<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3024774</hangar_id>
 <dok_id>H2B340</dok_id>
 <rm>2014</rm>
 <beteckning>40</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2014:40</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning>d1</tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>40</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2014-06-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-03-16 08:35:00</systemdatum>
 <publicerad>2014-06-12 00:00:00</publicerad>
 <titel>Neutral bolagsskatt, - för ökad effektivitet och stabilitet, del 1</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>titel</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H2B340/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H2B340</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H2B340</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;sou 2014 40 d1&lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 680px;height: 971px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 192px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 474px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:680px;height:971px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:680px;height:971px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 680px;height: 971px;}

#page_2 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:680px;height:971px;}
#page_2 #dimg1 #img1 {width:680px;height:971px;}




#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 338px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 340px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 794px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 482px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 253px 0px 842px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_27 #dimg1 {position:absolute;top:709px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 510px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_3 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_28 #dimg1 {position:absolute;top:709px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 215px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:709px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 433px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 211px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 208px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_3 {border:none;margin: 13px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 215px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:709px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 351px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:709px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}



#page_40 #tx1 {position:absolute;top:323px;left:215px;width:200px;height:153px;}
#page_40 #tx2 {position:absolute;top:793px;left:403px;width:17px;height:12px;}

#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:633px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:77px;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:416px;height:77px;}




#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:148px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:1px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 253px 0px 842px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 253px 0px 812px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:100px;z-index:-1;width:368px;height:581px;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:368px;height:581px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: -148px 0px 274px 5px;padding: 0px;border: none;width: 789px;}

#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:416px;left:70px;z-index:-1;width:416px;height:455px;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:455px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:97px;z-index:-1;width:371px;height:294px;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:371px;height:294px;}




#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:667px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:112px;left:1px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}




#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:456px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}




#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:517px;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:417px;height:517px;}




#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 253px 0px 842px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 253px 0px 842px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:494px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}




#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:697px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:398px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:288px;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:430px;height:288px;}




#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:697px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:84px;left:1px;z-index:-1;width:425px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:425px;height:1px;}




#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:625px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:673px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:99px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 253px 0px 842px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:265px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:320px;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:413px;height:320px;}




#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:70px;left:1px;z-index:-1;width:431px;height:621px;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:431px;height:621px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:77px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;}




#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:475px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:240px;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:415px;height:240px;}




#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:559px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:643px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:337px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:46px;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:413px;height:46px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:406px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}




#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:643px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:630px;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:415px;height:630px;}




#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:643px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:215px;left:59px;z-index:-1;width:431px;height:108px;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:431px;height:108px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:94px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:533px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:182px;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:416px;height:182px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:679px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:77px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:626px;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:416px;height:626px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:163px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:82px;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:413px;height:82px;}




#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:198px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:435px;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:413px;height:435px;}




#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:77px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:650px;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:416px;height:650px;}




#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:146px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:163px;left:2px;z-index:-1;width:413px;height:82px;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:413px;height:82px;}




#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:163px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:134px;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:413px;height:134px;}




#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:510px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:217px;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:415px;height:217px;}




#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:94px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:77px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:150px;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:413px;height:150px;}




#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:77px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:614px;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:416px;height:614px;}




#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:406px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:321px;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:416px;height:321px;}




#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:655px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:163px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:516px;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:416px;height:516px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:619px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:643px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:667px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:643px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:77px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:602px;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:415px;height:602px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:607px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:667px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_244 #dimg1 {position:absolute;top:292px;left:1px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_244 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}




#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:84px;left:66px;z-index:-1;width:424px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:424px;height:1px;}




#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:181px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:522px;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:415px;height:522px;}




#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:302px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:425px;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:416px;height:425px;}




#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:77px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:364px;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:430px;height:364px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:174px;left:1px;z-index:-1;width:431px;height:180px;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:431px;height:180px;}




#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_257 #dimg1 {position:absolute;top:163px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_257 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}




#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:386px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}




#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:389px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:326px;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:416px;height:326px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:77px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:46px;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:413px;height:46px;}




#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:250px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:477px;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:415px;height:477px;}




#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_267 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_272 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_272 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:679px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:557px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:196px;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:413px;height:196px;}




#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:47px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:680px;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:416px;height:680px;}




#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:77px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:449px;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:413px;height:449px;}




#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:77px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:319px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:396px;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:416px;height:396px;}




#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:562px;left:2px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_283 #dimg1 {position:absolute;top:597px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_283 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_284 #dimg1 {position:absolute;top:458px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:257px;}
#page_284 #dimg1 #img1 {width:415px;height:257px;}




#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:597px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:118px;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:416px;height:118px;}




#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_286 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_286 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_288 #dimg1 {position:absolute;top:77px;left:2px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_288 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_289 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:185px;}
#page_289 #dimg1 #img1 {width:413px;height:185px;}




#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_293 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_293 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:442px;left:59px;z-index:-1;width:423px;height:237px;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:423px;height:237px;}




#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_295 #dimg1 {position:absolute;top:643px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_295 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_296 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:659px;}
#page_296 #dimg1 #img1 {width:416px;height:659px;}




#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_297 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_297 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_298 #dimg1 {position:absolute;top:679px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_298 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_299 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:2px;z-index:-1;width:413px;height:134px;}
#page_299 #dimg1 #img1 {width:413px;height:134px;}




#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_300 #dimg1 {position:absolute;top:631px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_300 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_301 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_301 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_302 #dimg1 {position:absolute;top:474px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_302 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}




#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_303 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_303 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_304 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_304 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_305 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_305 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_306 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_306 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_307 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_307 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_308 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_308 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_309 #dimg1 {position:absolute;top:457px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:270px;}
#page_309 #dimg1 #img1 {width:415px;height:270px;}




#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_311 #dimg1 {position:absolute;top:679px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_311 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_312 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_312 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_313 #dimg1 {position:absolute;top:479px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:248px;}
#page_313 #dimg1 #img1 {width:415px;height:248px;}




#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 253px 0px 842px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_318 #dimg1 {position:absolute;top:254px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_318 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_319 #dimg1 {position:absolute;top:122px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:608px;}
#page_319 #dimg1 #img1 {width:413px;height:608px;}




#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_321 #dimg1 {position:absolute;top:214px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:185px;}
#page_321 #dimg1 #img1 {width:413px;height:185px;}




#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_323 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_323 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_324 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_324 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_325 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_325 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_327 #dimg1 {position:absolute;top:370px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_327 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}




#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_328 #dimg1 {position:absolute;top:214px;left:2px;z-index:-1;width:413px;height:220px;}
#page_328 #dimg1 #img1 {width:413px;height:220px;}




#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 71px;padding: 0px;border: none;width: 723px;}

#page_330 #dimg1 {position:absolute;top:291px;left:1px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_330 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;}




#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_331 #dimg1 {position:absolute;top:511px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:134px;}
#page_331 #dimg1 #img1 {width:413px;height:134px;}




#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_334 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_334 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_336 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_336 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}




#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_338 #dimg1 {position:absolute;top:138px;left:1px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_338 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;}




#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_339 #dimg1 {position:absolute;top:242px;left:66px;z-index:-1;width:420px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_339 #dimg1 #img1 {width:420px;height:1px;}




#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_340 #dimg1 {position:absolute;top:190px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_340 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_342 #dimg1 {position:absolute;top:399px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:30px;}
#page_342 #dimg1 #img1 {width:413px;height:30px;}




#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_343 #dimg1 {position:absolute;top:211px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:516px;}
#page_343 #dimg1 #img1 {width:416px;height:516px;}




#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_344 #dimg1 {position:absolute;top:477px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:238px;}
#page_344 #dimg1 #img1 {width:415px;height:238px;}




#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_345 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:179px;}
#page_345 #dimg1 #img1 {width:413px;height:179px;}




#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_349 #dimg1 {position:absolute;top:509px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_349 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_350 #dimg1 {position:absolute;top:679px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_350 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_352 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:583px;}
#page_352 #dimg1 #img1 {width:413px;height:583px;}




#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_353 #dimg1 {position:absolute;top:385px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:98px;}
#page_353 #dimg1 #img1 {width:413px;height:98px;}




#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_354 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:640px;}
#page_354 #dimg1 #img1 {width:415px;height:640px;}




#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_355 #dimg1 {position:absolute;top:370px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:348px;}
#page_355 #dimg1 #img1 {width:413px;height:348px;}




#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_356 #dimg1 {position:absolute;top:231px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:484px;}
#page_356 #dimg1 #img1 {width:415px;height:484px;}




#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_357 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:416px;}
#page_357 #dimg1 #img1 {width:413px;height:416px;}




#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_358 #dimg1 {position:absolute;top:231px;left:2px;z-index:-1;width:413px;height:203px;}
#page_358 #dimg1 #img1 {width:413px;height:203px;}




#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 253px 0px 842px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_360 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_360 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_361 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_361 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_362 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_362 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_363 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_363 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_364 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_364 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_365 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_365 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_369 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_369 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_370 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_370 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_373 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_373 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_374 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_374 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_375 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_375 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_376 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_376 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_377 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_377 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_378 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_378 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_379 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_379 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_380 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_380 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_381 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_381 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_382 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_382 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_383 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_383 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_385 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_385 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_386 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_386 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_387 #dimg1 {position:absolute;top:479px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:253px;}
#page_387 #dimg1 #img1 {width:416px;height:253px;}




#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_389 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_389 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_390 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_390 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_391 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_391 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_393 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_393 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_394 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_394 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_396 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_396 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_397 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_397 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_398 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_398 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_399 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_399 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_400 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_400 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_401 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_401 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_402 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_402 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_403 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_403 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_405 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_405 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_406 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_406 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_407 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_407 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_408 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_408 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_409 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_409 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_410 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_410 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_411 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_411 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_412 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_412 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_413 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_413 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_415 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_415 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_416 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_416 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_417 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_417 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_419 #dimg1 {position:absolute;top:315px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_419 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_422 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_422 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_424 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_424 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_425 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_425 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_426 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_426 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_427 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_427 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_428 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_428 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_429 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_429 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_430 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_430 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_431 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_431 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_432 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_432 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_433 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_433 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_434 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_434 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_435 #dimg1 {position:absolute;top:283px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:425px;}
#page_435 #dimg1 #img1 {width:415px;height:425px;}




#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_436 #dimg1 {position:absolute;top:249px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:98px;}
#page_436 #dimg1 #img1 {width:413px;height:98px;}




#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_437 #dimg1 {position:absolute;top:266px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:331px;}
#page_437 #dimg1 #img1 {width:413px;height:331px;}




#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_439 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:82px;}
#page_439 #dimg1 #img1 {width:413px;height:82px;}




#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_440 #dimg1 {position:absolute;top:561px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:183px;}
#page_440 #dimg1 #img1 {width:416px;height:183px;}




#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_441 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_441 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_442 #dimg1 {position:absolute;top:145px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:573px;}
#page_442 #dimg1 #img1 {width:413px;height:573px;}




#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_443 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_443 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_444 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_444 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_445 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_445 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_446 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_446 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_447 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_447 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_448 #dimg1 {position:absolute;top:209px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:538px;}
#page_448 #dimg1 #img1 {width:413px;height:538px;}




#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_450 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:657px;}
#page_450 #dimg1 #img1 {width:416px;height:657px;}




#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_451 #dimg1 {position:absolute;top:231px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:203px;}
#page_451 #dimg1 #img1 {width:413px;height:203px;}




#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_452 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:324px;}
#page_452 #dimg1 #img1 {width:413px;height:324px;}




#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_453 #dimg1 {position:absolute;top:283px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:203px;}
#page_453 #dimg1 #img1 {width:413px;height:203px;}




#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_454 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_454 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_454 #dimg1 {position:absolute;top:162px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:383px;}
#page_454 #dimg1 #img1 {width:413px;height:383px;}




#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_455 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:654px;}
#page_455 #dimg1 #img1 {width:415px;height:654px;}




#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 253px 0px 842px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_459 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_459 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_460 #dimg1 {position:absolute;top:520px;left:5px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_460 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 71px;padding: 0px;border: none;width: 723px;}

#page_462 #dimg1 {position:absolute;top:84px;left:1px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_462 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_467 #dimg1 {position:absolute;top:84px;left:59px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_467 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_470 #dimg1 {position:absolute;top:191px;left:1px;z-index:-1;width:408px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_470 #dimg1 #img1 {width:408px;height:1px;}




#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_473 #dimg1 {position:absolute;top:264px;left:66px;z-index:-1;width:421px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_473 #dimg1 #img1 {width:421px;height:1px;}




#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_475 #dimg1 {position:absolute;top:136px;left:62px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_475 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_477 #dimg1 {position:absolute;top:84px;left:62px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_477 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_478 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_478 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_479 #dimg1 {position:absolute;top:70px;left:62px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_479 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_480 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_480 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 70px;padding: 0px;border: none;width: 724px;}

#page_482 #dimg1 {position:absolute;top:84px;left:1px;z-index:-1;width:425px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_482 #dimg1 #img1 {width:425px;height:1px;}




#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_484 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_485 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_486 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_487 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_488 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_489 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_489 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_489 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_490 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_490 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_490 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_491 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_491 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_491 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_492 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_492 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_492 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_493 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_494 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_495 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_496 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_497 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_498 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_498 #dimg1 {position:absolute;top:261px;left:59px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_498 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_499 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_499 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:3px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_499 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_500 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_501 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_501 #dimg1 {position:absolute;top:650px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_501 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_502 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_502 #dimg1 {position:absolute;top:516px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_502 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}




#page_503 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_504 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_505 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_505 #dimg1 {position:absolute;top:236px;left:1px;z-index:-1;width:420px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_505 #dimg1 #img1 {width:420px;height:1px;}




#page_506 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_506 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:62px;z-index:-1;width:425px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_506 #dimg1 #img1 {width:425px;height:1px;}




#page_507 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_508 {position:relative; overflow: hidden;margin: 253px 0px 842px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_509 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_510 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_511 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_512 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_513 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_514 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_515 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_516 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_516 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_516 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_517 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_518 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_519 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_520 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_521 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_521 #dimg1 {position:absolute;top:479px;left:4px;z-index:-1;width:409px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_521 #dimg1 #img1 {width:409px;height:1px;}




#page_522 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_523 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_524 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_525 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_526 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_527 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_528 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_529 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_530 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_531 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_532 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_533 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_534 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_535 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_536 {position:relative; overflow: hidden;margin: 253px 0px 842px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_537 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_538 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_539 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_540 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_541 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_542 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_543 {position:relative; overflow: hidden;margin: 253px 0px 812px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_544 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_545 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_545 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_545 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_546 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_547 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_548 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_549 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_550 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_550 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_550 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_551 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_552 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_553 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_554 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_555 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_556 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_557 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_558 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_559 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_560 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_561 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_562 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_563 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_564 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_565 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_566 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_567 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_568 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_569 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_570 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_571 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_572 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_573 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_574 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_575 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_576 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_577 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_578 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_579 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_579 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_579 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_580 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_580 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_580 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_581 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_582 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_582 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_582 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_583 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_583 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_583 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_584 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_584 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_584 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_585 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_586 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_587 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_587 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_587 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_588 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_588 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_588 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_589 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_589 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_589 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_590 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_591 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_591 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_591 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_592 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_593 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_594 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_595 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_596 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_597 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_598 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_599 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_600 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_601 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_602 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_603 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_604 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_605 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_606 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_607 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_607 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_607 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_608 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_609 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_609 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_609 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_610 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_610 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_610 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_611 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_611 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_611 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_612 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_613 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_613 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_613 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_614 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_614 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_614 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_615 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_615 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_615 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_616 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_617 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_618 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 72px;padding: 0px;border: none;width: 722px;}

#page_618 #dimg1 {position:absolute;top:294px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:308px;}
#page_618 #dimg1 #img1 {width:416px;height:308px;}




#page_619 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_620 {position:relative; overflow: hidden;margin: 253px 0px 842px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_621 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_622 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_623 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_624 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_625 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_626 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_627 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_627 #dimg1 {position:absolute;top:663px;left:1px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_627 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_628 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}

#page_628 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:59px;z-index:-1;width:434px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_628 #dimg1 #img1 {width:434px;height:1px;}




#page_629 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_629 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:1px;z-index:-1;width:425px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_629 #dimg1 #img1 {width:425px;height:1px;}




#page_630 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}

#page_630 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:425px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_630 #dimg1 #img1 {width:425px;height:1px;}




#page_631 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_632 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_633 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_634 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_635 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_636 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}

#page_636 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:425px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_636 #dimg1 #img1 {width:425px;height:1px;}




#page_637 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_638 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_639 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_640 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_641 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_642 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;}





#page_643 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_644 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_645 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_645 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_645 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_646 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_647 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_648 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_649 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_650 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_651 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_652 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_652 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_652 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_653 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_654 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_654 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_654 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_655 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_656 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_657 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_657 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_657 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_658 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_659 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_660 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_661 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_661 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_661 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_662 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_663 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_663 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_663 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_664 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_665 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_665 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_665 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_666 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_667 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_668 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_668 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_668 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_669 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_670 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_670 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_670 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_671 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_672 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_672 #dimg1 {position:absolute;top:86px;left:67px;z-index:-1;width:414px;height:297px;}
#page_672 #dimg1 #img1 {width:414px;height:297px;}




#page_673 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_674 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_675 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_676 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_677 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_678 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_678 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_678 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_679 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_679 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_679 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_680 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_681 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_681 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_681 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_682 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_682 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_682 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_683 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_683 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_683 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_684 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_684 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_684 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_685 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_686 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_687 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_688 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_689 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_690 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_691 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_692 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_693 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_694 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_695 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_696 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_697 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_698 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_699 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_700 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_701 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_702 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_703 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_704 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_705 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_706 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_706 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_706 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_707 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_707 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_707 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_708 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_709 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_710 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_710 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_710 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_711 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_711 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_711 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_712 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_712 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:86px;z-index:-1;width:414px;height:196px;}
#page_712 #dimg1 #img1 {width:414px;height:196px;}




#page_713 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_713 #dimg1 {position:absolute;top:237px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:358px;}
#page_713 #dimg1 #img1 {width:413px;height:358px;}




#page_714 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_714 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_714 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_715 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_715 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_715 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_716 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_716 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_716 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_716 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 352px;overflow: hidden;}
#page_716 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 184px;overflow: hidden;}
#page_716 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_716 #dimg1 {position:absolute;top:113px;left:63px;z-index:-1;width:422px;height:619px;}
#page_716 #dimg1 #img1 {width:422px;height:619px;}




#page_717 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_718 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_719 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_719 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_719 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_720 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_721 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_721 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_721 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_722 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_722 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_722 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_723 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_724 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_724 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_724 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_725 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_726 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_727 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_728 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_728 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_728 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_729 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_730 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_731 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_732 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_733 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_734 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_735 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_736 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_737 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_738 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_739 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_739 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_739 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_740 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_741 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_742 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_743 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_743 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_743 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_744 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_744 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_744 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_745 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_745 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_745 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_746 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_746 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_746 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_747 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_748 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_748 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_748 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_749 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_749 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_749 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_750 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_750 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_750 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_751 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_751 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_751 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_752 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_752 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_752 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_753 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_754 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_754 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_754 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_755 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_755 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_755 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_756 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_756 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_756 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_757 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_757 #dimg1 {position:absolute;top:714px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_757 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_758 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_758 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_758 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_759 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_760 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_761 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_762 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_762 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_762 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_763 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_763 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_763 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_764 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_764 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_764 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_765 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_766 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_766 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_766 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_767 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_767 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_767 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_768 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_768 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_768 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_769 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_769 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_769 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_770 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_770 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_770 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_771 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_771 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_771 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_772 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_772 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_772 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_773 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_773 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_773 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_774 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_774 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_774 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_775 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_776 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_777 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_778 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_778 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_778 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_779 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_780 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_780 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_780 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_781 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_782 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_782 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_782 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_783 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_784 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_785 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_785 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_785 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_786 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_786 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_786 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_787 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_787 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_787 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_788 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_788 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_788 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_789 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_789 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_789 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_790 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_790 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_790 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_791 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_792 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_793 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_794 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_795 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_796 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_797 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_798 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_799 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_800 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_800 #dimg1 {position:absolute;top:588px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_800 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_801 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_801 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_801 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_802 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_803 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_803 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_803 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_804 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_805 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_805 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_805 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_806 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_806 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_806 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_807 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_808 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_808 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_808 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_809 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_810 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}





#page_811 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_812 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_812 #dimg1 {position:absolute;top:131px;left:0px;z-index:-1;width:518px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_812 #dimg1 #img1 {width:518px;height:1px;}




.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: 20px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft5{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft6{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft7{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft8{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft9{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft10{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft11{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft12{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft13{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft14{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft15{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft16{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft17{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft18{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft19{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft20{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft21{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft22{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft23{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft24{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft25{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft26{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft27{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft28{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft29{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft30{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft31{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft32{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft33{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft34{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft35{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft36{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft37{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft38{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft39{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft40{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft41{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft42{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft43{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft44{font: italic 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft45{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft46{font: italic bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft47{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft48{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft49{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft50{font: italic 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft51{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft52{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft53{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 17px;}
.ft54{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft55{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft56{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft57{font: italic 14px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft58{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft59{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft60{font: italic 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft61{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft62{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft63{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 17px;}
.ft64{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft65{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft66{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft67{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft68{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft69{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft70{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft71{font: 25px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 28px;}
.ft72{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft73{font: 13px 'Calibri';line-height: 15px;}
.ft74{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft75{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft76{font: 12px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft77{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft78{font: 2px 'Calibri';line-height: 3px;}
.ft79{font: 13px 'Calibri';line-height: 0px;}
.ft80{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft81{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft82{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft83{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft84{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft85{font: 12px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft86{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft87{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft88{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 21px;}
.ft89{font: bold 17px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft90{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft91{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 21px;}
.ft92{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft93{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft94{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft95{font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;}
.ft96{font: 13px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft97{font: 1px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft98{font: 13px 'Calibri';line-height: 12px;}
.ft99{font: 1px 'Calibri';line-height: 12px;}
.ft100{font: 12px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft101{font: bold 13px 'Calibri';line-height: 15px;}
.ft102{font: 11px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft103{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft104{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 21px;}
.ft105{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft106{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft107{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft108{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft109{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft110{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft111{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft112{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft113{font: bold 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft114{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft115{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft116{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft117{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft118{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft119{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft120{font: bold 12px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft121{font: bold 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft122{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft123{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft124{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft125{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft126{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft127{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft128{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft129{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft130{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft131{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft132{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft133{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft134{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft135{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft136{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft137{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft138{font: 11px 'MS Mincho';line-height: 11px;}
.ft139{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft140{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft141{font: italic 15px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft142{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft143{font: 15px 'Cambria Math';line-height: 0px;}
.ft144{font: 15px 'Cambria Math';line-height: 65px;}
.ft145{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft146{font: bold 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft147{font: 15px 'Cambria Math';line-height: 41px;}
.ft148{font: 11px 'Cambria Math';text-decoration: underline;line-height: 41px;}
.ft149{font: 11px 'Cambria Math';line-height: 41px;}
.ft150{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft151{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft152{font: bold 14px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft153{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft154{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft155{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft156{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft157{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft158{font: 14px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft159{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 18px;}
.ft160{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft161{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft162{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft163{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft164{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft165{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 19px;}
.ft166{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft167{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 13px;}
.ft168{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 21px;}
.ft169{font: bold 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft170{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft171{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft172{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft173{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft174{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft175{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft176{font: 12px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 14px;}
.ft177{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft178{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 21px;}
.ft179{font: bold 16px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft180{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft181{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft182{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft183{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft184{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 34px;line-height: 18px;}
.ft185{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 16px;}
.ft186{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft187{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft188{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft189{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft190{font: 11px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 13px;}
.ft191{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 12px;}
.ft192{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft193{font: 15px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft194{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 14px;line-height: 18px;}
.ft195{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft196{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft197{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft198{font: 21px 'Arial';line-height: 24px;}
.ft199{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: 12px;}
.ft200{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft201{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft202{font: italic 14px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft203{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft204{font: 11px 'MS PGothic';line-height: 11px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft205{font: 7px 'MS PGothic';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft206{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft207{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 37px;line-height: 20px;}
.ft208{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft209{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft210{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 1px;line-height: 17px;}
.ft211{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 37px;line-height: 21px;}
.ft212{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 18px;}
.ft213{font: 9px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft214{font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft215{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft216{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft217{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft218{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft219{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft220{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft221{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft222{font: 23px 'Arial';line-height: 31px;}
.ft223{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft224{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft225{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft226{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft227{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft228{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft229{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft230{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft231{font: bold 10px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft232{font: 10px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft233{font: 10px 'Calibri';line-height: 12px;}
.ft234{font: italic 10px 'Calibri';line-height: 12px;}
.ft235{font: italic bold 10px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft236{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft237{font: bold 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft238{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 37px;line-height: 20px;}
.ft239{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft240{font: 15px 'Constantia';line-height: 18px;}
.ft241{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft242{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft243{font: 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft244{font: 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft245{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft246{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft247{font: italic 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft248{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft249{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft250{font: italic 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft251{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft252{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft253{font: 16px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 19px;}
.ft254{font: 16px 'Arial';line-height: 18px;position: relative; bottom: -8px;}
.ft255{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;position: relative; bottom: -8px;}
.ft256{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;position: relative; bottom: -7px;}
.ft257{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft258{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft259{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft260{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft261{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 38px;line-height: 21px;}
.ft262{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft263{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft264{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 487px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 255px;margin-top: 549px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 393px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 152px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 109px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;padding-right: 608px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 222px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 227px;padding-right: 228px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 227px;padding-right: 370px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: left;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: left;padding-right: 288px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;padding-right: 226px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: left;padding-right: 187px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: left;padding-right: 176px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 261px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p37{text-align: left;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 245px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 178px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p40{text-align: left;padding-right: 210px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 226px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p43{text-align: left;padding-right: 222px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: left;padding-right: 463px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: left;padding-right: 464px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;padding-right: 395px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: justify;padding-right: 426px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p51{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p55{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p56{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p57{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p58{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p59{text-align: left;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p61{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p63{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p64{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p65{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p67{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p68{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p69{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: left;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: left;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p75{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p77{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p78{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p79{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: left;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p82{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 392px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p86{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p87{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p97{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 426px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 395px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p114{text-align: center;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p115{text-align: right;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p116{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p117{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p118{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p119{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p120{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p121{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p123{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p124{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p125{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p126{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p127{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p128{text-align: right;padding-right: 176px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p129{text-align: right;padding-right: 187px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p130{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p131{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p132{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p133{text-align: left;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p138{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p139{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 270px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: right;padding-right: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p143{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p144{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p145{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 94px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p154{text-align: right;padding-right: 138px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 281px;padding-right: 128px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 281px;padding-right: 86px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p165{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p170{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p172{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 188px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 291px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p189{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 291px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p192{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 234px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-left: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 309px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 291px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 291px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 121px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-left: 216px;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 216px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 216px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: justify;padding-left: 216px;padding-right: 295px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 206px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p220{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p224{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p225{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p226{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 206px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: left;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p233{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 188px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p240{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p241{text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p242{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p243{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: justify;padding-right: 518px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p248{text-align: justify;padding-right: 513px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p249{text-align: left;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 261px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 257px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 187px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: right;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p254{text-align: right;padding-right: 131px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p257{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p264{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 609px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 209px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 216px;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 216px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p277{text-align: left;margin-top: 584px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 376px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p280{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p282{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 436px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p289{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 662px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 325px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 142px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 56px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 278px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p340{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p341{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:29px;height:15px;}
.p342{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 96px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p344{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:30px;height:15px;}
.p345{text-align: left;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:15px;height:3px;}
.p352{text-align: left;margin-top: -634px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:631px;height:0px;}
.p353{text-align: left;margin-top: -637px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:634px;height:0px;}
.p354{text-align: left;margin-top: -633px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:637px;height:0px;}
.p355{text-align: left;margin-top: -637px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:633px;height:0px;}
.p356{text-align: left;margin-top: -630px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:637px;height:0px;}
.p357{text-align: left;margin-top: -633px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:630px;height:0px;}
.p358{text-align: left;margin-top: -634px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:633px;height:0px;}
.p359{text-align: left;margin-top: -632px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:634px;height:0px;}
.p360{text-align: left;margin-top: -632px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:632px;height:0px;}
.p361{text-align: left;margin-top: -628px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:632px;height:0px;}
.p362{text-align: left;margin-top: -629px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:628px;height:0px;}
.p363{text-align: left;margin-top: -632px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:629px;height:0px;}
.p364{text-align: left;margin-top: -634px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:632px;height:0px;}
.p365{text-align: left;margin-top: -633px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:634px;height:0px;}
.p366{text-align: left;margin-top: -633px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:633px;height:0px;}
.p367{text-align: left;margin-top: -636px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:633px;height:0px;}
.p368{text-align: left;margin-top: -633px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:636px;height:0px;}
.p369{text-align: left;margin-top: -634px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:634px;height:0px;}
.p370{text-align: left;margin-top: -636px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:634px;height:0px;}
.p371{text-align: left;margin-top: -631px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:633px;height:0px;}
.p372{text-align: left;margin-top: -631px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:631px;height:0px;}
.p373{text-align: left;margin-top: -633px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:631px;height:0px;}
.p374{text-align: left;margin-top: -632px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:631px;height:0px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 71px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 71px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 71px;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 474px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p382{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p383{text-align: left;padding-left: 211px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 211px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 121px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 430px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p404{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p407{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 156px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 679px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 179px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 305px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p426{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p427{text-align: right;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p428{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p429{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p430{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p431{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 412px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: right;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p451{text-align: right;padding-right: 59px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p452{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p453{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p454{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 27px;padding-right: 388px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 412px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 117px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 85px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 323px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p472{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 162px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p476{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p477{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p481{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 124px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 139px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 520px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 333px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p501{text-align: justify;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 201px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 209px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p504{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 139px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 285px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 361px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 88px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 319px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p515{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 123px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p518{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p519{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p520{text-align: right;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p521{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p522{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p523{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 183px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p525{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 67px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 67px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p531{text-align: justify;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 440px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 132px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 105px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p577{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p579{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p585{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p587{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p588{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 318px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p609{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 340px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 422px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 168px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p636{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 226px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 309px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 314px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p646{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 327px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p661{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 159px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: right;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: center;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p677{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p678{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p679{text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 298px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 152px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 182px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 312px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 297px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p723{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 138px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 96px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 103px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p741{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 217px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 96px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 212px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 312px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 209px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;padding-right: 320px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p793{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 174px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p810{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 312px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 312px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 297px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 327px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p830{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p831{text-align: center;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p832{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 104px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p837{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p838{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p839{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p840{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 198px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p849{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p860{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p870{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p873{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p876{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 72px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p882{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: left;padding-right: 417px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p891{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p892{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p893{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p898{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 307px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 95px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 352px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p906{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p910{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 521px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 189px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 352px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p923{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 169px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 217px;padding-right: 353px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -216px;}
.p932{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 227px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: center;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p935{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p936{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:30px;height:15px;}
.p937{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:30px;height:153px;}
.p938{text-align: center;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p939{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 242px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 323px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p954{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 104px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p957{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p963{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p964{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 367px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p969{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 228px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 364px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p973{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 140px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p976{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p982{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: justify;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 312px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p987{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p989{text-align: left;padding-left: 80px;padding-right: 345px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p990{text-align: left;padding-left: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p991{text-align: center;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p992{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p993{text-align: center;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p994{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: left;padding-left: 402px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p999{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1000{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: justify;padding-left: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 347px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 4px;}
.p1005{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 286px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 4px;}
.p1006{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 286px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: justify;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 574px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 4px;}
.p1013{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 588px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 4px;}
.p1014{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 325px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1019{text-align: center;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1020{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: center;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1026{text-align: center;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1027{text-align: center;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1028{text-align: center;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1029{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1030{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1034{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1035{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1039{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1040{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1041{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 325px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1046{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 198px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1047{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1049{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1051{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 95px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1055{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 352px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1057{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1058{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 199px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1062{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1063{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1064{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1066{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1067{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 131px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1068{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1070{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1071{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1077{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1078{text-align: justify;padding-left: 67px;padding-right: 75px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1080{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 322px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1081{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1083{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1084{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1085{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1086{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1088{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1090{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1091{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1093{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1096{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1097{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1098{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1099{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1101{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1103{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1104{text-align: justify;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1106{text-align: left;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p1107{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1108{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1109{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1110{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 163px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1111{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: right;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1114{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1117{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p1118{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p1119{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1121{text-align: right;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1124{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1125{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1126{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 167px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1127{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1128{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1129{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1130{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1131{text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1132{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1133{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1134{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1135{text-align: justify;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1138{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 118px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1139{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1140{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p1142{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1143{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p1144{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p1145{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 396px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1146{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p1147{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 149px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1148{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1149{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1150{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1151{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1152{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 436px;margin-bottom: 0px;}
.p1153{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1154{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1155{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1156{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p1157{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1158{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1159{text-align: justify;padding-right: 345px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1160{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1161{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1162{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p1163{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1164{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1165{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1166{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1167{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1168{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1169{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1170{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1171{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1172{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1173{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1174{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1175{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1176{text-align: left;padding-right: 322px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p1177{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1178{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1179{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1180{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p1181{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1182{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1183{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1184{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1185{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1186{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1187{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 662px;margin-bottom: 0px;}
.p1188{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1189{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1190{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p1191{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1192{text-align: left;padding-left: 80px;padding-right: 312px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1193{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1194{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1195{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1196{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1197{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1198{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1199{text-align: left;padding-left: 402px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p1200{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1201{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1202{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1203{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1204{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p1205{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p1206{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p1207{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 78px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1208{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1209{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p1210{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1211{text-align: right;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1212{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1213{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 575px;margin-bottom: 0px;}
.p1214{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1215{text-align: right;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1216{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 347px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1217{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1218{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 172px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1219{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1220{text-align: center;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1221{text-align: center;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1222{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 152px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1223{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p1224{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1225{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1226{text-align: left;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p1227{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 117px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1228{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p1229{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 266px;margin-bottom: 0px;}
.p1230{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1231{text-align: left;padding-left: 81px;padding-right: 322px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1232{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1233{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1234{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1235{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p1236{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p1237{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p1238{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 129px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1239{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1240{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1241{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1242{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p1243{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 165px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1244{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p1245{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 368px;margin-bottom: 0px;}
.p1246{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 321px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1247{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 119px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1248{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p1249{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 364px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1250{text-align: justify;padding-left: 7px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1251{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1252{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1253{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 297px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1254{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1255{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1256{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p1257{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 365px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1258{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 9px;}
.p1259{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 9px;}
.p1260{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1261{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 611px;margin-bottom: 0px;}
.p1262{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1263{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1264{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p1265{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 117px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1266{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1267{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 356px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1268{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 335px;margin-bottom: 0px;}
.p1269{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1270{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 410px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1271{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p1272{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1273{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1274{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px;}
.p1275{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1276{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1277{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1278{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px;}
.p1279{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1280{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p1281{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1282{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p1283{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1284{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p1285{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1286{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1287{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 90px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1288{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1289{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1290{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1291{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 394px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1292{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1293{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1294{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1295{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1296{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 233px;margin-bottom: 0px;}
.p1297{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1298{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1299{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1300{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1301{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1302{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p1303{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1304{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1305{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1306{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1307{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1308{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p1309{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1310{text-align: left;padding-right: 348px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1311{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1312{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1313{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1314{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1315{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1316{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1317{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1318{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1319{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1320{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1321{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1322{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1323{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1324{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1325{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1326{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1327{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1328{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1329{text-align: right;padding-right: 421px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1330{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1331{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p1332{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1333{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p1334{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 205px;margin-bottom: 0px;}
.p1335{text-align: left;padding-right: 333px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1336{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 271px;margin-bottom: 0px;}
.p1337{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p1338{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1339{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 461px;margin-bottom: 0px;}
.p1340{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1341{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1342{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1343{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 320px;margin-bottom: 0px;}
.p1344{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1345{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p1346{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 283px;margin-bottom: 0px;}
.p1347{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 186px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1348{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1349{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1350{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1351{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 180px;margin-bottom: 0px;}
.p1352{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 309px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1353{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 370px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1354{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 524px;margin-bottom: 0px;}
.p1355{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1356{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1357{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1358{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p1359{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1360{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1361{text-align: left;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1362{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 98px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1363{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1364{text-align: justify;padding-right: 332px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1365{text-align: left;margin-top: 696px;margin-bottom: 0px;}
.p1366{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 577px;margin-bottom: 0px;}
.p1367{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1368{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 198px;margin-bottom: 0px;}
.p1369{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 169px;margin-bottom: 0px;}
.p1370{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p1371{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 318px;margin-bottom: 0px;}
.p1372{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 374px;margin-bottom: 0px;}
.p1373{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1374{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1375{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p1376{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1377{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p1378{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1379{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1380{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1381{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p1382{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1383{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1384{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1385{text-align: left;padding-right: 360px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1386{text-align: left;padding-right: 387px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1387{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1388{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1389{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1390{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1391{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1392{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1393{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p1394{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1395{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p1396{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1397{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1398{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1399{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1400{text-align: center;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1401{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1402{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1403{text-align: left;padding-left: 188px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1404{text-align: left;padding-left: 236px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1405{text-align: left;padding-left: 149px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1406{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1407{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 302px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p1408{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1409{text-align: left;padding-left: 401px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1410{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 438px;margin-bottom: 0px;}
.p1411{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1412{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p1413{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1414{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1415{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 293px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1416{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 293px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1417{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1418{text-align: justify;padding-right: 293px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1419{text-align: justify;padding-right: 293px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1420{text-align: justify;padding-right: 293px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1421{text-align: justify;padding-right: 293px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1422{text-align: justify;padding-right: 293px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1423{text-align: justify;padding-right: 293px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1424{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p1425{text-align: justify;padding-right: 293px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1426{text-align: justify;padding-right: 293px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1427{text-align: justify;padding-right: 293px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1428{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 293px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1429{text-align: left;padding-left: 407px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1430{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1431{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1432{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 293px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1433{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 293px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1434{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 293px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1435{text-align: left;padding-left: 407px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p1436{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1437{text-align: justify;padding-right: 293px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1438{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 293px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1439{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 293px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1440{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 293px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1441{text-align: left;padding-left: 407px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1442{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p1443{text-align: justify;padding-right: 293px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1444{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1445{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p1446{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 293px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1447{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 293px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1448{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 293px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1449{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1450{text-align: left;padding-left: 407px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1451{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1452{text-align: justify;padding-right: 293px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1453{text-align: justify;padding-right: 293px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1454{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p1455{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1456{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1457{text-align: justify;padding-right: 293px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1458{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p1459{text-align: justify;padding-right: 293px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1460{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1461{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p1462{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1463{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1464{text-align: left;padding-left: 349px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1465{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 424px;margin-bottom: 0px;}
.p1466{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px;}
.p1467{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1468{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1469{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1470{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 260px;margin-bottom: 0px;}
.p1471{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1472{text-align: left;padding-left: 349px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1473{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 242px;margin-bottom: 0px;}
.p1474{text-align: right;padding-right: 231px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1475{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1476{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p1477{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p1478{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 221px;margin-bottom: 0px;}
.p1479{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1480{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p1481{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 242px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1482{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1483{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1484{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1485{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1486{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1487{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1488{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1489{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1490{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 143px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p1491{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1492{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1493{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1494{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1495{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1496{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1497{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1498{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 348px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p1499{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1500{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 119px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p1501{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1502{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1503{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1504{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1505{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 187px;margin-bottom: 0px;}
.p1506{text-align: left;padding-left: 227px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1507{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1508{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1509{text-align: left;padding-left: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1510{text-align: center;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1511{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1512{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1513{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 96px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p1514{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1515{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p1516{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1517{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1518{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1519{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1520{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1521{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p1522{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1523{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 696px;margin-bottom: 0px;}
.p1524{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1525{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1526{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1527{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1528{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1529{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1530{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1531{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1532{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1533{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1534{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1535{text-align: left;margin-top: 561px;margin-bottom: 0px;}
.p1536{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 331px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1537{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p1538{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p1539{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 204px;margin-bottom: 0px;}
.p1540{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1541{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 371px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p1542{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 319px;margin-bottom: 0px;}
.p1543{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1544{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 79px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1545{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1546{text-align: center;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1547{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1548{text-align: left;padding-left: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1549{text-align: center;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1550{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1551{text-align: center;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1552{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1553{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1554{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1555{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1556{text-align: left;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px;}
.p1557{text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1558{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1559{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 77px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1560{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1561{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1562{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1563{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1564{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1565{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 98px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p1566{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1567{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 352px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p1568{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1569{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 157px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p1570{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1571{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1572{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1573{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p1574{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 361px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p1575{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1576{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p1577{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 366px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p1578{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 313px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1579{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1580{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1581{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1582{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1583{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1584{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1585{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1586{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1587{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1588{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 378px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p1589{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1590{text-align: left;padding-left: 188px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1591{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 493px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 176px;}
.p1592{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1593{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1594{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1595{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1596{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1597{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1598{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1599{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1600{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1601{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1602{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 505px;margin-bottom: 0px;}
.p1603{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 335px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p1604{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p1605{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1606{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 275px;margin-bottom: 0px;}
.p1607{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p1608{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1609{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1610{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1611{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1612{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1613{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1614{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1615{text-align: left;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p1616{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1617{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1618{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1619{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1620{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1621{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1622{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1623{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1624{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1625{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1626{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1627{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1628{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1629{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1630{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1631{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1632{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1633{text-align: justify;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1634{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p1635{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1636{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 105px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p1637{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1638{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1639{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p1640{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1641{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p1642{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1643{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1644{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p1645{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1646{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1647{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1648{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p1649{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1650{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1651{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p1652{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1653{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1654{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1655{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 171px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1656{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p1657{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 423px;margin-bottom: 0px;}
.p1658{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p1659{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 351px;margin-bottom: 0px;}
.p1660{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1661{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1662{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1663{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1664{text-align: left;padding-left: 70px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1665{text-align: left;padding-left: 156px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1666{text-align: left;margin-top: 222px;margin-bottom: 0px;}
.p1667{text-align: center;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1668{text-align: center;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1669{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1670{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 382px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p1671{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1672{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px;}
.p1673{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1674{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1675{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1676{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1677{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 314px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1678{text-align: left;padding-left: 83px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1679{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1680{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1681{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 389px;margin-bottom: 0px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td47{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td267{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td276{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td277{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td279{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td282{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td283{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td286{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td287{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td289{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td291{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td292{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td294{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td295{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td296{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td297{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td298{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td299{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td300{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td301{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td302{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td303{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td304{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td305{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td306{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td307{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td308{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td309{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td310{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td311{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td312{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td313{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td314{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td315{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td316{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td317{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td318{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td319{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td320{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td321{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td322{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td323{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td324{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td325{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td326{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td327{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td328{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td329{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td330{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td331{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td332{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td333{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td334{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td335{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td336{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td337{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td338{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td339{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td340{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td341{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td342{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td343{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td344{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td345{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td346{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td347{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td348{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td349{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td350{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td351{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td352{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td353{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td354{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td355{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td356{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td357{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td358{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td359{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td360{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td361{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td362{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td363{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td364{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td365{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td366{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td367{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td368{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td369{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td370{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td371{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td372{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td373{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td374{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td375{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td376{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td377{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td378{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td379{padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;}
.td380{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td381{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td382{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;}
.td383{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td384{padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;}
.td385{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td386{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td387{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td388{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td389{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td390{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td391{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td392{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td393{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td394{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td395{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 50px;}
.tr2{height: 38px;}
.tr3{height: 28px;}
.tr4{height: 37px;}
.tr5{height: 19px;}
.tr6{height: 18px;}
.tr7{height: 17px;}
.tr8{height: 14px;}
.tr9{height: 29px;}
.tr10{height: 36px;}
.tr11{height: 27px;}
.tr12{height: 20px;}
.tr13{height: 47px;}
.tr14{height: 51px;}
.tr15{height: 58px;}
.tr16{height: 15px;}
.tr17{height: 49px;}
.tr18{height: 52px;}
.tr19{height: 22px;}
.tr20{height: 34px;}
.tr21{height: 10px;}
.tr22{height: 16px;}
.tr23{height: 12px;}
.tr24{height: 35px;}
.tr25{height: 33px;}
.tr26{height: 32px;}
.tr27{height: 31px;}
.tr28{height: 30px;}
.tr29{height: 26px;}
.tr30{height: 25px;}
.tr31{height: 2px;}
.tr32{height: 8px;}
.tr33{height: 11px;}
.tr34{height: 24px;}
.tr35{height: 7px;}
.tr36{height: 3px;}
.tr37{height: 4px;}
.tr38{height: 43px;}
.tr39{height: 6px;}
.tr40{height: 9px;}
.tr41{height: 13px;}
.tr42{height: 5px;}
.tr43{height: 54px;}

