte alltid dimensionerade för att klara av de förändringar i mängd eller variation som kan uppstå på grund av ett förändrat klimat.</P>
<P class="p670 ft117">Kommuners och länsstyrelsers uppgifter när det gäller klimat- anpassning framgår i dag av olika författningar. Arbetet enligt dessa</P>
<P class="p309 ft132"><SPAN class="ft118">9</SPAN><SPAN class="ft131">En gemensamsamhetsanläggning är en anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem (1 § anläggningslagen).</SPAN></P>
<P class="p110 ft132"><SPAN class="ft118">10</SPAN><SPAN class="ft131">Ett servitut är en rätt för ägaren av en fastighet att på ett visst bestämt sätt använda en annan fastighet.</SPAN></P>
<P class="p110 ft132"><SPAN class="ft118">11</SPAN><SPAN class="ft131">Christensen, J. (2013), Dagvattenreglering – ett grumligt område. Har kommunerna de instrument som behövs för att klara miljökvalitetsnormerna? i Gipperth L. och Zetterberg, C. (red), Miljörättsliga perspektiv och tankevändor, Vänbok till Jan Darpö och Gabriel Michanek, Iustus Förlag.</SPAN></P>
<P class="p647 ft21">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350188x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft115">författningar skulle kunna samordnas eller integreras i större utsträckning än vad som sker i dag. Kommuners arbete med klimatanpassning bör även förhålla sig till det ansvar för fysisk planering, räddningstjänst och beredskap vid olyckor som kom- munerna har enligt dagens regler. Som exempel kan nämnas lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, som avser allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner och som kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Lagen syftar till att ta hand om konsekvenserna av en allvarlig störning snarare än att förebygga sådana störningar och är därför ett slags komplement till klimatanpassningsarbetet.</P>
<P class="p751 ft115">Kommunens förebyggande verksamhet mot olyckor kan hindras av den kommunala likställighetsprincipen<SPAN class="ft116">12</SPAN>. Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor har kommunen en skyldighet att vidta åtgärder för att förebygga bränder och skador till följd av bränder. När det gäller förebyggande åtgärder mot andra olyckor än bränder har kommunerna ett mer begränsat ansvar att verka för att åstadkomma skydd mot olyckor, utan att andras ansvar inskränks<SPAN class="ft116">13</SPAN>. Kommunens möjlighet att vidta åtgärder är vidare begränsad till områden där det är av allmänt intresse för kommunmedborgarna att åtgärder vidtas. Det krävs inte att samtliga invånare berörs direkt men om endast ett fåtal enskilda fastighetsägare påverkas begränsas kommunens möjlighet att agera av likställighetsprincipen<SPAN class="ft116">14</SPAN>.</P>
<P class="p184 ft123">Dricksvattenutredningen hanterar skydd av vattentäkter</P>
<P class="p752 ft115">Regeringen gav 2013 en särskild utredare i uppgift att genomföra en bred genomgång av dricksvattenområdet, från råvatten till tappkran för allmänt dricksvatten (dir. 2013: 75). Utredningen har antagit namnet Dricksvattenutredningen (L 2013:02). Syftet med utredningen är att identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricksvattenförsörjning i landet, på kort och på lång sikt, och i förekommande fall föreslå lämpliga åtgärder. Utgångs- punkten ska vara klimatförändringarnas förväntade effekter på dricks- vattenförsörjningen och hur risker med bl.a. kemiska ämnen och</P>
<P class="p753 ft132"><SPAN class="ft118">12</SPAN><SPAN class="ft151">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2009), Ansvar vid naturolycka, Publikationsnr. </SPAN><NOBR>0179-10.</NOBR></P>
<P class="p295 ft120"><SPAN class="ft118">13</SPAN><SPAN class="ft119">3 kap. 1 § lagen om skydd mot olyckor.</SPAN></P>
<P class="p293 ft120"><SPAN class="ft118">14</SPAN><SPAN class="ft148">Likställighetsprincipen innebär att det inte är tillåtet för kommuner att särbehandla vissa grupper av kommunmedlemmar på annat än objektiv grund.</SPAN></P>
<P class="p325 ft21">188</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350189x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td129"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p754 ft117">skydd av dricksvattenförsörjning och råvattentäkter på ett riskbaserat och systematiskt sätt ska kunna hanteras. Regeringen beslutade den 28 maj 2014 om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2014:73).</P>
<P class="p755 ft121">I dag avsätts relativt små medel för det praktiska åtgärdsarbetet</P>
<P class="p756 ft115">Flera aktörer har pekat på finansieringsfrågan som en förklaring till att det hittills har genomförts få praktiska anpassningsåtgärder<SPAN class="ft116">15</SPAN>. Kommunerna har även framfört en önskan om att staten ska satsa mer resurser på att anpassa infrastruktur och befintlig bebyggelse till ett förändrat klimat<SPAN class="ft116">16</SPAN>.</P>
<P class="p757 ft115">För bebyggda områden där risken för naturolyckor är särskilt stor har staten anvisat medel för förebyggande åtgärder<SPAN class="ft116">17</SPAN>. Syftet med anslaget är bl.a. att främja fördjupade behovsutredningar och att genomföra åtgärder för att anpassa bebyggda miljöer till ett för- ändrat klimat. Anslaget omfattar förebyggande åtgärder mot jord- skred eller andra naturolyckor.</P>
<P class="p758 ft117">Anslaget till statsbidrag för förebyggande åtgärder mot jord- skred och andra naturolyckor är för närvarande 24,8 miljoner kronor. Av tabell 3 framgår anslagets utveckling under de senaste åren. Under perioden 2010 till 2012 höjdes anslaget tillfälligt.</P>
<P class="p759 ft30">Tabell 3. Anslag, budget, sökta och utbetalade belopp inom ramen för anslag 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra olyckor under perioden 2010 till 2014 (tusental kronor)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr0 td130"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td95"><P class="p40 ft3">År</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td73"><P class="p760 ft3">Anslag</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td44"><P class="p761 ft3">Budget</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td131"><P class="p40 ft135">Sökt belopp</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td68"><P class="p762 ft3">Utbetalt</P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p653 ft136">Antal</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td61"><P class="p763 ft136">Antal objekt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td130"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td96"><P class="p653 ft135">kommuner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td130"></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p18 ft156"> </P></TD>
<TD class="tr18 td73"><P class="p18 ft156"> </P></TD>
<TD class="tr18 td44"><P class="p18 ft156"> </P></TD>
<TD class="tr18 td131"><P class="p18 ft156"> </P></TD>
<TD class="tr18 td68"><P class="p18 ft156"> </P></TD>
<TD class="tr18 td61"><P class="p18 ft156"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td130"></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p18 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p18 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr19 td134"><P class="p18 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr19 td135"><P class="p18 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr19 td136"><P class="p18 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr19 td137"><P class="p18 ft157"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p18 ft157"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td130"></TD>
<TD class="tr12 td95"><P class="p40 ft3">2010</P></TD>
<TD class="tr12 td73"><P class="p764 ft3">54 850</P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p765 ft136">49 000</P></TD>
<TD class="tr12 td131"><P class="p158 ft136">337 000</P></TD>
<TD class="tr12 td68"><P class="p766 ft136">49 000</P></TD>
<TD class="tr12 td96"><P class="p653 ft136">30</P></TD>
<TD class="tr12 td61"><P class="p763 ft136">64</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td130"></TD>
<TD class="tr9 td95"><P class="p40 ft3">2011</P></TD>
<TD class="tr9 td73"><P class="p764 ft3">59 850</P></TD>
<TD class="tr9 td44"><P class="p765 ft136">56 000</P></TD>
<TD class="tr9 td131"><P class="p158 ft136">172 500</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p766 ft136">56 000</P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p653 ft136">8</P></TD>
<TD class="tr9 td61"><P class="p763 ft136">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td130"></TD>
<TD class="tr9 td95"><P class="p40 ft3">2012</P></TD>
<TD class="tr9 td73"><P class="p764 ft3">39 850</P></TD>
<TD class="tr9 td44"><P class="p765 ft136">34 000</P></TD>
<TD class="tr9 td131"><P class="p158 ft136">296 500</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p766 ft136">34 000</P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p653 ft136">17</P></TD>
<TD class="tr9 td61"><P class="p763 ft136">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td130"></TD>
<TD class="tr7 td95"><P class="p40 ft3">2013</P></TD>
<TD class="tr7 td73"><P class="p764 ft3">24 850</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p765 ft136">19 000</P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p767 ft136">72 000</P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p766 ft136">22 500</P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p653 ft136">14</P></TD>
<TD class="tr7 td61"><P class="p763 ft136">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td130"></TD>
<TD class="tr7 td95"><P class="p40 ft3">2014</P></TD>
<TD class="tr7 td73"><P class="p764 ft3">24 850</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p765 ft136">0</P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p158 ft136">142 000</P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p766 ft136">0</P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p653 ft136">6</P></TD>
<TD class="tr7 td61"><P class="p763 ft136">10</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p768 ft135"><SPAN class="ft138">Källa: </SPAN>Prop. 2013/14:1 och underlag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.</P>
<P class="p769 ft146"><SPAN class="ft144">15</SPAN><SPAN class="ft145">Se t.ex. Glaas, E. (2013), Reconstructing Noah’s ark – Integration of climate change adaptation into Swedish public policy, Linköping Studies in Arts and Science No. 578, Linköping University, Linköping.</SPAN></P>
<P class="p770 ft6"><SPAN class="ft144">16</SPAN><SPAN class="ft147">Sveriges kommuner och landsting (2012), Kommunernas arbete med klimatanpassning.</SPAN></P>
<P class="p771 ft159"><SPAN class="ft144">17</SPAN><SPAN class="ft158">Kommunerna kan söka bidrag hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för kostnader för åtgärder som syftar till att öka markens stabilitet eller skydda mot översvämningar. Åtgärder mot erosion omfattas i dagsläget inte av anslaget. Bidrag lämnas upp till 60 procent av kostnaderna för den planerade eller genomförda åtgärden eller till max</SPAN></P>
<P class="p772 ft6"><SPAN class="ft160">60</SPAN><SPAN class="ft147">procent av de hotade objektens värde.</SPAN></P>
<P class="p337 ft21">189</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p744 ft115">Intresset för statsbidraget är stort ute bland kommunerna (tabell 3). Samtliga år under perioden 2010 till 2013 har kommunernas ansök- ningar vida överstigit tillgängliga medel. Samma förhållande gäller även för perioden 2004 till 2009<SPAN class="ft116">18</SPAN>. Behovet av stöd och antalet ansökningar kommer antagligen att öka i takt med att klimatet förändras och att medvetenheten om behovet av anpassning ökar.</P>
<P class="p127 ft117">Anslaget är inte tillräckligt för att tillgodose efterfrågan från kommunerna. Detta gör att åtgärder skjuts fram i tiden eller inte genomförs alls.</P>
<P class="p773 ft124">Det är mer lönsamt att göra förebyggande åtgärder än att vänta till dess att olyckan är framme</P>
<P class="p632 ft115">Effekterna av ett förändrat klimat kan medföra stora kostnader för samhället. Det finns flera studier som pekar på att det sannolikt är billigare att vidta åtgärder på ett tidigt stadium än att betala priset för att inte anpassa sig till ett förändrat klimat<SPAN class="ft116">19</SPAN>. I sin strategi för klimatanpassning pekar också EU på behovet av en skyndsam anpas- sning eftersom en fördröjning riskerar att öka samhällets kost- nader<SPAN class="ft116">20</SPAN>. Även FN:s klimatpanel<SPAN class="ft116">21 </SPAN>fokuserar i en av sina senaste rapp- orter på riskhantering och klimatanpassning<SPAN class="ft116">22</SPAN>.</P>
<P class="p106 ft115">Klimat- och sårbarhetsutredningen uppskattade kostnaden för att anpassa bebyggd miljö till ett förändrat klimat till mellan 100 och 300 miljoner kronor per år<SPAN class="ft116">23</SPAN>. Göta <NOBR>älv-utredningen</NOBR> har beräknat det ekonomiska värdet av potentiella skador orsakade av skred, enbart i områden runt Göta älv, till 144 miljarder kronor. Kostnaden för konsekvenser i områden med hög risk för skred har utredningen beräknat till 7 miljarder kronor. Utredningen har också beräknat den översiktliga kostnaden för att utföra åtgärder i prioriterade områden till mellan 4 och 6 miljarder kronor.<SPAN class="ft116">24</SPAN></P>
<P class="p774 ft132"><SPAN class="ft118">18</SPAN><SPAN class="ft131">Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter (SOU 2007:60).</SPAN></P>
<P class="p775 ft132"><SPAN class="ft118">19</SPAN><SPAN class="ft151">Se t.ex. OECD (2008), Economic Aspects of Adaptation to Climate Change: Costs, Benefits and Policy Instruments; och Stern, N. (2006), Stern Review on the Economics of Climate Change, Executive Summary, HM Treasury.</SPAN></P>
<P class="p295 ft132"><SPAN class="ft118">20</SPAN><SPAN class="ft131">COM(2013) 216 final, An EU Strategy on adaptation to climate change.</SPAN></P>
<P class="p295 ft120"><SPAN class="ft118">21</SPAN><SPAN class="ft119">Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC).</SPAN></P>
<P class="p293 ft132"><SPAN class="ft118">22</SPAN><SPAN class="ft151">IPCC (2014), Summary for policymakers in Climate change 2014, Impact, adaption and vulnerability, Part A: Global and sectoral aspects, Contribution of working group II to the fifth assessment report of the intergovernmental panel on climate change.</SPAN></P>
<P class="p295 ft132"><SPAN class="ft118">23</SPAN><SPAN class="ft131">Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter (SOU 2007:60).</SPAN></P>
<P class="p776 ft120"><SPAN class="ft118">24</SPAN><SPAN class="ft148">Statens geotekniska institut (2012), Göta älvutredningen, Slutrapport del 1 - Samhällskonsekvenser.</SPAN></P>
<P class="p184 ft21">190</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td129"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p777 ft124">Från kunskap och kännedom om problemen till handling och praktiska åtgärder</P>
<P class="p475 ft115">Trots satsningarna på ny kunskap och informationsspridning, kom- munernas arbete med den fysiska planeringen och möjligheterna att få bidrag för förebyggande åtgärder genomförs få praktiska åtgär- der. En förklaring till att arbetet ännu inte har tagit ordentlig fart är att ansvarsfördelningen och samordningen mellan berörda statliga myndigheter och mellan stat, kommun och enskilda är otydlig samt att det saknas ekonomiska resurser för ett effektivt arbete på lokal nivå. Flera myndigheter, Sveriges kommuner och landsting och forskare har pekat på att det finns skäl att se över organisation, ansvarsfördelning och samordning inom området klimatanpass- ning. Det behöver bli tydligt vad som ska göras, vem som har ansvar för att det blir gjort och när det ska vara gjort samt hur de nationella myndigheterna ska samordna sig för att kunna stödja kommuner och enskilda på bästa sätt. Så länge detta inte är klarlagt avvaktar många kommuner och enskilda med att vidta åtgärder. Detta gäller i synnerhet mer kostsamma åtgärder som rör befintlig bebyggelse och infrastruktur.</P>
<P class="p778 ft115">Mot denna bakgrund menar vi att det finns ett behov av att säkerställa att samhället har de förutsättningar som krävs för att anpassa pågående och planerad markanvändning inklusive bebyggd miljö till ett gradvis förändrat klimat.</P>
<P class="p370 ft17"><SPAN class="ft17">14.1.2</SPAN><SPAN class="ft114">Åtgärder</SPAN></P>
<P class="p458 ft115">Vi föreslår följande åtgärder för att etappmålet ska nås:</P>
<P class="p779 ft115">Senast 2015 ser regeringen över och förtydligar instruktionen för samtliga berörda expert- och sektorsmyndigheter. Över- synen ska syfta till att precisera och förtydliga myndigheternas ansvar, uppgifter och särskilda funktion i arbetet med klimat- anpassning. I anslutning till att regeringen förtydligar myndig- heternas instruktioner får berörda myndigheter i uppdrag att ta fram förslag till mål för arbetet med klimatanpassning inom sina respektive ansvarsområden. Uppdraget att ta fram förslag till mål bör rapporteras till regeringen senast den 15 december 2015.</P>
<P class="p780 ft21">191</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p781 ft115">Regeringen ger senast 2015 SMHI i uppgift att samordna de statliga myndigheternas arbete med klimatanpassning. Inom ramen för uppdraget ska SMHI kartlägga behovet av mötesplatser och framtagande av samordnade underlag, verktyg och stöd för klimat- anpassning. Med utgångspunkt i behoven ska SMHI verka för att berörda expert- och sektorsmyndigheter samordnar sitt arbete med klimatanpassning så att länsstyrelser, kommuner och enskilda får det stöd som de behöver.</P>
<P class="p662 ft117">Regeringen ger senast 2015 SMHI i uppdrag att ta fram förslag till ett system för insamling och tillgängliggörande av högupp- lösta nederbördsdata.</P>
<P class="p664 ft115">Regeringen ger länsstyrelserna i uppdrag att se över de planer- ingsunderlag som länsstyrelserna förser kommunerna med i den fysiska planeringen, särskilt beträffande de underlag som behövs för att förebygga och på andra sätt hantera risker som följer med ett ändrat klimat. Översynen bör vara färdig senast den 15 december 2015.</P>
<P class="p663 ft115">Regeringen tillkallar senast 2015 en särskild utredare med upp- drag att se över hur lagstiftningen bör utformas för att myndig- heter, kommuner, infrastrukturförvaltare och enskilda ska kunna bedriva ett verkningsfullt arbete med att anpassa pågå- ende och planerad markanvändning inklusive bebyggd miljö till ett gradvis förändrat klimat. Syftet med utredningen ska vara att utreda och analysera eventuella hinder och begränsningar för klimatanpassning i lagstiftningen och vid behov lämna förslag på författningsändringar. Utredaren ska överväga om kommun- ernas skyldighet att analysera risker och sårbarheter som följer av ett förändrat klimat och ta fram planer för hur sådana risker ska hanteras behöver förtydligas. I uppdraget ska också ingå att utreda behovet av lagstadgad rätt för kommunerna att utföra åtgärder på annans mark för att minska risken för att angelägna allmänna intressen skadas till följd av klimatförändringar.</P>
<P class="p782 ft115">Regeringen tillkallar senast 2015 en särskild utredare med upp- drag att utreda och lämna förslag till hur det framtida arbetet med att anpassa pågående och planerad markanvändning inklu- sive bebyggd miljö till ett gradvis förändrat klimat bör finansi- eras.</P>
<P class="p783 ft21">192</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td129"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft121">Förtydligande av expert- och sektorsmyndigheternas instruktioner</P>
<P class="p309 ft117">För att stärka förutsättningarna för arbetet med att anpassa mark- användningen till ett förändrat klimat föreslår vi att regeringen senast 2015 förtydligar instruktionen för följande myndigheter:</P>
<P class="p784 ft115">Boverket</P>
<P class="p739 ft115">Havs- och vattenmyndigheten</P>
<P class="p738 ft115">Lantmäteriet</P>
<P class="p738 ft115">Livsmedelsverket</P>
<P class="p739 ft115">Länsstyrelserna</P>
<P class="p738 ft115">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap</P>
<P class="p738 ft115">Naturvårdsverket</P>
<P class="p739 ft115">Riksantikvarieämbetet</P>
<P class="p738 ft115">Skogsstyrelsen</P>
<P class="p738 ft115">Statens geotekniska institut</P>
<P class="p739 ft115">Statens energimyndighet</P>
<P class="p738 ft115">Statens jordbruksverk</P>
<P class="p738 ft115">Svenska kraftnät</P>
<P class="p739 ft115">Sveriges geologiska undersökning</P>
<P class="p738 ft115">SMHI</P>
<P class="p738 ft115">Trafikverket</P>
<P class="p133 ft115">Av de berörda myndigheternas instruktion bör framgå att de inom sitt verksamhetsområde ska initiera, stödja och följa upp arbetet med anpassning till ett förändrat klimat och aktivt verka för en effektiv samverkan.</P>
<P class="p101 ft115">För att utveckla och förstärka arbetet med att anpassa mark- användningen till ett förändrat klimat behövs tydliga mål med ambi- tionsnivåer och en tydlig ansvarsfördelning. Vi föreslår därför att regeringen i anslutning till att myndigheternas instruktioner för- tydligas ger berörda myndigheter i uppdrag att ta fram förslag till mål för arbetet med klimatanpassning inom sina respektive ansvars- områden. Av uppdraget bör framgå att myndigheternas arbete med att ta fram förslag till mål bör utgå från generationsmålet och</P>
<P class="p679 ft21">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p493 ft115">miljökvalitetsmålen och att de föreslagna målen bör syfta till syner- gier mellan miljökvalitetsmålen och arbetet med klimatanpassning. Uppdraget att ta fram förslag till mål ska rapporteras till regeringen senast 15 december 2015.</P>
<P class="p114 ft115">Av instruktionerna för Boverket, Myndigheten för samhälls- skydd och beredskap, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Statens geotekniska institut, Sveriges geologiska undersökning och SMHI bör dessutom framgå att myndigheterna ska bistå läns- styrelserna med underlag och kompetens i det regionala arbetet med klimatanpassning. För att detta ska fungera tillfredsställande bör myndigheterna få i uppdrag att hitta former för en fungerande samverkan och samordning. Ett sådant uppdrag bör rapporteras till regeringen senast i december 2015. Tidpunkten för avrapportering är satt med hänsyn till att kommissionen har för avsikt att följa upp medlemsstaternas arbete med klimatanpassning 2017 för att se om de åtgärder som vidtas av medlemsstaterna är tillräckliga.</P>
<P class="p322 ft115">Vi föreslår också att det nationella kunskapscentrum för klimat- anpassning som SMHI driver på uppdrag av regeringen inrättas permanent. Myndighetens nuvarande uppdrag sträcker sig till 2015. Givet centrumets centrala ställning när det gäller kunskaps- och informationsförsörjningen inom området klimatanpassning menar vi att uppgiften att driva ett nationellt kunskapscentrum för klimat- anpassning bör skrivas in i SMHI:s instruktion.</P>
<P class="p114 ft115">Mot bakgrund av SMHI:s roll inom kunskaps- och informa- tionsförsörjningen för klimatanpassning och behovet av dialog mellan olika nivåer i samhället föreslår vi att regeringen ger SMHI i uppgift att på nationell nivå fånga upp behov av mötesplatser och samordnade underlag, verktyg och stöd. Med utgångspunkt i behoven ska SMHI verka för att den samordning mellan expert- och sektorsmyndigheter som krävs för att länsstyrelser och kommuner ska få det stöd och de underlag som de behöver för att ett verk- ningsfullt anpassningsarbete blir av.</P>
<P class="p106 ft115">För att samhället ska vara bättre förberett på stigande havsnivåer föreslår vi att regeringen ger SMHI, Boverket, Statens geotekniska institut och Sveriges geologiska undersökning i uppdrag att efter samråd ta fram och utveckla riktlinjer för havsvattennivåer i fysisk planering. Uppdraget bör rapporteras till regeringen senast 2016. Uppgiften att förvalta och utveckla riktlinjer för havsvattennivåer i fysisk planering bör därefter ingå i myndigheternas instruktions- enliga uppgifter.</P>
<P class="p785 ft21">194</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td129"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p698 ft115">Vi föreslår också att regeringen ger Myndigheten för samhälls- skydd och beredskap i uppgift att i samråd med Boverket, SMHI, Statens geotekniska institut och Sveriges geologiska undersökning ge stöd till kommunerna i arbetet med att integrera klimatanpass- ning i de kommunala risk- och sårbarhetsanalyser som följer av lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extra- ordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Myndigheternas arbete ska inriktas mot att ta fram och utveckla metoder för att analysera risker och sårbarheter som följer av ett klimat i för- ändring.</P>
<P class="p786 ft115">Det är dock inte tillräckligt att kommunerna integrerar klimat- anpassning i de kommunala risk- och sårbarhetsanalyserna utan analyserna måste också användas i den fysiska planeringen. Vi före- slår därför att regeringen ger Boverket i uppgift att efter samråd med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och SMHI ta fram en vägledning för hur risk- och sårbarhetsanalyser som beaktar ett förändrat klimat kan beaktas i den fysiska planeringen.</P>
<P class="p453 ft115">Vi föreslår vidare att regeringen ger Statens geotekniska institut i uppgift att i samverkan med Lantmäteriet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, SMHI och Sveriges geologiska under- sökning upprätta och förvalta en nationell kartdatabas över risker för ras, skred och stranderosion inom bebyggda områden, potentiella exploateringsområden och områden som är viktiga för nationell och regional infrastruktur. Databasen ska komplettera de karter- ingar som redan görs inom området.</P>
<P class="p787 ft124">Uppdrag att ta fram en plan för hur förutsättningarna för lokalt anpassade underlag, verktyg och stöd kan förbättras</P>
<P class="p77 ft115">För att förbättra kommunernas tillgång till användbara kunskaps- och planeringsunderlag föreslår vi att regeringen senast 2015 ger SMHI i uppdrag att i samverkan med Sveriges kommuner och land- sting ta fram en plan för hur förutsättningarna för lokalt anpassade underlag, verktyg och stöd kan förbättras. Arbetet ska också stärka dialogen mellan de statliga myndigheterna och kommunerna.</P>
<P class="p788 ft21">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p184 ft121">Uppdrag att ta fram förslag till förbättrad nederbördsdata</P>
<P class="p126 ft115">För att förbättra förutsättningarna för arbetet med klimatanpass- ning föreslår vi att regeringen senast 2015 ger SMHI i uppdrag att i samverkan med Svenskt vatten ta fram förslag till ett datasystem för insamling, kvalitetskontroll och fri publicering av <NOBR>VA-branschens</NOBR> högupplösta nederbördsdata. Syftet med uppdraget är att ta fram ett förslag till insamlingssystem som gör det möjligt att samla in och tillgängliggöra högupplöst nederbördsdata i en central databas. Högupplöst nederbördsdata gör det möjligt att analysera orsaker till översvämningar och snabba avrinnings- och skyfallsförlopp vilket är en väsentlig del i arbetet med klimatanpassning. Av upp- draget ska framgå att databasen ska omfatta såväl <NOBR>VA-branschens</NOBR> nederbördsmätare som SMHI:s egna stationer. Av uppdraget till SMHI ska också framgå att databasen ska vara allmänt och kost- nadsfritt tillgänglig för kommuner och myndigheter och i digital form.</P>
<P class="p789 ft121">Uppdrag till länsstyrelserna att se över planeringsunderlag</P>
<P class="p126 ft115">För att ytterligare stärka arbetet med klimatanpassning på lokal nivå och ge kommunerna de förutsättningar som krävs för en verk- ningsfull anpassning bör regeringen ge länsstyrelserna i uppdrag att se över de planeringsunderlag som de förser kommunerna med i den fysiska planeringen. Översynen ska fokusera på sådana under- lag som behövs för att förebygga eller på andra sätt planera för ett förändrat klimat. Länsstyrelsernas översyn bör vara färdig senast den 15 december 2015.</P>
<P class="p790 ft124">Utredning om hur lagstiftningen bör utformas för ett verkningsfullt arbete med klimatanpassning</P>
<P class="p413 ft115">Vi föreslår att regeringen senast 2015 tillkallar en särskild utredare med uppdrag att se över hur lagstiftningen gällande användning av mark och vatten bör utformas för att myndigheter, kommuner och enskilda ska kunna bedriva ett verkningsfullt arbete med att anpassa pågående och planerad markanvändning inklusive bebyggd miljö till ett gradvis förändrat klimat. Syftet med utredningen ska vara att kartlägga och analysera eventuella hinder och begräns- ningar för klimatanpassning i lagstiftningen och vid behov lämna</P>
<P class="p423 ft21">196</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td129"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p495 ft115">förslag på författningsändringar. Kartläggningen och analysen ska omfatta all lagstiftning som har betydelse för användningen av mark och vatten.</P>
<P class="p173 ft115">Inom ramen för uppdraget bör utredaren också bedöma behovet av författningsändringar för att reglera kommunernas skyldighet att analysera risker och sårbarheter som följer av ett förändrat klimat och ta fram planer för hur sådana risker ska hanteras.</P>
<P class="p101 ft115">I uppdraget bör ingå att utreda om det finns ett behov av lag- stadgad rätt för kommunerna att utföra åtgärder på annans mark för att skydda angelägna allmänna intressen från naturskaderisker. Det kan t.ex. röra sig om åtgärder som syftar till att skydda närliggande bebyggelse, viktig infrastruktur eller pågående markanvändning.</P>
<P class="p59 ft115">Frågan om en lagstadgad rätt för kommuner att vidta åtgärder för att skydda angelägna allmänna intressen från naturskaderisker är juridiskt komplicerad och rör bl.a. frågor om egendomsskyddet i regeringsformen (1974:152). Enligt 2 kap. 15 § regeringsformen är vars och ens egendom tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande. Det allmänna kan enbart inskränka användningen av mark eller byggnad när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Om det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras ska det allmänna ersätta den som utsätts för inskränkningen. I 2 kap. 15 § tredje stycket regeringsformen anges dock att om inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som sker av <NOBR>hälsoskydds-,</NOBR> miljöskydds- eller säkerhetsskäl före- ligger rätt till ersättning endast om det följer av bestämmelser i en lag, exempelvis miljöbalken.</P>
<P class="p791 ft115">Utredningen bör utgå från att en kommun enbart ska ha rätt att vidta skyddande åtgärder på annans mark i särskilda undantagsfall och att markägaren vid sådana tillfällen ska ha rätt till ersättning. För att en kommun ska ha rätt att vidta åtgärder på annans mark måste åtgärderna tillgodose angelägna allmänna intressen.</P>
<P class="p101 ft115">Uppdraget bör redovisas till regeringen senast 2018 för att nödvändiga ändringar och tillägg i lagstiftningen ska vara på plats 2020.</P>
<P class="p792 ft117">Utredaren bör samråda med berörda aktörer. Eftersom upp- draget har kopplingar till frågor om hantering av dagvatten och vattentjänstlagen bör den särskilda utredaren samråda med den</P>
<P class="p793 ft21">197</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft117">utredning om hantering av dagvatten i ett förändrat klimat som vi föreslår i avsnitt 14.2.</P>
<P class="p794 ft124">Utredning om hur det långsiktiga arbetet med klimatanpassning ska finansieras</P>
<P class="p413 ft115">Såväl statliga myndigheter som kommuner har konstaterat att det i dag saknas tillräckliga resurser för ett verkningsfullt arbete med klimatanpassning. Många risker som följer av ett förändrat klimat är kända, men trots detta väntar såväl statliga myndigheter som kommuner och enskilda med att göra nödvändiga anpassnings- åtgärder. På sikt kan detta orsaka stora kostnader för samhället.</P>
<P class="p114 ft115">För att förutsättningarna för att anpassa pågående och planerad markanvändning inklusive bebyggd miljö till ett gradvis förändrat klimat ska vara säkerställda senast 2020 behöver frågan om finansi- eringen av det praktiska åtgärdsarbetet utredas. Det gäller särskilt finansieringen av mer omfattande anpassningsprojekt där kost- naden överstiger en kommuns eller regions betalningsförmåga, men som bedöms ha hög prioritet ur ett sårbarhetsperspektiv. Även frågan om hur ansvaret för finansieringen ska fördelas mellan framför allt stat, kommun och enskild behöver utredas vidare.</P>
<P class="p127 ft115">Vi föreslår att regeringen senast 2015 tillkallar en särskild utredare med uppdrag att utreda och lämna förslag till hur det framtida arbetet med att anpassa pågående och planerad mark- användning inklusive bebyggd miljö till ett gradvis förändrat klimat kan och bör finansieras och hur ansvaret för finansieringen bör fördelas mellan stat, kommun och enskild.</P>
<P class="p114 ft115">Inom ramen för uppdraget bör utredaren särskilt belysa frågan om samhällets försäkringsskydd i sin nuvarande utformning är tillräckligt för att klara av de skadekostnader som kan följa av ett förändrat klimat och i vilken utsträckning det stimulerar klimat- anpassningen.</P>
<P class="p795 ft117">Uppdraget bör redovisas till regeringen senast 2018 för att ny finansiering ska vara tillgänglig 2020.</P>
<P class="p796 ft21">198</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td129"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft17"><SPAN class="ft17">14.1.3</SPAN><SPAN class="ft114">Konsekvensbedömning</SPAN></P>
<P class="p482 ft121">Ändamålsenlighet</P>
<P class="p480 ft115">Klimatförändringar påverkar möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen och även andra viktiga samhällsmål. Klimat- anpassning är en förhållandevis ny fråga för samhället och dess institutioner. De samhällsförändringar som åsyftas i etappmålet syftar till att skapa goda förutsättningar för ett effektivt arbete med klimatanpassning hos statliga myndigheter, kommuner och enskilda aktörer. Den fysiska planeringen har en avgörande betydelse för klimatanpassningen. Frågan om finansiering av ofta dyrbara åtgärder är central.</P>
<P class="p453 ft117">Etappmålet riktas mot att undanröja hinder mot en effektiv klimatanpassning inom fyra områden:</P>
<P class="p656 ft117">Ett utvecklat och förbättrat underlag för kommunernas arbete med klimatanpassning från berörda statliga myndigheter.</P>
<P class="p797 ft117">En tydligare ansvarsfördelning och samordning mellan de stat- liga myndigheterna, liksom tydligare ansvarsfördelning mellan stat, kommun och enskilda.</P>
<P class="p656 ft117">En starkare lagstiftning som ger kommunerna större möjlig- heter att påverka markanvändningen.</P>
<P class="p797 ft117">Ett klargörande av ansvaret för finansiering av resurskrävande klimatanpassningsåtgärder.</P>
<P class="p383 ft115">Vi bedömer att dessa förändringar skapar goda förutsättningar för en ändamålsenlig och effektiv klimatanpassning främst i koppling till den fysiska planeringen. En effektiv klimatanpassning förut- sätter också förändringar inom andra områden. I avsnitt 14.2 före- slår vi ett etappmål om långsiktigt hållbar hantering av ytavrinning i bebyggd miljö (dagvatten) och naturmark. Etappmålet om stärkt arbete med grön infrastruktur (avsnitt 12.1) förbättrar bl.a. eko- systemens förmåga till klimatanpassning.</P>
<P class="p467 ft123">Etappmålets bidrag till miljökvalitetsmålen</P>
<P class="p309 ft117">Det föreslagna etappmålet syftar i första hand till att bidra till att miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft125">God bebyggd miljö </SPAN>nås. Etappmålet kan också bidra till att miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft125">Levande sjöar och vattendrag</SPAN>,</P>
<P class="p798 ft21">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350200x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft125">Grundvatten av god kvalitet<SPAN class="ft117">, </SPAN>Levande skogar, Ett rikt odlings- landskap <SPAN class="ft117">och </SPAN>Ett rikt växt- och djurliv <SPAN class="ft117">nås.</SPAN></P>
<P class="p91 ft123">Alternativa handlingsvägar</P>
<P class="p126 ft115">En utgångspunkt för vårt förslag är att stärka samhällets förmåga att anpassa sin markanvändning så att stora förluster på grund av klimatförändringarna kan undvikas. Verksamheten vid de statliga myndigheterna och de kommunala förvaltningarna ska utnyttjas men klimatuppdragen behöver tydliggöras.</P>
<P class="p127 ft115">När det gäller förstärkning av lagstiftningen och frågan om finansiering av kostsamma anpassningsåtgärder finns alternativa handlingsvägar. Det blir en uppgift för de särskilda utredarna som ska behandla dessa frågor att närmare belysa alternativa sätt att lösa uppgiften.</P>
<P class="p573 ft121">Förenlighet</P>
<P class="p126 ft115">Sverige har rådighet att organisera den fysiska planeringen för att möta kraven på en anpassning av mark- och vattenanvändningen till ett gradvis förändrat klimat. De föreslagna åtgärderna ligger inom ramen för den strategi för klimatanpassning som har antagits av kommissionen<SPAN class="ft116">25</SPAN>.</P>
<P class="p573 ft121">Kostnadseffektivitet</P>
<P class="p126 ft115">Det finns ett stort antal områden i Sverige där det på grund av läge, markens beskaffenhet och topografi finns risk för ras och skred. I många delar av landet finns det också risk för översvämningar i bebyggda områden. Riskerna kommer att öka när klimatet gradvis förändras. I många fall är det kostnadseffektivt att så snart som möjligt vidta förebyggande åtgärder för att eliminera dessa risker. Det är också fullt tänkbart att det i andra fall är kostnadseffektivt att vänta med att genomföra förebyggande åtgärder eller rent av avstå från sådana.</P>
<P class="p106 ft117">Etappmålet ger kommunerna ett stort ansvar för att genom den fysiska planeringen säkerställa att förebyggande åtgärder vidtas.</P>
<P class="p799 ft120"><SPAN class="ft122">25 </SPAN>COM (2013) 216 final, An EU Strategy on adaptation to climate change.</P>
<P class="p296 ft21">200</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td129"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p495 ft115">Även vissa statliga myndigheter och enskilda aktörer kan förväntas göra förebyggande anpassningsåtgärder. Det underlag för kom- munernas beslutsfattande som tas fram av de statliga myndig- heterna, främst Boverket, SMHI och Statens geotekniska institut, ska underlätta för kommunerna att finna de förebyggande insatser som innebär en kostnadseffektiv klimatanpassning.</P>
<P class="p111 ft117">Förslagen från utredningarna om en stärkt lagstiftning och om finansiering av förebyggande klimatåtgärder bör utformas så att de stöder kostnadseffektiva förebyggande anpassningsåtgärder.</P>
<P class="p401 ft121">Fördelningseffekter</P>
<P class="p1 ft115">Förslaget har inga påtagliga fördelningseffekter.</P>
<P class="p201 ft121">Statsfinansiella effekter</P>
<P class="p77 ft115">Vi föreslår ett förtydligande av de statliga myndigheternas ansvar för arbetet med att anpassa markanvändningen till ett förändrat klimat. I några fall rör det sig om delvis nya uppgifter eller en breddning av nuvarande uppgifter. Vår bedömning är att merparten av de förtydliganden som föreslås är av den karaktären att de kan finansieras inom ramen för myndigheternas befintliga anslag. Några delvis nya myndighetsuppgifter bör dock uppmärksammas särskilt.</P>
<P class="p446 ft115">Vi föreslår att verksamheten vid det nationella kunskapscentrum för klimatanpassning som fram till 2015 ska drivas vid SMHI inrättas permanent. Den årliga kostnaden för detta uppgår till omkring sju miljoner kronor. Finansieringen bör även fortsättningsvis belasta anslaget 1:10 Klimatanpassning inom utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård.</P>
<P class="p109 ft115">I vårt förslag ingår även att SMHI ska ta fram ett förslag till ett system för insamling och tillgängliggörande av högupplösta nederbördsdata. Det bör ingå i SMHI:s uppdrag att i sitt förslag beakta de kostnader och de statsutgifter som uppkommer med ett sådant system och lämna förslag till eventuell finansiering.</P>
<P class="p111 ft117">Kostnaden för Statens geotekniska institut att i samråd med ett antal myndigheter upprätta en nationell kartdatabas över förutsätt- ningar för ras, skred och stranderosion inom vissa områden har uppskattats till 15 miljoner kronor per år under uppbyggnads-</P>
<P class="p491 ft21">201</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350202x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p800 ft115">skedet<SPAN class="ft116">26</SPAN>. Kostnaden bör belasta anslag 1:10 Klimatanpassning inom utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård.</P>
<P class="p67 ft115">Vi föreslår att en särskild utredare ska lämna förslag till finansi- eringen av åtgärder för att klimatanpassa pågående och planerad markanvändning. Förslagen från utredaren kan komma att innebära ökade statsutgifter. Det gäller bl.a. överväganden om kommun- ernas skyldighet att analysera risker och sårbarheter som följer av ett förändrat klimat. Det blir den särskilde utredarens uppgift att bedöma konsekvenserna av sina förslag.</P>
<P class="p93 ft123">Uppdrag till myndigheter</P>
<P class="p64 ft115">Förslaget innebär uppdrag till:</P>
<P class="p801 ft117">SMHI att samordna de statliga myndigheternas arbete med klimat- anpassning. Uppdraget ska genomföras i samverkan med berörda myndigheter och andra aktörer.</P>
<P class="p664 ft117">SMHI att ta fram förslag till ett system för insamling och till- gängliggörande av högupplösta nederbördsdata.</P>
<P class="p660 ft117">Länsstyrelserna att se över de planeringsunderlag som läns- styrelserna förser kommunerna med i den fysiska planeringen.</P>
<P class="p362 ft117">Vi bedömer att uppdragen ryms inom myndigheternas ordinarie verksamhet.</P>
<P class="p802 ft120"><SPAN class="ft122">26 </SPAN>Statens geotekniska institut (2013), Budgetunderlag <NOBR>2014–2016,</NOBR> Dnr <NOBR>4.2.8-1302-0137.</NOBR></P>
<P class="p296 ft21">202</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350203x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td129"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p803 ft31"><SPAN class="ft36">14.2</SPAN><SPAN class="ft161">Etappmål om långsiktigt hållbar hantering av ytavrinning i bebyggda miljöer (dagvatten) och naturmark</SPAN></P>
<P class="p719 ft121">Miljömålsberedningen föreslår som etappmål:</P>
<P class="p612 ft117">Förutsättningarna för en långsiktigt hållbar hantering av ytavrinning i bebyggda miljöer (dagvatten) och naturmark i ett förändrat klimat ska vara på plats senast 2018.</P>
<P class="p718 ft121">Förslag till åtgärder:</P>
<P class="p720 ft115">Regeringen ger senast 2015 Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk tillsammans i uppdrag att, efter samråd med Havs- och vattenmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Sveriges geologiska undersökning, planera för och tillsammans med länsstyrelserna genomföra en översiktlig kartläggning av befintliga anläggningar för markavvattning i jordbruks- och skogsmark. Som ett första steg i uppdraget ska kartläggningens upplägg, omfattning och metod konkretiseras. I uppdraget ska även ingå att utreda miljöeffekter av rensning och hur negativa miljöeffekter av rensning kan undvikas, samt att ge förslag på utformning av en framtida miljöersättning inom landsbygds- programmet för miljöanpassat underhåll och miljöanpassning av anläggningar för markavvattning i jordbruks- och skogsmark. Uppdraget bör redovisas senast 2017.</P>
<P class="p804 ft115">Regeringen tillkallar senast 2015 en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av befintlig lagstiftning och föreslå de ändringar som krävs för att göra områden i bebyggd miljö mer översvämningssäkra i ett förändrat klimat. För- slagen ska syfta till att hanteringen av dagvatten och anpass- ningen till ett förändrat klimat ska kunna bedrivas effektivt i såväl befintlig bebyggd miljö som i planeringen av nya exploateringsområden. Utredningen bör vara färdig senast 2017.</P>
<P class="p805 ft21">203</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350204x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p152 ft17"><SPAN class="ft17">14.2.1</SPAN><SPAN class="ft114">Motivering</SPAN></P>
<P class="p116 ft121">Klimatförändringarna kommer att leda till ökade vattenflöden</P>
<P class="p377 ft115">Ett förändrat klimat kommer att medföra ökad nederbörd i vissa delar av landet med fler häftiga skyfall och ökade problem med översvämningar<SPAN class="ft116">27</SPAN>. I vissa delar av landet kommer klimatföränd- ringarna även att innebära en snabbare höjning av havsnivån än i dag<SPAN class="ft116">28</SPAN>.</P>
<P class="p252 ft115">Enligt Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts (SMHI) klimatscenarier kan nederbördsmängden under vinterhalvåret komma att öka med mellan 30 och 40 procent<SPAN class="ft116">29</SPAN>. Under hösten och vintern är avdunstningen liten och växternas förmåga att ta upp vatten är låg. Långvariga regn med stora regnmängder under hösten kan göra marken mättad på vatten vilket kan leda till att allt större mängder vatten kommer att behöva rinna ovanpå markytan under denna del av året.<SPAN class="ft116">30 </SPAN>Samma sak gäller under de perioder som marken är frusen.</P>
<P class="p106 ft117">Utan förebyggande åtgärder kommer dessa förändringar att medföra en ökad risk för översvämningar, vilket in sin tur riskerar att leda till negativa konsekvenser för miljön, bebyggda miljöer, infrastruktur och areella näringar.</P>
<P class="p806 ft124">Ökade vattenflöden påverkar möjligheterna att uppnå flera av miljökvalitetsmålen negativt</P>
<P class="p377 ft115">Ökad nederbörd, stigande havsnivå, skyfall och extrema värme- böljor förväntas leda till att översvämningar, erosion, ras, skred och torka blir vanligare<SPAN class="ft116">31</SPAN>. Översvämningar ökar risken för läckage av näringsämnen från jordbruksmark och föroreningar från exempel- vis industriområden, vilket kan påverka vattenkvaliteten i både yt-</P>
<P class="p807 ft132"><SPAN class="ft118">27</SPAN><SPAN class="ft151">Klimatanpassningsportalen: </SPAN><NOBR>http://www.klimatanpassning.se/Hur-forandras-</NOBR> <NOBR>klimatet/nederbord-information</NOBR></P>
<P class="p293 ft132"><SPAN class="ft118">28</SPAN><SPAN class="ft151">von Olreich. m.fl. (2012), Framtida havsnivåhöjning i kommunal planering, Total- försvarets forskningsinstitut och Kungliga tekniska högskolan.</SPAN></P>
<P class="p295 ft128"><SPAN class="ft118">29</SPAN><SPAN class="ft133">SMHI:s hemsida: </SPAN><NOBR>http://www.smhi.se/klimatdata/Framtidens-klimat/Klimatscenarier</NOBR></P>
<P class="p293 ft128"><SPAN class="ft118">30</SPAN><SPAN class="ft127">Se t.ex. Svenskt vatten (2007), Klimatförändringarnas påverkan på allmänna avlopps- system, M134, Underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen; Länsstyrelsen i Västra Götaland och Värmlands län (2011), Stigande Vatten – en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden; och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2013), Pluviala översvämningar, Konsekvenser vid skyfall över tätorter, En kunskapsöversikt.</SPAN></P>
<P class="p808 ft120"><SPAN class="ft118">31</SPAN><SPAN class="ft148">Klimatanpassningsportalen: </SPAN><NOBR>http://www.klimatanpassning.se/Hur-forandras-</NOBR> <NOBR>klimatet/nederbord-information</NOBR></P>
<P class="p325 ft21">204</P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350205x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td129"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p809 ft115">och grundvatten. Redan i dag leds dagvatten<SPAN class="ft116">32 </SPAN>ofta orenat ut direkt till recipienterna (de vattenförekomster som är mottagare av dag- vatten) via dagvattenledningar och diken. I städer med tät bebygg- else leds dock dagvattnet ofta tillsammans med annat avloppsvatten i kombinerade ledningssystem till avloppsreningsverken. Ökad mängd dagvatten innebär i dessa fall att avloppsreningsverkens vattenrening riskerar att störas, vilket ökar risken för smittor och försämrad kemisk och bakterologisk vattenkvalitet. Många avlopps- reningsverk är heller inte anpassade för extrema vattenflöden. Vid för stora flöden skickas då orenat vatten direkt till recipienterna.</P>
<P class="p637 ft115">Samtliga dessa utmaningar påverkar möjligheterna att nå miljö- kvalitetsmålen. Framför allt påverkas de vattenrelaterade målen som t.ex. <SPAN class="ft123">Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grund- vatten av god kvalitet </SPAN>och <SPAN class="ft123">Myllrande våtmarker </SPAN>men ökade vatten- flöden påverkar också i hög grad målen om <SPAN class="ft123">Giftfri miljö</SPAN>, <SPAN class="ft123">Levande skogar</SPAN>, <SPAN class="ft123">Ett rikt odlingslandskap</SPAN>, <SPAN class="ft123">God bebyggd miljö </SPAN>och <SPAN class="ft123">Ett rikt växt och djurliv</SPAN>. Det finns därför ett stort behov av åtgärder som kan hjälpa till att dämpa, jämna ut och rena ökade vattenflöden.</P>
<P class="p467 ft121">Ökad nederbörd kommer att påverka de areella näringarna</P>
<P class="p354 ft115">Effekterna av ett förändrat klimat kommer sannolikt att öka behovet av effektiv och miljöanpassad dränering<SPAN class="ft116">33 </SPAN>av jordbruks- marken. Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen<SPAN class="ft116">34 </SPAN>kommer ökade nederbördsmängder vintertid i kombination med otillräcklig mark- avvattning (se nästa avsnitt) att leda till att jordbruksmarken torkar upp senare på våren med följd att vårbruket senareläggs och möjligheterna att utnyttja en längre odlingssäsong försämras.</P>
<P class="p446 ft115">Markens struktur är viktig för produktionsförmågan och påverkar processer som t.ex. dränering och markbiologi. Markstrukturen kan snabbt förstöras när tunga maskiner kör på otillräckligt dränerad mark. Ett nederbördsrikare framtida klimat i kombination med eftersatt dränering ökar därmed risken för skadlig markpackning.</P>
<P class="p59 ft117">Somrarna i södra Sverige kommer i genomsnitt att bli torrare. Samtidigt kommer antalet skyfall att öka med periodvis kraftigt</P>
<P class="p810 ft128"><SPAN class="ft118">32</SPAN><SPAN class="ft133">Med dagvatten avses tillfälliga flöden på bebyggda eller hårdgjorda ytor till följd av nederbörd och smältvatten. Ett synonymt begrepp som ofta används för naturmark är ytavrinning.</SPAN></P>
<P class="p506 ft146"><SPAN class="ft144">33</SPAN><SPAN class="ft145">Dränering innebär att vatten leds bort.</SPAN></P>
<P class="p211 ft6"><SPAN class="ft144">34</SPAN><SPAN class="ft147">Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter (SOU 2007:60).</SPAN></P>
<P class="p628 ft21">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350206x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft117">ökade flöden, vilket medför ökad risk för återkommande över- svämningar och produktionsbortfall för jordbruket<SPAN class="ft162">35</SPAN>.</P>
<P class="p105 ft115">Skogsbruket kan komma att påverkas av minskad sommar- nederbörd, med risk för torka i framförallt Götaland och Svealand. Samtidigt kommer vintrarna att bli mildare med mer nederbörd i form av regn vilket kommer att påverka förutsättningarna för avverkning under vinterhalvåret i områden som i dag kan nås vid tjäle.<SPAN class="ft116">36</SPAN></P>
<P class="p573 ft123">Åtgärder för att dränera jordbruks- och skogsmark</P>
<P class="p377 ft115">Markavvattning är åtgärder för att dränera mark och skydda den mot vatten, i syfte att varaktigt öka fastighetens lämplighet för ett visst ändamål, t.ex. jord- och eller skogsbruk<SPAN class="ft116">37</SPAN>. Mer än hälften av Sveriges jordbruksmark antas vara beroende av olika former av dränering för att på ett effektivt sätt kunna producera livsmedel och andra biologiska produkter. En försämrad dränering kan med- föra skördebortfall och en försämring av markens produktions- förmåga. Det kan också leda till ökat växtnäringsläckage och ökad avgång av växthusgaser.<SPAN class="ft116">38 </SPAN>I dag sker i princip ingen nyanläggning för markavvattning, eftersom markavattning är förbjudet i stora delar av Götaland, vissa delar av Svealand och en mindre del av Norrland<SPAN class="ft116">39</SPAN>. I övriga områden kräver markavvattning tillstånd från länsstyrelsen<SPAN class="ft116">40</SPAN>.</P>
<P class="p811 ft115">Förutsättningarna för att hantera ökade vattenflöden i ett förändrat klimat behöver förbättras på flera sätt. Kunskapen om jordbrukets vattenanläggningar<SPAN class="ft116">41 </SPAN>för markavvattning är ofullstän- dig. Det gäller både hur stor areal som är i behov av markavvattning och vilka anläggningar som redan finns. Det finns därför ett behov av att kartlägga odlingslandskapets vattenanläggningar utifrån de</P>
<P class="p812 ft128"><SPAN class="ft118">35</SPAN><SPAN class="ft127">Jordbruksverket (2013), Jordbrukets markavvattningsanläggningar i ett nytt klimat, Rapport 2013:14.</SPAN></P>
<P class="p808 ft128"><SPAN class="ft118">36</SPAN><SPAN class="ft127">Klimatanpassningsportalen: </SPAN><NOBR>http://www.klimatanpassning.se/Hur-forandras-</NOBR> <NOBR>klimatet/nederbord-information</NOBR></P>
<P class="p293 ft128"><SPAN class="ft118">37</SPAN><SPAN class="ft127">Markavvattning är en juridisk definition, se 11 kap. 2 § punkt 4 miljöbalken (1998:808). Exempel på markavvattning är dikning, täckdikning, ytvattensänkning, sjösänkning och kanalisering.</SPAN></P>
<P class="p306 ft132"><SPAN class="ft118">38</SPAN><SPAN class="ft131">Jordbruksverket (2010), Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat</SPAN></P>
<P class="p813 ft132">klimat, Rapport 2010:27.</P>
<P class="p295 ft132"><SPAN class="ft118">39</SPAN><SPAN class="ft131">11 kap. 14 § miljöbalken.</SPAN></P>
<P class="p295 ft132"><SPAN class="ft118">40</SPAN><SPAN class="ft131">11 kap. 13 § miljöbalken.</SPAN></P>
<P class="p333 ft130"><SPAN class="ft118">41</SPAN><SPAN class="ft129">En vattenanläggning är en anläggning som tillkommit genom en vattenverksamhet, tillsammans med manöveranordningar som tillhör anläggningen (11 kap. 3 § miljöbalken). Exempel på vattenanläggningar är dammar, fisktrappor, vägbankar, bryggor, pumpar och diken. I detta kapitel avses med vattenanläggningar endast anläggningar för markavvattning.</SPAN></P>
<P class="p84 ft21">206</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350207x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td129"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p495 ft115">förutsättningar som krävs för en uthållig produktion av livsmedel och fibrer och utifrån att påverkan på miljön samtidigt måste begränsas.</P>
<P class="p814 ft115">Fortsatt rådgivning och miljöövervakning tillsammans med ett förbättrat kunskapsläge om markernas behov av dränering är vikt- igt för att bl.a. förebygga skadlig markpackning på jordbruksmark vid ett förändrat klimat.</P>
<P class="p101 ft115">Det finns cirka <NOBR>1,5–2</NOBR> miljoner hektar dikad skogsmark i Sverige. En del är före detta jordbruksmark som har beskogats men det mesta har dikats direkt för att åstadkomma högre skogsproduktion<SPAN class="ft116">42</SPAN>. En del av dessa diken<SPAN class="ft116">43 </SPAN>rensas i dag för att behålla sin funktion. Kun- skapen om vilken effekt dikesrensningen har på ökad tillväxt samt dikenas vattenföring, vattenkvalitet och bottenfauna är begränsad. Inom forskningsprojektet DiVa (Dikesrensningens effekter på vattenekosystem)<SPAN class="ft116">44 </SPAN>har dikesrensningens effekter på miljön under- sökts, med syfte att belysa effekterna av dikesrensning och öka kunskapen och processförståelsen kring effekterna på bottenfauna och vattenkemi. Två områden undersöktes, ett i norra och ett i södra Sverige. Försöken visade att bottendjuren nedströms påverkas negativt och de har svårt att återhämta sig. Dessutom ökade läckaget av näringsämnen. I ett fall ökade läckaget av kvicksilver kraftigt i samband med rensningen men återgick till normala nivåer efter några dagar.<SPAN class="ft116">45</SPAN></P>
<P class="p750 ft115">Bristen på kunskap innebär att även vattenanläggningar för markavvattning i skogsmark behöver kartläggas. Det finns dock stora skillnader mellan jordbruks- och skogsmark när det gäller behovet av markavvattning till följd av ett förändrat klimat. Ökad nederbörd kommer leda till ökad avrinning även i skogsmark, men eftersom nederbördsökningen främst sker under vinterhalvåret medan tillväxten sker under sommaren bör inte behovet av mark- avvattning öka för produktionens skull. Däremot kommer svårig- heterna att transportera avverkat virke från skogen utan att skada mark och vattendrag<SPAN class="ft116">46 </SPAN>att öka om inte teknik- och logistik-</P>
<P class="p646 ft132"><SPAN class="ft118">42</SPAN><SPAN class="ft131">Bergkvist (2007), Kolet, klimatet och skogen, Skogsbeklädda torvtäckta marker, LUSTRA.</SPAN></P>
<P class="p110 ft132"><SPAN class="ft118">43</SPAN><SPAN class="ft131">Diken är skapade av människan. Ett grävt dike är en vattenanläggning som ska underhållas enligt 11 kap. 17 § miljöbalken.</SPAN></P>
<P class="p110 ft128"><SPAN class="ft118">44</SPAN><SPAN class="ft133">Projektet genomfördes som ett samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveaskog, Limnia, Världsnaturfonden WWF, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p110 ft128"><SPAN class="ft118">45</SPAN><SPAN class="ft133">IVL Svenska Miljöinstitutet (2013), Diva – Dikesrensningens effekter på vattenföring, vattenkemi och bottenfauna i skogsekosystem, Rapport B2072.</SPAN></P>
<P class="p214 ft155"><SPAN class="ft118">46</SPAN><SPAN class="ft163">Vattendrag är en sammanfattande benämning på strömmande vatten, allt från en liten bäck till en stor flod. Det finns inga allmänt vedertagna definitioner om vad som kallas å, bäck, älv</SPAN></P>
<P class="p628 ft21">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350208x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p800 ft115">utvecklingen utvecklas i samma takt. Även behovet av skydds- dikning<SPAN class="ft116">47 </SPAN>i samband med avverkning kan komma att öka.</P>
<P class="p105 ft115">Resultatet från en kartläggning kan användas för övergripande planering av var i landskapet alternativ produktion är möjlig, var våtmarker kan återskapas, var dikesrensning är nödvändig och var vattenanläggningar kan läggas ner för att dräneringen inte längre är nödvändig. Kartläggningen blir därmed ett viktigt underlag inför prioriteringar och beslut när det gäller den framtida markanvänd- ningen.</P>
<P class="p114 ft115">Det finns cirka 30 000 markavvattningsföretag i jordbruks- områdena i Sverige. Totalt uppskattas antalet anläggningar för markavvattning i Sverige uppgå till omkring 50 000<SPAN class="ft116">48</SPAN>. En fullständig kartläggning av samtliga anläggningar för markavvattning skulle därför bli väldigt omfattande. Nyttan av en sådan kartläggning skulle troligen inte motsvara kostnaden för den. Ett viktigt första steg blir därför att konkretisera omfattning, frågeställningar och metoder för kartläggningen.</P>
<P class="p815 ft115">Lagstiftningen som rör vattenverksamheter<SPAN class="ft116">49</SPAN>, däribland mark- avvattning, är omfattande. Reglerna är för närvarande under utred- ning av Vattenverksamhetsutredningen (dir. 2012:29, dir. 2012:60, dir. 2013:37). Eftersom frågan om markavvattning hanteras paral- lellt av Miljömålsberedningen och Vattenverksamhetsutredningen är det viktigt att våra respektive förslag hanteras samlat i den fortsatta beredningen.</P>
<P class="p816 ft115">I vårt delbetänkande om långsiktigt hållbar markanvändning (SOU 2013:43) lämnade vi förslag till ändringar i skogsvårds- lagstiftningen som också omfattar markavvattning, exempelvis bestämmelser som rör dikning efter avverkning (skyddsdikning). Vi föreslog också att regeringen ska ge Skogsstyrelsen i uppdrag att ta fram föreskrifter om hur skyddszoner mot vatten ska utformas.</P>
<P class="p591 ft128">eller flod. Det som karaktäriserar storleken på vattendraget är dess vattenföring, dvs. hur mycket vatten som passerar per tidsenhet genom en tvärsektion av vattendraget eller vid dess mynning vid havet. (Havs- och vattenmyndighetens ordlista, http://www.havochvatten.se) För ett naturligt vattendrag finns ingen underhållsplikt.</P>
<P class="p293 ft128"><SPAN class="ft118">47</SPAN><SPAN class="ft127">Skyddsdikning är inte markavvattning. Skyddsdikning är en tillfällig åtgärd som utförs i produktiv skogsmark för att hindra att grundvattenytan höjs efter en slutavverkning. Syftet med skyddsdikning är att underlätta anläggning av ny skog på ett avverkat område. Åtgärden är anmälningspliktig till Skogsstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p817 ft120"><SPAN class="ft118">48</SPAN><SPAN class="ft119">Vattenverksamhet (SOU 2009:42).</SPAN></P>
<P class="p293 ft132"><SPAN class="ft118">49</SPAN><SPAN class="ft151">Bestämmelser om vattenverksamhet och vattenanläggningar finns i 11 kap. miljöbalken och i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamheter. Se 11 kap. 2 § miljöbalken för en definition av vattenverksamhet. Exempel på vattenverksamheter är anläggning av dammar, muddring i vattenområden, rensning i vattendrag, anläggning av pirar och bryggor, bortledande av grundvatten, uttag av vatten m.m.</SPAN></P>
<P class="p390 ft21">208</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350209x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td129"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p818 ft124">Markavvattningen måste ses i ett helhetsperspektiv på landskapet</P>
<P class="p77 ft115">Många viktiga samhällsfunktioner är beroende av jordbrukets mark- avvattning i och med att bebyggelse och infrastruktur anlagts på platser som kräver en fungerande markavvattning<SPAN class="ft116">50</SPAN>. Frågan om jordbrukets markavvattning har därmed ett bredare samhälls- perspektiv än att enbart vara en angelägenhet för jordbruket. Samtidigt kan jord- och skogsbrukets anpassning till ett förändrat klimat medföra stora negativa konsekvenser för miljön. Det är därför angeläget att markavvattning beaktas utifrån ett helhetsperspektiv på landskapet som omfattar både jord- och skogsbrukets, miljöns och samhällets övriga behov.</P>
<P class="p819 ft125">Viktigt att säkerställa miljöhänsyn vid anläggningar för markavvattning</P>
<P class="p820 ft117">Den som äger eller har rätt att använda en vattenanläggning är skyldig att underhålla den så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom att vattenförhållandena ändras<SPAN class="ft162">51</SPAN>.</P>
<P class="p821 ft115">Underhållsåtgärder som t.ex. rensning<SPAN class="ft116">52 </SPAN>innebär samtidigt en störning som kan orsaka skador på miljön<SPAN class="ft116">53</SPAN>. Jord- och skogs- brukets vattenverksamheter kan komma i konflikt med EU:s ram- direktiv för vatten<SPAN class="ft116">54 </SPAN>och flera av miljökvalitetsmålen eftersom dränering av mark, underhåll av vattenanläggningar och bevattning av grödor kan påverka biologisk mångfald, tillgången till yt- och grundvatten och vattnets ekologiska status. Särskilt när det gäller</P>
<P class="p505 ft132"><SPAN class="ft118">50</SPAN><SPAN class="ft131">Jordbruksverket (2013), Jordbrukets markavvattningsanläggningar i ett nytt klimat, Rapport nr 2013:14.</SPAN></P>
<P class="p822 ft130"><SPAN class="ft118">51</SPAN><SPAN class="ft164">11 kap. 17 § miljöbalken. Underhållsskyldigheten gäller oavsett om det finns tillstånd för anläggningen eller inte. Underhåll kräver inget tillstånd förutsatt att dikets ursprungliga läge och djup bibehålls (11 kap. 15 § miljöbalken). Undantag är diken där ett nytt naturtillstånd har uppstått t.ex. på grund av försumpning och igenväxning. Då betraktas rensning som en ny markavvattning som kräver tillstånd. Dikesrensning kan även vara samrådspliktig enligt</SPAN></P>
<P class="p171 ft120"><SPAN class="ft130">12</SPAN><SPAN class="ft119">kap. 6 § miljöbalken.</SPAN></P>
<P class="p359 ft128"><SPAN class="ft118">52</SPAN><SPAN class="ft133">Rensning är en åtgärd för att behålla vattnets djup eller läge. Såväl naturliga vattendrag som anläggningar i form av diken kan omfattas av rensning. Rensning är undantaget från tillståndsplikten (11 kap. 15 § miljöbalken).</SPAN></P>
<P class="p359 ft128"><SPAN class="ft118">53</SPAN><SPAN class="ft133">Skyldigheten att utföra underhåll innebär dock inget krav på rensning eller andra åtgärder om de inte är nödvändiga för att förhindra skada. Samtidigt kan bristande underhåll under en längre tid leda till att tillståndet för ett tillståndsgivet markavvattningsföretag anses vara förfallet (24 kap. 3 § 8 punkten miljöbalken). Se även Naturvårdsverket (2009), Markavvatt- ning och rensning, Handbok för tillämpningen av bestämmelserna i 11 kapitlet i miljöbalken, Handbok 2009:5.</SPAN></P>
<P class="p110 ft120"><SPAN class="ft118">54</SPAN><SPAN class="ft119">Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättandet av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.</SPAN></P>
<P class="p647 ft21">209</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350210x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft115">rensning finns en möjlig målkonflikt där underhållet måste anpas- sas både till möjligheten att uppnå mål om biologisk mångfald och övergödning kontra markens bibehållna produktionsförmåga och risken för ökade vattenmängder i bebyggda områden eller övrig infrastruktur<SPAN class="ft116">55</SPAN>.</P>
<P class="p127 ft115">Skadorna vid rensning av diken och vattendrag omfattar bl.a. grumling av vattnet, att hårdbottnar<SPAN class="ft116">56 </SPAN>tas bort, att variationen av livsmiljöer försvinner, att skyddsvärda organismer grävs upp och att träd och buskar längs kanterna tas bort. För att minimera skadorna på miljön är det viktigt att underhåll av vattenanlägg- ningar genomförs på ett för miljön skonsamt sätt<SPAN class="ft116">57</SPAN>. Det finns endast ett fåtal moderna vetenskapliga studier av rensningarnas miljöeffekter<SPAN class="ft116">58</SPAN>. Det saknas därför tillräcklig kunskap om de effekter som rensningen har på naturmiljön.</P>
<P class="p823 ft125">Behov av att identifiera områden i landskapet där kontrollerade översvämningar kan ske</P>
<P class="p674 ft115">Vattnets betydelse för landskapsbild, kulturmiljö och biologisk mångfald är avsevärd. I odlingslandskapet har stora arealer våtmarker dränerats och odlats upp. I vissa områden beräknas upp mot 90 procent av våtmarkerna ha tagits bort<SPAN class="ft116">59</SPAN>. Vattnet som en naturlig del i landskapet har därmed begränsats. Påverkan på miljön av en sådan omfattande omdaning av landskapet är påtaglig. Det gäller såväl för landskapsbilden, landskapets förmåga att leverera ekosystemtjänster och den biologiska mångfalden som för klimatet.</P>
<P class="p106 ft115">Med bättre kunskap om vattenanläggningarnas status är det möjligt att peka ut lämpliga områden där kontrollerade över- svämningar kan ske för att förhindra översvämningar av nedströms liggande bebyggelse eller infrastruktur. Sådana buffertområden kan inkluderas i kommunala områdes- och detaljplaner som brädd-</P>
<P class="p824 ft132"><SPAN class="ft118">55</SPAN><SPAN class="ft151">Jordbruksverket (2010), Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat, Rapport 2010:27.</SPAN></P>
<P class="p293 ft132"><SPAN class="ft118">56</SPAN><SPAN class="ft151">Hårdbotten består av hårt material som stenblock eller mindre stenar. Organismer som lever på dessa är ofta fastsittande.</SPAN></P>
<P class="p293 ft167"><SPAN class="ft118">57</SPAN><SPAN class="ft165">Naturvårdsverket, Lantbrukarnas Riksförbund och Jordbruksverket </SPAN><SPAN class="ft166">(2004), Miljöhänsyn vid dikesrensningar, </SPAN>Broschyr.</P>
<P class="p293 ft166"><SPAN class="ft144">58</SPAN><SPAN class="ft168">Naturvårdsverket (2009), Markavvattning och rensning, Handbok för tillämpningen av bestämmelserna i 11 kapitlet i miljöbalken, Handbok 2009:5; och Naturvårdsverket (2007), Myllrande våtmarker, Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet, Rapport 5771.</SPAN></P>
<P class="p293 ft6"><SPAN class="ft144">59</SPAN><SPAN class="ft169">Naturvårdsverket (2012), Steg på vägen, Fördjupad utvärdering av miljömålen, Rapport 6500.</SPAN></P>
<P class="p325 ft21">210</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350211x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td129"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p495 ft115">ningsytor för vatten vid höga flöden, vilket sannolikt både kan bidra till att minska risken för översvämningar och ge positiva effekter på biologisk mångfald och minskad näringsbelastning. Eventuella utpekanden av områden för kontrollerade översväm- ningar bör ske i samråd med berörda markägare och ersättning utgå om pågående markanvändning avsevärt försvåras.</P>
<P class="p111 ft115">Arbetet med översvämningsrisker sker till stor del i Myndig- heten för samhällsskydd och beredskaps arbete med EU:s över- svämningsdirektiv<SPAN class="ft116">60</SPAN>. Direktivet syftar till att minska de negativa konsekvenserna av översvämningar och därmed värna om män- niskors hälsa samt skydd av miljö, kulturarv och ekonomisk verksamhet i EU:s medlemsländer. Detta ska ske genom ett sys- tematiskt arbete med att kartlägga hot och risker för översvämning och riskhanteringsplaner för de översvämningshotade områdena. Arbetet ska ske avrinningsområdesvis.</P>
<P class="p467 ft123">Frivilliga insatser är avgörande för att etappmålet ska nås</P>
<P class="p77 ft115">För att öka miljöhänsynen vid markavvattning i jord- och skogs- bruk behöver de areella näringarna bidra med frivilliga insatser. I samband med underhåll av anläggningar för markavvattning kan metoder användas som bidrar till ökad miljöhänsyn. Dessa metoder kan t.ex. omfatta etappvis genomfört underhåll, framtagande av skötselplan för underhåll av diken, anlitande av certifierade entre- prenörer och användning av speciella maskiner anpassade för att minska miljöpåverkan av t.ex. rensning.</P>
<P class="p446 ft115">I vissa fall kan det finnas önskemål eller vara mer lämpligt att miljöanpassa anläggningen istället för att underhålla den. Miljö- anpassning av anläggningar för markavvattning innebär åtgärder för att återställa anläggningarna till ett mer naturligt tillstånd. Det kan t.ex. handla om att plantera träd och buskar intill anläggningen, skapa dammar i vattendraget eller att återmeandra<SPAN class="ft116">61 </SPAN>uträtade vatten- drag så att vattnet får röra sig mer naturligt i landskapet.</P>
<P class="p111 ft117">För att ge incitament till användning av mer miljövänliga metoder bör det på längre sikt införas en miljöersättning inom landsbygdsprogrammet till miljöanpassat underhåll och miljö-</P>
<P class="p354 ft128"><SPAN class="ft118">60</SPAN><SPAN class="ft133">Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007 om bedömning och hantering av översvämningsrisker. Direktivet har införts i svensk lagstiftning genom förordning (2009:956) om översvämningsrisker.</SPAN></P>
<P class="p519 ft120"><SPAN class="ft118">61</SPAN><SPAN class="ft119">I slättlandskap är den naturliga formen för varje vattendrag ett meandrande lopp, dvs. att vattendraget slingrar sig fram.</SPAN></P>
<P class="p647 ft21">211</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350212x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft117">anpassning av anläggningar för markavvattning. Ersättning kan ges för de extra kostnader som uppstår vid underhåll som genomförs med mer miljöanpassade metoder. En sådan ersättning kan bidra till en långsiktigt hållbar användning av jordbruks- och skogsmark.</P>
<P class="p825 ft124">Klimatförändringarna ställer högre krav på fysisk planering och bättre förutsättningar för hantering av dagvatten</P>
<P class="p413 ft115">Den fysiska planeringen utgör ett viktigt verktyg i arbetet med att skapa en hållbar hantering av ökade vattenflöden i ett förändrat klimat. Inom tätorter saknas ofta en skyddande och bebyggelsefri zon i områden med risk för översvämning. I ett klimat där extrema regn blir mer vanligt förekommande kommer därför en större mängd dagvatten än i dag att behöva avledas genom bebyggelsen till recipienter. Detta kommer också att få betydelse för tätortsnära jordbruksmark eftersom jordbruksmarkens vattenanläggningar för markavvattning ofta får ta emot mycket av det vatten som rinner av från bebyggda områden. Många tätorters förmåga att hantera och avleda dagvatten och dränera mark har också utformats i en tid när riskerna med ett förändrat klimat i stort sett var okända.</P>
<P class="p322 ft115">På många håll i landet har man torrlagt vattendrag och naturliga översvämningsområden. Många gånger har bebyggelse också anlagts i områden där man vet att det finns risk för översvämning. I vissa fall kan dessutom avloppssystemen vara underdimensionerade eller kon- struerade på ett sätt som kan leda till ökad risk för översvämning eller nedsmutsning av recipienter. Stora vattenflöden kan också leda till översvämningar i spillvattenledningar<SPAN class="ft116">62 </SPAN>på grund av att stora mängder så kallat ovidkommande vatten (vatten i lednings- näten som inte är spillvatten, dvs. dag- eller dräneringsvatten)<SPAN class="ft116">63 </SPAN>belastar spillvattenledningen. Ovidkommande vatten i spillvatten- ledningen kan uppstå till följd av t.ex. felaktigt anslutna hårdgjorda ytor, att otäta dagvattenledningar läcker över till otäta spillvatten- ledningar eller stor avledning av dräneringsvatten från fastigheter.<SPAN class="ft116">64</SPAN></P>
<P class="p826 ft120"><SPAN class="ft118">62</SPAN><SPAN class="ft119">Spillvatten är avloppsvatten från bl.a. hushåll, industri och andra verksamheter.</SPAN></P>
<P class="p295 ft132"><SPAN class="ft118">63</SPAN><SPAN class="ft131">Även benämnt tillskottsvatten.</SPAN></P>
<P class="p827 ft155"><SPAN class="ft118">64</SPAN><SPAN class="ft170">Svenskt vatten (2007), Klimatförändringarnas påverkan på allmänna avloppssystem, M134; och Svenskt vatten (2012), Förnyelseplanering av </SPAN><NOBR>Va-nät,</NOBR> Bedömning av långsiktigt behov och stöd för prioritering, Sammanfattning av SVU rapport <NOBR>2011–12,</NOBR> <NOBR>2011–13</NOBR> och <NOBR>2011–14.</NOBR></P>
<P class="p91 ft21">212</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B350/H2B350213x1.jpg" style="width:512px;height:522px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td129"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p828 ft123">Ansvaret för dagvatten behöver förtydligas</P>
<P class="p829 ft115">Ett grundläggande problem när det gäller samhällets förmåga att hantera dagvatten är att ingen enskild aktör har egen rådighet över frågan. Det är många olika aktörer som påverkar och har ansvar för flödenas storlek, innehåll och riktning inom ett avrinningsområde (figur 3).</P>
<P class="p830 ft20">Figur 3. Illustration över hur olika aktörer inom ett avrinningsområde påverkar dagvattnets flöde och föroreningsbelastning</P>
<P class="p831 ft30"><SPAN class="ft105">Källa: </SPAN>Svenskt vatten.</P>
<P class="p832 ft115">Frågan om ansvarsfördelning för hantering av dagvatten och för- utsättningarna för en fungerande samverkan behöver utredas vidare. Det gäller särskilt frågan om ansvar för att planera för fram- tida ökade flöden. Inom kommunerna behöver t.ex. samverkan ske över kompetensgränserna och involvera samtliga berörda delar av förvaltningen<SPAN class="ft116">65</SPAN>. En gemensam dagvattenstrategi för kommunen, motsvarande de avloppsplaner som Naturvårdsverket föreslog i en</P>
<P class="p833 ft120"><SPAN class="ft122">65 </SPAN>Det kan t.ex. röra sig om gatuförvaltning, <NOBR>va-förvaltningen,</NOBR> parkförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen. Vilka som bör omfattas av samverkan beror på hur kommunen valt att organisera sin förvaltning.</P>
<P class="p834 ft21">213</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350214x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p545 ft115">rapport 2002 och som behandlades av <NOBR>VA-lagsutredningen</NOBR> 2004<SPAN class="ft116">66</SPAN>, skulle kunna underlätta en sådan samverkan<SPAN class="ft116">67</SPAN>.</P>
<P class="p84 ft123">Det behövs en samlad reglering av dagvatten</P>
<P class="p570 ft115">Bestämmelser för hantering av dagvatten är spridda i många olika författningar, t.ex. lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (vattentjänstlagen), miljöbalken och plan- och bygglagen (2010:900). Att regelverket är uppdelat på flera olika författningar innebär dels att det är svårt för den som ska tillämpa reglerna att få överblick över vad som gäller och dels att det finns vissa skillnader i bestäm- melserna. Ett exempel är att plan- och bygglagen betonar behovet av att beakta ett förändrat klimat medan lagen om vattentjänster inte omfattar ett sådant perspektiv<SPAN class="ft116">68</SPAN>. Det finns därför behov av bättre samordning mellan regelverken för att åstadkomma en hållbar hantering av dagvatten. Det saknas också en definition av begreppet dagvatten i lagstiftningen.</P>
<P class="p315 ft123">Dagvatten behöver hanteras utifrån ett helhetsperspektiv</P>
<P class="p570 ft115">Även om samhället i första hand bör motverka orsakerna till ökade flöden så behöver det också finnas en plan för hur samhället ska ta hand om och förebygga de effekter som redan har uppstått och som kommer att uppstå inom en relativt snar framtid. För att befintlig och tillkommande bebyggelse ska ha en god säkerhet mot framtida risker för översvämningar kommer samhället att behöva vidta ett antal åtgärder. Dagvattenfrågan behöver därför ses utifrån ett helhetsperspektiv. Frågan om en hållbar hantering av dagvatten måste ses som en samhällsplaneringsfråga som kräver större satsningar och åtgärder än enbart upprustning av de allmänna avloppssystemen. Därför behövs en bred översyn i syfte att stärka förutsättningarna för hanteringen av dagvatten.</P>
<P class="p835 ft132"><SPAN class="ft118">66</SPAN><SPAN class="ft151">Allmänna vattentjänster (SOU 2004:64); och Naturvårdsverket (2002), Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp, i de delar som rör </SPAN><NOBR>va-frågor,</NOBR> Rapport 5214.</P>
<P class="p836 ft132"><SPAN class="ft118">67</SPAN><SPAN class="ft151">Boverket (2010), Mångfunktionella ytor, Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur.</SPAN></P>
<P class="p837 ft120"><SPAN class="ft118">68</SPAN><SPAN class="ft148">Christensen, J. (2013), Dagvattenreglering – ett grumligt område, Har kommunerna de instrument som behövs för att klara miljökvalitetsnormerna? i Gipperth, L. & Zetterberg, C., Miljörättsliga perspektiv och tankevändor, Vänbok till Jan Darpö och Gabriel Michanek, Iustus förlag.</SPAN></P>
<P class="p390 ft21">214</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td129"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p838 ft124">Skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar hantering av ytavrinning i bebyggd miljö (dagvatten) och naturmark</P>
<P class="p77 ft115">Med ett förändrat klimat och därmed ökade vattenflöden följer ett ökat behov av planering för hållbar hantering av vatten i land- skapet. Bland annat behövs underlag för ökad kunskap och strateg- isk planering för att åstadkomma en hållbar hantering av ytavrin- ning i jordbruks- och skogsmark och bättre förutsättningar för en effektiv hantering av dagvatten i urbana miljöer. Frivilliga insatser och kunskapsuppbyggnad behövs för att öka miljöhänsynen i samband med markavvattning och underhåll av vattenanläggningar. Det behövs också incitament för miljöanpassning av anläggningar för markavvattning. Bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar hantering av ytavrinning i naturmark och dagvatten behövs för att nå flera av miljökvalitetsmålen. Därför föreslår vi flera insatser för att skapa dessa förutsättningar som ska finnas på plats senast 2018.</P>
<P class="p655 ft17"><SPAN class="ft17">14.2.2</SPAN><SPAN class="ft114">Åtgärder</SPAN></P>
<P class="p458 ft115">Vi föreslår följande åtgärder för att etappmålet ska nås:</P>
<P class="p779 ft115">Regeringen ger senast 2015 Skogsstyrelsen och Statens jord- bruksverk tillsammans i uppdrag att, efter samråd med Havs- och vattenmyndigheten, Myndigheten för samhällskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Sveriges geologiska undersökning, planera för och tillsammans genomföra en översiktlig kartläggning av befintliga anläggningar för mark- avvattning i jordbruks- och skogsmark. Som ett första steg i uppdraget ska kartläggningens upplägg, omfattning och metod konkretiseras. I uppdraget ska även ingå att utreda miljöeffekter av rensning och hur negativa miljöeffekter av rensning kan undvikas, samt att ge förslag på utformning av en framtida miljöersättning inom landsbygdsprogrammet för miljöanpassat underhåll och miljöanpassning av anläggningar för markavvatt- ning i jordbruks- och skogsmark. Uppdraget bör redovisas senast 2017.</P>
<P class="p839 ft117">Regeringen tillkallar senast 2015 en särskild utredare med upp- drag att göra en översyn av befintlig lagstiftning och föreslå de ändringar som krävs för att göra områden i bebyggd miljö mer översvämningssäkra i ett förändrat klimat. Förslagen ska syfta</P>
<P class="p840 ft21">215</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p709 ft117">till att hanteringen av dagvatten och anpassningen till ett för- ändrat klimat ska kunna bedrivas effektivt i såväl befintlig bebyggd miljö som i planeringen av nya exploateringsområden. Utredningen bör vara färdig senast 2017.</P>
<P class="p841 ft124">Kartläggning av jordbruks- och skogsmarkens anläggningar för markavvattning</P>
<P class="p413 ft115">Vi föreslår att regeringen senast 2015 ger Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk tillsammans i uppdrag att planera för och tillsammans med länsstyrelserna genomföra en kartläggning av befintliga anlägg- ningar för markavvattning i jordbruks- och skogsmark.</P>
<P class="p68 ft115">Kartläggningen bör särskilt belysa följande aspekter:</P>
<P class="p842 ft117">Jord- och skogsbrukets behov av dränering, status på nuvarande dränering samt underhålls- och investeringsbehov i relation till klimatförändringar.</P>
<P class="p664 ft117">Identifiera områden i jordbruks- och skogsmark där det är extra viktigt att markavvattnings- eller underhållsåtgärder sker med god miljöhänsyn.</P>
<P class="p664 ft117">Hur bortledande av vatten från omgivande marker påverkar jord- brukets markanvändning och dess vattenanläggningar.</P>
<P class="p660 ft117">Identifiera områden i landskapet där kontrollerade översväm- ningar kan ske.</P>
<P class="p91 ft123">Utredning om rensningens miljöeffekter</P>
<P class="p570 ft115">I uppdraget till Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk ska ingå att utreda miljöeffekterna av rensning och hur negativa miljö- effekter av rensning kan undvikas. Utredningen av miljöeffekterna bör ske med utgångspunkt i rensningens inverkan på berörda miljökvalitetsmål.</P>
<P class="p843 ft21">216</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350217x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td129"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p844 ft125">Miljöersättning inom landsbygdsprogrammet för utökad miljöhänsyn vid underhåll av anläggningar för markavvattning</P>
<P class="p354 ft115">I uppdraget till Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk ska ingå att utreda hur en miljöersättning till miljöanpassat underhåll<SPAN class="ft116">69 </SPAN>och miljöanpassning av anläggningar för markavvattning kan utformas. Denna del av uppdraget bör redovisas senast 2016. Uppdraget i övrigt bör redovisas senast i december 2017.</P>
<P class="p98 ft123">Uppdragets genomförande</P>
<P class="p77 ft115">Uppdraget bör delas upp i två delar där konkretisering av fråge- ställningar, metodutveckling och kostnadsberäkningar utgör en första del och genomförandet en andra del. Eftersom en fullständig kartläggning är mycket omfattande behöver planering av kartlägg- ningens omfattning ingå i den första delen av uppdraget.</P>
<P class="p109 ft115">Samordning och metodutveckling för kartläggningen bör ske på nationell nivå, men eftersom länsstyrelserna har tillsynsansvar och kunskap om den regionala nivån är de viktiga aktörer som bör delta i uppdraget.</P>
<P class="p111 ft115">Resultaten från kartläggningen bör kopplas ihop med Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts (SMHI) och Lantmät- eriets pågående arbete med att kartlägga svenska sjöar och vatten- drag<SPAN class="ft116">70</SPAN>. Detta för att tillgängliggöra data för analyser i olika samman- hang. Kartläggningen kan även utgöra underlag i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps arbete med förebyggande åtgärder för att anpassa samhället till ett förändrat klimat utifrån EU:s översvämningsdirektiv.</P>
<P class="p467 ft121">Utredning om hantering av dagvatten i ett förändrat klimat</P>
<P class="p309 ft117">En särskild utredare bör tillsättas senast 2015 med uppdrag att göra en översyn av befintlig lagstiftning och föreslå de ändringar som krävs för att göra samhället mer översvämningssäkert i ett för-</P>
<P class="p96 ft128"><SPAN class="ft118">69</SPAN><SPAN class="ft133">Med underhåll avses här alla åtgärder som genomförs för att bibehålla vattenanläggningens funktion, dvs. i vidare mening än enbart de åtgärder som görs som en följd av under- hållsskyldigheten i 11 kap. 17 § miljöbalken.</SPAN></P>
<P class="p845 ft130"><SPAN class="ft118">70</SPAN><SPAN class="ft164">Ett rikstäckande hydrografisk nätverk (dvs. vattendrag, sjöar och dess flöden) i skala 1:10 000 är målet för samverkansprojektet Hydrografi i nätverk. Samverkan mellan myndig- heterna kring hydrografi initierades 2010. Se vidare: http://www.lantmateriet.se/sv/Om- </SPAN><NOBR>Lantmateriet/Samverkan-med-andra/Hydrografi-i-natverk/Om-Hydrografi-i-natverk/</NOBR></P>
<P class="p846 ft21">217</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p493 ft115">ändrat klimat. Förslagen bör syfta till att hanteringen av dagvatten och anpassningen till ett förändrat klimat ska kunna bedrivas effektivt i såväl befintlig bebyggd miljö som i planeringen av nya exploateringsområden. Syftet med utredningen är att identifiera utmaningar för hanteringen av dagvatten på kort och på lång sikt. Utredaren bör lämna förslag som syftar till en ändamålsenlig reglering och tydlig ansvarsfördelning inom området.</P>
<P class="p106 ft117">Förslagen ska syfta till att säkerställa att samhället har de förutsättningar som krävs för att hantera de risker som kan följa av ett förändrat klimat. Inom ramen för uppdraget bör utredaren:</P>
<P class="p664 ft117">se över befintlig lagstiftning och föreslå de ändringar som krävs för en långsiktigt hållbar dagvattenhantering,</P>
<P class="p660 ft117">se över och lämna förslag till ansvarsfördelning på kommunal, regional och nationell nivå,</P>
<P class="p660 ft117">lämna förslag på hur finansieringen av klimatanpassnings- åtgärder ska fördelas mellan berörda aktörer och nivåer, samt</P>
<P class="p664 ft117">lämna förslag på hur samverkan på lokal nivå kan utvecklas och stärkas.</P>
<P class="p570 ft115">Eftersom uppdraget berör frågor om klimatanpassning, plan- och bygglagen och vattentjänstlagen bör utredaren samråda med den utredning om klimatanpassning som vi föreslår i avsnitt 14.1. Utredaren bör även samråda med andra berörda aktörer.</P>
<P class="p127 ft117">Utredningen bör redovisa sitt arbete senast 2017 och nöd- vändiga förändringar bör vara genomförda senast 2018.</P>
<P class="p847 ft17"><SPAN class="ft17">14.2.3</SPAN><SPAN class="ft114">Konsekvensbedömning</SPAN></P>
<P class="p569 ft121">Ändamålsenlighet</P>
<P class="p377 ft115">Etappmålet syftar till att skapa förutsättningar för en tillräcklig kontroll av ökade vattenflöden i dels jordbruks- och skogsmarken (ytavrinning i naturmark), dels den urbana miljön (dagvatten). Med klimatförändringarna kommer behovet av markavvattning att öka. En förbättrad markavvattning är nödvändig för att bevara jord- bruksmarkens produktionsförmåga men också för att i vissa fall minska jordbrukets miljöbelastning.</P>
<P class="p106 ft117">Ett förbättrat kunskapsläge om tillståndet för jord- och skogs- brukets vattenanläggningar är en förutsättning för att hantera de</P>
<P class="p84 ft21">218</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td129"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p848 ft115">ökade vattenflödena på ett sätt som är skonsamt för miljön. En övergripande kartläggning av vattenanläggningar i dessa miljöer utgör grunden för det fortsatta arbetet. Ökad kunskap om rens- ningens miljöeffekter är också viktigt. Miljöersättningar skapar incitament för frivilliga insatser som innebär att underhåll av anläggningar för markavvattning sker med god miljöhänsyn samt för miljöanpassning av vattenanläggningar.</P>
<P class="p446 ft115">Med etappmålet förbättras också förutsättningarna för samhällets insatser för att göra områden i bebyggd miljö översvämningssäkra i ett förändrat klimat. En lagstiftning som tydliggör statliga och kommunala myndigheters samt markägarnas ansvar för dagvatten- hanteringen ger förutsättningar för aktörerna att arbeta med ett helhetsperspektiv på dagvattenfrågorna och kan säkerställa att det sker en ändamålsenlig samordning mellan aktörernas insatser.</P>
<P class="p453 ft115">En viktig utgångspunkt är att förebyggande arbete är mer kostnadseffektivt än att återställa eller ta kostnaderna för eventu- ella framtida extremhändelser. En samlad reglering av dagvatten- frågorna underlättar prioriteringar av planeringen av förbyggande åtgärder och insatser.</P>
<P class="p98 ft123">Etappmålets bidrag till miljökvalitetsmålen</P>
<P class="p354 ft115">Vi bedömer att våra förslag om markavvattning kommer bidra till att nå miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft123">Levande skogar </SPAN>och <SPAN class="ft123">Ett rikt odlings- landskap </SPAN>genom att bidra till jordbruks- och skogmarkens produk- tionsvärde och odlingslandskapets och skogens förmåga att till- handahålla viktiga ekosystemtjänster.</P>
<P class="p59 ft115">Förslaget syftar till att bl.a. säkerställa att markavvattning och underhåll av vattenanläggningar sker med god miljöhänsyn. Etapp- målet bidrar därför till att förbättra förutsättningarna för att nå målen <SPAN class="ft123">Levande sjöar och vattendrag</SPAN>, <SPAN class="ft123">Grundvatten av god kvalitet</SPAN>, <SPAN class="ft123">Myllrande våtmarker </SPAN>och <SPAN class="ft123">Ett rikt växt- och djurliv</SPAN>. Den samhälls- förändring som etappmålet beskriver bidrar även till Sveriges möjligheter att leva upp till EU:s ramdirektiv för vatten.</P>
<P class="p637 ft115">Etappmålet har också betydelse för miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft123">Ingen övergödning</SPAN>. För att undvika övergödning måste markavvattningen kopplas till åtgärder för att fånga näringsämnen i vattnet innan det når större vattendrag, sjöar och hav, t.ex. genom anläggning av</P>
<P class="p849 ft21">219</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350220x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p800 ft115">våtmarker och tvåstegsdiken<SPAN class="ft116">71</SPAN>. Resultatet från den föreslagna kartläggningen kan användas för en effektiv planering av sådana insatser. Kartläggningen kan också vara ett underlag för vårt förslag om bättre förutsättningar för restaurering av kust- och sötvattens- miljöer (avsnitt 17.2).</P>
<P class="p67 ft115">Den föreslagna åtgärden avseende den bebyggda miljön syftar till att åstadkomma en långsiktigt hållbar hantering av dagvatten. En väl fungerande dagvattenhantering minskar riskerna för skador på bebyggelse till följd av översvämningar och minskar risken för föroreningar i stadsnära vattenmiljöer. Förslaget kommer därmed bidra till att miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft123">Giftfri miljö, Ingen övergödning</SPAN>,</P>
<P class="p850 ft123">Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet <SPAN class="ft115">och </SPAN>God bebyggd miljö <SPAN class="ft115">kan nås. Vissa metoder som används för rening av dagvatten, som exempelvis dammar, filterytor med växter och gröna tak bidrar också till den biologiska mångfalden och därmed till möjligheterna att uppnå målet </SPAN>Ett rikt växt och djurliv<SPAN class="ft115">.</SPAN></P>
<P class="p127 ft115">En väl fungerande dagvattenplanering bör ta hänsyn till påverkan på lokala vattenförekomster vilket innebär bättre förut- sättningar för att uppnå god vattenstatus enligt ramdirektivet för vatten.</P>
<P class="p851 ft121">Förenlighet</P>
<P class="p852 ft125">Förhållandet till gällande lagstiftning om markplanering och markavvattning</P>
<P class="p413 ft115">Förutsättningarna för hantering av ökade vattenflöden påverkas av gällande lagstiftning, bl.a. miljöbalken, plan- och bygglagen, och vattentjänstlagen. Förslaget om kartläggning av vattenanläggningar i jordbruks- och skogsmark förutsätter i sig ingen förändring i lag- stiftningen. Den pågående Vattenverksamhetsutredningen har dock i uppdrag att se över lagstiftningen om vattenverksamheter, inklusive markavvattning.</P>
<P class="p127 ft117">För en bättre hantering av dagvatten föreslår vi en översyn av den befintliga lagstiftningen.</P>
<P class="p853 ft120"><SPAN class="ft122">71 </SPAN>Tvåstegsdiken kan anläggas i diken och kanaler med svag lutning för att åstadkomma minskad belastning på miljön av kväve och fosfor.</P>
<P class="p325 ft21">220</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350221x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td129"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft123">Rådighet</P>
<P class="p309 ft117">Det föreslagna etappmålet och åtgärderna är förenliga med Sveriges åtaganden inom EU och internationellt, som t.ex. ramdirektivet för vatten och Helcom, dvs. Helsingforskommissionen i konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö (SÖ 1996:22)<SPAN class="ft162">72</SPAN>.</P>
<P class="p131 ft121">Kostnadseffektivitet</P>
<P class="p480 ft115">Klimatförändringarna kommer att leda till ökade vattenflöden. Ökade okontrollerade vattenflöden har en negativ påverkan på möjligheterna att nå flera miljökvalitetsmål. Översvämningar ökar risken för läckage av näringsämnen från jordbruksmark och för- oreningar från industriområden och annan bebyggd miljö, vilket kan hota kvaliteten i både yt- och grundvatten. Ökad nederbörd kommer att påverka jordbrukets produktionsförmåga. Behovet att dränera jordbruksmark kommer att öka. Dräneringen måste vara dels effektiv för att tillgodose jord- och skogsbrukets behov av att upprätthålla markens produktionsförmåga, dels miljöanpassad för att säkerställa att den inte leder till negativ påverkan på t.ex. biologisk mångfald. God miljöhänsyn vid markavvattning är väsentligt för att kunna uppnå flera av miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p453 ft115">Åtgärder för avvattning av jordbruks- och skogsmark görs på markägarens initiativ för att upprätthålla eller förbättra markens produktionsförmåga och jord- och skogsbruksföretagets lönsam- het. Dränering har också så kallade externa effekter i den meningen att avvattningen får konsekvenser för miljön. Dessa kan vara såväl negativa som positiva.</P>
<P class="p111 ft115">Nuvarande regelverk innefattar en underhållsskyldighet av vattenanläggningar om det behövs för att undvika skada på all- männa eller enskilda intressen. Underhållsskyldigheten innebär inte en skyldighet att vidta mer åtgärder än som krävs för att undvika skada på allmänna eller enskilda intressen<SPAN class="ft116">73</SPAN>. Åtgärder för underhåll av vattenanläggningar (t.ex. rensning) görs ofta av andra skäl än att undvika skada, exempelvis i syfte att bibehålla anläggningens funk- tion. Vårt förslag innebär att ett ekonomiskt styrmedel införs som ger markägaren eller den som ansvarar för anläggningen ekonom-</P>
<P class="p133 ft128"><SPAN class="ft118">72</SPAN><SPAN class="ft133">HELCOM Copenhagen Ministerial Declaration, Taking Further Action to Implement the Baltic Sea Action Plan - Reaching Good Environmental Status for a Healthy Baltic Sea, 3 October 2013, Copenhagen, Denmark.</SPAN></P>
<P class="p358 ft120"><SPAN class="ft118">73</SPAN><SPAN class="ft119">Det ställs heller inga särskilda krav på miljöhänsyn kopplat till underhållsskyldigheten.</SPAN></P>
<P class="p628 ft21">221</P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft115">iska incitament att genomföra åtgärder som inte är företagseko- nomiskt motiverade. Ersättning kan också ges för miljöanpassning av markavvattningsanläggningar, vilket kan bidra till att bevara den biologiska mångfalden och ekosystemstjänster. Genom att ersätta markägaren för åtgärder som ger upphov till dessa positiva externa effekter ges förutsättningar för en kostnadseffektiv miljöhänsyn.</P>
<P class="p127 ft115">En ändamålsenlig lagstiftning, en tydlig ansvarsfördelning på kommunal, regional och nationell nivå samt en klargjord finansi- ering skapar förutsättningar för en väl fungerande hantering av dagvatten och insatser för att möta riskerna för klimatrelaterade översvämningar i den bebyggda miljön. Det skapas därmed utrymme för kostnadseffektiva förebyggande åtgärder för att motverka skador i den bebyggda miljön i samband med stora nederbördsmängder.</P>
<P class="p93 ft121">Fördelningseffekter</P>
<P class="p126 ft117">Etappmålet och de föreslagna åtgärderna har inga påtagliga fördel- ningseffekter.</P>
<P class="p84 ft121">Statsfinansiella effekter</P>
<P class="p377 ft115">En miljöersättning för miljöanpassat underhåll och miljöanpassning av anläggningar av för avvattning av jordbruks- och skogsmark innebär utgifter på statsbudgeten. Vi föreslår att Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk ska lämna förslag till utformning av ett sådant ersättningssystem. Det bör ingå i utredningsuppdraget att också beräkna kostnader för ersättningssystemet. Vi bedömer att miljöersättningen kan finansieras inom ramen för landsbygds- programmet.</P>
<P class="p114 ft115">När det gäller hållbar hantering av dagvatten och anpassningen till ett förändrat klimat föreslår vi att regeringen tillsätter en sär- skild utredare. Det blir en uppgift utredaren att närmare analysera konsekvenserna av olika förslag, att beräkna kostnaderna och göra lämpliga avvägningar mellan kostnad och nytta.</P>
<P class="p127 ft115">Förslagens statsfinansiella effekter är ännu inte möjliga att bedöma eftersom kostnaden för kartläggningen först kan beräknas när en konkretisering av frågeställningar, omfattning och en analys av olika inventeringsmetoder genomförts. Det blir därför en första uppgift inom regeringsuppdraget att närmare utreda kostnader av</P>
<P class="p854 ft21">222</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td129"><P class="p18 ft26">Stärkt arbete med klimatanpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p297 ft117">förslaget. Långsiktigt innebär satsningen att framtida översväm- ningar och miljökonflikter till viss del kan förebyggas och att de samhällsekonomiska kostnaderna kan hållas nere.</P>
<P class="p401 ft123">Uppdrag till myndigheter</P>
<P class="p1 ft115">Förslaget innebär uppdrag till:</P>
<P class="p779 ft115">Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk att, efter samråd med Havs- och vattenmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Sveriges geologiska undersökning planera för och tillsammans med länsstyrelserna genomföra en översiktlig kartläggning av befintliga anläggningar för markavvattning i jordbruks- och skogsmark. Som ett första steg i uppdraget ska kartläggningens upplägg, omfattning och metod konkretiseras. I uppdraget ingår att utreda miljöeffekter av rensning och hur negativa miljöeffekter av rensning kan undvikas, samt att ge förslag på utformningen av en miljöersättning inom landsbygdsprogrammet för miljöanpassad rensning och miljöanpassning av anläggningar för markavvattning i jordbruks- och skogsmark.</P>
<P class="p855 ft117">Vi bedömer att uppdraget ryms inom myndigheternas ordinarie verksamhet.</P>
<P class="p856 ft21">223</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
</DIV>
<DIV id="page_225">
<P class="p0 ft9">Del E.</P>
<P class="p11 ft9">Hållbar förvaltning av vattenresurserna</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
</DIV>
<DIV id="page_227">
<P class="p857 ft61"><SPAN class="ft9">15</SPAN><SPAN class="ft111">Ett långsiktigt arbete krävs för att nå de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen</SPAN></P>
<P class="p858 ft115">Det finns stora utmaningar för att vi ska nå de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen. Olika former av utsläpp till och fysiska för- ändringar av vattenmiljöer, nyttjande av de akvatiska resurserna, samt ökade anspråk på vatten ställer krav på en långsiktigt hållbar förvaltning av våra vatten.</P>
<P class="p59 ft115">Internationellt samarbete är viktigt och vattenrelaterade frågor behandlas i flera <NOBR>EU-direktiv</NOBR> och internationella överenskom- melser.</P>
<P class="p859 ft115">Många åtgärder är genomförda. Detta har medfört förbättringar i vattenmiljön. Det är emellertid angeläget att fler åtgärder genom- förs, både internationellt och nationellt, och att dessa systematiskt följs upp. Ett helhetsperspektiv på havs- och vattenmiljön, väl fungerande samverkan mellan olika aktörer och avvägningar mellan olika samhällsintressen är viktigt.</P>
<P class="p860 ft115">Mot bakgrund av detta föreslår vi ett etappmål:</P>
<P class="p779 ft117">Förutsättningar för en ekosystembaserad fiskförvalting ska vara på plats senast 2018.</P>
<P class="p19 ft115">Vi gör också fyra bedömningar:</P>
<P class="p779 ft115">Att förebygga utsläpp av farliga ämnen är av stor betydelse för att vi ska kunna använda de ekosystemtjänster som vatten kan ge oss. Mycket arbete pågår, men det finns behov av åtgärder som tar sikte på direkta utsläpp av farliga ämnen till vatten.</P>
<P class="p714 ft117">Skyddet av marina områden behöver stärkas. Arbetet med att skydda marin miljö bör därför intensifieras. Det är angeläget att de ekologiska sambanden och den ekologiska representativ- iteten i skyddet stärks.</P>
<P class="p511 ft21">227</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft21">Ett långsiktigt arbete krävs för att nå de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p709 ft117">Det finns stora restaureringsbehov i kust- och sötvattens- miljöer. Förutsättningarna för restaureringar behöver förbättras. En nationell behovsanalys för restaureringar kan utgöra ett ramverk och vara vägledande vid restaureringar.</P>
<P class="p861 ft115">Många åtgärder har genomförts och utsläppen av övergödande ämnen minskar. Det är trots detta långt kvar tills vi uppnår en hållbar näringsbelastning. Utöver åtgärder på nationell nivå bör Sverige prioritera ett strategiskt arbete inom EU och inter- nationellt.</P>
<P class="p862 ft21">228</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350229x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p863 ft172"><SPAN class="ft9">16</SPAN><SPAN class="ft171">Förebygg utsläpp av farliga ämnen till vattenmiljöer</SPAN></P>
<P class="p864 ft31"><SPAN class="ft36">16.1</SPAN><SPAN class="ft161">Direkta utsläpp av farliga ämnen till vatten bör åtgärdas</SPAN></P>
<P class="p487 ft121">Miljömålsberedningen bedömer:</P>
<P class="p865 ft115">Att förebygga utsläpp av farliga ämnen är av stor betydelse för att vi ska kunna använda de ekosystemtjänster som vatten kan ge oss. Mycket arbete pågår för närvarande som syftar till att minska utsläppen av farliga ämnen. Samtidigt finns det behov av åtgärder som tar sikte på direkta utsläpp av farliga ämnen till vattenmiljöer.</P>
<P class="p866 ft17"><SPAN class="ft17">16.1.1</SPAN><SPAN class="ft114">Motivering</SPAN></P>
<P class="p867 ft124">Utsläpp av farliga ämnen påverkar möjligheterna att nå miljömålen</P>
<P class="p505 ft115">Kemikalier finns överallt omkring oss i samhället och många ämnen finns kvar i mark och vatten under lång tid efter det att utsläppen har skett. Vissa kemikalier har farliga egenskaper som kan orsaka problem för hälsa och miljö. När dessa ämnen sprids till vatten utgör de ett hot mot dricksvattnet och vattenmiljön bl.a. genom akut och permanent toxicitet (giftighet) för vattenlevande organis- mer, ackumulering i ekosystemet och förlust av livsmiljöer och bio- logisk mångfald.</P>
<P class="p868 ft115">Farliga ämnen når våtmarker, grundvatten, sjöar, vattendrag och hav från avloppsreningsverk, förorenade områden, dagvatten, industri- verksamhet, läckage från jordbruks- och skogsmark, sjöfart och hamnar. Ämnen tillförs också vattnet via atmosfäriskt nedfall från långväga transport av luftburna ämnen. Situationen när det gäller</P>
<P class="p869 ft21">229</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350230x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Förebygg utsläpp av farliga ämnen till vattenmiljöer</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft115">farliga ämnen i havet är enligt miljömålsansvariga myndigheter fortsatt problematisk, även om åtgärder för miljögifter som PCB, DDT m.fl. har lett till minskade halter i miljön<SPAN class="ft116">1</SPAN>. Halterna av kvick- silver i fisk från inlandsvatten är dock fortfarande starkt förhöjda. Transporter till sjöss utgör också ett växande problem för den akvatiska miljön, både genom utsläpp till luft och till vatten direkt. Även användningen av bly i fiskeredskap och i ammunition orsakar föroreningar i vatten. Förekomsten av farliga ämnen påverkar därmed möjligheterna att uppnå kraven om god kemisk status i ramdirektivet för vatten<SPAN class="ft116">2 </SPAN>och flera av de vattenrelaterade miljökvali- tetsmålen, särskilt <SPAN class="ft123">Levande sjöar och vattendrag</SPAN>, <SPAN class="ft123">Grundvatten av god kvalitet </SPAN>och <SPAN class="ft123">Hav i balans samt levande kust och skärgård. </SPAN>Det påverkar även möjligheterna att nå <SPAN class="ft123">Giftfri miljö </SPAN>och <SPAN class="ft123">Ett rikt växt- och djurliv</SPAN>.</P>
<P class="p870 ft124">Ett omfattande arbete pågår för att minska riskerna med farliga ämnen</P>
<P class="p569 ft123">Ny plattform för kemikaliepolitiken</P>
<P class="p640 ft115">Mycket arbete pågår för närvarande som syftar till att minska utsläppen av farliga ämnen. I mars 2014 beslutades propositionen På väg mot en giftfri vardag – plattform för kemikaliepolitiken (prop. 2013:14:39, bet. 2013/14:MJU13, rskr. 2013/14:185) i riksdagen. Miljömålsberedningens förslag till strategi för Sveriges arbete för en giftfri miljö (SOU 2012:38) har varit ett underlag till propositionen.</P>
<P class="p871 ft115">De beslutade etappmålen om farliga ämnen<SPAN class="ft116">3 </SPAN>och regeringens strategi fokuserar på förebyggande arbete för att minska utsläppen vid källan. Etappmålen ger bl.a. inriktningen för Sveriges insatser inom EU och internationellt utifrån behovet att förbereda nästa steg i kemikaliepolitiken.</P>
<P class="p114 ft117">I budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1) har reger- ingen anslagit totalt 205 miljoner kronor under sju år till arbetet med handlingsplanen för en giftfri vardag<SPAN class="ft162">4</SPAN>.</P>
<P class="p493 ft132"><SPAN class="ft126">1</SPAN><SPAN class="ft151">Naturvårdsverket (2014), Miljömålen, Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014, Rapport 6608.</SPAN></P>
<P class="p293 ft132"><SPAN class="ft126">2</SPAN><SPAN class="ft151">Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.</SPAN></P>
<P class="p295 ft128"><SPAN class="ft126">3</SPAN><SPAN class="ft127">Beslutade etappmål återges i sin helhet i bilaga.</SPAN></P>
<P class="p293 ft120"><SPAN class="ft126">4</SPAN><SPAN class="ft148">Kemikalieinspektionen (2011), Handlingsplanen för en giftfri vardag </SPAN><NOBR>2011–2014,</NOBR> Skydda barnen bättre.</P>
<P class="p325 ft21">230</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350231x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td139"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td140"><P class="p18 ft26">Förebygg utsläpp av farliga ämnen till vattenmiljöer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft123">Utredningen om ekonomiska styrmedel för kemikalier</P>
<P class="p309 ft115">Regeringen tillsatte 2013 en särskild utredare med uppgift att ana- lysera behovet av nya ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet (dir. 2013:127). Syftet med de nya ekonomiska styrmedlen ska vara att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från olika varugrupper, t.ex. kläder och hemelektronik. Utredningen ska redovisa sitt arbete senast den 31 januari 2015.</P>
<P class="p452 ft123">Dricksvattenutredningen</P>
<P class="p667 ft115">I Miljömålsberedningens betänkande om farliga ämnen behandlades även riskerna med farliga ämnen i kontakt med livsmedel (SOU 2012:38). Vi lyfte där fram att det i dag saknas lagstiftning som tydligt reglerar material i kontakt med dricksvatten, både inom EU och nationellt. Regeringen har därefter tillsatt en utredning för en tryggare dricksvattenförsörjning (dir. 2013:75). Direktivet bygger delvis på vårt förslag i SOU 2012:38. Syftet med utredningen är att identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricksvatten- försörjning i landet, på kort och på lång sikt, och i förekommande fall föreslå lämpliga åtgärder. Regeringen beslutade den 28 maj 2014 om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2014:73).</P>
<P class="p467 ft123">Att minska läkemedels miljöpåverkan är viktigt för vattenmiljön</P>
<P class="p480 ft115">Humanläkemedel och läkemedelsrester sprids till vår närmiljö främst genom avloppsvatten. Drygt 150 olika läkemedelssubstanser har rapporterats i ytvatten och i renat, kommunalt avloppsvatten i Sverige och i andra västländer<SPAN class="ft116">5</SPAN>. Regeringen har under 2013 fattat beslut om ett etappmål om läkemedels miljöpåverkan<SPAN class="ft116">6</SPAN>, efter förslag från Miljömåls- beredningen. Som en del i arbetet för att nå etappmålet har regeringen uppdragit åt Naturvårdsverket att, i samråd med Läkemedelsverket, kartlägga och analysera hur följdbestämmelser och väglednings- dokument till industriutsläppsdirektivet<SPAN class="ft116">7 </SPAN>kan anpassas för att reglera utsläpp av läkemedelssubstanser och vilka eventuella möjligheter och</P>
<P class="p309 ft132"><SPAN class="ft118">5</SPAN><SPAN class="ft131">Läkemedelsverket (2004), Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter.</SPAN></P>
<P class="p171 ft120"><SPAN class="ft118">6</SPAN><SPAN class="ft119">Beslutade etappmål återges i bilaga.</SPAN></P>
<P class="p110 ft120"><SPAN class="ft118">7</SPAN><SPAN class="ft119">Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar).</SPAN></P>
<P class="p647 ft21">231</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350232x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Förebygg utsläpp av farliga ämnen till vattenmiljöer</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p744 ft115">hinder som direktivet kan medföra i förhållande till Läkemedels- verkets tidigare förslag om reglering av utsläpp genom <NOBR>EU-direktiv</NOBR> som reglerar god tillverkningssed (Good Manufacturing Practice, GMP) för humanläkemedel och veterinärläkemedel (M2014/991/Ke)<SPAN class="ft116">8</SPAN>. Uppdraget ska redovisas senast den 15 oktober 2014.</P>
<P class="p795 ft117">I budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1) har reger- ingen också anslagit totalt 32 miljoner kronor som under fyra år ska satsas på avancerad teknik för rening av läkemedelssubstanser och andra svårnedbrytbara kemikalier i avloppsvatten.</P>
<P class="p296 ft123">Handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel</P>
<P class="p377 ft115">Regeringen beslutade 2013 om en nationell handlingsplan för håll- bar användning av växtskyddsmedel för perioden <NOBR>2013–2017<SPAN class="ft116">9</SPAN>.</NOBR> Det övergripande målet är att riskerna för människa och miljö från användning av växtskyddsmedel ska minska. Regeringen beslutade den 28 maj 2014 om en ny bekämpningsmedelsförordning.</P>
<P class="p127 ft117">Den nationella handlingsplanen och förslaget till förordning ingår som ett led i genomförandet av EU:s direktiv om hållbar användning av bekämpningsmedel<SPAN class="ft162">10</SPAN>.</P>
<P class="p91 ft123">Insatser för att minska utsläppen från sjöfarten</P>
<P class="p752 ft115">För att minska sjöfartens miljöpåverkan behövs både nationella åtgär- der och gemensamma internationella åtaganden. Det internationella arbetet rörande sjöfartens miljöpåverkan sker främst inom Helcom, dvs. Helsingforskommissionen i konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö (SÖ 1996:22) och Ospar, dvs. konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (SÖ 1994:25), inom EU genom införandet av havsmiljödirektivet<SPAN class="ft116">11</SPAN></P>
<P class="p872 ft132"><SPAN class="ft126">8</SPAN><SPAN class="ft151">Läkemedelsverkets förslag om GMP var en av Miljömålsberedningens föreslagna åtgärder för att nå etappmålet om läkemedels miljöpåverkan (SOU 2012:38).</SPAN></P>
<P class="p293 ft132"><SPAN class="ft126">9</SPAN><SPAN class="ft151">Landsbygdsdepartementet (2013), Nationell handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel för perioden </SPAN><NOBR>2013–2017.</NOBR> Bilaga till regeringsbeslut <NOBR>2013-06-19</NOBR> nr 8.</P>
<P class="p293 ft128"><SPAN class="ft118">10</SPAN><SPAN class="ft127">Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel.</SPAN></P>
<P class="p293 ft120"><SPAN class="ft118">11</SPAN><SPAN class="ft148">Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område.</SPAN></P>
<P class="p325 ft21">232</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350233x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td139"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td140"><P class="p18 ft26">Förebygg utsläpp av farliga ämnen till vattenmiljöer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p495 ft117">och ramdirektivet för vatten samt inom FN:s internationella sjö- fartsorganisation IMO (International Maritime Organisation).</P>
<P class="p231 ft115">Regeringen beslutade 2012, efter förslag från Miljömålsbered- ningen, om ett etappmål om begränsningar av utsläpp av luftför- oreningar från sjöfarten, som omfattar utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar<SPAN class="ft116">12</SPAN>. Regeringen har också presenterat en handlingsplan för att stärka den svenska sjöfartsnäringen<SPAN class="ft116">13</SPAN>. Enligt handlingsplanen för sjöfart ska Sverige ha en sjöfart med hög miljöprofil. Bland de aviserade insatserna finns åtgärder för att underlätta införlivandet av de skärpta gränsvärdena för halter av svavel i marina bränslen<SPAN class="ft116">14</SPAN>, åtgärder för att minska kväveoxidutsläppen i Östersjön och för att förhindra andra utsläpp av farliga ämnen från fartyg.</P>
<P class="p446 ft115">Utsläpp av farliga ämnen från sjöfarten har också utretts av Utredningen om förorening från fartyg som 2011 lämnade betänk- andet Ny lag om åtgärder mot förorening från fartyg (SOU 2011:82) till regeringen. I betänkandet lämnades förslag om att lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg ska ersättas med en ny lag som bl.a. ska innehålla grundläggande förbud mot utsläpp av skadliga ämnen från fartyg. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p467 ft123">Kommande etappmål om efterbehandling av förorenade områden</P>
<P class="p873 ft115">Förorenade områden<SPAN class="ft116">15 </SPAN>kan medföra en rad negativa effekter för människors hälsa och miljön, både i dag och i framtiden. Naturvårdverket redovisade 2013 ett regeringsuppdrag om att ta fram ett förslag till etappmål om efterbehandling av förorenade områden<SPAN class="ft116">16</SPAN>.</P>
<P class="p59 ft117">Naturvårdsverkets föreslagna etappmål om efterbehandling av förorenade områden innebär att:</P>
<P class="p874 ft120"><SPAN class="ft118">12</SPAN><SPAN class="ft119">Beslutade etappmål återges i bilaga.</SPAN></P>
<P class="p110 ft128"><SPAN class="ft118">13</SPAN><SPAN class="ft133">Näringsdepartementet (2013), Svensk sjöfartsnäring – Handlingsplan för förbättrad konkurrenskraft.</SPAN></P>
<P class="p110 ft128"><SPAN class="ft118">14</SPAN><SPAN class="ft133">Bland annat stöd för satsningar på införande av alternativa bränslen eller andra tekniska lösningar, uppdrag till Sjöfartsverket att utveckla framtida miljödifferentierade farleds- avgifter och uppdrag till Transportstyrelsen att föreslå en effektiv övervakning och ett effektivt sanktionssystem.</SPAN></P>
<P class="p171 ft132"><SPAN class="ft118">15</SPAN><SPAN class="ft131">Ett förorenat område är mark, grundvatten, ytvatten, sediment eller byggnader där halten</SPAN></P>
<P class="p0 ft132">av något ämne är så hög att den kan orsaka en risk för människors hälsa eller för miljön.</P>
<P class="p875 ft120"><SPAN class="ft122">16 </SPAN>Naturvårdsverket (2013), Förslag till etappmål för efterbehandling av förorenade områden, <NOBR>NV-00336-13.</NOBR></P>
<P class="p647 ft21">233</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350234x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Förebygg utsläpp av farliga ämnen till vattenmiljöer</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p709 ft117">Minst 25 procent av områdena med mycket stor risk för män- niskors hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025.</P>
<P class="p660 ft117">Minst 15 procent av områdena med stor risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025.</P>
<P class="p664 ft117">Användningen av annan teknik än schaktning följt av deponering, utan föregående behandling av massorna, har ökat år 2020.</P>
<P class="p812 ft117">I sin rapport har Naturvårdsverket också föreslagit ett övergrip- ande mål som innebär att alla områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljön ska vara åtgärdade år 2050.</P>
<P class="p629 ft115">För att nå etappmålet föreslår Naturvårdsverket åtgärder inom fyra insatsområden: tillsynsdriven och frivillig efterbehandling; statligt anslag för efterbehandling; teknikutveckling och tillämp- ning av befintlig alternativ teknik, samt information som underlag för prioritering och planering. Förslagen remissbehandlas för närvarande.</P>
<P class="p851 ft123">Förslag till etappmål om hantering av dagvatten</P>
<P class="p413 ft115">Dagvatten från trafikytor, centrumområden och industriområden innehåller mycket föroreningar som t.ex. tungmetaller, belägg- ningsmaterial och olja. Föroreningarna leds separat till recipienter eller till avloppsreningsverk och riskerar att störa de befintliga reningsprocesserna. Även bräddningen av avlopps- och dagvatten utgör ett problem.</P>
<P class="p127 ft115">I dag är ansvaret för hantering av dagvatten otydligt. Även de lagar som reglerar dagvattnet<SPAN class="ft116">17 </SPAN>är otydliga, ofullständiga och dåligt samordnade. I detta betänkande lämnar vi förslag på ett etappmål om förbättrade förutsättningar för långsiktigt hållbar hantering av ytavrinning i bebyggd miljö (dagvatten) och naturmiljö (avsnitt 14.2).</P>
<P class="p876 ft115">Alla dessa pågående insatser är angelägna och har stor påverkan på uppfyllelsen av de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen. Det är därför viktigt att förslagen genomförs och att arbetet vidareutvecklas för att ytterligare minska utsläppen av farliga ämnen till vatten.</P>
<P class="p532 ft120"><SPAN class="ft122">17 </SPAN>Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (vattentjänstlagen), plan- och bygglagen (2010:900) och miljöbalken (1998:808).</P>
<P class="p325 ft21">234</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350235x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td139"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td140"><P class="p18 ft26">Förebygg utsläpp av farliga ämnen till vattenmiljöer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p877 ft124">Kompletterande åtgärder för att åtgärda direkta utsläpp till vatten</P>
<P class="p878 ft173">Det finns förslag på åtgärder för att minska blyföroreningar och utsläpp från traditionella tvåtaktsmotorer</P>
<P class="p879 ft115">Användningen av bly har minskat kraftigt på senare år till följd av att ämnet förbjudits i vissa produkter. Blyhalterna i sjöar och vattendrag har trots detta varit förhållandevis oförändrade de sen- aste tio åren. Att halterna inte minskar beror troligen på att bly ligger kvar i marken och läcker ut i sjöar och vattendrag. I dag används blysänken i stor utsträckning både inom sportfisket och inom yrkesfisket.<SPAN class="ft116">18 </SPAN>Även ammunition innehåller bly som kan trans- porteras från landområden och vidare till vattenmiljöer.</P>
<P class="p111 ft115">Det har tidigare lämnats förslag om att införa totalförbud mot bly i ammunition. Förbudet infördes inte med hänvisning till att det saknades tillräckligt bra alternativ för vissa användnings- områden och att det inte bedömdes som samhällsekonomiskt effek- tivt med ett totalförbud.<SPAN class="ft116">19 </SPAN>Det finns i dag förbud mot att använda blyhagel för jakt i våtmark och i närheten av grunda vatten samt inom sportskyttet<SPAN class="ft116">20</SPAN>, men förbudet gäller inte militär ammunition. Kemikalieinspektionen lämnade 2008 ett förslag om införande av en skatt på hagelammunition i syfte att stimulera ökad användning av alternativ ammunition som medför mindre risker än bly- ammunition<SPAN class="ft116">21</SPAN>.</P>
<P class="p880 ft115">Även när det gäller bly i fiskeredskap har det funnits förslag om att införa ett nationellt förbud<SPAN class="ft116">22</SPAN>. Sverige har därefter tagit fram ett förslag på begränsning av bly i konsumentvaror<SPAN class="ft116">23 </SPAN>inom den euro- peiska kemikalieförordningen Reach<SPAN class="ft116">24 </SPAN>som lämnats till europeiska</P>
<P class="p667 ft128"><SPAN class="ft118">18</SPAN><SPAN class="ft133">Bergbäck, B. (2006), Kartläggning av bly i varor, i Naturvårdsverkets rapport nr 5624; Kemikalieinspektionen (2001), Lägesrapport för avveckling av bly, bromerade flamskyddsmedel, kvicksilver, nonylfenoletoxilater och klorparaffiner, Kemi PM 1/01; och Kemikalieinspektionen (2007), Bly i varor – ett regeringsuppdrag rapporterat av Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket, Rapport nr 3/07.</SPAN></P>
<P class="p121 ft132"><SPAN class="ft118">19</SPAN><SPAN class="ft131">Kemikalieinspektionen (2008), Ekonomiska styrmedel för bly i ammunition, Rapport från ett regeringsuppdrag, Rapport nr 4/08.</SPAN></P>
<P class="p110 ft132"><SPAN class="ft118">20</SPAN><SPAN class="ft131">Förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter.</SPAN></P>
<P class="p110 ft128"><SPAN class="ft118">21</SPAN><SPAN class="ft133">Kemikalieinspektionen (2008), Ekonomiska styrmedel för bly i ammunition, Rapport från ett regeringsuppdrag, Rapport nr 4/08.</SPAN></P>
<P class="p110 ft128"><SPAN class="ft118">22</SPAN><SPAN class="ft133">Kemikalieinspektionen (2007), Bly i varor – ett regeringsuppdrag rapporterat av Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket, Rapport nr 3/07.</SPAN></P>
<P class="p110 ft128"><SPAN class="ft118">23</SPAN><SPAN class="ft133">Annex XV Restriction Report, Proposal for a Restriction, Lead and its Compounds in Articles Intended for Consumer Use, Version Number: 1. 21 December 2012.</SPAN></P>
<P class="p359 ft120"><SPAN class="ft118">24</SPAN><SPAN class="ft119">Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier.</SPAN></P>
<P class="p647 ft21">235</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350236x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Förebygg utsläpp av farliga ämnen till vattenmiljöer</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft115">kemikaliemyndigheten Echa. Förslaget går ut på att begränsa bly i artiklar som kan stoppas i munnen av små barn, såsom kläder, skor, accessoarer, inredning, dekorationer och sport- och fritidsartiklar (däribland fiskeredskap). Echas expertkommittéer har nyligen lämnat sina slutliga yttranden om förslaget<SPAN class="ft116">25</SPAN>. Kommittéerna anser att begränsningsförslaget är motiverat, under förutsättning att kriterierna ändras för att bättre definiera vilka typer av varor som omfattas av förslaget. Kommittéerna anser inte att bly i fiske- redskap ska omfattas av begränsningen.<SPAN class="ft116">26 </SPAN>Förslaget går nu vidare till kommissionen som sedan fattar beslut om en begränsning ska införas i Reach. Om begränsningar införs i Reach som omfattar bly i fiskeredskap (sportfiske), blir nationella regler överflödiga. I fall fiskeredskap inte skulle omfattas kan Sverige välja att ha en nationell reglering.</P>
<P class="p672 ft115">Andra direkta utsläpp av farliga ämnen till vatten kommer från sjöfarten. Äldre tvåtaktsmotorer (dvs. tvåtaktsmotorer som är till- verkade före den 1 januari 2007) har en låg verkningsgrad vilket gör att en stor del av bränslet går oförbränt ut i vattnet. Det innebär att en stor del av de polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er) som finns i bensinen och som är skadliga för levande organismer, släpps ut i vatten eller luft. Vidare bildas PAH:er vid förbränningen som också belastar miljön. Utsläppen sker dessutom främst under som- marhalvåret då ekosystemen är som känsligast.</P>
<P class="p127 ft115">Transportstyrelsen uppskattar att det i dag finns omkring 170 000 traditionella tvåtaktsmotorer som fortfarande används (dvs. ungefär en tredjedel av alla båtmotorer). Det är svårt att uppskatta hur stora utsläpp fritidsbåtar står för. De uppskattningar som har gjorts av de årliga utsläppen från traditionella tvåtakts- motorer varierar från 3 000 ton kolväten till 14 000 ton.<SPAN class="ft116">27</SPAN></P>
<P class="p815 ft115">Transportstyrelsen<SPAN class="ft116">28 </SPAN>rekommenderar de som använder äldre tvåtaktsmotorer att köpa ny motor eller att köra motorn på alkylat-</P>
<P class="p881 ft132"><SPAN class="ft118">25</SPAN><SPAN class="ft151">Rapporterna finns på: </SPAN><NOBR>http://echa.europa.eu/previous-consultations-on-restriction-</NOBR> <NOBR>proposals/-/substance/1402/search/+/term</NOBR></P>
<P class="p293 ft128"><SPAN class="ft118">26</SPAN><SPAN class="ft127">Committee for Risk Assessment (RAC), Committee for </SPAN><NOBR>Socio-economic</NOBR> Analysis (SEAC), Opinion on an Annex XV dossier proposing restrictions on lead and its compounds in articles intended for consumer use, <NOBR>ECHA/RAC/RES-O-0000003487-97-</NOBR> 04/F, <NOBR>ECHA/SEAC/RES-O-0000003487-97-05/F,</NOBR> Compiled version prepared by the ECHA Secretariat of RAC’s opinion (adopted 10 December 2013) and SEAC’s opinion (adopted 13 March 2014).</P>
<P class="p295 ft120"><SPAN class="ft118">27</SPAN><SPAN class="ft119">http://www.transportstyrelsen.se</SPAN></P>
<P class="p295 ft120"><SPAN class="ft118">28</SPAN><SPAN class="ft119">http://www.transportstyrelsen.se</SPAN></P>
<P class="p296 ft21">236</P>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350237x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td139"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td140"><P class="p18 ft26">Förebygg utsläpp av farliga ämnen till vattenmiljöer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p882 ft115">bensin<SPAN class="ft116">29</SPAN>. Traditionella tvåtaktsmotorer som körs på alkylatbensin ger betydligt mindre utsläpp <NOBR>(60–100</NOBR> gånger) av giftiga PAH:er<SPAN class="ft116">30</SPAN>.</P>
<P class="p231 ft115">Frågan om utsläpp från traditionella tvåtaktsmotorer har behandlats av Utredningen om förorening från fartyg. Utredningen föreslog att fritidsfartyg ska omfattas av förbudet att släppa ut olja från fartyg, men att utsläpp av olja som följer med avgaserna till traditionella tvåtaktsmotorer inledningsvis bör undantas från förbudet. Detta eftersom ett förbud skulle leda till stora konsekvenser för båtlivet. Utredningen föreslog emellertid att Transportstyrelsen skulle ges i uppdrag att i samråd med Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten överväga om det fanns behov av föreskrifter som beaktar behovet av att skydda särskilt känsliga miljöer från utsläpp av olja. Föreskrifterna skulle t.ex. kunna innebära att det inom vissa känsliga områden och tider på året är krav på att använda alkylatbränsle eller totalförbud mot traditionella tvåtaktsmotorer.<SPAN class="ft116">31 </SPAN>Utredningens förslag har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p626 ft117">Det finns redan en rad förslag på åtgärder för att hantera utsläpp av bly och utsläpp från traditionella tvåtaktsmotorer. Vi föreslår därför inga ytterligare åtgärder.</P>
<P class="p883 ft132"><SPAN class="ft118">29</SPAN><SPAN class="ft131">Alkylatbensin tillverkas av mättade gasformiga kolväten (alkaler) från fossila bränslen. Alkylatbensin har låga halter av svavel, aromater och omättade kolväten.</SPAN></P>
<P class="p171 ft120"><SPAN class="ft118">30</SPAN><SPAN class="ft119">Ny lag om åtgärder mot förorening från fartyg (SOU 2011:82).</SPAN></P>
<P class="p171 ft120"><SPAN class="ft118">31</SPAN><SPAN class="ft119">Ny lag om åtgärder mot förorening från fartyg (SOU 2011:82).</SPAN></P>
<P class="p628 ft21">237</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350239x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p884 ft61"><SPAN class="ft9">17</SPAN><SPAN class="ft111">Skydd och restaurering av vattenområden</SPAN></P>
<P class="p611 ft36"><SPAN class="ft36">17.1</SPAN><SPAN class="ft57">Ökat och stärkt skydd av marina områden</SPAN></P>
<P class="p579 ft121">Miljömålsberedningen bedömer:</P>
<P class="p612 ft115">Regeringen har beslutat om ett etappmål om skydd av marina områden. Etappmålet innebär att ytterligare minst 570 000 hektar av Sveriges marina områden ska skyddas till 2020. Arbetet med att skydda marin miljö i form av marina nationalparker, naturreservat, biotopskydd och Natura <NOBR>2000-områden</NOBR> bör därför intensifieras. Det är angeläget att de ekologiska sambanden, den ekologiska representativiteten och funktionaliteten i skyddet stärks.</P>
<P class="p885 ft121">Förslag till åtgärd:</P>
<P class="p720 ft115">Regeringen ger senast 2015 i uppdrag till Havs- och vatten- myndigheten att efter samråd med Naturvårdsverket, Riks- antikvarieämbetet och berörda länsstyrelser genomföra en fördjupad analys av hur de ekologiska sambanden och den ekologiska representativiteten ser ut och kan stärkas samt hur den biologiska mångfalden kan värnas i det svenska skyddet av kust- och havsområden. I uppdraget ska ingå en analys av hur det kan säkerställas att skyddet omfattar minst 10 procent av Sveriges marina områden till 2020. Uppdraget ska redovisas senast 2016.</P>
<P class="p886 ft21">239</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Skydd och restaurering av vattenområden</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p440 ft17"><SPAN class="ft17">17.1.1</SPAN><SPAN class="ft114">Motivering</SPAN></P>
<P class="p887 ft121">Beslutat etappmål om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden</P>
<P class="p377 ft117">Regeringen beslutade den 27 februari 2014 om ett etappmål om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden:</P>
<P class="p105 ft115">Etappmålet om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden är att minst 20 procent av Sveriges land- och sötvattensområden samt 10 procent av Sveriges marina områden senast år 2020 bidrar till att nå nationella och internationella mål för biologisk mångfald. Detta ska ske genom skydd eller annat bevarande av områden som har särskild betydelse för biologisk mångfald eller ekosystemtjänster. Bevarandet ska ske med ekolog- iskt representativa och väl förbundna system där reservat, andra effektiva områdesbaserade skyddsåtgärder eller miljöanpassat bruk- ande ingår. Systemen ska vara väl integrerade i omgivande landskap och förvaltas på ett effektivt och inkluderande sätt. Skydd av områden ska till 2020 utökas med minst 1 142 000 hektar räknat från 2012 enligt följande:</P>
<P class="p888 ft117">Skogar med höga naturvärden ska skyddas från avverkning. Detta ska ske genom att det formella skyddet av skogsmark har ökat med cirka 150 000 hektar skogsmark med höga naturvärden och i behov av formellt skydd nedan gränsen för fjällnära skog.</P>
<P class="p664 ft117">Skogsbrukets frivilliga avsättningar bör ha ökat i omfattning med cirka 200 000 hektar skogsmark i områden som har eller kan komma att utveckla höga naturvärden till totalt 1 450 000 hektar.</P>
<P class="p861 ft117">Det formella skyddet av våtmarker har ökat med cirka 210 000 hektar genom att myrar med höga naturvärden i den nationella <NOBR>myr-skyddsplanen</NOBR> skyddas.</P>
<P class="p664 ft117">Det formella skyddet av sjöar och vattendrag har ökat med minst 12 000 hektar.</P>
<P class="p660 ft117">Det formella skyddet av marina områden har ökat med minst 570 000 hektar.</P>
<P class="p660 ft115">De ekologiska sambanden har stärkts så att skyddade och på andra sätt bevarade områden och biotoper är väl förbundna och integrerade i landskapet, inklusive den marina miljön, genom att den gröna infrastrukturen har utvecklats och förstärkts.</P>
<P class="p889 ft21">240</P>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350241x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td141"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td142"><P class="p18 ft26">Skydd och restaurering av vattenområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft121">Åtgärder för att uppnå etappmålet</P>
<P class="p480 ft115">I mars 2014 lämnade regeringen över propositionen En svensk strategi om biologisk mångfald och ekosystemtjänster (prop. 2013/14:141) till riksdagen. I propositionen aviserar regeringen ett uppdrag till Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk och Sveriges geologiska undersökning att genomföra en fördjupad analys av hur den ekologiska representativiteten ser ut i det svenska skyddet av land- och sötvattensområden och hur den kan stärkas. Regeringen avser också att ge i uppdrag till berörda myndig- heter att utveckla insamling, sammanställning, redovisning samt nationell och internationell rapportering av statistik över åtgärder för skydd och bevarande av biologisk mångfald i land- och vattenområden i Sverige. Propositionen behandlas i riksdagen den 18 juni 2014.</P>
<P class="p670 ft115">Vi gör här en bedömning och föreslår åtgärder för att kunna nå de delar av etappmålet som rör skydd av marina områden.</P>
<P class="p201 ft121">Ett funktionellt skydd bidrar till att nå flera miljömål</P>
<P class="p480 ft115">Ett utökat och funktionellt skydd skapar, i kombination med andra bevarandeåtgärder och hållbart nyttjande, förutsättningar för att nå målsättningarna om bevarande i miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft123">Hav i balans samt levande kust och skärgård </SPAN>och <SPAN class="ft123">Ett rikt växt- och djurliv. </SPAN>Det bidrar till att uppfylla Sveriges åtaganden om bevarande och skydd av kust- och havsområden i överenskommelsen i den strategiska planen för biologisk mångfald <NOBR>2011–2020,</NOBR> som antogs vid partsmötet för konventionen om biologisk mångfald (SÖ 1993:77) i Nagoya 2010<SPAN class="ft116">1</SPAN>, havsmiljödirektivet<SPAN class="ft116">2 </SPAN>och art- och habitatdirektivet<SPAN class="ft116">3</SPAN>. Det bidrar även till att uppfylla Sveriges åtaganden inom Helcom, dvs. Helsingfors- kommissionen inom konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö (SÖ 1996:22)<SPAN class="ft116">4 </SPAN>och Ospar, dvs. konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (SÖ 1994:25)<SPAN class="ft116">5</SPAN>.</P>
<P class="p384 ft128"><SPAN class="ft118">1</SPAN><SPAN class="ft133">COP 10 Decision X/2, Strategic Plan for Biodiversity </SPAN><NOBR>2011–2020,</NOBR> Strategiska planen för biologisk mångfald återfinns som bilaga i Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning (SOU 2012:15).</P>
<P class="p373 ft132"><SPAN class="ft118">2</SPAN><SPAN class="ft131">Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område.</SPAN></P>