.t0{width: 416px;margin-top: 167px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t2{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t3{width: 416px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t4{width: 381px;margin-left: 35px;margin-top: 2px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t5{width: 416px;margin-top: 16px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t6{width: 382px;margin-left: 34px;margin-top: 1px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t7{width: 416px;font: bold 15px 'Arial';}
.t8{width: 488px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t9{width: 487px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t10{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t11{width: 415px;margin-left: 1px;margin-top: 15px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t12{width: 416px;margin-top: 15px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t13{width: 416px;margin-left: 76px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t14{width: 415px;margin-left: 76px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t15{width: 416px;margin-left: 66px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t16{width: 201px;margin-left: 215px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t17{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t18{width: 203px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t19{width: 416px;margin-top: 10px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t20{width: 415px;margin-top: 28px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t21{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t22{width: 415px;margin-left: 1px;margin-top: 8px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t23{width: 200px;margin-left: 216px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t24{width: 396px;margin-top: 9px;font: 13px 'Calibri';}
.t25{width: 387px;margin-left: 9px;margin-top: 9px;font: 13px 'Calibri';}
.t26{width: 487px;margin-left: 71px;margin-top: 192px;font: bold 9px 'Arial';}
.t27{width: 358px;margin-left: 75px;margin-top: 9px;font: 13px 'Calibri';}
.t28{width: 487px;margin-left: 9px;font: bold 9px 'Arial';}
.t29{width: 432px;margin-top: 5px;font: 12px 'Arial';}
.t30{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 7px;font: 12px 'Calibri';}
.t31{width: 432px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t32{width: 417px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t33{width: 385px;margin-left: 79px;margin-top: 32px;font: 13px 'Calibri';}
.t34{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t35{width: 426px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t36{width: 491px;font: bold 9px 'Arial';}
.t37{width: 491px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t38{width: 432px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t39{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t40{width: 491px;margin-left: 9px;font: bold 9px 'Arial';}
.t41{width: 425px;margin-left: 65px;margin-top: 7px;font: 9px 'Arial';}
.t42{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t43{width: 432px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t44{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t45{width: 417px;margin-left: 58px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t46{width: 366px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 13px 'Calibri';}
.t47{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 8px 'Arial';}
.t48{width: 487px;margin-left: 5px;font: bold 9px 'Arial';}
.t49{width: 424px;margin-top: 6px;font: 9px 'Arial';}
.t50{width: 487px;margin-left: 8px;font: bold 9px 'Arial';}
.t51{width: 431px;margin-top: 6px;font: 9px 'Arial';}
.t52{width: 424px;margin-top: 7px;font: 11px 'Arial';}
.t53{width: 421px;margin-left: 65px;margin-top: 7px;font: 9px 'Arial';}
.t54{width: 416px;margin-top: 11px;font: 9px 'Arial';}
.t55{width: 417px;margin-left: 4px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t56{width: 417px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t57{width: 409px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t58{width: 422px;margin-left: 65px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t59{width: 417px;margin-left: 61px;margin-top: 9px;font: 9px 'Arial';}
.t60{width: 417px;margin-left: 61px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t61{width: 417px;margin-left: 61px;margin-top: 7px;font: 9px 'Arial';}
.t62{width: 426px;margin-top: 7px;font: 9px 'Arial';}
.t63{width: 417px;margin-left: 58px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t64{width: 416px;margin-left: 3px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t65{width: 385px;margin-left: 30px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t66{width: 417px;margin-left: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t67{width: 416px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t68{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t69{width: 421px;margin-top: 27px;font: 12px 'Arial';}
.t70{width: 426px;margin-left: 61px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t71{width: 410px;margin-left: 3px;margin-top: 20px;font: 12px 'Arial';}
.t72{width: 487px;margin-left: 4px;font: bold 9px 'Arial';}
.t73{width: 259px;margin-left: 41px;margin-top: 40px;font: 11px 'Arial';}
.t74{width: 435px;margin-left: 58px;margin-top: 10px;font: italic 12px 'Arial';}
.t75{width: 401px;margin-left: 66px;margin-top: 69px;font: 9px 'Calibri';}
.t76{width: 348px;margin-left: 119px;margin-top: 45px;font: 8px 'Calibri';}
.t77{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 17px;font: 12px 'Arial';}
.t78{width: 267px;margin-left: 232px;margin-top: 15px;font: 10px 'Times New Roman';}
.t79{width: 426px;margin-left: 60px;margin-top: 8px;font: 10px 'Times New Roman';}
.t80{width: 476px;margin-left: 9px;margin-top: 29px;font: 10px 'Calibri';}
.t81{width: 352px;font: 10px 'Calibri';}
.t82{width: 424px;margin-left: 62px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t83{width: 472px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t84{width: 518px;margin-top: 4px;font: 11px 'Arial';}
.t85{width: 498px;margin-top: 29px;font: 11px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B3401x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Neutral bolagsskatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft1"&gt;– för ökad effektivitet och stabilitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft2"&gt;Slutbetänkande av Företagsskattekommittén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Stockholm 2014&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B3402x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p3 ft4"&gt;SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: &lt;NOBR&gt;08-598 191 90&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; order.fritzes@nj.se fritzes.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft6"&gt;För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft7"&gt;Svara på remiss – hur och varför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft7"&gt;Statsrådsberedningen, SB PM 2003:3 (reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft6"&gt;En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft6"&gt;Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft6"&gt;Omslag: Elanders Sverige AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft6"&gt;Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft6"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-24128-8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;ISSN &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p13 ft9"&gt;Till statsrådet och chefen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;Regeringen beslutade den 13 januari 2011 att tillkalla en kommitté med sex ledamöter med uppdrag att se över beskattningen av bolag (dir. 2011:1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft10"&gt;Kommittén har antagit namnet Företagsskattekommittén (Fi 2011:01). Vilka som deltagit i kommitténs arbete anges på nästa sida. Härmed överlämnar kommittén sitt slutbetänkande Neutral&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft10"&gt;bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40). Till betänkandet fogas reservationer och särskilda yttranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;Uppdraget är härmed slutfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft10"&gt;Stockholm i juni 2014&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft10"&gt;HG Wessberg, ordförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft10"&gt;Rune Andersson Ingemar Hansson Åsa Hansson Peter Melz&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft10"&gt;Anita Saldén Enérus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft10"&gt;/Anna Brink, huvudsekreterare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;Lena Björner, biträdande huvudsekreterare Björn Claesson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;Rickard Eriksson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;Niklas Lindeberg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft10"&gt;Gustav Martinsson Anna Stålnacke Christian Thomann&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p0 ft12"&gt;Förteckning över vilka som deltagit i kommitténs arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft13"&gt;Ledamöter(samtliga fr.o.m. den 17 mars 2011)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;Styrelseordföranden Rune Andersson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Generaldirektören Ingemar Hansson Docent Åsa Hansson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft11"&gt;Professor Peter Melz Justitierådet Anita Saldén Enérus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft10"&gt;Numera ledamoten av Europeiska revisionsrätten HG Wessberg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft13"&gt;Sakkunniga(samtliga fr.o.m. den 17 mars 2011 om inte annat anges)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft10"&gt;Numera departementsrådet Linda Haggren Professor Magnus Henrekson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft11"&gt;Numera ämnessakkunnige Anders Kristoffersson Professor &lt;NOBR&gt;Sven-Olof&lt;/NOBR&gt; Lodin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;Justitierådet Kristina Ståhl, fr.o.m. den 25 maj 2011 Professor Jan Södersten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft13"&gt;Experter(samtliga fr.o.m. den 17 mars 2011 om inte annat anges)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;Dåvarande kanslirådet Johan Almenberg, t.o.m. den 31 december 2011 Näringslivets skattesakkunnige Krister Andersson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;Numera kanslirådet Mats Andersson, fr.o.m. den 25 september 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;Kanslirådet Annica Axén Linderl Kammarrättsrådet Anders Bengtsson Skattechefen Yvonne Bertlin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft11"&gt;Numera kanslirådet Charlotta Carlberg, fr.o.m. den 7 december 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft10"&gt;Skattejuristen Per Danielsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft10"&gt;Dåvarande ämnesrådet Jacqueline &lt;NOBR&gt;Deniz-Kiviharju,&lt;/NOBR&gt; t.o.m. den 6 december 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft10"&gt;Skatteexperten Annika Fritsch Departementssekreteraren Andreas Högberg,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft10"&gt;fr.o.m. den 18 mars 2013&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft10"&gt;Kvalificerade analytikern Jörgen Lithander, fr.o.m. den 25 september 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft10"&gt;Skattejuristen Peter Nilsson Departementssekreteraren Elisabeth Sheikh&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft10"&gt;Skattechefen Lena Swedenborg, fr.o.m. den 15 april 2013&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p0 ft10"&gt;Departementssekreteraren Christian Thomann,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;fr.o.m. den 2 december 2011, t.o.m. den 17 mars 2013&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft13"&gt;Sekreterare (samtliga fr.o.m. den 4 april 2011 om inte annat anges)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;Lena Björner, fr.o.m. den 29 augusti 2011 Anna Brink&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft11"&gt;Björn Claesson, fr.o.m. den 11 mars 2013 Rickard Eriksson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;Fredrik Hammarström, t.o.m. den 2 september 2012 Niklas Lindeberg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;Gustav Martinsson, fr.o.m. den 29 augusti 2011 Anna Stålnacke, fr.o.m. den 17 september 2012 Christian Thomann, fr.o.m. den 18 mars 2013&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;P class="p13 ft9"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p50 ft12"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p50 ft14"&gt;I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p52 ft14"&gt;FÖRFATTNINGSFÖRSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p50 ft12"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p52 ft16"&gt;Författningsförslag för huvudförslaget...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p50 ft14"&gt;II&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p52 ft14"&gt;UPPDRAG OCH INLEDNING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p50 ft12"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p52 ft16"&gt;Uppdraget och dess genomförande ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;Uppdraget.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;Uppdragets genomförande......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;Uppdrag om rangordning........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;Inledning...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Olikbehandling av eget och lånat kapital leder till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p54 ft17"&gt;snedvridningar..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p54 ft19"&gt;En allt rörligare bolagsskattebas .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;Olika metoder för att uppnå likabehandling..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p54 ft19"&gt;Systematisk jämförelse av modeller ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;Kommittén lämnar två alternativa förslag ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;3.5.1 Båda förslagen begränsar rätten till ränteavdrag.........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;3.5.2 Finansieringsavdrag eller sänkt bolagsskattesats ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;3.5.3 Särskild behandling av banker......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td5"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p51 ft20"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;3.5.4 Förslagen förbättrar den samhällsekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p58 ft17"&gt;effektiviteten .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;3.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p57 ft17"&gt;Kommitténs övriga uppdrag....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;3.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p57 ft17"&gt;Disposition ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft14"&gt;III&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p57 ft14"&gt;BOLAGSSKATTEN OCH SAMHÄLLSEKONOMIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p57 ft12"&gt;Bolagsskatten i Sverige ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p57 ft17"&gt;Inledning...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p57 ft17"&gt;Bolagsskatteintäkter.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p57 ft17"&gt;Bolagsskattesatserna.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p57 ft17"&gt;Varför har vi en bolagsskatt? ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;4.4.1 Bolagsskatt beskattar kvarhållna vinster......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;4.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p58 ft17"&gt;Övervinster....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;4.4.3 Administrativt enklare än kapitalinkomstskatt på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p58 ft17"&gt;individnivå .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p57 ft22"&gt;Ekonomiska utgångspunkter ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p57 ft17"&gt;Inledning...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;Kännetecken för ett effektivt skattesystem............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;5.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p58 ft19"&gt;Skatter och effektivitetsförluster .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;5.2.2 Skatter med små effektivitetsförluster.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;5.2.3 Neutralitet och enhetlig beskattning...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;5.2.4 Några obalanser i det svenska skattesystemet.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;5.2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p58 ft17"&gt;Skatt och entreprenörskap............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;Några ”stiliserade fakta” om svensk ekonomi........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;5.3.1 Antagandet om en liten ekonomi.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;5.3.2 Antagandet om en öppen ekonomi..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;5.3.3 Antagandet om en perfekt kapitalmarknad.................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;5.3.4 Sverige är en liten, öppen ekonomi med en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p58 ft19"&gt;välfungerande kapitalmarknad......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft20"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;P class="p13 ft21"&gt;SOU 2014:40 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p50 ft12"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p60 ft12"&gt;Bolagsskattens effekter...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p60 ft17"&gt;Inledning...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p60 ft17"&gt;Investeringar och sysselsättning .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p60 ft10"&gt;6.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p58 ft17"&gt;Teoretisk bakgrund ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p60 ft10"&gt;6.2.2 Bolagsskattens effekt på sysselsättningen...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p60 ft10"&gt;6.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p58 ft17"&gt;Anpassningseffekter .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p60 ft17"&gt;Fördelning av skattebördan.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p60 ft10"&gt;6.3.1 Analyser med hjälp av allmänjämviktsmodeller..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p60 ft10"&gt;6.3.2 Nyare empiriska studier av bolagsskattebördan .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td13"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p60 ft10"&gt;Hur påverkar bolagsskattesatsen företagens belåning? .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td1"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Långsiktiga effekter på offentliga finanser av en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;förändrad bolagsskattesats ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p54 ft16"&gt;Skattemässig olikbehandling av eget och lånat kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p51 ft23"&gt;... 97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p54 ft17"&gt;Inledning...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;Den olikartade behandlingen av olika finansieringskällor.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;7.2.1 Den asymmetriska behandlingen mellan eget och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p62 ft17"&gt;lånat kapital ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p56 ft17"&gt;7.2.2 Finansieringsvalet .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;7.2.3 Motiv för skattemässig asymmetri ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Samhällsekonomisk effektivitetsförlust vid skattemässig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;olikbehandling........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Skuldfinansiering och realekonomin: Ett exempel från&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td20"&gt;&lt;P class="p56 ft17"&gt;forskningen.............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p56 ft19"&gt;7.4.1 Den finansiella acceleratorn .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p56 ft19"&gt;7.4.2 Finansiell accelerator i Sverige ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;107&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p56 ft16"&gt;Kombinationen av avdragsgilla räntekostnader och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p56 ft12"&gt;skattefria intäkter.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p56 ft17"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;Näringsbetingade andelar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p56 ft19"&gt;kedjebeskattningsproblemet .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;Ränteavdragsrätten ur ett svenskt fiskalt perspektiv...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft20"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p56 ft12"&gt;Multinationella företag ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p56 ft17"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Effekt av bolagsskatten på nya utländska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft17"&gt;direktinvesteringar .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;9.2.1 Påverkan av bolagsskatten på multinationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p51 ft17"&gt;företags investeringsbeslut .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;9.2.2 Effektiva genomsnittsskattesatser i Sverige, EU,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p51 ft17"&gt;USA och Japan ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;9.2.3 Bolagsskattens betydelse för utländska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p51 ft17"&gt;direktinvesteringar ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft17"&gt;Vinstlokaliseringar .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;9.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p51 ft17"&gt;Empirisk evidens .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;9.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p51 ft19"&gt;Ränteavdragsbegränsningar i Sverige.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;9.3.3 Sänkt bolagsskatt och vinstredovisning.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft12"&gt;Slutsatser ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft14"&gt;IV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft14"&gt;GÄLLANDE RÄTT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft12"&gt;Gällande rätt ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft17"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;Grundläggande om fri rörlighet och &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft17"&gt;på skatteområdet ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft17"&gt;11.2.1 Rättsakterna.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;11.2.2 De grundläggande fri- och rättigheterna ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; på de direkta skatternas område..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft17"&gt;11.3.1 &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; räckvidd....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft17"&gt;11.3.2 Diskriminering ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;128&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft17"&gt;11.3.3 Rättfärdigandegrunder................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;11.4 Den generella avdragsrätten för räntor.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;11.5 Reglerna om begränsning i avdragsrätten för räntor vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft17"&gt;lån inom intressegemenskap..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;11.5.1 Beskrivning av skatteplanering med ränteavdrag ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;11.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p51 ft17"&gt;2009 års lagstiftning ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft20"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td24"&gt;&lt;P class="p50 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td25"&gt;&lt;P class="p51 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p50 ft17"&gt;11.5.3 2013 års lagstiftning....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;132&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;11.5.4 Detaljerad beskrivning av reglernas nuvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p64 ft17"&gt;lydelse..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;132&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;11.5.5 Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft14"&gt;V&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p50 ft14"&gt;VAL AV MODELL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p50 ft12"&gt;Ett första modellurval ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft12"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p50 ft17"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p50 ft17"&gt;Sju undersökta modeller........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;144&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p50 ft17"&gt;12.2.1 &lt;NOBR&gt;ACE-modellen............................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;144&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p50 ft17"&gt;12.2.2 &lt;NOBR&gt;CBIT-modellen...........................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;146&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p50 ft19"&gt;12.2.3 Underkapitaliseringsregler.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;146&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p50 ft17"&gt;12.2.4 &lt;NOBR&gt;EBIT/DA-modellen ...................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p50 ft19"&gt;12.2.5 Den kombinerade modellen.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;12.2.6 Ränteavdrag i förhållande till skattepliktiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p64 ft17"&gt;tillgångar......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;12.2.7 Modell med ett finansieringsavdrag...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;12.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft19"&gt;En modellstudie av CBIT och ACE .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;154&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;12.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Kommitténs bedömning och slutsats ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft16"&gt;En jämförande analys av olika modeller ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft12"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;13.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;13.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;Gemensamma slutsatser ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;13.2.1 &lt;NOBR&gt;EU-rätten ....................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;13.2.2 Konformitet med övriga delar av skattesystemet .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;13.2.3 Internationell dubbelbeskattning ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;13.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Neutralitet mellan eget och lånat kapital..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;13.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Effekter på realinvesteringar och företagslokaliseringar .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;13.4.1 Realinvesteringar.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;13.4.2 Företagslokaliseringar ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;13.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Motverka av lagstiftaren icke avsedd skatteplanering..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;13.5.1 Incitament för koncerninterna vinstöverföringar ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft20"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;13.5.2 Behov av kvarvarande eller nya&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p64 ft17"&gt;ränteavdragsbegränsningsregler .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;166&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;13.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;Lätt att förstå och tillämpa ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;13.6.1 Modellens grundläggande konstruktion....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft19"&gt;13.6.2 Behov av särregler för branscher................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft19"&gt;13.6.3 Internationell förekomst ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;172&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;13.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Kommitténs sammanfattande bedömning och slutsatser....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft14"&gt;VI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft14"&gt;HUVUDFÖRSLAGET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;Ett finansieringsavdrag..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;177&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;14.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;177&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;14.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;Sammanfattning......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;177&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;14.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Avdragsbegränsning för finansiella kostnader .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;14.3.1 Inget avdrag för negativt finansnetto ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft19"&gt;14.3.2 Utjämning av finansnetton.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;14.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;Finansieringsavdraget.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft19"&gt;14.4.1 Underlag för finansieringsavdrag...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft19"&gt;14.4.2 Beräkning av finansieringsavdrag...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;14.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Definition av finansiella kostnader och finansiella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;intäkter....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;14.5.1 Behovet av en definition .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;14.5.2 Finansiellt instrument.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;14.5.3 Kostnader som inte får dras av definieras som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p64 ft17"&gt;finansiella kostnader ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;204&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;14.5.4 Ränta och andra kostnader som utgör kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p64 ft17"&gt;för en kredit.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;206&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;14.5.5 Förlust vid avyttring och nedskrivning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p64 ft17"&gt;finansiella instrument..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;14.5.6 Utdelningar som får dras av .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft19"&gt;14.5.7 Kostnad för vissa finansiella tjänster .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;14.5.8 Förlust på instrument som anses utgöra substitut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p64 ft19"&gt;till näringsbetingade andelar.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft19"&gt;14.5.9 Avsättningar i balansräkningen..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;14.5.10 Leverantörsskulder.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft20"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td28"&gt;&lt;P class="p50 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p51 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p66 ft19"&gt;14.5.11Hyra som finansiell kostnad ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;225&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p66 ft10"&gt;14.5.12Ränteutgifter som aktiveras till ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p67 ft17"&gt;anskaffningsvärde .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p66 ft17"&gt;14.5.13Finansiella intäkter .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;242&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;14.6 Vilka företag som omfattas av förslaget ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p66 ft10"&gt;14.6.1 Juridiska personer som omfattas av förslaget ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;246&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p66 ft10"&gt;14.6.2 Handelsbolag och enskilda näringsidkare .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;253&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p66 ft10"&gt;14.6.3 Begränsning genom fribelopp eller beloppsgräns.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;265&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;14.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;Behov av kompletterande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft19"&gt;ränteavdragsbegränsningsregler ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;266&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;14.7.1 Nuvarande ränteavdragsbegränsningsregler .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;266&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;14.7.2 Kompletterande regler för fåmansaktiebolag............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;268&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;14.7.3 Kompletterande regler för delägare i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p67 ft17"&gt;handelsbolag................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;14.8 Schablonintäkt för finansiella företag...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;272&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;14.8.1 Skatteuttaget för den finansiella sektorn...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;272&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;14.8.2 Finansiella företag ska ta upp en schablonintäkt ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;274&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;14.8.3 Kort om stabilitetsfonden och stabilitetsavgiften ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft17"&gt;14.8.4 Skattskyldiga företag ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;278&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;14.8.5 Underlag för schablonintäkt......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;14.8.6 &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; frågeställningar angående&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p67 ft10"&gt;undanröjande av koncernintern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p67 ft17"&gt;dubbelbeskattning ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;14.8.7 Avräkning av utländsk skatt.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;14.8.8 Beräkning av schablonintäkten ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;14.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;14.9.1 Ikraftträdande enligt huvudregeln.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;14.9.2 Underprisöverlåtelser från handelsbolag...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft17"&gt;14.9.3 Brutna räkenskapsår ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;14.9.4 Avsättningar och återföringar av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p67 ft10"&gt;periodiseringsfonder ska beskattas lika.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;296&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;14.9.5 Avsättning och återföring av säkerhetsreserv ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p67 ft17"&gt;beskattas lika ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;297&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft19"&gt;14.9.6 Avdrag för koncernbidrag..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;298&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft19"&gt;14.9.7 Tidigare års underskott ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;301&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p52 ft19"&gt;14.10Behov av förändringar i andra lagar ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;302&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft17"&gt;14.10.1Särskilda uppgifter ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;302&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft20"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft16"&gt;Finansiering och förenklingar .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;305&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;15.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;305&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;15.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft19"&gt;Räntebeläggning av säkerhetsreserven..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;15.2.1 Gällande rätt................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;15.2.2 Säkerhetsreservens roll ur försäkringsekonomisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p64 ft17"&gt;synvinkel......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;307&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft19"&gt;15.2.3 Storleken på avsättningarna........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;308&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;15.2.4 Säkerhetsreservens karaktär .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;310&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;15.2.5 Kommitténs förslag angående räntebeläggning ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;15.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Slopad avdragsrätt för räntekostnader på vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft19"&gt;efterställda lån i kreditinstitut ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;15.3.1 Gällande rätt................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;314&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;15.3.2 Kommitténs förslag ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;316&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;15.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Justering i reglerna om behandling av underskott vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;ägarförändringar .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;15.4.1 Gällande rätt................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;15.4.2 Särskilt om undantagsregeln för kapitaltillskott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p64 ft17"&gt;vid beräkning av beloppsspärren ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;320&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;15.4.3 Kommitténs förslag ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;15.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Reglering av kravet på värdeöverföring i samband med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;koncernbidrag.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;327&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft14"&gt;VII&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft14"&gt;DET ALTERNATIVA FÖRSLAGET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft22"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;16.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;16.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;Sammanfattning......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;332&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;16.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Avdragsbegränsningen gäller för negativt finansnetto ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;16.3.1 Finansiella kostnader, finansiella intäkter och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p64 ft17"&gt;finansnetto...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;334&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;16.3.2 Utjämning mellan beskattningsår ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;335&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;16.3.3 Utjämning inom koncerner........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;343&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft20"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td28"&gt;&lt;P class="p50 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p51 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td30"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;16.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td3"&gt;&lt;P class="p66 ft17"&gt;Underlag för avdrag ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;346&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p66 ft10"&gt;16.4.1 Resultatmåtten EBIT eller EBITDA som bas ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;347&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p66 ft17"&gt;16.4.2 Avdragsunderlaget......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;352&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p66 ft10"&gt;16.4.3 Utjämning mellan beskattningsår..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;357&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p66 ft10"&gt;16.4.4 Utjämning inom koncerner .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;358&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;16.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p66 ft19"&gt;Sänkning av bolagsskattesatsen.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;358&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;16.6 Vilka företag som omfattas av förslaget ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;359&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p66 ft17"&gt;16.6.1 Juridiska personer.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;360&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p66 ft10"&gt;16.6.2 Handelsbolag och enskilda näringsidkare .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;361&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;16.6.3 Begränsningar i tillämpningen genom fribelopp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p67 ft17"&gt;eller beloppsgräns .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;363&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;16.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;Behov av kompletterande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft19"&gt;ränteavdragsbegränsningsregler ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;364&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;16.7.1 Nuvarande ränteavdragsbegränsningsregler .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;364&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;16.7.2 Kompletterande regler för fåmansaktiebolag............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;367&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;16.7.3 Kompletterande regler för delägare i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p67 ft17"&gt;handelsbolag................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;367&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;16.8 Schablonintäkt för finansiella företag...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;367&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;16.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;Ikraftträdande– och övergångsbestämmelser.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;368&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;16.9.1 Ikraftträdande enligt huvudregeln.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;368&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;16.9.2 Företag med brutet räkenskapsår vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p67 ft17"&gt;införandeåret...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;369&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;16.9.3 Avsättningar och återföringar av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p67 ft10"&gt;periodiseringsfonder ska beskattas lika.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;370&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft19"&gt;16.9.4 Avdrag för koncernbidrag..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;370&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;16.9.5 Avsättning och återföring av säkerhetsreserv ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p67 ft17"&gt;beskattas lika ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;371&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft19"&gt;16.9.6 Tidigare års underskott ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;372&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p52 ft19"&gt;16.10 Behov av förändringar i andra lagar......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;372&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p68 ft17"&gt;16.10.1 Skatteförfarandelagen................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;372&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft20"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft14"&gt;VIII&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft14"&gt;ÖVRIGA FRÅGOR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft16"&gt;Koncernintern resultatutjämning ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;377&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;17.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;377&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;17.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Det svenska regelverket för koncernintern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;resultatutjämning – koncernbidrag och koncernavdrag ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;378&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;17.2.1 Syftet med reglerna .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;378&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;17.2.2 Reglerna om koncernbidrag .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;378&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft19"&gt;17.2.3 Reglerna om koncernavdrag.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;382&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;17.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Koncernintern resultatutjämning i några andra länder ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;385&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;17.3.1 Inledning och sammanfattning ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;385&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;17.3.2 Norge...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;386&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;17.3.3 Finland.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;386&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;17.3.4 Danmark ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;387&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;17.3.5 Nederländerna.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;390&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;17.3.6 Frankrike .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;392&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;17.3.7 Storbritannien..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;394&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;17.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft19"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; utveckling på området........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;396&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;17.4.1 Marks &amp; Spencer.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;396&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;17.4.2 Oy AA .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;397&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;17.4.3 Lidl Belgium GmbH ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;398&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;17.4.4 Papillon........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;399&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;17.4.5 Société de Gestion Industrielle (SGI) .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;17.4.6 X Holding BV .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft19"&gt;17.4.7 Philips Electronics UK Ltd ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;402&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;17.4.8 &lt;NOBR&gt;A-målet ........................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;403&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;17.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Ändringar i det svenska systemet för koncernintern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;resultatutjämning ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;404&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;17.5.1 Ett system utformat strikt enligt syftet med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p64 ft17"&gt;reglerna ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;405&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;17.5.2 Systemet med koncernbidrag i framtiden..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;407&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;17.5.3 Koncernavdragen ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;407&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;17.5.4 Ett helt nytt system med koncernbeskattning..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;408&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;17.5.5 &lt;NOBR&gt;Carry-back&lt;/NOBR&gt; regler ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;409&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft20"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td24"&gt;&lt;P class="p50 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td25"&gt;&lt;P class="p51 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td30"&gt;&lt;P class="p50 ft12"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p66 ft12"&gt;Underprisöverlåtelser................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft12"&gt;411&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;18.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p66 ft17"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;411&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;18.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p66 ft10"&gt;Uttagsbeskattning i näringsverksamhet ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;412&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p66 ft17"&gt;18.2.1 Allmänt........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;412&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p66 ft17"&gt;18.2.2 Historik.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;412&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p66 ft17"&gt;18.2.3 Gällande rätt................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;414&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;18.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p66 ft10"&gt;Undantag från uttagsbeskattning vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p66 ft17"&gt;underprisöverlåtelser..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;416&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p66 ft17"&gt;18.3.1 Allmänt........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;416&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p66 ft17"&gt;18.3.2 Historik.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;417&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p66 ft17"&gt;18.3.3 Gällande rätt................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;419&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;18.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p66 ft17"&gt;Internationell utblick.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;429&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p66 ft17"&gt;18.4.1 Norge...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;429&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p66 ft17"&gt;18.4.2 Finland.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;429&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p66 ft17"&gt;18.4.3 Danmark......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;430&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p68 ft17"&gt;18.4.4 Nederländerna.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;430&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p68 ft17"&gt;18.4.5 Storbritannien .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;430&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p68 ft17"&gt;18.4.6 Tyskland......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;430&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;18.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;Hur de svenska reglerna om underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p68 ft17"&gt;fungerar i dag..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;431&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;18.5.1 Transaktioner mellan svenska rättssubjekt ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;431&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;18.5.2 Transaktioner mellan svenska och utländska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p67 ft17"&gt;rättssubjekt..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;432&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;18.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p68 ft17"&gt;Kommitténs bedömning........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;436&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p68 ft12"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft12"&gt;439&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;19.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p68 ft17"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;439&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;19.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p68 ft17"&gt;Beskattning av räntor i Sverige..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;440&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;19.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p68 ft17"&gt;Innebörden av en källskatt ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;441&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;19.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p68 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och skatteavtal......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;441&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;19.4.1 Ränte- och royaltydirektivet......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;441&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;19.4.2 &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; regler om fri rörlighet.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;443&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p68 ft17"&gt;19.4.3 Skatteavtal ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;448&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft20"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;19.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;Internationell utblick .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;449&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;19.5.1 Belgien .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;450&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;19.5.2 Danmark ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;450&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;19.5.3 Frankrike .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;451&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;19.5.4 Italien ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;451&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;19.5.5 Island............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;451&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;19.5.6 Spanien.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;452&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;19.5.7 Storbritannien..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;452&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;19.5.8 Tyskland ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;452&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;19.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;Utformningen av regler om källskatt på ränta .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;452&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;19.6.1 Syftet med källskatt på ränta ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;453&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;19.6.2 Var reglerna bör finnas ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;454&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;19.6.3 Särskild inkomstskatt på ränta ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;455&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;19.6.4 Vilka som ska vara skattskyldiga................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;455&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;19.6.5 Skattepliktig inkomst..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;457&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;19.6.6 Definition av begreppet juridisk person....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;458&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;19.6.7 Skattesatsen .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;460&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;19.6.8 Vilka räntor som omfattas av förslaget......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;460&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;19.6.9 Närmare om förfarandet.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;466&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;19.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;Kommitténs överväganden angående källskatt ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;473&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft14"&gt;IX&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft14"&gt;KONSEKVENSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft25"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;477&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;20.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;477&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;20.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;Offentligfinansiella effekter ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;478&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;20.1.1 Data och beräkningar..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;478&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;20.2.1 Det kortsiktiga finansieringsbehovet.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;483&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;20.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;Konsekvenser för företag och enskilda.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;486&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;20.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;Effekter för olika sektorer .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;488&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;20.4.1 Branschfördelning och bolagsskatten........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;489&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;20.4.2 Branschfördelning av bolagsskatt och ekonomisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p64 ft17"&gt;aktivitet........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;493&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;20.4.3 Branschfördelning av bolagsskatt, tillgångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p74 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p64 ft17"&gt;investeringar ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;494&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft20"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td28"&gt;&lt;P class="p50 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p51 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td28"&gt;&lt;P class="p76 ft10"&gt;20.4.4 Branschfördelning av bolagsskatt och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;belåningsgrad ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;496&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p76 ft10"&gt;20.4.5 Branschfördelning av bolagsskatt, antal anställda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;och typ av företag .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;498&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;20.4.6 Mindre företag och stora exportföretag....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;501&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p77 ft19"&gt;20.5 Realekonomiska effekter .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;502&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;20.6 Jämställdhet mellan kvinnor och män ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;506&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;20.7 Effekter för Skatteverket och de allmänna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;förvaltningsdomstolarna........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;506&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;20.8 Schablonintäkt för finansiella företag...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;508&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;20.8.1 Offentligfinansiella effekter.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;509&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;20.8.2 Konsekvenser för företag och enskilda .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;509&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;20.8.3 Realekonomiska effekter............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;509&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;20.9 Slopad avdragsrätt för vissa efterställda lån..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;510&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;20.9.1 Offentligfinansiella effekter.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;510&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;20.9.2 Konsekvenser för företag och enskilda .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;510&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;20.9.3 Realekonomiska konsekvenser ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;511&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p77 ft19"&gt;20.10 Räntebeläggning av säkerhetsreserven.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;511&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;20.10.1Offentligfinansiella effekter.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;511&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;20.10.2Konsekvenser för företag och enskilda .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;511&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p77 ft17"&gt;20.11 Ventilen..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;512&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;20.11.1Offentligfinansiella effekter.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;512&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;20.11.2Effekter för företag och enskilda...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;512&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;20.11.3Realekonomiska konsekvenser ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;513&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p77 ft19"&gt;20.12 Särskild inkomstskatt på ränta .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;513&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;20.12.1 Offentligfinansiella effekter......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;513&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;20.12.2 Hanteringskostnader för företag och enskilda ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;514&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p78 ft10"&gt;20.12.3 Effekter för Skatteverket och de allmänna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;förvaltningsdomstolarna ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;514&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;20.13 Höjd schablonintäkt för periodiseringsfonder ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;515&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft20"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p52 ft16"&gt;21 Konsekvenser av det alternativa förslaget ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;517&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;21.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft17"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;517&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;21.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft17"&gt;Offentligfinansiella effekter ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;517&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft17"&gt;21.1.1 Data och beräkningar..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;517&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;21.1.1 Det kortsiktiga finansieringsbehovet.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;521&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;21.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft17"&gt;Företag och enskilda ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;522&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;21.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft17"&gt;Effekter på olika sektorer ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;522&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;21.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft17"&gt;Realekonomiska effekter .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;526&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;21.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;Jämställdhet mellan kvinnor och män...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;527&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;21.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;Effekter för Skatteverket och de allmänna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft17"&gt;förvaltningsdomstolarna ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;527&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft14"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft14"&gt;FÖRFATTNINGSKOMMENTAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft16"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;531&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;22.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft17"&gt;(1999:1229).............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;531&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;22.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft17"&gt;(2011:1244).............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;555&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;22.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:468) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft17"&gt;avräkning av utländsk skatt....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;556&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft14"&gt;XI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft14"&gt;REFERENSER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;Referenser.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;561&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft14"&gt;XII&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p54 ft14"&gt;RESERVATIONER OCH SÄRSKILDA YTTRANDEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p52 ft16"&gt;Reservationer och särskilda yttranden.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p51 ft12"&gt;569&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft20"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td34"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p51 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p52 ft14"&gt;XIII BILAGOR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td29"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Bilaga 1 Kommittédirektiv 2011:01...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;647&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p77 ft17"&gt;Tilläggsdirektiv 2012:115.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;669&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p77 ft17"&gt;Tilläggsdirektiv 2013:113.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;671&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p77 ft19"&gt;Kapitalskatter och företagande........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;673&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p81 ft10"&gt;Beskattning av personaloptioner och innovativt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p77 ft17"&gt;entreprenörskap ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;735&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Bilaga 6 The corporate income tax in the tax system...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;767&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;Bolagsbeskattningens incitamentseffekter .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;827&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;Incitament för vinstöverföringar.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;857&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Bilaga 9 Författningsförslag för och författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p77 ft19"&gt;till det alternativa förslaget..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;869&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Bilaga 10 Författningsförslag om särskild inkomstskatt på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;ränta för utländska juridiska personer .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;899&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft20"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft26"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Kommitténs uppdrag har varit att lämna förslag på ett nytt system för beskattning av bolag. De föreslagna reglerna ska öka den skatte- mässiga neutraliteten mellan eget och lånat kapital och om möjligt ersätta de nuvarande reglerna för ränteavdragsbegränsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Utöver detta har kommittén haft i uppdrag att mot bakgrund av den ökade internationaliseringen se över nuvarande regler för kon- cernbidrag och underprisöverlåtelser. Dessutom har kommittén haft i uppdrag att lämna ett förslag om källskatt på ränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;I två delbetänkanden har kommittén lämnat förslag på skatte- incitament för riskkapital (SOU 2012:3) och skatteincitament för forskning och utveckling (SOU 2012:66).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft26"&gt;Samhällsekonomiska utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Enligt kommittén finns det inga samhällsekonomiska motiv för att skattemässigt gynna vissa finansieringsformer, investeringar eller branscher framför andra. Det finns snarare goda skäl att behandla olika finansieringsformer, investeringar och branscher skattemässigt lika. I utformningen av ett nytt bolagsskattesystem har en utgångs- punkt för kommittén därför varit att utjämna den skattemässiga skillnaden mellan eget och lånat kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;En annan utgångspunkt har varit att de föreslagna reglerna i så liten omfattning som möjligt ska påverka ekonomiska val. Det är önskvärt att investeringar som är lönsamma före skatt också är lön- samma efter skatt. Det är också önskvärt att investeringar som är olönsamma före skatt är olönsamma efter skatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Multinationella företag har incitament att redovisa sina vinster i länder där vinsterna beskattas lågt och att dra av sina kostnader i länder där det skattemässiga värdet av avdragen är stort. Det är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft20"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;önskvärt att ha generella regler som motverkar en urholkning av den svenska bolagsskattebasen. Mot denna bakgrund har en tredje utgångspunkt varit att de föreslagna reglerna ska innebära små möj- ligheter att via ränteavdrag föra ut vinster ur Sverige och en låg skatt på vinster som redovisas i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;Förslag på ett nytt bolagsskattesystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Kommittén föreslår att det ska införas ett nytt system för bolags- beskattning. Två alternativa förslag lämnas. Kommitténs huvudför- slag är en modell som består av två delar. I den första delen begrän- sas avdragen för räntekostnader och andra finansiella kostnader genom att enbart finansiella kostnader som motsvaras av finansiella intäkter får dras av. Därutöver får inga avdrag för finansiella kost- nader göras. Förslaget innebär således ett slopat avdrag för negativa finansnetton. I den andra delen införs ett schablonmässigt avdrag för alla finansieringskostnader – ett s.k. finansieringsavdrag – som uppgår till 25 procent av företagets hela skattemässiga resultat. Finansieringsavdraget får göras oavsett om företaget har motsvarande kostnader eller inte och är för företagen ekonomiskt likställt med en sänkning av bolagsskattesatsen med 5,5 procentenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Alla kostnader som i ekonomisk mening är en räntekostnad om- fattas av avdragsbegränsningen. För att undvika gränsdragnings- problem omfattas också andra finansiella kostnader. Kommittén föreslår en ny skattemässig definition av finansiella kostnader som har stora likheter med definitionen av finansiella kostnader inom redovisningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Ett avdragsförbud för negativt finansnetto innebär att eget och lånat kapital behandlas skattemässigt lika i de företag som har nega- tivt finansnetto, det vill säga i de allra flesta företag som bedriver &lt;NOBR&gt;icke-finansiell&lt;/NOBR&gt; verksamhet. I företag som har positivt finansnetto kvarstår däremot den skattemässiga fördelen för lånat kapital. Banker har som affärsidé att låna in pengar för att låna ut dem till en högre ränta. De har följaktligen normalt ett positivt finansnetto och påverkas därmed inte av avdragsbegränsningen samtidigt som de får göra finansieringsavdrag. För att även bankerna ska bidra till att finansiera finansieringsavdraget föreslås att bankerna ska ta upp en schablonintäkt som baseras på deras skulder. På så sätt påverkas också bankernas finansieringsval.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft20"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;En viktig princip i det svenska bolagsskattesystemet är att en verksamhet som bedrivs i en koncern ska beskattas likvärdigt med en verksamhet som bedrivs inom ett enda företag. För att upprätt- hålla denna princip tillåts företag med positivt finansnetto kvitta dessa mot negativt finansnetto från företag i samma koncern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;De föreslagna reglerna för avdragsbegränsning och finansierings- avdrag är avsedda för juridiska personer. Särskilda regler föreslås för handelsbolag. Enskilda näringsidkare omfattas inte av reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Det slopade avdraget för negativa finansnetton tar bort de skatte- mässiga incitamenten att redovisa stora räntekostnader i Sverige. De regler som infördes 2009 och 2013 för att motverka skatte- planering med hjälp av koncerninterna lån kan därmed avskaffas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft26"&gt;Ett alternativt förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;För att ge lagstiftaren valmöjlighet lämnar kommittén ett alter- nativt förslag till förändrad bolagsbeskattning. Detta förslag utgörs av en bolagsskattesatssänkning med 3,5 procentenheter i kombi- nation med en jämfört med huvudförslaget mindre restriktiv avdrags- begränsning. Också i detta förslag får finansiella kostnader som motsvaras av finansiella intäkter dras av. Därutöver får avdrag göras med högst 20 procent av företagets rörelseresultat (EBIT).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Det alternativa förslaget har stora likheter med huvudförslaget. En skillnad är att nuvarande regler om ränteavdragsbegränsningar föreslås vara kvar i det alternativa förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft26"&gt;Finansiering och förenklingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Kommittén föreslår en fullt finansierad reform. Det &lt;NOBR&gt;25-procentiga&lt;/NOBR&gt; finansieringsavdraget finansieras till stor del med avdragsförbudet mot negativa finansnetton, men inte helt. Därför lämnas ytterligare finansieringsförslag. Det föreslås att skadeförsäkringsföretagens skattemässiga avsättningar till säkerhetsreserv ska räntebeläggas, att avdragsrätten för räntekostnader på vissa efterställda lån i kredit- institut ska slopas samt att reglerna för räntebeläggning av periodi- seringsfonder ska ändras. Därutöver lämnas finansieringsförslag som är mer av engångskaraktär. Bland annat föreslås att kvarstående underskott från åren innan den nya reformen träder i kraft redu- ceras till hälften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft20"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Kommittén lämnar vidare förslag på två förenklingsåtgärder. Det är ett förslag till mindre justeringar i reglerna om behandling av underskott vid ägarförändringar och ett förslag till reglering av tidpunkten för värdeöverföring i samband med koncernbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft26"&gt;Konsekvenser av reformen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Såväl huvudförslaget som det alternativa förslaget medför högre räntekostnader för företag med negativt finansnetto. Det rör sig emellertid inte om någon kraftig fördyring. Vid dagens låneränte- nivå på omkring 3 procent innebär huvudförslagets slopade avdrag för negativt finansnetto att räntekostnaderna efter skatt blir 0,5 procentenheter högre än med dagens skatteregler. Vid ett mer nor- malt räntekostnadsläge på 5 procent blir räntekostnaden efter skatt 0,82 procentenheter högre än med dagens skatteregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Förslagen innebär en omfördelning av bolagsskattebetalningarna inom näringslivet. Såväl huvudförslaget som det alternativa för- slaget innebär att högt belånade företag i allmänhet får betala mer i bolagsskatt än med dagens skatteregler. Företag som är lågt belånade får i allmänhet betala mindre i skatt än med dagens skatteregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;De föreslagna reglerna bedöms inte medföra någon större änd- ring av företagens administrativa kostnader. De bedöms medföra vissa ökade kostnader för Skatteverket och för de allmänna förvalt- ningsdomstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Båda förslagen bedöms leda till ökad soliditet i företagen och en samhällsekonomiskt bättre sammansättning av näringslivets investe- ringar. På sikt bedöms detta leda till högre produktivitet och där- med högre löner och högre BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft11"&gt;Kommittén föreslår att bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft20"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;I Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;P class="p108 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Författningsförslag för huvudförslaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft31"&gt;lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;A href="#page_26"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 24 kap. 10 &lt;NOBR&gt;a–10&lt;/NOBR&gt; f §§ och 48 kap. 26 § ska upphöra att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;gälla,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att rubrikerna närmast före 24 kap. 10 a, 10 b och 10 d §§ ska utgå,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 17 kap. 2 §, 18 kap. 7 §, 19 kap. 8 och 9 §§, 20 kap. 11 §, 24 kap. 1 §, 35 kap. 3 §, 39 kap. 1 §, 40 kap. 16 a §, 48 kap. 27 §, och 50 kap. 5 § ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas två nya kapitel, 24 a kap. och 29 a kap., sex nya paragrafer, 24 kap. 10 a §, 39 kap. 8 a och &lt;NOBR&gt;32–35&lt;/NOBR&gt; §§, samt närmast före 24 kap. 10 a § och 39 kap. 32 § nya rubriker av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td39"&gt;&lt;P class="p52 ft33"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td2"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td41"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td42"&gt;&lt;P class="p113 ft33"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td39"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td2"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p114 ft34"&gt;17 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p115 ft10"&gt;2 §&lt;A href="#page_26"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p116 ft10"&gt;Med anskaffningsvärde, netto-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;Med anskaffningsvärde, netto-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;försäljningsvärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p117 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p116 ft10"&gt;åter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p113 ft10"&gt;försäljningsvärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p117 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;åter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;anskaffningsvärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p66 ft10"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p116 ft10"&gt;detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p113 ft10"&gt;anskaffningsvärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p118 ft10"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;kapitel detsamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p113 ft10"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p116 ft10"&gt;4 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p113 ft10"&gt;kapitel detsamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p113 ft10"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p119 ft10"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;4 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr21 td47"&gt;&lt;P class="p52 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p52 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td49"&gt;&lt;P class="p52 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td50"&gt;&lt;P class="p52 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p52 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Lagen omtryckt 2008:803. Senaste lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p52 ft37"&gt;av 24 kap. 10 &lt;NOBR&gt;a–10&lt;/NOBR&gt; f §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr22 td51"&gt;&lt;P class="p120 ft37"&gt;2012:757&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td43"&gt;&lt;P class="p51 ft37"&gt;och av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p52 ft38"&gt;48 kap. 26 § 2011:1256.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td2"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td41"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td42"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2010:1528.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft20"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B34027x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Författningsförslag för huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;9 § &lt;NOBR&gt;andra–fjärde&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;styckena års-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p58 ft10"&gt;9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p122 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;andra–fjärde&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;styckena års-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td53"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;redovisningslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;(1995:1554)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p58 ft10"&gt;redovisningslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;(1995:1554)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;eller i förekommande fall 4 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p58 ft10"&gt;eller i förekommande fall 4 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;5 § lagen (1995:1559) om års-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p58 ft10"&gt;5 § lagen (1995:1559) om års-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;redovisning i kreditinstitut och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p58 ft10"&gt;redovisning i kreditinstitut och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;värdepappersbolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;4 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p58 ft19"&gt;värdepappersbolag eller 4 kap. 4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;4 § lagen (1995:1560) om års-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p58 ft10"&gt;lagen (1995:1560) om års-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;redovisning i försäkringsföretag&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p58 ft10"&gt;redovisning i försäkringsföretag&lt;SPAN class="ft13"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p58 ft13"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p123 ft33"&gt;undantag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;för finansiella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p58 ft40"&gt;kostnader som avses i 24 a kap. 4 §&lt;SPAN class="ft17"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p124 ft10"&gt;Med verkligt värde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p125 ft10"&gt;avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p126 ft10"&gt;detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;kapitel detsamma som i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p0 ft10"&gt;4 kap. 14 a § andra stycket årsredovisningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), avses med anskaff- ningsvärde det värde som följer av god redovisningssed.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p128 ft41"&gt;18 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p129 ft10"&gt;7 §&lt;A href="#page_27"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p130 ft10"&gt;Anskaffningsvärdet för inven-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;Anskaffningsvärdet för inven-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p130 ft10"&gt;tarier är utgiften för förvärvet om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;tarier är utgiften för förvärvet om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p130 ft10"&gt;de förvärvas genom köp, byte,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;de förvärvas genom köp, byte,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p130 ft10"&gt;egen tillverkning eller på lik-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;egen tillverkning eller på lik-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;nande sätt. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p130 ft10"&gt;inventarierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;nande sätt&lt;/SPAN&gt;, med undantag för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p130 ft10"&gt;förvärvas på annat sätt, anses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;finansiella kostnader som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;marknadsvärdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p130 ft10"&gt;vid förvärvet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;24 a kap. 4 §&lt;/SPAN&gt;. Om inventarierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;som anskaffningsvärde.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;förvärvas på annat sätt, anses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;marknadsvärdet vid förvärvet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;som anskaffningsvärde&lt;SPAN class="ft13"&gt;, med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;undantag för finansiella kost-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p131 ft33"&gt;nader som avses i 24 a kap. 4 §&lt;SPAN class="ft19"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), avses med anskaff- ningsvärde det värde som följer av god redovisningssed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2010:1528.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft20"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B34028x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Författningsförslag för huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p134 ft41"&gt;19 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Om en byggnad uppförs av den skattskyldige, är anskaff- ningsvärdet utgiften för att uppföra den.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft10"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft10"&gt;Om en byggnad uppförs av den skattskyldige, är anskaff- ningsvärdet utgiften för att uppföra den&lt;SPAN class="ft13"&gt;, med undantag för finansiella kostnader som avses i 24 a kap. 4 §&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p137 ft10"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p66 ft10"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p118 ft10"&gt;byggnad förvärvas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p138 ft10"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p66 ft10"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;byggnad förvärvas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;genom köp, byte eller på liknande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;genom köp, byte eller på liknande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;sätt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p130 ft10"&gt;anskaffningsvärdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;sätt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;anskaffningsvärdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;utgiften för förvärvet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;utgiften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p139 ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;förvärvet, &lt;SPAN class="ft13"&gt;med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p57 ft13"&gt;undantag för finansiella kost-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p57 ft33"&gt;nader som avses i 24 a kap. 4 §&lt;SPAN class="ft19"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;I 18 § finns bestämmelser om förvärv av byggnad genom arv, gåva m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft41"&gt;20 kap.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p142 ft10"&gt;11 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p120 ft10"&gt;Anskaffningsvärdet för en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;Anskaffningsvärdet för en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p120 ft10"&gt;markanläggning är den skatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;markanläggning är den skatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p120 ft10"&gt;skyldiges utgifter för att anskaffa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;skyldiges utgifter för att anskaffa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p143 ft10"&gt;eller förbättra anläggningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;eller förbättra anläggningen&lt;SPAN class="ft13"&gt;, med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;undantag för finansiella kost-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p144 ft33"&gt;nader som avses 24 a kap.4 §&lt;SPAN class="ft19"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Som anskaffningsvärde räknas också sådant värde av nyttjande- rättshavares förbättringsutgifter som enligt 19 kap. 29 § ska tas upp som intäkt för fastighetsägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft41"&gt;24 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft10"&gt;1 §&lt;A href="#page_28"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft10"&gt;I detta kapitel finns bestämmelser om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;tillämpning i inkomstslaget näringsverksamhet av vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital i 2 och 3 §§,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;partiell fission i 3 a §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2012:757.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft20"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Författningsförslag för huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;kapitalrabatt på optionslån i 4 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;avdragsrätt för ränta på vinstandelslån i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p131 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;– &lt;/SPAN&gt;begränsningar i avdrags-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;P class="p153 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;– &lt;/SPAN&gt;avdrag för ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td61"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;på vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p131 ft33"&gt;rätten för ränta på vissa skulder i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p153 ft33"&gt;efterställda lån i 10 a §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p154 ft33"&gt;10 &lt;NOBR&gt;a–10&lt;/NOBR&gt; f §§&lt;SPAN class="ft19"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p155 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;avdrag för lämnad utdelning i 11 §, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;skattefria utdelningar i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;12–22&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;En bestämmelse om skattefrihet för utdelning från privat- bostadsföretag finns i 15 kap. 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Bestämmelser om i vilken utsträckning ersättningar i form av livränta och liknande utbetalningar för avyttrade tillgångar räknas som ränta finns i 44 kap. 35 och &lt;NOBR&gt;37–39&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft44"&gt;Avdrag för ränta på vissa efterställda lån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft13"&gt;10 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft45"&gt;Räntekostnader hänförliga till kapitalinstrument och efterställda lån som omfattas av Europeiska Unionens förordning 575/2013 artikel 62 får inte dras av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft46"&gt;24 a kap. Finansiella kostnader och finansiella intäkter i inkomstslaget näringsverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft13"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft45"&gt;I detta kapitel finns bestämmel- ser om begränsning i rätten till avdrag för finansiella kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft13"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft45"&gt;Bestämmelserna i detta kapitel gäller för juridiska personer, svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska per- soner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft20"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Författningsförslag för huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p164 ft13"&gt;För svenska handelsbolag avses med beskattningsår i detta kapitel räkenskapsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft46"&gt;Definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft44"&gt;Finansiellt instrument&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft13"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft13"&gt;Med &lt;SPAN class="ft44"&gt;finansiellt instrument &lt;/SPAN&gt;avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 14 a och 14 c §§ års- redovisningslagen (1995:1554). Det gäller oavsett om instru- mentet utgör lager eller kapital- tillgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft13"&gt;Med finansiellt instrument avses dock inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;andelar i skalbolag som avses&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;25 a kap. 9 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft49"&gt;– andelar som avses i 27 kap. 6 §, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft49"&gt;– termin och option som är hänförliga till annat än finansi- ella kostnads- och intäktsposter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft44"&gt;Finansiell kostnad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft13"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft49"&gt;Med &lt;SPAN class="ft50"&gt;finansiell kostnad &lt;/SPAN&gt;avses i detta kapitel en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;ränta och annan, direkt eller indirekt, kostnad för en kredit,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;förlust vid avyttring och ned- skrivning av finansiellt instrument, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;utdelning som får dras av. Med finansiell kostnad avses&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;dock inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft20"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Författningsförslag för huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p175 ft52"&gt;– kostnad för kredit eller köp och försäljning av ett finansiellt instrument till den del kostnaden utgör betalning för en annan tjänst än som avses i 3 kap. 9 § mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft54"&gt;– förlust på finansiellt instru- ment som avses i 25 a kap. 19 §, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft49"&gt;– utdelning som avses i 39 kap. 22 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft45"&gt;En avsättning i balans- räkning, i andra fall än som avses i 28 kap. 3 § andra punkten, utgör inte en kredit enligt första stycket första strecksatsen. Det- samma gäller kredit på grund av köp av tillgångar eller tjänster i näringsverksamheten, om krediten lämnats på sedvanliga villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft13"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft13"&gt;Med finansiell kostnad avses även det räntebelopp som ingår i en hyreskostnad, om inte annat anges i &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft13"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft13"&gt;Det räntebelopp som ska användas är det som följer av hyresavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft52"&gt;Om räntebeloppet inte kan beräknas med ledning av upp- gifterna i hyresavtalet eller om det avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare ska statslåneräntan med tillägg av fem procentenheter multiplicerat med den hyrda tillgångens marknads- värde vid beskattningsårets ingång användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft20"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Författningsförslag för huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p182 ft13"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft13"&gt;När hyresobjektet är en fastighet behöver 5 § inte tillämpas. Det gäller dock inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;när ett företag direkt eller indirekt har avyttrat en fastighet och det avyttrande företaget, eller ett koncernföretag till det före- taget, därefter ingått ett hyresavtal avseende en väsentlig del av samma fastighet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;vid hyra av fastighet mellan två koncernföretag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;Med koncernföretag i första stycket avses företag som ingår i samma koncern enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft13"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft13"&gt;Om hyresavtalets löptid inte överstiger åtta månader behöver 5 § inte tillämpas. Om det finns ett samband mellan flera på varandra följande hyresavtal ska avtalets längd bedömas med hänsyn till samtliga avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft13"&gt;Första stycket gäller inte vid hyra mellan två koncernföretag. Med koncernföretag avses det- samma som anges i 7 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft13"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft45"&gt;Om företagets sammanlagda hyreskostnader under beskattnings- året inte överstiger 300 000 kronor behöver 5 § inte tillämpas. Om företaget ingår i en koncern ska hela koncernens hyres-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft20"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Författningsförslag för huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p193 ft13"&gt;kostnader beaktas. Undantaget gäller dock inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft13"&gt;– hyreskostnader avseende fastighetshyra enligt 7 § första stycket första strecksatsen, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft49"&gt;– hyra mellan två koncern- företa&lt;SPAN class="ft11"&gt;g.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft13"&gt;Kostnader för fastighetshyra, för hyra mellan koncernföretag och för sådana hyresavtal som avses i 8 § ska inte ingå vid beräkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft13"&gt;Med koncern och koncern- företag i första och andra styckena avses detsamma som anges i 7 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft13"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft52"&gt;Att en finansiell kostnad inte får räknas in i anskaffningsvärdet för en tillgång som ingår i närings- verksamhet framgår i fråga om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft13"&gt;– lagertillgångar i 17 kap. 2 §,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft13"&gt;– inventarier i 18 kap. 7 §,&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p124 ft13"&gt;– byggnader i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft33"&gt;19 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;8 och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;9 §§, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p124 ft13"&gt;– markanläggningar i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p51 ft56"&gt;20 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;11 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td39"&gt;&lt;P class="p52 ft44"&gt;Finansiell intäkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td39"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;11 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p124 ft13"&gt;Med &lt;SPAN class="ft44"&gt;finansiell&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p117 ft44"&gt;intäkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p193 ft13"&gt;intäkt av sådant slag som mot- svarar en finansiell kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft13"&gt;Som finansiell intäkt räknas även vinst vid avyttring av ford- ringar m.m. som avses i 25 a kap. 19 § och belopp som ska tas upp enligt 39 kap. 14 § första stycket 2 och 33 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft20"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Författningsförslag för huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p197 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft13"&gt;Med finansiell intäkt avses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft52"&gt;även det räntebelopp som ingår i en hyresintäkt. Vad som anges i 7 och 8 §§ gäller på motsvarande sätt för finansiella intäkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft45"&gt;Räntebeloppet ska beräknas på det sätt som anges i 6 §. Om andra stycket i nämnda paragraf ska tillämpas på en hyresintäkt ska enbart statslåneräntan användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft44"&gt;Finansnetto&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft13"&gt;Om beskattningsårets finansi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft52"&gt;ella intäkter överstiger beskatt- ningsårets finansiella kostnader utgör mellanskillnaden ett &lt;SPAN class="ft57"&gt;posi- tivt finansnetto&lt;/SPAN&gt;. Om i stället beskattningsårets finansiella kost- nader överstiger beskattningsårets finansiella intäkter utgör mellan- skillnaden ett &lt;SPAN class="ft57"&gt;negativt finansnetto&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft52"&gt;För juridiska personer som, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag, är delägare i svenska handels- bolag och i utlandet delägar- beskattade juridiska personer ska finansnettot som belöper sig på andelen ingå i den juridiska personens finansnetto. Detta gäller endast om det delägda före- tagets räkenskapsår sammanfaller med den juridiska personens beskattningsår och andelen har ägts under den juridiska personens hela beskattningsår eller sedan det delägda företaget började bedriva näringsverksamhet av något slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft20"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Författningsförslag för huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p204 ft13"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft52"&gt;Ett företag som har ett positivt finansnetto enligt 13 § får högst med ett motsvarande belopp göra avdrag för ett outnyttjat negativt finansnetto hos ett annat företag under förutsättning att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft52"&gt;1. båda företagen med avdrags- rätt kan lämna koncernbidrag till varandra, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft45"&gt;2. båda företagen redovisar avdraget öppet i inkomst- deklarationen för ett beskattningsår som har samma deklarations- tidpunkt enligt skatteförfarande- lagen (2011:1244) eller som skulle ha haft det om inte något av före- tagens bokföringsskyldighet upphör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft46"&gt;Avdragsbegränsning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft13"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft49"&gt;Utöver vad som anges i 14 § får ett negativt finansnetto inte dras av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft46"&gt;29 a kap. Finansieringsavdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft13"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft49"&gt;I detta kapitel finns bestäm- melser om finansieringsavdrag för juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft44"&gt;Beräkning av underlag för finansieringsavdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft13"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft13"&gt;Underlag för finansierings- avdrag beräknas genom att när- ingsverksamhetens intäktsposter minskas med kostnadsposterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft20"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B34036x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Författningsförslag för huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p212 ft52"&gt;och med sådant positivt finans- netto som belöper sig på andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juri- diska personer om det ingår i den juridiska personens finansnetto enligt 24 a kap. 13 § andra stycket&lt;SPAN class="ft58"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft44"&gt;Finansieringsavdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft45"&gt;Finansieringsavdrag ska göras med 25 procent av ett positivt underlag som beräknas enligt 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft41"&gt;35 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft10"&gt;3 §&lt;A href="#page_36"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft10"&gt;Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett helägt dotter- företag eller från ett helägt dotterföretag till ett moderföretag ska dras av under förutsättning att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;varken givaren eller mottagaren är ett privatbostadsföretag eller investmentföretag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i inkomstdeklarationen för ett beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) eller som skulle ha haft det om inte givarens eller mottagarens bok- föringsskyldighet upphör,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;dotterföretaget har varit helägt under givarens och mot- tagarens hela beskattningsår eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;mottagaren inte enligt ett skatteavtal ska anses ha hemvist i en utländsk stat utom i fall som avses i 2 a § andra meningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2011:1256.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft20"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Författningsförslag för huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;näringsverksamheten som koncernbidraget hänför sig till inte är undantagen från beskatt- ning i Sverige på grund av ett skatteavtal, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;om bidraget lämnas från dotterföretaget till moderföretaget, utdelning under beskattningsåret från dotterföretaget inte ska tas upp hos moderföretaget&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p224 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;näringsverksamheten som koncernbidraget hänför sig till inte är undantagen från beskatt- ning i Sverige på grund av ett skatteavtal,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;om bidraget lämnas från dotterföretaget till moder- företaget, utdelning under beskattningsåret från dotter- företaget inte ska tas upp hos moderföretaget&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;värden motsvarande bidraget förs över från givaren till mottagaren (värdeöverföring) senast den dag då inkomstdeklarationen för beskatt-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;ningsåret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;lämnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p51 ft56"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;32 kap. 2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p51 ft33"&gt;skatteförfarandelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft61"&gt;(2011:1244). Om anstånd med att lämna deklarationen har beviljats med stöd av 36 kap. 4 § samma lag ska värdeöverföringen ske senast den dag som anstånd har beviljats till.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p227 ft41"&gt;39 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft10"&gt;1 §&lt;A href="#page_37"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;I detta kapitel finns bestämmelser om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;försäkringsföretag i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2–13&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;utländska tjänstepensionsinstitut i 13 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;a–13&lt;/NOBR&gt; f §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;investmentföretag i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;14–19&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;kooperativa föreningar i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;21–24&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;privatbostadsföretag i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;25–27&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;sambruksföreningar i 28 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p124 ft10"&gt;– samfälligheter i 29 §, &lt;SPAN class="ft13"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p124 ft10"&gt;– samfälligheter i 29 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p124 ft10"&gt;– sparbanker och Sparbanker-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p124 ft10"&gt;– sparbanker och Sparbanker-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;nas säkerhetskassa i 30 och 31 §§.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p52 ft19"&gt;nas säkerhetskassa i 30 och 31 §§,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p124 ft40"&gt;– finansiella företag i &lt;NOBR&gt;32–35&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td83"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td84"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2011:1271.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p231 ft20"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Författningsförslag för huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;8 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft52"&gt;Ett skadeförsäkringsföretag som har gjort avsättning till säkerhets- reserv ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till summan av avsättning till säker- hetsreserv som den juridiska per- sonen har vid beskattningsårets ingång multiplicerad med stats- låneräntan vid utgången av november månad året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft13"&gt;Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska schablonintäkten justeras i mot- svarande mån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft46"&gt;Finansiella företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft13"&gt;Finansiella företag ska ta upp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft49"&gt;ett belopp som motsvarar 0,24 pro- cent av ett underlag som beräknas enligt 34 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft13"&gt;33 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft13"&gt;Med &lt;SPAN class="ft44"&gt;finansiella företag &lt;/SPAN&gt;avses kreditinstitut och utländska kredit- institut enligt 1 kap. 5 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft13"&gt;Utländska kreditinstitut som bedriver verksamhet i Sverige bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som institutet bedriver från fast driftställe här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft20"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B34039x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Författningsförslag för huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p204 ft13"&gt;34 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft52"&gt;Underlaget är summan av det finansiella företagets skulder och avsättningar utom obeskattade reserver vid räkenskapsårets utgång enligt fastställd balans- räkning, med de justeringar som följer av andra och tredje styckena samt 35 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft13"&gt;Ett finansiellt företag som ingår i en koncern enligt års- redovisningslagen (1995:1554) ska minska underlaget med skulder till andra finansiella före- tag i koncernen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft45"&gt;Underlaget ska minskas med efterställda skuldförbindelser som får ingå i kapitalbasen enligt lagen (2006:1371) om kapital- täckning och stora exponeringar.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p56 ft13"&gt;35 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p239 ft13"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;P class="p240 ft13"&gt;räkenskapsåret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td89"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p56 ft33"&gt;omfattat en längre eller kortare tid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p56 ft33"&gt;än tolv månader, ska underlaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td90"&gt;&lt;P class="p56 ft40"&gt;justeras proportionellt i förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td91"&gt;&lt;P class="p56 ft13"&gt;till räkenskapsårets längd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td89"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td85"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td92"&gt;&lt;P class="p241 ft34"&gt;40 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td89"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p242 ft19"&gt;16 a §&lt;A href="#page_39"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p124 ft10"&gt;Om ägarförändringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p125 ft10"&gt;helt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p239 ft10"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;ägarförändringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;helt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td90"&gt;&lt;P class="p125 ft10"&gt;eller delvis har skett genom ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td90"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;eller delvis har skett genom ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p125 ft10"&gt;kapitaltillskott &lt;SPAN class="ft13"&gt;och det är uppen-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;kapitaltillskott &lt;SPAN class="ft13"&gt;ska utgiften&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p125 ft33"&gt;bart att förvärvaren genom kapi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p56 ft33"&gt;förvärvet enligt 15 § första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td90"&gt;&lt;P class="p125 ft33"&gt;taltillskottet har fått en tillgång av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td90"&gt;&lt;P class="p56 ft13"&gt;bestämmas till ett belopp som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p125 ft13"&gt;verkligt och särskilt värde som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p56 ft13"&gt;motsvarar det lägsta av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;motsvarar kapitaltillskottet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p125 ft13"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td90"&gt;&lt;P class="p56 ft33"&gt;faktiska utgiften och verkligt och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p243 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2009:1453.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft20"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B34040x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;I fråga om kapitalförluster &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;på andra tillgångar än sådana som avses i 24 a kap. 3 § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;som upp- kommer i svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och för vilka avdrag ska göras tillämpas 19– 21, 23 och 24 §§, om inte något annat anges i andra stycket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2014:40 Författningsförslag för huvudförslaget&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;utgiften enligt 15 § första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;särskilt värde på tillgångarna i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;inte minskas med kapital-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;företaget som belöper sig på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;tillskottet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;förvärvarens andel efter ägar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;förändringen. Vid beräkningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p52 ft33"&gt;av värdet på tillgångarna i före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p52 ft33"&gt;taget ska själva kapitaltillskottet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;inte räknas med.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Vid bedömningen enligt första stycket ska hänsyn inte tas till tillgångar som underskottsföretaget kan antas ha förvärvat i samråd med den nya ägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft11"&gt;Vid tillämpningen av andra stycket likställs en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag med underskottsföretaget om de både före och efter ägarförändringen ingick i samma koncern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft41"&gt;48 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft10"&gt;27 §&lt;A href="#page_40"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft10"&gt;I fråga om kapitalförluster som uppkommer i svenska handels- bolag eller i utlandet delägar- beskattade juridiska personer och för vilka avdrag ska göras tillämpas &lt;NOBR&gt;19–21,&lt;/NOBR&gt; 23 och 24 §§, om inte något annat anges i andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft45"&gt;Om den som ska göra avdrag enligt första stycket är ett sådant företag som anges i 24 kap. 13 § &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; och avdraget avser förlust på delägarrätter ska 70 procent av kapitalförlusten dras av. För- lusten får dras av bara mot kapitalvinster på delägarrätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2011:1510.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B34041x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Författningsförslag för huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Kapitalförluster för vilka avdrag ska göras på sådana delägar- rätter och fordringsrätter vars innehav betingas av rörelse som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå handelsbolaget nära, ska dock alltid dras av i sin helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft41"&gt;50 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft10"&gt;5 §&lt;A href="#page_41"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Anskaffningsutgiften ska &lt;SPAN class="ft13"&gt;ökas &lt;/SPAN&gt;med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft10"&gt;– den skattskyldiges tillskott till bolaget,&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p131 ft10"&gt;– belopp som tagits upp som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;– belopp som tagits upp som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p131 ft10"&gt;den skattskyldiges andel av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;den skattskyldiges andel av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p253 ft10"&gt;bolagets inkomster&lt;SPAN class="ft13"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;bolagets inkomster &lt;SPAN class="ft13"&gt;till den del&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p51 ft33"&gt;inkomsten inte har minskats med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p51 ft33"&gt;avdrag för sådant negativt finans-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p51 ft33"&gt;netto enligt 24 a kap. som inte har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p254 ft33"&gt;fått dras av&lt;SPAN class="ft19"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p155 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;22 procent av avdrag för avsättning till expansionsfond enligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft10"&gt;34 kap.,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;78 procent av expansionsfond som förs över från andel i handelsbolag till enskild näringsverksamhet enligt 34 kap. 22 §, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;det belopp som framgår vid en tillämpning av bestämmelserna om överlåtelse av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 5 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft10"&gt;Anskaffningsutgiften ska &lt;SPAN class="ft13"&gt;minskas &lt;/SPAN&gt;med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;den skattskyldiges uttag ur bolaget,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;belopp som dragits av som den skattskyldiges andel av bolagets underskott,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;negativt fördelningsbelopp till den del räntefördelningen minskat ett underskott i inkomstslaget näringsverksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;22 procent av återförda avdrag för avsättning till expansions- fond enligt 34 kap., och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;78 procent av expansionsfond som förs över från enskild näringsverksamhet till andel i handelsbolag enligt 34 kap. 19 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft11"&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. Om inte annat följer av punkterna &lt;NOBR&gt;2–10&lt;/NOBR&gt; tillämpas de nya bestämmelserna första gången för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2012:757.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft20"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Författningsförslag för huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p260 ft10"&gt;För beskattningsår som påbörjats tidigare gäller fortfarande äldre bestämmelser om inte annat följer av punkterna &lt;NOBR&gt;2–10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;För svenska handelsbolag ska de nya bestämmelserna tillämpas första gången för handelsbolagets räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2015 om inte annat följer av punkterna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–10.&lt;/NOBR&gt; För räkenskapsår som påbörjats tidigare gäller fortfarande äldre bestämmelser om inte annat följer av punkterna &lt;NOBR&gt;3–10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Ett svenskt handelsbolag får under perioden från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2018 vara överlåtare i en underprisöverlåtelse enligt 23 kap. För en sådan underprisöverlåtelse gäller utöver bestämmelserna i 23 kap. följande villkor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft10"&gt;– Förvärvaren ska vara ett företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;– Handelsbolagets hela näringsverksamhet ska överlåtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;– Andelarna i det förvärvande företaget ska i motsvarande proportioner innehas av de personer som innehar andelarna i det överlåtande handelsbolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Bestämmelsen i 24 a kap. 15 § om att ett negativt finansnetto inte får dras av tillämpas på finansiella kostnader som belöper sig på tiden efter den 31 december 2015 för företag som lagt om räkenskapsåret efter den 31 december 2013 men före den 1 januari 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Vid tillämpningen av 29 a kap. 2 § ska intäktsposterna även minskas med överskott som belöper sig på andel i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som har räkenskapsår som har påbörjats före det första beskattningsåret som börjar efter den 31 december 2015 för den juridiska personen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Vid tillämpningen av 30 kap. ska periodiseringsfonder som avsatts före den 1 januari 2016 återföras med 133 procent av det avsatta beloppet om återföringen görs efter den 1 januari 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Skadeförsäkringsföretag ska det beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2015, som en särskild övergångspost, ta upp skillnaden mellan 133 procent av avsättning till säkerhetsreserv det beskattningsår som avslutats före den 1 januari 2016 och avsättningen. Övergångsposten ska tas upp till beskattning med minst en sjättedel per år. Om beskattningsåret är längre eller kortare än ett kalenderår ska den återförda posten justeras i motsvarande mån.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Företag med beskattningsår som påbörjats före men avslutas efter den 1 januari 2016 får vid tillämpningen av 35 kap. under det beskattningsåret bara göra avdrag med högst 75 procent för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft20"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Författningsförslag för huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft10"&gt;koncernbidrag som har lämnats till företag med beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;För ett företags första beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2015 ska vid tillämpningen av 40 kap. kvarstående underskott från tidigare år endast anses uppgå till 50 procent av det underskott som fanns den 31 december 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Bestämmelserna i 40 kap. 16 a § tillämpas på förvärv som görs efter den 31 december 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft20"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Författningsförslag för huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft31"&gt;lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p137 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;33 kap. 6 § skatteförfarandelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;(2011:1244) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td45"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td46"&gt;&lt;P class="p113 ft13"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft41"&gt;33 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft10"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft10"&gt;Svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer med fast driftställe i Sverige ska till ledning för delägarnas beskattning lämna särskilda uppgifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;näringsverksamheten enligt 31 kap. 2 och 3 §§,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;varje delägares andel av bolagets eller den juridiska personens inkomst av varje inkomstslag och näringsverksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;varje delägares andel eller lott i bolaget eller den juridiska personen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;skalbolag enligt 31 kap. 14 §, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;prissättningsbesked enligt 31 kap. 34 §&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Om ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med fast driftställe i Sverige har avyttrat en fastighet och kapitalvinsten inte kan beräknas på grund av att den är beroende av någon händelse i framtiden, ska bolaget eller den juridiska personen lämna uppgift om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft52"&gt;Ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juri- disk person med fast driftställe i Sverige ska lämna uppgift om sådant positivt och negativt finans-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;netto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p126 ft13"&gt;som avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p125 ft13"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p58 ft13"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p51 ft40"&gt;a kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;13 § första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p51 ft33"&gt;inkomstskatte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p153 ft13"&gt;(1999:1229)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p56 ft13"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft13"&gt;belöper sig på delägarens andel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft20"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B34045x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Författningsförslag för huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p175 ft45"&gt;Tredje stycket gäller inte om delägaren är ett dödsbo, ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med fast driftställe i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft10"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången på uppgifter som avser beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft20"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B34046x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Författningsförslag för huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft31"&gt;lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt ska införas ett nytt kapitel, 5 kap., av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft41"&gt;5 kap. Nedsättning av statlig inkomstskatt på vissa inkomster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Finansiella företag som ska ta upp ett belopp enligt 39 kap. 33 § inkomstskattelagen (1999:1229) har rätt att genom avräkning av utländsk skatt få nedsättning av statlig inkomstskatt enligt detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;Om inte annat följer av 3 §, ska avräkning ske av utländsk skatt som under kalenderåret närmast före beskattningsåret har betalats av en sådan utländsk juridisk person som enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554) ingår i samma koncern som det finansiella företaget och som skulle ha tagit upp ett belopp enligt 39 kap. 33 § inkomstskattelagen om verksamheten bedrivits här i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Med utländsk skatt avses i detta kapitel skatt som har betalats till en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som är jämförlig med den inkomstskatt som tas ut av finansiella företag enligt 39 kap. &lt;NOBR&gt;32–35&lt;/NOBR&gt; §§ inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Avräkning av utländsk skatt får ske med ett belopp som mot- svarar den utländska skatt som hänför sig till ett sådant skuld- förhållande som skulle ha minskat underlaget enligt 39 kap. 34 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) om den utländska juridiska personen bedrivit verksamhet här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Avräkning får dock högst ske med ett belopp som motsvarar den statliga inkomstskatt som, beräknad utan hänsyn till avräkning, hänför sig till de skulder som det finansiella företaget vid räken- skapsårets utgång enligt fastställd balansräkning har till den utländska juridiska person vars utländska skatt ska avräknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft10"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas på skatt som betalats för en period som börjar efter detta datum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft20"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;II Uppdrag och inledning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;P class="p285 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;Kommitténs direktiv beslutades vid regeringssammanträde den 13 januari 2011 (dir. 2011:1). Direktiven återges i sin helhet i bilaga 1. Här ges en kort sammanfattning av huvuddragen i direktiven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;Kommitténs grundläggande uppdrag är enligt direktiven att se över beskattningen av bolag. Skattesystemet ska därvid utformas så att företagande, investeringar och sysselsättning gynnas. Kommittén ska i sitt arbete sträva efter att ta fram förslag som breddar bolags- skattebasen för att möjliggöra en sänkning av skatterna i bolags- sektorn. Därutöver ska förslagen utformas så att den svenska bolagsskattebasen värnas samtidigt som regelverket inte riskerar att komma i konflikt med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;Utöver de mer generella riktlinjerna anger direktiven även att kommittén ska titta på flera specifika delar av skattesystemet. En viktig uppgift är att lämna förslag på hur den asymmetriska behandlingen av eget och lånat kapital i företagen kan minskas. Förslag ska även lämnas på ett system med källskatt på ränte- betalningar till utlandet. Regelverken för koncernbidrag och under- prisöverlåtelser ska också omprövas i syfte att finna alternativa hållbara lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft10"&gt;Kommittén fick även i uppdrag att lämna två delbetänkanden. Den 30 januari 2012 överlämnade kommittén ett delbetänkande med förslag på skatteincitament för riskkapital (SOU 2012:3). Den 26 september 2012 överlämnades ett delbetänkande med förslag på skatteincitament för forskning och utveckling (SOU 2012:66).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Enligt tilläggsdirektiv (dir. 2012:115 och dir. 2013:113) ska kommittén redovisa sitt slutliga uppdrag senast den 16 juni 2014 (se bilaga 2 och 3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft20"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Uppdragets genomförande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft10"&gt;Kommittén, som har antagit namnet Företagsskattekommittén, påbörjade sitt arbete i april 2011. Fram till september 2012 var arbetets fokus frågorna i de två delbetänkandena. Parallellt med detta inleddes arbetet med frågorna i slutbetänkandet. Sedan oktober 2012 har arbetet enbart rört dessa frågor. Sedan dess har kommittén haft 11 sammanträden med samtliga ledamöter, sakkunniga och experter in- bjudna. Ett av dessa sammanträden genomfördes i form av ett internat över två dagar. Härutöver har det hållits 6 sammanträden där enbart ledamöterna deltagit, varav 3 har varit i form av telefonsammanträden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Delar av arbetet har bedrivits i mindre grupper. Grupperna har haft följande inriktningar: räntebegreppet, lagstiftning, samhälls- ekonomisk analys och &lt;NOBR&gt;EU-rätt.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;Kommittén har beställt fyra expertrapporter (bilagorna &lt;NOBR&gt;4–7).&lt;/NOBR&gt; Resultaten från dem har presenterats av professor Magnus Henrek- son, professor Søren Bo Nielsen och professor Jan Södersten i samband med ordinarie sammanträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Vidare har professor &lt;NOBR&gt;Sven-Olof&lt;/NOBR&gt; Lodin haft i uppdrag att särskilt bistå med utredning och förslag till hur intäkter och kostnader hänförliga till leasing ska behandlas skattemässigt inom ramen för de avdragsbegränsningar som kommittén utreder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Kommitténs sekretariat har träffat kolleger från Finland, Danmark, Norge, Island och Tyskland för att diskutera erfarenheter från arbete med bolagsskattereformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Kommittén har engagerat externa föreläsare vid två tillfällen i samband med ordinarie sammanträde. Docent Axel Hilling har föreläst om räntebegreppet och professor Per Strömberg har före- läst om företagens finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Uppdrag om rangordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Av direktiven framgår att kommittén ska rangordna ”dels de kon- kreta reformförslag som övervägs, dels andra sätt att sänka skatte- betalningarna från bolagssektorn” (s. 25). Det står också att ”[e]n jämförelse kan även göras med skattepolitiska åtgärder som ligger utanför kommitténs uppdrag, t.ex. förändringar i socialavgifter och beskattning av förvärvsinkomster” (s. 25).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Kommittén har inte fullgjort uppdraget att rangordna samtliga modeller som övervägts. Kommittén har heller inte gjort en jämförelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft20"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td96"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;med andra sätt att sänka skattebetalningarna från bolagssektorn eller med skattepolitiska åtgärder som ligger utanför kommitténs uppdrag. I stället har en jämförelse mellan olika modeller för bolagsbeskattning prioriterats. För två av modellerna har kommittén valt att utforma fullständiga lagförslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft20"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;P class="p13 ft9"&gt;3 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Olikbehandling av eget och lånat kapital leder till snedvridningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft10"&gt;Kommitténs huvudsakliga uppdrag är att föreslå ett system för beskattning av bolag som leder till en mer neutral beskattning mellan eget och lånat kapital. Målet är också att de nuvarande reglerna för ränteavdragsbegränsningar ska kunna tas bort. Ett regelsystem som klarar av dessa två uppdrag har flera goda egenskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft10"&gt;Ett skattesystem som präglas av neutralitet har goda förutsätt- ningar att minimera de samhällsekonomiska kostnaderna för ett givet skatteuttag. På företagsbeskattningens område betyder neutralitet bland annat att skattesystemet inte ska snedvrida företagens investerings- och finansieringsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Den skattemässiga olikbehandlingen av eget och lånat kapital bryter mot neutralitetsprincipen. En följd av olikbehandlingen är att kapitalkostnaden för eget kapital är avsevärt högre än för lånat kapital. Eget och lånat kapital lämpar sig olika väl för olika typer av av företag, i olika branscher, i olika utvecklingsskeden och så vidare. Den mer förmånliga behandlingen av lånat kapital leder till att skatte- systemet gynnar investeringar och verksamhet som lämpar sig för lån och missgynnar investeringar i icke belåningsbara (ofta immateriella) tillgångar och i nystartade företag som inte har en lång kredithistoria. En annan följd av olikbehandlingen är att den företagsekonomiskt optimala finansieringsstrukturen avviker från den samhällseko- nomiskt optimala. Kostnaden för en sådan överskuldsättning är bland annat kopplad till att en högre skuldsättning medför en högre konkursrisk. En högre konkursrisk leder bland annat till större riskpremier på låneräntor och större kringkostnader för konkurs- hantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft11"&gt;Ett skattesystem som diskriminerar investeringar i vissa tillgångar och i vissa företag och dessutom uppmuntrar till överskuldsättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft20"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;riskerar att leda till en felaktig allokering av resurser inom ekonomin, så att arbete och kapital inte används där de skapar mest värde, utan i stället där skattebelastningen är minst. Följden av en sådan felallokering är en lägre ekonomisk tillväxt och ett mindre överskott att fördela.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;En allt rörligare bolagsskattebas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;I de flesta länder – inte bara i Sverige – beskattas investeringar som finansieras med eget kapital hårdare än de som finansieras med lånat kapital. De samhällsekonomiska effekterna av denna skatte- mässiga olikhet har diskuterats utförligt i den nationalekonomiska forskningslitteraturen. Kommittén har utifrån denna diskussion inte funnit några skäl som motiverar en skillnad i den skattemässiga behandlingen av eget och lånat kapital. Denna skillnad har tidigare inte uppfattats som ett så pass stort problem att den har påkallat några reformer. Situationen har dock ändrats de senaste årtiondena. Finansmarknaden har avreglerats och valutaregleringen har avskaffats i såväl Sverige som andra länder. Detta har öppnat upp för möjligheten att i stor skala omvandla eget kapital till lånat kapital och att flytta kapital till lågskattejurisdiktioner. Det har också varit möjligt att låna kapitalet från länder där beskattningen av räntor är låg eller obefintlig, vilket har gjort det än förmånligare att ersätta eget kapital med lånat kapital, särskilt med koncern- interna lån. Det har uppkommit standardiserade metoder för att artificiellt åstadkomma stora ränteavdrag och därigenom sänka bolagsskattebetalningarna. På så sätt har den skattemässiga olik- behandlingen mellan eget och lånat kapital förutom att vara samhällsekonomiskt snedvridande också kommit att bli en faktor som bidrar till en underminering av bolagsskattebasen. Detta är problematiskt ur statsfinansiell synvinkel och hotar också legitimi- teten i bolagsskattesystemet. Riksdagen har tidigare i två omgångar (2009 och 2013) begränsat avdragsrätten för räntor i syfte att stävja missbruk. Begränsningarna i ränteavdragsrätten har varit utformade för att motverka skatteplanering med ränteavdrag för lån inom en intressegemenskap. I båda fallen har begränsningen i ränteavdrags- rätt följts åt av bolagsskattesänkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft10"&gt;Sverige är inte det enda landet som har infört regler för att förhindra vissa ränteavdrag. Nederländerna har regler som liknar de svenska på så sätt att de är inriktade på att särskilja ”legitima” från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft20"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;”icke-legitima”&lt;/NOBR&gt; ränteavdrag. Andra länder, däribland Tyskland och Finland, har infört mer generella regler där man inte gör denna åtskillnad utan i stället har satt ett tak för hur mycket ränteutgifter som får dras av. Kommittén anser att denna typ av generella modeller är intressanta, eftersom det inte har ansetts meningsfullt att än en gång utforma regler som siktar på att särskilja vissa ”icke legitima” räntor från andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Olika metoder för att uppnå likabehandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;Parallellt med en ökad internationell förekomst av regler som begränsar möjligheten till ränteavdrag har det publicerats en hel del nationalekonomisk forskning om olika metoder för att utjämna den skattemässiga skillnaden mellan eget och lånat kapital. De mest avhandlade modellerna benämns vanligen ACE (&lt;SPAN class="ft13"&gt;Allowance for Corporate Equity&lt;/SPAN&gt;) och CBIT (&lt;SPAN class="ft13"&gt;Comprehensive Business Income Tax&lt;/SPAN&gt;). I båda modellerna jämställs den skattemässiga behandlingen av eget och lånat kapital, i &lt;NOBR&gt;ACE-modellen&lt;/NOBR&gt; genom att medge avdrag för både räntor och (en schablonmässigt beräknad) utdelning, i &lt;NOBR&gt;CBIT-modellen&lt;/NOBR&gt; genom att inte medge avdrag för vare sig räntor eller utdelning. Dessa modeller tar alltså på skilda sätt sig an att utjämna den skattemässiga skillnaden mellan eget och lånat kapital. Det finns anhängare av båda modellerna, men det gäller framför allt i den akademiska världen. I policydiskussionen förespråkas dessa modeller mer sällan. Några länder har infört regler som kan liknas vid en &lt;NOBR&gt;ACE-modell.&lt;/NOBR&gt; Det gäller till exempel Italien och Belgien. Inget land har däremot infört regler som kan liknas vid en CBIT- modell. I den svenska debatten har &lt;NOBR&gt;ACE-modellen&lt;/NOBR&gt; förts fram av Peter Birch Sørensen. I en rapport skriven för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) förespråkade han en sådan modell för det svenska skattesystemet. I en expertrapport till det här betänkandet förespråkar Søren Bo Nielsen en variant av en &lt;NOBR&gt;ACE-modell,&lt;/NOBR&gt; en s.k. &lt;NOBR&gt;ACC-modell,&lt;/NOBR&gt; där avdrag ges för en schablon- mässigt beräknad kostnad för både lånat och eget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;Kommitténs direktiv tar upp de här två modellerna, och det har också av det skälet varit en naturlig utgångspunkt för kommitténs arbete med utformningen av en för Sverige lämplig modell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft20"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Systematisk jämförelse av modeller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Kommitténs arbete med att ta fram ett förslag till bolagsskatte- system har präglats av de ovan nämnda strömningarna, att utforma generella regler för ränteavdrag som förhindrar att den svenska bolagsskattebasen eroderas och att utforma ett system som är mer neutralt i behandlingen av eget och lånat kapital. Inspiration och idéer har inhämtats både från den nationalekonomiska forsknings- litteraturen och från skattesystem i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;För att ett nytt skattesystem ska kunna bli verklighet ställs en rad krav på dess egenskaper. Det måste ha de ekonomiska och juridiska egenskaperna som gör det såväl önskvärt som möjligt att införa reglerna. För att på ett systematiskt sätt kunna jämföra olika modeller med varandra har kommittén tagit fram en lista med punkter, där var och en av punkterna motsvarar en egenskap som har varit en viktig grund för värdering av modellerna. Listan innehåller flera ekonomiska kriterier. Det är önskvärt att reglerna reducerar den skattemässiga olikbehandlingen mellan eget och lånat kapital. Det är också önskvärt att reglerna har positiva effekter på realinvesteringar, företagslokalisering och vinstredovisning i Sverige. De andra kriterierna som ingår i listan är att reglerna ska motverka av lagstiftaren icke avsedd skatteplanering och att de ska vara enkla att förstå och tillämpa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft10"&gt;Av de modeller som kommittén har diskuterat gjordes en första grovsållning. Fyra modeller valdes ut för att jämföras utifrån punkterna i listan. Kommittén valde att därifrån gå vidare med två av modellerna som hade tydliga försteg framför övriga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Kommittén lämnar två alternativa förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Kommittén föreslår att det i första hand ska införas en modell med ett s.k. finansieringsavdrag. I andra hand föreslås en s.k. EBIT- modell. De två modellerna är ömsesidigt uteslutande och kan alltså inte införas båda två.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Båda förslagen begränsar rätten till avdrag för räntor och andra finansiella kostnader. I ett bolagsskattesystem där alla inkomster och utgifter behandlas lika spelar det ingen större roll om en viss utgift kallas för ränta eller något annat. Om avdragsrätten begränsas för enbart vissa utgifter behövs det däremot en noggrann definition av vilka utgifter som ska omfattas av begränsningen. I båda förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft20"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;används begreppet finansiella kostnader, och det är avdrag för sådana kostnader som begränsas. Utgångspunkten för avdragsbegräns- ningen är att alla kostnader som i ekonomisk mening är en ränte- kostnad ska omfattas. För att undvika gränsdragningsproblem omfattas också andra finansiella kostnader. Den definition som kommittén har stannat för är ny i skatterättsliga sammanhang och har stora likheter med motsvarande definition inom redovisningen. En spegelbild av de finansiella kostnaderna finns på intäktssidan och benämns följaktligen finansiella intäkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Huvudförslaget innebär att det införs ett finansieringsavdrag i kombination med en begränsning i avdragsrätten för finansiella kostnader. Avdragsrätten begränsas på så sätt att enbart finansiella kostnader som motsvaras av finansiella intäkter får dras av. Över- skjutande finansiella kostnader får inte dras av alls. Finansierings- avdraget kan ses som ett avdrag för kostnader för såväl lånat som eget kapital. Det är schablonmässigt beräknat och uppgår till 25 procent av företagets skattemässiga resultat före avdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Det alternativa förslaget utgörs av en bolagsskattesatssänkning i kombination med en jämfört med huvudförslaget mildare form av avdragsbegränsning. Också i detta förslag får finansiella kostnader som motsvaras av finansiella intäkter dras av. Därutöver får avdrag göras med högst 20 procent av företagets rörelseresultat (EBIT).