<P class="p110 ft132"><SPAN class="ft118">3</SPAN><SPAN class="ft131">Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.</SPAN></P>
<P class="p110 ft128"><SPAN class="ft118">4</SPAN><SPAN class="ft133">HELCOM Recommendation 15/5 System of coastal and marine Baltic Sea protected areas (BSPA), 15th Meeting, Helsinki, </SPAN><NOBR>8–11</NOBR> March 1994.</P>
<P class="p110 ft120"><SPAN class="ft118">5</SPAN><SPAN class="ft119">OSPAR recommendation 2003/3 adopted by OSPAR 2003 (OSPAR 03/17/1, Annex 9), amended by OSPAR recommendation 2010/2 (OSPAR 10/23/1, Annex 7).</SPAN></P>
<P class="p647 ft21">241</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350242x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Skydd och restaurering av vattenområden</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p184 ft121">Det nuvarande skyddet av kust- och havsområden</P>
<P class="p377 ft115">I dag har cirka 990 000 hektar av Sveriges kust- och havsområden (från strandlinjen till och med ekonomisk zon<SPAN class="ft116">6</SPAN>) ett marint skydd<SPAN class="ft116">7 </SPAN>i form av nationalpark, naturreservat eller Natura <NOBR>2000-område<SPAN class="ft116">8</SPAN>.</NOBR> Det innebär att 6,3 procent av Sveriges kust- och havsområden har ett marint skydd.</P>
<P class="p127 ft115">Andelen områdesskydd varierar från över 30 procent i vissa havsområden till mindre än tre procent i andra. Andelen skydd i olika havsområden är större på västkusten än på ostkusten. Det är även stor variation i vilken utsträckning olika djup är skyddade. Områden djupare än 60 meter är dåligt representerade i skyddade områden.</P>
<P class="p889 ft121">Marint områdesskydd</P>
<P class="p126 ft115">I propositionen En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (prop. 2013/14:141) anges att etappmålet om skydd av marin miljö avser ett formellt skydd av marina områden. Propositionen behandlas i riksdagen den 18 juni 2014. Det är vikt- igt att skyddade marina områden har marint anpassade föreskrifter, skötselplaner eller bevarandeplaner<SPAN class="ft116">9</SPAN>. Vi föreslår att skyddet utgörs av marina nationalparker<SPAN class="ft116">10</SPAN>, naturreservat<SPAN class="ft116">11</SPAN>, biotopskyddsområden<SPAN class="ft116">12 </SPAN>och Natura <NOBR>2000-områden<SPAN class="ft116">13</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p890 ft128"><SPAN class="ft126">6</SPAN><SPAN class="ft127">Den ekonomiska zonen sträcker sig från territorialhavsgränsen och 200 nautiska mil utanför denna. Territorialhavet sträcker sig 12 nautiska mil från baslinjen, som i princip är det samma som strandlinjen om kusten är rak och det inte finns öar. I de fall kusten är oregelbunden och skärgård finns, utgörs baslinjen av räta linjer mellan uddar och yttre skär.</SPAN></P>
<P class="p891 ft155"><SPAN class="ft126">7</SPAN><SPAN class="ft170">Det finns även skyddade områden i marin miljö som inte är inrättade för att skydda marina värden och därför inte har marint anpassade föreskrifter, skötselplaner eller bevarandeplaner.</SPAN></P>
<P class="p293 ft128"><SPAN class="ft126">8</SPAN><SPAN class="ft127">Om inget annat anges kommer arealer rörande skydd av marina områden från rapporten: Havs- och vattenmyndigheten (2013), Marint områdesskydd, Redovisning av uppdrag i regleringsbrevet för 2013, </SPAN><NOBR>2013-05-28,</NOBR> eller från opublicerade data från Havs- och vattenmyndigheten (Lena Tingström muntligen).</P>
<P class="p295 ft128"><SPAN class="ft126">9</SPAN><SPAN class="ft127">Naturvårdsverket (2007), Skydd av marina miljöer med höga naturvärden, Rapport 5739.</SPAN></P>
<P class="p293 ft128"><SPAN class="ft118">10</SPAN><SPAN class="ft127">Nationalparker regleras i 7 kap. 2 och 3 §§ miljöbalken (1998:808) och nationalparks- förordningen (1987:983).</SPAN></P>
<P class="p293 ft128"><SPAN class="ft118">11</SPAN><SPAN class="ft127">Naturreservat regleras i 7 kap. </SPAN><NOBR>4–9</NOBR> §§ miljöbalken och förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.</P>
<P class="p293 ft128"><SPAN class="ft118">12</SPAN><SPAN class="ft127">Biotopskyddsområden regleras i 7 kap. 11 och 11a §§ miljöbalken och förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Det finns i dag inget biotopskyddsområde med marint syfte.</SPAN></P>
<P class="p295 ft128"><SPAN class="ft118">13</SPAN><SPAN class="ft133">Natura </SPAN><NOBR>2000-områden</NOBR> är en del i genomförandet av art- och habitatdirektivet och regleras i</P>
<P class="p293 ft120"><SPAN class="ft120">7</SPAN><SPAN class="ft148">kap. </SPAN><NOBR>27–29</NOBR> §§ miljöbalken. Större delen av de svenska Natura <NOBR>2000-områdena</NOBR> är även skyddade som naturreservat eller nationalpark.</P>
<P class="p325 ft21">242</P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td141"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td142"><P class="p18 ft26">Skydd och restaurering av vattenområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft121">Behov av utvecklad funktionalitet i skyddet</P>
<P class="p480 ft115">Verksamheter som bedrivs i marin miljö kan ha negativa effekter på miljön och därigenom negativt påverka den biologiska mångfalden och havens möjligheter att tillhandahålla ekosystemtjänster. Marina ekosystem påverkas av mänsklig aktivitet genom utsläpp av farliga eller övergödande ämnen och även rent fysiskt genom att t.ex. botten eller stränder förstörs. Sjöfart kan både genom utsläpp av skadliga ämnen och rent fysiskt genom t.ex. svall och ankring skada botten och strandzonen. Kabeldragningar och anläggningar för t.ex. energiproduktion är andra exempel på aktiviteter där botten kan påverkas och skadas. Fiske kan också ha negativ påverkan på det marina ekosystemet, dels genom överfiske, dels rent fysiskt genom att bottnar skadas vid trålning. Våra kuster är viktiga för bl.a. rekreation, fiske, turism och infrastruktur. Därför exploateras kusterna hårt i vissa områden med bl.a. växande bebyggelse och etablering av småbåtshamnar, privata bryggor, artificiella sandsträn- der och industrianläggningar.</P>
<P class="p892 ft115">Eftersom marina system är öppna där organismer och vatten kan röra sig över stora områden bör det marina skyddet i många fall inriktas mot att skydda ekosystemens processer och funktioner istället för enskilda arter. Ett nätverk av skyddade områden med olika naturmiljöer skyddar fastsittande organismer och fungerar också som skyddszoner för lek, fortplantning och uppväxt för unga fiskar och marina djur som rör sig över stora områden. Med ökade anspråk på haven av olika verksamheter ökar även behovet att bevara och skydda marina områden. Det är viktigt att skydda fler områden, men skyddets utformning har också betydelse för hur effektivt skyddet blir.</P>
<P class="p893 ft123">Ekologiska samband i marin miljö</P>
<P class="p307 ft115">Det är möjligt att stärka de ekologiska sambanden, dvs. den gröna infrastrukturen, i marin miljö genom att inrätta ett sammanhäng- ande nätverk av marint skyddade områden. Genom att stärka de ekologiska sambanden blir arbetet med biologisk mångfald mer förebyggande. Det innebär bl.a. att man vid utpekandet av skyd- dade områden i marin miljö bör välja områden som har artutbyte och funktionella kopplingar till andra områden i nätverket. Det kan också vara motiverat att skapa nätverk för att underlätta spridning</P>
<P class="p575 ft21">243</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350244x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Skydd och restaurering av vattenområden</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft117">av organismer även till områden där de i dag inte är etablerade, men tidigare har varit det.</P>
<P class="p91 ft123">Ekologisk representativitet</P>
<P class="p570 ft115">Det behövs särskilda insatser för att säkerställa den ekologiska representativiteten i nätverken av skyddade områden<SPAN class="ft116">14</SPAN>. Alla arter, livsmiljöer, marina landskap och ekologiska processer som före- kommer inom en region bör vara representerade i ett nätverk. Vikt- iga nyckelhabitat, och särskilt hotade eller sällsynta miljöer, kan behöva ett utökat skydd medan vanligt förekommande livsmiljöer med en låg hotbild kan ha en lägre andel skydd.</P>
<P class="p93 ft123">Ändamålsenliga föreskrifter, skötsel- och bevarandeplaner</P>
<P class="p640 ft115">Ett funktionellt skydd innebär mer än att bara skydda en viss areal. Generellt saknar i dag många av Östersjöns skyddade områden planer som reglerar vad som får ske inom området. Det finns även problem med att de planer som har upprättats saknar skyddsåtgärder<SPAN class="ft116">15</SPAN>. För ett effektivt skydd behövs föreskrifter samt skötsel- och bevarandeplaner som fullt ut stödjer syftet med skyddet. Föreskrifterna kan t.ex. gälla förbud mot olika former av exploatering, ankring, muddring, fiske och båttrafik. Ett effektivt skydd förutsätter att skötsel- och bevarande- planer genomförs och att åtgärder följs upp.</P>
<P class="p106 ft115">Länsstyrelserna har fått i uppdrag av regeringen att till december 2016 uppdatera bevarandeplanerna för landets Natura 2000- områden, samt att upprätta planer för de områden som ännu inte har någon plan (M2014/65/Nm). Det innebär att en översyn av en stor del av de marint skyddade områdena kommer att vara genom- förd i slutet av 2016<SPAN class="ft116">16</SPAN>.</P>
<P class="p894 ft132"><SPAN class="ft118">14</SPAN><SPAN class="ft151">Havs- och vattenmyndigheten (2013), Marint områdesskydd, Redovisning av uppdrag i regleringsbrevet för 2013, </SPAN><NOBR>2013-05-28.</NOBR></P>
<P class="p295 ft120"><SPAN class="ft118">15</SPAN><SPAN class="ft119">Oceana (2014), Management matters: Ridding the Baltic Sea of paper parks.</SPAN></P>
<P class="p295 ft120"><SPAN class="ft118">16</SPAN><SPAN class="ft119">En stor del av de marint skyddade områdena är Natura </SPAN><NOBR>2000-områden.</NOBR></P>
<P class="p296 ft21">244</P>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350245x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td141"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td142"><P class="p18 ft26">Skydd och restaurering av vattenområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft123">Havsplanering</P>
<P class="p354 ft115">Vilken verksamhet som bedrivs och hur förvaltningen av områden runt skyddade områden är utformad påverkar hur funktionellt skyddet är<SPAN class="ft116">17</SPAN>. Skyddets funktionalitet påverkas t.ex. av hur fartygs- leder och industrier ligger i förhållande till det skyddade området. Områden med andra former av restriktioner, t.ex. fiskefria områden eller hänsynsområden<SPAN class="ft116">18 </SPAN>kan fungera som en buffrande zon om de ligger i anslutning till ett skyddat område.</P>
<P class="p59 ft115">En utvecklad havsplanering är ett viktigt redskap för att kunna göra avvägningar mellan olika samhällsintressen, vilket på lång sikt kan gynna en hållbar utveckling av både den marina miljön och andra intressen i kust- och havsområden. Havsplanering kan bidra till stärkt skydd av marina områden genom att förbättra den lång- siktiga planeringen för att åstadkomma representativa nätverk av skyddade områden och att hänsyn kan tas till vilka verksamheter som bedrivs i områden i anslutning till skyddade områden.</P>
<P class="p637 ft115">Regeringen lämnade i mars 2014 en proposition till riksdagen med förslag om nya bestämmelser om hushållning med havs- områden för att åstadkomma en samlad havsförvaltning (prop. 2013/14:186). Förslaget innebär att regeringen ska besluta om havsplaner för havsområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Planerna ska utgöra vägledning till myndigheter och kommuner när de prövar anspråk på användningen av områdena. Propositionen behandlas i riksdagen den 9 juni 2014.</P>
<P class="p467 ft121">Skydd av marina kulturmiljöer</P>
<P class="p480 ft115">Fornlämningar såsom fartyg och äldre boplatser är skyddade enligt kulturmiljölagen (1988:950). Det saknas emellertid delvis kunskap om kulturarvet i havet. Det gäller såväl detaljer som översikter och sammanställningar<SPAN class="ft116">19</SPAN>. Detta försvårar arbetet med att skydda kultur- miljöer. Ett bättre samarbete vid utformning av skydd av marin natur och marin kulturmiljö, särskilt när underlag tas fram för att inrätta skyddade områden<SPAN class="ft116">20</SPAN>, kan på sikt också bidra till ett ökat skydd av kulturmiljöer.</P>
<P class="p895 ft132"><SPAN class="ft118">17</SPAN><SPAN class="ft131">Se t.ex. regeringens skrivelse Åtgärder för levande hav, Skr. 2009/10:213.</SPAN></P>
<P class="p171 ft132"><SPAN class="ft118">18</SPAN><SPAN class="ft131">Länsstyrelserna har i uppdrag att utpeka hänsynsområden där buller och andra störningar</SPAN></P>
<P class="p0 ft132">från båtlivet ska vara försumbara.</P>
<P class="p171 ft132"><SPAN class="ft118">19</SPAN><SPAN class="ft131">Kunskap på djupet – kunskapsunderlag för havsplanering (SOU 2011:56).</SPAN></P>
<P class="p211 ft120"><SPAN class="ft118">20</SPAN><SPAN class="ft119">Exempelvis vid bottenkarteringar.</SPAN></P>
<P class="p628 ft21">245</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350246x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Skydd och restaurering av vattenområden</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p184 ft121">Sveriges internationella åtaganden för skydd av marina områden</P>
<P class="p896 ft123">Åtaganden i strategiska planen för biologisk mångfald</P>
<P class="p126 ft115">Flera av de globala målen i den strategiska planen för biologisk mångfald som beslutades vid partsmötet till konventionen om bio- logisk mångfald i Nagoya 2010 har relevans för arbetet med skydd av marina områden. Ett av målen, delmål 11, avser skydd av kust- och havsområden. Minst 10 procent av kust- och havsytan ska skyddas eller bevaras på global nivå. Områden som skyddas eller bevaras ska vara av särskild betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samt vara ekologiskt representativa och väl sammanhängande. Den strategiska planen för biologisk mångfald omfattar också funktionaliteten i skyddet av kust- och havs- områden och betonar vikten av ekologiska samband och ekologisk representativitet.</P>
<P class="p165 ft123">Åtaganden genom art- och habitatdirektivet och havsmiljödirektivet</P>
<P class="p377 ft115">Sverige har även åtaganden genom art- och habitatdirektivet. Syftet med direktivet är att säkra den biologiska mångfalden genom bevarandet av naturligt förekommande livsmiljöer samt den vilda floran och faunan inom EU:s medlemsländer. Det sker bl.a. genom att värdefulla områden med arter eller naturtyper som är särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv avsätts (Natura 2000- områden). Regeringens uppdrag till länsstyrelserna att föreslå nya Natura <NOBR>2000-områden</NOBR> och kompletteringar av redan föreslagna områden senast i mars 2015 kan bidra till att ytterligare områden skyddas. Regeringen har gjort bedömningen att Sverige endast har mindre kompletteringar kvar att göra för att nå åtagandena i art- och habitatdirektivet (prop. 2013/14:141)<SPAN class="ft116">21</SPAN>.</P>
<P class="p322 ft115">De åtgärdsprogram som ska upprättas enligt havsmiljödirektivet ska även innehålla geografiska skyddsåtgärder som ska bidra till att skapa sammanhängande och representativa nätverk med marina skyddsområden.</P>
<P class="p897 ft120"><SPAN class="ft122">21 </SPAN>Propositionen behandlas i riksdagen den 18 juni 2014.</P>
<P class="p296 ft21">246</P>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350247x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td141"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td142"><P class="p18 ft26">Skydd och restaurering av vattenområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft123">Åtaganden inom Helcom och Ospar</P>
<P class="p77 ft115">Sverige har genom internationella konventioner åtagit sig att skydda värdefulla kust- och havsmiljöer. För Nordostatlanten finns en rekommendation inom Ospar om Marine Protected Areas (MPA) och för Östersjön finns en rekommendation inom Helcom om Baltic Sea Protected Areas (BSPA). I rekommendationerna finns inga procentsatser angivna. I Helcoms ministerdeklaration från oktober 2013 anges dock att målen som sattes upp i den strategiska planen för biologisk mångfald som beslutades i Nagoya 2010 ska implementeras regionalt<SPAN class="ft116">22</SPAN>.</P>
<P class="p446 ft115">Tio svenska havsområden ingår i Ospars nätverk av MPA, vilket motsvarar 17,5 procent av Sveriges del av <NOBR>Ospar-området.</NOBR> I Östersjön ingår 28 svenska marina områden i Helcoms nätverk av BSPA, vilket motsvarar 4,9 procent av Sveriges del av Helcom- området<SPAN class="ft116">23</SPAN>. Samtliga <NOBR>MPA-områden</NOBR> och vissa BSPA är även Natura <NOBR>2000-områden,</NOBR> vilket säkerställer skyddet av dessa områden. Flera av områdena är även skyddade i form av marin nationalpark eller naturreservat. Av de områden som är utsedda till BSPA har cirka 180 000 hektar inte något skydd i form av marint naturreservat eller Natura <NOBR>2000-område.</NOBR> Delar av dessa områden kan emellertid ha någon annan form av skydd som har bedömts uppfylla Helcoms rekommendationer för <NOBR>BSPA-områden.</NOBR></P>
<P class="p791 ft115">Inom både Helcom och Ospar pågår arbete med att se över rekommendationerna för skydd av marina områden. Det fortsatta arbetet med områdesskydd i havet bör utgå från konventionernas analyser och rekommendationer.</P>
<P class="p98 ft121">Ytterligare skydd av marin miljö kan vara nödvändigt efter 2020</P>
<P class="p480 ft117">Det beslutade etappmålet om skydd av minst 10 procent av Sveriges marina områden senast 2020 är ett steg på vägen. Det finns ett globalt behov att intensifiera arbetet med att skydda marina miljöer<SPAN class="ft162">24</SPAN>. Vi anser</P>
<P class="p321 ft132"><SPAN class="ft118">22</SPAN><SPAN class="ft131">HELCOM Copenhagen Ministerial Declaration, Taking Further Action to Implement the Baltic Sea Action Plan – Reaching Good Environmental Status for a healthy Baltic Sea, 3 October 2013, Copenhagen, Denmark.</SPAN></P>
<P class="p496 ft132"><SPAN class="ft118">23</SPAN><SPAN class="ft131">Områden i Kattegatt ingår i båda nätverken.</SPAN></P>
<P class="p171 ft132"><SPAN class="ft118">24</SPAN><SPAN class="ft131">Toropova, C., m.fl. (eds.) (2010), Global Ocean Protection: Present Status and Future</SPAN></P>
<P class="p476 ft120">Possibilities. Brest, France: Agence des aires marines protégées, Gland, Switzerland, Washington, DC and New York, USA: IUCN WCPA, Cambridge, UK: <NOBR>UNEP-WCMC,</NOBR> Arlington, USA: TNC, Tokyo, Japan: UNU, New York, USA: WCS. 96pp.</P>
<P class="p647 ft21">247</P>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Skydd och restaurering av vattenområden</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p898 ft117">att det är angeläget att Sverige bidrar i detta arbete och skyddet av marina områden kan behöva utökas ytterligare efter 2020.</P>
<P class="p847 ft17"><SPAN class="ft17">17.1.2</SPAN><SPAN class="ft114">Åtgärder</SPAN></P>
<P class="p899 ft117">Vi föreslår följande åtgärd för att det beslutade etappmålet om marint skydd ska nås:</P>
<P class="p900 ft115">Regeringen ger senast 2015 i uppdrag till Havs- och vatten- myndigheten att efter samråd med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och berörda länsstyrelser genomföra en fördjupad analys av hur de ekologiska sambanden och den ekologiska representativiteten ser ut och kan stärkas samt hur den biologiska mångfalden kan värnas i det svenska skyddet av kust- och havsområden. I uppdraget ska ingå en analys av hur det kan säkerställas att skyddet omfattar minst 10 procent av Sveriges marina områden till 2020. Uppdraget ska redovisas senast 2016.</P>
<P class="p315 ft121">Uppdrag om hur skyddet av kust- och havsområden kan stärkas</P>
<P class="p674 ft115">Regeringsuppdraget till Havs- och vattenmyndigheten innebär att göra en fördjupad analys av hur de ekologiska sambanden och den ekologiska representativiteten ser ut och kan stärkas i Sveriges marina områden. I uppdraget ska det ingå en analys av hur det kan säkerställas att skyddet omfattar minst 10 procent av Sveriges marina områden till 2020.</P>
<P class="p252 ft115">I uppdraget ingår även att analysera funktionaliteten av skyddet, dvs. hur skyddet är utformat för att förhindra verksamheter som riskerar att inverka negativt på områdenas ekologiska och kulturella värden samt vid behov föreslå hur skyddet kan förbättras. Hur arbetet med skydd av marin natur och marin kulturmiljö kan samordnas bättre och därigenom stärkas ska också analyseras.</P>
<P class="p127 ft115">Eftersom Sverige har minst andel skyddad areal i Helcom- området ska särskild uppmärksamhet fästas på om det finns behov av att öka skyddet i detta område. Det ska även ingå i uppdraget att ta fram förslag för att säkerställa att alla <NOBR>BSPA-områden</NOBR> har ett fullvärdigt skydd.</P>
<P class="p127 ft117">Ett utökat skydd kan komma i konflikt med andra samhälls- intressen i marin miljö. Hur ett utökat skydd kan påverka andra verksamheter ska därför analyseras.</P>
<P class="p165 ft21">248</P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td141"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td142"><P class="p18 ft26">Skydd och restaurering av vattenområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p702 ft115">I ett första delsteg bör Havs- och vattenmyndigheten redovisa sin planering av uppdraget. I delredovisningen bör det framgå om ytterligare underlag, t.ex. om utbredning av naturtyper, är nöd- vändiga för att genomföra uppdraget. Uppdraget ska slutredovisas senast 2016.</P>
<P class="p901 ft117">Havs- och vattenmyndighetens rapport ska ligga till grund för hur ytterligare områden ska skyddas så att etappmålet om att minst 10 procent av Sveriges marina områden har ett skydd 2020 nås.</P>
<P class="p329 ft17"><SPAN class="ft17">17.1.3</SPAN><SPAN class="ft114">Konsekvensbedömning</SPAN></P>
<P class="p475 ft115">Syftet med vårt förslag om en fördjupad analys av hur de ekologiska sambanden ser ut och kan stärkas i det svenska skyddet av kust- och havsområden är att skapa förutsättningar för att det beslutade etapp- målet ska kunna nås. Analysen ska bidra till att skyddet omfattar marina områden med höga naturvärden eller som av andra skäl behöver skyddas, samt att sammanhängande nätverk av marint skyddade områden bildas. Vi bedömer att förslaget kommer att bidra till att nå miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft123">Hav i balans samt levande kust och skärgård </SPAN>och <SPAN class="ft123">Ett rikt växt- och djurliv.</SPAN></P>
<P class="p453 ft117">Det blir en uppgift för Havs- och vattenmyndigheten att närm- are analysera konsekvenserna av förslagen, främst vad det gäller ändamålsenlighet, rådighet och kostnader.</P>
<P class="p401 ft123">Uppdrag till myndigheter</P>
<P class="p1 ft115">Förslaget innebär uppdrag till:</P>
<P class="p779 ft115">Havs- och vattenmyndigheten att efter samråd med Naturvårds- verket, Riksantikvarieämbetet och berörda länsstyrelser genom- föra en fördjupad analys av hur de ekologiska sambanden och den ekologiska representativiteten ser ut och kan stärkas samt hur den biologiska mångfalden kan värnas i det svenska skyddet av kust- och havsområden.</P>
<P class="p902 ft117">Vi bedömer att uppdraget ryms inom myndigheternas ordinarie verksamhet.</P>
<P class="p903 ft21">249</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350250x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Skydd och restaurering av vattenområden</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p904 ft31"><SPAN class="ft36">17.2</SPAN><SPAN class="ft161">Bättre förutsättningar för restaurering av kust- och sötvattensmiljöer</SPAN></P>
<P class="p905 ft121">Miljömålsberedningen bedömer:</P>
<P class="p906 ft115">Det finns stora restaureringsbehov i kust- och sötvattensmiljöer. Förutsättningarna för att restaurera dessa miljöer behöver förbättras för att miljökvalitetsmålen ska kunna nås. En nationell behovsanalys för restaureringar kan utgöra ett ramverk och vara vägledande vid prioriteringar mellan olika former av restaurering, mellan restaurering i olika miljöer, vid avvägningar mellan miljö- kvalitetsmålen samt mellan miljökvalitetsmål och andra samhälls- mål.</P>
<P class="p907 ft121">Förslag till åtgärd:</P>
<P class="p908 ft115">Regeringen ger senast 2015 Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell behovsanalys för restaurer- ing av kust- och sötvattensmiljöer. Analysen ska ge stöd för prioriteringar och avvägningar vid restaurering. Arbetet ska ske efter samråd med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogs- styrelsen, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Trafikverket, länsstyrelserna, Sveriges kommuner och landsting och i dialog med andra berörda aktörer. Uppdraget ska rapporteras senast 2017.</P>
<P class="p909 ft17"><SPAN class="ft17">17.2.1</SPAN><SPAN class="ft114">Motivering</SPAN></P>
<P class="p910 ft124">Restaureringar av vattenmiljöer är nödvändiga för att nå miljökvalitetsmålen</P>
<P class="p377 ft115">För att nå flera av de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen behöver många kust- och sötvattensmiljöer restaureras. För att kunna genomföra restaureringar på ett kostnadseffektivt sätt behövs en övergripande nationell behovsanalys som kan ge vägledning vid olika former av avvägningar. En nationell behovsanalys kommer att ge stöd i arbetet med restaurering av våtmarker, vattendrag och kulturmiljöer, lek- och uppväxtområden för fisk, samt försurade och övergödda vattenmiljöer. Det innebär i sin tur ett stärkt arbete med att främja biologisk mångfald och ekosystemens möjligheter att producera ekosystemtjänster. En nationell behovsanalys bidrar</P>
<P class="p423 ft21">250</P>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350251x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td141"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td142"><P class="p18 ft26">Skydd och restaurering av vattenområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p848 ft115">främst till att uppnå miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft123">Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker </SPAN>och <SPAN class="ft123">Ett rikt växt- och djurliv.</SPAN></P>
<P class="p446 ft115">Bättre underlag för att göra prioriteringar mellan åtgärder och därigenom bättre förutsättningar för att genomföra åtgärder bidrar också till att Sverige kan leva upp till sina åtaganden i den strategiska planen för biologisk mångfald <NOBR>2011–2020</NOBR> som antogs vid partsmötet för konventionen om biologisk mångfald (SÖ 1993:77) i Nagoya 2010<SPAN class="ft116">25</SPAN>, Ramsarkonventionen, dvs. konventionen om våtmarker av internationell betydelse i synnerhet såsom livs- miljö för våtmarksfåglar (SÖ 1975:76), ramdirektivet för vatten<SPAN class="ft116">26 </SPAN>och havsmiljödirektivet<SPAN class="ft116">27</SPAN>.</P>
<P class="p893 ft121">Väl gjorda avvägningar ger mer effektiva åtgärder</P>
<P class="p475 ft115">Det saknas i dag en samlad behovsanalys på nationell nivå för restaurering av våtmarker, sjöar, vattendrag och kustmiljöer. En sådan behövs för att kunna prioritera de åtgärder som är mest angelägna, samt var det är mest angeläget att genomföra dessa åtgärder utifrån ett nationellt perspektiv. Nationella prioriteringar bör vara en utgångspunkt för och vägledande i restaureringsarbetet på regional och lokal nivå. En nationell behovsanalys kan även öka åtgärdernas kostnadseffektivitet genom att de mest angelägna åtgärderna prioriteras.</P>
<P class="p911 ft115">I samband med restaurering av vattenmiljöer krävs ofta avväg- ningar dels mellan olika miljökvalitetsmål, dels mellan miljökvalitets- mål och andra samhällsmål. Det finns avvägningar som är av nationellt intresse, t.ex. avvägningar mellan restaurering av vattendrag och energiproduktion. Restaurering av vattendrag kan även komma i konflikt med markanvändning inom jord- och skogsbruk, exempelvis om åtgärden medför stigande vattennivåer och översvämning av marken. Konflikter kan också förekomma med strävanden att bevara kulturmiljöer. Det finns därför behov av vägledning för att kunna göra</P>
<P class="p912 ft128"><SPAN class="ft118">25</SPAN><SPAN class="ft133">COP 10 Decision X/2, Strategic Plan for Biodiversity </SPAN><NOBR>2011–2020,</NOBR> Strategiska planen för biologisk mångfald återfinns som bilaga i Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning (SOU 2012:15).</P>
<P class="p373 ft132"><SPAN class="ft118">26</SPAN><SPAN class="ft131">Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.</SPAN></P>
<P class="p373 ft120"><SPAN class="ft118">27</SPAN><SPAN class="ft119">Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område.</SPAN></P>
<P class="p647 ft21">251</P>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350252x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Skydd och restaurering av vattenområden</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft117">avvägningar mellan olika samhällsintressen vid restaurering av våtmarker, sjöar, vattendrag och kustmiljöer.</P>
<P class="p105 ft115">Det finns även synergieffekter som kan motivera restaureringar och öka kostnadseffektiviteten. Restaurering av vattendrag som innebär att dessa återfår sina naturliga flöden och återskapande av våtmarker kan exempelvis bidra till att jämna ut vattenflöden och därmed minska risken för översvämningar. Även fiskföryngring kan gynnas och tiden ökas som växtnäringsämnen hålls kvar i systemet vilket kan leda till minskad övergödning.</P>
<P class="p67 ft115">Den nationella behovsanalysen ska inte ersätta det viktiga arbetet med prioriteringar och avvägningar som sker på regional och lokal nivå, utan ska utgöra ett ramverk och stöd för det lokala och regionala åtgärdsarbetet.</P>
<P class="p114 ft115">De statusbedömningar och åtgärdsprogram som tas fram inom ramarna för arbetet med ramdirektivet för vatten och havsmiljö- direktivet kan utgöra underlag i en nationell behovsanalys. Databasen Värdefulla vatten som finns hos Havs- och vattenmyn- digheten kan också vara till stöd i arbetet. Det finns även andra underlag som tagits fram av olika aktörer<SPAN class="ft116">28 </SPAN>som bör tas tillvara i arbetet med att ta fram en nationell behovsanalys.</P>
<P class="p127 ft117">Bristen på finansiering av åtgärder i havs- och vattenmiljön är ett hinder för att nå miljökvalitetsmålen. Vi belyser behovet av ökade resurser i avsnitt 22.1.</P>
<P class="p913 ft124">Lång tids påverkan på kust- och sötvattensmiljöer ger stora restaureringsbehov</P>
<P class="p377 ft117">Många generationers påverkan på vattenmiljön har lett till stora restaureringsbehov i kust- och sötvattensmiljöer. Verksamheter som pågår i dag kan också ha stor påverkan på dessa miljöer.</P>
<P class="p914 ft130"><SPAN class="ft174">28 </SPAN>Se t.ex. Naturvårdsverket (2007), Nationell strategi för skydd av vattenanknutna natur- och kulturmiljöer, Delmål 1, Levande sjöar och vattendrag, Rapport 5666; Naturvårdsverket (2007), Nationell strategi för restaurering av skyddsvärda vatten – Delmål 2, Levande sjöar och vattendrag, Rapport 5746; Länsstyrelsernas regionala fiskevårdsplaner; Sportfiskarna (2012), Åtgärdsbehov för gädda och abborre, Åtgärdsbehov och pågående åtgärder längs ostkusten, Rapport 2012:5; Naturvårdsverket (2011), Nationell plan för kalkning 2011– 2015, Rapport 6449; Det nationella dammregistret; och Lantmäteriets höjddatabas.</P>
<P class="p84 ft21">252</P>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350253x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td141"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td142"><P class="p18 ft26">Skydd och restaurering av vattenområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft123">Strukturer och vattenflöden</P>
<P class="p915 ft115">Morfologiska förändringar<SPAN class="ft116">29 </SPAN>är, tillsammans med kontinuitetsbrott, den vanligaste anledningen till att sjöar och vattendrag i Sverige inte uppnår god ekologisk status enligt ramdirektivet för vatten (med undantag för höga kvicksilverhalter)<SPAN class="ft116">30</SPAN>. Morfologiska föränd- ringar, t.ex. sjösänkning och uträtning av vattendrag, påverkar systemens förmåga att buffra vatten vid höga flöden, förmågan att hålla kvar näringsämnen och påverkar den biologiska mångfalden. Kontinuitetsbrott, t.ex. dammar och fellagda vägtrummor<SPAN class="ft116">31</SPAN>, är ett stort problem för fiskar som vandrar mellan <NOBR>lek-,</NOBR> uppväxt- och födoområden, och för andra vattenorganismer som är beroende av att kunna röra sig längs vattendragen. Höga naturvärden i anslut- ning till sjöar och vattendrag är ofta kopplade till naturliga flöden. Restaurering av vattendrag kan dock komma i konflikt med beho- vet av energiproduktion och bevarande av kulturmiljöer.</P>
<P class="p637 ft115">Många förändringar i vattenflöden och hur vatten rör sig i land- skapet beror på någon form av vattenverksamhet. Reglerna som gäller vattenverksamheter utreds för närvarande. Regeringen gav 2012 en särskild utredare i uppdrag att se över reglerna om vatten- verksamhet i miljöbalken (1998:808) och lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, den så kallade rest- vattenlagen (dir. 2012:29, dir. 2012:60, dir 2013:37). Ett del- betänkande som hanterade frågan om tillämpningen av 4 kap. 6 § miljöbalken<SPAN class="ft116">32 </SPAN>lämnades 2012<SPAN class="ft116">33</SPAN>. Utredaren fann inga skäl att föreslå ändringar beträffande paragrafen. Ytterligare en delredovisning lämnades 2013<SPAN class="ft116">34</SPAN>. Betänkandet innehåller förslag till ändrade regler för att aktuella anläggningar och verksamheter ska utformas och drivas i enlighet med de krav som följer av miljöbalken och EU- rätten. Uppdraget slutredovisades den 4 juni 2014<SPAN class="ft116">35</SPAN>.</P>
<P class="p626 ft117">Havs- och vattenmyndigheten arbetar sedan 2012 med att öka samsynen kring vattenkraften och de mål som är fastställda om för-</P>
<P class="p96 ft132"><SPAN class="ft118">29</SPAN><SPAN class="ft131">Morfologiska förändringar betyder att hur vatten rör sig i mark och landskap har förändrats genom t.ex. uträtningar av vattendrag, utdikningar eller sjösänkningar.</SPAN></P>
<P class="p171 ft120"><SPAN class="ft118">30</SPAN><SPAN class="ft119">VISS (Vatteninformationssystem Sverige), http://www.viss.lansstyrelsen.se</SPAN></P>
<P class="p359 ft128"><SPAN class="ft118">31</SPAN><SPAN class="ft133">En vägtrumma läggs under en väg för att tillåta en mindre å, bäck eller ett dike att passera under vägen.</SPAN></P>
<P class="p110 ft128"><SPAN class="ft118">32</SPAN><SPAN class="ft133">Enligt 4 kap. 6 § första och andra stycket miljöbalken får vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte utföras i vissa angivna älvar, älvsträckor och andra vattendrag. Enligt tredje stycket gäller första och andra stycket inte vattenverksamhet som förorsakar endast obetydlig miljöpåverkan.</SPAN></P>
<P class="p171 ft132"><SPAN class="ft118">33</SPAN><SPAN class="ft131">4 kap. 6 § miljöbalken (SOU 2012:89).</SPAN></P>
<P class="p171 ft128"><SPAN class="ft118">34</SPAN><SPAN class="ft133">Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69).</SPAN></P>
<P class="p171 ft120"><SPAN class="ft118">35</SPAN><SPAN class="ft119">I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35).</SPAN></P>
<P class="p628 ft21">253</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350254x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Skydd och restaurering av vattenområden</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p545 ft115">nybara energikällor samt miljömål för vatten och vattenförvalt- ning<SPAN class="ft116">36</SPAN>. Bland annat planerar Havs- och vattenmyndigheten till- sammans med Energimyndigheten att under 2014 presentera en nationell strategi för åtgärder och avvägningar inom vattenkraften. Den strategin bör tas tillvara i arbetet med den behovsanalys som vi föreslår.</P>
<P class="p851 ft123">Markavvattning</P>
<P class="p126 ft115">Markavvattning är en form av vattenverksamhet. Markavvattning är åtgärder för att dränera mark och skydda den mot översvämningar, i syfte att varaktigt öka fastighetens lämplighet för ett visst ända- mål<SPAN class="ft116">37</SPAN>. I områden där jord- och skogsbruk bedrivs dräneras mycket mark. Nydikning är ovanligt i dag<SPAN class="ft116">38</SPAN>, men många vattendrag rensas och muddras, vilket kan ge upphov till skador på vattenmiljön. Markavvattning och behovet av miljöhänsyn vid markavvattning behandlas i avsnitt 14.2.</P>
<P class="p93 ft123">Lek- och uppväxtområden för fisk</P>
<P class="p916 ft115">Lek- och uppväxtområden för fisk har försvunnit på grund av övergödning och fysiska förändringar, t.ex. genom rensning av vattendrag, muddring och exploatering i grunda havsområden<SPAN class="ft116">39</SPAN>. Många våtmarker och områden som periodvis översvämmas har dränerats vilket har lett till att lek- och uppväxtområden för fisk har försvunnit. Restaurering av sådana områden är därför angeläget, men sådana åtgärder kan komma i konflikt med andra intressen, t.ex. vid exploatering och skogs- och jordbruk. Åtgärderna kan även ge synergieffekter genom att andra vattenlevande organismer gynnas av restaureringen. I detta betänkande föreslår vi att en nationell strategi tas fram för hur en ekosystembaserad fiskförvaltning kan utvecklas (avsnitt 19.1). Strategin kan bidra till stärkt samverkan och effektivare åtgärder och därmed bidra till att fler områden restaureras.</P>
<P class="p566 ft132"><SPAN class="ft118">36</SPAN><SPAN class="ft151">Regleringsbrev för budgetåren 2012, 2013 och 2014 avseende Havs- och vattenmyndig- heten.</SPAN></P>
<P class="p293 ft132"><SPAN class="ft118">37</SPAN><SPAN class="ft151">Exempel på markavvattning är dikning, täckdikning, ytvattensänkning, sjösänkning och kanalisering. Markavvattning är normalt tillståndspliktig.</SPAN></P>
<P class="p293 ft128"><SPAN class="ft118">38</SPAN><SPAN class="ft127">Markavvattning (nyanläggning) är förbjuden i södra Sverige med stöd av 11 kap. 14 § miljöbalken. Länsstyrelsen kan ge undantag från förbudet.</SPAN></P>
<P class="p293 ft120"><SPAN class="ft118">39</SPAN><SPAN class="ft148">Sportfiskarna (2012), Åtgärdsbehov för gädda och abborre, Åtgärdsbehov och pågående åtgärder längs ostkusten, Rapport 2012:5.</SPAN></P>
<P class="p325 ft21">254</P>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350255x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td141"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td142"><P class="p18 ft26">Skydd och restaurering av vattenområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft123">Våtmarker</P>
<P class="p480 ft115">Våtmarker fyller många viktiga ekologiska och vattenhållande funktioner i landskapet och står för en betydande del av vår biologiska mångfald. De har även betydelse för förmågan att hålla kvar näringsämnen. Omkring en fjärdedel av landets ursprungliga våtmarker bedöms ha försvunnit genom dikning och uppodling, framförallt i skogs- och jordbrukslandskapen<SPAN class="ft116">40</SPAN>. Det innebär att restaurering av våtmarker kan komma i konflikt med intressen inom jord- och skogsbruk. Det kan även vara svårt att återskapa våtmarker på grund av infrastruktur, t.ex. bebyggelse eller vägar. Bevarandeåtgärder som skydd, skötsel och restaurering behöver öka för att miljökvalitetsmålen ska kunna nås<SPAN class="ft116">41</SPAN>. Det är viktigt att säkerställa att befintliga våtmarker bevaras. Det återstår att skydda cirka 200 000 hektar våtmarker i den nationella myrskyddsplanen<SPAN class="ft116">42</SPAN>. Regeringen beslutade i februari 2014 om ett etappmål om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden, där även skydd av våtmarker ingår (M2014/593/Nm )<SPAN class="ft116">43</SPAN>. Enligt etappmålet ska det formella skyddet av våtmarker ha ökat med cirka 210 000 hektar senast 2020 genom att myrar med höga naturvärden i den nationella myrskyddsplanen skyddas.</P>
<P class="p917 ft123">Försurade vatten</P>
<P class="p667 ft115">För att uppnå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft123">Bara naturlig försurning </SPAN>måste utsläpp av försurande ämnen fortsätta att minska<SPAN class="ft116">44</SPAN>. Kalkning skapar förutsättningar för försurningskänsliga arter att återkomma eller fortleva i livskraftiga bestånd. Även om nedfall av försurande ämnen har minskat under de senaste decennierna kommer behovet av kalkning av sjöar och vattendrag att kvarstå under lång tid på grund av att markens och vattnets buffrande förmåga är utarmad. Den nuvarande kalkningsverksamheten bedöms vara motiverad i förhållande till försurningsläget<SPAN class="ft116">45</SPAN>.</P>
<P class="p918 ft132"><SPAN class="ft118">40</SPAN><SPAN class="ft131">Naturvårdsverket (2012), Steg på vägen, Fördjupad utvärdering av miljömålen, Rapport 6500.</SPAN></P>
<P class="p110 ft132"><SPAN class="ft118">41</SPAN><SPAN class="ft131">Naturvårdsverket (2014), Miljömålen, Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014, Rapport 6608.</SPAN></P>
<P class="p110 ft128"><SPAN class="ft118">42</SPAN><SPAN class="ft133">Naturvårdsverket (2014), Miljömålen, Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014, Rapport 6608.</SPAN></P>
<P class="p171 ft128"><SPAN class="ft118">43</SPAN><SPAN class="ft133">Hela etappmålet finns beskrivet i avsnitt 17.1.</SPAN></P>
<P class="p110 ft128"><SPAN class="ft118">44</SPAN><SPAN class="ft133">Naturvårdsverket (2014), Miljömålen, Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014, Rapport 6608.</SPAN></P>
<P class="p211 ft120"><SPAN class="ft118">45</SPAN><SPAN class="ft148">Naturvårdsverket (2011), Nationell plan för kalkning </SPAN><NOBR>2011–2015,</NOBR> Rapport 6449.</P>
<P class="p628 ft21">255</P>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350256x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Skydd och restaurering av vattenområden</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p184 ft123">Övergödning</P>
<P class="p126 ft115">Övergödning i vattendrag, sjöar och hav kan leda till förändrade livsmiljöer och ekosystem och även igenväxning av vattenmiljöer. Övergödning leder ofta till en minskad biologisk mångfald med några få arter som dominerar och ger upphov till syrgasfria bottnar. Vid syrgasbrist kan fosfor som är bundet i botten börja läcka, vilket orsakar en intern näringsbelastning. Utvecklingen går åt rätt håll eftersom belastningen av växtnäringsämnen minskar<SPAN class="ft116">46</SPAN>. Fler åtgär- der är dock nödvändiga för att minska näringsbelastningen, se bedömning i avsnitt 18.1. Olika metoder har använts för att restaurera övergödda sjöar och marina områden, men med varierande resultat<SPAN class="ft116">47</SPAN>. Åtgärder för att restaurera sjöar och marina områden behöver kombineras med minskad näringsbelastning och måste ofta upp- repas för att få kvarstående effekt.</P>
<P class="p165 ft123">Hotade arter och naturtyper</P>
<P class="p570 ft115">Många hotade arter och naturtyper kan gynnas av olika former av restaurering. Regeringen har efter förslag från Miljömålsbered- ningen fattat beslut om ett etappmål om hotade arter och natur- typer<SPAN class="ft116">48</SPAN>.</P>
<P class="p851 ft123">Kulturmiljöer</P>
<P class="p126 ft117">Det finns många värdefulla kulturmiljöer vid vatten. Restaurering av vattenmiljöer kan innebära en målkonflikt med bevarandet av kulturmiljöer. För att kunna göra avvägningar mellan olika mål krävs att det finns tillgång till lika goda kunskapsunderlag för de</P>
<P class="p364 ft128"><SPAN class="ft118">46</SPAN><SPAN class="ft127">Naturvårdsverket (2014), Miljömålen, Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014, Rapport 6608; Fölster J. et al (2012), Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag, Har åtgärderna gett effekt? Rapport 2012:1, Institutionen för vatten och miljö, SLU; HELCOM (2013), Review of the fifth Baltic Sea Pollution Load Compilation for the 2013 HELCOM Ministerial Meeting, Baltic Sea Environmental Proceedings No. 141.</SPAN></P>
<P class="p891 ft155"><SPAN class="ft118">47</SPAN><SPAN class="ft170">Naturvårdsverket (2008), Kan Östersjön restaureras? Utvärdering av erfarenheter från sjöar, Rapport 5860; Länsstyrelsen i Uppsala län (2012), Fosforfällning i en brackvattenfjärd</SPAN></P>
<P class="p293 ft128">– en förstudie i Östhammarsfjärden, Rapport nr. 2012:09; IVL Svenska Miljöinstitutet (2012), Kostnadseffektivitet i åtgärder mot övergödning i Östersjön – Fallstudie Gävle fjärdar, IVL Rapport B2078; och Naturvårdsverket (2012), Artificiell syresättning av Östersjöns djupbottnar genom syrepumpning, Sammanfattning av två forskningsprojekt <NOBR>2009-2011,</NOBR> Rapport 6522.</P>
<P class="p295 ft120"><SPAN class="ft118">48</SPAN><SPAN class="ft119">Beslutade etappmål återfinns i bilaga.</SPAN></P>
<P class="p296 ft21">256</P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td141"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td142"><P class="p18 ft26">Skydd och restaurering av vattenområden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p297 ft117">olika målen. Det saknas i dag en samlad bild om var och vilka kulturmiljöer som finns och en analys av vilka som är mest ange- lägna att bevara, vilket försvårar avvägningar mot andra samhälls- mål.</P>
<P class="p919 ft17"><SPAN class="ft17">17.2.2</SPAN><SPAN class="ft114">Åtgärder</SPAN></P>
<P class="p482 ft115">Vi föreslår följande åtgärd:</P>
<P class="p714 ft115">Regeringen ger senast 2015 Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell behovsanalys för restaurering av kust- och sötvattensmiljöer. Analysen ska ge stöd för prioriter- ingar och avvägningar vid restaurering. Arbetet ska ske efter samråd med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Trafikverket, länsstyrel- serna, Sveriges kommuner och landsting och i dialog med andra berörda aktörer. Uppdraget ska rapporteras senast 2017.</P>
<P class="p467 ft121">Regeringsuppdrag om en nationell behovsanalys</P>
<P class="p309 ft117">Havs- och vattenmyndigheten bör få i uppdrag att ta fram en nationell behovsanalys för restaurering av kust- och sötvattens- miljöer. I uppdraget bör ingå:</P>
<P class="p706 ft115">Kartläggning och prioritering av restaureringsbehovet av kust- och sötvattensmiljöer. Särskilt fokus ska läggas på kartläggning av morfologiska förändringar och kontinuitetsbrott samt kultur- miljöobjekt.</P>
<P class="p714 ft117">Identifiering av målkonflikter och synergieffekter. Analysen ska ge vägledning om hur avvägningar kan göras, dels mellan olika miljökvalitetsmål, dels mellan miljökvalitetsmål och andra sam- hällsmål.</P>
<P class="p307 ft115">Havs- och vattenmyndigheten bör också analysera hur de restau- reringsåtgärder som kan vara aktuella påverkar och påverkas av effekterna av ett förändrat klimat.</P>
<P class="p59 ft117">Mycket kunskap om kust- och sötvattensmiljöer har tagits fram och sammanställts. Det är viktigt att analysen bygger på tidigare framtagna underlag. För att kunna göra avvägningar mellan olika</P>
<P class="p679 ft21">257</P>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Skydd och restaurering av vattenområden</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft117">mål behövs emellertid jämbördiga kunskapsunderlag. Inom vissa områden kan därför data behöva kompletteras. Det bör ingå i uppdraget att identifiera sådana kunskapsluckor.</P>
<P class="p920 ft17"><SPAN class="ft17">17.2.3</SPAN><SPAN class="ft114">Konsekvensbedömning</SPAN></P>
<P class="p413 ft115">Restaurering av många kust- och sötvattensmiljöer är nödvändigt för att vi ska nå miljökvalitetsmålen och också kunna leva upp till kraven i EU:s ramdirektiv för vatten. Restaureringsbehovet är stort och prioriteringar mellan olika åtgärder och områden behöver göras.</P>
<P class="p816 ft115">Den nationella behovsanalys som vi föreslår ger viktiga förutsättningar för målinriktade och ändamålsenliga restaurerings- åtgärder i ett nationellt perspektiv. Vi bedömer att förslaget kom- mer att bidra till att nå miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft123">Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker </SPAN>och <SPAN class="ft123">Ett rikt växt- och djurliv.</SPAN></P>
<P class="p127 ft117">Det blir en uppgift för Havs- och vattenmyndigheten att närm- are analysera konsekvenserna av de åtgärdsförslag som blir resul- tatet av myndighetens behovsanalys.</P>
<P class="p91 ft123">Uppdrag till myndigheter</P>
<P class="p64 ft115">Förslaget innebär uppdrag till:</P>
<P class="p842 ft115">Havs- och vattenmyndigheten att efter samråd med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Riksantik- varieämbetet, Skogsstyrelsen, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Trafikverket och länsstyrelserna ta fram en nationell behovsanalys för restaurering av kust- och sötvattens- miljöer.</P>
<P class="p921 ft117">Vi bedömer att uppdraget ryms inom myndigheternas ordinarie verksamhet.</P>
<P class="p922 ft21">258</P>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350259x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft9">18 Hållbar näringsbelastning</P>
<P class="p923 ft31"><SPAN class="ft36">18.1</SPAN><SPAN class="ft161">Ytterligare åtgärder är nödvändiga för att uppnå en hållbar näringsbelastning</SPAN></P>
<P class="p924 ft121">Miljömålsberedningen bedömer:</P>
<P class="p865 ft117">Många åtgärder har genomförts och utsläppen av övergödande ämnen minskar. Det är trots detta långt kvar tills vi uppnår en hållbar näringsbelastning på våra hav, sjöar, vattendrag och grundvatten. Utöver åtgärder på nationell nivå bör Sverige prioritera ett strategiskt arbete inom EU och internationellt som minskar utsläppen av dessa ämnen.</P>
<P class="p925 ft121">Förslag till åtgärd:</P>
<P class="p926 ft115">Regeringen genomför 2017 en kontrollstation för att analysera inom vilka områden, internationellt, inom EU och nationellt, där ytterligare insatser är nödvändiga för att uppnå en hållbar näringsbelastning. Utifrån analysen kan ytterligare åtgärder föreslås.</P>
<P class="p927 ft17"><SPAN class="ft17">18.1.1</SPAN><SPAN class="ft114">Motivering</SPAN></P>
<P class="p928 ft124">Det krävs ett långsiktigt arbete för att uppnå en hållbar näringsbelastning</P>
<P class="p77 ft115">Det är en stor utmaning att uppnå en hållbar näringsbelastning på våra hav, sjöar, vattendrag och grundvatten. Miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft123">Ingen övergödning</SPAN>, <SPAN class="ft123">Levande sjöar och vattendrag</SPAN>, <SPAN class="ft123">Grundvatten av god kvalitet </SPAN>och <SPAN class="ft123">Hav i balans samt levande kust och skärgård </SPAN>kommer inte att nås till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel<SPAN class="ft116">1</SPAN>.</P>
<P class="p96 ft120"><SPAN class="ft122">1 </SPAN>Naturvårdsverket (2014), Miljömålen, Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014, Rapport 6608.</P>
<P class="p507 ft21">259</P>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350260x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Hållbar näringsbelastning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p929 ft115">Övergödning, dvs. förhöjda halter av näringsämnena kväve och fosfor, leder till flera miljöproblem i vattenmiljöer så som alg- blomning, syrgasfria bottnar, igenväxning, förändrad artsamman- sättning och förändrade näringsvävar. Nitrat i grundvatten kan utgöra ett problem om det ska användas som dricksvatten. En analys av situationen i Östersjön <NOBR>2007–2011</NOBR> visar att nästan hela Östersjön klassas som övergödd<SPAN class="ft116">2</SPAN>. Undantaget är delar av Bottenviken och några mindre kustområden i Bottenhavet. De största problemen med övergödda sjöar och vattendrag finns i södra Sverige i odlings- landskapet och i tätbefolkade områden<SPAN class="ft116">3</SPAN>.</P>
<P class="p127 ft115">Kväve och fosfor i vattenmiljön kommer via dels utsläpp till vatten från jord- och vattenbruk, enskilda och kommunala avlopp, dagvatten, industrier och skogsmark, dels utsläpp av kväve till luft från sjöfart och andra delar av transportsektorn samt från energi- användning. Jordbruket är den största enskilda källan för utsläpp och läckage av kväve och fosfor<SPAN class="ft116">4</SPAN>.</P>
<P class="p127 ft115">Näringsämnen från äldre utsläpp finns lagrade i mark och bottnar och kommer att bidra till övergödningen under lång tid framöver även om utsläppen minskar. Det finns också ett naturligt läckage av kväve och fosfor från mark som inte beror på mänsklig aktivitet.</P>
<P class="p795 ft117">Samhället kommer att behöva ställas om i riktning mot att näringsämnen i stor utsträckning ingår i ett kretslopp och därigenom bidrar till en god hushållning med ändliga resurser.</P>
<P class="p91 ft121">Utvecklingen går åt rätt håll</P>
<P class="p930 ft115">Utvecklingen går åt rätt håll eftersom belastningen av närings- ämnen minskar<SPAN class="ft116">5</SPAN>. Under <NOBR>1960-talet</NOBR> uppmärksammades övergödning som ett miljöproblem. Sedan dess har många åtgärder för att</P>
<P class="p126 ft132"><SPAN class="ft126">2</SPAN><SPAN class="ft151">HELCOM (2014), Eutrophication status of the Baltic Sea </SPAN><NOBR>2007–2011</NOBR> – A concise thematic assessment, Baltic Sea Environment Proceedings No. 143.</P>
<P class="p931 ft132"><SPAN class="ft126">3</SPAN><SPAN class="ft151">Naturvårdsverket (2011), Miljömålen på ny grund, Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011, Reviderad version av rapport 6420, Rapport 6433.</SPAN></P>
<P class="p293 ft132"><SPAN class="ft126">4</SPAN><SPAN class="ft151">SMED (2011), Beräkning av kväve- och fosforbelastningen på vatten och hav för uppfölj- ning av miljökvalitetsmålet ”Ingen övergödning”, Rapport Nr 56 2011.</SPAN></P>
<P class="p850 ft120"><SPAN class="ft126">5</SPAN><SPAN class="ft148">Naturvårdsverket (2014), Miljömålen, Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014, Rapport 6608; Fölster J. m. fl. (2012), Kväve- och fosfortrender i jordbruks- vattendrag, Har åtgärderna gett effekt?, Rapport 2012:1, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet; och HELCOM (2013), Review of the fifth Baltic Sea Pollution Load Compilation for the 2013 HELCOM Ministerial Meeting, Baltic Sea Environmental Proceedings No. 141.</SPAN></P>
<P class="p474 ft21">260</P>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350261x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td143"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td77"><P class="p18 ft26">Hållbar näringsbelastning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p297 ft115">minska utsläpp av kväve och fosfor genomförts, t.ex. utbyggnad av kommunala reningsverk, bättre reningsteknik inom industri- och transportsektorn, förbättrad hantering och spridning av stall- och mineralgödsel samt ändrade brukningsmetoder inom jordbruket. Överenskommelser inom EU och internationella forum har bidragit till minskade utsläpp.</P>
<P class="p452 ft121">Flera förslag behandlas för närvarande</P>
<P class="p354 ft117">Flera förslag som syftar till att minska näringsbelastningen har redovisats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p173 ft115">Naturvårdsverket redovisade 2013 ett regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor. Där redovisades fosforresurserna och innehållet av oönskade ämnen i olika fosforkällor, en bedömning av potentialen för hållbar återföring av fosfor, författningsförslag och förslag till ett etappmål för hållbar återföring av fosfor. Förslaget till etappmål om hållbar återföring av fosfor lyder<SPAN class="ft116">6</SPAN>:</P>
<P class="p932 ft115">Kretsloppen av växtnäringsämnen ska vara resurseffektiva och så långt som möjligt fria från oönskade ämnen. Tillförsel och bortförsel av växtnäringsämnen bör balansera i skog och jordbruk. Avloppssystemen bör utvecklas så att en hållbar återföring av växtnäringsämnen underlättas.</P>
<P class="p731 ft115">Senast år 2018 kommer:</P>
<P class="p779 ft117">Minst 40 procent av fosforn i avlopp tas tillvara och återföras som växtnäring till åkermark utan att detta medför en exponering för föroreningar som riskerar att vara skadlig för människor eller miljö.</P>
<P class="p706 ft117">Minst 10 procent av kvävet i avlopp tas tillvara och återföras som växtnäring till åkermark utan att detta medför en exponering för föroreningar som riskerar att vara skadlig för människor eller miljö.</P>
<P class="p656 ft117">Stallgödsel tas tillvara på jordbruksmark så att tillförsel av växtnäringsämnen balanserar bortförsel.</P>
<P class="p933 ft120"><SPAN class="ft122">6 </SPAN>Naturvårdsverket (2013), Hållbar återföring av fosfor - Naturvårdsverkets redovisning av ett uppdrag från regeringen, Rapport 6580.</P>
<P class="p647 ft21">261</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350262x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Hållbar näringsbelastning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p709 ft117">Minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara<SPAN class="ft162">7</SPAN>.</P>
<P class="p126 ft115">Naturvårdsverket har 2012 redovisat ett regeringsuppdrag om styrmedel om ökad rening från kommunala reningsverk i vilket ett handelssystem med certifikat för att minska utsläppen av kväve från kommunala reningsverk föreslås<SPAN class="ft116">8</SPAN>.</P>
<P class="p114 ft115">Havs- och vattenmyndigheten har i september 2013 slut- redovisat ett regeringsuppdrag om styrmedel för enskilda avlopp<SPAN class="ft116">9</SPAN>. Havs- och vattenmyndigheten föreslår att regeringen tillsätter en utredare som får i uppgift att gå igenom hela avloppsområdet. I uppdraget ska ingå att utreda förutsättningarna för införandet av ett skatte- eller avgiftssystem och för detta föreslå ett system för statusdeklaration och registrering av små avloppsanläggningar. Vidare föreslås att förutsättningarna för att införa ett system med personcertifiering vid installation av små avloppsanläggningar ska utredas, liksom kretsloppsfrågan med näringsåterföring och problematiken med spridning av läkemedelssubstanser i vatten- miljön. Havs- och vattenmyndigheten föreslår författnings- ändringar som bl.a. innehåller nya grundkrav på anläggningar, dess lokalisering, samt krav på åtgärder för miljö- och hälsoskydd inom tre olika skyddsnivåer. Myndigheten lämnar också förslag som ska leda till en effektivare prövning och tillsyn.</P>
<P class="p934 ft115">I betänkandet Djurhållning och miljön – hantering av risker och möjligheter med stallgödsel (SOU 2013:5) föreslås bl.a. samordnad och riktad tillsyn av hästhållning för att motverka negativ miljö- påverkan, samt ökad vägledning om regelverk som rör hantering av gödsel, animaliska biprodukter och andra biologiska produkter som förekommer i jordbruket eller i djurhållande verksamheter och kan användas som växtnäring.</P>
<P class="p935 ft128"><SPAN class="ft126">7</SPAN><SPAN class="ft127">Regeringen har 2012, efter förslag från Miljömålsberedningen, beslutat om ett sådant etappmål. Etappmålet återfinns i sin helhet i bilaga.</SPAN></P>
<P class="p293 ft128"><SPAN class="ft126">8</SPAN><SPAN class="ft127">Naturvårdsverket (2012), Styrmedel för ökad rening från kommunala reningsverk. För genomförandet av aktionsplanen för Östersjön och Kattegatt samt miljökvalitetsnormer för kväve och fosfor, Rapport nr. 6521.</SPAN></P>
<P class="p306 ft132"><SPAN class="ft126">9</SPAN><SPAN class="ft151">Havs- och vattenmyndigheten (2013), Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små</SPAN></P>
<P class="p936 ft120">avloppsanläggningar, Slutrapportering av regeringsuppdrag enskilda avlopp, Havs- och vattenmyndighetens rapportering <NOBR>2013-09-13.</NOBR></P>
<P class="p184 ft21">262</P>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350263x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td143"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td77"><P class="p18 ft26">Hållbar näringsbelastning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p937 ft124">Landsbygdsprogrammet är viktigt för att minska utsläppen från lantbruket</P>
<P class="p475 ft115">Hur landsbygdsprogrammet utformas har stor betydelse för möjligheterna att nå de miljökvalitetsmål som rör övergödning<SPAN class="ft116">10</SPAN>. Landsbygdsprogrammet för perioden <NOBR>2014–2020</NOBR> kommer att ha en budget på cirka 36 miljarder kronor. Miljöeffekterna i Sverige av EU:s gemensamma jordbrukspolitik har utvärderats löpande<SPAN class="ft116">11</SPAN>. Det svenska landsbygdsprogrammet har kritiserats av Riksrevisionen, bl.a. för att miljöstöden i hög grad kännetecknas av generella arealbaserade ersättningar som begränsar möjligheten att styra medlen dit de gör mest nytta för miljön<SPAN class="ft116">12</SPAN>. Åtgärder som riktas mot näringsläckage bedöms emellertid ha varit effektiva<SPAN class="ft116">13</SPAN><SPAN class="ft123">.</SPAN></P>
<P class="p453 ft115">Vi anser att de riktade miljöersättningarna för att minska utsläpp och läckage av övergödande ämnen inom landsbygds- programmet är viktiga för att uppnå en hållbar näringsbelastning. I detta betänkande lämnar vi förslag på ett etappmål om att senast 2020 ska beslut fattas inom EU som bidrar till att jordbruks- politiken reformeras i en riktning som främjar en långsiktigt hållbar användning av jordbruksmark (avsnitt 9.1). Där föreslås bl.a. att marknads- och direktstöden (pelare I) inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik avvecklas successivt samtidigt som miljö- och landsbygdsinsatserna (pelare II) stärks i syfte att förbättra möjlig- heterna för effektivare miljöåtgärder inom jordbruket. Förslaget kan stärka möjligheterna att genomföra åtgärder som kan bidra till att minska utsläppen av övergödande ämnen från jordbruket.</P>
<P class="p938 ft128"><SPAN class="ft118">10</SPAN><SPAN class="ft133">I avsnitt 9.1 beskrivs EU:s gemensamma jordbrukspolitik och landsbygdsprogrammet mer utförligt.</SPAN></P>
<P class="p448 ft120"><SPAN class="ft118">11</SPAN><SPAN class="ft119">Se t.ex. Sveriges lantbruksuniversitet (2008), Slututvärdering av Miljö- och</SPAN></P>
<P class="p110 ft128">landsbygdsprogrammet <NOBR>2000–2006</NOBR> – vad fick vi för pengarna?, Dnr SLU ua <NOBR>12-3269/07;</NOBR> Sveriges lantbruksuniversitet (2010), Redovisning av uppdrag om halvtidsutvärdering av Landsbygdsprogram för Sverige <NOBR>2007–2013;</NOBR> och Naturvårdsverket (2011), Miljöeffekter av EU:s jordbrukspolitik, Rapport 6461.</P>
<P class="p359 ft132"><SPAN class="ft118">12</SPAN><SPAN class="ft131">Riksrevisionen (2013), Landsbygdsprogrammet – från jordbruksstöd till landsbygdsstöd? RiR 2013:13.</SPAN></P>
<P class="p476 ft120"><SPAN class="ft118">13</SPAN><SPAN class="ft119">Rabinowicz E. (2013), Bonde söker bidrag – en </SPAN><NOBR>ESA-rapport</NOBR> om effektivitet i det svenska landsbygdsprogrammet, Rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2013:6, Finansdepartementet.</P>
<P class="p609 ft21">263</P>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350264x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Hållbar näringsbelastning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p939 ft124">Åtgärdsprogrammen inom vatten- och havsförvaltningen är viktiga verktyg</P>
<P class="p940 ft115">Åtgärdsprogrammen inom havs- och vattenförvaltningen<SPAN class="ft116">14 </SPAN>är viktiga verktyg i arbetet med att minska utsläppen av kväve och fosfor. I detta betänkande lämnar vi förslag på ett etappmål om god status för Sveriges vattenförekomster (avsnitt 22.2). Förslaget innebär strukturella förbättringar i systemet för miljökvalitetsnormer för vatten och kan bidra till ett ökat genomslag för åtgärdsprogrammen.</P>
<P class="p573 ft121">Internationell samverkan bidrar till att nå miljökvalitetsmålen</P>
<P class="p64 ft123">Övergödande ämnen sprids över nationsgränser</P>
<P class="p126 ft115">Utsläpp av övergödande ämnen är gränsöverskridande. Det innebär att det behövs åtgärder internationellt, inom EU och nationellt för att det ska vara möjligt att uppnå en hållbar näringsbelastning. Arbetet inom EU, de regionala havskonventionerna Helcom, dvs. Helsingforskommissionen inom konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö (SÖ 1996:22) och Ospar, dvs. konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (SÖ 1994:25) samt andra internationella forum är centrala i detta sammanhang.</P>
<P class="p315 ft123">EU är en plattform för att åstadkomma effektiva åtgärder</P>
<P class="p752 ft115">Insatser inom EU har betydelse för att minska utsläppen av övergödande ämnen. Ramdirektivet för vatten<SPAN class="ft116">15 </SPAN>och havsmiljö- direktivet<SPAN class="ft116">16 </SPAN>är viktiga i arbetet med att minska utsläppen. Centrala sektorsdirektiv är nitratdirektivet<SPAN class="ft116">17</SPAN>, som syftar till att minska vatten- föroreningar som orsakas eller framkallas av nitrater som härrör från jordbruket och att förhindra ytterligare sådan förorening, samt</P>
<P class="p941 ft132"><SPAN class="ft118">14</SPAN><SPAN class="ft151">Havsmiljöförordning (2010:1341) och förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.</SPAN></P>
<P class="p293 ft132"><SPAN class="ft118">15</SPAN><SPAN class="ft151">Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.</SPAN></P>
<P class="p293 ft128"><SPAN class="ft118">16</SPAN><SPAN class="ft127">Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område.</SPAN></P>
<P class="p293 ft120"><SPAN class="ft118">17</SPAN><SPAN class="ft148">Rådets direktiv 91/67/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket.</SPAN></P>
<P class="p325 ft21">264</P>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350265x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td143"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td77"><P class="p18 ft26">Hållbar näringsbelastning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p942 ft115">avloppsdirektivet<SPAN class="ft116">18</SPAN>, som ska motverka skador på miljön, orsakade av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse och ifrån vissa industriella processer.</P>
<P class="p100 ft117"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> påbörjade 2011 en översyn av EU:s luftvårdsarbete och har 2013 lämnat förslag till en ny luftvårds- politik<SPAN class="ft162">19</SPAN>. Förslaget innehåller fyra delar:</P>
<P class="p784 ft115">ett strategiskt program för luftpolicy för 2030,</P>
<P class="p943 ft115">ett reviderat takdirektiv<SPAN class="ft116">20 </SPAN>med nya bindande nationella utsläpps- tak för 2020 och 2030,</P>
<P class="p607 ft117">ett nytt direktiv för att minska luftföroreningarna från medel- stora förbränningsanläggningar, och</P>
<P class="p740 ft115">ett förslag till ratificering av ändringarna i Göteborgsprotokollet<SPAN class="ft116">21</SPAN>.</P>
<P class="p96 ft117">EU:s luftvårdspolitik har betydelse för möjligheterna att minska luftföroreningar, däribland kväveutsläpp.</P>
<P class="p231 ft115">Regeringen har 2012, efter förslag från Miljömålsberedningen, beslutat om ett etappmål om begränsade utsläpp av gräns- överskridande luftföroreningar i Europa<SPAN class="ft116">22</SPAN>. Etappmålet innebär att EU ska ha beslutat om ytterligare begränsningar av nationella utsläpp av luftföroreningar genom en revision av det så kallade takdirektivet senast 2015 och att ändringen av Göteborgsprotokollet under konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar har ratificerats av tillräckligt många länder för att ha trätt i kraft senast 2015.</P>
<P class="p645 ft115">EU:s Östersjöstrategi har tre mål, varav ett är att rädda havsmiljön i Östersjöregionen<SPAN class="ft116">23</SPAN>. Strategin förbättrar integrationen och samordningen mellan länder runt Östersjön och bidrar till ett bättre resursutnyttjande av <NOBR>EU-medel.</NOBR></P>
<P class="p371 ft132"><SPAN class="ft118">18</SPAN><SPAN class="ft131">Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse.</SPAN></P>
<P class="p171 ft120"><SPAN class="ft118">19</SPAN><SPAN class="ft119">Miljödepartementet (2014), Faktapromemoria 2013/14:FPM49.</SPAN></P>
<P class="p359 ft128"><SPAN class="ft118">20</SPAN><SPAN class="ft133">Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG av den 23 oktober 2001 om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar.</SPAN></P>
<P class="p171 ft132"><SPAN class="ft118">21</SPAN><SPAN class="ft131">Göteborgsprotokollet (protokoll angående minskning av försurning, övergödning och</SPAN></P>
<P class="p110 ft132">marknära ozon, SÖ 2002:26) är en del av FN:s konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (luftvårdskonventionen, SÖ 1981:1). Göteborgsprotokollet reviderades 2012.</P>
<P class="p211 ft120"><SPAN class="ft118">22</SPAN><SPAN class="ft119">Beslutade etappmål återfinns i sin helhet i bilaga.</SPAN></P>
<P class="p110 ft120"><SPAN class="ft118">23</SPAN><SPAN class="ft119">Arbetsdokument från Kommissionens avdelningar som åtföljer meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om EU:s strategi för Östersjöområdet, Handlingsplan, {KOM(2009) 248}, {SEK(2009) 702}, {SEK(2009) 703}, Version från februari 2013.</SPAN></P>
<P class="p497 ft21">265</P>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350266x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Hållbar näringsbelastning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p184 ft123">Helcom bidrar till gemensamma åtgärder i och runt Östersjön</P>
<P class="p377 ft115">Helcom är en viktig plattform för att få till stånd åtgärder i alla länder runt Östersjön. Helcoms aktionsplan för Östersjön (Baltic Sea Action Plan, BSAP) innebär att samtliga länder runt Östersjön (Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Sverige) samt <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> gemensamt har kommit överens om en målsättning i form av åtaganden för att minska utsläppen av kväve och fosfor till Östersjön med en börde- fördelning för respektive land. De preliminära utsläppsbetingen för Östersjön som beslutades 2007 inom ramen för aktionsplanen har reviderats 2013<SPAN class="ft116">24</SPAN>. En förändring jämfört med tidigare är att fördelningen av betingen mellan länderna baseras på påverkan via både luft och vatten istället för enbart vattenburen påverkan. Det totala reduktionskravet för hela Östersjön är i det närmaste oförändrat, men Sveriges beting har ökat.</P>
<P class="p672 ft115">Sedan 2007 har Helcom arbetat med att ta fram en ansökan till FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO (International Mari- time Organization) om att göra Östersjön till ett så kallat Nitrogen Emission Control Area (NECA)<SPAN class="ft116">25</SPAN>. Förslaget innebär att fartyg byggda efter 2016 ska ha teknologi ombord som kraftigt minskar luftutsläppen av kväveoxider.</P>
<P class="p67 ft115">Behovet av att minska utsläpp från sjöfarten har också uppmärk- sammats nationellt. Regeringen har 2012, efter förslag från Miljö- målsberedningen, beslutat om ett etappmål som rör begränsning av utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar från sjöfart<SPAN class="ft116">26</SPAN>.</P>
<P class="p127 ft117">Det är viktigt att undvika parallella processer. De åtgärdspro- gram som tas fram inom ramen för genomförandet av ramdirek- tivet för vatten och havsmiljödirektivet bidrar till att uppnå utsläpps- målen som satts upp inom aktionsplanen för Östersjön.</P>
<P class="p944 ft132"><SPAN class="ft118">24</SPAN><SPAN class="ft151">HELCOM Copenhagen Ministerial Declaration, Taking Further Action to Implement the Baltic Sea Action Plan – Reaching Good Environmental Status for a Healthy Baltic Sea, 3 October 2013, Copenhagen, Denmark.</SPAN></P>
<P class="p293 ft132"><SPAN class="ft118">25</SPAN><SPAN class="ft151">Nitrogen Emission Control Area (NECA) kan utses inom ramen för den internationella konventionen om förhindrande av havsförorening från fartyg, MARPOL (SÖ 2012:20).</SPAN></P>
<P class="p517 ft120"><SPAN class="ft118">26</SPAN><SPAN class="ft119">Beslutade etappmål återfinns i sin helhet i bilaga.</SPAN></P>
<P class="p296 ft21">266</P>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td143"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td77"><P class="p18 ft26">Hållbar näringsbelastning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft123">Ytterligare internationella överenskommelser är nödvändiga</P>
<P class="p480 ft115">Vi anser att det är angeläget att prioritera det internationella arbetet som bidrar till att uppnå en hållbar näringsbelastning. Flera processer pågår för närvarande och Sverige bör arbeta för att få till stånd och genomföra dessa överenskommelser. När resultaten av processerna är klara bör en analys genomföras för att identifiera inom vilka områden där ytterligare insatser är viktiga. Sverige bör strategiskt arbeta för att beslut fattas och genomförs internationellt och inom EU som innebär en betydande minskning av utsläppen av övergödande ämnen.</P>
<P class="p945 ft17"><SPAN class="ft17">18.1.2</SPAN><SPAN class="ft114">Åtgärder</SPAN></P>
<P class="p482 ft115">Vi föreslår följande åtgärd:</P>
<P class="p714 ft115">Regeringen genomför 2017 en kontrollstation för att analysera inom vilka områden, internationellt, inom EU och nationellt, där ytterligare insatser är nödvändiga för att uppnå en hållbar närings- belastning. Utifrån analysen kan ytterligare åtgärder föreslås.</P>
<P class="p98 ft121">Viktigt med uppföljning av pågående processer</P>
<P class="p480 ft115">Flera åtgärder för att minska utsläppen av övergödande ämnen diskuteras internationellt, inom EU och nationellt och flera beslut- ade direktiv och överenskommelser är i en genomförandefas. Inom Regeringskansliet bereds t.ex. flera regeringsuppdrag med förslag som rör hållbar näringsbelastning. Det pågår arbete inom EU med att ta fram en ny luftvårdspolitik och havsmiljödirektivet är i sin första genomförandecykel. Ytterligare åtgärder är nödvändiga för att vi ska nå de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen som rör över- gödning. Det är dock viktigt att först följa upp vad de pågående processerna resulterar i och därefter analysera vilka ytterligare åtgärder som är mest angelägna för att uppnå en hållbar närings- belastning.</P>
<P class="p946 ft21">267</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Hållbar näringsbelastning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p440 ft17"><SPAN class="ft17">18.1.3</SPAN><SPAN class="ft114">Konsekvensbedömning</SPAN></P>
<P class="p126 ft115">Syftet med vårt förslag är att ta vara på de pågående processer som rör åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen och samtidigt säkerställa ett långsiktigt strategiskt arbete internation- ellt, inom EU och nationellt. Vi bedömer att förslaget kommer att bidra till att nå miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft123">Ingen övergödning</SPAN>, <SPAN class="ft123">Levande sjöar och vattendrag</SPAN>, <SPAN class="ft123">Grundvatten av god kvalitet </SPAN>och <SPAN class="ft123">Hav i balans samt levande kust och skärgård.</SPAN></P>
<P class="p947 ft21">268</P>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350269x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p48 ft9">19 Hållbar fiskförvaltning</P>
<P class="p137 ft36"><SPAN class="ft36">19.1</SPAN><SPAN class="ft57">Etappmål om en hållbar fiskförvaltning</SPAN></P>
<P class="p718 ft121">Miljömålsberedningen föreslår som etappmål:</P>
<P class="p948 ft117">Förutsättningar för en ekosystembaserad fiskförvaltning ska vara på plats senast 2018.</P>
<P class="p718 ft121">Förslag till åtgärder:</P>
<P class="p949 ft117">Sverige ska inom EU och nationellt verka för att genom- förandet av EU:s gemensamma fiskeripolitik utvecklas i sam- klang med de miljöpolitiska målen.</P>
<P class="p950 ft117">En nationell strategi för hur en ekosystembaserad fiskför- valtning kan utvecklas i sjöar, vattendrag och marina områden tas fram. Strategin ska vara beslutad vid halvårsskiftet 2018.</P>
<P class="p950 ft115">Regeringen ger senast 2015 Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att efter samråd med Statens jordbruksverk och länsstyrelserna och i dialog med berörda aktörer ta fram ett underlag för en strategi för hur en ekosystembaserad fiskförvaltning i sjöar, vattendrag och marina områden kan utvecklas. Uppdraget ska rapporteras senast 2017.</P>
<P class="p951 ft115">Sverige bör ge ett prioriterat företräde till fiskresurser för det fiske som sker med minst negativ miljöpåverkan. Regeringen ger senast 2015 Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att utreda och ge förslag på hur detta kan genomföras. Uppdraget ska rapporteras senast 2017. Åtgärden ska vara genomförd senast 2018.</P>
<P class="p952 ft21">269</P>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350270x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Hållbar fiskförvaltning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p440 ft17"><SPAN class="ft17">19.1.1</SPAN><SPAN class="ft114">Motivering</SPAN></P>
<P class="p64 ft121">Hållbar förvaltning av resurserna och ekosystemen</P>
<P class="p953 ft115">En hållbar fiskförvaltning<SPAN class="ft116">1 </SPAN>har stor betydelse för yrkesfisket, fri- tidsfisket och för att bevara den biologiska mångfalden i både havs- och sötvatten. Den är även viktig för att bevara ekosystemens struktur och funktion.</P>
<P class="p105 ft115">Yrkesfisket levererar livsmedel och bidrar till sysselsättning och regional utveckling. Även vattenbruk har en roll i detta samman- hang och det finns goda möjligheter att utveckla ett långsiktigt hållbart vattenbruk i Sverige<SPAN class="ft116">2</SPAN>. Det är emellertid viktigt att utveckla metoder inom vattenbruket som minimerar näringsbelastningen och andra former av negativ påverkan på ekosystemet. Fritidsfiske har många utövare i Sverige och fisket ger sociala värden som rekreation och naturupplevelser. Det finns även en potential att utveckla fisketurismen<SPAN class="ft116">3</SPAN>. En förutsättning för att stärka dessa näringar är en hållbar fiskförvaltning.</P>
<P class="p106 ft115">Människor har på olika sätt påverkat fisk och dess miljö, både i sötvatten och i haven. Det har dels skett direkt genom fiske, dels indirekt genom att miljön förändrats t.ex. genom att sjöar har sänkts, våtmarker avvattnats eller vattendrag rätats ut<SPAN class="ft116">4</SPAN>. Det innebär att viktiga livsmiljöer för fisk har minskat eller helt försvunnit, exempelvis lek- och uppväxtområden. Kontinuitetsbrott i vatten- drag, som kan uppstå på grund av dammar eller fellagda vägtrum- mor<SPAN class="ft116">5 </SPAN>kan skapa svårigheter för fisk som vandrar mellan lek- uppväxt- och födoområden<SPAN class="ft116">6</SPAN>. Det gäller t.ex. lax, öring och ål. Minskade fiskbestånd påverkar även andra organismer och kan leda till</P>
<P class="p954 ft128"><SPAN class="ft126">1</SPAN><SPAN class="ft127">I texten använder vi begreppet fiskförvaltning inte fiskeförvaltning. Det senare begränsar betydelsen till förvaltning av fisk som fiskas, vilket snävar in betydelsen. EU:s gemensamma fiskeripolitik har emellertid fokus på de fiskbestånd som fiskas.</SPAN></P>
<P class="p850 ft132"><SPAN class="ft126">2</SPAN><SPAN class="ft151">Jordbruksverket (2012), Svenskt vattenbruk – en grön näring på blå åkrar, Strategi 2012- 2020.</SPAN></P>
<P class="p293 ft132"><SPAN class="ft126">3</SPAN><SPAN class="ft151">Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten (2013), Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020.</SPAN></P>
<P class="p293 ft128"><SPAN class="ft126">4</SPAN><SPAN class="ft127">Naturvårdsverket (2014), Miljömålen, Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014, Rapport 6608; och Sportfiskarna (2012), Åtgärdsbehov för gädda och abborre, Åtgärdsbehov och pågående åtgärder längs ostkusten, Rapport 2012:5.</SPAN></P>
<P class="p293 ft128"><SPAN class="ft126">5</SPAN><SPAN class="ft127">En vägtrumma läggs under en väg för att tillåta en mindre å, bäck eller ett dike att passera under vägen.</SPAN></P>
<P class="p293 ft132"><SPAN class="ft126">6</SPAN><SPAN class="ft151">Regeringen gav 2012 en särskild utredare i uppdrag att se över reglerna om vattenverksamhet i miljöbalken och lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, den s.k. restvattenlagen (dir. 2012:29, dir. 2012:60, dir. 2013:37). Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2014.</SPAN></P>
<P class="p325 ft21">270</P>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350271x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td144"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td84"><P class="p18 ft26">Hållbar fiskförvaltning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p495 ft117">minskad biologisk mångfald. Det finns därför ett stort behov av att restaurera vattenmiljöer för att bevara och återskapa fiskbestånd<SPAN class="ft162">7</SPAN>.</P>
<P class="p173 ft115">Fiske påverkar den fiskade målartens bestånd och andra fiskarters bestånd som fångas som bifångster. Bottentrålning har dessutom en direkt fysisk påverkan på botten och bottenlevande organismer. Fiske kan även ha en indirekt påverkan på ekosys- temen genom att arter som är viktiga för att bevara ekosystemens struktur och funktion minskar eller försvinner<SPAN class="ft116">8</SPAN>.</P>
<P class="p58 ft176">En hållbar fiskförvaltning är en förutsättning för att nå flera av miljökvalitetsmålen, främst <SPAN class="ft175">Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård </SPAN>och <SPAN class="ft175">Ett rikt växt- och djurliv</SPAN>.</P>
<P class="p131 ft121">EU:s nya gemensamma fiskeripolitik</P>
<P class="p480 ft115">Överfiske är ett problem i både svenska och internationella havs- områden och internationellt samarbete är avgörande i frågor som rör fisk och fiske i marin miljö. Fiskförvaltningen i svenska havs- områden styrs till stor del av EU:s gemensamma fiskeripolitik<SPAN class="ft116">9</SPAN>. Den gemensamma fiskeripolitiken har fyra huvudområden: förvalt- ning av de marina biologiska resurserna och fisket efter dem, inter- nationell policy, marknads- och handelspolitik och politikens finans- iering. Den gemensamma fiskeripolitiken reglerar bevarandet av de marina biologiska resurserna och förvaltningen av fisket. Reglerna har utformats för att förvalta de gemensamma resurserna och ger alla fiskeflottor samma tillgång till fiskevatten i EU. Marknadsåtgärder och ekonomiska åtgärder är även till stöd för biologiska resurser i sötvatten, vattenbruk samt beredning och marknadsföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter. Den gemensamma fiskeri- politiken har nyligen reformerats och den nya fiskeripolitiken trädde i kraft den 1 januari 2014.</P>
<P class="p892 ft117">Ekosystemansatsen och försiktighetsansatsen är viktiga utgångs- punkter i EU:s gemensamma fiskeripolitik. Betydelsen av ett lång- siktigt hållbart fiske har stärkts. Ett av målen är att säkerställa att</P>
<P class="p505 ft132"><SPAN class="ft118">7</SPAN><SPAN class="ft131">Ett fiskbestånd består av individer av en art eller underart som finns inom ett begränsat område.</SPAN></P>
<P class="p211 ft120"><SPAN class="ft118">8</SPAN><SPAN class="ft119">Appelberg M m.fl. (2013), PLAN FISH: Planktivore management – linking food web</SPAN></P>
<P class="p359 ft132">dynamics to fisheries in the Baltic Sea, Slutrapport för Skarpsillsprojektet <NOBR>2008–2013,</NOBR> Sveriges lantbruksuniversitet, Dnr: SLU.aqua. <NOBR>2013.4.5-411.</NOBR></P>
<P class="p476 ft120"><SPAN class="ft122">9</SPAN>Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG.</P>
<P class="p497 ft21">271</P>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350272x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Hållbar fiskförvaltning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p493 ft115">fiskets negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras. Fiskeripolitiken ska också vara förenlig med unionens miljölag- stiftning, särskilt med målet om att uppnå en god miljöstatus till 2020 i enlighet med havsmiljödirektivet<SPAN class="ft116">10</SPAN>.</P>
<P class="p114 ft115">Inom den gemensamma fiskeripolitiken används olika metoder och åtgärder för att förvalta fiskbestånden och främja ett lång- siktigt hållbart fiske, t.ex. tekniska regleringar och fiskekvoter. Fiskekvoterna ska bygga på vetenskapliga underlag och ligga på nivåer som säkerställer långsiktigt hållbara fångster.</P>
<P class="p67 ft115">Det finns fastställda årtal för när vissa mål inom den gemen- samma fiskeripolitiken ska vara uppfyllda och det finns relativt väl beskrivet hur vägen dit ska se ut. Det gäller exempelvis genom- förandet av en landningsskyldighet<SPAN class="ft116">11</SPAN>. Implementeringen av den nya fiskeripolitiken pågår för närvarande. Havs- och vattenmyndig- heten har fått i uppdrag av regeringen att analysera balansen mellan den svenska fiskeflottan och tillgängliga fiskemöjligheter, bedöma effekterna av det system med överlåtbara fiskerättigheter som har införts inom en del av det yrkesmässiga fisket samt upprätta en projektplan för arbetet med att utveckla selektiva redskap<SPAN class="ft116">12</SPAN>.</P>
<P class="p106 ft115">Regeringen lämnade i mars 2014 en proposition till riksdagen med förslag om ändringar i fiskelagen (prop. 2013/14:184). För- slagen är bl.a. en del i genomförandet av EU:s gemensamma fiskeri- politik. Det föreslås bl.a. att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om den skyldig- het att landa alla fångster som nyligen har beslutats inom unionen. Regeringen föreslår även straffbestämmelse som kopplas till över- trädelse av landningsskyldigheten. Propositionen behandlas i riks- dagen den 23 juni 2014. Som ett led i genomförandet av fiskeri- politiken har regeringen också avsatt medel under en treårsperiod för en fortsatt utveckling av selektiva fiskeredskap (prop. 2013/14:1).</P>
<P class="p322 ft115">Sverige drev en ambitiös linje i förhandlingarna om EU:s gemensamma fiskeripolitik. Det är angeläget att Sverige fortsatt håller en hög miljöprofil inom EU. Det finns t.ex. behov av att ta fram ytterligare verktyg för att genomföra en långsiktigt hållbar fiskförvaltning både nationellt och inom ramarna för EU:s gemen- samma fiskeripolitik.</P>
<P class="p493 ft132"><SPAN class="ft118">10</SPAN><SPAN class="ft151">Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område.</SPAN></P>
<P class="p293 ft132"><SPAN class="ft118">11</SPAN><SPAN class="ft151">Landningsskyldighet innebär en skyldighet att ta ombord och föra i land fisk som har fångats, dvs. det är förbjudet att kasta fisk över bord.</SPAN></P>
<P class="p295 ft120"><SPAN class="ft118">12</SPAN><SPAN class="ft119">Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Havs- och vattenmyndigheten.</SPAN></P>
<P class="p296 ft21">272</P>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350273x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td144"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td84"><P class="p18 ft26">Hållbar fiskförvaltning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft121">Fiske och fiskevård i sjöar, vattendrag och vid kusten</P>
<P class="p354 ft115">Fisket i sjöar, vattendrag och vid kusten regleras i fiskelagen (1993:787), förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskenäringen (fiskeförordningen) och Havs- och vattenmyndig- hetens författningssamling.</P>
<P class="p109 ft115">Havs- och vattenmyndigheten får meddela föreskrifter för fiske- vården och hur fisket bedrivs i vatten längs kusterna och Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren samt Storsjön i Jämtland till första definitiva vandringshindret<SPAN class="ft116">13</SPAN>. Fisket i enskilt vatten tillhör fastig- hetsägaren<SPAN class="ft116">14</SPAN>. Det innebär att det är den som har fiskerätten, dvs. privatpersoner, företag, organisationer, staten eller kommuner, som också har ansvaret för fiskförvaltningen. De flesta svenska sjöar och vatten vid kust där en fastighet angränsar till vattnet är enskilt vatten<SPAN class="ft116">15</SPAN>.</P>
<P class="p955 ft115">Fiskevård<SPAN class="ft116">16 </SPAN>i sjöar, vattendrag och vid kusten kan ha olika syften, t.ex. att öka produktionen av en fiskart, återintroducera en art eller förbättra förutsättningarna för vandrande fisk. Många fiskevårdande åtgärder kan ge synergieffekter. Exempelvis kan andra organismer gynnas av att bottnar restaureras och att vandringshinder tas bort, vilket kan stärka den biologiska <NOBR>mång-falden.</NOBR> Åtgärderna lyckas dock inte alltid och felaktigt genomförda åtgärder kan åstadkomma stor skada. Gödsling av sjöar kan ge ökad fiskproduktion, men samtidigt leda till syrgasfria bottnar och ändrad artsammansättning. Utsättning av fisk kan förändra konkurrensen om föda och påverka den genetiska sammansättningen hos vilda populationer. Åtgärder kan också komma i konflikt med andra samhällsintressen, exempelvis kulturminnesvård, skogs- och jordbruk samt energiproduktion. Det krävs därför i många fall god kunskap för att en åtgärd ska uppnå sitt syfte. Det är viktigt med en helhetssyn i förvaltningen eftersom åtgärder för att stärka fiskbestånd kan ge effekter, både positiva och negativa, på andra delar av ekosystemet.</P>
<P class="p892 ft117">I detta betänkande föreslår vi att en nationell behovsanalys för restaurering av kust- och sötvattensmiljöer (avsnitt 17.2). Fiske- vårdsåtgärder kommer att ingå i behovsanalysen.</P>
<P class="p956 ft132"><SPAN class="ft118">13</SPAN><SPAN class="ft131">Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen.</SPAN></P>
<P class="p171 ft132"><SPAN class="ft118">14</SPAN><SPAN class="ft131">Fiskelagen (1993:787).</SPAN></P>
<P class="p110 ft128"><SPAN class="ft118">15</SPAN><SPAN class="ft133">Vad som utgör allmänt eller enskilt vatten definieras i lagen (1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde.</SPAN></P>
<P class="p171 ft132"><SPAN class="ft118">16</SPAN><SPAN class="ft131">Med fiskevård menas att det är fisket som i första hand ska vårdas, inte fisken. Denna</SPAN></P>
<P class="p957 ft120">distinktion spelar dock inte så stor roll, eftersom vård av fiskeresursen förutsätter vård av fiskresursen.</P>
<P class="p507 ft21">273</P>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350274x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Hållbar fiskförvaltning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p184 ft121">En hållbar fiskförvaltning bör utgå från ekosystemet</P>
<P class="p377 ft115">En ekosystembaserad fiskförvaltning kan bidra till att nå målen inom EU:s gemensamma fiskeripolitik. Den kan även bidra till att nå miljömål inom EU och miljökvalitetsmålen som rör hav, sjöar och vattendrag. Syftet med en ekosystembaserad fiskförvaltning är att upprätthålla och återskapa väl fungerande ekosystem och håll- bara fiskbestånd. Förvaltningen kan bidra till att bevara olika typer av ekosystemtjänster, t.ex. biologisk mångfald och fungerande näringsvävar.<SPAN class="ft116">17</SPAN></P>
<P class="p958 ft115">Ett för omfattande fiske har lett till minskade fiskbestånd. När fisket på dessa bestånd minskat eller upphört har dock fiskbestånden inte alltid återhämtat sig. Det kan bero på att fisket har lett till förändringar i ekosystemet som gör att fler åtgärder än enbart ett minskat fiske behövs<SPAN class="ft116">18</SPAN>. Fiskbestånd kan även minska till följd av andra faktorer än fiske. Det kan bero på ändrade förhållanden i miljön, t.ex. förstörda lek- och uppväxtområden, klimatförändringar, vandrings- hinder eller vattenkemiska förändringar<SPAN class="ft116">19</SPAN>. En ekosystembaserad förvaltning innebär att man i förvaltningen inte enbart ser till enskilda fiskarter utan ser till <NOBR>eko-systemet</NOBR> som helhet. Därigenom kan andra former av åtgärder än enbart reglering av fisket lättare identifieras och genomföras. På detta sätt stärks helhetssynen, vilket även kan ha positiva effekter inom andra delar av havs- och vattenförvaltningen.</P>
<P class="p165 ft121">En utvecklad fiskförvaltning</P>
<P class="p126 ft115">Havs- och vattenmyndigheten redovisade i december 2013 ett uppdrag om att utreda om en minskning av skarpsill i Östersjön kunde vara en lämplig metod för att återfå rovfisken i Östersjöns utsjö- och kustområden. Projektets övergripande syfte var att ta fram ny kunskap till grund för en ekosystembaserad fiskförvaltning i Östersjön. Projektet har gett viktig kunskap om relationerna mellan rovfiskar, bytesfiskar och andra delar av ekosystemet.<SPAN class="ft116">20</SPAN></P>
<P class="p959 ft120"><SPAN class="ft118">17</SPAN><SPAN class="ft119">Fiskeriverket (2010), Fiske 2020, På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning.</SPAN></P>
<P class="p293 ft128"><SPAN class="ft118">18</SPAN><SPAN class="ft127">Appelberg M m.fl. (2013), PLAN FISH: Planktivore management – linking food web dynamics to fisheries in the Baltic Sea, Slutrapport för Skarpsillsprojektet </SPAN><NOBR>2008–2013,</NOBR> Sveriges lantbruksuniversitet, Dnr: SLU.aqua. <NOBR>2013.4.5-411.</NOBR></P>
<P class="p293 ft128"><SPAN class="ft118">19</SPAN><SPAN class="ft127">Naturvårdsverket (2014), Miljömålen, Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014, Rapport 6608; och Sportfiskarna (2012), Åtgärdsbehov för gädda och abborre, Åtgärdsbehov och pågående åtgärder längs ostkusten, Rapport 2012:5.</SPAN></P>
<P class="p295 ft132"><SPAN class="ft118">20</SPAN><SPAN class="ft131">Havs- och vattenmyndigheten (2013), Redovisning av regeringsuppdrag om försöks-</SPAN></P>
<P class="p960 ft120">insatser med skarpsillsutfiskning, Dnr <NOBR>15-2013.</NOBR></P>
<P class="p296 ft21">274</P>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350275x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td144"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td84"><P class="p18 ft26">Hållbar fiskförvaltning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p495 ft117">Dessa resultat är exempel på sådant som kan ligga till grund för en modell för en ekosystembaserad fiskförvaltning.</P>
<P class="p173 ft115">Genom EU:s nya fiskeripolitik kommer miljöhänsynen i fisket att öka. Det behövs dock ytterligare verktyg för att genomförandet av politiken ska utvecklas i samklang med de miljöpolitiska målen. En modell för en ekosystembaserad förvaltning kan vara ett sådant verktyg. Den kan även vara en utgångspunkt för en hållbar fiskförvaltning i sötvatten.</P>
<P class="p961 ft115">Staten har rådighet över fisket i allmänt vatten i sjöar och vatten- drag<SPAN class="ft116">21 </SPAN>och kan där besluta om åtgärder med utgångspunkt i en ekosystembaserad förvaltning. I övriga sjöar och vattendrag är det enskilt vatten och det är fiskerättsägarna som har ansvaret för fiskevården<SPAN class="ft116">22</SPAN>. Det finns även enskilt vatten vid kusten. Det är viktigt att sjöar, vattendrag och kustområden med enskilt vatten även har en långsiktig fiskförvaltning. En bred samverkan mellan olika aktörer, t.ex. fiskerättsägare, länsstyrelser, kommuner, när- ingsliv och frivilligorganisationer kan bidra till det. Det fiske- vårdsarbete som bedrivs av fiskerättsägare bör vara en naturlig del av vattenförvaltningen<SPAN class="ft116">23</SPAN>, så att fiskevården inte bedrivs parallellt med vattenförvaltningen utan utgör en del av den. Vattenråd<SPAN class="ft116">24 </SPAN>kan utgöra en bra plattform för samarbete, men utesluter inte andra former av samverkan.</P>
<P class="p911 ft115">Fiskevårdsområden utgör en organisatorisk form som ger förut- sättningar för att utveckla en ekosystembaserad förvaltning. Ett fiskevårdsområde kan bildas av fiskevatten som tillhör två eller flera fastigheter i syfte att samordna fisket och fiskförvaltingen samt främja fiskerättsägarnas gemensamma intressen<SPAN class="ft116">25</SPAN>. Det finns i dag drygt 2000 fiskevårdsområden i Sverige<SPAN class="ft116">26</SPAN>. Områdena stärker ofta fiskevården eftersom de ger möjlighet att ta ett helhetsgrepp på fiskförvaltningen i en sjö, ett delavrinningsområde eller ett helt avrinningsområde. Det förenklar också samverkan med andra aktörer.</P>
<P class="p962 ft132"><SPAN class="ft118">21</SPAN><SPAN class="ft131">Havs- och vattenmyndigheten får meddela föreskrifter för fiskevården och hur fisket bedrivs i vatten längs kusterna och Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren samt Storsjön i Jämtland till första definitiva vandringshindret.</SPAN></P>
<P class="p211 ft120"><SPAN class="ft118">22</SPAN><SPAN class="ft119">Staten är fiskerättsägare i vissa enskilda vatten.</SPAN></P>
<P class="p110 ft128"><SPAN class="ft118">23</SPAN><SPAN class="ft133">Vattenförvaltningen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.</SPAN></P>
<P class="p110 ft128"><SPAN class="ft118">24</SPAN><SPAN class="ft133">Vattenråd är en sammanslutning av olika intressenter med koppling till vattnet inom ett eller flera avrinningsområden eller kustområde.</SPAN></P>
<P class="p171 ft177"><SPAN class="ft118">25</SPAN><SPAN class="ft131">Fiskevårdsområden regleras i </SPAN>lagen (1981:533) om fiskevårdsområden.</P>
<P class="p171 ft6"><SPAN class="ft144">26</SPAN><SPAN class="ft147">Fiskevård i enskilt vatten – en översyn av lagen om fiskevårdsområden (SOU 2009:53).</SPAN></P>
<P class="p628 ft21">275</P>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Hållbar fiskförvaltning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p184 ft121">Minimera fiskets negativa effekter på de marina ekosystemen</P>
<P class="p126 ft115">Fisket kan påverka ekosystemens funktionalitet på fler sätt än genom själva resursuttaget. I havet påverkar framför allt en omfatt- ande bottentrålning omgivningen genom direkt fysisk störning. Detta kan ha negativa effekter på produktion, biomassa, storleks- struktur och diversitet av djur som lever på och nedgrävda i bott- narna. Olika fiskemetoder varierar i sin effekt på omgivande miljö, och ett viktigt område för forskning och utveckling är utvecklandet av mer selektiva och skonsamma fiskeredskap. Passiva redskap, såsom nät och fasta redskap har endast obetydliga fysiska effekter på bottnarnas struktur. De passiva redskapen kan å andra sidan leda till större oönskade bifångster av såväl fisk som sjöfågel, säl och tumlare. Det finns sammantaget ett behov av att minska fiskets negativa påverkan på de marina ekosystemen så att vi kan utveckla en förvaltning som baseras på tillförlitlig och ekologiskt integrerad kunskap om havsmiljön. Det fiske som sker med minst negativ miljöpåverkan bör därför ges prioritet till fiskresursen.</P>
<P class="p963 ft17"><SPAN class="ft17">19.1.2</SPAN><SPAN class="ft114">Åtgärder</SPAN></P>
<P class="p569 ft115">Vi föreslår följande åtgärder för att etappmålet ska nås:</P>
<P class="p964 ft117">Sverige ska inom EU och nationellt verka för att genom- förandet av EU:s gemensamma fiskeripolitik utvecklas i sam- klang med de miljöpolitiska målen.</P>
<P class="p965 ft117">En nationell strategi för hur en ekosystembaserad fiskför- valtning kan utvecklas i sjöar, vattendrag och marina områden tas fram. Strategin ska vara beslutad vid halvårsskiftet 2018.</P>
<P class="p966 ft115">Regeringen ger senast 2015 Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att efter samråd med Statens jordbruksverk och läns- styrelserna och i dialog med berörda aktörer ta fram ett underlag för en strategi för hur en ekosystembaserad fiskförvaltning kan utvecklas i sjöar, vattendrag och marina områden. Uppdraget ska rapporteras senast 2017.</P>
<P class="p967 ft115">Sverige bör ge ett prioriterat företräde till fiskresurser för det fiske som sker med minst negativ miljöpåverkan. Regeringen ger senast 2015 Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att utreda och ge förslag på hur detta kan genomföras. Uppdraget ska rapporteras senast 2017. Åtgärden ska vara genomförd senast 2018.</P>
<P class="p573 ft21">276</P>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td144"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td84"><P class="p18 ft26">Hållbar fiskförvaltning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft121">En strategi för en ekosystembaserad fiskförvaltning</P>
<P class="p475 ft115">Vi föreslår att en nationell strategi för hur en ekosystembaserad fiskförvaltning kan utvecklas i sjöar, vattendrag och marina områden tas fram. Strategin ska vara ett stöd för att genomförandet av EU:s gemensamma fiskeripolitik sker i samklang med de miljöpolitiska målen. Den ska också ligga till grund för hur Sverige ska arbeta nationellt, i sjöar, vattendrag och marina områden, för att uppnå en hållbar fiskförvaltning. Havs- och vattenmyndigheten bör få i uppdrag att efter samråd med Statens jordbruksverk och länsstyrelserna och i dialog med berörda aktörer ta fram ett underlag för en sådan strategi.</P>
<P class="p111 ft115">En ekosystembaserad förvaltning innebär ett förändrat arbets- sätt jämfört med i dag och kräver god kunskap om ekosystemet. I uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten bör det därför ingå att identifiera de viktigaste förutsättningarna, t.ex. om beståndsupp- skattningar behöver förändras, för att kunna genomföra en eko- systembaserad fiskförvaltning.</P>
<P class="p453 ft115">Fiskförvaltningen i enskilt vatten skiljer sig från den i allmänt vatten eftersom den till stor del utförs av fiskerättsägare. I upp- draget till Havs- och vattenmyndigheten bör det ingå att analysera vilka åtgärder som behövs för att fler fiskevårdsområden ska bildas. Det bör också ingå att ta fram en vägledning till berörda aktörer för hur fiskförvaltningen i sjöar, vattendrag och vid kusten kan utvecklas med utgångspunkt i en ekosystembaserad förvaltning.</P>
<P class="p467 ft121">Prioritet för fiske med redskap som ger minst miljöpåverkan</P>
<P class="p480 ft115">Sverige bör ge ett prioriterat företräde till fiskresurser för det fiske som sker med minst negativ miljöpåverkan. Regeringen ger senast 2015 Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att utreda och ge förslag på hur detta kan genomföras. Uppdraget ska rapporteras senast 2017. Åtgärden ska vara genomförd senast 2018.</P>
<P class="p968 ft21">277</P>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350278x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Hållbar fiskförvaltning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p152 ft17"><SPAN class="ft17">19.1.3</SPAN><SPAN class="ft114">Konsekvensbedömning</SPAN></P>
<P class="p116 ft121">Ändamålsenlighet</P>
<P class="p896 ft123">Etappmålens bidrag till miljökvalitetsmålen</P>
<P class="p126 ft115">Vi bedömer att en ekosystembaserad fiskförvaltning med ett prio- riterat företräde till fiskresurser för det fiske som sker med minst negativ miljöpåverkan bidrar till att uppnå miljömålen i den gemensamma fiskeripolitiken. Det är också en förutsättning för att miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft123">Levande sjöar och vattendrag</SPAN>, <SPAN class="ft123">Hav i balans samt levande kust och skärgård </SPAN>och <SPAN class="ft123">Ett rikt växt- och djurliv </SPAN>ska kunna nås. En sådan fiskförvaltning bidrar också till att Sverige kan leva upp till åtagandena i ramdirektivet för vatten<SPAN class="ft116">27 </SPAN>och havsmiljö- direktivet.</P>
<P class="p315 ft123">Kopplingen till andra samhällsmål</P>
<P class="p377 ft115">Ett långsiktigt ekologiskt hållbart fiske leder till stabila fiskbestånd och ekosystem. Detta är en förutsättning för en långsiktigt eko- nomisk och socialt hållbar näringsverksamhet. En hållbar fisk- förvaltning skapar förutsättningar för en positiv utveckling av yrkesfisket, fisketurism och annat fritidsfiske.</P>
<P class="p127 ft117">Åtgärder för att uppnå en hållbar fiskförvaltning kan även ge positiva effekter på andra vattenlevande organismer, t.ex. vid restaurering av vattendrag.</P>
<P class="p296 ft123">Alternativa handlingsvägar</P>
<P class="p570 ft115">Fiskförvalting i hav, sjöar och vattendrag är ingen ny företeelse. Fiskekvoter, utsättning av fisk, återställandet av lekmiljöer och borttagandet av vandringshinder är exempel på kända och använda åtgärder för att vårda fiskresursen i vattnet och på så sätt främja yrkes- och fritidsfiske. Denna fiskförvaltning har i många avse- enden varit framgångsrik men åtgärder har också fått negativa konsekvenser för fiskbestånden och ekosystemen. Fiskförvalt- ningen har haft fokus på enskilda arter och bestånd. Kunskaper om ekosystemens funktion och samband har inte alltid funnits eller</P>
<P class="p969 ft120"><SPAN class="ft122">27 </SPAN>Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.</P>
<P class="p325 ft21">278</P>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td144"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td84"><P class="p18 ft26">Hållbar fiskförvaltning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p495 ft117">kunnat utnyttjas, vilket inneburit att de mest verkningsfulla åtgär- derna inte alltid har genomförts.</P>
<P class="p173 ft115">Etappmålet innebär att fiskförvaltningen ska lyftas till en högre nivå genom att det skapas förutsättningar för en ekosystembaserad fiskförvaltning i såväl allmänt som enskilt vatten. Förvaltningen ska på ett systematiskt sätt utnyttja de kunskaper som finns om ekosystemens funktioner.</P>
<P class="p100 ft117">Alternativet att inte utnyttja möjligheten att utveckla fiskför- valtningen i den riktning som etappmålet anger bedömer vi inte vara tillräckligt för att nå miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p401 ft121">Förenlighet</P>
<P class="p1 ft123">Rådighet</P>
<P class="p301 ft115">Förslaget är förenligt med europeisk och svensk lagstiftning.</P>
<P class="p201 ft121">Kostnadseffektivitet</P>
<P class="p480 ft115">En fiskförvaltning som systematiskt utnyttjar de kunskaper som finns om sambanden i ekosystemen och ekosystemens funktioner stöder arbetet med att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Etappmålet innebär att förutsättningarna för en sådan ekosystem- baserad förvaltning ska vara på plats senast 2018. En fullt utvecklad ekosystembaserad fiskförvaltning kan kräva mer kunskap om ekosystemen. Vi kan emellertid nå längre i förvaltningen än i dag om vi bättre använder de kunskaper som vi redan har. Det är en uppgift för berörda myndigheter och fiskerättsägare att i en utvecklad förvaltning använda de underlag som har tagits fram och genomföra kostnadseffektiva åtgärder för att nå en hållbar fiskförvaltning.</P>
<P class="p467 ft121">Fördelningseffekter</P>
<P class="p301 ft115">Etappmålet har inte några påtagliga fördelningseffekter.</P>
<P class="p970 ft21">279</P>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Hållbar fiskförvaltning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p184 ft121">Statsfinansiella effekter</P>
<P class="p377 ft115">Vi föreslår att Havs- och vattenmyndigheten ges i uppdrag att ta fram ett underlag för utvecklingen av en ekosystembaserad fisk- förvaltning i sjöar, vattendrag och marin miljö. Det blir en uppgift för Havs- och vattenmyndigheten att bedöma de statsfinansiella effekterna av sina förslag.</P>
<P class="p331 ft115">Europeiska havs- och fiskerifonden som inrättas 2014 är ett nytt finansiellt instrument för att främja de mål som ingår i den nya gemensamma fiskeripolitiken. Fonden kan användas för att finansiera åtgärder för att uppnå en hållbar fiskförvaltning i både marin miljö och sötvatten. Ett nationellt havs- och fiskeriprogram som ska finansieras genom Europeiska havs- och fiskerifonden håller på att tas fram inom Regeringskansliet. Målet är att det nationella programmet ska starta i början av 2015. Det blir en uppgift för Havs- och vattenmyndigheten att bedöma möjligheterna att utnyttja fonden för åtgärder inom den ekosystembaserade fiskförvaltningen.</P>
<P class="p315 ft123">Uppdrag till myndigheter</P>
<P class="p64 ft115">Förslaget innebär uppdrag till:</P>
<P class="p661 ft115">Havs- och vattenmyndigheten att efter samråd med Statens jordbruksverk och länsstyrelserna ta fram ett underlag för en strategi för hur en ekosystembaserad fiskförvaltning kan utveck- las i sjöar, vattendrag och marina områden.</P>
<P class="p661 ft117">Havs- och vattenmyndigheten att utreda och ge förslag på hur ett prioriterat företräde till fiskresurser för det fiske som sker med minst negativ miljöpåverkan kan genomföras.</P>
<P class="p971 ft117">Vi bedömer att uppdragen ryms inom myndigheternas ordinarie verksamhet.</P>
<P class="p972 ft21">280</P>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350281x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft9">20 Hållbart vattenbruk</P>
<P class="p973 ft31"><SPAN class="ft36">20.1</SPAN><SPAN class="ft161">Vattenbrukets roll för den framtida livsmedelsförsörjningen</SPAN></P>
<P class="p77 ft115">Efterfrågan på fisk ökar i takt med att jordens befolkning ökar. Utfiskning och överutnyttjande är i dag verkliga hot för flera av världens fiskbestånd. I ljuset av detta ses vattenbruk som en viktig del i en långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning. Med vattenbruk avses odling av fisk, skaldjur eller växter, i antingen söt- eller salt- vatten<SPAN class="ft116">1</SPAN>. Vattenbruk är i dag den snabbast växande formen av matpro- duktion i världen.</P>
<P class="p974 ft17"><SPAN class="ft17">20.1.1</SPAN><SPAN class="ft114">Sverige har jämförelsevis goda förutsättningar för vattenbruk</SPAN></P>
<P class="p669 ft115">Tack vare den långa kuststräckan, de många sjöarna och de närings- fattiga kraftverksdammarna i norra Sverige har Sverige jämförelse- vis goda förutsättningar för vattenbruk<SPAN class="ft116">2</SPAN>. Samtidigt är övergöd- ningen på sina håll allvarlig i Östersjön, varför ett vattenbruk som bygger på att ytterligare näring förs in i systemet i form av fiskfoder i öppna system kan vara problematiskt. En utveckling av vattenbruket har potential att bidra till ökad sysselsättning på landsbygden och regional utveckling. Trots detta har det svenska vattenbruket en tämligen liten omfattning. År 2012 uppgick pro- duktionen till ungefär 12 500 ton matfisk och 1 300 ton musslor<SPAN class="ft116">3</SPAN>.</P>
<P class="p453 ft117">På längre sikt har det svenska vattenbruket, klokt utformat, potential att bli en viktig producent av mat med liten miljö- och</P>
<P class="p975 ft132"><SPAN class="ft118">1</SPAN><SPAN class="ft131">Food and Agriculture Organization of the United Nations (2010), State of world fisheries and aquaculture 2010, FAO Fisheries and Aquaculture Department.</SPAN></P>
<P class="p359 ft132"><SPAN class="ft118">2</SPAN><SPAN class="ft131">Mistra (2013), Background Paper on Aquaculture Research; och Jordbruksverket (2012), Svenskt vattenbruk – en grön näring på blå åkrar, Strategi </SPAN><NOBR>2012–2020.</NOBR></P>
<P class="p171 ft120"><SPAN class="ft118">3</SPAN><SPAN class="ft119">Statistiska centralbyrån (2012), Vattenbruk 2012.</SPAN></P>
<P class="p628 ft21">281</P>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350282x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Hållbart vattenbruk</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft115">klimatpåverkan. För att vattenbruket ska realisera sin potential har Statens jordbruksverk tillsammans med ett antal myndigheter, universitet och högskolor, regionförbund och branschföreträdare tagit fram en strategi för ett långsiktigt lönsamt och hållbart vattenbruk<SPAN class="ft116">4</SPAN>. För tillfället pågår ett arbete med att ta fram en handlingsplan för att konkretisera strategins mål.</P>
<P class="p976 ft17"><SPAN class="ft17">20.1.2</SPAN><SPAN class="ft114">Vattenbruket har både positiv och negativ miljöpåverkan</SPAN></P>
<P class="p116 ft121">Vattenbruk leder till ökade utsläpp av kväve och fosfor</P>
<P class="p916 ft115">Fiskodling bidrar till övergödning genom utsläpp av näringsämnen från fiskarnas foder och avföring. Jämfört med t.ex. jordbruket, transportsektorn och tätorter är vattenbruket att betrakta som en liten källa av kväve och fosfor<SPAN class="ft116">5</SPAN>. Vattenbrukets utsläpp sker dock direkt till recipienten och kan därför få stora lokala effekter. Lokaliseringen av odlingen kan därför påverka effekten av utsläppen. Utsläppen varierar också beroende på vilket odlingssystem som används. Så kallade slutna (recirkulerande) system ger lägre utsläpp, medan så kallad kassodling ger större utsläpp. Kassodling används i kraftverksmagasin i norra Sverige, i några av de större sjöarna och utanför kusten i Västernorrlands län. I dagsläget finns det i princip inget miljöutrymme för fiskodling i kassar i Östersjön med nuvarande teknik<SPAN class="ft116">6</SPAN>.</P>
<P class="p977 ft124">Ett ökat vattenbruk kan medföra risker för den biologiska mångfalden och ökad sjukdomsspridning</P>
<P class="p640 ft115">Fiskodling medför en viss risk för att fisk från odlingar rymmer och blandar sig genetiskt med den vilda fisken. Den odlade fisken har normalt sett andra egenskaper än den vilda fisken. När det gäller regnbåge (som är den fisk som odlas mest i Sverige) finns det t.ex. ingen naturlig stam i Sverige. Om fisk från odlingar rymmer och etablerar vilda bestånd kan detta få negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden. Det finns också en risk för ökad sjuk-</P>
<P class="p364 ft132"><SPAN class="ft126">4</SPAN><SPAN class="ft151">Jordbruksverket (2012), Svenskt vattenbruk – en grön näring på blå åkrar, Strategi 2012– 2020.</SPAN></P>
<P class="p293 ft132"><SPAN class="ft126">5</SPAN><SPAN class="ft151">HELCOM (2014), Eutrophication status of the Baltic Sea </SPAN><NOBR>2007–2011</NOBR> – A concise thematic assessment, Baltic Sea Environment Proceedings No. 143.</P>
<P class="p293 ft120"><SPAN class="ft126">6</SPAN><SPAN class="ft148">Göteborgs universitet, Vattenbrukscentrum Väst (2014), Förorenar vattenbruket? http://www.vbcv.science.gu.se/25svar/15/</SPAN></P>
<P class="p325 ft21">282</P>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350283x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td145"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p18 ft26">Hållbart vattenbruk</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p479 ft115">domsspridning. Om en odling drabbas av sjukdom kan effekten bli stor och smittan få snabb spridning. Problemen och riskerna med rymning från fiskodlingar och att främmande arter etablerar vilda bestånd betraktas i nuläget som små och hanterbara<SPAN class="ft116">7</SPAN>, men om det svenska vattenbruket ökar i omfattning kommer också dessa risker att öka.</P>
<P class="p978 ft121">Vattenbruket kan också ha positiva miljöeffekter</P>
<P class="p979 ft115">Försök med musselodling<SPAN class="ft116">8 </SPAN>har visat att vattenbruket kan ha posi- tiva effekter för miljön. Detta eftersom musslorna tar upp och filt- rerar kväve och fosfor. På så vis binder de näringsämnen och kan bidra till minskad övergödning. Musselodling har därför förts fram som en åtgärd för att uppnå hållbar näringsbelastning. Det kräver dock att odlingarna placeras på ett klokt sätt för att undvika negativa effekter lokalt. Det skulle också vara möjligt för vatten- bruket att kompensera sina utsläpp av kväve och fosfor genom att kombinera odling av fisk med odling av andra djur- eller växtarter (t.ex. musslor, ostron eller alger) som tar upp näringsämnen (så kallat blandat vattenbruk)<SPAN class="ft116">9</SPAN>. I dagsläget bedrivs dock odling av musslor i tämligen liten skala och endast på några få platser i Sverige. Odlingarna är dessutom inte lokaliserade till de platser där de traditionella fiskodlingarna finns.</P>
<P class="p980 ft16"><SPAN class="ft17">20.1.3</SPAN><SPAN class="ft178">Vattenbruket behöver utveckla metoder för att minimera den negativa påverkan på miljön</SPAN></P>
<P class="p667 ft115">Ett långsiktigt hållbart vattenbruk i Sverige kan bidra till livsmedels- försörjningen, sysselsättning på landsbygden och regional utveckling. Om det svenska vattenbruket ska kunna realisera sin potential och växa i omfattning behöver metoder för att minimera närings- belastningen och andra former av negativ påverkan på ekosystemet utvecklas. Forskningen om vattenbruk behöver därför utvecklas och stärkas så att den knyts mer till användarnas behov. Det behövs t.ex. mer kunskap om hur produktionssystemen kan utvecklas så att de kan balansera minimal miljöpåverkan och en effektiv produktion.</P>
<P class="p981 ft120"><SPAN class="ft118">7</SPAN><SPAN class="ft119">Det växande vattenbrukslandet (SOU 2009:26).</SPAN></P>
<P class="p110 ft128"><SPAN class="ft118">8</SPAN><SPAN class="ft133">Under perioden </SPAN><NOBR>2010–2012</NOBR> genomförde Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet en experimentell analys och utvärdering med syftet att se om musselodlingar kan fungera som restaureringsåtgärd i övergödda grundområden i Västerhavet.</P>
<P class="p110 ft120"><SPAN class="ft118">9</SPAN><SPAN class="ft119">Göteborgs universitet, Vattenbrukscentrum Väst (2014), Kan musselodlingar rena havet? http://www.vbcv.science.gu.se/25svar/17/</SPAN></P>
<P class="p647 ft21">283</P>
</DIV>
<DIV id="page_284">
</DIV>
<DIV id="page_285">
<P class="p0 ft9">Del F.</P>
<P class="p982 ft179">Effektiv styrning inom havs- och vattenmiljöområdet</P>
</DIV>
<DIV id="page_286">
</DIV>
<DIV id="page_287">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350287x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p983 ft78"><SPAN class="ft9">21</SPAN><SPAN class="ft152">Tydligare styrning inom havs- och vattenmiljöområdet</SPAN></P>
<P class="p604 ft115">Vattenrelaterade miljöproblem hanteras i en rad parallella proces- ser, både nationellt och internationellt. Dessa utgör ett komplext och delvis överlappande system. Det försvårar sannolikt genom- förandet av åtgärder. Styrningen behöver därför tydliggöras och effektiviseras.</P>
<P class="p868 ft115">Tidigare utredningar visar att det är svårt att få överblick över lagstiftningen på vattenområdet<SPAN class="ft116">1 </SPAN>och det finns sannolikt en betyd- ande potential för en tydligare och mer verkningsfull styrning och därigenom en mer kostnadseffektiv hantering av vattenfrågorna. Mot bakgrund av detta föreslår vi ett etappmål:</P>
<P class="p932 ft117">Förutsättningarna för att Sveriges yt- och grundvattenförekomster uppnår god status ökar genom att systemet med miljökvalitets- normer för vatten förbättras strukturellt senast 2018.</P>
<P class="p403 ft115">Vi gör också en bedömning:</P>
<P class="p607 ft117">Helhetssynen på havs- och vattenmiljöområdet i Sverige bör öka genom förstärkt samordning av arbetet med åtgärdsprogram samt arbetet med områdesskydd och artskydd inom den statliga förvaltningen.</P>
<P class="p984 ft120"><SPAN class="ft122">1 </SPAN>Se t.ex. Naturvårdsverket (2010), Att samordna åtgärder och åtgärdsprogram för bättre vattenkvalitet, Rapport 6396; och Prissatt vatten? (SOU 2010:17).</P>
<P class="p647 ft21">287</P>
</DIV>
<DIV id="page_288">
</DIV>
<DIV id="page_289">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350289x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p985 ft61"><SPAN class="ft9">22</SPAN><SPAN class="ft111">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</SPAN></P>
<P class="p986 ft31"><SPAN class="ft36">22.1</SPAN><SPAN class="ft161">Förstärkt samordning av arbetet med åtgärdsprogram inom havs- och vattenmiljöområdet</SPAN></P>
<P class="p579 ft121">Miljömålsberedningen bedömer:</P>
<P class="p433 ft117">Helhetssynen på havs- och vattenmiljöområdet i Sverige bör öka genom förstärkt samordning av arbetet med åtgärdsprogram samt arbetet med områdesskydd och artskydd inom den statliga förvaltningen.</P>
<P class="p719 ft121">Förslag till åtgärder:</P>
<P class="p614 ft115">Regeringen ger senast 2015 Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att se över möjligheterna till ökad samordning av förvaltningsplaner och åtgärdsprogram inom havs- och vatten- förvaltningen, havsplaneringen samt för arbetet med områdes- skydd och artskydd i havs- och vattenmiljöer.</P>
<P class="p951 ft115">Regeringen ställer senast 2015 krav i regleringsbreven till berörda myndigheter att regelbundet redovisa till Havs- och vattenmyndigheten hur arbetet med genomförande av åtgärds- programmen inom havs- och vattenförvaltningen fortskrider. Havs- och vattenmyndigheten ska i sin tur lämna en samlad redovisning till regeringen.</P>
<P class="p987 ft21">289</P>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350290x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p440 ft17"><SPAN class="ft17">22.1.1</SPAN><SPAN class="ft114">Motivering</SPAN></P>
<P class="p64 ft121">Prioritering och kraftsamling av samhällets insatser</P>
<P class="p988 ft115">Vattenrelaterade miljöproblem hanteras i en rad internationella överenskommelser<SPAN class="ft116">1</SPAN>, <NOBR>EU-direktiv<SPAN class="ft116">2</SPAN></NOBR><SPAN class="ft116"> </SPAN>och nationella initiativ. Dessa styr- medel är komplexa och delvis överlappande. Exempelvis är genom- förandet av Sveriges åtaganden i Helsingsforskommissionens (Helcom)<SPAN class="ft116">3 </SPAN>aktionsplan för Östersjön (Baltic Sea Action Plan, BSAP)<SPAN class="ft116">4 </SPAN>och havsförvaltningen<SPAN class="ft116">5 </SPAN>beroende av vattenförvaltningen<SPAN class="ft116">6 </SPAN>och andra åtgärder som bidrar till att nå riksdagens miljökvalitetsmål för havs- och vattenmiljöer.</P>
<P class="p304 ft115">Vi bedömer att det inom ramen för nuvarande system finns utrymme för åtgärder som ger möjlighet till bättre samordning och prioriteringar. I förlängningen kan dessa åtgärder bidra till att effektivisera styrningen i vattenpolitiken i syfte att åstadkomma ett ökat genomförande av miljövårdsåtgärder på havs- och vatten- miljöområdet. Detta ger i sin tur bättre förutsättningar för att uppnå flera av miljökvalitetsmålen. Framför allt berörs <SPAN class="ft123">Bara naturlig försur- ning</SPAN>, <SPAN class="ft123">Ingen övergödning</SPAN>, <SPAN class="ft123">Levande sjöar och vattendrag</SPAN>, <SPAN class="ft123">Grundvatten av</SPAN></P>
<P class="p969 ft128"><SPAN class="ft126">1</SPAN><SPAN class="ft127">Bland annat konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö (SÖ 1996:22); Ospar, dvs. konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (SÖ 1994:25); konventionen om biologisk mångfald (SÖ 1993:77); Ramsarkonventionen, dvs. konventionen om våtmarker av internationell betydelse i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar (SÖ 1975:76); och den internationella konventionen om förhindrande av havsförorening från fartyg MARPOL (SÖ 2012:20).</SPAN></P>
<P class="p989 ft130"><SPAN class="ft118">2</SPAN><SPAN class="ft129">Utöver ramdirektivet för vatten och havsmiljödirektivet (se nedan) kan nämnas Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring (grundvattendirektivet); Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007 om bedömning och hantering av översvämningsrisker (översvämningsdirektivet); Rådets direktiv 91/67/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (nitratdirektivet); Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (avloppsdirektivet); och Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet).</SPAN></P>
<P class="p674 ft132"><SPAN class="ft126">3</SPAN><SPAN class="ft151">Helcoms uppgift är att övervaka tillämpningen av konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö.</SPAN></P>
<P class="p293 ft128"><SPAN class="ft126">4</SPAN><SPAN class="ft127">HELCOM Copenhagen Ministerial Declaration, Taking Further Action to Implement the Baltic Sea Action Plan – Reaching Good Environmental Status for a healthy Baltic Sea, 3 October 2013, Copenhagen, Denmark.</SPAN></P>
<P class="p990 ft128"><SPAN class="ft126">5</SPAN><SPAN class="ft127">Havsförvaltningen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (havsmiljödirektivet). Havsmiljödirektivet har genomförts i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen (2010:1341).</SPAN></P>
<P class="p991 ft132"><SPAN class="ft126">6</SPAN><SPAN class="ft151">Vattenförvaltningen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (ramdirektivet för vatten). Ramdirektivet för vatten har genomförts i svensk lagstiftning genom miljöbalken (5 kap.) och förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (vattenförvaltningsförordningen).</SPAN></P>
<P class="p184 ft21">290</P>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350291x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td113"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td112"><P class="p18 ft26">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p479 ft125">god kvalitet<SPAN class="ft117">, </SPAN>Hav i balans samt levande kust och skärgård <SPAN class="ft117">och </SPAN>Ett rikt växt- och djurliv<SPAN class="ft117">.</SPAN></P>
<P class="p992 ft124">Havs- och vattenmyndigheten ger nya förutsättningar för genomförandet av vattenpolitiken</P>
<P class="p505 ft115">I Sverige sker förvaltning av vatten och akvatiska resurser av många aktörer på flera nivåer, från nationell nivå av statliga myndigheter till regional och lokal nivå av bl.a. länsstyrelser och kommuner.</P>
<P class="p173 ft115">Havs- och vattenmyndigheten är förvaltningsmyndighet på miljöområdet för frågor som gäller bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag och hav. Myndigheten ska inom sitt ansvarsområde vara pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken och verka för en hållbar förvaltning av fiskeresurserna<SPAN class="ft116">7</SPAN>. Havs- och vattenmyndigheten är också ansvarig för tre av miljökvalitetsmålen: <SPAN class="ft123">Ingen övergödning</SPAN>,</P>
<P class="p121 ft125">Levande sjöar och vattendrag <SPAN class="ft117">och </SPAN>Hav i balans samt levande kust och skärgård<SPAN class="ft117">.</SPAN></P>
<P class="p821 ft115">Med tillkomsten av Havs- och vattenmyndigheten<SPAN class="ft116">8 </SPAN>har för- utsättningarna för genomförandet av en sammanhållen vatten- politik väsentligt förändrats. Det finns nu bättre möjligheter för nationell samordning av havs- och vattenförvaltningen<SPAN class="ft116">9</SPAN>. Genom att öka samordningen inom havs- och vattenmiljöarbetet, ökar möjlig- heten att genom ett övergripande helhetsperspektiv väga samman och prioritera mellan olika insatser.</P>
<P class="p993 ft124">Bättre möjligheter till samordning av åtgärdsprogram för havs- och vattenmiljön</P>
<P class="p994 ft115">Åtgärdsprogram för vatten<SPAN class="ft116">10 </SPAN>är nödvändiga för att hantera dagens miljöproblem samt för att värna och stärka vattenmiljöernas värden och de ekosystemtjänster som dessa miljöer förser oss med.</P>
<P class="p995 ft120"><SPAN class="ft118">7</SPAN><SPAN class="ft119">Förordning (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten.</SPAN></P>
<P class="p171 ft128"><SPAN class="ft118">8</SPAN><SPAN class="ft133">Myndigheten startade sin verksamhet den 1 juli 2011.</SPAN></P>
<P class="p110 ft128"><SPAN class="ft118">9</SPAN><SPAN class="ft133">Med havs- och vatten</SPAN><SPAN class="ft180">förvaltning </SPAN>avses här förvaltning enligt vattenförvaltnings- förordningen och havsmiljöförordningen. Med havs- och vatten<SPAN class="ft180">miljöarbetet </SPAN>avses här allt arbete med havs- och vattenmiljö, inklusive bl.a. havs- och vattenförvaltningen.</P>
<P class="p359 ft120"><SPAN class="ft118">10</SPAN><SPAN class="ft119">Om inget annat anges avses åtgärdsprogram inom havs- och vattenförvaltningen, dvs. åtgärdsprogram enligt ramdirektivet för vatten och enligt havsmiljödirektivet.</SPAN></P>
<P class="p647 ft21">291</P>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350292x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p996 ft115">Åtgärdsprogrammen inom havs- och vattenförvaltningen<SPAN class="ft116">11 </SPAN>fungerar som övergripande planeringsdokument som ska ligga till grund för myndigheter och kommuners överväganden och insatser för att följa miljökvalitetsnormerna och uppnå uppsatta miljömål. Ett annat viktigt syfte är att fördela förbättringsinsatser (bördor), inklusive kostnader för åtgärder, mellan olika källor som bidrar till att normerna inte följs.<SPAN class="ft116">12</SPAN></P>
<P class="p795 ft115">Åtgärdsprogram inom havs- och vattenförvaltningen är tillsam- mans med etappmålen och preciseringarna för att nå de vatten- relaterade miljömålen viktiga styrmedel för att säkerställa ett samlat och strategiskt åtgärdsarbete. Åtgärder för att nå miljökvalitetsmål och etappmål bör där så är möjligt samordnas så att de samtidigt utgör åtgärder inom havs- och vattenförvaltningen. Effektiva åtgärder är en grundläggande förutsättning för möjligheterna att nå såväl miljökvalitetsnormer för hav och vatten som de vatten- relaterade miljökvalitetsmålen. Havs- och vattenmyndigheten bör därför, inom ramen för sitt ansvarsområde, göra en analys av vilka åtgärdsprogram och verksamheter som kan och bör samordnas.</P>
<P class="p165 ft121">Tydliggöra myndigheternas ansvar för åtgärdsprogrammen</P>
<P class="p377 ft115">Myndigheter och kommuner är skyldiga enligt 5 kap. 8 § miljö- balken (1998:808) att inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt ett fastställt åtgärdsprogram. Bestämmelsen infördes i samband med genomförandet av ramdirektivet för vatten för att förtydliga de krav som redan vilade på myndigheter och kommuner att genomföra åtgärdsprogram. Tanken var också att betona programmens betydelse för att uppfylla miljökvalitets- normerna (prop. 2003/04:2, bet. 2003/04:MJU7, rskr. 2003/04:56).</P>
<P class="p106 ft115">Myndigheter och kommuner kan använda de verktyg som de förfogar över enligt miljöbalken eller andra lagar som hänvisar till miljöbalken för att genomföra en åtgärd<SPAN class="ft116">13</SPAN>. De kan exempelvis utfärda föreskrifter, prioritera vissa områden i sin tillsyn eller verka för omprövning av tillståndspliktiga verksamheter. De åtgärder som kan bli följden av åtgärdsprogrammen för enskilda verksam-</P>
<P class="p997 ft128"><SPAN class="ft118">11</SPAN><SPAN class="ft127">Reglerna om åtgärdsprogram i 5 kap. miljöbalken gäller generellt för åtgärdsprogram som tas fram för att nå olika typer av miljökvalitetsnormer (dvs. inte bara åtgärdsprogram för vatten).</SPAN></P>
<P class="p850 ft132"><SPAN class="ft118">12</SPAN><SPAN class="ft151">Naturvårdsverket (2011), Vägledning om tillämpning av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten inom tillsynsarbetet.</SPAN></P>
<P class="p850 ft120"><SPAN class="ft118">13</SPAN><SPAN class="ft148">Naturvårdsverket (2011), Vägledning om tillämpning av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten inom tillsynsarbetet.</SPAN></P>
<P class="p325 ft21">292</P>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350293x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td113"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td112"><P class="p18 ft26">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p998 ft115">hetsutövare måste bedömas enligt de regler som gäller i det enskilda fallet, som t.ex. de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken. Åtgärdsprogrammen ger alltså riktlinjerna för de efterföljande besluten men kan inte binda myndigheten eller kommunen när det gäller tillämpning av styrmedel i det enskilda fallet<SPAN class="ft116">14</SPAN>.</P>
<P class="p101 ft115">Åtgärdsprogrammen är visserligen redan bindande för myndig- heter genom bestämmelsen i 5 kap. 8 § miljöbalken men bestäm- melsen har inte varit tillräckligt tydlig och konkret för att ge åtgärdsprogrammen genomslag. Enligt vår bedömning behövs det ytterligare styrning för att säkerställa att de åtgärdsbehov som identifieras i åtgärdsprogrammen, och som ska omsättas av myn- digheter och kommuner, får genomslag i den praktiska tillämpningen. Myndigheterna bör därför regelbundet redovisa till Havs- och vattenmyndigheten (som har samordningsansvar för havs- och vattenförvaltningen) vilka åtgärder som vidtagits och vilka som återstår. Havs- och vattenmyndigheten bör i sin tur lämna en samlad redovisning till regeringen.</P>
<P class="p670 ft115">I dag sker redovisning till vattenmyndigheterna som en del i genomförandet av åtgärdsprogrammen<SPAN class="ft116">15</SPAN>. Styrningen kan bli effek- tivare om kravet på rapportering kommer från regeringen och inte endast som en del i det åtgärdsprogram man ska bidra till att uppfylla.</P>
<P class="p999 ft121">Kommunerna behöver stöd i åtgärdsarbetet</P>
<P class="p505 ft115">Kommunerna uppträder både som myndigheter med ansvar för till- ståndsgivning och tillsyn enligt olika lagar och som lokala aktörer som genom sin verksamhet påverkar vattenmiljön. Samtidigt har kommunerna en viktig roll i utvecklingen av samhället i stort genom sitt ansvar för planeringen av mark och vatten enligt plan- och bygglagen (2010:900).</P>
<P class="p637 ft117">Länsstyrelsen ska ge råd och sammanställa planeringsunderlag till kommunerna tidigt i planeringsprocessen. Länsstyrelsen ska förmedla underlag från statliga myndigheter till kommunerna och har en samordnande roll när det gäller statliga intressen. Läns-</P>
<P class="p96 ft128"><SPAN class="ft118">14</SPAN><SPAN class="ft133">Regeringsformen 11 kap. 7 § och Miljöbalken; miljökvalitetsnormer, miljöorganisationerna i miljöprocessen och avgifter (SOU 2005:59). Se även en närmare rättslig analys i utredning </SPAN><NOBR>2009-12-18</NOBR> av Ulla Björkman, Uppsala universitet, om åtgärdsprograms styrande effekt med hänsyn till regeringsformen.</P>
<P class="p879 ft120"><SPAN class="ft118">15</SPAN><SPAN class="ft119">Åtgärd 1 avser att myndigheter och kommuner årligen ska rapportera sina genomförda åtgärder till vattenmyndigheterna.</SPAN></P>
<P class="p647 ft21">293</P>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350294x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p493 ft115">styrelsen förmedlar planeringsunderlag som rör de allmänna intres- sena i 3 kap. miljöbalken, riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljö- balken, miljökvalitetsnormer, miljö- och riskfrågor samt mellan- kommunala frågor.</P>
<P class="p127 ft115">Länsstyrelsen ska enligt 6 kap. miljöbalken ställa samman utred- ningar, program och annat planeringsunderlag som har betydelse för hushållningen med mark och vatten i länet och som finns hos statliga myndigheter. Åtgärdsprogrammen inom havs- och vatten- förvaltningen bör enligt vår bedömning vara en självklar del av de underlag som länsstyrelsen sammanställer som stöd för kommun- ernas planeringsarbete.</P>
<P class="p977 ft121">Det behövs mer resurser till åtgärder för en god havs- och vattenmiljö</P>
<P class="p377 ft115">Bristen på långsiktig finansiering av åtgärdsarbete i havs- och vatten- miljön är ett hinder för att åstadkomma åtgärder som ger tydlig effekt i miljön<SPAN class="ft116">16</SPAN>. Behovet av åtgärder är stort för såväl våtmarker som för grundvatten, vattendrag, sjöar och hav (se även avsnitt 17.2). Ökade insatser när det gäller t.ex. restaurering av vattendrag och våtmarker, bevarande av hotade arter, kalkning av försurade sjöar och fiskevårdarbete är avgörande för vi ska kunna nå flera av de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p106 ft115">Inför kommande åtgärdsprogram inom havsförvaltningen och för nästa cykel i vattenförvaltningen ställs högre krav än tidigare på åtgärdsprogrammens innehåll<SPAN class="ft116">17</SPAN>. Det ska bl.a. framgå hur kraven på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och hur åtgärderna är finansierade. Principen att verksamhetsutövaren ska betala är en grundläggande princip i den svenska miljörätten, och i många fall kan behovet av åtgärder hänföras till en viss sektor eller verksamhetsutövare. Samtidigt finns många fall där det inte finns någon aktör att rikta styrmedel mot. För sådana fall behöver ofta det allmänna (staten) skapa incitament i form av bidrag eller andra typer av styrmedel för att åtgärderna ska komma till stånd.</P>
<P class="p1000 ft128"><SPAN class="ft118">16</SPAN><SPAN class="ft127">Se t.ex. Vattenmyndigheterna i samverkan (2013), Sammanställning av myndigheternas och kommunernas återrapportering för 2012 av åtgärdsprogrammen; och Naturvårdsverket (2014), Miljömålen, Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål, Rapport 6608.</SPAN></P>