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Den huvudsakliga anledningen till att föreslå och utforma regler för två modeller, och inte bara en, är att ge lagstiftaren valmöjlig- het. En annan anledning är att det är vanligt internationellt med ränteavdragsbegränsningsregler som baseras på EBIT eller EBITDA (resultat före finansiella poster, skatter samt av- och nedskrivningar). Inom vissa områden har det alternativa förslaget krävt mer detaljregleringar som har gjort att det förslaget har blivit mer komplicerat till sin utformning än huvudförslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Båda förslagen begränsar rätten till ränteavdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Gemensamt för båda förslagen är att de begränsar rätten till avdrag för räntor och andra finansiella kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Avdragsbegränsningen avser i båda fallen negativt finansnetto, det vill säga de finansiella kostnader som överstiger de finansiella intäk- terna. Räntekostnader och andra finansiella kostnader som i belopp motsvaras av finansiella intäkter kommer däremot att vara obegränsat avdragsgilla även fortsättningsvis. Anledningen till att utgå från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft20"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;nettot är att företag i många fall fungerar som intermediärer av lån. Till exempel kan moderföretaget i en koncern ta upp ett stort lån som sedan vidareutlånas till ett antal dotterföretag. Om avdrag skulle nekas för finansiella kostnader både i moder- och dotter- företaget samtidigt som motsvarande finansiella intäkter är skatte- pliktiga skulle det uppstå en kedjebeskattning inom koncernen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;En viktig skillnad mellan förslagen är att huvudförslaget helt förbjuder avdrag för negativt finansnetto. Det alternativa förslaget är inte lika drastiskt i detta avseende, eftersom finansiella kostnader motsvarande 20 procent av EBIT får dras av utöver dem som kan kvittas mot finansiella intäkter. En fördel med huvudförslagets avdragsförbud är att det gör kompletterande regler för ränte- avdragsbegränsningar överflödiga. De regler som infördes 2009 och 2013 för att motverka skatteplanering med hjälp av koncerninterna lån skulle därmed kunna avskaffas. Detta gäller inte nödvändigtvis för det alternativa förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Av den samhällsekonomiska analys som kommittén har gjort framkommer det inte några skäl till att skattemässigt gynna skuld- finansiering framför finansiering med eget kapital. Kommittén anser därmed att ett fullständigt avskaffande av avdragsrätten för de finansiella kostnader som överstiger de finansiella intäkterna har fördelen av att både vara ekonomiskt riktig och ge en hög grad av förutsägbarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Finansieringsavdrag eller sänkt bolagsskattesats&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Enligt kommitténs direktiv ska förslagen inte leda till att de sammanlagda skattebetalningarna från bolagssektorn ökar vid en statisk beräkning av budgeteffekten. Kommittén anser därför att möjligheten till ränteavdrag – som enbart är kopplad till kostnaden för finansiering med lånat kapital – inte bara ska begränsas utan lämpligen kompletteras med en skattelättnad som ökar avkast- ningen efter skatt på alla investeringar, oavsett finansieringsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;I huvudförslaget slopas rätten till avdrag för negativt finans- netto. Detta slopande bör enligt kommittén ersättas med en ny form av avdrag knutet till avkastningen på hela kapitalet (såväl eget som lånat). Detta kan göras på olika sätt. Ett alternativ som kommittén har övervägt är att koppla finansieringsavdraget till storleken på faktiska investeringar. Kommittén har dock funnit att det i praktiken är i det närmaste omöjligt att utforma ett sådant&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft20"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;system på ett sätt som leder till neutral beskattning av olika investeringar. Det finns därutöver stora praktiska problem med att mäta företagens faktiska investeringar. Företag gör investeringar med avsikt att generera avkastning. Att koppla finansieringsavdraget direkt till avkastningen på en investering är därmed ett annat sätt att sänka skatten på avkastningen på en investering. Denna koppling är enligt kommittén både praktiskt genomförbar och mer stabil mot kring- gåenden. Finansieringsavdraget är utformat på så sätt att det helt kan likställas med en bolagsskattesatssänkning; det &lt;NOBR&gt;25-procentiga&lt;/NOBR&gt; finansieringsavdrag som föreslås motsvarar en bolagsskattesats- sänkning på 5,5 procent. Eftersom förslaget innebär en så pass kraftig begränsning av avdragsrätten för räntor och andra finansiella kostnader anser kommittén att det är lämpligt att föreslå ett generellt avdrag i form av ett finansieringsavdrag och inte en bolagsskattesatssänkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;I det alternativa förslaget är avdragsbegränsningen mindre långt- gående än den i huvudförslaget. Ett finansieringsavdrag på 25 procent kan därför inte finansieras inom ramen för det alternativa förslaget. Kommittén anser att det inte är meningsfullt att föreslå ett alltför litet finansieringsavdrag. I stället föreslås att avdragsbegrän- sningen i det alternativa förslaget kombineras med en sänkning av bolagsskattesatsen med 3,5 procentenheter. En sådan sänkning bidrar till ett mer symmetriskt skattesystem med en större lika- behandling av eget kapital och lån i bolagssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Särskild behandling av banker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;Som nämnts får finansiella kostnader dras av mot finansiella intäkter i båda förslagen. En följd av det är att reglerna om avdragsförbud respektive avdragsbegränsning inte får en styrande effekt på finansieringsvalet i företag som har positivt finansnetto. Banker har som affärsidé att låna in pengar för att låna ut dem till en högre ränta. De har följaktligen alltid ett positivt finansnetto och påverkas därmed inte av avdragsbegränsningen samtidigt som de får del av finansieringsavdraget i huvudförslaget och bolagsskatte- sänkningen i det alternativa förslaget. Kommittén lämnar av det skälet förslag på att bankerna ska ta upp en schablonintäkt som baseras på deras skulder. Med denna metod påverkas också bankernas finansieringsval.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft20"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p322 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Förslagen förbättrar den samhällsekonomiska effektiviteten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Båda förslagen är fullt finansierade. De skattehöjningar som föreslås, framför allt genom att begränsa rätten till avdrag för finansiella kost- nader, kombineras med skattesänkningar i form av finansieringsavdrag i huvudförslaget och sänkt bolagsskattesats i det alternativa förslaget. Sammantaget förväntas detta leda till ett mer effektivt skattesystem, det vill säga ett skattesystem som ger lika mycket skatteintäkter som nuvarande system men till en lägre samhällsekonomisk kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Framför allt huvudförslaget leder till ökad neutralitet mellan investeringar som finansieras med eget kapital och de som finansi- eras med lånat kapital. Det höjer den samhällsekonomiska effektivi- teten av skattesystemet. För det första minskar snedvridningarna i företagens finansieringsval, vilket får till följd att en större andel av investeringarna kommer att finansieras med eget kapital. En stärkt soliditet i företagen minskar risken för att hamna på ekonomiskt obestånd och ökar motståndskraften mot makroekonomiska chocker. För det andra minskar snedvridningarna i företagens investeringsval. De investeringar som utan avdrag för räntekostnader inte klarar avkastningskravet kommer inte att få någon finansiering och kommer därmed inte att genomföras. Å andra sidan kommer det att genom- föras andra investeringar som finansieras med eget kapital och som med nuvarande skatteregler inte klarar avkastningskravet. Föränd- ringen av investeringarnas sammansättning bedöms leda till att den genomsnittliga avkastningen ökar. Ökningen av neutraliteten förväntas av det skälet ytterligare höja den samhällsekonomiska effektiviteten av skattesystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Också i det alternativa förslaget minskar den skattemässiga olik- behandlingen mellan eget och lånat kapital, framför allt genom den sänkta bolagsskattesatsen, men förändringen är inte lika långt- gående som i huvudförslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Huvudförslaget har tydliga försteg framför det alternativa för- slaget också i fråga om internationell skatteplanering. Huvudför- slaget innebär ett förbud mot avdrag för de räntekostnader och andra finansiella kostnader som beloppsmässigt inte motsvaras av finansiella intäkter. Detta avdragsförbud tar bort de skattemässiga incitamenten att redovisa stora räntekostnader i Sverige. Det alter- nativa förslaget är i jämförelse med huvudförslaget mindre effektivt mot denna form av skatteplanering. Mot den bakgrunden bedömer kommittén att det är motiverat att behålla nuvarande regler om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft20"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft10"&gt;ränteavdragsbegränsningar som ett komplement till de generella avdragsbegränsningar som ingår i det alternativa förslaget. Huvud- förslaget har därmed ett försteg framför det alternativa förslaget när det gäller förutsebarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Kommitténs övriga uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Förutom att föreslå ett nytt system för beskattning av bolag har kommittén också i uppdrag att mot bakgrund av den ökade inter- nationaliseringen se över nuvarande regler för koncernbidrag och underprisöveröverlåtelser. Den översynen har inte lett till några förslag till förändrade regler. Dessutom har kommittén i uppdrag att lämna ett förslag om källskatt på ränta. Förslag till en sådan källskatt har tagits fram, benämnd särskild inkomstskatt på ränta, dock utan att förordas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Disposition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Resten av betänkandet är disponerat enligt följande. I avsnitt &lt;NOBR&gt;4–10&lt;/NOBR&gt; sätts bolagsskatten in i ett samhällsekonomiskt sammanhang. Avsnitt 4 tar upp utvecklingen av den svenska bolagsskatten och redogör för samhällsekonomiska motiv till varför det existerar en bolagsskatt. Avsnitt 5 tar upp de grundläggande utgångspunkter och antaganden som ligger till grund för den samhällsekonomiska analysen. Avsnitt 6 beskriver och analyserar de effekter bolags- skatten har på företagens beslut om investeringar i Sverige. Mer specifikt behandlas hur bolagsskatten påverkar investeringsbeslut via inverkan på kapitalkostnaden för marginella investeringar. Avsnittet går också igenom bolagsskattens fördelningsverkningar (incidens), alltså vilken grupp – företagens ägare, löntagarna eller konsumenterna – som genom lägre realinkomster betalar skatten i ekonomisk mening. Avsnittet behandlar också frågan om den s.k. självfinansieringsgraden, det vill säga i vilken utsträckning en sänkt bolagsskattesats kan förväntas finansiera sig själv. Avsnitt 7 diskuterar den asymmetriska behandlingen av eget och lånat kapital och undersöker om det finns några samhällsekonomiskt hållbara motiv till olikbehandlingen av eget och lånat kapital. Avsnitt 8 utreder det förhållandet att kostnaden för vissa tillgångar får dras av samtidigt som intäkterna inte ska tas upp. Avsnitt 9 beskriver&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft20"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;hur bolagsbeskattning påverkar multinationella företag, till exempel deras möjligheter att omlokalisera sina reala verksamheter och sina redovisade vinster. I avsnitt 10 redovisas slutsatserna som dras från den samhällsekonomiska genomgången.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;I avsnitt 11 beskrivs gällande rätt, såväl svensk rätt som relevant &lt;NOBR&gt;EU-rätt.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;I avsnitt 12 beskrivs olika metoder för att minska den olikartade behandlingen av olika finansieringskällor samt för att skydda bolags- skattebasen mot den skatteplanering som kan användas i inter- nationella koncerner. Det handlar både om metoder som föreslagits i den forskningsbaserade ekonomiska litteraturen och om de metoder som faktiskt kommit till användning i andra länder. Där redogörs för den grovsållning av modeller som kommittén har gjort för att därefter på ett mer systematiskt sätt kunna jämföra fyra av modellerna. Jämförelsen redovisas i avsnitt 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Kommitténs huvudförslag om ett finansieringsavdrag redovisas i avsnitt 14. I avsnitt 15 redovisas förslag till ytterligare finansiering och förenklingar. Det alternativa förslaget redovisas i avsnitt 16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Översynen av systemen för koncernbidrag och underprisöver- låtelser redovisas i avsnitt 17 och 18. Förslaget om särskild inkomst- skatt på ränta redovisas i avsnitt 19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Konsekvenserna av huvudförslaget respektive det alternativa förslaget redovisas i avsnitt 20 och 21.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft11"&gt;Författningskommentarer redovisas slutligen i avsnitt 22. Kommittédirektiven återfinns i bilagorna &lt;NOBR&gt;1–3.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft58"&gt;Det finns fyra expertbilagor till betänkandet. Magnus Henrekson och Tino Sanandaji har skrivit &lt;SPAN class="ft52"&gt;Kapitalskatter och företagande &lt;/SPAN&gt;(bilaga 4) och &lt;SPAN class="ft52"&gt;Beskattning av personaloptioner och innovativt entreprenörskap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;(bilaga 5). Søren Bo Nielsen har skrivit &lt;SPAN class="ft13"&gt;The corporate income tax in the tax system &lt;/SPAN&gt;(bilaga 6). Jan Södersten har skrivit &lt;SPAN class="ft13"&gt;Bolagsbeskattningens incitamentseffekter &lt;/SPAN&gt;(bilaga 7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Bilaga 8 handlar om incitament för vinstöverföringar. Bilaga 9 innehåller författningsförslag för och författningskommentarer till kommitténs alternativa förslag. Bilaga 10 innehåller författnings- förslag om särskild inkomstskatt på ränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft20"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;P class="p168 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;III&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Bolagsskatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft9"&gt;och samhällsekonomin&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;4 Bolagsskatten i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;I detta avsnitt beskrivs utvecklingen av den svenska bolagsskatten och jämförs med andra länders. Vi inleder med en översikt av statens bolagsskatteintäkter sedan år 1995 och av bolagsskatte- satsens utveckling sedan år 2000. En iakttagelse är att de formella bolagsskattesatserna är på väg nedåt i EU och i OECD. Samtidigt har bolagsskatteintäkterna inte sjunkit i lika stor omfattning. Avsnittet avslutas med en redovisning av de teoretiska motiven för att över huvud taget ha en bolagsskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bolagsskatteintäkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Bolagsskatten har de senaste åren gett skatteintäkter som motsvarar omkring 3 procent av BNP, vilket betyder omkring 100 miljarder kronor (se figur 4.1 och 4.2). Därmed ligger Sverige nära genomsnittet för de 27 länder som var &lt;NOBR&gt;EU-medlemmar&lt;/NOBR&gt; 2012 (se figur 4.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft20"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B34063x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bolagsskatten i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p339 ft72"&gt;Figur 4.1 Bolagsskatteintäkter i Sverige &lt;NOBR&gt;1995–2012&lt;/NOBR&gt; (miljarder kronor, löpande priser)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td99"&gt;&lt;P class="p340 ft73"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td99"&gt;&lt;P class="p340 ft73"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td99"&gt;&lt;P class="p340 ft73"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td99"&gt;&lt;P class="p340 ft73"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td99"&gt;&lt;P class="p340 ft73"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td99"&gt;&lt;P class="p340 ft73"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td99"&gt;&lt;P class="p340 ft73"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:41px;margin-top:0px;margin-right:-55px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:27px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:34px;margin-top:7px;margin-right:-48px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:7px;margin-right:-12px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:7px;margin-right:-12px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:7px;margin-right:-12px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:7px;margin-right:-12px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:7px;margin-right:-12px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:7px;margin-right:-14px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-11px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-4px;margin-top:7px;margin-right:-10px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:7px;margin-right:-12px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:7px;margin-right:-12px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:7px;margin-right:-12px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:7px;margin-right:-12px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:7px;margin-right:-12px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:7px;margin-right:-12px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:7px;margin-right:-12px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:7px;margin-right:-12px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:7px;margin-right:-12px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:7px;margin-right:-12px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p342 ft75"&gt;Källa: 2014 års ekonomiska vårproposition.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p343 ft72"&gt;Figur 4.2 Bolagsskatteintäkter &lt;NOBR&gt;1995–2011&lt;/NOBR&gt; (procent av BNP) i Sverige, &lt;NOBR&gt;euro-länder&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(EA-17)&lt;/NOBR&gt; och EU &lt;NOBR&gt;(EU-27)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td98"&gt;&lt;P class="p340 ft73"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td98"&gt;&lt;P class="p340 ft73"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td104"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p340 ft73"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td103"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td104"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td98"&gt;&lt;P class="p340 ft73"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td104"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td98"&gt;&lt;P class="p340 ft73"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td104"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td98"&gt;&lt;P class="p340 ft73"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td103"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td104"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td98"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:29px;margin-top:0px;margin-right:-44px;margin-bottom:0px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:14px;margin-top:0px;margin-right:-29px;margin-bottom:15px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:21px;margin-top:8px;margin-right:-36px;margin-bottom:7px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td101"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:0px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:15px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:8px;margin-right:-14px;margin-bottom:7px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td18"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:15px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:8px;margin-right:-13px;margin-bottom:7px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td101"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:0px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:15px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:8px;margin-right:-14px;margin-bottom:7px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td18"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:15px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:8px;margin-right:-13px;margin-bottom:7px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td103"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:13px;margin-top:0px;margin-right:-28px;margin-bottom:0px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:15px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:8px;margin-right:-20px;margin-bottom:7px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td6"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-15px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:15px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:8px;margin-right:-7px;margin-bottom:7px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td18"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:15px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:8px;margin-right:-13px;margin-bottom:7px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td101"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:0px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:15px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:8px;margin-right:-14px;margin-bottom:7px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td4"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-27px;margin-bottom:0px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:15px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:8px;margin-right:-19px;margin-bottom:7px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td6"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-15px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:15px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:8px;margin-right:-7px;margin-bottom:7px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td101"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:0px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:15px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:8px;margin-right:-14px;margin-bottom:7px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td18"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:15px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:8px;margin-right:-13px;margin-bottom:7px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td104"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:10px;margin-top:0px;margin-right:-25px;margin-bottom:0px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:15px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:8px;margin-right:-17px;margin-bottom:7px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td1"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:15px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:8px;margin-right:-10px;margin-bottom:7px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td18"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:15px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:8px;margin-right:-13px;margin-bottom:7px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td101"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:0px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:15px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:8px;margin-right:-14px;margin-bottom:7px;" class="p344 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td105"&gt;&lt;P class="p120 ft76"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td105"&gt;&lt;P class="p118 ft76"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-27&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p118 ft76"&gt;&lt;NOBR&gt;EA-17&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p233 ft77"&gt;Källa: European Commission (2013) Taxation Trends in the European Union.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft20"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B34064x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td106"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bolagsskatten i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft10"&gt;Figur 4.3 visar bolagsskatteintäkterna som andel av BNP för år 2011 för de dåvarande 27 medlemsstaterna inom EU. Det framgår att bolagsskatteintäkterna i förehållande till BNP är större i Sverige än i de gamla medlemsstaterna. Länder som Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Spanien, Nederländerna, Belgien och Öster- rike har alla mindre bolagsskatteintäkter än Sverige, mätt i relation till BNP. Våra grannländer Danmark och Finland har också mindre bolagsskatteintäkter än Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft72"&gt;Figur 4.3 Bolagsskatteintäkter 2011 (procent av BNP)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft73"&gt;8,0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft73"&gt;7,0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft73"&gt;6,0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft73"&gt;5,0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft73"&gt;4,0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft73"&gt;3,0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft73"&gt;2,0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft73"&gt;1,0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft73"&gt;0,0&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:460px;margin-top:3px;margin-right:-472px;margin-bottom:-3px;" class="p351 ft78"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:448px;margin-top:3px;margin-right:-460px;margin-bottom:9px;" class="p351 ft78"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:454px;margin-top:9px;margin-right:-466px;margin-bottom:3px;" class="p351 ft78"&gt;&lt;![endif]&gt;UK&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-634px;margin-right:-631px;margin-bottom:634px;" class="p352 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-631px;margin-top:-634px;margin-right:0px;margin-bottom:1265px;" class="p352 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-316px;margin-top:-318px;margin-right:-315px;margin-bottom:949px;" class="p352 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;SE&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-637px;margin-right:-634px;margin-bottom:637px;" class="p353 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-634px;margin-top:-637px;margin-right:0px;margin-bottom:1271px;" class="p353 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-317px;margin-top:-320px;margin-right:-317px;margin-bottom:954px;" class="p353 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;FI&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-633px;margin-right:-637px;margin-bottom:633px;" class="p354 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-637px;margin-top:-633px;margin-right:0px;margin-bottom:1270px;" class="p354 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-319px;margin-top:-314px;margin-right:-318px;margin-bottom:951px;" class="p354 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;SK&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-637px;margin-right:-633px;margin-bottom:637px;" class="p355 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-633px;margin-top:-637px;margin-right:0px;margin-bottom:1270px;" class="p355 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-317px;margin-top:-320px;margin-right:-316px;margin-bottom:953px;" class="p355 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;SI&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-630px;margin-right:-637px;margin-bottom:630px;" class="p356 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-637px;margin-top:-630px;margin-right:0px;margin-bottom:1267px;" class="p356 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-319px;margin-top:-311px;margin-right:-318px;margin-bottom:948px;" class="p356 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;RO&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-633px;margin-right:-630px;margin-bottom:633px;" class="p357 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-630px;margin-top:-633px;margin-right:0px;margin-bottom:1263px;" class="p357 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-315px;margin-top:-318px;margin-right:-315px;margin-bottom:948px;" class="p357 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;PT&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-634px;margin-right:-633px;margin-bottom:634px;" class="p358 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-633px;margin-top:-634px;margin-right:0px;margin-bottom:1267px;" class="p358 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-317px;margin-top:-317px;margin-right:-316px;margin-bottom:950px;" class="p358 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;PL&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-632px;margin-right:-634px;margin-bottom:632px;" class="p359 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-634px;margin-top:-632px;margin-right:0px;margin-bottom:1266px;" class="p359 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-317px;margin-top:-315px;margin-right:-317px;margin-bottom:949px;" class="p359 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;AT&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-632px;margin-right:-632px;margin-bottom:632px;" class="p360 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-632px;margin-top:-632px;margin-right:0px;margin-bottom:1264px;" class="p360 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-316px;margin-top:-316px;margin-right:-316px;margin-bottom:948px;" class="p360 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;NL&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-628px;margin-right:-632px;margin-bottom:628px;" class="p361 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-632px;margin-top:-628px;margin-right:0px;margin-bottom:1260px;" class="p361 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-316px;margin-top:-312px;margin-right:-316px;margin-bottom:944px;" class="p361 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;MT&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-629px;margin-right:-628px;margin-bottom:629px;" class="p362 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-628px;margin-top:-629px;margin-right:0px;margin-bottom:1257px;" class="p362 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-314px;margin-top:-315px;margin-right:-314px;margin-bottom:943px;" class="p362 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;HU&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-632px;margin-right:-629px;margin-bottom:632px;" class="p363 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-629px;margin-top:-632px;margin-right:0px;margin-bottom:1261px;" class="p363 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-315px;margin-top:-317px;margin-right:-314px;margin-bottom:946px;" class="p363 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;LU&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-634px;margin-right:-632px;margin-bottom:634px;" class="p364 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-632px;margin-top:-634px;margin-right:0px;margin-bottom:1266px;" class="p364 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-316px;margin-top:-318px;margin-right:-316px;margin-bottom:950px;" class="p364 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;LT&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-633px;margin-right:-634px;margin-bottom:633px;" class="p365 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-634px;margin-top:-633px;margin-right:0px;margin-bottom:1267px;" class="p365 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-317px;margin-top:-316px;margin-right:-317px;margin-bottom:950px;" class="p365 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;LV&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-633px;margin-right:-633px;margin-bottom:633px;" class="p366 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-633px;margin-top:-633px;margin-right:0px;margin-bottom:1266px;" class="p366 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-317px;margin-top:-316px;margin-right:-316px;margin-bottom:949px;" class="p366 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;CY&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-636px;margin-right:-633px;margin-bottom:636px;" class="p367 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-633px;margin-top:-636px;margin-right:0px;margin-bottom:1269px;" class="p367 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-317px;margin-top:-319px;margin-right:-316px;margin-bottom:952px;" class="p367 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;IT&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-633px;margin-right:-636px;margin-bottom:633px;" class="p368 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-636px;margin-top:-633px;margin-right:0px;margin-bottom:1269px;" class="p368 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-318px;margin-top:-315px;margin-right:-318px;margin-bottom:951px;" class="p368 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;FR&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-634px;margin-right:-633px;margin-bottom:634px;" class="p358 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-633px;margin-top:-634px;margin-right:0px;margin-bottom:1267px;" class="p358 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-317px;margin-top:-317px;margin-right:-316px;margin-bottom:950px;" class="p358 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;ES&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-634px;margin-right:-634px;margin-bottom:634px;" class="p369 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-634px;margin-top:-634px;margin-right:0px;margin-bottom:1268px;" class="p369 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-317px;margin-top:-317px;margin-right:-317px;margin-bottom:951px;" class="p369 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;EL&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-636px;margin-right:-634px;margin-bottom:636px;" class="p370 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-634px;margin-top:-636px;margin-right:0px;margin-bottom:1270px;" class="p370 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-317px;margin-top:-319px;margin-right:-317px;margin-bottom:953px;" class="p370 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;IE&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-633px;margin-right:-636px;margin-bottom:633px;" class="p368 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-636px;margin-top:-633px;margin-right:0px;margin-bottom:1269px;" class="p368 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-318px;margin-top:-315px;margin-right:-318px;margin-bottom:951px;" class="p368 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;EE&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-631px;margin-right:-633px;margin-bottom:631px;" class="p371 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-633px;margin-top:-631px;margin-right:0px;margin-bottom:1264px;" class="p371 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-317px;margin-top:-314px;margin-right:-316px;margin-bottom:947px;" class="p371 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;DE&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-631px;margin-right:-631px;margin-bottom:631px;" class="p372 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-631px;margin-top:-631px;margin-right:0px;margin-bottom:1262px;" class="p372 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-316px;margin-top:-315px;margin-right:-315px;margin-bottom:946px;" class="p372 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;DK&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-633px;margin-right:-631px;margin-bottom:633px;" class="p373 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-631px;margin-top:-633px;margin-right:0px;margin-bottom:1264px;" class="p373 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-316px;margin-top:-317px;margin-right:-315px;margin-bottom:948px;" class="p373 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;CZ&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-631px;margin-right:-633px;margin-bottom:631px;" class="p371 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-633px;margin-top:-631px;margin-right:0px;margin-bottom:1264px;" class="p371 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-317px;margin-top:-314px;margin-right:-316px;margin-bottom:947px;" class="p371 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;BG&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-632px;margin-right:-631px;margin-bottom:632px;" class="p374 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-631px;margin-top:-632px;margin-right:0px;margin-bottom:1263px;" class="p374 ft79"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-316px;margin-top:-316px;margin-right:-315px;margin-bottom:947px;" class="p374 ft79"&gt;&lt;![endif]&gt;BE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft77"&gt;Källa: European Commission (2013) Taxation Trends in the European Union&lt;A href="#page_64"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bolagsskattesatserna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft10"&gt;En internationell utveckling mot lägre bolagsskattesatser har pågått under de senaste två decennierna (se figur 4.4). Den svenska bolags- skattesatsen har sedan 1993 sänkts med 8 procentenheter. År 1993 sänktes den från 30 till 28 procent, 2009 till 26,3 procent och 2013 till 22 procent. Så sent som 2012 var den svenska bolagsskattesatsen högre än genomsnittet i OECD som var 23,2 procent och i EU som var 23,5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Belgien: BE, Bulgarien: BG, Cypern: CY, Danmark: DK, Estland: EE, Finland: FI, Frankrike: FR, Grekland: EL, Irland: IE, Italien: IT, Lettland: LV, Litauen: LT, Luxemburg: LU, Malta: MT, Nederländerna: NL, Polen: PL, Portugal: PT, Rumänien: RO, Slovakien: SK, Slovenien: SI, Spanien: ES, Storbritannien: UK, Sverige: SE, Tjeckien: CZ, Tyskland: DE, Ungern: HU, Österrike: AT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft20"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B34065x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bolagsskatten i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p380 ft72"&gt;Figur 4.4 Utveckling bolagsskattesatser &lt;NOBR&gt;2000–2013&lt;/NOBR&gt; (procent)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td98"&gt;&lt;P class="p381 ft73"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p381 ft73"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p381 ft73"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td98"&gt;&lt;P class="p381 ft73"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td107"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p381 ft73"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p381 ft73"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p381 ft73"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td98"&gt;&lt;P class="p381 ft73"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td107"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td98"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:29px;margin-top:0px;margin-right:-43px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:15px;margin-top:0px;margin-right:-29px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:22px;margin-top:7px;margin-right:-36px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-25px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:7px;margin-right:-18px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-25px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:7px;margin-right:-18px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-25px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:7px;margin-right:-18px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-25px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:7px;margin-right:-18px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-26px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:7px;margin-right:-19px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-25px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:7px;margin-right:-18px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-25px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:7px;margin-right:-18px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-25px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:7px;margin-right:-18px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-25px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:7px;margin-right:-18px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:18px;margin-top:0px;margin-right:-32px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:11px;margin-top:7px;margin-right:-25px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:7px;margin-right:-12px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-25px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:14px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:7px;margin-right:-18px;margin-bottom:7px;" class="p341 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p382 ft73"&gt;Medelvärde för &lt;NOBR&gt;OECD-länderna&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p383 ft73"&gt;Medelvärde &lt;NOBR&gt;EU-27&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft73"&gt;Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft77"&gt;Källa: OECD Tax Database och European Commission (2013) Taxation Trends in the European Union.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft10"&gt;Trots att bolagsskattesatsen har sänkts har intäkterna från bolags- skatten i Sverige inte minskat i relation till BNP. Det finns flera tänkbara förklaringar till detta. En tänkbar förklaring är att en sänkning av bolagsskattesatsen kan ha betydande självfinansierings- effekter. Denna fråga diskuteras vidare i avsnitt 6.5. Att skatte- intäkterna i såväl Sverige som övriga EU inte har minskat trots de sänkta formella skattesatserna kan också tänkas förklaras av att flera länder har kombinerat sänkta skattesatser med breddade skattebaser, vilket har lett till att de effektiva skattesatserna sjunkit mindre än de formella (OECD, 2007). De ränteavdragsbegräns- ningar som infördes i Sverige 2013 är ett exempel på en sådan bas- breddning. Denna basbreddning begränsar multinationella företags möjlighet att skatteplanera genom att ta bort avdragsrätten för räntor på interna lån från lågskatteländer och förväntas av reger- ingen leda till ökade skatteintäkter med 8,8 miljarder kronor. Andra tänkbara förklaringar till att bolagsskatteintäkterna inte har minskat är att en ökad ekonomisk integration inom EU har lett till att företagens lönsamhet och vinster har ökat samt att de bolags- skattepliktiga företagens andel av ekonomin har ökat (OECD, 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft20"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B34066x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td106"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bolagsskatten i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Varför har vi en bolagsskatt?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft10"&gt;En central utgångspunkt för all skatteekonomisk analys är att bördan av skatter alltid faller på individer. Detta gäller även bolagsskatten; även om bolaget är skattesubjekt betalas skatten i ekonomisk mening av företagens ägare genom lägre kapitalavkastning eller av de anställda (eller av den bredare gruppen löntagare) genom lägre löner eller av konsumenterna genom högre priser.&lt;A href="#page_66"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Givet att den ekonomiska bördan, åtminstone på kort sikt, faller på bolagets ägare kan man fråga sig varför man över huvud taget tar ut en skatt på bolagsnivå. Om aktiebolagets vinster kommer aktieägarna till- godo finns det i en enkel modell av ekonomin ingen anledning att beskatta inkomster som kommer via aktiebolag på något annat sätt än inkomster som går direkt till ägaren. I stället för att ta ut bolagsskatten på ägarnivån tas den emellertid ut på bolagsnivån. Det har till följd att bolagsskatten främst är en skatt på inhemska investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;Bolagsskatten kan alltså ifrågasättas på teoretiska grunder (se Norrman och Virin, 2007). Det finns en omfattande litteratur som debatterar motiven för att ha en bolagsskatt. Motiven är för det mesta av praktisk och fiskal natur, bland annat ett ”tidigt” skatteuttag och också uttag från färre skattesubjekt. Motiven handlar också om möjligheterna att begränsa skatteplanering. I det följande presen- teras ett antal standardargument för varför det kan vara samhälls- ekonomiskt motiverat att ha en bolagsskatt. De är bland annat hämtade från OECD (2007) och Nielsen (2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Bolagsskatt beskattar kvarhållna vinster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft10"&gt;I de flesta inkomstskattesystemen beskattas kapitalvinsterna först när de realiseras hos ägaren. Om bolagsskatten avskaffades skulle beskattningen av vinster som uppstår i bolagssektorn först ske när de delades ut till aktieägarna. Det betyder att ett aktiebolag skulle kunna låta vinster ligga kvar i bolaget under en mycket lång tid. Så länge vinsterna ligger kvar uppkommer ingen beskattning hos ägarna. Utan bolagsskatt skulle även privatpersoner kunna lägga sitt sparande i aktiebolag och därmed kunna skjuta upp skatt på utdelningar, kapitalvinster och ränteinkomster. Bolagsskatten motverkar denna effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Här bortses från att bördan också kan falla på underleverantörer eller långivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft20"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bolagsskatten i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Övervinster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Ekonomiska övervinster kan beskrivas som den del av bolagsvinsten som inte motsvaras av någon kostnad som i dagsläget är avdragsgill eller av någon tillkommande inte avdragsgill kostnad, såsom aktie- ägarnas avkastningskrav. Beskattning av sådana övervinster påverkar inte företagets investeringsbeslut och är av det skälet en samhälls- ekonomiskt effektiv skatt. Detta gäller enbart om den övervinst som uppstår inte är geografiskt flyttbar. Ett företag som kan flytta sin övervinst kan göra så om bolagsskatten blir för hög.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Administrativt enklare än kapitalinkomstskatt på individnivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;En skatt på kapital kan tas ut vid källan eller hos mottagaren. En skatt på mottagarnivå kan vara mer svåradministrerad än en skatt på källnivå. Administrativa skäl kan således tala för att delvis ta ut den i form av en skatt på bolagsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft20"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;5 Ekonomiska utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;I detta avsnitt ges en bakgrund till den samhällsekonomiska analys av bolagsbeskattningen som kommer att presenteras i följande avsnitt. Vi inleder med frågan om vad som kännetecknar ett effektivt skatte- system och tar upp begrepp som effektivitetsförluster och neutralitet. I avsnittet diskuteras också antaganden om att Sverige är en liten, öppen ekonomi med välfungerande kapitalmarknader. Dessa antaganden är centrala för att kunna uttala sig om hur förändringar av den svenska bolagsskatten påverkar företagens globala investerings- beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Kännetecken för ett effektivt skattesystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Skatter är nödvändiga för att finansiera de offentliga utgifterna. Samtidigt som skatter leder till offentliga intäkter kan de påverka individers och företags beteende. Dessa beteendeförändringar kan vara både önskade och oönskade utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ett exempel på en önskad beteendeförändring är skatter som internaliserar kostnaderna för samhället av ett visst beteende (exempelvis på miljön eller på hälsan) genom att prissätta sådant negativt beteende. Skatter på koldioxidutsläpp, tobak och alkohol är exempel på sådana skatter. Även om det kan finnas skatter som på grund av önskade beteendeförändringar leder till samhällseko- nomiska vinster kan man ändå anta att de flesta skatter leder till oönskade beteendeförändringar. Ett skattesystem som leder till små sådana beteendeförändringar kan sägas vara ett samhällsekonomiskt effektivt skattesystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft11"&gt;I den ekonomiska forskningen är kravet på samhällsekonomisk effektivitet utgångspunkten för litteraturen om optimal beskatt- ning. Denna litteratur diskuterar frågan hur ett skattesystem ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft20"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B34069x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ekonomiska utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;vara utformat för att minimera de samhällsekonomiska kostnad- erna vid en given nivå på skatteintäkterna och en given grad av omfördelning. Ett resultat från denna litteratur är att skatte- systemet ska präglas av neutralitet. Det innebär att skatt ska tas ut på ett sätt så att olika ekonomiska val inte påverkas mer än nödvändigt. Då blir effektivitetsförlusterna så små som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skatter och effektivitetsförluster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;De samhällsekonomiska effektivitetsförluster som har sin grund i beskattning är kopplade till de produktions- och konsumtions- beslut som hade tagits i en värld utan skatter men som ändras efter- som beskattningen snedvrider incitamenten. I litteraturen benämns effektivitetsförluster även med andra uttryck, som överskottsbörda och dödviktskostnader eller dödviktsförluster (&lt;SPAN class="ft13"&gt;deadweight loss&lt;/SPAN&gt;).&lt;A href="#page_69"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I detta betänkande används genomgående termen effektivitets- förlust.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft11"&gt;Det finns vissa samband mellan effektivitetsförluster och skatte- intäkter som kan sammanfattas enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft13"&gt;Skattesatsen och effektivitetsförlusterna&lt;SPAN class="ft10"&gt;: Sambandet mellan en skattesats och effektivitetsförlusten beskrivs ofta som kvadratiskt. Det innebär att en skattehöjning orsakar större effektivitets- förluster om skattesatsen i ursprungsläget är hög än om den är låg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft13"&gt;Skattesatsen och skatteintäkterna&lt;SPAN class="ft10"&gt;: En skattehöjning ger mindre skatteintäkter om skattesatsen i ursprungsläget är hög än om den är låg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft13"&gt;Beteendeförändringar och effektivitetsförluster&lt;SPAN class="ft10"&gt;: Det är storleken på beteendeförändringarna som bestämmer effektivitetsförlusterna. En skattehöjning som orsakar stora beteendeförändringar orsakar därför också stora effektivitetsförluster. Det betyder att det är effektivare att beskatta ekonomiska aktiviteter vars omfattning är mindre känsliga för skatteförändringar än ekonomiska aktiviteter som är mer känsliga för skatteförändringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Relaterade begrepp är beskattningens marginalkostnad (&lt;SPAN class="ft81"&gt;marginal cost of public funds&lt;/SPAN&gt;), som uttrycker effektivitetsförlusten av en skatt som den samhällsekonomiska kostnaden för att ta ut en krona mer i skatt, och den marginella effektivitetsförlusten (&lt;SPAN class="ft81"&gt;marginal dead weight loss from taxation&lt;/SPAN&gt;), som beräknas som skillnaden mellan det belopp som skattebetalarna skulle kräva för att kompenseras för en skattehöjning och statens skatteintäkter från skattehöj- ningen, se Sørensen (2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft20"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td109"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td81"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ekonomiska utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skatter med små effektivitetsförluster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;I föregående avsnitt noterades att skatter kan leda till oönskade beteendeförändringar som leder till effektivitetsförluster. Här nämns två olika typer av skatter där effektivitetsförlusterna kan antas vara låga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;En s.k. klumpsummeskatt är en skatt vars storlek är bestämd. Ett exempel på en klumpsummeskatt är om alla individer bosatta i ett land måste betala ett visst belopp i skatt. Eftersom de inte kan komma undan skatten snedvrids inga ekonomiska beslut som en följd av skatten. Den beteendeförändring som följer av en sådan skatt brukar därför vara referenspunkt när man värderar en skatts snedvridande effekter. Avvikelser från denna referenspunkt ger uttryck för beskattningens samhällsekonomiska effektivitetsförluster. Även om det lagtekniskt inte är något större problem att införa klumpsummeskatter så är det inte önskvärt av andra anledningar, såsom fördelningspolitiska. Det beror på att klumpsummeskatter inte är relaterade till vare sig inkomst eller förmögenhet. Därmed är de fördelningsmässiga konsekvenserna av sådana skatter i allmän- het oacceptabla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Skatter på övervinster är det andra slaget av skatt som inte leder till några beteendeförändringar. En övervinst är den vinst som över- stiger ägarens avkastningskrav. Om vissa ekonomiska aktiviteter leder till övervinster kan det offentliga ta en del av övervinsterna utan att den som har rätten till övervinsterna anpassar sitt beteende. Detta gäller eftersom aktiviteten fortfarande är lönsam efter skatt. Ett exempel på en sådan skatt kan vara en skatt på en oljekälla eller andra naturliga resurser. Det finns övervinster som inte är knutna till en viss plats utan i stället till ett visst företag (eller koncern). Sådana vinster kan vara förknippade med till exempel en speciell teknologi eller varumärke och förekommer oavsett var produk- tionen äger rum. Beskattning av företagsspecifika övervinster kan, till skillnad från beskattning av platsspecifika övervinster, påverka var företagen väljer att lokalisera sin verksamhet. Det påverkar förstås statens skatteintäkter, men det betyder inte att skatten medför några effektivitetsförluster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft20"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ekonomiska utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Neutralitet och enhetlig beskattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Det är inte möjligt att utforma ett helt neutralt skattesystem. Klumpsummeskatter är inte realistiska, och det finns i den svenska ekonomin inte särskilt stora platsspecifika övervinster att beskatta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Huvuddelen av den skatt som ska tas ut måste därmed vara snedvridande. Enligt optimal beskattningsteori bör då mest skatt tas ut på de ekonomiska aktiviteter vars omfattning är minst känsliga för skatteförändringar. Om två aktiviteter är lika varandra är risken stor för att en skatt orsakar beteendeförändringar; om exempelvis skatten på sparande i utländska fonder höjs ändras beteendet hos spararna och delar av fondsparandet (och möjligen annat sparande) flyttas över till svenska fonder. När två eko- nomiska aktiviteter är lika varandra är det mest neutrala att beskatta de två aktiviteterna lika mycket. Att olika aktiviteter beskattas lika benämns enhetlig eller likformig beskattning. Inom företagsbeskattningens område är principen om neutralitet ofta liktydig med enhetlig beskattning. Det beror på att de ekonomiska aktiviteter som är aktuella att beskatta är lika varandra. En skillnad i skatt mellan sådana aktiviteter riskerar därför att leda till stora beteendeförändringar och därmed stora effektivitetsförluster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;I en expertrapport till detta betänkande resonerar Nielsen (2014) kring skattesystemets utformning. Enligt honom måste ett effektivt skattesystem balanseras på följande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Ersättning för arbetsinsatser ska beskattas på liknande sätt oavsett sammanhang.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Avkastning på sparande ska beskattas på liknande sätt oavsett placering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Investeringar i företag ska beskattas på liknande sätt oavsett typ av investering och oavsett finansieringsform.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft10"&gt;När skattesystemet inte är balanserat på detta sätt öppnar det upp för olika former av skatteplanering och skattearbitrage i syfte att mini- mera skattebetalningarna. Det blir till exempel lönsamt att omvandla inkomster från sådana som är högre beskattade (exempelvis arbets- inkomster) till sådana som är lägre beskattade (exempelvis kapital- inkomster). Det påverkar också hur företag väljer att organisera sin verksamhet. Dessutom störs såväl sparmönster som sammansätt- ningen av företagens investeringar och finansieringsval.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft20"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td109"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td81"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ekonomiska utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft10"&gt;Under vissa speciella omständighet kan det vara lämpligt med avsteg från dessa ”balanskrav”, men utgångspunkten ska enligt Nielsen vara att ekonomiska val ska styras av fundamentala faktorer och inte av skattesystemet som i stället ska vara neutralt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Några obalanser i det svenska skattesystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Mot bakgrund av de önskvärda balanser som Nielsen tar upp kan några exempel från det svenska skattesystemet på avvikelser från balans nämnas. Det svenska skattesystemet är dualt. Arbetsinkomster beskattas progressivt, medan kapitalinkomster beskattas separat och proportionellt. Om ett företags ägare också arbetar i företaget kan man inte identifiera hur stor del av inkomsten som är avkast- ning på arbete och hur stor del som är avkastning på kapital. Höga inkomster beskattas lägre om de klassas som kapitalinkomster än om de klassas som arbetsinkomster. Det är därför lönsamt att klassa all inkomst över en viss nivå som kapitalinkomst. Av det skälet finns de särskilda reglerna för delägare i fåmansföretag, de s.k. &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna,&lt;/NOBR&gt; som reglerar hur mycket av inkomsten som får beskattas som kapitalinkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft10"&gt;Ett annat exempel är reglerna för investeringssparkonto. Beskatt- ningen av sparande på ett sådant konto är lägre än på annat sparande. Sparande i aktier i fåmansföretag tillåts inte inom ramen för investeringssparkonto. Det är därför mer skattemässigt gynnsamt att spara i exempelvis börsnoterade aktier än i aktier i fåmansföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft10"&gt;Ett tredje exempel är den skattemässigt asymmetriska behand- lingen mellan eget och lånat kapital. Kostnader för lånat kapital (ränta) får dras av i företaget medan kostnader för eget kapital (utdelning) inte får dras av. Detta innebär en snedvridning i före- tagens finansieringsval. Kommitténs direktiv pekar särskilt ut denna brist på neutralitet. I avsnitt 7 diskuteras den mer ingående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skatt och entreprenörskap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;Skattesystemet påverkar på flera sätt avkastningen på entrepre- nörskap. Ett skattesystem som inte missgynnar entreprenörskap ska vara neutralt mellan investeringar med olika hög risk. I ett skatte- system som är riskneutralt är skatten linjär; höga inkomster beskattas med samma skattesats som låga inkomster, och negativa inkomster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft20"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ekonomiska utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft10"&gt;beskattas på motsvarande sätt som positiva inkomster. Så är inte fallet i det svenska skattesystemet. Visserligen finns det möjlighet att spara underskott för att i företaget dra av dessa mot framtida inkomster, men i händelse av konkurs kommer dessa avdrag aldrig till användning. Detta gör att en investering med hög risk beskattas till en högre procentsats än en investering med låg risk. Detta förstärks av den progressiva beskattningen av arbetsinkomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Det finns goda argument för att inte bara eftersträva neutralitet utan till och med subventionera visst entreprenörskap. Det gäller verksamhet som har positiva externa effekter, det vill säga en sam- hällsekonomisk avkastning som är högre än den avkastning som tillfaller ägarna (se SOU 2012:3 och SOU 2012:66). Det är en stor utmaning att utforma skatteregler som förbättrar incitamenten för sådan verksamhet samtidigt som man inte öppnar upp för skatte- planering och beteenden som kan följa av den sortens obalanser som beskrevs i avsnitt 5.2.4. Studier av de svenska reglerna för be- skattning av delägare i fåmansföretag visar att det finns tydliga indika- tioner på att de lättnader som har gjorts av reglerna har lett till omfattande skatteplanering samtidigt som effekterna på investeringar varit små (se Alstadsæter och Jacob, 2012; Alstadsæter med flera, 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Henrekson och Sanandaji (2014a) redogör i en expertrapport till betänkandet för lyckade exempel på stöd till entreprenörskap. Mot bakgrund av skatteregler för optioner i USA föreslår de en reformering av beskattningen av vissa personaloptioner. Genom en lättare beskattning av sådana optioner skulle villkoren för entre- prenörsdrivna företag kunna förbättras utan att skattebortfallet skulle bli särskilt stort, enligt författarna. De går djupare in i det förslaget i en annan expertrapport till betänkandet (2014b).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Några ”stiliserade fakta” om svensk ekonomi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Den samhällsekonomiska analysen i betänkandet bygger på ett antal antaganden som är avgörande för hur förändringar av den svenska bolagsskatten kan förväntas påverka (globala) &lt;NOBR&gt;produktions-,&lt;/NOBR&gt; investerings- och finansieringsbeslut. Vart och ett av dessa antaganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft10"&gt;– och deras betydelse för förväntade effekter – kan och har diskuterats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;forskningslitteraturen. Det finns därför skäl att närmare redovisa och motivera antagandena.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft20"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td109"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td81"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ekonomiska utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Antagandet om en liten ekonomi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Antagandet om liten ekonomi betyder att sparandet i Sverige är så litet i förhållande till det totala sparandet i världen att förändringar i svenskars sparande har en försumbar effekt på sparandet i världen. Svenskar kan med andra ord inte påverka den totala tillgången på kapital i världen och därmed inte heller räntan på den globala penningmarknaden. Detta är ett rimligt antagande för Sverige. För ett land som USA är motsvarande antagande problematiskt, efter- som en kraftig ökning av det amerikanska sparandet alternativt ett utflöde av amerikanskt kapital på den internationella kapital- marknaden skulle påverka den totala kapitaltillgången i världen och därmed driva ned räntan på den globala penningmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Antagandet om en öppen ekonomi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Antagandet om en öppen ekonomi är intimt förknippat med hur kapitalmarknaderna fungerar. I en öppen ekonomi med perfekta kapitalmarknader kan kapital flöda fritt in till och ut ur Sverige. Det innebär att räntan sätts på den internationella kapitalmark- naden och att inhemska investeringar inte behöver finansieras med inhemskt sparande. Det innebär också att avkastningskravet efter bolagsskatt bestäms internationellt och är oberoende av skatten på kapitalinkomster i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Alla aktörer i ekonomin behöver inte ha tillgång till den inter- nationella kapitalmarknaden för att villkoret om en öppen ekonomi ska vara uppfyllt. Om svenska hushåll ökar sitt sparande och sätter in hela det ökande sparandet på sina svenska sparkonton, kan svenska banker i sin tur förmedla de sparade pengarna till den internationella kapitalmarknaden. Räntan på svenska sparkonton kommer därmed att vara oförändrad även om sparandet i Sverige ökar. På motsvarande sätt behöver inte alla företag ha tillgång till den internationella kapitalmarknaden för att villkoret om en öppen ekonomi ska vara uppfyllt. Små svenska företag utan internationell direktfinansiering kan ju ha ägare som i sin tur som alternativ kan äga aktier i stora företag vars avkastningskrav sätts på internation- ella marknader. Antagandet om att den svenska kapitalmarknaden är öppen kan för det mesta betraktas som relativt väl uppfyllt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft20"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ekonomiska utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Antagandet om en perfekt kapitalmarknad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Antagandet om en perfekt fungerande kapitalmarknad är som Henrekson och Sanandaji (2014a) och Nielsen (2014) understryker i sina expertrapporter inget självklart antagande. I avsnitt 7.2.2 redogörs för olika imperfektioner på kapitalmarknaden. En imper- fektion som är av särskild relevans i bolagsskattesammanhang är s.k. &lt;SPAN class="ft13"&gt;home bias&lt;/SPAN&gt;. Det betyder att investerare har en stark benägenhet att investera i det egna landet. Det finns flera möjliga förklaringar till ett sådant investeringsbeteende, bland annat att det finns infor- mationskostnader som gör det lättare att bedöma avkastningen på inhemska investeringar än på investeringar i utlandet. Det ovan beskrivna sambandet mellan bolagsskatt och investeringar kan dock anses gälla trots &lt;SPAN class="ft13"&gt;home bias&lt;/SPAN&gt;. Det viktiga antagandet i det avseendet är inte att kapitalmarknaderna är perfekta, utan att finansieringen av den marginella investeringen – det vill säga den investering som precis uppfyller avkastningskravet – sker på den internationella kapital- marknaden. Detta är ett rimligt antagande i många fall, till exempel för börsnoterade företag. För mindre, onoterade företag som har en eller ett fåtal privatpersoner som ägare är antagandet normalt sett inte uppfyllt. Dessa ägare har ofta en mycket stor andel av sitt kapital bundet i företaget. I sådana fall kan ägarna förväntas kräva en riskpremie för att investera ytterligare i bolaget. Avkastnings- kravet på investeringar som görs i bolaget kommer i de fallen att vara högre än avkastningskravet på den internationella kapital- marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Sverige är en liten, öppen ekonomi med en välfungerande kapitalmarknad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft58"&gt;Sammantaget innebär de ovan listade antagandena att Sverige som en utgångspunkt kan karakteriseras som en liten, öppen ekonomi där många företag kan finansiera sig på en internationell kapital- marknad. Detta är av betydelse för analysen av hur bolagsskatte- bördan fördelas mellan produktionsfaktorerna arbete och kapital. En viktig följd av att Sverige kan ses som en liten öppen ekonomi är att avkastningen på realinvesteringar i Sverige efter bolagsskatt bestäms av den internationella kapitalmarknaden. En annan viktig följd är att avkastningskravet som svenska sparare kräver före ägarskatter bestäms av den internationella kapitalmarknaden. Varken svensk skattepolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft20"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td109"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td81"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ekonomiska utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;eller utbudet av svenskt kapital kan påverka avkastningen på den inter- nationella kapitalmarknaden. Det betyder också att svenska sparare kräver en avkastning som liknar den på den internationella kapital- marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft20"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B34077x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;6 Bolagsskattens effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;I detta avsnitt beskrivs hur förändringar av bolagsskatten kan för- väntas påverka företagens investeringsbeslut. Det visas hur bolags- skatten påverkar kapitalkostnaden och därmed lönsamheten för fysiska investeringar i Sverige (avsnitt &lt;A href="#page_77"&gt;6.2)&lt;/A&gt;. Därefter diskuteras vem som bär den ekonomiska bördan av ett förändrat bolagsskatteuttag (avsnitt &lt;A href="#page_81"&gt;6.3)&lt;/A&gt;. Forskningsresultat visar att bolagsskatten i en liten öppen ekonomi som den svenska främst bärs av produktions- faktorn arbete genom lägre reallöner; en lägre bolagsskatt skulle därmed kunna leda till högre reallöner. Därefter berörs kort hur bolagsskatten påverkar incitamenten för skuldsättning (avsnitt 6.4)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft11"&gt;– en fråga som diskuteras mer ingående i avsnitt 7 – och vilka lång- siktiga effekter en förändrad bolagsskattesats kan förväntas ha på de offentliga finanserna (avsnitt 6.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Investeringar och sysselsättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Teoretisk bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Sambandet mellan bolagsskatt, investeringar och sysselsättning kan förenklat illustreras med hjälp av en s.k. neoklassisk investerings- modell.&lt;A href="#page_77"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I sin enklaste form bortser modellen från förekomst av osäkerhet och av transaktions- och informationskostnader. I modellen antas att företagaren försöker att maximera företagets värde i ägarnas händer. Företagets värde beräknas som de diskonterade överskott som går till ägarna. Enligt modellen investerar företag i alla projekt som har ett positivt nuvärde, det vill säga projekt där avkastningen är större än investerarens avkastningskrav. Eftersom ägarna antas ta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Modellen baseras på Jorgenson (1963) och Hall och Jorgenson (1967).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft20"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bolagsskattens effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;hänsyn till avkastningen på en alternativ placering, som därmed bestämmer det avkastningskrav som ställs på de företag de äger, ingår detta avkastningskrav efter skatt som en kostnad. I en liten öppen ekonomi bestäms detta avkastningskrav efter bolagsskatt (se diskussion i avsnitt 5) via den internationella kapitalmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;De olika aktuella investeringsprojekten rangordnas efter för- väntad avkastning (internränta). Investeringsvolymen (egentligen kapitalstocken) bestäms av den marginella investeringen vars avkastning före bolagsskatt precis täcker kapitalkostnaden. Kapital- kostnaden kan uppfattas som den lägsta avkastning före skatt före- taget måste kräva av sina investeringsprojekt så att avkastningen efter skatt inte understiger finansiärernas avkastningsanspråk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Om kapitalkostnaden höjs, till exempel på grund av höjd skatte- kostnad, så minskar mängden genomförda projekt. Investeringar som genererar en överavkastning, det vill säga investeringar där av- kastningen är större än kapitalkostnaden, påverkas dock inte av en höjd kapitalkostnad. Så länge det finns en överavkastning kommer en investerare alltid att genomföra dessa projekt eftersom de höjer investerarens förmögenhet. Eftersom beskattning av övervinster inte påverkar investerarens beslut medför en sådan skatt inte några samhällsekonomiska effektivitetsförluster. Som nämndes i avsnitt 5 kan beskattning av &lt;SPAN class="ft13"&gt;företagsspecifika &lt;/SPAN&gt;övervinster dock leda till att multinationella företag väljer att investera i ett annat land i stället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;I en expertrapport till betänkandet redogör Jan Södersten för de närbesläktade begreppen kapitalkostnad och effektiv marginalskatt (se bilaga 7). Där redovisas också beräkningar för olika typer av investeringar som finansieras med eget och lånat kapital för några av de modeller som kommittén har utrett närmare. I tabell 6.1 redovisas både kapitalkostnaden och den effektiva marginalskatten för en investering som skrivs av till hälften som maskiner, till hälften som byggnader. Den effektiva marginalskatten beräknas som skattekilen mellan kapitalkostnaden och avkastningskravet efter skatt, uttryckt som andel av kapitalkostnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft20"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B34079x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td106"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bolagsskattens effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p425 ft72"&gt;Tabell 6.1 Kapitalkostnad och effektiv marginalskatt 2012 och 2013 på en investering som skrivs av till hälften som maskiner, till hälften som byggnader. 4 procents marknadsränta, 2 procent inflation. Procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p426 ft72"&gt;Skattesats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p427 ft72"&gt;Kapitalkostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p428 ft77"&gt;Effektiv marginalskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td113"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td115"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td116"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td117"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td118"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td110"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td119"&gt;&lt;P class="p429 ft72"&gt;Lån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td120"&gt;&lt;P class="p340 ft77"&gt;Eget kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td121"&gt;&lt;P class="p430 ft72"&gt;Lån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td122"&gt;&lt;P class="p55 ft77"&gt;Eget kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p426 ft72"&gt;26,3 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p429 ft72"&gt;3,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p340 ft72"&gt;5,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p430 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-25,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;23,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td110"&gt;&lt;P class="p426 ft72"&gt;22,0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td119"&gt;&lt;P class="p429 ft72"&gt;3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td120"&gt;&lt;P class="p340 ft72"&gt;5,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td121"&gt;&lt;P class="p430 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-17,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td122"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;20,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td113"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td115"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td116"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td117"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td118"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p431 ft77"&gt;Källa: Södersten (2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft10"&gt;För en investering finansierad med lån är den effektiva marginal- skatten negativ. Det betyder att avkastningen efter skatt är högre än avkastningen före skatt. Denna skattesubvention beror på att hela räntekostnaden får dras av, också den som beror på inflationen och därmed ekonomiskt sett utgör en amortering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft10"&gt;År 2013 sänktes bolagsskattesatsen från 26,3 procent till 22 procent. Som visas i tabellen påverkade det den effektiva marginal- skatten på vitt skilda sätt för investeringar som finansieras med lånat respektive eget kapital. En investering finansierad med lånat kapital fick i och med skattesatssänkningen en mindre negativ effektiv marginalskatt. Den effektiva marginalskatten på en investering finansierad med eget kapital blev däremot lägre i och med skatte- satssänkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft10"&gt;I beräkningarna ovan ingår inte den skatt som långivarna och aktieägarna betalar på ränteinkomster, kapitalvinster och utdel- ningar. Det beror på antagandet om fri kapitalrörlighet i en öppen ekonomi. Utan en sådan skulle en skatt på kapitalinkomster leda till att höja avkastningskravet i Sverige. Med antagandet att kapitalet kan röra sig fritt över gränserna är det den effektiva bolagsskatten samt avkastningskravet på den internationella kapitalmarknaden som bestämmer avkastningskravet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft10"&gt;Bolagsskatten påverkar alltså kapitalstockens storlek via kapital- kostnaden. Det är svårt att säga hur stor effekt en förändrad kapitalkostnad har på investeringarna. Södersten (2014) refererar i sin expertrapport till studier som tyder på en elasticitet i kapital- stocksefterfrågan med avseende på kapitalkostnaden som ligger i intervallet &lt;NOBR&gt;-0,5&lt;/NOBR&gt; till &lt;NOBR&gt;-1.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft20"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bolagsskattens effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Bolagsskattens effekt på sysselsättningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;En sänkning av bolagsskattesatsen sänker kapitalkostnaderna vilket gör att fler investeringar blir lönsamma. Därmed kommer mängden kapital per anställd, den s.k. kapitalintensiteten, att öka. Denna höjda kapitalintensitet stärker arbetskraftens produktivitet. Följden blir att arbetsgivarna efterfrågar arbetskraft mer intensivt. Denna effekt är särskilt stor under den tid då kapitalstocken växer men där reallönerna inte har hunnit anpassa sig till den högre produktivitets- nivån (den s.k. keynesianska mekanismen). På kort och medellång sikt gynnar en större kapitalstock både produktion (BNP) och sysselsättning. På längre sikt innebär en högre kapitalintensitet högre produktivitet för arbetskraft och att reallönerna före skatt höjs. Högre reallöner kan i sin tur ha en positiv inverkan på arbets- utbudet och därmed på sysselsättningen även på lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft10"&gt;Det är svårt att bedöma storleken på sysselsättningseffekterna. De samband som modelleras i litteraturen är komplicerade och påverkas av många faktorer, såsom fackföreningars förhandlingsstyrka, konkur- rensintensiteten på produktmarknaden, individernas värdering av arbete kontra fritid, substitution mellan arbete och kapital, och så vidare. Den empiriska litteraturen är begränsad och mer specifikt saknas studier för de nordiska länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Anpassningseffekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft10"&gt;En höjd bolagsskatt leder till att nettoavkastningen på en investering minskar. Enligt den neoklassiska investeringsmodellen skulle detta betyda att kapitalstockens optimala storlek minskar. I praktiken kan det dock vara omöjligt att på kort sikt minska kapitalstocken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Den långa livslängden hos realekonomiska investeringar leder till att en del förändringar av skattereglerna kapitaliseras i ändrade tillgångspriser. Detta medför att en höjd bolagsskatt delvis bärs av de befintliga kapitalägarna. Om bolagsskatten höjs genom en höjd bolagsskattesats reduceras värdet på tillgångarna. Om bolagsskatte- uttaget däremot höjs genom en begränsning av möjligheten till skatte- mässiga avskrivningar höjs värdet på befintligt kapital. Därmed sker en förmögenhetsöverföring (&lt;SPAN class="ft13"&gt;windfall profits) &lt;/SPAN&gt;till de nuvarande aktie- ägarna. En del av bolagsskatten kapitaliseras i värdet av tillgångarna. En annan del av bolagsskattebördan får sitt genomslag i den framtida avkastningen. Detta betyder att höjningar av bolags- skatten påverkar dagens aktieägare och de framtida aktieägarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft20"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td106"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bolagsskattens effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Fördelning av skattebördan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Det är inte enkelt att avgöra vem som genom lägre realinkomster bär den ekonomiska bördan av en höjd bolagsskatt. Företag kan inte bära bördan av en skatt. I stället måste, som påpekades i avsnitt 4, skatte- bördan bäras av individer som står i relation till ett företag. Det betyder att bolagsskatten måste bäras av någon eller några av följande grupper: konsumenter, anställda och aktieägare. Analysen försvåras ytterligare då realinvesteringar kan ha lång livslängd. Därmed kommer också fördelningen av bördan av exempelvis en förändrad skattesats variera över tiden – incidensen på medellång och lång sikt kan vara annorlunda än den på kort sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;Eftersom införandet av skatter eller förändringar av skattesatser har en effekt på ekonomins jämviktstillstånd används vanligtvis en s.k. allmänjämviktsmodell för att analysera bolagsskattens effekter. Som viktigaste produktionsfaktorer ingår arbete och kapital i modellerna. Resultaten av olika modellövningar beror förstås av de olika antaganden som görs i modellerna. I forskningslitteraturen redovisas också en betydande variation vad gäller bolagsskattens incidens, bland annat beroende på om man antar en sluten eller en öppen ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Analyser med hjälp av allmänjämviktsmodeller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Harbergers modell från 1962 (Harberger, 1962) har haft stort genomslag på forskningslitteraturen om bolagsskattens incidens. Harberger utgår från en enkel allmänjämviktsmodell för att upp- skatta de långsiktiga effekterna av ett införande av en bolagsskatt. I modellen finns två sektorer, en beskattad bolagssektor och en obeskattad &lt;NOBR&gt;(företags-)sektor.&lt;/NOBR&gt; Dessa sektorer använder arbete och kapital som produktionsfaktorer. Modellen antar en sluten ekonomi där det totala utbudet av arbete och kapital är konstant. I denna modell bär kapitalägarna hela bördan av en höjd bolagsskatt. Det kan förklaras med att bolagsskatten minskar investerarnas avkast- ning från bolagssektorn. Eftersom kapitalets avkastning i bolags- sektorn sänks söker sig en del av kapitalet från bolagssektorn till den obeskattade sektorn. Kapitalintensiteten i den beskattade sektorn sänks och kapitalintensiteten i den obeskattade sektorn höjs. Eftersom utbudet av kapital är konstant betyder detta att priset på kapital faller i den obeskattade sektorn och stiger i bolagssektorn på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft20"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bolagsskattens effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;grund av utflödet. Därför bärs bolagsskatten i Harbergers modell till hundra procent av kapitalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Harbergers modell kan användas också för att analysera incidensen i en öppen ekonomi. Den obeskattade sektorn kan då ges tolkningen att vara utlandet. Med en sådan tolkning leder en höjd inhemsk bolagsskatt i en liten ekonomi till att kapital flyttar från landet (den beskattade sektorn) till utlandet (den obeskattade sektorn). Inci- densen blir då en annan. Harbergers modell har visat sig vara känslig för antaganden, och vidareutvecklingar av modellen för en öppen ekonomi visar att bolagsskatteincidensen är svårbedömd. Incidensen skiljer sig åt beroende på landets storlek, kapitalrörlighet och möjlig- heter att substituera mellan produkter som produceras i olika länder. Gravelles (2010) genomgång av litteraturen identifierar fem faktorer som påverkar hur bolagsskatten fördelas långsiktigt mellan produktionsfaktorerna kapital och arbete. De faktorer som närmare tas upp nedan och som presenteras i tabell 6.2 är kapitalets rörlighet, internationell produktsubstitution, storleken på landet som tar ut skatten, faktorsubstitution och kapitalintensiteten i den beskattade sektorn. När kapital kan röra sig över gränser blir det dessutom möjligt att skilja mellan skatter på sparande som tas ut på individnivå för individer bosatta i landet (ägarskatter) och inkomstskatter som tas ut på kapitalanvändning i landet (bolagsskatten). I modellerna antas att skatter på sparande bara träffar inhemska investerare. Bolags- skatten påverkar däremot både inhemska och utländska investerare som investerar inom landet. En följd av detta är att införandet av en bolagsskatt gör det mindre attraktivt att investera i landet. Eftersom produktionsprocessen kräver både arbete och kapital sjunker arbetets marginalprodukt när kapitalintensiteten sjunker. En sjunkande kapitalintensitet leder till lägre löner och därmed på sikt till lägre sysselsättning. Nedan diskuteras hur kapitalrörlighet över gränser, internationell produktsubstitution, storleken på ekonomin, faktorsubstitution mellan arbete och kapital samt faktorintensiteten påverkar bolagsskatteincidensen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft13"&gt;Kapitalmobilitet över gränser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Hur påverkas Harbergers (1962) resultat om kapitalet får röra sig över gränserna? Med kapitalrörlighet kan införandet av en bolags- skatt i ett land leda till ett utflöde av kapital. Utflödet leder till att kapitalets marginalprodukt stiger. Utflödet pågår till dess att kapitalets&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft20"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td106"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bolagsskattens effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;marginalprodukt är lika stor som den var före skattens införande. Till följd av utflödet krymper kapitalstocken. Den mindre kapitalstocken får genomslag i en mindre efterfrågan på, och minskad produktivitet av, produktionsfaktorn arbete. Samtidigt stiger kapitalstocken i utlandet. Produktionsfaktorn arbete som är lokaliserad i utlandet gynnas av en större kapitalstock. Där ökar produktiviteten. Eftersom det kan antas att produktionsfaktorn arbete är mindre rörlig än kapital leder en minskad efterfrågan på arbete till lägre löner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft13"&gt;Internationell produktsubstitution&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Om de inhemska och utländska produkterna skiljer sig åt mycket eller om det finns unika tillgångar i landet kan utflödet av kapital minska. När det inte går att ersätta de inhemska produkterna med utländska försvåras möjligheten till kapitalexport. Eftersom det inte sker någon efterfrågeökning i utlandet kan inte kapitalet absorberas. Följden är att en större del av kapitalet stannar i landet som tar ut bolagsskatten och därmed bärs en större del av bolagsskattebördan av det inhemska kapitalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft13"&gt;Storleken på ekonomin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Ju större ekonomin är som tar ut bolagsskatten desto svårare är det för utlandet att absorbera kapitalet utan att det minskar kapitalets marginalavkastning i utlandet. Det betyder att bördan av en bolags- skatt som införs – eller höjs – i ett större land till en viss del faller på det utländska kapitalet. Det beror på att kapitalutflödet minskar kapitalets avkastning i utlandet. Om bolagsskatten i stället tas ut i ett litet land och kapitalet utan problem kan absorberas i utlandet, leder detta till att produktionsfaktorn arbete bär hela bördan av bolagsskatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft13"&gt;Faktorsubstitution mellan kapital och arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Andelen av bolagsskattebördan som bärs av produktionsfaktorn arbete beror även på faktorsubstituerbarheten mellan arbete och kapital. Ju lättare det är att ersätta ett utflöde av kapital med arbete, desto lägre är andelen av bolagsskattebördan som bärs av produktions- faktorn arbete. Om införandet av en bolagsskatt leder till minskad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft20"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B34084x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bolagsskattens effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;kapitalintensitet i en ekonomi så styr möjligheten till faktor- substitution efterfrågan på produktionsfaktorn arbete. Påverkan på lönerna är större om kapitalet inte kan ersättas med arbete. Det kan antas att effekten blir särskilt stor i en mindre ekonomi eftersom det kan antas att landet kan exportera en större andel av sitt kapital utan att förändra kapitalets avkastning i utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft13"&gt;Faktorintensiteten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;En kapitalintensiv sektor påverkas mer av bolagsskattens nivå och är i större behov av att reducera sina kostnader än en arbetsintensiv sektor. Det görs genom en minskning av arbetsinkomsterna i sektorn. Ju högre kapitalintensiteten är i sektorn desto större är behovet av att reducera kostnaderna. Om arbetsmarknaden är rörlig inom ett land så leder detta till att lönerna sänks även i landets andra sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;I tabell 6.2 sammanfattas hur bolagsskatteincidensen påverkas av ovan beskrivna faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft72"&gt;Tabell 6.2 Olika faktorers påverkan på bolagsskatteincidensen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p426 ft84"&gt;Andel som faller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p125 ft84"&gt;Andel som faller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td125"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td126"&gt;&lt;P class="p426 ft72"&gt;på kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td116"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;på arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td123"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Hög kapitalmobilitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td124"&gt;&lt;P class="p426 ft85"&gt;↓&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td120"&gt;&lt;P class="p125 ft85"&gt;↑&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td123"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Hög internationell produktsubstitution&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td124"&gt;&lt;P class="p426 ft85"&gt;↓&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td120"&gt;&lt;P class="p125 ft85"&gt;↑&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Liten ekonomi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p426 ft85"&gt;↓&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p125 ft85"&gt;↑&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Hög faktorsubstitution&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p426 ft85"&gt;↑&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p125 ft85"&gt;↓&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td125"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Hög kapitalintensitet i beskattade sektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td126"&gt;&lt;P class="p426 ft85"&gt;↓&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td116"&gt;&lt;P class="p125 ft85"&gt;↑&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td123"&gt;&lt;P class="p54 ft77"&gt;Källa: Gravelle (2010).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td124"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td120"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p446 ft13"&gt;Bolagskattebördan bärs i en liten ekonomi till stor del av arbetskraften&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft10"&gt;Det har i ett antal studier gjorts försök att uppskatta den andel av bolagsskatten som bärs av produktionsfaktorn arbete. Uppskatt- ningarna skiljer sig delvis åt beroende på hur hög kapitalets rör- lighet antas vara. Resultaten sammanfattas i tabell 6.3. De tyder på att produktionsfaktorn arbete bär en relativt stor andel av bolags- skattebördan i en liten ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft20"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;P class="p449 ft21"&gt;SOU 2014:40 Bolagsskattens effekter&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Tabell 6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Uppskattningar av bolagsskatteincidensen med hjälp av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td127"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td129"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;allmänjämviktsmodeller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td131"&gt;&lt;P class="p52 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td132"&gt;&lt;P class="p52 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td133"&gt;&lt;P class="p52 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td127"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td56"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td134"&gt;&lt;P class="p138 ft77"&gt;Bolagsskatteincidens som faller på arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td131"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td132"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td135"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td136"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td127"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td56"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td137"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;Hög kapitalrörlighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Mycket hög kapitalrörlighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td138"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td135"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td136"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td70"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Grubert och Mutti (1985)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td137"&gt;&lt;P class="p450 ft72"&gt;~75 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;P class="p451 ft72"&gt;~85 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Gravelle och Smetters (2006)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;P class="p427 ft72"&gt;28 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p452 ft72"&gt;73 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td127"&gt;&lt;P class="p117 ft84"&gt;Randolph (2006)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td134"&gt;&lt;P class="p453 ft84"&gt;59 % – 90 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Harberger (2008)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p453 ft84"&gt;96 % – 130 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td131"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td132"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td135"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td136"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p454 ft10"&gt;Randolph (2006) presenterar en enkel tumregel för att uppskatta förhållandet mellan ett lands storlek och bolagsskatteincidens:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Andelen som bärs av det inhemska kapitalet = (Landets storlek) / (Storleken på världsekonomin)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Andelen som bärs av den inhemska arbetskraften =&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft14"&gt;1−(Landets storlek / Storleken på världsekonomin)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft10"&gt;Tumregeln gäller för länder med hög produktsubstitution och med helt rörligt kapital. För Sverige, ett litet land med en öppen eko- nomi, kan det antas att förutsättningarna avseende kapitalmobilitet och produktsubstitution till stor del är uppfyllda. Enligt tumregeln skulle det betyda att bolagsskattebördan i Sverige till nästan 100 procent skulle falla på produktionsfaktorn arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Nyare empiriska studier av bolagsskattebördan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft10"&gt;Under senare år har flera empiriska studier gjorts av bolagsskatte- bördan. Två nya studier, av Fuest med flera (2013) och Arulampalam med flera (2012) indikerar att en bolagsskattehöjning skulle kunna ha betydande sänkande effekter på lönerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft10"&gt;För varje extra euro i bolagsskatt ett företag betalar kommer enligt Fuest med flera (2013) lönesumman att sänkas med &lt;NOBR&gt;0,44–0,77&lt;/NOBR&gt; euro, där cirka 85 procent av effekten kan hänföras till effekter via för- ändrad lönesättning. Den resterande delen kommer från effekten på investeringar. Arulampalam med flera (2012) uppskattar att en bolagsskattehöjning på en euro leder till en sänkning av löne- summan med 0,50 euro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft20"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bolagsskattens effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p462 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Hur påverkar bolagsskattesatsen företagens belåning?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft10"&gt;Bolagsskatten medför i såväl det svenska som de flesta andra län- ders skattesystem att det är skattemässigt fördelaktigt att finansiera investeringar med lånat kapital framför att finansiera dem med eget kapital. Denna skattemässiga asymmetri diskuteras mera ingående i avsnitt 7. Den skattemässigt fördelaktiga behandlingen av lånat kapital leder till att ett företags värde kan öka genom ökad skuld- sättning. Detta är särskilt relevant för företag som har en stor andel belåningsbara tillgångar. Å andra sidan medför ökad skuldsättning att andra kostnader ökar, exempelvis kostnader som uppstår i sam- band med konkurs. En sänkning av bolagsskatten minskar fördelen förknippad med skuldsättning samtidigt som nackdelarna med skuldsättning inte påverkas. För att minska dessa kostnader måste företaget sänka sin skuldsättning. Det finns alltså tydliga incita- ment att minska skuldsättningen vid en sänkt bolagsskattesats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Det finns ett flertal studier som empiriskt undersöker hur en förändrad bolagsskattesats påverkar företagens mix mellan skulder och eget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Gordon och Lee (2001) använder sig av variationen i bolags- skattesatser mellan små och stora företag i USA och kommer fram till att en sänkt bolagsskattesats med en procentenhet skulle min- ska skuldernas andel av totala tillgångar med 0,36 procent. De Mooij och Ederveen (2008) sammanställer resultaten från ett flertal studier. Enligt dem finns det starkt forskningsstöd för att en sänkt bolagsskattesats med en procentenhet skulle minska skuldernas an- del av totala tillgångar med 0,3 procent. En följd av denna förbätt- rade soliditet är att ränteavdragen minskar, och därmed växer bolagsskattebasen. Det betyder att en sänkning av bolagsskattesats- en kan förväntas leda till en viss utvidgning av bolagsskattebasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Långsiktiga effekter på offentliga finanser av en förändrad bolagsskattesats&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Beräkningar av den offentligfinansiella effekten av en skatteföränd- ring ska enligt de beräkningskonventioner som gäller i Finansde- partementet inte beakta eventuella effekter på den reala ekonomin trots att sådana effekter kan förväntas påverka skattebasen. Vid be- räkning av den långsiktiga effekten görs däremot en bedömning av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft20"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td106"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bolagsskattens effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft10"&gt;sådana effekter. Därmed kan man också beräkna i vilken utsträck- ning en skattesänkning finansierar sig själv, den s.k. självfinansi- eringsgraden. Vid beräkning av självfinansieringsgraden av en sänkt bolagsskattesats beaktas fem kanaler, vilka kort beskrivs nedan. För mer detaljerade beskrivningar, se Finansdepartementet (2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft13"&gt;Inkomstomvandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;Det som avses med inkomstomvandling är den omvandling som kan göras från arbetsinkomster och enskilda näringsidkares inkomster till kapitalinkomster genom att bilda aktiebolag. Bedömningen som görs är att sådan inkomstomvandling inte påverkar de totala skatte- intäkterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft13"&gt;Vinsttransfereringar inom multinationella företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Multinationella företag kan genom prissättningen av koncerninterna transaktioner skatteplanera och därmed minimera sina skatte- kostnader (se vidare avsnitt 9). Skillnader i bolagsskattesats mellan länder påverkar detta beteende, vilket har visats i ett antal empiriska studier. Baserat på uppskattade effekter i ekonomisk forskning bedöms en sänkning av bolagsskattesatsen med en procentenhet via denna kanal öka bolagsskattebasen med 0,4 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft13"&gt;Valet mellan eget och lånat kapital&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Kapitalkostnaden för tillgångar som finansieras med lånat kapital är lägre än för tillgångar som finansieras med eget kapital. Detta ger incitament för lånefinansierade investeringar. En sänkt bolags- skattesats bedöms minska företagens kvot mellan lånat kapital och totalt kapital. Baserat på uppskattningar i den ekonomiska forsk- ningen bedöms en procentenhet lägre bolagsskattesats minska denna skuldkvot med 0,3 procent, och bolagsskattebasen bedöms öka med omkring 0,16 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft20"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bolagsskattens effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p380 ft13"&gt;Effekter på marginella investeringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Enligt neoklassisk teori går effekten av en sänkt bolagsskattesats på investeringarna via kapitalkostnaden, vilket beskrevs i avsnitt 6.2.1. Vid beräkningen av kapitalkostnaden viktas nyemitterat kapital med 10 procent, lån med 35 procent och icke utdelade vinstmedel med 55 procent. De olika tillgångsslagen ges samma vikter. Beräk- ningarna visar att en procentenhet lägre bolagsskattesats ger en sänkning av den effektiva marginalskatten med 0,67 procentenheter, vilket bedöms öka investeringarna ökar med ca 0,65 procent. Antagan- det görs att 50 procent av investeringarna reagerar på marginella skatteincitament. Effekten på bolagsskattebasen av en förändring av bolagsskattesatsen med en procentenhet blir via den här kanalen därmed 0,33 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft13"&gt;Effekter på utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Förutom marginella investeringsbeslut, kan ett multinationellt företag också fatta diskreta beslut om att nya dotterbolag ska etableras i ett visst land eller inte. Dessa diskreta beslut beror delvis på den genom- snittliga effektiva skattesatsen investeringen möter (se vidare avsnitt 9). En sänkning av bolagsskattesatsen med en procentenhet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;beräknas leda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p139 ft10"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p113 ft10"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p116 ft10"&gt;denna genomsnittsskatt minskar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;0,87 procent.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;följd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td139"&gt;&lt;P class="p116 ft10"&gt;bedöms bolagsskattebasen öka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;0,7 procent.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td139"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p469 ft13"&gt;Självfinansieringsgrad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;Sammantaget bedömer Finansdepartementet att en sänkt bolags- skattesats med en procentenhet leder till att bolagsskattebasen ökar med 1,59 procent. Med hänsyn tagen till att mer investeringar leder till ökad marginalproduktivitet för arbete och därmed högre löner, beräknas basbreddningen via de fem kanalerna leda till ökade skatteintäkter som motsvarar 43 procent av den statiskt beräknade offentligfinansiella kostnaden. Denna uppskattade självfinansierings- grad är enligt Finansdepartementet i samma härad som tidigare uppskattningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft20"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;P class="p471 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Skattemässig olikbehandling av eget och lånat kapital&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Enligt en vanlig målformulering i ekonomiska modeller har företag som mål att maximera företagets värde i ägarnas händer. En sam- hällsekonomiskt effektivt utformad bolagsbeskattning ska inte påverka vilka (reala) investeringar som skapar värde i företagen. Det ska i stället avgöras av investeringarnas lönsamhet före skatt. I kommitténs direktiv tas två s.k. asymmetrier upp som präglar den svenska bolagsbeskattningen och som pekas ut som viktiga reform- områden då de kan ha en negativ inverkan på den samhällsekono- miska effektiviteten i svenska företag. Den ena rör det förhållandet att avkastningen på vissa tillgångar (till exempel näringsbetingade andelar) är skattefri samtidigt som ränteutgifter (med vissa undan- tag) får dras av. Den asymmetrin analyseras i avsnitt 8. Den andra asymmetrin rör den skattemässiga olikbehandlingen av eget och lånat kapital och analyseras i detta avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;Företagets värde utgörs av avkastningen på gjorda investeringar. Investeringarna finansieras med lånat eller eget kapital. Dessa två finansieringsformer har skilda egenskaper som gör att de är olika väl lämpade för olika typer av investeringar. Avkastningen för kreditgivaren är i form av löpande räntebetalningar och när lånet förfaller återbetalas det lånade beloppet. Utifrån detta perspektiv lämpar sig lånefinansiering inte lika bra för mer osäkra (riskfyllda) investeringar. Därtill kräver oftast kreditgivaren någon form av säkerhet för att medge lån. Lånefinansiering lämpar sig därför bättre för vissa företag, i synnerhet i kapitalintensiva branscher med beprövade teknologier. En kreditgivare är inte intresserad av att finansiera investeringar med alltför osäker avkastning eftersom kreditgivarens avkastning är begränsad på uppsidan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft20"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Skattemässig olikbehandling av eget och lånat kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;De olika egenskaperna hos lånat och eget kapital medför att dessa två finansieringskällor lämpar sig för olika typer av företag, i olika branscher, i olika utvecklingsskeden och så vidare. Vissa före- tag är på grund av sin verksamhet eller typ av tillgångar begränsade till en viss finansieringskälla, och inom vissa företag bör vissa investeringar finansieras via lån och vissa med eget kapital. Dessa beslut ska fattas av aktörer inom de reala och finansiella sektorerna. Nuvarande bolagsbeskattning snedvrider dock dessa beslut efter- som lånefinansiering subventioneras framför eget kapital genom att kostnaden för lånat kapital (räntor) får dras av medan kostnaden för eget kapital (utdelning) inte får dras av. Därmed kan det vara så att investeringar som är bäst lämpade att finansieras med lånat kapital och som av skatteskäl därför möter ett lägre avkastnings- krav har större sannolikhet att genomföras än investeringar som är bäst lämpade att finansieras med eget kapital. Detta kan innebära att bolagsbeskattningen inte är samhällsekonomiskt effektiv. Det är just därför som kommitténs uppdrag är att se över och åtgärda denna asymmetri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;I avsnitt 7.2 behandlas mer i detalj den olikartade behandlingen av olika finansieringskällor. Där redogörs också för hur den kan förväntas påverka företagens finansieringsval. Dessutom diskuteras frågan om det finns något samhällsekonomiskt motiv för en olik- behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft10"&gt;I avsnitt 7.3 redogörs för vilka samhällsekonomiska effektivitets- förluster som kan vara förknippade med den skattemässiga olikhand- lingen. I avsnitt 7.4 beskrivs därefter hur företags kapitalstruktur påverkar realekonomin via den så kallade finansiella acceleratorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Den olikartade behandlingen av olika finansieringskällor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Den asymmetriska behandlingen mellan eget och lånat kapital&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Den asymmetriska behandlingen mellan eget och lånat kapital leder till att skattekilen på avkastningen för investeringar som finansieras med eget kapital är större än för investeringar som finansieras med lånat kapital. Beräkningar av detta redovisades i avsnitt 6.2. Följ- ande enkla exempel illustrerar den grundläggande mekanismen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft20"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;P class="p13 ft21"&gt;SOU 2014:40 Skattemässig olikbehandling av eget och lånat kapital&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft10"&gt;Anta att en investering på 100 kronor ger 10 procent i netto- avkastning före bolagsskatt, det vill säga 10 kronor. Om man bortser från kapitalförslitning uppgår avkastningskravet efter skatt till 10 procent. Vid lånefinansiering betalas en ränta på 10 procent. Den beskattningsbara inkomsten för företaget uppgår vid låne- finansiering till &lt;NOBR&gt;10-10=0&lt;/NOBR&gt; kronor, och bolagsskatten uppgår till 0 kronor. Avkastningen till investeraren (långivaren) efter bolags- skatt uppgår därmed till 10 kronor, vilket precis motsvarar avkastningskravet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft10"&gt;Om investeringen finansieras med eget kapital beräknas den beskattningsbara vinsten till 10 kronor. Vid en bolagsskatt på 22 procent uppgår bolagsskatten till 2,20 kronor. Avkastningen till investeraren (aktieägaren) efter bolagsskatt uppgår därmed till 7,80 kronor. I det här fallet är avkastningen efter bolagsskatt alltså lägre än avkastningskravet. Företaget kan därmed troligen inte finna finansiering till denna investering om den ska finansieras med eget kapital. För att en investering som finansieras med eget kapital ska uppfylla avkastningskravet på 10 procent krävs en avkastning före skatt på 12,82 kronor &lt;NOBR&gt;(=10/[1-0,22]).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Finansieringsvalet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;Det s.k. &lt;NOBR&gt;Miller-Modigliani-teoremet&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(MM-teoremet)&lt;/NOBR&gt; är utgångs- punkten för alla teorier om företagens val av kapitalstruktur. MM- teoremet utgår från två förutsättningar, nämligen att med en ”perfekt” fungerande kapitalmarknad är kapitalstrukturen given och att företagets kapitalkostnad bestäms på balansräkningens ”tillgångssida”. Antagandet om perfekta kapitalmarknader betyder att det råder fullständig konkurrens, att alla har tillgång till samma information och att det inte finns några transaktionskostnader. Det spelar då ingen roll om företaget finansieras med lån eller eget kapital. Företagets värde beror enbart på den inkomstström som genereras av företagets tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft10"&gt;Antagandena i &lt;NOBR&gt;MM-teoremet&lt;/NOBR&gt; kan tyckas vara tämligen orealistiska. Men syftet är inte att ge en heltäckande och ”realistisk” bild av enskilda företags kapitalstruktur och finansieringsbeslut, utan att ge ett analytiskt ramverk för en diskussion av vad som gäller för företag i allmänhet på en visserligen idealiserad kapitalmarknad. Med utgångs- punkt i &lt;NOBR&gt;MM-teoremet&lt;/NOBR&gt; kan man alltså strukturera diskussionen kring betydelsen av olika finansieringskällor. Exempelvis kan man införa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft20"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Skattemässig olikbehandling av eget och lånat kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;skatter, informationskostnader eller kostnader för konkurs och analysera dessa företeelser isolerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;MM menar att kapitalstrukturen endast är ett sätt att fördela det totala värdet mellan aktieägare och långivare, där det totala värdet är bestämt på tillgångssidan och oberoende av vilka investerarna är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft10"&gt;– finansieringsmixen är ”irrelevant”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;Det är två tunga antaganden som ligger till grund för att hävda ”perfekt” fungerande kapitalmarknader i MM:s mening: att företagens kassaflöden inte påverkas av skuldsättning samt att finansiella till- gångar är korrekt prissatta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Det förstnämnda antagandet – att kassaflödena inte påverkas av skuldsättningen – bygger på att det inte råder några intresse- konflikter mellan de olika intressenterna i företaget, i det här fallet mellan företagsledning, aktieägare och långivare. I realiteten ser inte de olika intressenternas incitament lika ut. Långivare föredrar investeringar med lägre risk, medan aktieägare har skäl att föredra mer risk. Företagsledningen kan föredra mer fritt kapital eftersom det ökar deras självständighet när investeringar ska finansieras samt att i stället för att maximera aktieägarnas värde kan ledningen ha intresse av att använda företagets fria kassaflöde till egna förmåner och projekt som inte är tillräckligt lönsamma. En högre skuld- sättningsgrad minskar utrymmet för sådant beteende, eftersom räntebetalningar och amorteringar intecknar en del av kassaflödet, och skyddar därmed ägarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;Det kan även uppstå kostnader av finansiellt trångmål. Ett före- tag är i finansiellt trångmål när det har svårt att betala sina räntor eller kontraktsmässiga amorteringar. Det kan ibland leda till konkurs. Investerare vet att skuldsatta företag riskerar att hamna i finansiellt trångmål, vilket påverkar företagets värde negativt. Hur stora kostnaderna blir beror dels på om företaget verkligen hamnar i finansiellt trångmål, dels på hur stor risken är för att företaget ska hamna i finansiellt trångmål. En tredje aspekt på antagandet att kassaflödet inte påverkas av skuldsättning är just den om beskattning. Häri ligger just den asymmetri som behandlas i detta avsnitt: då ränteutgifter är avdragsgilla medan utdelningar inte är det så subventioneras användandet av lånat kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;Det andra antagandet bakom &lt;NOBR&gt;MM-teoremet&lt;/NOBR&gt; är alltså att de finansiella tillgångarna förutsätts vara korrekt prissatta. Detta är ett starkt antagande då informationstillgången troligtvis skiljer sig mellan aktörer på finansmarknaden beroende på vilken funktion de har. Den s.k. &lt;SPAN class="ft13"&gt;hackordningsteorin &lt;/SPAN&gt;tar sin utgångspunkt i föreställningen om s.k.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft20"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td140"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td141"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Skattemässig olikbehandling av eget och lånat kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;asymmetrisk information, nämligen att företagsledningen är bättre informerade än investerarna om företagets möjligheter och risker. Denna asymmetriska information påverkar finansieringskostnaden och valet mellan intern och extern finansiering och mellan nyemission av aktier och skuldsättning. Informationsasymmetrin leder till att investerarna får svårt att bedöma kvaliteten på olika investeringsprojekt och att de därmed kräver ännu högre förväntad avkastning. Påslaget leder till att det blir dyrt (för dyrt) för företag med bra investeringar att finansiera sig genom en nyemission. För företag med dåliga investeringsprojekt är det däremot billigt att finansiera sig. Följden blir att det bara är företag med dåliga investeringar som gör nyemissioner. Marknaden förutser detta och kräver ett extra högt påslag för risken. Resultatet av processen blir en hackordning av finansieringskällorna. Nya investeringar finansieras i första hand med interna medel, i andra hand med nya skulder och i tredje hand med nyemitterat eget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft10"&gt;Prissättningen av finansiella tillgångar kan vidare påverkas tempo- rärt av tillgångsslagsbubblor och olika transaktionskostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Motiv för skattemässig asymmetri&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;En effektiv allokering av kapital innebär att kapitalet ska användas där den samhällsekonomiska avkastningen på kapitalet är som störst. I en värld utan skatter och utan externa effekter sammanfaller den sam- hällsekonomiska avkastningen med den privatekonomiska avkast- ningen. En utgångspunkt ska därför alltid vara att priset på kapital (räntan) ska avspegla det värde som både låntagare och långivare tillmäter kapitalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Ur en effektivitetssynvinkel är det inte samhällsekonomiskt motiverat att stödja en viss finansieringsform enbart för att ett företag föredrar den finansieringsformen. Om företaget av någon anledning föredrar skuldfinansiering framför finansiering med eget kapital ska detta avspeglas i den ränta företaget är villigt att betala. För att en skattesubvention ska vara samhällsekonomiskt motiverad krävs att den ska bidra till en mer effektiv allokering av kapital. Det betyder att kapitalet ska styras från investeringar som är mindre sam- hällsekonomiskt lönsamma till investeringar som är mera samhälls- ekonomiskt lönsamma. Kommittén har funnit tre situationer då det skulle kunna vara aktuellt att skattemässigt stödja en finansierings- form framför en annan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft20"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Skattemässig olikbehandling av eget och lånat kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p483 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;En finansieringsform har negativa externa effekter: En skatte- subvention för en viss finansieringsform (skuld) skulle kunna motiveras om det finns kostnader förknippade med en annan finansieringsform (eget kapital) och dessa kostnader inte belastar företaget eller investerarna utan någon annan och därmed utgör en negativ extern effekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;En finansieringsform har positiva externa effekter: En skatte- subvention för en viss finansieringsform (skuld) skulle kunna motiveras om det finns fördelar förknippade med denna finansieringsform och dessa fördelar inte kommer företaget eller investerarna till godo utan någon annan och därmed utgör en positiv extern effekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;En skattesubvention för en viss finansieringsform (skuld) skulle kunna motiveras om den leder till att de totala finansierings- kostnaderna (inklusive statens kostnad) minskar som en följd av subventionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft13"&gt;Slutsats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Mot bakgrund av ovanstående ser kommittén inte några samhälls- ekonomiska motiv till varför en finansieringsform ska vara skatte- mässigt gynnad framför en annan. För att en extra kostnad för en viss finansieringsform ska motivera en skattemässig särbehandling måste den ha externa effekter och inte internaliseras i finansierings- kostnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Samhällsekonomisk effektivitetsförlust vid skattemässig olikbehandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Om det inte finns några (större) positiva eller negativa externa- liteter är en skattemässig olikbehandling av eget och lånat kapital snedvridande. Frågan är då hur stora samhällsekonomiska kost- nader en sådan snedvridning medför. Om de samhällsekonomiska kostnaderna är små är det inte lika angeläget att åtgärda asymmetrin som om de är stora. I en rapport från 2010 för Expertgruppen i offentlig ekonomi (ESO) gör Peter Birch Sørensen (Sørensen, 2010) en empirisk uppskattning av den samhällsekonomiska effektivitets- förlust som följer av olikbehandlingen. Vid sin analys jämför han&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft20"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td140"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td141"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Skattemässig olikbehandling av eget och lånat kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;effekterna av nuvarande regler med de som följer om avdrag i stället skulle ges för en finansieringskostnad som motsvarar det inter- nationellt bestämda avkastningskravet. Sørensen föreslår just ett avdrag som skulle gälla såväl lånat som eget kapital. Under ett sådant system skulle färre lånefinansierade investeringar vara lön- samma (som en följd av en ökad finansieringskostnad) medan fler investeringar finansierade med eget kapital skulle vara lönsamma (som en följd av en minskad finansieringskostnad). De tillkommande investeringarna skulle ha en högre avkastning än de investeringar som faller bort. Det beror på att alla investeringar inte är möjliga att finansiera med lånat kapital, bland annat för att en alltför hög skuldsättning medför kostnader, till exempel kostnader för finansiellt trångmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Sørensen uppskattar effektivitetsförlusten till omkring 7 miljarder kronor (baserat på 2008 års skatteintäkter). Denna uppskattning är känslig för vissa antaganden. Bland annat görs ett antagande om hur känslig efterfrågan på kapital är för kostnadsförändringar. Om denna känslighet vore lägre än vad som antas – vilket det finns visst stöd för i den forskning som Sørensen refererar till – skulle effektivitetsförlusten också vara lägre än den beräknade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;En effektivitetsförlust som uppgår till 7 miljarder kronor (eller något mer eller något mindre) kan inte betraktas som särskilt stor. Det kan dock finnas andra, allvarligare problem som följer av den skattemässiga olikbehandlingen. Sørensen gör därför också en uppskattning av kostnaden för de finansiellt trångmål som följer av att eget kapital är skattemässigt missgynnat. Analysen baseras på antagandet att företaget skulle ha en optimal skuldsättningsgrad om eget och lånat kapital hade behandlats skattemässigt lika. Den skatte- mässiga olikbehandlingen leder till att kostnaderna för finansiellt trångmål ökar. Eftersom dessa kostnader är avdragsgilla bärs de till viss del av andra än företagets ägare. Sørensen uppskattar att gällande skatteregler leder till att de sammanlagda kostnaden för finansiellt trångmål ökar med omkring 21 miljarder kronor (i 2008 års priser). Detta är ett större belopp och kan enligt Sørensen tolkas som att företagens sammantagna finansieringskostnad ökar med cirka 50 punkter som en följd av skattesystemets utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Utöver dessa kostnader medför den asymmetriska behandlingen av eget och lånat kapital också kostnader för skatteplanering. Skatteplanering har realekonomiska kostnader för både näringslivet och Skatteverket. Vidare sjunker skatteintäkterna som en följd av skatteplanering, vilket gör att andra skatter måste höjas, vilket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft20"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Skattemässig olikbehandling av eget och lånat kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;generellt medför samhällsekonomiska kostnader. Dessutom sned- vrids realinvesteringar och ägarmarknaden av det faktum att vissa företag i praktiken slipper bolagsskatt, medan företag som inte skatteplanerar får betala full bolagsskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Skuldfinansiering och realekonomin: Ett exempel från forskningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft10"&gt;I detta avsnitt beskrivs genom ett exempel från nationalekonomisk forskning hur företagens val av finansieringskälla kan få real- ekonomiska effekter. Centralt i exemplet är en beskrivning av den så kallade finansiella acceleratorn. Avsnittet avslutas med ett exempel med svenska data.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Den finansiella sektorn fungerar som marknadsekonomins blodomlopp. Ett välfungerande finansiellt system sänker informa- tions- och transaktionskostnader med bättre resursfördelning inom ekonomin som följd (se Levine, 2005). En rad finansiella kriser så- som den asiatiska krisen 1997 och finanskrisen 2008 påverkade realekonomin kraftfullt vilket ledde till ökat policy- och forsk- ningsintresse kring den finansiella sektorns roll i samhällsekono- min. I forskningslitteraturen som handlar om effekten av finansiella förhållanden på realekonomin har analysen av den s.k. finansiella acceleratorn fått ett stort genomslag. Den följande diskussionen bygger på en artikel och ett kapitel av Bernanke, Gertler och Gilchrist (1996, 1999). Det avslutande avsnittet tar upp resultat från Sverige och baseras på en artikel av Berg, Hansen och Sehlin (2004).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Den finansiella acceleratorn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Den aktuella litteraturen utgår från observationen att konjunktur- svängningar i produktionen kan uppkomma som ett resultat av för- hållandevis små störningar. Detta har kommit att kallas &lt;SPAN class="ft13"&gt;”small shocks, large cycles puzzle” &lt;/SPAN&gt;och detta problem utgör till stor del grund för den forskning som leder fram till begreppet finansiell accelerator. En potentiell förklaring av problemet är att föränd- ringar på lånemarknaden förstorar och sprider effekter av initialt små realekonomiska chocker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;De företag (eller hushåll för den delen) som tagit på sig relativt mycket skuld under goda ekonomiska tider kan vara sårbara då en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft20"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td140"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td141"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Skattemässig olikbehandling av eget och lånat kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;negativ efterfrågechock påverkar ekonomin. Grundtanken är att den negativa efterfrågechocken sammanfaller med en lägre tillgång till lån för dessa företag samtidigt som intjänandeförmågan faller till följd av den lägre efterfrågan. Alltså minskar kredittillgången för dessa företag vid just det tillfälle då behovet av extern finansi- ering är som störst. Exempelvis kan behovet av extern finansiering öka för att täcka den oförväntade kostnadsökningen av ökad lager- hållning när efterfrågan minskar. Den minskade kredittillgången i dessa företag leder till en lägre investeringsnivå och en lägre pro- duktionsnivå, vilket påverkar den ekonomiska nedgången ytterligare och det är just denna effekt som kallas den finansiella acceleratorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Den finansiella acceleratorn bygger på antagandet att extern finansiering är dyrare än intern finansiering genom en särskild till- kommande premie. Denna premie har sitt ursprung i det s.k. &lt;NOBR&gt;principal-agentproblemet.&lt;/NOBR&gt; Externa finansiärer måste övervaka företagsledningen för att säkerställa att de agerar även i deras intresse. Kreditorer har inte tillgång till samma information som företagsledningen om företagets utsikter och därmed om dess återbetalningsförmåga. Därför måste kreditorerna skaffa informa- tion om just detta vilket driver upp priset på extern finansiering och därmed skapas en premie. Det är olika kostsamt för kreditorer att erhålla relevant information om ett företags återbetalnings- förmåga. Exempelvis får nyare företag med sin kortare kredit- historik betala en högre premie. Även andra faktorer påverkar, som att nyare företag sannolikt är mindre företag. Verksamheten i små företag är oftast koncentrerad till färre marknadssegment än stora företag vilket också driver upp premien på extern finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;På grund av &lt;NOBR&gt;principal-agentproblem&lt;/NOBR&gt; kräver långivare vanligtvis att företag innehar tillgångar som kan användas som säkerhet vid betalningsoförmåga. Premien på extern finansiering uppstår för den del av den externa finansieringen som företaget inte har tillräcklig säkerhet för. Premien på extern finansiering varierar alltså med värdet på de tillgångar som företaget använder som säkerhet. Värdet på dessa tillgångar brukar definieras som värdet på likvida tillgångar plus andrahandsvärdet av illikvida tillgångar. Det handlar här alltså om &lt;SPAN class="ft13"&gt;värdet av säkerheter&lt;/SPAN&gt;. Vid ett visst lånebehov leder en minskning i värdet av säkerheter, genom en ökning av extern- finansieringspremien och ökat behov av lånat kapital, till att företaget i fråga minskar utgifter och produktion. Häri ligger den centrala mekanismen i den finansiella acceleratorn, nämligen att en värde- minskning av säkerheter förstorar realekonomiska svängningar på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft20"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Skattemässig olikbehandling av eget och lånat kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft10"&gt;grund av att det leder till att företaget minskar investeringar och produktion mer än den initiala chocken ger upphov till. Den finansiella acceleratorn fungerar även vid positiva efterfråge- chocker. Med andra ord fungerar den finansiella acceleratorn pro- cykliskt; den förstärker svängningar i både upp- och nedgång. Värdet på säkerheter drivs upp då tillgångspriser stiger vilket möjliggör för företag att tillgå ytterligare krediter och öka investeringar och produktion mer än den initiala efterfrågeökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Acceleratorförloppet kan förstärkas av att det sker en så kallad flykt till säkra tillgångar (&lt;SPAN class="ft13"&gt;flight to quality&lt;/SPAN&gt;) i tid av ekonomisk nedgång. Med detta menas investerares preferens för säkrare till- gångar vid ekonomisk nedgång. När efterfrågan faller och behovet av övervakning av långivare ökar så sker en omallokering av krediter till säkrare investeringar som exempelvis statsobligationer. Denna flykt till säkrare tillgångar driver på en negativ efterfråge- chock ytterligare genom att belånade företag (de som är i störst behov av att övervakas) får ännu mindre tillgång till krediter. Under finanskrisen 2008 förekom ett exempel av flykt till säkerhet på valutamarknaden. Trots att ursprunget till krisen var i USA så ”flydde” investerare till amerikanska statspapper vilket ledde till att dollarn steg i värde mot mindre valutor som exempelvis den svenska kronan. För internationella investerare ansågs det krävas mindre övervakning av USA som långivare än exempelvis av Sverige. USA går i det här fallet att likna vid ett stort företag som långivarna fortsatt vågar låna till i en nedgång och där Sveriges ställning mer liknar ett mindre företags.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft10"&gt;Modellen med finansiell accelerator har testats i en rad olika studier, där merparten baseras på amerikanska förhållanden. De empiriska resultaten ger ett stöd för föreställningen om att det finns en betydelsefull accelerator. I en studie baserad på amerikansk företagsdata för perioden &lt;NOBR&gt;1958–1990&lt;/NOBR&gt; visar det sig att små företag står för ungefär för 30 procent av den sammanlagda produktionen, men vid konjunkturnedgångar står de för mer än hälften av produktionsbortfallet (Gertler och Gilchrist, 1994). Som förklaring menar författarna att stora företag låter varor i lager öka med hjälp av sin starkare finansiella ställning under perioder av tillfällig ned- gång i efterfrågan. Stora företag använder likvida medel och kort- tidslån för att finansiera den ökade mängden lagervaror. Små företag tvingas i större utsträckning sälja av sina lager vid efterfrågefall då de, i genomsnitt, har sämre likviditet och sämre tillgång till korttidslån än stora företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft20"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td140"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td141"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Skattemässig olikbehandling av eget och lånat kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Ett acceleratorförlopp kan även påverka företag som inte är belånade. Ett exempel kan illustrera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;Företag A och företag B är helt identiska förutom att företag A finansierar sig helt med eget kapital och företag B använder både lånat och eget kapital. Vid en negativ efterfrågechock påverkas båda företagen av minskad intjäning till följd av minskad efterfrågan av deras varor och tjänster. Företag B påverkas även av att företagets säkerheter minskar i värde vilket driver upp premien på extern- finansiering. Den ökade premien leder till att mer kapital går åt till att betala ränta vilket kan tvinga företag B att sälja ut sina lager- varor till låga priser eller att sälja av fasta tillgångar för att få in kapital. Då företag B inleder denna typ av försäljning, av lagervaror eller fasta tillgångar, så påverkas även företag A som inte använder sig av lånat kapital då priset på deras lagervaror nu erbjuds till reapris. Företags A:s tillgångsvärden påverkas också av att företag B ökar utbudet på andrahandsmarknaden eftersom företagen har identiska tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Här har enbart en liten del av forskningen på området behandlats. Den finansiella acceleratorns effekter på den reala ekonomin anses förhållandevis stora och kan delvis förklara hur små chocker kan ge upphov till stora svängningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Finansiell accelerator i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Tre ekonomer på Riksbanken har utfört en studie om den finansi- ella acceleratorn i Sverige (Berg med flera, 2004). De har studerat dess påverkan på näringslivets investeringar. Författarna använder data från perioden &lt;NOBR&gt;1986–2003&lt;/NOBR&gt; och studerar därmed huvudsakligen den finansiella acceleratorns roll under &lt;NOBR&gt;1990-talskrisen.&lt;/NOBR&gt; Under krisåren stiger ett företags skuldkvot (kvoten mellan lånat och eget kapital) samtidigt som investeringar faller kraftigt. I studien mäter de premien på externt kapital bland annat som ränteskillnaden mellan företags- och statsobligationer. Under krisen stiger avkastningskravet på företagsobligationer i relation till statsobligationer vilket författarna menar speglar att premien på extern finansiering för näringslivet ökar. Då premien på extern finansiering ökar så faller investeringarna. Deras data gör det inte möjligt att separat undersöka exempelvis små och stora företags premie på extern finansiering. Tidigare studier tyder dock på att en generell ökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft20"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Skattemässig olikbehandling av eget och lånat kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;av denna premie påverkar mindre företag i högre omfattning än större.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft10"&gt;I artikelns huvudanalys testas hur olika mått av premien på extern finansiering påverkar investeringarna. Samtidigt beaktas andra viktiga faktorer som påverkar investeringarna. De finner att i takt med att premien på extern finansiering ökar så faller invester- ingarna. Denna effekt är endast synlig vid cykliska nedgångar. Detta är i linje med de modeller av den finansiella acceleratorn som presenteras ovan som menar att effekten är som mest påtaglig i att driva på cykliska nedgångar i ekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft11"&gt;Resultaten för Sverige är liknande de som funnits för andra länder: Företag som belånar sig för mycket i goda tider förstorar och sprider nedgångar i ekonomisk aktivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft20"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;P class="p500 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Kombinationen av avdragsgilla räntekostnader och skattefria intäkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Skattesystemet bör utformas så att enbart lönsamma investeringar genomförs. Detta betyder bland annat att skattereglerna inte ska sub- ventionera olönsamma investeringsprojekt genom negativa effektiva skattesatser. Detta skulle leda till felallokeringar inom ekonomin där investeringar som är olönsamma före skatt kan bli lönsamma efter skatt. Utifrån denna princip kan man dra följande slutsats: Gene- rellt bör kostnader för intäkternas förvärvande vara avdragsgilla om intäkterna är skattepliktiga. Om intäkterna inte är skattepliktiga bör kostnaderna för intäkternas förvärvande inte vara avdragsgilla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Om denna princip gäller kommer ett företag enbart att göra de investeringar för vilka intäkterna överstiger kostnaderna, det vill säga enbart lönsamma investeringar. Bolagsskattesystemet avviker ibland från denna princip. Avkastningen på vissa tillgångar är skattefri sam- tidigt som ränteutgifter som finansierar förvärvet av tillgången får dras av (med vissa undantag). Detta förhållande benämns i kommitté- direktiven som en asymmetri. I det här avsnittet redogörs för denna problematik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft20"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340102x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Kombinationen av avdragsgilla räntekostnader och skattefria intäkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p503 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Näringsbetingade andelar och kedjebeskattningsproblemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft10"&gt;Den klart viktigaste skattebefrielsen gäller avkastning på närings- betingade andelar. Bakgrunden till denna skattebefrielse är följande. Vinsten i ett företag bolagsbeskattas. Om utdelningar&lt;A href="#page_102"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;mellan bolag skulle beskattas blir vinsten bolagsbeskattad två gånger inom bolags- sfären (s.k. kedjebeskattning). Om hänsyn tas till ägarbeskattningen blir vinsten beskattad i tre led. Det är en avvikelse från normalfallet att vinsten beskattas en gång i bolagsledet och en gång i ägarledet. Avkastningen på investeringar skulle därmed bli olika beskattade beroende på om investeringen görs direkt i moderbolaget eller i ett dotterbolag (eller i någon annan form av näringsbetingat innehav, som ett hälftenägt bolag). Detta är snedvridande. Att skattebefria avkastningen på näringsbetingade andelar tar bort denna sned- vridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Ränteavdragsrätten ur ett svenskt fiskalt perspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft10"&gt;Så länge både moderbolag och dotterbolag är verksamma i Sverige fungerar systemet med skattefri avkastning på näringsbetingade andelar ur ett svenskt fiskalt perspektiv bra. Avkastningen beskattas en gång och räntor dras av en gång. Ligger dotterbolaget däremot i utlandet beskattas avkastningen en gång i utlandet och räntorna dras av en gång i Sverige. Ur ett globalt perspektiv är detta effek- tivt. Avkastningen beskattas en gång och räntorna dras av en gång. Att inte medge skattefrihet på utdelningar från dotterbolaget i utlandet skulle leda till trippelbeskattning. Ett internationellt system som undviker trippelbeskattning ligger i alla staters intresse. Dessutom skulle det bryta mot &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; att behandla avkastning på utländska näringsbetingade andelar annorlunda än avkastning på svenska näringsbetingade andelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft11"&gt;Ur ett svenskt fiskalt perspektiv kvarstår dock spänningen mellan inkomster som är skattefria i Sverige samtidigt som räntorna på lån som används för att förvärva dessa tillgångar är avdragsgilla. Av de skäl&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Om utdelningar på näringsbetingade andelar är skattefria talar starka skäl för att även kapitalvinster på näringsbetingade andelar ska vara skattefria, då det är enkelt att omvandla kapitalvinster till utdelningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft20"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td44"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td142"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Kombinationen av avdragsgilla räntekostnader och skattefria intäkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;som angetts ovan bör denna spänning inte avskaffas genom att slopa skattefriheten på näringsbetingade andelar. Då återstår att se på avdragsrätten för lån. En lösning vore här att inte medge avdrag för räntor på lån som använts för att förvärva näringsbetingade andelar. En sådan reform skulle dock medföra att investeringar via köp av dotterbolag skulle bli skattemässigt missgynnade jämfört med investeringar som görs direkt i moderbolaget, då investeringen skulle kunna finansieras med avdragsgilla räntor i det ena fallet med inte i det andra. Vidare är det rent praktiskt mycket svårt att avgöra vilka lån som är hänförliga till investeringar i näringsbetingade andelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Ett generellt avskaffande av ränteavdragen skulle däremot avskaffa den spänning som ur ett svenskt fiskalt perspektiv finns mellan skattefri avkastning på näringsbetingade andelar och avdragsrätt på räntor för att finansiera investeringar i näringsbetingade andelar, utan att ovannämnda nackdelar skulle uppstå. Direkta investeringar och investeringar via förvärv av dotterbolag skulle behandlas skatte- mässigt lika om inga räntor som får dras av. Det skulle heller inte vara nödvändigt att skilja ut räntor på lån som använts för att förvärva näringsbetingade andelar från andra räntor. Ett generellt avskaffande av ränteavdragen skulle, som en isolerad åtgärd, höja beskattningen av avkastningen på investeringar. Om åtgärden kom- bineras med en sänkt beskattning av avkastningen på investeringar, oavsett om en investering finansieras med lånat eller eget kapital, så kan en sådan reform göras utan att skatten på investeringar samman- taget höjs. En generell skattesänkning på avkastningen på invester- ingar kan åstadkommas till exempel med sänkt bolagsskatt, eller ett generellt skattemässigt avdrag för avkastningen på investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft20"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;9 Multinationella företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;I detta avsnitt behandlas hur bolagsskatten påverkar olika beslut i multinationella företag. Bolagsskatten har betydelse både för var investeringar görs och i vilket land vinster redovisas. I avsnitt &lt;A href="#page_104"&gt;9.2 &lt;/A&gt;diskuteras bolagsskattens effekt på utländska direktinvesteringar som utförs av multinationella företag. Avsnittet visar på att den genom- snittliga effektiva bolagsskattesatsen kan antas ha en inverkan på multinationella företags benägenhet att investera i ett visst land. Det presenteras en överblick över effektiva genomsnittsskattesatser i EU, USA och Japan. I avsnitt &lt;A href="#page_108"&gt;9.3 &lt;/A&gt;beskrivs multinationella företags vinstlokaliseringsmöjligheter. Här utvidgas analysen som presen- terades i avsnitt 6 genom att ta hänsyn till att multinationella före- tag har möjlighet att utnyttja olika länders bolagsskattesystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Effekt av bolagsskatten på nya utländska direktinvesteringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Enligt den traditionella &lt;NOBR&gt;OLI-ansatsen&lt;/NOBR&gt; (OLI avser ownership, location och internalisation) som bygger på teorin för s.k. ny ekonomisk geografi (Krugman, 1991) finns det tre faktorer som bidrar till gränsöverskridande investeringar (OECD, 2007). För att utländska direktinvesteringar ska bli lönsamma måste ett multinationellt företag ha fördelar över inhemska företag. Dessa fördelar kan omfatta know- how, patent eller varumärke (&lt;SPAN class="ft13"&gt;ownership&lt;/SPAN&gt;). Dessutom måste det vara gynnsamt för ett multinationellt företag att etablera sig i ett mottagarland i stället för att exportera produkten. En anledning till detta kan vara en god tillgång till en eller flera marknader eller lägre transportkostnader (&lt;SPAN class="ft13"&gt;location&lt;/SPAN&gt;). Den tredje faktorn är att det måste vara fördelaktigare att tillverka produkten själv än att ge en licens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft20"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340105x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Multinationella företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;till ett utländskt företag (&lt;SPAN class="ft13"&gt;internalization&lt;/SPAN&gt;). En anledning till det sista kan vara att ett multinationellt företag vill skydda sin &lt;NOBR&gt;know-how.&lt;/NOBR&gt; Ett flertal studier visar att om ett &lt;NOBR&gt;FDI-beslut&lt;/NOBR&gt; har tagits av ett moder- bolag kommer skatteskillnader mellan konkurrerande mottagarländer att spela roll.&lt;A href="#page_105"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;När det gäller direktinvesteringar kan ett multinationellt företag både bestämma sig för att utöka sina befintliga investeringar (marginella investeringar) eller för att öppna en ny produktions- anläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Påverkan av bolagsskatten på multinationella företags investeringsbeslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft10"&gt;När ett multinationellt företag väljer att investera i ett visst land ingår den &lt;SPAN class="ft13"&gt;totala skattekostnaden &lt;/SPAN&gt;i investeringskalkylen. Skatte- kostnaden är dock inte den enda faktorn som har inverkan på lokalisering av investeringar. Kostnader för att efterfölja det skatte- mässiga regelverket (&lt;SPAN class="ft13"&gt;compliance costs&lt;/SPAN&gt;) har också en – åtminstone kvalitativ – påverkan på lokaliseringsbeslut. Andra faktorer som enligt OECD (2007) påverkar utländska direktinvesteringar är kostnader för att följa olika regelverk, tillgång till en viss marknad, tillgång till utbildad arbetskraft och flexibla arbetsmarknadsregler, bra infrastruktur, produktivitet samt arbetskraftskostnader.&lt;A href="#page_105"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;I litteraturen understryks att det är den genomsnittliga skatte- satsen och inte den marginella skattesatsen som är relevant för företagens lokaliseringsbeslut. En anledning är att nya investeringar som ett multinationellt företag gör kan innehålla överavkastning. Denna överavkastning kan ha ursprung i ett varumärke, i trogna kunder eller i patent som ger det multinationella företaget en möjlighet att ta ut ett pris för produkten som överstiger marginal- kostnaden för att producera produkten. Som följd av överavkast- ningen ser multinationella företag på förhållandet mellan den totala skattekostnaden och avkastningen på en investering, den effektiva genomsnittsskattesatsen. I den ekonomiska forskningslitteraturen används denna skatt som ett framåtblickande mått, baserat på ett visst lands skatteregler. På ett teoretiskt plan tillåter en jämförelse av effektiva genomsnittsskatter för olika länder internationella koncerner att välja sina investeringar så att kapitalvärdet efter skatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Se Barba Navaretti och Venables (2004, kapitel 2) för en diskussion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;OECD (2007).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340106x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td143"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Multinationella företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft10"&gt;maximeras. Ju lägre genomsnittsskattesatsen är, desto större är sannolikheten att ett företag väljer att förlägga sina nya investeringar i ett visst land. Devereux och Griffith (1998) har visat empiriskt att det är den effektiva genomsnittsskatten och inte den effektiva marginal- skatten som påverkar företagens lokaliseringsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;Emellertid finns det förhållanden som begränsar multinationella företags intresse av att fullt ut utnyttja skillnader mellan olika länders bolagsskattesatser. Ett sådant förhållande kan vara att ett företag är beroende av platsspecifika produktionsfaktorer, till exempel en olje- källa. Förekomsten av platsspecifika övervinster kan enligt OECD (2007) antas vara proportionell till landets storlek. Större länder kan därmed ha ett större utrymme att beskatta utländska direktinvester- ingar. Indikationer på att så är fallet ges i figur 9.1 där olika länders genomsnittsskattesatser redovisas. I Tyskland ligger den effektiva genomsnittsskattesatsen på över 25 procent och i USA och Japan över 35 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;9.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Effektiva genomsnittsskattesatser i Sverige, EU, USA och Japan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Figur 9.1 visar de effektiva genomsnittsskattesatserna för de 28 &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstaterna&lt;/NOBR&gt; samt för &lt;NOBR&gt;EU-kandidatländer,&lt;/NOBR&gt; USA och Japan. Uppskattningarna är hämtade från en publikation av EU TAXUD (Spengel med flera, 2012). Den genomsnittliga bolagsskattesatsen är 23,6 procent och den ovägda genomsnittliga effektiva genomsnitts- skatten 21,6 procent där uppgifter för Sverige ges för förhållandena innan och efter 2013 års bolagsskattesänkning.&lt;A href="#page_106"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Det antas här att relationen mellan effektiv genomsnittsskattesats och nominell bolags- skattesats är densamma före och efter 2013 års skattesatssänkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft20"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340107x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Multinationella företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p517 ft72"&gt;Figur 9.1 Effektiva genomsnittsskattesatser (AETR) och nominella bolagsskattesatser&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft73"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft96"&gt;Bulgarien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p519 ft96"&gt;Cypern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft96"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft98"&gt;Estland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft96"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft96"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft98"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft96"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft96"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft98"&gt;Japan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft96"&gt;Kanada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft96"&gt;Kroatien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft96"&gt;Lettland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft98"&gt;Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft96"&gt;Luxemburg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft96"&gt;Macedonien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft98"&gt;Malta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft96"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft96"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft96"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft98"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft96"&gt;Rumänien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft96"&gt;Schweiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft98"&gt;Slovakien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft96"&gt;Slovenien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft96"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft96"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft98"&gt;Sverige 2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft100"&gt;Sverige innan 2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft96"&gt;Tjekien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft98"&gt;Turkiet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft96"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft96"&gt;Ungern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p518 ft96"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td144"&gt;&lt;P class="p520 ft73"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p52 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td144"&gt;&lt;P class="p521 ft73"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p51 ft73"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p519 ft73"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p51 ft73"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td121"&gt;&lt;P class="p51 ft73"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td144"&gt;&lt;P class="p52 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p52 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p522 ft101"&gt;procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;P class="p523 ft73"&gt;AETR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p56 ft102"&gt;Nominell bolagsskattesats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p524 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;9.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Bolagsskattens betydelse för utländska direktinvesteringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;I detta avsnitt analyseras hur betydelsefull effekten av en bolags- skattesänkning kan vara på internationella koncerners benägenhet att lokalisera sina investeringar i ett visst land. De Mooij och Ederveen (2008) skattar “konsensusparametrar” som mäter effekt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft20"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td143"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Multinationella företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft10"&gt;en av den effektiva genomsnittsskatten på utländska direktinvestering- ar. De använder sig av metaanalys, en statistisk metod som granskar och sammanfattar forskningsresultaten. De finner att en sänkning av den effektiva genomsnittsskatten med 1 procentenhet, till exempel från 20 procent till 19 procent, leder till en ökning av utländska investeringar med 3,2 procent. Ett liknande resultat redovisas av OECD (2007). Om man antar att 25 procent av bolagsskattebasen ägs av utländska koncerner kan en sänkning av bolagsskattesatsen med 1 procentenhet förväntas leda till att bolagsskattebasen via denna kanal ökar med 0,8 procent. Detta är också den uppskattning som Finansdepartementet gör vid beräkning av självfinansierings- graden för en bolagsskattesatssänkning, vilket togs upp i avsnitt 6.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft10"&gt;En ökning av utländska direktinvesteringar leder på sikt till ökad efterfrågan på arbetskraft. Detta höjer lönerna och leder på sikt till ökad sysselsättning. Dessutom kan det förväntas höja bolagens vinster och därmed bidra till ökade skatteintäkter. Reala invester- ingar av multinationella företag kan också ge upphov till positiva externa effekter i form av ny teknologi och till positiva effekter på arbetskraftens utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Vinstlokaliseringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft10"&gt;Bolagsskatten tas i Sverige och de flesta andra länder ut enligt källstatsprincipen (här bortses från de särskilda skatteregler som gäller för utländska filialer). Det betyder att vinster beskattas i det land där de uppstår. Den skattepliktiga vinsten är relativt lätt att bestämma för ett fristående företag som säljer sina produkter till andra fristående aktörer på en marknad. När det rör sig om produktion inom en koncern blir detta mycket svårare. Eftersom koncerninterna tjänster inte säljs via en riktig marknad finns det möjligheter för företag att prissätta sina tjänster så att vinster omfördelas mellan olika delar av koncernen. Detta orsakar inte något större problem ur fiskal synvinkel så länge alla koncerndelar finns i ett och samma land. Multinationella företag kan däremot genom prissättningen av koncerninterna transaktioner flytta vinster från hög- till lågskatteländer och därmed reducera sina skattekostnader. För att hantera detta problem finns OECD:s riktlinjer för internprissättning. Som en central utgångspunkt för regelverket gäller att transaktioner länder emellan inom en och samma koncern&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft20"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Multinationella företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;ska vara armslängdsmässiga, vilket betyder att priserna ska vara jämförbara med de priser som man skulle ta mellan två fristående parter. Emellertid är regelverket inte heltäckande. Detta har lett till en situation där det finns möjligheter för multinationella företag att i viss utsträckning välja var vinsterna redovisas. Om en marknad för vissa varor, tjänster eller andra immateriella tillgångar saknas, är det svårt att fastställa ett marknadspris. Det lämnar ett visst utrymme för multinationella företag att prissätta på ett sådant sätt att vinster eller förluster skapas där det skattemässigt är mest gynnsamt. Sam- tidigt leder internprissättningssystemet till betydande administrativa kostnader för multinationella företag och skattemyndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;9.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Empirisk evidens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft10"&gt;Det finns betydande empirisk evidens som visar att multinationella företag använder internprissättningen för att minska sina skatte- betalningar (Auerbach, Devereux och Simpson, 2007). Dischinger och Riedel (2011) visar att multinationella företag i hög utsträckning placerar immateriella rättigheter som exempelvis patent i länder med låg bolagsskatt. En bolagsskattesats som är 1 procentenhet lägre än genomsnittet av skattesatserna i de länder där ett multinationellt företag är verksamt ökar stocken av immateriella rättigheter i landet med 1,7 procent. Honohan och Walsh (2001, tabell a1) jämför mervärde per arbetstagare i EU och Irland. Irland har en mycket låg bolagsskatt. De visar att mervärdet per anställd är mer än 100 procent större per anställd i Irland när det gäller elektroniska komponenter och mer än 500 procent större när det gäller kemiska produkter och produktion av mjukvara jämfört med EU som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft10"&gt;Skillnader i bolagsskattesatser påverkar också multinationella företags finansieringsstruktur. Genom att använda en hög andel lånat kapital vid investeringar i länder med högre bolagsskatt och en högre andel eget kapital vid investeringar i länder med lägre skatt kan koncernen dra större nytta av ränteavdrag för lånefinansi- ering. Detta stöds av Desai, Foley och Hines (2004) som visar att mängden koncerninterna lån påverkas särskilt mycket av bolags- skattesatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft10"&gt;Möjligheten att minska skattebetalningarna i högskatteländer genom interna intäkts- och kostnadsöverföringar innebär att en högre bolagsskatt skapar en positiv extern effekt för andra länder genom att skattebasen flyttar dit. Becker och Riedel (2012) visar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft20"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td143"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Multinationella företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;att det även finns en negativ extern effekt av en högre bolagsskatte- sats. Multinationella företag optimerar mängden eget respektive lånat kapital i varje land där det verkar, men har en begränsad mängd kapital att tillgå totalt sett. En högre skatt i ett land ger då en lägre vinst efter skatt i alla länder där företaget verkar, vilket minskar investeringarna i alla länder. Denna effekt kompenserar till viss del effekten av vinsttransfereringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;9.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ränteavdragsbegränsningar i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Möjligheten att skatteplanera med hjälp av koncerninterna lån var bakgrunden till de ränteavdragsbegränsningsregler som infördes i Sverige 2009 och 2013 (se avsnitt 11.5 för en beskrivning av regler- na). Regeringen konstaterade i 2013 års budgetproposition att det fanns stora möjligheter att strukturera koncerner och låneförhål- landen så att avdrag fick göras för räntan i Sverige och att räntemot- tagaren inte beskattades alls eller mycket lågt. Härigenom fanns det incitament för att etablera koncerninterna skulder och strukturera ägande och skuldförhållanden så att ett gynnsamt sammanlagt skatte- utfall uppnås för koncernen. Detta sker genom att eget kapital i län- der med högre bolagsskattesats ersätts med koncerninterna lån. Samtidigt är det i en ekonomisk mening inte motiverat att skilja mellan lån från aktieägarna och aktiekapital. All avkastning som går åt till att betala räntan på lånet tillfaller långivarna, och all avkast- ning därutöver tillfaller aktieägarna, vilka är desamma som långivar- na i det fall det rör sig om ett lån från företagets ägare. Skattemäs- sigt behandlas dock finansiering genom lånat och eget kapital olika. Kostnaden för lånat kapital (ränta) får dras av i landet som har den högre bolagsskattesatsen samtidigt som den beskattas i mottagar- landet där bolagsskatten är lägre. Följden är att företagets ägare väljer att skjuta till medel i form av interna lån i stället för eget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;9.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Sänkt bolagsskatt och vinstredovisning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Heckemeyer och Overesch (2013) och de Mooij (2005) analyserar den litteratur som studerar effekter av bolagsskattesänkningar på de redovisade vinsterna i multinationella företag. Den första studien baseras på en metaanalys av 25 publicerade studier som analyserar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft20"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Multinationella företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;vinsttransfereringar. Heckemeyer och Overesch drar slutsatsen att en bolagsskattesatssänkning med 1 procentenhet leder till att de redovisade vinsterna hos multinationella företag som befinner sig i landet ökar med 0,8 procent. I de Mooij (2005) redovisas däremot en större effekt, omkring 2 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Institutet för tillväxtpolitiska studier har gjort en strukturstudie av det svenska näringslivet för året 2004 (ITPS, 2007). Andelen bolagsskatt som betalas av multinationella företag redovisas inte, men däremot de multinationella företagens andel av totalt förädlings- värde, cirka 50 procent. Detta mått får anses vara en rimlig upp- skattning av vilken andel multinationella företag har av den totala beskattningsbara vinsten. Om denna andel kombineras med det redovisade estimatet för hur känslig vinstredovisningen är för en skattesatssänkning (0,8), kan en bolagsskattesatssänkning med 1 procentenhet förväntas leda till en ökning av bolagsskattebasen via denna kanal med 0,4 procent. Detta är också den uppskattning som används av Finansdepartementet vid beräkningen av själv- finansieringsgraden för en sänkt bolagsskattesats, se vidare avsnitt 6.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft20"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;P class="p13 ft9"&gt;10 Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft10"&gt;I avsnitten &lt;NOBR&gt;4–9&lt;/NOBR&gt; har bolagsskatten satts in i ett samhällsekonomiskt sammanhang. Kommittén drar följande tre slutsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Vid utformningen av nya regler för bolagsbeskattningen ska en utgångspunkt vara att skattereglerna i så liten omfattning som möjligt ska påverka olika ekonomiska val. Det är önskvärt att investeringar som är lönsamma före skatt också ska vara lönsamma efter skatt. Det är också önskvärt att investeringar som är olönsamma före skatt är olönsamma efter skatt. Det talar för en låg skatt på normalavkast- ande investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Multinationella företag har incitament att redovisa sina vinster i länder där vinsterna beskattas lågt och att dra av sina kostnader i länder där det skattemässiga värdet av avdragen är stort. Det är önskvärt att ha generella regler som motverkar en urholkning av den svenska bolagsskattebasen. Det talar för en låg skatt på lätt- rörliga vinster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Det finns inga samhällsekonomiska motiv att skattemässigt gynna en finansieringsform eller vissa typer av investeringar eller branscher framför andra. Det finns snarare goda skäl att behandla olika finansi- eringsformer, investeringar och branscher skattemässigt lika. I utformningen av ett nytt bolagsskattesystem bör man därför sträva efter att bland annat utjämna den skattemässiga skillnaden mellan eget och lånat kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;En skattemässig likabehandling av eget och lånat kapital kan uppnås med olika metoder. Olika metoder och modeller beskrivs och analyseras i avsnitt 12 och 13. Där framgår att alla metoder har sina för- och nackdelar. Det finns ingen universalmetod som upp- fyller alla ovannämnda önskemål. I nämnda avsnitt redovisas också de avvägningar som kommittén har gjort för att slutligen föreslå den tämligen radikala modell som presenteras i avsnitt 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft20"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;IV Gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;P class="p13 ft9"&gt;11 Gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;I detta avsnitt följer inledningsvis en allmän beskrivning av det &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; regelverk som är relevant på skatteområdet i allmänhet och för de områden som omfattas av kommitténs förslag i synnerhet. Syftet är att ge en översiktlig bild av hur &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; samt dess bestämmelser om fri rörlighet och &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt; kommer in i aktuellt sammanhang. En sådan överblick ges i avsnitt &lt;A href="#page_115"&gt;11.2. &lt;/A&gt;I avsnitt &lt;A href="#page_116"&gt;11.3 &lt;/A&gt;redogörs för räckvidden av &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; som medlems- staterna, vid utformning av bestämmelser på den direkta beskatt- ningens område, har att beakta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Djupare analyser och tolkningar av &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; görs på respektive plats i betänkandet. Det sker framför allt i avsnitt 14.3.2, där förslag om utjämning av finansnetton inom en koncern lämnas, samt avsnitt 14.5 där förslag om en särskild skatterättslig definition av finansiella kostnader och finansiella intäkter lämnas. Även i avsnitt 19, där förslag lämnas om särskild inkomstskatt på ränta, görs en analys av &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Slutsatserna i avsnitt 17 och 18, som avhandlar reglerna om koncernintern resultatutjämning och underpris- överlåtelser där inga förslag på ändring av reglerna lämnas, bygger också på &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;I detta avsnitt finns även en redogörelse för gällande svensk rätt på området. Den delen inleds med en beskrivning av den generella avdragsrätten för räntor i svensk beskattning &lt;A href="#page_119"&gt;(11.4)&lt;/A&gt;. Därefter följer en beskrivning av de särskilda reglerna för begränsning av ränte- avdrag som gäller för lån mellan företag i intressegemenskap &lt;A href="#page_119"&gt;(11.5)&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft20"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340115x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p538 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Grundläggande om fri rörlighet och icke- diskriminering på skatteområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;11.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Rättsakterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Samtliga medborgare inom Europeiska unionen (EU), för närvarande bestående av 28 länder,&lt;A href="#page_115"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;är berättigade till vissa unionsrättsliga friheter. De regleras från och med den 1 december 2009 i Lissabonfördraget. Fördraget, som är en samling ramlagar, är uppdelat i två delar, för- draget om Europeiska unionen &lt;NOBR&gt;(EU-fördraget)&lt;/NOBR&gt; och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;NOBR&gt;(EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; I EUF- fördraget regleras den fria rörligheten för varor och tjänster, unions- medborgarna samt kapitalets fria rörlighet. Genom att underteckna fördraget har medlemsländerna förbundit sig att följa den rättsordning som fördragen, övriga rättsakter och &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis bildar. Tillsammans utgör detta &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;Fördragen bildar primärrätten. Förutom primärrätten kan &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; även komma till uttryck i den sekundära &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; På beskattningsområdet sker det genom förordningar, direktiv och rekommendationer. Förordningar avser frågor där en total harmoni- sering av en viss fråga i hela avtalsområdet anses nödvändig. Förord- ningar gäller som lag i varje medlemsland utan att några särskilda implementeringsåtgärder behöver vidtas.&lt;A href="#page_115"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Direktiv avser frågor där ett visst resultat eftersträvas. För att gälla i de enskilda medlemsländerna måste de implementeras genom lagstiftning. Rekommendationer utgör just en rekommendation till medlemsstaterna att bete sig på visst sätt. De är inte bindande. Vidare kommer tolkning av &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; till uttryck genom &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgöranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;11.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;De grundläggande fri- och rättigheterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Den primära &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; tillerkänner samtliga medborgare inom avtalsområdet vissa grundläggande fri- och rättigheter. Varje frihet motsvaras av en artikel i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; De är etableringsfriheten (artikel 49), fri rörlighet för arbetstagare (artikel 45), kapitalets fria rörlighet (artikel 63.1) samt den fria rörligheten för varor (artikel 28) och tjänster (artikel 56).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Till medlemsländerna ska även läggas de länder som undertecknat avtalet för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(EES-avtalet).&lt;/NOBR&gt; De är Island, Liechtenstein och Norge. EES- avtalet möjliggör för undertecknarländerna att ta del av den fria inre marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Artikel 288 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340116x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td145"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td146"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p542 ft10"&gt;De unionsrättsliga friheter som i första hand aktualiseras i anled- ning av förslag på bolagsbeskattningens område är etableringsfriheten samt kapitalets fria rörlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft10"&gt;Etableringsfriheten ger alla gemenskapsmedborgare rätt att starta och utöva företagsverksamhet. Den innebär också en rätt att bilda och driva företag på samma villkor som gäller för medborgare i etableringsstaten enligt den där gällande lagstiftningen. Den fria etableringsrätten är ett mycket omfattande begrepp som omfattar en möjlighet för fysiska och juridiska personer inom EU och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) att stadigvarande och kontinuerligt delta i det ekonomiska livet i en annan med- lemsstat. Inskränkningar i dessa rättigheter är förbjudna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Den fria rörligheten för kapital kännetecknas av att investeraren inte använder sig av sin fria rörlighet som person, utan endast investerar sitt kapital i en annan medlemsstat utan att själv aktivt delta i det ekonomiska livet där. Kapitalets fria rörlighet gäller inte bara inom avtalsområdet utan även i relation till tredje land. Om det råder ett förhållande som berör både etableringsfriheten och kapitalets fria rörlighet, till exempel vid en dotterbolagsetablering genom tillskjutande av kapital i ett avtalsland, så prövas inte alltid båda friheterna parallellt. Om till exempel frågan om inskränkning i den fria etableringsrättigheten är dominerande prövas inte även frågan om kapitalets fria rörlighet.&lt;A href="#page_116"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;EU-rätten&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; på de direkta skatternas område&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;11.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;EU-rättens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; räckvidd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft10"&gt;Utgångspunkten är att varje medlemsland har suveränitet över lag- stiftningen avseende de direkta skatterna. Harmonisering av de direkta skatterna åstadkoms genom direktiv.&lt;A href="#page_116"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;De direktiv som framför allt berör beskattning av inkomst från näringsverksamhet är fusionsdirektivet, moder- och dotterbolagsdirektivet och ränte- och royaltydirektivet.&lt;A href="#page_116"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft11"&gt;Fusionsdirektivet föreskriver att företagsombildningar ska kunna ske utan att upparbetade värden tas fram och beskattas. De företagsombildningar som omfattas är fusioner, fissioner, överföring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Se mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-196/04&lt;/NOBR&gt; Cadbury Schweppes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Se den allmänna harmoniseringsbestämmelsen i artikel 115 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Direktiv 2009/133/EG, direktiv 2011/96/EG samt direktiv 2003/49/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft20"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340117x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;av tillgångar (verksamhetsavyttringar) och andelsbyten. För att direktivet ska vara tillämpligt krävs att det är fråga om en ombild- ning mellan företag belägna i minst två olika medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;Moder- och dotterbolagsdirektivet föreskriver att medlemsländer- na inte får beskatta utdelningar som lämnas från ett dotterbolag till ett moderbolag. Syftet är att undvika kedjebeskattning av vinster i bolagssektorn. Direktivet anger två möjliga metoder att åstadkomma skattefriheten. Det ena är att helt undanta sådan utdelning från beskattning, vilket är den metod som Sverige har valt. Den andra är att medge avräkning med den bolagsskatt som den mottagna utdel- ningen belastas med. Kommissionen har lämnat ett förslag på ändringar av direktivet som diskuteras i rådets arbetsgrupp för direkt skatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft10"&gt;Enligt ränte- och royaltydirektivet får räntor och royalties som betalas mellan koncernbolag i olika medlemsländer endast beskattas i mottagarlandet. Direktivet föreskriver således att det är förbjudet för källstaten att ta ut källskatt på eller inkomstbeskatta sådana betalningar.&lt;A href="#page_117"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;I praktiken måste dock varje medlemsland vid utformningen av sina skatteregler rörande de direkta skatterna beakta &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; i mycket vidare bemärkelse. Det har genom åren kommit till uttryck genom en rikhaltig flora av avgöranden från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;11.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Diskriminering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;De grundläggande fri- och rättigheterna som de beskrivits ovan innebär att även regler på de direkta skatternas område inte får ge upphov till en negativ särbehandling, s.k. diskriminering. När &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; ska pröva om nationella skatteregler strider mot någon fri- och rättighet undersöker den först om den skattskyldige utnyttjat någon av de friheter som finns i fördraget. Därefter prövas om den nationella skatteregeln hindrar denna fria rörlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Vid bedömningen av om en nationell lagstiftning hindrar en frihet som utnyttjas av en person i en annan medlemsstat prövas om den nationella skatteregeln negativt särbehandlar gränsöverskridande situationer i jämförelse med rent inhemska situationer. Ett hinder mot den fria rörligheten föreligger när olika regler tillämpas i jämförbara situationer eller när samma regler tillämpas i olika situationer. Frågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Detta direktiv behandlas närmare i avsnitt 19.4.1 i samband med särskild inkomstskatt på ränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft20"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340118x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td145"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td146"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;om en gränsöverskridande situation är jämförbar med en inhemsk situation ska prövas med beaktande av det ändamål som eftersträvas med de aktuella nationella bestämmelserna. En skillnad i behandling av inhemska och av gränsöverskridande situationer kan vara förenlig med den fria rörligheten om de olika reglerna avser situationer som inte är objektivt jämförbara eller om de kan rättfärdigas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;11.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Rättfärdigandegrunder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft10"&gt;Domstolen har i praxis utvecklat ett test, &lt;SPAN class="ft13"&gt;rule of reason&lt;/SPAN&gt;,&lt;A href="#page_118"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;som inne- bär att en regel ska vara tillämplig på ett icke diskriminerande sätt. Den ska framstå som motiverad ur ett allmänintresse, säkerställa förverkligandet av målsättningen samt inte gå utöver sitt syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Om en bestämmelse är diskriminerande kan den ändå vara tillåten, det vill säga rättfärdigad, under vissa omständigheter. Vid prövning av om en viss bestämmelse kan rättfärdigas är det av vikt att särskilja om bestämmelsen innebär en öppen eller dold diskrimi- nering. Öppet diskriminerande bestämmelser kan endast rättfärdigas genom att hänvisa till allmän ordning, säkerhet eller hälsa.&lt;A href="#page_118"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vid dold diskriminering finns större möjligheter att rättfärdiga en olik- behandling av jämförbara situationer. I praxis har domstolen i sin prövning av rättfärdigandegrunderna gått mot att beakta en samman- vägning av flera grunder.&lt;A href="#page_118"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Domstolen har godtagit bestämmelser som innebär en olik behandling med hänsyn till upprätthållandet av en välgrundad fördelning av beskattningsrätten mellan medlems- länderna och för att motverka risker för att förluster dras av i flera medlemsländer. Även bestämmelser som ingriper mot skatteflykt har godtagits.&lt;A href="#page_118"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Skattesystemets inre sammanhang kan också utgöra ett argument för att rättfärdiga en bestämmelse.&lt;A href="#page_118"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Att ett medlems- land rent allmänt önskar skydda skattebasen eller införa bestäm- melser som motiveras av kontrollskäl har inte godtagits i praxis.&lt;A href="#page_118"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Se mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-55/94&lt;/NOBR&gt; Gebhard.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;I mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-311/97&lt;/NOBR&gt; Royal Bank of Scotland uttalade domstolen att endast de uttryckliga undantagen i fördraget kunde rättfärdiga en olik behandling. Rule of reason kunde inte tillämpas på en situation av öppen diskriminering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-446/03&lt;/NOBR&gt; Marks &amp; Spencer, mål &lt;NOBR&gt;C-231/05&lt;/NOBR&gt; OY AA och mål &lt;NOBR&gt;C-311/08&lt;/NOBR&gt; SIG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-196/04&lt;/NOBR&gt; Cadbury Schweppes och mål &lt;NOBR&gt;C-524/04&lt;/NOBR&gt; Thin Cap Group Litigation där regler som träffade ”rent konstlade upplägg” kunde rättfärdigas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-204/90&lt;/NOBR&gt; Bachman, mål &lt;NOBR&gt;C-157/07&lt;/NOBR&gt; Krankenheim och mål &lt;NOBR&gt;C-418/07&lt;/NOBR&gt; Papillon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-294/97&lt;/NOBR&gt; Eurowings, mål C250/95 Futura samt mål &lt;NOBR&gt;C-290/04&lt;/NOBR&gt; Scorpi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Den generella avdragsrätten för räntor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Enligt huvudregeln i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, gäller att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. För ränteutgifter gäller att de får dras av som kostnad även om de inte är utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster. Detta innebär att ränteutgifter är avdrags- gilla både när utgifterna är en kostnad i näringsverksamheten och när de inte är det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;Avdragsrätten för ränteutgifter är inte beroende av om mot- tagaren beskattas eller när i tiden en sådan beskattning sker, utan avdrag får göras det beskattningsår som ränteutgiften hänför sig till enligt god redovisningssed. Även upplupen ränta kan således vara avdragsgill.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Det finns vissa särskilda undantag från huvudregeln i 16 kap. 1 § IL. Till exempel är rätten till avdrag för ränta på s.k. vinstandelslån begränsad enligt 24 kap. &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; §§ IL. Ränta får inte heller dras av om den är en utgift för förvärv av en inkomst som inte ska beskattas i Sverige på grund av skatteavtal, se 9 kap. 5 § IL. Det finns även förbud mot avdrag för vissa speciella räntor, såsom räntor enligt studiestödslagen och räntor på skatteskulder, se 9 kap. &lt;NOBR&gt;7–8&lt;/NOBR&gt; §§ IL. Dessa undantag kommer inte att beröras i den fortsatta fram- ställningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Härutöver finns särskilda regler för begränsning i avdragsrätten för räntor som gäller lån mellan företag i intressegemenskap. I följande avsnitt behandlas dessa närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Reglerna om begränsning i avdragsrätten för räntor vid lån inom intressegemenskap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;11.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Beskrivning av skatteplanering med ränteavdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;I syfte att underlätta förståelsen av reglerna om ränteavdrags- begränsning ges i detta inledande avsnitt en beskrivning av en form av skatteplanering med ränteavdrag (en s.k. räntesnurra). Schematiskt och förenklat kan förfarandet beskrivas på följande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Ett svenskt moderföretag äger ett vinstrikt rörelsedrivande företag. Koncernen eftersträvar att minska beskattningen av resultatet i detta företag och i koncernen som helhet. Moderföretaget säljer då dotter- företaget för marknadsvärdet till ett annat (eventuellt nybildat)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft20"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340120x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td145"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td146"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;dotterföretag. Vinsten vid försäljningen är skattefri hos moder- företaget eftersom det är fråga om försäljning av näringsbetingade andelar. Som betalning utfärdar det förvärvande dotterföretaget ett räntebärande skuldebrev som löper med marknadsmässig ränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Moderföretaget lämnar fordran som tillskott till ett lågbeskattat utländskt dotterföretag. Med den fordran som grund kan det utländska dotterföretaget därefter ta emot räntebetalningar från det förvärvande dotterföretaget. Räntebetalningarna till det utländska dotterföretaget finansieras genom koncernbidrag från det rörelse- drivande dotterföretaget. Resultatet blir då följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Det rörelsedrivande dotterföretaget får avdrag för sitt koncern- bidrag till det förvärvande dotterföretaget. Därmed minskar det rörelsedrivande företagets beskattningsbara resultat på det sätt som koncernen önskat. Det förvärvande dotterföretaget måste visser- ligen ta upp koncernbidraget som en skattepliktig intäkt, men eftersom intäkten motsvaras av en lika stor avdragsgill ränte- kostnad blir resultatet oförändrat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft10"&gt;I det utländska dotterföretaget sker inte någon – eller endast låg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;– beskattning av ränteinkomsten. Ränteinkomsten kan därefter delas ut skattefritt till moderföretaget. Beskattningseffekten på koncernnivå blir en minskning av det beskattningsbara resultatet med ett belopp som motsvarar räntan på det pris som sattes på det rörelsedrivande företaget. Om koncernen vill göra ytterligare avdrag kan transaktionerna göras om på nytt genom att moder- företaget bildar ett nytt dotterföretag som får köpa dotterföretags- strukturen mot skuldebrev.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;11.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;2009 års lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_120"&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;År 2009 infördes det undantag från den generella avdragsrätten för räntor som innebar att rätten till avdrag begränsades för räntor som belöper sig på lån från företag i intressegemenskap (interna lån) om lånet tagits upp för att finansiera förvärv av delägarrätter från ett företag i intressegemenskap (interna förvärv). De nya reglerna infördes i 24 kap. 10 &lt;NOBR&gt;a–10&lt;/NOBR&gt; e §§ IL. Syftet med bestämmelserna var att förhindra att en koncern tillskapar sig ränteavdrag genom att finansiera koncerninterna förvärv av företag med lån från företag inom samma koncern, det vill säga att stoppa rent konstlade upp- lägg inom en intressegemenskap. Regler för att förhindra kring-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2008/09:65, bet. 2008/09:SkU19, SFS 2008:1343.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340121x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p562 ft10"&gt;gåenden i form av tillfälliga externa lån och s.k. &lt;NOBR&gt;back-to-back-lån&lt;A href="#page_121"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_121"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;infördes också.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Avdrag för räntor på interna lån kunde ändå få göras om det fanns förutsättning att tillämpa någon av de två undantag som infördes, den s.k. tioprocentsregeln och ventilen. Tioprocents- regeln innebar förenklat att avdrag får göras för räntekostnaden om ränteinkomsten hos mottagaren beskattas med minst tio procent. Enligt ventilen får avdrag göras för en räntekostnad om såväl förvärvet som den underliggande skulden är huvudsakligen affärs- mässigt motiverade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;11.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;2013 års lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_121"&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Trots införandet av 2009 års ränteavdragsbegränsningsregler fanns det stora möjligheter att genom skatteplanering med ränteavdrag undgå bolagsbeskattning i Sverige. Det gällde till exempel när lånet användes till förvärv av externa företag, när finansieringen skedde från en extern bank och när den interna fordringen placerades i ett dotterföretag där räntan beskattades med minst tio procent (då det inträder ett undantag från avdragsförbudet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Avdragsrätten för ränta begränsades därför ytterligare 2013 till att omfatta alla ränteutgifter på interna lån, oavsett vad lånet används till. Vissa ändringar gjordes även i tioprocentsregeln och i ventilen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;11.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Detaljerad beskrivning av reglernas nuvarande lydelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft11"&gt;Bestämmelserna finns i 24 kap. 10 &lt;NOBR&gt;a–10&lt;/NOBR&gt; f §§ IL och gäller endast för räntebetalningar mellan företag som befinner sig i intresse- gemenskap med varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Lån där ett företag lånar av en bank (externt lån) men där ett annat företag i intressegemenskap med låntagaren har en motsvarande fordran på banken, det vill säga ett internt lån som förmedlas av en extern part. Se närmare avsnitt &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_121"&gt;11.5.4.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Prop. 2012/13:1 avsnitt 6.17, bet. 2012/13:FiU1, SFS 2012:757.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340122x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td145"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td146"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p566 ft13"&gt;Definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft10"&gt;I 24 kap. 10 a § IL regleras några definitioner som är av betydelse för tillämpningen av ränteavdragsbegränsningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;I första stycket anges vad som avses med uttrycket &lt;SPAN class="ft13"&gt;intresse- gemenskap&lt;/SPAN&gt;. Företag ska anses vara i intressegemenskap med varandra om ett av företagen, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det andra företaget, eller om företagen står under i huvudsak gemensam ledning. För att omfattas av reglerna räcker det enligt de nuvarande reglerna att ett företag har väsentligt inflytande i det andra företaget. Enligt 2009 års version krävdes det att ett företag hade bestämmande inflytande för att anses utgöra en sådan intressegemenskap som avses i lagrummet. Begreppet väsentligt ställer ett lägre krav på inflytande jämfört med begreppet bestämmande. Förändringen medför att reglernas tillämplighet har en större räckvidd. Det aktu- ella inflytandet avgörs antingen genom ägarandel eller genom andra omständigheter.&lt;A href="#page_122"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Uttrycket väsentlig inflytande innebär att i vart fall en ägarandel strax under 50 procent kan beaktas.&lt;A href="#page_122"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Av andra stycket i 24 kap. 10 a § IL framgår att med företag avses juridiska personer och svenska handelsbolag. Det kan förutom aktiebolag vara fråga om en kommun, staten eller en annan juridisk person. Så kallade oäkta koncerner med en eller flera fysiska personer som delägare omfattas också. Däremot ingår inte de fysiska per- sonerna i intressegemenskapen utan bara de direkt eller indirekt ägda underliggande företagen. Att också utländska motsvarande företag omfattas följer av 2 kap. 2 § IL.&lt;A href="#page_122"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Detta betyder bland annat att ett utländskt företag med ett fast driftställe i Sverige som betalat räntor till ett annat företag i intressegemenskapen omfattas av reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Paragrafen utvidgades från och med den 1 januari 2010 med bestämmelsen i tredje stycket att andelar i handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer inom EES ska behandlas som delägarrätter vid tillämpningen av ränteavdragsbegränsningsreglerna.&lt;A href="#page_122"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Detta föranleddes av att handelsbolagsandelar och utländska motsvarigheter infogades i systemet med skattefria utdelningar och kapitalvinster på näringsbetingade andelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Prop. 2012/13:1, s. 239.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Prop. 2012/13:1, s. 239.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2008/09:65, s. 46 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Prop. 2009/10:36, bet. 2009/10:SkU22, SFS 2009:1413.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340123x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p380 ft13"&gt;Huvudregler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Det finns två huvudregler som begränsar avdragsrätten för ränta, 24 kap. 10 b och 10 c §§ IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Av huvudregeln i 24 kap. 10 b § IL följer att ränteutgifter avseende en skuld till ett företag i intressegemenskapen inte får dras av. Det gäller dock inte om någon av kompletteringsreglerna i 24 kap. 10 d eller 10 e §§ IL är tillämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;För att förhindra kringgåenden av avdragsbegränsningen genom att använda skulder till ett företag som inte ingår i intresse- gemenskapen (externa lån) finns det regler i 24 kap. 10 c § IL. Bestämmelserna tar sikte på räntor som är hänförliga till &lt;NOBR&gt;back-to-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;back-lån.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft10"&gt;Avdrag får inte göras – om inte annat följer av 24 kap. 10 f § IL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;– för ränteutgifter avseende en skuld till ett företag som inte ingår i intressegemenskapen om skulden motsvaras av en fordran som ett företag i intressegemenskapen har på det utomstående företaget eller på ett företag som ingår i samma intressegemenskap som det utomstående företaget. Det krävs även att det finns ett samband mellan skulden och fordran. Till skillnad från ränta på rent interna lån begränsas avdragsrätten för ränta på &lt;NOBR&gt;back-to-back-lån&lt;/NOBR&gt; bara om skulden ska användas till förvärv av delägarrätter, antingen internt eller externt. Externa förvärv omfattas dock bara om det förvärvade företaget efter förvärvet ingår i intressegemenskapen, vilket som tidigare nämnts innebär att det ska ha uppkommit ett väsentligt inflytande i och med förvärvet. Skälen till att inte ta med alla back- &lt;NOBR&gt;to-back-lån,&lt;/NOBR&gt; oavsett vad medlen används till, är främst svårigheten att följa lån och att bedöma sambandet mellan lån och fordran.&lt;A href="#page_123"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Vad som avses med delägarrätter framgår av 48 kap. 2 § IL. Även delägarrätter som är lagertillgångar omfattas.&lt;A href="#page_123"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Att även andelar i handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer inom EES ska behandlas som delägarrätter framgår av 24 kap. 10 a § tredje stycket IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Prop. 2012/13:1, s. 267.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Prop. 2008/09:65 s. 49 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340124x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p13 ft21"&gt;SOU 2014:40 Gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft13"&gt;Kompletteringsregler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;Om förutsättningarna för att vägra avdrag för ränteutgifter på interna lån föreligger enligt ovan beskrivna huvudregler ska avdrag ändå få göras om det finns förutsättningar för att tillämpa någon av de tre alternativa kompletteringsreglerna. Kompletteringsreglerna är utformade så att i 24 kap. 10 d och 10 e §§ IL finns undantag från 24 kap. 10 b § IL i form av tioprocentsregeln och s.k. ventilen. I 24 kap. 10 f § IL finns motsvarande undantagsregler från 24 kap. 10 c § IL beträffande ränteutgifter på &lt;NOBR&gt;back-to-back-lån.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft13"&gt;Tioprocentsregeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;Enligt 24 kap. 10 d § första stycket IL får avdrag göras för en ränte- utgift avseende ett internt lån om den inkomst som motsvarar ränteutgiften skulle ha beskattats med minst tio procent enligt lagstiftningen i den stat där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten. Avdragsrätten hos det företag som har ränteutgiften är således beroende av hur mottagaren av räntan beskattas. Uppgår beskattningen hos mottagaren till minst tio procent får avdrag göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft10"&gt;Enligt förarbetena&lt;A href="#page_124"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;ska ett hypotetiskt test göras för att avgöra beskattningsnivån. Bedömningen av beskattningsnivån kan avse både skattesubjekt som hör hemma i Sverige och skattesubjekt som hör hemma i utlandet. När det gäller skattesubjekt som hör hemma i utlandet är det klassificeringen i den utländska rättsordningen som läggs till grund för bedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Om ränteinkomsten till exempel klassificeras som utdelning eller kapitalvinst på näringsbetingade andelar och därför är skattefri, är undantaget inte tillämpligt. Detsamma gäller om betalningen skatterättsligt behandlas som en nullitet på grund av att den utländska rättsordningen klassificerar den som en företagsintern betalning. Det kan även finnas stater som har en särskild och lägre beskatt- ningsnivå för ränteinkomster eller för inkomster som inte har upp- kommit på grund av verksamhet i den staten. Även i dessa fall gäller att beskattningsnivån ska fastställas utifrån den lägre skattesatsen, om det är så att den skulle ha tillämpats på den aktuella inkomsten. Det relevanta är att den inkomst som motsvarar ränteutgiften skulle ha&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2008/09:65, s. &lt;NOBR&gt;59–60&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;85–87.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft20"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340125x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft10"&gt;beskattats med minst tio procent om det varit bolagets enda inkomst. Det hypotetiska testet innebär att hänsyn bara tas till den inkomst som motsvarar den aktuella ränteutgiften. Hänsyn ska alltså inte tas till överskott eller underskott som härstammar från normal drift eller till normalt avdragsgilla utgifter hos det mottagande företaget. Vidare bör villkoren för att tillämpa regeln inte anses vara uppfyllda exempelvis om ränteinkomsten kan neutraliseras genom ett grundavdrag, fribelopp eller liknande avdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;I andra stycket i samma paragraf finns en bestämmelse som motsvarar tioprocentsregeln för företag som är skattskyldiga till avkastningsskatt eller som beskattas på ett likartat sätt i utlandet. Räntan får då dras av om den genomsnittliga ränta som belöpt på skulden under beskattningsåret inte överstiger 250 procent av den genomsnittliga statslåneräntan under närmast föregående kalenderår. Denna utvidgning av tioprocentsregeln gjordes i 2013 års lag- stiftning.&lt;A href="#page_125"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Skälen till detta var att det var svårt för företag som är skattskyldiga till avkastningsskatt att uppfylla villkoren i den vanliga tioprocentsregeln. Detta beror på att avkastningsskatt beräknas på värdet av tillgångarna i bolaget, inklusive avkastning i form av ränta. Det hypotetiska testet i tioprocentsregeln tar dock bara hänsyn till själva ränteinkomsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft10"&gt;Även bestämmelsen i 24 kap. 10 d § tredje stycket IL infördes 2013.&lt;A href="#page_125"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Här finns nu ett undantag från tioprocentsregeln och från den kompletterande regeln avseende företag som beskattas med avkastningsskatt eller på liknande sätt. Undantaget innebär att ränteutgifterna ändå inte får dras av om det huvudsakliga skälet till skuldförhållandet är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Denna inskränkning i tioprocentsregeln infördes i huvudsak på grund av att Skatteverket identifierat betydande ränteavdrag – 9,3 miljarder kronor årligen – där den interna fordringen placerats i ett företag som uppfyller tioprocentsregeln. Enligt Skatteverket har detta så gott som uteslutande gjorts av skatteskäl. Regeringen ansåg att det var mycket angeläget att förhindra denna form av skatteplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;En regel motsvarande tioprocentsregeln gäller enligt 24 kap. 10 f § 1 IL för &lt;NOBR&gt;back-to-back-lån.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Prop. 2012/13:1, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;240–245.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Prop. 2012/13:1, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;245–254.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340126x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td145"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td146"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p566 ft13"&gt;Ventilen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Ventilen, som före 2013 års lagstiftning fanns i 24 kap. 10 d § första stycket 2 IL, återfinns numera i 24 kap. 10 e § IL. Enligt paragrafens första stycke får ränteutgifter dras av om det skuldförhållande som ligger till grund för ränteutgiften är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Detta gäller oavsett hur den korresponderande ränte- inkomsten beskattas. Bestämmelsen innebär således att en rätt till avdrag kan föreligga trots att förutsättningarna att tillämpa tio- procentsregeln inte är uppfyllda. Regeln gäller dock bara om det företag som har rätt till ränteinkomsten hör hemma i en stat inom EES eller i en stat med vilken Sverige ingått skatteavtal med i lagtexten angivet innehåll. Begränsningen infördes 2013 i syfte skydda bolagsskattebasen genom att hindra avdrag för affärs- mässiga räntor som betalas till lågskattejurisdiktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft10"&gt;Av de ursprungliga förarbetena&lt;A href="#page_126"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;till bestämmelsen framgår att avsikten är att den ska utgöra en säkerhetsventil i sådana undan- tagsfall där beskattningen av ränteinkomsten är mycket låg, men där transaktionerna ändå anses ha vidtagits huvudsakligen av affärs- mässiga skäl. Att transaktionerna ska vara affärsmässigt motiverade innebär att det främst ska ligga sunda företagsekonomiska över- väganden bakom de förhållanden som ska bedömas. Med huvud- sakligen avses cirka 75 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;I och med att ränteavdragsbegränsningsreglerna genom 2013 års lagstiftning utvidgades till att omfatta alla interna lån, oavsett vad de används till, utvidgades också ventilen till alla interna lån. Regeringen ansåg dock att det även fortsättningsvis fanns anledning att ställa samma krav som tidigare på lån för interna förvärv av delägar- rätter.&lt;A href="#page_126"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Därför gäller enligt 24 kap. 10 e § andra stycket IL att ventilen i första stycket, när skulden avser ett internt förvärv av delägarrätter eller ett externt förvärv av delägarrätter i ett företag som efter förvärvet ingår i intressegemenskapen, bara får tillämpas om även förvärvet är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. I dessa fall ska företaget således visa att både skuldförhållandet och för- värvet huvudsakligen är affärsmässigt motiverade. Vad gäller övriga skulder är det tillräckligt att den skattskyldige visar att skuld- förhållandet är av sådan art.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft10"&gt;Om den skuld som ska bedömas har ersatt en tillfällig skuld till ett externt företag, och det externa lånet avsåg ett sådant förvärv av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Prop. 2008/09:65, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;s.67–69&lt;/NOBR&gt; samt 87.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Prop. 2012/13:1, s. 256.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340127x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft10"&gt;delägarrätter som beskrivits ovan, ska den interna skulden anses smittad av den första skulden och därmed avse ett sådant förvärv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Av 24 kap. 10 e § tredje stycket IL framgår att det vid bedöm- ningen av om skuldförhållandet är affärsmässigt motiverat särskilt ska beaktas om finansiering i stället hade kunnat ske genom till- skott från det långivande företaget eller från ett företag som, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i låntagaren. Bedömningen ska inte bara göras utifrån det långivande och låntagande företagens situation. Det ska även beaktas om ett företag som befinner sig högre upp i organisationen än det låntagande företaget hade kunnat lämna tillskott till före- taget.&lt;A href="#page_127"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft10"&gt;En regel motsvarande ventilen gäller enligt 24 kap. 10 f § 2 IL för &lt;NOBR&gt;back-to-back-lån.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;11.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft10"&gt;Högsta förvaltningsdomstolen, förkortad HFD, har den 30 november 2011 avgjort ett antal mål (HFD 2011 ref. 90 &lt;NOBR&gt;I–V&lt;/NOBR&gt; och mål nr &lt;NOBR&gt;7649-09)&lt;/NOBR&gt; avseende ränteavdragsbegränsningsreglerna. Den 27 januari 2012 avgjordes ytterligare två mål (HFD 2012 ref. 6 och HFD 2012 not 3) och den 21 maj 2012 två mål till (HFD 2012 not 23 och 24). Samtliga mål avser tillämpningen av 2009 års lydelse av ränte- avdragsbegränsningsreglerna. HFD:s uttalanden är i stora delar även relevanta vid tillämpningen av de nu gällande reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;HFD har bland annat prövat om förutsättningarna varit upp- fyllda för att tillämpa den dåvarande lydelsen av ventilen i 24 kap. 10 d § första stycket 2 IL. Domstolen konstaterar att kriterierna i huvudregeln och tioprocentsregeln är klara, men att villkoren för undantag enligt ventilen är allmänt hållna. Vidare konstateras att det av förarbetena framgår att ventilen ska tillämpas restriktivt för att syftet med bestämmelserna om avdragsbegränsningen ska kunna uppnås, nämligen att motverka att det svenska skatteunder- laget urholkas. HFD anger att även konkurrensskäl talar för en restriktiv tillämpning, eftersom den som får tillämpa ventilen får en lägre skattekostnad i förhållande till den som inte får avdrag för sin räntekostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft10"&gt;Därefter anger domstolen att följande kriterier bör vara vägledande vid bedömningen av om affärsmässiga skäl kan anses föreligga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2012/13:1, s. &lt;NOBR&gt;260–263.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340128x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td145"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td146"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p583 ft114"&gt;Vid tillämpningen av bestämmelserna bör man skilja mellan organisa- toriska och affärsmässiga skäl. En omorganisation är oftast en intern angelägenhet som i och för sig kan syfta till att förbättra företags- gruppens konkurrensförmåga, men innebär inte att en affär genomförs med någon i förhållande till företaget oberoende part. Koncerninterna förvärv som finansieras med koncerninterna lån innebär inte någon ökad skuldbelastning för koncernen som helhet men kan medföra en lägre skattekostnad för den. Sådana omstruktureringar kan i de allra flesta fall i stället ske genom tillskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft17"&gt;Externa förvärv kan som regel antas ske av affärsmässiga skäl och görs dessutom oftast i konkurrens med andra. Kostnaden för att finansiera ett förvärv är en viktig faktor för affärens lönsamhet och många gånger avgörande för om den över huvud taget kommer till stånd. Att i sådana fall, i stället för att finansiera externt, välja att låna till en lägre kostnad från ett närstående bolag i ett lågskatteland kan enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening inte strida mot sunda företagsekonomiska och affärsmässiga överväganden. Den situationen omfattas inte heller av bestämmelserna om ränteavdragsbegränsning. Det gör däremot ett internt förvärv som föregåtts av ett externt förvärv. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen bör ventilen kunna tillämpas i en sådan situation om det interna förvärvet föregåtts av ett externt förvärv och det efterföljande interna förvärvet tidsmässigt och i övrigt framstår som endast ett led i att foga in det nya företaget i intressegemenskapen. I övriga fall bör av anförda skäl utrymmet för att tillämpa ventilen vara mycket begränsat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft10"&gt;HFD konstaterade i fyra av målen&lt;A href="#page_128"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;att även om ett visst förvärv av andelar skett som ett led i en intern omstrukturering inom den aktuella intressesfären och omstruktureringen varit väl motiverad för den verksamhet som bedrivs, så var förvärvet inte affärsmässigt motiverat i den mening som avses i ventilen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft10"&gt;I tre av fallen&lt;A href="#page_128"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;hade det interna förvärvet av andelar föregåtts av ett externt förvärv. HFD fann då att avdrag skulle få göras för ränteutgifterna med stöd av ventilen. I den situationen ansåg dom- stolen att det efterföljande interna förvärvet tidsmässigt och i övrigt endast framstod som ett led i att foga in det förvärvade bolaget i intressegemenskapen. Dessa avgöranden har i och med 2013 års ändringar blivit obsoleta. Nu omfattas samtliga interna lån oavsett vad de används till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft10"&gt;I ytterligare ett fall&lt;A href="#page_128"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;ansåg HFD att det fanns skäl att tillämpa ventilen. Domstolen konstaterade i detta fall att det interna förvärvet av andelar, som hade skett i form av en riktad kontant&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;HFD 2011 ref. 90 II, III och IV samt mål nr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;7649-09.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;HFD 2011 ref. 90 I, HFD 2012 not 3 och HFD 2013 not 23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;HFD 2011 ref. 90 V.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft10"&gt;nyemission, var föranlett av det emitterande bolagets svaga resultat och behov av kapitaltillskott för att undvika betalningssvårigheter och i förlängningen konkurs. Domstolen anförde att vid dessa förhållanden, och då intern finansiering av utgifter för driften till lägsta möjliga kostnad får anses affärsmässigt motiverad, finns det skäl att tillämpa ventilen. I detta fall prövades också vad som avses med att det i 24 kap. 10 b § första stycket IL anges att fråga ska vara om förvärv av en delägarrätt från ett företag i intressegemenskapen. Domstolen fann att förvärv av andelar genom nyemission omfattas av regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;I HFD 2012 ref. 6 fann domstolen att lagen (1995:575) mot skatteflykt inte var tillämplig då ett kommunalt bolag omstrukturerat ett lån till ett företag utanför intressegemenskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;HFD 2012 not 24 gällde uttrycket ”den som faktiskt har rätt till inkomsten” i tioprocentsregeln. Omständigheterna i målet är krångliga. Ett svenskt bolag hade betalat ränta till ett bolag i Nederländerna som i sin tur hade slussat medlen vidare till bolag i USA. Beloppet beskattades inte enligt amerikansk rätt. Frågan var således om det var mottagaren i Nederländerna eller bolagen i USA som faktiskt hade rätt till inkomsten. HFD, som instämde i Skatterättsnämndens bedömning, hade att bedöma en mängd omständigheter i det enskilda fallet. Sammataget ansåg domstolen att den faktiska rätten till inkomsten låg hos de amerikanska bolagen. Uttrycket finns kvar i den nuvarande lydelsen av lagstiftningen och avgörandet kan, trots dess in &lt;NOBR&gt;casu-karaktär,&lt;/NOBR&gt; ha betydelse även fort- sättningsvis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft20"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;V Val av modell&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;12 Ett första modellurval&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Kommittén har undersökt och utrett ett flertal modeller som i olika stor utsträckning minskar den skattemässiga olikbehand- lingen mellan eget och lånat kapital och begränsar avdragsrätten för räntor. I detta avsnitt redogörs för några modeller som före- kommer internationellt i lagstiftning eller som etablerade teoretiska modeller i den nationalekonomiska litteraturen. De modeller som främst förekommer i denna litteratur är ACE (&lt;SPAN class="ft13"&gt;Allowance for Corporate Equity&lt;/SPAN&gt;) och CBIT (&lt;SPAN class="ft13"&gt;Comprehensive Business Income Tax&lt;/SPAN&gt;). De modeller som är vanligt förekommande i andra länders skatte- system är s.k. underkapitaliseringsregler och regler som begränsar ränteavdragen utifrån företagets resultat, antingen resultatet före räntor och skatt (EBIT) eller resultatet före räntor, skatt och avskrivningar (EBITDA). Utöver dessa modeller har kommittén analyserat ytterligare ett antal modeller som minskar olikbehand- lingen mellan eget och lånat kapital, delvis genom att begränsa ränteavdragen. En av dem tas upp i kommitténs direktiv. Den begränsar möjligheten till ränteavdrag genom att relatera dem till storleken på företagets skattepliktiga tillgångar. Kommittén har valt att benämna den modellen &lt;NOBR&gt;ST-schablon.&lt;/NOBR&gt; En annan modell som har analyserats är en kombination av ACE och kvoterade ränte- avdrag. Den har stora likheter med den kombination av ACE och CBIT som också nämns i kommitténs direktiv. Den modell som kommittén slutligen har fört fram som sitt huvudförslag är en modell med ett s.k. finansieringsavdrag. Den består av två delar, en ränteavdragsbegränsning – eller mer specifikt en avdragsbegräns- ning för finansiella kostnader – och ett schablonberäknat avdrag, och har drag av såväl &lt;NOBR&gt;EBIT/DA-modellen&lt;/NOBR&gt; som CBIT och ACE. Som hel modell betraktat är den dock ny och återfinns inte i andra länders skattesystem eller i forskningslitteraturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft20"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340132x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett första modellurval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;I samtliga modeller utom &lt;NOBR&gt;ACE-modellen&lt;/NOBR&gt; begränsas rätten till ränteavdrag. Med en sådan begränsning krävs en gränsdragning mellan kostnader som får dras av och kostnader som inte får dras av. Gränsdragningen är gemensam för modellerna. Den diskuteras därför inte i detta avsnitt som handlar om val av modell utan först senare, i avsnitt 14.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;De olika modellernas konstruktion, deras för- och nackdelar samt eventuell internationell förekomst beskrivs i avsnitt &lt;A href="#page_132"&gt;12.2. &lt;/A&gt;I avsnitt &lt;A href="#page_142"&gt;12.3 &lt;/A&gt;sammanfattas resultaten från en modellstudie av CBIT och ACE. Kommittén har valt ut fyra av modellerna för en fördjupad analys: &lt;NOBR&gt;EBIT/DA-modellen,&lt;/NOBR&gt; finansieringsavdraget, den kombinerade modellen och &lt;NOBR&gt;ST-schablonen.&lt;/NOBR&gt; Hur kommittén kom fram till dessa fyra framgår av avsnitt &lt;A href="#page_143"&gt;12.4.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Sju undersökta modeller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;12.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;ACE-modellen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;ACE är en förkortning för &lt;SPAN class="ft13"&gt;Allowance for Corporate Equity&lt;/SPAN&gt;. ACE- modellen syftar till att uppnå neutralitet mellan finansieringskällor genom att ge en avdragsmöjlighet inte bara för räntekostnader, utan även för kostnaden för finansiering med eget kapital. Modellen innebär att ett företag får göra avdrag för en imputerad ränta på det egna kapitalet, ett &lt;NOBR&gt;ACE-avdrag.&lt;/NOBR&gt; Denna ränta på det egna kapitalet beräknas genom att ett visst kapitalunderlag multipliceras med en viss räntesats. Underlaget beräknas på årsbasis. Förändringen av underlaget från ett år till ett annat ska motsvaras av förändringen av det egna kapitalet. Förändringen omfattar nya tillskott av eget kapital och eget kapital som utgörs av kvarhållna vinstmedel med avdrag för avkastningen på det egna kapitalet.&lt;A href="#page_132"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Enligt Mirrlees med flera (2011) ska räntesatsen sättas så att den motsvarar den riskfria ränta som betalas för landets statsobligationer med en medellång löptid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft10"&gt;En &lt;NOBR&gt;ACE-modell&lt;/NOBR&gt; har en rad intressanta ekonomiska egenskaper. Förutom att ett sådant system ger skattemässig neutralitet mellan egenkapitalfinansiering och lånefinansiering har modellen ytterligare förtjänster som gör att den är tilltalande i sin teoretiska utformning. Med ett &lt;NOBR&gt;ACE-avdrag&lt;/NOBR&gt; elimineras de snedvridningar av investerings- beslut som beror på avvikelser mellan en tillgångs verkliga värde- minskning och dess skattemässiga avskrivning. Den skattemässiga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se Sørensen (2010), s. 297 ff. för en beskrivning av hur ett &lt;NOBR&gt;ACE-avdrag&lt;/NOBR&gt; kan utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td148"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett första modellurval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;fördelen av överavskrivningar motverkas nämligen av att underlaget för &lt;NOBR&gt;ACE-avdrag&lt;/NOBR&gt; då minskar kommande år. Ett &lt;NOBR&gt;ACE-system&lt;/NOBR&gt; sned- vrider inte heller företagets investeringsbeslut. Ett företag som är lokaliserat i ett visst land kan antas investera till dess att den margi- nella avkastningen efter bolagsskatt motsvarar det internationellt bestämda avkastningskravet. I ett &lt;NOBR&gt;ACE-system&lt;/NOBR&gt; medges avdrag för såväl ränta som normalavkastning på eget kapital. En investering som ger en avkastning som motsvarar normalavkastningen beskattas således inte i bolaget. Det innebär att ett &lt;NOBR&gt;ACE-system&lt;/NOBR&gt; är neutralt i den bemärkelsen att investeringsbeslutet inte snedvrids av bolags- skatten. Med andra ord är en investering som är lönsam före skatt också lönsam efter skatt. Det är bara investeringar som innehåller vinster som är större än det som anses vara en normalavkastning som kommer att beskattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Införandet av ett &lt;NOBR&gt;ACE-avdrag&lt;/NOBR&gt; leder till minskad skattebas för bolagsskatt och därmed till minskade skatteintäkter. Det gör att någon skatt måste höjas för att finansiera detta. En höjning av bolagsskattesatsen ligger då nära till hands. En sådan höjning har stora nackdelar. Det blir till exempel mer lönsamt med skatte- planering. Vidare förstärker en höjd bolagsskattesats skattesystemets asymmetriska behandling av vinster och förluster. Denna asymmetri beror på att vinster beskattas med bolagsskattesatsen medan förluster bara får dras av om det uppkommer vinster i framtiden. Utan sådana vinster saknar förlustavdragen värde för företaget. En höjd bolags- skattesats leder av den anledningen till en hårdare beskattning av riskfylld verksamhet i företag som inte kan dra fördel av koncern- utjämning. Vidare innebär en renodlad &lt;NOBR&gt;ACE-modell&lt;/NOBR&gt; ingen begräns- ning i avdragsrätten för räntekostnader. Det innebär att den måste kompletteras med regler för ränteavdragsbegränsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;ACE-system&lt;/NOBR&gt; har införts i en del länder (se Klemm, 2007). Kroatien införde som första land ett &lt;NOBR&gt;ACE-avdrag&lt;/NOBR&gt; 1994 vilket följdes av Italien (1997) och Österrike (2000). Men redan år 2001 beslöt sig Kroatien för att avskaffa systemet och återgå till ett mer traditionellt bolags- beskattningssystem. Både Italien och Österrike följde Kroatiens exempel. År 2006 införde Belgien ett &lt;NOBR&gt;ACE-system,&lt;/NOBR&gt; och från 2012 har ett &lt;NOBR&gt;ACE-system&lt;/NOBR&gt; återinförts i Italien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft20"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett första modellurval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;12.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;CBIT-modellen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;CBIT är en förkortning för &lt;/SPAN&gt;Comprehensive Business Income Tax&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Neutralitet mellan finansieringskällor uppnås i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;CBIT-modellen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; genom att avdrag inte ges för låneräntor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;I en &lt;NOBR&gt;CBIT-modell&lt;/NOBR&gt; beskattas normalavkastningen. En investering som är lönsam före skatt är inte alltid lönsam efter skatt. Därmed kan företagens investeringsbeslut påverkas negativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;CBIT-modellen&lt;/NOBR&gt; innebär en kraftig basbreddning och därmed ökade skatteintäkter. De kan användas till att finansiera en sänk- ning av bolagsskattesatsen. Det finns flera fördelar med en sådan sänkning. Bland annat skulle en sänkt bolagsskattesats ha positiva effekter på lokalisering av lättrörliga vinster i multinationella företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Med en &lt;NOBR&gt;CBIT-modell&lt;/NOBR&gt; kan en koncern inte få lägre skatt genom att placera räntekostnader i ett svenskt bolag. Införandet av en &lt;NOBR&gt;CBIT-modell&lt;/NOBR&gt; skulle därför göra nuvarande svenska regler för ränteavdragsbegränsningar överflödiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;I sin renaste form innebär en &lt;NOBR&gt;CBIT-modell&lt;/NOBR&gt; att ränteavdragen helt avskaffas. En mindre långtgående &lt;NOBR&gt;CBIT-modell&lt;/NOBR&gt; tillåter att ränte- kostnader kvittas mot ränteintäkter. Med denna nettosyn begränsas avdragsförbudet till negativa räntenetton. I en ren &lt;NOBR&gt;CBIT-modell,&lt;/NOBR&gt; där inga räntekostnader får dras av, är det i princip nödvändigt att finan- siell sektor undantas från reglerna. Genom att utforma modellen så att avdragsförbudet i stället gäller negativt räntenetto är det däre- mot inte givet att undanta finansiella företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Det finns inga exempel på länder som har infört ett CBIT- system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;12.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Underkapitaliseringsregler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Ett företag kan ha olika hög grad av soliditet. Med soliditet – eller kapitaliseringsgrad – avses i regel förhållandet mellan företagets skulder och eget kapital. I praktiken utgår man dock från förhållan- det mellan det egna kapitalet och balansräkningens storlek. Solidi- teten i företag varierar mellan olika branscher, företagsformer, tid- punkter och länder. Underkapitalisering syftar till att ett företag har ett allt för lågt eget kapital i förhållande till sin balansräkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Det finns flera skäl till varför främst multinationella koncerner ibland väljer att låta vissa företag inom koncernen vara under- kapitaliserade. Ett skäl kan vara att ägarna vill minska koncernens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td148"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett första modellurval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;totala skattebelastning. Om ett vinstgivande koncernföretag hör hemma i ett land där beskattningen är hög kan det vara en fördel att finansiera företagets verksamhet med interna lån. Räntorna på sådana lån är som regel avdragsgilla, vilket gör det möjligt att minska eller helt eliminera vinsten i det vinstgivande koncernföretaget. Om det företag som tar emot räntebetalningarna finns i ett land där beskattningen är lägre kan koncernen genom förfarandet minska sin totala skattebelastning. Ur beskattningssynpunkt kan det alltså vara förmånligt att underkapitalisera koncernföretag som hör hemma i ett land där bolagsskatten är hög.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;För att i viss mån skydda skattebasen mot ovan beskrivna för- faranden har länder infört underkapitaliseringsregler. Syftet är att minska riskerna för en urholkning av bolagsskattebasen genom att vinstmedel flyttas utomlands i form av räntebetalningar. Huruvida ett företag är underkapitaliserat brukar bestämmas enligt en objektiv metod där ett i förhand fastställt förhållande mellan lånat och eget kapital inte får överskridas. Storleksförhållanden som godtas utan att företaget anses som underkapitaliserat kan variera. Underkapitaliseringsregler kan även bestämmas med hjälp av en subjektiv metod där ett företag anses underkapitaliserat om det egna kapitalet är väsentligen lägre än vad det egna kapitalet vanligen är hos företag med samma eller likartad verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;Om ett företag är underkapitaliserat brukar reglerna, åtminstone om de bygger på en objektiv metod, vara utformade på ett sådant sätt att företaget inte får avdrag för den del av räntorna som mot- svarar den del av skulden som överstiger den högsta tillåtna kvoten mellan skulder och eget kapital. Om man antar att den högsta tillåtna kvoten är 3:1 mellan lånat och eget kapital kommer ett företag som har ett eget kapital om 100 att kunna ha skulder om 300 utan att dess ränteavdrag påverkas. Om företaget i stället har skulder om 500 kommer 200 av dessa skulder att överstiga den tillåtna kvoten. Företaget kommer då att vägras avdrag med två femtedelar av sina ränteutgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;Regler om underkapitalisering har används i flera länder inom bland annat Europeiska unionen i syfte att minska riskerna för en urholkning av bolagsskattebasen genom att vinstmedel flyttas utom- lands i form av räntebetalningar. Tyskland, Spanien och Italien är exempel på sådana länder. Tysklands underkapitaliseringsregler inne- bar att avdrag för räntor inte medgavs på lån från närstående företag som översteg en kvot om 1,5:1 i förhållande till det egna kapitalet. Räntor på lån som översteg kvoten ansågs som vinstutdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft20"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340136x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett första modellurval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;I Spanien fanns underkapitaliseringsregler som begränsade avdrag för räntor på direkta och indirekta lån från utländska närstående företag till den del dessa lån översteg en kvot om 3:1 i förhållande till det egna kapitalet. Överstigande ränta behandlades som vinstutdel- ning i skattehänseende. Italiens underkapitaliseringsregler gällde för räntor på lån som direkt eller indirekt upplåtits eller garanterats av en kvalificerad aktieägare eller ett till denne närstående företag. Räntor på de lån som omfattades av regleringen var inte avdrags- gilla till den del lånen översteg en kvot om 4:1 i förhållande till det egna kapitalet. Ränta som var hänförlig till lån överstigande kvoten betraktades som utdelning om lånet kom direkt från en kvalificerad aktieägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft10"&gt;Samtliga ovanstående länder har emellertid på senare år slopat sina underkapitaliseringsregler till förmån för regler som begränsar ränteavdragen utifrån &lt;NOBR&gt;EBITDA-resultatet.&lt;/NOBR&gt; Det finns flera tänkbara orsaker till det, bland annat är &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; påverkan av stor betydelse. Det har visat sig att underkapitaliseringsreglernas utform- ning begränsas av &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; genom etableringsfriheten och reglerna om fri rörlighet för kapital.&lt;A href="#page_136"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;En tillkommande svårighet är att underkapitaliseringsregler inte kan utformas så att de blir tillräckligt effektiva och att de därmed blir för enkla att kringgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;12.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;EBIT/DA-modellen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Underkapitaliseringsregler har, som nämnts ovan, av flera länder ersatts av regler där ränteavdragen begränsas utifrån företagets rörelseresultat. I stället för att utgå från företagens balansräkningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft10"&gt;– såsom är fallet med underkapitaliseringsregler – baseras ränte- avdragsbegräningarna i en &lt;NOBR&gt;EBIT/DA-modell&lt;/NOBR&gt; på företagens resultat- räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Med EBIT avses företagets rörelseresultat, det vill säga resultatet före ränteinkomster, ränteutgifter och skatter (&lt;SPAN class="ft13"&gt;Earnings Before Inter- est and Taxes&lt;/SPAN&gt;). Med EBITDA avses resultatet före ränteinkomster, ränteutgifter, skatter och avskrivningar (&lt;SPAN class="ft13"&gt;Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization&lt;/SPAN&gt;). EBIT och EBITDA är bok- föringsmässiga begrepp som även kan användas inom skatterätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;En parallell till &lt;NOBR&gt;CBIT-modellen&lt;/NOBR&gt; kan göras när det gäller synen på att räntekostnader ska kunna kvittas mot ränteintäkter. Med denna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Se mål &lt;NOBR&gt;C-324/00,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Lankhorst-Hohorst,&lt;/NOBR&gt; och mål &lt;NOBR&gt;C-524/04,&lt;/NOBR&gt; Test Claimants in the Thin Cap Group Litigation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft20"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td148"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett första modellurval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft10"&gt;nettosyn slår avdragbegränsningen till först för räntekostnader som överstiger beloppet som motsvaras av ränteintäkter. En modell med EBIT- eller &lt;NOBR&gt;EBITDA-begränsade&lt;/NOBR&gt; ränteavdrag ger på så sätt ett företag rätt att först göra avdrag för ränteutgifter upp till ett belopp som motsvarar dess ränteinkomster. Utöver det får före- taget göra avdrag för ränteutgifterna upp till en viss procentsats av företagets skattemässiga rörelseresultat. Det rör sig oftast runt &lt;NOBR&gt;25–30&lt;/NOBR&gt; procent av EBITDA eller runt 80 procent av EBIT. Ränteutgifter som överstiger detta belopp är inte avdragsgilla. Man kan alltså säga att så länge ett företags räntenetto är positivt finns det inte några begränsningar i avdragsrätten för räntor. Är räntenettot negativt finns det inte heller några begränsningar så länge det inte överstiger ett belopp som motsvarar en viss procent av det valda resultatmåttet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft10"&gt;Ett enkelt exempel kan illustrera hur reglerna fungerar. Ett företag verkar i ett land där det finns regler som säger att negativa räntenetton får dras av till ett belopp som motsvarar 30 procent av företagets &lt;NOBR&gt;EBITDA-resultat.&lt;/NOBR&gt; Företaget har ränteinkomster om 20, ränteutgifter om 150 samt ett &lt;NOBR&gt;EBITDA-resultat&lt;/NOBR&gt; om 333. Eftersom ränteutgifter som motsvarar ränteinkomster alltid är avdragsgilla får företaget först göra avdrag för ränteutgifter om 20. Därutöver får företaget också göra avdrag för ett belopp som motsvarar 30 procent av dess &lt;NOBR&gt;EBITDA-resultat,&lt;/NOBR&gt; det vill säga 100 (= 0,3 x 333). Kvarvarande ränteutgifter om 30 (= 150 &lt;SPAN class="ft14"&gt;− &lt;/SPAN&gt;20 &lt;SPAN class="ft14"&gt;− &lt;/SPAN&gt;100) får inte dras av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;En nackdel med den här formen av regler är att företagens resultat kan variera kraftigt från år till år, särskilt inom vissa branscher. Det kan därför hända att ränteutgifter som egentligen är legitima ur ett företagsekonomiskt perspektiv inte får dras av under år då företagets resultat är lågt. Andra år, då resultatet är högt, kan exakt lika stora ränteutgifter på exakt samma lån rymmas väl inom det tillåtna utrymmet. Detta kan lösas genom olika rullningsregler som tillåter att ej avdragsgilla ränteutgifter kan rullas framåt och utnyttjas under senare år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Syftet med regler som begränsar ränteavdragen utifrån EBIT- eller &lt;NOBR&gt;EBITDA-resultatet&lt;/NOBR&gt; är främst att motverka skatteplanering. Asymmetrin mellan eget och lånat kapital avhjälps ändå till viss del med sådana regler, av två skäl. För det första möjliggör denna form av ränteavdragsbegränsning en sänkning av bolagsskattesatsen, vilket minskar den skattemässiga asymmetrin. För det andra får ett företag som utnyttjar hela det tillåtna ränteavdragsutrymmet inte göra avdrag för ytterligare räntekostnader. Om företaget gör en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft20"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340138x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett första modellurval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;ytterligare investering spelar det skattemässigt ingen roll om den finansieras med eget eller lånat kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Modellen är till sin grundkonstruktion svår att kringgå eller manipulera. Modellen bedöms behöva kompletterande regler för ränteavdragsbegränsningar för att motverka sådan skatteplanering med ränteavdrag som omfattas av de nu gällande reglerna för ränte- avdragsbegränsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Många &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; har övergett andra former av avdragsbegräns- ningsregler till förmån för regler som begränsar avdraget för negativt räntenetto utifrån &lt;NOBR&gt;EBITDA-resultatet.&lt;/NOBR&gt; I Tyskland, Finland och Italien är begränsningen 30 procent av EBITDA.&lt;A href="#page_138"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I Finland gäller begränsningen endast för interna lån. I Norge finns sedan den 1 januari 2014 en regel som begränsar ränteavdragen till 25 procent av EBITDA, också där bara för interna lån. Danmark har ett system med ett flertal samverkande ränteavdragsbegränsningsregler. Där används bland annat en ränteavdragsbegränsning på 80 procent av EBIT. Denna begränsning är dock ett komplement till en form av underkapitaliseringsregler och regler som begränsar avdraget i förhållande till det skattemässiga värdet av företagets tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Bland &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; har det blivit allt mer vanligt med EBIT/DA- begränsade ränteavdrag. Dessutom synes sådana regler vara svåra att kringgå. Detta är tillräckliga skäl för kommittén att betrakta &lt;NOBR&gt;EBIT/DA-begränsade&lt;/NOBR&gt; ränteavdrag som ett intressant reformspår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;12.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Den kombinerade modellen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Kommittén har utrett en s.k. kombinerad modell där ett &lt;NOBR&gt;ACE-avdrag&lt;/NOBR&gt; kombineras med en ränteavdragsbegränsning i form av kvoterade ränteavdrag. Kvotering av ränteavdragen innebär att företagen bara får avdrag för en viss andel av sina ränteutgifter. Kommittén förordar en variant av modellen där hela räntenettot tas upp om det är positivt men inte om det är negativt. Kvoteringen av ränteavdragen gäller negativt räntenetto, det vill säga de räntekostnader som överstiger företagets ränteintäkter. Hur stor andel av räntorna som ska vara avdragsgilla får avgöras utifrån hur de två delarna i kombinationen ska samverka – hur stort &lt;NOBR&gt;ACE-avdraget&lt;/NOBR&gt; ska vara och hur underlaget ska beräknas – och utifrån offentligfinansiella överväganden. Kvoteringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Det första förslaget som togs fram av det tyska finansdepartementet innehöll däremot en &lt;NOBR&gt;EBIT-regel.&lt;/NOBR&gt; BMF (2007) Entwurf eines Unternehmensteuergesetzes 2008, Stand: 5. February 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft20"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td148"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett första modellurval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;ska fungera som en allmän ränteavdragsbegränsning. Det finns ur det perspektivet ingen anledning att göra skillnad på varifrån lånen kommer eller vad räntorna avser. Kvoteringen bör därför omfatta alla räntor på lån såväl från långivare i intressegemenskap som från extern part och oavsett om långivaren hör hemma i Sverige eller utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Modellen kan utformas så att den vad gäller ränteavdrag är neutral mellan verksamhet som bedrivs i en koncern och verk- samhet som bedrivs i ett fristående företag. Det kan göras genom att räntenettot räknas ut som ett netto på svensk konsoliderad nivå eller genom att koncernbolag får möjlighet att flytta outnyttjade positiva räntenetton mellan varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Modellen kan vidare utformas så att det finns möjlighet att rulla nekade ränteavdrag framåt och räkna av dem mot eventuella positiva räntenetton kommande beskattningsår. På motsvarande sätt kan man tänka sig att outnyttjade avdragsutrymmen i form av positivt räntenetto kan sparas till kommande år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Om ambitionen med en kombinerad modell är att skillnaden mellan lånat och eget kapital ska utjämnas helt måste modellen utformas så att det är jämvikt i förhållandet mellan hur stor del av räntekostnaderna som får dras av och hur stort &lt;NOBR&gt;ACE-avdrag&lt;/NOBR&gt; som det egna kapitalet berättigar till. Under förutsättning att omlägg- ningen av nuvarande bolagsskatt till en kombination av aktuellt slag ska vara offentligfinansiellt neutral kan man tänka sig en utform- ning där ränteavdragen kvoteras ner till hälften och ett &lt;NOBR&gt;ACE-avdrag&lt;/NOBR&gt; på två procent av det egna kapitalet införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;En fördel med en kombinerad modell är att den kan konstrueras så att den blir självfinansierande. I en renodlad &lt;NOBR&gt;ACE-modell&lt;/NOBR&gt; måste &lt;NOBR&gt;ACE-avdraget&lt;/NOBR&gt; finansieras på något sätt, men i den kombinerade modellen står nedkvoteringen av ränteavdragen för finansieringen. Samtidigt uppnås i princip full skattemässig neutralitet mellan eget och lånat kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;En nackdel med den kombinerade modellen är att den troligen måste kompletteras med regler för ränteavdragsbegränsningar. En annan nackdel är att modellen sannolikt innebär ett förhållandevis komplext regelverk, eftersom den är konstruerad av två modeller, var och en med sina komplexiteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;En kombinerad modell av det slag som behandlas här har ingen motsvarighet internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft20"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett första modellurval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;12.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Ränteavdrag i förhållande till skattepliktiga tillgångar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Kommittén har utrett hur ett system med ränteavdrag i förhållande till skattepliktiga tillgångar skulle kunna utformas. Modellen som kommittén har fastnat för kallas för en modell med &lt;NOBR&gt;ST-schablon.&lt;/NOBR&gt; Den utgår från principen att en skattskyldig inte ska få avdrag för mer räntekostnader än som behövs för att finansiera den skatte- pliktiga verksamheten. Det innebär att företagets tillgångar måste delas upp i skattepliktiga respektive icke skattepliktiga tillgångar. Skattepliktiga tillgångar är inget begrepp som används med någon allmänt vedertagen betydelse inom vare sig skattområdet eller redovisningsområdet. I det följande används begreppet skattepliktiga tillgångar i den betydelsen att det motsvaras av de skattepliktiga tillgångarnas skattemässiga värde. Detta innebär i huvudsak att underlaget utgörs av tillgångar minus näringsbetingade andelar minus överavskrivningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;Modellen innebär ett avskaffande av avdrag för bruttoräntor. Ränteavdragen i sin nuvarande form ersätts med ett schablonavdrag baserat på företagets skattepliktiga tillgångar. Avdraget utgörs av de skattepliktiga tillgångarna multiplicerat med en viss schablon- räntesats. Vilka skulder ett företag har och vilken ränta som löper på dessa påverkar således inte direkt avdragets storlek. Schablon- avdraget kan i stället antas motsvara en presumerad kostnad för finansieringen av företagets skattepliktiga tillgångar (oavsett om de finansierats genom räntebärande skulder eller eget kapital).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Om avdrag får göras utifrån detta alternativ blir det avdrags- berättigade underlaget, det vill säga de skattepliktiga tillgångarna, betydligt större än de räntebärande skulder som i dag berättigar till ränteavdrag. För att avdraget inte ska leda till minskade skatte- intäkter är det därför nödvändigt att anpassa schablonräntesatsen så att kostnaderna i vart fall behålls på ungefär samma nivå som i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Eftersom syftet med en &lt;NOBR&gt;ST-schablon&lt;/NOBR&gt; primärt är att begränsa ränteavdragens storlek i förhållande till skattepliktiga tillgångar finns det ingen anledning att göra skillnad mellan lån inom och utanför den skattskyldiges intressegemenskap. Räntor på alla lån bör omfattas av begränsningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;En fördel med &lt;NOBR&gt;ST-schablonen&lt;/NOBR&gt; är att den har förutsättningar att vara neutral mellan eget och lånat kapital. Eftersom alla räntor om- fattas av avdragsförbudet ger en &lt;NOBR&gt;ST-schablon&lt;/NOBR&gt; inte heller möjlighet att skapa skattevinster genom sådan skatteplanering som dagens ränteavdragsbegränsningsregler avser att förhindra. Däremot finns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft20"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td148"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett första modellurval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft10"&gt;möjlighet att kringgå reglerna i vissa fall som beskrivs närmare nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft10"&gt;En nackdel är att &lt;NOBR&gt;ST-schablonen&lt;/NOBR&gt; kan användas för skatteplanering internationellt. Under förutsättning att en modell med schablon- avdrag inte tillämpas i andra länder blir det attraktivt för koncerner att lokalisera sina skattepliktiga tillgångar till Sverige medan ränte- bärande skulder behålls utomlands (företrädesvis där räntekostnader är avdragsgilla). Det är ur svensk synvinkel positivt under förut- sättning att tillgångarna stannar i Sverige och så småningom beskattas här. Om de skattepliktiga tillgångarna däremot tillskjuts temporärt enbart i syfte att öka avdragsunderlaget i det svenska företaget kan det bli problematiskt. Internationellt kan reglerna dessutom ses som en skattekonkurrerande åtgärd eftersom de svenska reglerna kan användas av multinationella koncerner i skatteplanerande syfte. Om ett företag till exempel ökar sin skuldsättning genom att ta upp ett nytt koncerninternt lån ökar också tillgångssidan i mot- svarande mån. En ökning av de skattepliktiga tillgångarna innebär att schablonavdraget blir större. Huruvida detta är lönsamt på koncernnivå beror på vilka bolagsskattesatser som gäller i de inblandade länderna och hur hög schablonräntesatsen är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;ST-schablonen&lt;/NOBR&gt; är en modell där begränsningen av avdragsrätten för räntor sker på bruttonivå, vilket innebär att den skulle kräva särregler för finansiell sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;Det finns ingen internationell motsvarighet till &lt;NOBR&gt;ST-schablonen.&lt;/NOBR&gt; Däremot finns ett liknande inslag som en del i ett system med ett flertal samverkande ränteavdragsbegränsningsregler som används i Danmark. Där används en ränteavdragsbegränsning på 80 procent av EBIT som ett komplement till en form av underkapitaliseringsregler och regler som begränsar avdraget i förhållande till det skattemäs- siga värdet av företagets tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;12.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Modell med ett finansieringsavdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Kommittén har tagit fram en modell som består av två delar. I den första delen begränsas avdragen för räntekostnader genom att enbart räntekostnader som motsvaras av ränteintäkter får dras av och därutöver får inga avdrag för räntekostnader göras. I denna första del kan modellen ses som en variant av en &lt;NOBR&gt;CBIT-modell.&lt;/NOBR&gt; Det nya finns i den andra delen där det införs ett schablonmässigt avdrag för alla finansieringskostnader – ett s.k. finansieringsavdrag – som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft20"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett första modellurval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;uppgår till en viss procent av företagets hela skattemässiga resultat, nämligen rörelseresultat (EBIT) och positivt finansnetto. Detta finansieringsavdrag får göras oavsett om företaget har motsvarande räntekostnader eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Det är möjligt att konstruera modellen så att företag med resultat som varierar över tid beskattas på samma sätt som ett företag som har ett stabilt resultat. Det är också möjligt att införa regler för koncern- utjämning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Modellen med ett finansieringsavdrag är neutral mellan eget och lånat kapital, eftersom negativt räntenetto inte får dras av. Modellen är till sin grundkonstruktion också svår att kringgå eller manipulera. Det finns normalt ingen skattemässig fördel med att uppvisa ett högre rörelseresultat än vad som är korrekt eftersom bolagsskatten på ökat rörelseresultat är högre än värdet av det ökade avdraget. Vid ett finansieringsavdrag är avdraget inte beroende av storleken på ränteavdragen varför det inte går att få större avdrag genom att öka skuldsättningen. Några kompletterande regler mot ränteavdragsbegränsning, i form av nuvarande eller nya, behövs inte med en sådan modell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft10"&gt;Finansieringsavdraget har ingen internationell motsvarighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;En modellstudie av CBIT och ACE&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;De Mooij och Devereux (2011) har med hjälp av en allmän- jämviktsmodell studerat de ekonomiska effekterna av ett ACE- system, ett &lt;NOBR&gt;CBIT-system&lt;/NOBR&gt; och en kombination av de båda om systemen skulle införas i EU:s medlemsländer. Tre olika simuler- ingar genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft10"&gt;I den första förutsätts oförändrade skattesatser. Överskottet vid en övergång till CBIT används för nedsättning av andra skatter (huvudsakligen mervärdeskatten). Den minskning av skattebasen som ACE medför kompenseras genom höjningar av andra skatter (också här huvudsakligen mervärdesskatten). I den andra simuleringen antas bolagsskatteinkomster för staten vara oförändrade. Här kräver ACE kraftigt höjd bolagsskattesats medan införandet av CBIT möjliggör en kraftigt sänkt skattesats. Den tredje simuleringen avser införandet av en kombination av ACE och CBIT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;De redovisade resultaten avser i huvudsak den ovägda genom- snittliga effekten för 23 &lt;NOBR&gt;EU-medlemmar.&lt;/NOBR&gt; Belgien, Estland, Luxem-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft20"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340143x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td148"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett första modellurval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;burg och Malta ingår inte i studien på grund av deras speciella bolags- skattestrukturer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;Denna sammanfattning berör i huvudsak endast den andra simu- leringen med för staten oförändrade skatteinkomster från bolagssektorn. För att finansiera införandet av ACE skulle bolags- skattesatserna i EU behöva höjas med i genomsnitt 13 procentenheter (vägt efter ländernas BNP). För Sverige skulle en ännu högre höjning krävas, omkring 15 procentenheter – eller en motsvarande basbredd- ning. Vid införandet av CBIT skulle bolagsskattesatserna i EU kunna sänkas med i genomsnitt drygt 12 procentenheter (vägt efter ländernas BNP).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Simuleringarna visar att det för de flesta &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; skulle vara mer välfärdshöjande att införa en CBIT än en ACE. En ACE och åtföljande krav på kraftigt höjda bolagsskattesatser skulle nämligen leda till att bolagsskattebasen eroderas till följd av att lättrörliga vinster flyttas utomlands och att multinationella företag omlokaliseras till utlandet. En CBIT, å andra sidan, skulle vara särskilt fördelaktig för länder med stor internationell sektor med stor högförädlad och kvalificerad varu- och tjänsteexport. I studien framhålls Sverige sär- skilt som ett vinnarland och är det land som enligt simuleringarna skulle få den största välfärdsökningen av en CBIT, motsvarande 1,9 procent av BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;12.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Kommitténs bedömning och slutsats&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Kommittén bedömer att det är lämpligt att &lt;NOBR&gt;EBIT/DA-modellen,&lt;/NOBR&gt; finansieringsavdraget, den kombinerade modellen och &lt;NOBR&gt;ST-schablonen&lt;/NOBR&gt; blir föremål för en jämförande analys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft10"&gt;Kommittén betraktar inte en renodlad &lt;NOBR&gt;ACE-modell&lt;/NOBR&gt; som ett till- räckligt intressant alternativ av det skälet att den måste finansieras utanför modellen. En naturlig kandidat är då en höjd bolagsskattesats, vilket inte är önskvärt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Tvärtom finns det tydliga fördelar med en sänkt bolagsskattesats. Den kom- binerade modellen med ett &lt;NOBR&gt;ACE-avdrag&lt;/NOBR&gt; och kvoterade ränteavdrag är mer intressant att studera närmare, eftersom den kan åstadkomma neutralitet mellan eget och lånat kapital utan någon skattesatshöjning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft20"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett första modellurval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;samtidigt som den till viss del begränsar skatteplanering med ränte- avdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Vad gäller &lt;NOBR&gt;CBIT-modellen&lt;/NOBR&gt; anser kommittén att denna har många fördelar. En modell som inte medger avdrag för några ränteutgifter alls är dock alltför långtgående för att vara ett lämpligt alternativ. Dessutom kräver en sådan modell särreglering för finansiella före- tag. Det är däremot intressant att gå vidare med en modell som tillåter avdrag för räntekostnader som motsvaras av ränteintäkter men som därutöver inte tillåter ränteavdrag. Modellen med ett finansieringsavdrag är utformad på detta sätt och bör av det skälet studeras närmare. Dessutom har den modellen andra tilltalande egenskaper. Den är neutral mellan eget och lånat kapital och den möjliggör ett slopande av de nuvarande reglerna för ränteavdrags- begränsningar. Den har dessutom en tydlig koppling mellan den avskaffade avdragsrätten för negativt räntenetto och den skatte- sänkning som följer av själva finansieringsavdraget. Kommittén har inte sett något område där en &lt;NOBR&gt;CBIT-modell&lt;/NOBR&gt; har försteg framför modellen med ett finansieringsavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Underkapitaliseringsregler bedöms av kommittén som otillräck- liga och alltför enkla att kringgå för att vara aktuella här. Vidare medför reglerna inte neutralitet mellan eget och lånat kapital. Dessutom har denna typ av regler visat sig vara svåra att förena med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och har mer och mer övergivits internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EBIT/DA-modellen&lt;/NOBR&gt; är den modell som är vanligast förekom- mande internationellt vilket enligt kommittén, oaktat övriga för- delar, är tillräckligt för att den bör ingå i den närmare jämförelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;ST-schablonen&lt;/NOBR&gt; har några tungt vägande fördelar. Liksom model- len med ett finansieringsavdrag är &lt;NOBR&gt;ST-schablonen&lt;/NOBR&gt; neutral mellan eget och lånat kapital och möjliggör dessutom ett avskaffande av dagens ränteavdragsbegränsningsregler. Enligt kommittén är det därför värt att analysera också denna modell närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Kommitténs slutsats är mot bakgrund av ovanstående att de modeller som ska ingå i den närmare jämförande analysen är &lt;NOBR&gt;EBIT/DA-modellen,&lt;/NOBR&gt; finansieringsavdraget, den kombinerade modellen och &lt;NOBR&gt;ST-schablonen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft20"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;P class="p613 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;En jämförande analys av olika modeller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Av föregående avsnitt framgår att kommittén har stannat för en närmare analys av fyra modeller för ränteavdragsbegränsning. Det är (1) en modell där ett finansieringsavdrag kombineras med ett ränteavdragsförbud mot de räntekostnader som överstiger ränte- intäkter, (2) en &lt;NOBR&gt;EBIT/DA-modell,&lt;/NOBR&gt; där ränteavdragen begränsas utifrån företagets rörelseresultat, (3) en modell med en &lt;NOBR&gt;ST-schablon,&lt;/NOBR&gt; där avdrag för faktiska räntekostnader ersätts med ett schablon- beräknat avdrag utifrån företagets skattepliktiga tillgångar, samt (4) en modell där ett &lt;NOBR&gt;ACE-avdrag&lt;/NOBR&gt; kombineras med ett kvoterat avdrag för räntekostnader, den kombinerade modellen. En jämförande analys av de fyra modellerna har gjorts i syfte att avgöra vilken modell som ska föreslås. Denna har resulterat i att kommittén föreslår att modellen med ett finansieringsavdrag ska införas. Kommittén har av skäl som framgår senare i avsnittet också valt att lägga fram ett alternativt förslag i form av en &lt;NOBR&gt;EBIT/DA-modell.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;I detta avsnitt presenteras resultatet av den jämförande analysen. För att underlätta jämförelsen har analysen gjorts utifrån en lista med ett antal utvalda kriterier som bör uppfyllas av den modell som ska vara utgångspunkt för det slutliga förslaget. Listan har utformats för att omfatta de ekonomiska och juridiska kriterier som kommittén anser vara mest centrala för en jämförelse av modellerna. Listan innehåller följande kriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Modellen ska eftersträva neutralitet mellan eget och lånat kapital.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Modellen ska ha positiva effekter på realinvesteringar och före- tagslokaliseringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft20"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340146x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;En jämförande analys av olika modeller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p616 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Modellen ska motverka av lagstiftaren icke avsedd skatte- planering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Modellen ska vara lätt att förstå och tillämpa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft10"&gt;Avsnittet inleds med några för analysen gemensamma slutsatser &lt;A href="#page_146"&gt;(13.2)&lt;/A&gt;. Därefter behandlas ovanstående kriterier i var sitt avsnitt &lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_157"&gt;(13.3–13.6)&lt;/A&gt;.&lt;/NOBR&gt; Varje avsnitt inleds med en beskrivning av vad som avses med kriteriet och hur bedömningen av modellerna har gått till. Därefter görs en bedömning av var och en av de fyra modellerna. Kommitténs slutsatser och val av modell redovisas i avsnitt &lt;A href="#page_161"&gt;13.7.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Gemensamma slutsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;Utöver de kriterier som kommittén valt att använda vid jämförelsen finns ett flertal andra aspekter som analyserats under arbetets gång. De två viktiga aspekterna är modellernas förenlighet med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och deras konformitet med övriga delar av skattesystemet. En aspekt som också belysts av kommittén är internationell dubbelbeskattning. I dessa tre avseenden skiljer sig de fyra modellerna inte åt i någon märkbar utsträckning. Det finns därför ingen poäng med ta in också de aspekterna i den jämförande analysen. Nedan följer i stället en kort sammanfattning av de gemensamma slutsatserna i dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;13.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;EU-rätten&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Avdragsrätten för räntor begränsas i samtliga fyra modeller som ingår i jämförelsen. Avdragsbegränsningarna såsom de uttrycks i modellerna bedöms i grunden vara förenliga med de &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; grundläggande fri- och rättigheterna under förutsättning att de gäller alla räntor från såväl svenska som utländska långivare som har skattepliktig verksamhet i Sverige.&lt;A href="#page_146"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;De schablonavdrag som ersätter ränteavdragen i modellen med ett finansieringsavdrag och i &lt;NOBR&gt;ST-schablonen&lt;/NOBR&gt; måste också vara tillgängliga för alla företag som har skattepliktig verksamhet i Sverige, oavsett var de hör hemma. Under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se närmare avsnitt 11 för en allmän redogörelse för de grundläggande fri- och rättigheterna inom &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft20"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td149"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td150"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;En jämförande analys av olika modeller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p619 ft10"&gt;dessa förutsättningar uppkommer generellt ingen särbehandling i förhållande till inhemska situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Det torde inte heller för någon av modellerna uppkomma något specifikt problem med anledning av reglerna om statligt stöd. I artikel 107 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; anges bland annat att statligt stöd som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion inte är tillåtet, om stödet påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Om regler införs som innebär undantag eller särregler för en viss bransch måste det göras en bedömning av reglernas förenlighet med &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; oavsett vilken modell kommittén väljer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;13.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Konformitet med övriga delar av skattesystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Det är viktigt att modellen är förenlig med övriga delar av skatte- systemet och att eventuella spänningar som kan uppstå däremellan kan hanteras. Här avses förhållandet till de regler som gäller för andra grupper än de som förslaget i första hand riktar sig till, exempelvis handelsbolag, enskilda näringsidkare och fysiska per- soner. Hur reglerna skulle förhålla sig till de särskilda regler som gäller för ägare till fåmansaktiebolag är också relevant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Om resultat från handelsbolagsandelar inte skulle omfattas av regelsystemen i här aktuella modeller är risken stor att ett företag skulle kunna föra över högbelånad verksamhet till ett handelsbolag, i syfte att undvika begränsningen eller avskaffandet av ränte- avdragsrätten. Detta talar för att det för samtliga modeller måste övervägas om resultatet från handelsbolag ska omfattas av reglerna om avdragsbegränsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Risken för att företag skulle byta företagsform från aktiebolag till enskild näringsverksamhet, enbart i syfte att undvika de nekade ränteavdrag som de olika modellerna innebär, bedöms generellt sett som mindre. Detta beror främst på att enskild näringsverksamhet bedrivs av en fysisk person som är obegränsat ansvarig för närings- verksamheten. En övergång till enskild näringsverksamhet är i praktiken inte realistisk för de allra flesta företag som bedrivs som aktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;Ingen av modellerna bedöms leda till någon märkbar ökning av belåningen hos fysiska personer eller föranleda något behov av för- ändringar i de särskilda regler som gäller för ägare till fåmans- aktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft20"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;En jämförande analys av olika modeller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;13.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Internationell dubbelbeskattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Dubbelbeskattning kan vara juridisk (samma inkomst beskattas flera gånger hos samma skattesubjekt) eller ekonomisk (samma inkomst beskattas flera gånger hos olika skattesubjekt). Inter- nationell juridisk dubbelbeskattning kan uppstå på grund av att två stater tillämpar olika beskattningsprinciper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Till undvikande av internationell juridisk dubbelbeskattning finns internationella skatteavtal som bland annat innehåller regler om fördelningen av beskattningsrätten och metoder för undan- röjande av dubbelbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Regler för ränteavdragsbegränsningar enligt de fyra modeller som är aktuella i jämförelsen kan också leda till internationell eko- nomisk dubbelbeskattning. Ekonomisk dubbelbeskattning uppstår om avdrag vägras för en ränteutgift i Sverige samtidigt som motsvarande ränteinkomst beskattas i ett utländskt dotterbolag enligt de skatteregler som gäller där. En generell begränsning av avdrags- rätten för ränta i kombination med att skatteplikten för ränte- inkomster är oförändrad skulle dock i samtliga modeller gälla på samma sätt vid både nationella och internationella transaktioner. Då är inslaget av ekonomisk dubbelbeskattning ett medvetet ställ- ningstagande från lagstiftarens sida som inte skulle drabba gräns- överskridande transaktioner annorlunda än svenska. Man bör dock vara medveten om att ekonomisk dubbelbeskattning från företagens sida kan uppfattas vara negativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Neutralitet mellan eget och lånat kapital&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Här görs en jämförelse av den verkan som modellerna har på asymmetrin mellan eget och lånat kapital. Räntekostnader för lån är får dras av medan utdelning på aktier inte får dras av. Lånefinansiering av investeringar är därmed skattemässigt gynnad framför finansiering med eget kapital. Det är snedvridande att skattemässigt gynna en finansieringsform, om inte särskilda skäl föreligger. Kommittén anser inte att det finns några särskilda skäl att skattemässigt gynna en viss finansieringsform (se avsnitten 7 och 10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Asymmetrin mellan eget och lånat kapital avhjälps fullständigt med en &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;ST-schablon&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt; &lt;/SPAN&gt;eftersom varken räntor eller utdelningar är avdragsgilla. Med ett &lt;SPAN class="ft13"&gt;finansieringsavdrag &lt;/SPAN&gt;avhjälps denna asymmetri fullständigt i de företag som har negativt räntenetto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft20"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td149"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td150"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;En jämförande analys av olika modeller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p542 ft10"&gt;I en &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;EBIT/DA-modell&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt; &lt;/SPAN&gt;är räntor avdragsgilla upp till ett visst tak som bestäms utifrån företagets rörelseresultat. Därmed kvarstår asymmetrin mellan eget och lånat kapital upp till detta tak. Över taket är varken räntor eller utdelningar avdragsgilla och skattesystemet behandlar därmed de båda finansieringsformerna neutralt. En &lt;NOBR&gt;EBIT/DA-modell&lt;/NOBR&gt; möjliggör en samtidig bolagsskattesatssänkning. Eftersom asymmetrin mellan eget och lånat kapital är proportionell mot bolagsskattesatsen, mildrar en sänkt bolagsskattesats asymmetrin mellan eget och lånat kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft10"&gt;Om &lt;NOBR&gt;ACE-avdraget&lt;/NOBR&gt; och ränteavdragsbegränsningen i den &lt;SPAN class="ft13"&gt;kom- binerade modellen &lt;/SPAN&gt;kalibreras på rätt sätt skulle systemet vara neutralt mellan eget och lånat kapital. Generellt sett bör skillnaden i beskattning mellan de båda finansieringsformerna i vart fall minska betydligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Effekter på realinvesteringar och företagslokaliseringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;13.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Realinvesteringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;Analysen av effekter på realinvesteringar utgår från att en investering genomförs om dess avkastning efter bolagsskatt är minst lika hög som avkastningskravet. För att kunna jämföra de olika modellernas effekter på investeringarna beräknas den s.k. effektiva marginal- skatten för varje modell. Den effektiva marginalskatten är ett mått på skatten som betalas på den sista kronan som investeras. Den investeringen når nätt och jämnt upp till avkastningskravet. Om den effektiva marginalskatten är noll påverkas inte investeringsvolymen av skatten, eftersom alla investeringar som når upp till avkastningskravet utan skatt också gör det med skatt. Om den effektiva marginalskatten är större är noll finns det däremot en skattekil som leder till att investeringsvolymen blir mindre än den vore utan bolagsskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;I en expertrapport till detta betänkande redovisar Södersten (2014) bland annat beräkningar av den effektiva marginalskatten och det närliggande måttet kapitalkostnad för finansiering med eget och lånat kapital (se bilaga 7). I tabell 13.1 visas beräkningar, baserade på samma metod, av den effektiva marginalskatten för en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft20"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340150x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;En jämförande analys av olika modeller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft10"&gt;investering som skattemässigt till hälften skrivs av som fastigheter, till hälften som maskiner.&lt;A href="#page_150"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Tabellen visar att den marginella skattesatsen med nuvarande skatteregler skiljer sig kraftigt åt mellan eget och lånat kapital. För lånat kapital är den negativ. Det betyder att avkastningen efter skatt är högre än avkastningen före skatt, vilket innebär att lånefinansierade investeringar subventioneras. Den effektiva marginalskatten med nuvarande regler är betydligt högre för investeringar som finansieras med eget kapital. Skillnaden i effektiv marginalskatt mellan finansieringsformerna är avsevärt större med nuvarande regler än i samtliga fyra modeller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;Investeringar som helt eller till stor del finansieras med eget kapital bedöms öka med alla fyra modellerna, medan investeringar som helt eller till stor del finansieras med lånat kapital bedöms minska.&lt;A href="#page_150"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Skillnaderna mellan de fyra modellerna är inte särskilt stora, med ett undantag. I den &lt;SPAN class="ft13"&gt;kombinerade modellen &lt;/SPAN&gt;är kapitalkostnaden för investeringar som finansieras med lånat kapital lägre än i övriga modeller. Fler lånefinansierade investeringar skulle därmed uppnå avkastningskravet med den modellen än med övriga tre modeller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft72"&gt;Tabell 13.1 Effektiv marginalskatt i de fyra modellerna (procent)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td152"&gt;&lt;P class="p428 ft84"&gt;Nuvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;EBIT-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p430 ft118"&gt;Finansierings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;P class="p625 ft84"&gt;Kombinerad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;ST-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td156"&gt;&lt;P class="p428 ft72"&gt;regler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td157"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;modell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td116"&gt;&lt;P class="p430 ft72"&gt;avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td158"&gt;&lt;P class="p625 ft72"&gt;modell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;P class="p125 ft77"&gt;schablon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td151"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Eget kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td152"&gt;&lt;P class="p428 ft72"&gt;20,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td153"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;16,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td120"&gt;&lt;P class="p430 ft72"&gt;14,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td154"&gt;&lt;P class="p625 ft72"&gt;13,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;13,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Lånat kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td152"&gt;&lt;P class="p428 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-17,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;13,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p430 ft72"&gt;14,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;P class="p625 ft72"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;13,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td155"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td156"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td157"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td116"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p626 ft10"&gt;Analysen ovan bygger på att investeraren har full tillgång till kapital- marknaden. Om investeraren inte har tillgång till kapitalmarknaden, eller enbart begränsad tillgång till den, kan investerarens avkastnings- krav avvika från det avkastningskrav som finns på kapitalmarknaden. Vidare bygger analysen på att den marginella investeringen är relativt liten, jämfört med ett företags kapitalstock. För ett åkeri som går från 100 till 101 lastbilar är denna förutsättning oproblematisk, men inte för ett åkeri som går från 1 till 2 lastbilar. Analysen bygger vidare på att företagets kostnader för investeringen är proportionerlig mot investeringens storlek. I vissa fall finns det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Beräkningarna utgår från de specifikationer av modellerna som redovisas i bilaga 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Beräkningarna för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EBIT/DA-modellen&lt;/NOBR&gt; avser EBIT. För en närmare analys av skillnaderna i kapitalkostnad mellan en &lt;NOBR&gt;EBIT-modell&lt;/NOBR&gt; och en &lt;NOBR&gt;EBITDA-modell,&lt;/NOBR&gt; se bilaga 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft20"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td149"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td150"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;En jämförande analys av olika modeller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;dock en fast kostnad för att göra en investering. Beslutet att starta ett företag kan innebära en engångskostnad för den som startar företaget. Avkastningen på de investeringar som görs när väl före- taget är startat måste täcka upp den fasta kostnaden för att starta ett företag om det ska ske några investeringar. Dessa tre faktorer gör att för framför allt mindre, ägarledda företag så kan den totala beskattningen, inte bara den marginella, påverka investeringarnas storlek. Det kommer också, generellt sett, att krävas en högre avkastning för att denna typ av investeringar ska bli genomförda. De olika modellerna har olika profil beträffande högavkastande respektive lågavkastande investeringar. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Finansieringsavdraget &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft13"&gt;EBIT/DA- modellen &lt;/SPAN&gt;sänker beskattningen på högavkastande investeringar jämfört med i dag. Detta gäller framför allt finansieringsavdraget. I den &lt;SPAN class="ft13"&gt;kombinerade modellen &lt;/SPAN&gt;och för &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;ST-schablonen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt; &lt;/SPAN&gt;beskattas högavkastande investeringar med 22 procent på marginalen, precis som i dag. Om hänsyn tas till att vissa investeringsbeslut påverkas av de här diskuterade faktorerna innebär det att bedömningen av effekten på investeringarna bör justeras upp något för &lt;SPAN class="ft13"&gt;finansieringsavdraget &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;EBIT/DA-modellen&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;13.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Företagslokaliseringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft10"&gt;Analysen av effekter på företagslokalisering utgår från att ett företags lokalisering bestäms av den genomsnittliga avkastningen efter bolagsskatt. Fler företag väljer att lokalisera sin verksamhet i ett land där den genomsnittliga bolagsskatten är låg. En jämförelse mellan olika modeller bör därför baseras på beräkningar av den effektiva genomsnittsskatten. Eftersom de här aktuella modellerna är kalibrerade så att de ska vara offentligfinansiellt neutrala är utgångs- punkten att den genomsnittliga skatten på en aggregerad nivå ska vara densamma i de olika modellerna. Eftersom modellerna begränsar ränteavdragen i olika stor utsträckning finns det emellertid skill- nader i genomsnittlig skatt för olika typer av investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft10"&gt;Modellerna påverkar som nämnts olika typer av investeringar på olika sätt. Sammantaget bedöms effekten för alla modeller bli att investeringsmixen i Sverige förbättras något, men hur mycket är svårt att kvantifiera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;En modell med ett &lt;/SPAN&gt;finansieringsavdrag &lt;SPAN class="ft10"&gt;och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EBIT/DA-modellen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft10"&gt;ökar generellt lönsamheten av investeringar med hög avkastning, som en följd av att bolagsskatten sänks. Investeringar med relativt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft20"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;En jämförande analys av olika modeller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;måttlig avkastning och investeringar som lånefinansieras i stor utsträckning kommer däremot att bli mindre lönsamma än med nuvarande regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;I den &lt;SPAN class="ft13"&gt;kombinerade modellen &lt;/SPAN&gt;ökar lönsamheten av investeringar som i hög utsträckning finansieras med eget kapital, eftersom sådana investeringar medför &lt;NOBR&gt;ACE-avdrag.&lt;/NOBR&gt; Investeringar som låne- finansieras i stor utsträckning kommer däremot att bli mindre lönsamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft10"&gt;Även en &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;ST-schablon&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt; &lt;/SPAN&gt;bedöms generellt öka lönsamheten av investeringar med låg avkastning på grund av att schablonavdraget väger relativt tungt för sådana investeringar. Investeringar som lånefinansieras i stor utsträckning kommer att bli mindre lönsamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Sammantaget kan sägas att samtliga modellers effekt på mängden företagslokaliseringar i Sverige bedöms vara marginell. Det beror på att företagens genomsnittliga skatt på en aggrerad nivå ska vara densamma som med nuvarande regler, eftersom kommitténs uppdrag är att lämna ett fullt finansierat förslag. Däremot förväntas urvalet av företag som lokaliserar sin verksamhet till Sverige förändras till det bättre med samtliga modeller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;13.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Motverka av lagstiftaren icke avsedd skatteplanering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Ett viktigt kriterium är att den modell som föreslås bedöms vara effektiv mot kringgåenden och utnyttjanden av systemet i syfte att undgå skatt. Om reglerna inte blir tillräckligt effektiva i detta avseende riskerar den svenska skattebasen att urholkas. I det följande jämförs de fyra modellerna utifrån vilka incitament som finns för skatteplanering med hjälp av koncerninterna transaktioner. Därefter diskuteras om modellerna kräver kompletterande regler för ränteavdragsbegräns- ningar eller liknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;13.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Incitament för koncerninterna vinstöverföringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Analysen av reglernas effekter på incitament för koncerninterna vinstöverföringar rör den delen av företagens vinster som är relativt lätt att flytta mellan olika länder. Det rör sig alltså inte om var företagen förlägger sina realinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft20"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340153x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td149"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td150"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;En jämförande analys av olika modeller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p633 ft10"&gt;Den lättrörliga delen av företagens vinster påverkas av dels hur lätt det är att flytta vinster mellan länder, dels hur lönsamt det är. De modeller som jämförs skiljer sig åt i fråga om hur lönsamt det är att flytta vinster men inte i fråga om hur lätt det är att flytta dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft10"&gt;Företag betalar mindre bolagsskatt om vinster flyttas från ett land med högre bolagsskattesats till ett land med lägre bolagsskatt. Bolagsskattesatsen påverkar av den anledningen hur lönsamt det är att flytta vinster och kan därmed påverka var företagen redovisar sina vinster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;I nuvarande system för bolagsbeskattning (som är ett traditionellt system) är bolagsskattesatsen lika hög för alla sorters vinstöver- föringar.&lt;A href="#page_153"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det spelar i ett sådant system ingen roll om den över- förda delen av vinsten redovisas som en del av rörelseresultatet (EBIT) eller som en del av räntenettot. I de modeller som här ska jämföras kan detta däremot spela roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft10"&gt;Jämförelsen mellan modellerna omfattar vinstöverföringar av såväl EBIT som räntor. En fördjupad analys av detta redovisas i bilaga 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft10"&gt;Vinstöverföring av EBIT kan göras genom förändrade intern- priser. Ett svenskt företag som köper exempelvis insatsvaror från ett utländskt koncernföretag redovisar en lägre vinst ju högre pris som sätts på insatsvaran. Den redovisade vinsten i det utländska koncernföretaget ökar med lika mycket. Detta är lönsamt för koncernen som helhet om den överförda vinsten beskattas lägre i utlandet än i Sverige. I praktiken begränsas denna form av vinst- överföring av att internationella riktlinjer om internprissättning måste beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft10"&gt;Vinstöverföring av räntor kan göras på flera olika sätt. I analysen som redovisas i bilaga 8 tas två huvudgrupper upp, dels förändrade räntesatser på koncerninterna lån, dels förändrad finansieringsstruktur som uppnås genom koncerninterna transaktioner. I denna grupp finns bland annat skatteplanering med ränteavdrag, vilka till stor del för- hindras genom nuvarande regler för ränteavdragsbegränsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft11"&gt;Frågan som kan ställas är hur skatten i Sverige påverkas av att vinsten som överförs till (eller från) Sverige ökar med en krona.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Såvida det inte rör sig om en räntebetalning som träffas av nuvarande begränsningsregler för ränteavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft20"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;En jämförande analys av olika modeller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Kommittén har analyserat hur incitamenten att göra en vinst- överföring till Sverige skulle förändras i de fyra modellerna. Med nuvarande regler beskattas en vinstöverföring till Sverige med 22 procent, oavsett vilken form vinstöverföringen har. På mot- svarande sätt gäller att en vinstöverföring från Sverige till utlandet minskar bolagsskatten i Sverige med 22 procent av vinstöver- föringen. I de fyra modellerna beskattas vinstöverföringar aldrig med mer än 22 procent, men i flera fall beskattas de med mindre. Incitamenten att föra över vinster till Sverige skulle därmed aldrig bli svagare med någon av modellerna, däremot starkare i vissa fall. På motsvarande sätt gäller att incitamenten av föra över vinster från Sverige till utlandet aldrig skulle bli starkare med någon av modellerna än med nuvarande regler. Därmed kan slutsatsen dras att de sammanlagda vinstöverföringarna till Sverige kommer att öka oavsett vilken modell som skulle införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft121"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;13.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Behov av kvarvarande eller nya ränteavdragsbegränsningsregler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Incitamenten till skatteplanering beräknas vara mindre i var och en de fyra modellerna än med nuvarande skatteregler. Frågan är om modellerna behöver kompletteras med nuvarande regler för ränteavdragsbegränsningar eller med andra regler som syftar till att förhindra av lagstiftaren icke avsedd skatteplanering. Enligt nu gällande ränteavdragsbegränsningsregler är räntebetalningar avseende lån mellan företag i intressegemenskap som görs till lågskatte- jurisdiktioner i allmänhet inte avdragsgilla. Fokus i denna del av analysen är därför på incitamenten att genom koncerninterna lån öka de räntekostnader som redovisas i Sverige. I tabell 13.2 redo- visas hur mycket skatten i Sverige minskar om räntekostnaderna i ett svenskt bolag ökar med en krona i ett företag där räntekost- naderna är större än ränteintäkterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft20"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340155x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p449 ft21"&gt;SOU 2014:40 En jämförande analys av olika modeller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft72"&gt;Tabell 13.2 Minskad skatt i Sverige av en ökad räntekostnad med en krona i ett svenskt företag med negativt räntenetto&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td161"&gt;&lt;P class="p340 ft118"&gt;Minskad skatt i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;Behov av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td160"&gt;&lt;P class="p52 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td161"&gt;&lt;P class="p52 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td143"&gt;&lt;P class="p125 ft77"&gt;kompletterade regler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td162"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td163"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td164"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td160"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Nuvarande regler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td161"&gt;&lt;P class="p340 ft72"&gt;0,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td143"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p117 ft77"&gt;Modell med ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td161"&gt;&lt;P class="p340 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td160"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;EBIT-modell&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td161"&gt;&lt;P class="p340 ft72"&gt;0,19&lt;SPAN class="ft123"&gt;a &lt;/SPAN&gt;alt. 0&lt;SPAN class="ft123"&gt;b&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td143"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Den kombinerade modellen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td161"&gt;&lt;P class="p340 ft72"&gt;0&lt;SPAN class="ft123"&gt;c &lt;/SPAN&gt;alt. 0,11&lt;SPAN class="ft123"&gt;d&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td160"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;ST-schablonen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td161"&gt;&lt;P class="p340 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td143"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td162"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td163"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td164"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p642 ft77"&gt;Källa: Tabell 3 i bilaga 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft84"&gt;Anm: &lt;SPAN class="ft124"&gt;a &lt;/SPAN&gt;När avdragsutrymmet inte överskrids. Bolagsskattesatsen antas i &lt;NOBR&gt;EBIT-modellen&lt;/NOBR&gt; sänkas till 19 procent. &lt;SPAN class="ft124"&gt;b &lt;/SPAN&gt;När avdragsutrymmet överskrids. &lt;SPAN class="ft124"&gt;c &lt;/SPAN&gt;Avser minskad skatt då ökad räntekostnad beror på större lån. &lt;SPAN class="ft124"&gt;d &lt;/SPAN&gt;Avser minskad skatt då ökad räntekostnad beror på höjd räntesats. Bolagsskattesatsen antas i den kombinerade modellen vara densamma som i dag, 22 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;EBIT/DA-modellen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt; &lt;/SPAN&gt;(här kalibrerad utifrån &lt;NOBR&gt;EBIT-varianten)&lt;/NOBR&gt; skiljer sig från övriga modeller såtillvida att modellens ränteavdrags- begränsning inte alltid biter. Så är fallet om ett företags räntekost- nader är mindre än dess utrymme för ränteavdrag. Om avdrag får göras för räntor upp till exempelvis 20 procent av EBIT kommer incitament fortfarande finnas att använda sig av skatteplanering med hjälp av ränteavdrag upp till detta belopp. Om de nuvarande reglerna tas bort utan att det införs några nya ränteavdragsbegräns- ningsregler utöver sådana &lt;NOBR&gt;EBIT-regler&lt;/NOBR&gt; skulle en fortsatt skatte- planering enligt kommitténs beräkningar kunna leda till ränte- avdrag som ger upphov till ett skattebortfall i storleksordningen 3– 10 miljarder kronor. För att förhindra detta måste en EBIT/DA- modell därför kompletteras med ränteavdragsbegränsningsregler av den form som finns i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft10"&gt;En stor grupp företag utgörs av dem som har negativa ränte- netton, där alltså räntekostnaderna är större än ränteintäkterna. För de företagen skulle en vinstöverföring genom ökade svenska räntekostnader för koncerninterna lån inte påverka beskattningen alls i en modell med ett &lt;SPAN class="ft13"&gt;finansieringsavdrag&lt;/SPAN&gt;. På motsvarande sätt skulle vinstöverföringar från Sverige till utlandet genom samma typ av transaktion (fast åt motsatt håll) inte påverka beskattningen i Sverige. Det skulle alltså inte finnas något incitament att använda den här typen av upplägg för att via ränteavdrag överföra vinster från Sverige till utlandet. Av denna anledning bedöms de nuvarande reglerna för ränteavdragsbegränsningar kunna avskaffas om ett finansieringsavdrag införs. Om någon av de övriga tre modellerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft20"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340156x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;En jämförande analys av olika modeller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;införs bedöms det däremot vara motiverat att komplettera reglerna med någon form av ränteavdragsbegränsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;För att den &lt;SPAN class="ft13"&gt;kombinerade modellen &lt;/SPAN&gt;inte ska innebära incitament för koncernintern skuldsättning i Sverige behöver den kalibreras på exakt rätt sätt så att ökade ränteavdrag helt neutraliseras av ett minskat &lt;NOBR&gt;ACE-avdrag.&lt;/NOBR&gt; En exakt kalibrering av systemet är i praktiken knappast möjlig, bland annat på grund av att räntesatsen varierar för olika lån. I lägen där de ökade ränteavdragen är värda mer än de &lt;NOBR&gt;ACE-avdrag&lt;/NOBR&gt; som företaget går miste om kommer det även fortsättningsvis att vara lönsamt att öka lånens storlek. Till skillnad från andra ränteavdragsbegränsningsregler, till exempel de som följer av en &lt;NOBR&gt;EBIT/DA-modell,&lt;/NOBR&gt; har den kombinerade modellen inget högsta tak för ränteavdragens storlek. Om man vill minska denna skatteplaneringsmöjlighet är det nödvändigt att komplettera modellen med ytterligare avdragsbegränsningar för räntekostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft10"&gt;Med en &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;ST-schablon&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt; &lt;/SPAN&gt;beviljas inga ränteavdrag. De nuvarande ränte- avdragsbegränsningsreglerna blir därmed överflödiga. Något som allmänt begränsar handlingsutrymmet betydligt för skatteplanering med en &lt;NOBR&gt;ST-schablon&lt;/NOBR&gt; är att näringsbetingade andelar&lt;A href="#page_156"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;inte kan användas för att skapa avdragsutrymme. Näringsbetingade andelar ingår inte i underlaget eftersom de inte är skattepliktiga. Det finns ändå möjlighet att undvika avsedd skatt i vissa fall. Om ett företag till exempel ökar sin skuldsättning genom att ta upp ett nytt lån ökar också tillgångssidan i motsvarande mån. En ökning av de skattepliktiga tillgångarna innebär att schablonavdraget blir större. En förutsättning för att detta ska vara lönsamt är att schablonavdraget är värt mer i sänkt bolagsskatt än vad räntan för det nya lånet kostar. Om lånet upptas koncerninternt eller inom en intressegemenskap krävs dessutom att den skatt som utgår på ränteinkomsten hos mottagaren inte överstiger den bolagsskatte- sänkning som schablonavdraget ger. Det förhållandet att schablon- räntesatsen, för att hålla nere de statsfinansiella kostnaderna, sannolikt kommer att behöva vara betydligt lägre än en marknads-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Med näringsbetingad andel avses en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som ägs av till exempel ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening, stiftelse eller ideell förening. Andelen ska vara en kapitaltillgång och uppfylla någon av följande förutsättningar: 1) Andelen är inte marknadsnoterad. 2) Det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets samtliga andelar i det ägda företaget motsvarar tio procent eller mer av röstetalet för samtliga andelar i företaget. 3) Innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållandena eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära. Se 24 kap. 13 och 14 §§ IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft20"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td149"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td150"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;En jämförande analys av olika modeller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p649 ft10"&gt;mässig låneränta innebär att det oftast inte skulle finnas incitament att öka skuldsättningen på det sätt som framgår ovan. I speciella situationer med stora variationer i räntenivåerna kan dock en &lt;NOBR&gt;ST-schablonränta&lt;/NOBR&gt; komma att överstiga marknadsräntan. Under sådana förhållanden kan företaget komma åt stora schablonavdrag som sänker beskattningen. För att förhindra att reglerna utnyttjas på detta sätt behövs någon form av kompletterande regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;13.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Lätt att förstå och tillämpa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Den praktiska tillämpningen av reglerna i form av hur lätta de är att förstå och tillämpa är en viktig aspekt vid kommitténs val av modell. Här avses exempelvis hur lätt det är att tillgodogöra sig reglerna, hur stor den administrativa bördan vid tillämpning av reglerna bedöms vara och om det kan finnas särskilda kontrollsvårigheter för Skatteverket. Avsnittet är uppdelat på så sätt att först analyseras detta utifrån modellens grundläggande konstruktion. Därefter kommer i separata avsnitt ett par andra frågor av betydelse för hur enkel en modell kan uppfattas. Det gäller behovet av särregler för branscher och modellernas internationella förekomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;13.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Modellens grundläggande konstruktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Modellen med ett &lt;/SPAN&gt;finansieringsavdrag &lt;SPAN class="ft10"&gt;och en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EBIT/DA-modell&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft10"&gt;bedöms inte vara komplicerade i sina grundformer. Underlaget i en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;EBIT-modell&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; består av resultatet med återläggning för bland annat ränteintäkter och räntekostnader. I en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;EBITDA-modell&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; återläggs också avskrivningarna. Det som kan orsaka problem är den uppdelning som måste göras av räntor i förhållande till andra resultatposter. En sådan gränsdragning är komplicerad, men oundvik- lig. Hur svår den blir i praktiken beror på vilken räntedefinition man väljer att tillämpa. Även eventuella kompletterande ränteavdrags- begränsningsregler, särregler för branscher och övergångsregler kan påverka i detta avseende. En fördel med finansieringsavdraget som innebär en förenkling i förhållande till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;EBIT/DA-modellen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; är att avdragsbegränsningen i finansieringsavdraget sker i ett steg, det vill säga efter en kvittning av räntekostnader och ränteintäkter gäller fullt avdragsförbud varefter ränteavdraget ersätts med ett schablon- avdrag. I &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;EBIT/DA-modellen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; kan det slutliga avdraget inte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft20"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;En jämförande analys av olika modeller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;fastställas förrän det högsta tillåtna avdragsbeloppet har fastställts och jämförts med det faktiska räntenettot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;Vid en &lt;SPAN class="ft13"&gt;kombinerad modell &lt;/SPAN&gt;är den del av modellen som består i kvoterade ränteavdrag enkel i grunden. Utgångspunkten är de ränte- utgifter som företaget har för sina lån och från detta dras företagens ränteintäkter. Det som eventuellt återstår efter att ränteintäkterna dragits av är den nettoränta som ska kvoteras ned. Beroende på hur man väljer att definiera vad som ska avses med ränta kan gräns- dragningen bli mer eller mindre svår. Underlaget för &lt;NOBR&gt;ACE-avdraget&lt;/NOBR&gt; är mer komplicerat. I grunden består underlaget av företagets egna kapital av vilket ett antal skattemässiga och redovisningsmässiga justeringar bör göras. De uppgifter som behövs för beräkningen torde dock kunna hämtas ur företagens redovisning och deklara- tioner, varför reglerna sannolikt inte skulle bli alltför administrativt betungande för företagen att handlägga och för Skatteverket att kontrollera. Hur det blir med detta i slutändan påverkas förstås av om reglerna måste kompletteras med ytterligare ränteavdragsbegräns- ningar. Sammantaget kan sägas att den kombinerade modellen kräver två sannolikt komplicerade definitioner, dels en räntedefinition, dels en definition av eget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft10"&gt;En &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;ST-schablon&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt; &lt;/SPAN&gt;förutsätter att företagens tillgångar delas upp i skattepliktiga och inte skattepliktiga tillgångar. En sådan uppdel- ning behöver inte vara särskilt komplicerad och innebär i princip att företagets alla tillgångar utom näringsbetingade andelar ingår i underlaget för schablonavdrag. De skattepliktiga tillgångarna ska sedan fastställas till sitt skattemässiga restvärde. Dessa värden kan hämtas ur företagens redovisning och deklarationer men kräver ändå en hel del administrativt arbete. Flera poster som ska beräknas och justeras kräver också lite mer kontrollarbete för Skatteverket. Eftersom inga avdrag medges för faktiska räntor behövs dessutom en räntedefinition. Sammantaget bedöms reglerna i denna modell som något mer komplicerade än i övriga modeller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft10"&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att modellen med ett finansierings- avdrag är något enklare än en &lt;NOBR&gt;EBIT/DA-modell.&lt;/NOBR&gt; Den kombinerade modellen och &lt;NOBR&gt;ST-schablonen&lt;/NOBR&gt; är betydligt mer komplicerade än de två förstnämnda modellerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft20"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td149"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td150"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;En jämförande analys av olika modeller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p652 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;13.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Behov av särregler för branscher&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Bedömningen här gäller i första hand om någon modell kräver specialregler på grund av att modellen till sin grundläggande kon- struktion inte kan tillämpas utan anpassning för någon viss bransch. I syfte att öka den skattemässiga neutraliteten mellan eget och lånat kapital begränsas ränteavdragen i samtliga modeller. Av det skälet kommer det att finnas företag som i samtliga modeller får betala mer i skatt än med nuvarande regler för att de är högt skuldsatta. På motsvarande sätt kommer det att finnas företag som får betala mindre i skatt med modellerna än med nuvarande regler. Denna typ av omfördelning redovisas i avsnitt 20 och 21 och är enligt kommittén inte skäl för särregler då själva avsikten med samtliga modeller är att höja beskattningen av lånat kapital och sänka beskattningen av eget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft10"&gt;En &lt;SPAN class="ft13"&gt;kombinerad modell &lt;/SPAN&gt;är inte så långtgående i sin begränsning av ränteavdrag som till exempel modellen med finansieringsavdrag. Effekterna bedöms därför bli mindre för enskilda branscher och företag, vilket gör att behovet av särregler överlag inte är så stort för denna modell. Övriga modeller behandlas nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft13"&gt;Finansiell sektor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Avdragsrätten för finansiell sektor och andra företag som har ett positivt räntenetto påverkas inte av regler som begränsar avdrags- rätten för enbart de räntekostnader som överstiger ränteintäkterna. Därmed skulle reglerna inte ha en styrande effekt på dessa företags finansieringsstruktur. Med andra ord jämställs inte eget och lånat kapital för denna sektor. Även dessa företag skulle dock få del av den bolagsskattesänkning som är tänkt att genomföras samtidigt med såväl en modell med ett &lt;SPAN class="ft13"&gt;finansieringsavdrag &lt;/SPAN&gt;som en &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;EBIT/DA-modell&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Om en omfördelning av skattebördan från företag med positiva ränte- netton inte anses önskvärd skulle motverkande regler som ökar beskattningen av finansiell sektor kunna införas i samband med dessa modeller. Alternativt skulle man kunna införa undantag som träffar dessa företag, vilket skulle få till följd att de låg kvar i det nuvarande bolagsskattesystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;ST-schablonen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt; &lt;/SPAN&gt;är en modell som bygger på avskaffad avdragsrätt för alla räntekostnader. Anledningen till att avdrag för alla ränte- kostnader begränsas är att om schablonen bara skulle gälla ränte-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft20"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340160x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;En jämförande analys av olika modeller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;kostnader som överstiger ränteintäkterna skulle de åtgärder som krävs för att undvika kringgåenden bli synnerligen komplicerade. En modell som utgår från alla räntekostnader skulle få stor påverkan på finansiell sektor eftersom det leder till kedjebeskattning av räntor.