<P class="p675 ft120"><SPAN class="ft118">17</SPAN><SPAN class="ft148">Lag (2010:882) om ändring i miljöbalken och Åtgärdsprogam och tillämpning av miljökvalitetsnormer (prop. 2009/10:184, bet. 2009/10:MJU24, rskr, 2009/10:353).</SPAN></P>
<P class="p325 ft21">294</P>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350295x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td113"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td112"><P class="p18 ft26">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p698 ft115">En höjning av anslagsnivån för åtgärder i havs- och vattenmiljö skulle kräva omprioriteringar från andra miljöområden. Därför behövs alternativ till anslagsfinansiering för att öka resurserna till åtgärdsarbetet. Ekonomiska styrmedel för vattenanvändning och påverkan på vatten har varit föremål för många utredningar på senare år, vilket resulterat i ett stort antal förslag<SPAN class="ft116">18</SPAN>. Ett flertal av dessa bereds i Regeringskansliet.</P>
<P class="p453 ft117">Förutom att öka resurserna till åtgärdsarbetet är det viktigt att finansieringen blir mer långsiktig eftersom åtgärderna ofta innebär fleråriga åtaganden.</P>
<P class="p401 ft121">Stärka åtgärdsprogrammen genom konkretisering av åtgärder</P>
<P class="p354 ft115">När det gäller åtgärdsprogrammen för vattenförvaltningen är de program som fastställdes för den första förvaltningscykeln på en relativt övergripande nivå. De ger därför inte fullständig vägledning för myndigheter och kommuner i deras praktiska tillämpning av olika regler enligt miljöbalken och dess förordningar.</P>
<P class="p101 ft115">Inför den andra förvaltningscykeln har vattenmyndigheterna påbörjat ett arbete med att öka konkretiseringen i åtgärdspro- grammen för att öka tydligheten gentemot berörda myndigheter. Genom inrättande av åtgärdsområden och åtgärdsbibliotek i data- basen Vatteninformationssystem Sverige (VISS)<SPAN class="ft116">19 </SPAN>har det också blivit lättare att redovisa åtgärdsarbetet. Med mer konkreta åtgär- der blir det tydligare för alla parter vad som krävs för att nå en god vattenstatus i en viss vattenförekomst. Det bör vidare ge möjlig- heter för myndigheter och kommuner att i högre utsträckning använda åtgärdsprogrammen för vägledning i sitt arbete och därmed att åtgärderna får bättre genomslag.</P>
<P class="p911 ft115">Kraven på innehåll i åtgärdsprogrammen har också skärpts sedan åtgärdsprogrammen för den första cykeln i vattenförvaltningen beslutades. Sedan 2010 ska det bl.a. framgå hur kraven på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och hur</P>
<P class="p1001 ft130"><SPAN class="ft118">18</SPAN><SPAN class="ft164">Se t.ex. Klart som vatten, Utredningen Svensk vattenadministrations betänkande angående införandet av EG:s ramdirektiv för vatten (SOU 2002:105); Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel? (SOU 2003:9); Naturvårdsverket (2008), Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor. Rapport 5913; Prissatt vatten? (SOU 2010:17); Naturvårdsverket (2010), Vidareutveckling av förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor, Rapport 6345 och 6346; och Vattenmyndigheterna i samverkan (2013), Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten – Vattenmyndigheternas förslag till strategi.</SPAN></P>
<P class="p1002 ft120"><SPAN class="ft118">19</SPAN><SPAN class="ft119">http://www.viss.lansstyrelsen.se</SPAN></P>
<P class="p628 ft21">295</P>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350296x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p800 ft115">åtgärderna är finansierade<SPAN class="ft116">20</SPAN>. De nya kraven gäller såväl för nästa cykel i vattenförvaltningen, som för kommande åtgärdsprogram inom havsförvaltningen.</P>
<P class="p67 ft115">De förändringar som redan har skett eller pågår kan tillsammans med de ytterligare åtgärder som vi föreslår här bidra till att öka åtgärdsprogrammens genomslagskraft utan ändringar i lagstift- ningen. Dessa åtgärder kan därmed genomföras på kort sikt. Vi anser dock att ytterligare åtgärder är nödvändiga för att på längre sikt stärka åtgärdsprogrammens genomförande, se förslag till etappmål i avsnitt 22.2.</P>
<P class="p1003 ft124">Ansvarsfördelningen på havs- och vattenmiljöområdet bör ses över</P>
<P class="p640 ft115">Ramdirektivet för vatten har genomförts i svensk lagstiftning genom miljöbalken och förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (vattenförvaltningsförordningen). Regeringen har utsett fem länsstyrelser att tillika vara vattenmyndigheter med ansvar för ramdirektivets genomförande<SPAN class="ft116">21</SPAN>. Enligt vattenförvaltnings- förordningen ingår följande moment i vattenförvaltningen:</P>
<P class="p588 ft115"><SPAN class="ft115">1.</SPAN><SPAN class="ft181">kartläggning och analys,</SPAN></P>
<P class="p69 ft115"><SPAN class="ft115">2.</SPAN><SPAN class="ft181">fastställande av kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer),</SPAN></P>
<P class="p69 ft115"><SPAN class="ft115">3.</SPAN><SPAN class="ft181">förvaltningsplaner,</SPAN></P>
<P class="p1004 ft115"><SPAN class="ft115">4.</SPAN><SPAN class="ft181">åtgärdsprogram,</SPAN></P>
<P class="p69 ft115"><SPAN class="ft115">5.</SPAN><SPAN class="ft181">övervakning och</SPAN></P>
<P class="p69 ft115"><SPAN class="ft115">6.</SPAN><SPAN class="ft181">rapportering.</SPAN></P>
<P class="p417 ft115">Havs- och vattenmyndighetens ansvar i vattenförvaltningen består i dag främst av samordning, vägledning samt rapportering till EU- kommissionen. Regeringen har bemyndigat Havs- och vattenmyn- digheten att meddela föreskrifter, allmänna råd och vägledning för olika moment i vattenförvaltningen avseende ytvatten. Sveriges geologiska undersökning har motsvarande ansvar när det gäller</P>
<P class="p591 ft183"><SPAN class="ft118">20</SPAN><SPAN class="ft182">Lag (2010:882) om ändring i miljöbalken och </SPAN><SPAN class="ft146">Åtgärdsprogam och tillämpning av miljökvalitetsnormer (prop. 2009/10:184, bet. 2009/10:MJU24, rskr, 2009/10:353).</SPAN></P>
<P class="p1005 ft159"><SPAN class="ft144">21</SPAN><SPAN class="ft184">I svensk författning finns inte någon bestämmelse som definierar ”vattenmyndighet”. Däremot anges i 5 kap. 11 § miljöbalken att en länsstyrelse i varje vattendistrikt ska vara ”vattenmyndighet med ansvar för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i distriktet”.</SPAN></P>
<P class="p184 ft21">296</P>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350297x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td113"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td112"><P class="p18 ft26">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p495 ft115">grundvatten. Havs- och vattenmyndigheten ska också vara sam- lande i havs- och vattenmiljöarbetet genom att samordna vatten- myndigheterna<SPAN class="ft116">22</SPAN>.</P>
<P class="p821 ft115">I dag är det vattendelegationerna<SPAN class="ft116">23 </SPAN>i varje vattendistrikt som bes- lutar om vilka miljökvalitetsnormer som ska gälla för vatten- förekomsterna i respektive distrikt. Vattendelegationen fastställer också förvaltningsplan och åtgärdsprogram för vattendistriktet. Underlag för besluten tas fram av vattenmyndigheterna i sam- verkan med övriga berörda länsstyrelser inom vattendistriktet, kommuner, vattenråd<SPAN class="ft116">24 </SPAN>och andra myndigheter och organisationer.</P>
<P class="p109 ft115">Vattenförvaltningens organisation med regionala vattenmyndig- heter och vattendelegationer kopplade till länsstyrelserna har inne- burit att en ny regional nivå införts i strukturen för hantering av vattenrelaterade miljöfrågor. Vi bedömer att denna ordning har skapat en oklarhet om vem som gör vad i vattenförvaltningen. Det är också en ordning som avviker från den som gäller för havsmiljö- förvaltningen, vilket skapar svårigheter att få till samordningen mellan förvaltningsprocesserna. Det finns även en otydlighet när det gäller vattenmyndigheternas ställning, eftersom vattenmyndig- heternas kanslier kan uppfattas som självständiga ”myndigheter” trots att de både verksamhetsmässigt och organisatoriskt ingår i berörda länsstyrelser<SPAN class="ft116">25</SPAN>.</P>
<P class="p626 ft117">Ordningen med vattendelegationer som kan fatta självständiga beslut har också varit föremål för diskussion<SPAN class="ft162">26</SPAN>. Även om särskilda beslutsorgan inte är ovanliga så inrättas de vanligen som ett led i</P>
<P class="p1006 ft120"><SPAN class="ft118">22</SPAN><SPAN class="ft119">Förordning (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten.</SPAN></P>
<P class="p359 ft128"><SPAN class="ft118">23</SPAN><SPAN class="ft133">Vattendelegationen har upp till elva ledamöter som utses av regeringen för en treårsperiod. Ledamöterna är sakkunniga från länsstyrelser, kommuner och andra instanser men även representanter från näringslivet och de politiska partierna. Delegationens ordförande är landshövdingen i det län som är vattenmyndighet.</SPAN></P>
<P class="p110 ft128"><SPAN class="ft118">24</SPAN><SPAN class="ft133">Vattenråd är en sammanslutning av olika intressenter med koppling till vattnet inom ett eller flera avrinningsområden eller kustområde.</SPAN></P>
<P class="p110 ft128"><SPAN class="ft118">25</SPAN><SPAN class="ft133">En myndighet för havs- och vattenmiljö (SOU 2010:8); Se även Utredningen om inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten (2010), Utredningspromemoria om vissa frågor rörande ansvarsfördelning och samverkan mellan nationell och regional vattenmiljö- förvaltning (dir. 2011:14), Delrapport 4, (M2010:03/2011/35); och Styra och ställa – förslag till en effektivare statsförvaltning (SOU 2008:118), för en vidare diskussion om myndig- hetsbenämningar.</SPAN></P>
<P class="p822 ft130"><SPAN class="ft118">26</SPAN><SPAN class="ft164">Se t.ex. Bjällås, U. och Fröberg, M. (2013), Är målen i </SPAN><NOBR>EU-direktiven</NOBR> som rör vatten genomförda på ett juridiskt korrekt sätt i svensk rätt och kan genomförandet anses funktionellt? Rapport till Miljömålsberedningen; Ekelund Entson och Gipperth (2010), Mot samma mål? – Implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten i Skandinavien, Juridiska institutionens skriftserie, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Skrift 6; En myndighet för havs- och vattenmiljö (SOU 2010:8); och Jonsson (2004), Deltagande – en bestämning i Lundqvist et al., Hållbar vattenförvaltning. Organisering, deltagande, inflytande, ekonomi, VASTRA rapport 5; Se även Jonsson (2004), Deltagandets effekter, i samma skrift.</P>
<P class="p846 ft21">297</P>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350298x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p800 ft115">myndighetens interna besluts- och delegationsordning<SPAN class="ft116">27</SPAN>. När själv- ständiga organ istället inrättas efter regeringsbeslut riskerar ans- varet att bli otydligt och det minskar den eller de berörda myndig- heternas möjligheter till styrning av den egna verksamheten<SPAN class="ft116">28</SPAN>. Kon- struktionen med självständiga vattendelegationer innebär också att beslutsgången avviker från det normala inom statlig förvaltning.</P>
<P class="p67 ft115">Även om det kan finnas goda skäl till att besluten fattas nära de som praktiskt utför åtgärderna så anser vi att dagens vatten- delegationer inte har den överblick som krävs för att kunna fatta alla de principiella beslut som behövs. Inom åtgärdsarbetet behöver de nationella miljömålen och berörda direktiv hanteras samlat och det krävs ofta avvägningar mellan olika nationella mål. Detta skulle kunna lösas genom att beslutsmandatet förs över till nationell nivå, vilket också kan ge bättre förutsättningar för samordning med andra nationellt ansvariga myndigheter och organisationer.</P>
<P class="p958 ft115">Regeringen har tillsatt en utredning (Miljömyndighetsutredningen, M 2013:02) med uppgift att pröva förutsättningarna för en tydligare, effektivare och mer ändamålsenlig myndighetsstruktur och ett bättre resursutnyttjande för myndigheterna under Miljödeparte- mentet (dir. 2013:101). I uppdraget ingår bl.a. att kartlägga ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och vid behov lämna förslag till förändringar för ansvarsfördelningen. Kartläggnings- delen i uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2014 och uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2015.</P>
<P class="p338 ft17"><SPAN class="ft17">22.1.2</SPAN><SPAN class="ft114">Åtgärder</SPAN></P>
<P class="p899 ft117">För att öka samordningen på havs- och vattenmiljöområdet föreslår vi följande åtgärder på kort sikt:</P>
<P class="p660 ft115">Regeringen bör senast 2015 ge Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att se över möjligheterna till ökad samordning av för- valtningsplaner och åtgärdsprogram inom havs- och vattenför- valtningen, havsplaneringen samt för arbetet med områdesskydd och artskydd i havs- och vattenmiljöer.</P>
<P class="p1007 ft132"><SPAN class="ft118">27</SPAN><SPAN class="ft151">Statskontoret (2008), Förändrade ledningsformer, Kartläggning och analys i samband med den nya myndighetsförordningen, Rapport 2008:11.</SPAN></P>
<P class="p473 ft120"><SPAN class="ft118">28</SPAN><SPAN class="ft119">Myndighet för miljön – en granskning av Naturvårdsverket (SOU 2008:62).</SPAN></P>
<P class="p296 ft21">298</P>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350299x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td113"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td112"><P class="p18 ft26">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1008 ft115">Regeringen uppdrar senast 2015 i regleringsbreven till berörda myndigheter att regelbundet redovisa till Havs- och vattenmyn- digheten hur arbetet med genomförande av åtgärdsprogrammen inom havs- och vattenförvaltningen fortskrider. Havs- och vattenmyndigheten ska i sin tur lämna en samlad redovisning till regeringen.</P>
<P class="p1009 ft115">På längre sikt ser vi behov av ytterligare åtgärder för att öka sam- ordningen på havs- och vattenmiljöområdet. Behoven av ökad samordning på området bör beaktas av Miljömyndighetsutred- ningen och den eventuellt kommande utredning som regeringen aviserat om hur en förstärkt samordning kan uppnås i den statliga förvaltningen i syfte att öka helhetssynen på mark- och vatten- användningen (prop. 2013/14:141)<SPAN class="ft116">29</SPAN>.</P>
<P class="p452 ft121">Ökad samordning av förvaltningsplaner och åtgärdsprogram</P>
<P class="p505 ft115">I uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten om ökad samord- ning av åtgärdsprogram för vattenförvaltningen, havsmiljöförvalt- ningen och den kommande havsplaneringen<SPAN class="ft116">30 </SPAN>bör ingå att göra en analys av hur arbetet med områdesskydd och artskydd i akvatiska miljöer kan integreras med åtgärdsprogram inom havs- och vatten- förvaltningen.</P>
<P class="p786 ft115">Ett enda gemensamt åtgärdsprogram för vatten skulle kunna innebära stora samordningsvinster för havs- och vattenmiljöarbetet, oavsett om åtgärden motiveras av vattenförvaltningen, havsförvalt- ningen, miljökvalitetsmålen eller arbetet med områdesskydd och artskydd i havs- och vattenmiljöer. En fullständig integrering av åtgärdsprogrammen är dock svår att uppnå, dels på grund av att behoven av åtgärder på olika områden kan skilja sig åt, dels på grund av att åtgärderna behöver kunna särredovisas t.ex. i samband med rapportering till <NOBR>EU-kommissionen.</NOBR> I uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten bör ingå att analysera förutsättningarna för att på sikt utforma ett gemensamt åtgärdsprogram för vatten, i syfte att öka helhetssynen på havs- och vattenmiljöområdet.</P>
<P class="p1010 ft120"><SPAN class="ft118">29</SPAN><SPAN class="ft119">Propositionen behandlas i riksdagen den 18 juni 2014.</SPAN></P>
<P class="p214 ft132"><SPAN class="ft118">30</SPAN><SPAN class="ft131">Regeringen lämnade i mars 2014 en proposition till riksdagen med förslag om nya bestämmelser om hushållning med havsområden för att åstadkomma en samlad havsförvalt- ning (prop. 2013/14:186). Förslaget innebär att regeringen ska besluta om havsplaner för havsområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Planerna ska utgöra vägledning till myndigheter och kommuner när de prövar anspråk på användningen av områdena. Propositionen behandlas i riksdagen den 9 juni 2014. Se även avsnitt 17.1.</SPAN></P>
<P class="p609 ft21">299</P>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1011 ft124">Regeringen bör ställa krav på återrapportering av genomförda åtgärder</P>
<P class="p674 ft115">Regeringen bör i regleringsbrev till de myndigheter som berörs av åtgärdsprogrammen ställa krav på att myndigheterna regelbundet ska redovisa hur arbetet fortskrider. För de åtgärder som myndigheten ansvarar för enligt fastställda åtgärdsprogram enligt vattenförvalt- ningsförordningen ska myndigheten rapportera sina genomförda åtgärder till Havs- och vattenmyndigheten. Myndigheten ska även samråda med Havs- och vattenmyndigheten om vilken rapportering som behövs. Redovisning till Havs- och vattenmyndigheten bör ske vart annat år.</P>
<P class="p127 ft115">I samband med att åtgärdsprogram inom havsförvaltningen tas fram bör regeringen på samma sätt ställa krav på återrapportering för de myndigheter som berörs av åtgärdsprogram enligt havsmiljö- förordningen.</P>
<P class="p67 ft115">I Havs- och vattenmyndighetens regleringsbrev bör regeringen ställa krav på att myndigheten ska vägleda de myndigheter och kommuner som berörs av fastställda åtgärdsprogram enligt vatten- förvaltningsförordningen och havsmiljöförordningen, och att Havs- och vattenmyndigheten ska lämna en samlad redovisning av myndigheternas uppföljningar till regeringen.</P>
<P class="p331 ft115">Berörda myndigheter är i första hand Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Livsmedelsverket, Myndig- heten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Riks- antikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Statistiska centralbyrån, Sveriges geologiska undersökning, Sveriges meteoro- logiska och hydrologiska institut, Trafikverket och länsstyrelserna. Dessa myndigheter har i dag ett utpekat ansvar för åtgärder enligt beslutade åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen.</P>
<P class="p338 ft17"><SPAN class="ft17">22.1.3</SPAN><SPAN class="ft114">Konsekvensbedömning</SPAN></P>
<P class="p117 ft115">Förslagen syftar till att ge bättre verktyg och effektivisera styrningen i vattenpolitiken för att åstadkomma ett ökat genom- förande av åtgärder i havs- och vattenmiljöarbetet. Åtgärdsarbetet behöver samlat hantera miljökvalitetsmålen såväl som berörda EU- direktiv. Vi bedömer att förslagen kommer bidra till att nå flera av de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen, främst <SPAN class="ft123">Bara naturlig försur- ning</SPAN>, <SPAN class="ft123">Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag</SPAN>, <SPAN class="ft123">Grundvatten</SPAN></P>
<P class="p854 ft21">300</P>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td113"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td112"><P class="p18 ft26">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p495 ft125">av god kvalitet<SPAN class="ft117">, </SPAN>Hav i balans samt levande kust och skärgård <SPAN class="ft117">och </SPAN>Ett rikt växt- och djurliv.</P>
<P class="p231 ft115">Förslagen innebär förbättrade förutsättningar för nationell samordning och ökat helhetsperspektiv inom havs- och vatten- miljöarbetet. Berörda myndigheter ska regelbundet redovisa hur arbetet fortskrider för åtgärder som myndigheten ansvarar för enligt åtgärdsprogrammen, vilket bör kunna leda till ett förbättrat genomförande av åtgärder inom havs- och vattenmiljöområdet. Förslagen innebär inte någon ändring i ansvarsfördelningen, utan enbart ett krav på att myndigheterna ska redovisa hur de förvaltar det ansvar som de redan har. Några lagändringar behövs inte.</P>
<P class="p101 ft117">Sverige har full rådighet att organisera och omorganisera administrationen för havs- och vattenförvaltningen.</P>
<P class="p173 ft115">Återrapportering av åtgärderna sker redan i dag, som en del i gällande åtgärdsprogram för vattenförvaltningen. Vi bedömer där- för att kostnaderna ryms inom befintliga anslag. Förslagen har inga påtagliga fördelningseffekter.</P>
<P class="p98 ft123">Uppdrag till myndigheter</P>
<P class="p1 ft115">Förslagen innebär uppdrag till:</P>
<P class="p779 ft117">Havs- och vattenmyndigheten att se över möjligheterna till ökad samordning av förvaltningsplaner och åtgärdsprogram inom havs- och vattenförvaltningen, havsplaneringen samt arbetet med områdesskydd och artskydd i havs- och vattenmiljöer.</P>
<P class="p1012 ft115">Vi bedömer att uppdragen ryms inom Havs- och vattenmyndig- hetens ordinarie verksamhet.</P>
<P class="p1013 ft21">301</P>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350302x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1014 ft31"><SPAN class="ft36">22.2</SPAN><SPAN class="ft161">Etappmål om god status för Sveriges vattenförekomster</SPAN></P>
<P class="p905 ft121">Miljömålsberedningen föreslår som etappmål:</P>
<P class="p906 ft117">Förutsättningarna för att Sveriges yt- och grundvattenföre- komster uppnår god status ökar genom att systemet med miljö- kvalitetsnormer för vatten förbättras strukturellt senast 2018.</P>
<P class="p1015 ft121">Förslag till åtgärd:</P>
<P class="p1016 ft115">Regeringen tillkallar senast 2015 en särskild utredare med uppgift att se över lagstiftning och organisation för miljö- kvalitetsnormer för vatten. Utredaren ska analysera hur systemet med miljökvalitetsnormer för vatten kan bli mer effektivt och vad som krävs för att få en tydligare struktur och ansvarsfördelning för framtagande av och beslut om åtgärdsprogram för vatten. Utredaren ska även analysera hur systemet för miljökvalitetsnormer kan underlätta för den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd att anpassa verksamheten eller åtgärden till gällande miljökvalitets- normer. Utredningen ska vara klar senast 2016 och nöd- vändiga förändringar genomförda senast 2018.</P>
<P class="p1017 ft17"><SPAN class="ft17">22.2.1</SPAN><SPAN class="ft114">Motivering</SPAN></P>
<P class="p569 ft121">Sveriges vattenförekomster ska uppnå god vattenstatus</P>
<P class="p930 ft115">Ramdirektivet för vatten<SPAN class="ft116">31 </SPAN>innehåller ett mål om god vattenstatus, vilket innebär både god ekologisk<SPAN class="ft116">32 </SPAN>och god vattenkemisk status<SPAN class="ft116">33</SPAN>. Målet har genomförts i svensk lagstiftning genom miljökvalitets- normer. Det finns flera typer av miljökvalitetsnormer för vatten i miljöbalken (1998:808) som har olika innebörd och rättsverkan. Det har lett till tolkningsfrågor, särskilt vad gäller miljökvalitets- normer för ekologisk status. Funktionaliteten av Sveriges genom- förande av ramdirektivet för vatten har ifrågasatts<SPAN class="ft116">34</SPAN>.</P>
<P class="p570 ft132"><SPAN class="ft118">31</SPAN><SPAN class="ft151">Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.</SPAN></P>
<P class="p293 ft132"><SPAN class="ft118">32</SPAN><SPAN class="ft151">Vid konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomster används kravet god ekologisk potential istället för ekologisk status.</SPAN></P>
<P class="p295 ft128"><SPAN class="ft118">33</SPAN><SPAN class="ft133">För grundvatten även god kvantitativ status.</SPAN></P>
<P class="p293 ft120"><SPAN class="ft118">34</SPAN><SPAN class="ft148">Se t.ex. Bjällås U. och Fröberg, M. (2013), Är målen i </SPAN><NOBR>EU-direktiven</NOBR> som rör vatten genomförda på ett juridiskt korrekt sätt i svensk rätt och kan genomförandet anses</P>
<P class="p325 ft21">302</P>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350303x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td113"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td112"><P class="p18 ft26">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p748 ft115">Lagstiftningen på vattenområdet är omfattande, med styrning på olika nivåer, vilket har lett till ett komplext regelsystem. En korrekt tillämpning är därmed resurskrävande, vilket riskerar att ta tid och kraft från själva åtgärdsarbetet. Detta kan i sin tur bidra till att det tar längre tid att uppnå god status i vattenförekomsterna.</P>
<P class="p101 ft115">Vi bedömer att det bör göras en översyn av systemet för miljö- kvalitetsnormer för vatten, med fokus på att göra systemet mer effektivt, med en tydligare struktur och ansvarsfördelning. Sys- temet bör också göra det enklare för den som bedriver en verk- samhet eller vidtar en åtgärd att anpassa verksamheten eller åtgär- den till miljökvalitetsnormerna. Med system menas i detta sam- manhang regelverket för miljökvalitetsnormer, organisation och ansvarsfördelning inom den statliga förvaltningen samt den prak- tiska tillämpningen.</P>
<P class="p111 ft115">Översynen bör vara begränsad till att röra systemet för miljö- kvalitetsnormer på vattenområdet. En översyn av hela systemet för miljökvalitetsnormer, dvs. inte endast inom vattenområdet, skulle visserligen kunna ha fördelen att man tar ett helhetsgrepp, men skulle också ta längre tid och öka osäkerheten i tillämpningen. Hur miljökvalitetsnormer fungerar på andra områden, t.ex. luftkvalitet, har inte ifrågasatts på samma sätt och har inte heller utretts inom ramen för Miljömålsberedningens arbete.</P>
<P class="p446 ft115">Syftet med förslaget är att skapa större tydlighet om vilka åtgärder som krävs för att uppnå god vattenstatus och vilka krav detta ställer på verksamhetsutövare, myndigheter och andra aktörer som berörs. Utgångspunkten är att systemet i framtiden ska fungera på ett sätt som i högre grad än det nuvarande bidrar till att uppnå god vattenstatus i Sveriges vattenförekomster och därmed även till att nå de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p111 ft115">En översyn hinner inte leda till ändringar som träder i kraft innan nästa förvaltningscykel tar vid 2016<SPAN class="ft116">35</SPAN>. Förslagen i avsnitt 22.1 om en förstärkt samordning av arbetet med åtgärdprogram inom havs- och vattenmiljöområdet, som syftar till att förbättra tillämp- ningen av åtgärdsprogrammen innan nästa förvaltningscykel börjar, är därför ett komplement till det etappmål och de mer långsiktiga åtgärder som föreslås i detta avsnitt.</P>
<P class="p1018 ft128">funktionellt? Rapport till Miljömålsberedningen; och Europeiska kommissionens rapport till Europaparlamentet och Rådet om genomförandet av ramdirektivet för vatten (2000/60/EG), SWD(2012) 379 final.</P>
<P class="p1019 ft120"><SPAN class="ft122">35 </SPAN>Åtgärdsprogram för perioden <NOBR>2016–2021</NOBR> ska beslutas i december 2015.</P>
<P class="p628 ft21">303</P>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1020 ft115">Etappmålet bidrar till att öka förutsättningarna för att Sveriges vattenförekomster uppnår god status i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten och därmed också möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen</P>
<P class="p1021 ft149">Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet <SPAN class="ft150">och </SPAN>Hav i balans samt levande kust och skärgård. <SPAN class="ft150">Även </SPAN>Giftfri miljö, Ingen övergödning, Myllrande våtmarker <SPAN class="ft150">och </SPAN>Ett rikt växt- och djurliv <SPAN class="ft150">berörs. I de preciseringar som regeringen har fastställt för miljökvalitetsmålen anges att sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status, att kustvatten har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status, att både kust- och havsvatten har god miljöstatus. Det anges också att grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (vattenförvaltnings- förordningen) har god kemisk status och god kvantitativ status.</SPAN></P>
<P class="p1022 ft121">Åtgärdsprogrammen har en viktig roll i arbetet med åtgärder och styrmedel</P>
<P class="p640 ft115">Inom systemet för miljökvalitetsnormer har åtgärdsprogrammen en central roll. Åtgärdsprogram kan ge en mer konkret bild av vad som behöver göras för att följa en miljökvalitetsnorm och åstadkomma den önskvärda utvecklingen av vattenförekomsten. I åtgärdsprogrammen kan det göras en bördefördelning mellan berörda verksamhetsutövare, enskilda samt kommuner och myndigheter. Vår bedömning är att dagens åtgärdsprogram inte fullt ut lyckats förverkliga sin potential att omvandla ibland komplicerade bedömningar till konkreta åtgärder.</P>
<P class="p127 ft115">Dagens åtgärdsprogram riktar sig till myndigheter och kom- muner och är relativt allmänt hållna, vilket gör att programmen inte alltid styr berörda myndigheters verksamhet på ett tillräckligt tydligt sätt.</P>
<P class="p1023 ft115">Det finns även otydligheter vad gäller vattendelegationernas ställning och ansvar. Myndigheter ska enligt 5 kap. 8 § miljöbalken inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram. Trots detta kan det vara svårt för vattendelegationer och vattenmyndigheter att effektivt åstadkomma resultat, eftersom de åtgärder som bedöms som angelägna faller under en annan myndighets ansvar och tar den myndighetens resurser i anspråk. Vattenmyndigheterna anser att ansvar och samordning mellan myndigheter i vattenfrågor är viktiga frågor att lösa. Problemen med brist på styrning och samordning är relaterade till otydlighet i</P>
<P class="p1024 ft21">304</P>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350305x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td113"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td112"><P class="p18 ft26">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1025 ft115">ansvarsfrågan och brist på resurser för åtgärdsgenomförandet<SPAN class="ft116">36</SPAN>. Vattenmyndigheterna har pekat på betydelsen av lagstiftning och ökad resurstilldelning. Regeringens ambitionsnivå är enligt vattenmyndig- heterna avgörande för om lagstiftning med tillhörande styrmedel kan utvecklas och åtgärder kan genomföras i den takt som behövs.<SPAN class="ft116">37 </SPAN>Denna fråga berörs även i avsnitt 22.1.</P>
<P class="p1026 ft124">Det finns brister i åtgärdsprogrammens innehåll och genomförande</P>
<P class="p669 ft115">En annan faktor som påverkar åtgärdsprogrammens effektivitet är att dessa inte innehåller generellt tillämpliga påbud eller förbud som riktar sig till exempelvis en viss kategori av verksamhets- utövare. Ett behov av mer konkreta åtgärder och en mer samman- hållen prövning av verksamheter i nuvarande system har påtalats<SPAN class="ft116">38</SPAN>. Exempelvis skulle åtgärdsprogram mer detaljerat kunna ange vilka ekologiska anpassningsåtgärder som behöver göras vid vissa speci- fika typer av vattenförekomster, eller mer konkret beskriva de åtgärder som förväntas av verksamhetsutövarna vid en viss vatten- förekomst. Detta skulle kunna minska behovet för berörda mynd- igheter att driva igenom krav på åtgärder i enskilda ärenden hos varje berörd anläggning. Att ge åtgärdsprogrammen ett sådant innehåll är dock inte oproblematiskt. Om programmen får ett innehåll som gör dem mer styrande eller till och med bindande för enskilda och verksamhetsutövare, väcks frågan om programmens rättsliga status.</P>
<P class="p778 ft115">Mycket av arbetet med åtgärdsprogrammen sker genom mynd- igheters prövning i enskilda ärenden. Sådana ärenden överklagas inte sällan, vilket leder till en splittrad och långsam utveckling. Dessutom har åtgärder som minskar utsläpp från så kallade diffusa källor<SPAN class="ft116">39</SPAN>, särskilt jord- och skogsbruk, stor betydelse för förbättring av vattenkvaliteten. Då dessa källor kan vara många och dessutom inte alltid är tillståndspliktiga är det svårt att få genomslag för åtgärder endast genom tillsyn i enskilda ärenden. Vidare är omprövning av befintliga tillstånd eller rättigheter resurskrävande</P>
<P class="p354 ft132"><SPAN class="ft118">36</SPAN><SPAN class="ft131">Skrivelse från vattenmyndigheterna till Miljömålsberedningen </SPAN><NOBR>2013-11-13,</NOBR> Dnr <NOBR>537-5130-</NOBR> 2013.</P>
<P class="p110 ft132"><SPAN class="ft118">37</SPAN><SPAN class="ft131">Skrivelse från vattenmyndigheterna till Miljömålsberedningen </SPAN><NOBR>2014-02-26,</NOBR> Dnr <NOBR>537-5130-</NOBR> 2013.</P>
<P class="p171 ft128"><SPAN class="ft118">38</SPAN><SPAN class="ft133">Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69), s. </SPAN><NOBR>150–152.</NOBR></P>
<P class="p359 ft120"><SPAN class="ft118">39</SPAN><SPAN class="ft119">Diffusa källor är föroreningskällor som inte har någon tydlig definierad utsläppspunkt, eller väldigt små utsläppspunkter.</SPAN></P>
<P class="p647 ft21">305</P>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350306x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p545 ft115">för myndigheterna och förekommer inte i någon större utsträck- ning<SPAN class="ft116">40</SPAN>. Vid befintlig tillståndspliktig verksamhet är dessutom möjlig- heten att inom ramen för tillsynen kräva åtgärder begränsad på grund av tillståndets rättskraft<SPAN class="ft116">41</SPAN>.</P>
<P class="p125 ft121"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har kritiserat det svenska systemet</P>
<P class="p126 ft117">Sverige har fått synpunkter från <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> angående sina förvaltningsplaner och åtgärdsprogram, utnyttjandet av undantag från miljökvalitetsnormer samt vattenprissättningen<SPAN class="ft162">42</SPAN>.</P>
<P class="p91 ft123">Åtgärdsprogrammen behöver utvecklas</P>
<P class="p126 ft115">Kommissionen har konstaterat att det i åtgärdsprogrammen saknas information om de särskilda åtgärder som ska vidtas för att uppnå miljömålen i ramdirektivet för vatten. Brister finns i kopplingen mellan status, förbättringsbehov och de konkreta åtgärder som krävs. Många av åtgärderna är administrativa, t.ex. nya under- sökningar och övervakning. Kommissionen noterar även att många institutioner är involverade i systemet. Detta gör den admini- strativa strukturen svår att överblicka och i viss mån inte tillräckligt öppen för insyn. De svenska åtgärdsprogrammens primärt admini- strativa tillvägagångssätt med många olika aktörer gör det svårt att se hur, av vem och i vilken omfattning ett specifikt mål ska genom- föras. Sverige behöver enligt kommissionen förbättra sina åtgärds- program så att de blir mer utförliga angående de specifika åtgärder som planeras, för att möjliggöra ett planeringsverktyg som är öppet för insyn och som visar hur miljömålen kan uppnås på ett sam- ordnat sätt i alla avrinningsdistrikt. Sverige bör inkludera menings- full information om åtgärdernas räckvidd, tidsfrister och finans- iering i åtgärdsprogrammen så att landets strategi för att uppnå målen blir tydligare.</P>
<P class="p1007 ft132"><SPAN class="ft118">40</SPAN><SPAN class="ft151">Se t.ex. Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69) s. 52 och s. 148.</SPAN></P>
<P class="p293 ft132"><SPAN class="ft118">41</SPAN><SPAN class="ft151">Med rättskraft menas verkan av en dom eller beslut om tillstånd, se 24 kap. 1 § miljöbalken.</SPAN></P>
<P class="p333 ft155"><SPAN class="ft118">42</SPAN><SPAN class="ft170">Se särskilt Europeiska kommissionens rapport till Europaparlamentet och Rådet om genomförandet av ramdirektivet för vatten (2000/60/EG), SWD(2012) 379 final, vol. 26/30.</SPAN></P>
<P class="p296 ft21">306</P>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350307x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td113"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td112"><P class="p18 ft26">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft123">Hur undantagsmöjligheterna har använts</P>
<P class="p667 ft115">Kommissionen konstaterar att Sverige har tillämpat ett betydande antal undantag under den första förvaltningscykeln. Förlängda tids- frister tillämpas för nästan alla vattenförekomster i fara, vilket enligt kommissionen tyder på en låg ambitionsnivå när det gäller att uppfylla vattendirektivets miljömål om god status<SPAN class="ft116">43</SPAN>. När det gäller kemisk status beror dock undantagen på långväga kvick- silverföroreningar som det tar lång tid att förändra. Kommissionen anser att det stora antalet undantag i de första förvaltningsplanerna är bekymmersamt och att Sverige bör vidta alla åtgärder som krävs för att minska antalet undantag inför nästa cykel.</P>
<P class="p467 ft123">Synpunkter på prissättningspolitiken</P>
<P class="p480 ft115">Vad gäller Sveriges vattenprissättningspolitik anser kommissionen att principen om kostnadstäckning bör omfatta ett bredare urval av vattentjänster, bl.a. uppdämning, behandling och distribution av ytvatten, samt uppsamling, rening och bortledande av vatten. Information bör tillhandahållas om vattenprispolitikens stimulerande funktion för alla vattentjänster, med syftet att se till att vatten används effektivt. Förvaltningsplanerna bör innehålla information om hur principen om att förorenaren betalar har beaktats. Kommissionen har väckt talan mot Tyskland hos <NOBR>EU-domstolen</NOBR> i ett mål om vatten- prissättningspolitik<SPAN class="ft116">44 </SPAN>där den kritik som har riktats mot Tyskland liknar de synpunkter som har förts fram mot Sverige. Regeringen har uttalat stöd för den vattenprissättning som tillämpas i Tyskland.</P>
<P class="p1027 ft121">Verksamhetsutövares och enskildas utredningsansvar inte alltid tydligt</P>
<P class="p480 ft115">Miljökvalitetsnormer är tillämpliga på verksamheter och åtgärder som utförs av allt från resursstarka, stora företag till enskilda per- soner. Miljöbalken har krav på att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska ha kunskap om och kontroll över verk- samheten eller åtgärden och dess påverkan på miljön (2 kap. 2 §</P>
<P class="p1028 ft128"><SPAN class="ft118">43</SPAN><SPAN class="ft133">Europeiska kommissionens rapport till Europaparlamentet och Rådet om genomförandet av ramdirektivet för vatten (2000/60/EG), SWD(2012) 379 final, vol. 26/30, s. 63 (s. 61 i den inofficiella svenska språkversionen).</SPAN></P>
<P class="p358 ft120"><SPAN class="ft118">44</SPAN><SPAN class="ft119">Europeiska kommissionen mot Förbundsrepubliken Tyskland, Mål </SPAN><NOBR>C-525/12.</NOBR></P>
<P class="p628 ft21">307</P>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350308x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft115">samt 26 kap. 19 § miljöbalken). Dessa krav i kombination med att en del av de miljökvalitetsnormer som ska följas snarare är över- gripande mål som ska uppnås vid framtida tidpunkter än konkreta gränsvärden, kan i vissa fall leda till att verksamhetsutövares och enskildas utredningsbörda blir betungande.</P>
<P class="p114 ft115">När det gäller gränsvärdesnormer behöver verksamhetsutövare och enskilda endast analysera sin verksamhets eller åtgärds påver- kan på dessa värden. För miljökvalitetsnormer som inte är gräns- värdesnormer behöver verksamhetsutövare eller enskilda förutom påverkan på olika parametrar dessutom kunna koppla dessa para- metrar till möjligheten att följa de miljökvalitetsnormer som sätts upp, vilket gör bedömningen svårare och kan kräva särskild kompetens. Dels finns det bedömningsgrunder för vilka det saknas data som kan utgöra underlag eller där det av andra skäl finns utrymme för olika tolkningar, dels kan det vara mycket svårt eller omöjligt att avgöra hur samspelet mellan olika bedömningsgrunder fungerar och hur det kan leda till ändring i vattenförekomstens status.</P>
<P class="p1029 ft115">Motsvarande problem finns när det gäller den sökandes utred- ningsbörda vid tillståndspliktig verksamhet. Vid prövning av frågor om tillåtlighet och tillstånd och av vilka villkor som ska gälla måste en verksamhetsutövare kunna visa att tillräckliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått till skydd för människors hälsa och miljön vidtas. Bevisbördans placering innebär också att den som söker tillstånd enligt miljöbalken genom utredningar och i övrigt måste visa att verksamheten kan bedrivas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. Som huvudregel ska en miljö- konsekvensbeskrivning upprättas.<SPAN class="ft116">45 </SPAN>I miljökonsekvensbeskrivningen ska anges hur det ska undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs. När det rör sig om miljökvalitetsnormer som inte utgör gräns- värdesnormer medför detta inte endast att man ska ha kunskap om hur den egna verksamheten påverkar olika parametrar som gäller för vattenförekomsten. Den sökande ska dessutom analysera hur dessa parametrar inverkar på olika bedömningsgrunder och hur dessa i sin tur påverkar vattenförekomstens miljöstatus. Det kan vara svårt att bedöma hur sambandet ser ut mellan verksamhetens effekt på en viss parameter och påverkan på vattenförekomstens status. Ibland saknas även underlagsdata. Att utreda hur verksamheten påverkar möjlig-</P>
<P class="p591 ft120"><SPAN class="ft122">45 </SPAN>Naturvårdsverket (2008), Vattenverksamheter, Handbok för tillämpningen av 11 kap. i miljöbalken, Handbok 2008:5.</P>
<P class="p325 ft21">308</P>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350309x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td113"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td112"><P class="p18 ft26">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p942 ft115">heten att följa miljökvalitetsnormer kan i sådana fall kräva ett arbete av forskningskaraktär<SPAN class="ft116">46 </SPAN>eller att man istället tvingas förhålla sig till så kallade expertbedömningar<SPAN class="ft116">47</SPAN>.</P>
<P class="p173 ft115">En annan konsekvens av detta är att det blir fel fokus i arbetet med miljökvalitetsnormerna. Myndigheter hamnar i diskussioner med verksamhetsutövaren om utredningsansvaret och dessa kon- flikter går inte sällan till domstol genom att myndighetens beslut överklagas. Detta resulterar i förseningar i genomförande av nöd- vändiga åtgärder och långa tidsperioder där det är oklart vad som kan och inte kan krävas av verksamhetsutövaren.</P>
<P class="p453 ft115">Från verksamhetsutövarens synpunkt medför dagens system därför en utredningsbörda vars gränser är oklara och som i vissa delar går längre och är mer komplicerade än vad man normalt kan förvänta sig att en verksamhetsutövare har förutsättningar att göra. Från miljösynpunkt riskerar detta att leda till onödig fördröjning i arbetet med att följa miljökvalitetsnormerna.</P>
<P class="p98 ft121">Användning av begreppet miljökvalitetsnorm och andra termer</P>
<P class="p77 ft115">Sverige har genomfört ramdirektivet för vatten genom att i lag- stiftningen använda miljökvalitetsnormer som samlingsbegrepp för både miljökvalitetsnormer enligt ramdirektivet för vatten och andra bestämmelser om miljökvalitet som inte kallas för miljökvalitets- normer i direktivet. Av 5 kap. 2 § miljöbalken framgår att miljö- kvalitetsnormerna delas in i gränsvärdesnormer, målsättnings- normer, indikativa normer och övriga normer.</P>
<P class="p446 ft115">Den utredning som föregick författningsändringarna (Miljöbalks- kommittén), förespråkade att olika termer skulle användas under samlingsnamnet bestämmelser om miljökvalitet<SPAN class="ft116">48</SPAN>. Även om det i sig inte är omöjligt att ha miljökvalitetsnormer som samlingsbegrepp, verkar det ha bidragit till problem vid genomförande och till- lämpning av systemet för miljökvalitetsnormer.</P>
<P class="p446 ft117">Miljömålen enligt ramdirektivet för vatten är till skillnad från det som kallas miljökvalitetsnormer i direktivet inte direkt tillämp- bara och mätbara gränsvärden. De anger istället mål för den vatten-</P>
<P class="p544 ft128"><SPAN class="ft118">46</SPAN><SPAN class="ft133">Naturvårdsverket (2011), Vägledning om tillämpning av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram inom tillsynsarbetet, s. 28. Fall som dessa borde enligt Naturvårdsverket falla utanför verksamhetsutövarens undersökningsplikt.</SPAN></P>
<P class="p110 ft128"><SPAN class="ft118">47</SPAN><SPAN class="ft133">Bjällås U. och Fröberg, M. (2013), Är målen i </SPAN><NOBR>EU-direktiven</NOBR> som rör vatten genomförda på ett juridiskt korrekt sätt i svensk rätt och kan genomförandet anses funktionellt? Rapport till Miljömålsberedningen.</P>
<P class="p358 ft120"><SPAN class="ft118">48</SPAN><SPAN class="ft119">Bestämmelser om miljökvalitet (SOU 2002:107), se särskilt kapitel 7.</SPAN></P>
<P class="p628 ft21">309</P>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350310x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p493 ft115">kvalitet som man ska sträva efter genom att vidta alla möjliga och nödvändiga åtgärder. Miljömålen är kvalitativa snarare än kvanti- tativa och förutsätter att man utifrån ett antal bedömningsgrunder eller kriterier gör en helhetsbedömning av en vattenförekomsts status och av behovet av åtgärder. Att göra sådana bedömningar kan vara svårt. Det kan råda vetenskaplig osäkerhet om hur olika parametrar eller kvalitetsfaktorer påverkar vattenförekomstens status och det finns inte alltid data tillgängligt för de olika bedöm- ningsgrunderna. Parametrarna är dessutom inte alltid fristående från varandra utan har även en inbördes påverkan, så att åtgärder som ger gynnsamma mätresultat vid en parameter även indirekt kan leda till andra, ibland mindre gynnsamma resultat hos en annan parameter inom en annan bedömningsgrund.<SPAN class="ft116">49 </SPAN>Det är i första hand medlemsstaternas myndigheter som ska ha den kompetens och de resurser som krävs för att omvandla dessa kvalitativa mål till mätbara bedömningsgrunder och mer konkreta åtgärder.</P>
<P class="p1030 ft117">Valet att använda miljökvalitetsnormer som samlingsbegrepp för olika bestämmelser om miljökvalitet kan ha bidragit till att de ibland betydande skillnaderna mellan gränsvärden, riktvärden och mål, och konsekvenserna av dessa skillnader, inte har beaktats tillräckligt i den praktiska tillämpningen inom ramen för systemet för miljökvalitetsnormer.</P>
<P class="p152 ft17"><SPAN class="ft17">22.2.2</SPAN><SPAN class="ft114">Åtgärder</SPAN></P>
<P class="p116 ft115">Vi föreslår följande åtgärd för att etappmålet ska nås:</P>
<P class="p661 ft115">Regeringen tillkallar senast 2015 en särskild utredare med upp- gift att se över lagstiftning och organisation för miljökvalitets- normer för vatten. Utredaren ska analysera hur systemet med miljökvalitetsnormer för vatten kan bli mer effektivt och vad som krävs för att få en tydligare struktur och ansvarsfördelning för framtagande av och beslut om åtgärdsprogram för vatten. Utredaren ska även analysera hur systemet för miljökvalitets- normer kan underlätta för den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd att anpassa verksamheten eller åtgärden till gäl- lande miljökvalitetsnormer. Utredningen ska vara klar senast 2016 och nödvändiga förändringar genomförda senast 2018.</P>
<P class="p633 ft120"><SPAN class="ft122">49 </SPAN>Bjällås U. och Fröberg, M. (2013), Är målen i <NOBR>EU-direktiven</NOBR> som rör vatten genomförda på ett juridiskt korrekt sätt i svensk rätt och kan genomförandet anses funktionellt? Rapport till Miljömålsberedningen, s. <NOBR>39–41.</NOBR></P>
<P class="p474 ft21">310</P>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350311x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td113"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td112"><P class="p18 ft26">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p479 ft115">En ny förvaltningscykel för vattenförvaltningen börjar 2016 och vattenmyndigheterna kommer redan under 2014 att genomföra samråd om sina förslag till åtgärdsprogram för nästa förvaltnings- cykel<SPAN class="ft116">50</SPAN>. De nya åtgärdsprogrammen kommer antagligen inte att avvika kraftigt från dagens program, men kan möjligen bli mer konkreta vad gäller åtgärder och användning av styrmedel, se avsnitt 22.1. Även om en viss utveckling av åtgärdsprogrammen alltså kan ske även utan ändringar i dagens regelverk, föreslår vi att man utreder förutsättningarna för att förbättra systemet på längre sikt.</P>
<P class="p1031 ft124">Översyn av lagstiftning och organisation för miljökvalitetsnormer för vatten</P>
<P class="p475 ft115">Den särskilda utredaren ska se över regler och organisation för miljökvalitetsnormer för vatten. Utredaren ska föreslå sådana ändringar som bidrar till ett system för arbetet med miljökvalitets- normer som är mer effektivt och som har en tydligare struktur och ansvarsfördelning. Systemet ska underlätta för den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd att anpassa verksamheten eller åtgärden till gällande miljökvalitetsnormer. Syftet med utredningen är att finna ett system som bättre bidrar till att nå de vatten- relaterade miljökvalitetsmålen. Med tanke på sambanden mellan dessa frågor bör de utredas tillsammans.</P>
<P class="p453 ft117">Utredaren ska ägna särskild uppmärksamhet åt följande frågor, som berör de brister i systemet med miljökvalitetsnormer som beskrivits ovan.</P>
<P class="p1032 ft125">Överväga förändringar i ansvarsfördelningen för beslut om åtgärdsprogram</P>
<P class="p505 ft117">Beslut om åtgärdsprogram inom ramen för ramdirektivet för vatten fattas i dag av vattendelegationer<SPAN class="ft162">51 </SPAN>som är knutna till vattenmynd- igheterna. Vattendelegationer kan identifiera ett behov av ändringar i lagstiftning eller tillskott av resurser, som vattenmyndigheterna</P>
<P class="p1033 ft155"><SPAN class="ft118">50</SPAN><SPAN class="ft163">Det finns dock inget hinder i lagstiftningen för att myndigheterna även under en pågående förvaltningscykel kan besluta att ändra ett åtgärdsprogram, eller anta ett helt nytt.</SPAN></P>
<P class="p359 ft132"><SPAN class="ft118">51</SPAN><SPAN class="ft131">Vattendelegationen har upp till elva ledamöter som utses av regeringen för en treårsperiod. Ledamöterna är sakkunniga från länsstyrelser, kommuner och andra instanser men även representanter från näringslivet och de politiska partierna. Delegationens ordförande är landshövdingen i det län som är vattenmyndighet.</SPAN></P>
<P class="p647 ft21">311</P>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350312x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft115">själva saknar möjlighet att genomföra. Det kan även uppstå situationer där behovet av åtgärder ställs mot andra nationella mål eller samhällsintressen.</P>
<P class="p67 ft115">Utredaren bör överväga en ordning där man i situationer där det är påkallat av juridiska, ekonomiska eller politiska skäl kan lyfta frågan om beslut om vissa åtgärder i ett åtgärdsprogram till central, nationell nivå<SPAN class="ft116">52</SPAN>. Besluten kan i så fall baseras på förslag från vatten- myndigheterna och/eller Havs- och vattenmyndigheten, efter sam- råd mellan dessa myndigheter och andra berörda organisationer på lokal, regional eller nationell nivå. Utredningen bör även ange om, och i så fall hur, sådana beslut ska kunna överklagas.</P>
<P class="p106 ft115">I sammanhanget bör nämnas regeringens förslag att införa havsplaner som verktyg vid hushållning med havsområden (prop. 2013/14:186). Enligt förslaget ska Havs- och vattenmyndigheten få i uppgift att upprätta förslag till havsplaner som lämnas över till regeringen för beslut, tillsammans med ett eget yttrande och annat underlag av betydelse för bedömningen av förslaget. För varje havsplaneområde ska regeringen således få ett berett besluts- underlag från Havs- och vattenmyndigheten. Beredningskraven i Regeringskansliet tillgodoser enligt regeringen att ärendet sedan får en allsidig och tvärsektoriell belysning inför regeringens beslut om planen. Propositionen behandlas i riksdagen den 9 juni 2014.</P>
<P class="p1034 ft125">Utreda hur åtgärdsprogrammen kan få en mer central roll vid tillämpningen av miljökvalitetsnormer</P>
<P class="p632 ft115">I kommande åtgärdsprogram bör man tydligare än i dag ange hur en positiv utveckling av vattenkvaliteten kan åstadkommas med hjälp av olika åtgärder och styrmedel, hur ansvaret för åtgärderna ska fördelas mellan olika aktörer och hur en miljökvalitetsnorm bör tolkas och tillämpas.</P>
<P class="p331 ft117">Utan att frångå principen att verksamheter och åtgärder ska bedömas utifrån deras effekt på miljön, bör man från det offentligas sida kunna vara tydligare med hur miljökvalitetsnormer ska bedömas och vilka åtgärder som förväntas. Genom ett mer konkret innehåll där</P>
<P class="p450 ft130"><SPAN class="ft174">52 </SPAN>Jämför skyldigheten för vattenmyndigheten enligt dagens regler att låta regeringen pröva ett förslag till åtgärdsprogram bl.a. om det rör ett allmänt intresse av synnerlig vikt, om Havs- och vattenmyndigheten eller Sveriges geologiska undersökning har funnit att förslaget allvarligt avviker från vattenförvaltningsförordningen eller ramdirektivet för vatten och begärt att regeringen ges möjlighet att pröva förslaget, eller en annan myndighet eller en kommun har funnit att de åtgärder som den föreslås vidta strider mot annan lagstiftning (6 kap. 4 § förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön).</P>
<P class="p84 ft21">312</P>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td113"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td112"><P class="p18 ft26">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p998 ft115">man t.ex. beskriver specifika åtgärder inom ett avgränsat geografiskt område bör åtgärdsprogrammen kunna få en tydligare roll även för enskilda och verksamhetsutövare. Ett åtgärdsprogram som innehåller tydliga riktlinjer ger också ökad förutsägbarhet för den som ska starta en verksamhet eller vidta en åtgärd och som ska ta fram en miljökonsekvensbeskrivning eller förbereda en ansökan om tillstånd. Vattenmyndigheterna kan i åtgärdsprogrammen även ange vilka parametrar eller bedömningsgrunder som kommer att vara vägledande i arbetet med att uppnå den status som gäller för vattenförekomsten. Åtgärdsprogrammens centrala roll kan stärkas i lagstiftningen genom att det i plan- och bygglagen (2010:900) samt i 6 kap. miljöbalken om miljökonsekvensbeskrivningar införs en bestämmelse om att åtgärdsprogrammen ska vara vägledande, dvs. ungefär på det sätt som har gjorts i 2 kap. 7 § miljöbalken om rimlighetsavvägningen. Detta skulle även öka förutsättningarna för att miljökvalitetsnormerna beaktas i den kommunala planeringsprocessen.</P>
<P class="p892 ft115">Av samma skäl och som ett alternativ kan det även övervägas att utreda åtgärdsprogrammens rättsliga status, med inriktning mot att göra dem helt eller delvis direkt tillämpliga mot verksamhets- utövare och enskilda. Åtgärdsprogrammen skulle då kunna inne- hålla bestämmelser som är mer av föreskriftskaraktär eller som utgör en mer konkret ansvarsfördelning för genomförande av åtgärder. Även om åtgärdsprogrammens innehåll i första hand ska styra kommuners och myndigheters arbete med att vidta åtgärder för att följa miljökvalitetsnormerna, skulle programmen i vissa delar kunna innehålla ett slags baskrav som enskilda och verksamhets- utövare kan utgå från när de vidtar åtgärder. Om en myndighet eller kommun skulle anse att det finns behov av åtgärder utöver det kraven i ett åtgärdsprogram skulle det i första hand vara myndig- hetens eller kommunens uppgift att precisera de ytterligare åtgär- der som enskilda och verksamhetsutövare behöver vidta.</P>
<P class="p892 ft115">Att ge åtgärdsprogrammen ett sådant innehåll skulle kunna bidra till ett tydligare och rimligare utredningsansvar för enskilda och verksamhetsutövare. Det är dock inte oproblematiskt. Det skulle kunna innebära att programmen delvis får en annan funktion och blir bindande mot enskilda och verksamhetsutövare. Huruvida det skulle vara lämpligt att åtgärdsprogrammen blir mer konkreta på det sätt som beskrivs ovan och därmed delvis får karaktären av förvalt- ningsbeslut, allmänna föreskrifter eller något annat slags rättsligt bindande dokument, ungefär som en detaljplan, skulle därför behöva utredas. Även frågan om åtgärdsprogrammen ska kunna överklagas</P>
<P class="p679 ft21">313</P>
</DIV>
<DIV id="page_314">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350314x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p470 ft115">och prövas av regeringen behöver då utredas närmare. Utredningen om åtgärdsprogram har tidigare lämnat förslag på detta område<SPAN class="ft116">53</SPAN>. Regeringen angav i propositionen om åtgärdsprogram och tillämpning av miljökvalitetsnormer (prop. 2009/10:184, bet. 2009/10:MJU24, rskr, 2009/10:353) att det inte fanns behov att överklaga beslut i åtgärdsprogram, med tanke på åtgärdsprogrammens funktion. Om åtgärdsprogrammen får en ändrad, mer direkt styrande roll mot enskilda och verksamhetsutövare kan det dock finnas anledning att på nytt överväga den frågan.</P>
<P class="p315 ft123">Analysera behovet av förändringar av terminologi</P>
<P class="p126 ft115">De normer på vattenområdet som kategoriseras som miljökvalitets- normer enligt 5 kap. 2 § miljöbalken bör få ett annat samlings- begrepp än miljökvalitetsnormer, exempelvis bestämmelser om miljökvalitet. På detta sätt blir det möjligt att låta begreppet miljökvalitetsnormer vara förbehållet de bestämmelser som även enligt ramdirektivet för vatten utgör miljökvalitetsnormer, medan andra typer av bestämmelser inte längre kallas för miljökvalitets- normer. Verksamhetsutövare skulle fortfarande vara skyldiga att följa miljökvalitetsnormer, men för andra bestämmelser om miljö- kvalitet skulle samma direkta tillämpning inte föreligga. Istället skulle myndigheterna genom åtgärdsprogram för dessa bestäm- melser, föreskrifter och i enskilda ärenden behöva precisera vilka parametrar och åtgärder som verksamhetsutövare ska följa eller på annat sätt förhålla sig till. Denna ändring skulle bidra till att öka genomslagskraften av myndigheternas åtgärdsprogram, särskilt om den kombineras med förslag om att stärka åtgärdsprogrammens vägledande funktion eller ändra deras rättsliga status. En ändring i terminologin skulle på så sätt kunna bidra till en bättre fördelning av ansvaret för att utreda åtgärdsbehoven mellan enskilda, verksam- hetsutövare och det offentliga.</P>
<P class="p785 ft123">Analysera hur ramdirektivets möjligheter till undantag har använts</P>
<P class="p916 ft117">Kommissionen har kritiserat Sveriges användning av undantags- möjligheterna och uppmanat Sverige att vidta åtgärder. En särskild fråga som dessutom bör utredas är möjligheten för vattenmyndig-</P>
<P class="p1035 ft120"><SPAN class="ft122">53 </SPAN>Åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer (SOU 2005:113).</P>
<P class="p296 ft21">314</P>
</DIV>
<DIV id="page_315">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td113"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td112"><P class="p18 ft26">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p479 ft115">heten att för en viss vattenförekomst besluta om undantag från kvalitetskraven, när en ny verksamhet eller åtgärd medför att god grundvattenstatus, ekologisk status eller ekologisk potential inte uppnås eller att tillståndet hos en vattenförekomst försämras. En av förutsättningarna för undantaget är att det av tekniska skäl eller på grund av orimliga kostnader inte är möjligt att uppnå de fördelar som den nya verksamheten eller åtgärden bedöms medföra på ett annat sätt som skulle vara betydligt bättre för miljön. Trots att undantaget avser en situation där en ny verksamhet eller åtgärd planeras finns det inte någon bestämmelse om möjlighet för den som ansvarar för verksam- heten eller åtgärden att ansöka om undantag hos vattenmyndigheten. Det är i nuläget oklart hur ett sådant ärende kan initieras, av vem och hur det förhåller sig till prövning. Det bör därför utredas om detta undantag istället kan utformas som en tillåtlighetsprövning där det finns möjlighet att tillämpa bestämmelsen när en ny verksamhet eller åtgärd ska prövas. Eventuellt skulle det kunna skapas möjlighet att låta regeringen göra en sådan prövning i vissa fall.</P>
<P class="p1036 ft121">Vattenverksamhetsutredningens förslag</P>
<P class="p309 ft117">I Vattenverksamhetsutredningens betänkande Ny tid ny prövning (SOU 2013:69) föreslås att nya vattenrättsliga regler införs som innebär att:</P>
<P class="p656 ft117">vattenverksamheter som grundas på tillstånd eller rättigheter som omfattas av rättskraft enligt 24 kap. 1 § miljöbalken kan bli föremål för en ny prövning enligt miljöbalken, och</P>
<P class="p706 ft117">hela verksamheten prövas när en verksamhetsutövare ansöker om tillstånd för ändring i sin verksamhet.</P>
<P class="p97 ft115">Många vattenverksamheter grundas på tillstånd eller rättigheter som omfattas av rättskraft enligt 24 kap. 1 § miljöbalken, vilket gör det omöjligt att ställa ytterligare krav i form av skyddsåtgärder eller försiktighetsmått. Vattenverksamhetsutredningen föreslår att sådana äldre tillstånd och rättigheter kan bli föremål för en ny prövning enligt miljöbalken. Åtgärder för att följa miljökvalitets- normer kan även bli aktuella när en verksamhetsutövare ansöker om tillstånd för ändring i sin verksamhet. Enligt gällande praxis prövas i sådana fall endast den sökta ändringen. Utredningen</P>
<P class="p1037 ft21">315</P>
</DIV>
<DIV id="page_316">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350316x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft117">föreslår dock att huvudregeln blir att hela verksamheten prövas vid ändring av en vattenverksamhet.</P>
<P class="p105 ft115">Ändringar i drift och utformning av befintliga anläggningar och verksamheter kan enligt dagens system endast ske genom ompröv- ningar, tillståndsprövningar eller tillsyn<SPAN class="ft116">54</SPAN>. Vattenverksamhets- utredningens två förslag påverkar de krav som kan ställas på befintlig verksamhet och kan därmed få betydelse för hur miljö- kvalitetsnormerna följs.</P>
<P class="p114 ft117">Vattenverksamhetsutredningens betänkande har remitterats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.</P>
<P class="p84 ft17">22.2.3 Konsekvensbedömning</P>
<P class="p116 ft121">Ändamålsenlighet</P>
<P class="p126 ft115">Syftet med etappmålet är att åstadkomma ett effektivt arbete inom systemet med miljökvalitetsnormer på vattenområdet. De åtgärds- program som tas fram i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten är det centrala styrmedlet inom vattenpolitiken. Genomförandet av åtgärdsprogrammen försvåras av att nuvarande system med miljö- kvalitetsnormer innehåller oklarheter och är svårt att tillämpa.</P>
<P class="p127 ft117">Etappmålet riktas mot att strukturellt förbättra det svenska systemet med miljökvalitetsnormer för vatten inom tre områden:</P>
<P class="p664 ft117">Ansvarsfördelningen för beslut om åtgärdsprogram för att få ett mer effektivt genomförande av de åtgärder som behövs för att nå miljökvalitetsnormerna.</P>
<P class="p664 ft117">Åtgärdsprogrammens innehåll och rättslig status för att tydliggöra dels myndigheternas, dels verksamhetsutövarnas ansvar när det gäller att genomföra åtgärdsprogrammen och tillämpa miljökva- litetsnormerna.</P>
<P class="p664 ft115">En tydligare åtskillnad av olika typer av bestämmelser om miljö- kvalitet inom systemet med miljökvalitetsnormer för att under- lätta för myndigheter och verksamhetsutövare att genomföra åtgärdsprogrammen.</P>
<P class="p417 ft117">Åtgärdsprogrammen och genomförandet av dessa är en central del av vattenpolitiken. Många av programmens åtgärder avser verksam- heter som är kopplade till markanvändning, t.ex. genomförandet av</P>
<P class="p896 ft120"><SPAN class="ft122">54 </SPAN>Ny tid ny prövning (SOU 2013:69), s. 349.</P>
<P class="p296 ft21">316</P>
</DIV>
<DIV id="page_317">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350317x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td113"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td112"><P class="p18 ft26">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p495 ft115">skyddsåtgärder i jord- och skogsbruket. Dagvattenhantering och översvämningsskydd är andra områden som påverkar möjligheterna att nå de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen och som kan omfattas av åtgärdsprogrammen. Ett genomförande av etappmålet skulle förbättra möjligheterna att styra viktiga delar av mark- användningen mot en ökad hållbarhet vad gäller påverkan på vatten.</P>
<P class="p111 ft115">Etappmålet bidrar till att öka förutsättningarna för att Sveriges vattenförekomster uppnår god status i enlighet med ramdirektivet för vatten och därmed också möjligheterna att nå miljökvalitets- målen <SPAN class="ft123">Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet </SPAN>och <SPAN class="ft123">Hav i balans samt levande kust och skärgård</SPAN><SPAN class="ft116">55</SPAN>. Även <SPAN class="ft123">Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Myllrande våtmarker </SPAN>och <SPAN class="ft123">Ett rikt växt- och djurliv </SPAN>berörs.</P>
<P class="p452 ft123">Alternativa handlingsvägar</P>
<P class="p354 ft117">En alternativ handlingsväg till etappmålet är att ytterligare avvakta erfarenheterna från arbetet med åtgärdsprogrammen.</P>
<P class="p231 ft115">Systemet för miljökvalitetsnormer på vattenområdet är kom- plext och relativt nytt. Myndighetsorganisationen inom området är ny. Havs- och vattenmyndigheten inrättades 2011, dvs. under den nuvarande första förvaltningscykeln. Det tar tid för myndigheter och verksamhetsutövare att hitta former för tillämpning av regelverk samt för samarbete och samordning.</P>
<P class="p231 ft115">Genom att avvakta vidare förändringsarbete finns det möjlighet att utnyttja de nyvunna erfarenheterna av arbetet med <NOBR>miljö-kvalitets-</NOBR> normer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram, och utveckla arbetet inom den nuvarande strukturen. Det har också signalerats från olika håll att det pågående arbetet med att utveckla åtgärdsprogrammen kommer att innebära en tydligare koppling mellan påverkan på en vattenförekomst, det konstaterade behovet av ändringar och användning av de olika styrmedlen. Förutsättningar finns således för att systemet även utan större strukturella ändringar kan fungera bättre under kommande förvaltningscykler.</P>
<P class="p670 ft117">Det finns dock starka skäl för en generell översyn av systemet med miljökvalitetsnormer på vattenområdet. De brister som vi bedömer finns i systemets funktionalitet är av strukturell karaktär. Det finns också en risk för att Sverige inte i tid når upp till de krav</P>
<P class="p1038 ft120"><SPAN class="ft122">55 </SPAN>God status enligt ramdirektivet för vatten utgör en av preciseringarna för miljökvalitets- målen <SPAN class="ft185">Levande sjöar och vattendrag </SPAN>och <SPAN class="ft185">Grundvatten av god kvalitet</SPAN>.</P>
<P class="p647 ft21">317</P>
</DIV>
<DIV id="page_318">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft115">som <NOBR>EU-lagstiftningen</NOBR> ställer på arbetet med att förbättra vattenkvaliteten. Vi bedömer det som angeläget att nu utreda förutsättningarna för ändringar i organisation och regelverket som leder till att det svenska systemet på ett snabbare och mer systematiskt sätt bidrar till att miljökvalitetsnormerna följs, inom de tidsramar som gäller enligt ramdirektivet för vatten.</P>
<P class="p93 ft121">Förenlighet</P>
<P class="p64 ft123">Rådighet</P>
<P class="p413 ft117">Det blir en uppgift för den särskilda utredaren som tillkallas av regeringen att göra en analys av rådigheten av de enskilda delarna av sina förslag.</P>
<P class="p105 ft115">Sverige har i stor utsträckning rådighet att göra ändringar i både lagstiftning och organisation som rör miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och de begrepp som används inom ramen för det svenska systemet för att uppfylla de miljökrav som uttrycks i EU:s miljölagstiftning, däribland ramdirektivet för vatten.</P>
<P class="p114 ft115">Kommissionen har i vissa avseenden framfört kritiska synpunk- ter på Sveriges organisation och genomförande av ramdirektivet för vatten. Den förändring som etappmålet syftar till skulle eliminera en del av de svagheter som enligt kommissionens bedömning finns i systemet.</P>
<P class="p93 ft121">Kostnadseffektivitet</P>