&lt;A href="#page_160"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vidare skulle finansiering av investeringar via lån inom företags- sektorn bli hårdare beskattade än annan typ av finansiering, vilket skulle vara snedvridande. Om man vill undvika effekter av detta slag behövs särskilda regler för finansiell sektor. Man kan tänka sig att dessa företag helt undantas från begränsningen. Att ha särregler är dock inte utan komplikationer eftersom det kan uppstå gräns- dragningsproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;13.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Internationell förekomst&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft10"&gt;Frågan om den aktuella modellen förekommer internationellt i någon form är av intresse vid en jämförelse av hur lätt den kan vara att tillgodogöra sig i internationella sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Flera länder har de senaste åren övergett renodlade underkapi- taliseringsregler och i stället infört olika varianter av &lt;SPAN class="ft13"&gt;EBIT/DA- modeller &lt;/SPAN&gt;som alla utgår från de räntekostnader som överstiger ränteintäkterna. Det vanligaste är att reglerna utgår från resultat- måttet EBITDA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Finansieringsavdraget &lt;/SPAN&gt;bygger på en slopad avdragsrätt för netto- räntor där detta avdrag ersätts med ett schablonavdrag. Schablon- avdraget är oberoende av de faktiska räntekostnaderna. Kommittén känner inte till något land som har ränteavdragsbegränsningsregler som direkt motsvarar finansieringsavdraget. Samtidigt är finansierings- avdraget konstruerat så att det är ekonomiskt identiskt med en sänkt bolagsskattesats. Av det skälet kan inte finansieringsavdraget vara särskilt svårt att ta till sig i utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;En &lt;SPAN class="ft13"&gt;kombinerad modell &lt;/SPAN&gt;av det slag som kommittén utrett har ingen motsvarighet internationellt. Det finns heller ingen inter- nationell motsvarighet till &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;ST-schablonen&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Om ett företag lånar pengar för investeringar beskattas avkastningen på investeringen i det investerande företaget på både den del av avkastningen som går till aktieägarna och den del som går till långivarna. Om långivaren refinansierar sitt lån till företaget genom att ta upp egna lån sker ytterligare en beskattning om långivaren nekas ränteavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft20"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340161x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td149"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td150"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;En jämförande analys av olika modeller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p656 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;13.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Kommitténs sammanfattande bedömning och slutsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;En modell med ett finansieringsavdrag är den bäst lämpade modellen för att öka den skattemässiga neutraliteten mellan finansiering med eget kapital och finansiering med lånat kapital. För att ge lagstiftaren valmöjlighet utformas även en alternativ modell i form av en variant av den internationellt förekommande &lt;NOBR&gt;EBIT/DA-modellen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft10"&gt;Ett centralt uppdrag för kommittén är att föreslå ett system som ökar neutraliteten mellan eget och lånat kapital. Kommitténs slut- sats av analysen i avsnitt 7 är att det är snedvridande att skatte- mässigt gynna en finansieringsform framför en annan. Ovanstående jämförelse mellan de olika modellerna visar att ett finansieringsavdrag och en &lt;NOBR&gt;ST-schablon&lt;/NOBR&gt; helt skulle avhjälpa asymmetrin mellan eget och lånat kapital och med en kombinerad modell skulle den i huvudsak avhjälpas. En &lt;NOBR&gt;EBIT/DA-modell&lt;/NOBR&gt; avhjälper bara denna när avdrags- begränsningen verkligen är begränsande, vilket är fallet om företaget har räntekostnader som överstiger avdragstaket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Att lämna ett förslag som förhindrar av lagstiftaren icke avsedd skatteplanering är enligt kommittén en nödvändighet. Att kunna kombinera detta med möjligheten att avskaffa nuvarande regler för ränteavdragsbegränsningar, utan att i någon större omfattning behöva införa nya, väger särskilt tungt för kommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;När det gäller avskaffande av nuvarande regler för ränteavdrags- begränsningar utan att införa några nya är det bara två modeller som enligt kommitténs bedömning helt skulle kunna möjliggöra detta, och det är modellen med ett finansieringsavdrag och &lt;NOBR&gt;ST-schablonen.&lt;/NOBR&gt; Det beror på att avdragen i dessa två modeller helt frikopplas från storleken på de faktiska räntekostnaderna. &lt;NOBR&gt;ST-schablonen&lt;/NOBR&gt; skulle dock kräva andra kompletterande regler för att undvika risken för att reglerna överutnyttjas i det fall då verkliga räntekostnader är lägre än den schablonberäknade räntan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;Ytterligare något som kommittén tillmäter stor betydelse är att reglerna är så lätta som möjligt att förstå och tillämpa. Ett alltför komplicerat regelverk skapar en stor administrativ börda och sämre förutsebarhet för företagen samtidigt som Skatteverkets kontroll- möjligheter minskar. Hur komplicerad en modell riskerar att bli beror inte bara på grundkonstruktionen utan hänger till stor del&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft20"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;En jämförande analys av olika modeller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;också samman med hur stort behov av särregler för branscher, kompletterande ränteavdragsbegränsningsregler samt regler mot icke avsedd skatteplanering som bedöms nödvändiga. Kommittén vill gärna undvika sådana olika tillkommande regler eftersom de generellt komplicerar systemet och gör det mindre förutsebart. Den modell som står sig bäst i detta avseende är modellen med ett finansieringsavdrag. Det beror till stor del på att detta är den modell som anses svårast att manipulera, vilket innebär att nuvaran- de ränteavdragsbegränsningsregler skulle kunna avskaffas utan att några nya särskilda regler mot icke avsedd skatteplanering skulle behövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft10"&gt;Vid en sammantagen bedömning anser kommittén att modellen med ett finansieringsavdrag är den modell som bäst tillgodoser de kriterier som anses vara viktiga att uppfylla. Tre skäl väger här tyngst. För det första har modellen förmågan att för företag med negativt räntenetto helt kunna neutralisera den skillnad mellan eget och lånat kapital som direktiven utpekar. För det andra är modellen den som bedöms bli minst komplicerad i sin utformning. För det tredje bedöms modellen i störst utsträckning kunna motverka kring- gåenden. En nackdel är att modellen inte förekommer internationellt, vilket gör att den inte är känd i andra länder och riskerar att inte bli lika gångbar i detta avseende som en &lt;NOBR&gt;EBIT/DA-modell&lt;/NOBR&gt; skulle bli. Kommittén bedömer dock att detta inte bör vara avgörande vid valet av modell. Dessutom bygger finansieringsavdraget på enbart väl kända komponenter. Eftersom modellen är logiskt uppbyggd bör den därför vara förhållandevis enkel att förklara internationellt. Kommittén väljer följaktligen att föreslå regler för en modell med ett finansieringsavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EBIT/DA-modellen&lt;/NOBR&gt; har flera likheter med modellen med ett finansieringsavdrag. Skillnaderna är emellertid tillräckligt stora för att kommittén ska anse att modellen med ett finansieringsavdrag har tydliga försteg framför &lt;NOBR&gt;EBIT/DA-modellen.&lt;/NOBR&gt; För att ge lag- stiftaren valmöjlighet har kommittén valt att vid sidan av ett förslag om ett finansieringsavdrag även utforma ett alternativt förslag i form av en variant av den internationellt förekommande EBIT/DA- modellen. I praktiken har en stor del av arbetet i kommittén dessutom bedrivits genom att dessa två modeller utretts parallellt innan det slutliga ställningstagandet var klart. Således lämnas också ett alternativt förslag i form av en &lt;NOBR&gt;EBIT/DA-modell.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft20"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;VI Huvudförslaget&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;P class="p13 ft9"&gt;14 Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft10"&gt;I detta avsnitt presenterar kommittén sitt huvudförslag bestående av en avdragsbegränsning för räntor och andra finansiella kostnader samt ett schablonavdrag, ett s.k. finansieringsavdrag, som ersätter det avdrag som slopas. Förslaget sammanfattas i följande avsnitt &lt;A href="#page_164"&gt;(14.2)&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Efter sammanfattningen utvecklas det materiella innehållet närmare. Först behandlas utformningen av förslagets två delar, avdragsbegränsningen för finansiella kostnader &lt;A href="#page_167"&gt;(14.3) &lt;/A&gt;och finansieringsavdraget &lt;A href="#page_178"&gt;(14.4)&lt;/A&gt;. Därefter definieras begreppen finansiella kostnader och finansiella intäkter &lt;A href="#page_183"&gt;(14.5)&lt;/A&gt;. I avsnitt &lt;A href="#page_232"&gt;14.6 &lt;/A&gt;redogörs för vilka företag som omfattas av förslaget och i avsnitt &lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;14.7–14.10&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_289"&gt; &lt;/A&gt;behandlas slutligen behovet av kompletterande ränteavdrags- begränsningsregler, frågan om när reglerna ska träda i kraft, över- gångsbestämmelser och behovet av förändringar i andra lagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft10"&gt;Kommitténs förslag om finansieringsavdrag består av två huvud- delar. Införandet av ett finansieringsavdrag innebär att 25 procent av ett underlag, benämnt underlag för finansieringsavdrag, får dras av. I princip utgörs underlaget för finansieringsavdrag av det skattemässiga resultatet. Förslagets andra huvuddel innebär att finansiella kostnader som överstiger finansiella intäkter inte får dras av. Finansieringsavdraget innebär ökade avdrag och därmed lägre skattebetalningar för företagen. Den avskaffade avdragsrätten för finansiella kostnader som överstiger finansiella intäkter, benämnt negativt finansnetto, innebär minskade möjligheter till avdrag och därmed ökad skatt för företagen. Förslaget är fullt finansierat, det vill säga det har kalibrerats så att avdragen, och därmed skatte- kostnaderna för företagssektorn, sammantaget ska bli desamma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft20"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;före och efter reformen. På så sätt hänger de båda huvuddelarna av förslaget ihop. På grund av de särskilda förhållanden mellan finansiella kostnader och intäkter som gäller för finansiell sektor har förslaget kompletterats med en schablonintäkt för denna sektor. De båda huvuddelarna av förslaget går i övrigt att analysera separat, vilket görs nedan, men först redogörs för frågan om vilka som omfattas av förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;I första hand berör förslaget aktiebolag. Även övriga juridiska personer som inkomstbeskattas enligt samma regler som aktiebolagen, som ekonomiska föreningar, berörs av förslaget. Av systemskäl omfattas även handelsbolag av avdragsbegränsningen. Avdrags- begränsningen bör dock inte gälla enskilda näringsidkare. Förslaget påverkar inte heller privatpersoners avdragsrätt för räntor eller andra finansiella kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Att utjämna skillnaden i den skattemässiga behandlingen mellan lånat och eget kapital är kommitténs främsta uppdrag. Som framgår av avsnitt 7 är det enligt kommittén samhällsekonomiskt motiverat att behandla lånat och eget kapital lika skattemässigt. I dag får dock bara kostnaderna för lånat kapital dras av. Ett sätt att uppnå neutralitet är att avskaffa avdragsrätten för räntor. Ytterligare ett skäl till att avskaffa avdragsrätten för räntor är att det har förekommit omfattande skatteplanering med ränteavdrag. Det har visat sig vara svårt att stoppa denna skatteplanering. Med helt avskaffad avdragsrätt begränsas denna form av ej avsedd skatteplanering kraftigt. Både principiella och praktiska skäl talar därför för ett avskaffande av ränteavdragsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Det är relativt enkelt att i vissa situationer omvandla ränta till andra typer av finansiella intäkter och kostnader, som valutakurs- effekter, kapitalvinster och kapitalförluster samt hyresintäkter och hyreskostnader. Av praktiska skäl kan därför principen om vad som ekonomiskt sett är en ränta behöva frångås ibland. Definitionen av vad som omfattas av avdragsbegränsningen enligt förslaget ligger nära vad som i redovisningen benämns som finansiella kostnader. Kommittén föreslår därför att termen finansiell kostnad ska användas i den nya lagstiftningen som gemensam särskild skattemässig benäm- ning på de kostnader för vilka avdragsrätten begränsas. Vad som avses med en finansiell kostnad kommer härmed att få en särskild skatte- mässig betydelse just i detta avseende. Begreppet i förslaget omfattar förutom ränta även bland annat valutakurseffekter, skattepliktiga vinster och förluster på finansiella instrument, skattepliktiga utdel- ningar och räntedelen av vissa hyresbetalningar. Av enkelhetsskäl&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft20"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p649 ft10"&gt;undantas normalt vissa typer av räntor, som implicita räntor i leverantörsskulder och kundfordringar. Räntekomponenten i fastighets- och lokalhyror samt korttidshyror av olika slag kommer normalt inte heller att omfattas. För intäkter som motsvarar finansiella kostnader används begreppet finansiella intäkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Avdrag nekas inte för alla finansiella kostnader, utan enbart för negativt finansnetto. Bakgrunden till detta är att det är vanligt att företag samtidigt har stora finansiella intäkter och finansiella kostnader. Om avdrag skulle nekas för bruttot av finansiella kostnader skulle det uppstå en kedjebeskattning av finansiella kostnader i bolagssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft10"&gt;De avskaffade avdragen för negativt finansnetto ska ersättas med ett finansieringsavdrag. Finansieringsavdraget utgör 25 procent av ett underlag. Underlaget är detsamma som det skattemässiga resultatet före avdraget. Syftet med finansieringsavdraget är att sänka beskatt- ningen av avkastningen på investeringar, oavsett hur investeringarna finansieras. Finansieringsavdragets effekt på företagens skattebetal- ningar kommer att vara exakt densamma som effekten av en sänkning av bolagsskattesatsen med 5,5 procentenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Med ett finansieringsavdrag blir det tydligt att den slopade avdragsrätten för negativt finansnetto ersätts av ett annat avdrag som är oberoende av om företag finansieras med lånat eller eget kapital. På så sätt tydliggörs att finansieringsavdraget är neutralt i förhållande till om verksamheten finansieras med lånat eller eget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;En viktig princip i det svenska bolagsskattesystemet är att en verksamhet som bedrivs i en koncern ska beskattas likvärdigt med en verksamhet som bedrivs inom ett enda företag. För att upprätt- hålla denna princip tillåts företag med positivt finansnetto att kvitta dessa mot negativt finansnetto från företag inom samma koncern. Effekten av detta är att beskattningen på koncernnivå blir den- samma som om det positiva och negativa finansnettot hade tillhört samma företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;Den slopade avdragsrätten för negativt finansnetto omöjliggör i princip all oönskad skatteplanering med hjälp av ränteavdrag. De ränteavdragsbegränsningsregler som har införts för att motverka sådan skatteplanering kan därför avskaffas om finansieringsavdraget införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft20"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340167x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p564 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Avdragsbegränsning för finansiella kostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;I avsnitt &lt;A href="#page_178"&gt;14.4 &lt;/A&gt;presenteras finansieringsavdraget som är den ena delen av kommitténs huvudförslag. Finansieringsavdraget ska ersätta avdragsrätten för räntekostnader och andra finansiella kostnader. Grunden i kommitténs förslag utgörs således av en avdrags- begränsning för finansiella kostnader. Denna avdragsbegränsning behandlas i detta avsnitt. Den närmare definitionen av vad som avses med finansiella kostnader framgår av avsnitt &lt;A href="#page_183"&gt;14.5.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Inget avdrag för negativt finansnetto&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Det införs en definition av positivt och negativt finansnetto. Om beskattningsårets finansiella intäkter överstiger beskattningsårets finansiella kostnader blir finansnettot positivt. Om beskattningsårets finansiella kostnader i stället överstiger beskattningsårets finansiella intäkter blir finansnettot negativt. Det är mellanskillnaderna som utgör själva finansnettona.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft11"&gt;Ett negativt finansnetto får inte dras av. Utgifter för finan- siella kostnader får därmed bara dras av mot finansiella intäkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft10"&gt;En juridisk person, som direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag är delägare i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, ska vid beräkningen av sitt finansnetto räkna in det finansnetto som hör till andelen. Som förutsättning för detta ska gälla att den juridiska personen har ägt andelen under hela sitt beskattningsår eller sedan det delägda företaget började bedriva närings- verksamhet av något slag samt att det delägda företaget har ett räkenskapsår som sammanfaller med den juridiska personens beskattningsår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft10"&gt;I andra länder som har infört ränteavdragsbegränsningar, bland annat utifrån resultatmåtten EBIT eller EBITDA, har begränsningen i avdragsrätt avsett de räntekostnader som inte motsvaras av ränteintäkter. Ett företag har i dessa länder således full avdragsrätt för räntekostnader upp till ett belopp som motsvarar dess ränteintäkter. För återstående räntekostnader begränsas avdragsrätten. Ett företag som har ränteintäkter som överstiger räntekostnader påverkas inte av en sådan begränsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft20"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft10"&gt;I kommitténs förslag avser avdragsbegränsningen finansiella kostnader. Analogt till ovan nämnda utformning skulle avdrags- begränsningen avse de finansiella kostnader som inte motsvaras av finansiella intäkter, det s.k. negativa finansnettot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Ett alternativ till att begränsa avdraget för negativt finansnetto är att begränsa avdraget för alla finansiella kostnader, de finansiella bruttokostnaderna. En sådan avdragsbegränsning skulle i detta sammanhang innebära att finansiella intäkter beskattas i sin helhet samtidigt som avdragsbegränsningen träffar samtliga finansiella kostnader. Finansiella företag förmedlar lån. Med en avdrags- begränsning av finansiella bruttokostnader skulle intäkterna från låneförmedling ingå i beskattningsunderlaget i sin helhet samtidigt som inga avdrag skulle medges för finansiella kostnader. Det skulle leda till en orimligt hög beskattning av finansiella företag. Också &lt;NOBR&gt;icke-finansiella&lt;/NOBR&gt; företag som förmedlar krediter genom att låna in och ut pengar skulle beskattas hårt. Exempelvis kan ett moder- företag ta upp stora lån som vidareutlånas till dotterföretag. Om avdrag för finansiella kostnader skulle nekas både i moderföretaget och i dotterföretagen skulle en avdragsbegränsning av finansiella bruttokostnader leda till kedjebeskattning och verka snedvridande på företagens finansieringsbeslut. Ett alternativ till att helt slopa avdragsrätten för negativt finansnetto är att tillåta avdrag till en viss del, till exempel med en viss procent av företagets &lt;NOBR&gt;EBIT-resultat.&lt;/NOBR&gt; Kommitténs alternativa förslag, som presenteras i avsnitt 16, är utformat på så vis. I avsnitt 13 jämförs en &lt;NOBR&gt;EBIT-baserad&lt;/NOBR&gt; avdrags- begränsning med ett fullständigt avskaffande av avdragsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;För att tillämpa de ovan föreslagna reglerna om avdragsbegräns- ning måste finansnettot räknas fram, både om det är positivt och om det är negativt. Kommittén föreslår därför att både positivt och negativt finansnetto ska definieras för att tillämpningen av de före- slagna reglerna ska underlättas. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Om de finansiella intäkterna är större än de finansiella kostnaderna är nettot positivt. Om kostnaderna är större än intäkterna är nettot negativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft10"&gt;Reglerna om avdragsförbud för negativt finansnetto föreslås även gälla för handelsbolag, se närmare avsnitt &lt;A href="#page_240"&gt;14.6.2. &lt;/A&gt;För en juridisk person som är delägare i ett handelsbolag gäller att resultatet från andelen räknas in i den juridiska personens näringsverksamhet (14 kap. 10 § inkomstskattelagen, förkortad IL). Eftersom resultaten från verksamheterna vid beskattningen ses som en enda närings- verksamhet är det enligt kommittén rimligt att finansnettot i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft20"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;handelsbolaget också ska ingå i den kvittning som görs i den juridiska personen för att fastställa storleken på icke avdragsgilla finansiella kostnader och på de skattepliktiga finansiella intäkterna. Kommittén förslår därför att juridiska personer som direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, är delägare i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, vid tillämpningen av avdragsbegränsningen ska räkna in de finansiella intäkter och kostnader som belöper sig på andelen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;En utformning som ger obegränsad rätt till kvittning för finansiella kostnader och intäkter mellan en juridisk person och ett delägt handelsbolag kan dock medföra en viss risk för att reglerna kringgås. Till exempel skulle ett företag med ett negativt finans- netto före beskattningsårets utgång kunna förvärva en andel i ett handelsbolag med ett positivt finansnetto enbart i syfte att kvitta bort det negativa finansnettot. Även den omvända situationen, att företag med positivt finansnetto förvärvar andelar i handelsbolag med negativt finansnetto, skulle kunna förekomma. För att mot- verka detta föreslår kommittén en regel om att denna kvittning bara får ske om andelen i handelsbolaget har ägts under den juridiska personens hela beskattningsår eller sedan det delägda företaget började bedriva näringsverksamhet av något slag. Dessa förut- sättningar motsvarar i princip de förutsättningar som krävs för att uppfylla villkoret om ägande enligt de regler som i dag gäller för att moderföretag och helägt dotterföretag ska få lämna koncernbidrag till varandra med avdragsrätt (35 kap. 3 § 3 IL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Med hjälp av handelsbolagsandelar med avvikande räkenskapsår är det möjligt att flytta finansnetton mellan beskattningsår. Hur det kan gå till visas enklast med ett exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Exempel utgår från ett aktiebolag med brutet räkenskapsår, som har ett negativt finansnetto år 1 och som vet att det kommer att få ett positivt finansnetto år 2. Då negativt finansnetto inte är avdragsgillt kommer företaget att nekas avdrag för det negativa finansnettot år 1, men beskattas för det positiva finansnettot år 2. Företagets skattemässiga situation beskrivs i tabell 14.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft20"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340170x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p449 ft21"&gt;SOU 2014:40 Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft72"&gt;Tabell 14.1 Beskattning för ett AB som inte äger HB&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td167"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p673 ft72"&gt;År 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td168"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;År 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td169"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td170"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td171"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td167"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Finansnetto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td52"&gt;&lt;P class="p673 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td168"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;+100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td167"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Inkomst från &lt;NOBR&gt;HB-andelar&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p673 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td168"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td169"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Skattepliktig vinst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td170"&gt;&lt;P class="p673 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td171"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;I syfte att skjuta fram ett negativt finansnetto kan aktiebolaget genomföra följande åtgärder. Företaget startar ett handelsbolag med kalenderåret som räkenskapsår.&lt;A href="#page_170"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det negativa finansnettot läggs i handelsbolaget. I tabell 14.2 ser vi att handelsbolaget har avvikande räkenskapsår och under detta räkenskapsår har ett negativt finansnetto. Det negativa finansnettot får dras av vid beskattningen i aktiebolaget år 2, trots att hela eller delar av finansnettot uppstått år 1. På så sätt kan negativt finansnetto från år 1 kvittas mot positivt finansnetto år 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft72"&gt;Tabell 14.2 Beskattning för ett AB som äger HB&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td172"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td166"&gt;&lt;P class="p676 ft118"&gt;År 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p81 ft72"&gt;År 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td173"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td174"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td175"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td176"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td172"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Finansnetto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td166"&gt;&lt;P class="p676 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td72"&gt;&lt;P class="p677 ft77"&gt;+100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td172"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Finansnetto HB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td166"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p678 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td172"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Inkomst från &lt;NOBR&gt;HB-andelar&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p679 ft118"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td173"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Skattepliktig vinst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td174"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td175"&gt;&lt;P class="p676 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td176"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p680 ft10"&gt;Ett möjligt sätt att undvika denna effekt är att inte tillåta aktiebolag med positivt finansnetto att utnyttja ett negativt finansnetto som är hänförligt till handelsbolagsandelar om handelsbolaget har ett räkenskapsår som avviker från aktiebolagets räkenskapsår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft10"&gt;En fråga är hur ofta det vore intressant att utnyttja möjligheten att använda handelsbolag med avvikande räkenskapsår. Det krävs att finansnettot går från negativt till positivt, eller tvärtom. Företag tenderar att ha antingen positivt eller negativt finansnetto över tid. Trots det bedöms de beskrivna problemen som så pass stora att motverkade regler är befogade. Kommittén föreslår därför att ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Ett handelsbolag som har fysiska personer som delägare måste ha kalenderåret som räkenskapsår. Ett handelsbolag har en fysisk person som till exempelvis kommanditdelägare, måste därför ha kalenderåret som räkenskapsår. Regeln om att alla företag i en koncern ska ha samma räkenskapsår gäller därför inte i detta fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft20"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;ytterligare villkor för ett aktiebolags utnyttjande av ett negativt finans- netto i handelsbolag införs som innebär att det delägda företaget, för att sammanläggning ska få ske, måste ha ett räkenskapsår som sammanfaller med den juridiska personens beskattningsår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Om samtliga villkor inte är uppfyllda ska således inte finans- nettot från andelen räknas in i den juridiska personens finansnetto. Den resultatandel som den juridiska personen ska ta upp till beskattning är då redan justerad för den föreslagna avdragsbegräns- ningen eftersom den bestämmelsen även ska gälla för handelsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft10"&gt;Förslaget tas in i 24 a kap. 13 och 15 §§ IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Utjämning av finansnetton&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft10"&gt;Som framgår av avsnitt &lt;A href="#page_167"&gt;14.3.1 &lt;/A&gt;innebär kommitténs förslag att slopad avdragsrätt för negativt finansnetto. Avdragsbegränsningen görs för varje företag och varje beskattningsår för sig. Detta gäller även för företag som ingår i koncerner eftersom det i svensk skatterätt inte finns någon beskattning på koncernnivå. Hur en verksamhet organiseras ska dock inte styras av skattemässiga överväganden. Som en övergripande princip gäller därför att skattebelastningen för en koncern inte ska vara större eller mindre än om koncernens verksamhet i stället hade bedrivits i ett enda företag. För att avdragsbegränsningen ska bli neutral för koncerner i förhållande till enskilda företag, behövs det kompletterande regler som tillåter utjämning av finansnetton i koncerner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Utifrån principen om ekonomisk neutralitet bör företag som har samma kostnader och intäkter beskattas lika, oavsett i vilken tids- mässig ordning som kostnader och intäkter infaller. Vilket beskatt- ningsår en kostnad eller intäkt hänförs till ska enligt denna princip inte påverka den sammantagna beskattningen sett över hela perioden. Det finns dock ofta praktiska problem med att tillämpa denna princip. Det får då göras en avvägning mellan ekonomisk neutralitet och enkelhet. För att avdragsbegränsningen ska bli neutral över tid kan det behövas regler som tillåter utjämning av positiva och negativa finansnetton mellan olika år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Nedan analyseras fördelar och nackdelar med utjämning av positiva och negativa finansnetton, dels inom koncerner, dels mellan år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft20"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340172x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft13"&gt;Utjämning av finansnetton inom koncerner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Ett företag som har ett positivt finansnetto för beskatt- ningsåret ska upp till det positiva finansnettot få göra avdrag för ett outnyttjat negativt finansnetto hos ett annat företag under vissa förutsättningar. Med företag avses här företag som med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra. Det ska krävas att båda företagen redovisar avdraget öppet i inkomst- deklarationen för ett beskattningsår som har samma deklarations- tidpunkt eller som skulle ha haft det om inte något av företagens bokföringsskyldighet upphört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft10"&gt;I en koncern kan vissa företag ha ett negativt finansnetto och andra företag ha ett positivt finansnetto. Om verksamheten hade bedrivits i ett enda företag skulle en kvittning av positiva och negativa finansnetton ske automatiskt. Eftersom ett positivt finansnetto ska tas upp till beskattning är en utjämning av finansnetton nödvändig för att upprätthålla principen om att skattebelastningen för en kon- cern inte ska vara annorlunda än om koncernens verksamhet i stället hade bedrivits i ett enda företag. Nedan diskuteras olika sätt att utjämna finansnetton inom koncerner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Dagens koncernbidragssystem är utformat för att jämna ut vinster och förluster mellan olika koncernföretag. En första fråga är därför om dagens koncernbidragssystem kan användas för att åstadkomma den nödvändiga utjämningen av finansnetton. Koncernbidrags- systemet är dock inte särskilt väl lämpat för detta. De koncern- bidrag som krävs för att utjämna vinster och förluster kan skilja sig från de koncernbidrag som behövs för att jämna ut positiva och negativa finansnetton. Det kan vara så att företag A har ett negativt resultat, men ett positivt finansnetto, medan företag B har ett positivt resultat, men ett negativt finansnetto. I så fall skulle koncern- utjämning av vinster och förluster kräva att företag B skickar ett koncernbidrag till företag A. Samtidigt kräver utjämning av positiva och negativa finansnetton att företag A skickar ett koncernbidrag till företag B. Generellt sett krävs det två utjämningsmöjligheter för att åstadkomma två utjämningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft20"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p687 ft10"&gt;Det finns olika sätt att möjliggöra en utjämning av finansnetto på koncernnivå. Ett alternativ är att komplettera de nuvarande koncernbidragsreglerna i 35 kap. IL med ett koncernbidrag för finansnetto. Ägarna till en koncern har ett intresse av att utjämna finansiella intäkter och finansiella kostnader mellan olika företag. De finansiella kostnader för vilka avdrag nekas minskar om kon- cernen för över finansiella intäkter från företag med ett positivt finansnetto till företag med ett negativt finansnetto, samtidigt som det skattepliktiga positiva finansnettot i koncernen minskar. Om nya koncernbidragsregler skulle införas leder detta dock till att de nuvarande koncernbidragsreglerna behöver justeras. Det nuvarande koncernbidragssystemet fungerar enligt kommittén ändamålsenligt och bedöms vara förenligt med &lt;NOBR&gt;EU-rätten,&lt;/NOBR&gt; se avsnitt 17. Det kan vara svårt att överblicka vilka konsekvenser större ändringar eller ingrepp i detta system skulle innebära. Kommittén anser därför att införandet av ett nytt koncernbidrag för utjämning av finansnettot inte är ett lämpligt alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Ett annat alternativ skulle kunna vara att finansnettot räknas ut på koncernnivå genom en sammanräkning av koncernföretagens finans- netton. Då skulle en utjämning ske precis som om verksamheten bedrivits i ett enda företag. Om regler om en sammanräkning av finansnetton införs måste även regler införas för hur skatt och nekade avdrag för finansiella kostnader ska fördelas mellan olika koncern- företag eftersom beskattningen fortfarande ska ske på företagsnivå. Detta skulle komplicera systemet. Om även underlaget för finansieringsavdrag skulle utjämnas genom en sammanräkning på koncernnivå skulle det kunna förenkla beräkningarna av de olika posterna. Av avsnitt &lt;A href="#page_178"&gt;14.4.1 &lt;/A&gt;framgår dock att kommittén föreslår en lösning som inte ställer några krav på koncernutjämning av under- laget för finansieringsavdrag. En sammanräkning också av under- lagen för finansieringsavdrag är därmed inte aktuell. Samman- fattningsvis bedöms en utjämning av finansnetton på koncernnivå som en onödigt komplicerad lösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft10"&gt;I stället föreslår kommittén en metod där ett företag med positivt finansnetto under vissa förutsättningar får göra avdrag för ett annat företags negativa finansnetto. Som förutsättning bör gälla att företagen är sådana företag som med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra enligt reglerna i 35 kap. IL. Exempelvis ska båda företagens beskattningsår ha samma deklarationstidpunkt eller skulle ha haft det om inte någon av företagens bokförings- skyldighet upphör, jämför 35 kap. 3 § 2 IL. Eftersom ett positivt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft20"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340174x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;finansnetto ingår i beskattningsunderlaget kan koncernföretagen genom att tillgodoräkna sig ett avdrag på detta sätt minska beskatt- ningsunderlaget i ett koncernföretag som har positivt finansnetto. Det bör inte vara möjligt för ett företag med positivt finansnetto att först låta det positiva finansnettot ingå i underlaget för finansierings- avdrag och sedan göra avdrag för ett annat företags negativa finans- netto för att minska beskattningsunderlaget. Om ett företag väljer att göra avdrag för ett annat företags negativa finansnetto kommer det dock att påverka underlaget för finansieringsavdraget eftersom även ett sådant avdrag utgör en kostnadspost. För att uppnå denna utjämning bör det vara tillräckligt med en skattemässig beräkning av avdragsrätten. Till skillnad från koncernbidragen krävs således ingen värdeöverföring för att utjämna finansnettot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft10"&gt;Eftersom syftet är att koncernen ska beskattas på samma sätt som om verksamheten hade bedrivits i ett enda fristående företag får avdraget hos ett företag med positivt finansnetto högst motsvara det negativa finansnettot som andra koncernföretag inte har dragit av. Ett positivt finansnetto ska emellertid inte kunna bli negativt efter ett sådant tillgodoräknande av avdrag eftersom det skulle öppna upp för kringgåenden. Det skulle kunna ske genom att ett negativt finansnetto skapas i ett tomt företag som sedan sätts i konkurs,&lt;A href="#page_174"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;samtidigt som andra koncernföretag skulle kunna dra nytta av ett negativt finansnetto som erhållits från det företag som gått i konkurs. Ett koncernföretag bör därför inte få tillgodogöra sig ett större avdrag än upp till företagets positiva finansnetto. Ovan nämnda villkor påverkar inte neutraliteten mellan verksamhet som bedrivs i koncernform och i ett enda företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;För att det ska vara enkelt att kontrollera att företagen inte tillgodoräknar sig för stora avdrag anser kommittén att avdraget ska redovisas öppet, i likhet med vad som gäller för rätten till avdrag för koncernbidrag enligt 35 kap. 2 § IL. Det föreslås därför att företag med positivt finansnetto ska redovisa avdraget öppet i sin deklaration. Detta innebär bland annat att det i deklarationen för företaget med positivt finansnetto måste framgå från vilket annat koncernföretag det negativa finansnettot härrör. I koncern- företaget med negativt finansnetto påverkas inte beskattningen av att företaget överlåter ett negativt finansnetto till ett annat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Motsvarande problem finns med koncernbidrag, där man i princip skulle kunna minska sin beskattning genom att skicka avdragsgilla koncernbidrag till ett företag som därefter försätts i konkurs. Kravet på värdeöverföring omöjliggör ett sådant förfarande med koncernbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft20"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340175x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;koncernföretag. Även det företaget ska dock redovisa avdraget öppet genom att i sin deklaration uppge vilka företag som har fått göra avdrag för det negativa finansnettot och med hur mycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Kommittén har övervägt om det bör regleras att moderbolaget ska få bestämma i vilken utsträckning och ordning koncern- företagen ska få utnyttja den föreslagna avdragsrätten, exempelvis om förutsättningarna för avdrag inte är uppfyllda på grund av att flera koncernföretag har dragit av samma negativa finansnetto. Då skulle det kunna införas en bestämmelse om att moderbolaget ska bestämma vilket företag som har rätt till avdraget. En sådan bestämmelse anses dock inte nödvändig med den föreslagna koncern- definitionen som föreskriver ett ägande om mer än 90 procent enligt 35 kap. IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft10"&gt;Avdragsmöjligheten föreslås gälla för den del av koncernen som är skattskyldig i Sverige. En svensk koncern kommer genom detta avdrag att kunna minska beskattningsunderlaget inom den svenska delen av koncernen med hjälp av svenska dotterföretags negativa finansnetton. För ett svenskt moderföretag kan det då framstå som mindre förmånligt att placera dotterföretag utanför Sverige, vilket skulle kunna innebära en inskränkning av etableringsfriheten som följer av &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Om även utländska dotterföretags negativa finansnetton skulle få tillgodoräknas skulle det emellertid innebära att ett svenskt koncernföretag skulle få tillgodogöra sig ett avdrag för kostnader som inte har uppkommit i den svenska verksamheten utan i ett annat land. Detta skulle kunna strida mot den skatte- rättsliga territorialitetsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;I målet Futura fann &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; det godtagbart för medlems- staterna att ha skatteregler som är utformade i enlighet med denna princip.&lt;A href="#page_175"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I det målet ansågs källstaten ha rätt att vägra avdrag för kostnader och förluster som uppkommit i bolagets hemstat, eftersom dessa saknade koppling till de inkomster som beskattades i källstaten. I senare avgöranden har domstolen slagit fast att det är ett legitimt syfte att mot bakgrund av denna princip säkerställa fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna så att värden som upparbetats i en medlemsstat kan beskattas i den staten.&lt;A href="#page_175"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-250/95&lt;/NOBR&gt; Futura, punkten 22.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Se exempelvis mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-168/01&lt;/NOBR&gt; Bosal Holding, punkten 37, och &lt;NOBR&gt;C-446/03&lt;/NOBR&gt; Marks &amp; Spencer, punkten 45.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft20"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340176x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p691 ft10"&gt;Om utländska företags negativa finansnetto skulle få användas för att göra ett avdrag i ett svenskt koncernföretag med positivt finansnetto skulle det även kunna innebära att de finansiella kostnaderna i det utländska dotterföretaget beaktades två gånger, dels genom att minska beskattningsunderlaget i det svenska koncern- företaget, dels genom att ett avdrag för finansiella kostnader skulle kunna göras i det utländska koncernföretaget i enlighet med de utländska reglerna. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har i några avgöranden, som gällde möjligheten att göra avdrag för förluster som hade uppkommit i en annan medlemsstat, kommit fram till att sådana avdrag får vägras om det finns en möjlighet att göra avdrag vid definitiva förluster i det utländska dotterföretaget.&lt;A href="#page_176"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Den nu föreslagna avdragsrätten avser finansiella kostnader och inte slutliga förluster. Någon värdeöver- föring motsvarande avdraget ska inte heller ske mellan koncern- företagen. Vad gäller möjligheten till avdrag för slutliga förluster har sådana regler redan införts i Sverige genom reglerna om koncern- avdrag.&lt;A href="#page_176"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft10"&gt;Sammanfattningsvis bedömer kommittén att regler om att tillgodogöra sig ett avdrag, så som de har beskrivits ovan, är förenliga med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;Förslaget tas in i 24 a kap. 14 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft13"&gt;Utjämning av finansnetton mellan beskattningsår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Finansnetto som uppstår ett beskattningsår får inte sparas till senare beskattningsår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft10"&gt;Ett företag kan ha omväxlande positivt och negativt finansnetto. För att skattesystemet ska vara ekonomiskt neutralt ska ett företag med varierande finansnetto betala lika mycket skatt som ett företag med stabilt finansnetto, om de har lika stort sammanlagt finans- netto över ett antal år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;För att åstadkomma neutralitet i detta avseende skulle regler kunna införas som innebär att ett negativt finansnetto kan sparas och kvittas mot ett positivt finansnetto som uppstår senare beskattningsår. På motsvarande sätt skulle även ett positivt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se exempelvis mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-446/03&lt;/NOBR&gt; Marks &amp; Spencer och &lt;NOBR&gt;C-414/06&lt;/NOBR&gt; Lidl Belgium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;I avsnitt 17 redogörs för reglerna om koncernavdrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft20"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;finansnetto kunna få sparas och kvittas mot ett negativt finansnetto senare beskattningsår. Då kan företag som ett beskattningsår har ett positivt finansnetto kvitta det mot ett negativt finansnetto som uppstår under senare år. Eftersom ett positivt finansnetto ingår i den beskattningsbara inkomsten innebär regler som möjliggör att finansnetton får sparas och användas senare år alltid en fördel för företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Om regler för att spara finansnetto införs behövs även särskilda regler för vad som ska hända med sparade netton vid ägar- förändringar. I annat fall kan reglerna få oavsedda effekter när ett företag byter ägare. Om exempelvis ett negativt finansnetto får sparas kommer vissa företag som har stora lån med tiden att ackumulera stora sparade negativa finansnetton. Detta skapar incitament att sälja företag med sparade negativa finansnetton till företag som har positivt finansnetto. I praktiken kan det röra sig om företag vars verksamhet har upphört, men där det finns sparade negativa finansnetton kvar från tiden då företaget bedrev verk- samhet. Att verksamheten i företaget har upphört kan bero antingen på att verksamheten avvecklats eller att den har överförts till andra företag, exempelvis via underprisöverlåtelser inom den koncern där verksamheten ingår. Det förvärvande företaget kan då tillgodogöra sig de negativa finansnetton som sparats från tidigare år och kvitta dem mot sitt positiva finansnetto. På detta sätt kan nekade avdrag för finansiella kostnader som uppkommit i en helt annan, högbelånad, verksamhet bidra till att sänka den skatte- pliktiga inkomsten i det förvärvande företaget. Om en möjlighet att spara finansnetton skulle införas är det därför nödvändigt med någon form av spärregler för att förhindra en oönskad tillämpning av reglerna på ovan beskrivet sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft10"&gt;Regler som begränsar möjligheten att använda sparade negativa finansnetton efter ägarförändringar kan dock leda till att även affärsmässigt motiverade ägarförändringar omfattas. Skattekostnader som uppstår vid en ägarförändring kan göra att dessa blir skatte- mässigt missgynnande. Sådana regler riskerar därför att snedvrida ägarmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Syftet med regler om att spara finansnetton mellan åren är att öka neutraliteten i skattesystemet. Det är dock inte särskilt vanligt förekommande att företag har varierande positivt och negativt finansnetto mellan åren. Företag tenderar att antingen ha en nettobelåning, och då ha negativt finansnetto, eller en nettoutlåning och positivt finansnetto. I praktiken skulle därför en möjlighet till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft20"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340178x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p649 ft10"&gt;framtida kvittning inte få någon större ekonomisk betydelse. Avsaknaden av denna kvittningsmöjlighet skulle därför inte innebära något större avsteg från principen om ekonomisk neutralitet. Då dessa regler skulle behöva kompletteras med någon form av spärregler vid ägarskiften skulle regelverket för rullning av positiva och negativa finansnetton sammantaget bli relativt komplicerat. Sammantaget anser kommittén att regler om att finansnetton ska sparas till senare beskattningsår skulle medföra en ytterligare administrativ börda för företagen och komplicera skattesystemet, samtidigt som det i praktiken inte skulle vara särskilt många företag som skulle erhålla en mer neutral beskattning. Mot bakgrund av detta bör regler om att finansnetton ska få sparas till senare beskattningsår inte införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;14.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Finansieringsavdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;Av den jämförande analys som görs i avsnitt 13 framgår att kommittén förespråkar en modell där den slopade avdragsrätten för bland annat räntor ersätts av ett finansieringsavdrag som baseras på företagets skattemässiga resultat. Beräkningen av finansieringsavdraget ska utgå från ett underlag för finansieringsavdrag. Finansierings- avdraget beräknas som 25 procent av underlaget, om underlaget är positivt. I detta avsnitt redovisar kommittén de överväganden som ligger bakom utformningen. I &lt;A href="#page_178"&gt;14.4.1 &lt;/A&gt;redogörs för underlaget för finansieringsavdraget. Därefter följer i avsnitt &lt;A href="#page_182"&gt;14.4.2 &lt;/A&gt;en beskrivning av hur finansieringsavdraget räknas fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Underlag för finansieringsavdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Underlaget för finansieringsavdraget beräknas genom att näringsverksamhetens intäktsposter minskas med kostnads- posterna. Intäktsposterna ska även minskas med positivt finans- netto som belöper sig på andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer om det ingår i den juridiska personens finansnetto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft20"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340179x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Avdrag för bland annat räntor ska ersättas med ett finansierings- avdrag, ett schablonavdrag som är kopplat till företagens resultat- räkning. Det finns två centrala resultatmått som övervägts och som skulle kunna användas som underlag för beräkningen av finansierings- avdraget. Dessa benämns EBIT och EBITDA och är olika mått för att bedöma ett företags operativa lönsamhet.&lt;A href="#page_179"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;EBIT (rörelseresultatet) står för earnings before interests and taxes (resultatet före finansiella poster och skatter). EBITDA står för earnings before interests, taxes, depreciations and amortizations (resultatet för finansiella poster, skatter samt av- och nedskrivningar). En utgångspunkt för valet mellan EBIT och EBITDA bör vara att skattesystemet ska vara neutralt med avseende på olika typer av investeringar och deras finansiering.&lt;A href="#page_179"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Resultatmåttet EBIT är det som är neutralt i detta avseende.&lt;A href="#page_179"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Om något av dessa resultatmått ska användas bör ett finansieringsavdrag därför baseras på EBIT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Ett resultat kan, för exempelvis konjunkturkänsliga företag, vara omväxlande positivt och negativt. Om underlaget för finansierings- avdrag baseras på resultatmåttet EBIT innebär det att underlaget består av det skattemässiga resultatet minskat med finansnettot. För att finansieringsavdraget vid en sådan utformning ska vara lika stort i de fall då underlaget är omväxlande positivt och negativ som i de fall då underlaget är mer lika över åren skulle det krävas att också negativa underlag beaktas på något sätt. Kommittén har övervägt två olika metoder för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;Den första metoden innebär att man inför regler för utjämning av underlag för finansieringsavdrag både mellan beskattningsår och inom koncerner. Negativa underlag skulle då sparas till kommande beskattningsår och om ett positivt underlag senare uppstår, vid till exempel en bättre konjunktur, skulle de sparade negativa under- lagen räknas av mot de uppkomna positiva underlagen. Regler som utjämnar underlag för finansieringsavdrag inom en koncern syftar till att finansieringsavdraget ska bli lika stort oavsett om en verk- samhet bedrivs i en koncern eller i ett fristående företag. En&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Se Zvi (2007).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;En närmare beskrivning av resultatmåtten EBIT och EBITDA samt en jämförelse dem emellan finns i avsnitt 16.4.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Av Södersten (2014) framgår att ett finansieringsavdrag baserat på EBITDA beskattar investeringar i byggnader högre än investeringar i maskiner. Det beror på att avskrivnings- takten är snabbare för maskiner än för byggnader. Investeringar som inte får skrivas av, till exempel direkt kostnadsförda investeringar i FoU, beskattas högre än investeringar som får skrivas av.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft20"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p649 ft10"&gt;koncern som har positivt underlag i ett företag och negativt underlag i ett annat företag ska inte få ett större finansieringsavdrag än ett fristående företag som har ett lika stort underlag. Det talar för att det behövs regler om att koncerner måste utjämna positiva och negativa underlag för finansieringsavdrag mellan koncernföretag. Eftersom det är ganska enkelt för en koncern att åstadkomma positiva underlag i vissa dotterföretag och negativa i andra är sådana regler också viktiga för att undvika risken för kringgående. För att vara verkningsfulla kräver sådana regler en koncerndefinition som inte gör det möjligt att lägga negativa underlag i ett företag som inte räknas in i koncernen. Den koncerndefinition som i dag gäller för att företag ska kunna ge koncernbidrag till varandra enligt reglerna i 35 kap. inkomstskattelagen är anpassad till en nivå på ägandet som anses rimlig för att företagen ska få fördelen av att kunna utjämna resultatet med hjälp av koncernbidrag. Som villkor för denna avdragsrätt gäller att ägandet överstiger 90 procent. I de regler som skulle krävas för utjämning av underlag för finansieringsavdrag skulle tillhörighet till en koncern däremot medföra en skyldighet som skulle innebära en nackdel för företaget. Koncerndefinitionen i det här sammanhanget skulle därför behöva vara mer omfattande än i reglerna för koncernbidragsrätt. Vid tillämpningen av kravet på utjämning av underlag för finansieringsavdrag skulle det behövas en betydligt lägre gräns för vid vilken ägarandel reglerna skulle tillämpas. Denna gräns skulle sannolikt behöva ligga någonstans mellan 25 och 50 procent. Vid en så låg gräns för ägande skulle tillämpningen av kravet på utjämning av finansieringsunderlaget i vissa situationer kunna bli mycket omfattande och svårhanterlig. Kommitténs uppfattning är därför att denna metod skulle kräva ett allt för omfattande och komplicerat regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft10"&gt;Den andra metoden som kommittén har övervägt är att påföra ett finansieringstillägg när underlaget för finansieringsavdrag är negativt. Med denna metod uppstår inga incitament att lägga positiva underlag i vissa koncernföretag och negativa underlag i andra. De mycket omfattande och komplicerade regler som följer av en utjämning enligt den första modellen kan därmed undvikas. Denna metod kräver vidare ingen utjämning av finansieringsunderlaget mellan beskattningsår, eftersom skatteeffekten av ett negativt underlag uppstår redan samma år som det negativa underlaget uppstår. Enkelhet talar därför för denna lösning. Det finns dock ett problem med ett finansieringstillägg. Företag med stort positivt finansnetto kan regelmässigt ha negativa underlag för finansierings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft20"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;avdrag och positiva skattemässiga resultat. Det rör sig nästan uteslutande om finansiella företag. Dessa företag skulle få ett finansieringstillägg utan att kompenseras genom större finansierings- avdrag i framtiden. Följden blir en icke avsedd högre skattebelastning för dessa företag. Detta skulle möjligen kunna lösas med en särreglering för finansiella företag. Alla särregleringar komplicerar emellertid systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Ett tredje alternativ är att helt frikoppla underlaget för finansieringsavdrag från storleken på företagens finansnetto. Detta uppnås om man frångår avgränsningen till resultatmåttet EBIT och låter hela företagets resultat ingå i underlaget för finansieringsavdrag, det vill säga även ett positivt finansnetto. Då beräknas underlaget för finansieringsavdrag på samma underlag som bolagsskatten. Fördelen med ett sådant underlag är att det är enkelt och att den omotiverade ökade skattebelastningen som ett finansieringstillägg i vissa fall kan medföra skulle kunna undvikas. Samtidigt innebär det en ren skattesänkning för företag med positivt finansnetto om underlaget utgörs av hela resultatet. En sådan skattesänkning är dock möjlig att kompensera på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;Mot bakgrund av vad som framkommit ovan gör kommittén bedömningen att alternativet där hela företagets resultat ingår i underlaget för finansieringsavdrag är det som ska föreslås. Det innebär att underlaget för finansieringsavdrag utgörs av näringsverksamhetens hela skattemässiga resultat, med andra ord näringsverksamhetens intäktsposter minskat med kostnadsposterna. Underlaget utgörs av resultatet efter bland annat periodiseringsfonder, koncernbidrag och inrullade underskott. Denna utformning av förslaget får dock en särskild effekt främst på företag i finansiell sektor. Eftersom positivt finansnetto ingår i underlaget för finansieringsavdrag samtidigt som företag med regelmässigt positivt finansnetto inte heller påverkas av avdragsförbudet, är förslaget inte lika väl anpassat för finansiell sektor. Därför kompletteras förslaget med regler om att finansiella företag ska ta upp en schablonintäkt som baseras på deras skulder, se närmare avsnitt &lt;A href="#page_259"&gt;14.8.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft10"&gt;Under vissa förutsättningar får en juridisk person i sitt finans- netto räkna in ett finansnetto som belöper sig på ett handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som det äger andel i, se avsnitt 14.3.1. För att ett finansnetto i dessa fall inte ska beaktas dubbelt vid beräkningen av underlaget för finansierings- avdrag, ska underlaget minskas med ett sådant finansnetto om det är positivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft20"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340182x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p691 ft10"&gt;Som framgår nedan anser kommittén att det är lämpligt att medge finansieringsavdrag med 25 procent av underlaget. Att medge 25 procent i finansieringsavdrag på hela företagets resultat och sedan beskatta de återstående 75 procenten med 22 procents bolagsskatt är ekonomiskt sett samma sak som att sänka bolagsskattesatsen från 22 till 16,5 procent. Eftersom förslaget innebär en så pass kraftig begränsning av avdragsrätten för räntor och andra finansiella kost- nader ser kommittén att det ändå finns en fördel med att ersätta ränteavdragen med ett annat avdrag, nämligen finansierings- avdraget, i stället för att sänka bolagsskattesatsen. Detta mani- festerar syftena bakom reformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;Förslaget om beräkningen av underlaget för finansieringsavdrag tas in i 29 a kap. 2 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Beräkning av finansieringsavdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Finansieringsavdrag ska göras med 25 procent av underlaget för finansieringsavdrag om underlaget är positivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft10"&gt;Finansieringsavdraget är ett schablonavdrag som föreslås ersätta den slopade avdragsrätt för negativt finansnetto som redovisas i avsnitt &lt;A href="#page_167"&gt;14.3. &lt;/A&gt;Finansieringsavdraget ska beräknas som en viss procent av ett underlag för finansieringsavdrag. Som framgår ovan ska underlaget för finansieringsavdraget beräknas genom att närings- verksamhetens intäktsposter minskas med kostnadsposterna och även positivt finansnetto som belöper sig på andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer om det ingår i den juridiska personens finansnetto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Att koppla finansieringsavdraget till företagets resultat är ett sätt att sänka skatten på avkastningen på en investering. Finansierings- avdraget utgår med samma belopp oavsett om en investering finansieras med eget eller lånat kapital. Avdragsförbudet för negativt finansnetto medför att finansiering med lånat och eget kapital behandlas skattemässigt lika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Den reform som föreslås bör enligt direktiven sammantaget inte leda till att skattebetalningarna från bolagssektorn ökar. Den ökning av skatteintäkter som staten erhåller till följd av den slopade avdragsrätten för negativt finansnetto bör i sin helhet användas till att finansiera det finansieringsavdrag som föreslås. Utgångspunkten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft20"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340183x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;vid fastställande av storleken på finansieringsavdragets procentsats är att detta ska uppnås. De beräkningar som gjorts visar att så är fallet vid en procentsats på cirka 25. Kommittén föreslår mot bakgrund av detta att finansieringsavdraget ska göras med 25 procent av ett positivt underlag för finansieringsavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft10"&gt;Förslaget tas in i 29 a kap. 3 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;14.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Definition av finansiella kostnader och finansiella intäkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;I detta avsnitt följer en närmare beskrivning av vad som ingår i de definitioner av termerna finansiellt instrument, finansiella kost- nader och finansiella intäkter som kommittén föreslår samt de överväganden som ligger bakom dessa &lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;(14.5.2–14.5.13)&lt;/A&gt;.&lt;/NOBR&gt; Avsnittet inleds med en redogörelse för behovet av och utgångspunkterna för en definition samt en kort redogörelse för gällande rätt &lt;A href="#page_183"&gt;(14.5.1)&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Behovet av en definition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det bör införas en definition av vad som avses med de kostnader som inte ska få dras av och av motsvarande intäkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;I skattelagstiftningen i dag förekommer begreppet ränta. Det saknas däremot en legal definition av begreppet ränta. Utifrån en ekonomisk utgångspunkt är alla betalningar för att anskaffa eller tillföra främmande kapital ränta. En viktig utgångspunkt för definitionen av de kostnader som inte får dras av är därför att den skattemässiga och ekonomiska definitionen av ränta överens- stämmer. Om den ekonomiska och den skattemässiga definitionen av ränta skiljer sig åt kan skattskyldiga välja att finansiera sig med transaktioner som ekonomiskt sett innebär att en räntekostnad uppstår, men där kostnaden skattemässigt klassificeras som en fullt ut avdragsgill kostnad i näringsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Att i alla fall tillämpa principen att den skattemässiga och den ekonomiska definitionen av ränta ska överensstämma kan i vissa fall medföra praktiska svårigheter som inte står i proportion till fördelarna med en fullständig tillämpning av denna princip. En kort leverantörskredit innehåller ekonomiskt sett en räntekomponent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p649 ft10"&gt;Att skilja ut räntedelen i betalningen skulle dock medföra ett arbete som inte står i proportion till den skattemässiga effekten av att klassificera en del av betalningen som en icke avdragsgill post. Även principen att avstå från att skilja ut räntedelen i betalningar när det arbetet inte står i proportion till de skattemässiga fördelarna med en korrekt definition av ränta har dock sina begränsningar. Med en generell lösning om att leverantörskrediter kortare än en viss löptid aldrig klassificeras som en kredit där en finansieringskomponent ska brytas ut skulle det finnas möjligheter att systematiskt finansiera sin verksamhet med dessa krediter. Ett undantag från huvudregeln, att den ekonomiska och skattemässiga definitionen av ränta ska sammanfalla, kan därför endast göras om undantaget utformas på ett sätt som inte möjliggör omfattande omvandling av kostnader för främmande kapital till andra kostnader i näringsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;I vissa fall kan det också vara befogat att låta den skattemässiga definitionen av kostnader för att anskaffa främmande kapital bli något bredare än den ekonomiska definitionen av ränta. Om det i praktiken är svårt att urskilja när en viss typ av transaktion eko- nomiskt sett är ränta, kan en lösning vara att alla transaktioner av denna typ skattemässigt betraktas som en kostnad för att anskaffa främmande kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft13"&gt;Räntebegreppet i några jämförbara länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;En svensk legaldefinition som så nära som möjligt överensstämmer med ett ”ekonomiskt” räntebegrepp synes även vara i överens- stämmelse med några andra europeiska länders skatterättsliga ränte- begrepp. Den &lt;SPAN class="ft13"&gt;tyska &lt;/SPAN&gt;räntedefinitionen utgår från den ekonomiska definitionen av ränta. Det innebär att den omfattar samtliga kostnader för att låna kapital. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Island &lt;/SPAN&gt;har inte någon klar ränte- definition, men räknar i sin lagstiftning upp ett antal exempel på vad som ingår i räntebegreppet. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Danmark &lt;/SPAN&gt;tillämpar ingen legal- definition av ränta. Räntedefinitionen har utvecklats i praxis. I de danska ränteavdragsbegränsningsreglerna utgår man från nettot av finansiella kostnader. I finansiella kostnader ingår förutom räntor även kapitalvinster och kapitalförluster på låneinstrument. Inte heller &lt;SPAN class="ft13"&gt;Finland &lt;/SPAN&gt;har en legaldefinition av ränta, utan räntedefinitionen har utvecklats i praxis. De finska ränteavdragsbegränsningsreglerna utgår från lånekostnader. I det ingår inte valutakursvinster och valutakursförluster. De &lt;SPAN class="ft13"&gt;norska &lt;/SPAN&gt;ränteavdragsbegränsningsreglerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft20"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340185x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft11"&gt;utgår från en existerande räntedefinition. I definitionen ingår inte valutakursvinster och valutakursförluster. Valuta- och räntederivat omfattas inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft13"&gt;Räntebegreppet i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Vid antagandet att alla betalningar för att anskaffa främmande kapital utifrån en ekonomisk utgångspunkt till sin natur är ränta finns anledning att undersöka om termen ”ränta” där den i dag förekommer i lagstiftningen, avspeglar det förhållandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;I skatterätten behandlas de skattepliktiga intäkterna i inkomst- slaget näringsverksamhet i 15 kap. 1 § IL. Där anges att ersätt- ningar för varor, tjänster och inventarier, avkastning av tillgångar, kapitalvinster samt alla andra inkomster i näringsverksamheten ska tas upp som intäkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Avdragsrätt för ränteutgifter behandlas i 16 kap. 1 § IL. Därav följer att kostnader för intäkters förvärvande och bibehållande är avdragsgilla i näringsverksamhet. Ränteutgifter, och kapital- förluster, är avdragsgilla i näringsverksamhet även om de inte utgör kostnader för intäkters förvärvande och bibehållande.&lt;A href="#page_185"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;På intäktssidan är således rubriceringen av en intäkt som ränteintäkt eller annan intäkt oväsentlig för att avgöra om den är skattepliktig eller inte så länge den influtit i näringsverksamheten. På kostnadssidan kan det däremot ha betydelse om en kostnad är en räntekostnad eller annan kostnad då räntekostnader är fullt ut avdragsgilla, oavsett om de är nödvändiga för att generera intäkter i verksamheten eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Någon närmare definition av begreppet ränta finns inte i inkomstskattelagen. Även i civilrättslig lagstiftning saknas en särskild definition av ränta.&lt;A href="#page_185"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Definitionen kan då styras av vad som framgår av normalt språkbruk eller om begreppet finns i annan lagstiftning. Vad som i skatterättslig mening utgör ränta har därför till övervägande del fått lösas i praxis med stöd av förarbeten och doktrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se avsnitt 11 för en fördjupad genomgång av gällande rätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;I räntelagen (1975:635), som är dispositiv, saknas en egen definition av termen ränta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340186x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p706 ft13"&gt;Doktrin och praxis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft10"&gt;I juridisk doktrin talar man om två utgångspunkter för ränte- begreppet, det formella och det realekonomiska. Med ett formellt räntebegrepp avses med ränta det som parterna avtalar ska vara ränta. Med ett realekonomiskt räntebegrepp avses all ersättning från gäldenären till borgenären för krediten.&lt;A href="#page_186"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I Realbeskattningsutred- ningens slutbetänkande fördes fram att ett renodlat ekonomiskt synsätt inte accepterats i praxis.&lt;A href="#page_186"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I Kapitalvinstkommitténs slut- betänkande anfördes att av rättspraxis framgår att räntebegreppet är strikt formellt.&lt;A href="#page_186"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Praxis har emellertid utvecklats sedan dess och i ett flertal fall har det bedömts hur förutsebar respektive inte förutsebar avkastning på fordringsrätter ska klassificeras skatterättsligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft10"&gt;Förutsebar avkastning är sådan avkastning som kan beräknas på grundval av låneavtalet, kredittiden samt kreditbeloppet. Förutsebar avkastning har i praxis ansetts vara ränta. Icke förutsebar avkastning på fordringsrätter har i flertalet avgöranden skatterättsligt klassificerats som kapitalvinster. När det varit fråga om fordringsrätter utgivna med kapitalrabatt har däremot avkastningen inte delats upp i förutsebar avkastning, ränta, och icke förutsebar avkastning. Hela beloppet har behandlats som en ränta, både vid inlösen och vid avyttring under löptiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Även reciprocitetsfrågor har bedömts i praxis. Det som hos gäldenären klassificeras som ränta bör ur ett &lt;NOBR&gt;ekonomisk-teoretiskt&lt;/NOBR&gt; perspektiv klassificeras som ränta även hos borgenären. Högsta förvaltningsdomstolen har när det gäller fordringsrätter utgivna med kapitalrabatt dock avvikit från en absolut reciprok tillämp- ning.&lt;A href="#page_186"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vid en sammanfattande bedömning av rättsläget framstår det som att begreppet ränta i praxis närmat sig ett realekonomiskt synsätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Se Mutén (1959) s. 110 ff. Mutén menade även att det skatterättsliga räntebegreppet i praxis fram till 1959 var formellt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;SOU 1982:1 s. 141.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;SOU 1986:37 s. 64. Analysen av rättsläget avser tid före skattereformen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Se målen RÅ 1943 ref. 19 och RÅ 1943 Fi 379, RÅ 1982 Aa 152, RÅ 1988 ref. 2, RÅ 1994 ref. 19, RÅ 1995 ref. 71 I och II, RÅ 1997 ref. 44 samt RÅ 2001 ref. 21. I Dahlberg (2011), kap. 11, lämnas en redogörelse och analys av praxis rörande gränsdragningen mellan ränta och kapitalvinst på fordringsrätter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft20"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p469 ft13"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Med utgångspunkten att de kostnader som ska träffas av ett avdragsförbud bör omfatta alla kostnader för anskaffande av främmande kapital men även kostnader som är helt ekvivalenta med sådana kostnader, kan inte begreppet ränta såsom det utvecklats i skatterättslig praxis användas som ett samlande begrepp för de icke avdragsgilla kostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Till exempel behandlas förluster och vinster på kupongobligationer som beror på ändrade marknadsräntor enligt praxis i dag som kapitalförluster och kapitalvinster. Även sådana förluster bör omfattas av definitionen av icke avdragsgilla kostnader. Kommittén anser vidare att avdragsförbudet även måste innefatta förluster vid avyttring av delägarrätter. Det motiveras av att det övergripande syftet med reformen är att minska den skattemässiga olikbehandlingen mellan eget och lånat kapital. Ur ett neutralitetsperspektiv bör därför även förluster på delägarrätter behandlas som finansiella kostnader. Det kan även motiveras av att inte öppna för kringgående av reglerna. Även praktiska skäl talar för att förluster på delägarrätter bör behandlas på samma sätt som förluster på fordringsrätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;Vid förluster på eller nedskrivning av instrument där avkastningen består av avkastning från fordringsrätter och delägarrätter, som till exempel är fallet vid investeringsfonder som investerar i delägarrätter och fordringsrätter, skulle en uppdelning i kostnader som inte får dras av och fullt ut avdragsgilla kostnader komplicera systemet avsevärt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Även förluster på olika former av terminer och optioner bör omfattas av definitionen av icke avdragsgilla kostnader. Det föreslås ske genom att nya skatterättsliga begrepp införs. Finansiella instrument, finansiella kostnader och finansiella intäkter samt finans- netto. Begreppen finns inom redovisningsnormeringen vilket innebär att de skatterättsliga betydelserna i stort kommer att överensstämma med de redovisningsmässiga. Det innebär att reglerna blir avsevärt enklare att tillämpa och förstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft20"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340188x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p710 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Finansiellt instrument&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En enhetlig definition införs av de instrument där kostnader och intäkter samt förluster och vinster hänförliga till instrumenten utgör finansiella kostnader och intäkter. Sådana instrument benämns finansiellt instrument. Begreppet finansiellt instrument ges en skattemässig betydelse som överensstämmer med den som finns i redovisningssammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft11"&gt;Med finansiellt instrument avses inte andelar i skalbolag eller andelar i så kallade byggmästarsmittade företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft10"&gt;Terminer och optioner utgör finansiella instrument endast om de är hänförliga till andra kostnader än fullt ut avdragsgilla kostnader eller andra intäkter än finansiella intäkter i närings- verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft10"&gt;Finansiella instrument är ett av de centrala tillgångsslagen vars förluster och motsvarande vinster ska ingå i definitionen av finansiella kostnader och intäkter och därmed omfattas av bestämmelserna om avdragsförbud för negativt finansnetto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft10"&gt;Kommittén föreslår att finansiellt instrument definieras genom en hänvisning till bestämmelsen i 4 kap. 14 a och 14 c §§ års- redovisningslagen (1995:1554), förkortad ÅRL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;I inkomstskattelagen saknas i dag en övergripande term av avgränsande art för finansiella tillgångar och förpliktelser. I stället används termer som tillgångar, fordringsrätter, delägarrätter eller värdepapper. I den numera upphävda lag (1947:576) om statlig inkomstskatt, förkortad SIL, användes termen finansiellt instrument i ett antal bestämmelser. Vid införandet av inkomstskattelagen, utmönstrades begreppet finansiellt instrument då det ansågs oklart om begreppet var utvidgande eller inskränkande.&lt;A href="#page_188"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Genom att låta definitionen i stället ansluta till årsredovisnings- lagen på samma sätt som i 17 kap. IL kommer den skatterättsliga definitionen av finansiella instrument i inkomstskattelagen att överensstämma med den redovisningsmässiga definitionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft10"&gt;I redovisningsnormeringen&lt;A href="#page_188"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;anges att ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument hos en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;I 17 kap. 19 och 19 a §§ samt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;20–20&lt;/NOBR&gt; c §§ IL återfinns begreppet finansiellt instrument. Med finansiellt instrument i bestämmelserna menas detsamma som i 4 kap. 14 a och c §§ i ÅRL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se BFNAR 2012:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft20"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;annan part. Det innebär en mycket vid definition som kommer att träffa samtliga skuld- och fordringsinstrument såväl som samtliga egenkapitalinstrument och olika former av termins- eller options- instrument. Det har den fördelen att i takt med att nya former av finansiella instrument utformas och introduceras så kommer de att omfattas av bestämmelsen utan behov av ytterligare åtgärder från lagstiftaren i annat fall än om det finansiella instrumentet ska undantas från definitionen. De finansiella instrument som omfattas av bestämmelsen i 24 a kap. 3 § IL kommer därför i stort att överensstämma med de redovisningsmässiga klassificeringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Från definitionen av finansiellt instrument undantas andelar i skalbolag enligt bestämmelserna i 25 a kap. 9 § IL och andelar i så kallade byggmästarsmittade företag enligt bestämmelsen i 27 kap. 6 § IL. Det första undantaget är för delägarrätter hänförliga till skalbolag och det andra gäller så kallade byggmästarsmittade andelar. Skälen till undantagen är följande. Om inte en delägarrätt i ett skalbolag undantas från definitionen så skulle det kunna innebära att finansiella kostnader får dras av mot en skattepliktig vinst från en skalbolagsavyttring. En sådan ordning skulle motverka syftet med avdragsförbudet för negativt finansnetto. Det skulle även motverka syftet med skalbolagsbeskattningen. Skalbolagsbeskattningen är en bruttobeskattning av ersättningen vid avyttring av näringsbetingade andelar för att motverka transaktioner i skatteundandragande syfte. Det bedöms därför inte vara lämpligt att finansiella kostnader ska få dras av mot sådana vinster. När det gäller andelar i de så kallade byggmästarsmittade företagen bygger bestämmelsen i 27 kap. 6 § IL på tanken att i annat fall skulle den som bedriver till exempel byggnadsrörelse kunna föra över alla färdigbyggda fastigheter till ett helägt fastighetsförvaltande aktiebolag som avyttras till en lägre beskattning än om fastigheterna avyttras direkt. För att omfattas av bestämmelsen måste fastigheterna utgöra skattemässiga kapital- tillgångar i ägarföretaget. Andelarna ses således som ett substitut till ett direkt ägande av fastigheten. En fastighet utgör inte ett finansiellt instrument. Det faller sig således naturligt att från definitionen av finansiella instrument undanta andelar i fastighets- förvaltande företag som träffas av bestämmelsen i 27 kap. 6 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft10"&gt;Med finansiellt instrument avses även terminer och optioner. I 44 kap. 11 § IL anges att med termin avses ett avtal lämpat för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft20"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340190x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p721 ft10"&gt;allmän omsättning om framtida förvärv av tillgångar.&lt;A href="#page_190"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;För andra slags värdepapper saknas i dag legala krav på att de ska vara lämpade för omsättning, eller utgivna för att omsättas, varför till exempel aktier i fåmansaktiebolag eller enkla skuldebrev utgör värde- papper.&lt;A href="#page_190"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft10"&gt;Med begreppet finansiellt instrument i 24 a kap 3 § IL avses samtliga termins- och optionsavtal som redovisningsmässigt klassificeras som finansiella instrument. Det innebär att om ett avtal inte kan klassificeras som ett terminsavtal enligt bestämmelsen i 44 kap. 11 § IL så påverkar det endast tidpunkten för beskattningen av betalningsströmmar hänförligt till avtalet. Om ett terminsavtal inte är avsett för omsättning innebär det att det kommer att klassificeras som ett finansiellt instrument enligt bestämmelsen i 24 a kap. 3 § IL men att beskattningen av avtalet följer bokföringsmässiga grunder.&lt;A href="#page_190"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Om ett terminsavtal är utgivet för att kunna omsättas utgör det ett finansiellt instrument enligt 24 a kap 3 § IL såväl som ett terminsavtal enligt 44 kap. 11 § IL. Om terminen är en kapitaltillgång är beskattningstidpunkten det beskattningsår avtalet löper ut.&lt;A href="#page_190"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Om avtalen i stället utgör lagertillgångar beskattas de alltid enligt bokföringsmässiga grunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft10"&gt;Från definitionen av finansiellt instrument undantas terminer och optioner som syftar till att säkra poster i näringsverksamheten som är fullt ut avdragsgilla, det vill säga andra poster än finansiella kostnader, eller utgör andra intäkter än finansiella intäkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Det innebär att om ett tillverkande företag köper insatsvaror på termin så kommer terminsavtalet inte att klassificeras som ett finansiellt instrument enligt bestämmelsen i 24 a kap. 3 § IL då terminsavtalet är hänförligt till fullt ut avdragsgilla kostnader i näringsverksamheten. Om företaget däremot ingår terminsavtal där de underliggande tillgångarna inte köps eller säljs kommer terminen hos det företaget att klassificeras som ett finansiellt instrument. Det innebär att om samma tillverkande företag till exempel köper och säljer vete på termin utan att avsluta avtalen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;I Högsta förvaltningsdomstolens dom nr. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4220-2002,&lt;/NOBR&gt; meddelad &lt;NOBR&gt;2004-11-22,&lt;/NOBR&gt; överklagat förhandsbesked från &lt;NOBR&gt;2002-06-14&lt;/NOBR&gt; dnr. &lt;NOBR&gt;92-01/D&lt;/NOBR&gt; F 2002:5:8 fråga &lt;NOBR&gt;7a–d,&lt;/NOBR&gt; ansågs ett som hedgeavtal benämnt avtal mellan ett moderbolag och dotterbolag i en koncern inte utgöra ett värdepapper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;I RÅ 2004 ref. 142 prövades om ett enkelt skuldebrev kunde utgöra ett finansiellt instrument i SIL:s mening.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se 14 kap. 2 § IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se bland annat RÅ 2007 ref. 3 och RÅ 2001 not. 160 angående beskattning av terminsavtal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft20"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340191x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p725 ft10"&gt;med faktisk leverans av vete så kommer utfallet av terminsaffärerna att klassificeras som finansiella poster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft10"&gt;Det innebär vidare att terminer eller optioner som utgör lager- tillgångar normalt alltid klassificeras som finansiella instrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft10"&gt;Förslaget tas i in i 24 a kap. 3 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Kostnader som inte får dras av definieras som finansiella kostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En enhetlig definition av de kostnader som inte får dras av annat än mot motsvarande intäkter införs. Till sådana kostnader ska räknas förutom direkta kostnader för att anskaffa främmande kapital även ett antal andra kostnader, till exempel kostnad för borgen, valutakursförluster samt förlust vid avyttring och ned- skrivning av finansiella instrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft10"&gt;Kommittén föreslår att termen finansiella kostnader används för att definiera de kostnader som inte får dras av mot annat än mot- svarande intäkter. Dessa intäkter benämns finansiella intäkter för vilka en definition föreslås i avsnitt &lt;A href="#page_229"&gt;14.5.13.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;De kostnader som ska omfattas av avdragsförbudet knyts i huvudsak till vad som realekonomiskt utgör en ränta. Det omfattar således inte kostnader för anskaffande av eget kapital med undan- tag för vissa utdelningar som är skattemässigt avdragsgilla. Utdel- ningar i övrigt är inte kostnader och på den grunden är de redan nu inte avdragsgilla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Grundprincipen är att det begrepp som används ska inrymma den ekonomiska definitionen av ränta. Av praktiska skäl kan denna princip ibland behöva frångås. Detta innebär att vissa betalningar som ekonomiskt sett utgör ränta, eller innehåller en ränte- komponent, ändå inte betraktas som en finansiell kostnad. I andra fall kan en betalning som ekonomiskt sett inte utgör ränta, eller innehåller en komponent som inte är att betrakta som ränta, ändå betraktas som en finansiell kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;En annan ordning skulle öka risken för att betalningar som eko- nomiskt är en ränta inte omfattas av avdragsförbudet. Kommittén föreslår därför att termen finansiella kostnader används för att beteckna de kostnader som omfattas av avdragsförbudet. Termen finns redan inom redovisningen där den motsvaras av kostnader hänförliga till finansiella tillgångar såsom ränta, utdelning, förlust&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft20"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340192x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p649 ft10"&gt;vid avyttring av finansiella tillgångar och så vidare. Det förefaller således praktiskt att vid beskattningen använda termen då i de flesta fall de kostnader som avses i detta sammanhang utgörs av det som inom redovisningsnormeringen är finansiella kostnader. Den skatterättliga termen finansiella kostnader som här föreslås kommer således i huvudsak att ha samma betydelse som den har inom redovisningen, men med de avgränsningar som följer av i 24 a kap. 4 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Med finansiella kostnader i bestämmelsen avses direkta eller indirekta kostnader för krediter, bland annat räntor och borgens- och garantiprovisioner men också förluster på finansiella instrument såsom fordringsrätter, delägarrätter och olika former av derivat. Även kostnad för att säga upp ett lån, s.k. ränteskillnadsersättning omfattas. För företag som med nuvarande regler har ett negativt finansnetto&lt;A href="#page_192"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;blir det därmed förmånligt att få så lite som möjligt av kostnaderna klassificerade som andra kostnader än finansiella kostnader eftersom kostnaderna då inte omfattas av avdrags- förbudet. Vidare får alla företag som har ett negativt finansnetto incitament att få intäkter klassificerade som finansiella intäkter i syfte att kvitta dem mot finansiella kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;I och med att vissa kostnader bara kommer att få dras av mot vissa intäkter är det viktigt att definiera vad det är som omfattas av begränsningen. Det är viktigt av två skäl. Det bör inte vara möjligt att genom att ändra rättslig rubricering omklassificera kostnader och intäkter. För företag som har finansiella kostnader för vilka avdrag nekas innebär ökade finansiella intäkter att dessa intäkter blir skattefria, så länge som de finansiella intäkterna är lägre än de finansiella kostnaderna. Av legitimitetsskäl måste det även ställas höga krav på att lagstiftningen ska vara klar och lättillämpad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Begreppen finansiella kostnader och finansiella intäkter bör vara så pass breda att riskerna för omklassificering av kostnader och intäkter i största möjliga mån minimeras. Överensstämmelsen med redovisningen bör avsevärt underlätta tillämpningen för de flesta företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft11"&gt;De närmare skatterättsliga definitionerna samt de avvägningar som ligger bakom redogörs för i de följande avsnitten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Med finansnetto menas här den betydelse begreppet har enligt de föreslagna reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft20"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340193x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p731 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Ränta och andra kostnader som utgör kostnad för en kredit&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Ränta och andra direkta eller indirekta kostnader för en kredit ska omfattas av begreppet finansiell kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft10"&gt;Med kostnad för kredit avses samtliga kostnader för att erhålla finansiering oavsett hur betalningsvillkoren rubricerats i det enskilda fallet eller hur de faktiska betalningsströmmarna går.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Genom att begreppet finansiella kostnader inkluderar ränta och andra direkta eller indirekta kostnader för en kredit kommer man nära den ekonomiska definitionen av ränta. Det har fördelen att betalningar som ekonomiskt sett är lika, eller likartade, beskattas lika. Skattesystemet blir då inte snedvridande. Om likartade betal- ningar beskattas lika minskar också risken för att regelverket ska kunna kringgås eller missbrukas. Det är många olika kostnader som kan komma att sorteras in som ränta och andra direkta och indirekta kostnader för en kredit. I det följande beskrivs ett antal sådana kostnader särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft13"&gt;Dold räntekompensation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;En kredit kan utgöras av annat än rena penninglån. En kredit kan därför till exempel föreligga om ett längre anstånd erhålls med betalning för en vara eller tjänst. Med kostnad för kredit avses även olika former av dolda ”kompensationer” och andra kostnader som kan uppstå vid köp och försäljning av varor och tjänster oavsett om de uttryckligen rubricerats som annan ersättning än ränta eller om de, utan sådan rubricering, ingår som en komponent i ett avtal och reellt sett utgör en kostnad för att erhålla kredit. Följande enkla situation kan tjäna som exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;En tillgång har ett värde om 200 000 kronor och en köpare vill lånefinansiera förvärvet till 100 procent. Förvärvaren kan låna 200 000 kronor av en extern finansiär eller av säljaren och betala en marknadsmässig ränta. Om förvärvaren i stället vill låna utan att formellt betala någon ränta kan han köpa tillgången för mer än dess värde – exempelvis 210 000 kronor – och får betalningsvillkor som innebär att detta belopp inte ska betalas omedelbart utan någon gång i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft20"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;Enligt BFNAR 2012:1 kommer transaktionen att redovisas utifrån sin ekonomiska innebörd och inte sin form. Det innebär att säljaren redovisar en försäljningsintäkt på 200 000 kronor samt ränteintäkter på 10 000 kronor. För köparen gäller det motsatta förhållandet. För företag som tillämpar BFNAR 2012:1 kommer således redovisat resultat att innehålla en räntekostnad. Den redovisningsmässiga klassificeringen av ränta och anskaffningsvärde respektive ränta och försäljningsintäkt kommer att överstämma med klassificeringen vid beskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Om samma avtal slutits av ett företag som tillämpar BFNAR 2006:1 eller BFNAR 2008:1 måste en justering ske av det redovis- ningsmässiga resultatet då finansieringskomponenten vid beskatt- ningen ska behandlas som en finansiell kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft13"&gt;Valutakursförluster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Kostnader som beror på valutakursförändringar på finansiella instrument föreslås också utgöra en finansiell kostnad. Det saknas skäl att vid beskattningen behandla växelkursförluster på placeringar i olika valutor på annat sätt än andra finansiella kostnader. Att så bör vara fallet motiveras även av det samband som brukar benämnas kurssäkrad ränteparitet (&lt;SPAN class="ft13"&gt;covered interest parity&lt;/SPAN&gt;). Enligt det sam- bandet bör följande förhållande föreligga mellan två länders ränta och växelkurser. Om det är möjligt att låna i land A till en viss procents ränta och placera medlen i land B till en annan procents ränta så bör skillnaden mellan avistakursen och terminskursen på land A:s valuta uppgå till mellanskillnaden av räntan. Följande förenklade exempel avser att beskriva sambandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;Företag B har tagit ett lån i euro som löper på sex månader till en ränta om två procent. Lånet placeras i kronor till en avkastning om fyra procent. För att försäkra sig mot risken att växelkursen i euro stiger så väljer företag B att köpa euro på termin sex månader. Terminskursen på en euro bör i det läget vara cirka två procent högre än avistakursen. Den vinst som uppstår på grund av skillnaden i räntor mellan två marknader uppvägs av växelkursskillnaderna mellan de olika valutorna samtidigt som terminsavtalet ger skydd mot en kursuppgång i euro. Utifrån kurssäkrad ränteparitet är en placering i kronor likvärdig med en placering i euro. Om sambandet inte håller, finns det möjlighet att göra en riskfri vinst, ett så kallat arbitrage. Man kan därför vara relativt säker på att sambandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft20"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340195x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;håller, om det inte finns några hinder mot att göra ett arbitrage, till exempel i form av valutaregleringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Det beskrivna sambandet talar starkt för att det saknas skäl att vid beskattningen undanta skillnader i växelkurser mellan olika valutor då de till stor del består av skillnader i marknadsräntor på olika marknader.&lt;A href="#page_195"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Se nedan angående terminer och optioner som har samband med andra kostnader och intäkter än finansiella. Nedan lämnas även en samlad &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft13"&gt;Kostnader med räntepåverkande effekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;Även andra utgifter för att anskaffa främmande kapital än rena ränteutgifter kan ekonomiskt sett vara helt ekvivalenta med ränte- utgifter eller ha en sådan räntepåverkande effekt att den ska behandlas som direkt eller indirekt kostnad för en kredit och därmed som en finansiell kostnad. Sådana kostnader är till exempel kostnad för borgen. Det kan även röra sig om olika slag av avgifter eller uppläggningskostnader i samband med att främmande kapital anskaffas. Även om den faktiska betalningsmottagaren inte är samma part än den som tillhandahåller lånet, som torde vara fallet då säkerhet i form av borgen lämnas, ska kostnaden om den har ett direkt eller indirekt samband med lånet utgöra en finansiell kostnad. Det avgörande är karaktären på kostnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Förlust vid avyttring och nedskrivning av finansiella instrument&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Förlust och nedskrivning på finansiella instrument ska omfattas av begreppet finansiell kostnad med undantag för förluster på vissa fordringar. Som en konsekvens av bestämmelsen föreslås att den s.k. aktiefållan avskaffas samt att motsvarande bestämmelse om en aktiefålla i handelsbolag ändras i sin lydelse på så sätt att finansiella instrument undantas från bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Sambandet torde i vart fall gälla på oreglerade eller i stort sett oreglerade kapitalmarknader, vilket är det vanliga nu för tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft20"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;Som angetts ovan i avsnitt &lt;A href="#page_188"&gt;14.5.2 &lt;/A&gt;föreslås i 24 a kap. 3 § IL en definition av termen finansiellt instrument. Termen faller tillbaka på den redovisningsmässiga betydelsen med de närmare avgräns- ningar som anges i bestämmelsen. När det i det följande talas om förlust på finansiella instrument är det således i denna inskränkta betydelse. Förluster på de uppräknade tillgångarna ska utgöra finansiella kostnader oavsett om de är lager- eller kapitaltillgångar hos den skattskyldige. Genom att använda termen ”förlust” kommer en förlust uppstår när att ett finansiellt instrument som är lagertillgång avyttras att utgöra en finansiell kostnad. Det gäller även om samma finansiella instrument avyttras av ett företag där det finansiella instrumentet utgör en skattemässig kapitaltillgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;Nedan följer en beskrivning av vilka finansiella instrument som åsyftas i denna bestämmelse samt motivering till varför förlust vid av- yttring, eller för de fall instrumentet utgör en lagertillgång även en ned- skrivning, bör omfattas av avdragsförbudet för negativt finansnetto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft13"&gt;Fordringsrätter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Inte bara kostnader som har samband med att ett företag anskaffar finansiering i form av främmande kapital omfattas av reglerna om avdragsbegränsning. Även förluster på fordringsrätter samt termins- och optionsavtal utställda i såväl ränta som räntebärande instrument ska omfattas av begreppet finansiella kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;När det gäller realiserade värdeförändringar på fordringsrätter saknas skäl att inte behandla en förlust vid inlösen av en räntebärande fordran som en finansiell kostnad. Anta att en fordringsrätt emitterats till fem procents ränta. Om marknadsräntorna sjunker kommer marknadsvärdet på fordran att stiga. En förvärvare av fordran kommer att betala mer än nominellt värde på fordran. Den förlust som uppkommer vid inlösen av fordringsrätten beror på att mark- nadsräntorna sjunkit mellan emissionstillfället och förvärvet av fordringsrätten. Förlusten skulle lika gärna kunna uttryckas som att den totala avkastningen på placeringen till exempel är tre procent och inte den nominella räntan om fem procent. Som påpekats i avsnitt 14.5.1 har man i praxis skilt på den förväntade avkastningen, kupongräntan om fem procent, och icke förväntad värdeförändring på fordringsrätter som löper med utdelnings- kupong. Icke förväntad värdeförändring har behandlats som kapitalförluster och kapitalvinster på tillgången. Däremot har hela&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft20"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340197x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p739 ft10"&gt;avkastningen i praxis klassificerats som ränta vid avyttring eller inlösen av fordringsrätter utgivna med kapitalrabatt. Ur ett eko- nomiskt perspektiv saknas skäl att skatterättsligt skilja på behandlingen av avkastning på de olika typerna av fordringsrätter. Förluster vid avyttring eller inlösen av fordringsrätter oavsett om det är fråga om fordringsrätter som getts ut med kupongränta eller med kapitalrabatt bör därför behandlas som finansiella kostnader vid beskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft13"&gt;Delägarrätter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Ett företag kan finansiera sig även genom att emittera andra finansiella instrument än rena fordringsrätter som till sin konstruktion ligger nära fordringsrätter. Ett exempel på det är preferensaktier som till sin utformning har mycket gemensamt med lån. En preferensaktie kan till exempel garantera en utdelning på en viss procent och i praktiken ha en viss löptid. Det skulle minska neutraliteten i skattesystemet om utdelning på sådana aktier skattemässigt behandlades annorlunda än ränta på motsvarande lån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft10"&gt;Så kallade eviga förlagslån&lt;A href="#page_197"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;kan många gånger inta en mellan- ställning mellan eget kapital och fordringsrätter. Vanliga konvertibler är en form av blandinstrument som består av en fordran och en optionsrätt att konvertera fordran till aktier i det emitterande företaget. En konvertibel är en skuld hos utgivaren och en fordran hos innehavaren och den löpande avkastningen behandlas som finansiella kostnader respektive finansiella intäkter. Om innehavaren väljer att avyttra en konvertibel beskattas det i dag som avyttring av en delägarrätt och inte som avyttring av en fordringsrätt.&lt;A href="#page_197"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft10"&gt;I ett mål avgjort av HFD&lt;A href="#page_197"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;angav domstolen att redovisningen fick avgöra huruvida en så kallad tvingande konvertibel, rätten att konvertera till aktiekapital låg hos emittenten, skulle behandlas som en skuld eller som eget kapital vid beskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;På de finansiella marknaderna förekommer även en mängd blandinstrument som delvis baseras på aktier och delvis på räntebärande papper. Det kan till exempel röra sig om aktieindex- obligationer vars avkastning beror både på ränteläget och på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Ett förlagslån utmärks av att rätt till återbetalning är efterställd andra fordringsrätter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Konvertibler definieras som delägarrätter i 48 kap. 2 § IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;HFD &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-02-14&lt;/NOBR&gt; mål nummer &lt;NOBR&gt;4745-13.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft10"&gt;börsutvecklingen eller andra former av finansiella instrument där avkastningen gjorts beroende av till exempel guldpriset tillsammans med en kupongränta beräknad på kreditbeloppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft10"&gt;Även i andra fall kan det framstå som komplicerande att dela upp en förlust eller avkastning i delar. I till exempel investerings- fonder som investerar i fordrings- och delägarrätter beror en förlust, vinst eller utdelning på en andel i en sådan fond av de aggregerade värdeförändringarna på aktiemarknaden såväl som obligationsmarknaden under innehavstiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;Ett övergripande syfte med reformen är att minska den skatte- mässiga olikbehandlingen mellan eget och lånat kapital. Ur ett neutralitetsperspektiv bör således förluster på delägarrätter behandlas som finansiella kostnader. Det kan även motiveras av praktiska skäl. Vid förluster på, eller nedskrivning av, blandinstrument skulle en uppdelning i skattemässiga finansiella kostnader och fullt ut avdragsgilla kostnader avsevärt komplicera systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft11"&gt;Två undantag finns i den föreslagna definitionen av finansiellt instrument som avser delägarrätter och andelar, se avsnitt 14.5.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft13"&gt;Aktiefållan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;Som framgår ovan föreslås att förluster på delägarrätter ska omfattas av definitionen av finansiella kostnader, som bara får dras av mot finansiella intäkter. En fråga som uppkommer då är om den så kallade aktiefållan i 48 kap. 26 § och 27 § andra stycket IL fyller samma funktion som tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;I dag är kapitalförluster på delägarrätter som inte är närings- betingade endast avdragsgilla mot skattepliktiga kapitalvinster på delägarrätter, 48 kap. 26 § IL. Om kapitalförlusten uppstår i ett handelsbolag och andelarna ägs av juridiska personer gäller i stället 48 kap. 27 § andra stycket IL. Före inkomstskattelagens införande fanns bestämmelsen i 2 § 14 mom. SIL. Behovet av en sådan bestämmelse i lagen om statlig inkomstskatt motiverades i prop. 1989/90:2 av att före de lagändringar som genomfördes i och med skattereformen 1989/90 beskattades realisationsvinster och realisationsförluster i en särskild förvärvskälla. Det gällde för såväl fysiska som juridiska personer. Kvittningsrätten för underskott i förvärvskällan realisationsvinster var begränsad. Regeringen ansåg att det var rimligt att likartade regler gällde för båda kategorier skattskyldiga särskilt avseende vinster och förluster på aktier och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft20"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;andra finansiella instrument. Det motiverades av följande. I SOU 1989:33 föreslogs att aktier skattemässigt skulle redovisas enligt en så kallad portföljmetod. Metoden gick ut på att ett innehav av aktier skulle behandlas som en enhet, en portfölj. Om en enstaka aktie avyttrades ur portföljen skulle ett värde mot- svarande den genomsnittliga latenta vinsten för hela portföljen tas upp till beskattning. Remissinstanserna var starkt kritiska till metoden varför regeringen i stället valde att låta anskaffnings- värdena vid kapitalvinstbeskattningen av tillgångar beräknas enligt genomsnittsmetoden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;För att inte skapa skattedrivna incitament att tidigarelägga förluster och vänta med att ta fram vinster så reducerades värdet av kapitalförluster till 70 procent för fysiska personer. I inkomstslaget näringsverksamhet valde man, av samma skäl, att endast tillåta kvittning av kapitalförluster på aktier och aktieanknutna tillgångar, i dag delägarrätter, mot vinster på samma slag av tillgångar. Reglerna har genomgått vissa förändringar sedan de infördes. Enligt den i dag gällande lydelsen i 48 kap. 26 § IL så får kapital- förluster på delägarrätter kvittas endast mot vinster på delägar- rätter. Kvittning av förlust får ske mot vinster mellan företag som har samma beskattningsår om koncernbidrag kan lämnas det året. Förluster som inte kunnat utnyttjas får sparas till ett efterföljande år för att kunna utnyttjas mot kapitalvinster på delägarrätter det året. Om aktiefållan skulle upphävas skulle förslaget medföra att kvittningsmöjligheterna för förluster på delägarrätter utökas till att även omfatta bland annat räntor, valutakursvinster, skattepliktiga utdelningar och vinster på fordringsrätter. En realiserad förlust som inte kan kvittas ett visst år kommer att falla bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft10"&gt;Då en förlust som inte kan utnyttjas ett visst år helt faller bort torde det inte öka incitamenten att tidigarelägga förluster av skatteskäl. Däremot finns incitament, för ett företag med ett positivt finansnetto, som har latenta förluster på delägarrätter att ta fram dessa förluster för att minska sitt positiva finansnetto. Om förlustaktierna omedelbart köps tillbaka innebär det att värdeförändringarna kan utnyttjats för att minska skattekostnaden på positiva finansnetton. Kommittén bedömer att det i nuläget inte är nödvändigt med särskilda regler för att motverka den effekten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft20"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340200x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p691 ft10"&gt;I de fall ett företag har stora latenta vinster kan den utvidgade kvittningsramen även leda till att dessa vinster tas fram och kvittas mot koncerninternt skapade räntekostnader. Kommittén bedömer att det inte utgör tillräckliga skäl att ingripa med någon form av ytterligare begränsning i möjligheterna att dra av koncerninterna räntekostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft13"&gt;Terminer och optioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Termins- och optionsavtal utgör finansiella instrument men i bestämmelsen i 24 a kap. 3 § IL som definierar finansiella instrument i här aktuellt sammanhang undantas vissa slag av termins- och optionsavtal från definitionen av finansiella instrument. Förluster på terminer och optioner som är hänförligt till andra kostnader och intäkter än finansiella utgör inte finansiella kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Terminer och optioner brukar sammanfattningsvis benämnas derivat. Det beror på att instrumentens värde är härlett från värdeförändringen på en underliggande tillgång, rättighet eller betalningsflöde, jämför engelskans &lt;SPAN class="ft13"&gt;derive&lt;/SPAN&gt;. Av praxis framgår att terminer och optioner skattemässigt behandlas som självständiga finansiella instrument.&lt;A href="#page_200"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Som nämnts ovan måste ett terminsavtal för att i dag skattemässigt klassificeras som terminsavtal, vara lämpat för allmän omsättning.&lt;A href="#page_200"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det behöver dock inte fysiskt handlas på en värdepappersmarknad så länge det är lämpat för sådan handel.&lt;A href="#page_200"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;När det gäller optioner saknas sådana inskränkningar. Någon sådan inskränkning i definitionen av finansiellt instrument finns inte i bestämmelsen i 24 a kap. 3 § IL. Även ett terminsavtal mellan till exempel två företag i en intressegemenskap omfattas av defini- tionen om avtalet till sin karaktär utgör ett terminsavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft10"&gt;För att inte förlust vid avyttring av samtliga slag av terminer och optioner ska träffas av reglerna om avdragsbegränsning för finansiella kostnader är definitionen av finansiellt instrument inskränkt på så sätt att den inte omfattar terminer eller optioner som ingåtts för att säkra betalningsströmmar som avser andra kostnader och intäkter än finansiella i näringsverksamheten. Det är därför viktigt för de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se RÅ 1997 ref. 5 I, RÅ 2007 ref. 3 RÅ 2001 not. 160 samt HFD 2010 not. 107.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Se 44 kap. 11 § IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;I HFD:s dom nr. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4220-2002,&lt;/NOBR&gt; meddelad &lt;NOBR&gt;2004-11-22,&lt;/NOBR&gt; överklagat förhandsbesked från 2002- &lt;NOBR&gt;06-14&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;92-01/D&lt;/NOBR&gt; F 2002:5:8 fråga &lt;NOBR&gt;7a–d,&lt;/NOBR&gt; ansågs ett som hedgeavtal benämnt avtal mellan ett moderbolag och dotterbolag i en koncern inte utgöra ett värdepapper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft20"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340201x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;skattskyldiga att särskilja sådana terminer och optioner från övriga terminer och optioner. Redovisningsnormeringen innehåller inga tvingande regler om säkringsredovisning. För att kunna urskilja poster som ska hänföras till finansiella kostnader och intäkter från övriga poster bör det inte vid bedömningen krävas att så kallad säkringsredovisning verkligen genomförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Utgångspunkten är att en förlust på en termin eller option som avser finansiella kostnader eller intäkter ska träffas av avdrags- begränsningen. För att en förlust på en termin eller option ska omfattas av undantaget krävs emellertid att den skattskyldige kan göra sannolikt att avtalet avser andra kostnader eller intäkter i näringsverksamheten än finansiella. Syftet med ingående av ett termins- eller optionsavtal ska ha manifesterats vid tidpunkten för avtalets ingående. Som nämnts ovan torde det inte kunna krävas sådan dokumentationsskyldighet som följer av att så kallad säkrings- redovisning upprättats. Däremot måste syftet med ett termins- eller optionsavtal kunna utläsas av de anteckningar företaget vidtar vid ingående av avtalet eller förvärvet av terminen eller optionen.&lt;A href="#page_201"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Det innebär att en förlust på till exempel en valutatermin som avser en betalning för köp av andra varor än finansiella instrument eller en försäljning på export av andra varor än finansiella instrument i näringsverksamheten, fortfarande kommer att vara fullt avdragsgill.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft13"&gt;Särskilt om lager av finansiella instrument&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;Bestämmelsen i 24 a kap. 3 § IL omfattar även finansiella instrument som utgör lagertillgångar. Syftet med bestämmelserna om avdrags- förbud för finansiella kostnader som överstiger finansiella intäkter gäller även företag som bedriver handel med värdepapper eller kreditverksamhet. Av avsnittet om fordringsrätter ovan framgår att en realiserad förlust på en fordringsrätt som löper med utdelningskupong ekonomiskt är detsamma som en räntekostnad. Mot denna bakgrund bör posterna behandlas på samma sätt vid beskattningen. Vidare saknas skäl att ha olika definitioner beroende på om en viss tillgång är skattemässig kapitaltillgång eller lagertillgång. Om definitionen inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Av 5 kap. 10 § bokföringslagen (1999:1078) framgår att det föreligger samma anteckningsskyldighet hos den som är bokföringsskyldig för händelser som inte utgör affärshändelser som för händelser som utgör affärshändelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft20"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340202x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p649 ft10"&gt;omfattade finansiella instrument som utgör lagertillgångar skulle det leda till asymmetrier i systemet. Risken för att bestämmelserna om avdragsförbud för negativt finansnetto kringgås ökar även om till exempel en icke avdragsgill räntekostnad kan omvandlas till en fullt ut avdragsgill förlust vid avyttring av ett finansiellt instrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Bestämmelsen i 24 a kap. 3 § IL omfattar därför även finansiella instrument enligt definitionen i 17 kap. 20 § IL.&lt;A href="#page_202"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Utifrån detta perspektiv bör handel med en viss typ av finansiella instrument inte särskiljas från andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft13"&gt;Nedskrivning av finansiella instrument&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Som en konsekvens av att finansiella instrument som utgör skatte- mässiga lagertillgångar omfattas av definitionen så måste även andra händelser än avyttring som påverkar det skattemässiga resultatet utgöra finansiella kostnader. Enligt bestämmelsen i 14 kap. 2 § IL ska resultatet i en näringsverksamhet beräknas enligt bokförings- mässiga grunder. Det innebär att det skattemässiga resultatet kommer att påverkas av såväl summan av gjorda köp och försälj- ningar under året som gjorda nedskrivningar av lagervärdet. Genom att använda termen nedskrivning torde det, för tillämpningen av bestämmelsen, sakna betydelse om lagret upptagits till sitt verkliga värde eller är värderat enligt lägsta värdets princip.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft10"&gt;Eftersom transaktioner i annan valuta än i redovisningsvalutan innebär en gränsöverskridande handling ska beskattningsregler som rör valutakursförluster utformas så att de är förenliga med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;Frågan om avdragsrätt för valutakursförluster i förhållande till &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; har prövats i RÅ 2009 ref. 33. Målet gällde en fysisk person som upptagit ett så kallat valutakorglån. Enligt de i målet prövade bestämmelserna&lt;A href="#page_202"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;var valutakursförluster avdragsgilla till 70 procent medan valutakursvinster var fullt ut skattepliktiga. HFD uttalade att upptagande av lån uttryckt i annan valuta än&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;I 17 kap. 20 § andra stycket IL anges att även finansiella instrument med negativa värden utgör tillgång enligt lagerbestämmelsen i första stycket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;54 kap. IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft20"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;svenska kronor utgör en gränsöverskridande transaktion och att reduktionen av en valutakursförlust till 70 procent utgör en restriktion av den fria rörligheten för kapital. Den innebär vidare att den ekonomiska risken ökar då en investerare även behöver väga in möjligheten att fullt avdrag för en kursförlust inte kan påräknas. Avdragsbegränsningen innebär därför en restriktion som är förbjuden enligt &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; om den inte kan rättfärdigas. HFD fann att bestämmelsen om att valutakursförluster endast är avdragsgilla till 70 procent inte kunde rättfärdigas. HFD meddelade domen efter att &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; avgjort en fråga om avdrag för valutakursförluster i målet &lt;NOBR&gt;C-293/06&lt;/NOBR&gt; Deutsche Shell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Omständigheterna i Deutsche &lt;NOBR&gt;Shell-målet&lt;/NOBR&gt; var följande. Deutsche Shell bedrev verksamhet i Italien via ett fast driftställe. Verksamheten finansierades via kapitaltillskott. När dessa tillskott togs hem till Tyskland efter att det fasta driftstället avvecklats och inkråmet avyttrats till en extern part uppstod en kursförlust mellan lämnade tillskott och återhämtat tillskottskapital. I Italien kunde avdrag inte medges för en kursförlust då resultatet hänförligt till det fasta driftstället var uttryckt i lire. Enligt tysk rätt var inkomster från fasta driftställen skattepliktiga i Tyskland men Tyskland hade i dubbelbeskattningsavtal med Italien avsagt sig beskattningsrätten. Enligt intern tysk rätt erhölls inte avdrag för kostnader som inte hade ett direkt samband med skattepliktiga inkomster i Tyskland. Tysk skattedomstol medgav därför inte avdrag för förlusten och ansåg med hänsyn till omständigheterna inte att Deutsche Shell lidit någon verklig ekonomisk skada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;Följande frågor hänsköts till &lt;NOBR&gt;EU-domstolen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Utgör artiklarna 52 och 58 i fördraget hinder för Tyskland att behandla förlusten som en del av resultatet från det fasta drift- stället, vars inkomster enligt dubbelbeskattningsavtalet undantas från beskattning i Tyskland, och därigenom inte medge avdrag för förlusten trots att den inte kan beaktas i Italien. Om svaret på frågan är jakande utgör artiklarna 52 och 58 i fördraget hinder mot att endast beakta valutakursförlusten om det finns skattepliktiga inkomster i Tyskland hänförliga till det fasta driftsstället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Domstolen fann att Tyskland var den stat som hade att beakta förlusten och att artiklarna 52 och 58 utgjorde hinder mot att utesluta avdrag för valutakursförlusten ifråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; ansåg även att artiklarna 52 och 58 i fördraget utgör hinder för att en valutakursförlust får dras av som drifts- kostnad för ett företag som har sitt säte i en medlemsstat bara om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft20"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340204x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p619 ft10"&gt;det fasta driftställe som tillhör företaget och är beläget i en annan medlemsstat inte har redovisat någon skattefri vinst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;Av ovanstående domar från HFD och från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; bör slutsatsen kunna dras att innehav av poster i annan valuta än den egna redovisningsvalutan utgör en gränsöverskridande handling. Det i sin tur innebär att någon av friheterna, etableringsfriheten i artikel 49 eller kapitalets fria rörlighet i artikel 63, i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; aktualiseras. Om det är fråga om att pröva etableringsfriheten så ska ingen sekundär prövning göras av kapitalets fria rörlighet.&lt;A href="#page_204"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Om den gränsöverskridande handlingen ger upphov till en valuta- kursförlust ska det prövas om det är fråga om en verklig ekonomisk förlust.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft10"&gt;Som påvisas ovan kan valutakursförluster vara ekvivalenta med räntekostnader om till exempel ett lån tas upp i en valuta till X procent ränta och placeras i en annan valuta till Y procent ränta. Då ränteskillnaden kan sägas utgöras av växelkursskillnaden mellan valutorna innebär det att en icke avdragsgill räntekostnad skulle kunna växlas mot en fullt ut avdragsgill växelkursförlust om de båda posterna inte skattemässigt behandlas på samma sätt. Som konstaterats av praxis från såväl &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; som HFD utgör en valutakursförlust i sig en kostnad som den interna rättsordningen ska beakta. I målet vägrades Deutsche Shell avdrag för kostnader för valutakursförändringar i sin rörelse på grund av att kostnaden var hänförlig till det i Italien bildade fasta driftstället. Förlusten av rätt till avdrag för valutakursförlusten var direkt sammankopplad med den gränsöverskridande aktiviteten där en motsvarande förlust hade varit fullt ut avdragsgill om den uppstått i den tyska delen av verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft10"&gt;Systematiken med ett avdragsförbud för negativt finansnetto innebär dock inte att valutakursförluster, som till sitt verkningssätt ekonomiskt är ekvivalenta med räntekostnader, vid beskattningen behandlas på annat sätt än finansiella kostnader av annat slag. Själva avdragsbegränsningen för de valutakursförluster som utgör finansiella kostnader saknar därmed samband med den gränsöver- skridande handlingen och är i stället avhängigt av en självständig prövning av om förlusten utgör en finansiell kostnad eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Med hänsyn till utgången av &lt;NOBR&gt;C-293/06&lt;/NOBR&gt; bör ett företag få göra skattemässigt avdrag för valutakursförluster som inte klassificeras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Se &lt;NOBR&gt;C-524/04&lt;/NOBR&gt; Thin Cap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft20"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;som finansiella kostnader. Vilket redogjorts för ovan innehåller även bestämmelserna undantag för termins- och optionsavtal som är hänförliga till fullt ut avdragsgilla kostnader eller andra intäkter än finansiella intäkter i näringsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Gränsdragningen kan illustreras med följande exempel. AB A äger ett utländskt dotterbolag. AB A tar upp ett lån i euro som investeras i en maskin i dotterföretaget. AB A förvärvar även produkter tillverkade med hjälp av maskinen i dotterföretaget. För att säkra betalningsflödena amortering och ränta på skulden samt köp av varor från dotterföretaget köper AB A valuta på termin. Anta att betalningar för ränta och amorteringar uppgår till 100 under perioden och att varuinköp uppgår till 100. AB A har säkrat betalningar om 100. Anta vidare att valutaterminsavtalet gett upphov till en valutakursförlust om 10. Fråga uppstår då vid deklarationstillfället om valutakursförlusten är hänförlig till säkring av varuinköpen eller till betalning av ränta och amortering på skulden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft10"&gt;Som redogjorts för ovan torde alla värdeförändringar på skulden vara att hänföra till finansiella kostnader. Utifrån teorin om kurssäkrad ränteparitet består växelkursskillnader av motsvarande skillnader i räntenivå mellan olika valutaområden. En valutakurs- förlust hänförlig till skulden, och till amorteringar av skulden, samt till de räntebetalningar som görs utgör därför finansiella kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Valutakursförluster hänförliga till varuinköp utgör inte förluster som uppstår som ett led i finansieringen av näringsverksamheten. Valutakursförluster hänförliga till sådana poster ska således anses utgöra kostnader för vilka obegränsat avdrag ska medges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Fråga är om hela, ingen del, eller viss del av valutakursförlusten utgör en sådan kostnad för vilken obegränsad avdragsrätt föreligger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;En termin utgör enligt praxis ett odelbart självständigt instrument. Hos företag som inte bedriver aktiv handel med värde- papper behandlas terminer skattemässigt som kapitaltillgångar. Det gäller oavsett vad terminen är knutet till. Förluster hänförliga till innehav eller avyttring av samtliga slag av finansiella instrument i form av fordringsrätter eller delägarrätter samt alla former av derivat där de underliggande tillgångarna består av fordringsrätter och delägarrätter utgör finansiella kostnader. En termin eller option kommer primärt i sig självt således att klassificeras som ett finansiellt instrument. Den skattskyldige måste därför göra sannolikt att den förlust som uppstår då ett valutaterminsavtal löpt ut är hänförligt till en obegränsat avdragsgill kostnad eller annan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft20"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;intäkt än finansiella intäkter i näringsverksamheten. Det som måste påvisas, för att avdragsrätt för en förlust på en valutatermin eller valutaoption ska vara fullt ut avdragsgill, är att den skattskyldige kan göra sannolikt att syftet med avtalet redan när det ingicks var att hänföra det till fullt ut avdragsgilla kostnader, det vill säga andra kostnader än finansiella kostnader, eller andra intäkter i närings- verksamheten än finansiella intäkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att de avdragsbegräns- ningar för valutakursförluster som föreslås är utformade på annat sätt och har andra bevekelsegrunder än de avdragsbegränsningar som prövats av &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; och HFD. Förslagen kan inte anses strida mot &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; såsom den kommit till uttryck i hittills- varande praxis, men eftersom regler av detta slag inte har prövats går det inte heller att säkert säga hur &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; skulle bedöma dem, om de kom inför domstolens prövning. I SRN &lt;NOBR&gt;2013-03-18&lt;/NOBR&gt; (dnr. &lt;NOBR&gt;119-11/D)&lt;/NOBR&gt; hade skatterättsnämnden att ta ställning till om avdrag för en valutakursförlust hänförlig till en avyttring av näringsbetingade andelar på grund av &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; måste medges trots att själva avyttringen enligt bestämmelsen i 25 a kap. 3 § IL utgör en icke skattepliktig transaktion. Sökanden framförde att avdrag för valutakursförlusten, med hänsyn till utslagen i &lt;NOBR&gt;C-293/06&lt;/NOBR&gt; och HFD 2009 ref. 33, inte kunde vägras. Skatterättsnämnden kom fram till att det inte förelåg hinder att tillämpa bestämmelsen i 25 a kap. 3 § IL. Sökanden överklagade förhandsbeskedet till HFD som den 18 december 2013 vilandeförklarat ärendet och sökt förhandsavgörande från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; som ännu inte har tagit ställning till frågan. Utgången av målet kan komma att påverka bedömningen om de föreslagna reglerna om avdragsförbud för negativt finansnetto, vari vissa valutakursförluster ingår, strider mot &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Rättsläget är således i viss mån osäkert. Kommittén gör ändå bedömningen att det på goda grunder går att argumentera för att de föreslagna reglerna är godtagbara ur ett &lt;NOBR&gt;EU-perspektiv.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft20"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340207x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p564 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Utdelningar som får dras av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Sådana utdelningar som får dras av omfattas av begreppet finansiell kostnad. Det gäller dock inte sådan kooperativ utdelning som motsvaras av rabatt eller pristillägg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft10"&gt;I dag föreligger enligt 39 kap. 14 och &lt;NOBR&gt;22–24&lt;/NOBR&gt; §§ IL avdragsrätt för utdelning som lämnas av vissa typer av subjekt. De är investment- företag, kooperativa föreningar, sambruksföreningar, samfällig- heter och sparkassor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Generellt behandlas utdelningar inte som finansiella kostnader. Om en lämnad utdelning för vilken avdragsrätt föreligger skulle behandlas som en fullt ut avdragsgill kostnad skulle det strida mot reformens syfte att behålla eget och lånat kapital neutralt. Det beror på att man skulle vägra avdrag för anskaffning av främmande kapital men medge avdrag för kostnad för eget kapital i vissa fall, föreslår kommittén att sådana utdelningar för vilka avdrag får göras ska behandlas som finansiella kostnader. Det innebär att för företag med negativt finansnetto kommer lämnade utdelningar inte att kunna dras av mot övriga intäkter. De kommer således att träffas av avdragsförbudet för negativt finansnetto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;Kooperativa föreningar kan även lämna vinstutdelning i förhållande till gjorda köp eller försäljningar. Sådan utdelning kan utgå i form av gottgörelse.&lt;A href="#page_207"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Även annan överskottsutdelning kan utgå i förhållande till gjorda inköp eller försäljningar.&lt;A href="#page_207"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Storleken på utdelningen baseras helt på gjorda köp och försäljningar mellan medlemmen och föreningen. Den får dock inte överstiga utdelningsbara medel i föreningen.&lt;A href="#page_207"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Noterbart är att gottgörelse redovisas som kostnad i resultaträkningen och minskar därmed i föreningens redovisade resultat. Den har således stora likheter med sedvanliga rabatter och pristillägg som lämnas i omedelbar anslutning till transaktionerna. Den stora skillnaden ligger i att för gottgörelser är inte alla faktorer kända när tjänsten utförs eller leverens sker. Prissättningen är därför preliminär tills föreningens resultat slutligt kan beräknas. Det innebär att pristillägget eller rabatten inte utgår om verksamhetens resultat inte medger detta. På grund av att utdelning i form av rabatt eller pristillägg har ett nära samband med affärsrelationer mellan den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;10 kap. 1 § lag (1987:667) om ekonomiska föreningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;10 kap. 1 § lag om ekonomiska föreningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;10 kap. 2 § lag om ekonomiska föreningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340208x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p649 ft11"&gt;kooperativa föreningen och medlemmen, föreslås att kooperativ utdelning som är hänförlig till lämnade rabatter eller till pristillägg inte ska utgöra en finansiell kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Kostnad för vissa finansiella tjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Om en kostnad för kredit eller köp eller försäljning av värdepapper består av en tillhandahållen tjänst är kostnaden en finansiell kostnad endast om tjänsten är en sådan bank- eller finansieringstjänst som är befriad från mervärdesskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft10"&gt;Så kallade kringkostnader i form av olika tjänster vid upptagande av lån eller köp och försäljning av värdepapper bör inskränkas till att endast avse så kallade finansiella tjänster och inte kringkostnader av rent administrativ karaktär. Skälet till det är följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Avgränsningen till kringkostnader som har ett direkt samband med upptagande av lån och förvärv eller avyttring av värdepapper har sin bakgrund i att även &lt;NOBR&gt;icke-finansiella&lt;/NOBR&gt; kringkostnader för externa tjänster ingår i den redovisningsmässiga definitionen av ränta enligt Inter- national Financial Reporting Standards, förkortad IFRS, redovisnings- föreskrifter. Om en låntagare till exempel anlitar en advokatbyrå för att utforma prospekt vid en emission av företagsobligationer ska denna kostnad periodiseras över lånets löptid och läggas till ränte- kostnaden i redovisningen. Företagsinterna kostnader av exakt samma slag ska enligt IFRS kostnadsföras omgående. Om man i detta fall i svensk lagstiftning skulle använda samma definitioner som IFRS redovisningsföreskrifter skulle det innebära en olik behandling av i grunden samma slag av kostnad. Avgränsningen av kringkostnader skulle sannolikt även bli mer komplicerad om &lt;NOBR&gt;icke-finansiella&lt;/NOBR&gt; kostnader för tjänster i anslutning till upptagande av en kredit eller förvärv eller avyttring av ett värdepapper behandlas som finansiella kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft10"&gt;I syfte att förtydliga avgränsningen anges därför i 24 a kap. 4 § första stycket andra ledet IL att när det gäller kringkostnader vid till exempel upptagande av lån eller köp och försäljning av finansiella instrument så avses med kostnad för kredit enligt första stycket endast kostnader för finansiella tjänster, till exempel courtage, uppläggningskostnader och liknande. En prövning ska således göras om kostnaden, oavsett om den tillhandahålls av ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft20"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340209x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;sådant finansiellt företag som avses i 3 kap. 9 § mervärdesskatte- lagen (1994:200) eller inte, omfattas av definitionen av bank- eller finansieringstjänst i bestämmelsen. Om den omfattas utgör den också en finansiell kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.5.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Förlust på instrument som anses utgöra substitut till näringsbetingade andelar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Förlust vid avyttring av finansiella instrument som utgör fordringsrätter mot eller rätt till framtida andelar i företag som ingår i en intressegemenskap eller derivat där sådana andelar utgör den underliggande rättigheten, när fordringsrätten eller rätten till andelar eller derivatet gavs ut ska inte behandlas som en finansiell kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft10"&gt;I 25 a kap. 19 § IL räknas ett antal instrument upp för vilket det föreligger ett bruttoavdragsförbud för förluster vid avyttring av dessa. Genom att termen finansiellt instrument i 24 a kap. 3 § IL även kommer att träffa de instrumenten skulle en förlust komma att kunna dras av om ett företag har finansiella intäkter. För att upprätthålla ett bruttoavdragsförbud avseende de instrumenten måste det därför särskilt regleras att förlust vid avyttring av de finansiella instrument som räknas upp i 25 a kap. 19 § IL inte utgör finansiella kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.5.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Avsättningar i balansräkningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Med termen kredit i det här sammanhanget avses inte en avsättning i räkenskaperna för en framtida förpliktelse, annat än som tryggande av ett pensionslöfte i förening med en kreditförsäkring, statlig eller kommunal borgen eller liknande garanti.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft10"&gt;Det är vanligt att företag i sina räkenskaper har rätt att göra avsättningar för framtida förpliktelser av olika slag. Det kan till exempel för ett tillverkande företag röra sig om framtida garanti- åtaganden. Även andra former av affärshändelser kan ge upphov till rätt till avsättningar i räkenskaperna. Rätt till avsättning föreligger när det konstateras att det finns en bindande förpliktelse som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft20"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p764 ft10"&gt;företaget har att fullgöra i framtiden. Tidpunkten för fullgörandet och det slutliga beloppet behöver inte vara kända men ska kunna beräknas med viss tillförlitlighet. Avsättningar ska därför nuvärdes- beräknas varefter de omvärderas fram till tidpunkten för effektuerande av betalningen. Det innebär att avsättningar under tiden mellan det att de görs och slutligt effektueras innehåller en räntekomponent. Sammantaget innebär det att även avsättningar faller under termen kredit. De flesta avsättningar speglar emellertid endast periodiseringsfrågor och innebär i sig inte en finansiering av näringsverksamheten. För att företagen inte ska behöva avskilja räntekomponenter hänförliga till avsättningar för framtida förpliktelser som gjorts i räkenskaperna föreslås därför att termen kredit i bestämmelserna om finansiella kostnader inte omfattar sådana avsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft10"&gt;En form av avsättningar intar däremot en särställning och det är de avsättningar som får göras i räkenskaperna för att trygga en utfästelse om framtida pension. Om avsättning för framtida pensionsutfästelser görs i balansräkningen måste den tryggas genom tecknande av en kreditförsäkring eller via en kommunal eller statlig borgen eller liknande garanti.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;I de fallen pensionsutfästelsen tryggas genom avsättning i räkenskaperna, kombinerat med tecknande av en kreditförsäkring, så görs avsättningen på balansräkningens skuldsida, men den som utfäst pensionen, pensionsgäldenären, behåller rådigheten över de tillgångar som svarar mot avsättningen. De kan således utnyttjas i närings- verksamheten på i stort sett samma sätt som om ett ”vanligt” lån upptagits. Det saknas därför skäl att undanta skulder i balans- räkningen hänförliga till pensionsutfästelser som tryggats genom tecknande av en kreditförsäkring eller via statlig eller kommunal borgen som avses i 28 kap. 3 § första stycket andra ledet IL från termen kredit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft20"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340211x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p469 ft12"&gt;14.5.10 Leverantörsskulder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Kostnader för krediter på grund av köp av tillgångar eller tjänster i näringsverksamheten (leverantörsskulder) räknas inte som finansiella kostnader om krediten lämnats på sedvanliga villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft10"&gt;För att inte kreditkostnader på försumbara belopp eller avseende korta krediter ska behöva skiljas ut och behandlas som finansiella kostnader föreslås att till finansiella kostnader ska inte räknas kostnader för krediter på grund av köp av tillgångar eller tjänster i näringsverksamheten om krediten lämnats på sedvanliga villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Att fullt ut tillämpa principen att den skattemässiga och den ekonomiska definitionen av finansiella kostnader ska överens- stämma kan i vissa fall medföra praktiska svårigheter som inte står i proportion till fördelarna med en fullständig tillämpning av denna princip. En kort leveranskredit innehåller ekonomiskt sett en räntekomponent. Att skilja ut räntedelen i betalningen skulle dock medföra ett arbete som inte står i proportion till den skattemässiga effekten av att klassificera en del av betalningen som en finansiell kostnad. Om krediterna utgör normala leverantörskrediter i den löpande verksamheten saknas normalt skäl att skilja ut kredit- kostnaden. Vad som avses med sedvanliga villkor måste bedömas bland annat utifrån bransch och länderspecifika förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;I SOU 2007:55 finns en genomgång av hur långa betalningstider företag generellt tillämpar i olika länder. Enligt utredaren visar internationella undersökningar att betalningstider för handels- transaktioner mellan företag och mellan företag och offentlig sektor är kortare i Sverige och övriga nordiska länder än i andra europeiska länder.&lt;A href="#page_211"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Enligt dessa undersökningar hamnar de genomsnittliga betalningstiderna i Sverige, inklusive förseningar, på mellan 35 och 42 dagar beroende på undersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Om betalningstiderna avviker från vad som vid en normal bedömning får anses vara vedertagen praxis kan det vara omständigheter som talar för att det är fråga om en kreditgivning. Ett exempel är att långa dröjsmål med betalningen accepteras av leverantören. Företag inom en intressegemenskap måste tillämpa armslängds avstånd vad gäller betalningstider. Här bör en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;SOU 2007:55 s. 120.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p768 ft10"&gt;bedömningen av vad som är kredit där en finansieringskomponent ska skiljas ut sannolikt vara snävare än vid affärer mellan två sinsemellan helt oberoende parter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Ett särskilt förhållande att ta hänsyn till är när det är fråga om leverantörskrediter mellan två av varandra oberoende parter där styrkeförhållandena parterna emellan är ojämlika. Det är inte helt ovanligt att betalningstiderna kan avvika, ibland kraftigt, från vad som får anses normalt när större företag köper varor eller tjänster från små eller medelstora företag. En lång betalningstid behöver vid sådana omständigheter inte nödvändigtvis innebära att det är fråga om en överenskommen kreditgivning. Om ett företag regelmässigt tillämpar sena betalningar kan företaget därigenom dock anses finansiera sig. Även om långa betalningstider i sig är vanligt mellan icke jämbördiga parter bör de inte anses som sedvanliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft10"&gt;Förslaget tas in i 24 a kap. 4 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft12"&gt;14.5.11 Hyra som finansiell kostnad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Ett företag som vill ta en tillgång i anspråk kan hyra den i stället för att köpa den. Det är då uthyraren som står för de finansiella kostnaderna. Dessa kostnader överförs på hyrestagaren i form av hyresbetalningar. Ekonomiskt sett ingår således alltid en finansiell kostnad som en komponent (ibland som den huvudsakliga komponenten) i en hyreskostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;I detta avsnitt behandlas i vilka fall den finansiella kostnaden ska skiljas ut från en hyreskostnad, hur det i så fall ska göras och vilka övriga effekter det får för hyrestagaren och uthyrarens beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft13"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Med hyra avses ibland s.k. leasing och ibland vanlig hyra. I praktiken är det emellertid fråga om samma sak, nämligen att en part, uthyraren, under begränsad tid mot betalning upplåter en materiell eller immateriell tillgång till en annan part, hyrestagaren. Det saknas särskilda skatterättsliga regler om hyra och leasing. Sådana kostnader och intäkter behandlas i stället enligt de allmänna reglerna. Det finns dock föreskrifter om leasing som gäller för redovisningen. När det gäller hyra av lokal, både för bostads-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft20"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340213x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;ändamål och i näringsverksamhet, finns det regler i 12 kap. jordabalken som inte närmare kommer att beröras här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;Redovisningsmässigt indelas leasingavtal i två typer, finansiell leasing och operationell leasing. Operationell leasing är negativt bestämd, vilket innebär att alla leasingavtal som inte är finansiella är operationella. I praktiken redovisas leasing av lös egendom i juridisk person i princip enbart som operationell leasing. Detta beror på att det krävs full koppling mellan redovisning och beskattning för att få använda räkenskapsenlig avskrivning.&lt;A href="#page_213"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;För mindre aktiebolag som redovisar enligt det frivilliga så kallade &lt;NOBR&gt;K2-regelverket&lt;/NOBR&gt; är all leasing operationell i redovisningen. Ett operationellt leasingavtal behandlas som en vanlig hyra och alla kostnader fördelas linjärt över leasetiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft10"&gt;Finansiell leasing förekommer främst i koncernredovisningen för &lt;NOBR&gt;K3-företagen&lt;/NOBR&gt; och noterade företag. Med finansiell leasing avses ett leasingförhållande där de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med att äga en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Det innebär att ett finansiellt leasing- avtal redovisas hos leasetagaren som om denne vore ägare till tillgången. För att redovisningen ska stå i överensstämmelse med den ekonomiska innebörden av transaktionen föreskrivs därför att rättigheter och skyldigheter enligt ett finansiellt leasingavtal ska redovisas som tillgång och skuld i balansräkningen. Den redovis- ningsmässiga behandlingen blir alltså i princip likvärdig med att leasetagaren köper tillgången och till fullo lånefinansierar köpet.