<P class="p377 ft115">Syftet med förslaget är att åstadkomma förbättringar i dagens system för miljökvalitetsnormer för vatten. Inga ändringar föreslås i de mål för miljön (miljökvalitetsnormer) som ska följas, utan målet är att öka förutsättningarna för att dessa följs genom en bättre funktionalitet. Systemet ska underlätta för den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd, att anpassa verksamheten eller åtgärden till gällande miljökvalitetsnormer.</P>
<P class="p127 ft115">En ändring i innehållet eller rättslig status för åtgärds- programmen skulle leda till att dessa får en mer vägledande eller till och med bindande roll för hur verksamhetsutövare tillämpar miljö- kvalitetsnormer, vilket skulle öka programmens effektivitet och underlätta för verksamhetsutövare att besluta om nödvändiga åtgärder.</P>
<P class="p1039 ft21">318</P>
</DIV>
<DIV id="page_319">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td113"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td112"><P class="p18 ft26">Bättre samordning och struktur inom havs- och vattenmiljöområdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft121">Fördelningseffekter</P>
<P class="p309 ft115">De kostnader som uppstår i samband med åtgärder för att nå de fastställda miljökvalitetsnormerna kan för enskilda verksamhets- utövare innebära kostnader eller intäktsförluster. Den särskilde utredaren kommer att lämna förslag till ansvarsfördelningen när det gäller genomförandet av åtgärdsprogrammen och finansieringen av dessa. I det sammanhanget bör utredaren redovisa en bedömning av fördelningseffekterna av sina förslag.</P>
<P class="p452 ft121">Statsfinansiella effekter</P>
<P class="p307 ft115">Etappmålet innebär bl.a. en tydligare ansvarsfördelning mellan myndigheterna. Den särskilde utredaren kan också komma att finna att myndighetsorganisationen måste förstärkas eller att vissa myndigheter får utökade arbetsuppgifter. Det är en uppgift för den särskilde utredaren att inom ramen för den översyn som föreslås bedöma de statsfinansiella effekterna av sina förslag.</P>
<P class="p1040 ft21">319</P>
</DIV>
<DIV id="page_320">
</DIV>
<DIV id="page_321">
<P class="p0 ft9">Del G.</P>
<P class="p11 ft9">Samlad konsekvensbedömning</P>
</DIV>
<DIV id="page_322">
</DIV>
<DIV id="page_323">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350323x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft9">23 Samlad konsekvensbedömning</P>
<P class="p1041 ft31"><SPAN class="ft36">23.1</SPAN><SPAN class="ft161">Etappmål för en långsiktigt hållbar mark- och vattenanvändning</SPAN></P>
<P class="p505 ft115">I detta betänkande fokuserar vi på områdena hållbar användning av jordbruksmark, grön infrastruktur, stärkt klimatanpassning, hållbar förvaltning av vattenresurserna och tydlig styrning inom havs- och vattenmiljöområdet. Med utgångspunkt i dessa områden lämnar vi förslag till etappmål som skapar förutsättningar för en långsiktigt hållbar mark- och vattenanvändning.</P>
<P class="p109 ft115">Under våren 2014 har regeringen lämnat flera propositioner till riksdagen som berör våra förslag. Propositionerna har dock inte behandlats i riksdagen vid tidpunkten för slutjustering av detta betänkande.</P>
<P class="p111 ft115">Regeringen har tidigare beslutat om etappmål om begränsningar av luftföroreningar, biologisk mångfald och ekosystemtjänster samt farliga ämnen som utgör en integrerad del av våra strategier för mark och vatten<SPAN class="ft116">1</SPAN>. I detta kapitel görs en samlad konsekvens- bedömning av förslagen i betänkandet. Specifika konsekvens- bedömningar för förslagen till etappmål har redovisats i anslutning till respektive förslag.</P>
<P class="p1042 ft120"><SPAN class="ft122">1 </SPAN>Dessa etappmål redovisas i avsnitten 3.3 och 4.3. Beslutade etappmål återfinns också i sin helhet i bilaga.</P>
<P class="p647 ft21">323</P>
</DIV>
<DIV id="page_324">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350324x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Samlad konsekvensbedömning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p152 ft36"><SPAN class="ft36">23.2</SPAN><SPAN class="ft57">Etappmålens ändamålsenlighet</SPAN></P>
<P class="p1043 ft17"><SPAN class="ft17">23.2.1</SPAN><SPAN class="ft114">Mark- och vattenanvändningen påverkar flertalet miljökvalitetsmål</SPAN></P>
<P class="p341 ft150">En långsiktigt hållbar mark- och vattenanvändning<SPAN class="ft186">2 </SPAN>är avgörande för att de flesta av miljökvalitetsmålen ska nås. De miljökvalitetsmål som berörs av förslagen i vårt betänkande är framför allt <SPAN class="ft149">Begränsad klimatpåverkan</SPAN>, <SPAN class="ft149">Bara naturlig försurning</SPAN>, <SPAN class="ft149">Ingen övergödning</SPAN>, <SPAN class="ft149">Levande sjöar och vattendrag</SPAN>, <SPAN class="ft149">Grundvatten av god kvalitet</SPAN>, <SPAN class="ft149">Hav i balans samt levande kust och skärgård</SPAN>, <SPAN class="ft149">Myllrande våtmarker</SPAN>, <SPAN class="ft149">Levande skogar</SPAN>, <SPAN class="ft149">Ett rikt odlingslandskap</SPAN>, <SPAN class="ft149">God bebyggd miljö </SPAN>och <SPAN class="ft149">Ett rikt växt- och djurliv</SPAN>.</P>
<P class="p114 ft115">Mark- och vattenanvändningen är av stor betydelse för många samhällsmål. En långsiktigt hållbar mark- och vattenanvändning behöver rymma en kombination av hållbart brukande av vardags- landskapet och skydd, skötsel och restaurering av värdefulla områden. Regeringen har nyligen, delvis efter förslag från Miljömålsbered- ningen, beslutat om ett etappmål om skydd av landområden, söt- vattensområden och marina områden. De etappmål som vi föreslår i detta betänkande kompletterar det beslutade etappmålet genom att skapa förutsättningar för ett hållbart brukande av vardags- landskapet.</P>
<P class="p672 ft115">Vi anser att hela samhällets insatser behövs för att miljö- kvalitetsmålen ska kunna nås. De etappmål som vi föreslår syftar till en omställning till en effektivare offentlig förvaltning med fokus på miljön, tydligare miljökrav på verksamheter som påverkar mark och vatten, samt effektivare styrmedel för samhällets frivilliga insatser.</P>
<P class="p1044 ft189"><SPAN class="ft187">23.2.2</SPAN><SPAN class="ft188">Effektivare offentlig förvaltning med fokus på miljön och tydligare miljökrav på verksamhetsutövare</SPAN></P>
<P class="p752 ft115">En avgörande faktor för att vi ska kunna nå miljökvalitetsmålen är en effektiv och samverkande offentlig förvaltning med fokus på miljö. Vi har identifierat några områden där det finns anledning att utveckla arbetsformer och arbetsmetoder. De kunskapsunderlag som statliga</P>
<P class="p377 ft132"><SPAN class="ft122">2 </SPAN>Vi definierar begreppet hållbar markanvändning i Plan för långsiktigt hållbar mark- användning (SOU 2012:15). Begreppet vattenanvändning använder vi i vid bemärkelse. Det innefattar direkt användning av vatten och vattenresurser, t.ex. som dricksvatten och producent av livsmedel och energi. Det innefattar också områden där det inte finns en direkt koppling till någon form av användning av vatten, t.ex. utsläpp till luft som sedan når vatten, oavsiktliga utsläpp och vissa bevarandeaspekter.</P>
<P class="p91 ft21">324</P>
</DIV>
<DIV id="page_325">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350325x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td146"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td147"><P class="p18 ft26">Samlad konsekvensbedömning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p998 ft115">myndigheter och kommuner är i behov av för sitt arbete behöver förbättras för ett effektivt miljöarbete. Inom vissa områden behöver förvaltningsmyndigheternas och kommunernas roller och uppgifter förtydligas och samarbetsformerna utvecklas. Det gäller t.ex. arbetet med klimatanpassning som är ett förhållandevis nytt uppgiftsområde för den offentliga förvaltningen.</P>
<P class="p101 ft115">Regeringen har beslutat om ett etappmål om en helhetssyn på markanvändningen. För att nå etappmålet har regeringen aviserat en utredning om hur en förstärkt samordning av mark- och vatten- användningen kan uppnås i den statliga förvaltningen (prop. 2013/14:141)<SPAN class="ft116">3</SPAN>. Våra förslag till etappmål som berör organisation av och arbetsformer i den offentliga förvaltningen avser hanteringen av uppgifter inom särskilt viktiga områden för en hållbar mark- och vattenanvändning. De ska därför ses som viktiga komplement till det mer generella etappmål som regeringen har beslutat om.</P>
<P class="p101 ft115">Två etappmål syftar till en omställning som skapar förutsätt- ningar för en verkningsfull klimatanpassning. I etappmålen om bättre förutsättningar för anpassning till ett förändrat klimat och om långsiktigt hållbar hantering av ytavrinning i bebyggda miljöer (dagvatten) och naturmark föreslår vi åtgärder för etablering av effektiva samarbetsformer mellan myndigheterna och att länsstyr- elser och kommuner får tillgång till ett ändamålsenligt underlag för planering och genomförande av klimatanpassningsåtgärder. Vi föreslår också att ansvaret för genomförande och finansiering av klimatanpassningsåtgärder tydliggörs.</P>
<P class="p453 ft115">Tillämpningen av miljöbalkens hushållningsbestämmelser om brukningsvärd jordbruksmark har brister. Etappmålet om bevar- ande av jordbruksmark syftar till att förbättra skyddet av jord- bruksmark och innebär att plan- och bygglagens bestämmelser för kommunernas <NOBR>översikts-,</NOBR> områdes- och detaljplaner förtydligas för att stärka tillämpningen av miljöbalkens bestämmelser.</P>
<P class="p111 ft115">Etappmålet om stärkt hänsyn till grön infrastruktur innebär dels tydliga uppdrag till infrastrukturmyndigheterna att förvalta och utveckla närmiljön vid myndigheternas anläggningar för att skapa och bibehålla viktig grön infrastruktur som kan främja de eko- logiska sambanden, dels åtgärder för större hänsynstagande till grön infrastruktur i den fysiska planeringen.</P>
<P class="p111 ft115">Fiskförvaltningen behöver utvecklas för att bevara och förbättra den biologiska mångfalden i havs- och sötvatten. Detta beskrivs i</P>
<P class="p1045 ft120"><SPAN class="ft122">3 </SPAN>Propositionen behandlas i riksdagen den 18 juni 2014.</P>
<P class="p628 ft21">325</P>
</DIV>
<DIV id="page_326">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Samlad konsekvensbedömning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft117">etappmålet om en hållbar fiskförvaltning. Etappmålet innebär bl.a. nya metoder i arbetet med att förvalta fiskbestånd.</P>
<P class="p105 ft115">Vi bedömer att myndigheternas arbete med miljökvalitets- normer i vattenförvaltningen behöver effektiviseras för att de vatten- relaterade miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Detta behandlas i etappmålet om god status för Sveriges vattenförekomster. Etapp- målet syftar till att skapa en tydlig struktur och ansvarsfördelning i förvaltningen. Vi pekar också på behovet av åtgärder för att tydliggöra miljökraven inom systemet med miljökvalitetsnormer som kan underlätta för verksamhetsutövare att anpassa verksam- heten till gällande normer. Vi föreslår också åtgärder för att förbättra samordningen av arbetet med åtgärdsprogram mellan myndigheter på central och regional nivå för att effektivisera myndighetsarbetet.</P>
<P class="p1046 ft17"><SPAN class="ft17">23.2.3</SPAN><SPAN class="ft114">Effektivare styrmedel för samhällets frivilliga insatser</SPAN></P>
<P class="p413 ft115">Frivilliga insatser från markägare och andra verksamhetsutövare är avgörande för möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Staten kan uppmuntra och stödja de frivilliga insatserna genom att utnyttja ekonomiska styrmedel och styrmedel som information och råd- givning.</P>
<P class="p816 ft115">Fyra etappmål innebär nya ekonomiska styrmedel i form av ersättning till verksamhetsutövare i de fall de skapar positiva miljö- värden. Det gäller etappmålet om en gemensam jordbrukspolitik som främjar en långsiktigt hållbar användning av jordbruksmark, etappmålet om bättre förutsättningar för anpassning till ett för- ändrat klimat, etappmålet om långsiktigt hållbar hantering av ytav- rinning i bebyggda miljöer (dagvatten) och naturmark och etapp- målet om stärkt hänsyn till grön infrastruktur. Utveckling av infor- mation och rådgivning är viktiga inslag i dessa etappmål.</P>
<P class="p106 ft115">Etappmålet om hållbar fiskförvaltning innebär bl.a. ett utvecklat stöd till fiskerättsinnehavare för deras frivilliga miljövårdsarbete.</P>
<P class="p1047 ft21">326</P>
</DIV>
<DIV id="page_327">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td146"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td147"><P class="p18 ft26">Samlad konsekvensbedömning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft36"><SPAN class="ft36">23.3</SPAN><SPAN class="ft57">Etappmålens förenlighet</SPAN></P>
<P class="p391 ft17"><SPAN class="ft17">23.3.1</SPAN><SPAN class="ft114">Rådighet</SPAN></P>
<P class="p354 ft115">Förslagen till etappmål kommer inte i konflikt med Sveriges åtag- anden som medlem i EU eller med svenska internationella åtag- anden.</P>
<P class="p859 ft115">Etappmålet om en gemensam jordbrukspolitik som främjar en långsiktigt hållbar användning av jordbruksmark innebär förändringar som i vissa fall förutsätter beslut i EU. Det gäller för det första en successiv avveckling av marknads- och direktstöden samtidigt som miljö- och landsbygdsinsatserna stärks inom den gemensamma jordbrukspolitiken. För det andra innebär det att skapa möjligheter för att inom landsbygdsprogrammen lämna värdebaserade ersättningar som utgår från åtgärdernas miljönytta. För att åstadkomma detta krävs också ändringar i Världshandelsorganisationens (World Trade Organization, WTO) regelverk.</P>
<P class="p111 ft115">Etappmålet om den gemensamma jordbrukspolitiken har också betydelse för etappmålet om långsiktigt hållbar hantering av ytavrinning i bebyggda miljöer (dagvatten) och naturmark och etappmålet om stärkt hänsyn till grön infrastruktur. Åtgärderna för att nå dessa etappmål omfattar bl.a. miljöersättningar som ska kunna finansieras genom landsbygdsprogrammet. När etappmålet om den gemensamma jordbrukspolitiken har uppnåtts skapas förutsättningar för en mer effektiv miljöpolitik också när det gäller markavvattning och grön infrastruktur, bl.a. genom ersättningar som är baserade på skapade miljövärden. Sverige har dock rådighet att genomföra de förändringar i övrigt som krävs för att uppnå etappmålen.</P>
<P class="p1048 ft115">Etappmålet om en hållbar fiskförvaltning innebär ett stöd genomförandet av EU:s gemensamma fiskeripolitik och kräver inga nya beslut på <NOBR>EU-nivå.</NOBR></P>
<P class="p101 ft115">Övriga förslag har Sverige full rådighet över. Förslagen handlar huvudsakligen om hur vi kan skapa förutsättningar för en mer effektiv förvaltning med miljömålen i fokus. I några fall handlar det om regeländringar som syftar till effektivare myndighetshantering. I andra fall handlar det om organisation, och arbets- och samarbets- former.</P>
<P class="p1049 ft21">327</P>
</DIV>
<DIV id="page_328">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Samlad konsekvensbedömning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p440 ft17"><SPAN class="ft17">23.3.2</SPAN><SPAN class="ft114">Förenlighet med andra samhällsmål</SPAN></P>
<P class="p126 ft115">Vi bedömer att de föreslagna strategierna om mark och vatten för att nå miljömålen stödjer målet om ett långsiktigt hållbart samhälle, ur såväl ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. En konsek- vens av etappmålet om stärkt hänsyn till grön infrastruktur kan vara en marginell minskning av tillväxten i den svenska skogens virkesförråd. Konsekvenserna för klimatpolitiken och för skogs- industrins råvarubas behandlas i konsekvensbedömningen i avsnitt 12.1.</P>
<P class="p1050 ft36"><SPAN class="ft36">23.4</SPAN><SPAN class="ft57">Etappmålens kostnadseffektivitet</SPAN></P>
<P class="p350 ft17"><SPAN class="ft17">23.4.1</SPAN><SPAN class="ft114">Ett kostnadseffektivt miljöarbete</SPAN></P>
<P class="p413 ft115">Strategierna om mark och vatten för att nå miljömålen bygger i hög grad på en kombination av dels statliga och kommunala insatser, dels frivilliga insatser från markägare och andra verksamhets- utövare. De etappmål som föreslås i strategierna syftar bl.a. till att skapa förutsättningar för att dessa insatser blir kostnadseffektiva, dvs. att insatserna inte bara är ändamålsenliga utan också förenade med låga samhällsekonomiska kostnader.</P>
<P class="p127 ft115">Ett viktigt element i strategierna är att staten ska uppmuntra och stödja de frivilliga insatserna. Genom rådgivning och ett adekvat beslutsunderlag kan staten bidra dels till en ökad förståelse för behovet av miljöinsatser, dels med kunskaper om vilka insatser som är ändamålsenliga och effektiva. Strategierna innehåller vidare en utveckling av ekonomiska styrmedel för att skapa incitament hos verksamhetsutövaren att vidta åtgärder i mark- och vatten- användningen som främjar miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p114 ft115">Länsstyrelserna och kommunerna har nyckelroller i strategierna genom den roll som dessa har när det gäller den fysiska planer- ingen. Kommunerna har också en stor uppgift att planera och genomföra många av de stora investeringar och andra åtgärder som måste göras för att proaktivt anpassa markanvändningen till ett förändrat klimat. Den fysiska planeringen och de mer direkta klimatanpassningsåtgärderna bör genomföras på ett sådant sätt att vi får en mark- och vattenanvändning som är kostnadseffektiv i förhållande till de miljöpolitiska målen.</P>
<P class="p106 ft117">Strategierna om mark och vatten för att nå miljömålen ger bättre förutsättningar för kommuner och länsstyrelser att fatta väl</P>
<P class="p91 ft21">328</P>
</DIV>
<DIV id="page_329">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350329x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td146"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td147"><P class="p18 ft26">Samlad konsekvensbedömning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p479 ft115">avvägda beslut. Förslagen i detta avseende handlar om ett förbättrat kunskapsunderlag för planering och handläggning, lagstiftning som stöder kommunernas planarbete och en tydligare ansvarsfördelning mellan de centrala myndigheterna. De etappmål som syftar till att bl.a. skapa bättre förutsättningar för en effektiv förvaltning som främjar ett kostnadseffektivt miljöarbete har redovisats tidigare i detta avsnitt under rubriken Etappmålens ändamålsenlighet.</P>
<P class="p1051 ft17"><SPAN class="ft17">23.4.2</SPAN><SPAN class="ft114">Ekonomiska styrmedel skapar incitament för kostnadseffektiva lösningar i verksamhetsutövarnas frivilliga insatser</SPAN></P>
<P class="p879 ft115">En bärande princip i svensk och europeisk miljölagstiftning är att verksamhetsutövaren ska svara för kostnaderna för de förebygg- ande åtgärder som krävs för att skydda miljön (principen om för- orenarens kostnadsansvar eller Polluter Pays Principle, PPP). Eko- nomiska statliga bidrag till verksamhetsutövare för att finansiera miljöskyddsåtgärder är således inte annat än i undantagsfall för- enliga med PPP.</P>
<P class="p446 ft115">Miljöavgifter som speglar kostnaderna för den kvarvarande miljöförstöring som uppstår till följd av en miljöstörande verksam- het är en central del av PPP. Genom miljöavgifter internaliseras kostnaderna för miljöstörningen i verksamhetsutövarens ekonomi. Denne får på så sätt ekonomiska incitament för att minska för- oreningsutsläpp och andra miljöstörningar. Miljöavgifter har också varit ett viktigt ekonomiskt styrmedel i den svenska miljöpolitiken sedan <NOBR>1980-talet<SPAN class="ft116">4</SPAN>.</NOBR> Genom att tillämpa principen om förorenarens kostnadsansvar skapas förutsättningar för en samhällsekonomiskt kostnadseffektiv miljöpolitik.</P>
<P class="p911 ft115">Sedan <NOBR>EU-inträdet</NOBR> har också en annan typ av ekonomiska styr- medel använts, nämligen att ersätta verksamhetsutövare för vid- tagna åtgärder som ger miljönytta utöver vad som följer av gällande regelverk. Ersättning ges för verksamhetsutövarens faktiska kost- nader för åtgärderna. Med dessa styrmedel internaliseras de positiva miljövärden som skapas av verksamhetsutövaren. På så sätt skapas ekonomiska drivkrafter för verksamhetsutövaren att ”producera”</P>
<P class="p1052 ft120"><SPAN class="ft122">4 </SPAN>I proposition om miljöpolitiken inför <NOBR>1990-talet</NOBR> (prop. 1987/88:85, bet. 1987/88:JoU23, rskr. 1987/88:373) tog regeringen principiell ställning för miljöavgifter som ett ekonomiskt styrmedel i miljöpolitiken.</P>
<P class="p609 ft21">329</P>
</DIV>
<DIV id="page_330">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350330x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Samlad konsekvensbedömning</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft117">miljövärden. Denna typ av ersättning sker bl.a. inom landsbygds- programmet.</P>
<P class="p105 ft115">Effekten av landsbygdsprogrammet liksom programmets kost- nadseffektivitet har ifrågasatts. Det är viktigt att säkerställa den samhällsekonomiska effektiviteten i de ekonomiska styrmedlen. Regeringen har under våren 2014 aviserat ett gemensamt uppdrag till berörda myndigheter att göra en översyn av utformningen av de ekonomiska styrmedel som direkt påverkar biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Lämpliga förändringar bör enligt regeringen göras i syfte att kostnadseffektivt nå miljökvalitetsmålen (prop. 2013/14:141)<SPAN class="ft116">5</SPAN>.</P>
<P class="p816 ft115">I strategin för en hållbar markanvändning ingår denna typ av ekonomiska styrmedel där positiva miljövärden internaliseras i verksamhetsutövarens ekonomi i tre av etappmålen: etappmålet om en gemensam jordbrukspolitik som främjar en långsiktigt hållbar användning av jordbruksmark, etappmålet om långsiktigt hållbar hantering av ytavrinning i bebyggda miljöer (dagvatten) och natur- mark och etappmålet om stärkt arbete med grön infrastruktur.</P>
<P class="p127 ft115">Etappmålen förutsätter fördjupade utredningar för att utforma de nya styrmedlen. Det är viktigt att de utredningsinsatser som vi föreslår genomförs i nära samband med den av regeringen aviserade översynen av ekonomiska styrmedel som direkt påverkar den biologiska mångfalden och ekosystemen. Det gäller att säkerställa att de ekonomiska ersättningarna utformas som kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel och i enlighet med principen om föroren- arens kostnadsansvar.</P>
<P class="p1053 ft16"><SPAN class="ft17">23.4.3</SPAN><SPAN class="ft178">Kunskapsuppbyggnad och rådgivning är viktiga förutsättningar för kostnadseffektivitet i miljöarbetet</SPAN></P>
<P class="p377 ft115">Kunskaper om ekosystemtjänsters värden och miljöförstöringens kostnader är en grundläggande förutsättning för kostnadseffektiva insatser för att nå miljökvalitetsmålen. Det krävs också kunskaper om förhållandena i miljön och hur ett förändrat klimat ändrar förutsättningarna för samhällsplaneringen och de miljövårdande insatserna.</P>
<P class="p127 ft117">Fyra av de etappmål som vi föreslår har kunskapsuppbyggnad samt rådgivning och kunskapsspridning som centrala element. Det gäller etappmålet om bättre förutsättningar för anpassning till ett</P>
<P class="p896 ft120"><SPAN class="ft122">5 </SPAN>Propositionen behandlas i riksdagen den 18 juni 2014.</P>
<P class="p296 ft21">330</P>
</DIV>
<DIV id="page_331">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td146"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td147"><P class="p18 ft26">Samlad konsekvensbedömning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p479 ft115">förändrat klimat, etappmålet om långsiktigt hållbar hantering av ytavrinning i bebyggda miljöer (dagvatten) och naturmark, etapp- målet om stärkt arbete med grön infrastruktur samt etappmålet om hållbar fiskförvaltning. Vi bedömer att de åtgärder som vi föreslår i dessa etappmål kommer att bidra till en ökad kostnadseffektivitet i miljöarbetet.</P>
<P class="p310 ft36"><SPAN class="ft36">23.5</SPAN><SPAN class="ft57">Etappmålens fördelningseffekter</SPAN></P>
<P class="p301 ft115">Vi bedömer att förslagen inte har några påtagliga fördelningseffekter.</P>
<P class="p308 ft36"><SPAN class="ft36">23.6</SPAN><SPAN class="ft57">Etappmålens statsfinansiella effekter</SPAN></P>
<P class="p1 ft115">Förslagen ryms inom rådande anslagsnivåer i statsbudgeten.</P>
<P class="p231 ft115">Några av åtgärdsförslagen innebär förändringar i förvaltnings- myndigheternas verksamhet. I några fall rör det sig om nya uppgifter. Vi bedömer att förändringarna är av den karaktären att de kan finansieras inom ramen för befintliga anslag.</P>
<P class="p59 ft115">En stärkt klimatanpassning kan innebära förhållandevis stora investeringskostnader. Ansvaret för genomförandet och finans- ieringen av sådana förebyggande åtgärder behöver utredas. Det blir en fråga för de utredningar som vi föreslår att bedöma behovet av statliga anslagsmedel för att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv klimatanpassning.</P>
<P class="p101 ft115">Etappmålet om bevarande av jordbruksmark innebär att kom- munernas ansvar i den fysiska planeringen tydliggörs. Vårt förslag innebär dock inga utökade arbetsuppgifter för kommunerna.</P>
<P class="p109 ft115">Vi bedömer att de miljöersättningar till mark- och vatten- användande verksamheter som skapar miljövärden kan finansieras genom landsbygdsprogrammet inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.</P>
<P class="p59 ft115">EU:s havs- och fiskerifond ska finansiera åtgärder för att bl.a. uppnå en hållbar fiskförvaltning i både marin miljö och sötvatten. Fonden ger därigenom ökade möjligheter till finansiering av åtgär- der. Ett nationellt havs- och fiskeriprogram som ska finansieras genom Europeiska havs- och fiskerifonden håller på att tas fram inom Regeringskansliet. Målet är att havs- och fiskeriprogrammet ska starta i början av 2015.</P>
<P class="p1054 ft21">331</P>
</DIV>
<DIV id="page_332">
</DIV>
<DIV id="page_333">
<P class="p0 ft9">24 Författningskommentar</P>
<P class="p1055 ft31"><SPAN class="ft36">24.1</SPAN><SPAN class="ft161">Förslaget till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429)</SPAN></P>
<P class="p458 ft123">5 §</P>
<P class="p309 ft115">I paragrafens andra stycke införs en ytterligare grund för undantag från kravet i första stycket att ny skog ska anläggas på produktiv skogsmark om marken ligger outnyttjad. Kravet gäller inte om marken ligger närmare än 25 meter från jordbruksmark. Sedan tidigare innehåller andra stycket som grund för undantag från kravet att anlägga ny skog att marken på grund av särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion.</P>
<P class="p446 ft115">Införandet av undantaget innebär att skogsägare kan välja att avstå från att anlägga skog på mark som ligger i anslutning till jordbruksmark och att brynmiljöer därmed kan uppstå i över- gången mellan skog och jordbruksmark. Frågan behandlas i avsnitt 12.1.</P>
<P class="p999 ft121">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</P>
<P class="p1 ft115">Ändringarna i skogsvårdslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2015.</P>
<P class="p1056 ft31"><SPAN class="ft36">24.2</SPAN><SPAN class="ft161">Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)</SPAN></P>
<P class="p77 ft115">De föreslagna ändringarna innebär att det uttryckligen anges i plan- och bygglagen att hänsyn ska tas till bestämmelsen om hushållning med brukningsvärd jordbruksmark i 3 kap. 4 § andra stycket miljö- balken när översiktsplaner och detaljplaner tas fram. Enligt den bestämmelsen får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för</P>
<P class="p1057 ft21">333</P>
</DIV>
<DIV id="page_334">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p470 ft115">bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Förslagen innebär att det finns överenstämmelse mellan de krav som ställs på kommunens översiktsplan enligt 3 kap. 4 och 5 §§, länsstyrelsens roll vid samråd och granskning av förslag till översikts- plan (3 kap. 10 och 16 §§) respektive förslag till detaljplan (5 kap. 14 och 22 §§) samt överprövningsgrunderna i 11 kap. 10 § plan- och bygglagen. Frågan behandlas i avsnitt 7.1.</P>
<P class="p338 ft121"><SPAN class="ft121">3</SPAN><SPAN class="ft190">kap.</SPAN></P>
<P class="p398 ft123"><SPAN class="ft123">4</SPAN><SPAN class="ft191">§</SPAN></P>
<P class="p126 ft115">I paragrafen införs ett krav att en kommun, när den redovisar sin bedömning av hur man kommer att ta hänsyn till allmänna intres- sen enligt 2 kap. plan- och bygglagen vid beslut om användningen av mark- och vattenområden, särskilt ska ange brukningsvärd jord- bruksmark enligt 3 kap. 4 § miljöbalken. Sedan tidigare innehåller paragrafen ett krav på en redovisning av kommunens bedömning i översiktsplanen, varvid riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken ska anges särskilt. Ändringen innebär att kommunen på samma sätt ska redovisa sin bedömning av hur hänsyn tas till bestämmelsen om brukningsvärd jordbruksmark.</P>
<P class="p165 ft123">5 §</P>
<P class="p377 ft115">Ett krav införs i bestämmelsens tredje punkt att det ska framgå av översiktsplanen hur kommunen avser att hushålla med bruknings- värd jordbruksmark. För att göra ledets innehåll mer överskådligt används punktuppställning.</P>
<P class="p114 ft115">Paragrafen ställer krav på vissa förhållanden som måste redo- visas i översiktsplanen. Av tredje punkten framgår i dag att kom- munen där ska ange hur den avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer. Förslaget innebär att kommunen även ska ange hur den avser att hushålla med brukningsvärd jordbruksmark, det vill säga göra avvägningar mellan värdet av att behålla brukningsvärd jordbruksmark, behovet av anläggningar eller bebyggelse och lokaliseringsalternativ på det sätt som föreskrivs i 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken.</P>
<P class="p423 ft21">334</P>
</DIV>
<DIV id="page_335">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td148"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td149"><P class="p18 ft26">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft123">10 §</P>
<P class="p309 ft115">Förslaget innebär att länsstyrelsen under samrådet om kommunens förslag till översiktsplan särskilt ska verka för att bestämmelsen om brukningsvärd jordbruksmark i 3 kap. 4 § andra stycket miljö- balken följs. Kravet införs i paragrafens tredje punkt, där det i dag anges att länsstyrelsen särskilt ska verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken. De förhållanden som anges på detta sätt i tredje punkten överensstämmer med de krav som ställs i 3 kap. 16 § <NOBR>1–3</NOBR> plan- och bygglagen på länsstyrelsens gransk- ningsyttrande. För att göra det tredje ledets innehåll mer över- skådligt används punktuppställning.</P>
<P class="p699 ft123">16 §</P>
<P class="p309 ft115">Förslaget innebär en ändring av paragrafens andra stycke. Ett krav införs på att det av länsstyrelsens granskningsyttrande ska framgå om ett förslag till översiktsplan innebär att bestämmelsen om bruk- ningsvärd jordbruksmark i 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken inte följs.</P>
<P class="p111 ft115">Enligt 3 kap. 16 § ska länsstyrelsen under utställningstiden avge ett granskningsyttrande över en kommuns förslag till översikts- plan. I andra stycket anges vad som ska framgå av detta yttrande. Förslaget innebär att ett tillägg görs till kravet i andra stycket 1 så att det förutom om förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken även ska framgå av yttrandet om förslaget innebär att 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken inte följs. Tillägget innebär att kraven på länsstyrelsens granskningsyttrande överens- stämmer med kraven på vad länsstyrelsen ska verka för under samrådet enligt 3 kap. 10 § i fråga om brukningsvärd jordbruks- mark, riksintressen, miljökvalitetsnormer och områden för lands- bygdsutveckling i strandnära områden.</P>
<P class="p715 ft21">335</P>
</DIV>
<DIV id="page_336">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p184 ft121">5 kap.</P>
<P class="p64 ft123">14 §</P>
<P class="p126 ft115">Förslaget innebär att länsstyrelsen under samrådet om ett förslag till detaljplan särskilt ska verka för att bestämmelsen om bruk- ningsvärd jordbruksmark i 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken följs. Avsikten är att länsstyrelsen, som har följt hur kommunen tagit hänsyn till denna bestämmelse vid framtagande av förslag till översiktsplan (se kommentaren till 3 kap. 10 och 16 §§ ovan), även ska verka för att den ska följas när ett förslag till detaljplan tas fram. En motsvarande överensstämmelse mellan länsstyrelsens uppgifter under olika delar av planprocessen finns i dag för riks- intressen och miljökvalitetsnormer.</P>
<P class="p680 ft117">Ändringen införs i paragrafens andra punkt. För att göra ledets innehåll mer överskådligt används punktuppställning.</P>
<P class="p84 ft123">22 §</P>
<P class="p377 ft115">Förslaget innebär att länsstyrelsen ska yttra sig om ett förslag till detaljplan innebär att bestämmelsen om brukningsvärd jordbruks- mark i 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken inte följs.</P>
<P class="p114 ft115">Paragrafen reglerar i vilka situationer länsstyrelsen ska yttra sig över ett planförslag under granskningstiden. För de förhållanden som enligt bestämmelsen ska leda till ett yttrande anges i 5 kap. 14 § att länsstyrelsen redan under samråd särskilt ska verka för att dessa hanteras på ett lämpligt sätt eller i enlighet med tillämpliga regler. Grunderna i paragrafen anges även i 11 kap. 10 § som grunder för länsstyrelsens skyldighet att överpröva en kommuns beslut att anta detaljplan eller områdesbestämmelser.</P>
<P class="p93 ft121">11 kap.</P>
<P class="p896 ft123">10 §</P>
<P class="p126 ft115">Förslaget innebär en ändring av paragrafens andra stycke. Genom ett tillägg till andra stycket 1 införs som överprövningsgrund att kommunens beslut om detaljplan eller områdesbestämmelser enligt länsstyrelsens bedömning kan antas innebära att bestämmelsen om brukningsvärd jordbruksmark i 3 kap. 4 § andra stycket miljö-</P>
<P class="p1058 ft21">336</P>
</DIV>
<DIV id="page_337">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td148"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td149"><P class="p18 ft26">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p297 ft115">balken inte följs. Överprövningsgrunden överensstämmer därmed med förslagen till ändring i 5 kap. 14 och 22 §§ som innebär att länsstyrelsen vid samråd om och granskning av förslag till detalj- plan ska uppmärksamma frågan om bestämmelsen om bruknings- värd jordbruksmark har följts. Detta gäller även för de överpröv- ningsgrunder som redan anges i paragrafen i dag.</P>
<P class="p452 ft121">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</P>
<P class="p309 ft117">Ändringarna i plan- och bygglagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2015.</P>
<P class="p1059 ft21">337</P>
</DIV>
<DIV id="page_338">
</DIV>
<DIV id="page_339">
<P class="p0 ft9">Reservationer</P>
<P class="p1060 ft36">Reservation av ledamoten Helena Leander (MP)</P>
<P class="p480 ft115">Inga av de miljömål som relaterar till mark- och vattenanvändning bedöms nås med dagens politik. Det är därför mycket angeläget med en politik som flyttar fram positionerna. I detta betänkande lämnas flera förslag som går i rätt riktning, men som sannolikt är otillräckliga för att nå miljömålen. Särskilt tydligt blir det på de områden där beredningen, trots att de ingick i regeringens direktiv respektive beredningens egen utredningsplan, väljer att i praktiken inte lägga fram några förslag. Nedan väljer jag att kommentera de kapitel där jag menar att beredningen borde ha lagt fram fler förslag.</P>
<P class="p945 ft17"><SPAN class="ft17">8.1</SPAN><SPAN class="ft192">Ett öppet och variationsrikt odlingslandskap</SPAN></P>
<P class="p820 ft115">Jag instämmer i bedömningen att förutsättningarna för att lång- siktigt bevara och stärka ett öppet och variationsrikt behöver säker- ställas, och instämmer också i mycket av problembeskrivningen. Däremot är det problematiskt att beredningen inte föreslår några ytterligare åtgärder utöver de initiativ regeringen tagit – initiativ som dessutom inte är oproblematiska ur miljösynpunkt.</P>
<P class="p446 ft115">Goda förutsättningar för svenskt jordbruk är naturligtvis angelägna av flera skäl, men om syftet är att bidra till miljömålet <SPAN class="ft123">Ett rikt odlingslandskap </SPAN>utan att försvåra uppnåendet av andra miljömål behöver åtgärderna bli mer precisa än så. En stor utmaning för den biologiska mångfalden i odlingslandskapet är att artrika ängs- och hagmarker växer igen samt att ökade fältstorlekar med färre småbiotoper minskar variationen i landskapet. Ett uppluckrat bio- topskydd är i detta sammanhang problematiskt.</P>
<P class="p453 ft117">Fler djur som betar naturbetesmarker är viktigt, men fler idiss- lare har också negativa effekter på klimatmålet. Svårigheten att</P>
<P class="p1061 ft21">339</P>
</DIV>
<DIV id="page_340">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Reservationer</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft115">hävda hagmarkerna handlar dessutom inte bara om hur många betesdjur det finns totalt, utan också var i landet de finns och om de verkligen får komma ut på naturbete eller ej. Visserligen kan även nötdjur som inte själva betar i hagmarker genom sitt intag av vall bidra till balanserade växtföljder, men detta måste vägas mot nötdjurens klimatpåverkan, liksom för den delen alternativa användningsområden för vallen (som bioenergi). Utifrån en hel- hetssyn på miljömålen menar jag därför att inriktningen inte bör vara att öka antalet betesdjur i största allmänhet utan att öka antalet djur som betar på naturbeten. Flyttar vi perspektivet från produk- tion till konsumtion så bör konsumtionen av nötkött tvärtom min- ska, men detta berör jag under nästa avsnitt.</P>
<P class="p106 ft115">Specialiseringen mellan djur- och växtgårdar kan tyckas ration- ell, men har inneburit en olycklig obalans i djurhållningen. Höga djurkoncentrationer på vissa håll, särskilt i läckagekänsliga områden, kan ge problem med övergödning, medan hagmarker växer igen på andra håll i landet. Den ekologiska produktionens krav på att en viss andel av fodret ska odlas på den egna gården medför i allmänhet en bättre balans mellan djurhållning och växtodling. Detta är ett skäl till att beredningen borde ha förespråkat en ökad andel ekologisk produktion.</P>
<P class="p680 ft115">Betesrätten för nötdjur är framför allt viktig ur djurskydds- synpunkt, men också för att upprätthålla ett öppet och variations- rikt landskap. Denna betesrätt gäller dock inte tjurar och kalvar under sex månader. Om även dessa skulle omfattas av betesrätten så skulle samma mängd nötdjur kunna göra större naturvårdsnytta. Jag är medveten om säkerhetsaspekterna av tjurar på bete, men med en sådan ordning skulle gissningsvis fler bönder välja att kastrera tjurarna och föda upp stutar i stället. Beredningen borde därför ha övervägt en utvidgning av betesrätten.</P>
<P class="p1062 ft16"><SPAN class="ft17">8.2</SPAN><SPAN class="ft79">Ett livskraftigt svenskt jordbruk kan stärka odlingslandskapets natur- och kulturvärden</SPAN></P>
<P class="p570 ft115">Jag delar bedömningen att svensk livsmedelsproduktion bör stär- kas. Det ger möjlighet att minska vår miljöpåverkan utomlands, samtidigt som vi värnar de miljövärden som är knutna till det bru- kade jordbrukslandskapet. Jag tycker dock inte att det är korrekt att påstå att produktionen av konventionella livsmedel behöver stärkas – ett påstående som implicerar att det vore omöjligt att</P>
<P class="p681 ft21">340</P>
</DIV>
<DIV id="page_341">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td150"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p18 ft26">Reservationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p998 ft115">tillgodose en ökning av svensk livsmedelsproduktion med eko- logisk produktion, vilket beredningen inte ger några belägg för. Tvärtom menar jag att beredningens argumentation om för- och nackdelar med ekologisk produktion talar för ett etappmål om att andelen ekologiskt bör öka. Miljöpartiet vill se ett nytt mål för andelen ekologiskt odlad areal om 30 procent till 2020. För att uppnå detta vill vi öka stödet till ekologiska bönder, t.ex. i form av rådgivning och omställningsstöd, och använda miljöstyrande skat- ter på handelsgödsel och bekämpningsmedel som gynnar en över- gång till ekologiskt, samtidigt som de ger intäkter som kan användas för miljöåtgärder i jordbruket. Vi vill också öka andelen ekologiska livsmedel i offentlig upphandling till 50 procent till 2020.</P>
<P class="p1063 ft115">Att offentliga såväl som privata konsumenter är beredda att välja svenska livsmedel är avgörande, och därför är det välkommet att beredningen lyfter fram vikten av ursprungsmärkning och offentlig upphandling. Enligt Miljöpartiet bör minst lika höga miljö- och djurskyddskrav ställas i offentlig upphandling som vi ställer på de svenska bönderna. I övrigt är dock beredningens skrivningar om hållbar konsumtion onödigt svaga. Visst är frågan om vilka livs- medel som är bäst för miljön komplex, men redan nu har vi kun- skapen för att peka ut riktningen för en mer hållbar konsumtion. Livsmedelsverket sammanfattar läget i fem handfasta råd: Minska mängden kött, välj hållbart fiskad/odlad fisk, välj frukt och grönt som kan lagras eller är i säsong, dra ner på godis och liknande som påverkar miljön utan att tillföra nämnvärd näring, samt minska svinnet. Dessa råd får inte stanna vid pekpinnar, utan vi behöver en politik som understödjer hållbara matval, både genom offentlig upphandling och genom förutsättningarna för enskildas matval. Vikten av en politik som understödjer en hållbar livsmedels- konsumtion hade med fördel uttrycks i ett etappmål eller åtmin- stone en bedömning.</P>
<P class="p778 ft115">Så länge livsmedlens miljöpåverkan inte speglas i priset blir kon- sumentens val snedvridet, med en ökad konsumtion av mer miljö- skadliga alternativ som följd. Därför behöver vi från politiskt håll se till att såväl positiva som negativa miljöeffekter speglas i priset. Beredningens förslag om värdebaserade ersättningar i kap. 9.1 är ett mycket viktig förslag för att beakta positiva miljöeffekter i jordbruket, men om detta ska bli kostnadseffektivt så är det just positiva miljöeffekter som ska ersättas, medan undvikande av negativa miljöeffekter styrs bättre genom att dessa beskattas eller</P>
<P class="p679 ft21">341</P>
</DIV>
<DIV id="page_342">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Reservationer</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft115">på annat sätt prissätts i enlighet med förorenaren <NOBR>betalar-principen.</NOBR> Detta blir normalt mest träffsäkert i produktionsledet, t.ex. genom skatter på bekämpningsmedel och energi, men av konkurrensskäl kan ibland punktskatter i konsumtionsledet vara att föredra, såsom skatter på animaliska och ev. andra utsläppstunga livsmedel. Detta är något som beredningen borde ha utrett närmare för att på allvar kunna uppnå en mer hållbar konsumtion.</P>
<P class="p1064 ft17"><SPAN class="ft17">14.1</SPAN><SPAN class="ft114">Etappmål om bättre förutsättningar för anpassning till ett förändrat klimat</SPAN></P>
<P class="p413 ft115">Det är angeläget att en myndighet får ett tydligt huvudansvar för klimatanpassningsarbetet. Jag menar dock att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap sannolikt är bättre lämpat för detta än SMHI.</P>
<P class="p1065 ft17"><SPAN class="ft17">16.1</SPAN><SPAN class="ft114">Direkta utsläpp av farliga ämnen till vatten bör åtgärdas</SPAN></P>
<P class="p377 ft115">Beredningen bedömer att det finns behov av åtgärder som tar sikte på direkta utsläpp av farliga ämnen till vattenmiljöer och räknar upp en rad sådana som redan är utredda, men föreslår inga av dem. Faktum är att beredningen inte föreslår någonting alls, trots att farliga ämnen som påverkar vattenmiljön uttryckligen ingick i utredningsdirektivet. Här vore det på sin plats med ett etappmål om att utsläpp av farliga ämnen direkt till vatten ska upphöra till 2020. Beredningen borde åtminstone ha kunna lämna förslag till begränsningar av tydliga och redan utredda utsläppskällor som blyhagel, blyhaltiga fiskeredskap och äldre utombordsmotorer. Försäljning av blyhagel och blysänken borde kunna förbjudas relativt omgående, medan det för äldre utombordsmotorer snarare behövs ett stoppdatum några år framåt i tiden varefter de inte längre får användas, ev. i kombination med en övergångsperiod då de bara får användas med alkylatbensin. I särskilt känsliga områden som vattentäkter bör begränsningar kunna införas mer omgående.</P>
<P class="p1066 ft21">342</P>
</DIV>
<DIV id="page_343">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350343x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td150"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p18 ft26">Reservationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1067 ft17"><SPAN class="ft17">18.1</SPAN><SPAN class="ft193">Ytterligare åtgärder är nödvändiga för att uppnå en hållbar näringsbelastning</SPAN></P>
<P class="p475 ft115">I beredningens utredningsplan för vårt arbete med en samman- hållen och hållbar vattenpolitik frågar vi oss hur vi uppnår en hållbar näringsbelastning på vatten när det gäller utsläpp från svenska källor, samt vilka frågor som är särskilt angelägna att driva inom EU och i andra internationella samarbeten för att uppnå en hållbar näringsbelastning på vatten i och omkring Sverige. Svaret som ges i det här betänkandet är: det ska vi svara på 2017. Bered- ningen konstaterade redan i utredningsplanen att ”flera av miljö- kvalitetsmålen, såsom <SPAN class="ft123">Ingen övergödning, Levande sjöar och vatten- drag, Grundvatten av god kvalitet </SPAN>och <SPAN class="ft123">Hav i balans samt levande kust och skärgård</SPAN>, kommer inte att nås till 2020 helt eller delvis på grund av övergödning”. Ändå föreslår beredningen alltså att vänta tre år till och se om något behöver göras.</P>
<P class="p637 ft115">Redan nu finns saker som kan göras. Havs- och vatten- myndighetens underlag om avloppsfrågor innehåller värdefulla för- slag att arbeta vidare med, men därutöver är det svårt att blunda för jordbrukets påverkan. En högre andel ekologisk produktion bidrar till att sluta kretsloppen i stället för att ständigt föra in ny näring i systemet i form av handelsgödsel. Handelsgödselskatten bör återinföras, och intäkterna gå till miljöåtgärder i jordbruket.</P>
<P class="p637 ft115">Med tanke på den vikt som beredningen lägger vid internation- ella samarbeten kring hållbar näringsbelastning, som onekligen är mycket viktiga, vore det också lämpligt att förhålla oss till de åtaganden vi gjort inom Helcom. I den senaste överenskommelsen lovade Sverige och de andra Östersjöländerna bl.a. att senast 2018 tillämpa årlig näringsbalansberäkning på gårdsnivå<SPAN class="ft116">1</SPAN>, något det ännu inte finns några planer på att införa i Sverige utöver frivilliga initiativ. På det internationella planet kan det också behövas ett ökat samarbete om kvävefrågor inom <NOBR>FN-systemet,</NOBR> t.ex. en sär- skild konvention liknande de som finns för bl.a. klimat och bio- logisk mångfald. Slutligen borde övergödningsproblematiken ha speglats tydligare i kap. 20 om vattenbruk, t.ex. genom att konsta- terandet att det i dagsläget i princip inte finns något miljöutrymme</P>
<P class="p975 ft132"><SPAN class="ft122">1 </SPAN>8 (N). WE AGREE to promote and advance towards applying by 2018 at the latest annual nutrient accounting at farm level taking into account soil and climate conditions giving the possibility to reach nutrient balanced fertilization and reduce nutrient losses at regional level in the countries, noting the positive examples of mandatory requirements on nutrient bookkeeping in some HELCOM countries and with an aim to apply it <NOBR>region-wide,</NOBR> as a first step, in areas critical to nutrient losses;.</P>
<P class="p511 ft21">343</P>
</DIV>
<DIV id="page_344">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Reservationer</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft117">för fiskodling i kassar i Östersjön med nuvarande teknik också utmynnar i en översyn av det regelverk som idag ger tillstånd till just sådan kassodling i Östersjön.</P>
<P class="p920 ft17"><SPAN class="ft17">22.2</SPAN><SPAN class="ft114">Etappmål om god status för Sveriges vattenförekomster</SPAN></P>
<P class="p413 ft115">Jag delar uppfattningen att det finns vissa frågor som behöver ses över för att förbättra förutsättningarna för att Sveriges yt- och grundvattenförekomster uppnår god status. Med nuvarande politik är risken stor att Sverige inte i tid når upp till målen i ramdirektivet för vatten. Den kritik <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> riktat mot Sverige för genomförandet av direktivet måste också tas på allvar.</P>
<P class="p127 ft115">Beredningen har identifierat ett antal viktiga frågeställningar om bör övervägas för att stärka åtgärdsprogrammens ställning, såsom åtgärdsprogrammens rättsliga status. Jag menar att alternativet där åtgärdsprogrammen ges rättsverkan gentemot enskilda och myn- digheter ges befogenheter att meddela bindande föreskrifter bör studeras noga. Däremot är jag tveksam till om det vattenpolitiken mest behöver nu är en stor översyn av terminologin kring miljö- kvalitetsnormer, i synnerhet då den inte begränsar sig till god ekologisk status som expertgruppen förespråkade.</P>
<P class="p1068 ft115">Helena Leander (MP)</P>
<P class="p1069 ft21">344</P>
</DIV>
<DIV id="page_345">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td150"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p18 ft26">Reservationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft36">Reservation av ledamoten Matilda Ernkrans (S)</P>
<P class="p77 ft115">Miljömålsberedningens uppgift är att lämna förslag på åtgärder för att nå miljömålen. Beredningen har ganska omfattande behandlat jordbruksmarkens betydelse för att nå miljömålen och hur livs- medelsproduktionen kan utvecklas för att öka måluppfyllelsen för en rad av miljömålen.</P>
<P class="p59 ft115">Jag anser därför att när Miljömålsberedningen diskuterar användningen av jordbruksmarken är det märkligt att den inte tydligare markerar den uppenbara möjligheten att med en ökad ekologisk odling få större måluppfyllelse för flera av miljömålen.</P>
<P class="p100 ft115">I den bedömning som beredningen gör kring ett livskraftigt svenskt jordbruk så likställs den konventionella odlingen och den ekologiska. Detta menar jag är direkt felaktigt.</P>
<P class="p109 ft115">Det svenska konventionella lantbruket kan i många fall innebära att det svenska variationsrika och öppna landskapet bevaras vilket gynnar måluppfyllelse för flera av miljömålen. Men det är uppen- bart att en ökad andel ekologisk odling skulle ytterligare öka möjligheterna att nå målen, och det bortser betänkandet från på ett för mig svårbegripligt sätt. Jag vill därför reservera mig mot betänkandet i denna del.</P>
<P class="p868 ft115">Jag ser fördelar med ekologisk odling av två skäl. För det första, den ekologiska odlingen minskar jordbrukets miljöpåverkan. Det handlar om minskad användning av kemikalier vilket både är bra för vår egen hälsa och för den biologiska mångfalden. Det handlar om jordbrukets klimatpåverkan som är betydligt mindre med den ekologiska odlingen främst på grund av att det där inte används handelsgödsel vilken påverkar klimatet genom utsläpp av den mycket starka växthusgasen dikväveoxid (lustgas). Ökad ekologisk odling minskar alltså, i alla fall kortsiktigt, trycket på omställning i andra sektorer i samhället.</P>
<P class="p111 ft115">Jag menar inte att de ekologiska odlingsmetoderna helt kan ta över men de kan utgöra en större andel av produktionen än de gör idag.</P>
<P class="p859 ft115">För det andra anser jag att ekologiska produkter kan vara den typ av specialisering som kan göra svenskt jordbruk mer konkur- renskraftigt. Den svenska efterfrågan har ökat men har inte kunnat följas upp av svensk produktion.</P>
<P class="p101 ft117">En ökad konkurrenskraft minskar nedläggningen av svenskt jordbruk och ökar bevarandet av det svenska variationsrika och öppna landskapet. Det visar inte minst ökningen av ekologisk</P>
<P class="p798 ft21">345</P>
</DIV>
<DIV id="page_346">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Reservationer</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p493 ft115">mjölkproduktion idag. Få bedömare skulle påstå att de företag som gått över till ekologiskt skulle kunna ha fortgått som konven- tionella och konkurrerat i Sverige. Istället hade deras produktion troligen ersatts av importerade produkter. En ökad efterfrågan på ekomjölk som kunnat följas upp av ökad svensk produktion har således bidragit både till att vi kunnat behålla jobb på den svenska landsbygden och ökad uppfyllelse av miljömålen.</P>
<P class="p127 ft115">Vi har en lång tradition och erfarenheter av ekologisk odling i Sverige. En stabil och ökande efterfrågan från offentlig sektor gör också att den ekologiska odlingen kan utvecklas. Ekologisk odling är ett mervärde och en konkurrensfördel som den borgerliga regeringen tappat bort.</P>
<P class="p114 ft115">Vi tror att den ekologiska odlingen behöver fortsatt hjälp och stöd för att växa. Till skillnad för beredningens majoritet så menar jag att beredningen borde göra bedömningen att andelen ekologisk odling ska öka och att styrmedel för att uppnå detta ska införas.</P>
<P class="p68 ft115">Ekologisk odling ger bättre måluppfyllelse för miljömålen</P>
<P class="p324 ft123">Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv <SPAN class="ft115">och </SPAN>Giftfri miljö<SPAN class="ft115">. Därför menar jag att det för Miljömåls- beredningen vore naturligt att sätta ett mål för ökad ekologisk odling. Mitt förslag är att den ekologiska odlingen 2020 ska utgöra 30 procent av jordbruksmarken. Det hade varit en djärv men självklar bedömning för beredningen att göra.</SPAN></P>
<P class="p1068 ft194">Matilda Ernkrans (S)</P>
<P class="p1070 ft21">346</P>
</DIV>
<DIV id="page_347">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td150"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p18 ft26">Reservationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft36">Reservation av ledamoten Emma Wallrup (V)</P>
<P class="p480 ft115">Flera delar i detta betänkande är bra steg på vägen för att nå miljömålen inom mark och vattenområdet. Men uppdraget om att nå miljömålen uppfylls inte med dessa förslag. Ambitionerna är för låga och mer resurser behövs då det råder resursbrist inom en rad olika åtgärdsområden. Fler av bedömningarna inom viktiga områden bör bli etappmål för att säkerställa arbetet för att nå miljömålen. Särskilt bedömningen om en hållbar näringsbelastning. Detta är en omfattande problematik och det är också en av de planetära gränser som vi i dag överskrider. Det är mycket angeläget att få ett etapp- mål på detta område, endast en bedömning räcker inte för få den styreffekt som vi från Vänsterpartiet vill se.</P>
<P class="p699 ft17">Strategin för en långsiktigt hållbar markanvändning</P>
<P class="p77 ft115">Bedömningen om att behålla ett öppet och variationsrikt landskap är så grundläggande för den biologiska mångfalden i jordbruks- landskapet och behöver därför bli ett etappmål. En ökad betoning är samtidigt nödvändig på att det behövs ett mosaikartat landskap med en mångfald av biotoper. För att öka den biologiska mång- falden måste det finnas tillgång på landskapselement som gynnar arters etablering. Det är viktigt att motverka ett ensartat landskap där få arter överlever eller etablerar sig. Det generella biotop- skyddet behöver därför stärkas och stöd ges till bevarande av kultur- och naturmiljöer. Etappmålet för grön infrastruktur har en bra inriktning till stora delar. Men för att gynna grön infrastruktur bör också en utökad kunskap om hur vi brukar för att skapa nya ekosystemtjänster på de stora brukade arealerna i landskapet utvecklas. Det är viktigt för att skapa spridningsmöjligheter och förhindra att det brukade landskapet bidrar till fragmentering och för att berika landskapet vid brukandet istället för att utarma det. Plan- och bygglagen kan behöva ses över vad gäller skyddet av värdefull grön infrastruktur och mer resurser bör tillkomma för skötsel av grön infrastruktur. När de hålls på en för låg nivå riskerar de att inte ge avsedd effekt. Till exempel bör ekodukter och andra skötselmetoder värderas efter den ökade bärkraften de bidrar till för ekosystemen och mer medel behöver tillkomma än vad som föreslås, för att upprätthålla den biologiska mångfalden i fragmenterade landskap. Ekologisk produktion är bra för den</P>
<P class="p1071 ft21">347</P>
</DIV>
<DIV id="page_348">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Reservationer</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft115">biologiska mångfalden. Därför skulle vi velat se att beredningen föreslog nationella mål för att styra utvecklingen mot mer ekologisk produktion. Vänsterpartiet vill att riksdag och regering antar följande mål: 30 procent av jordbruksmarken ska vara certi- fierat ekologisk och minst 50 procent av de konsumerade livs- medlen i offentlig sektor ska vara ekologiska till 2020. En vägled- ning till kommunerna för att nå detta ska utarbetas. Samtidigt ska regleringen för kemikalieanvändningen i det konventionella jord- bruket stärkas och inte luckras upp på det sätt som görs av den nuvarande regeringen. Lokal livsmedelsproduktion är också ett viktigt område och detta bör vara ett etappmål. Vänsterpartiet vill se ett mål för att nå en minskad köttkonsumtion. Vi vill också att djurbidraget endast går till betesdjur som garanterat går utomhus och betar och upprätthåller marker med höga naturvärden. Det är viktigt att styra över fler djurbesättningar till betesbruket både för att bevara det öppna landskapet och för en bra djurhållning. Regional utveckling är något vi behöver satsa på mer, men att balansera behovet av regional utveckling mot råden om en mer miljövänlig konsumtion av livsmedel är att krångla till det i onödan och kan leda till att motverka bra miljöval. Mer strategier för att gynna en resurseffektiv konsumtion är absolut nödvändigt att få fram då konsumtionen driver på miljöförstöringen. Vi måste nå en kretsloppsbaserad resurshushållning som håller sig inom de planetära gränserna för vår konsumtion. Här krävs förutom informations- satsningar en strategi för en kretsloppsbaserad produktion t.ex. med effektiv återföring av näring, att styra om till resurseffektivitet genom minskad köttkonsumtion och ett minskat matsvinn.</P>
<P class="p1072 ft115">Etappmålet att skydda jordbruksmark är nödvändigt för vår framtida livsmedelsförsörjning. Det behöver samtidigt klargöras att för att nå målen om ett rikt växt- och djurliv i jordbrukslandskapet måste andra åtgärder till, då större monokulturer som brukas med konstgödsel och bekämpningsmedel inte bidrar till en ökad mångfald. Detta är missvisande i betänkandet då biologisk mång- fald kopplas direkt till skydd av åkermark. Skydd av åkermark är endast ett steg på vägen.</P>
<P class="p680 ft115">Bedömningen om kolinlagring i mark är också ett mycket vikt- igt område och bör vara ett etappmål. Det är angeläget att minska växthusgasutsläppen från jordbruks- och skogsbruksmark. Upp- draget att redovisa åtgärder bör inte vänta till 2017 utan vi vill se en snabbare utredning för att påbörja arbetet. Det är samtidigt viktigt att inte räkna in kolinlagring i mark i klimatmålen men att sköta</P>
<P class="p423 ft21">348</P>
</DIV>
<DIV id="page_349">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td150"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p18 ft26">Reservationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p297 ft117">markerna för en ökad kolinlagring, då ambitionerna måste höjas totalt sett. Det är i så fall bättre att ha separerade klimatmål för kolinlagring i mark och utsläpp från fossil energianvändning.</P>
<P class="p401 ft17">Strategin för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik</P>
<P class="p475 ft115">Bedömningen en hållbar näringsbelastning behöver blir ett etapp- mål och tydliga styrmedel för att nå ett kretsloppsamhälle måste tas fram. Mer resurser behövs till forskning om nya metoder för att återföra näring. Bedömningen om utsläppen om farliga ämnen till vattenmiljöer bör också göras om till ett etappmål och tydliga begränsningar föreslås för farliga ämnen så som t.ex. användning av bly i fiskeredskap och ammunition, samt skarpa begränsningar av utsläpp av dioxiner. Massaindustrins klorblekning utgjorde tidigare huvudkällan till dessa utsläpp och efter en intensiv miljödebatt tog industrin på svenskt initiativ fram klorfria blekmetoder, som drastiskt minskade utsläppen. Denna förändring lyfts med rätta ofta fram som det mest lyckade exemplet på hur samspelet mellan brukare och industri leder till stora miljöförbättringar. Det är viktigt att inte återgå till klorblekning och ha tydliga begränsningar för utsläppen av dioxiner.</P>
<P class="p1063 ft115">Det behövs mer medel till kalkning av sjöar och andra miljö- åtgärder för att restaurera miljön i sjöar i dag och Vänsterpartiet vill se en ökad resurstilldelning till detta. Skyddet av marina miljöer bör bli ett etappmål och inte vara endast en bedömning och tydliga stopp för bottentrålning i känsliga områden måste till.</P>
<P class="p101 ft115">Det behöver också utredas hur man ska hantera fosforläckaget från syrefria bottnar. Om inte detta görs för Östersjön så får övriga åtgärder inga synliga effekter. Bottnarna står för 40 procent av fosfortillskottet. Åtgärder för att restaurera försurade sjöar i permanent försurade marker behöver också utredas. Det stigande havet inklusive riskanalyser måste hanteras med goda marginaler för att kunna planera samhället i god tid för klimatanpassning. Ansvaret för klimatanpassning bör ligga på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap istället för SMHI för att få en bättre koordinering.</P>
<P class="p786 ft117">Sammantaget så måste vi öka ambitionerna för att nå miljömålen ytterligare. Att nå miljömålen måste få belasta statsbudgeten betyd- ligt mycket mer än nu. Därför har också Vänsterpartiet år efter år i våra alternativa budgetar anslagit många miljarder mer till detta</P>
<P class="p679 ft21">349</P>
</DIV>
<DIV id="page_350">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Reservationer</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft115">viktiga område än regeringen. Det är viktigt att mer resurser till- kommer då behoven är stora och det räcker inte med bedömningar från Miljömålsberedningen på viktiga områden där det skulle behövas konkreta etappmål. Naturens begränsningar måste respek- teras och Vänsterpartiet vill se en ökad tydlighet i våra prioriter- ingar och resurstilldelningen för att bevara naturen och samtidigt säkerställa vår framtid.</P>
<P class="p1068 ft194">Emma Wallrup (V)</P>
<P class="p1073 ft21">350</P>
</DIV>
<DIV id="page_351">
<P class="p0 ft9">Särskilda yttranden</P>
<P class="p1060 ft36">Särskilt yttrande av ledamoten Matilda Ernkrans (S)</P>
<P class="p475 ft115">Det kommer att krävas betydligt högre ambitioner för att nå miljö- målen än de som redovisas i detta betänkande. På det sättet har beredningen inte klarat sitt uppdrag. För flera av miljömålen som innefattas i en hållbar användning av mark och vatten saknar bered- ningen konkreta förslag. För miljömålet <SPAN class="ft123">Ingen övergödning </SPAN>blir det dock extra tydligt eftersom betänkandet så grundläggande disku- terar jordbruket i samband med en hållbar mark- och vattenan- vändning. Jag delar beredningens problembeskrivning om omfatt- ningen av övergödningen. Idag har vi stora områden med döda bottnar i Östersjön och problem med ekosystem i Kattegatt och Östersjön.</P>
<P class="p637 ft115">Beredningen konstaterar också att jordbrukets utsläpp av kväve och fosfor är den största enskilda orsaken till övergödning i hav, sjöar och andra vattendrag. Just därför menar jag att det blir ett tydligt svaghetstecken att betänkandet inte mäktar med att föreslå åtgärder på detta område.</P>
<P class="p101 ft115">Vi skulle i Sverige behöva ta fram en rad nya åtgärder för att sam- mantaget få en plan för minskad övergödning och ökad möjlighet för måluppfyllelse av miljömålet <SPAN class="ft123">Ingen övergödning</SPAN>. Det kan handla om styrmedel för minskade kväveläckage, olika metoder för att binda kväve i havet och på land samt restaureringsåtgärder för att åter- skapa miljöer. Förslag finns från miljömyndigheterna som bered- ningen har haft möjlighet att utveckla.</P>
<P class="p111 ft115">Jag står bakom beredningens intentioner att bevara bruknings- värd jordbruksmark och långsiktigt bevara och stärka ett öppet och variationsrikt odlingslandskap. Men jag är inte övertygad om att den metod som beredningen föreslår är den rätta.</P>
<P class="p101 ft117">De förslag på ändringar i plan- och bygglagen som beredningen föreslår i betänkandet kan uppfattas som ett sätt att bakvägen delvis införa ett riksintresse för jordbruksmarken. Detta trots att bered-</P>
<P class="p840 ft21">351</P>
</DIV>
<DIV id="page_352">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1074 ft115">ningen konstaterar, liksom regeringen och flera utredningar, att det idag inte finns ett behov av att göra jordbruksmarken till riks- intresse. En utredning arbetar också just nu med frågan om bostadsförsörjning i relation till riksintresset. I grunden anser vi att det är bra att riksintressen ses över. Att i detta läge lägga ett förslag som i princip innebär att skyddet av jordbruksmarken jämställs med riksintresse är för mig ologiskt.</P>
<P class="p127 ft115">Jag anser inte heller att det är uppenbart att beredningens lag- förslag enbart handlar om ökad måluppfyllelse av miljömålet <SPAN class="ft123">Ett rikt odlingslandskap </SPAN>eftersom det inte endast gäller mark med höga natur- och kulturvärden.</P>
<P class="p114 ft115">Det finns redan i dag, menar jag, ett starkt skydd för jordbruks- marken i och med 3 kap. 4 § miljöbalken. Vi socialdemokrater står bakom detta lagstadgade skydd av jordbruksmarken. I teorin inne- bär inte förslagen om ändringar i plan- och bygglagen en skärpning av skyddet och inte heller en inskränkning i kommunernas själv- bestämmande över planeringen, utan bara ett förtydligande och en noggrannare rapportering och kontroll av att det följs. Men i prak- tiken kan det dock innebära en inskränkning av självbestämmandet eftersom staten ska utöva en större granskningsmakt.</P>
<P class="p127 ft115">Jag menar att beredningen noggrannare hade behövt analysera om förslaget innebär att kommunerna kan styras till att göra ett av miljömålen mer betydelsefullt. Det kan t.ex. handla om att en kom- mun hindras att bygga nära kommunikationer för att minska koldioxidutsläpp (miljömålet <SPAN class="ft123">Begränsad klimatpåverkan</SPAN>) om detta inkräktar på jordbruksmark. Eller att en kommun som vill bevara tätortsnära skog (miljömålet <SPAN class="ft123">Levande skogar</SPAN>) för att ge skolelever möjlighet till att utnyttja skogen i undervisningen hindras från detta för att alternativet är att bygga på jordbruksmark.</P>
<P class="p127 ft115">Enligt plan- och bygglagen ska kommunerna i översiktsplanen ange vilken effekt på miljömålen planen har. De ändringar som före- slås, skulle kunna tolkas så att de tvingar kommunen att värdera skyddet av jordbruksmark före andra miljömål. Förslaget kan då få en felaktig effekt.</P>
<P class="p127 ft115">Jag skulle snarare vilja förstärka kraven på att kommunerna ska ange i översiktsplanen hur kommunens utveckling ska anpassas till miljömålen. På så sätt kan kommunerna själva få ansvaret att väga effekter från olika miljömål mot varandra. Det är inte något staten ska göra.</P>
<P class="p1075 ft115">Matilda Ernkrans (S)</P>
<P class="p315 ft21">352</P>