&lt;A href="#page_213"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Eftersom det är leasetagaren som ska redovisa tillgången i sin balansräkning (på grund av att denne har de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet av objektet) ska inte leasegivaren redovisa objektet som tillgång. I stället ska tillgångarna enligt ett finansiellt leasingavtal redovisas som en fordran. Det belopp som ska redovisas som en fordran är nettoinvesteringen enligt leasingavtalet. Med nettoinvesteringen avses brutto- investeringen minskad med ej intjänade finansiella intäkter. Bedöm- ningen av om ett leasingförhållande är finansiellt ska göras med utgångspunkt från avtalets ekonomiska innebörd och inte dess formella utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;18 kap. 14 § IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Tillgången och skulden tas upp till det lägsta av tillgångens verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna. Så kallade variabla utgifter, serviceutgifter och skatter redovisas som en kostnad när de uppkommer och ska därför inte nuvärdesberäknas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft20"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340214x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p773 ft10"&gt;Om inget särskilt nämns ingår även leasing i begreppet hyra i den följande framställningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft13"&gt;Huvudregel för när den finansiella kostnaden ska skiljas ut från hyran&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Vid hyra av en tillgång ska den finansiella kostnaden skiljas ut från hyreskostnaden. Med den finansiella kostnaden avses det räntebelopp som ingår i hyreskostnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft10"&gt;Det huvudsakliga skälet till att dela upp en hyresbetalning i en räntedel och en hyresdel är, som tidigare nämnts, att det ur eko- nomisk synvinkel alltid ingår en finansiell kostnad i en hyra. Ekonomiskt sett är det således korrekt att alltid göra en sådan uppdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft10"&gt;När rätten till ränteavdrag avskaffas uppstår spänningar mellan ränteutgifter och hyresutgifter och mellan ränteintäkter och hyresintäkter. Huruvida en kostnad eller intäkt klassas som hyra eller ränta spelar enbart roll för företag som har ett negativt finans- netto. För en hyrestagare som har ett negativt finansnetto är det fördelaktigt om den finansiella kostnaden inte skiljs ut från hyreskostnaden. Då kan hela hyreskostnaden dras av. För en uthyrare som har ett negativt finansnetto är det däremot fördel- aktigt om den finansiella intäkten skiljs ut från hyresintäkten. Då kan den finansiella intäkten kvittas mot sådana finansiella kostnader som annars inte hade fått dras av. För hyrestagare och uthyrare som har ett positivt finansnetto spelar det ingen roll om en hyra delas upp eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;I ett fall har hyrestagare och uthyrare motsatta intressen. Det är om båda företagen har ett negativt finansnetto. Då är det för hyrestagaren fördelaktigt att hyran inte delas upp medan det för uthyraren är fördelaktigt att hyran delas upp. De motsatta intressena gör det i detta fall mindre viktigt att reglera när en hyra ska delas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;Spänningen mellan ränteutgifter och hyresutgifter skapar däremot snedvridningar i de situationer då parternas sammanlagda skatt blir en annan om hyran inte delas upp än om hyran delas upp. Det räcker att en part får en lägre skatt. Då kan avtalet utformas så att parterna delar på skattevinsten. Två fall är här av intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft20"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p687 ft10"&gt;Det ena fallet är när uthyraren har ett positivt finansnetto och hyrestagaren har ett negativt finansnetto. I detta fall blir den sammanlagda skatten lägre om hyran inte delas upp, utan kost- naden för hela hyran obegränsat får dras av. Ett typiskt exempel är att uthyraren är ett finansiellt företag och hyrestagaren är ett tillverkningsföretag med räntekostnader som inte får dras av. Tillverkningsföretaget hyr en maskin av det finansiella företaget. Det finns skattemässiga motiv för parterna att klassa hela kost- naden som en hyreskostnad. Hyran kan då av skattemässiga orsaker förhandlas så att den blir lägre än om delar av kostnaden hade klassats som en finansiell kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Det andra fallet är när uthyraren har ett negativt finansnetto och hyrestagaren har ett positivt finansnetto. I det fallet blir den sammanlagda skatten lägre om hyran delas upp. Ett typiskt exempel på detta är när uthyraren är ett fastighetsbolag och hyrestagaren är en bank. Det finns skattemässiga motiv för parterna att skilja ut räntedelen från hyran. Hyran kan då av skattemässiga orsaker förhandlas så att den blir lägre än om hela kostnaden hade klassats som en hyreskostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Av ovanstående följer att det från ett systemperspektiv är viktigt att i vissa fall skilja ut den delen ur hyresbetalningen som motsvaras av en räntekomponent och behandla den som en finansiell kostnad hos hyrestagaren och som en finansiell intäkt hos uthyraren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Alternativet att dela upp samtliga hyresbetalningar i två delar framstår ur ett neutralitetsperspektiv som den bästa lösningen. I alla situationer där förslaget kommer att medföra att det finns skattemässiga skäl att välja någon form av hyra framför köp, kommer det finnas incitament att övergå till sådan hyra. En sådan beteendeförändring medför en minskad finansiering av förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Kommittén föreslår att huvudregeln ska vara att all hyra ska delas upp. Därmed avses i huvudsak sådan lös egendom som får skrivas av enligt reglerna i 18 kap. IL. Omfattningen framgår av 18 kap. 1 § IL. Det gäller maskiner och andra inventarier som är avsedda för stadigvarande bruk, samt sådana byggnads- och markinventarier som enligt inkomstskattelagen ska behandlas som inventarier. Det avser också koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter, goodwill och liknande rättigheter. Sådana immateriella tillgångar får skrivas av bara om de har förvärvats från någon annan. När det gäller uppdelning av en hyreskostnad finns det dock ingen anledning att göra skillnad på immateriella tillgångar i det avseendet. Det innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft20"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340216x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p776 ft10"&gt;hyreskostnaden för ett egenutvecklat patent också ska delas upp i en hyresdel och en finansiell del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;Huvudregeln finns i 24 a kap. 5 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft13"&gt;Undantag för fastighetshyror&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;När hyresobjektet är en fastighet behöver ränte- beloppet inte skiljas ut från hyreskostnaden. Det gäller dock inte vid s.k. &lt;NOBR&gt;sale-and-lease-back-transaktioner&lt;/NOBR&gt; eller vid hyra av fastighet mellan två koncernföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Hyreskostnader behöver inte delas upp för vanlig fastighetshyra. Med hyra av fastighet avses även hyra av del av fastighet, såsom en lokal eller ett markarrende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Skälen till varför räntebeloppet inte behöver skiljas ut från fastighetshyror är flera. Många företag hyr en mindre lokal för sin verksamhet. Av praktiska skäl underlättar det därför för många att dessa kostnader är undantagna från uppdelningen. Ett annat skäl till varför uppdelning av fastighetshyror kan underlåtas är att hyresintäkter avseende fastigheter belägna i Sverige normalt beskattas här. Utländska företag som äger en fastighet i Sverige är enligt 6 kap. 11 § IL skattskyldiga för inkomster från fastigheten. Det finns således en låg risk för att skattebasen minskar när fullt avdrag får göras för fastighetshyror. Ett tredje skäl är att om räntebeloppet ska skiljas ut från hyresintäkter uppstår en möjlighet för uthyrare att kvitta del av hyresintäkten mot finansiella kost- nader som annars inte får dras av. En sådan effekt kan motverka incitamenten att minska belåningen i företag vars verksamhet består av fastighetsuthyrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft10"&gt;Samtidigt innebär ett undantag för fastighetshyror att hyra av en fastighet blir skattemässigt gynnat i förhållande till köp. Hur stor påverkan på marknaden detta har är svårt att uppskatta. När det gäller fastigheter finns det en hel del andra omständigheter som måste tas hänsyn till vid valet mellan hyra och köp. I och med de formkrav som omger en fastighetsförsäljning är det heller inte möjligt att på samma sätt som avseende lös egendom genom ett hyresavtal få till en informell äganderättsövergång. Det finns därför en del som talar för att substituerbarheten mellan köp och hyra är mindre för fastigheter än för övriga tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft20"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340217x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p781 ft10"&gt;Däremot finns det anledning att skilja ut den finansiella kost- naden vid s.k. &lt;NOBR&gt;sale-and-lease-back&lt;/NOBR&gt; av fastigheter. Sådana transak- tioner kännetecknas av att en part, vanligen ett företag, säljer en eller flera fastigheter till en annan part, vanligen ett finansiellt företag eller en institutionell ägare. Därefter hyrs fastigheterna tillbaka av den ursprungliga ägaren, vanligen under en lång tid. För säljaren av fastigheten är det ett sätt att frigöra kapital i verksamheten som kan användas till andra investeringar eller till att sänka skuldsättningen. Samtidigt kan verksamheten bedrivas vidare i samma lokaler. För köparen kan det vara en trygg investering, med långsamt förväntat ökat marknadsvärde samt en förutsebar löpande inkomst under lång tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft10"&gt;De nu föreslagna reglerna om avdragsförbud för negativt finansnetto kan leda till att &lt;NOBR&gt;sale-and-lease-back&lt;/NOBR&gt; transaktioner blir skattemässigt förmånliga om hyran inte ska delas upp. Genom en sådan transaktion kan räntekostnader för lån på fastigheten, som inte får dras av i det nya systemet, bytas mot en hyreskostnad. I dessa fall måste därför den finansiella kostnaden i hyran också skiljas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft10"&gt;Det föreslås därför att den finansiella kostnaden i en fastighets- hyra ska skiljas ut när hyresavtalet är en del av en &lt;NOBR&gt;sale-and-lease-&lt;/NOBR&gt; back. Det finns inte någon entydig och klar definition av vad som avses med &lt;NOBR&gt;sale-and-lease-back.&lt;/NOBR&gt; En bedömning kommer att få göras från fall till fall. De närmare gränserna kommer att behöva bestämmas i praxis. Generellt kan dock följande sägas. En &lt;NOBR&gt;sale-and-lease-back-&lt;/NOBR&gt; transaktion karaktäriseras av att fastigheten avyttras och därefter hyrs tillbaka av säljaren. I Bokföringsnämndens &lt;NOBR&gt;K3-regelverk&lt;A href="#page_217"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_217"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;anges att en &lt;NOBR&gt;sale-and-lease-back-transaktion&lt;/NOBR&gt; till sin form är en försäljning av en tillgång och en efterföljande leasing av samma tillgång. Försäljningspriset på tillgången och villkoren i leasing- avtalet är ofta beroende av varandra eftersom de avtalats till- sammans. För att det ska vara fråga om en &lt;NOBR&gt;sale-and-lease-back-&lt;/NOBR&gt; transaktion ska det finnas något slags samband mellan avyttringen och hyran. De två rättshandlingarna ska tidsmässigt följa på varandra. Affären ska i sin helhet i huvudsak framstå som en finansiering av säljarens verksamhet. Fastighetsavyttringen ska således inte medföra någon större förändring av säljarens verksam- het. Om fastigheten avyttras som ett led i att minska kostnaderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;BFNAR 2012:1, p. 20.26 och 27.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p649 ft10"&gt;och dra ned på verksamheten och en mindre lokal i samma fastighet därefter hyrs av den nya ägaren är det inte fråga om en &lt;NOBR&gt;sale-and-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;lease-back-transaktion&lt;/NOBR&gt; i den mening som avses här. Det ska således vara fråga om hyra av en väsentlig del av samma fastighet. Med väsentlig del avses ungefär 40 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Frågor att ta ställning till vid bedömningen av en &lt;NOBR&gt;sale-and-lease-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;back-transaktion&lt;/NOBR&gt; innefattar till exempel vilken tidsperiod som ska ha gått mellan avyttringen och hyresavtalet för att transaktionen inte ska bedömas sammanhållet. En annan fråga är vilken effekt ett ändrat nyttjande av säljaren mellan ägandet av fastigheten och hyresavtalet får på bedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;I lagtexten uttrycks en &lt;NOBR&gt;sale-and-lease-back-transaktion&lt;/NOBR&gt; som att ett företag direkt eller indirekt har avyttrat en fastighet och det avyttrande företaget, eller något koncernföretag till det företaget, därefter ingått ett hyresavtal avseende en väsentlig del av samma fastighet. Med indirekt avyttring avses att fastigheten avyttrats paketerad i bolagsform. Det ska således inte vara möjligt att undgå att skilja ut den finansiella kostnaden genom att i stället för att avyttra fastigheten direkt avyttra aktier i ett dotterbolag som äger fastigheten. Det ska inte heller vara möjligt att kringgå reglerna om uppdelning av hyreskostnaden vid en &lt;NOBR&gt;sale-and-lease-back-transaktion&lt;/NOBR&gt; genom att ett företag i en koncern säljer fastigheten och att den hyrs tillbaka av ett annat företag inom koncernen. På samma sätt ska det inte göra någon skillnad om förvärvaren avyttrar fastigheten internt till något annat koncernföretag innan den hyrs tillbaka till det avyttrande företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft10"&gt;Undantaget för räntebelopp som ingår i fastighetshyror gäller inte heller vid hyra mellan två koncernföretag. Anledningen till det är att koncerninterna transaktioner är ensidiga och således saknar de överväganden som föranleds av att ett avtal ingås mellan två fristående parter. Hyressättningen, tillgångarnas placering i koncernen och andra överväganden ska inte styras av skattemässiga överväganden. Hyra mellan koncernföretag ska därför behandlas enligt huvudregeln, vilket innebär att räntebeloppet alltid ska skiljas ut från sådana hyreskostnader och hyresintäkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Med koncernföretag avses här företag som ingår i samma koncern enligt 1 kap. 4 § ÅRL. En koncern enligt den angivna bestämmelsen består av moderföretag och dotterföretag, där moderföretaget innehar eller på annat sätt förfogar över mer än hälften av rösterna i dotterföretaget. Koncernförhållandet kan också uppkomma genom att ett dotterföretag har ett sådant innehav eller att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft20"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340219x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p725 ft10"&gt;moderföretag och/eller dotterföretag tillsammans uppnår mer än hälften av rösterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft10"&gt;Förslaget tas in i 24 a kap. 7 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft13"&gt;Undantag för korttidshyror&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Den finansiella kostnaden behöver inte skiljas ut från hyreskostnaden när det är fråga om hyresavtal med en löptid som inte överstiger åtta månader. Om det finns ett naturligt samband mellan flera på varandra följande hyresavtal ska avtalets längd bedömas med hänsyn till samtliga avtal. Undantaget gäller dock inte för hyreskostnader vid hyra mellan två koncern- företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft10"&gt;Förslaget innebär att samtliga hyreskostnader när det gäller hyra av lös egendom ska delas upp i en finansiell del och en hyresdel. Kommittén anser dock att det skulle vara olyckligt om de föreslagna reglerna i allt för hög grad komplicerar beskattningen för en stor mängd företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Korta hyrestider handlar i första hand om att hyrestagaren vill förvärva en nyttjanderätt till en tillgång under en begränsad tid. Inslaget av finansiering är mycket litet i korta avtal. Som exempel kan ges att ett företag hyr ett par bilar under två dygn för en tillfällig transport eller hyr en byggnadsställning två veckor under sommaren för att måla om en verkstadslokal. I dessa fall är det viktiga att företaget kan använda tillgången enbart under dessa dagar och inte huruvida anskaffning ska göras genom hyra och köp. För att inte i onödan komplicera tillämpningen av reglerna bör korta hyrestider undantas från kravet på uppdelning av hyres- kostnaderna eftersom det finansiella innehållet är försumbart. Att inte behöva skilja ut räntebeloppet från korttidshyror innebär också en stor förenkling. En rimlig avvägning är att för hyresavtal med en löptid som inte överstiger åtta månader behöver någon uppdelning inte göras. Det gäller således utan hänsyn till den hyrda tillgångens anskaffningsvärde, hyresbetalningarnas storlek eller liknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft20"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340220x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft10"&gt;Det föreslås dock en bestämmelse för att motverka att denna undantagsregel utnyttjas i större omfattning än avsett. Om det finns ett naturligt samband mellan flera på varandra följande hyresavtal ska avtalets längd bedömas med hänsyn till samtliga avtal. Syftet med regeln är att längre hyresavtal inte ska kunna delas upp på flera korta avtal i syfte att undvika att behöva skilja ut räntebeloppet. En motsvarande bestämmelse finns avseende sådana inventarier av mindre värde som får dras av direkt.&lt;A href="#page_220"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Där ska bestämmelsen hindra att en större inventarieanskaffning delas upp på flera mindre som var och en för sig understiger det belopp som innebär att avdrag får göras direkt. Svåra gränsdragningsfrågor som kan uppkomma vid tillämpningen är till exempel vilken tid som ska godtas mellan hyresavtalen för att de inte ska bedömas samman- hängande. En annan fråga är hur det ska bedömas om man till exempel efter varandra hyr olika bilmärken eller olika storlekar på bilar. Bör det ändå anses som ett och samma hyresavtal när det är fråga om transporter. De närmare gränserna kommer att behöva avgöras i praxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft10"&gt;Undantaget för korttidshyror gäller inte för hyror mellan kon- cernföretag. Det är samma skäl bakom detta som avseende fastighetshyror, se tidigare avsnitt. Med koncern avses även här en koncern enligt årsredovisningslagens regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft10"&gt;Förslaget tas in i 24 a kap. 8 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft13"&gt;Undantag för mindre hyresbelopp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Om företagets sammanlagda hyreskostnader under beskattningsåret inte överstiger 300 000 kronor behöver ränte- beloppet inte skiljas ut från hyreskostnaderna. Om företaget ingår i en koncern ska hela koncernens hyreskostnader beaktas. Undantaget får inte tillämpas på sådana hyreskostnader som alltid ska delas upp, det vill säga hyreskostnader avseende sale- &lt;NOBR&gt;and-lease-back-transaktioner&lt;/NOBR&gt; och koncerninterna hyres- kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft11"&gt;Kostnader för fastighetshyra, för hyra mellan koncernföretag och för korttidshyror ska inte ingå i beräkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Se 18 kap. 4 § andra stycket IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft20"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;Kommittén anser att det för mindre företag inte är tillräckligt med undantagsregler för fastighetshyror och korttidshyror. Mindre företag kan ofta hyra enstaka tillgångar under en längre tid, till exempel en bil. I syfte att ytterligare förenkla reglerna föreslås även en beloppsmässig förenklingsregel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;I ett enskilt företag eller inom en koncern får hyreskostnader som inte överstiger 300 000 kronor per år dras av utan att de finansiella kostnaderna behöver skiljas ut. Beräkningen ska ske på koncernnivå för att hindra att beloppsgränsen utnyttjas genom användande av dotterföretag. Med koncern avses detsamma som i övriga undantagsregler, det vill säga definitionen enligt 1 kap. 4 § ÅRL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;Den beloppsmässiga undantagsregeln ska tillämpas i sista hand. Därför föreslås det regler för hur de olika undantagsreglerna förhåller sig till varandra och vilka hyreskostnader som ska beaktas i det belopp som jämförs med 300 &lt;NOBR&gt;000-kronorsgränsen.&lt;/NOBR&gt; Det beloppsmässiga undantaget får inte tillämpas på sådana kostnader som alltid ska delas upp, dvs. hyreskostnader för &lt;NOBR&gt;sale-and-lease-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;back-transaktioner&lt;/NOBR&gt; samt koncerninterna hyror. Sådana hyres- kostnader kan således inte undvika uppdelning överhuvudtaget. Därefter anges vilka hyreskostnader som inte ska ingå i beräkningen av det belopp som ska jämföras med 300 000 kronor. Däri ska inte ingå de hyreskostnader som alltid ska delas upp (sale- &lt;NOBR&gt;and-lease-back-transaktioner&lt;/NOBR&gt; samt koncerninterna hyror) och inte heller de hyreskostnader som är undantagna från uppdelning med stöd av undantagsreglerna avseende fastigheter eller korttidshyror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Om koncernen har hyreskostnader som överstiger 300 000 kronor per år ska samtliga hyreskostnader delas upp förutom de hyreskostnader som är undantagna från uppdelning enligt andra bestämmelser, det vill säga vissa fastighetshyror och korttidshyror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft10"&gt;Förslaget tas in i 24 a kap. 9 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft20"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340222x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p788 ft13"&gt;Metod för att bestämma storleken på den i hyreskostnaden ingående finansiella kostnaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Vid beräkningen av den finansiella kostnad som ingår i hyreskostnaden ska i första hand den faktiska räntan användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft10"&gt;Kommittén har övervägt om en faktisk ränta (verklig ränta) eller en schablonränta ska användas vid beräkningen av den i hyreskostnaden ingående finansiella kostnaden. Kommittén har stannat för att det som huvudregel ska vara den faktiska räntan som ska användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;En fördel med att beräkna de finansiella kostnaderna utifrån faktisk ränta är att den i många fall kan beräknas matematiskt och därmed även kontrolleras. Att använda den faktiska räntan leder sammantaget till ett ekonomiskt sett mer rättvisande resultat. När en hyresbetalning enbart består av en räntedel och en amorterings- del går det att matematiskt beräkna räntedelen. I andra fall kan det vara svårare för utomstående att verifiera den faktiska räntan. Det kan till och med vara så att parterna i hyresavtalet själva inte har någon exakt uppfattning om räntans höjd. Ett sådant exempel är om en servicekomponent ingår i hyran. Då måste servicedelen urskiljas. Vid gränsdragningen mellan service och ränta kan rimlig- heten i räntenivån till viss del kontrolleras genom att se om service- delen blir orimligt högt eller lågt prissatt, givet en viss räntenivå. Det bör då finnas ett visst intervall för inom vilket en räntenivå för utomstående iakttagare kan betraktas som rimlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft10"&gt;Att räntan måste beräknas kan emellertid också samtidigt vara en omständighet som talar emot att använda faktisk ränta. Räntan kan i praktiken vara svår att beräkna vid vissa former av hyresavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Ett annat alternativ för fastställande av räntedelen i en hyres- betalning är att tillämpa en schablon. En schablonränta kan innebära att systemet förenklas och att förutsebarheten blir bättre. Problemet med att fastställa den faktiska räntesatsen försvinner. Eftersom en schablonräntesats gäller finns det inget utrymme för olika uppfattningar vad gäller räntesatsen, utan fastställandet av räntan blir helt beroende av hur basen bestäms. Detta minskar risken för missbruk av reglerna i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft11"&gt;En svårighet med schablonränta är att bestämma vilken utgångs- punkt som ska användas för att bestämma räntan. Långa och korta räntor skiljer sig åt, periodvis ganska mycket, vilket medför att en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft20"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;P class="p0 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag SOU 2014:40&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;schablonränta (oavsett nivå) kommer att bli systematiskt miss- visande för lån på olika löptider.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;Vidare kommer en schablonränta att omväxlande vara högre eller lägre än den faktiska låneräntan. Om en schablonränta tillämpas på alla hyresavtal uppstår en spänning mellan behandlingen av vanliga lån (där hela räntan inte får dras av) och hyra (där schablonräntan inte får dras av). Om den faktiska räntan är högre än schablonräntan innebär en omvandling av lån till hyra att mellanskillnaden mellan den faktiska räntan och schablonräntan får dras av. Om den faktiska räntan är lägre än schablonräntan kommer skattemässigt beräknad finansiell kostnad att överstiga den faktiska räntan. Detta förhållande gör att med en schablonränta finns risk för att valet mellan hyra och lån görs av skatteskäl, och att skatteplaneringen då ökar. Särskilt problematiskt riskerar det att bli i de fall låntagaren och långivaren har ett gemensamt skattemässigt intresse av att använda den ena eller andra formen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;En schablonränta kommer i vissa fall att innebära stora avvikelser från verkligheten, vilket kan göra att den riskerar att inte betraktas som rättvis eller legitim.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Som tidigare nämnts anser kommittén efter en samlad bedöm- ning att det är den faktiska räntan som ska tillämpas som huvud- regel. Riskerna med en schablonränta bedöms överstiga den förenkling som en sådan kan tänkas medföra. Däremot föreslås att en schablonränta används undantagsvis vid beräkningen i de fall den faktiska räntan inte kan beräknas, vilket behandlas i nästa avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Kommittén har även övervägt ett alternativ med faktisk ränta kombinerat med ett tillåtet intervall inom vilket räntan måste ligga för att accepteras vid beskattningen. Ett möjligt intervall skulle kunna vara statslåneräntan som lägst och statslåneräntan med tillägg för tre procentenheter som högst. Om räntan vid tillämpningen av ett sådant alternativ skulle avvika från intervallet utan att det fanns särskilda skäl för det, skulle räntesatsen höjas eller sänkas till närmast tillåtna inom intervallet. En avgörande nackdel med intervall av detta slag är att det finns en uppenbar risk att det utnyttjas genom att de skattskyldiga regelmässigt sätter räntan så högt eller lågt som möjligt inom intervallet beroende på vad som är fördelaktigast. Vidare riskerar ett sådant intervall att leda till att räntor som ligger&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td177"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;utanför intervallet blir avdragsgilla. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td103"&gt;&lt;P class="p790 ft10"&gt;ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td106"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;företag betalar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td177"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;nio procent i faktisk ränta, men den högsta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td178"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;räntan i intervallet är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td177"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;fem procent så riskerar mellanskillnaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;klassificeras som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;hyreskostnad. Det finns därför en risk för att ett sådant alternativ snarare urholkar än skyddar skattebasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft20"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340224x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft13"&gt;Beräkning av den finansiella kostnaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Den finansiella kostnaden är det räntebelopp som följer av hyresavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft10"&gt;Om räntebeloppet inte kan beräknas med ledning av uppgifterna i hyresavtalet eller om det avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare ska stats- låneräntan med tillägg av fem procentenheter multiplicerat med den hyrda tillgångens marknadsvärde vid beskattningsårets ingång användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft10"&gt;Ur ekonomisk synvinkel ingår det alltid en finansiell kostnad som en komponent i en hyreskostnad. I vissa hyresförhållanden ingår också en del som är servicekostnad. Den delen har normalt sin grund i förutbestämda serviceåtaganden från uthyrarens sida. Det finns stora skillnader mellan olika hyresavtal, främst beroende på vilken tillgång som hyran avser. Vid vissa former av hyres- förhållanden finns i parternas redovisning en tydlig uppdelning mellan amorterings- och räntedel, vilket gör det förhållandevis enkelt att fastställa räntedelen av en hyresbetalning. I andra former av hyresförhållanden, framförallt sådana där det är korta hyrestider, mindre värde på den hyrda tillgången eller när det ingår en stor servicedel, kan det i avtalet saknas särskilda uppgifter om storleken på räntedelen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft10"&gt;När räntebeloppet framgår direkt av hyresavtalet är beräkningen enkel. Då använder man det beloppet. Detta gäller dock under förutsättning av det angivna räntebeloppet ryms inom det intervall som accepteras mellan oberoende parter. Detta utvecklas mer utförligt nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Om räntebeloppet inte framgår direkt av hyresavtalet ska det beräknas med utgångspunkt från uppgifterna i avtalet. Ett möjligt tillvägagångssätt är att utgå från tillgångens värde vid hyrestidens början och jämföra det med det uppskattade värdet vid hyrestidens slut. Skillnaden däremellan är det värde som hyrestagaren tillgodogör sig under hyresperioden. Detta belopp jämförs sedan med de sammanlagda hyresbetalningarna exklusive servicekostnader. Den delen av hyresbetalningarna som överstiger det förbrukade värdet på tillgången är räntedelen av hyran. Det beloppet ska skiljas ut från hyresbetalningarna och i stället klassificeras som en finansiell kostnad. Ett exempel kan åskådliggöra tillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft20"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p781 ft10"&gt;En uthyrare hyr ut en bil i fyra år till en hyrestagare. Bilens marknadsvärde vid hyresperiodens början är 300 000 kronor. Förväntat restvärde efter fyra år är 100 000 kronor. Sammanlagt betalar hyrestagaren 250 000 kronor i hyra. Räntedelen av hyran kan då beräknas till 50 000 kronor. Den räntedelen får därefter fördelas degressivt mellan åren allteftersom skulden minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Det förväntade restvärdet vid hyresperiodens slut kan vara svårt att uppskatta. Det kan även i vissa fall, när den hyrda tillgången inte är ny, vara svårt att fastställa anskaffningsvärdet. Många hyresavtal kan helt sakna en sådan uppgift. Det krävs därför en reglering att falla tillbaka på om det inte är möjligt att bestämma räntebeloppet på grundval av uppgifterna i hyresavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Om räntebeloppet inte anges i hyresavtalet och inte heller kan beräknas med utgångspunkt från uppgifterna i avtalet ska en schablonränta användas. En sådan regel behövs för att förenkla hanteringen såväl för parterna som för Skatteverket. Regeln kan dock medföra att parterna underlåter att ange räntesatsen i de fall det blir förmånligt att använda sig av ett schabloniserat ränte- belopp. I och med att utformningen av avtalet i många fall är en fråga enbart för uthyraren kan det också vara så att uppgifterna inte anges när det blir förmånligt för denne. Ett exempel kan vara när uthyraren har ett negativt finansnetto och hyrestagaren har ett positivt finansnetto. Uthyraren vill då ha högre finansiella intäkter för att kunna kvitta mot de finansiella kostnaderna medan hyres- tagaren vill ha högre finansiella kostnader eftersom det finns ett positivt finansnetto att kvitta mot där. I syfte att mildra sådana effekter föreslås att uthyraren och hyrestagaren tillämpar olika schabloniserade räntesatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft10"&gt;Hyrestagaren har en hyreskostnad. Det kan aldrig bli mer förmånligt att få en finansiell kostnad än en hyreskostnad. Så är fallet eftersom hyreskostnader alltid får dras av eller, om de medför ett underskott, rullas framåt och dras av ett senare år medan finansiella kostnader bara får dras av mot årets finansiella intäkter. På intäktssidan är det tvärtom så att det alltid är mer förmånligt att ha en finansiell intäkt. Den neutraliserar finansiella kostnader och underskott som inte är finansiellt får rullas. Av det sagda följer att för att mildra effekten av att välja mellan faktisk ränta och schablonränta ska hyrestagaren ha en hög schablonränta (högre finansiell kostnad, lägre hyreskostnad) och uthyraren ha en låg schablonränta (lägre finansiell kostnad, högre hyreskostnad).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft20"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p633 ft10"&gt;Att uthyraren har en låg schablonränta motverkar även arbitrage mellan schablonräntan och den faktiska räntan. Följande situation (av s.k. &lt;NOBR&gt;back-to-back-karaktär)&lt;/NOBR&gt; skulle annars kunna uppkomma. Ett svenskt företag ska hyra ut en maskin till ett annat svenskt företag i en ekonomi med låga marknadsräntor. Uthyraren vill ha höga finansiella intäkter men hyrestagaren vill inte ha en hög finansiell kostnad. Uthyraren kan då hyra ut maskinen till ett utländskt dotterbolag utan att ange hyran i avtalet. Uthyraren får använda schablonräntesatsen, som är högre än den faktiska räntan. Det utländska dotterbolaget hyr i sin tur ut maskinen till kunden i Sverige och anger den lägre faktiska räntan i avtalet. Hyrestagaren får därmed finansiella kostnader beräknade på faktisk ränta, som är lägre än schablonen. Ju lägre schablonränta som uthyraren får tillämpa desto mindre risk för liknande upplägg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;Vidare krävs det en möjlighet att justera det räntebelopp som följer av avtalet i det fall där räntebeloppet avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare. Annars skulle det kunna öppna för att räntan sätts till noll eller 100 procent i avtalet. Vad som är en ränta som skulle ha avtalats mellan oberoende näringsidkare får avgöras från fall till fall. Det varierar bland annat beroende på vilken tillgång som hyrs ut, vilken bransch företagen verkar inom eller hur hyrestagarens kredit- värdighet ser ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;Kommittén föreslår att om räntebeloppet inte kan beräknas med ledning av uppgifterna i hyresavtalet eller om det avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare ska räntebeloppet för hyrestagaren bestämmas till statslåneräntan med tillägg av fem procentenheter multiplicerat med den hyrda tillgångens marknadsvärde vid beskattningsårets ingång. För uthyraren ska räntebeloppet bestämmas till statslåneräntan multiplicerat med samma underlag. Om hyresavtalet ingåtts under året blir basen i stället marknadsvärdet vid avtalets ingående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft10"&gt;Förslaget tas in i 24 a kap. 6 § och 12 § andra stycket IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft20"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340227x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p469 ft12"&gt;14.5.12 Ränteutgifter som aktiveras till ett anskaffningsvärde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Om ränteutgifter och andra utgifter, i redovisningen aktiverats till anskaffningsvärdet på en tillgång i näringsverk- samhet och utgiften ska klassificeras som en finansiell kostnad, får den aktiverade utgiften inte inräknas i anskaffningsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft10"&gt;En materiell anläggningstillgång tas i redovisningen upp till ett belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning.&lt;A href="#page_227"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Även ränteutgifter kan under vissa förhållanden få aktiveras till en materiell anläggningstillgångs anskaffningsvärde. För &lt;NOBR&gt;K2-företagen&lt;/NOBR&gt; gäller att till anskaffningsvärdet för förvärvade tillgångar får endast köpeskillingen aktiveras. I det värdet får inte ränteutgifter hänförliga till finansiering av köpeskillingen ingå. Till anskaffningsvärdet för egentillverkade materiella anläggningstill- gångar får utgift för ränta inte läggas.&lt;A href="#page_227"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;För &lt;NOBR&gt;K3-företagen&lt;/NOBR&gt; gäller följande. Till anskaffningsvärdet ska räknas alla direkta kostnader för förvärvet eller tillverkningen samt sådana indirekta tillverk- ningskostnader som utgör mer än en oväsentlig del av den totala tillverkningskostnaden.&lt;A href="#page_227"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Ränteutgifter får aktiveras till anskaff- ningsvärdet på egentillverkade materiella anläggningstillgångar men även till anskaffningsvärdet på förvärvade materiella anläggnings- tillgångar om de tagit betydande tid att färdigställa innan de kan användas eller säljas.&lt;A href="#page_227"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Här föreligger således en skillnad vad gäller möjligheten att aktivera ränteutgifter på materiella anläggnings- tillgångar mellan &lt;NOBR&gt;K2-företagen&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;K3-företagen&lt;/NOBR&gt; då &lt;NOBR&gt;K2-företagen&lt;/NOBR&gt; inte får aktivera ränteutgifter medan &lt;NOBR&gt;K3-företagen&lt;/NOBR&gt; har valrätt att aktivera ränteutgifter till ett anskaffningsvärde. För att uppnå en kongruent behandling mellan olika kategorier av företag av utgifter som vid beskattningen ska klassificeras som finansiella kostnader behöver särskilt regleras att sådana utgifter inte får ingå i anskaffningsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft10"&gt;Motivet till att införa en bestämmelse av detta slag är följande. Om man vid beskattningen skulle tillåta att anskaffningsutgiften beräknades inklusive utgifter som klassificeras som finansiella kostnader skulle det innebära att finansiella kostnader, periodiserade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se 4 kap. 3 § ÅRL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;BFNAR 2008:1 punkt 10.11a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Se BFN:s vägledning till BFNAR 2012:1 punkt 17.6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;BFNAR 2012:1 punkt 25.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;som värdeminskningsavdrag, kan dras av mot intäkter som inte är finansiella intäkter. För att motverka det måste således en korrigerande regel införas. En sådan korrigering kan lösas på två sätt. En metod är att låta företagen korrigera sina årliga värdeminsknings- avdrag med räntekomponenten. Företagen får då fördela sina värdeminskningsavdrag mellan finansiella kostnader och obegränsat avdragsgilla kostnader. Den andra metoden är att företagen vid beskattningen minskar avskrivningsunderlaget på tillgången med de för varje beskattningsår aktiverade finansiella kostnaderna. Fördelen med den förstnämnda metoden är de skattemässiga värdeminsknings- avdragen, storleksmässigt kommer att överensstämma med de redovisningsmässiga. Samtliga utgifter förknippade med tillgången kommer att hänföras till den tid tillgången tas i anspråk i närings- verksamheten. En nackdel är att företagen för varje avskrivningspost måste beräkna hur stor del av avskrivningen som består av finansiella kostnader och skilja av dessa i deklarationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Fördelen med den sistnämnda metoden är att de finansiella kostnaderna hänför sig till samma räkenskapsår som om aktivering inte skett, vilket torde förenkla beräkningen av finansnettot. Ett ytterligare skäl att inte tillåta att finansiella kostnader aktiveras till det skattemässiga anskaffningsvärdet och skiljs av först när tillgången skrivs av är att en sådan regel relativt lätt skulle kunna kringgås genom koncerninterna avyttringar av tillgången.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Genom att särbehandla finansiella kostnader och inte medge avdrag för finansiella kostnader som överstiger de finansiella intäkterna saknas generellt skäl att skjuta upp avdragstidpunkten och hänföra de finansiella kostnaderna till investeringens livstid. Kommittén föreslår därför att det införs en regel som säger att aktiverade poster till egendom i näringsverksamheten som ska klassificeras som finansiella kostnader inte får läggas till det skattemässiga anskaffningsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;I bestämmelserna finns regler om beräkning av skattemässiga anskaffningsvärden. Då kommittén föreslår att finansiella kostnader inte får läggas till de skattemässiga anskaffningsvärdena för tillgångar som ingår i en näringsverksamhet, måste även bestämmelserna om beräkning av anskaffningsvärden för lagertillgångar, 17 kap. 2 § IL, inventarier, 18 kap. 7 § IL, fastigheter, 19 kap. 8 och 9 §§ IL samt för markinventarier i 20 kap. 11 § IL ändras i motsvarande mån. Bestämmelsen i 17 kap. 2 § IL omfattar även lager av finansiella instrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft20"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340229x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p781 ft10"&gt;När det gäller tillgångar som är inventarier enligt 18 kap. IL kommer företagen att mista rätten till räkenskapsenlig avskrivning om de valt att till anskaffningsvärdet aktivera poster som klassificeras som finansiella kostnader. Bakgrunden är att tillämpning av 18 kap. 13 § IL, bestämmelsen om räkenskapsenlig avskrivning, kräver att det är överensstämmelse mellan avdraget och avskrivningarna i redovis- ningen, se 18 kap. 14 § IL. Av rättspraxis framgår även att värdet på inventarierna i räkenskaperna ska överensstämma med det skatte- mässiga värdet.&lt;A href="#page_229"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det innebär att såväl årets bokförda anskaffnings- värden för nyinköpta inventarier, som det utgående bokförda värdet på inventarier måste överensstämma med de värden som används vid beskattningen. Det bör åtminstone framgå av fotnot i årsredo- visningen att det går att särskilja belopp som inte utgör skatte- mässiga inventarier, men som ändå redovisas i balansräkningen som inventarier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft10"&gt;Förslaget tas in i 24 a kap. 10 § IL samt i berörda bestämmelser i de olika tillgångskapitlen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft12"&gt;14.5.13 Finansiella intäkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Med finansiella intäkter avses intäkter av sådant slag som motsvaras av en finansiell kostnad. Till finansiella intäkter räknas även investmentföretags och finansiella företags schablonintäkt samt vinst vid avyttring av vissa fordringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft10"&gt;Med finansiell intäkt avses även det räntebelopp som ingår i en hyresintäkt. Det gäller dock inte för hyresintäkter vid uthyrning av fastighet eller vid hyresavtal som inte överstiger åtta månader. Som undantag från undantaget gäller att räntebeloppet ska skiljas ut vid s.k. &lt;NOBR&gt;sale-and-lease-back-transaktioner&lt;/NOBR&gt; samt vid koncerninterna hyror. Om räntebeloppet inte kan beräknas med ledning av uppgifterna i hyresavtalet eller om det avviker från vad som skulle ha avtalats mellan oberoende näringsidkare ska statslåneräntan multiplicerat med den uthyrda tillgångens marknadsvärde vid beskattningsårets ingång användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;RÅ 2001 ref. 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;För att kunna beräkna hur mycket finansiella kostnader som får dras av är det viktigt att klart avgränsa vilka intäkter de finansiella kostnaderna får dras av mot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft10"&gt;Med finansiella intäkter avses en intäkt av sådant slag som mot- svaras av en finansiell kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft13"&gt;Ett exempel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft10"&gt;För att förstå hur bestämmelserna om finansiella kostnader och finansiella intäkter samverkar kan följande exempel tjäna som illustration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Företag B tar upp ett externt lån från en bank. Lånet löper med fem procent ränta årligen. Vid upptagande av lånet betalar företag B uppläggningsavgifter till banken. Företag B:s moderföretag, företag A, ställer dessutom ut en borgen för Företag B som betalar en borgensprovision till företag A. Ersättningen får antas vara affärsmässig. Företag A har sedan tidigare räntekostnader. Företag B och företag A ska nu beräkna storleken på sina respektive finansnetton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft10"&gt;Företag B har år 1 räntekostnader om 5 000 och uppläggnings- avgifter om 50 samt betalar en borgensprovision om 500 till företag A. Företag B har inga ränteintäkter eller andra intäkter som motsvaras av ränteintäkter. Företag B kan beräkna sitt finansnetto till – 5 550.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;Vi antar att företag A har räntekostnader om 400 och borgens- provisionsintäkter om 500. En erlagd borgensprovision utgör en finansiell kostnad enligt bestämmelsen i 24 a kap. 4 § IL. Företag A har således räntekostnader om 400 och borgensprovisionsintäkter om 500. Företag A kan beräkna sitt finansnetto till + 100.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Företag A:s positiva finansnetto utgör en fullt ut skattepliktig inkomst. På grund av att företag A och företag B med avdragsrätt kunnat lämna koncernbidrag det aktuella året har företag A möjlig- het att kvitta sitt positiva finansnetto mot företag B:s negativa finansnetto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft13"&gt;Särskilda bestämmelser för finansiella intäkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft11"&gt;Definitionen av finansiella intäkter sammanfaller i huvudsak med motsvarande definition för finansiella kostnader. I bestämmelsen måste dock vissa intäkter, på grund av att de på kostnadssidan inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft20"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340231x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;klassificeras som finansiella kostnader, särskilt regleras. Då en förlust vid avyttring av tillgångar som omfattas av 25 a kap. 19 § IL inte utgör en finansiell kostnad&lt;A href="#page_231"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;måste en vinst vid avyttring av sådana finansiella instrument, för att kunna klassificeras som finansiella intäkter, inordnas i bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Även investmentföretagens schablonintäkt föreslås utgöra en finansiell intäkt. De nu gällande bestämmelserna i 39 kap. 14 § IL för investmentföretag infördes 1990, då i 2 § 10 mom. SIL. I förarbetena framförde departementschefen att investmentföretag endast var en intermediär och att det var väsentligt att inte miss- gynna indirekt ägande av aktier mot direkt ägande. För att möjliggöra för investmentföretag att genomföra omplaceringar i sin aktieportfölj infördes bestämmelsen att investmentföretag inte var skattskyldiga för vinster och inte fick avdrag för förluster på aktier. På grund av skattefriheten uppstår en så kallad sparbösse- effekt jämfört med ett direkt ägande.&lt;A href="#page_231"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;För att motverka denna sparbösseeffekt ska investmentföretag som inkomst ta upp en schablonintäkt om 1,5 procent på ett underlag som utgörs av marknadsvärdet vid årets ingång på företagets delägarrätter som inte är egna aktier eller näringsbetingade delägarrätter. Då schablon- intäkten fungerar som en form av skatt på avkastningen på inne- havda delägarrätter framstår det som naturligt att behandla investmentföretags schablonintäkt som en finansiell intäkt. På så sätt kan även investmentföretagen kvitta schablonintäkten mot lämnade utdelningar vilket inte skulle vara möjligt om schablon- intäkten inte skattemässigt behandlas som en finansiell intäkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft10"&gt;Även den schablonintäkt som ska tas upp av finansiella företag&lt;A href="#page_231"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;ska behandlas som en finansiell intäkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Det räntebelopp som ingår i en hyresintäkt ska skiljas ut på samma sätt som gäller för hyreskostnaderna. En skillnad är dock att det beloppsmässiga undantaget för hyreskostnader som inte överstiger 300 000 kronor per år inte har någon motsvarighet på intäktssidan. Denna regel är i första hand avsedd som en administrativ lättnad för små företag som hyr tillgångar. Någon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;I 25 a kap. 19 § IL är fråga om ett bruttoavdragsförbud för att motverka att icke avdragsgilla förluster på näringsbetingade delägarrätter omvandlas till förluster på andra i bestämmelsen uppräknade tillgångar. Om sådana förluster klassificeras som finansiella kostnader innebär det en möjlighet att kvitta förlusterna mot ränteintäkter eller vinster på börsaktier. Se vidare avsnitt 14.5.8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Prop. 1989/90:110 s. 564.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se avsnitt &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;14.8.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;motsvarande lättnad på uthyrarsidan är inte avsedd. Uthyrarens skyldighet att dela upp hyresintäkten ska således inte påverkas av om hyrestagaren omfattas av den beloppsmässiga undantagsregeln eller inte. Dessutom gäller en lägre schabloniserad räntesats för uthyraren, enbart statslåneräntan, i de fall räntebeloppet inte kan beräknas med ledning av uppgifterna i hyresavtalet eller om det avviker från vad som skulle ha avtalats mellan oberoende parter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft10"&gt;Förslaget tas in i 24 a kap. 11 och 12 §§ IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;14.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Vilka företag som omfattas av förslaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Kommitténs uppdrag ska enligt direktiven främst ta sikte på aktie- bolag utan särskilt fokus på handelsbolag och enskilda närings- idkare. Utgångspunkten för kommitténs förslag om dels en begränsning i avdragsrätten för finansiella kostnader, dels ett finansieringsavdrag, är därför att dessa i första hand ska utformas för och begränsas till juridiska personer enligt inkomstskattelagen. De juridiska personer som omfattas av förslaget behandlas närmare i avsnitt &lt;A href="#page_233"&gt;14.6.1.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;En absolut begränsning till enbart dessa juridiska personer skulle dock innebära att enskilda näringsidkare och fysiska personer inte omfattas av bestämmelserna. Även juridiska personer som inte är skattesubjekt, såsom handelsbolag och kommanditbolag, skulle falla utanför eftersom dessa inte utgör juridiska personer enligt inkomstskattelagen. Vid en sådan utformning skulle de föreslagna reglerna om begränsning i avdragsrätten för finansiella kostnader kunna kringgås genom att verksamheten bedrivs i en företagsform som inte omfattas av bestämmelserna eller att tillgångar överlåts till sådana företag. Det måste därför övervägas om och i vilken utsträckning avdragsbegränsningen för finansiella kostnader behöver tillämpas även på handelsbolag och enskild närings- verksamhet. Dessa överväganden behandlas i avsnitt &lt;A href="#page_240"&gt;14.6.2.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;Kommittén har också övervägt om det finns behov av ett s.k. fribelopp, det vill säga en generell begränsning som innebär att reglerna inte gäller finansiella kostnader under ett visst belopp. Detta utvecklas närmare i avsnitt &lt;A href="#page_252"&gt;14.6.3.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft20"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340233x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p687 ft11"&gt;Bestämmelserna om förslagets omfattning tas in i 24 a kap. 2 § IL angående avdragsbegränsningen för finansiella kostnader och i 29 a kap. 1 § IL angående finansieringsavdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Juridiska personer som omfattas av förslaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Reglerna om finansieringsavdrag och om avdrags- begränsning för finansiella kostnader gäller för juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Det behöver inte göras några ändringar i reglerna om lågbeskattad inkomst hos vissa utländska juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft13"&gt;Begreppet juridisk person&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Kommitténs förslag ska gälla för juridiska personer enligt inkomst- skattelagen. Det är således innehållet i de regler i inkomstskatte- lagen som behandlar juridisk person som är avgörande för vilka företag som kommer att omfattas. Enligt bestämmelserna i 2 kap. 3 § IL ska bestämmelserna om juridiska personer i inkomstskatte- lagen inte tillämpas på dödsbon, svenska handelsbolag, europeiska ekonomiska intressegrupperingar eller juridiska personer som förvaltar samfälligheter och som avses i 6 kap. 6 § andra stycket IL.&lt;A href="#page_233"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Denna grupp faller således utanför begreppet. Av samma lagrum framgår att bestämmelserna om juridiska personer däremot ska tillämpas på investeringsfonder.&lt;A href="#page_233"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;I vilka fall utländska associationer anses som eller ska behandlas som juridiska personer framgår av 6 kap. 8 § IL. I denna bestämmelse anges att som utländsk juridisk person avses en utländsk association om, enligt lagstiftningen i den stat där associationen hör hemma,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;den kan förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;den kan föra talan inför domstolar och andra myndigheter, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;I 6 kap. 6 § andra stycket IL regleras sådana juridiska personer som bildats för förvaltning av andra samfälligheter än sådana som utgör en särskild taxeringsenhet. Dessa juridiska personer är inte själva skattskyldiga utan beskattningen sker hos delägarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;För investeringsfonder, både svenska och utländska sådana, gäller dock att de inte är skattskyldiga för inkomster av tillgångar som ingår i fonden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft20"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340234x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p809 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;enskilda delägare inte fritt kan förfoga över associationens förmögenhetsmassa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft10"&gt;Även om dessa villkor inte är uppfyllda ska bestämmelserna om utländska juridiska personer tillämpas också på utländska associationer som bedriver verksamhet avseende skadeförsäkring&lt;A href="#page_234"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, eller bedriver tjänstepensionsverksamhet i Sverige.&lt;A href="#page_234"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;De utländska associationer som uppfyller dessa kriterier kan därmed också komma att omfattas av de föreslagna reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft13"&gt;Skattskyldighet enligt inkomstskattelagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft10"&gt;En nödvändig förutsättning för att reglerna ska bli tillämpliga på en juridisk person enligt ovan är förstås att den juridiska personen i fråga har inkomst för vilken den är skattskyldig enligt inkomst- skattelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;I vilken utsträckning juridiska personer är skattskyldiga i inkomstskattelagens mening framgår av bestämmelserna i 6 kap IL. Reglerna är uppdelade i de som gäller för obegränsat skattskyldiga och de som gäller för begränsat skattskyldiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft13"&gt;Obegränsat skattskyldiga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Alla juridiska personer som på grund av sin registrering eller platsen för styrelsens säte är att anse som svenska juridiska personer är obegränsat skattskyldiga i Sverige och därmed skattskyldiga för alla sina inkomster både från Sverige och från utlandet.&lt;A href="#page_234"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det kan nämnas att inkomst som en juridisk person uppbär från en andel i handels- bolag också ingår här som en del i övrig näringsverksamhet som bedrivs i den juridiska personen.&lt;A href="#page_234"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Genom en sådan generalrepresentation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Enligt lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Svenska investeringsfonder är dock inte skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Utländska investeringsfonder är begränsat skattskyldiga i Sverige. Även här är inkomst av tillgångar som ingår i fonden undantagna från eventuell beskattning. Se 6 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;a och 13 §§ IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Enligt 14 kap. 10 § IL räknas all näringsverksamhet som en juridisk person bedriver som en enda näringsverksamhet. Om den juridiska personen är delägare i ett svenskt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft20"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340235x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p781 ft10"&gt;Som huvudregel gäller därmed att juridiska personer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige omfattas av förslaget om avdrags- begränsning för finansiella kostnader och finansieringsavdrag fullt ut, och det gäller näringsverksamhetens samtliga inkomster och utgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;I denna kategori finns emellertid ett antal juridiska personer vars verksamhet till viss del är undantagen från skatteplikt eller som beskattas enligt särskilda regler. Vissa juridiska personer, däribland staten, landsting, kommuner och kommunalförbund, är helt undan- tagna från skatteplikt enligt bestämmelser som finns i 7 kap. IL. I dessa bestämmelser finns också undantag som gäller för stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och vissa andra juridiska personer som innebär att dessa under närmare angivna förutsättningar är skattskyldiga bara för sådan näringsverksamhet som bedrivs enligt 13 kap. 1 § IL (verksamhet som bedrivs yrkesmässigt och själv- ständigt). Till den del inkomst är undantagen från skatteplikt enligt dessa bestämmelser tillämpas de föreslagna reglerna följaktligen inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft10"&gt;För vissa juridiska personer gäller särskilda bestämmelser om beskattning enligt 39 kap. IL. Försäkringsföretag och utländska tjänstepensionsinstitut beskattas exempelvis med en särskild avkast- ningsskatt enligt lag (1990:661) om avkastningsskatt på pensions- medel. Denna grupp är i princip endast skattskyldig enligt inkomst- skattelagen för inkomster som är hänförliga till försäkringar och förmåner som tas upp som grupplivförsäkringar samt vissa sjuk- och olycksfallsförsäkringar.&lt;A href="#page_235"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;För äkta privatbostadsföretag gäller som huvudregel att de inte är skattskyldiga för inkomster hänförliga till fastigheter i Sverige.&lt;A href="#page_235"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Allmänt gäller för de ovan nämnda juridiska personerna att de kostnader som motsvarar den inkomst som inte är skattepliktig enligt inkomstskattelagen inte heller får dras av. För de juridiska personer som endast är skattskyldiga för en del av sin verksamhet kommer reglerna om avdragsbegränsning för finansiella kostnader och finansieringsavdrag bara att bli tillämpliga till den del dessa juridiska personer har inkomst som är skattepliktig enligt inkomstskattelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft80"&gt;handelsbolag ska även handelsbolagets verksamhet räknas in i den juridiska personens näringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se närmare 39 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; och 13 &lt;NOBR&gt;b–13&lt;/NOBR&gt; e §§ IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se närmare 39 kap. 25 § IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340236x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p691 ft10"&gt;För investmentföretag gäller som huvudregel att kapitalvinster på delägarrätter inte ska tas upp till beskattning.&lt;A href="#page_236"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I stället ska investmentföretagen schablonbeskattas för värdet på delägar- rätterna. Ett investmentföretag kan inte inneha näringsbetingade andelar enligt 24 kap. 12 § 1 IL. Vidare har investmentföretag avdragsrätt för lämnad utdelning.&lt;A href="#page_236"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Av avsnitt &lt;A href="#page_183"&gt;14.5 &lt;/A&gt;som behandlar definitionen av finansiella kostnader och intäkter framgår att kommittén föreslår att utdelningar som får dras av ska behandlas som finansiella kostnader och att investmentföretagens schablon- intäkt ska behandlas som en finansiell intäkt inom ramen för reglerna om avdragsbegränsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;Kooperativa föreningar har, liksom investmentföretagen, avdrags- rätt för lämnad utdelning. Det gäller utdelning som föreningen lämnar av vinsten av den kooperativa verksamheten i form av rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar.&lt;A href="#page_236"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Av avsnitt &lt;A href="#page_183"&gt;14.5 &lt;/A&gt;följer att utdelning som lämnas i form av rabatt eller pristillägg inte ska behandlas som finansiella kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;För alla ovanstående i Sverige obegränsat skattskyldiga juridiska personer gäller således att reglerna om avdragsbegränsning bara omfattar den enligt inkomstskattelagen skattepliktiga delen av verk- samheten. Det ska till exempel inte vara möjligt att kvitta skatte- pliktiga finansiella intäkter mot finansiella kostnader som tillhör den icke skattepliktiga delen av en verksamhet. Vidare ska finansierings- avdrag bara medges på den del av resultatet som beskattas enligt inkomstskattelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft13"&gt;Begränsat skattskyldiga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft10"&gt;De utländska associationer som faller under definitionen utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 § IL är begränsat skattskyldiga i Sverige. De som är begränsat skattskyldiga är endast skattskyldiga för vissa särskilt angivna inkomster, däribland inkomst från fast driftställe eller fastighet i Sverige.&lt;A href="#page_236"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Utländska juridiska personer är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Om ett investmentföretag avyttrar en delägarrätt som hade varit näringsbetingad om investmentföretaget i stället hade varit ett sådant ägarföretag som kan inneha en näringsbetingad andel enligt 24 kap. 13 § IL, ska dock ersättningen tas upp som kapitalvinst om delägarrätten hänför sig till ett skalbolag som avses i 25 a kap. 9 § IL eller om det sker ett återköp enligt 25 a kap. 18 § IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se närmare 39 kap. 14 § IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Se närmare 39 kap. 22 § IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;För en fullständig uppräkning se 6 kap. 11 § IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft20"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340237x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;dock inte skattskyldiga i Sverige för den del av inkomsten som enligt 5 kap. 2 a § IL ska tas upp av delägare som är obegränsat skattskyldiga i Sverige, det vill säga delägare som är svenska juridiska personer eller fysiska personer som är bosatta, stadig- varande vistas eller har väsentlig anknytning till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;När det gäller begränsat skattskyldiga blir de föreslagna reglerna om avdragsbegränsning för finansiella kostnader och finansierings- avdrag således tillämpliga på den del av den utländska juridiska personens verksamhet för vilken intäkter är skattepliktiga i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Vad som sagts ovan innebär att i utlandet delägarbeskattade juridiska personer endast kan bli skattskyldiga i Sverige för inkomster som tillfaller delägare som är begränsat skattskyldiga här.&lt;A href="#page_237"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;För i utlandet delägarbeskattade juridiska personer gäller därför att reglerna blir tillämpliga på de i Sverige skattepliktiga delarna av resultatet, till exempel inkomst från en fastighet, som tillfaller delägare som är begränsat skattskyldiga här (vilket kan vara en utländsk juridisk eller fysisk person). Någon beskattning sker i sådana fall inte hos den utländske delägaren utan hos det delägar- beskattade subjektet som kommer att omfattas av både avdrags- begränsningen och finansieringsavdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Vidare får en utländsk juridisk person som har finansiella kostnader hänförliga till ett fast driftställe i Sverige exempelvis inte avdrag för dessa till den del de överstiger finansiella intäkter hänförliga till samma verksamhet. Resultatet från det fasta drift- stället kan samtidigt berättiga till finansieringsavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft13"&gt;Särskilt om förslagets betydelse för &lt;NOBR&gt;CFC-reglerna&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;I 39 a kap. IL finns särskilda bestämmelser om beskattning i vissa fall av delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster (de s.k. &lt;NOBR&gt;CFC-reglerna).&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;CFC-reglerna&lt;/NOBR&gt; innebär att en delägare i en utländsk juridisk person med inkomster som bedöms som lågbeskattade, beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppkommer hos den utländska juridiska personen. Beskattning sker således oavsett om beloppet tas ut ur den utländska juridiska personen eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;För de i utlandet delägarbeskattade juridiska personerna som har inkomster som tillfaller fysiska och juridiska delägare som är obegränsat skattskyldiga i Sverige finns ett särskilt tillägg i förslaget, se närmare om detta i samband med behandlingen av handelsbolagen i avsnitt &lt;A href="#page_240"&gt;14.6.2.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft20"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340238x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2014:40 Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft10"&gt;Det finns anledning att kort analysera hur de föreslagna reglerna om avdragsbegränsning för finansiella kostnader och finansierings- avdrag påverkar reglerna för inkomstberäkningen vid prövning av om inkomsterna i en utländsk juridisk person är lågbeskattade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Enligt huvudregeln i 39 a kap. 5 § IL ska nettoinkomsten hos en utländsk juridisk person ses som lågbeskattad om den inte har beskattats eller om den har beskattats lindrigare än vad som skulle ha skett i Sverige om 55 procent av denna nettoinkomst hade utgjort överskott av näringsverksamhet för ett svenskt aktiebolag som bedriver motsvarande verksamhet i Sverige. När dessa regler infördes var 15 procent riktmärket för låg beskattning. Man ville även knyta nivån till den interna svenska beskattningsnivån. Därför sattes nivån till 55 procent av den svenska skattesatsen och kom utifrån den&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td179"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;dåvarande bolagsskattesatsen på 28 procent att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td180"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;hamna på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td179"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;15,4 procent.&lt;A href="#page_238"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Med den nuvarande bolagsskattesatsen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;Sverige på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p555 ft10"&gt;22 procent ligger nivån för vad som betraktas som låg beskattning i dag på 12,1 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;Vid prövning av om inkomsterna är lågbeskattade, anges i 39 a kap. 5 § IL att överskottet i den utländska juridiska personen ska beräknas enligt 39 a kap. 10 § IL. Överskottet beräknas därvid som om den utländska juridiska personen var ett svenskt aktiebolag som har motsvarande inkomster i Sverige och som inte är ett investmentföretag. Vid tillämpning av bestämmelser som ställer krav på skattskyldighet i Sverige ska den utländska juridiska personen dock inte anses uppfylla detta krav. Vissa ytterligare inskränkningar finns i 39 a kap. 6 § IL när det gäller beaktande av tidigare års underskott och avdrag för periodiseringsfonder.&lt;A href="#page_238"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;De föreslagna reglerna om avdragsbegränsning för finansiella kostnader och om finansieringsavdrag kommer således att påverka beräkningen enligt 39 a kap. IL av vad som ska anses som låg- beskattade inkomster. Ett finansieringsavdrag på 25 procent innebär att den effektiva beskattningen i inkomstslaget näringsverksamhet kommer att sjunka från 22 procent till 16,5 procent. Samtidigt innebär begränsningen i avdragsrätten för finansiella kostnader att underlaget för beskattning kommer att öka. Hur stor den samlade effekten av de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se prop. 2003/04:10 s. 63.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Kravet på skattskyldighet i Sverige innebär bland annat att reglerna om koncernbidrag inte är tillämpliga, vilket betyder att ett &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CFC-företag&lt;/NOBR&gt; inte kan ge eller ta emot koncernbidrag. Se prop. 2003/04:10 s. 89. Detta innebär också att &lt;NOBR&gt;CFC-företag&lt;/NOBR&gt; inte kan utgöra ett koncernföretag enligt de föreslagna reglerna om utjämning av finansnetton i 24 a kap., se närmare i avsnitt &lt;A href="#page_233"&gt;14.6.1.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft20"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340239x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;föreslagna reglerna kommer att bli för beräkningen av gränsen för vad som ska anses som lågbeskattad inkomst enligt &lt;NOBR&gt;CFC-reglerna&lt;/NOBR&gt; är svår att uppskatta. Effekten kommer att variera beroende på hur resultat och finansnetto ser ut i varje enskilt företag.&lt;A href="#page_239"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;I fall där det konstateras att inkomsterna i en utländsk juridisk person är lågbeskattade, är en berörd delägare skattskyldig för en så stor andel av bolagets överskott som motsvarar delägarens andel av kapitalet i den utländska juridiska personen. Beräkningen av över- skottet görs på samma sätt som vid prövningen av om inkomsterna är lågbeskattade, dock utan den begränsning rörande periodiserings- fonder som anges i 39 a kap. 6 § IL. Vid denna beräkning medför dock de föreslagna reglerna om finansieringsavdrag inga principiella avvikelser från de överväganden som ligger bakom de nuvarande &lt;NOBR&gt;CFC-reglerna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;Sammanfattningsvis visar ovanstående att de regler som kommittén föreslår kommer att påverka bedömningen av lågbeskattad inkomst enligt &lt;NOBR&gt;CFC-reglerna.&lt;/NOBR&gt; Det är dock osäkert i vilken omfattning den kommer att påverkas. För att motverka konsekvenserna som en sänkning av beskattningen kan få för bedömningen av lågbeskattad inkomst har kommittén övervägt en höjning av kvotdelen i 39 a kap. 5 § IL.&lt;A href="#page_239"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Alternativt skulle man kunna ange i 39 a kap. 6 § IL att finansieringsavdrag inte ska få göras vid beräkning av om CFC- företagets inkomst är lågbeskattad.&lt;A href="#page_239"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Eftersom den sammantagna påverkan som förslaget kan få för dessa regler är svår att överblicka i förväg anser kommittén att några förändringar inte bör föreslås i dagsläget. Frågan bör dock följas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Om man bara ser till finansieringsavdraget kan gränsen för vad som ska anses som lågbeskattad inkomst beräknas sjunka till cirka 10 procent (22 x 0,75 x 0,55=9,075).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;En höjning från 55 till 75 procent skulle till exempel innebära att gränsen för lågbeskattad inkomst blir 12,375 procent(22 x 0,75 x 0,75), vilket i princip motsvarar den nu gällande nivån.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Att avsättning till periodiseringsfonder inte får göras vid denna beräkning motiveras av att det i princip bara ses som en justerad skattesats vid denna beräkning, se prop. 2003/04:10 s. 86.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft20"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340240x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p710 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Handelsbolag och enskilda näringsidkare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Reglerna om avdragsbegränsning för finansiella kost- nader gäller för svenska handelsbolag och i utlandet delägar- beskattade juridiska personer. Vid tillämpning av dessa regler avses med beskattningsår för svenska handelsbolag räkenskaps- året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft10"&gt;Den ökning av anskaffningsutgiften på andelen som en delägare i ett handelsbolag får göra för den inkomst som tas upp från bolaget, ska bara göras till den del inkomsten inte har minskats med avdrag för negativt finansnetto som inte har fått dras av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Enskilda näringsidkare behöver inte omfattas av reglerna om avdragsbegränsning för finansiella kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft10"&gt;Kommitténs uppdrag är att reformera bolagsbeskattningen. Följd- ändringar utanför bolagsbeskattningen måste dock föreslås där det är nödvändigt. Kommittén har därför att ta ställning till i vilken utsträckning reglerna bör gälla även för handelsbolag&lt;A href="#page_240"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och enskilda näringsidkare. Utgångspunkten är, mot bakgrund av kommitténs uppdrag, att för denna grupp enbart föreslå de ändringar som är nödvändiga för att den föreslagna reformen ska fungera som avsett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Förslaget innebär bland annat att negativt finansnetto inte får dras av hos juridiska personer, främst aktiebolag och ekonomiska föreningar. Nekade avdrag för negativt finansnetto inom bolags- sektorn skapar incitament att lägga över högbelånad verksamhet i företagsformer där negativt finansnetto fortfarande får dras av. Om detta sker i stor omfattning kommer skatteintäkterna att minska och finansieringen av den föreslagna reformen att hotas. För den del av förslaget som avser avdragsbegränsningen för finansiella kostnader kan således en utvidgning av tillämpningen vara nöd- vändig för att säkra reformens finansiering. En annan aspekt som kan nämnas här är att i den mån avdragsrätten för finansiella kost- nader avviker mellan olika företagsformer snedvrids konkurrensen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Eftersom kommanditbolag är en variant av handelsbolag omfattar det som i det följande sägs om handelsbolag även kommanditbolag såvida inte annat följer av sammanhanget. Skillnaden mellan handelsbolag och kommanditbolag är ansvarsfördelningen. Medan delägarna i ett handelsbolag ansvarar solidariskt för bolagets skulder, ansvarar en eller flera delägare i kommanditbolaget enbart med sin insats, medan minst en är obegränsat ansvarig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft20"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;mellan företag med olika form. Snedvridningar i konkurrensen medför, generellt sett, samhällsekonomiska effektivitetsförluster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Inledningsvis kan konstateras att uppkomsten av incitament att överföra högbelånad verksamhet till subjekt som inte påverkas av avdragsbegränsningen för finansiella kostnader inte nödvändigtvis innebär att en sådan överföring kommer att ske i stor omfattning. Att lägga över verksamhet i andra verksamhetsformer kan till exempel medföra avskattning av värdestegringar för de tillgångar som avyttras. Vidare kan det finnas en affärsmässig risk med att sälja tillgångar till utomstående. Den utomstående som tar över tillgångar och lån kan också komma att ta en affärsmässig risk. I vissa fall kan dock den utomstående och företaget ägas av samma person eller personer, vilket eliminerar den affärsmässiga risken. För handelsbolag gäller vidare att kommanditdelägare inte är obegränsat ansvariga för företagets skulder, vilket kan begränsa risken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;I detta avsnitt analyseras vilka regler som kan behövas för att undvika kringgåenden av reglerna om avdragsbegränsning för finansiella kostnader av de slag som beskrivs ovan. Analysen är upp- delad på juridiska personers inkomster från handelsbolag, fysiska personers inkomster från handelsbolag och enskilda näringsidkare. Före presentationen av kommitténs analys, inklusive överväganden och förslag, följer ett avsnitt om gällande rätt samt ett avsnitt med statistikuppgifter om negativa finansnetton för olika företags- former.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft13"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Ett &lt;SPAN class="ft13"&gt;handelsbolag &lt;/SPAN&gt;är civilrättsligt en juridisk person men ingår inte i definitionen av juridiska personer i inkomstskattelagen, se 2 kap. 3 § IL. Ett handelsbolag utgör inte heller ett skattesubjekt. Enligt 5 kap. 1 och 3 §§ IL är det delägarna som beskattas för sina respektive andelar av inkomsten från handelsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Det kan noteras att i 5 kap. IL har begreppet ”inkomst” en något annan innebörd än i övriga inkomstskattelagen. Normalt används begreppet inkomst i inkomstskattelagen när det rör sig om inkomster som inte är periodiserade. I detta sammanhang har ordet en annan betydelse, nämligen att delägarna ska beskattas för sin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft20"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340242x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p824 ft10"&gt;andel av företagets nettoinkomst, det vill säga intäkterna minskade med kostnaderna, beräknad utifrån delägarnas situation.&lt;A href="#page_242"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft10"&gt;Juridiska personers näringsverksamhet räknas som en enda näringsverksamhet. Om en juridisk person bedriver näringsverk- samhet i ett handelsbolag räknas den verksamheten in i den juridiska personens näringsverksamhet.&lt;A href="#page_242"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det är inte delägarnas andel av någon individuell intäkts- eller kostnadspost som beskattas. Beräk- ningen av inkomsten görs i handelsbolaget varefter denna fördelas och tas upp till beskattning hos delägarna.&lt;A href="#page_242"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Avyttring av egendom till eller från ett handelsbolag till underpris omfattas inte av reglerna om underprisöverlåtelser i 23 kap. IL. Det innebär att uttag ur ett handelsbolag av egendom uttagsbeskattas.&lt;A href="#page_242"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Hos en juridisk person utgör en andel i ett handelsbolag en näringsbetingad andel.&lt;A href="#page_242"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Marknadsvärdet på inkråmet kan således avyttras utan skattekonsekvenser via en avyttring av andelen i ett handelsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft10"&gt;Även för en fysisk person som är delägare i ett handelsbolag sker inkomstberäkningen i handelsbolaget. Ett handelsbolags avyttring av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter ska dock hos en delägare som är fysisk person beskattas i inkomstslaget kapital.&lt;A href="#page_242"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Hos en fysisk person som är delägare i flera svenska handelsbolag räknas varje handelsbolag som en näringsverksam- het.&lt;A href="#page_242"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Om handelsbolaget bedriver självständig näringsverksamhet utomlands räknas all sådan verksamhet som en egen näringsverk- samhet.&lt;A href="#page_242"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Resultatutjämning av de löpande resultaten mellan sådana självständigt bedrivna näringsverksamheter i flera handelsbolag är inte möjlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft10"&gt;Hos en fysisk person beskattas avyttring av en andel i ett handelsbolag som huvudregel i inkomstslaget kapital.&lt;A href="#page_242"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Den justerade anskaffningsutgiften beräknas enligt reglerna i 50 kap. IL. Delägarens del av värden på inkråm i handelsbolaget som överstiger en positiv justerad anskaffningsutgift hänförlig till andelen kommer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Prop. 1999/2000:2, del 1, s. 499.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;14 kap. 10 § IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Se RÅ 1994 ref. 52 I och II samt RÅ 1994 not. 487.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Enligt 22 kap. IL ska uttag ur en näringsverksamhet mot vederlag understigande marknadsvärdet uttagsbeskattas upp till marknadsvärdet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Se 25 a kap. 3 a § IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;13 kap. 4 § andra stycket IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;14 kap. 13 § första stycket IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;14 kap. 13 § första stycket andra meningen IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se dock reglerna i 51 kap. IL enligt vilka beskattningen under vissa förutsättningar sker i inkomstslaget näringsverksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft20"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340243x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;således att beskattas i inkomstslaget kapital vid en avyttring av andelen i ett handelsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Fysiska personer redovisar löpande inkomster från självständigt bedriven näringsverksamhet (enskild näringsverksamhet) som inkomst av näringsverksamhet. Inkomster hänförliga till vinster och förluster från avyttring av näringsfastigheter och närings- bostadsrätter ska tas upp som kapitalvinster och kapitalförluster. Delägarrätter, fordringsrätter och andelar i handelsbolag utgör inte tillgångar i en enskild näringsverksamhet.&lt;A href="#page_243"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;En fysisk persons inkomster från sådana tillgångar beskattas i inkomstslaget kapital. All näringsverksamhet från verksamhet bedriven inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) räknas som en närings- verksamhet.&lt;A href="#page_243"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft10"&gt;Avyttring av del av eller hela den enskilda näringsverksamheten beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Underprisöverlåtelser av egendom som kan utgöra tillgångar i enskild näringsverksamhet omfattas av bestämmelserna i 23 kap. IL. Näringsfastigheter och näringsbostadsrätter i enskild näringsverksamhet beskattas i inkomstslaget kapital. En överlåtelse till underpris av sådan egendom till en enskild näringsverksamhet kommer därför att uttagsbeskattas.&lt;A href="#page_243"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Då det inte finns några uttagsbeskattningsregler i inkomstslaget kapital går det däremot att till underpris överlåta sådan egendom från en enskild näringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft13"&gt;Negativa finansnetton för olika företagsformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;I detta avsnitt analyseras hur vanligt det är med negativt finans- netto i olika företagsformer. Bakgrunden är att det med slopade avdrag för negativt finansnetto i bolagssektorn uppstår incitament att föra ut högbelånad verksamhet från bolagssektorn till handelsbolag eller enskild näringsverksamhet. Mot denna bakgrund måste det övervägas om avdragen för negativt finansnetto bör slopas även för dessa företagsformer. I detta övervägande är det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Se 13 kap. 7 § IL. Av andra stycket framgår att i första stycket uppräknade tillgångar kan ingå i näringsverksamheten om vissa förutsättningar är uppfyllda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se Skatteverkets ställningstagande 131 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;774559-08/111.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Enligt 23 kap. 16 § IL är kravet att inkomster från tillgången såväl som avyttring av själva tillgången ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet hos förvärvaren för att omfattas av reglerna om underprisöverlåtelser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft20"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340244x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p827 ft10"&gt;viktigt att veta om slopad avdragsrätt för dessa företagsformer skulle få stora eller små effekter för dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft10"&gt;I tabellen nedan framgår 2010 års sammanlagda negativa finans- netton i olika företagsformer. Som framgår står aktiebolag och ekonomiska föreningar för den absoluta merparten, men också enskilda näringsidkare hade relativt stora negativa finansnetton. Dessa är koncentrerade till verksamhet inom fastighet, jordbruk och skogsbruk. Handelsbolag hade sammanlagt negativa finansnetton på 4,5 miljarder kronor. Av dessa var det dock bara knappt en halv miljard kronor som var hänförliga till svenska fysiska personers andelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft72"&gt;Tabell 14.3 Negativa finansnetton i olika företagsformer 2010, miljarder kronor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td181"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;AB och ek.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td182"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td183"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;HB och KB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p55 ft118"&gt;Enskilda närings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td181"&gt;&lt;P class="p117 ft130"&gt;föreningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td182"&gt;&lt;P class="p52 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td183"&gt;&lt;P class="p52 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td151"&gt;&lt;P class="p55 ft130"&gt;idkare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td184"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td185"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td186"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td155"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td181"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td182"&gt;&lt;P class="p830 ft77"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td183"&gt;&lt;P class="p831 ft131"&gt;Varav svenska fysiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td151"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td181"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td182"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td183"&gt;&lt;P class="p831 ft131"&gt;delägare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td151"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td181"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;137,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td182"&gt;&lt;P class="p832 ft72"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td183"&gt;&lt;P class="p831 ft84"&gt;0,46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td151"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;7,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td184"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td185"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td186"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td155"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td181"&gt;&lt;P class="p117 ft77"&gt;Källa: FRIDA.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td182"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td183"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td151"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p833 ft10"&gt;Juridiska personer som direkt eller indirekt är delägare i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer kommer vid tillämpningen av avdragsbegränsningen för finansiella kostnader att räkna in det finansnetto som belöper på andelen. Detta gäller om andelen har ägts under den juridiska personens hela beskattningsår eller sedan det delägda företaget började bedriva näringsverksamhet av något slag, se avsnitt &lt;A href="#page_171"&gt;14.3.2. &lt;/A&gt;Detta system gör att juridiska personer beskattas på samma sätt oavsett om de bedriver verksamhet inom ramen för den egna juridiska personen, eller bedriver verksamhet i ett handelsbolag. För juridiska personer uppstår det därmed inga skattemässiga snedvridningar i valet av verksamhetsform. De grupper som är intressanta för vidare analys är därför &lt;NOBR&gt;icke-juridiska&lt;/NOBR&gt; personer, det vill säga svenska fysiska personers andelar i handelsbolag och enskilda näringsidkare. Skatteeffekten av nekad avdragsrätt för handelsbolagsdelägarna är sammantaget relativt liten, skattesatsen gånger 460 miljoner kronor, att jämföra med skattesatsen gånger 7,7 miljarder kronor för enskilda näringsidkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft11"&gt;Nedan ges ytterligare statistik för svenska fysiska personer som är delägare i handelsbolag och för enskilda näringsidkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft20"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340245x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag SOU 2014:40&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft72"&gt;Tabell 14.4 Negativt finansnetto för fysiska delägare i handelsbolag och enskilda näringsidkare&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td187"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td188"&gt;&lt;P class="p837 ft84"&gt;Enskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p838 ft72"&gt;HB och KB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td189"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td190"&gt;&lt;P class="p837 ft118"&gt;näringsidkare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td191"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td187"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Totalt antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td188"&gt;&lt;P class="p837 ft84"&gt;755 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td92"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;110 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td187"&gt;&lt;P class="p117 ft77"&gt;Antal med negativt finansnetto över noll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td188"&gt;&lt;P class="p837 ft84"&gt;204 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;44 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td187"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Dito över 1 000 kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td188"&gt;&lt;P class="p837 ft84"&gt;160 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;26 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td187"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Dito över 10 000 kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td188"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;86 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;9 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td187"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Dito över 100 000 kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td188"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;15 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td92"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;660&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td187"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Dito över 1 000 000 kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td188"&gt;&lt;P class="p837 ft84"&gt;556&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p837 ft84"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td187"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Dito över 10 000 000 kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td188"&gt;&lt;P class="p837 ft84"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p839 ft77"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td189"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td190"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td191"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p840 ft77"&gt;Källa: FRIDA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft10"&gt;Som framgår av tabellen är det ovanligt med stora negativa finans- netton för handelsbolagsdelägare. En delförklaring till detta är sannolikt att handelsbolagsformen kräver åtminstone en obegränsat ansvarig delägare. Som enskild näringsidkare är man obegränsat ansvarig för de skulder man tagit på sig. Som delägare i ett handels- bolag krävs däremot att någon är obegränsat ansvarig för skulder som handelsbolaget med flera delägare har tagit på sig. Detta upplevs i regel som mer riskfyllt varför aktiebolagsformen sannolikt föredras i större omfattning i sådana situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft13"&gt;Juridiska personers inkomster från andel i handelsbolag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;Handelsbolag är inte en juridisk person enligt inkomstskattelagen och utgör inte heller något skattesubjekt. Beräkningen av handels- bolagets inkomst, som ska tas upp till beskattning hos de enskilda delägarna, sker dock i handelsbolaget vilket innebär att räntor och andra finansiella kostnader i dag ingår i handelsbolagets resultat. Om inkomster som härrör från handelsbolag inte skulle omfattas av den föreslagna avdragsbegränsningen för finansiella kostnader skulle ett aktiebolag kunna lägga över högbelånad verksamhet i ett handelsbolag som det direkt och indirekt innehar alla andelar i och på så sätt erhålla fullt avdrag för finansiella kostnader. En sådan ordning skulle innebära ett avsteg från systematiken att avdrag för negativt finansnetto hos en juridisk person ersätts med ett schablonmässigt beräknat finansieringsavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft20"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340246x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p542 ft10"&gt;Följande exempel kan tjäna som illustration av problemet. Anta att företag A överväger att göra en investering i rörelsetillgångar. Företag A avser att finansiera hela förvärvet med externa lån. Om företag A gör investeringen i det egna aktiebolaget ger det följande resultat. År 1 genererar investeringen ett resultat hos företag A om 100 som till 40 består av finansiella kostnader. Företag A har inga finansiella intäkter. Enligt de föreslagna reglerna om avdrags- begränsning och finansieringsavdrag ska rörelseresultatet vid beräkningen av underlaget justeras bland annat för inte avdragsgillt negativt finansnetto. Företag A:s finansieringsunderlag uppgår därför efter justering för negativt finansnetto till 140. På underlaget beräknas ett finansieringsavdrag om 35 (0,25 x 140). Skattemässigt resultat uppgår till 105 (140 - 35).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;Om företag A i stället väljer att tillsammans med ett helägt dotterföretag, företag B, starta ett handelsbolag (HB) och låta HB göra samma investering och finansiera investeringen med externa lån så kommer HB det första året att få ett nettoresultat om 100 som till 40 består av finansiella kostnader. Enligt dagens regler ska företag A och företag B som delägare i HB ta upp sin andel av nettoresultatet 100 i HB vilket utgör 50 vardera. Utan kom- pletterande regler avseende inkomster från handelsbolag kommer företag A och företag B att ha ett sammanlagt underlag för finansieringsavdrag om 100. Totalt finansieringsavdrag hos företag A och företag B kan då beräknas till 25 (0,25 x 100) och delägarnas sammanlagda skattemässiga resultat kan beräknas till 75 (100 - 25). Det skattemässiga resultatet blir lägre än i det första exemplet eftersom någon avdragsbegränsning för de finansiella kostnaderna inte gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft10"&gt;För att det inte ska uppstå en olikbehandling av en juridisk persons egengenererade inkomster och inkomster hänförliga till en juridisk persons andel i ett handelsbolag anser kommittén att det behöver säkerställas att de beskattas på ett likartat sätt. Enligt kom- mittén ska detta göras genom att det i de bestämmelser som reglerar omfattningen av avdragsbegränsningen för finansiella kost- nader görs ett tillägg om att reglerna också gäller för svenska handelsbolag. Detta regleras i 24 a kap. 2 § IL i författnings- förslaget. Anledningen till att avgränsningen görs till &lt;SPAN class="ft13"&gt;svenska &lt;/SPAN&gt;handelsbolag&lt;A href="#page_246"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;är för att skilja denna delägarbeskattade företags-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;Det som gäller för svenska handelsbolag gäller här också europeiska ekonomiska intressegrupperingar, se 5 kap. 2 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft20"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340247x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;form från sina utländska motsvarigheter, s.k. i utlandet delägar- beskattade juridiska personer.&lt;A href="#page_247"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;För att i Sverige skattepliktiga inkomster på andelar hänförliga till i utlandet delägarbeskattade juridiska personer inte ska behandlas annorlunda än de från andelar i svenska handelsbolag, behövs ett tillägg för denna grupp. Vissa i utlandet delägarbeskattade juridiska personer faller redan in under reglerna eftersom de är juridiska personer och samtidigt skatte- subjekt. Utländska juridiska personer är dock inte skattskyldiga i Sverige för den del av inkomsten som enligt 5 kap. 2 a § IL beskattas av delägare som är obegränsat skattskyldiga i Sverige, det vill säga delägare som är svenska juridiska personer eller fysiska personer som är bosatta, stadigvarande vistas eller har väsentlig anknytning till Sverige. För att de inkomster som hänför sig till dessa andelar ägda av i Sverige obegränsat skattskyldiga personer ska omfattas behövs därför ett tillägg i 24 a kap. 2 § IL om att reglerna också gäller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Detta innebär att för intäkter och kostnader i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, som delägaren är skattskyldig för, kommer bestämmelserna om avdragsbegränsning för finansiella kostnader att bli tillämpliga. Dessa kommer således att omfattas av skyldigheten att dela upp intäkter och kostnader i finansiella intäkter och kostnader samt i övriga intäkter och kostnader, enligt kommitténs förslag. Negativt finansnetto kommer inte att vara avdragsgilla vid beräkningen av det skattemässiga resultatet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft10"&gt;Eftersom juridiska personers verksamhet i handelsbolag enligt gällande regelverk räknas in i den juridiska personens närings- verksamhet (14 kap. 10 § IL) följer att inkomst från handelsbolag kommer att ingå i beräkningen av finansieringsavdrag i den juridiska personen. Detta kan uppfattas som naturligt eftersom de olika verksamheterna i detta avseende ses som en enda närings- verksamhet som i sin helhet beskattas i den juridiska personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;I 1 kap. 14 § IL regleras vilket beskattningsår inkomster i svenska handelsbolag ska tas upp av delägarna. Däremot finns ingen uttrycklig bestämmelse om beskattningsår för svenska handelsbolag och dessa omfattas enligt 2 kap. 3 § IL inte heller av bestäm- melserna om juridiska personer. Eftersom svenska handelsbolag själva ska göra inkomstberäkningen för delägarna är det lämpligt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;Se närmare i avsnitt &lt;A href="#page_233"&gt;14.6.1 &lt;/A&gt;om begränsat skattskyldiga juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p619 ft11"&gt;det förtydligas vad som avses med beskattningsår för handelsbolag i 24 a kap. IL. Det föreslås därför att beskattningsåret för svenska handelsbolag ska vara räkenskapsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft13"&gt;Fysiska personers inkomster från andel i handelsbolag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Även hos en fysisk person som är delägare i ett handelsbolag sker själva inkomstberäkningen i handelsbolaget. Inkomster från avyttring av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter ska tas upp i inkomstslaget kapital. En delägare som är fysisk person tar upp ett netto av sin andel av handelsbolagets resultat som inkomst av näringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Om inkomst som fysiska personer uppbär från sin ägarandel i handelsbolag inte omfattas av den avdragsbegränsning för finansiella kostnader som gäller för juridiska personer uppstår asymmetrier i behandlingen av ett handelsbolags negativa finansnetto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;En sådan ordning skulle kunna öppna för situationer där reglerna om avdragsförbud för negativt finansnetto inte får avsedd verkan. Detta kan ske på motsvarande sätt som för handelsbolag med juridiska personer som delägare, nämligen genom att högbelånad verksamhet lämnar bolagssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Ett exempel är om ett företag har en enda, eller ett fåtal nära relaterade, ägare och dessa kan överlåta en högbelånad fastighet till enskild näringsverksamhet, alternativt till ett handelsbolag. Man kan tänka sig en situation där ett aktiebolag ägs av en person. Aktiebolaget äger tre fastigheter och har negativt finansnetto mot- svarande hyresintäkterna från en fastighet. Om denna fastighet har ett marknadsvärde som ligger nära eller under det skattemässiga värdet kan en försäljning av fastigheten ske utan några större skattekostnader. Ägaren låter lånen i aktiebolaget följa med den sålda fastigheten till det nybildade handelsbolaget eller enskilda näringsverksamheten. Därefter kan finansiella kostnader dras av mot hyresintäkter i det nybildade handelsbolaget eller i den enskilda näringsverksamheten. Det bedöms inte sannolikt att detta förfarande skulle användas när det gäller företag med en större ägar- krets. Det beror på att det för ett stort antal företag med många delägare inte är praktiskt genomförbart att låta alla delägare bilda ett handelsbolag och överlåta en del av verksamheten dit. Delägarna i ett stort företag är sannolikt dessutom ovilliga att på detta sätt ta på sig obegränsat ansvar såsom handelsbolagsdelägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft20"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Då alternativet att sälja högbelånad verksamhet till ägarna inte är praktiskt genomförbart för stora företag återstår alternativet att sälja tillgångar till oberoende fysiska personer som inte betalar bolagsskatt, kanske med klausuler om återköp eller mycket långa hyreskontrakt på tillgångarna. Detta kommer dock att medföra affärsmässiga risker eftersom kontrollen över den sålda egendomen övergår till andra personer än ägaren, även om sådana risker kan begränsas med avtal om återköp och liknande. Köparen kommer också att ta en betydande affärsmässig risk om denne blir obegränsat ansvarig för företagets skulder. För delägare med begränsat ansvar (kommanditdelägare) är den affärsmässiga risken dock begränsad, varför risken bedöms som störst i kommanditbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft10"&gt;Kommittén har här att göra en avvägning mellan å ena sidan riskerna för kringgående av avdragsbegränsningen och å andra sidan önskemålet att ändra så lite som möjligt i beskattningen av handelsbolag eftersom detta inte är den företagsform som upp- draget i första hand riktar sig till. De negativa finansnetton som belöper sig på fysiska personers handelsbolagsandelar är visserligen inte så stora totalt sett. Samtidigt bedöms det som förhållandevis enkelt att, där incitamenten finns, skapa förhållanden där avdrags- begränsningen kan undgås via handelsbolag. Härtill kommer den snedvridning av konkurrensen som en olikbehandling i detta avseende skulle kunna leda till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Kommittén föreslår, mot bakgrund av ovanstående, att avdrags- förbudet för negativt finansnetto ska gälla för handelsbolag även till den del en fysisk person är delägare. Detta följer av det tillägg som finns i författningsförslagets 24 a kap. 2 § IL om att även svenska handelsbolag omfattas av bestämmelserna. Det tillägg om inkomster från i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som behandlas i avsnittet ovan om juridiska personer omfattar även fysiska personer som är delägare i sådana.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Detta innebär att intäkter och kostnader hänförliga till svenska handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, som en fysisk person är skattskyldig för, ska omfattas av bestämmelserna om avdragsbegränsning även till den del de ägs av en fysisk person. Eftersom varje sådan andel som ägs av en fysisk person utgör en näringsverksamhet ska, vid tillämpningen av reglerna, ett negativt finansnetto bestämmas för varje andel för sig. Gällande regler gör det således inte möjligt för en fysisk person att kvitta finansnetton från olika handelsbolagsandelar mellan varandra. De inkomster som en fysisk person uppbär från andelar i handels-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft20"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p764 ft10"&gt;bolag berättigar inte heller till finansieringsavdrag. Det överskott en fysisk person erhåller från handelsbolag kan också inkludera per- sonens arbetsinkomst. Att medge finansieringsavdrag på fysiska handelsbolagsdelägares överskott skulle innebära att ett &lt;NOBR&gt;25-procentigt&lt;/NOBR&gt; avdrag skulle ges för det som ekonomiskt sett är fysiska personers arbetsinkomst från handelsbolag. En så stor skattemässig olikbehandling av lönearbete och arbete som utförs i ett handelsbolag skulle vara kraftigt snedvridande i valet mellan att arbeta i ett handelsbolag eller som anställd. Någon form av system för särskiljande av det som ekonomiskt sett är arbetsinkomst och det som ekonomiskt sett är vinst skulle därför behövas för personer som äger handelsbolag som de dessutom utför arbete för. En sådan uppdelning är svår att göra i praktiken och bör enligt kommittén undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;För att den ökning av inkomsten som det vägrade avdraget för finansiella kostnader kommer att innebära för delägaren inte ska få genomslag på beräkningen av anskaffningsutgiften på handels- bolagsandelen föreslås en ändring i 50 kap. 5 § IL. Av 50 kap. 5 § IL följer i dag att anskaffningsutgiften ska ökas med belopp som tagits upp som den skattskyldiges andel av bolagets inkomster. Om anskaffningsutgiften även fortsättningsvis skulle öka med hela delägarens andel av inkomsten, det vill säga även till den del inkomsten ökat på grund av avdragsförbudet, skulle avdragsförbudet indirekt förlora sin verkan. Det avdragsförbud som gäller vid beräkningen av inkomsten från handelsbolaget skulle nämligen komma tillbaka i form av en högre anskaffningsutgift, och därmed ett högre avdrag, hos delägaren när andelen avyttras. Kommittén föreslår därför att anskaffningsutgiften i detta sammanhang bara ska göras till den del inkomsten inte har minskats med i bolaget nekat avdrag för finansiella kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft10"&gt;Förslaget tas in i 24 a kap. 2 § och 50 kap. 5 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft13"&gt;Enskilda näringsidkare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;Som framgår av avsnitt &lt;A href="#page_233"&gt;14.6.1 &lt;/A&gt;är utgångspunkten för kommitténs uppdrag att reglerna ska träffa juridiska personer. Om fysiska personer som bedriver näringsverksamhet som enskilda närings- idkare inte omfattas av bestämmelserna om avdragsbegränsning för finansiella kostnader innebär detta på motsvarande sätt som för handelsbolagen att det kan uppstå incitament att förlägga investeringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft20"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340251x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;som finansieras via upptagande av lån i enskild näringsverksamhet. En skillnad som måste beaktas är dock att i enskild näringsverksamhet finns ingen motsvarande möjlighet att kunna bli begränsat ansvarig för skulder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Att förlägga en investering av tillgångar i form av inventarier och fastigheter till enskild näringsverksamhet kommer innebära att den ekonomiska risken för tillgångarna måste bäras av den fysiska personen. Det är heller inte möjligt att överlåta fastigheter till underpris till en fysisk person som är enskild näringsidkare utan uttagsbeskattning.&lt;A href="#page_251"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Dessa faktorer bidrar var för sig och gemen- samt till att minska de ekonomiska incitamenten att förlägga nyinvesteringar, eller överlåta tillgångar från juridiska personer till fysiska personer, enbart i syfte att få tillgång till full avdragsrätt för finansiella kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft10"&gt;Kommittén har gjort en avvägning mellan riskerna för kring- gående och andra snedvridningar och önskemålet att ändra så lite som möjligt i beskattningen av enskilda näringsidkare. De negativa finansnettona är totalt sett betydligt större för enskilda närings- idkare än för fysiska handelsbolagsdelägare. Samtidigt finns, som anförts ovan, ett antal faktorer som bidrar till att de ekonomiska incitamenten att komma runt avdragsbegränsningen är avsevärt mindre när det gäller enskild näringsverksamhet. Vid försäljning beskattas inkrämet av enskild näringsverksamhet och inte vinsten från andelen som för handelsbolagsdelägare. Genom att detta ofta innebär en högre beskattning och är mer omständligt motverkar det att tillgångar flyttas till enskild näringsverksamhet i alltför stor utsträckning. Nackdelarna i form av risk för skattebortfall och för samhällsekonomiska snedvridningar till följd av byten av företags- form är därför mindre och bedöms inte vara så stora att de motiverar den komplikation som det skulle innebära att låta avdrags- begränsningen omfatta även enskilda näringsidkare. Vid en sammantagen bedömning anser kommittén därför att det inte är befogat att införa begränsningsregler gällande finansiella kostnader för fysiska personer som bedriver verksamhet som enskilda näringsidkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;23 kap. 16 § första stycket andra meningen IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340252x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p691 ft10"&gt;Om det i framtiden av skatteskäl förekommer kringgåenden eller andra snedvridningar avseende fördelningen av tillgångar och lån mellan aktiebolag och enskild näringsverksamhet får lag- stiftaren överväga regler som minskar dessa incitament.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Begränsning genom fribelopp eller beloppsgräns&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Några generella regler om fribelopp eller belopps- gräns för tillämpning av reglerna föreslås inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft10"&gt;En möjlig generell begränsning i tillämpningen av de regler som kommittén föreslår kan vara att sätta en gräns som innebär att de inte gäller negativt finansnetto under ett visst belopp, ett s.k. fribelopp. Om ett fribelopp om exempelvis 100 000 kronor införs, skulle detta innebära det att alla koncerner&lt;A href="#page_252"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;alltid får dra av negativt finansnetto upp till detta belopp.&lt;A href="#page_252"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;85 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;De koncerner som har ett högre negativt finansnetto skulle på belopp därutöver tillämpa reglerna om avdragsbegränsning och om finansieringsavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Alternativt kan en beloppsgräns införas som innebär att de kon- cerner som har ett negativt finansnetto som överstiger exempelvis 100 000 kronor ska tillämpa reglerna fullt ut från första kronan medan de koncerner som ligger under beloppsgränsen inte omfattas av dessa regler. Danmark, Finland och Tyskland är exempel på länder som har valt en beloppsgräns vid tillämpningen av avdragsbegränsnings- reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Syftet med regler av detta slag är att göra det enklare för mindre företag genom att de inte behöver tillämpa regler som kan vara administrativt betungande i onödan. För de regler som kommittén föreslår i detta betänkande gäller dock att många små företag generellt skulle gynnas av att tillämpa reglerna om finansierings- avdrag. Dessutom är finansieringsavdraget en schablonmodell som är förhållandevis enkel att tillämpa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Om vissa företag kommer att undantas från reglerna upp- kommer också frågan om de undantagna företagen i stället ska omfattas av några andra ränteavdragsbegränsningsregler för att det inte ska skapas ett fritt utrymme för skatteundandragande med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Med koncerner avses i detta avsnitt såväl fristående företag som koncerner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;I dag bedöms cirka 15 procent av koncernerna ha ett negativt finansnetto överstigande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;000 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft20"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340253x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;hjälp av ränteavdrag inom aktuellt spann. Sådana ytterligare regler skulle krångla till systemet. Kommittén bedömer därför samman- taget att det inte framkommit tillräckliga skäl för att föreslå generella regler om ett fribelopp eller en beloppsgräns. Däremot föreslår kommittén i syfte att underlätta för främst små företag en särskild undantagsregel för vissa hyreskostnader i samband med avgränsningen av vad som ska omfattas av begreppet finansiella kostnader, se avsnitt &lt;A href="#page_212"&gt;14.5.11.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft134"&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;14.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Behov av kompletterande ränteavdragsbegränsningsregler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Nuvarande ränteavdragsbegränsningsregler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Reglerna som begränsar rätten till avdrag för ränteutgifter på skuldförhållanden till företag inom en intresse- gemenskap ska upphöra att gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft10"&gt;I 24 kap. 10 &lt;NOBR&gt;a–10&lt;/NOBR&gt; f §§ IL finns regler som begränsar rätten till avdrag för ränteutgifter på skuldförhållanden till företag inom en intressegemenskap. Med företag i intressegemenskap förstås ett företag där ett väsentligt ägarinflytande föreligger eller att två eller flera företag befinner sig under i huvudsak gemensam ledning. Avdrag ska dock medges om det företag som faktiskt har rätt till den inkomst som motsvarar ränteutgiften beskattas till minst 10 procent eller att det föreligger affärsmässiga skäl. &lt;A href="#page_253"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Kommitténs huvudförslag innebär dels ett finansieringsavdrag om 25 procent av ett visst underlag, dels ett slopat avdrag för negativt finansnetto. Bolagsskatt kommer därmed i princip att tas ut på 75 procent av årets underlag för finansieringsavdrag oavsett hur stora ränteutgifterna är. Med ett finansieringsavdrag bedöms det därför inte finnas incitament att flytta skattebas till andra länder med hjälp av räntebetalningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Vid tillämpningen av reglerna om avdragsbegränsning för finansiella kostnader avses med finansiella kostnader bland annat räntekostnader, se avsnitt &lt;A href="#page_183"&gt;14.5 &lt;/A&gt;som redogör för definitionen av finansiella kostnader och finansiella intäkter. Den föreslagna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;Innehållet i dessa regler beskrivs närmare i avsnitt 11 Gällande rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p764 ft10"&gt;begränsningen gäller oavsett om de finansiella kostnaderna är affärsmässiga eller inte. Detta kan leda till att företagen försöker omvandla vissa finansiella kostnader och finansiella intäkter till andra intäkter och kostnader, eller vice versa, för att öka avdragsrätten och minska den beskattningsbara inkomsten. Företag som har positivt finansnetto har i regel relativt gott om likvida finansiella tillgångar, vilket innebär att de företag som aktivt försöker minska beskattningen på dessa tillgångar redan i dag kan åstadkomma detta. De ränte- avdragsbegränsningsregler som finns i dag kan således inte förhindra alla förfaranden som syftar till att beskattningen av kapital flyttas från Sverige till lågskattejurisdiktioner. Kommittén anser att ett visst inslag av förfaranden av detta slag är mer eller mindre oundvikligt. I syfte att minska risken för omklassificeringar enbart i syfte att undgå avdragsförbudet är den omfattning av begreppen finansiell kostnad och finansiell intäkt som kommittén föreslår i avsnitt &lt;A href="#page_183"&gt;14.5 &lt;/A&gt;anpassade därefter. Med en sådan utformning av begreppen som där föreslås bedömer kommittén att risken för kringgåenden är liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft10"&gt;Mot bakgrund av vad som ovan anförts bedömer kommittén att införandet av ett system med en avdragsbegränsning för negativt finansnetto kombinerat med ett finansieringsavdrag innebär en avsevärd begränsning av möjligheten till kringgåenden. Eftersom avdragsbegränsningen enligt förslaget gäller negativt finansnetto betyder det dock att avdragsrätten är fri upp till ett belopp som motsvarar de finansiella intäkterna. Inom det spannet kommer inte någon begränsning att gälla, men förekomsten av finansiella intäkter i ett företag visar att företaget äger finansiella tillgångar. För företag som befinner sig i en situation som innebär att de har möjlig- het och intresse av att få låg eller ingen beskattning på avkastningen från finansiella tillgångar, så kan detta redan i dag enkelt uppnås genom att de finansiella tillgångarna flyttas till den lågskatte- jurisdiktion som används för att uppnå låg skatt. Incitamenten till ett sådant förfarande ändras inte av reformen och heller inte av de nu existerande avdragsbegränsningarna. Sammantaget bedöms därför att några kompletterande regler om begränsning i avdrags- rätten för räntor inte behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Kommittén föreslår att de nuvarande reglerna i 24 kap. 10 &lt;NOBR&gt;a–10&lt;/NOBR&gt; f §§ IL ska upphävas i samband med att finansieringsavdraget och avdragsbegränsningen införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft20"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340255x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p564 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Kompletterande regler för fåmansaktiebolag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det behöver inte införas några särskilda regler för att motverka att reglerna om avdragsbegränsning för negativt finansnetto kringgås genom reglerna om fåmansaktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft10"&gt;Kommittén har identifierat en möjlig risk för att avdragsförbudet för negativt finansnetto skulle kunna kringgås inom ramen för de särskilda regler som gäller för fåmansaktiebolag (56 och 57 kap. IL). Bakgrunden är följande. Utdelningar från fåmansaktiebolag beskattas under vissa förutsättningar med 20 procent för privatpersoner. Räntor är däremot avdragsgilla med 30 procent för privatpersoner. Genom att flytta räntekostnader från ett fåmansaktiebolag till en privatperson går det att uppnå en skattefördel på de mellanliggande 10 procenten. Hur det går till visas enklast med ett exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Låt säga att det i ett fastighetsbolag finns fastigheter värda 200. Fastigheterna genererar hyresintäkter på 20. Det finns också ett lån på 100 som genererar räntekostnader på 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Efter införandet av ett finansieringsavdrag har bolaget följande skattemässiga situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft72"&gt;Tabell 14.5 Fastighetsbolagets skattesituation&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td192"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Underlag för finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td193"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td192"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td193"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td192"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Beskattningsbar inkomst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td193"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td193"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td192"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Räntekostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td193"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td192"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Utdelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td193"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;6,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td194"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td195"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p626 ft10"&gt;I skatteplaneringssyfte används ett annat företag, som beskattas enligt reglerna för fåmansaktiebolag. Fåmansbolaget ägs av en privatperson. Privatpersonen lånar 100 av en bank och tillskjuter dessa 100 till bolaget. Fåmansbolaget tillskjuter i sin tur pengarna till fastighetsbolaget. I ersättning får bolaget preferensaktier som avkastar 10 varje år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft20"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340256x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p853 ft10"&gt;Efter dessa transaktioner är fastighetsbolaget i samma ekonomiska situation som tidigare. En icke avdragsgill ränteutbetalning har ersatts med en lika stor icke avdragsgill utbetalning av utdelning. För fåmansbolaget som erhåller utdelning på preferensaktierna uppstår ingen skatteeffekt. Den ekonomiska situationen ser ut på följande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft72"&gt;Tabell 14.6 Skattesituationen för fåmansbolaget&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td196"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Icke skattepliktig näringsbetingad utdelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td197"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td196"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Beskattningsbar inkomst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td197"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td196"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td197"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td196"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Utdelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td197"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td198"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td199"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p855 ft10"&gt;För privatpersonen som tillskjutit 100 till fåmansbolaget ser den skattemässiga situationen ut på följande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft72"&gt;Tabell 14.7 Skattesituationen för privatpersonen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td200"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Utdelning FÅAB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td201"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td200"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Skatt på utdelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td201"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td200"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Räntekostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td201"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td200"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Avdrag för räntekostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td201"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td200"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Förändring i beskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td201"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td202"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td203"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p680 ft10"&gt;Privatpersonen minskar således sin beskattning med 1. Därmed finns en skattemässig vinst att göra på dessa transaktioner. Observera att privatpersonen inte behöver ha någon tidigare koppling till fastig- hetsbolaget. En förutsättning för att det ska uppstå en skattemässig vinst är att de utdelningar som privatpersonen erhåller ryms inom gränsbeloppet. Det är dock normalt sett inget problem för normal- avkastande investeringar som fastigheter eftersom personen erhåller statslåneräntan plus 9 procentenheter i gränsbelopp på det belopp som tillskjutits till fåmansbolaget. Högre avkastning än så bedöms inte rimligt att räkna med över tid för till exempel fastigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft10"&gt;En möjlig lösning på problemet som kommittén övervägt är att utdelningar från fåmansbolaget först kvittas mot ränteavdrag. Det som återstår efter kvittningen beskattas med 20 procent. Detta betyder att om en person erhåller 15 i utdelning från ett fåmans- bolag och har 10 i räntekostnader ska utdelningen först kvittas mot räntekostnaderna. Då återstår 5 som beskattas med 20 procent, det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft20"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340257x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft11"&gt;vill säga skatten blir 1. Kommittén gör dock bedömningen att den ovan nämnda skatteplaneringsmöjligheten inte är av sådan art att den motiverar motverkande lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Kompletterande regler för delägare i handelsbolag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det föreslås inte några särskilda regler för att motverka att fysiska personer som är delägare i handelsbolag kringgår avdragsbegränsningen för negativt finansnetto. Samråd har skett med Skatteförenklingsutredningen (Fi 2012:09) i denna fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft10"&gt;Som diskuterats utförligt i avsnitt &lt;A href="#page_240"&gt;14.6.2 &lt;/A&gt;bedömer kommittén att bibehållen avdragsrätt för finansiella kostnader i handelsbolag skulle öppna upp för kringgåenderisker. Kringgåenderisken skulle framför allt bestå i att högbelånad verksamhet flyttas från aktiebolag till handelsbolag. Denna risk bedöms i praktiken som liten för aktiebolag med en stor ägarkrets, då aktiebolagsformen vanligen av affärsmässiga skäl är att föredra i företag med spritt ägande. Som framgår ovan bedöms kringgåenderisken för högbelånade aktiebolag som ägs av en eller ett fåtal personer vara så pass stor att det motiverar ett slopande av avdragsrätten för negativt finansnetto även för handelsbolag ägda av fysiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft10"&gt;Kommittén har identifierat en möjlighet för fysiska handels- bolagsdelägare att kringgå avdragsförbudet för negativt finansnetto. Metoden är följande. Ett handelsbolag tar över en högbelånad verksamhet från ett aktiebolag. Ägaren tar över lånen på verksamheten som därefter är obelånad. Avkastningen från verksamheten tas ut från handelsbolaget som positiv räntefördelning. Positiv räntefördelning får dras av i handelsbolaget och beskattas som kapitalinkomst hos ägarna av handelsbolaget. Ägaren erhåller nu kapitalbeskattade inkomster från verksamheten, men också räntekostnader som tidigare låg i aktiebolaget. Räntekostnaderna kan kvittas mot kapital- inkomsten. Räntekostnader som inte hade fått dras av hos aktiebolaget har på så sätt omvandlats till räntekostnader som får dras av hos ägaren. Avdragsförbudet för negativt finansnetto har på så sätt kunnat kringgås. För att detta kringgående ska fungera krävs att det är möjligt att föra över lån till den fysiske ägaren och att föra över&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft20"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p649 ft10"&gt;tillgångar till handelsbolaget, utan alltför stora kostnader och alltför stora affärsmässiga risker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;Kommittén har övervägt olika sätt att minska möjligheten att utnyttja reglerna om positiv räntefördelning. En möjlighet vore att minska utrymmet för positiv räntefördelning. Det positiva fördel- ningsbeloppet utgörs idag av statslåneräntan med tillägg av 5,5 procentenheter beräknat på ett kapitalunderlag. Kapitalunder- laget beräknas enligt en viss metod, men ska i princip motsvara det egna kapitalet i handelsbolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Möjligheterna att använda positiv räntefördelning i kring- gåendesyfte kan minskas genom att helt avskaffa rätten till positiv räntefördelning för fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Ett alternativ är att sänka nivån på fördelningsräntan. En sådan reform skulle dock slå även mot handelsbolagsdelägare som tillämpar systemet på avsett sätt. Kommittén anser att ett avskaffande av rätten till positiv räntefördelning skulle vara en allt för ingripande åtgärd. I så fall ligger en eventuell begränsning av densamma närmare till hands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Ett alternativ, som inte skulle få lika stora konsekvenser för handelsbolagsdelägare som använder den positiva räntefördel- ningen på avsett sätt, har därför övervägts. Risken med kringgående uppstår på grund av att det är möjligt för fysiska personer att kvitta positiv räntefördelning mot ränta. Om denna möjlighet avskaffas eller begränsas beloppsmässigt försvinner eller minskar möjlig- heterna till kringgående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Ytterligare ett alternativ vore att höja beskattningen av positiv räntefördelning i handelsbolagen till en nivå där ett kringgående inte längre skulle vara lönsamt. Till exempel skulle positiv ränte- fördelning kunna beläggas med särskild löneskatt. Även en sådan reform skulle dock slå mot handelsbolagsdelägare som tillämpar systemet på avsett sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Skatteförenklingsutredningen (Fi 2012:09) har i uppdrag att förenkla skattereglerna för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. Enligt direktiven gäller att samråd mellan skatte- förenklingsutredningen och Företagsskattekommittén ska ske. Vid sådant samråd har framkommit att Skatteförenklingsutredningen bland annat arbetar med en översyn över reglerna om positiv räntefördelning för fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Kommittén gör därför bedömningen att frågan bör hanteras inom ramen för arbetet i Skatteförenklingsutredningen. Något förslag till ändring i reglerna om positiv räntefördelning lämnas därmed inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft20"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340259x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p564 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;14.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Schablonintäkt för finansiella företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Avsnittet innehåller kommitténs förslag till schablonintäkt för finansiella företag och är uppdelat enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;I avsnitt &lt;A href="#page_259"&gt;14.8.1 &lt;/A&gt;konstateras att modellen kräver en tillkommande beskattning av finansiell sektor och skälen för detta anges. Avsnitt &lt;A href="#page_261"&gt;14.8.2 &lt;/A&gt;innehåller olika alternativ för hur det tillkommande skatteuttaget ska utformas lagtekniskt och kommitténs val i den delen. I avsnitt &lt;A href="#page_263"&gt;14.8.3 &lt;/A&gt;återfinns en kort redogörelse för den befintliga stabilitetsfonden och stabilitetsavgiften. Avsnitt &lt;A href="#page_265"&gt;14.8.4 &lt;/A&gt;och &lt;A href="#page_266"&gt;14.8.5 &lt;/A&gt;behandlar vilka företag som är skattskyldiga och hur underlaget ska bestämmas. I avsnitt &lt;A href="#page_267"&gt;14.8.6 &lt;/A&gt;redogörs för en särskild &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; problematik med reglerna. Här presenteras även olika alternativ till lösning och kommitténs ställningstagande i frågan. Avsnitt &lt;A href="#page_274"&gt;14.8.7 &lt;/A&gt;handlar om avräkning av utländsk skatt och slutligen behandlas nivån på schablonintäkten i avsnitt &lt;A href="#page_277"&gt;14.8.8.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Skatteuttaget för den finansiella sektorn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;För att kompensera för vissa effekter av huvudförslaget ska en tillkommande skatt införas för finansiella företag. Den tillkommande skatten ska utformas med stabilitetsavgiften som förebild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft10"&gt;Kommitténs huvudförslag innebär att företag inte längre får göra avdrag för negativt finansnetto. I stället får företagen göra ett finansieringsavdrag som något förenklat uppgår till 25 procent av skattepliktigt resultat. Avsikten är således att de nuvarande avdragen för faktiska finansiella kostnader som överstiger finansiella intäkter ska ersättas av ett schabloniserat avdrag som är relaterat till avkast- ningen på företagets kapital. På det viset likställs den skattemässiga behandlingen av eget och lånat kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Den föreslagna modellen fungerar emellertid inte tillfred- ställande för den finansiella sektorn. Avdragsförbudet utgår från en nettosyn, och den finansiella sektorn karaktäriseras av att företagen har ett positivt finansnetto. Det innebär att avdragsförbudet inte får någon styrande effekt på skuldsättningen i den finansiella sektorn. Det förhållandet att de finansiella intäkterna normalt över- stiger de finansiella kostnaderna i dessa företag gör att finansiella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft20"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p768 ft10"&gt;företag trots ändrade regler i de allra flesta fall får fullt avdrag för sina finansiella kostnader. Därutöver kommer de också att få finansieringsavdrag baserat på överskottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Kommitténs övergripande uppdrag är att minska den skatte- mässiga olikbehandlingen mellan eget och lånat kapital, samtidigt som skattebelastningen på företagen inte ska öka. I syfte att uppnå detta har förslaget två beståndsdelar, ett avdragsförbud och ett finansieringsavdrag. För de flesta företag medverkar båda bestånds- delarna till att minska den skattemässiga olikbehandlingen mellan eget och lånat kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Även för finansiell sektor verkar den sänkta effektiva beskatt- ningen av bolagsvinster i avsedd riktning. Däremot uppnås inte åsyftad effekt för den finansiella sektorn med det föreslagna avdragsförbudet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft10"&gt;Kommitténs uppfattning är att den föreslagna modellen i sin grundutformning i detta avseende lämpar sig mindre bra för den finansiella sektorn. En rimlig lösning skulle därför vara att icke- finansiella företag behandlas för sig och finansiella företag för sig. Samtidigt är det önskvärt med generella regler där alla företag omfattas av de föreslagna reglerna. Finansieringsavdraget, som utjämnar den skattemässiga betydelsen av eget och lånat kapital, finansieras genom att avdragen för finansiella kostnader slopas till den del de överstiger de finansiella intäkterna. För den finansiella sektorn kommer slopandet av avdragsrätten inte att få någon effekt. För finansiell sektor är en lösning att finansiera finansieringsavdraget med en annan tillkommande beskattning. Då uppnås en viss minskning i olikbehandlingen av lånat och eget kapital eftersom avdragsrätten för lånat kapital sjunker i värde från 22 till 16,5 procent när finansieringsavdraget beaktats. En tillkommande skatt på finansiell sektor ger även ett visst incitament till minskad skuldsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;I syfte att utforma det kompletterande skatteuttaget så enkelt som möjligt anser kommittén att det ska baseras på den befintliga stabilitetsavgiften. Det blir framförallt enkelt för de skattskyldiga företagen. De som betalar stabilitetsavgift ska också betala en till- kommande skatt. Det borde även bli relativt enkelt för det allmänna att hantera. Underlaget för stabilitetsavgiften redovisas till Riksgälden på en ensidig blankett och innehåller ett fåtal poster med enkla beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft20"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340261x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p687 ft10"&gt;Det pågår ett arbete inom EU med ett harmoniserat stödsystem vid kris i den finansiella sektorn.&lt;A href="#page_261"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;87 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Direktivet beslutades av &lt;NOBR&gt;EU-parlamentet&lt;/NOBR&gt; i april 2014 men någon officiell språkversion fanns inte tillgänglig när denna text färdigställdes. Bedömningen är att en svensk lagstiftning absolut tidigast kan träda i kraft vid årsskiftet 2014/2015. Direktivet innehåller även regler om uttaget av avgifter från den finansiella sektorn för att finansiera de reglerade stabilitetsåtgärderna. Såvitt framgått är inriktningen att det blir en större grupp av finansiella företag som ska betala den nya avgiften jämfört med stabilitetsavgiften. Storleken på avgiften för varje företag ska bestämmas dels av en grundavgift, dels av en riskviktad komponent. Det kan finnas anledning att i stället basera den tillkommande skatten på den nya harmoniserade avgiften när den är införd. Fördelarna med det är att det sannolikt blir en bredare skattebas och att det kommer att vara ett internationellt erkänt underlag för avgiftsuttag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Finansiella företag ska ta upp en schablonintäkt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Den tillkommande skatten för finansiella företag ska tas ut genom att de skattskyldiga företagen tar upp en schablon- intäkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft10"&gt;Kommittén har övervägt olika lagtekniska lösningar för att åstad- komma ett ökat skatteuttag från den finansiella sektorn. De lösningar som har granskats närmare är att finansiell sektor helt undantas från den föreslagna modellen, att skatten redovisas och tas ut som en punktskatt samt att företagen tar upp en schablon- intäkt inom ramen för det vanliga inkomstskattesystemet. Alla lösningarna har sina förtjänster och svagheter men efter en samlad bedömning har kommittén stannat för att en schablonintäkt är att föredra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;Här följer en redogörelse för de olika lösningarna och deras respektive fördelar och nackdelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;87 &lt;/SPAN&gt;EU Bank Recovery and Resolution Directive (BRRD), se till exempel &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; MEMO/14/297 av den 15 april 2014, Frequently Asked Questions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft20"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340262x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p706 ft13"&gt;Finansiell sektor undantas från modellen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Ett alternativ för att komma till rätta med grundmodellens särskilda effekter avseende finansiell sektor skulle kunna vara att helt utesluta de företagen från tillämpningen. De skulle således leva kvar i det nuvarande bolagsskattesystemet. Det innebär att avdrag skulle få göras för finansiella kostnader som överstiger finansiella intäkter samtidigt som de inte skulle medges något finansieringsavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;En fördel med att helt undanta den finansiella sektorn är att de administrativa kostnaderna för de finansiella företagen blir minimala. De fortsätter bara i samma skattemiljö som tidigare. En annan fördel är att det internationellt är ett vedertaget sätt. Flera länder undantar finansiell sektor från tillämpningen av begränsningsregler motsvarande kommitténs alternativa förslag.&lt;A href="#page_262"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft10"&gt;En klar nackdel med att helt undanta finansiell sektor är att kommittén då för den sektorn helt misslyckas med målsättningen att förbättra neutraliteten mellan eget och lånat kapital. En annan nackdel är att det kommer att finnas två parallella bolagsskatte- system, ett för finansiella företag och ett för andra företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft13"&gt;Punktskatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft10"&gt;Kommittén har även övervägt att öka skatteuttaget från den finansiella sektorn genom att ta ut en punktskatt som skulle utformas precis som stabilitetsavgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;Fördelen med en punktskatt är att den blir enkel att tillämpa och redovisa för berörda företag. Samma underlag som lämnas till Riksgälden avseende stabilitetsavgiften kan också lämnas till Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;En nackdel med en punktskatt är att det i viss mån ligger utanför kommitténs uppdrag att föreslå nya punktskatter, även om de bara betalas av företag. En annan nackdel är att det måste till ett flertal nya förfaranderegler samt en ny deklaration för att administrera skatten. Med tanke på den begränsade krets av företag som skulle omfattas är det onödiga administrativa pålagor. &lt;A href="#page_262"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Till exempel har Finland, Norge, Italien och Spanien s.k. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EBITDA-begränsningar&lt;/NOBR&gt; som inte gäller för finansiella företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Bara drygt 130 företag betalar stabilitetsavgift i dag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft20"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340263x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p469 ft13"&gt;Schablonintäkt i inkomstdeklarationen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Kommittén har stannat för att den tillkommande skatten för finansiella företag ska påföras inom ramen för inkomstskatte- systemet, men utformas i enlighet med stabilitetsavgiften. Berörda företag ska ta upp en schablonintäkt i den vanliga inkomst- deklarationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft10"&gt;Fördelarna med denna ordning är flera. Det behöver inte införas några särskilda förfaranderegler eller någon ny deklaration. Det blir därmed ett enkelt och välkänt förfarande såväl för de skattskyldiga som för Skatteverket. Ändringar i bolagsskattesatsen kommer att få genomslag även på denna särskilda inkomst. Skatten på finansiella företag behöver därför inte kalibreras särskilt vid förändringar i skattesatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;De nya bestämmelserna om schablonintäkt tas in i 39 kap. &lt;NOBR&gt;32–35&lt;/NOBR&gt; §§ IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Kort om stabilitetsfonden och stabilitetsavgiften&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Riksdagen beslutade 2008 att bygga upp en stabilitetsfond som ska finansiera statens åtgärder för att stödja det finansiella systemet. Om staten behöver infria garantier eller ge annat stöd till kredit- institut kommer det att finansieras med medel från stabilitets- fonden. Fonden ska bära samtliga kostnader för eventuella stöd- åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;Stabilitetsavgift ska enligt 7 kap. 2 § lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut betalas av kreditinstitut och andra företag som avses i 1 kap. 2 § första stycket samma lag.&lt;A href="#page_263"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Bestämmelsen i första kapitlet reglerar vilka företag som kan få stöd enligt lagen och det är kreditinstitut och svenska företag som har inrättats av ett sådant institut som ett led i en rekonstruktion. De avgifts- pliktiga kreditinstituten är således samma krets som vid behov kan få stöd från fonden. Av 1 kap. 1 § samma lag framgår att kredit- institut definieras i lagen (2004:297) om bank- och finansierings- rörelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2008/09:61, bet. 2008/09:FiU16, rskr. 2008/09:17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p691 ft10"&gt;Av lagen om bank- och finansieringsrörelse framgår att med kreditinstitut avses bank och kreditmarknadsföretag. Något för- enklat är en bank ett företag som har fått tillstånd att driva bank- rörelse och ett kreditmarknadsföretag är ett företag som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft10"&gt;Bankrörelse definieras i lagen som rörelse i vilken det ingår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;betalningsförmedling via generella betalsystem, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;mottagande av medel som efter uppsägning är tillgängliga för fordringsägaren inom högst 30 dagar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft10"&gt;Finansieringsrörelse definieras som rörelse i vilken det ingår näringsverksamhet som har till ändamål att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;lämna kredit, ställa garanti för kredit eller i finansieringssyfte förvärva fordringar eller upplåta lös egendom till nyttjande (leasing).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft10"&gt;De företag som omfattas av bestämmelserna om stabilitetsavgift är svenska företag som motsvarar de angivna kriterierna. Det innebär att utländska företag som bedriver bank- eller finansieringsrörelse i Sverige via filial inte betalar någon stabilitetsavgift. Om de däremot verkar här genom ett svenskt dotterbolag så omfattas det bolaget av avgiftsskyldigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Avgiftsunderlaget utgörs av summan av skulder och avsätt- ningar – med avdrag för obeskattade reserver – vid räkenskapsårets utgång. Skulder till andra avgiftspliktiga kreditinstitut som ingår i samma koncern ska räknas bort. Anledningen till det är att undvika dubbelräkning av avgifter. Avdrag får också göras för efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen. För de institut som deltar i garantiprogrammet exkluderas även ett genomsnitt av de garanterade lånen vid beräkningen av avgiften. Den årliga stabilitetsavgiften är 0,036 procent av avgiftsunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Stabilitetsavgiften ansågs medföra en specifik motprestation från det allmänna till förmån för kreditinstituten i form av en rätt att ta del av medlen i fonden vid en kris. Därför utformades den som en avgift och inte som en skatt vid införandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Under 2012 tillfördes fonden stabilitetsavgifter med 3 003 miljoner kronor. Avgiftsunderlaget uppgick således till cirka 8 340 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft20"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340265x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p564 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Skattskyldiga företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Schablonintäkten ska tas upp av svenska och utländska företag som bedriver bank- eller finansieringsrörelse i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft10"&gt;Av förenklingsskäl ska underlaget för och omfattningen av schablon- intäkten utformas på motsvarande sätt som den befintliga stabilitets- avgiften. Det innebär att de företag som betalar stabilitetsavgift också ska ta upp en schablonintäkt. Därutöver ska även utländska kreditinstitut som bedriver motsvarande verksamhet i Sverige genom filial vara skattskyldiga för den verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;De skattskyldiga svenska företagen är sådana som enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse utgör banker eller kreditmarknadsföretag, det vill säga bedriver bank- eller finansierings- rörelse. För att omfattas av någon av dessa verksamheter måste företaget något förenklat ha inlåning från allmänheten och där- utöver antingen förmedla betalningar, lämna kredit eller ställa garanti för kredit eller syssla med factoring eller leasing. I februari 2014 var det 133 företag som var skyldiga att betala stabilitetsavgift, vilket också innebär att de skulle ha tagit upp en schablonintäkt om reglerna redan var införda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;De skattskyldiga utländska företagen är sådana som enligt ovan nämnda lag utgör utländska kreditinstitut. Därmed avses utländska företag som i hemlandet har tillstånd att bedriva bank- eller finansieringsrörelse. Skattskyldigheten för de utländska företagen omfattar bara den verksamhet som bedrivs här i Sverige. Om den verksamhet som bedrivs här inte utgör bank- eller finansierings- rörelse omfattas institutet inte av skattskyldigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Schablonintäkten ska tas upp av de företag som betalar stabilitetsavgift. Detta innebär att den krets av finansiella företag som ska betala skatten är ganska snäv. Som nämns ovan är ett motiv för tillkommande beskattning av den finansiella sektorn att modellen med slopade ränteavdrag inte lämpar sig för finansiella företag. Motivet gör sig dock gällande för hela den finansiella sektorn och inte bara för de som nu är skattskyldiga. Kommittén är medveten om att skatteuttaget inte fullt ut kommer att överens- stämma med syftet. Enkelhet är emellertid också viktigt och genom att knyta underlaget för schablonintäkten till stabilitetsavgiften blir underlaget både enkelt att redovisa och att kontrollera. I detta fall överväger de administrativa fördelar som finns med att knyta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft20"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340266x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p649 ft10"&gt;underlaget för schablonintäkten till stabilitetsavgiften nackdelarna med en snävare krets av skattskyldiga företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;Ett annat alternativ kan på sikt, som tidigare har nämnts, vara att schablonintäkt ska tas upp av de företag som kommer att betala avgift enligt det ovan nämnda &lt;NOBR&gt;BRRD-direktivet.&lt;A href="#page_266"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Den harmoniserade avgiften kommer sannolikt att tas ut av en bredare grupp av finansiella företag än vad som i dag är fallet med stabilitetsavgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft10"&gt;Förslaget tas in i 39 kap. 33 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Underlag för schablonintäkt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Underlaget för schablonintäkten ska vara skulder och avsättningar med avdrag för obeskattade reserver enligt senast fastställda årsredovisning. Från detta underlag får avdrag göras för skulder till andra skattskyldiga företag inom samma koncern samt vissa efterställda skulder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft11"&gt;Om räkenskapsåret har omfattat en längre eller kortare tid än tolv månader, ska underlaget justeras proportionellt i för- hållande till räkenskapsårets längd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft10"&gt;Underlaget för stabilitetsavgiften är som tidigare nämnts kredit- institutets skulder och avsättningar med vissa justeringar. Anled- ningen till att det underlaget valdes var att de stöd och garantier som kan erhållas från stabilitetsfonden som mest kan omfatta just dessa förpliktelser. Underlaget är relativt enkelt att beräkna. Uppgifter om detta lämnas årligen till Riksgälden på en ensidig blankett. Därutöver bifogas fastställd årsredovisning samt en bilaga som närmare preciserar avdrag för skulder till andra koncernbolag, om sådant avdrag görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Underlaget för schablonintäkten ska utformas med stabilitets- avgiften som förebild. Utgångspunkt vid beräkningen är kredit- institutets skulder och avsättningar, dock inte obeskattade reserver, enligt senast fastställda årsredovisning. Från detta underlag får skulder till andra företag inom samma koncern som också ska ta upp en schablonintäkt dras bort. Anledningen till avdraget är att koncerninterna skulder inte ska räknas dubbelt. Avdrag får också göras för efterställda skuldförbindelser som får ingå i kapitalbasen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;91 &lt;/SPAN&gt;Se avsnitt &lt;A href="#page_259"&gt;14.8.1.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft20"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340267x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p878 ft10"&gt;enligt lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar.&lt;A href="#page_267"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Skälet till denna justering är att dessa skulder i praktiken utgör eget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;Underlaget för stabilitetsavgift får minskas även med sådana skulder som omfattas av garantiprogram från stabilitetsfonden. Någon sådan justering får dock inte göras av underlaget för schablonintäkt. Skälet till att de skulderna får räknas av från stabilitetsavgiften är att det betalas avgifter för att få garantier, vilket innebär att den garanterade skulden blir avgiftsbelagd flera gånger om underlaget inte justeras ned. Det finns dock ingen anledning att ta motsvarande hänsyn när det gäller den schablonintäkt som ska tas upp. Skatt bör således betalas även på av staten garanterade skulder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Underlaget för schablonintäkten ska justeras för räkenskaps- årets längd. Om räkenskapsåret varit kortare eller längre än tolv månader ska underlaget ändras proportionerligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Regler om underlag för schablonintäkt återfinns i 39 kap. 34 och 35 §§ IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;EU-rättsliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; frågeställningar angående undanröjande av koncernintern dubbelbeskattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft10"&gt;Regeln om justering av underlaget för koncerninterna skulder utgör sannolikt ett &lt;NOBR&gt;EU-rättsligt&lt;/NOBR&gt; hinder för utövandet av etableringsfriheten. Skulder till svenska koncernföretag som är banker eller kreditinstitut, det vill säga andra koncernföretag som också ska ta upp en schablonintäkt, får räknas av från underlaget. Motsvarande skulder till utländska koncernföretag med samma verksamhet får emellertid inte räknas av från underlaget. Genom regeln hindras såväl svenska företag som vill etablera sig i utlandet som utländska företag som vill etablera sig i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;Det finns fyra olika sätt att lösa detta:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Att inte justera underlaget för koncerninterna skulder och därmed acceptera att en del av skatteunderlaget beskattas dubbelt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Att i lagen tillåta justering för koncerninterna skulder på ett sådant sätt att det kan omfatta alla dotterbolag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;Sedan den 1 januari 2013 gäller &lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; 575/2013 på området, se avsnitt 15.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p881 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Att identifiera omständigheter som talar för att hindret kan rättfärdigas och att det är proportionellt att koncerninterna skulder till utländska koncernföretag inte får räknas av från underlaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Att behandla internationella och nationella koncernförhållanden på olika sätt, där båda alternativen innebär att koncernintern dubbelbeskattning undanröjs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft13"&gt;Acceptera dubbelbeskattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Det är inte rimligt att utan vidare acceptera att skatt tas ut flera gånger på vad som i realiteten är samma underlag. En sådan lösning är bara aktuell om samtliga andra möjliga lösningar måste avfärdas. Som framgår i det följande är bedömningen att så inte är fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft13"&gt;Tillåta justering för samtliga koncerninterna skulder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Denna lösning innebär att underlaget får justeras ned med skulder till alla dotterbolag, även utländska. Rätten till justering av underlaget kompletteras med krav på att borgenären beskattas på i princip samma sätt som den svenska schablonintäkten, motsvarande underlag och skattesats. Därmed bör antalet utländska koncernföretag som omfattas reduceras betydligt. Tekniken liknar den som används i tioprocentsregeln i de nuvarande ränteavdragsbegränsningsreglerna, där det sägs att ränteutgifter får dras av om korrelerande ränte- inkomster beskattas med minst tio procent enligt lagstiftningen i den stat där det företag som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;Fråga uppkommer emellertid om en justering enligt ovan skulle få till följd att skulder till dotterbolag i vissa stater får räknas av eftersom de har en motsvarande skatt. Kommittén har kartlagt förekomsten av särskilda skatter på finansiell sektor i ett antal EES- länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Finland &lt;/SPAN&gt;har en tillfällig skatt som till viss del har hämtat ledning från den svenska stabilitetsavgiften. Skatten betalas av finska banker, inklusive deras utländska filialer. Utländska bankers filialer i Finland betalar ingen bankskatt. Den finska skatten uppgår till 0,125 procent av summan av de riskvägda posterna enligt kapital- täckningsanalysen. I de riskvägda posterna beaktas kreditrisken, operativa riskerna, valuta- och råvaruriskerna samt exponeringarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft20"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;i handelslagret. I den finska statsbudgeten reserveras intäkterna från skatten vilket i princip innebär att medlen inom budgeten behandlas på samma sätt som den svenska stabilitetsfonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Nederländerna &lt;/SPAN&gt;har sedan den 1 augusti 2012 en skatt som betalas av nederländska banker och utländska bankers fasta driftställen i Nederländerna. Skattebasen är balansomslutningen med avdrag för eget kapital, insättningar som omfattas av insätt- ningsgaranti, skulder som hänförs till försäkringsverksamhet samt ett grundavdrag på 20 miljarder euro. Utländska bankers fasta driftställen får också räkna av skulder som inte är hänförliga till det fasta driftstället. Skatten är 0,044 procent av kortfristiga skulder och 0,022 procent av långfristiga skulder. Om någon enskild person i banken får en bonus som överstiger dennes lön med mer än 25 procent höjs skatten med 10 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft13"&gt;Tyskland &lt;/SPAN&gt;betalar alla banker en stabilitetsavgift sedan 2011. Avgiften ska återspegla bankens systemiska risk. Avgiftsunderlaget bestäms med utgångspunkt i bankens skuldsida av balansräkningen. Från skulderna dras de insättningar av som omfattas av insättnings- garantin och eget kapital. Avgiftens storlek är beroende av bankens storlek. Om avgiftsunderlaget understiger 10 miljarder euro, är avgiften 0,02 procent. Om underlaget ligger mellan 10 och 100 miljarder euro, är avgiften 0,03 procent. För underlag som överstiger 100 miljarder euro är avgiften 0,04 procent. För derivat fastställs en särskild avgift, som är 0,00015 procent av derivatens motvärde. Avgiften kan dock inte vara större än 15 procent av årsvinsten men inte mindre än 5 procent av avgiften enligt huvud- regeln. Avgifterna samlas i en fond som inrättats för tryggande av bankernas stabilitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Frankrike &lt;/SPAN&gt;har en skatt som motsvarar den finska. Skatten uppgår till 0,539 procent av minimibeloppet av bankens kapitalbas enligt kapitaltäckningsanalysen. Skattebasen bestäms på koncern- nivå. Skatten tas ut av franska företag och av filialer till utländska företag utanför EES. Filialer till företag med hemvist inom EES samt försäkringsbolag omfattas inte av skatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Österrike &lt;/SPAN&gt;har sedan 2011 en stabilitetsavgift som tas ut av inländska banker och kreditinstitut samt filialer till utländska banker med hemvist inom EES. Filialerna betalar bara avgift på den delen av verksamheten som är hänförligt till filialen. Avgiften tas ut på balansomslutningen med avdrag för garanterade insättningar, eget kapital, avsättningar samt vissa skulder som har med kapital- täckningskrav att göra. Om underlaget understiger 1 miljard euro&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft20"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;P class="p13 ft21"&gt;SOU 2014:40 Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;är banken undantagen från avgiften. Banker med underlag mellan 1 miljard och 20 miljarder euro betalar 0,055 procent i avgift. På underlag som överstiger 20 miljarder euro uppgår avgiften till 0,085 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Storbritannien &lt;/SPAN&gt;införde en skatt 2011 som betalas av inländska banker och av utländska bankers filialer i Storbritannien. Skatten tas ut på den totala balansomslutningen efter vissa justeringar, bland annat för garanterade insättningar och skulder samt för s.k. Tier &lt;NOBR&gt;1-kapital.&lt;/NOBR&gt; Om underlaget inte överstiger 20 miljarder brittiska pund tas ingen bankskatt ut. Skulder som överstiger den summan delas upp i en långfristig och en kortfristig del och därefter får ett sammanlagt proportionellt grundavdrag göras på totalt 20 miljarder brittiska pund. Från och med 1 januari 2014 är skattesatsen på den kortfristiga delen 0,156 procent och på den långfristiga delen 0,078 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft10"&gt;Innan det görs jämförelser och dras slutsatser på grundval av de system som finns i andra stater bör det påpekas att samtliga dessa system motsvaras av den svenska stabilitetsavgiften. De tjänar samma syfte och är införda med i princip samma motivering i alla stater. Den skatt som kommittén nu föreslår kommer att beskatta de svenska bankerna utöver vad de bidrar med till stabilitetsfonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Som synes har flera stater inom EES en särskild beskattning av den finansiella sektorn. Det finns dock stora skillnader mellan de olika ländernas system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Behandlingen av utländska företags filialer skiljer sig åt. I Sverige, Finland, Tyskland och Frankrike är utländska företags filialer undantagna från avgift eller skatt. I Storbritannien, Nederländerna och Österrike räknas filialerna som skattskyldiga för den del av verksamheten som hör till filialen. De höga fribeloppen i Nederländerna och Storbritannien medför dock att få filialer träffas av reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft10"&gt;En annan skillnad är huruvida underlaget beräknas för varje företag eller på koncernnivå. Länder med konsoliderad beskattning, såsom Frankrike, har också denna skatt på koncernnivå. I Storbritannien beräknas skatten såväl på koncernnivå som per företag beroende på hur verksamheten i landet ser ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;De flesta länder har baserat skatten på skulderna enligt balans- räkningen. Frankrike och Finland har valt kapitaltäckningsanalysen som underlag, men på olika sätt. Finland har summan av riskvägda poster, Frankrike har det minimikapital som måste hållas enligt analysen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft20"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340271x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;En stor skillnad på det föreslagna underlaget för den svenska schablonintäkten jämfört med de utländska är att i flera av de andra systemen räknas inlåning som omfattas av insättningsgarantin bort från underlaget. I prop. 2009/10:30 s. 23 anges att denna fråga ska utredas i samband med frågan om att slå samman stabilitetsavgiften och insättningsgarantin. Kommittén anser att inlåning som omfattas av insättningsgarantin ska träffas av skatt av samma anledning som det inte införs något undantag för skulder som garanteras inom ramen för stabilitetsfonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Alla dessa skillnader mellan systemen i olika stater medför att det skulle bli mycket svårt att hitta rättvisande parametrar för hur beskattningen i en annan stat ska se ut för att skulder till utländska koncernbolag ska få räknas av. Det blir även svårt att förutsäga effekterna av att sätta kraven på en viss given nivå, när de olika systemen inte är jämförbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Med hänsyn till att beskattningen av finansiell sektor ser så olika ut i olika länder anser kommittén att det är mindre lämpligt att i lagstiftningen ange fasta gränsvärden för när skulder till ett dotterbolag i en annan stat ska få räknas av. Risken för att gräns- värdena hamnar fel och att avdrag därför medges i allt för stor eller liten omfattning bedöms som överhängande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft13"&gt;Omständigheter som talar för att hindret går att rättfärdiga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Denna lösning på den &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; konflikten innebär att identi- fiera omständigheter som talar för att en lagstiftning med en regel om att skulder till skattskyldiga koncernföretag ska räknas av från underlaget, är ett sådant hinder av etableringsfriheten som kan rättfärdigas med hänsyn till allmänintresset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;De rättfärdigandegrunder som skulle kunna komma i fråga är dels skattesystemets inre sammanhang, dels den välavvägda fördel- ningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna. Båda dessa rättfärdigandegrunder var nyligen uppe för bedömning i en dom från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; som gällde de belgiska reglerna om avdrag för eget kapital, s.k. &lt;NOBR&gt;NID-avdrag.&lt;A href="#page_271"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;93 &lt;/SPAN&gt;Mål nr &lt;NOBR&gt;C-350/11&lt;/NOBR&gt; Argenta Spaarbank NV mot Belgische Staat, dom den 4 juli 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340272x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft10"&gt;Målet handlar om huruvida det är ett hinder av etablerings- friheten att avdraget inte får beräknas på tillgångar i ett utländskt fast driftställe som inte beskattas i Belgien, när tillgångar i ett belgiskt fast driftställe får ingå i underlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;För att kunna rättfärdiga hindret med hänvisning till skatte- systemets inre sammanhang krävs ett direkt samband mellan skatte- fördelen och det kompenserande skatteuttaget. Bedömningen av sambandet ska ske utifrån ändamålet med lagstiftningen.&lt;A href="#page_272"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;Skattefördelen i förslaget med schablonintäkt är att underlaget får minskas med skulder till andra skattskyldiga koncernbolag. Det kompenserande skatteuttaget består i att den skuld som räknas av i stället beskattas hos gäldenären. Den fordran som motsvarar skulden hos gäldenären motsvaras i sin tur av ett lika stort belopp på balansräkningens skuldsida. I en del domar som har berört skattesystemets inre sammanhang finns det skrivningar som tyder på att sambandet ska finnas hos en och samma skattskyldig.&lt;A href="#page_272"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;95 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;En och samma koncern är emellertid mycket likt en och samma skattskyldig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;Domstolen verkar dock vara restriktiv med att godta yrkanden grundade på skattesystemets inre sammanhang. Det påstådda sambandet är i princip aldrig tillräckligt direkt. I det ovan nämnda avgörandet fick man bara lägga tillgångarna i ett fast driftställe till grund för beräkningen i de fall avkastningen från det fasta drift- stället beskattades i Belgien. Enligt domstolen var detta samband inte direkt eftersom det endast krävs att inkomsten får beskattas i Belgien, inte att så de facto sker.&lt;A href="#page_272"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;96 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;NID-avdraget&lt;/NOBR&gt; får således beräknas med beaktande av tillgångarna i det fasta driftstället om inkomsten därifrån får beskattas i Belgien, trots att driftstället inte genererat någon inkomst att beskatta. Ett liknande synsätt skulle kunna anläggas på bankskatten, att sambandet inte är tillräckligt direkt eftersom skulden till ett annat skattskyldigt koncernbolag får avräknas även om gäldenärsföretaget inte betalar någon bankskatt, till exempel på grund av att skuldsidan i balansräkningen bara består av eget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft11"&gt;Den andra rättfärdigandegrunden handlar om att säkerställa fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna och går&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se a dom p. 42.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft129"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Se till exempel generaladvokatens förslag till avgörande, föredraget den 13 mars 2014, i mål nr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-48/13&lt;/NOBR&gt; Nordea Bank Danmark A/S, p. 47, och de domar som det hänvisas till i punkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Mål nr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-350/11&lt;/NOBR&gt; Argenta Spaarbank NV mot Belgische Staat, dom den 4 juli 2013, p. &lt;NOBR&gt;46–47.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft20"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340273x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;i princip ut på att varje stat ska få beskatta de värden som upparbetats eller uppkommit i den staten. Det är denna grund som rättfärdigat de hinder som nu får anses godkända inom området för gränsöverskridande resultatutjämning.&lt;A href="#page_273"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Det följer av rättspraxis att denna grund kan godtas bland annat när syftet med systemet är att förebygga ageranden som kan äventyra en medlemsstats rätt att beskatta verksamhet som bedrivs inom dess territorium.&lt;A href="#page_273"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Om hindret ska kunna rättfärdigas med hänvisning till att säkerställa fördelningen av beskattningsrätten krävs ett analogt resonemang som kopplar till de avgöranden där skyddsregler godtagits för att behålla beskattningen av vinst inom landet. Skattebasen är i detta fall inte ett genererat överskott utan i stället skuldsättning. Det torde krävas argument om att det inom finansbranschen finns det ett klart samband mellan skuldsättning och intäktsgenerering. Det går även att peka på att flera europeiska länder har beskattning av banker med skuldsättningen som bas, vilket ökar behovet av att säkerställa fördelningen även av denna skattebas. Vidare kan skulderna betraktas som en mer rörlig skattebas än överskottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Ett problem i detta hänseende är dock att det inte är beskatt- ningen i sig som ska rättfärdigas utan en lättnadsregel till före- tagens förmån. Den regeln har egentligen inget att göra med att behålla skattebasen i Sverige, även om det i avsaknad av en lättnadsregel skulle bli förmånligt att lägga belåningen i utländska dotterbolag. Det huvudsakliga syftet med regeln om avdrag för koncerninterna skulder är att undvika att skatt tas ut flera gånger på samma underlag. Ett tillkommande syfte är att motverka att svenska banker för att minska skattebetalningarna lånar av utländska dotterbolag i stater utan särskild skatt på den finansiella sektorn. Om sådana skulder får räknas av blir de i praktiken skattefria.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Även om man kommer fram till att regeln kan motiveras av behovet av att säkerställa svensk beskattningsrätt blir det svårt att motivera varför det är viktigt att undanröja dubbelbeskattning inom svenska koncerner men inte inom koncerner som helhet. Utifrån syftet är det svårt att se att det skulle vara proportionellt att helt utesluta avdrag för skulder till utländska dotterbolag, när&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Se till exempel mål nr C&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;‑&lt;/SPAN&gt;231/05 Oy AA, dom den 18 juli 2007, p. 55, mål nr &lt;NOBR&gt;C-337/08&lt;/NOBR&gt; X Holding, dom den 25 februari 2010, p. 29, mål nr &lt;NOBR&gt;C-18/11&lt;/NOBR&gt; Philips Electronics, dom den 6 september 2012, p. 24, och mål nr &lt;NOBR&gt;C-123/11&lt;/NOBR&gt; A, dom den 21 februari 2013, p. 43.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Se mål nr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-350/11&lt;/NOBR&gt; Argenta Spaarbank NV mot Belgische Staat, dom den 4 juli 2013, p. 53.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft20"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340274x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p619 ft10"&gt;det går att reglera frågan mindre ingripande genom en lagstiftnings- lösning motsvarande den som diskuteras i tidigare avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft49"&gt;Olika behandling av internationella och nationella koncernförhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;En sammanfattning av de tre först behandlade alternativen till lösning ger vid handen att inget av dessa är särskilt bra. Att acceptera dubbelbeskattning är bara aktuellt i sista hand. En generell rätt till avdrag för skulder till alla koncernföretag beroende på situationen i hemviststaten är mycket svår att utforma korrekt. Som rättsläget ser ut för närvarande är det inte försvarbart att hävda att en rent nationell utformning av regeln går att rättfärdiga. Utgången är allt för osäker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; kräver inte att samma teknik används inom landet och vid gränsöverskridande transaktioner. Kommittén har därför stannat för att problemet med dubbelbeskattning vid nationella koncernförhållanden ska lösas på samma sätt som i stabilitets- avgiften. Ett finansiellt företag får från underlaget dra av skulder till andra finansiella företag inom koncernen som också ska ta upp en schablonintäkt. För att systemet inte ska hindra etableringsfriheten inom EU föreslås en rätt till avräkning av utländsk skatt som har betalats på ett underlag som motsvarar det svenska underlaget och som skulle ha fått dras av om dotterbolaget varit verksamt här i landet. Reglerna om avräkning behandlas i följande avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.8.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Avräkning av utländsk skatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Skatt som betalas till en utländsk stat inom EES av ett företag som ingår i samma koncern som ett finansiellt företag får avräknas från den statliga inkomstskatt som det finansiella företaget ska betala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft10"&gt;Som förutsättning gäller att den utländska skatten är betald, att den till sin utformning motsvarar skatten på den svenska schablonintäkten och att den hänför sig till kalenderåret före det finansiella företagets räkenskapsår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft11"&gt;Vidare gäller att det utländska företaget ska bedriva sådan verksamhet att det skulle ha tagit upp en schablonintäkt om verksamheten bedrivits här i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft20"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340275x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p891 ft10"&gt;Avräkning får ske med ett belopp som motsvarar den utländska skatt som hänför sig till ett sådant skuldförhållande som skulle ha dragits av från underlaget om den utländska juridiska personen hade varit ett svenskt koncernföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft11"&gt;Avräkning får dock högst ske med ett belopp som motsvarar den svenska bolagsskatt som belöper på den schablonintäkt som är hänförlig till skulden till det utländska koncernföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft10"&gt;Avräkning av utländsk skatt införs i syfte att avhjälpa vissa &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; konflikter som redogjorts för i tidigare avsnitt. Sådan avräkning får bara ske av skatt som har betalats till en annan stat inom EES. Det finns ingen anledning att medge avräkning för skatt som har betalats till en stat utanför det harmoniserade området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Med utländsk skatt avses i detta fall skatt som motsvarar den svenska inkomstskatten på schablonintäkten. För att det ska vara en avräkningsbar utländsk skatt ska den således tas ut av företag inom finansiell sektor och skattebasen ska vara skuldsättningen. Det ska också verkligen vara fråga om en skatt och inte en avgift. Skillnaden mellan dessa pålagor får avgöras av vad vi i Sverige lägger i begreppen skatt respektive avgift.&lt;A href="#page_275"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;99 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;För att det ska vara en skatt krävs att den ograverat tillförs statsbudgeten och att medlen inte på något sätt är öronmärkta för att återföras till finansiell sektor eller på annat sätt innebär en motprestation från det allmännas sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Vidare är det bara den statliga inkomstskatten som är hänförlig till skuldförhållandet som får sättas ned. Utländsk skatt får i detta fall således inte räknas av mot andra skatter som företaget betalar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Den utländska skatten ska vara betald och den ska hänföra sig till kalenderåret närmaste före det finansiella företagets aktuella räkenskapsår. Skillnaden mellan vilken period som den svenska och den utländska skatten avser har införts av förenklingsskäl. I och med att den utländska skatten ska vara hänförlig till kalenderåret före räkenskapsåret är den i de flesta fall redan betald när den svenska skatten ska betalas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Det koncernföretag som har betalat den utländska skatten ska bedriva sådan verksamhet att det skulle ha tagit upp en schablon- intäkt om verksamheten bedrivits i Sverige. Det innebär att det utländska företagets verksamhet skulle ha utgjort bank- eller finansieringsrörelse enligt svensk rätt, om företaget funnits här i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;99 &lt;/SPAN&gt;Se till exempel SOU 2003:61, s. &lt;NOBR&gt;101–107,&lt;/NOBR&gt; samt SOU 2006:33, s. &lt;NOBR&gt;69–72.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p649 ft10"&gt;landet. Anledningen till detta villkor är att likställa rätten till avräkning med rätten till avdrag för koncerninterna skulder. Avdraget får ju bara göras för skulder till koncernföretag som också ska ta upp en schablonintäkt. Av samma skäl är kravet på ägande för att utgöra ett koncernföretag knutet till vad som anges i årsredovisningslagen. Det innebär att det räcker med ett mer än &lt;NOBR&gt;50-procentigt&lt;/NOBR&gt; innehav för att det ska vara fråga om ett koncern- förhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;I syfte att likställa avräkningen med avdraget för koncerninterna skulder införs det regler om vilket högsta belopp som får avräknas. Som första förutsättning gäller att avräkning får göras med ett belopp som motsvarar den utländska skatt som hänför sig till skuldförhållandet mellan det utländska koncernföretaget och det svenska finansiella företaget. Det innebär att avräkning inte kan ske med ett högre belopp än den skatt som det utländska företaget betalar med anledning av skulden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Därutöver gäller att avräkning högst får göras med ett belopp som motsvarar den bolagsskatt som, beräknad utan hänsyn till avräkning, det svenska finansiella företaget betalar på den del av schablonintäkten som är hänförlig till skulden till det aktuella utländska koncernföretaget. Detta tak för avräkningen säkerställer att skatten i Sverige inte minskar med mer än vad som hade varit fallet om det utländska koncernbolaget hade varit svenskt, oavsett hur mycket skatt det utländska företaget faktiskt betalar på skuldförbindelsen. Taken för avräkning syftar som ovan nämnts till att ett företag inte ska kunna räkna av mer skatt än vad som hade blivit fallet om dotterbolaget varit verksamt här i Sverige. Dessa regler i samverkan leder även till att det inte behövs några bestämmelser om carry forward av utländsk skatt som inte fått räknas av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft10"&gt;Att den skattskyldige ska lämna samtliga uppgifter som behövs för prövningen av begäran om avräkning av utländsk skatt framgår av 1 kap. 6 § lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Reglerna om avräkning tas in som ett nytt 5 kap. i lagen om avräkning av utländsk skatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft20"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340277x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p564 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.8.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Beräkning av schablonintäkten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Schablonintäkten uppgår till 0,24 procent av underlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;Schablonintäkten uppgår till 0,24 procent av underlaget. Det ökade skatteuttaget från den finansiella sektorn uppgår till redovisade schablonintäkter multiplicerat med den rådande bolagsskattesatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Storleken på schablonintäkten är bestämd utifrån syftet med densamma. Som angetts i avsnitt &lt;A href="#page_259"&gt;14.8.1 &lt;/A&gt;ska finansiella företag ta upp en schablonintäkt eftersom grundmodellen inte fungerar tillfredställande för dessa företag. Slopad avdragsrätt för negativt finansnetto påverkar inte incitamenten för skuldsättning i finansiell sektor. Med den föreslagna nivån på schablonintäkten kommer schablonintäkten att beloppsmässigt ungefärligt motsvara de finansieringsavdrag som finansiell sektor kommer att erhålla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft10"&gt;Förslaget återfinns i 39 kap. 32 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;14.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Ikraftträdande enligt huvudregeln&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången för beskattningsår, eller för svenska handelsbolag räkenskapsår, som börjar efter den 31 december 2015. För beskattningsår eller räkenskapsår som påbörjats tidigare ska äldre bestämmelser fortfarande gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft10"&gt;Det är angeläget att de föreslagna reglerna träder i kraft så snart som möjligt. Med beaktande av tidpunkten för detta betänkandes avläm- nande, remissförfarandets längd samt skälig tid för övrig hantering föreslår kommittén att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången för beskattningsår, eller för svenska handelsbolag räkenskapsår, som börjar efter den 31 december 2015. För perioden efter den 1 januari 2016 fram till bestämmelserna ska börja tillämpas ska därmed äldre bestämmelser fortfarande tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;I avsnitt &lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_288"&gt;14.9.2–14.9.7&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_288"&gt; &lt;/A&gt;föreslås vissa undantag från den nu föreslagna ikraftträdandebestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft11"&gt;Förslaget tas in i punkterna 1 och 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft20"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340278x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p652 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Underprisöverlåtelser från handelsbolag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Under tidsperioden från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2018 får ett svenskt handelsbolag vara överlåtare i en underprisöverlåtelse. För en sådan under- prisöverlåtelse gäller tre ytterligare villkor, utöver vad som gäller för vanliga underprisöverlåtelser. För det första ska förvärvaren vara ett företag. För det andra ska hela verksamheten i handels- bolaget överlåtas. För det tredje ska aktierna i det förvärvande företaget innehas i motsvarande proportioner av de personer som innehar andelarna i det överlåtande handelsbolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft10"&gt;Kommittén föreslår i avsnitt &lt;A href="#page_232"&gt;14.6 &lt;/A&gt;att avdragsförbudet för negativt finansnetto ska tillämpas på företagsnivå vad gäller handelsbolag. Det innebär att en fysisk person som är delägare i ett handelsbolag inte får göra avdrag för sin del av det negativa finansnettot i handelsbolaget. Till skillnad från vad som gäller för delägare som är juridiska personer får emellertid fysiska personer som är delägare i handelsbolag inte göra något finansieringsavdrag. Detta innebär att det för fysiska personer finns en asymmetrisk behandling av finansiella kostnader i handelsbolag. De får inte göra avdrag för faktiska finansiella kostnader, och avdragsbegränsningen kom- penseras inte heller med ett schablonavdrag som är fallet inom bolagssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;I syfte att i någon mån lindra effekterna av det vägrade avdraget anser kommittén att det övergångsvis ska införas regler som underlättar för fysiska personer att föra över verksamhet som bedrivs i handelsbolag till aktiebolagssektorn. Därmed ges fysiska personer som är delägare i handelsbolag en möjlighet att omorganisera verksamheten så att den fortsättningsvis kan ligga till grund för finansieringsavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft10"&gt;Kommittén har diskuterat i huvudsak två olika sätt att åstadkomma den åsyftade effekten. Det ena sättet, som kommittén också har stannat för, innebär att handelsbolag under en begränsad tidsperiod kan vara överlåtare i en underprisöverlåtelse enligt 23 kap. IL. Det andra tillvägagångssättet som kommittén har diskuterat är att låta fysiska personer överlåta samtliga andelar i ett handelsbolag till ett aktiebolag utan att beskattning sker. De praktiska hindren, till exempel när det gällde andelar med negativ justerad anskaffningsutgift och övertagande av periodiseringsfond,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft20"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;visade sig dock efter närmare överväganden vara större än vad som är rimligt att hantera i samband med en övergångsreglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;En övergångsbestämmelse införs som innebär att underpris- överlåtelser från handelsbolag är tillåtna under en begränsad tidsperiod, om tre villkor är uppfyllda. Det första villkoret är att förvärvaren ska vara ett företag enligt 23 kap. IL. Det andra villkoret är att det ska vara hela verksamheten i handelsbolaget som förs över. Kravet ställs för att undvika att verksamheten delas upp som en följd av skattereglerna. Den verksamhet som bedrivits sammanhållet i handelsbolagsform bör också kunna bedrivas på samma sätt i ett aktiebolag. Det tredje kravet är att ägarkretsen ska vara densamma i det förvärvande bolaget som i det överlåtande handelsbolaget. Avsikten med övergångsbestämmelsen är att verksamheten ska kunna övergå från en företagsform till en annan. För att inskärpa detta ska ägandet se ut på samma sätt före och efter underprisöverlåtelsen. Det gäller både avseende vilka personer som är ägare som i vilken omfattning de äger andelar. Om ändringar ska ske i ägarkonstellationen får det göras efter att underprisöverlåtelsen har skett, vilket i normalfallet inte bör vara något problem. Kraven på att föra över hela verksamheten och på bibehållet ägande innebär att delägarna i handelsbolaget måste vara överens om att göra en underprisöverlåtelse av detta slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft10"&gt;Övergångsbestämmelsen är generellt utformad och gäller för alla handelsbolag, oavsett ägarbild. Det innebär att även handels- bolag som bara ägs av aktiebolag kan föra över tillgångarna till ett annat aktiebolag utan beskattning under den angivna tidsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Kommittén anser att en tidsperiod om tre år bör räcka för att de som är intresserade av att göra en sådan transaktion ska kunna genomföra den. Den nu föreslagna övergångsbestämmelsen får således tillämpas från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Förslaget tas in i punkten 3 i ikraftträdande- och övergångs- bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft20"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p652 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Brutna räkenskapsår&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft10"&gt;För företagen innebär finansieringsavdraget en fördel, medan slopad avdragsrätt för negativt finansnetto innebär en nackdel. För vissa företag innebär förändringen sammantaget en förbättring och för andra företag sammantaget en försämring. De företag för vilka förändringen sammantaget medför en skattesänkning har incitament att skyndsamt inträda i systemet. De företag som sammantaget möter en skattehöjning har däremot incitament att träda in i systemet så sent som möjligt. Systemet föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;För företag vars räkenskapsår avviker från kalenderåret (exempelvis 1 juli till 30 juni) gäller att reglerna ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjats efter 31 december 2015. Ett företag som har brutet räkenskapsår kommer alltså att beskattas enligt det gamla systemet under perioden den 1 januari 2016 till räkenskaps- årets utgång. Ett företag med stort negativt finansnetto kan därmed om det har brutet räkenskapsår erhålla avdrag för de finansiella kostnaderna under denna period.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Reglerna för att lägga om räkenskapsår framgår av 3 kap. bokföringslagen (1999:1078) och innebär i stora drag följande. Det är alltid tillåtet att övergå från brutet räkenskapsår till kalenderår. För övergång till brutet räkenskapsår krävs tillstånd från Skatteverket. Ett undantag från sistnämnda regel är att om det rör sig om en anpassning av räkenskapsåret för att uppnå enhetlighet mellan koncernbolag så krävs inget tillstånd från Skatteverket. Bakgrunden till denna regel är att alla företag inom en koncern ska ha samma räkenskapsår. Utformningen av undantaget har möjlig- gjort följande förfarande. En koncern som önskar byta till brutet räkenskapsår startar ett nytt dotterföretag. Övriga delar av kon- cernen anpassar därefter räkenskapsåret till det nya dotter- företagets brutna räkenskapsår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft10"&gt;Aktiebolag kan äga andelar i handelsbolag som har ett räkenskapsår som avviker från aktiebolagets räkenskapsår. Resultatet som är hänförligt till en handelsbolagsandel beräknas utifrån handelsbolagets räkenskapsår. Aktiebolaget tar upp resultat från handelsbolagsandelar som har utfallit under aktiebolagets räkenskapsår. Ett exempel: Om ett aktiebolag har ett brutet räkenskapsår som sträcker sig från den 1 juli 2013 till den 30 juni 2014 och äger en andel i ett handelsbolag som har kalenderåret som räkenskapsår, tar aktiebolaget upp sin andel av handelsbolagets resultat 2013 till beskattning räkenskapsåret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft20"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340281x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;2013/2014, trots att en del av handelsbolagets resultat har uppstått under första halvan av 2013. Resultat som uppstår i handelsbolaget under första halvan av 2014 tas däremot inte upp i aktiebolaget förrän följande räkenskapsår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Som framgår ovan finns det möjligheter att med hjälp av brutna räkenskapsår påverka om ett företags resultat ska beskattas i det nya respektive det gamla systemet. Om denna möjlighet inte beaktas kan det uppstå ett skattebortfall vid införandet av det föreslagna systemet. Företag som får lägre skatt i det nya systemet kan se till att omfattas av det nya systemet så tidigt som möjligt medan företag som får högre skatt kan skjuta upp inträdet så länge som möjligt. Nedan beskrivs två fall med brutna räkenskapsår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft13"&gt;Företag med brutet räkenskapsår vid införandeåret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Avdragsbegränsningen för finansiella kostnader ska tillämpas på finansiella kostnader som belöper sig på tiden efter den 31 december 2015 för företag som lagt om räkenskapsåret inom en period om två år före ikraftträdandet. Dessa företag behöver därmed dela upp de finansiella kostnaderna som belöper sig på tiden före respektive efter ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft10"&gt;Företag som får högre beskattning i det nya systemet kommer att ha incitament att övergå till brutet räkenskapsår i syfte att få beskattas så länge som möjligt i det gamla systemet. Om företaget som ovan beskrivits bildar ett nytt aktiebolag med brutet räkenskapsår kan Skatteverket inte hindra detta med nuvarande regler. Det finns flera möjligheter till regelförändringar som skulle kunna användas för att lösa problemet. Ett alternativ är att ändra reglerna så att det krävs tillstånd från Skatteverket vid omläggning till brutet räkenskapsår i samtliga fall, även om det rör sig om en anpassning för att harmonisera räkenskapsåret inom en koncern.&lt;A href="#page_281"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Ett andra alternativ är att låta företag med brutet räkenskapsår skilja på negativt finansnetto före den 1 januari 2016 (avdragsgilla) och efter den 1 januari 2016 (ej avdragsgilla). En nackdel med det senare alternativet är att många företag har brutet räkenskapsår och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;Om tillstånd inte ges finns alltid möjlighet för koncernen att harmonisera räkenskapsåret genom att övergå till kalenderår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft20"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340282x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;att en uppdelning på räntor före och efter den 1 januari 2016 skulle vara krånglig för många mindre företag. Att införa en generell sådan regel är därför en relativt långtgående åtgärd. För att inte orsaka onödig komplexitet skulle en sådan uppdelning kunna begränsas till antingen företag med högt negativt finansnetto (exempelvis över en miljon kronor på koncernnivå) eller till företag som har lagt om räkenskapsår någon gång under de två senaste åren före ikraftträdandet. På så sätt skulle de allra flesta mindre företag inte behöva göra denna uppdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Det sista förslaget bedöms vara lämpligast. Det föreslås därför att avdragsbegränsningen för finansiella kostnader ska tillämpas på finansiella kostnader som belöper sig på tiden efter den 31 december 2015 för företag som lagt om räkenskapsåret inom en period om två år före ikraftträdandet. Dessa företag behöver därmed dela upp finansiella kostnader i sådana som belöper sig på tiden före respektive efter ikraftträdandet. För de kostnader som belöper sig på tiden före ikraftträdandet gäller således de nuvarande ränteavdragsbegränsningsreglerna i 24 kap. 10 &lt;NOBR&gt;a–10&lt;/NOBR&gt; f §§ IL. För tiden efter ikraftträdandet gäller de nya reglerna om avdrags- begränsning för finansiella kostnader. När det första beskattnings- året påbörjas efter ikraftträdandet kommer samtliga nya regler att börja gälla, exempelvis de föreslagna reglerna om finansierings- avdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft10"&gt;Förslaget tas in i punkten 4 i ikraftträdande- och övergångs- bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft13"&gt;Andelar i handelsbolag med räkenskapsår som inte sammanfaller med delägarens beskattningsår vid införandeåret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;I underlaget för finansieringsavdrag ska överskott som belöper sig på andel i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer inte få räknas in i vissa fall. Det gäller om det delägda företagets räkenskapsår har påbörjats före det första beskattningsåret som börjar efter den 31 december 2015 för den juridiska personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft11"&gt;Som nämnts ovan ska svenska handelsbolag tillämpa de nya bestämmelserna första gången för räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2015. Av 1 kap. 14 § IL framgår att inkomster i ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft20"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340283x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p739 ft10"&gt;svenskt handelsbolag ska tas upp det beskattningsår som går ut samtidigt som handelsbolagets räkenskapsår. Vidare framgår att om handelsbolagets räkenskapsår inte överensstämmer med delägarens beskattningsår, ska inkomsterna i stället tas upp det beskattningsår som går ut närmast efter handelsbolagets räkenskapsår. Detta inne- bär att om handelsbolagets räkenskapsår inte sammanfaller med delägarens beskattningsår kommer delägaren att tillämpa de nya reglerna fullt ut först det andra beskattningsåret som börjar efter den 31 december 2015. Om exempelvis en juridisk persons beskatt- ningsår börjar den 1 januari 2016 ska de nya reglerna om avdrags- begränsning i 24 a kap. IL och finansieringsavdrag i 29 a kap. IL tillämpas för det beskattningsåret. Om den juridiska personen är delägare i ett svenskt handelsbolag med ett räkenskapsår som exempelvis börjar den 1 februari 2016 kommer den resultatandel som härrör från handelsbolaget att ingå i underlaget för finansierings- avdrag, trots att huvuddelen av handelsbolagets räkenskapsår inföll innan finansieringsavdraget trädde i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft10"&gt;Kommittén föreslår att i underlaget för finansieringsavdrag ska överskott som belöper sig på andel i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer inte få räknas in om det delägda företagets räkenskapsår har påbörjats före det första beskattningsåret som börjar efter den 31 december 2015 för den juridiska personen. Regeln berör bara överskott, motsvarande underskott omfattas inte utan de ingår i underlaget för finansierings- avdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Förslaget tas in i punkten 5 i ikraftträdande- och övergångs- bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Avsättningar och återföringar av periodiseringsfonder ska beskattas lika&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Periodiseringsfonder ska återföras med 133 procent av det avsatta beloppet om avsättningen har gjorts före den 1 januari 2016 och återförs därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft10"&gt;Periodiseringsfonder som avsätts före införandeåret medför avdrag till ett skattemässigt värde på 22 procent av det avsatta beloppet. En periodiseringsfond som återförs efter införandeåret ligger till grund för finansieringsavdrag. Då finansieringsavdraget uppgår till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft20"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340284x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p824 ft10"&gt;25 procent av underlaget blir den effektiva skattebelastningen på en återföring från periodiseringsfonden 16,5 procent (= 0,75 x 22).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;För att uppnå samma effektiva skattebelastning för avsatta och återförda periodiseringsfonder föreslås att periodiseringsfonder som avsatts före införandeåret vid återföring efter införandeåret tas upp till 133 procent av det avsatta beloppet. Då det återförda beloppet ingår i underlaget för finansieringsavdrag blir den effektiva skattebelastningen 22 procent (= 1,33 x 0,75 x 22), vilket är avsikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;Reglering är endast tänkt att gälla för de avsättningar som har gjorts före ikraftträdandet och återförs därefter. Avsättningar till periodiseringsfond ska återföras senast det sjätte beskattningsåret efter avsättningen. Eftersom regleringen endast kommer att tillämpas under en begränsad tid bör några materiella ändringar i reglerna om periodiseringsfonder i 30 kap. IL inte göras med anledning av förslaget. Förändringen i reglerna bör i stället ske genom en övergångsbestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Förslaget tas in i punkten 6 i ikraftträdande- och övergångs- bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Avsättning och återföring av säkerhetsreserv ska beskattas lika&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Avsättning till säkerhetsreserv som gjorts för beskatt- ningsår som avslutats före den 1 januari 2016 ska tas upp till 133 procent. Det föreslås att för räkenskapsår som påbörjas efter den 31 december 2015 beräknas en särskild post, över- gångspost, som utgörs av skillnaden mellan 133 procent av föregående beskattningsårs avsättning till säkerhetsreserven och avsättningen. Övergångsposten ska tas upp till beskattning de nästföljande beskattningsåren med minst en sjättedel per beskattningsår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft11"&gt;Ökning av avsättning till säkerhetsreserv som gjorts ett beskatt- ningsår som avslutats före den 1 januari 2016 medför ett skatte- mässigt avdrag som är värt minst 22 procent.&lt;A href="#page_284"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;101 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Då finansierings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;101 &lt;/SPAN&gt;Mellan 1994 och 2009 var bolagsskatten 28 procent. År 2009 sänktes bolagsskatten till 26,3 procent för att 2013 sänkas till 22 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft20"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340285x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;avdraget uppgår till 25 procent av underlaget blir den effektiva skattebelastningen på upplösning av säkerhetsreserven 16,5 procent (= 0,75 x 22).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft10"&gt;Avsättning till säkerhetsreserv&lt;A href="#page_285"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;får hos skadeförsäkringsföretag göras i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter.&lt;A href="#page_285"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;103 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Även under vilka förutsättningar upplösning av säkerhetsreserven får ske regleras i samma föreskrifter. Förslaget innebär emellertid inte att någon del av säkerhetsreserven upplöses. Däremot kommer en del av värdet av tidigare gjorda avsättningar att skattas av. En sådan avskattning torde inte innebära en upplösning av säkerhetsreserven i strid med Finansinspektionens föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;Avskattning ska ske genom att särskild post, övergångspost beräknas. Den beräknas genom att storleken på säkerhetsreserven det sista beskattningsåret före ikraftträdandet jämförs med 133 procent av avsättningen. Övergångsposten ska tas upp med minst en sjättedel per år. Om beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader ska övergångsposten justeras i motsvarande mån. Årets förändring av säkerhetsreserven kommer på så sätt inte att påverka storleken på avsättningen efter att den särskilda övergångsposten räknats fram. Även med beaktande av den övergångspost som tas fram och beskattas föreligger således kongruens mellan avsättning till säkerhetsreserv i räkenskaperna och beskattningen enligt bestämmelsen i 39 kap. 6 § IL där det anges att varje förändring av säkerhetsreservens storlek ska dras av respektive tas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;Förslaget tas in i punkten 7 i ikraftträdande- och övergångs- bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Avdrag för koncernbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Företag med beskattningsår som påbörjats före men avslutas efter den 1 januari 2016 får under det beskattningsåret bara göra avdrag med högst 75 procent för koncernbidrag som har lämnats till företag med beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;En närmare beskrivning av säkerhetsreservens funktion finns i avsnitt 15.2.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Den senast lydelsen publicerad i FFFS 2013:8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340286x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p13 ft21"&gt;SOU 2014:40 Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft13"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft10"&gt;Den 1 januari 2013 sänktes bolagsskatten från 26,3 procent till 22 procent.&lt;A href="#page_286"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;104 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Enligt vad som då föreskrevs ska den nya och lägre bolagsskattesatsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2012. Det innebär att sänkningen endast ska träffa bolagsvinster som uppkommit under beskatt- ningsår som börjar den 1 januari 2013 eller därefter. Enligt 1 kap. 15 § IL motsvarar beskattningsåret för juridiska personer räkenskapsåret. Företag med s.k. brutna räkenskapsår som har påbörjats under 2012 men som sträcker sig över årsskiftet och avslutas under 2013 ska alltså inte tillämpa bolagsskattesänkningen på resultat som avser det räkenskapsåret, utan först för det följande räkenskapsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;Efter ikraftträdandet av reglerna om bolagsskattesatssänkning uppmärksammades att möjligheten att lämna koncernbidrag från ett företag med brutet räkenskapsår till ett annat företag i koncernen med ett senare påbörjat räkenskapsår kunde användas på ett inte avsett sätt. Regeringen lämnade därför skrivelsen Meddelande om kommande förslag om begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag (skr. 2012/13:149) till riksdagen den 18 april 2013. I skrivelsen aviseras kommande förslag om att i vissa situationer begränsa möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;I proposition 2013/14:19, Begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag, lämnades förslag om vissa begränsningar av möjligheterna att göra avdrag för koncernbidrag. Förslaget medför att företag med beskattningsår som börjar före den 1 januari 2013 och som avslutas efter den 18 april 2013, under det beskattningsåret bara får dra av en viss del av ett koncernbidrag som har lämnats till ett företag med beskattningsår som börjar efter den 31 december 2012 och som avslutas efter den 18 april 2013. Syftet är att förhindra att företag med hjälp av koncernbidrag utan begränsningar flyttar vinster hänförliga till beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 2013 till ett annat företag i koncernen där vinsterna blir föremål för den lägre skattesats som gäller för beskattningsår som påbörjats efter den 31 december 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;Förslaget innebär följande. För så stor del av lämnat koncern- bidrag som antalet påbörjade månader före den 1 januari 2013 utgör av antalet månader i beskattningsåret får avdrag göras med högst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;104 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:FiU1, rskr. 2012/13:37, SFS 2012:757.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft20"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;83,66 procent. För resterande del får avdrag göras utan begränsning. De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2014. Reglerna får effekt på beskattningsår som avslutas efter den 18 april 2013, det vill säga från och med dagen efter den dag då regeringen överlämnade en skrivelse till riksdagen och där aviserade ett kommande förslag om att i vissa situationer begränsa möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft13"&gt;Begränsningar i avdragsrätten för koncernbidrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Huvudregeln är att företag i samma koncern ska ha gemensamt räkenskapsår. När ett nytt företag kommer in i koncernen måste alltså detta företag anpassa sitt räkenskapsår om det avviker från de övriga koncernföretagens. Det år som koncernförhållandet uppkommer kommer dock räkenskapsåren inte att stämma överens. Denna ordning kan utnyttjas på så sätt att ett företag kan komma i åtnjutande av den lägre bolagsskattesatsen för vinster som är hänförliga till beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 2016. Detta skulle exempelvis bli fallet om ett företag med brutet räkenskapsår som har påbörjats under 2015 och som avslutas under 2016 skaffar sig ett dotterföretag vars räkenskapsår påbörjats efter den 31 december 2015, varefter moderföretaget lämnar ett koncernbidrag till dotterföretaget. Därigenom flyttas moderföretagets vinst till dotterföretaget, som kommer att få en lägre beskattning enligt de föreslagna reglerna om finansieringsavdrag. Förfarandet är inte förenligt med den ordning som systemet förutsätter. En ordning med koncernbidrag är acceptabel så länge skattesatsen är densamma för såväl givande som mottagande företag. Den skattesänkning som företagen skulle kunna tillgodogöra sig genom att utnyttja skillnaden i beskattning kan uppgå till avsevärda belopp. Möjligheten till en skattesänkning genom utnyttjande av koncernbidragsreglerna bör därför förhindras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft10"&gt;Med anledning av detta föreslår kommittén att en liknande lösning som infördes vid den senaste bolagsskattesatssänkningen ska införas. Eftersom detta förslag ges samtidigt som de nya reglerna behövs ingen proportionering av avdraget. Det föreslås därför att avdraget begränsas till 75 procent avseende koncern- bidrag som har lämnats till företag som har beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Förslaget tas in i punkten 8 i ikraftträdande- och övergångs- bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft20"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340288x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p710 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14.9.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Tidigare års underskott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;För ett företags första beskattningsår som påbörjas efter ikraftträdandet ska kvarstående underskott från tidigare år endast anses uppgå till 50 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft13"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;De kvarstående underskott som finns vid införandeåret har till stor del uppkommit under en period då det ofta har varit möjligt att skapa underskott med hjälp av ränteavdrag. Stora kvarstående underskott vid införandet av reformen gör att skattebetalningarna sjunker de första åren efter att reformen träder i kraft. Reformen ska vara fullfinansierad även de första åren med de nya reglerna. För att erhålla finansiering de första åren föreslås att ingående underskott inte ska vara fullt ut avdragsgilla. Ingående underskott föreslås därför minskas den 1 januari 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft13"&gt;En minskning av tidigare års underskott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Kommittén föreslår att underskottet ska minskas det första beskattningsåret som inträder efter reglernas ikraftträdande. Där- efter ska reglerna om underskott tillämpas enligt gällande regler. Om exempelvis ett underskott skulle uppgå till 100 enligt dagens regler och ska minskas till hälften det första beskattningsåret, anses det bara vara ett kvarstående underskott om 50. Om underskottet under första beskattningsåret ökar med 25 är det kvarstående underskottet för nästa år enligt exemplet således 75.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft10"&gt;Eftersom det är fråga om en reglering som endast är tänkt att gälla för det första beskattningsåret som inträffar efter de nya bestämmelsernas ikraftträdande bör några materiella ändringar i reglerna om underskott i 40 kap. IL inte göras med anledning av förslaget. Förändringen i reglerna bör i stället ske genom en över- gångsbestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft10"&gt;Förslaget tas in i punkt 9 i ikraftträdande- och övergångs- bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft20"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340289x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p469 ft26"&gt;14.10 Behov av förändringar i andra lagar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft12"&gt;14.10.1 Särskilda uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägar- beskattad juridisk person med fast driftställe i Sverige ska till ledning för delägarnas beskattning lämna uppgift om positivt och negativt finansnetto som belöper sig på delägarens andel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft10"&gt;Denna uppgiftsskyldighet ska inte gälla om delägaren är ett dödsbo, ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägar- beskattad juridisk person med fast driftställe i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft10"&gt;Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången på uppgifter som avser beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;I avsnitt &lt;A href="#page_182"&gt;14.4.2 &lt;/A&gt;redogörs för beräkningen av underlaget för finansieringsavdrag. För delägare i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer ska, vid beräkningen av underlaget, resultatet i vissa fall minskas med positivt finans- netto som belöper sig på delägarens andelar. Delägarna behöver därför få uppgifter om detta finansnetto från handelsbolaget. Uppgiften behövs även för att beräkna finansnettot i de fall den juridiska personen ska räkna in det finansnetto som belöper sig på dess andelar i sitt finansnetto, se avsnitt &lt;A href="#page_171"&gt;14.3.2.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Enligt kommitténs förslag ska det även med anledning av avdragsbegränsningen ske en justering av reglerna i 50 kap. IL om beräkning av justerad anskaffningsutgift i handelsbolag, se närmare avsnitt &lt;A href="#page_240"&gt;14.6.2. &lt;/A&gt;Till den justerade anskaffningsutgiften hos delägaren ska inte läggas den ökning av inkomsten som följer av vägrat avdrag för negativt finansnetto i handelsbolaget. Också för denna beräkning behöver delägaren uppgift om finansnettot från handels- bolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;Kommittén föreslår därför att ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med fast driftställe i Sverige till ledning för delägarnas beskattning ska lämna uppgift om sådant finansnetto som avses i 24 a kap. 13 § IL, och som belöper sig på delägarens andel. Bolaget och den juridiska personen ska alltså lämna uppgift om delägarens andel av bolagets eller den juridiska personens positiva eller negativa finansnetto. Skyldig- heten att lämna uppgifter ska dock inte föreligga om delägaren är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft20"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p764 ft10"&gt;ett dödsbo, ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägar- beskattad juridisk person med fast driftställe i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft10"&gt;Av 33 kap. 10 § skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, framgår att uppgifterna ska ha kommit in till Skatteverket senast den sista dagen för när inkomstdeklarationen ska lämnas enligt 32 kap. 2 § SFL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft10"&gt;Eftersom ändringarna är föranledda av förslagen om ändringar i inkomstskattelagen ska bestämmelserna träda i kraft samtidigt som dessa, det vill säga den 1 januari 2016. Ändringarna ska dock tillämpas första gången på uppgifter som avser beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Förslaget tas in i 33 kap. 6 § SFL och i en övergångsbestämmelse till SFL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft20"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;15 Finansiering och förenklingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Som allmän utgångspunkt för kommitténs uppdrag gäller enligt direktiven att förslagen ska vara offentligfinansiellt neutrala. Det innebär att de förslag som lämnas måste vara fullt finansierade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;Kommitténs huvudförslag kräver finansiering på både lång och kort sikt. Förutom den långsiktiga finansiering som följer direkt av avdragsbegränsningen för finansiella kostnader som kommitténs förslag innehåller föreslås ytterligare ett par långsiktiga finan- sieringar. Dessa behandlas i detta avsnitt och består dels av ränte- beläggning av säkerhetsreserven &lt;A href="#page_292"&gt;(15.2), &lt;/A&gt;dels av slopad avdragsrätt för vissa efterställda lån i kreditinstitut &lt;A href="#page_299"&gt;(15.3)&lt;/A&gt;. Det extra finan- sieringsbehov som finns på kort sikt beror på att den ökning av bolagsskatteintäkterna som huvudförslaget leder till kommer att vara något lägre de första åren. Eftersom detta handlar om ett temporärt finansieringsbehov tas de kortsiktiga finansierings- förslaget inte upp här utan inom ramen för de ikraftträdande- och övergångsbestämmelser som behandlas i avsnitt 14.9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;Utöver finansiering behandlas i detta avsnitt ett par förenklings- åtgärder. Det är ett förslag till mindre justeringar i reglerna om behandling av underskott vid ägarförändringar &lt;A href="#page_304"&gt;(15.4) &lt;/A&gt;och en regle- ring av tidpunkten för värdeöverföring i samband med koncern- bidrag &lt;A href="#page_313"&gt;(15.5)&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft20"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340292x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Finansiering och förenklingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Räntebeläggning av säkerhetsreserven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Kommittén föreslår att skadeförsäkringsföretagens skattemässiga avsättningar till säkerhetsreserven ska räntebeläggas. Räntebelägg- ningen av säkerhetsreserven genomförs på så sätt att skade- försäkringsföretagen måste tillgodoräkna sig en schablonintäkt. Det föreslås att schablonintäkten beräknas genom att summan av gjorda avsättningar till säkerhetsreserven som den skattskyldige har vid ingången av beskattningsåret multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november månad året före beskattningsåret. Räntebeläggning av skadeförsäkringsföretagens avsättningar till säkerhetsreserv innebär att avsättningarna skattemässigt behandlas som en avsättning till periodiseringsfond. Dessutom ska gjorda avsättningar till säkerhetsreserven återföras till en bolagsskattesats på 22 procent. Återföringen reglernas i form av en övergångs- bestämmelse, vilken behandlas i avsnitt 14.9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft10"&gt;I avsnitt &lt;A href="#page_292"&gt;15.2.1 &lt;/A&gt;presenteras gällande rätt på området. I avsnitt &lt;A href="#page_293"&gt;15.2.2 &lt;/A&gt;och &lt;A href="#page_294"&gt;15.2.3 &lt;/A&gt;redogörs för säkerhetsreservens funktion för skadeförsäkringsföretagen samt storleken på avsättningarna i dag. I avsnitt &lt;A href="#page_296"&gt;15.2.4 &lt;/A&gt;analyseras säkerhetsreservens karaktär. Slutligen redo- visas kommitténs förslag och skälen till varför avsättning till säker- hetsreserv bör räntebeläggas &lt;A href="#page_299"&gt;(15.2.5)&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;15.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;I dag beskattas ett skadeförsäkringsföretag för sin nettoinkomst beräknad enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. I 39 kap. IL finns vissa särregler för skadeförsäkrings- företag. Av 6 § följer att minskning av säkerhetsreserven ska tas upp till beskattning och att ökning av säkerhetsreserven ska dras av. Med säkerhetsreserv förstås en reserv som ska täcka sådana förluster i försäkringsrörelsen som beror på slumpmässiga eller i övrigt svårbedömbara faktorer (8 §). I förarbetena till regleringen om avsättning till säkerhetsreserv&lt;A href="#page_292"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;anges att försäkringsföretagens rätt till avsättning grundar sig på svårigheten att förutse kostna- derna i verksamheten. Med maximalt tillåten avsättning ska ett skadeförsäkringsföretag antas klara två förlustår i följd och fort-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1989/90:110.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340293x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td204"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td205"&gt;&lt;P class="p52 ft23"&gt;Finansiering och förenklingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p921 ft10"&gt;farande kunna fullgöra sina förpliktelser gentemot försäkrings- tagarna.&lt;A href="#page_293"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;Skattebestämmelserna lämnar inga upplysningar om hur avsätt- ningar till säkerhetsreserven ska beräknas. Den uppgiften är dele- gerad till Finansinspektionen. Hur avsättningar för olika slag av försäkrad egendom får beräknas framgår av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om normalplan för skadeförsäkrings- bolags beräkning av säkerhetsreserv.&lt;A href="#page_293"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Enligt normalplanen får ett skadeförsäkringsföretags säkerhetsreserv inte beräknas till ett högre belopp än som framgår av normalplanen. Även hur upp- lösning av avsättning till säkerhetsreserven får göras är reglerat i normalplanen. Upplösning av säkerhetsreserven måste ske om den gjorda avsättningen är större vid årets ingång än vid årets utgång. För en koncern gäller att om koncernens sammanlagda maximala avsättning är större vid årets ingång än vid årets utgång ska mellanskillnaden upplösas. Upplöst belopp får fördelas fritt mellan koncernföretagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;15.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Säkerhetsreservens roll ur försäkringsekonomisk synvinkel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft10"&gt;Ur ett försäkringsmatematiskt perspektiv kan avsättningar till säker- hetsreserv (&lt;SPAN class="ft13"&gt;S&lt;/SPAN&gt;) motiveras för att säkerställa att avvikelser mellan de inträdda skadorna och de förväntade skadorna inte överstiger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft142"&gt;säkerhetsreserven med en större sannolikhet (&lt;SPAN class="ft140"&gt;P&lt;/SPAN&gt;) än &lt;SPAN class="ft141"&gt;δ&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft144"&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;− ≥ &amp;lt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;δ &lt;/SPAN&gt;kallas även för säkerhetsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft10"&gt;Riskpremierna ska långfristigt kunna täcka de förluster som upp- står i samband med försäkringsrörelsen. Tillfälliga avvikelser som kan uppstå i rörelsen ska kunna täckas genom att säkerhetsreserven töms och fylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Ur ett ekonomiskt perspektiv är det dock inte någon skillnad mellan avsättningar till säkerhetsreserven och det egna kapital som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1989/90:110 s. &lt;NOBR&gt;572-573.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Den senaste lydelsen av normalplanen för avsättning till säkerhetsreserv finns i FFFS 2013:8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft20"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340294x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Finansiering och förenklingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p926 ft10"&gt;ett försäkringsbolag måste ha för att kunna täcka sina åtaganden.&lt;A href="#page_294"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det beror främst på att det finns många olika typer av risker som kan uppstå i ett försäkringsbolag. Risker som ett försäkringsbolag möter är inte bara av en försäkringsteknisk natur. Andra risker som ett försäkringsbolag möter omfattar förluster avseende kapital- placeringar, makroekonomiska risker och motpartsrisker. Denna syn avspeglas också i det faktum att det är den lägsta nivån på det egna kapitalet som regleras i försäkringsrörelselagen (2010:2043) och inte den lägsta nivån på säkerhetsreserven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;15.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Storleken på avsättningarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Säkerhetsreservens andel av det tillgängliga riskkapitalet inom svensk skadeförsäkringsrörelse är betydande. År 2012 uppgick avsättningarna till säkerhetsreserv enligt statistik från Svensk Försäkring och Finansinspektionen till 113 miljarder kronor. Det totala egna kapitalet, bortsett från avsättningar till säkerhetsreserv, uppgick till 91,2 miljarder kronor. Tabell 15.1 visar storleken på avsättningar till säkerhetsreserv och eget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft72"&gt;Tabell 15.1 Avsättningar till säkerhetsreserven och eget kapital.&lt;A href="#page_294"&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft72"&gt;Miljarder kronor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td207"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td157"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td209"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td210"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td211"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Eget kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td212"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;63,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td119"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;47,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td153"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;63,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td213"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;74,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td105"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;68,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td99"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;91,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td211"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Säkerhetsreserven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;88,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td119"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;97,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;115,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;122,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;127,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td99"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;113,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td211"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Periodiseringsfond&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td212"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td213"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td105"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;3,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;9,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td206"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td207"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td115"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td157"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td208"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td210"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p928 ft77"&gt;Källa: Svensk Försäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;Mellan åren 2007 till 2012 har säkerhetsreservens andel av det totala riskkapitalet varierat. Mellan dessa år har den uppgått till mellan 33 och 44 procent av det totala riskkapitalet. Uppgiften bygger på en sammanställning från Svensk Försäkring över 132 skadeförsäk- ringsbolag som redovisade avsättning till säkerhetsreserv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Stone (1973) innehåller en enkel modell som visar sambandet mellan kapital och pris- sättning i ett försäkringsbolag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Eget kapital består av Garantikapital eller aktiekapital, Överkursfond, Uppskrivningsfond, Reservfond, Fond för orealiserade vinster, Övriga fonder, Balanserad vinst eller förlust, Årets resultat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft20"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340295x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td204"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td205"&gt;&lt;P class="p52 ft23"&gt;Finansiering och förenklingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p930 ft10"&gt;Av en promemoria från Svensk Försäkring framgår att säker- hetsreserven även används för att finansiera allmänna företagsrisker och inte bara för att jämna ut eventuella förluster över tid.&lt;A href="#page_295"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Sådana förluster beskrivs till exempel av Jaffee och Russel (1997).&lt;A href="#page_295"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Att säkerhetsreserven stiger, både i reala och nominella termer, kan också förklaras med lönsamheten i försäkringsrörelsen. Lön- samheten presenteras i figur 15.1. Sedan år 2003 har totalkostnads- procenten (combined ratio), det vill säga förhållandet mellan skade- kostnader, förvaltningskostnader och premieinkomster, varit mindre än 100 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;totalkostnadsprocent = &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;skadekostnader+förvaltningskostnader &lt;/SPAN&gt;premieinkomster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft11"&gt;Det betyder att premieinkomsterna räckt till för att täcka utgifterna som uppstod i verksamheten. Utöver premieinkomsterna har försäkringsbolagen även stora intäkter från kapitalplaceringar som inte fångas upp av beräkningen av totalkostnadsprocenten. År 2011 hade svenska skadeförsäkringsföretag kapitalintäkter på 5,9 miljar- der kronor och premieintäkter på 79 miljarder kronor.&lt;A href="#page_295"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;En beskrivning av säkerhetsreservens roll och funktionssätt hos skadeförsäkringsföretag finns i Försäkringsförbundet/Svensk Försäkrings promemoria ”Försäkringsförbundets inställning till Skadeförsäkringsbolagens säkerhetsreserv som fullgott riskkapital” från 2009. Promemorian publicerades i samband med de s.k. Solvens &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;II-förhandlingarna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Se Jaffee och Russell (1997). Diversifieringen av katastrofrisker diskuteras bland annat av Thomann (2013) och Froot (2001).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;http://www.svenskforsakring.se/Statistics/StatBranch/Sammandrag%20resultat%20och%2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft37"&gt;0balansräkning/Skadeförsäkringsbolag/Skadeförsäkringsbolag%202011.xls&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft20"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340296x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Finansiering och förenklingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p934 ft72"&gt;Figur 15.1 Lönsamheten i försäkringsrörelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p144 ft73"&gt;140%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td214"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p144 ft73"&gt;120%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p144 ft73"&gt;100%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;P class="p144 ft73"&gt;80%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td214"&gt;&lt;P class="p935 ft73"&gt;Claims ratio&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td87"&gt;&lt;P class="p144 ft73"&gt;60%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td214"&gt;&lt;P class="p935 ft73"&gt;Expense ratio&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p144 ft73"&gt;40%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr34 td214"&gt;&lt;P class="p935 ft76"&gt;Combined ratio&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p144 ft73"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td214"&gt;&lt;P class="p52 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p144 ft73"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td214"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td87"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:35px;margin-top:0px;margin-right:-50px;margin-bottom:0px;" class="p936 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:50px;margin-top:0px;margin-right:-65px;margin-bottom:15px;" class="p936 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:42px;margin-top:8px;margin-right:-57px;margin-bottom:7px;" class="p936 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p936 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:8px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:15px;" class="p936 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:8px;margin-right:-15px;margin-bottom:7px;" class="p936 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td101"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:0px;" class="p936 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:15px;" class="p936 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:8px;margin-right:-14px;margin-bottom:7px;" class="p936 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p936 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:8px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:15px;" class="p936 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:8px;margin-right:-15px;margin-bottom:7px;" class="p936 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p936 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:8px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:15px;" class="p936 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:8px;margin-right:-15px;margin-bottom:7px;" class="p936 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td101"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:0px;" class="p936 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:15px;" class="p936 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:8px;margin-right:-14px;margin-bottom:7px;" class="p936 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p936 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:8px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:15px;" class="p936 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:8px;margin-right:-15px;margin-bottom:7px;" class="p936 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td214"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:135px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p937 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:111px;margin-bottom:-123px;" class="p937 ft73"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:74px;margin-top:-62px;margin-right:49px;margin-bottom:-61px;" class="p937 ft73"&gt;&lt;![endif]&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p938 ft75"&gt;Driftkostnadsprocent = förvaltningskostnader / premieinkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p928 ft77"&gt;Skadeprocent = skadekostnader / premieinkomster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft77"&gt;Totalkostnadsprocent = driftkostnadsprocent + skadeprocent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft77"&gt;Källa: Svensk Försäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;15.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Säkerhetsreservens karaktär&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft13"&gt;Avsättning till säkerhetsreserv likställs med eget kapital&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;En avsättning till säkerhetsreserv har stora likheter med en avsätt- ning till en periodiseringsfond. Avsättning till säkerhetsreserv skiljer sig även materiellt från andra avsättningar som försäkrings- bolagen gör, till exempel från avsättningar som görs för ej intjänade premier och kvardröjande risker eller avsättningar för oreglerade skador som i redovisningen tas upp som förpliktelser. Enligt Inter- national Financial Reporting Standards, förkortad IFRS,&lt;A href="#page_296"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;redovis- ningsnormer räknas avsättning till säkerhetsreserv som eget kapital. Anledningen till det är att avsättningar till säkerhetsreserven avser förluster som är okända vid bokslutet. En avsättning av annat slag får normalt endast göras när det föreligger en bindande förpliktelse men exakt tidpunkt för utbetalning och belopp kan vara osäkert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft11"&gt;När det gäller avsättningar till säkerhetsreserven regleras dessa i Finansinspektionens riktlinjer om normalplan för avsättning till säkerhetsreserv. I det enskilda företaget innebär en avsättning till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;IFRS regleras av International Accounting Standards Board.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340297x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td204"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td205"&gt;&lt;P class="p52 ft23"&gt;Finansiering och förenklingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;säkerhetsreserv att den skattepliktiga vinsten minskar. I likhet med en avsättning till periodiseringsfond är avsättningar till säkerhets- reserven begränsade i sin storlek. Ett golv för lägsta tillåtna avsätt- ning finns inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;En upplösning av tidigare gjorda avsättningar till säkerhetsreserv kan användas utan större begränsningar för att täcka olika typer av förluster i verksamheten. Även i detta avseende liknar säkerhets- reserven periodiseringsfonder och eget kapital. Att upplösning av säkerhetsreserven kan användas till täckande även av andra för- luster i försäkringsrörelsen än försäkringsfall framgår även av publikationer och rekommendationer som Svensk Försäkring har tagit fram.&lt;A href="#page_297"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;Hur säkerhetsreserven ska hanteras framgår även av det så kallade Solvens II regelverket. Solvens II avser att ge alla försäkringsbolag inom EU ett enhetligt regelverk som definierar solvenskapital- kraven. Under förhandlingarna framhöll den svenska försäkrings- industrin&lt;A href="#page_297"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;att det för branschen var av stor vikt att avsättningarna till säkerhetsreserven behandlades som eget kapital. Försäkrings- företagen underströk att det var av mycket stor betydelse att avsättningarna till säkerhetsreserven, inom ramen för Solvens II, skulle behandlas som eget kapital (i underlaget till förhandlingarna kallat &lt;SPAN class="ft13"&gt;tier &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1-kapital)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; I promemorian påpekas dessutom att säker- hetsreserven poolas på bolagsnivå och att säkerhetsreserven får användas för att täcka förluster i försäkringsföretagets kapital- placeringsverksamhet. Branschens uppfattning ger ytterligare stöd för att avsättning till säkerhetsreserven till sin natur är lik en avsätt- ning till periodiseringsfond.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft13"&gt;Avsättning till säkerhetsreserven innehåller en skattekredit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;I likhet med periodiseringsfonder så innebär avsättningar till säker- hetsreserv att en skattekredit skapas. De argument som fördes fram i samband med räntebeläggning av periodiseringsfonder&lt;A href="#page_297"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;är därför relevanta även här. År 2013 uppgår skattekrediten till 22 procent av gjorda avsättningar till säkerhetsreserv. Den effektiva skatten på skadeförsäkringar som finansieras med säkerhetsreserven sjunker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Promemorian SF 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Omfattar inte livförsäkringsföretag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se prop. 2004/05:38 s. 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft20"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340298x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Finansiering och förenklingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;till följd av dessa avsättningar. Till skillnad från andra typer av eget kapital, till exempel aktiekapital eller kvarhålla vinstmedel, består avsättningar till säkerhetsreserven i sin helhet av obeskattade medel. Vad gäller storleken på skattekrediten utgörs den av den aktuella skattesatsens andel av den avdragsgilla avsättningen. I Svensk Försäkrings rekommendation avseende gemensamma nyckeltal i försäkringsbolagens årsredovisningar&lt;A href="#page_298"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;skrivs följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft17"&gt;Soliditet bör definieras såsom, beskattat eget kapital plus obeskattade reserver efter avdrag för latent skatt i förhållande till balans- omslutning. […] Den latenta skattesatsen bör därvidlag vara 28 pro- cent eller i respektive land gällande skattesats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft10"&gt;Vidare kan nämnas att skadeförsäkringsföretagens beskattning har varit aktuell i en tidigare utredning.&lt;A href="#page_298"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Där påpekas att skadeförsäk- ringsföretagen beskattas för sitt överskott ur försäkringsrörelsen. Utredningen konstaterar vidare att svårigheten med vinstberäk- ningen utgörs av de olika fondavsättningarna för att täcka försäk- ringsförpliktelserna som ett skadeförsäkringsföretag har möjlighet att göra. Utredningen konstaterar även att säkerhetsreserven inte bör innehålla några skattekonsoliderande moment.&lt;A href="#page_298"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Utredningen anger vidare att en förutsättning för detta är att försäkrings- inspektionen&lt;A href="#page_298"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;fortlöpande reviderar och anpassar normalplanen med hänsyn till den faktiska skadeutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;SF (1991) Gemensamma nyckeltal i försäkringsbolagens årsredovisningar; Skadeförsäk- ringsbolag, Antagen av Sveriges Försäkringsförbund styrelse september 1991.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;SOU 1989:34, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;290–292.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;SOU 1989:34, s. 291.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Nu övervakas försäkringsbranschen av Finansinspektionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340299x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td204"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td205"&gt;&lt;P class="p52 ft23"&gt;Finansiering och förenklingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;15.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Kommitténs förslag angående räntebeläggning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;På avsättningar till säkerhetsreserven i skadeför- säkringsföretag ska en schablonintäkt beräknas och tas upp till beskattning. Intäkten ska beräknas till statslåneräntan vid utgången av november månad året före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut multiplicerad med summan av gjorda avdrag till säkerhetsreserven som den juridiska personen har vid ingången av beskattningsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft10"&gt;Vad som ovan framkommer om säkerhetsreservens karaktär visar att en avsättning till säkerhetsreserv har stora likheter med en avsättning till periodiseringsfond. Då avsättning till periodiserings- fond är räntebelagd sedan 2005 anser kommittén att det finns starka skäl för att även avsättningar till säkerhetsreserven ska räntebeläggas. Detta bedöms därför som en lämplig del av finan- sieringen av de reformer som föreslås i detta betänkande. Kom- mittén föreslår således att avsättningen till säkerhetsreserven ska räntebeläggas. Räntan föreslås tas ut i form av en schablonintäkt som hänför sig till den del av avsättningen till säkerhetsreserv som utgör en skattekredit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;Schablonintäkten bör vara konstruerad på samma sätt som schablonintäkten på periodiseringsfonder då en avsättning till säker- hetsreserv innebär en skattekredit på samma sätt som en avsättning till periodiseringsfond. Det föreslås att schablonintäkten beräknas till statslåneräntan året före beskattningsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft10"&gt;Förslaget tas in i en ny paragraf, 39 kap. 8 a § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;15.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Slopad avdragsrätt för räntekostnader på vissa efterställda lån i kreditinstitut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;Kommittén föreslår att avdragsrätten för räntekostnader hänförliga till en viss del av kreditinstitutens skulder slopas. De skulder som avses är efterställda lån och andra kapitalinstrument som får räknas som supplementärkapital enligt artikel 62 i &lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; 575/2013. För att underlätta läsbarheten används i det följande begreppet efterställda lån för att beteckna både sådana kapital- instrument och efterställda lån som utgivits av ett kreditinstitut och som omfattas av artikel 62 &lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; 575/2013. Efter-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft20"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340300x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Finansiering och förenklingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;ställda lån är efterställda institutets övriga skulder. De medför rätt till betalning först efter att andra skulder har betalats. Dessa förpliktelser är därmed förknippade med en högre risk än andra skulder. Hos kreditinstitut finns efterställda lån främst i form av långfristiga – ibland eviga – förlagslån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Avsnittet är disponerat så att i avsnitt &lt;A href="#page_300"&gt;15.3.1 &lt;/A&gt;presenteras gällande rätt och i avsnitt &lt;A href="#page_302"&gt;15.3.2 &lt;/A&gt;presenteras kommitténs förslag och de överväganden som ligger bakom detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;15.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft13"&gt;Allmänt om efterställda lån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;Civilrättsligt utgörs ett efterställt lån av en skuldförbindelse där det är avtalat att borgenären, i händelse av gäldenärens obestånd, får betalt först efter övriga borgenärer.&lt;A href="#page_300"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Efterställda lån benämns även förlagslån och ges ut i form av förlagsbevis. Förlagsbevisen är räntebärande och vanligtvis löpnade på flera år. Även så kallade eviga förlagslån förekommer. De är förlagslån där förlagsbevisen är utgivna utan att gäldenären enligt avtalsvillkoren förbundit sig att återbetala lånet. Eftersom innehavaren av ett förlagsbevis tar en större risk än innehavaren av en obligation är räntan i allmänhet högre. Ett förlagbevis skulle följaktligen kunna ses som ett mellan- ting mellan en preferensaktie och en obligation. Ur företagets perspektiv kan således emission av förlagslån ses som ett alternativ till nyemission av aktier. Skatterättsligt saknas en särskild defini- tion av efterställda lån. Huvudregeln vid sådant förhållande är att beskattningen följer de civilrättsliga klassificeringarna. Som nämnts ovan intar förlagslånen närmast ett mellanting mellan eget kapital, preferensaktier och skuldförbindelser. I avsaknad av en särskild skatterättslig definition av efterställda lån måste i praktiken en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Betydelsen av efterställningsvillkor är bland annat avgörande vid obeståndssituationer. Högsta domstolen fastställde i beslut av den 4 april 2003 mål nr Ö &lt;NOBR&gt;3700-02,&lt;/NOBR&gt; Svea Hovrätts dom. Hovrätten hänvisade till förarbetena som angav att frågan om en fordran är efterställd får avgöras genom tolkning av villkoren och omständigheterna i det enskilda fallet (se prop. 1995/96:5 s. 231). Efterställningsvillkoren kunde även vara begränsade till vissa samman- hang, till exempel konkurs men inte ackord. Avgörande var vad som avtalats. Hovrätten menade att avtalet inte kunde tolkas annat än enligt sin klara och entydiga ordalydelse. Efterställdhet gällde alltså bara vid likvidation och konkurs, inte vid ackord under företagsrekonstruktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft20"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340301x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td204"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td205"&gt;&lt;P class="p52 ft23"&gt;Finansiering och förenklingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p768 ft10"&gt;bedömning i det enskilda fallet göras om ett efterställt lån, skatterättsligt, utgör en skuldförbindelse eller eget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft13"&gt;Efterställda lån hos kreditinstitut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Från och med den 1 januari 2014 regleras kraven på storlek på kapitallbas hos kreditinstitut i &lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; 575/2013. Av artikel 1 framgår att den är tillämplig på de institut som omfattas av Direktiv 2013/36/EU&lt;A href="#page_301"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Med institut avses bland annat kredit- institut. Av artikel 4 i förordningen, definitioner, framgår i punkt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft10"&gt;(1) att med kreditinstitut förstås ett företag vars verksamhet består i att från allmänheten ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel och att bevilja krediter för egen räkning. I punkt (3) anges att med institut förstås ett kreditinstitut eller värdepappersföretag. När termen institut används vidare i texten avses endast sådana kreditinstitut som avses artikel 4 punkt (1). När samtliga institut som omfattas avses anges det med termen ”banksektorn”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;I förordningen regleras vilka nivåer på eget kapital ett institut måste hålla. Det kapital som får räknas som eget kapital under kapitaltäckningskravet får bestå av primärkapital och sekundär- kapital. Primärkapitalet delas in i kärnprimärkapital och övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål. Förordningen baseras på de internationella s.k. Basel &lt;NOBR&gt;III-reglerna&lt;/NOBR&gt; och syftar främst till att ange hur stort kapital ett institut ska ha i relation till riskerna i verksamheten. Dessutom kan Finansinspektionen i egenskap av tillsynsmyndighet ställa institutsspecifika krav.&lt;A href="#page_301"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Det som bör nämnas här är att eget kapital (enligt en viss definition) får ingå i det primära kapitalet om det helt kan täcka förluster i en fortlevnadssituation och om det vid konkurs eller likvidation prioriteras efter alla andra krav. Exempel på sådant kapital är aktiekapital och kvarhållna vinstmedel men också vissa hybridinstrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft11"&gt;Kapitalkravet enligt förordningen innebär att instituten måste ha en kapitalbas som motsvarar åtta procent av de riskvägda till- gångarna (beräknade på ett visst sätt), varav minst sex procent ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kredit- institut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Dessa regleras främst av direktiv 2013/36/EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft20"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340302x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Finansiering och förenklingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;utgöras av primärkapital. Supplementärkapital får således utgöra högst två procent av de riskvägda tillgångarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;Som supplementärkapital räknas enligt artikel 62 bland annat efterställda lån. För att ett efterställt lån ska få räknas in i kapital- basen måste även vissa villkor enligt artikel 63 vara uppfyllda. Dessa går i huvudsak ut på att det ska vara fråga om lån emitterade till annan än koncernföretag eller närstående företag, företag där emittenten kontollerar minst 20 procent av röster eller kapital, samt att avtalad avkastning på lånen inte får göras beroende av framtida kreditvärdighet hos emittenten. Lånen måste även löpa på minst fem år och får inte innehålla klausuler som gör det förmån- ligt att lösa in lånen efter viss tid men före den avtalade löptidens slut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;För instituten utgör upptagande av efterställda lån en form av finansiering som utan att utgöra eget kapital mot utgivande av någon form av egenkapitalinstrument ändå får räknas in i kredit- institutens kapitalbas. Då de efterställda lånen normalt betraktas som skuldbevis har det inneburit att instituten, samtidigt som de kunnat upprätthålla en acceptabel kapitalbas, fått skattemässigt avdrag för kostnaden för den del av kapitalanskaffningen som består av efterställda lån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;15.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Kommitténs förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Räntekostnader hänförliga till efterställda lån som getts ut av ett kreditinstitut och som omfattas av bestämmelserna i artikel 62 i &lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; 575/2013 om vilka låneinstrument som får ingå i kreditinstituts kapitalbas ska inte få dras av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;Ovanstående genomgång av gällande rätt visar att efterställda lån ligger nära eget kapital och att de också i praktiken i många avseende behandlas som sådant. Det finns starka argument för att efterställda lån hos kreditinstitut bör behandlas på samma sätt som eget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;Kommitténs huvudförslag och alternativa förslag kan båda för- väntas ha en positiv effekt på den finansiella stabiliteten i den icke- finansiella sektorn. Genom att minska incitamenten till skuldsätt- ning kommer företagen att stärka sin soliditet. Till följd av för- slagen kan det antas att &lt;NOBR&gt;icke-finansiella&lt;/NOBR&gt; företag i Sverige kommer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft20"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340303x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td204"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td205"&gt;&lt;P class="p52 ft23"&gt;Finansiering och förenklingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;att vara mindre känsliga för konjunkturnedgångar. Detta har en stor samhällsekonomisk betydelse.&lt;A href="#page_303"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Sambandet mellan skuldsätt- ning och känslighet för konjunkturella svängningar kallas för den ”finansiella acceleratorn”. Sambandet beskrivs i avsnitt 7.4. Det kan antas att (hög) skuldsättning i ett företag under vissa omständig- heter har negativa effekter på andra företag som följd, se Allen och Gale (2000).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;Med undantag för den schablonintäkt för finansiell sektor som föreslås i avsnitt 14.8 i huvudförslaget och i avsnitt 16.7 i det alter- nativa förslaget förväntas kommitténs förslag inte ge något incita- ment till att minska skuldsättningen i den finansiella sektorn. Samtidigt är skuldsättningen särskilt hög i banksektorn. Exempel- vis utgörs balansräkningens skuldsida i de fyra storbankerna i Sverige till 3,8 procent av eget kapital och 96,2 procent av skulder. Att huvudförslaget och det alternativa förslaget inte ger några incitament till att minska skuldsättningen beror på att dessa inte påverkar möjligheten att kvitta finansiella kostnader mot finansiella intäkter så länge de finansiella kostnaderna understiger de finan- siella intäkterna. Det kan antas att detta gäller i den finansiella sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;För att bredda skattebasen och samtidigt ge incitament att höja solideten i banksektorn anser kommittén att slopad avdragsrätt för räntekostnader hänförliga till viss del av kreditinstitutens skulder är ett lämpligt instrument. Kommittén föreslår således ett brutto- avdragsförbud för räntekostnader på vissa efterställda skulder. De skulder som avses är efterställda lån och andra finansiella instru- ment som får räknas som supplementärkapital enligt artikel 62 i &lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; 575/2013. &lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; 575/2013 reglerar bland annat kapitalteckningen i banksektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft10"&gt;Förslaget finns i en ny paragraf, 24 kap. 10 a § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Se bland annat Sörensen (2010) för en uppskattning av de samhällsekonomiska kost- naderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft20"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340304x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Finansiering och förenklingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p953 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;15.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Justering i reglerna om behandling av underskott vid ägarförändringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;I syfte att förenkla reglerna om behandling av underskott vid ägarförändringar i 40 kap. IL föreslås ett par mindre förändringar. Förslaget innebär en viss justering vid tillämpningen som påverkar beräkningen av den s.k. beloppsspärren. Den regel där ändringarna införs är en undantagsregel som i det följande benämns som ”ventilen”. Avsnittet inleds med en redogörelse för gällande rätt och ett särskilt avsnitt som behandlar just den aktuella undantags- regeln &lt;A href="#page_304"&gt;(15.4.1 &lt;/A&gt;och &lt;A href="#page_306"&gt;15.4.2)&lt;/A&gt;. Därefter presenteras kommitténs förslag &lt;A href="#page_309"&gt;(15.4.3)&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;15.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;I detta avsnitt följer en översiktlig beskrivning av reglerna om begränsning av avdrag för tidigare års underskott i samband med ägarförändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Regler om tidigare års underskott finns i 40 kap. IL. Kapitlet är uppbyggt med en huvudregel och efterföljande undantag från denna huvudregel. Huvudregeln innebär att underskott från tidi- gare år ska dras av (40 kap. 2 § IL). Det är således fråga om en i grunden obegränsad rätt att vid beskattningen göra avdrag för tidigare års underskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;De mest omfattande inskränkningarna i huvudregeln är de begränsningar som inträder när det har skett en ägarförändring. Det finns fyra olika former av ägarförändringar som anges i lagen. Begränsningarna sker i dessa fall i form av två olika spärrar, beloppsspärren och koncernbidragsspärren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Med ägarförändring avses att någon annan får det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag&lt;A href="#page_304"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Ett företag anses ha ett bestämmande inflytande över ett annat företag om det är dotter- företag till det förra enligt ett antal associationsrättsliga regleringar, det vill säga att ägandet uppgår till mer än 50 procent av rösterna i företaget.&lt;A href="#page_304"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I vissa fall kan även annat än ett företag (fysisk person, dödsbo, utländsk juridisk person och svenskt handelsbolag) för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Med underskottsföretag avses ett företag som hade ett underskott det föregående beskatt- ningsåret eller som har ett eget eller övertaget underskott från tidigare år som inte har fått dras av än bland annat på grund av koncernbidragsspärren. Se närmare 40 kap. 4 § IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se närmare om dessa förutsättningar i 40 kap. 5 § IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340305x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td204"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td205"&gt;&lt;P class="p52 ft23"&gt;Finansiering och förenklingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft10"&gt;värva det bestämmande inflytande som utlöser beloppsspärren. Förvärvaren får i så fall det bestämmande inflytandet över ett företag om företaget skulle ha varit dotterföretag till förvärvaren om denne hade varit ett svenskt aktiebolag.&lt;A href="#page_305"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft13"&gt;Beloppsspärren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;Beloppsspärren inträder när det bestämmande inflytandet erhålls av ett företag, en fysisk person, ett dödsbo, en utländsk juridisk person eller ett handelsbolag med sådana delägare. Detsamma gäller om det bestämmande inflytandet har erhållits genom att olika fysiska personer gjort successiva förvärv under en femårsperiod med minst fem procent vardera och tillsammans förvärvat mer än 50 procent. Det gäller även om sådana personer gjort förvärv genom ett företag som de äger, direkt eller indirekt.&lt;A href="#page_305"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;Om det företag som får det bestämmande inflytandet redan före ägarförändringen ingick i samma koncern som underskottsföre- taget gäller inte beloppsspärren. Den gäller inte heller om, när förvärvaren direkt eller indirekt är en fysisk person eller mot- svarande, det bestämmande inflytandet uppkommer genom arv, testamente, bodelning, ändrade familjeförhållanden eller om den som fått det bestämmande inflytandet under de två föregående beskattningsåren varit företagsledare i underskottsföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Beloppsspärren innebär att underskottsföretaget bara får behålla underskott som uppgår till dubbla köpeskillingen för att förvärva det bestämmande inflytandet. Utgiften för förvärvet ska minskas med kapitaltillskott som har lämnats till underskottsföretaget eller till ett annat företag i samma koncern under en tvåårsperiod före ägarförändringen. Detsamma gäller kapitaltillskott som i sig har medfört ägarförändringen.&lt;A href="#page_305"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det finns undantag från dessa regler om minskning av utgiften när ägarförändringen skett genom ett kapitaltillskott och förvärvaren genom tillskottet erhållit tillgångar av verkligt och särskilt värde. Det är denna undantagsregel som i detta avsnitt benämns som ventilen.&lt;A href="#page_305"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se närmare 40 kap. 5 och 11 §§ IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Se 40 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;10–13&lt;/NOBR&gt; §§ IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Se 40 kap. 15 och 16 §§ IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se 40 kap. 16 a § IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft20"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340306x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Finansiering och förenklingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p380 ft13"&gt;Koncernbidragsspärren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Koncernbidragsspärren inträder bara när det är ett företag som får bestämmande inflytande över underskottsföretaget, eller om ett underskottsföretag eller ett moderföretag till ett underskotts- företag får bestämmande inflytande över ett annat företag.&lt;A href="#page_306"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Efter- som koncernbidrag inte är möjliga utanför bolagssektorn är detta en naturlig avgränsning. Koncernbidragsspärren inträder dock inte om samtliga berörda företag även före ägarförändringen ingick i samma koncern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;Koncernbidragsspärren innebär att underskott från tidigare år inte får dras av mot koncernbidrag under en period om fem år efter ägarförändringen. Den tillämpas bara på det underskott som kvar- står efter tillämpning av beloppsspärren. Underskott från tidigare år får dock dras av mot koncernbidrag från företag som ingick i samma koncern som underskottsföretaget redan före ägarföränd- ringen.&lt;A href="#page_306"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;15.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Särskilt om undantagsregeln för kapitaltillskott vid beräkning av beloppsspärren&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft13"&gt;Lagstiftningsarbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft10"&gt;Reglerna om avdrag för tidigare års underskott ändrades senast 2009&lt;A href="#page_306"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;i syfte att hindra en viss form av kringgående av reglerna. Förfaranden inkluderande komplicerade nyemissionsförfaranden hade kommit att användas endast i syfte att överföra under- skottsavdragsrätt till den nya ägaren. Ändringarna rörde belopps- spärren och föranleddes av utgången i RÅ 2007 ref. 58. Av rätts- fallet följer att ett tillskott i samband med nyemission generellt är ett sådant kapitaltillskott som ska minska den utgift som belopps- spärren beräknas på (40 kap. 16 § IL). Det innebär att en ny- emission inom en tvåårsperiod innan ägarförändringen kommer att sätta ned storleken på det underskott som får behållas. När tillskottet vid nyemissionen är en del av själva utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet (40 kap. 15 § IL) blir dock bedömningen annorlunda. Ett sådant tillskott kan inte både räknas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se 40 kap. 10 och 14 §§ IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Se 40 kap. 18 och 19 §§ IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Prop. 2009/10:47, bet. 2009/10:SkU25, SFS 2009:1453.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340307x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td204"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td205"&gt;&lt;P class="p52 ft23"&gt;Finansiering och förenklingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p959 ft10"&gt;till utgiften och räknas av från densamma. Det underskottet som får behållas ska därför inte minskas i detta fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Till följd av detta rättsfall ändrades reglerna i 40 kap. 16 § IL såvitt nu är av intresse så att även kapitaltillskott som helt eller delvis har medfört ägarförändringen ska minska utgiften för förvärvet. För att inte hindra affärsmässigt betingade förvärv infördes emellertid ett undantag. Enligt undantaget (ventilen) behöver utgiften inte minskas med tillskottet om det är &lt;SPAN class="ft13"&gt;uppenbart att förvärvaren fått en tillgång av verkligt och särskilt värde som motsvarar tillskottet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Såväl remissinstanserna som lagrådet anförde att innebörden av begreppet ”verkligt och särskilt värde” var oklar och behövde för- tydligas i det fortsatta arbetet. Ingen av remissinstanserna kriti- serade dock uttryckligen uppenbarhetsrekvisitet i undantagsregeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;I propositionen uttalade regeringen att de förfaranden som främst ska förhindras genom den nya lagstiftningen är sådana där skattefrågan kan antas ha utgjort det övervägande skälet för ägar- förändringen. När underskottsföretaget har tillgångar eller en pågående verksamhet är det enligt regeringen mer sannolikt att ägarförändringen är affärsmässigt motiverad. Avsikten med undan- tagsregeln är att affärsmässigt betingade förvärv inte ska hindras. Huvudregeln är dock att sådana kapitaltillskott som nu är i fråga inte ska beaktas vid beräkningen av hur stort underskott som får behållas.&lt;A href="#page_307"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft10"&gt;Med anledning av synpunkter från lagrådet angående verkligt och särskilt värde, förtydligade regeringen i författningskom- mentaren hur detta begrepp närmare ska bedömas och framförde bland annat följande.&lt;A href="#page_307"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vid bedömningen av om förvärvaren har fått en tillgång av verkligt och särskilt värde genom kapitaltillskottet ska värdet på tillgången bestämmas av objektiva omständigheter och inte ställas i relation till förvärvarens näringsverksamhet eller person. Vid fastställandet av värdet på den tillgång som förvärvas genom tillskottet ska inte värdet av själva tillskottet beaktas. De tillgångar som ska beaktas ska ha ett verkligt och särskilt värde. Det är inte fråga om det bokförda värdet på tillgångarna eftersom detta värde inte behöver vara detsamma som tillgångarnas verkliga värde. Det kan till exempel förekomma att det bokförda värdet vad gäller immateriella tillgångar, såsom varumärken, är betydligt lägre än det verkliga värdet. I stället för det bokförda värdet bör man i en sådan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Prop. 2009/10:47 s. 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Prop. 2009/10:47 s. 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft20"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340308x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Finansiering och förenklingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;situation utgå från det belopp till vilket tillgången skulle kunna överlåtas mellan kunniga parter som är oberoende av varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Av skatteutskottets betänkande framgår att det vid beredningen i utskottet uppkom en fråga om i vilken utsträckning undan- tagsregeln får betydelse för innovationsinriktade företag. Värdet på forsknings- och utvecklingsarbete framgår normalt inte som en tillgångspost i balansräkningen. Bland annat uttalades följande.&lt;A href="#page_308"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Om det finns intresse från nya ägare att tillföra kapital och fortsätta verksamheten med utnyttjande av det tidigare forsknings- och utvecklingsarbetet kan det vara svårt att påvisa att köparen uppenbart har fått tillgångar av verkligt och särskilt värde. Utskot- tet framhöll att lagstiftningsingripanden av denna art givetvis kan medföra ogynnsamma effekter även för sådan verksamhet som åtgärden primärt inte riktar sig mot. Den ventil som regeringen föreslår är enligt utskottets mening förhållandevis generellt utfor- mad och lämnar ett utrymme för praxis att med beaktande av det övergripande syftet med spärreglerna komma till ett rimligt resultat i det enskilda fallet. Utskottet ansåg dock att farhågorna var värda att ta fasta på och att det därför var angeläget att regeringen följer hur väl undantagsregeln kommer att fungera i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft13"&gt;Tillämpningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Enligt reglerna i 40 kap. 15 och 16 §§ IL innebär beloppsspärren att underskottsföretaget som högst får behålla underskott som uppgår till dubbla köpeskillingen för att förvärva det bestämmande infly- tandet. Utgiften för förvärvet ska minskas med kapitaltillskott som har lämnats till underskottsföretaget eller till ett annat företag i samma koncern under en tvåårsperiod före ägarförändringen. Efter ovan nämnda lagändring från 2009 följer att detsamma gäller kapitaltillskott som i sig har medfört ägarförändringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;I praktiken betyder detta att vid en nyemission som betalas genom kontanttillskott inom en tvåårsperiod innan ägarförändringen, kommer beloppsspärren att sätta ned storleken på det underskott som får behållas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Av ventilen, undantagsregeln i 40 kap. 16 a § IL, framgår att kapitaltillskottet inte ska minska köpeskillingen om det är uppen- bart att förvärvaren genom kapitaltillskottet har fått en tillgång av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Bet. 2009/10:SkU25.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340309x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td204"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td205"&gt;&lt;P class="p52 ft23"&gt;Finansiering och förenklingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft10"&gt;verkligt och särskilt värde som motsvarar kapitaltillskottet&lt;SPAN class="ft13"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Ventilen har som främsta funktion att förvärv av underskotts- företag genom nyemission inte ska behandlas sämre än förvärv av redan utgivna aktier i samma företag. Om aktierna i ett under- skottsföretag ska överlåtas, och företaget har tillgångar till ett visst värde, kan det förutsättas att parterna tar hänsyn till tillgångarna när priset på aktierna bestäms. På så vis kommer underskott motsvarande två gånger värdet på tillgångarna i företaget alltid att få behållas. Om förvärvet däremot sker genom en nyemission ska dock som huvudregel hela emissionsbeloppet räknas bort när storleken på det underskott som får behållas ska bestämmas. Om undantagsregeln är tillämplig behöver man inte räkna bort emissions- beloppet om det motsvarar värdet av tillgångarna i underskotts- företaget. Därmed avses att säkerställa att värdet av de tillgångar som finns i underskottsföretaget medför rätt att behålla underskott även vid denna form av förvärv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft10"&gt;Det finns inte någon praxis till ledning för tillämpningen av ventilen. Någon översyn av hur undantagsregeln fungerar har inte gjorts. Det är därför svårt att bedöma vilken effekt ventilen har i den praktiska tillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;15.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Kommitténs förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Vid en ägarförändring som helt eller delvis har gjorts genom kapitaltillskott ska vid tillämpningen av beloppsspärren utgiften för förvärvet bestämmas enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft10"&gt;Utgiften ska bestämmas till ett belopp som motsvarar det lägsta av den faktiska utgiften och verkligt och särskilt värde på tillgångarna i företaget som belöper sig på förvärvarens andel efter ägarförändringen. Vid beräkningen av värdet på till- gångarna i företaget ska själva kapitaltillskottet inte räknas med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft10"&gt;Utformningen av ventilen har kritiserats både för att vara för snäv och för att innehålla felaktigheter.&lt;A href="#page_309"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Kritiken går ut på att rekvisitet att förvärvaren ska göra &lt;SPAN class="ft13"&gt;uppenbart &lt;/SPAN&gt;att denne genom kapitaltillskottet fått en tillgång av verkligt och särskilt värde är för strängt. Dessutom kritiseras det faktum att det enligt bestämmelsens ordalydelse krävs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Se bland annat Lodin och von Bahr (2010), Thaler (2010) samt Sandberg (2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft20"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Finansiering och förenklingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft10"&gt;att den tillgång av verkligt och särskilt värde som erhålls ska &lt;SPAN class="ft13"&gt;motsvara &lt;/SPAN&gt;kapitaltillskottet. Det senare får till följd att om kapital- tillskottet till viss del överstiger verkligt och särskilt värde på den tillgång som erhålls ska hela kapitaltillskottet reducera anskaff- ningsutgiften vid beräkningen av beloppsspärren. Enligt kritikerna innebär dessa brister att ventilen inte fungerar som avsett och att den dessutom förhindrar affärsmässigt betingade transaktioner, vilket är förklaringen till att den inte tillämpas i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Sakkunniga på området uppger att bestämmelsen är så svår- tillämpad att den i princip inte kan tillämpas i praktiken. Om så verkligen är fallet är dock inte möjligt att med någon bestämdhet uttala sig om. Innan det gjorts någon närmare utvärdering av hur ventilen fungerar är det svårt att på någon mer objektiv grund bedöma om och i så fall hur regeln brister och vilka ändringar som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft10"&gt;Kommittén anser att det finns visst fog för den kritik mot ventilens utformning som framförts ovan. När det gäller kriteriet ”uppenbart” som finns i bestämmelsen kan det uppfattas som onödigt strängt. Ett exempel som kan belysa detta är när bestäm- melserna ska tillämpas på ett företag där bokförda tillgångar saknas eller är litet och värdet huvudsakligen består av en immateriell rättighet eller ett innovationsprojekt som är svårt att värdera. Det kan vara långt ifrån uppenbart att sådana projektet ska lyckas, varför värdet på tillgångarna är osäkert. Avsikten kan inte vara att ventilen ska vara så snäv att den omöjliggör fullföljandet av affärs- mässiga projekt eller satsningar. Om de nya reglerna om vad som får ingå i beräkningen av underlaget för beloppsspärren träffar även sådana nyemissionsfall där syftet faktiskt är att tillföra ett företag nytt kapital för att verksamheten ska kunna fortsätta innebär de en kostnadsfördyring som kan verka hämmande på viljan att investera nytt kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft10"&gt;Mot denna bakgrund bör undantagsregeln lättas upp i syfte att möjliggöra och underlätta för att den i rättstillämpningen ska kunna få större effekt. Detta bör göras genom att förutsättningen för ventilens tillämpning i 40 kap. 16 a § IL ändras på så sätt att det kravet på att förvärvaren ska göra &lt;SPAN class="ft13"&gt;uppenbart &lt;/SPAN&gt;att denne genom kapitaltillskottet fått en tillgång av verkligt och särskilt värde slopas. För regelns tillämpning ska således vanliga beviskrav gälla vilket innebär att det blir tillräckligt att förvärvaren kan göra &lt;SPAN class="ft13"&gt;sannolikt &lt;/SPAN&gt;förutsättningarna för ventilens tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft20"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340311x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td204"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td205"&gt;&lt;P class="p52 ft23"&gt;Finansiering och förenklingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft10"&gt;Det finns även anledning att se över det problem som ligger i den omständigheten att det enligt ventilens ordalydelse krävs att den tillgång av verkligt och särskilt värde som erhålls ska &lt;SPAN class="ft13"&gt;motsvara &lt;/SPAN&gt;kapitaltillskottet. Som kommittén ser det kan detta inte tolkas på annat sätt än att om kapitaltillskottet till viss del överstiger verkligt och särskilt värde på den tillgång som erhålls innebär det att undantagsregeln inte kan tillämpas. Hela kapitaltillskottet ska således minska anskaffningsutgiften vid beräkningen av belopps- spärren. Denna utformning är olycklig. Bestämmelserna är tillämp- liga på ägarförändringar som sker när förvärvaren genom nyemis- sionen uppnår det bestämmande inflytandet i företaget. När det verkliga och särskilda värdet av underskottsföretaget är 98 får kapitaltillskottet, om ventilen ska bli tillämplig, aldrig överstiga 98. Om en ny ägare vill förvärva det bestämmande inflytandet, exempelvis genom att bli ägare till 51 procent av företaget, uppstår ett problem.&lt;A href="#page_311"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Med utgångspunkt från att de ursprungliga ägarna inte vill ge bort något av värde i företaget fördelas företagets värde per aktie vid nyemissionen. För att förvärva det bestämmande inflytandet måste då tillskottet vara större än värdet på de existe- rande tillgångarna i underskottsföretaget och i exemplet uppgå till 102.&lt;A href="#page_311"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Detta innebär att ventilen inte kan bli tillämplig i sådana fall eftersom tillskottet överstiger värdet på de förvärvade tillgångarna. En transaktion som är affärsmässigt betingad förhindras därigenom på ett sätt som inte överensstämmer med regelns syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft10"&gt;Frågan är hur man kommer till rätta med detta problem. Enligt kommittén kan problemet inte lösas enbart genom en förändring som innebär att ventilens tillämpning utsträcks till att gälla även situationer där tillskottets till viss del (till exempel med 10 procent) överstiger tillgångarnas verkliga och särskilda värde. Anledningen till detta är att förvärvaren genom tillskottet bara får en viss andel av tillgångarna i underskottsföretaget. Om förvärvaren i exemplet ovan skulle betala 102 för att förvärva 51 procent av företaget skulle värdet på de tillgångar som därmed förvärvats bara motsvara 51 eftersom värdet av själva kapitaltillskottet inte får räknas med. I själva verket innebär detta att redan vid ett tillskott som överstiger 51 kan ventilen inte tillämpas eftersom förvärvaren då inte fått en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Denna problematik har åskådliggjorts genom exempel av bland annat Thaler (2010) och Sandberg (2010).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Med utgångspunkt från att den ursprunglige ägarens andel av företaget efter ägarföränd- ringen ska ha samma värde som innan, det vill säga 98 måste det nya totala värdet uppgå till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;200&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;(98 / 200 = 0,49). Förvärvarens tillskott måste då bli 102 (200 - 98).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft20"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340312x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Finansiering och förenklingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;tillgång av verkligt och särskilt värde som motsvarar tillskottet. Om förvärvet i stället hade gjorts genom att köpa 51 procent av underskottsföretaget för en köpeskilling om 51 hade förvärvaren fått behålla underskott uppgående till två gånger köpeskillingen, det vill säga 102. Utgångspunkten måste vara att förvärv genom nyemission i detta avseende inte ska behandlas sämre än ett vanligt köp. Ett sätt att lösa detta är att särskilt reglera hur utgiften för förvärvet vid tillämpningen av beloppsspärren ska beräknas i dessa nyemissionsfall. Vid en nyemission som helt eller delvis föranlett ägarförändringen föreslår kommittén att utgiften ska bestämmas till ett belopp som motsvarar det lägsta av den faktiska utgiften och verkligt och särskilt värde på tillgångarna i företaget som belöper sig på förvärvarens andel efter ägarförändringen. Vid beräkningen av värdet på tillgångarna i företaget ska själva kapitaltillskottet inte räknas med. Med denna utformning uppnås en likabehandling i förhållande till ägarförändringar som uppkommer genom köp av motsvarande andel i företaget. Det verkliga och särskilda värde som förvärvaren kan göra sannolikt tillkommer hans andel efter för- värvet kan förutsättas uppgå till samma belopp som den köpe- skilling som skulle betalas vid ett köp. Utgiften för förvärvet ska aldrig kunna överstiga den faktiska utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet i företaget. Utgiften ska därför bestäm- mas till den lägsta av den faktiska upgiften och verkligt och särskilt värde på aktuella tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft10"&gt;Kommittén har också tittat närmare på begreppet &lt;SPAN class="ft13"&gt;verkligt och särskilt värde. &lt;/SPAN&gt;Av förarbetena till reglerna framgår att vid bedöm- ningen av om förvärvaren genom kapitaltillskottet har fått en tillgång av verkligt och särskilt värde ska värdet på tillgången bestämmas av objektiva omständigheter.&lt;A href="#page_312"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vidare följer av för- arbetena att det som är avgörande är värdet på tillgångarna minus skulderna och att värdet av själva tillskottet inte beaktas. Det anges också att det inte är fråga om det bokförda värdet på tillgångarna eftersom detta värde inte behöver vara detsamma som tillgångarnas verkliga värde (till exempel för immateriella tillgångar vars bok- förda värde normalt är mycket lägre än det verkliga värdet). I samband med reglernas tillkomst uppmärksammades i skatte- utskottet frågan om undantagsregelns betydelse för innovations- inriktade företag eftersom värdet på forsknings- och utvecklings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2009/10:47 s. 16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340313x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td204"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td205"&gt;&lt;P class="p52 ft23"&gt;Finansiering och förenklingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p967 ft10"&gt;arbete normalt inte framgår som en tillgångspost i balans- räkningen.&lt;A href="#page_313"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Skatteutskottet anförde att om det finns intresse från nya ägare att tillföra kapital och fortsätta verksamheten med utnyttjande av det tidigare forsknings- och utvecklingsarbetet kan det vara svårt att påvisa att köparen uppenbart har fått tillgångar av verkligt och särskilt värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;Det är angeläget att den undantagsregel som finns genom ventilen inte tillämpas på ett sätt som särskilt försvårar för investe- ringar i innovativa företag. Immateriella tillgångar bör därför vid bedömningen av ventilen kunna beaktas som tillgångar av verkligt och särskilt värde även om de inte har hunnit eller kunnat materialiseras och aktiverats i företagets räkenskaper. Kommittén anser att den sänkning av beviskravet från uppenbart till normal- kravet sannolikt som föreslås ovan bör kunna bidra till att det blir lättare att göra gällande att dessa tillgångar utgör tillgångar av verkligt och särskilt värde som ska beaktas vid bedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas på förvärv som görs efter den 31 december 2015. För- slaget tas in i 40 kap. 16 a § IL och i punkten 10 till övergångs- bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;15.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Reglering av kravet på värdeöverföring i samband med koncernbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Kravet på värdeöverföring i samband med koncern- bidrag kodifieras. Värdeöverföringen ska göras senast vid den tidpunkt då inkomstdeklarationen för beskattningsåret ska lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft10"&gt;Kommittén konstaterar i avsnitt 17.5 att systemen med koncern- bidrag och koncernavdrag inte kräver några större principiella ändringar. Däremot anser kommittén att koncernbidragsreglerna av förenklingsskäl bör kompletteras med en uttrycklig regel av- seende kravet på värdeöverföring och av tidpunkten för värdeöver- föringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;Kravet på värdeöverföring i samband med koncernbidrag är ett synsätt som utvecklats i rättspraxis (RÅ 1998 ref. 6, RÅ 1999&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Bet. 2009/10:SkU25.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft20"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Finansiering och förenklingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;ref. 74 och RÅ 2001 ref. 79). Enligt praxis krävs en överföring av värdet motsvarande koncernbidraget för att avdrag ska kunna medges. Något som inte är lika tydligt är vid vilken tidpunkt värde- överföringen senast ska göras för att avdrag ska kunna beviljas för ett visst beskattningsår. Här gäller i princip att värdeöverföringen ska göras i samband med bokslutet, vilket ger en mycket snäv tidsfrist. Både det huvudförslag och det alternativförslag som läggs fram kommer att innebära ytterligare faktorer att beakta och beräk- ningar som måste göras vid bedömningen av hur koncernbidrag ska lämnas inom en koncern. Detta kan leda till att det i praktiken inte kommer att vara möjligt att hålla bokslutstidpunkten som tidsfrist för värdeöverföringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;För att utsträcka denna tidsram och samtidigt tydliggöra när värdeöverföring ska ske föreslår kommittén att tidpunkten regleras särskilt. En lämplig tidpunkt för värdeöverföringen är att den sammanfaller med deklarationstidpunkten. För att avdrag ska kunna beviljas för ett visst beskattningsår ska således krävas att värdeöver- föringen gjorts senast när inkomstdeklarationen för beskattnings- året ska lämnas enligt 32 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL. I första stycket i 32 kap. 2 § SFL anges fyra olika deklarationstidpunkter för andra juridiska personer än dödsbon, nämligen den 1 mars, den 1 juli, den 1 november och den 15 decem- ber. Vilket deklarationsdatum som är aktuellt för en viss juridisk person beror på vilket beskattningsår den juridiska personen har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Trots att praxis får anses som väl utvecklad och entydig vad gäller kravet på värdeöverföring anser kommittén att det i samband med regleringen av tidpunkten för detsamma är lämpligt att denna grundläggande förutsättning för avdragsrätt kodifieras och uttrycks direkt i lagtexten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft10"&gt;Förslaget tas in i 35 kap. 3 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft20"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;VII Det alternativa förslaget&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;16 Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;16.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Av avsnitt 14 framgår att kommittén som sitt huvudförslag föreslår en avdragsbegränsning för negativt finansnetto och att nekat avdrag ersätts med ett finansieringsavdrag. Som framgår av avsnitt 13 har kommittén valt att även lämna ett alternativt förslag i form av ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;De två förslagen skiljer sig åt främst i två avseenden. Huvud- förslaget innebär ett slopat avdrag för negativt finansnetto medan det alternativa förslaget innebär att avdragsrätten begränsas. Negativt finansnetto får i det alternativa förslaget dras av med ett belopp som uppgår till högst 20 procent av ett avdragsunderlag. En annan skillnad är att det alternativa förslaget innefattar en sänkning av bolagsskattesatsen i stället för ett finansieringsavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;I övrigt finns en hel del likheter mellan huvudförslaget och det alternativa förslaget. Båda avdragsbegränsningarna utgår från finansnettot. Likheterna innebär att många av de analyser, över- väganden och bedömningar som kommittén gör beträffande huvudförslaget även gäller för det alternativa förslaget. För att undvika upprepningar finns då hänvisningar till relevanta delar i avsnitt 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;De förslag på finansiering och de förenklingsförslag som behand- las i avsnitt 15 utgör även en del av det alternativa förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Förslaget sammanfattas i avsnitt &lt;A href="#page_317"&gt;16.2. &lt;/A&gt;Därefter redogörs i avsnitt 16.3 för vad avdragsbegränsningen gäller för. I avsnitt &lt;A href="#page_331"&gt;16.4 &lt;/A&gt;behandlas utformningen av underlaget för avdraget. I avsnitt &lt;A href="#page_343"&gt;16.5 &lt;/A&gt;redogörs för den sänkning av bolagsskattesatsen som föreslås. Sedan redogörs för vilka företag som ska omfattas av förslaget &lt;A href="#page_344"&gt;(16.6)&lt;/A&gt;. Slutligen behandlas frågor om behovet av kompletterande ränteavdragsbegränsningsregler, schablonintäkt för finansiella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft20"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p971 ft10"&gt;företag, ikraftträdande- och övergångsbestämmelser samt behov av förändring i andra lagar &lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_357"&gt;(16.9–16.10)&lt;/A&gt;.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Förslaget består av två huvuddelar, en begränsning av avdragsrätten för negativa finansnetton och en bolagsskattesatssänkning. För- slaget är kalibrerat så att den totala skattebelastningen ska vara oförändrad för näringslivet före och efter reformen. Liksom i huvudförslaget ingår en schablonintäkt för finansiella företag, som även i detta förslag kommer att leda till i stort sett oförändrad beskattning av finansiell sektor före och efter reformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Förslaget har stora likheter med huvudförslaget. Det omfattar samma slags företag som huvudförslaget, det vill säga bolags- skattepliktiga aktiebolag, övriga juridiska personer som beskattas som aktiebolag och handelsbolag. Definitionen av finansiella intäkter och kostnader överensstämmer med definitionen i huvud- förslaget. Liksom för huvudförslaget gäller avdragsbegränsningen finansnettot. Förslaget innebär att en viss del av negativt finans- netto fortfarande får dras av men innebär en skärpning jämfört med vad som gäller i dag. Den skattemässiga olikbehandlingen mellan eget och lånat kapital kvarstår därmed, om än i mindre utsträckning än i dag. Av den anledningen är det motiverat att även behålla dagens ränteavdragbegränsningsregler som syftar till att motverka skatteplanering med hjälp av koncerninterna lån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Trots likheterna finns ett antal väsentliga skillnader mellan förslagen. I det alternativa förslaget tillåts rullning av nekade avdrag för negativa finansnetton i upp till sex år. Detta för att jämna ut effekterna av avdragsbegränsningen över konjunkturcykeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Rullning av nekade avdrag för negativa finansnetton i det alter- nativa förslaget motiverar spärregler vid ägarskiften. Av enkelhetsskäl föreslås att sparade negativa finansnetton faller bort vid ägarskiften. I underlaget för beräkning av avdragsutrymmet ingår tidigare års underskott, till den del de uppstått efter reformens införande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Som framgår ovan kräver det alternativa förslaget fler komplet- terande regler än huvudförslaget med högre grad av komplexitet som följd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Skillnaderna i förhållande till huvudförslaget har huvudsakligen sin grund i att huvudförslaget fullständigt jämnar ut den skatte- mässiga behandlingen mellan lånat och eget kapital, medan det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft20"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340318x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;alternativa förslaget enbart minskar olikbehandlingen. Denna skill- nad får till följd att reglerna i huvudförslaget blir enklare, att effekterna på realekonomin blir större och att kompletterande regler mot missbruk av avdragsrätten för räntor inte behövs. Att ta steget fullt ut medför därför en kvalitativ skillnad jämfört med att enbart begränsa avdragsrätten. För att ge regering och riksdag valfrihet presenteras dock två fullständiga förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;16.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Avdragsbegränsningen gäller för negativt finansnetto&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Beskattningsårets finansiella kostnader ska i första hand dras av mot beskattningsårets finansiella intäkter. De finansiella kostnader som överstiger de finansiella intäkterna, det vill säga de som utgör ett negativt finansnetto, ska dras av med ett belopp som motsvarar högst 20 procent av avdrags- underlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft10"&gt;Som framgår ovan skiljer sig kommitténs alternativa förslag från huvudförslaget genom att avdrag för faktiska finansiella kostnader får göras utöver vad som motsvarar de finansiella intäkterna, dock högst med ett belopp som motsvarar en viss procent av avdrags- underlaget. Det alternativa förslaget innebär dessutom en sänkning av bolagsskattesatsen, vilket redogörs för i avsnitt &lt;A href="#page_343"&gt;16.5.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Dessa skillnader medför dock ingen skillnad vad gäller bedöm- ningen av om avdragsbegränsningen ska utgå från nettot eller bruttot av de finansiella kostnaderna. Den bedömning som har gjorts för huvudförslaget i avsnitt 14.3.1 gäller därför även för detta förslag. Kommittén föreslår därför att avdragsbegränsningen för finansiella kostnader ska utgå från negativt finansnetto även för det alternativa förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Negativt finansnetto föreslås få dras av med ett belopp som motsvarar högst 20 procent av ett avdragsunderlag som utgår från EBIT. Hur avdragsunderlaget ska beräknas beskrivs närmare i avsnitt &lt;A href="#page_337"&gt;16.4.2.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Förslaget tas in i 24 a kap. 14 och 15 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft20"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340319x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p975 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;16.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Finansiella kostnader, finansiella intäkter och finansnetto&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft13"&gt;Finansiella kostnader och finansiella intäkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Definitionen av finansiella kostnader och finansiella intäkter ska vara densamma som föreslås för huvudförslaget, med vissa undantag. Ränta som inte får dras av enligt de nuvarande ränteavdragsbegränsningsreglerna ska inte omfattas av definitionen av finansiella kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft10"&gt;I avsnitt 14.5 redogörs för definitionerna av finansiella kostnader och finansiella intäkter för huvudförslaget. Utgångspunkten är att definitionerna ska vara desamma i båda förslagen. I huvudförslaget föreslås i avsnitt 14.7.1 att de nuvarande reglerna i 24 kap. 10 &lt;NOBR&gt;a–10&lt;/NOBR&gt; f §§ IL som begränsar rätten till avdrag för ränteutgifter på skuld- förhållanden till företag inom en intressegemenskap ska upphöra att gälla. I det alternativa förslaget föreslås dock att dessa regler ska behållas. Bakgrunden och skälen för detta framgår av avsnitt &lt;A href="#page_349"&gt;16.7.1. &lt;/A&gt;De ränteutgifter som inte får dras av enligt ränteavdragsbegräns- ningsreglerna i 24 kap. IL bör inte heller få dras av med stöd av de bestämmelser som föreslås i det alternativa förslaget. Kommittén föreslår därför att dessa ränteutgifter inte ska ingå i definitionen av finansiella kostnader. I övrigt föreslås definitionen av finansiella kostnader och finansiella intäkter vara densamma som i huvud- förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Förslaget tas in i 24 a kap. &lt;NOBR&gt;3–12&lt;/NOBR&gt; §§ IL i det alternativa förslaget. Förslaget föranleder följdändringar i &lt;NOBR&gt;17–20&lt;/NOBR&gt; kap. IL i det alternativa förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft13"&gt;Finansnetto&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En definition av positivt och negativt finansnetto införs i inkomstskattelagen. Om beskattningsårets finansiella intäkter överstiger beskattningsårets finansiella kostnader blir finansnettot positivt. Om beskattningsårets finansiella kostnader i stället överstiger beskattningsårets finansiella intäkter blir finansnettot negativt. Det är mellanskillnaden som utgör själva finansnettot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft20"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;Avdragsbegränsningen gäller för negativt finansnetto. För att räkna ut hur stort avdragsutrymmet är och därmed hur stort avdrag som får göras för ett negativt finansnetto ska ett positivt finansnetto minska resultatet som ligger till grund för avdragsunderlaget, se närmare avsnitt &lt;A href="#page_331"&gt;16.4. &lt;/A&gt;För att tillämpa de föreslagna reglerna be- höver således finansnettot räknas fram, både om det är positivt och om det är negativt. Kommittén föreslår därför att både positivt och negativt finansnetto ska definieras för att tillämpningen av de föreslagna reglerna ska underlättas. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Med positivt finans- netto avses den del av beskattningsårets finansiella intäkter som överstiger beskattningsårets finansiella kostnader. Med negativt finansnetto avses den del av summan av beskattningsårets finan- siella kostnader som överstiger beskattningsårets finansiella intäk- ter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft10"&gt;I avsnitt 14.3.1 föreslår kommittén att juridiska personer som är delägare i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, under vissa förutsättningar, ska få räkna in finansiella intäkter och finansiella kostnader som belöper sig på andelen i sitt finansnetto vid tillämpning av reglerna i huvud- förslaget. Av avsnitt &lt;A href="#page_344"&gt;16.6 &lt;/A&gt;framgår att kommittén i det alternativa förslaget inte föreslår någon möjlighet till kvittning av finansnetton mellan juridiska personer och deras delägda handelsbolag, då det skulle bli för komplicerat med en sådan kvittning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft10"&gt;Förslaget tas in i 24 a kap. 13 § IL i det alternativa förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;16.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Utjämning mellan beskattningsår&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Avdragsbegränsningen för negativt finansnetto fastställs för varje företag och för varje beskattningsår för sig. För att avdragsbegräns- ningen ska bli neutral mellan företag med avdragsunderlag och finansnetton som varierar mellan olika beskattningsår och mer anpassad till variationer i konjunkturen kan det behövas komplet- terande regler som tillåter utjämning i vissa situationer. De periodi- seringsfonder som finns i dag fyller delvis en sådan utjämnande funktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft10"&gt;Utjämning av finansnetton mellan beskattningsår kan ske på olika sätt. Ett sätt är att ett negativt finansnetto som inte får dras av ett beskattningsår rullas framåt i tiden och utnyttjas vid ett senare tillfälle, om det i framtiden uppstår outnyttjat avdragsutrymme. En&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft20"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340321x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;sådan rullning är vanlig i länder som har ränteavdragsbegränsningar baserade på EBIT eller EBITDA. En annan typ av rullning är att rulla positiva finansnetton för att utnyttja mot ett negativt finans- netto kommande år. Utjämning kan även ske genom att outnyttjat avdragsutrymme får sparas till framtida år. I det följande behandlas de ovan nämnda metoderna för utjämning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft13"&gt;Rullning av kvarstående finansiella kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Ett negativt finansnetto som inte i sin helhet kan dras av ett beskattningsår, s.k. kvarstående finansiella kostnader, ska till den delen sparas för att kunna dras av senare beskattningsår. De ska dock inte få dras av senare än det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då kostnaderna uppkom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft10"&gt;För den del av avdragsutrymmet som avdrag inte har kunnat göras med beskattningsårets negativa finansnetto får avdrag göras med kvarstående finansiella kostnader. De kvarstående finansiella kostnader som uppkom tidigast ska därvid dras av först.