</DIV>
<DIV id="page_353">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td145"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p18 ft26">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft36">Särskilt yttrande av sakkunniga <NOBR>Ann-Sofie</NOBR> Eriksson</P>
<P class="p77 ft115">Målet för arbetet med grön infrastruktur är att säkerställa att olika naturtyper och strukturer finns i landskapet och fördelas på ett sätt som säkerställer både en långsiktig överlevnad för viktiga natur- typer och arter, och ekosystemens förmåga att leverera ekosystem- tjänster. Detta ska enligt betänkandet uppnås genom att regeringen senast 2015 ger Boverket i uppdrag att i vägledning om översikts- planering ta upp att kommunerna i sin översiktsplan bör ta hänsyn till strukturer och funktioner i landskapet av betydelse för den gröna infrastrukturen samt till stora orörda mark- och vattenområden och mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt.</P>
<P class="p1048 ft115">Enligt betänkandet är det möjligt att minimera konsekvenserna av exploatering genom att beakta behovet av grön infrastruktur i arbete med den kommunala översiktsplanen och lokalisera exploa- teringar till områden där det inte riskerar att leda till ökad frag- mentisering och försvagningar av grön infrastruktur.</P>
<P class="p59 ft115">Jag anser att kommunerna redan idag har ansvar att ta miljö- och naturhänsyn i sin planering enligt miljöbalken och beakta riks- intressen. Dessa nya förslag blir ytterligare pålagor utan att befintliga regler för hänsynstagande ses över.</P>
<P class="p109 ft115">Åtgärderna tynger den kommunala planprocessen samtidigt som kommunerna försöker arbeta fram planer snabbare. Jag anser inte att arbetet i Sverige har kommit så långt i innebörden av grön infra- struktur att det kan införas i det praktiska arbetet på lokal nivå. Frågan är fortfarande på forskningsnivå.</P>
<P class="p101 ft115">Det är positivt att det i betänkandet förordas tydligare styrning inom havs- och vattenområdet. Jag delar den uppfattning som lyfts att vattenförvaltningens organisation med regionala vatten- myndigheter och vattendelegationer har skapat en oklarhet om vem som gör vad i vattenförvaltningen. I betänkandet föreslås att regeringen senast 2015 ger Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att se över möjligheterna till ökad samordning av förvaltningsplaner och åtgärdsprogram inom havs- och vattenförvaltningen.</P>
<P class="p446 ft115">Jag anser inte att betänkandets förslag är tillräckliga för att få en effektiv organisation av vårt arbete i Sverige för att förbättra vattenkvaliteten. Jag anser att organisationen av <NOBR>vatten-förvaltningen</NOBR> i Sverige måste ses över. Ansvarsfördelningen mellan olika aktörer och finansieringen för genomförande av åtgärder måste klargöras för att Sverige ska klara EU:s vattendirektiv.</P>
<P class="p1057 ft21">353</P>
</DIV>
<DIV id="page_354">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft36">Särskilt yttrande av sakkunniga Lovisa Hagberg</P>
<P class="p377 ft115">Miljömålsberedningen har i uppdrag att föreslå strategier för att uppnå relevanta delar av generationsmålet och miljökvalitetsmålen. I detta betänkande finns flera positiva förslag kopplade till en lång- siktigt hållbar mark- och vattenanvändning. Till exempel läggs för- slag om Sveriges agerande vad gäller EUs jordbrukspolitik, minsk- ade klimatutsläpp från organogena jordar, klimatanpassning och en hållbar fiskförvaltning. Men det är fortfarande mycket osäkert om förslagen i de två strategierna sammantaget gör att vi tar väsentliga steg mot måluppfyllelse för de berörda miljömålen.</P>
<P class="p127 ft115">En utmaning för beredningen har varit att den inte i någon större utsträckning kunnat diskutera resurser eller hur resurser kan styras om för att åstadkomma omställning. Till exempel tar man i betänkandet upp problemet med brist på långsiktig finansiering av åtgärdsarbetet i havs- och vattenmiljön, men avstår från nya för- slag. Att förslag på nya finansieringsformer eller omallokering av resurser inte har beaktas riskerar enligt min mening att bered- ningen missar sitt uppdrag att identifiera synergier och bidra till ökad effektivitet i miljömålsarbetet.</P>
<P class="p795 ft115">Det finns ett par områden där jag anser att beredningen hade kunnat gå betydligt längre och komma med mer konkreta förslag. När det gäller restaurering av kust- och sötvattensmiljöer (17.2) gör beredningen bedömningen att det finns stora restaurerings- behov och föreslår som åtgärd en nationell behovsanalys som stöd för prioriteringar och avvägningar. Men behoven är relativt väl kända, det är resurser som saknas, ibland parat med utmaningar kopplade till lagstiftning och den tid det tar med samverkan mellan många olika intressenter. Att, som enda åtgärd, föreslå ytterligare en utredning är att skjuta förändring ute i verkligheten på fram- tiden.</P>
<P class="p876 ft115">Beredningen gör också bedömningen att det trots många <NOBR>åt-gärder</NOBR> och minskande utsläpp är långt kvar tills vi når en hållbar när- ingsbelastning (18.1). Som åtgärd föreslås en kontrollstation 2017 för att analysera vilka ytterligare insatser som behövs på nationell, europeisk och internationell nivå. Jag anser att beredningen istället för att skjuta på analysen borde ha tittat närmare på de olika åtgärds- förslag som finns och på hur de skulle kunna komplettera redan beslutade åtgärder.</P>
<P class="p106 ft115">Beredningen föreslår vidare ett etappmål om god status för Sveriges vattenförekomster genom att systemet med miljökvalitets-</P>
<P class="p1076 ft21">354</P>
</DIV>
<DIV id="page_355">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td145"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p18 ft26">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p479 ft115">normer för vatten förbättras strukturellt senast 2018 (22.2). Jag har mycket svårt att se att det är systemet med miljökvalitetsnormer som är den viktigaste orsaken till att vi inte når god status för våra vatten. Innan man ser över en lagstiftning är det nödvändigt att den först fått tillräckligt med tid att implementeras varpå den sedan kan utvärderas. Det vore därför rimligare att fokusera på tillämpningen av miljökvalitetsnormer för vatten och att utveckla åtgärds- programmen. När beredningens expertgrupp diskuterade frågan rörde det ekologiska miljökvalitetsnormer, som införts via bland annat vattendirektivet. Nu verkar samtliga miljökvalitetsnormer för vatten vara tänkta att ses över. Att se över miljökvalitetsnormer för bara ett område, vatten, vore mycket märkligt om det är ökad samordning i miljölagstiftningen som är syftet.</P>
<P class="p1077 ft21">355</P>
</DIV>
<DIV id="page_356">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft36">Särskilt yttrande av sakkunniga Mikael Karlsson</P>
<P class="p126 ft141">Miljömålsberedningens uppgift är att ”föreslå hur miljökvalitets- målen ska nås genom politiskt förankrade förslag till strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder” (Kommittédirektiv 2010:04). Det har beredningen inte gjort annat än i begränsad utsträckning när det gäller de båda strategier som läggs fram. Huvudförklaringen är inte att det är svårt att identifiera vad måluppfyllelse innebär, att det saknas förslag eller erfarenhet av åtgärder och styrmedel, eller att sådana skulle vara tekniskt omöjliga eller ekonomiskt oaccept- abla. Orsaken till bristerna ligger främst i att majoriteten ledamöter i Miljömålsberedningen valt att ge riksdagens miljömål en, i min mening, oacceptabelt låg prioritering. Detta konstaterande betyder ingalunda att bra åtgärdsförslag saknas i betänkandet.</P>
<P class="p165 ft195">Strategin om markanvändning</P>
<P class="p413 ft141">När det gäller betänkandets första strategi, om hållbar mark- användning (del B), föreslås ett etappmål om bevarande av jord- bruksmark (avsnitt 7.1). Det är ett viktigt mål och beredningens motivering och olika åtgärdsförslag är överlag klarsynta. Den kom- munala planeringen räcker idag inte till och därför behöver lag- stiftning och länsstyrelsens roll förstärkas.</P>
<P class="p114 ft141">I kapitel 8 om ett öppet och variationsrikt odlingslandskap finns en rad konstateranden av olika kvalitet, inklusive information om regeringens avsikt att försvaga biotopskyddet, men på det hela taget lämnas inga förslag, så kapitlet hade lika gärna kunnat utgå ur betänkandet. Utan etappmål och åtgärdsförslag leder beredningens arbete erfarenhetsmässigt inte särskilt långt. Tyvärr har bered- ningen inte lagt fram konkreta åtgärder för att stärka den inhemska produktionen av livsmedel, inte ens rörande den miljömässigt över- lägsna ekologiska produktionen.</P>
<P class="p106 ft141">Kapitel 9 rymmer ett etappmål om jordbrukspolitiken. Det kunde ha varit bra om inte enbart bidragsdelen på myntet hade skrivits fram. EU:s fördrag stadgar nämligen att förorenaren ska betala (TFEU, art 191(2)) och den principen ska ligga till grund även för jordbrukspolitiken, vilket borde ha framgått bland förslagen, exempelvis med följande skrivning:</P>
<P class="p1078 ft21">356</P>
</DIV>
<DIV id="page_357">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td145"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p18 ft26">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1008 ft117">Principen att förorenaren ska svara för kostnaden för miljö- störning och förbyggande åtgärder tillämpas i ökad grad, i syfte att skapa samhällsekonomisk effektivitet i jordbrukspolitiken.</P>
<P class="p307 ft141">Med den reservationen är dock förslaget om värdebaserade ersätt- ningar bra, liksom den föreslagna överföringen av medel (som för förtydlighets skull ska ske från pelare 1 till pelare 2).</P>
<P class="p109 ft141">I kapitel 10 är förslagen starkt avgränsade (se Terstad, sid. 102, i rapporten från expertgruppen till beredningen: http://www.sou.gov.se/content/1/c6/21/35/86/a8d509d2.pdf).</P>
<P class="p476 ft141">Exempelvis borde skogsmarkens roll ha hanterats liksom åtgärder för att minska användningen av klimatpåverkande handelsgödsel. Detta betyder inte att det föreslagna uppdraget inte är angeläget.</P>
<P class="p109 ft141">I betänkandets del C om grön infrastruktur är det bra att ett etappmål föreslås i avsnitt 12.1, men målet bör konkretiseras för att bli möjligt att följa upp. Den lagändring som föreslås är blygsam och här har nämnda expertgrupp lämnat ett bra konkret förslag på bl.a. hur PBL 3 kap 5 och 10 §§ bör ändras (se ovan refererad expertgrupp, avsnitt 7.2, kompletterat med avvikande mening från Terstad). Det räcker alltså inte med en hoper (i sig behövliga) regeringsuppdrag för att stärka den gröna infrastrukturen i sådan grad som miljömålen uppfordrar.</P>
<P class="p101 ft141">I den del av betänkandet (D) som rör klimatanpassning finns mycket förtjänstfullt. Etappmålet i 14.1 sätter välbehövlig press på stärkt analys och planering för ett förändrat klimat och det är synd att beredningen inte också lägger konkreta lagförslag. Ett sådant, en författning om klimatanpassning, diskuterades av såväl expert- gruppen som beredningen (sid. 68 på http://www.sou.gov.se/content/1/c6/21/35/86/a8d509d2.pdf).</P>
<P class="p1079 ft143">Etappmålet i 14.2 är viktigt men vagt. Det första åtgärdsförslaget skapar risker till följd av bl.a. rensning som måste undvikas.</P>
<P class="p76 ft195">Strategin om vattenresurser</P>
<P class="p354 ft141">Betänkandets andra strategi skulle ha vunnit på ytterligare bearbet- ning men beredningen fick inte den förlängda tid som efter- frågades. Det är dock inte förklaringen till att kapitel 16 och 18 blivit så innehållslösa att de lika gärna kunde ha utgått ur betänk- andet. Vad gäller utsläpp av farliga ämnen räcker inte gällande regler, och på den punkten finns både rådighet (vilket beredningen</P>
<P class="p481 ft21">357</P>
</DIV>
<DIV id="page_358">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1080 ft141">har som viktigt kriterium) och åtgärdsförslag (se Bruno sid. 162 i rapporten från expertgruppen till beredningen: http://www.sou.gov.se/content/1/c6/21/35/86/db3c1e23.pdf), men beredningen passade i frågan. Dessvärre står beredningen än mer handfallen när det gäller övergödning, ett av de i särklass mest utmananade miljöproblemen, och förslagsrutan i 18.1 är så maxi- malt intetsägande som man kan tänka sig i en statlig utredning. Att föreslå att skatten på handelsgödsel återinförs, gärna som en avgift vars intäkter finansierar miljöåtgärder i lantbruket, vore en anstän- dig miniminivå. Då forskning dessutom visar att läckage till vatten minskar med minskad mängd näring i ett system, borde även ökad satsning på ekologiskt lantbruk föreslagits (det ger även andra positiva effekter i vattenmiljön, t.ex. minskad mängd bekämpnings- medel).</P>
<P class="p1029 ft141">I kapitel 17 om skydd och restaurering diskuterade beredningen behovet av skydd, men innan frågan landade kortslöts arbetet av regeringens beslut om ett etappmål på 10 procent skydd. Det svarar förvisso mot Nagoyaåtagandet från år 2010, men inför det mötet krävde Sverige 15 procent och forskningen pekar på att åtminstone <NOBR>20–30</NOBR> procent bör skyddas (se bl.a. IUCN http://cmsdata.iucn.org/downloads/recommendationen.pdf), vilket beredningen borde ha påtalat. Det är likväl bra att ambitionen i Sverige höjs mot bakgrund av att skyddet är drygt blyga 6 procent, att jämföra med Tysklands över 40 procent. Vid sidan av skyddets omfattning borde beredningen lagt förslag om skyddets innehåll, dvs. föreslagit tydliga åtgärder för att bättre begränsa exploaterande verksamhet, inklusive fiske, i existerande och nyskyddade områden. Att tillåta fiske i ett marint reservat är lika illa som att tillåta skogsbruk i ett urskogsreservat.</P>
<P class="p934 ft141">Om det finns stora brister när det gäller gifter och övergödning är betänkandet mer innovativt när det gäller kapitel 19 om fiskeförvaltning. Etappmålet är uppfordrande och åtgärdsförslagen är bra, inte minst att företräde bör ges till det fiske som sker med minst miljöpåverkan. Vill man vara mer konkret kan skadliga fiske- metoder som bottentrålning pekas ut i den delen, och under punk- ten om genomförandet av EU:s fiskeripolitik är såväl utkastförbud som förvaltningsplaner som leder till maximalt uthållig avkastning viktiga att betona. Av det senare följer bl.a. att de orimliga svenska dispenserna från förbudet mot fiske av ål (klassad som akut hotad) måste upphöra omgående. För fler förslag som beredningen borde</P>
<P class="p1081 ft21">358</P>
</DIV>
<DIV id="page_359">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td145"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p18 ft26">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p495 ft143">lagt, se expertgruppens rapport (sid. 160 f på http://www.sou.gov.se/content/1/c6/21/35/86/db3c1e23.pdf).</P>
<P class="p231 ft141">Avslutningsvis förtjänar det att påtalas att beredningen lagt ett onödigt förslag i avsnitt 22.2, där det framgår att en utredare bör se över lagstiftning m.m. om miljökvalitetsnormer. Motiveringen bakom resonemangen om komplexitet i systemen är det faktum att vissa markägare helt enkelt inte vill följa normerna, vilket beredningens majoritet tagit intryck av. Det vore dock olyckligt att åter utreda frågan. Det skulle riskera att försena implementeringen av både vattendirektivet och det marina direktivet, och dessutom börjar rättspraxis inom området nu att ta form (se vidare sid. 158 på http://www.sou.gov.se/content/1/c6/21/35/86/db3c1e23.pdf). Det förtjänar att påpekas att expertgruppen berörde ekologiska miljö- kvalitetsnormer, men beredningen har tyvärr utvidgat detta till gälla alla vattenkvalitetsnormer. Om frågan verkligen ska utredas är det viktigt att ta ett långt bredare grepp, i syfte att säkerställa att regel- verket för miljökvalitetsnormer verkligen utformas för att gynna miljömålen, miljöbalkens mål samt kraven i <NOBR>EU-rätten.</NOBR> Vissa förslag i den riktningen har presenterats för utredningen av Eklund Entson och Gipperth (se även: http://www.vattenmyndigheterna.se/SiteCollectionDocuments/geme <NOBR>nsamt/ovrigt/mot-samma-mal.pdf).</NOBR></P>
<P class="p1082 ft21">359</P>
</DIV>
<DIV id="page_360">
</DIV>
<DIV id="page_361">
<P class="p1083 ft22">Bilaga 1</P>
<P class="p1084 ft9">Kommittédirektiv 2010:74</P>
<P class="p1085 ft31">Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås</P>
<P class="p1086 ft115">Beslut vid regeringssammanträde den 1 juli 2010</P>
<P class="p1087 ft17">Sammanfattning</P>
<P class="p1088 ft117">En parlamentariskt sammansatt beredning, biträdd av regeringens utsedda experter och sakkunniga, ska lämna förslag till regeringen om hur miljökvalitetsmålen och generationsmålet kan nås.</P>
<P class="p1089 ft115">Beredningens övergripande uppdrag ska vara att utveckla strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder inom av regeringen prioriterade områden. Arbetet ska genomföras i nära samarbete med näringsliv, ideella organisationer, kommuner samt myndigheter. Det över- gripande uppdraget gäller till och med år 2020. Beredningen kommer under denna tid att få tilläggsdirektiv i enlighet med regeringens prioriteringar. Beredningens arbete ska utvärderas 2015.</P>
<P class="p1090 ft115">Beredningens första uppdrag är att lämna förslag till en handlingsplan för hur strategier och etappmål bör utvecklas och, om tillräckligt underlag finns, föreslå etappmål. De prioriteringar som görs i propositionen Svenska miljömål - för ett effektivare miljöarbete (prop. 2009/10:155) ska vara utgångspunkten för beredningens arbete. Hänsyn ska tas till de förslag till delmål som Miljömålsrådet presenterade i rapporten Miljömålen - nu är det bråttom (den fördjupade utvärderingen 2008). Handlingsplanen ska redovisas senast den 31 december 2010.</P>
<P class="p1091 ft21">361</P>
</DIV>
<DIV id="page_362">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p184 ft121">En parlamentariskt sammansatt beredning tillsätts</P>
<P class="p64 ft123">För ett effektivt och långsiktigt miljöarbete</P>
<P class="p126 ft115">I propositionen Svenska miljömål - för ett effektivare miljöarbete (prop. 2009/10:155) presenterade regeringen inriktningen för miljöpolitiken och ett effektivare miljömålssystem.</P>
<P class="p697 ft115">I propositionen föreslås bl.a. ett generationsmål med preciseringar som innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation och som anger inriktningen för vad miljöpolitiken ska sikta mot (prop. 2009/10:155 s 21). Dessutom ska de nuvarande delmålen ersättas med etappmål som ska vara mål- övergripande och inriktade på den samhällsomställning som behövs.</P>
<P class="p331 ft115">En annan förändring innebär att uppgiften att följa upp och utvärdera miljökvalitetsmålen skiljs från uppgiften att ge förslag till strategier med styrmedel och åtgärder. För uppföljning och utvärdering ansvarar fortsättningsvis myndigheterna i miljömåls- systemet. Samtidigt ges nu en parlamentariskt tillsatt beredning i uppgift att ge förslag till strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder. Riksdagen har beslutat i enlighet med propositionen (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377).</P>
<P class="p1092 ft125">Den parlamentariska beredningen ska lämna förslag till regeringen om hur miljökvalitetsmålen kan nås</P>
<P class="p413 ft115">För att nå en bred politisk samsyn kring miljöfrågorna får en parlamentariskt sammansatt beredning i uppdrag att ge regeringen råd om hur miljökvalitetsmålen och generationsmålet kan nås på ett sätt som är kostnadseffektivt ur ett samhällsperspektiv.</P>
<P class="p697 ft115">Beredningen ska hantera frågor som berör flera samhällsintressen inom olika politikområden, som därigenom kräver politiska avväg- ningar eller områden som är särskilt komplexa och kännetecknas av stor osäkerhet.</P>
<P class="p127 ft115">Beredningens uppdrag ska gälla till och med 2020. Beredningen kommer under denna tid att få tilläggsdirektiv inom de områden som regeringen prioriterar. Beredningens arbete ska utvärderas 2015.</P>
<P class="p1093 ft21">362</P>
</DIV>
<DIV id="page_363">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td151"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p18 ft26">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1094 ft125">Beredningens övergripande uppgift är att föreslå strategier inom prioriterade områden</P>
<P class="p475 ft115">Beredningens uppgift är att föreslå strategier inom av regeringen prioriterade områden. Strategierna ska innehåll etappmål, styrmedel och åtgärder för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Det är ofta mer effektivt att arbeta med etappmål, styrmedel och åtgärder målövergripande och strategivis än uppdelat per miljö- kvalitetsmål. Åtgärder bidrar också många gånger till att nå flera miljökvalitetsmål liksom till att nå generationsmålet. En strategi kan därför innehålla flera olika styrmedel och åtgärder som samlat bidrar till att nå flera mål.</P>
<P class="p728 ft115">Beredningen ska hantera frågor som berör flera samhällsintressen och som därigenom kräver politiska avvägningar eller områden som är särskilt komplexa och kännetecknas av stor osäkerhet. Strategier inom komplexa områden är ofta målövergripande och kan därför bidra till att generationsmålet och flera miljökvalitetsmål nås.</P>
<P class="p101 ft115">Strategierna bör belysas i <NOBR>EU-perspektiv</NOBR> och ett internationellt perspektiv. I de strategier som tas fram bör det ingå strategier för miljöarbete inom EU och internationellt. Beredningen bör beakta de skyldigheter som följer av Sveriges medlemskap i EU och även följa utvecklingen av <NOBR>EU-lagstiftningen</NOBR> och anpassa sina förslag efter eventuella förändringar i <NOBR>EU-lagstiftningen</NOBR> samt till <NOBR>EU-rätten</NOBR> i övrigt.</P>
<P class="p786 ft115">Myndigheterna inom miljömålssystemet följer regelbundet upp och utvärderar möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Uppföljningarna visar inom vilka områden det finns fortsatta behov av insatser och dessa kommer därför att utgöra viktiga underlag för regeringen när det gäller vilka tilläggsdirektiv som beredningen ska få.</P>
<P class="p452 ft123">Beredningen får underlag från myndigheter och experter</P>
<P class="p77 ft115">I samband med att beredningen får tilläggsdirektiv att utveckla en strategi avser regeringen att även ge berörda myndigheter särskilda uppdrag att ta fram underlag för beredningens arbete. Beredningen kan vid behov också tillsätta expertgrupper för att ta fram fördjupade analyser, med deltagare som tillfrågats utifrån uppdragets art.</P>
<P class="p446 ft115">Av särskild vikt är att se till att senaste vetenskapliga underlag ligger till grund för de strategier som tas fram. När förslag till</P>
<P class="p1095 ft21">363</P>
</DIV>
<DIV id="page_364">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p470 ft117">strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder utvecklas, kommer icke statliga aktörer att bistå med sin kunskap i de expertgrupper som knyts till beredningen.</P>
<P class="p91 ft121">Beredningens förslag ska vara konsekvensanalyserade</P>
<P class="p752 ft115">De beslutsunderlag som beredningen redovisar ska följa kommitté- förordningens (SFS 1998:1474) krav på konsekvensbeskrivningar och kostnadsberäkningar av förslagen. Därutöver ska förslagen åtföljas av samhällsekonomiska konsekvensanalyser samt analyser av förslagens kostnadseffektivitet. Förslagen ska även innehålla alternativa handlingsvägar.</P>
<P class="p93 ft121">Beredningen ska samråda och förankra förslagen</P>
<P class="p752 ft115">Beredningen ska stimulera till debatt om de avvägningar gentemot andra samhällsintressen som kan krävas för att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Beredningen bör därför utveckla en bred dialog med länsstyrelser och andra myndigheter samt företrädare för regionala och kommunala samverkansorgan eller landsting, kommuner, näringsliv, ideella organisationer och forskarsamhället. Huvudsyftet med dialogen är att inhämta kunskap och förankra beredningens förslag till strategier. Beredningen behöver särskilt utveckla ett nära samarbete med Naturvårdsverket i dess roll som samordningsansvarig myndighet för miljömålsuppföljningen.</P>
<P class="p315 ft121">Beredningens första uppdrag - att föreslå en handlingsplan</P>
<P class="p1096 ft125">Föreslå en handlingsplan för hur strategier och etappmål kan utvecklas i miljömålssystemet</P>
<P class="p640 ft115">Enligt propositionen Svenska miljömål - för ett effektivare miljöarbete (prop. 2009/10:155) ska en parlamentarisk beredning ta fram förslag till strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. I och med att etappmål tas fram ska nuvarande delmål upphöra. De tre strategierna - Effektivare energianvändning och transporter, Giftfria och resurssnåla kretslopp samt Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö - har upphört och ska ersättas av strategier som beslutas av regeringen.</P>
<P class="p681 ft21">364</P>
</DIV>
<DIV id="page_365">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td151"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p18 ft26">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p748 ft115">Etappmålen ska vara steg på vägen för att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. I Miljömålsrådets rapport Miljömålen - nu är det bråttom! föreslog rådet nya och reviderade delmål. Utredningen om miljömålssystemet (dir. 2008:95) har i betänkandet Miljömålen i nya perspektiv (SOU 2009:83) ifrågasatt om de föreslagna delmålen är utformade så att de effektivt leder till att miljökvalitetsmålen nås. Av utredningens analys av de föreslagna delmålen framgår också att cirka 20 delmål har samma karaktär som miljökvalitetsmålens preciseringar. De flesta delmål anger dock steg på vägen till att nå miljökvalitets- målen och är av karaktären etappmål. Av de nuvarande 72 <NOBR>del-målen</NOBR> har 52 delmål målår 2010 eller tidigare.</P>
<P class="p911 ft115">I dagsläget saknas en analys av vilka etappmål som behöver utvecklas i miljömålssystemet för att nå generationsmålet och miljö- kvalitetsmålen. Det saknas även underlag för att bedöma behovet av målövergripande etappmål som är inriktade på den samhälls- omställning som behöver ske i ett generationsperspektiv för att nå miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p1097 ft115">Beredningen ska därför:</P>
<P class="p1098 ft115">Föreslå en handlingsplan för hur strategier bör utvecklas i miljö- målsystemet i förhållande till miljökvalitetsmålen och till generationsmålet. Fokus ska läggas på behov av etappmål inom områden som är särskilt komplexa eller som kräver politiska avvägningar. Av handlingsplanen ska behoven av att utveckla etappmål, styrmedel och åtgärder framgå. I de fall beredningen identifierar behov av nya etappmål där beslutsunderlaget inte är tillräckligt bör det av handlingsplanen framgå vilken typ av underlag som ska tas fram samt förslag lämnas på hur det kan tas fram med tillhörande tidplan.</P>
<P class="p1099 ft115">Ge förslag om vilka av de föreslagna delmålen i rapporten Miljö- målen - nu är det bråttom! som bör bli etappmål i miljömåls- systemet och vilka som kan övergå till preciseringar under ett miljökvalitetsmål.</P>
<P class="p1100 ft117">Om det finns tillräckligt beslutsunderlag som innehåller samhälls- ekonomiska konsekvensanalyser, ska beredningen föreslå etappmål. I förslagen till respektive etappmål ska beredningen:</P>
<P class="p1101 ft117"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft196">ange vilka miljökvalitetsmål eller delar av generationsmålet som etappmålet bidrar till,</SPAN></P>
<P class="p1102 ft21">365</P>
</DIV>
<DIV id="page_366">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1103 ft117"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft196">ge förslag på styrmedel och åtgärder som kan krävas för att etappmålet ska nås med tillhörande konsekvensanalys samt analys av förslagets kostnadseffektivitet,</SPAN></P>
<P class="p1104 ft115"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft197">ange om det finns skäl för riksdagen att besluta om etappmålet,</SPAN></P>
<P class="p1105 ft117"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft196">ange den inriktning för en strategi som etappmålet kan komma att hänföras till,</SPAN></P>
<P class="p414 ft117"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft196">ange om och på vilka grunder det finns behov av regional anpassning av etappmålet,</SPAN></P>
<P class="p414 ft117"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft196">ange om etappmålet är relevant för internationella överens- kommelser eller ingår i gemenskapsinitiativ inom EU,</SPAN></P>
<P class="p1106 ft117"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft196">ange vilken miljöinformation eller annan information (statistik) som kan krävas för att följa upp etappmålet,</SPAN></P>
<P class="p414 ft117"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft196">ange vilken myndighet som bör ansvara för att etappmålet följs upp.</SPAN></P>
<P class="p1107 ft125">Samverkan och utgångspunkter vid genomförande av det första uppdraget</P>
<P class="p674 ft115">Det första uppdraget ska genomföras i samverkan med Naturvårds- verket inom ramen för verkets uppdrag att samordna en myndighets- gemensam översyn av miljökvalitetsmålens preciseringar. Beredningen ska i uppdraget också samverka med myndigheter som har ansvar i miljömålssystemet.</P>
<P class="p331 ft115">Utgångspunkten för det första uppdraget ska främst vara de prioriteringar som görs i propositionen Svenska miljömål - för ett effektivare miljöarbete (prop. 2009/10:155). Hänsyn ska också tas till de förslag till delmål som Miljömålsrådet presenterade i rapporten Miljömålen - nu är det bråttom! (den fördjupade utvärderingen 2008).</P>
<P class="p573 ft123">Redovisning av det första uppdraget</P>
<P class="p752 ft117">Det första uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- departementet) senast den 31 december 2010. Handlingsplanen ska innehålla en konsekvensanalys i enlighet med kommittéförordningen.</P>
<P class="p1108 ft115">(Miljödepartementet)</P>
<P class="p851 ft21">366</P>
</DIV>
<DIV id="page_367">
<P class="p1083 ft22">Bilaga 2</P>
<P class="p1084 ft9">Kommittédirektiv 2011:91</P>
<P class="p1109 ft37">Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) Strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning - med syfte att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen</P>
<P class="p1110 ft115">Beslut vid regeringssammanträde den 13 oktober 2011</P>
<P class="p1087 ft17">Sammanfattning</P>
<P class="p1111 ft115">Regeringen beslutar att ge Miljömålsberedningen (M 2010:04) i tilläggsuppdrag att ta fram ett förslag till en strategi för att uppnå relevanta delar i generationsmålet och miljökvalitetsmålen kopplade till en långsiktigt hållbar markanvändning utifrån ett helhets- perspektiv. I uppdraget att ta fram denna strategi ingår att ta fram en bred problemanalys och att utifrån denna föreslå de etappmål, styr- medel och åtgärder som behövs för att uppnå relevanta delar i generationsmålet samt de miljökvalitetsmål som är kopplade till en långsiktigt hållbar markanvändning. I uppdraget ingår även att analysera hur begreppet långsiktigt hållbar markanvändning kan definieras. Såväl de generella utgångspunkterna för formulering av strategier och etappmål i miljömålssystemet som redovisades i direktivet (dir. 2010:74) om att tillkalla en parlamentarisk beredning för miljökvalitetsmålen, som de för uppdraget specifika utgångs- punkterna, redovisade nedan, ska beaktas i uppdraget. Uppdraget ska delredovisas i fråga om analysfasen med plan för eventuellt ytterligare delredovisningar senast den 31 mars 2012. Uppdraget ska slut- redovisas senast den 15 juni 2014.</P>
<P class="p1112 ft21">367</P>
</DIV>
<DIV id="page_368">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft17">Bakgrund</P>
<P class="p632 ft115">Riksdagen beslutade under våren 2010 om en ny målstruktur för miljöarbetet som innebär att miljöarbetet ska vara strukturerat med ett generationsmål samt med miljökvalitetsmål och etappmål (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377). Ett viktigt syfte med den genomförda förändringen av miljömålssystemet är att få ett tydligare fokus på operativa insatser för att åstadkomma den samhällsomställning som krävs för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Avsikten är att i ökad utsträckning identifiera de övergripande frågor och de mest effektiva åtgärder som kan bidra till att nå flera miljökvalitetsmål. Generationsmålet ger väg- ledning om de värden som ska skyddas och anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p751 ft115">För att få ett effektivare miljöarbete ska breda, tvärsektoriella strategier som utgår från politiska prioriteringar tas fram. De nuvarande delmålen ska ersättas med utvecklade preciseringar för miljökvalitetsmålet eller med etappmål som kan vara målövergripande och som uttrycker den samhällsförändring som behövs för att nå miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p114 ft117">Genom att koppla styrmedel och åtgärder till strategierna och etappmålen blir miljöarbetet mer operativt och verkningsfullt.</P>
<P class="p164 ft115">Regeringen tillsatte en parlamentarisk beredning, Miljömåls- beredningen, den 1 juli 2010 (M 2010:04). Beredningens uppgift är att på uppdrag av regeringen föreslå hur miljökvalitetsmålen ska nås genom politiskt förankrade förslag till strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder. Beredningen ska hantera frågor som berör flera samhällsintressen och som därför kräver politiska avvägningar eller områden som är särskilt komplexa och kännetecknas av stor osäkerhet. Den ska även fokusera på frågor som kräver övergripande och långsiktiga politiska prioriteringar, dels där det finns behov av strukturella förändringar, dels avseende frågor av särskild betydelse som inte kan lösas på myndighetsnivå (dir. 2010:74). Beredningen har överlämnat två delbetänkanden till regeringen, Handlingsplan för att utveckla strategier i miljömålssystemet (SOU 2010:101) och Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34). I det förstnämnda betänkandet föreslog beredningen tre områden för strategier under <NOBR>2011-2014</NOBR> där ett var långsiktigt hållbar markanvändning. Den 9 juni 2011 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till beredningen som gällde att ta fram ett förslag till strategi för giftfri miljö (dir. 2011:50).</P>
<P class="p1058 ft21">368</P>
</DIV>
<DIV id="page_369">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td151"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p18 ft26">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1113 ft124">Generella utgångspunkter för formulering av strategier och etappmål</P>
<P class="p458 ft123">Målövergripande strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder</P>
<P class="p480 ft115">De strategier som beredningen ska utveckla ska innehålla förslag till etappmål, styrmedel och åtgärder för att bidra till att nå generations- målet och miljökvalitetsmålen. Det kan vara mer effektivt att arbeta med etappmål, styrmedel och åtgärder målövergripande och strategivis än uppdelat per miljökvalitetsmål eftersom en åtgärd ibland kan bidra till att nå flera miljökvalitetsmål liksom till att nå generationsmålet. En strategi kan därför innehålla flera olika styrmedel och åtgärder som samlat bidrar till att nå flera mål. Strategier och etappmål ska följa de generella utgångspunkter som beskrivs i beredningens tidigare direktiv (dir. 2010:74 och dir. 2011:50).</P>
<P class="p1114 ft124">Uppdraget att föreslå en strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning med syfte att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen</P>
<P class="p482 ft123">Specifika utgångspunkter för uppdraget</P>
<P class="p480 ft115">En långsiktigt hållbar markanvändning är avgörande för att vi ska kunna nå generationsmålet och många av miljökvalitetsmålen. Därför krävs att ekologiska, sociala och ekonomiska förutsättningar och deras inbördes relation beaktas.</P>
<P class="p101 ft115">Begreppet markanvändning innefattar både <SPAN class="ft123">användningen </SPAN>av marken, t.ex. skogsbruk, jordbruk, friluftsliv, bebyggelse, transport- infrastruktur, och <SPAN class="ft123">det sätt </SPAN>som marken inom en sådan brukas när det gäller t.ex. metoder, intensitet och tekniker. Grunddragen i hur mark ska användas kommer i första hand till uttryck i de översiktsplaner som tas fram på kommunal nivå. Av 2 kap. plan- och bygglagen (2010:900) framgår hur hänsyn ska tas till allmänna och enskilda intressen vid planläggning av mark- och vattenområden. I vilken mån dessa planer förverkligas och marken tas i anspråk för olika använd- ning och brukande är ofta ett samspel mellan den kommunala och den statliga och regionala nivån likväl som med samhällets övriga aktörer. Andra lagar som reglerar hur marken används, nyttjas och brukas är exempelvis miljöbalken (1998:808) och skogsvårdslagen (1979:429). Den som har ägande- och bruksrätt till marken har stort inflytande över hur den används och brukas. Beslut om markanvändning tas i</P>
<P class="p481 ft21">369</P>
</DIV>
<DIV id="page_370">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350370x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft117">vissa fall på statlig nivå, exempelvis för skyddade områden som nationalparker.</P>
<P class="p105 ft115">Både användningen och brukandet av marken kan ha betydelse, både på kort och lång sikt, när det gäller förutsättningarna för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Det kan exempelvis påverka möjligheten till flexibilitet i markanvändning över tid samt möjligheten till kontinuitet i brukande och bevarandeåtgärder. Ett långsiktigt perspektiv behövs bl.a. för att möjliggöra anpassning till ändrade förutsättningar över tiden och för att undvika inlåsnings- effekter. I synnerhet förändringar i användningen av marken kräver längre tidsperspektiv eftersom de kan leda till förändringar av definitiv karaktär.</P>
<P class="p67 ft115">För att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen är det viktigt att säkra ekosystemens resiliens<SPAN class="ft116">1</SPAN>, deras långsiktiga produktion av eko- systemtjänster samt möjligheten till ett långsiktigt hållbart brukande och nyttjande av naturresurser.</P>
<P class="p252 ft115">Många av de faktorer som påverkar möjligheterna att uppnå miljö- kvalitetsmålen behöver beaktas i ett helhetsperspektiv. Landskapets olika aspekter och deras inbördes samband, synergier och konflikter bör beaktas. Det gäller t.ex. förändrad hydrologi och fördelning och samband mellan förekomst av olika typer av ekosystem. Dessa faktorer styrs såväl av typ av markanvändning som av brukandet och har stor inverkan inte bara på den biologiska mångfalden utan även på möjligheterna till anpassningar till klimatförändringar och fortsatt brukande. Helhetsperspektivet är också viktigt för en optimal hushållning av den totala markresursen.</P>
<P class="p958 ft115">Samhällsplanering och samhällsbyggande har en långsiktig påverkan på möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitets- målen, exempelvis genom bebyggelse och infrastruktur eller skydd av områden. Markanvändningen kan påverkas både direkt och indirekt.</P>
<P class="p252 ft115">Såväl Klimatberedningen i sitt betänkande "Svensk Klimatpolitik" (SOU 2008:24) som <NOBR>Energieffektiviserings-utredningen</NOBR> i sitt betänkande "Vägen till ett energieffektivare Sverige" (SOU 2008:110) har påtalat behovet av en samhällsplanering som främjar en transport- och energieffektiv samhällsstruktur. Regeringen delar denna syn vilket framgår av klimatpropositionen (prop. 2008/09:162), miljömåls- propositionen (prop. 2009/10:155) och den nya plan- och bygglag- stiftningen. I plan- och bygglagen anges att kommunerna i samband med planläggning ska ta hänsyn till miljö- och klimataspekter. Vidare</P>
<P class="p1115 ft120"><SPAN class="ft122">1 </SPAN>Resiliens är ett mått på ett ekosystems förmåga att klara av störningar utan att övergå till ett annat mindre önskvärt tillstånd.</P>
<P class="p325 ft21">370</P>
</DIV>
<DIV id="page_371">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td151"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p18 ft26">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p998 ft115">ger den nya plan- och bygglagstiftningen stöd för en mer strategisk översiktsplan som ska ta hänsyn till relevanta nationella mål, planer och program, exempelvis miljökvalitetsmålen. Det ska framgå hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med exempelvis regionala klimat- och energistrategier och miljökvalitetsmålen. Det tidigare Miljömålsrådet har lämnat förslag till mål som i tillämpliga delar bör kunna ingå i underlaget i utarbetandet av strategin och förslag till etappmål.</P>
<P class="p446 ft115">För att nå en hållbar användning av mark ska hänsyn dock inte bara tas till miljöaspekter utan också till de sociala och ekonomiska aspekter som finns och som behövs för att nå olika samhällsbehov. Således behöver även samhällsutvecklingen, och de drivkrafter och behov av förändringar i markanvändning som den kan ge upphov till, beaktas. En annan viktig fråga är de anspråk som ställs på produktionsförmågan hos landskapens ekosystem och att dessa anspråk kan öka i framtiden. Till detta kommer de påfrestningar på ekosystemen som följer på klimatförändringarna och andra förändringar i miljön. Klimatfrågor kopplade till markanvändningen bör beaktas såväl utifrån behovet av åtgärder för minskad klimat- påverkan som utifrån behovet av klimatanpassning. Stigande havs- vattennivåer och ökad nederbörd ökar risken för översvämningar, erosion och skred vid kust, sjöar och vattendrag. Samtidigt kan viss markanvändning, som exempelvis hårdgjorda ytor vid vattendrag, påverka översvämningsriskerna på andra platser utefter vattendraget.</P>
<P class="p911 ft115">Analysen bör tillämpa de principer för ekosystemansatsen, som har formulerats inom konventionen om biologisk mångfald, vilket inbegriper hänsyn till såväl sociala som ekonomiska och ekologiska aspekter och med respekt för ekosystemens naturliga gränser. De globala mål som formulerades inom konventionen om biologisk mångfald vid mötet i Nagoya 2010 anger viktiga utgångspunkter för uppdraget.</P>
<P class="p868 ft115">I syfte att bevara och upprätthålla den biologiska mångfalden med livskraftiga artpopulationer och resilienta ekosystem med bevarade funktioner är det viktigt att utveckla skydd, skötsel, brukande och restaurering på ett integrerat och strategiskt sätt.</P>
<P class="p101 ft115">Markanvändningen har stor betydelse för ekonomi, regional sysselsättning och miljö och kräver långsiktiga politiska avvägningar för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Brukande och nyttjande genom exempelvis bebyggelse och infrastruktur, vindkraft, produktion av skogsråvaror, livsmedel, nyttjande för friluftsliv och turism, kulturmiljövård och naturskydd behöver därför balanseras på</P>
<P class="p598 ft21">371</P>
</DIV>
<DIV id="page_372">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1074 ft115">ett sätt som ger förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålen samtidigt som de behöver bidra till att upprätthålla en långsiktig konkurrenskraft och uppfylla övriga samhällsbehov. Behovet av resurseffektivisering bör beaktas i relevanta delar.</P>
<P class="p697 ft115">Det finns anledning att tydligare synliggöra de olika aktörernas ansvar och ta vara på potentialen hos näringslivet och andra aktörer, exempelvis miljöorganisationer, att bidra ytterligare i arbetet. Samarbete och kunskapsutbyte mellan ägare, brukare, forskare, myndigheter och ideella organisationer inom ramen för hållbart brukande behöver utvecklas.</P>
<P class="p331 ft115">Förutsättningarna för företagande som omfattar olika typer av markanvändning kan se olika ut i olika delar av landet. Etappmål, styrmedel och åtgärder behöver därför utformas med dessa skilda förutsättningar i åtanke för att inte skapa oönskade regionala, miljömässiga, ekonomiska eller sociala effekter. I detta sammanhang är det dessutom viktigt att beakta frågor om äganderätt och bruksrätt.</P>
<P class="p106 ft115">Många av de åtgärder som behövs kan genomföras på nationell nivå. Andra ingår i styrmedel och regleringar inom <NOBR>EU-samarbetet.</NOBR> Nationella åtgärder måste därför kombineras med ett strategiskt agerande, vid utformningen av flera av EU:s politikområden.</P>
<P class="p573 ft123">Uppdraget</P>
<P class="p640 ft115">Beredningen ska med beaktande av de tidigare angivna generella samt för denna strategi specifika utgångspunkterna föreslå en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder för att uppnå relevanta delar i generationsmålet och miljökvalitetsmålen kopplade till en långsiktigt hållbar markanvändning.</P>
<P class="p252 ft115">Uppdraget ska inledas med en övergripande, tvärsektoriell problemanalys som behandlar grundläggande strukturella orsaker till bristande måluppfyllelse samt identifierar målkonflikter och synergier, utmaningar och möjligheter för en långsiktigt hållbar markanvänd- ning. Uppdraget ska omfatta analyser av hur begreppet långsiktigt hållbar markanvändning kan definieras och redovisa en uppskattning av relaterade kostnader. Helhetssyn och ett tvärsektoriellt perspektiv ska genomsyra analysen som ska omfatta hållbarhetsaspekterna kopplat till påverkan och status för ingående delar i landskapet.</P>
<P class="p1116 ft115">Beredningen ska i en delrapport senast den 31 mars 2012</P>
<P class="p801 ft117">redovisa en bred problemanalys och föreslå motiverade prioriteringar och avgränsningar för det fortsatta arbetet med</P>
<P class="p84 ft21">372</P>
</DIV>
<DIV id="page_373">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td151"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p18 ft26">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1117 ft117">tidsplan för eventuella delrapporteringar av det fortsatta arbetet samt för konsekvensanalysen.</P>
<P class="p918 ft115">Utifrån analysen ska prioriteringar och avgränsningar baserade på miljörelevans, problemanalys och identifierade målkonflikter, utmaningar och synergier göras i ett eller flera områden för det fortsatta arbetet med att utforma ett förslag till en strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning med förslag på etappmål, styr- medel och åtgärder.</P>
<P class="p860 ft115">Beredningen ska i sin slutredovisning senast den 15 juni 2014</P>
<P class="p607 ft117">föreslå en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder för att uppnå relevanta delar i generationsmålet och miljökvalitets- målen kopplade till en långsiktigt hållbar markanvändning,</P>
<P class="p706 ft117">föreslå vilken typ av underlag som bör tas fram samt hur det ska tas fram, med tillhörande tidsplan, i de fall beredningen identifierar att beslutsunderlaget inte är tillräckligt för att formulera etappmål och föreslå styrmedel och åtgärder.</P>
<P class="p131 ft121">Samråd och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p77 ft115">Beredningen ska i arbetet med denna strategi följa andra pågående initiativ som exempelvis den dialogprocess om hållbart brukande av skog som initierades gemensamt av landsbygdsministern och miljö- ministern och den strategi för biologisk mångfald inom EU som är under framtagande och som <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> lagt förslag till i maj 2011. Sverige har nyligen ratificerat den europeiska landskaps- konventionen och arbetet med dess genomförande pågår. I uppdraget ingår även att följa detta arbete. Beredningen ska även följa och beakta Naturvårdsverkets arbete med den fördjupade utvärderingen 2012 av miljökvalitetsmålen och generationsmålet.</P>
<P class="p453 ft115">Beredningen ska vidare samråda med Kulturmiljöutredningen (Ku 2011:02) samt utveckla en dialog med näringsliv, ideella organisationer och forskarsamhället för att inhämta kunskap och förankra beredningens förslag till strategi.</P>
<P class="p101 ft117">Analysfasen av uppdraget ska delredovisas den 31 mars 2012 med plan för eventuella ytterligare delredovisningar. Slutredovisning av uppdraget ska ske senast den 15 juni 2014.</P>
<P class="p1118 ft115">(Miljödepartementet)</P>
<P class="p481 ft21">373</P>
</DIV>
<DIV id="page_374">
</DIV>
<DIV id="page_375">
<P class="p1083 ft22">Bilaga 3</P>
<P class="p1084 ft9">Kommittédirektiv 2012:95</P>
<P class="p1119 ft52">Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) - strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik</P>
<P class="p1086 ft115">Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012</P>
<P class="p1087 ft17">Sammanfattning</P>
<P class="p1111 ft115">Miljömålsberedningen (M 2010:04) får i tilläggsuppdrag att föreslå en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik med ett helhetsperspektiv på havs- och sötvattenpolitik. I uppdraget ingår att utifrån en bred problemanalys föreslå de etappmål, styrmedel och åtgärder som behövs för att nå relevanta delar i generations- målet samt de miljökvalitetsmål som är kopplade till en samman- hållen och hållbar vattenpolitik. Hänsyn ska tas till de generella utgångspunkterna för formulering av strategier och etappmål i miljömålssystemet som anges i de tidigare direktiven dir. 2010:74 och dir. 2011:50 samt till de specifika utgångspunkter som anges i dessa tilläggsdirektiv. Hänsyn ska även tas till övriga samhällsmål och strategin ska syfta till samhällsekonomisk effektivitet. Tilläggs- uppdraget ska redovisas senast den 9 juni 2014.</P>
<P class="p1120 ft17">Bakgrund</P>
<P class="p1121 ft115">Riksdagen beslutade våren 2010 om en ny målstruktur för miljöarbetet som innebär att miljöarbetet ska vara strukturerat med ett generationsmål samt med miljökvalitetsmål och etappmål (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377). Ett viktigt syfte med den genomförda förändringen av miljömålssystemet är att få ett tydligare fokus på operativa insatser för att åstadkomma den samhällsomställning som krävs för att nå generationsmålet och</P>
<P class="p1122 ft21">375</P>
</DIV>
<DIV id="page_376">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft115">miljökvalitetsmålen. Avsikten är att i ökad utsträckning identifiera de övergripande frågor och de mest effektiva åtgärder som kan bidra till att nå flera miljökvalitetsmål. Generationsmålet ger väg- ledning om de värden som ska skyddas och anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p114 ft115">För att få ett effektivare miljöarbete ska breda, tvärsektoriella strategier som utgår från politiska prioriteringar tas fram. De tidigare delmålen har ersatts med etappmål som kan vara mål- övergripande och som uttrycker den samhällsförändring som behövs för att nå miljökvalitetsmålen. Genom att koppla styrmedel och åtgärder till strategierna och etappmålen blir miljöarbetet mer operativt och verkningsfullt.</P>
<P class="p127 ft115">Regeringen tillsatte den 1 juli 2010 en parlamentarisk beredning, Miljömålsberedningen, (M 2010:04). Beredningens uppgift är att på uppdrag av regeringen föreslå hur miljökvalitetsmålen ska nås genom politiskt förankrade förslag till strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder. Beredningen ska hantera frågor som berör flera samhällsintressen och som därför kräver politiska avvägningar eller områden som är särskilt komplexa och kännetecknas av stor osäkerhet. Den ska även fokusera på frågor som kräver över- gripande och långsiktiga politiska prioriteringar, dels där det finns behov av strukturella förändringar, dels avseende frågor av särskild betydelse som inte kan lösas på myndighetsnivå (dir. 2010:74). Den 9 juni 2011 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till bered- ningen som gällde att ta fram ett förslag till strategi för giftfri miljö (dir. 2011:50) och den 13 oktober 2011 om tilläggsdirektiv till beredningen att ta fram förslag till en strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning (dir. 2011:91).</P>
<P class="p672 ft115">Beredningen har hittills överlämnat fyra delbetänkanden till regeringen, Handlingsplan för att utveckla strategier i miljömåls- systemet (SOU 2010:101), Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34), Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning (SOU 2012:15) och Minska riskerna med farliga ämnen (SOU 2012:38). I det förstnämnda betänkandet föreslog beredningen att det tas fram en strategi för en sammanhållen vattenpolitik.</P>
<P class="p106 ft115">Regeringen har beslutat dels preciseringar av miljökvalitets- målen, dels tretton etappmål inom de fyra prioriterade områdena <SPAN class="ft123">luftföroreningar</SPAN>, <SPAN class="ft123">farliga ämnen, avfall </SPAN>och <SPAN class="ft123">biologisk mångfald</SPAN>. Regeringens beslut återges i departementspromemorian Svenska</P>
<P class="p165 ft21">376</P>
</DIV>
<DIV id="page_377">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td151"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p18 ft26">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p479 ft117">miljömål - preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål (Ds 2012:23). Därutöver har riksdagen tidigare beslutat om ett etappmål för utsläpp av växthusgaser (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:142).</P>
<P class="p1123 ft124">Generella utgångspunkter för formulering av strategier och etappmål</P>
<P class="p77 ft115">De strategier som Miljömålsberedningen ska utveckla ska innehålla förslag till etappmål, styrmedel och åtgärder som bidrar till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Det kan vara mer effektivt att arbeta med etappmål, styrmedel och åtgärder målövergripande och strategivis än uppdelat per miljökvalitetsmål eftersom en åtgärd ibland kan bidra till att nå flera miljökvalitetsmål liksom till att nå generationsmålet. En strategi kan därför innehålla flera olika styrmedel och åtgärder som samlat bidrar till att nå flera mål. Strategier och etappmål ska följa de generella utgångspunkter som beskrivs i de tidigare direktiven dir. 2010:74 och dir. 2011:50.</P>
<P class="p1124 ft124">Specifika utgångspunkter för uppdraget att föreslå en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik med ett helhets- perspektiv på havs- och sötvattenpolitik</P>
<P class="p678 ft115">Sex av riksdagens 16 miljökvalitetsmål har direkt anknytning till vatten - <SPAN class="ft123">Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård </SPAN>och <SPAN class="ft123">Myllrande våtmarker. </SPAN>Därutöver har ett antal miljökvalitetsmål en nära koppling till de vattenanknutna målen, t.ex. <SPAN class="ft123">Begränsad klimatpåverkan</SPAN>, <SPAN class="ft123">Giftfri miljö </SPAN>och <SPAN class="ft123">Ett rikt växt- och djurliv.</SPAN></P>
<P class="p59 ft115">I årets uppföljning av miljömålen konstaterade de målansvariga myndigheterna att de vattenanknutna miljökvalitetsmålen inte kan nås med de redan beslutade eller planerade styrmedlen. Myndig- heternas bedömning är att det behövs en bättre arbetsprocess för miljökvalitetsmålen, en utveckling och differentiering av styrmedel samt en effektivare tillämpning.</P>
<P class="p446 ft117">Den 26 april 2012 beslutade regeringen om preciseringar och etappmål i miljömålssystemet (se Ds 2012:23). Preciseringarna omfattar bl.a. miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft125">Bara naturlig försurning, Ingen</SPAN></P>
<P class="p481 ft21">377</P>
</DIV>
<DIV id="page_378">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1125 ft175">övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård <SPAN class="ft176">och </SPAN>Myllrande våtmarker.</P>
<P class="p990 ft115">Regeringen beslutade också om etappmål om begränsningar av utsläpp från sjöfarten och om hotade arter och naturtyper.</P>
<P class="p105 ft115">Miljömålsberedningen fick i oktober 2011 tilläggsdirektiv med uppdrag att ta fram ett förslag till en strategi för att uppnå relevanta delar i generationsmålet och de miljökvalitetsmål som är kopplade till en långsiktigt hållbar markanvändning. Uppdraget ska slut- redovisas senast den 15 juni 2014.</P>
<P class="p697 ft115">Sverige ingår i flera olika internationella samarbeten om vatten. EU:s ramdirektiv för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område) och EU:s havs- miljödirektiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område [Ramdirektiv om en marin strategi]) har stor betydelse för Sveriges arbete med att nå en god havs- och vattenmiljö. Andra viktiga gränsöverskridande samarbeten är Helsingforskommissionen (Helcom) och EU:s Östersjöstrategi för miljö och konkurrenskraft. Inom Helcom är den gemensamma aktionsplanen för Östersjön (Baltic Sea Action Plan) ett viktigt arbetsredskap. För Nordostatlanten utgör konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (Osparkonventionen) grund för diskussion och ställningstaganden om den marina miljön. Det pågår ett omfattande arbete hos Havs- och vattenmyndigheten och andra myndigheter med att utveckla styrmedel och <NOBR>åtgärds-program</NOBR> för att genomföra internationella överenskommelser och <NOBR>EU-lagstiftning.</NOBR></P>
<P class="p1030 ft115">I regleringsbrevet för verksamhetsåret 2012 gav regeringen Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att med utgångspunkt i regeringens skrivelse Åtgärder för levande hav (skr. 2009/10:213) föreslå områden som kan vara lämpliga att ingå i en kommande miljömålsstrategi för en sammanhållen vattenpolitik. Myndigheten skulle ge förslag på de områden där den ser ett särskilt behov av övergripande och långsiktiga politiska prioriteringar och avväg- ningar för att de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Havs- och vattenmyndigheten redovisade uppdraget den 14 juni 2012. Havs- och vattenmyndighetens förslag ska vara specifika utgångspunkter för Miljömålsberedningens uppdrag. Här redovisas huvuddragen i Havs- och vattenmyndighetens förslag.</P>
<P class="p1126 ft21">378</P>
</DIV>
<DIV id="page_379">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td151"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p18 ft26">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft123">Övergripande styrning och samordning</P>
<P class="p475 ft115">Vatten påverkas av verksamheter och inriktningar inom ett stort antal politikområden utöver miljöpolitiken, som till exempel <NOBR>jordbruks-,</NOBR> <NOBR>fiske-,</NOBR> <NOBR>skogs-,</NOBR> transport- och energipolitiken. Det blir därmed särskilt angeläget att verka för en helhetssyn, gemensamma prioriteringar och samarbete kring kunskapsförsörjning. Den befintliga styrningen behöver utvecklas och effektiviseras.</P>
<P class="p446 ft115">Fisket regleras till stor del av EU:s gemensamma fiskeripolitik. En ekosystembaserad förvaltning av fiskebestånden bidrar till att minimera de negativa effekterna på den biologiska mångfalden och samtidigt säkerställa havets långsiktiga produktionsförmåga. Jordbruket styrs framför allt av miljöbalkens regelsystem och EU:s jordbrukspolitik. Inom skogsbruket regleras brukandet nära vatten främst av krav på miljöhänsyn i skogsvårdslagen (1979:429) och av miljöbalken. Visionen om en resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser innebär utmaningar för t.ex. ekologisk hänsyn vid vattenkraftproduktion.</P>
<P class="p453 ft115">Det finns ett behov av en sammanhållen vattenpolitik för att nå en god hushållning med våra vattenresurser samt för att förstärka åtgärdsarbetet så att de vattenanknutna miljömålen nås utan att ge avkall på andra viktiga samhällsmål.</P>
<P class="p109 ft115">Genomförande av internationella överenskommelser och sam- arbeten är en förutsättning för att de vattenanknutna miljömålen ska kunna nås. <NOBR>EU-lagstiftningen</NOBR> på området är också av stor vikt.</P>
<P class="p109 ft115">Det ligger i samhällets intresse att inom vattenområdet försöka hitta styrmedel och drivkrafter så att verksamheter gynnas av att verka för ett hållbart brukande såväl i pågående som i nya verksamheter. En utmaning ligger i att verka för en utveckling av företagande och verksamheter på ett sådant sätt att de kan bidra till de vattenrelaterade miljömålen samtidigt som de borgar för en långsiktigt bärkraftig samhällsekonomi.</P>
<P class="p637 ft115">En möjlighet att värdera vattnets värden är det pågående arbetet med att utveckla former för att kunna värdera ekosystemtjänster i ekonomiska termer. Kostnads- och nyttoanalyser är viktiga redskap för att identifiera effektiva åtgärder riktade för att nå specifika miljökvalitetsmål. Till det behövs sedan avvägningar mot och sam- ordning med andra mål för miljön och övriga samhällsmål. Mer långsiktigt behövs även ett större grepp tas för att bedöma vattnets utveckling, värden och hantering i olika framtidsscenarier. Ökad</P>
<P class="p1054 ft21">379</P>
</DIV>
<DIV id="page_380">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p470 ft117">samordning när det gäller kunskapsförsörjning kan bidra till ökad effektivitet i miljöarbetet.</P>
<P class="p91 ft123">Fysisk planering för hållbar hantering av vatten</P>
<P class="p752 ft115">Den fysiska samhällsplaneringen styrs till stor del av plan- och bygglagen (2010:900) och hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken. Infrastrukturplanering och tillståndsprocesser enligt miljöbalken har också stor betydelse för vattenmiljön och den fysiska miljön i stort. Det är i kommunernas översiktsplaner som ett hel- hetsperspektiv kan tas fram för mark- och vattenanvändningen och de långsiktiga areella och strukturella frågorna fastställs. Den samordnade fysiska planeringen för hela avrinningsområden liksom kust- zonsplanering behöver utvecklas.</P>
<P class="p331 ft115">Ett förändrat klimat medför sannolikt mer översvämningar och andra extremväder. Ökad nederbörd, stigande havsnivå, skyfall och extrema värmeböljor förväntas innebära att torka, översvämningar, erosion, ras och skred blir vanligare. Översvämningar ökar risken för läckage av föroreningar, bland annat i industriområden, vilket kan påverka vattenkvaliteten. Avloppsreningsverk riskerar att störas och leda till sämre rening av avloppsvatten. Översvämningar medför också en större risk för smittor och försämrad vattenkvalitet både kemiskt och bakteriologiskt.</P>
<P class="p958 ft115">Inom vissa tätorter finns ett behov av att inventera områden med risk för översvämningar. Det finns i dessa fall behov av problem- inventeringar, karteringar och åtgärdsplaner för att förhindra och minska skador av översvämningar. En åtgärd kan vara att införa en skyddande och bebyggelsefri zon i områden med risk för översväm- ningar. En annan åtgärd kan vara att undvika källare vid nybebyggelse. I redan bebyggda områden kan vallar vara en åtgärd. När det gäller smittspridning behövs också kompletterande åtgärder som exempelvis effektivare skydd av grundvattentäkter. Enligt förordningen (2009:956) om översvämningsrisker görs kartering av översvämnings- känsliga områden där ogynnsamma följder kan uppkomma för t.ex. människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. Med förordningen genomförs EU:s översvämningsdirektiv (Europa- parlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007 om bedömning och hantering av översvämningsrisker). Mot bakgrund av förordningen om översvämningsrisker och bedömningar baserade</P>
<P class="p1127 ft21">380</P>
</DIV>
<DIV id="page_381">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td151"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p18 ft26">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p479 ft117">på historiska översvämningar har Sverige rapporterat 18 områden med betydande översvämningsrisk till <NOBR>EU-kommissionen.</NOBR></P>
<P class="p401 ft123">Bevarande och restaurering av natur- och kulturmiljövärden</P>
<P class="p120 ft150">Det långsiktiga bevarandet av natur- och kulturmiljövärden knutna till våtmarker, sjöar, vattendrag och hav regleras i många avseenden med samma regelverk som bevarandeåtgärder på land. Några av flera viktiga nationella styrmedel är förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m., artskyddsförordningen (2007:845), havs- miljöförordningen (2010:1341), miljöbalkens övriga skydds- instrument och lagen (1988:950) om kulturminnen. Andra styrmedel är medel för restaureringsinsatser inom havs- och vattenmiljöanslaget och anslag på statens budget för åtgärder för biologisk mångfald.</P>
<P class="p446 ft115">Stora insatser och resurser har lagts på att minska översvämningar och markfuktighet genom att dränera, kulvertera, kanalisera, rensa, valla in och reglera vatten och dess naturliga flöden för att vinna mark till jord- och skogsbruk samt bebyggelse och infrastruktur. Den biologiska mångfalden i vattendragen har därmed minskat och de naturliga vattenflödenas funktioner har förstörts. Den minskade retentionen (kvarhållande) av vatten har också lett till ökade problem med övergödning och såväl de preventiva som restaurerande åtgärderna har medfört stora kostnader för samhället. Det finns därför behov av att studera alternativa angreppssätt för retention och restaurering. De globala mål som formulerades inom konventionen om biologisk mångfald vid mötet i Nagoya 2010, om bl.a. skydd av land- och vattenmiljöer, ger viktiga utgångspunkter för Miljömåls- beredningens uppdrag.</P>
<P class="p911 ft115">I Sverige har tre fjärdedelar av de naturtyper och hälften av de arter som är listade i EU:s art- och habitatdirektiv (rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) inte gynnsam bevarandestatus. Behovet av åtgärder är stort såväl för våtmarker som för sjöar, vattendrag och hav. Att behålla en biologisk mångfald är avgörande för att ekosystem ska fungera och även kunna anpassa sig till ändrade förhållanden.</P>
<P class="p446 ft115">Identifieringen av restaureringsbehovet i kustmiljön har påbörjats men strategier för en samlad prioritering och hantering av insatserna behöver tas fram. Samordningen mellan sektorerna bör förbättras för att på sikt kunna skapa en fungerande grön infrastruktur som säker- ställer livsmiljöer och spridningsvägar för vattenanknutna organismer.</P>
<P class="p703 ft21">381</P>
</DIV>
<DIV id="page_382">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft117">Nya skyddsformer bör övervägas samtidigt som det bör bedömas hur befintliga skyddsformer kan stärkas och utvecklas.</P>
<P class="p164 ft115">Miljömålsberedningen kommer enligt sitt delbetänkande Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning (SOU 2012:15) den 15 juni 2013 lämna ett delbetänkande om bl.a. skydd och skötsel av landområden. Utifrån den helhetssyn på landskapet som ska genomsyra delbetänkandet är det lämpligt att Miljömålsberedningen där även inkluderar relevanta frågor om skydd, restaurering och skötsel av vattenområden.</P>
<P class="p93 ft123">Hållbart nyttjande av mark vid vatten</P>
<P class="p640 ft115">Inom jord- och skogsbruket saknas många gånger skydds- och kant- zoner med tillräcklig bredd och kvalitet som kan förhindra över- svämning, näringsläckage och ge skydd, föda och lämplig vattenkvalitet åt vattenlevande organismer. Näringsämnen som orsakar övergödning kommer framför allt från jordbruk, reningsverk, industrier och små avlopp, men även genom nedfall från luften av kväveoxider från väg- trafik, sjöfart och kraftverk. Förbättrad samordning av samhällets styrning och ökad effektivitet i åtgärderna kan öka hållbarheten i nyttjandet av mark vid vatten.</P>
<P class="p331 ft115">Nyttjandet av mark vid vatten påverkas av ett stort antal olika styrmedel. Inom jordbruket återfinns en betydande del av styrningen inom regelverk som ansluter till miljöbalken, t.ex. förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, inom regelverken kring vattenföretag och inom EU:s jordbrukspolitik, inklusive tvärvillkor och landsbygdsprogram. Några andra styrinstrument som påverkar brukandet är åtgärdsprogram och åtgärder som ska genomföras enligt t.ex. miljöbalken, förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön och havsmiljöförordningen (2010:134). Även åtgärder som krävs enligt internationella överenskommelser som Baltic Sea Action Plan m.fl. eller enligt det svenska genomförandet av EU:s nitratdirektiv (rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket) påverkar brukandet.</P>
<P class="p934 ft117">Lantbrukarnas kunskap om hur de kan minska sitt växtnärings- läckage påverkas också av rådgivningsprojekt som Greppa näringen.</P>
<P class="p783 ft21">382</P>
</DIV>
<DIV id="page_383">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td151"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p18 ft26">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft123">Farliga ämnen som påverkar vattenmiljön</P>
<P class="p480 ft115">Regeringen har beslutat etappmål för begränsningar av utsläpp av luftföroreningar från sjöfarten (Ds 2012:23). Miljömålsberedningen har den 15 juni 2012 redovisat sitt uppdrag om en strategi för en giftfri miljö (SOU 2012:38). I Havs- och vattenmyndighetens redovisning anges ett antal frågeställningar till skydd för vattenmiljön angående farliga ämnen, avsedda att komplettera beredningens betänkande och regeringens beslut. Miljömålsberedningen ska i sitt arbete med strategin ta hänsyn till de av Havs- och vattenmyndigheten angivna frågeställningarna.</P>
<P class="p467 ft121">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p354 ft115">Miljömålsberedningen ska med hänsyn till de tidigare angivna generella samt de nu angivna specifika utgångspunkterna och med hänsyn till Havs- och vattenmyndighetens redovisning föreslå en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik.</P>
<P class="p109 ft115">Uppdraget ska ta sin utgångspunkt i en bred, övergripande problemanalys som behandlar grundläggande strukturella orsaker till bristande måluppfyllelse samt identifierar målkonflikter och synergier, utmaningar och möjligheter för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik.</P>
<P class="p860 ft115">Beredningen ska i sin redovisning</P>
<P class="p714 ft115">föreslå en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder för att uppnå relevanta delar i generationsmålet och miljökvalitetsmålen kopplade till en sammanhållen och hållbar vattenpolitik med ett helhetsperspektiv på havs- och sötvattenpolitik,</P>
<P class="p707 ft117">i förslaget till strategi ta hänsyn till samhällsmål utanför miljö- området, och</P>
<P class="p740 ft115">särskilt lämna förslag när det gäller</P>
<P class="p1128 ft117"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft196">fysisk planering för hållbar hantering av vatten, inkl. frågor kopplade till ett förändrat klimat,</SPAN></P>
<P class="p1129 ft115"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft197">bevarande och restaurering av natur- och kulturmiljövärden,</SPAN></P>
<P class="p738 ft115"><SPAN class="ft198">-</SPAN><SPAN class="ft197">hållbart nyttjande av mark vid vatten.</SPAN></P>
<P class="p1130 ft115">I de fall beredningen identifierar att beslutsunderlaget inte är tillräckligt för att formulera etappmål eller föreslå styrmedel och</P>
<P class="p1061 ft21">383</P>
</DIV>
<DIV id="page_384">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p470 ft117">åtgärder, ska beredningen föreslå vilken typ av underlag som bör tas fram samt hur det ska tas fram med tillhörande tidsplan.</P>
<P class="p91 ft121">Samråd och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p752 ft115">Miljömålsberedningen ska i arbetet med denna strategi följa andra pågående initiativ och processer med koppling till vattenpolitik samt föra en dialog med berörda myndigheter. I eventuella överväganden om vattenkraftens miljöpåverkan ska beredningen samarbeta med Utredningen om vattenverksamheter (M2012:01). Beredningen ska ta hänsyn till Naturvårdsverkets rapport nr 6500 Steg på vägen - Fördjupad utvärdering av miljömålen.</P>
<P class="p252 ft115">Beredningen ska vidare utveckla en dialog med näringsliv, ideella organisationer och forskarsamhället för att inhämta kunskap och förankra beredningens förslag till strategi.</P>
<P class="p68 ft115">Uppdraget ska redovisas senast den 9 juni 2014.</P>
<P class="p1131 ft115">(Miljödepartementet)</P>
<P class="p1132 ft21">384</P>
</DIV>
<DIV id="page_385">
<P class="p1083 ft22">Bilaga 4</P>
<P class="p1084 ft9">Experter och referenspersoner</P>
<P class="p1133 ft36">Långsiktigt hållbar markanvändning</P>
<P class="p1134 ft117">Förteckning över experter och referenspersoner som bistått Miljömålsberedningen i arbetet med en strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning, del 2.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr20 td152"><P class="p18 ft121">Namn</P></TD>
<TD class="tr20 td153"><P class="p18 ft121">Titel</P></TD>
<TD class="tr20 td77"><P class="p18 ft121">Organisation</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td152"><P class="p18 ft115">Sofie Adolfsson</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p18 ft115">Tillförordnad</P></TD>
<TD class="tr7 td77"><P class="p18 ft115">Boverket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td152"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td153"><P class="p18 ft115">enhetschef</P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td152"><P class="p18 ft115">Johan Kling</P></TD>
<TD class="tr2 td153"><P class="p18 ft115">Utredare</P></TD>
<TD class="tr2 td77"><P class="p18 ft115">Havs- och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td152"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td153"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p18 ft115">vattenmyndigheten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td152"><P class="p18 ft115">Josefin Walldén</P></TD>
<TD class="tr2 td153"><P class="p18 ft115">Utredare</P></TD>
<TD class="tr2 td77"><P class="p18 ft115">Havs- och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td152"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td153"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p18 ft115">vattenmyndigheten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td152"><P class="p18 ft115">Ulrika Askling</P></TD>
<TD class="tr2 td153"><P class="p18 ft115">Kansliråd</P></TD>
<TD class="tr2 td77"><P class="p18 ft115">Landsbygds-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td152"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td153"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p18 ft115">departementet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td152"><P class="p18 ft115">Ulrika Rinman</P></TD>
<TD class="tr2 td153"><P class="p18 ft115">Departements-</P></TD>
<TD class="tr2 td77"><P class="p18 ft115">Landsbygds-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td152"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td153"><P class="p18 ft115">sekreterare</P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p18 ft115">departementet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td152"><P class="p18 ft115">Gunnar Lindén</P></TD>
<TD class="tr2 td153"><P class="p18 ft115">Sakkunnig</P></TD>
<TD class="tr2 td77"><P class="p18 ft115">Lantbrukarnas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td152"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td153"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p18 ft115">Riksförbund</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td152"><P class="p18 ft115">Hilda Runsten</P></TD>
<TD class="tr2 td153"><P class="p18 ft115">Klimatexpert</P></TD>
<TD class="tr2 td77"><P class="p18 ft115">Lantbrukarnas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td152"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td153"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p18 ft115">Riksförbund</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td152"><P class="p18 ft115">Eva Engström</P></TD>
<TD class="tr2 td153"><P class="p18 ft115">Lantbrukskonsulent</P></TD>
<TD class="tr2 td77"><P class="p18 ft115">Länsstyrelsen i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td152"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td153"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p18 ft115">Jämtlands län</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1135 ft21">385</P>
</DIV>
<DIV id="page_386">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr20 td96"><P class="p18 ft115">Fredrik</P></TD>
<TD class="tr20 td35"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr20 td154"><P class="p18 ft115">Handläggare</P></TD>
<TD class="tr20 td155"><P class="p18 ft115">Länsstyrelsen i Västra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td153"><P class="p18 ft115">Fredriksson</P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td155"><P class="p18 ft115">Götalands län</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td153"><P class="p18 ft115">Börje Alriksson</P></TD>
<TD class="tr2 td154"><P class="p18 ft115">Departements-</P></TD>
<TD class="tr2 td155"><P class="p18 ft115">Miljödepartementet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td96"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p18 ft115">sekreterare</P></TD>
<TD class="tr0 td155"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td153"><P class="p18 ft115">Michael Löfroth</P></TD>
<TD class="tr2 td154"><P class="p18 ft115">Kansliråd</P></TD>
<TD class="tr2 td155"><P class="p18 ft115">Miljödepartementet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td153"><P class="p18 ft115"><NOBR>Ann-Christin</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td154"><P class="p18 ft115">Departements-</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p18 ft115">Miljödepartementet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td96"><P class="p18 ft115">Weibull</P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p18 ft115">sekreterare</P></TD>
<TD class="tr0 td155"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><P class="p18 ft115">Mette</P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p18 ft115">Lindahl-</P></TD>
<TD class="tr2 td154"><P class="p18 ft115">Enhetschef</P></TD>
<TD class="tr2 td155"><P class="p18 ft115">Myndigheten för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td96"><P class="p18 ft115">Olsson</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr7 td154"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p18 ft115">samhällsskydd och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td96"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td155"><P class="p18 ft115">beredskap</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td153"><P class="p18 ft115">Johanna Sandahl</P></TD>
<TD class="tr2 td154"><P class="p18 ft115">Vice ordförande</P></TD>
<TD class="tr2 td155"><P class="p18 ft115">Naturskyddsföreningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td96"><P class="p18 ft115">Jan Terstad</P></TD>
<TD class="tr1 td35"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr1 td154"><P class="p18 ft115">Avdelningschef</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p18 ft115">Naturskyddsföreningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td153"><P class="p18 ft115">Ingrid Rydberg</P></TD>
<TD class="tr1 td154"><P class="p18 ft115">Handläggare</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p18 ft115">Naturvårdsverket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><P class="p18 ft115">Eva Smith</P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td156"><P class="p18 ft115">f.d. ställföreträdande generaldirektör vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td96"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p18 ft115">Naturvårdsverket</P></TD>
<TD class="tr0 td155"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td153"><P class="p18 ft115">Lars Westermark</P></TD>
<TD class="tr2 td154"><P class="p18 ft115">Enhetschef</P></TD>
<TD class="tr2 td155"><P class="p18 ft115">Naturvårdsverket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td96"><P class="p18 ft115">Lotta Boss</P></TD>
<TD class="tr1 td35"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr1 td154"><P class="p18 ft115">Antikvarie</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p18 ft115">Riksantikvarieämbetet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td153"><P class="p18 ft115">Hillevi Eriksson</P></TD>
<TD class="tr1 td154"><P class="p18 ft115">Klimatspecialist</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p18 ft115">Skogsstyrelsen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><P class="p18 ft115">Per Hazell</P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr2 td154"><P class="p18 ft115">Skogsskötsel-</P></TD>
<TD class="tr2 td155"><P class="p18 ft115">Skogsstyrelsen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td96"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p18 ft115">specialist</P></TD>
<TD class="tr0 td155"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><P class="p18 ft115">Charlotte</P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr2 td154"><P class="p18 ft115">Avdelningschef</P></TD>
<TD class="tr2 td155"><P class="p18 ft115">Statens geotekniska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td96"><P class="p18 ft115">Cederbom</P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td155"><P class="p18 ft115">institut</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td153"><P class="p18 ft115">Olof Johansson</P></TD>
<TD class="tr2 td154"><P class="p18 ft115">Avdelningschef</P></TD>
<TD class="tr2 td155"><P class="p18 ft115">Statens jordbruksverk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td153"><P class="p18 ft115">Erland Karlsson</P></TD>
<TD class="tr1 td154"><P class="p18 ft115">Enhetschef</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p18 ft115">Statens jordbruksverk</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1136 ft21">386</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_387">
<P class="p0 ft22">SOU 2014:50 Bilaga 4</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr20 td74"><P class="p18 ft115">Martin Sjödahl</P></TD>
<TD class="tr20 td46"><P class="p18 ft115">Enhetschef</P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p18 ft115">Statens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td74"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td157"><P class="p18 ft115">jordbruksverk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td74"><P class="p18 ft115">Johan Andersson</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p18 ft115">CSR- och</P></TD>
<TD class="tr2 td157"><P class="p18 ft115">Svenskt Näringsliv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td74"><P class="p18 ft115">Anell</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p18 ft115">hållbarhetsansvarig</P></TD>
<TD class="tr0 td157"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td74"><P class="p18 ft115">Linda Eriksson</P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p18 ft115">Rådgivare</P></TD>
<TD class="tr21 td157"><P class="p18 ft115">Svenskt Näringsliv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p18 ft115">Hans Bäckman</P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p18 ft115">Handläggare</P></TD>
<TD class="tr1 td157"><P class="p18 ft115">Svenskt Vatten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td74"><P class="p18 ft115">Anna Hedenström</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p18 ft115">Enhetschef</P></TD>
<TD class="tr2 td157"><P class="p18 ft115">Sveriges geologiska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td74"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td157"><P class="p18 ft115">undersökning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td74"><P class="p18 ft115">Björn Holgersson</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p18 ft115">Statsgeolog</P></TD>
<TD class="tr2 td157"><P class="p18 ft115">Sveriges geologiska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td74"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td157"><P class="p18 ft115">undersökning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td74"><P class="p18 ft115">Lotta Andersson</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p18 ft115">Senior forskare</P></TD>
<TD class="tr2 td157"><P class="p18 ft115">Sveriges</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td74"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr7 td157"><P class="p18 ft115">meteorologiska och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td74"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td157"><P class="p18 ft115">hydrologiska institut</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td74"><P class="p18 ft115">Gunnar Fredriksson</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p18 ft115">Handläggare</P></TD>
<TD class="tr2 td157"><P class="p18 ft115">Sveriges Kommuner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td74"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td157"><P class="p18 ft115">och Landsting</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p18 ft115">Malin Andersson</P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p18 ft115">Strateg</P></TD>
<TD class="tr1 td157"><P class="p18 ft115">Trafikverket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td74"><P class="p18 ft115">Lars Nilsson</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p18 ft115">Miljödirektör</P></TD>
<TD class="tr2 td157"><P class="p18 ft115">Trafikverket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td74"><P class="p18 ft115">Lennart Gladh</P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p18 ft115">Expert</P></TD>
<TD class="tr1 td157"><P class="p18 ft115">Världsnaturfonden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td74"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td157"><P class="p18 ft115">WWF</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td74"><P class="p18 ft115">Jan Wärnbäck</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p18 ft115">Handläggare</P></TD>
<TD class="tr2 td157"><P class="p18 ft115">Världsnaturfonden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td74"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td157"><P class="p18 ft115">WWF</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1137 ft21">387</P>
</DIV>
<DIV id="page_388">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p184 ft36">Sammanhållen och hållbar vattenpolitik</P>
<P class="p916 ft117">Förteckning över experter och referenspersoner som bistått Miljömålsberedningen i arbetet med en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr4 td147"><P class="p18 ft121">Namn</P></TD>
<TD class="tr4 td158"><P class="p18 ft121">Titel</P></TD>
<TD class="tr4 td159"><P class="p18 ft121">Organisation</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td147"><P class="p18 ft115">Ulrika Siira</P></TD>
<TD class="tr17 td158"><P class="p18 ft115">Utredare</P></TD>
<TD class="tr17 td159"><P class="p18 ft115">Havs- och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td147"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td158"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td159"><P class="p18 ft115">vattenmyndigheten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td147"><P class="p18 ft115">Björn Sjöberg</P></TD>
<TD class="tr2 td158"><P class="p18 ft115">Avdelningschef</P></TD>
<TD class="tr2 td159"><P class="p18 ft115">Havs- och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td147"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td158"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td159"><P class="p18 ft115">vattenmyndigheten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td147"><P class="p18 ft115">Ingrid Svedinger</P></TD>
<TD class="tr2 td158"><P class="p18 ft115">Ämnesråd</P></TD>
<TD class="tr2 td159"><P class="p18 ft115">Landsbygds-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td147"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td158"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td159"><P class="p18 ft115">departementet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td147"><P class="p18 ft115">Sindre Langaas</P></TD>
<TD class="tr2 td158"><P class="p18 ft115">Expert</P></TD>
<TD class="tr2 td159"><P class="p18 ft115">Lantbrukarnas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td147"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td158"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td159"><P class="p18 ft115">Riksförbund</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td147"><P class="p18 ft115">Ola Broberg</P></TD>
<TD class="tr2 td158"><P class="p18 ft115">Avdelningschef</P></TD>
<TD class="tr2 td159"><P class="p18 ft115">Länsstyrelsen i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td147"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td158"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td159"><P class="p18 ft115">Jönköpings län</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td147"><P class="p18 ft115">Helena André</P></TD>
<TD class="tr2 td158"><P class="p18 ft115">Departements-</P></TD>
<TD class="tr2 td159"><P class="p18 ft115">Miljödepartementet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td147"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td158"><P class="p18 ft115">sekreterare</P></TD>
<TD class="tr0 td159"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td147"><P class="p18 ft115">Stefan Lundberg</P></TD>
<TD class="tr2 td158"><P class="p18 ft115">Intendent</P></TD>
<TD class="tr2 td159"><P class="p18 ft115">Naturhistoriska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td147"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td158"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td159"><P class="p18 ft115">riksmuseet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td147"><P class="p18 ft115">Ellen Bruno</P></TD>
<TD class="tr2 td158"><P class="p18 ft115">Sakkunnig</P></TD>
<TD class="tr2 td159"><P class="p18 ft115">Naturskydds-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td147"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td158"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td159"><P class="p18 ft115">föreningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td147"><P class="p18 ft115">Majlis Bergqvist</P></TD>
<TD class="tr2 td158"><P class="p18 ft115">Handläggare</P></TD>
<TD class="tr2 td159"><P class="p18 ft115">Naturvårdsverket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td147"><P class="p18 ft115">Linda Gårdstam</P></TD>
<TD class="tr22 td158"><P class="p18 ft115">Handläggare</P></TD>
<TD class="tr22 td159"><P class="p18 ft115">Naturvårdsverket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td147"><P class="p18 ft115">Alexander Gill</P></TD>
<TD class="tr23 td158"><P class="p18 ft115">Antikvarie</P></TD>
<TD class="tr23 td159"><P class="p18 ft115">Riksantikvarieämbetet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1138 ft21">388</P>
</DIV>
<DIV id="page_389">
<P class="p0 ft22">SOU 2014:50 Bilaga 4</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr20 td160"><P class="p18 ft115">Stefan Nyström</P></TD>
<TD class="tr20 td161"><P class="p18 ft115">Generalsekreterare</P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p18 ft115">Sportfiskarna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td160"><P class="p18 ft115"><NOBR>Else-Marie</NOBR> Mejersjö</P></TD>
<TD class="tr22 td161"><P class="p18 ft115">Enhetschef</P></TD>
<TD class="tr22 td94"><P class="p18 ft115">Statens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td160"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td161"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p18 ft115">jordbruksverk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td160"><P class="p18 ft115">Roland Löfblad</P></TD>
<TD class="tr24 td161"><P class="p18 ft115">Expert</P></TD>
<TD class="tr24 td94"><P class="p18 ft115">Svenskt Näringsliv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td160"><P class="p18 ft115">Peter Sörngård</P></TD>
<TD class="tr22 td161"><P class="p18 ft115">Sakkunnig</P></TD>
<TD class="tr22 td94"><P class="p18 ft115">Svenskt Vatten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td160"><P class="p18 ft115">Lena Maxe</P></TD>
<TD class="tr23 td161"><P class="p18 ft115">Statsgeolog</P></TD>
<TD class="tr23 td94"><P class="p18 ft115">Sveriges geologiska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td160"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td161"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p18 ft115">undersökning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td160"><P class="p18 ft115">Bo Rutberg</P></TD>
<TD class="tr2 td161"><P class="p18 ft115">Handläggare</P></TD>
<TD class="tr2 td94"><P class="p18 ft115">Sveriges Kommuner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td160"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td161"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p18 ft115">och Landsting</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td160"><P class="p18 ft115">Inger Näslund</P></TD>
<TD class="tr2 td161"><P class="p18 ft115">Expert</P></TD>
<TD class="tr2 td94"><P class="p18 ft115">Världsnaturfonden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td160"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td161"><P class="p18 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p18 ft115">WWF</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1139 ft21">389</P>
</DIV>
<DIV id="page_390">
</DIV>
<DIV id="page_391">
<P class="p1083 ft22">Bilaga 5</P>
<P class="p1140 ft78">Generationsmålet och miljökvalitetsmålen</P>
<P class="p1141 ft36">Generationsmålet</P>
<P class="p1134 ft117">Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.</P>
<P class="p1142 ft17">Generationsmålets innebörd</P>
<P class="p1121 ft117">Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljö- problemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljö- politiken ska inriktas mot att:</P>
<P class="p557 ft117"><SPAN class="ft198">-</SPAN><SPAN class="ft199">ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad,</SPAN></P>
<P class="p557 ft117"><SPAN class="ft198">-</SPAN><SPAN class="ft199">den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart,</SPAN></P>
<P class="p1143 ft117"><SPAN class="ft198">-</SPAN><SPAN class="ft199">människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas,</SPAN></P>
<P class="p557 ft115"><SPAN class="ft198">-</SPAN><SPAN class="ft200">kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen,</SPAN></P>
<P class="p1144 ft115"><SPAN class="ft198">-</SPAN><SPAN class="ft200">en god hushållning sker med naturresurserna,</SPAN></P>
<P class="p552 ft117"><SPAN class="ft198">-</SPAN><SPAN class="ft199">andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal miljöpåverkan,</SPAN></P>
<P class="p1145 ft21">391</P>
</DIV>
<DIV id="page_392">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft117"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft196">konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.</SPAN></P>
<P class="p84 ft36">De 16 miljökvalitetsmålen</P>
<P class="p896 ft17">Begränsad klimatpåverkan</P>
<P class="p377 ft115">Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ram- konvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som inne- bär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.</P>
<P class="p93 ft17">Frisk luft</P>
<P class="p377 ft117">Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.</P>
<P class="p84 ft17">Bara naturlig försurning</P>
<P class="p377 ft115">De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av för- surande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i mark- förlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar.</P>
<P class="p93 ft17">Giftfri miljö</P>
<P class="p413 ft115">Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mång- falden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystem är försumbar. Halt- erna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.</P>
<P class="p130 ft21">392</P>
</DIV>
<DIV id="page_393">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td151"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p18 ft26">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft17">Skyddande ozonskikt</P>
<P class="p480 ft115">Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig <NOBR>UV-strålning.</NOBR></P>
<P class="p201 ft17">Säker strålmiljö</P>
<P class="p354 ft117">Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.</P>
<P class="p76 ft17">Ingen övergödning</P>
<P class="p354 ft115">Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.</P>
<P class="p98 ft17">Levande sjöar och vattendrag</P>
<P class="p354 ft115">Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsför- måga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets eko- logiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.</P>
<P class="p452 ft17">Grundvatten av god kvalitet</P>
<P class="p354 ft115">Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.</P>
<P class="p999 ft17">Hav i balans samt levande kust och skärgård</P>
<P class="p77 ft115">Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktions- förmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar</P>
<P class="p1061 ft21">393</P>
</DIV>
<DIV id="page_394">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft117">utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.</P>
<P class="p84 ft17">Myllrande våtmarker</P>
<P class="p377 ft115">Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i land- skapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för fram- tiden.</P>
<P class="p851 ft17">Levande skogar</P>
<P class="p377 ft117">Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.</P>
<P class="p91 ft17">Ett rikt odlingslandskap</P>
<P class="p377 ft117">Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk pro- duktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.</P>
<P class="p91 ft17">Storslagen fjällmiljö</P>
<P class="p377 ft115">Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verk- samheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.</P>
<P class="p93 ft17">God bebyggd miljö</P>
<P class="p377 ft115">Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.</P>
<P class="p1058 ft21">394</P>
</DIV>
<DIV id="page_395">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td151"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p18 ft26">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft17">Ett rikt växt- och djurliv</P>
<P class="p309 ft115">Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.</P>
<P class="p1146 ft21">395</P>
</DIV>
<DIV id="page_396">
</DIV>
<DIV id="page_397">
<P class="p1083 ft22">Bilaga 6</P>
<P class="p1147 ft61">Beslutade och föreslagna etappmål i miljömålssystemet</P>
<P class="p1141 ft36">Beslutade etappmål</P>
<P class="p1148 ft115">I miljömålssystemet har sammanlagt 24 etappmål beslutats inom fem olika områden: klimat, luftföroreningar, farliga ämnen, avfall samt biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Etappmålen ska styra och ange tydliga steg på vägen mot de samhällsförändringar som behövs för att miljökvalitetsmålen och generationsmålet ska kunna nås.</P>
<P class="p1149 ft17">Klimat</P>
<P class="p1150 ft121">Etappmål om utsläpp av växthusgaser (2020)</P>
<P class="p1151 ft115">Utsläppen för Sverige bör för år 2020 vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Detta innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre för den icke handlande sektorn i förhållande till 1990 års nivå. Minskningen sker genom utsläpps- reduktioner i Sverige och i form av investeringar i andra <NOBR>EU-länder</NOBR> eller flexibla mekanismer som CDM (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/19:377).</P>
<P class="p1152 ft21">397</P>
</DIV>
<DIV id="page_398">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p184 ft17">Luftföroreningar</P>
<P class="p1153 ft121">Etappmål om begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa</P>
<P class="p1154 ft117">Etappmålet om begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftför- oreningar i Europa innebär att:</P>
<P class="p83 ft117"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft196">Europeiska unionen har beslutat om ytterligare begränsningar av nationella utsläpp av luftföroreningar genom en revision av det s.k. takdirektivet senast 2015, och</SPAN></P>
<P class="p817 ft115"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft197">ändringen av Göteborgsprotokollet under konventionen om lång-</SPAN></P>
<P class="p1155 ft117">väga gränsöverskridande luftföroreningar har ratificerats av till- räckligt många länder för att ha trätt i kraft senast 2015 (Ds 2012:23).</P>
<P class="p1156 ft124">Etappmål om begränsningar av utsläpp av luftföroreningar från sjöfarten</P>
<P class="p377 ft115">Etappmålet om utsläpp av luftföroreningar från sjöfarten innebär att utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar ska ha börjat minska från fartygstrafiken i Östersjön och Nordsjön senast 2016 (Ds 2012:23).</P>
<P class="p573 ft121">Etappmål om luftföroreningar från småskalig vedeldning</P>
<P class="p126 ft117">Etappmålet om utsläpp av luftföroreningar från småskalig vedeld- ning innebär att nya pannor för småskalig vedeldning ska ha låga utsläpp av luftföroreningar och hög verkningsgrad. Boverket har i uppdrag att förbereda nya byggregler under 2012 (Ds 2012:23).</P>
<P class="p125 ft17">Farliga ämnen</P>
<P class="p569 ft121">Etappmål om särskilt farliga ämnen</P>
<P class="p126 ft117">Etappmålet om särskilt farliga ämnen innebär att beslut som fattas inom Europeiska unionen och internationellt om sådana ämnen ska innehålla åtgärder som innebär att:</P>
<P class="p571 ft21">398</P>
</DIV>
<DIV id="page_399">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td151"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p18 ft26">Bilaga 6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1157 ft117"><SPAN class="ft198">-</SPAN><SPAN class="ft199">hormonstörande respektive kraftigt allergiframkallande ämnen betraktas som särskilt farliga ämnen i relevanta regelverk senast 2015,</SPAN></P>
<P class="p74 ft117"><SPAN class="ft198">-</SPAN><SPAN class="ft199">särskilt farliga ämnen blir föremål för prövning eller beslut om utfasning under gällande regelverk inom alla användnings- områden senast 2018,</SPAN></P>
<P class="p74 ft117"><SPAN class="ft198">-</SPAN><SPAN class="ft199">särskilt farliga ämnen i produktionsprocesser används endast under strikt reglerade omständigheter senast 2018, och</SPAN></P>
<P class="p361 ft115"><SPAN class="ft198">-</SPAN><SPAN class="ft200">uttrycket "särskilt farliga ämnen" i relevanta regelverk även inklu- derar ämnen med andra allvarliga egenskaper än de som omfattas av nuvarande specifika kriterier och som inger motsvarande grad av betänklighet senast 2018 (Ds 2012:23).</SPAN></P>
<P class="p98 ft121">Etappmål om kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper</P>
<P class="p309 ft115">Etappmålet om kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper innebär att beslut som fattas inom Europeiska unionen och inter- nationellt ställer krav på att uppgifter om miljö- och hälsofarliga egenskaper hos kemiska ämnen ska vara tillgängliga och tillräckliga för att möjliggöra riskbedömning för alla användningsområden. Besluten ska innehålla åtgärder som innebär att:</P>
<P class="p1158 ft117"><SPAN class="ft198">-</SPAN><SPAN class="ft199">relevanta regelverk ställer krav på kunskap samt uppgifter om förekomst gällande nanopartiklar och nanomaterial som är till- räckliga för att bedöma och minimera hälso- och miljöeffekter av sådana senast 2015,</SPAN></P>
<P class="p381 ft117"><SPAN class="ft198">-</SPAN><SPAN class="ft199">förutsättningar finns för att relevanta regelverk kan beakta kom- binationseffekter vid exponering för kemikalier senast 2015,</SPAN></P>
<P class="p75 ft117"><SPAN class="ft198">-</SPAN><SPAN class="ft199">regelverken beaktar att barn är särskilt känsliga för påverkan från kemikalier senast 2015, och</SPAN></P>
<P class="p361 ft115"><SPAN class="ft198">-</SPAN><SPAN class="ft200">informationskraven i samband med registrering i Reach för ämnen som tillverkas eller importeras i lägre kvantiteter (mindre än 10 ton per tillverkare eller importör och år) stärks senast 2018 (Ds 2012:23).</SPAN></P>
<P class="p1159 ft21">399</P>
</DIV>
<DIV id="page_400">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p184 ft121">Etappmål om information om farliga ämnen i varor</P>
<P class="p896 ft115">Etappmålet om information om farliga ämnen i varor innebär att:</P>
<P class="p128 ft115"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft197">regelverk eller överenskommelser inom Europeiska unionen eller internationellt ska tillämpas så att information om miljö- och hälsofarliga ämnen i varor är tillgänglig för alla berörda senast 2020,</SPAN></P>
<P class="p1160 ft117"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft196">reglerna ska införas stegvis för olika varugrupper och i informa- tionen ska särskilt barns hälsa beaktas, och</SPAN></P>
<P class="p83 ft115"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft197">information om hälso- och miljöfarliga ämnen som ingår i mater- ial och varor görs tillgängliga under varans hela livscykel genom harmoniserade system som omfattar prioriterade varugrupper (Ds 2012:23).</SPAN></P>
<P class="p1161 ft124">Etappmål om utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler</P>
<P class="p377 ft117">Etappmålet om utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler är att Reach och andra relevanta <NOBR>EU-regelverk,</NOBR> senast 2020 till- lämpas eller om så behövs revideras så att:</P>
<P class="p70 ft117"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft196">det i ökad utsträckning blir möjligt att bedöma och pröva grup- per av ämnen med liknande inneboende egenskaper, kemisk struktur eller användningsområde, och</SPAN></P>
<P class="p1162 ft117"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft196">substitutionsprincipen och dess tillämpning stärks i samband med begränsningar, tillståndsprövning och andra relevanta moment i regelverket (M2013/1740/Ke).</SPAN></P>
<P class="p91 ft121">Etappmål om en effektivare kemikalietillsyn inom EU</P>
<P class="p126 ft115">Etappmålet om en effektivare kemikalietillsyn inom Europeiska unionen är att senast 2018 har beslut fattats inom Europeiska un- ionen som förstärker och effektiviserar tillsynen i medlemsländerna samt utvecklar tillsynssamverkan inom unionen vad gällande regler för kemikalier inklusive farliga ämnen i varor och avfall (M2013/1740/Ke).</P>
<P class="p1163 ft21">400</P>
</DIV>
<DIV id="page_401">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td151"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p18 ft26">Bilaga 6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft121">Etappmål om giftfria och resurseffektiva kretslopp</P>
<P class="p667 ft115">Etappmålet om giftfria och resurseffektiva kretslopp är att använd- ningen av återvunna material ska vara säker ur hälso- och miljö- synpunkt genom att återcirkulation av farliga ämnen så långt som möjligt undviks samtidigt som resurseffektiva kretslopp eftersträvas. Detta uppnås genom en samlad åtgärdsstrategi inom Europeiska unionen, vilken senast 2018 resulterat i bland annat följande insatser:</P>
<P class="p1164 ft117"><SPAN class="ft198">-</SPAN><SPAN class="ft199">EU:s regelverk för avfall, kemikalier och varor är i huvudsak kompletterade och samordnade så att de styr mot giftfria och resurseffektiva kretslopp, och</SPAN></P>
<P class="p74 ft117"><SPAN class="ft198">-</SPAN><SPAN class="ft199">Principen om höga och likvärdiga krav på innehållet av farliga ämnen i nyproducerade och återvunna material är fastslagen genom beslut där så är lämpligt (M2013/1740/Ke).</SPAN></P>
<P class="p401 ft121">Etappmål om att minska barns exponering för farliga kemikalier</P>
<P class="p309 ft117">Etappmålet om att minska barns exponering för farliga kemikalier är att senast 2018 har beslut fattats avseende befintliga och vid behov nya regelverk och andra styrmedel, vilka medför en betyd- ande minskning av hälsoriskerna för barn till följd av den samlade exponeringen för kemikalier. Riskminskningen ska bedömas i jäm- förelse med situationen 2012 (M2013/1740/Ke).</P>
<P class="p777 ft124">Etappmål om ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt</P>
<P class="p77 ft115">Etappmålet om ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt är att senast 2020 har beslut fattats inom Europeiska unionen eller internationellt som innebär att befintliga och eventu- ella nya regelverk för human- och veterinärmedicinska läkemedel i ökad utsträckning väger in miljöaspekter (M2013/2682/Ke).</P>
<P class="p1165 ft21">401</P>
</DIV>
<DIV id="page_402">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p184 ft17">Avfall</P>
<P class="p64 ft121">Etappmål om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan</P>
<P class="p126 ft115">Etappmålet om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan innebär att insatser ska vidtas senast 2018 så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara (Ds 2012:23).</P>
<P class="p93 ft121">Etappmål om ökad resurshushållning i byggsektorn</P>
<P class="p126 ft115">Etappmålet om byggnads- och rivningsavfall innebär att insatser ska vidtas senast 2020 så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av <NOBR>icke-farligt</NOBR> byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent (Ds 2012:23).</P>
<P class="p573 ft17">Biologisk mångfald och ekosystemtjänster</P>
<P class="p569 ft121">Etappmål om ekosystemtjänster och resiliens</P>
<P class="p570 ft117">Etappmålet om ekosystemtjänster och resiliens innebär att viktiga ekosystemtjänster och faktorer som påverkar deras vidmakthåll- ande är identifierade och systematiserade senast 2013 (Ds 2012:23).</P>
<P class="p1166 ft124">Etappmål om betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av ekosystemtjänster</P>
<P class="p377 ft115">Etappmålet om betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av ekosystemtjänster innebär att senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt (Ds 2012:23).</P>
<P class="p1167 ft21">402</P>
</DIV>
<DIV id="page_403">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td151"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p18 ft26">Bilaga 6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft121">Etappmål om hotade arter och naturtyper</P>
<P class="p307 ft115">Etappmålet om hotade arter och naturtyper innebär att åtgärds- program för att uppnå gynnsam bevarandestatus för sådana hotade arter och naturtyper som inte kan säkerställas genom pågående åtgärder för hållbar mark- och vattenanvändning och befintligt områdesskydd ska vara genomförda eller under genomförande senast 2015 (Ds 2012:23).</P>
<P class="p98 ft121">Etappmål om invasiva främmande arter</P>
<P class="p480 ft115">Etappmålet om invasiva främmande arter innebär att invasiva främ- mande arters effekter i Sverige vad avser biologisk mångfald samt socioekonomiska effekter på bland annat hälsa ska vara bedömda och prioriterade insatser för bekämpning ska ha inletts senast 2015 (Ds 2012:23).</P>
<P class="p452 ft121">Etappmål om kunskap om genetisk mångfald</P>
<P class="p309 ft117">Etappmålet om kunskap om genetisk mångfald innebär att en kart- läggning och övervakning av den genetiska mångfalden ska ha inletts senast 2015 (Ds 2012:23).</P>
<P class="p401 ft121">Etappmål om helhetssyn på markanvändningen</P>
<P class="p480 ft117">Etappmålet om helhetssyn på markanvändningen är att samord- ningen inom den statliga förvaltningen har förstärkts senast 2016 så att helhetssynen på markanvändningen har ökat (M2014/593/Nm).</P>
<P class="p1168 ft124">Etappmål om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden</P>
<P class="p505 ft117">Etappmålet om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden är att minst 20 procent av Sveriges land- och söt- vattensområden samt 10 procent av Sveriges marina områden senast 2020 bidrar till att nå nationella och internationella mål för biologisk mångfald. Detta ska ske genom skydd eller annat bevar- ande av områden som har särskild betydelse för biologisk mångfald</P>
<P class="p1169 ft21">403</P>
</DIV>
<DIV id="page_404">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft115">eller ekosystemtjänster. Bevarandet ska ske med ekologiskt repre- sentativa och väl förbundna system där reservat, andra effektiva områdesbaserade skyddsåtgärder eller miljöanpassat brukande ingår. Systemen ska vara väl integrerade i omgivande landskap och förvaltas på ett effektivt och inkluderande sätt. Skydd av områden ska till 2020 utökas med minst 1 142 000 hektar räknat från 2020 enligt följande:</P>
<P class="p1170 ft117"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft196">Skogar med höga naturvärden ska skyddas från avverkning. Detta ska ske genom att det formella skyddet av skogsmark har ökat med cirka 150 000 hektar skogsmark med höga naturvärden och i behov av formellt skydd nedan gränsen för fjällnära skog.</SPAN></P>
<P class="p70 ft115"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft197">Skogsbrukets frivilliga avsättningar bör ha ökat i omfattning med 200 000 hektar skogsmark i områden som har eller kan komma att utveckla höga naturvärden till totalt 1 1450 000 hektar.</SPAN></P>
<P class="p1160 ft117"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft196">Det formella skyddet av våtmarker har ökat med cirka 210 000 hektar genom att myrar med höga naturvärden i den nationella myrskyddsplanen skyddas.</SPAN></P>
<P class="p70 ft117"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft196">Det formella skyddet av sjöar och vattendrag har ökat med minst 12 000 hektar.</SPAN></P>
<P class="p83 ft117"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft196">Det formella skyddet av marina områden har ökat med minst 570 000 hektar.</SPAN></P>
<P class="p70 ft115"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft197">De ekologiska sambanden har stärkts så att skyddade och på andra sätt bevarade områden och biotoper är väl förbundna och integrerade i landskapet, inklusive den marina miljön, genom att den gröna infrastrukturen har utvecklats och förstärkts (M2014/593/Nm).</SPAN></P>
<P class="p93 ft121">Etappmål om miljöhänsyn i skogsbruket</P>
<P class="p126 ft117">Etappmålet om miljöhänsyn i skogsbruket är att senast 2015 är de förväntningar som samhället har på miljöhänsyn i skogsbruket tydliggjorda och kända för skogsbruket, så att de får en praktisk tillämpning (M2014/593/Nm).</P>
<P class="p1171 ft21">404</P>
</DIV>
<DIV id="page_405">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350405x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td151"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p18 ft26">Bilaga 6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft121">Etappmål om ett variationsrikt skogsbruk</P>
<P class="p307 ft117">Etappmålet om ett variationsrikt skogsbruk är att bestämmelser har förtydligats så att det senast 2015 finns goda förutsättningar för ett variationsrikt skogsbruk (M2014/593/Nm).</P>
<P class="p131 ft121">Etappmål om en dialogprocess i ett nationellt skogsprogram</P>
<P class="p309 ft115">Etappmålet om en dialogprocess i ett nationellt skogsprogram är att en öppen dialog med intressenter som berörs av skogen och deras värdekedja har etablerats senast den 1 juli 2015. Dialogen omfattar ekonomiska, sociala och miljömässiga värden och syftar till att skogen och dess värdekedja ytterligare bidrar till utveck- lingen mot ett hållbart samhälle och en växande biobaserad sam- hällsekonomi (M2014/593/Nm).</P>
<P class="p467 ft36">Föreslagna etappmål</P>
<P class="p1172 ft115">Flera förslag till etappmål har lämnats av Naturvårdsverket<SPAN class="ft116">1</SPAN>. För- slagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.</P>
<P class="p201 ft17">Hållbar återföring av fosfor</P>
<P class="p1173 ft124">Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen</P>
<P class="p678 ft115">Kretsloppen av växtnäringsämnen ska vara resurseffektiva och så långt som möjligt fria från oönskade ämnen. Tillförsel och bort- försel av växtnäringsämnen bör balansera i skog och jordbruk. Avloppssystemen bör utvecklas så att en hållbar återföring av växt- näringsämnen underlättas.</P>
<P class="p860 ft115">Senast år 2018 kommer:</P>
<P class="p1164 ft115"><SPAN class="ft198">-</SPAN><SPAN class="ft200">Minst 40 procent av fosforn i avlopp tas tillvara och återföras som växtnäring till åkermark utan att detta medför en expon- ering för föroreningar som riskerar att vara skadlig för män- niskor eller miljö.</SPAN></P>
<P class="p384 ft120"><SPAN class="ft122">1 </SPAN>Naturvårdsverket (2013), Hållbar återföring av fosfor, Naturvårdsverkets redovisning av ett uppdrag från regeringen, Rapport 6580; och Naturvårdsverkets skrivelse <NOBR>2013-12-16,</NOBR> Förslag till nya etappmål, Redovisning av regeringsuppdrag, Ärendenr: <NOBR>NV-00336-13.</NOBR></P>
<P class="p609 ft21">405</P>
</DIV>
<DIV id="page_406">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft117"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft196">Minst 10 procent av kvävet i avlopp tas tillvara och återföras som växtnäring till åkermark utan att detta medför en expon- ering för föroreningar som riskerar att vara skadlig för män- niskor eller miljö.</SPAN></P>
<P class="p1162 ft117"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft196">Stallgödsel tas tillvara på jordbruksmark så att tillförsel av växt- näringsämnen balanserar bortförsel.</SPAN></P>
<P class="p83 ft117"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft196">Minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara. (Redan beslutat av regeringen.)</SPAN></P>
<P class="p91 ft17">Efterbehandling av förorenade områden</P>
<P class="p1174 ft124">Förslag till etappmål om efterbehandling av förorenade områden</P>
<P class="p569 ft115">Etappmålet för efterbehandling av förorenade områden innebär att:</P>
<P class="p128 ft117"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft196">Minst 25 procent av områdena med mycket stor risk för män- niskors hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025.</SPAN></P>
<P class="p83 ft117"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft196">Minst 15 procent av områdena med stor risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025.</SPAN></P>
<P class="p83 ft115"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft197">Användningen av annan teknik än schaktning följt av depon- ering, utan föregående behandling av massorna, har ökat år 2020.</SPAN></P>
<P class="p686 ft123">Övergripande mål</P>
<P class="p1175 ft117">År 2050 ska alla områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljön vara åtgärdade.</P>
<P class="p84 ft17">Kadmium</P>
<P class="p116 ft121">Förslag till etappmål om exponering för kadmium via livsmedel</P>
<P class="p1175 ft117">Senast år 2018 är styrmedel beslutade som minskar befolkningens exponering för kadmium via livsmedel.</P>
<P class="p785 ft21">406</P>
</DIV>
<DIV id="page_407">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td151"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
<TD class="tr14 td72"><P class="p18 ft26">Bilaga 6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft17">Avfall</P>
<P class="p1176 ft121">Förslag till etappmål om återvinning och återanvändning av avfall</P>
<P class="p309 ft117">År 2020 tas materialet i avfallet från hushåll och verksamheter till vara så långt som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.</P>
<P class="p74 ft117"><SPAN class="ft198">-</SPAN><SPAN class="ft199">Minst 60 procent av avfallet från hushåll och motsvarande avfall från verksamheter förbereds för återanvändning eller material- återvinns.</SPAN></P>
<P class="p74 ft115"><SPAN class="ft198">-</SPAN><SPAN class="ft200">Det är enkelt för hushåll och verksamheter att lämna produkter till återanvändning och avfall till förberedelse för återanvänd- ning.</SPAN></P>
<P class="p1177 ft117"><SPAN class="ft198">-</SPAN><SPAN class="ft199">Landsting och branscher med en betydande potential att bättre ta vara på materialet i avfallet har tagit fram branschspecifika avfallsmål.</SPAN></P>
<P class="p401 ft121">Förslag till etappmål om minskad mängd matavfall</P>
<P class="p309 ft115">Matavfallet ska till år 2020 minska med minst 20 procent, jämfört med år 2010, sammantaget för hela livsmedelskedjan utom primär- produktionen. Inom primärproduktionen, det vill säga jordbruket och fisket, ska det finnas en handlingsplan för minskat produk- tionssvinn senast 2016.</P>
<P class="p98 ft121">Förslag till etappmål om textil och textilavfall</P>
<P class="p307 ft117">År 2020 är kretsloppen för textilier så långt som möjligt resurs- effektiva och fria från farliga ämnen.</P>
<P class="p74 ft117"><SPAN class="ft198">-</SPAN><SPAN class="ft199">Senast år 2018 finns lättillgängliga insamlingssystem som säkrar att textilier i första hand återanvänds.</SPAN></P>
<P class="p75 ft117"><SPAN class="ft198">-</SPAN><SPAN class="ft199">År 2020 återanvänds 40 procent av de textilier som satts på marknaden.</SPAN></P>
<P class="p75 ft117"><SPAN class="ft198">-</SPAN><SPAN class="ft199">År 2020 materialåtervinns 25 procent av de textilier som satts på marknaden, i första hand till nya textilier.</SPAN></P>
<P class="p1178 ft21">407</P>
</DIV>
<DIV id="page_408">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td36"><P class="p18 ft22">Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p18 ft22">SOU 2014:50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1179 ft117"><SPAN class="ft93">-</SPAN><SPAN class="ft196">Senast 2020 underlättas kretsloppet för textilier av att särskilt farliga ämnen och andra ämnen med oönskade egenskaper inte förekommer i nyproducerade textilier.</SPAN></P>
<P class="p1180 ft21">408</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_409">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350409x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft201">Statens offentliga utredningar 2014</P>
<P class="p482 ft202">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p1181 ft6"><SPAN class="ft160">1.</SPAN><SPAN class="ft147">Vissa bostadsbeskattningsfrågor. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1182 ft146"><SPAN class="ft146">2.</SPAN><SPAN class="ft145">Framtidens valfrihetssystem</SPAN></P>
<P class="p1183 ft6"><SPAN class="ft160">–</SPAN><SPAN class="ft147">inom socialtjänsten. S.</SPAN></P>
<P class="p1182 ft146"><SPAN class="ft146">3.</SPAN><SPAN class="ft145">Boende utanför det egna hemmet</SPAN></P>
<P class="p1184 ft6"><SPAN class="ft160">–</SPAN><SPAN class="ft147">placeringsformer för barn och unga. S.</SPAN></P>
<P class="p1185 ft6"><SPAN class="ft6">4.</SPAN><SPAN class="ft147">Det måste gå att lita på konsument- skyddet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1182 ft6"><SPAN class="ft6">5.</SPAN><SPAN class="ft147">Staten får inte abdikera</SPAN></P>
<P class="p1186 ft6"><SPAN class="ft160">–</SPAN><SPAN class="ft147">om kommunaliseringen av den svenska skolan. U.</SPAN></P>
<P class="p1182 ft6"><SPAN class="ft6">6.</SPAN><SPAN class="ft147">Män och jämställdhet. U.</SPAN></P>
<P class="p770 ft6"><SPAN class="ft160">7.</SPAN><SPAN class="ft147">Skärpta straff för vapenbrott. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1187 ft6"><SPAN class="ft6">8.</SPAN><SPAN class="ft147">Översyn av statsskuldspolitiken. Fi.</SPAN></P>
<P class="p770 ft146"><SPAN class="ft160">9.</SPAN><SPAN class="ft145">Förändrad assistansersättning</SPAN></P>
<P class="p1183 ft6"><SPAN class="ft160">–</SPAN><SPAN class="ft147">en översyn av ersättningssystemet. S.</SPAN></P>
<P class="p1188 ft6"><SPAN class="ft160">10.</SPAN><SPAN class="ft147">Ett steg vidare – nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av handlingar. S.</SPAN></P>
<P class="p1189 ft6"><SPAN class="ft160">11.</SPAN><SPAN class="ft147">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2014. Forskningsdebatt, alternativ och beslutsfattande. M.</SPAN></P>
<P class="p1190 ft6"><SPAN class="ft160">12.</SPAN><SPAN class="ft147">Utvärdera för utveckling – om utvärde- ring av skolpolitiska reformer. U.</SPAN></P>
<P class="p496 ft6"><SPAN class="ft160">13.</SPAN><SPAN class="ft147">En digital agenda i människans tjänst</SPAN></P>
<P class="p1191 ft6"><SPAN class="ft160">–</SPAN><SPAN class="ft147">en ljusnande framtid kan bli vår. N.</SPAN></P>
<P class="p1192 ft6"><SPAN class="ft160">14.</SPAN><SPAN class="ft147">Effektiv och rättssäker </SPAN><NOBR>PBL-över</NOBR> prövning. S.</P>
<P class="p1193 ft146"><SPAN class="ft160">15.</SPAN><SPAN class="ft145">Investeringsplanering för försvars materiel</SPAN></P>
<P class="p1194 ft6">En ny <NOBR>planerings-,</NOBR> besluts- och uppföljningsprocess. Fö.</P>
<P class="p1195 ft6"><SPAN class="ft160">16.</SPAN><SPAN class="ft147">Det ska vara lätt att göra rätt Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. A.</SPAN></P>
<P class="p1196 ft6"><SPAN class="ft160">17.</SPAN><SPAN class="ft147">Genomförande av Seveso III- direktivet. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1197 ft6"><SPAN class="ft160">18.</SPAN><SPAN class="ft147">Straffskalorna för allvarliga våldsbrott. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1198 ft6"><SPAN class="ft160">19.</SPAN><SPAN class="ft147">Yrkeskvalifikationsdirektivet – ett samlat genomförande. U.</SPAN></P>
<P class="p211 ft6"><SPAN class="ft160">20.</SPAN><SPAN class="ft147">Läkemedel för särskilda behov. S.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft6">21. Bredband för Sverige in i framtiden. N.</P>
<P class="p1199 ft6">22. Genomförande av EU:s nya redovis- ningsdirektiv. Ju.</P>
<P class="p1200 ft6"><SPAN class="ft160">23.</SPAN><SPAN class="ft147">Rätt information på rätt plats i rätt tid. Del 1, 2 och 3. S.</SPAN></P>
<P class="p1201 ft6"><SPAN class="ft160">24.</SPAN><SPAN class="ft147">Olycksregister och djupstudier på transportområdet. N.</SPAN></P>
<P class="p1202 ft6"><SPAN class="ft160">25.</SPAN><SPAN class="ft147">Internationella rättsförhållanden rörande arv. Ju.</SPAN></P>
<P class="p496 ft6"><SPAN class="ft160">26.</SPAN><SPAN class="ft147">Tillträde till COTIF 1999. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1203 ft6"><SPAN class="ft160">27.</SPAN><SPAN class="ft147">Svensk veteranpolitik. Ett ansvar för hela samhället. + Bilagor. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1204 ft6"><SPAN class="ft160">28.</SPAN><SPAN class="ft147">Lönsamt arbete – familjeansvarets fördelning och konsekvenser. A.</SPAN></P>
<P class="p1205 ft6"><SPAN class="ft160">29.</SPAN><SPAN class="ft147">Assisterad befruktning för ensam stående kvinnor. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1206 ft6"><SPAN class="ft160">30.</SPAN><SPAN class="ft147">Jämställt arbete? Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet. A.</SPAN></P>
<P class="p1207 ft6"><SPAN class="ft160">31.</SPAN><SPAN class="ft147">Visselblåsare</SPAN></P>
<P class="p1208 ft6">Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. A.</P>
<P class="p211 ft146"><SPAN class="ft160">32.</SPAN><SPAN class="ft145">Jordbruks- och bostadsarrende</SPAN></P>
<P class="p1209 ft6"><SPAN class="ft160">–</SPAN><SPAN class="ft147">några frågor om arrendeavgift och besittningsskydd. Ju.</SPAN></P>
<P class="p496 ft6"><SPAN class="ft160">33.</SPAN><SPAN class="ft147">Från hyresrätt till äganderätt. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1210 ft6"><SPAN class="ft160">34.</SPAN><SPAN class="ft147">Inte bara jämställdhet Intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet. A.</SPAN></P>
<P class="p1211 ft6"><SPAN class="ft160">35.</SPAN><SPAN class="ft147">I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler. M.</SPAN></P>
<P class="p1212 ft6"><SPAN class="ft160">36.</SPAN><SPAN class="ft147">Frågor om följerätt och om museernas kopiering. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1213 ft146"><SPAN class="ft160">37.</SPAN><SPAN class="ft145">De svenska energimarknaderna</SPAN></P>
<P class="p1183 ft6"><SPAN class="ft160">–</SPAN><SPAN class="ft147">en samhällsekonomisk analys. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1214 ft6"><SPAN class="ft160">38.</SPAN><SPAN class="ft147">Tillväxt och värdeskapande Konkurrenskraft i svenskt jordbruk och trädgårdsnäring. L.</SPAN></P>
<P class="p1215 ft146"><SPAN class="ft160">39.</SPAN><SPAN class="ft145">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt</SPAN></P>
<P class="p1216 ft6">Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service. N.</P>
<P class="p1217 ft6"><SPAN class="ft160">40.</SPAN><SPAN class="ft147">Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet. Fi.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_410">
<P class="p1218 ft6"><SPAN class="ft160">41.</SPAN><SPAN class="ft147">Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering. A.</SPAN></P>
<P class="p1219 ft6"><SPAN class="ft160">42.</SPAN><SPAN class="ft147">Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s </SPAN><NOBR>Fud-program</NOBR> 2013. M.</P>
<P class="p1207 ft6"><SPAN class="ft160">43.</SPAN><SPAN class="ft147">Synnerligen grova narkotikabrott. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1220 ft6"><SPAN class="ft160">44.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft147">F-skuldsanering</SPAN></NOBR> – en möjlighet till nystart för seriösa företagare. Ju.</P>
<P class="p1221 ft6"><SPAN class="ft160">45.</SPAN><SPAN class="ft147">Unik kunskap genom registerforskning. U.</SPAN></P>
<P class="p11 ft6">46. Marknadsmissbruk II. Fi.</P>
<P class="p1222 ft6"><SPAN class="ft203">47.</SPAN><SPAN class="ft147">Förbättrad tvistlösning på konsument- området – ny </SPAN><NOBR>EU-lagstiftning</NOBR> och en översyn av det svenska systemet. Ju.</P>
<P class="p211 ft6"><SPAN class="ft160">48.</SPAN><SPAN class="ft147">Registerutdrag i arbetslivet. A.</SPAN></P>
<P class="p1223 ft6"><SPAN class="ft160">49.</SPAN><SPAN class="ft147">Våld i nära relationer – en folkhälsofråga. Förslag för ett effektivare arbete. + Bilaga. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1224 ft6"><SPAN class="ft160">50.</SPAN><SPAN class="ft147">Med miljömålen i fokus – hållbar användning av mark och vatten. M.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_411">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H2B350411x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft201">Statens offentliga utredningar 2014</P>
<P class="p482 ft202">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft135">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p11 ft146">Det ska vara lätt att göra rätt</P>
<P class="p1225 ft6">Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. [16]</P>
<P class="p7 ft6">Lönsamt arbete</P>
<P class="p1226 ft6">– familjeansvarets fördelning och konsekvenser. [28]</P>
<P class="p1227 ft6">Jämställt arbete? Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet. [30]</P>
<P class="p7 ft146">Visselblåsare</P>
<P class="p1228 ft6">Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. [31]</P>
<P class="p7 ft6">Inte bara jämställdhet</P>
<P class="p1229 ft6">Intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet. [34]</P>
<P class="p1230 ft6">Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering. [41]</P>
<P class="p11 ft6">Registerutdrag i arbetslivet. [48]</P>
<P class="p731 ft135">Finansdepartementet</P>
<P class="p1231 ft5">Vissa bostadsbeskattningsfrågor. [1] Översyn av statsskuldspolitiken. [8]</P>
<P class="p9 ft6">De svenska energimarknaderna</P>
<P class="p1232 ft6">– en samhällsekonomisk analys. [37]</P>
<P class="p1233 ft6">Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet. [40]</P>
<P class="p11 ft6">Marknadsmissbruk II. [46]</P>
<P class="p731 ft135">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p1234 ft6">Investeringsplanering för försvarsmateriel En ny <NOBR>planerings-,</NOBR> besluts- och uppföljningsprocess. [15]</P>
<P class="p7 ft6">Genomförande av Seveso <NOBR>III-direktivet.</NOBR> [17]</P>
<P class="p1235 ft6">Svensk veteranpolitik. Ett ansvar för hela samhället. + Bilagor. [27]</P>
<P class="p1236 ft135">Justitiedepartementet</P>
<P class="p1237 ft6">Det måste gå att lita på konsumentskyddet. [4]</P>
<P class="p11 ft6">Skärpta straff för vapenbrott. [7]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft6">Straffskalorna för allvarliga våldsbrott. [18]</P>
<P class="p1238 ft6">Genomförande av EU:s nya redovisnings- direktiv. [22]</P>
<P class="p1239 ft6">Internationella rättsförhållanden rörande arv. [25]</P>
<P class="p11 ft6">Tillträde till COTIF 1999. [26]</P>
<P class="p1240 ft6">Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor. [29]</P>
<P class="p11 ft6">Jordbruks- och bostadsarrende</P>
<P class="p1241 ft6">– några frågor om arrendeavgift och besittningsskydd. [32]</P>
<P class="p11 ft6">Från hyresrätt till äganderätt. [33]</P>
<P class="p1242 ft6">Frågor om följerätt och om museernas kopiering. [36]</P>
<P class="p11 ft6">Synnerligen grova narkotikabrott. [43]</P>
<P class="p1243 ft6"><NOBR>F-skuldsanering</NOBR> – en möjlighet till nystart för seriösa företagare. [44]</P>
<P class="p1244 ft6">Förbättrad tvistlösning på konsument- området – ny <NOBR>EU-lagstiftning</NOBR> och en översyn av det svenska systemet. [47].</P>
<P class="p1245 ft146">Våld i nära relationer – en folkhälsofråga. Förslag för ett effektivare arbete.</P>
<P class="p1246 ft6">+ Bilaga. [49].</P>
<P class="p731 ft135">Landsbygdsdepartementet</P>
<P class="p1247 ft6">Tillväxt och värdeskapande Konkurrenskraft i svenskt jordbruk och trädgårdsnäring. [38]</P>
<P class="p10 ft135">Miljödepartementet</P>
<P class="p1248 ft6">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2014. Forskningsdebatt, alternativ och beslutsfattande. [11]</P>
<P class="p1249 ft6">I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler. [35]</P>
<P class="p1250 ft6">Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s <NOBR>Fud-program</NOBR> 2013. [42]</P>
<P class="p1251 ft6">Med miljömålen i fokus – hållbar användning av mark och vatten. [50]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_412">
<P class="p0 ft135">Näringsdepartementet</P>
<P class="p11 ft146">En digital agenda i människans tjänst</P>
<P class="p1252 ft5">– en ljusnande framtid kan bli vår. [13] Bredband för Sverige in i framtiden. [21]</P>
<P class="p1253 ft6">Olycksregister och djupstudier på trans- portområdet. [24]</P>
<P class="p1254 ft146">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt</P>
<P class="p1255 ft6">Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service. [39]</P>
<P class="p731 ft135">Socialdepartementet</P>
<P class="p11 ft6">Framtidens valfrihetssystem</P>
<P class="p1256 ft6">– inom socialtjänsten. [2]</P>
<P class="p11 ft6">Boende utanför det egna hemmet</P>
<P class="p1256 ft6">– placeringsformer för barn och unga. [3]</P>
<P class="p11 ft6">Förändrad assistansersättning</P>
<P class="p1256 ft6">– en översyn av ersättningssystemet. [9]</P>
<P class="p1257 ft6">Ett steg vidare – nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av hand- lingar. [10]</P>
<P class="p1258 ft6">Effektiv och rättssäker <NOBR>PBL-överprövning.</NOBR> [14]</P>
<P class="p11 ft6">Läkemedel för särskilda behov. [20]</P>
<P class="p1259 ft6">Rätt information på rätt plats i rätt tid. Del 1, 2 och 3. [23]</P>
<P class="p1236 ft135">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p9 ft6">Staten får inte abdikera</P>
<P class="p1260 ft6">– om kommunaliseringen av den svenska skolan. [5]</P>
<P class="p11 ft6">Män och jämställdhet. [6]</P>
<P class="p1261 ft6">Utvärdera för utveckling – om utvärdering av skolpolitiska reformer. [12]</P>
<P class="p1262 ft6">Yrkeskvalifikationsdirektivet – ett samlat genomförande. [19]</P>
<P class="p1263 ft6">Unik kunskap genom registerforskning. [45]</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
H2B350SOU_2014__50.pdf2728497pdfMed miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vattenhttps://data.riksdagen.se/fil/83912FD0-B02C-427B-B12C-5BA19F988452