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft10"&gt;För att avdragsbegränsningen ska bli mer neutral mellan företag med varierande avdragsunderlag och finansiella kostnader över olika beskattningsår anser kommittén att det finns behov av att tillåta företag med negativt finansnetto som inte kan dras av ett beskattningsår, s.k. kvarstående finansiella kostnader, att dra av dem under senare beskattningsår. En sådan utjämning kan vara särskilt relevant för växande företag som under expansionsfasen kan förväntas ha lägre lönsamhet än när företaget är stabilt. Emellertid kan en sådan utjämning leda till att det uppstår stora kvarstående finansiella kostnader över tid. Av administrativa skäl kan det finnas anledning att överväga behovet av regler för att begränsa storleken på de kvarstående finansiella kostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Ett sätt att minska storleken på kvarstående finansiella kostnader är att införa ett takbelopp som kostnaderna maximalt får uppgå till. En rimlig nivå på ett sådant tak varierar dock med storleken på företaget. Ett annat alternativ är att införa en tidsgräns för när företagen senast kan utnyttja kvarstående finansiella kostnader. En utgångspunkt för en sådan tidsgräns kan vara att ett inte alltför högbelånat företag som har ett dåligt resultat ett enstaka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft20"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;år bör kunna utnyttja kvarstående finansiella kostnader inom tids- rymden av en konjunkturcykel. Ett företag som är så högbelånat och som har så låg lönsamhet, att det sett över en hel konjunktur- cykel inte kan utnyttja kvarstående finansiella kostnader kommer sannolikt inte att kunna utnyttja kvarstående finansiella kostnader även om tidsgränsen bestäms till en längre tid än en konjunktur- cykel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;I det tyska &lt;NOBR&gt;EBITDA-systemet&lt;/NOBR&gt; får kvarstående räntekostnader sparas utan någon begränsning vad gäller belopp eller tid. Även i det norska &lt;NOBR&gt;EBITDA-systemet&lt;/NOBR&gt; som trädde i kraft den 1 januari 2014 får kvarstående räntekostnader inom en koncern utnyttjas senare år men senast inom tio år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Det bör införas en begränsning av hur länge kvarstående finansiella kostnader ska få sparas. En tidsbegränsning på sex år är normalt sett tillräcklig för att motsvara en konjunkturcykel, vilket innebär att företagen även får en skälig tid på sig för att utnyttja de kvarstående kostnaderna. Det är samma tidsperiod som används för hur länge medel kan sparas i en periodiseringsfond innan de måste återföras till beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Mot denna bakgrund föreslår kommittén att kvarstående finansiella kostnader ska få dras av senare beskattningsår, dock inte senare än det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då dessa kostnader har uppkommit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Det bör finnas en ordning för hur de kvarstående finansiella kostnaderna ska dras av. För det första bör de endast kunna dras av först efter att årets negativa finansnetto har dragits av. Det är således endast om det finns avdragsutrymme kvar som de kvar- stående finansiella kostnaderna bör kunna användas. För det andra bör de äldsta kvarstående finansiella kostnaderna dras av först. Därför föreslår kommittén att avdrag får göras med kvarstående finansiella kostnader endast för den del av avdragsutrymmet som avdrag inte har kunnat göras med beskattningsårets negativa finansnetto samt att de kvarstående finansiella kostnader som uppkom tidigast ska dras av först.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft10"&gt;Förslaget tas in i det alternativa förslagets 24 a kap. 17 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft20"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340323x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p380 ft13"&gt;Spärregler vid ägarskiften&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Vid ägarförändringar som innebär att ett företag får ett bestämmande inflytande över ett annat företag och något av företagen har kvarstående finansiella kostnader faller dessa kost- nader bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft11"&gt;Med bestämmande inflytande avses i huvudsak att innehavet uppgår till mer än 50 procent av rösterna i företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft10"&gt;Vissa högbelånade företag kommer att, även under den relativt korta tiden om sex år, kunna ackumulera stora kvarstående finan- siella kostnader. Samtidigt kommer det att finnas lågbelånade företag som har avdragsutrymmen som är större än de finansiella kostnader som kan dras av. Detta skapar incitament att sälja företag med kvarstående finansiella kostnader till företag med outnyttjade avdragsutrymmen. I praktiken kan det röra sig om företag vars verksamhet har upphört, men där det finns kvarstående negativa finansnetton från tiden då företaget bedrev verksamhet. Att verksamheten i företaget har upphört kan bero antingen på att verksamheten har avvecklats eller på att den har överförts till andra företag, exempelvis via underprisöverlåtelser. Det förvärvande företaget kan sedan lägga in verksamhet som genererar avdrags- utrymme i det förvärvade företaget och på så sätt tillgodogöra sig kvarstående finansiella kostnader. På detta sätt kan kvarstående finansiella kostnader som härrör från en helt annan, högbelånad, verksamhet bidra till att sänka den skattepliktiga inkomsten i det förvärvande företaget. Förslagets syfte, att inte medge avdrag för finansiella kostnader till den del de överstiger en viss nivå av resultatet före finansiella kostnader och skatt, uppnås därmed inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft10"&gt;Enligt kommittén är det därför nödvändigt med någon form av spärregler som motverkar handel med kvarstående finansiella kostnader. Regler som begränsar möjligheten att använda kvar- stående finansiella kostnader efter ägarskiften kan dock leda till att även affärsmässigt motiverade ägarskiften omfattas. Skattekost- nader som uppstår vid ett ägarskifte gör att ägarskiften kan bli skattemässigt missgynnade. Olika skattemässig behandling av gamla och nya ägare riskerar av den anledningen att snedvrida ägarmarknaden så att alltför få ägarskiften kommer till stånd. Även en möjlighet till överföring av kvarstående finansiella kostnader vid ett ägarskifte kan dock göra att ägarskiftet gynnas skattemässigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft20"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340324x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p959 ft10"&gt;och därmed snedvrider ägarmarknaden. En avvägning mellan att motverka oönskat beteende och att inte skapa snedvridningar på ägarmarknaden måste därför göras när spärregler vid ägarskiften utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft10"&gt;Internationellt sett ser reglerna om sparade nekade ränteavdrag olika ut. I exempelvis det tyska ränteavdragssystemet försvinner sparade nekade ränteavdrag helt vid ägarskiften. I det norska &lt;NOBR&gt;EBITDA-systemet&lt;/NOBR&gt; förs kvarstående räntekostnader vidare utan inskränkningar vid ägarskiften. De norska reglerna innehåller en tidsgräns om tio år, efter vilken kvarstående räntekostnader inte får utnyttjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Kommittén har övervägt två varianter av spärregler vid ägar- skiften. Den ena är att göra som i Tyskland och låta kvarstående finansiella kostnader helt falla bort vid ägarskiften. Den andra varianten är att införa regler liknande de som finns i 40 kap. IL för tidigare års underskott i samband med ägarskiften. Den första varianten är den enklaste lösningen och också den som bedöms vara mest effektiv mot kringgåenden. Samtidigt kan det ha sned- vridande effekter på ägarmarknaden om de kvarstående finansiella kostnaderna helt faller bort vid ägarskiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Oavsett vilken variant av spärregler som väljs måste innebörden av ett ägarskifte definieras. Den definition av ägarskifte som i dag används vid tillämpningen av reglerna om tidigare års underskott kan då vara en lämplig utgångspunkt. Med ägarförändring enligt underskottsreglerna avses enligt 40 kap. 5 § IL att ett annat företag får det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag. Ett företag anses ha ett bestämmande inflytande över ett annat företag om det är dotterföretag till det förra enligt ett antal associationsrättsliga regleringar enligt vilka innehavet uppgår till mer än 50 procent av rösterna i företaget. I vissa fall kan även annat än ett företag (fysisk person, dödsbo, utländsk juridisk person eller svenskt handelsbolag) förvärva ett bestämmande inflytande. Förvärvaren får i så fall det bestämmande inflytandet över ett företag om företaget skulle ha varit dotterföretag till förvärvaren om denne hade varit ett svenskt aktiebolag.&lt;A href="#page_324"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft11"&gt;Ur tillämpningssynpunkt är det en fördel att ha en enda defini- tion vid bedömningen av effekterna av ett ägarskifte. Definitionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se närmare 40 kap. 5 och 11 §§ IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft20"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340325x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;av ägarskifte föreslås därför vara densamma för kvarstående finan- siella kostnader och tidigare års underskott i tillämpliga delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Enligt bestämmelserna om underskott i 40 kap. IL inträder två olika spärrar när det har skett en ägarförändring, beloppsspärren och koncernbidragsspärren.&lt;A href="#page_325"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Beloppsspärren innebär i stora drag att underskottsföretaget bara får behålla underskott som uppgår till dubbla köpeskillingen för att förvärva det bestämmande inflytandet. Det finns dock vissa undantag från denna bestämmelse. Exempelvis gäller inte belopps- spärren om det företag som får det bestämmande inflytandet redan före ägarförändringen ingick i samma koncern som underskotts- företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;Syftet med att låta kvarstående finansiella kostnader föras vidare vid ett ägarskifte är att det vid affärsmässigt motiverade ägarskiften ska finnas en möjlighet att ta över dessa. Om en sådan möjlighet ska införas bedöms det vara naturligt att som vid beloppsspärren för underskott utgå från köpeskillingen vid fastställandet av hur stor del av de kvarstående finansiella kostnaderna som ska föras vidare. Beloppsspärren för underskott vid ägarskiften har satts till 200 procent av köpeskillingen. Denna nivå har således bedömts vara lämplig för hur stora skattemässiga avdrag som bör kvarstå efter ett ägarskifte. Vid ägarförändringar bör kvarstående finansiella kostnader som högst uppgår till 200 procent av köpeskillingen få föras vidare vid ett ägarskifte. En fråga som i så fall måste lösas är vad som bör hända om det övertagna företaget har både sparade underskott och kvarstående finansiella kostnader. De sammanlagda avdragen, skulle om inga begränsningar införs, kunna uppgå till 400 procent av köpeskillingen. En möjlighet är att införa regler som går ut på att i de fall det köpta företaget har ett sparat underskott, ska de sparade underskott som kvarstår efter ägarskiftet minska de möjliga kvarstående finansiella kostnaderna. På så sätt kan stor- leken av sparade avdrag som följer med ett övertaget bolag begrän- sas till 200 procent av köpeskillingen. Ett exempel kan illustrera hur ett sådant system skulle fungera. Ett företag har 50 i under- skott och 200 i kvarstående finansiella kostnader. Företaget blir uppköpt och köpeskillingen uppgår till 100. Maximalt sparat underskott är 200, så beloppsspärren för sparade underskott slår inte till. Maximala kvarstående finansiella kostnader är 200 minus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;I avsnitt 15.4.1 redogörs närmare för dessa spärrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;återstående sparade underskott om 50. De kvarstående finansiella kostnaderna som återstår minskas därmed med 50 till 150. Det är således underskotten som förs vidare i första hand. Om det finns utrymme kvar får även en viss del av de kvarstående finansiella kostnaderna föras vidare. Underskotten bedöms vara förmånligast att få spara eftersom dessa inte är begränsade till att endast få dras av när det uppstår ett outnyttjat avdragsutrymme. Dessutom faller inte underskotten bort efter en viss tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Om en ny ägare ska få ta över kvarstående finansiella kostnader bör regler införas om att den nye ägaren anses ha haft de kvarstående finansiella kostnaderna lika länge som den förre ägaren. Sexårsfristen för att utnyttja kvarstående finansiella kostnader ska därmed inte kunna förlängas vid ett ägarskifte. Vidare bör beloppsbegränsningen inte gälla om det företag som får det bestämmande inflytandet redan före ägarförändringen ingick i samma koncern som företaget med kvarstående finansiella kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Koncernbidragsspärren enligt 40 kap. IL innebär att underskott från tidigare år inte får dras av mot koncernbidrag under en period om fem år efter ägarförändringen. Spärren tillämpas bara på det under- skott som kvarstår efter tillämpning av beloppsspärren. Underskott från tidigare år får dock dras av mot koncernbidrag från företag som ingick i samma koncern som underskottsföretaget redan före ägar- förändringen. Reglerna om avdrag för tidigare års underskott enligt 40 kap. IL innehåller ingen tidsbegränsning av hur länge underskotten får behållas. Om det skulle tas in tidsbegränsade regler när kvarstående finansiella kostnader överförs till ett annat företag vid ägarföränd- ringar bör ett sådant endast gälla för den tid som kvarstår för de kvarstående finansiella kostnaderna. Vidare bör i så fall regler införas om att mottagna koncernbidrag inte får ingå i avdragsunderlaget så länge det finns övertagna kvarstående finansiella kostnader i det företag som har fått en ny ägare. De regler som föreslås i avsnitt &lt;A href="#page_343"&gt;16.4.4 &lt;/A&gt;om möjlighet till utjämning av finansnetton inom koncerner bör inte heller få tillämpas beträffande de kvarstående finansiella kostnader som övergått till en ny ägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft10"&gt;Om det ska finnas en möjlighet att föra över kvarstående finan- siella kostnader vid ägarskiften bör således regler om både en beloppsgräns, koncernbidragsspärr och en spärr för utjämning av finansnetton inom koncerner införas. Beloppsspärren för under- skott bör därvid tillämpas före beloppsspärren för kvarstående finansiella kostnader och totalt bör avdraget vara högst 200 procent av köpeskillingen. Kommittén bedömer att det skulle bli kompli-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft20"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340327x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;cerat att föreslå sådana regler som nu redogjorts för. Det som talar för att sådana regler ska införas är att ägarmarknaden kan sned- vridas om kvarstående finansiella kostnader försvinner vid ett ägarskifte. Som nämnts ovan kan dock ägarmarknaden snedvridas även av att kvarstående finansiella kostnader förs vidare vid ett ägarskifte. Den sammantagna effekten på ägarmarknaden är därför oklar. Mot bakgrund av detta föreslår kommittén ingen möjlighet att föra över kvarstående finansiella kostnader vid ägarskiften. I stället föreslås att kvarstående finansiella kostnader helt faller bort vid ägarskiften. För att reglerna inte ska kunna kringgås ska förslaget gälla oavsett om det är företaget med kvarstående finan- siella kostnader som får ett bestämmande inflytande över ett annat företag eller om det är det andra företaget som får ett bestämmande inflytande över företaget med kvarstående finansiella kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft10"&gt;Förslaget tas in i 24 a kap. 18 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft13"&gt;Rullning av positivt finansnetto&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Positivt finansnetto som uppstår ett beskattnings- år får inte få sparas till senare beskattningsår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft10"&gt;Ett företag kan ha omväxlande positivt och negativt finansnetto. För att skattesystemet ska vara neutralt ska företag med varierande finansnetto betala lika mycket i skatt som de med stabilt finans- netto, om de har lika stort sammanlagt finansnetto över ett antal år. Dagens system med periodiseringsfonder fyller delvis en sådan utjämnande funktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;För att åstadkomma neutralitet i detta avseende skulle dock ytterligare regler kunna införas som innebär att positivt finansnetto kan sparas och kvittas mot negativt finansnetto som uppstår senare beskattningsår. Av skäl som utvecklats i avsnitt 14.3.2 tenderar sådana regler att komplicera skattesystemet avsevärt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Det är vidare inte särskilt vanligt förekommande att företag har positivt finansnetto vissa år, och andra år negativt finansnetto som är så pass stora att de inte skulle rymmas inom det tillåtna beloppet för en ränteavdragsbegränsning på 20 procent av avdragsunderlaget. I praktiken skulle därför denna möjlighet till framtida kvittning inte få särskilt stor betydelse. Det skulle därför inte innebära någon större neutralitetsbrist om sådana regler inte införs. Regler om att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft20"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340328x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;positivt finansnetto ska sparas till senare beskattningsår skulle innebära en administrativ kostnad för företagen och komplicera skattesystemet. Eftersom det samtidigt inte skulle leda till någon större neutralitetsbrist mellan företag bedömer kommittén att regler om att finansnetton ska få sparas till senare beskattningsår inte ska införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;16.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Utjämning inom koncerner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Ett företag som har ett positivt finansnetto för beskatt- ningsåret ska upp till det positiva finansnettot få göra avdrag för ett outnyttjat negativt finansnetto hos ett annat koncernföretag. Med företag avses här företag som med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra. Som villkor för avdraget ska krävas att båda företagen redovisar avdraget öppet i inkomstdeklara- tionen för ett beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt eller som skulle ha haft det om inte något av företagens bok- föringsskyldighet upphör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft10"&gt;Till den del negativa finansnetton inte kan dras av behandlas de som kvarstående finansiella kostnader i det företag där det negativa finansnettot har uppkommit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft10"&gt;Kommitténs alternativa förslag innebär en avdragsbegränsning för negativa finansnetton. Avdragsbegränsningen fastställs för varje företag och varje beskattningsår för sig. Detta gäller även för före- tag som ingår i koncerner eftersom det i svensk skatterätt inte finns någon beskattning på koncernnivå. Hur en verksamhet organiseras ska dock inte styras av skattemässiga överväganden. Som en övergripande princip gäller därför att skattebelastningen för en koncern inte ska vara större eller mindre än om koncernens verk- samhet i stället hade bedrivits i ett enda företag. För att avdrags- begränsningen ska bli neutral, dels mellan företag med varierande avdragsunderlag och finansnetto över olika beskattningsår, dels för koncerner i förhållande till fristående företag, kan det behövas kompletterande regler som tillåter utjämning av finansnetton i vissa situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft10"&gt;I en koncern kan vissa företag ha negativa finansnetton och andra företag positiva. Om verksamheten hade bedrivits i ett enda företag skulle en kvittning av positiva och negativa finansnetton&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft20"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;ske automatiskt. En utjämning av finansnetton mellan koncern- företag är nödvändig för att upprätthålla principen om att skatte- belastningen för en koncern inte ska vara annorlunda än om koncernens verksamhet i stället hade bedrivits i ett enda företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Det finns olika sätt att utforma regler för utjämning av finans- netton på koncernnivå. I avsnitt 14.3.2 nämndes möjligheten av ett nytt koncernbidrag för utjämning av finansiella kostnader och också möjligheten till sammanräkning av finansiella kostnader på koncernnivå. Båda dessa alternativ avfördes dock. Även för den avdragsbegränsning som diskuteras i detta förslag har dessa möjliga utjämningssystem diskuterats. Av samma skäl som anges i avsnitt 14.3.2 avför dock kommittén dessa utjämningssystem även för detta förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Liksom för huvudförslaget föreslår kommittén i stället en metod där ett företag med positivt finansnetto under vissa förut- sättningar får göra avdrag för ett annat företags negativa finans- netto. Som förutsättning förslås att företagen är sådana företag som med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra enligt reglerna i 35 kap. IL. Eftersom positiva finansnetton ingår i beskattningsunderlaget kan koncernföretagen genom att tillgodo- räkna sig ett avdrag på detta sätt minska beskattningsunderlaget i ett koncernföretag med positivt finansnetto. För att uppnå denna utjämning bör det, i likhet med vad som gäller för huvudförslaget, vara tillräckligt med en skattemässig beräkning av avdragsrätten. Ett positivt finansnetto bör emellertid inte kunna bli negativt efter ett sådant tillgodoräknande av avdrag eftersom det skulle göra det möjligt att skapa negativa finansnetton i ett tomt företag som sedan sätts i konkurs samtidigt som andra koncernföretag skulle kunna dra nytta av negativa finansnetton som erhållits från det företag som gått i konkurs. Ett koncernföretag föreslås därför inte få tillgodogöra sig ett större avdrag än vad företagets positiva finansnetto uppgår till före avdraget. Denna begränsning påverkar inte neutraliteten mellan verksamhet som bedrivs i koncernform och den som bedrivs i ett enda företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft10"&gt;För att det ska vara enkelt att kontrollera att företagen inte tillgodoräknar sig för stora avdrag ska avdraget redovisas öppet, i likhet med vad som gäller för rätten till avdrag för koncernbidrag enligt 35 kap. 2 § IL. Detta innebär bland annat att det i deklarationen hos det företag som har positivt finansnetto måste framgå från vilket annat koncernföretag som det negativa finansnettot härrör. Av samma skäl som anförs i avsnitt 14.3.2 anser kommittén att det inte heller för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft20"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340330x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p987 ft10"&gt;det alternativa förslaget är nödvändigt att införa en bestämmelse om att moderföretaget ska bestämma vilket företag som har rätt till avdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft10"&gt;En alternativ metod för utjämning av finansnetton mellan koncernföretag med positiva och negativa finansnetton är att låta koncernföretag med negativa finansnetton erhålla avdragsrätt från koncernföretag med positiva finansnetton, det vill säga att avdrags- rätten går till företag med negativa finansnetton i stället för till företag med positiva finansnetton. Denna metod skulle, trots att den tekniskt kan förefalla snarlik den föreslagna metoden, inte fungera i praktiken. Det visas enklast med ett exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft72"&gt;Tabell 16.1 Skatteberäkning om avdragsrätten tillfaller företaget med negativt finansnetto&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td216"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td197"&gt;&lt;P class="p990 ft72"&gt;Företag A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td217"&gt;&lt;P class="p139 ft72"&gt;Företag B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td218"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td199"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td216"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;Avdragsunderlag i år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td197"&gt;&lt;P class="p991 ft84"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td217"&gt;&lt;P class="p992 ft118"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td216"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;Sparade underskott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td197"&gt;&lt;P class="p993 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td217"&gt;&lt;P class="p992 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td216"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;Sammanlagt avdragsunderlag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td197"&gt;&lt;P class="p991 ft84"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td217"&gt;&lt;P class="p992 ft118"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td216"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;Avdragsutrymme&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td197"&gt;&lt;P class="p993 ft84"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td217"&gt;&lt;P class="p992 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td216"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;Finansnetto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td197"&gt;&lt;P class="p993 ft118"&gt;&lt;NOBR&gt;-140&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td217"&gt;&lt;P class="p992 ft84"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td216"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;Nekade avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td197"&gt;&lt;P class="p993 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td217"&gt;&lt;P class="p992 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td216"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;Skattemässigt resultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td197"&gt;&lt;P class="p993 ft84"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td217"&gt;&lt;P class="p992 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td216"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;Skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td197"&gt;&lt;P class="p991 ft84"&gt;8,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td217"&gt;&lt;P class="p992 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td216"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;Underskott som sparas till nästa år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td197"&gt;&lt;P class="p991 ft77"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td217"&gt;&lt;P class="p992 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td218"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td199"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td219"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p994 ft10"&gt;Som framgår av tabell 16.1 betalar företag B ingen skatt. Företag A har intäkter på 200, som genererar 40 i avdragsutrymme. Dessutom erhåller företag A 100 i avdragsrätt från företag B. Företag A kan därmed dra av samtliga räntekostnader. Skattepliktig vinst blir 60, både för företag A och på koncernnivå. Avsedd skattepliktig vinst på koncernnivå är dock 80. Skälet till att det går att skapa avdrags- utrymme om avdragsrätten tillfaller företag med negativt finans- netto är följande. Positivt finansnetto kan användas för att kvitta bort negativa avdragsunderlag. På så sätt kan underskott undvikas i företag B. I och med att underskott undviks kommer inte under- skott i ett företag att medföra mindre ränteavdragsutrymme följande år. Det skapade positiva finansnettot i ett koncernföretag motsvaras av ett skapat negativt finansnetto i ett annat koncern- företag. I och med att företag kan tillgodoräkna sig andra koncern-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft20"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340331x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;företags positiva finansnetton uppvägs ökade finansiella kostnader av erhållen avdragsrätt vid beräkningen av mängden nekade avdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Den möjlighet att på ett icke avsett sätt skapa avdragsutrymme som beskrivits ovan finns inte med den utformningen som kom- mittén föreslår. Det beror på att avdragsmöjligheten vid koncern- utjämningen av positiva och negativa finansnetton tillfaller det företag som har positivt finansnetto. Med de föreslagna reglerna skulle företag B får i exemplet erhålla avdragsrätten. Företag B kommer därmed att uppvisa ett underskott och företag A kommer att nekas avdrag med 100. Det skattemässiga resultatet blir då 160 i företag A och &lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt; i företag B. På koncernnivå blir det skatte- mässiga resultatet därmed exakt det resultat som avses. Att skapa positiva och negativa finansnettona i olika dotterbolag får därför, med den föreslagna fördelningen av avdragsrätten, ingen effekt på koncernnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft10"&gt;Avdragsmöjligheten föreslås gälla för den delen av koncernen som är skattskyldig i Sverige. En sådan avgränsning bedöms vara förenlig med &lt;NOBR&gt;EU-rätten,&lt;/NOBR&gt; se avsnitt 14.3.2 för ett närmare resonemang angående detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Till den del ett negativt finansnetto inte kan dras av föreslås att det behandlas som kvarstående finansiella kostnader i det företag där det negativa finansnettot har uppkommit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft10"&gt;Förslaget tas in i 24 a kap. 19 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;16.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Underlag för avdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Underlaget för avdrag för finansiella kostnader (avdrags- underlaget) beräknas genom att näringsverksamhetens intäkts- poster minskas med kostnadsposterna, positivt finansnetto och överskott som belöper sig på andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Underskott ska bara minska avdragsunderlaget om de är hänförliga till tiden efter ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft10"&gt;Kommittén anser att en lämplig utgångspunkt för en avdrags- begränsning enligt det alternativa förslaget är resultatmåttet EBIT. Resultatmåttet EBIT motsvarar företagets resultat med justering för finansiella poster. En närmare utveckling av kommitténs skäl&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft20"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p997 ft10"&gt;för valet av EBIT följer i avsnitt &lt;A href="#page_332"&gt;16.4.1. &lt;/A&gt;I avsnitt &lt;A href="#page_337"&gt;16.4.2 &lt;/A&gt;behandlas hur underlaget för avdraget beräknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;16.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Resultatmåtten EBIT eller EBITDA som bas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;I detta avsnitt presenteras inledningsvis två centrala resultatmått som kommittén har övervägt och som skulle kunna användas som underlag för beräkningen av hur stort negativt finansnetto som ska få dras av. Därefter följer en kort internationell utblick och några teoretiska överväganden avseende val av underlag. Slutligen presen- teras de överväganden som ligger bakom kommitténs bedömning om vilket resultatmått som skulle vara mest lämpligt. Kommitténs slutsats baseras på en sammanvägning av ekonomiska principer och internationella erfarenheter. En viktig aspekt är att utformningen av avdragsunderlaget inte ska snedvrida valet mellan investeringar med olika stora avskrivningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft13"&gt;Resultatmåtten EBIT och EBITDA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Det används huvudsakligen två mått för att bedöma ett företags operativa lönsamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;(1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;resultatet före finansiella poster och skatter (EBIT: earnings before interests and taxes), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;(2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;resultatet före finansiella poster, skatter samt av- och nedskriv- ningar (EBITDA: earnings before interests, taxes, deprecia- tions och amortizations).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;Måtten EBIT och EBITDA tillåter en investerare eller borgenär att jämföra den operativa lönsamheten mellan företag i olika branscher, länder och med olika soliditet. EBITDA tillåter dessutom en borgenär att se företagets räntebetalningsförmåga. Båda måtten bortser från ett företags finansiella intäkter och kostnader. Måtten används främst för &lt;NOBR&gt;icke-finansiella&lt;/NOBR&gt; företag där det kan antas att finansnettot är negativt. I praktiken är det därför främst de finansiella kostnaderna som är av intresse, inte de finan- siella intäkterna. Skillnaden mellan måtten består i hur avskriv- ningar behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft10"&gt;Existerande ränteavdragsbegränsningsregler i andra länder som är baserade på EBIT eller EBITDA utgår från det skattemässiga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft20"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;resultatet med avdrag för räntenettot. Skälet till det är att olika skattemässiga justeringar leder till att det skattemässiga och redovisningsmässiga resultatet i allmänhet skiljer sig åt. Detta betyder att det skattemässiga EBIT i vårt fall kan beräknas som:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft10"&gt;Skattepliktigt resultat enligt dagens regler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;finansnetto&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;=&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;skattemässigt EBIT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft10"&gt;Finansnetto definieras som finansiella intäkter minus finansiella kostnader. I ett företag som bara har räntekostnader läggs alltså räntekostnaderna till det skattemässiga resultatet för att beräkna skattemässigt EBIT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Eftersom det skattemässiga resultatet är entydigt bestämt enligt dagens regler är denna metod, som utgår från det skattemässiga resultatet och därefter drar av finansnettot, det enklaste och det ekonomiskt riktiga sättet att beräkna EBIT i beskattningssamman- hang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Beräkningen levererar ett skattemässigt EBIT som är jämförbar med metoden som utgår från bokföringen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft10"&gt;rörelseintäkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;rörelsekostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;personalkostnader + andra intäkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;andra kostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;avskrivningar av tillgångar + uppskrivningar av tillgångar = EBIT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft10"&gt;I likhet med EBIT kan EBITDA också beräknas genom att utgå från det skattemässiga resultatet. Här dras finansnetto av och avskriv- ningar läggs till:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft10"&gt;skattepliktigt resultat enligt dagens regler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;finansnetto&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;skattemässiga avskrivningar = skattemässigt EBITDA&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft20"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340334x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p13 ft21"&gt;SOU 2014:40 Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft10"&gt;Skattemässigt EBITDA kan jämföras med bokföringsmässigt EBITDA som beräknas som:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft10"&gt;rörelseintäkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;rörelsekostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;personalkostnader + andra intäkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;andra kostnader = EBITDA&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft10"&gt;Skillnaden mellan skattemässigt och bokföringsmässigt EBIT och EBITDA är framförallt att skattemässiga justeringar av resultatet inte ingår i de bokföringsmässiga måtten. Denna skillnad kan vara mycket stor i kronor räknat. Till exempel ingår näringsbetingade utdelnings- intäkter i de bokföringsmässiga, men inte i de skattemässiga, måtten. I samtliga utländska ränteavdragsbegränsningssystem som kommittén studerat används de skattemässiga måtten som bas för ränte- avdragsbegränsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft10"&gt;Det kan antas att kapitalet förslits i produktionsprocessen. Följ- aktligen genererar kapitalförslitningen avskrivningar genom värde- minskningsavdrag. Det betyder att nettot av tillgångarnas värde- förändringar är negativt. Därmed är EBIT för det mesta mindre än EBITDA. Ett avdragsutrymme baserat på 20 procent av EBITDA skulle således leda till större avdrag och därmed lägre skatteintäkter än en procentuellt lika stor avdragsutrymme som baseras på EBIT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft13"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft10"&gt;I Tyskland finns en ränteavdragsbegränsning baserad på EBITDA.&lt;A href="#page_334"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I Finland finns enligt tysk förebild en ränteavdragsbegränsning på 30 procent av EBITDA för interna lån. I Norge finns sedan den 1 januari 2014 en regel som begränsar ränteavdrag på interna lån till 25 procent av EBITDA. Liksom Finland följer alltså Norge Tysklands exempel när det gäller basen för ränteavdragsbegränsningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Det första förslaget som togs fram av det tyska finansdepartementet innehöll däremot en &lt;NOBR&gt;EBIT-regel.&lt;/NOBR&gt; BMF (2007) Entwurf eines Unternehmensteuergesetzes 2008, Stand: 5. February 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft20"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Danmark har ett system med ett flertal samverkande ränteavdrags- begränsningsregler. Där används bland annat en ränteavdragsbegräns- ning som utgår från EBIT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft13"&gt;Neutralitet mellan olika typer av investeringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;En utgångspunkt för valet mellan ett underlag som utgår från EBIT och ett underlag som utgår från EBITDA bör vara att skattesystemet ska vara neutralt med avseende på olika typer av investeringar och deras finansiering. Det framgår av avsnitt 5 och av Nielsens expertrapport (se bilaga 6) att ett samhällsekonomiskt effektivt skattesystem kännetecknas av att ekonomiska val ska styras av fundamentala faktorer och inte av skattesystemet som ska vara neutralt. När det gäller investeringar ska skattesystemet inte påverka hur en investerare rankar investeringsmöjligheter med och utan skatt. Rankningen av investeringar görs med hjälp av nuvärdet. För att ett skattesystem ska vara neutralt ska nuvärdet av en investering som genererar högre avskrivningar inte behandlas annorlunda än en investering som genererar lägre avskrivningar. Dessutom ska nuvärdet av investeringen inte påverkas av om en investering finansieras med lån eller eget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;Avskrivningar ingår i EBIT men inte i EBITDA. Denna skillnad innebär att ett avdrag baserat på EBITDA gynnar investeringar i tillgångar med stora nuvärdesberäknade avskrivningar och missgynnar investeringar med små nuvärdesberäknade avskrivningar. Ett avdrag baserat på EBIT har inte den egenskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Denna skillnad tydliggörs i de kapitalkostnadsberäkningar som redovisas i tabell 16.2. Beräkningarna baseras på att avdrag ges med högst 20 procent av EBIT respektive EBITDA. Bolagsskattesatserna är kalibrerade så att de två alternativen är offentligfinansiellt likvärdiga. Bolagsskattesatsen i &lt;NOBR&gt;EBITDA-alternativet&lt;/NOBR&gt; är 1 procentenhet högre än i &lt;NOBR&gt;EBIT-alternativet,&lt;/NOBR&gt; eftersom avdrag baserade på EBITDA i genomsnitt är större än avdrag baserade på EBIT. Beräkningarna utgår från en situation där real marknadsränta är 4 procent och inflationen är 2 procent (det vill säga i ett betydligt högre ränteläge än i dag).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft20"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340336x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1018 ft72"&gt;Tabell 16.2 Nettokapitalkostnad uppdelat på maskiner och byggnader. Ränteavdragsbegränsning som baseras på EBIT och EBITDA. Källa: Södersten (2014, se bilaga 7)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td220"&gt;&lt;P class="p1019 ft75"&gt;Typ av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p68 ft72"&gt;Maskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p126 ft72"&gt;Byggnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p677 ft84"&gt;Genomsnitt (%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td221"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td222"&gt;&lt;P class="p1020 ft84"&gt;Finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td223"&gt;&lt;P class="p242 ft118"&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td224"&gt;&lt;P class="p1020 ft118"&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td116"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td111"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Nuvarande skatteregler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td220"&gt;&lt;P class="p1019 ft84"&gt;Lån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td32"&gt;&lt;P class="p242 ft84"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td180"&gt;&lt;P class="p1020 ft84"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td120"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td111"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;(skattesats 22%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p1019 ft77"&gt;Eget kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p242 ft84"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td180"&gt;&lt;P class="p1020 ft84"&gt;5,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td120"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;5,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td220"&gt;&lt;P class="p1019 ft84"&gt;Lån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p242 ft84"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p1020 ft84"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;4,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;(skattesats 18,5 %)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td220"&gt;&lt;P class="p1019 ft77"&gt;Eget kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p242 ft84"&gt;4,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p1020 ft84"&gt;4,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td111"&gt;&lt;P class="p54 ft77"&gt;&lt;NOBR&gt;EBITDA-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p1019 ft84"&gt;Lån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p242 ft84"&gt;3,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td180"&gt;&lt;P class="p1020 ft84"&gt;4,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td120"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;4,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;(skattesats 19,5 %)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td220"&gt;&lt;P class="p1019 ft77"&gt;Eget kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p242 ft84"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p1020 ft84"&gt;5,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;4,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td221"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td222"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td223"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td224"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p680 ft10"&gt;Det framgår av tabell 16.2 att dagens skattesystem ger lägre kapital- kostnader för investeringar som finansieras med lånat kapital än för dem som finansieras med eget kapital. Dessutom leder avskrivnings- reglerna till att kapitalkostnaderna är högre för byggnader än maskiner. Med EBIT- eller &lt;NOBR&gt;EBITDA-begränsade&lt;/NOBR&gt; avdrag ökar kapital- kostnaden för investeringar som finansieras med lånat kapital medan den minskar för investeringar som finansieras med eget kapital. Skillnaden i kapitalkostnad mellan lånefinansierade investeringar i maskiner och lånefinansierade investeringar i byggnader skulle bli betydligt större med &lt;NOBR&gt;EBITDA-begränsade&lt;/NOBR&gt; avdrag än med EBIT- begränsade avdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft13"&gt;Kommitténs slutsats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft10"&gt;Ett avdragsunderlag som baseras på EBITDA skulle gynna investeringar med stora avskrivningar (exempelvis maskiner) framför investeringar med mindre avskrivningar (exempelvis byggnader) och investeringar som inte skrivs av alls (exempelvis investeringar i forskning och utveckling). Motsvarande gäller inte om avdrags- underlaget baseras på EBIT. Eftersom kommittén eftersträvar ett neutralt skattesystem bör avdragsunderlaget således baseras på EBIT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft20"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;16.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Avdragsunderlaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Kommittén har valt att benämna underlaget för beräkningen av avdraget för avdragsunderlag. Avdragsunderlaget utgår, som framgår ovan, från resultatmåttet EBIT (företagets resultat före finansiella poster och skatter).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft13"&gt;Tidigare års underskott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Tidigare års underskott bör enligt kommitténs uppfattning minska avdragsunderlaget. Bakgrunden till detta är följande. En koncern kan, om inte motverkande regler införs, i vissa fall minska sina skatte- betalningar genom att redovisa omväxlande positivt och negativt avdragsunderlag i olika koncernföretag. De år ett koncernföretag har ett stort positivt avdragsunderlag kan det dra av stora finansiella kostnader. Ett företag som år 1 har 100 i avdragsunderlag kan dra av 20 i finansiella kostnader (20 procent av underlaget). Om företaget år 2 har &lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt; i avdragsunderlag kan det inte dra av några finansiella kostnader. Sett över de båda åren kan företaget dra av 20 i finansiella kostnader, trots att det under samma period har ett sammantaget avdragsunderlag på noll. Det kan således uppstå situationer då avdragsbegränsningen för finansiella kostnader saknar verkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft10"&gt;Det föregående stycket visar att företag med omväxlande positiva och negativa avdragsunderlag kommer bättre ut än företag med stabila avdragsunderlag. Det finns två anledningar till att ett omväxlande avdragsunderlag kan uppstå. Det första fallet är att en del företag av realekonomiska skäl redovisar omväxlande positivt och negativt avdragsunderlag. Det kan till exempel ske vid en djup lågkonjunktur. Då uppstår en bristande neutralitet jämfört med företag som har ett mer stabilt avdragsunderlag, sett över en konjunkturcykel. Denna effekt skulle kanske kunna anses acceptabel om det inte vore för att det är möjligt för företag att aktivt skapa omväxlande positiva och negativa avdragsunderlag i olika dotterföretag enbart i syfte att kringgå avdragsbegränsningen för finansiella kostnader. En koncern som har 100 i avdragsunderlag skulle kunna dela upp sin verksamhet i två dotterföretag, företag A och företag B. Verksamheten skulle till exempel kunna sättas upp så att företag A har 200 i positivt avdragsunderlag vartannat år och 100 i negativt avdragsunderlag vartannat år. Företag B har negativt avdragsunderlag de år företag A har positivt underlag och positivt de år företag A har negativt. På så&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft20"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340338x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;sätt kan koncernen som helhet erhålla ränteavdrag på 40 varje år. Därmed kringgås syftet med avdragsbegränsningen. Situationen kan illustreras med följande tabell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft72"&gt;Tabell 16.3&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;År 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;År 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p1025 ft118"&gt;Företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p1026 ft118"&gt;Företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p1026 ft118"&gt;Företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td225"&gt;&lt;P class="p1027 ft118"&gt;Företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td160"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;P class="p1025 ft84"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td79"&gt;&lt;P class="p1026 ft84"&gt;B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p1026 ft84"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td225"&gt;&lt;P class="p1027 ft84"&gt;B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td162"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td226"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td227"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td228"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td160"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Avdragsunderlag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td41"&gt;&lt;P class="p1025 ft77"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td79"&gt;&lt;P class="p1028 ft77"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td22"&gt;&lt;P class="p1028 ft77"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td225"&gt;&lt;P class="p1027 ft77"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p54 ft155"&gt;Avdragsrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p1025 ft77"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p1026 ft77"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p1026 ft77"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td225"&gt;&lt;P class="p1027 ft77"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p54 ft155"&gt;Finansnetto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p1025 ft77"&gt;&lt;NOBR&gt;-40&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p1026 ft77"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p1026 ft77"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p1029 ft77"&gt;&lt;NOBR&gt;-40&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p54 ft155"&gt;Nekade avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p1025 ft77"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p1026 ft77"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p1026 ft77"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p1027 ft77"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p54 ft155"&gt;Sparade underskott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p1025 ft77"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p1026 ft77"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p1026 ft77"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td225"&gt;&lt;P class="p1027 ft77"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p54 ft155"&gt;Skattemässigt resultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p1025 ft77"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p1028 ft77"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p1028 ft77"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p1027 ft77"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p54 ft155"&gt;Skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p1025 ft77"&gt;35,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p1026 ft77"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p1026 ft77"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p1027 ft77"&gt;13,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Underskott som sparas till nästa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p1025 ft77"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p1026 ft77"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p1026 ft77"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p1027 ft77"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p54 ft155"&gt;år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td226"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td227"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td228"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td229"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1030 ft10"&gt;Första året får koncernen betala 35,2 i skatt. Andra året och därpå följande år får koncernen betala 13,2. Den avsedda skattebelast- ningen för ett företag med avdragsunderlag på 100 och finansiella kostnader på 40 kan beräknas till 22 procent av 100 (avdragsunder- laget minus 20 (tillåtna ränteavdrag), det vill säga 17,6 (=[100 – 20] x 0,22).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft10"&gt;Kommittén har studerat två alternativa sätt att säkerställa att företag med varierande och stabilt resultat beskattas likvärdigt, sett över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft10"&gt;En lösning är att införa regler som innebär att negativa avdrags- underlag ska rullas mellan olika år. Om dessa underlag rullas kom- mer företaget att vara tvunget att räkna med rullade negativa avdragsunderlag vid årets beräkning av avdragsgilla finansiella kostnader. Det gör att det kommer att saknas incitament att variera avdragsunderlaget mellan åren. Om rullning av negativa avdrags- underlag införs kan även rullning av positiva avdragsunderlag diskuteras. Att ha regler om rullning av avdragsunderlag medför ökad komplexitet i systemet eftersom företagen och Skatteverket måste hålla reda på rullade avdragsunderlag samt att regler om behandlingen av avdragsunderlag vid ägarskifte då måste införas. Om sparade negativa avdragsunderlag skulle kunna försvinna i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft20"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340339x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;samband med ägarförändringar blir det för enkelt att kringgå reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft10"&gt;Att införa rullning av avdragsunderlag är fullt möjligt, även om det sker till priset av minskad enkelhet. För att komma till rätta med ovanstående problem är det de negativa avdragsunderlagen som behöver rullas och rullningen bör därför kunna begränsas till enbart dessa. I tabell 16.4 visas hur rullningen av negativa avdrags- underlag förhindrar den typ av kringgåenden som beskrevs i tabell 16.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft72"&gt;Tabell 16.4&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p1033 ft72"&gt;År 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td182"&gt;&lt;P class="p1034 ft72"&gt;År 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;Företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;Företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;Företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p453 ft118"&gt;Företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;P class="p830 ft75"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p837 ft84"&gt;B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p839 ft75"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p453 ft84"&gt;B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td83"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td157"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td230"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td74"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;Avdragsunderlag i år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td153"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p839 ft118"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p839 ft118"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td11"&gt;&lt;P class="p453 ft84"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;Sparade negativa avdragsunderlag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p1035 ft118"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;Sammanlagt avdragsunderlag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p839 ft118"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p839 ft118"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p453 ft84"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;Avdragsrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;Finansnetto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p830 ft118"&gt;&lt;NOBR&gt;-40&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p1035 ft118"&gt;&lt;NOBR&gt;-40&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;Nekade avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;Sparade underskott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p453 ft84"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;Skattemässigt resultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p839 ft118"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p839 ft118"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;Skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;35,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p453 ft84"&gt;17,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;Underskott som sparas till nästa år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p66 ft77"&gt;Negativa avdragssunderlag som sparas till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td153"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td15"&gt;&lt;P class="p839 ft118"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td15"&gt;&lt;P class="p839 ft118"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td11"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td74"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;nästa år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td83"&gt;&lt;P class="p52 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td157"&gt;&lt;P class="p52 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td159"&gt;&lt;P class="p52 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td159"&gt;&lt;P class="p52 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td230"&gt;&lt;P class="p52 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p626 ft10"&gt;När man ser på effekten för företag B år 2 framgår att avdrags- underlaget blir 100, beroende på att det inrullade negativa under- laget reducerar årets underlag med 100. Att inrullade negativa avdragsunderlag tas med i beräkningen av avdragsunderlaget gör att det inte blir lönsamt att redovisa omväxlande positiva och negativa avdragsunderlag. Det kan också verifieras genom att notera att koncernens skattebetalningar år 2 och framåt blir 17,6, precis som avsett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Den andra lösningen är att låta ingående underskott (s.k. förlust- avdrag) ingå i beräkningen av avdragsunderlaget. Då kommer ett företag som har omväxlande positiva och negativa avdragsunderlag att vara tvungna att ta hänsyn till förlusterna från tidigare år innan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft20"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340340x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;det kan dra av några finansiella kostnader. Att till exempel vartannat år ha positivt avdragsunderlag på 200 och vartannat år negativt på 100 kommer då inte att ge ökade möjligheter till avdrag för finansiella kostnader. I tabell 16.5 visas hur den typ av kring- gåenden som beskrevs i tabell 16.3 förhindras om tidigare års underskott räknas in i avdragsunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft72"&gt;Tabell 16.5&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td231"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td232"&gt;&lt;P class="p1037 ft72"&gt;År 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td166"&gt;&lt;P class="p1038 ft72"&gt;År 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td231"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td8"&gt;&lt;P class="p57 ft72"&gt;Företag A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td153"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Företag B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td99"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Företag A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td15"&gt;&lt;P class="p50 ft77"&gt;Företag B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td233"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td234"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td157"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td210"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td231"&gt;&lt;P class="p68 ft72"&gt;Avdragsunderlag i år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td8"&gt;&lt;P class="p1039 ft84"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td153"&gt;&lt;P class="p679 ft118"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td99"&gt;&lt;P class="p677 ft118"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p453 ft84"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td231"&gt;&lt;P class="p68 ft72"&gt;Sparade underskott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p1039 ft77"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td99"&gt;&lt;P class="p677 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p122 ft118"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td231"&gt;&lt;P class="p68 ft72"&gt;Sammanlagt avdragsunderlag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p1039 ft84"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p679 ft118"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p677 ft118"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p453 ft84"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td231"&gt;&lt;P class="p68 ft72"&gt;Avdragsrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p677 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p122 ft84"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td231"&gt;&lt;P class="p68 ft72"&gt;Finansnetto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p1039 ft77"&gt;&lt;NOBR&gt;-40&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td99"&gt;&lt;P class="p677 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p453 ft77"&gt;&lt;NOBR&gt;-40&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td231"&gt;&lt;P class="p68 ft72"&gt;Nekade avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p1039 ft77"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p677 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p122 ft84"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td231"&gt;&lt;P class="p68 ft72"&gt;Skattemässigt resultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p1039 ft84"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p679 ft118"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p677 ft118"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p122 ft84"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td231"&gt;&lt;P class="p68 ft72"&gt;Skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p1039 ft84"&gt;35,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td99"&gt;&lt;P class="p677 ft84"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p453 ft84"&gt;17,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td233"&gt;&lt;P class="p68 ft77"&gt;Underskott som sparas till nästa år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td234"&gt;&lt;P class="p1039 ft77"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td157"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td210"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td159"&gt;&lt;P class="p453 ft77"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p649 ft10"&gt;När man ser på effekten för företag B år 2 framgår att avdrags- underlaget blir 100, beroende på att det inrullade underskottet reducerar årets underlag med 100. Att inrullade underskott tas med i beräkningen av avdragsunderlaget gör att det inte blir lönsamt att redovisa omväxlande positiva och negativa avdragsunderlag. Det kan också verifieras genom att notera att koncernens skatte- betalningar år 2 och framåt blir 17,6, precis som avsett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;En fördel med denna lösning jämfört med rullning av negativa avdragsunderlag är att det inte kommer att behövas några särskilda regler vid ägarskiften. Sparade underskott har en negativ effekt på avdragsunderlaget. Det är fullt möjligt att göra ett ägarskifte som gör att de sparade underskotten försvinner. Då erhåller företaget en ränteavdragsrätt på 20 procent av det underskott som försvunnit. Dock förlorar företaget samtidigt hela avdragsrätten på under- skottet (100 procent av underskottet). Det finns med andra ord ingen risk för kringgåenden med hjälp av ägarskiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft11"&gt;Mot bakgrund av vad som ovan anförts föreslår kommittén att tidigare års underskott ska ingå i avdragsunderlaget. För att inte göra systemet onödigt ingripande föreslår kommittén att reglerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft20"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;begränsas till att enbart omfatta underskott som uppkommer efter systemets införande, efter den 1 januari 2016. Underskott som har uppkommit före ikraftträdandet ska därmed inte minska avdrags- underlaget. Det föreslås att detta undantag tas in i en övergångs- bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft13"&gt;Koncernbidrag ska ingå i avdragsunderlaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;I koncerner kan det uppstå ett utjämningsbehov för avdragsunderlag. En sådan utjämning kan ske genom att koncernbidrag räknas in i avdragsunderlaget. Kommittén har också övervägt alternativet att låta företag jämna ut underlagen i ett separat utjämningssystem. Ett sådant system skulle dock komplicera skattesystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Mot bakgrund härav föreslår kommittén att även koncernbidrag ska påverka avdragsunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft13"&gt;Överskott som belöper sig på handelsbolagsandel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Enligt avsnitt &lt;A href="#page_344"&gt;16.6 &lt;/A&gt;föreslås reglerna gälla även för svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Det innebär att den resultatandel som delägarna ska ta upp till beskattning redan är justerad för avdragsbegränsningen. Om ett överskott från exempelvis ett handelsbolag ingår i det resultat som avdragsunderlaget beräknas på innebär det att delägaren får beräkna ett avdragsutrymme på ett överskott som redan har ingått i en sådan beräkning. Avdragsunderlaget måste således justeras för sådana överskott. Däremot behöver ingen justering göras på under- skott som belöper sig på sådan andel. Anledningen till det är att underskotten ingår i den resultatandel som delägarna ska ta upp till beskattning varje beskattningsår. Som framgår ovan ska underskott ingå i avdragsunderlaget om de inte är hänförliga till tiden före ikraftträdandet. Eftersom underskotten som ingår i resultatandelen efter ikraftträdandet endast är hänförliga till tiden efter ikraft- trädandet är det korrekt att dessa underskott ska påverka avdrags- underlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft11"&gt;Kommittén föreslår därför att överskott som belöper sig på andel i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer ska minska avdragsunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft20"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340342x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p566 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Företagens skatteuträkning kommer med kommitténs förslag att ske i följande ordning. Först beräknas summan av samtliga resultatposter och skattemässiga justeringar minskat med positivt finansnetto. Finansnettot ska dock inte ha påverkats av den avdragsmöjlighet som koncernföretag har möjlighet till. Underlaget ska även minskas med överskott som belöper sig på andel i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Vidare ska bortses från underskott som är hänförliga till tiden före den 1 januari 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Denna summa utgör avdragsunderlaget som ligger till grund för beräkningen av det &lt;NOBR&gt;20-procentiga&lt;/NOBR&gt; avdragsutrymmet för finansiella kostnader. Först efter detta görs den kvittning av finansnetton som koncernföretag föreslås ha möjlighet att göra, vilket beskrivs i avsnitt &lt;A href="#page_318"&gt;16.3.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft11"&gt;Förslaget om hur avdragsunderlaget ska beräknas tas in i 24 a kap. 16 § IL och i punkten 4 till övergångsbestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;16.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Utjämning mellan beskattningsår&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Outnyttjade avdragsutrymmen ska inte få sparas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft10"&gt;För att underlätta för cykliska företag med höga resultat under högkonjunkturår skulle det kunna övervägas att införa en regel som innebär att outnyttjade avdragsutrymmen får sparas till kommande beskattningsår. Företaget skulle då kunna använda sparade avdrags- utrymmen för att erhålla avdrag för finansiella kostnader under lågkonjunkturår. Detta skulle öka neutraliteten mellan företag med olika tidsprofil på avdragsutrymmen. Den rullning av kvarstående finansiella kostnader som kommittén har föreslagit i avsnitt &lt;A href="#page_320"&gt;16.3.2 &lt;/A&gt;medför att cykliska företag har goda möjligheter att under senare år tillgodogöra sig nekade avdrag för finansiella kostnader. Dagens system med periodiseringsfonder fyller delvis en utjämnande funktion. En rullning av outnyttjade avdragsutrymmen skulle därför enbart innebära en relativt liten tillkommande ökning av neutraliteten. Dessutom skulle en sådan rullning inte ha någon större effekt för växande företag eftersom dessa inte förväntas ha outnyttjade avdrags- utrymmen. En rullning av outnyttjade avdragsutrymmen skulle även komplicera skattesystemet. Av enkelhetsskäl föreslår kommittén därför ingen rullning av outnyttjade avdragsutrymmen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft20"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340343x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;16.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Utjämning inom koncerner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Som framgår av avsnitt &lt;A href="#page_337"&gt;16.4.2 &lt;/A&gt;kommer en utjämning av avdrags- underlag att kunna uppnås med hjälp av koncernbidrag. Några särskilda regler för utjämning av avdragsunderlag mellan koncern- företag föreslås därför inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;16.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Sänkning av bolagsskattesatsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Inkomstskatten för juridiska personer sänks med 3,5 procentenheter, från 22 till 18,5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;Kommitténs alternativa förslag innebär att det införs en avdrags- begränsning för finansiella kostnader. Med finansiella kostnader avses bland annat räntekostnader, se avsnitt &lt;A href="#page_319"&gt;16.3.1. &lt;/A&gt;Förslaget medför därmed en ökad skattebelastning för bolagssektorn. Detta skapar ett offentligfinansiellt utrymme för att sänka bolagssektorns skattebelastning i motsvarande mån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Företagsbeskattningen har betydelse för såväl investeringar, tillväxt och sysselsättning som för lokalisering och redovisning av vinster i Sverige. Bolagsskattesänkningen bidrar också till ett mer symmetriskt skattesystem med en större likabehandling av eget kapital och lån i bolagssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Mot denna bakgrund är det motiverat med en sänkning av den statliga inkomstskatten för juridiska personer i samband med att kommitténs förslag om avdragsbegränsningsregler för finansiella kostnader införs. En sänkning av inkomstskatten med 3,5 procent- enheter till 18,5 procent föreslås därför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Som en följd av tidigare sänkningar av bolagsskattesatsen har även expansionsfondsskatten sänkts i motsvarande mån.&lt;A href="#page_343"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;År 2009 sänktes således expansionsfondsskatten från 28 till 26,3 procent och 2013 sänktes den till 22 procent. Syftet med expansionsfondsskatten är att enskilda näringsidkares och handelsbolagsdelägares vinster ska beskattas på samma sätt som aktiebolagens, så länge vinstmedlen behålls i näringsverksamheten. Kommitténs förslag att begränsa avdragsrätten för finansiella kostnader gäller för såväl juridiska personer som för fysiska personer som är handelsbolagsdelägare, se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 2012/13:1 s. 210 ff och prop. 2008/09:65 s. 26 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340344x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;avsnitt &lt;A href="#page_344"&gt;16.6. &lt;/A&gt;Däremot omfattas inte enskilda näringsidkare av avdragsbegränsningen. Kommittén bedömer att denna skillnad i behandling av enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare gör att det vid den föreslagna sänkningen av bolagsskattesatsen inte är självklart vilken inverkan detta bör få på expansionsfondsskatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Regeringen har tillsatt en särskild utredare att utvärdera och försöka förenkla skattereglerna för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag, den s.k. Skatteförenklingsutredningen.&lt;A href="#page_344"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Syftet med utvärderingen är att undersöka om reglerna används i den omfattning det är möjligt och om så inte är fallet undersöka orsaken till detta. I sammanhanget ska särskilt reglerna om räntefördelning och expansionsfonder uppmärksammas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2014, det vill säga efter detta betänkande har överlämnats. Utredaren ska därför samråda med Företagsskatte- kommittén. Kommittén kommer inte att i detta betänkande ta ställning till frågan om hur expansionsfondsskatten eventuellt ska påverkas av kommitténs förslag utan förutsätter att frågan tas om hand av Skatteförenklingsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft10"&gt;Förslaget om att sänka inkomstskatten för juridiska personer föranleder en ändring i 65 kap. 10 § IL samt en följdändring i 58 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;16.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Vilka företag som omfattas av förslaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Reglerna om avdragsbegränsning för finansiella kostnader ska gälla för juridiska personer, svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Vid tillämpning av dessa regler avses med beskattningsår för svenska handelsbolag räkenskapsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft10"&gt;För att den ökning av inkomsten som det begränsade avdraget för finansiella kostnader innebär inte ska få genomslag på beräk- ningen av delägares anskaffningsutgift på handelsbolagsandelar föreslås att anskaffningsutgiften bara ska ökas till den del inkomsten inte har minskats med avdrag för negativt finansnetto som inte har fått dras av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Fi 2012:09 Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft20"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340345x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1042 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det behöver inte göras några ändringar i reglerna om lågbeskattad inkomst hos vissa utländska juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft10"&gt;Juridiska personer som är delägare i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer bör inte få räkna in det finansnetto som belöper sig på andelen i den juri- diska personens finansnetto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft10"&gt;Enskilda näringsidkare behöver inte omfattas av reglerna om avdragsbegränsning för finansiella kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft11"&gt;Några regler om fribelopp eller beloppsgräns för tillämpning av reglerna föreslås inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;16.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Juridiska personer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Som framgår av motsvarande avsnitt i huvudförslaget, se avsnitt 14.6.1, ska kommitténs uppdrag enligt direktiven främst ta sikte på aktiebolag utan särskilt fokus på handelsbolag och enskilda närings- idkare. Mot bakgrund av detta är utgångspunkten att även det alternativa förslaget, innebärande en begränsning i avdragsrätten för finansiella kostnader, i första hand ska begränsas till juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;Vad som avses med juridiska personer och att reglerna blir tillämpliga i den utsträckning dessa har inkomster för vilka de är skattskyldiga enligt inkomstskattelagen behandlas närmare för huvudförslaget i avsnitt 14.6.1. Eftersom den analys som görs där gäller på motsvarande sätt för den avdragsbegränsning som föreslås i det alternativa förslaget så hänvisas dit. Även de överväganden kommittén gör i avsnitt 14.6.1 vad gäller att det inte behöver göras några ändringar i reglerna om 39 a kap. IL om särskilda bestäm- melser om beskattning i vissa fall av delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster (de s.k. &lt;NOBR&gt;CFC-reglerna)&lt;/NOBR&gt; är relevanta för det alternativa förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft20"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;16.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Handelsbolag och enskilda näringsidkare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Även för det alternativa förslaget gäller att en begränsning av tillämpningen av avdragsbegränsningen för finansiella kostnader till enbart juridiska personer skulle öppna för kringgåenden av avdrags- begränsningen genom att överlåta tillgångar till eller bedriva verksamhet i andra företagsformer. De överväganden som kommittén gör i fråga om behovet av att avdragsbegränsningen i huvudförslaget gäller för handelsbolag och enskilda näringsidkare är därför relevanta också här. I denna del hänvisas därför till den analys som finns om handelsbolag och enskilda näringsidkare i avsnitt 14.6.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Som det alternativa förslaget är utformat sker beräkningar i flera steg för att den slutliga avdragsbegränsningen ska kunna fastställas. Först ska beskattningsårets finansiella kostnader och finansiella intäkter kvittas och ett eventuellt negativt eller positivt finansnetto fastställas. Sedan tillämpas själva avdragsbegränsningen på ett nega- tivt finansnetto på så sätt att avdrag bara medges med ett belopp som motsvarar högst 20 procent av avdragsunderlaget. Slutligen gäller att ett negativt finansnetto som inte kan dras av ett beskatt- ningsår (en s.k. kvarstående finansiell kostnad) dras av följande beskattningsår om utrymme finns. Dessa regler framgår av &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; §§ i författningsförslaget som behandlas närmare i avsnitt &lt;A href="#page_320"&gt;16.3.2. &lt;/A&gt;Det är först efter tillämpning av alla dessa tre steg som det är möjligt att fastställa hur stort avdrag för finansiella kostnader som ska medges varje år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft10"&gt;Kommitténs utgångspunkt är att det alternativa förslaget, precis som huvudförslaget, ska gälla för handelsbolag. Det innebär att tillämpningen av avdragsbegränsning i de steg som framgår ovan kommer att göras på handelsbolagsnivå vid beräkning av det resul- tat som ska delas ut till delägarna. För fysiska personer som är delägare är detta en bra lösning eftersom varje andel beskattas separat och inte förutsätter några ytterligare beräkningar. För juri- diska personer som är delägare i handelsbolag blir detta däremot komplicerat under förutsättning att finansnetton i juridiska per- soner och deras delägda handelsbolag ska få kvittas på samma sätt som i huvudförslaget, se &lt;A href="#page_320"&gt;16.3.2. &lt;/A&gt;I huvudförslaget innebär en sådan lösning inga praktiska problem eftersom avdragsbegränsningen bara innehåller ett steg, själva nettokvittningen. I det alternativa förslaget är situationen mer komplex på grund av de olika led som avdragsbegränsningen innehåller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft20"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;När en juridisk person får sin resultatandel från ett handelsbolag kommer denna i det alternativa förslaget redan att vara påverkad av avdragsbegränsningen eftersom bestämmelserna gäller för och tillämpas i handelsbolaget. Om möjligheten till kvittning mellan handelsbolagets och den delägande juridiska personens finansnetto ska vidhållas medför det enligt kommittén stora praktiska problem. För att kunna göra denna kvittning, och även inordna resterande steg för beräkningen av avdragsbegränsningen, i den övriga närings- verksamheten skulle det krävas att resultatet från handelsbolaget först justeras så att det vägrade avdraget för finansiella kostnader som belöper sig på andelen återläggs. Detta skulle komplicera sys- temet betydligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Ett sätt att slippa denna komplikation är att inte införa någon kvittningsrätt mellan juridiska personer och delägda handelsbolag. Det innebär en skillnad i förhållande till kommitténs ställnings- tagande i huvudförslaget. En avsaknad av denna kvittningsrätt blir dock inte lika kännbar i det alternativa förslaget eftersom avdrags- begränsningen inte är lika långtgående. Av enkelhetsskäl anser kommittén att det därmed kan övervägas att avstå kvittningsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Ett annat alternativ som kommittén har övervägt är att låta avdragsbegränsningen gälla på delägarnivå i stället för på handels- bolagsnivå. Reglerna skulle då tillämpas hos delägarna (såväl juridiska som fysiska personer) för de finansiella intäkter, finansiella kostnader och avdragsunderlag som belöper sig på andelen. Eftersom juridiska personer är skattskyldiga för sin andel av handelsbolagets verksamhet och denna verksamhet räknas som en del i näringsverksamheten räknas resultatet från handelsbolaget direkt in i resultatet från övriga delar av näringsverksamheten. Därmed skulle en fullständig kvittning av finansiella kostnader och finansiella intäkter kunna uppnås. För fysiska personer skulle en tillämpning på delägarnivå emellertid bli komplicerad. De fysiska personerna skulle då bli skyldiga att i sina deklarationer fastställa finansnettot och utifrån avdragsunderlaget beräkna avdragsutrymmet samt hantera eventuella kvarstående finansiella kostnader för varje handelsbolagsandel för sig. Kommittén anser inte att det är lämpligt att ålägga fysiska personer det admini- strativa ansvaret för detta. Avdragsbegränsningen bör därför gälla på handelsbolagsnivå och av enkelhetsskäl är kommitténs bedömning att någon möjlighet till kvittning av finansnetton mellan juridiska personer och deras delägda handelsbolag inte ska införas. För att inte samma resultat ska kunna ligga till grund för beräkning av avdrags- underlaget i både handelsbolaget och en delägande juridisk person&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft20"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft10"&gt;måste det införas en regel om att avdragsunderlaget i en juridisk person ska minskas med överskott som belöper sig på andel i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Detta behandlas närmare i avsnitt &lt;A href="#page_331"&gt;16.4 &lt;/A&gt;om beräkning av avdrags- underlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft10"&gt;Ovanstående leder fram till förslaget att avdragsbegränsningen i det alternativa förslaget ska gälla för juridiska personer, svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. När det gäller skälen till att reglerna förutom svenska handelsbolag även omfattar delägare i sådana i utlandet delägarbeskattade juridiska personer hänvisas till vad som anförs härom i avsnitt 14.6.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;För att den ökning av inkomsten som det vägrade avdraget för finansiella kostnader kommer att innebära för delägaren inte ska få genomslag på beräkningen av anskaffningsutgiften på handels- bolagsandelen föreslås en ändring i 50 kap. 5 § IL. Av 50 kap. 5 § IL följer i dag att anskaffningsutgiften ska ökas med belopp som tagits upp som den skattskyldiges andel av bolagets inkomster. Om anskaffningsutgiften även fortsättningsvis skulle öka med hela delägarens andel av inkomsten, det vill säga även till den del inkomsten ökat på grund av avdragsförbudet, skulle avdragsförbudet indirekt förlora sin verkan. Det avdragsförbud som gäller vid beräkningen av inkomsten från handelsbolaget skulle nämligen komma tillbaka i form av en högre anskaffningsutgift, och därmed ett högre avdrag, hos delägaren när andelen avyttras. Kommittén föreslår därför att ökning av anskaffningsutgiften i detta sammanhang bara ska göras till den del inkomsten inte har minskats med i bolaget nekat avdrag för finansiella kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Förslaget tas in i 24 a kap. 2 § och 50 kap. 5 § IL i det alternativa förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;16.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Begränsningar i tillämpningen genom fribelopp eller beloppsgräns&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft10"&gt;I avsnitt 14.6.3 redogörs för att generella begränsningar i tillämp- ningen av de regler som kommittén föreslår kan vara att införa ett fribelopp eller en beloppsgräns. Syftet med regler av detta slag är att göra det enklare för mindre företag genom att de inte behöver tillämpa regler som kan vara administrativt betungande i onödan. I huvudförslaget föreslås inte några sådana begränsningar. De regler som kommittén föreslår i det alternativa förslaget är något mer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft20"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340349x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;komplexa än i huvudförslaget. Det skulle således innebära en lättnad för mindre företag om de inte behövde tillämpa reglerna. Samtidigt gäller att många små företag inte kommer att påverkas av avdragsbegränsningen eftersom de har negativa finansnetton som understiger det maximala avdragsutrymmet. Den bolagsskatte- sänkning som avdragsbegränsningen kombineras med kommer dock att komma alla till godo, vilket skulle vara positivt för dessa före- tag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft10"&gt;Om vissa företag undantas från reglerna uppkommer också frågan om de undantagna företagen i stället ska omfattas av några andra ränteavdragsbegränsningsregler för att det inte ska skapas ett utrymme för skatteundandragande med hjälp av ränteavdrag. Sådana ytterligare regler skulle krångla till systemet ytterligare. Kom- mittén bedömer därför att det inte heller för det alternativa för- slaget har framkommit tillräckliga skäl för att föreslå regler om ett fribelopp eller en beloppsgräns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Däremot gäller även här i syfte att underlätta för främst små företag en särskilt undantagsregel för vissa hyreskostnader i sam- band med avgränsningen av vad som ska omfattas av begreppet finansiella kostnader, se avsnitt 14.5.11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft134"&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;16.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Behov av kompletterande ränteavdragsbegränsningsregler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;16.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Nuvarande ränteavdragsbegränsningsregler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Reglerna som begränsar rätten till avdrag för ränteutgifter på skuldförhållanden till företag inom en intresse- gemenskap ska behållas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft10"&gt;Den avdragsbegränsningsregel som kommittén föreslår i avsnitt &lt;A href="#page_318"&gt;16.3 &lt;/A&gt;innebär en avdragsbegränsning för de finansiella kostnader som överskrider de finansiella intäkterna. Med finansiella kostnader avses bland annat räntekostnader, se avsnitt &lt;A href="#page_319"&gt;16.3.1. &lt;/A&gt;Begränsningarna gäller oavsett om de finansiella kostnaderna är affärsmässiga eller inte. Eftersom avdrag kommer att få göras för finansiella kostnader upp till ett visst belopp kommer det fortfarande att finnas möjligheter kvar till skatteundandragande upp till detta belopp, det vill säga 20 procent av avdragsunderlaget. Genom begränsningen minskar dock möjligheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft20"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340350x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p13 ft21"&gt;SOU 2014:40 Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;till skatteundandragande. Om de nuvarande reglerna i 24 kap. 10 &lt;NOBR&gt;a–10&lt;/NOBR&gt; f §§ IL upphävs utan att det införs några nya ränteavdrags- begränsningsregler, utöver de nu föreslagna reglerna, skulle reglerna kunna leda till skatteundandragande. Det är svårt att beräkna det troliga skattebortfallet, men uppskattningsvis skulle ett sådant skatteundandragande kunna leda till avdrag som ger upphov till ett skattebortfall i storleksordningen &lt;NOBR&gt;3–10&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor. Det är viktigt att även fortsättningsvis motverka den form av skatteplanering som de nuvarande ränteavdragsbegränsningsreglerna avser. Om det inte ska uppstå möjligheter till sådant skatteundandragande vid ett införande av den föreslagna modellen behövs därför någon form av kompletterande ränteavdragsbegränsningsregler. Nedan redogörs för hur sådana kompletterande regler skulle kunna utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Det första alternativet är att behålla de nuvarande reglerna i 24 kap. IL. Det som talar för detta är att reglerna är kända och redan tillämpas. Reglerna fick dock inledningsvis kritik för att de framstod som svårtillämpade, framförallt vad gäller tillämpningen av undantaget i 10 d §, den så kallade tioprocentsregeln, samt begreppet affärsmässiga skäl i 10 e §, den så kallade ventilen.&lt;A href="#page_350"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;De nuvarande ränteavdrags- begränsningsreglernas förenlighet med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; är dessutom ifrågasatt av kommissionen som har ställt frågor till den svenska regeringen.&lt;A href="#page_350"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Den svenska regeringen anser dock att ränteavdrags- begränsningsreglerna är förenliga med &lt;NOBR&gt;EU-rätten,&lt;/NOBR&gt; och att de inte innebär någon inskränkning av etableringsfriheten.&lt;A href="#page_350"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vidare anser regeringen att om en sådan inskränkning ändå skulle anses föreligga så kan reglerna rättfärdigas och de är proportionerliga. I nuläget är det oklart vilken bedömning kommissionen kommer att göra av begränsningarnas förenlighet med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; samt när denna fråga slutligen kommer att avgöras. Det är inte möjligt att förekomma denna bedömning eller att på något visst sätt anpassa kommitténs ställningstagande utifrån hur bedömningen kan tänkas falla ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Det andra alternativet är att införa regler om högsta tillåtna räntesats, till exempel genom att avdrag medges för ränteutgifter med högst statslåneräntan, eventuellt ökat med ett visst antal procent- enheter. Frågan är då om ett sådant tak ska begränsas till ränteutgifter på skuldförhållanden mot företag i en intressegemenskap eller avse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Se Skatteverkets ställningstagande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-02-25,&lt;/NOBR&gt; Dnr &lt;NOBR&gt;131-117306-13/111,&lt;/NOBR&gt; Några frågor vid tillämpningen av ränteavdragsbegränsningsreglerna gällande väsentligt inflytande, undan- taget från &lt;NOBR&gt;10%-regeln&lt;/NOBR&gt; och ventilen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;EU Pilot &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4437/13/TAXU-Sweden.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Fi2013/153.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft20"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft10"&gt;ränteutgifter på skuldförhållanden mot samtliga slag av borgenärer. Det naturliga borde vara att avgränsa även sådana regler till att endast omfatta ränteutgifter på skuldförhållanden mot företag i en intresse- gemenskap. Samtidigt kan det bland annat av enkelhetsskäl vara en fördel om samtliga ränteutgifter omfattas oavsett om det är fråga om skuldförhållanden mot ett företag inom en intressegemenskap eller mot rent externa långivare. Oavsett om reglerna riktar sig mot ränteutgifter på interna eller externa skuldförhållanden kommer det även här finnas incitament att utnyttja reglerna för att erhålla avdrag för ränteutgifter upp till avdragstaket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;Det tredje alternativet är att helt slopa avdrag för ränteutgifter på skuldförhållanden inom en intressegemenskap. En sådan avdragsbegränsningsregel för ränteutgifter på skuldförhållanden inom en intressegemenskap skulle vara lättöverskådlig och lättillämpad. En ränteavdragsbegränsningsregel helt utan någon form av ventil eller kompenserande avdragsmöjligheter kan dock verka betungande. En sådan regel kommer nämligen att träffa ränteutgifter på alla interna skuldförhållanden, också de som grundar sig på affärsmässiga skäl, samtidigt som interna ränteintäkter ska tas upp till beskattning. Exempelvis skulle sådana regler leda till att räntor kedjebeskattas i koncerner med så kallad internbankverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;Mot bakgrund av ovanstående bedömer kommittén det motiverat att komplettera förslaget om avdragsbegränsning för finansiella kostnader med ytterligare ränteavdragsbegränsningsregler. Ett avdragstak bedöms inte som en hållbar lösning då skatteundan- dragande med hjälp av räntor skulle kunna göras upp till avdragstaket. Alternativet att helt slopa avdrag för ränteutgifter på skuld- förhållanden inom en intressegemenskap bedöms vara en alltför schablonmässig regel som skulle kunna vara mycket betungande för företagen. Dagens regler i 24 kap. IL har fördelen att de redan tillämpas och är kända av företagen. Svårigheterna med att tillämpa reglerna kommer att minska med den tillämpningspraxis som utformas av både Skatteverket och domstolarna. Sammanfattningsvis bedömer kommittén att reglerna i 24 kap. 10 &lt;NOBR&gt;a–10&lt;/NOBR&gt; f §§ IL ska behållas. Det måste dock noga följas vilken bedömning kommissionen gör av begränsningarnas förenlighet med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft20"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340352x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;16.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Kompletterande regler för fåmansaktiebolag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det behöver inte införas några särskilda regler för att motverka att reglerna om avdragsbegränsning för negativa finansnetton kringgås genom reglerna om fåmansaktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft10"&gt;De överväganden och bedömningar som kommittén gör i avsnitt 14.7.2 är relevanta även för det alternativa förslaget. Kommittén föreslår därför inte några regler för att motverka att reglerna om avdragsbegränsning för negativa finansnetton kringgås genom reg- lerna om fåmansaktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;16.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Kompletterande regler för delägare i handelsbolag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det föreslås inte några särskilda regler för att mot- verka att fysiska personer som är delägare i handelsbolag kringgår avdragsbegränsningen för negativa finansnetton. Samråd har skett med Skatteförenklingsutredningen i denna fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft10"&gt;De överväganden och bedömningar som kommittén gör i avsnitt 14.7.3 är relevanta även för det alternativa förslaget. Kommittén föreslår därför inte några regler för att motverka att fysiska per- soner som är delägare i handelsbolag kringgår avdragsbegräns- ningen för negativa finansnetton. Även för det alternativa förslaget har samråd skett med Skatteförenklingsutredningen i denna fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;16.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Schablonintäkt för finansiella företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Finansiella företag ska ta upp en schablonintäkt till beskattning. Schablonintäkten uppgår till 0,12 procent av ett underlag som i huvudsak utgörs av det finansiella företagets skuldsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft10"&gt;Det alternativa förslaget består av två delar, en avdragsbegränsning av negativt finansnetto och en sänkning av bolagsskattesatsen. På samma sätt som avseende kommitténs huvudförslag passar modellen i det alternativa förslaget mindre bra för finansiella företag. De&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft20"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340353x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;kommer att få sänkt bolagsskattesats samtidigt som de inte på- verkas av avdragsbegränsningen av negativt finansnetto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;För att kompensera för den effekten ska finansiella företag även i det alternativa förslaget ta upp en schablonintäkt. I och med att sänkningen av bolagsskattesatsen inte blir lika stor som i huvud- förslaget behöver dock schablonintäkten inte sättas lika högt i det alternativa förslaget. För att utjämna effekten ska den här bestäm- mas till 0,12 procent av underlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Övriga frågor, såsom kretsen av skattskyldiga företag, beräkning av underlaget och regler om avräkning, utformas likadant som i huvudförslaget, se avsnitt 14.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Förslaget återfinns i 39 kap. &lt;NOBR&gt;32–35&lt;/NOBR&gt; §§ IL samt i 5 kap. lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt. Förslaget föranleder även ändringar i 39 kap. 1 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;16.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Ikraftträdande– och övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;16.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Ikraftträdande enligt huvudregeln&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången för beskattningsår, eller för svenska handelsbolag räkenskapsår, som börjar efter den 31 december 2015. För beskattningsår eller räkenskapsår som påbörjats tidigare gäller fortfarande äldre bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft10"&gt;Det är angeläget att de föreslagna reglerna träder i kraft så snart som möjligt. Med beaktande av tidpunkten för detta betänkandes avlämnande, remissförfarandets längd samt skälig tid för övrig hantering föreslår kommittén att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången för beskattningsår, eller för svenska handelsbolag räkenskapsår, som börjar efter den 31 december 2015. För perioden efter den 1 januari 2016 fram till att bestämmelserna ska börja tillämpas ska därmed äldre bestäm- melser fortfarande tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;I avsnitt &lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_354"&gt;16.9.2–0&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_354"&gt; &lt;/A&gt;föreslås vissa undantag från den nu föreslagna ikraftträdandebestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Förslaget tas in i punkterna 1 och 2 i ikraftträdande- och över- gångsbestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft20"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340354x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;16.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Företag med brutet räkenskapsår vid införandeåret&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Ett avdragsförbud för negativa finansnetton ska tillämpas på finansiella kostnader som belöper sig på tiden efter den 31 december 2015 för företag som har lagt om räkenskaps- året inom en period om två år före ikraftträdandet. Dessa företag behöver därmed dela upp finansiella intäkter och kost- nader som belöper sig på tiden före respektive efter ikraft- trädandet. Avdragsförbudet ska gälla fram till det att det första räkenskapsåret påbörjas efter ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft10"&gt;Företag som får högre beskattning i det nya systemet kommer att ha incitament att övergå till brutet räkenskapsår i syfte att få beskattas så länge som möjligt i det gamla systemet. Om företaget som ovan beskrivits bildar ett nytt aktiebolag med brutet räken- skapsår kan Skatteverket inte hindra detta med nuvarande regler. Det finns flera möjligheter till regelförändringar som skulle kunna användas för att lösa problemet. Ett alternativ är att ändra reglerna så att det krävs tillstånd från Skatteverket vid omläggning till brutet räkenskapsår i samtliga fall, även om det rör sig om en anpassning för att harmonisera räkenskapsåret inom en koncern.&lt;A href="#page_354"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Ett andra alternativ är att låta företag med brutet räkenskapsår skilja på negativa finansnetton före den 1 januari 2016 och efter den 1 januari 2016 och låta ett avdragsförbud gälla för negativa finans- netton fram till dess att ett nytt räkenskapsår börjar och de nya reglerna om avdrag med 20 procent av EBIT och rullning av kvarstående finansiella kostnader börjar att gälla. En nackdel med det senare alternativet är att många företag har brutet räkenskapsår och att en uppdelning på räntor före och efter den 1 januari 2016 skulle vara administrativt betungande för många mindre företag. Att införa en generell sådan regel är därför en relativt långtgående åtgärd. För att inte orsaka onödig komplexitet skulle en sådan uppdelning kunna begränsas till antingen företag med höga nega- tiva finansnetton (exempelvis över en miljon kronor på koncern- nivå) eller till företag som har lagt om räkenskapsår någon gång under de två senaste åren före ikraftträdandet. På så sätt skulle de allra flesta mindre företag inte behöva göra denna uppdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Om tillstånd inte ges finns alltid möjlighet för koncernen att harmonisera räkenskapsåret genom att övergå till kalenderår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft20"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340355x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Det sistnämnda alternativet bedöms vara enklast. Det föreslås därför att avdragsförbudet för negativa finansnetton ska tillämpas på finansiella kostnader som belöper sig på tiden efter den 31 december 2015 för företag som lagt om räkenskapsåret inom en period om två år före ikraftträdandet. Dessa företag behöver där- med dela upp de finansiella kostnaderna som belöper sig på tiden före respektive efter ikraftträdandet. För tiden efter ikraftträdandet gäller den nya bestämmelsen om avdragsförbud för negativa finans- netton direkt. När det första beskattningsåret påbörjas efter ikraft- trädandet kommer samtliga nya regler att börja gälla och negativa finansnetton kommer då att kunna dras av i enlighet med de före- slagna reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft10"&gt;Förslaget tas in i punkten 3 i ikraftträdande- och övergångs- bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;16.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Avsättningar och återföringar av periodiseringsfonder ska beskattas lika&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Periodiseringsfonder ska återföras med 119 procent av det avsatta beloppet om avsättningen har gjorts före den 1 januari 2016 och därefter återförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;Kommittén gör samma överväganden här som i huvudförslaget och föreslår att periodiseringsfonder som avsatts före införandeåret vid återföring efter införandeåret ska tas upp till en viss procent av det avsatta beloppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Förslaget tas in i punkten 5 i ikraftträdande- och övergångs- bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;16.9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Avdrag för koncernbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Företag med beskattningsår som påbörjats före men avslutas efter den 1 januari 2016 får under det beskattningsåret bara göra avdrag med högst 84 procent för koncernbidrag som har lämnats till företag med beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft20"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340356x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;Kommittén gör samma överväganden här som i huvudförslaget och föreslår att avdraget för koncernbidrag begränsas till en viss pro- cent avseende koncernbidrag som har lämnats till företag som har beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Förslaget tas in i punkten 6 i ikraftträdande- och övergångs- bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;16.9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Avsättning och återföring av säkerhetsreserv ska beskattas lika&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Avsättning till säkerhetsreserv som gjorts beskatt- ningsår som avslutats före den 1 januari 2016 ska justeras till 119 procent. Det föreslås att för räkenskapsår som påbörjas efter den 31 december 2015 beräknas en övergångspost som utgörs av skillnaden mellan föregående beskattningsårs avsättning till säkerhetsreserven och 119 procent av avsättningen. Den sär- skilda post som mellanskillnaden utgör ska tas upp till beskatt- ning de nästföljande beskattningsåren med minst en sjättedel per beskattningsår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft10"&gt;Kommittén gör samma överväganden här som i huvudförslaget och föreslår att ökning av avsättning till säkerhetsreserv som gjorts ett beskattningsår som avslutats före den 1 januari 2016 medför ett skattemässigt avdrag som är värt minst 22 procent.&lt;A href="#page_356"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Förslaget tas in i punkten 7 i ikraftträdande- och övergångs- bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Mellan 1994 och 2009 var bolagsskatten 28 procent. År 2009 sänktes bolagsskatten till 26,3 procent för att 2013 sänkas till 22 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft20"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340357x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;16.9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Tidigare års underskott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;För ett företags första beskattningsår som påbörjas efter ikraftträdandet ska kvarstående underskott från tidigare år endast anses uppgå till 50 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft10"&gt;Kommittén gör samma överväganden här som i huvudförslaget och föreslår att kvarstående underskott från tidigare år ska kvoteras ner till en viss procent vid ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Förslaget tas in i punkten 8 i ikraftträdande- och övergångs- bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft26"&gt;16.10 Behov av förändringar i andra lagar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft12"&gt;16.10.1 Skatteförfarandelagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft13"&gt;Särskilda uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägar- beskattad juridisk person med fast driftställe i Sverige ska till ledning för delägarnas beskattning lämna uppgift om negativt och positivt finansnetto som belöper sig på delägarens andel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft11"&gt;Denna uppgiftsskyldighet ska inte gälla om delägaren är ett dödsbo, ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägar- beskattad juridisk person med fast driftställe i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft10"&gt;Avdragsbegränsningen i det alternativa förslaget föranleder en justering av reglerna i 50 kap. IL om beräkning av justerad anskaff- ningsutgift i handelsbolag, se närmare avsnitt 14.6. Till den justerade anskaffningsutgiften hos delägaren ska inte läggas den ökning av inkomsten som föranleds av vägrat avdrag för negativa finansnetton i handelsbolaget. För att kunna göra denna beräkning behöver del- ägarna få uppgifter om sin andel av handelsbolagets finansnetto. Kommittén föreslår därför att ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med fast driftställe i Sverige till ledning för delägarnas beskattning ska lämna uppgift om sådant finansnetto som avses i 24 a kap. 13 § IL, och som belöper sig på delägarens andel. Bolaget och den juridiska personen ska alltså lämna uppgift om delägarens andel av bolagets eller den juridiska personens positiva eller negativa finansnetto. Skyldigheten att lämna uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft20"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340358x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;ska dock inte föreligga om delägaren är ett dödsbo, ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med fast driftställe i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft10"&gt;Av 33 kap. 10 § SFL framgår att uppgifterna ska ha kommit in till Skatteverket senast den sista dagen för när inkomstdeklarationen ska lämnas enligt 32 kap. 2 § SFL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;Förslaget tas in i 33 kap. 6 § SFL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft13"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2016. Bestämmelserna om särskilda uppgifter ska tillämpas första&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft10"&gt;gången på uppgifter som avser beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft10"&gt;Bestämmelsen om storlek på säkerheten i samband med skalbolagsdeklaration i sin nya lydelse tillämpas på avyttringar av andelar i skalbolag som sker efter utgången av 2015. Om skalbolagsdeklarationen till någon del avser tid före ikraft- trädandet, ska dock vid beräkningen av säkerhetens storlek procenttalet 22 användas i stället för 18,5. Äldre bestämmelser gäller i fråga om avyttringar som har skett före ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft10"&gt;Eftersom ändringarna i skatteförfarandelagen är föranledda av förslagen om ändringar i inkomstskattelagen ska bestämmelserna träda i kraft samtidigt som dessa, dvs. den 1 januari 2016. Änd- ringarna i 33 kap. 6 § SFL föreslås dock tillämpas första gången på uppgifter som avser beskattningsår som påbörjas efter den 31 decem- ber 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;I avsnitt &lt;A href="#page_343"&gt;16.5 &lt;/A&gt;föreslås att bolagsskattesatsen sänks från 22 till 18,5 procent. Om skalbolagsdeklarationen till någon del avser tid före ikraftträdandet, föreslås vid beräkningen av säkerhetens stor- lek enligt 58 kap. 2 § första stycket SFL, att procenttalet 22 använ- das i stället för 18,5. Äldre bestämmelser i 58 kap. 2 § SFL ska gälla i fråga om avyttringar som har skett före ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Förslaget tas in i övergångsbestämmelserna till skatteförfarande- lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft20"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;VIII Övriga frågor&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340360x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;17 Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;17.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft10"&gt;I detta avsnitt behandlas koncernintern resultatutjämning ur ett brett perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft10"&gt;I kommitténs direktiv&lt;A href="#page_360"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;anges att koncernbidragsreglerna har tillkommit för att verksamhet som bedrivs i en koncern med flera företag inte ska missgynnas jämfört med verksamhet som bedrivs i ett enda företag. Koncernbidragsreglerna är utformade för att fungera i en sluten ekonomi. De fungerar mindre väl i ett inter- nationellt sammanhang. Regeringen menar därför att det finns anledning att undersöka hur koncernbidragsreglerna fungerar ur ett mer allmänt företagsskatteperspektiv och utifrån den ökande inter- nationaliseringen. Vid undersökningen ska särskilt beaktas vikten av att värna den svenska skattebasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Regeringen uppdrar åt kommittén att ta ställning till om det – med hänsyn till de omständigheter som ligger till grund för den gjorda undersökningen – skulle vara mer ändamålsenligt att ersätta koncernbidragssystemet med andra regler. Som exempel på andra regelsystem nämns förlustutjämningssystem eller regler om s.k. &lt;NOBR&gt;carry-back.&lt;A href="#page_360"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_360"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Om så är fallet ska kommittén lämna förslag på sådan lagstiftning. Behovet av reglerna om koncernavdrag ska också undersökas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Avsnittet inleds med en redogörelse för det svenska regelverket med koncernbidrag och koncernavdrag (avsnitt &lt;A href="#page_361"&gt;17.2)&lt;/A&gt;. Redogörelsen avslutas med en kort bedömning av hur de svenska reglerna fungerar och vilka eventuella problem som kan identifieras. Efter detta görs en kartläggning av system för koncernintern resultatutjämning i några andra länder (avsnitt &lt;A href="#page_368"&gt;17.3)&lt;/A&gt;. De länder som tas upp är de nordiska länderna Norge, Danmark och Finland samt Nederländerna,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Dir. 2011:1 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;21–22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;carry-back&lt;/NOBR&gt; avses att underskott i ett företag får kvittas mot överskott som uppkommit ett tidigare år hos samma företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft20"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340361x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Frankrike och Storbritannien. I avsnittet därefter behandlas den &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; utvecklingen på området för gränsöverskridande koncernintern resultatutjämning (avsnitt &lt;A href="#page_379"&gt;17.4)&lt;/A&gt;. De viktigaste rättsfallen från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; behandlas tämligen ingående. Avsnittet avslutas med kommitténs bedömning av vilka ändringar som bör göras i det svenska regelverket för koncernintern resultatutjämning (avsnitt &lt;A href="#page_387"&gt;17.5)&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;17.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Det svenska regelverket för koncernintern resultatutjämning – koncernbidrag och koncernavdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;17.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Syftet med reglerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;I svensk skatterätt är det enskilda juridiska personer som beskattas. Det finns ingen beskattning på koncernnivå. Hur en verksamhet organiseras ska dock inte styras av skattemässiga överväganden. Som en övergripande princip gäller därför att skattebelastningen för en koncern inte ska vara större än den varit om koncernens verksamhet bedrivits i ett företag. Systemet med koncernbidrag har införts för att under vissa förutsättningar möjliggöra resultat- utjämning mellan de olika juridiska enheterna i en koncern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Syftet med koncernavdragen är att anpassa de svenska reglerna till &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; såsom den tolkats av Högsta förvaltningsdomstolen, förkortad HFD. Mer om detta i avsnittet om koncernavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;17.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Reglerna om koncernbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft10"&gt;Lagregler om koncernbidrag infördes ursprungligen 1965.&lt;A href="#page_361"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Dess- förinnan var rätten till avdrag för lämnade koncernbidrag reglerad i praxis och förutsatte att bidraget utgjorde en driftskostnad i givarens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Reglerna om koncernbidrag finns numera i 35 kap. inkomst- skattelagen (1999:1229), förkortad IL. Huvudregeln innebär att bidraget ska dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren, om förutsättningarna för avdrag är uppfyllda (1 §). Avdrag får bara göras om det motsvaras av att en lika stor intäkt tas upp hos mot- tagaren. Det framgår av RÅ 2006 not. 40 där avdrag för koncern-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;SOU 1964:29, prop. 1965:126, bet. 1965:BevU43, SFS 1965:573.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340362x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td235"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;bidrag till ett livförsäkringsföretag begränsades till det belopp som mottagaren tog upp vid inkomstbeskattningen. Den del av bidraget som livförsäkringsföretaget redovisade i den verksamhet som var föremål för avkastningsskatt fick därmed inte dras av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Av 1 § andra stycket framgår att en utgift för givaren för att förvärva och bibehålla inkomster inte är ett koncernbidrag. I sådana fall får givaren således avdrag trots att villkoren för koncernbidrag inte är uppfyllda. I denna bestämmelse tolkas även in ett krav på att koncernbidrag ska vara en vederlagsfri överföring av pengar eller andra tillgångar. Det finns således ett krav på att det sker en värde- överföring mellan givaren och mottagaren. Avdragsrätten är dock inte beroende av hur bidraget behandlas i räkenskaperna.&lt;A href="#page_362"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Som förutsättning gäller att bidraget lämnas mellan ett moder- företag och ett helägt dotterföretag (3 §) eller mellan två helägda dotterföretag med ett gemensamt moderföretag (4 §). Ett dotter- företag anses som helägt om moderföretaget direkt eller indirekt äger mer än 90 procent av andelarna (2 §). Ursprungligen var koncernbidrag förbehållet svenska koncerner bestående av enbart svenska företag. Reglerna ändrades på denna punkt år 2000&lt;A href="#page_362"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;med anledning av &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet.&lt;A href="#page_362"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_362"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Då infördes bestämmelser (2 a §) om att ett utländskt företag som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, förkortat EES, och som motsvarar ett sådant svenskt företag som avses i kapitlet också ska behandlas som ett svenskt företag. Detta gäller dock under förutsättning att mottagaren av koncernbidraget är skattskyldig i Sverige för den näringsverksamhet som bidraget hänför sig till. Detta innebär att förekomsten av ett &lt;NOBR&gt;EES-företag&lt;/NOBR&gt; i koncernen inte påverkar koncern- bidragsrätten mellan två svenska företag. Vidare kan koncernbidrag lämnas från och till ett &lt;NOBR&gt;EES-företags&lt;/NOBR&gt; fasta driftställe i Sverige. Bidrag kan också lämnas från och till ett svenskt företag som enligt ett skatteavtal har hemvist i en annan &lt;NOBR&gt;EES-stat,&lt;/NOBR&gt; men som är skatt- skyldig i Sverige för den näringsverksamhet som bidraget hänför sig till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1070 ft10"&gt;Koncernbidrag mellan ett moderföretag och ett helägt dotter- företag ska dras av under vissa särskilt reglerade förutsättningar (3 §). Varken givaren eller mottagaren får vara ett privatbostads- företag eller ett investmentföretag (3 § 1). Skälet till att dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Se RÅ 1998 ref. 6, RÅ 1999 ref. 74 och RÅ 2004 not. 122.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Prop. 2000/01:22, bet. 2000/01:SkU9, SFS 2000:1341.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se även mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-200/98,&lt;/NOBR&gt; X AB och Y AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340363x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;subjekt inte får tillämpa koncernbidragsreglerna är de inslag av schablonbeskattning som gäller för dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Som ytterligare villkor gäller att både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i inkomstdeklarationen för ett beskatt- ningsår som har samma deklarationstidpunkt enligt skatteför- farandelagen (2011:1244) eller som skulle ha haft det om inte bokföringsskyldigheten upphört för någon av parterna (3 § 2). Denna bestämmelse ändrades i samband med införandet av skatteförfarandelagen. Tidigare gällde att bidraget skulle redovisas vid samma taxering. De inblandade företagens räkenskapsår behövde inte sammanfalla. Syftet med kravet på redovisning vid samma tidpunkt är att förhindra att beskattningen av koncernens vinster kan skjutas på framtiden genom koncernbidrag mellan företag med olika deklarationstidpunkter.&lt;A href="#page_363"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;När skatteförfarande- lagen infördes utmönstrades begreppet taxeringsår och juridiska personer lämnar nu deklaration vid fyra olika tidpunkter beroende på vilket beskattningsår personen har. Beskattningsåret för juri- diska personer är lika med räkenskapsåret. Huvudregeln för kon- cerner är att alla företag ska ha samma räkenskapsår. Numera är således samma räkenskapsår också en förutsättning för koncern- bidragsrätt. Det finns ett undantag och det är när bokförings- skyldigheten upphör för den ena parten, till exempel vid en lik- vidation. Då kan koncernbidrag lämnas trots att deklarations- tidpunkten blir olika för givaren och mottagaren.&lt;A href="#page_363"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft10"&gt;Ett tredje villkor för koncernbidrag är att det dotterföretag som lämnar eller tar emot koncernbidrag har varit helägt under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag (3 § 3). Avsikten med bestämmelsen är att förhindra obehörig resultatutjämning genom förvärv på årets första eller sista dag. Bestämmelsens sista led har införts för att det ska vara möjligt att även det första räkenskaps- året lämna koncernbidrag till nybildade dotterföretag. Lydelsen korrigerades 2008&lt;A href="#page_363"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;genom att ordet ”näringsverksamhet” ändrades till ”verksamhet”. Ändringen föranleddes av en dom från HFD, RÅ 2006 ref. 58, där domstolen förklarade att lagtexten inte medgav avdrag för koncernbidrag till eller från ett under året förvärvat lagerbolag. Regeln ändrades i syfte att tillåta sådana bidrag. Kravet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Prop. 1965:126 s. 66.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1072 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;För ett utförligare resonemang om ändringarna i denna del se prop. 2010/11:165, del 2, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1248–1249.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Prop. 2008/09:40, bet. 2008/09:SkU9, SFS 2008:1064.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340364x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td235"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;på att dotterföretaget ska vara helägt under hela året är inte teo- retiskt uppfyllt om något av de inblandade företagen likvideras under året. Koncernbidrag anses då ändå kunna lämnas under likvidationsåret eftersom skälet till att kravet inte är uppfyllt är att den ena parten upphört att existera. I 7 § finns bestämmelser som utvidgar och förtydligar vad som avses med helägt under hela beskattningsåret. Paragrafen infördes för att lagfästa den princip som tidigare fastslagits i praxis&lt;A href="#page_364"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;om att koncernbidrag kan ges även efter koncerninterna överlåtelser. Således anses ett företag som helägt under hela året om koncernbidragsrätt förelåg mellan parterna även före ägarförändringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Vidare gäller att mottagaren inte får anses ha hemvist i en annan stat enligt ett skatteavtal&lt;A href="#page_364"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;(3 § 4) samt att näringsverksamheten som bidraget hänförs till inte får vara undantagen från beskattning i Sverige på grund av skatteavtal (3 § 5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;En ytterligare förutsättning är, i de fall koncernbidraget lämnas från ett dotterföretag till ett moderföretag, att utdelning från dotter- företaget är skattefri hos moderföretaget (3 § 6). Motsvarande bestämmelse finns i 4 § för koncernbidrag mellan systerföretag. I de fallen gäller som förutsättning för koncernbidrag att moderföretaget är ett investmentbolag, att utdelning från givaren är skattefri hos moderföretaget eller att utdelning från mottagaren av koncernbidraget är skattepliktigt hos moderföretaget. Dessa bestämmelser är till för att motverka kringgående av reglerna om kedjebeskattning av utdel- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;I 5 § finns bestämmelser om att koncernbidrag från ett moder- företag till ett annat företag får dras av även om mottagaren inte är ett helägt dotterföretag. Ägarförhållandena ska i stället vara sådana att mottagaren genom fusion har kunnat gå upp i moderföretaget. Sådana förhållanden är det till exempel fråga om när moder- företaget äger samtliga aktier i AB1, och moderföretaget och AB1 äger hälften var av aktierna i AB2. Då kan moderföretaget ändå lämna koncernbidrag till AB2. Av 2 a § följer att detta även gäller om delägaren i dotterföretaget (AB1 i exemplet) är ett företag som hör hemma i en stat inom EES.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft11"&gt;Bestämmelserna i 6 § ger en generell rätt att lämna koncernbidrag till andra företag inom koncernen, även utanför kretsen &lt;NOBR&gt;moder-,&lt;/NOBR&gt; dotter- och systerföretag som anges i de tidigare paragraferna. Ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;RÅ 1973 ref. 37.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Med undantag för när hemviststaten är inom EES och det svenska företaget fortfarande har fast driftställe i Sverige som ska ta upp koncernbidraget, se 2 a §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft20"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340365x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;sådant bidrag får dras av under förutsättning att varje förmedlande företag skulle ha haft rätt att dra av det förmedlade bidraget. Alla företag i kedjan måste således uppfylla de villkor som gäller för koncernbidrag enligt &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; §§. I praxis har det med stöd av en icke- diskrimineringsklausul i ett skatteavtal getts avdrag för koncernbidrag trots ett mellanliggande amerikanskt företag.&lt;A href="#page_365"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Den sista paragrafen i koncernbidragskapitlet handlar om dis- pens. Regeringen får medge att koncernbidrag får dras av och tas upp trots att en eller flera av villkoren inte är uppfyllda. En sådan dispens är dock förbehållen bidrag mellan svenska företag som är av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och som redovisas öppet. Regeln tillkom ursprungligen för att underlätta samverkan mellan staten och näringslivet i &lt;NOBR&gt;ASEA-Atom.&lt;/NOBR&gt; Av förarbetena framgår att bestämmelsen främst har till syfte att kunna avvika från kravet på 90 procents ägande i inblandade dotterföre- tag.&lt;A href="#page_365"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft10"&gt;I redovisningen ska såväl lämnade som mottagna koncernbidrag behandlas som bokslutsdispositioner. Ett lämnat koncernbidrag ska redovisas som kostnad det räkenskapsår då mottagaren tar upp bidraget som intäkt.&lt;A href="#page_365"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Den skattemässiga avdragsrätten är dock inte på något sätt beroende av hur koncernbidraget har behandlats i räkenskaperna.&lt;A href="#page_365"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;17.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Reglerna om koncernavdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;I 35 a kap. IL finns reglerna om koncernavdrag. Dessa definieras i 1 § som ett svenskt moderföretags rätt att göra avdrag för en slutlig förlust hos ett helägt utländskt dotterföretag. Kapitlet infördes 2010&lt;A href="#page_365"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;med anledning av att HFD år 2009 meddelade tio domar&lt;A href="#page_365"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;angående koncernbidrag i gränsöverskridande situationer. HFD tolkade &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och kom till slutsatsen att de svenska reglerna om koncernbidrag innebar en inskränkning av etableringsfriheten eftersom förluster uppkomna i utländska dotterföretag inte kunde utnyttjas på samma sätt som förluster i motsvarande svenska dotterföretag. En sådan inskränkning kunde dock i vissa fall rätt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;RÅ 1993 ref. 91 I.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Prop. 1972:13 s. 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;För &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;K2-företagen&lt;/NOBR&gt; se BFNAR 2008:1, Årsredovisning i mindre aktiebolag, p. 4.3 och 20.13. För K3 se BFNAR 2012:1, Årsredovisning och koncernredovisning, p. 6.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Se exempelvis RÅ 1998 ref. 6 och RÅ 1999 ref. 74.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2009/10:194, bet. 2009/10:SkU36, rskr. 2009/10:257, SFS 2010:353.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;RÅ 2009 ref. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;13–15,&lt;/NOBR&gt; m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td235"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;färdigas. Domstolen fann emellertid att det fanns situationer då avdrag för förluster i utländska dotterföretag borde få göras av ett svenskt moderföretag. Det handlade då om förluster som blev definitiva i samband med att dotterföretagen likviderades. Avdrag behövde inte ges med mer än det lägsta beloppet av dotter- företagets förlust vid utgången av det senaste hela räkenskapsåret och den slutliga förlusten enligt båda staternas skatteregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Reglerna om koncernavdrag har införts i syfte att undanröja den motsättning mellan de svenska koncernbidragsreglerna och &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; som HFD fann i de ovan nämnda domarna. Det är således fråga om en kodifiering av vad HFD ansett vara gällande rätt på området. Reglerna om koncernavdrag ska ses som ett komplement till koncernbidragsreglerna och de sistnämnda har också legat till grund för den närmare utformningen av bestämmelserna om koncernavdrag. Domarna från HFD har också spelat en avgörande roll för utformningen. Av uttalanden i propositionen kan slutsatsen dras att regeringen inte velat ge en större möjlighet till gränsöverskridande resultatutjämning än vad som följer av domarna. Regeringen förefaller ha haft en restriktiv inställning vid tolkningen av domarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft10"&gt;Kapitlet om koncernavdrag är i huvudsak uppbyggt på samma sätt som det om koncernbidrag. I &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ finns definitioner, i &lt;NOBR&gt;5–6&lt;/NOBR&gt; §§ anges förutsättningarna för koncernavdrag och i &lt;NOBR&gt;7–11&lt;/NOBR&gt; §§ finns regler om koncernavdragets storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Kapitlet inleds med att vissa termer definieras. Svenskt moder- företag definieras på samma sätt som i reglerna om koncernbidrag, med undantag för att ett sådant företag i detta kapitel äger mer än 90 procent av andelarna i ett utländskt dotterföretag (2 § första stycket). Det helägda utländska dotterföretaget är det företag som ägs av moderföretaget (2 § andra stycket). Dotterföretaget ska vara ett utländskt företag som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller ekonomisk förening och höra hemma i en stat inom EES. Privat- bostadsföretag, investmentföretag eller dess utländska motsvarig- heter kan inte vara vare sig moder- eller dotterföretag (2 § tredje stycket). Därutöver definieras även vad som avses med att höra hemma i en viss stat (3 §) samt vad som avses med företag i intressegemenskap (4 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft11"&gt;I 5 § anges de grundläggande förutsättningarna för koncern- avdrag. För att ett svenskt moderföretag ska få dra av en slutlig förlust hos ett helägt utländskt dotterföretag krävs att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1075 ft20"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1076 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;dotterföretaget har försatts i likvidation och att likvidationen har avslutats,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;dotterföretaget har varit helägt under hela beskattningsåret eller sedan det började bedriva verksamhet till dess att likvidationen har avslutats,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;avdraget görs det beskattningsår då likvidationen har avslutats,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;avdraget redovisas öppet i moderföretagets inkomstdeklaration, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;det inte finns företag i intressegemenskap med moderföretaget som när likvidationen avslutas bedriver rörelse i den stat där dotterföretaget hör hemma.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Vad som avses med en slutlig förlust anges i 6 §. Förlusten ska inte ha kunnat utnyttjas och inte kan komma att utnyttjas av dotter- företaget eller någon annan i den stat där dotterföretaget hör hemma. Med detta avses att dotterföretaget måste ha använt alla kända möjligheter att utnyttja förlusten i den stat där företaget hör hemma. Vidare får skälet till att förlusten inte kan utnyttjas av dotterföretaget inte vara att det saknas en rättslig möjlighet till detta eller att denna möjlighet är begränsad i tiden. Det innebär att en förlust inte kan betraktas som slutlig om det helt saknas regler att utnyttja förlusten i den stat där företaget hör hemma eller om sådana regler ger en tidsbegränsad rätt och den tidsperioden har gått ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft11"&gt;Övriga paragrafer i kapitlet &lt;NOBR&gt;(7–11&lt;/NOBR&gt; §§) reglerar storleken på koncernavdraget. Avdraget begränsas till det lägsta beloppet av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;förlusten hos dotterföretaget vid utgången av det sista hela beskattningsåret före likvidationens avslutande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;förlusten vid likvidationens avslutande, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;det positiva resultatet hos moderföretaget före avdraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft10"&gt;Vid beräkningen av moderföretagets resultat gäller att vissa koncern- bidrag ska räknas av. Det gäller sådana koncernbidrag som efter det att det aktuella utländska dotterföretaget blev helägt har lämnats till moderföretaget av andra dotterföretag i koncernen och som då har medfört underskott hos givarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft20"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td235"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1079 ft10"&gt;Förlusten hos dotterföretaget beräknad i utländsk valuta ska räknas om till svenska kronor enligt valutakursen för den dag då likvidationen avslutades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Förlusten hos dotterföretaget uppgår till det lägsta belopp som framkommer efter dels en beräkning enligt reglerna i den stat där företaget hör hemma, dels en beräkning som om dotterföretaget vore ett svenskt aktiebolag med motsvarande inkomster (8 §). Det innebär att moderföretaget ska göra fyra beräkningar av förlusten för att avgöra vilket belopp som får dras av. Beräkning enligt reglerna i den stat där företaget hör hemma vid utgången av det sista hela beskattningsåret samt vid likvidationens avslutande och beräkning enligt svenska regler vid samma tidpunkter. Förluster som härrör från tiden innan dotterföretaget blev helägt får inte räknas med. Om dotterföretaget har tillgångar med ett högre värde än det skattemässiga värdet ska dessa tillgångar anses avyttrade till marknadsvärdet vid beräkningen av förlusten. Denna regel torde bara bli aktuell vid beräkning av förlusten vid utgången av det sista beskattningsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft10"&gt;Vidare ska förlusten korrigeras för vissa slags överföringar av obeskattade värden som har gjorts från dotterföretaget (9 §). Förlusten ska även minskas med det belopp som moderföretaget fått avdrag med avseende förlust på andelarna i dotterföretaget (10 §). Det gäller oavsett om avdrag för anskaffningsutgiften har skett genom nedskrivning eller med anledning av likvidationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;I 11 § finns bestämmelser om hur beslut från utländsk myndighet eller domstol som påverkar storleken på koncernavdraget ska hanteras. Om koncernavdrag har gjorts med ett för högt eller lågt belopp ska mellanskillnaden påverka moderföretagets beskattning det beskattningsår då beslutet vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;17.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Koncernintern resultatutjämning i några andra länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;17.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Inledning och sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft10"&gt;De svenska reglerna om koncernbidrag och koncernavdrag kan jämföras med hur koncernintern resultatutjämning har lösts i några andra länder. Kommittén har valt att titta närmare på våra grann- länder Norge, Finland och Danmark samt på Nederländerna, Frankrike och Storbritannien. Att studera systemen i de nordiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft20"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340369x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft10"&gt;länderna är naturligt eftersom de har beskattningsordningar som är relativt lika den svenska. Nederländerna har ofta används som inspirationskälla för ändringar i de svenska skattereglerna. De franska och brittiska systemen har i vissa delar prövats av &lt;NOBR&gt;EU-domstolen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Norge, Finland och Storbritannien har regler som i hög grad påminner om de svenska. Där sker resultatutjämningen genom att överskott eller underskott förs mellan företag inom koncernen. Danmark, Nederländerna och Frankrike har valt att ha olika former av konsoliderad beskattning där hela koncernens skattemässiga resultat redovisas av ett företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Några slutsatser kan dras av sammanställningen nedan. Det är endast det danska systemet som innehåller en möjlighet att dra av underskott i utländska koncernföretag, och om man vill ha den möjligheten måste man också ta upp överskott i utländska koncern- företag till beskattning i Danmark. Vidare framgår det också av jämförelsen att regler om konsoliderad koncernbeskattning är relativt omfattande och krångliga, i vart fall jämfört med regler om koncern- bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;17.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_369"&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Det norska systemet för koncernintern resultatutjämning är i allt väsentligt detsamma som det svenska. Koncernbidrag får lämnas mellan företag i de fall ägandet uppgår till mer än 90 procent av kapitalet och rösterna. Bidraget ska dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren. Vidare finns det ett system som liknar våra regler om underprisöverlåtelser och som bygger på kontinuitetsprincipen, vilket möjliggör att man flyttar tillgångar mellan koncernföretag utan beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;17.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_369"&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft11"&gt;I Finland finns det ett system med koncernbidrag som är utformat på samma sätt som det svenska systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft11"&gt;Koncernbidrag mellan två företag med hemvist i Finland ska dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren om vissa förutsätt- ningar är uppfyllda:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Informationen hämtad från IBFD:s databas den 21 april 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Informationen hämtad från IBFD:s databas den 21 april 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340370x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td235"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1082 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Moderföretaget måste direkt eller indirekt äga minst 90 procent av andelarna i dotterföretaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Kravet på en viss ägarandel ska vara uppfyllt under hela räkenskapsåret eller så ska dotterföretaget ha bildats under året.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Båda företagen måste bedriva näringsverksamhet och får inte vara finansiella företag, försäkringsföretag eller pensionsinstitut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Räkenskapsåret ska sluta på samma dag och bidraget ska tas med i årsredovisningen för båda företagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Bidraget får inte vara ett rent kapitaltillskott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft10"&gt;Koncernbidraget får inte överstiga det givande företagets över- skott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;17.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Danmark&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_370"&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft10"&gt;Det danska systemet för koncernintern resultatutjämning ändrades markant från och med 15 december 2004. Då infördes ett obliga- toriskt system för konsoliderad koncernbeskattning som omfattar alla danska koncernföretag och alla utländska företags fasta drift- ställen i Danmark. Det gäller även för utländska koncernföretag som äger fast egendom i Danmark. För övriga utländska koncern- företag är systemet frivilligt. Dock måste antingen alla eller inga av koncernens utländska företag ingå i konsolideringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Ett moderföretag tillsammans med dess dotterföretag utgör en koncern. Ett företag kan bara ha ett moderföretag i beskattnings- hänseende och det är det företag som har kontrollen över dotter- företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Företag som har försatts i konkurs får inte ingå i koncernen. Koncernens konsoliderade inkomst erhålls genom att den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft10"&gt;beskattningsbara inkomsten räknas ut för varje enskilt företag i koncernen. Resultaten för varje företag läggs därefter ihop till ett resultat. Innan inkomsterna summeras justeras resultaten för varje företag med outnyttjade underskott från tidigare år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft10"&gt;Om ett eller flera avföretagen går med underskott fördelas underskotten proportionerligt på de företag som visar överskott. Underskott som överstiger de överskott som finns i koncernen fördelas på de företag som går med underskott och får användas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Informationen hämtad från IBFD:s databas den 21 april 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft20"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;dem mot framtida vinster. Underskott som härstammar från tid innan företaget var en del av en koncern i beskattningshänseende får bara utnyttjas mot det enskilda företagets kommande överskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Det faktiska ägandet har ingen betydelse när det gäller koncern- beskattningen. Helaföretagets beskattningsbara resultat ska räknas ihop med det företag som har kontroll, oavsett ägarandel. Om koncernen har bildats under året ska dock den konsoliderade inkomsten proportioneras med hänsyn till detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Gränsöverskridande konsoliderad koncernbeskattning är frivillig. Systemet innehåller emellertid en &lt;NOBR&gt;allt-eller-inget-princip,&lt;/NOBR&gt; vilket innebär att antingen så räknas alla utländska koncernföretag in i koncernens resultat eller också räknas inga utländska företag alls. Denna princip gäller inte bara dotterföretag, utan också utländska moder- och systerföretag. Definitionen av koncern är densamma när det gäller utländska företag. Det huvudsakliga skälet för allt- &lt;NOBR&gt;eller-inget-principen&lt;/NOBR&gt; är att förhindra att koncernen inkluderar de utländska företag som går med förlust men utesluter de vinst- givande utländska företagen från konsolideringen. Ett sätt att kringgå detta skulle kunna vara att i stället för utländska dotter- företag etablera utländska fasta driftställen avseende den förlust- bringande verksamheten. För att förhindra detta behandlas fasta driftställen på ett annorlunda sätt i Danmark än i Sverige. Danska företag beskattas inte för vinster i utländska fasta driftställen eller från utländsk fast egendom. Förluster från sådan verksamhet får inte heller dras av mot den danska inkomsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft10"&gt;Ett beslut om gränsöverskridande koncernbeskattning är bind- ande för koncernen i 10 år. Om koncernen upplöses under denna period finns särskilda regler för återföring. Gränsöverskridande koncernbeskattning sker annars på samma sätt som när koncernen bara består av danska företag. Det är samma regler för inkomst- beräkningen, ett ansvarigt företag m.m. Underskott från utländska företag i koncernen ska dock återföras i sin helhet om koncern- förhållandet upphör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Utdelningar är som huvudregel skattepliktiga men kan undantas från beskattning om aktieinnehavet hos ett mottagande danskt företag kvalificerar sig som dotterbolagsaktier eller koncernbolags- aktier. Koncernbeskattningen gör inte något undantag för kapital- vinster på tillgångar som avyttras inom koncernen. Koncernbidrag är som regel inte avdragsgilla för givaren (behandlas som en icke avdragsgill kostnad, som ett kapitaltillskott eller som en utdelning) men skattepliktiga för mottagaren (om det inte är en utdelning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft20"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td235"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p959 ft10"&gt;Det finns dock exempel från praxis när givaren har tillåtits dra av koncernbidraget. Det har då rört sig om ett nära affärsmässigt sam- band mellan givaren och mottagaren, att givaren tjänar på verk- samheten hos mottagaren samt att bidraget har tagits upp hos mottagaren. Det finns även möjlighet att under vissa förutsätt- ningar lämna koncernbidrag som inte behöver tas upp av mot- tagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft10"&gt;Om koncernförhållandet upphör genom att ett dotterföretag avyttras behandlas dotterföretagets inkomst på samma sätt som beskrivits ovan när det gäller förvärv. Det avyttrade företagets inkomst ska läggas till koncernens för den period som företaget ingick i koncernen. Om koncernförhållande upphör genom upp- lösning eller likvidation ska företagets hela inkomst för likvida- tionsåret läggas till koncernens inkomst. Om ett företag upphör att vara en del av en gränsöverskridande koncern innan tioårsperioden har gått ut, medför det generellt att alla avdrag som gjorts med anledning av det företaget under konsolideringsperioden ska återföras till beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft10"&gt;Ett företag i koncernen ska utses till det företag som admini- strerar koncernens samtliga skatteförehavanden. Det företaget ansvarar för koncernens deklaration och skattebetalningar samt tillhandahåller information för att avgöra vilka företag som ska ingå i koncernen. Om moderföretaget är danskt utses det till admini- strerande företag. Om det inte finns ett danskt moderföretag men flera danska systerföretag, utses något av dessa till administrerande företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;Som nämnts ska det administrerande företaget betala in kon- cernens skatt. De andra företagen i koncernen är skyldiga att betala sin del av skatten till det administrerande företaget. Om ett vinstgivande koncernföretag får sin inkomst utjämnad av under- skott från ett annat koncernföretag, och därför inte ska betala någon skatt, ska detta företag i stället betala ett belopp mot- svarande det skattemässiga värdet av de utnyttjade förlusterna till det administrerande företaget. Detta belopp ska det admini- strerande företaget i sin tur betala till det företag som bidrog med underskottet. Betalningarna till underskottsföretagen i koncernen måste göras senast den dag då koncernens skatt ska vara inbetald. Om så inte har skett har underskottsföretagen rätt till mark- nadsmässig ränta på beloppet. Regelverket säger inget om när de vinstgivande företagen i koncernen måste betala sin del av skatten till det administrerande företaget. Av förarbetena följer dock att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft20"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340373x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;avsikten är att även dessa betalningar ska göras senast vid detta datum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Varje företag i koncernen är bara ansvarig för så stor del av skatten som är hänförlig till företagets del av den konsoliderade inkomsten. När ett företag har betalat sin del av skatten till det administrerande företaget går ansvaret för skattebetalningen över på det senare företaget. Alla företag inom koncernen är dock solidariskt ansvariga för skatt som har förfallit till betalning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Alla företag i koncernen måste ha samma beskattningsår som det administrerande företaget. Alla företag i koncernen behöver emellertid inte ha samma räkenskapsår för redovisningen. I de flesta fall följer det i stället av den danska motsvarigheten till årsredo- visningslagen, som säger att i en koncern med ett danskt moder- företag måste alla dotterföretag ha samma räkenskapsår som moder- företaget. Det finns regler för hur anpassningen till samma beskatt- ningsår ska ske i en koncern där företagen har olika sådana år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;17.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Nederländerna&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_373"&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Nya regler om koncernbeskattning infördes i Nederländerna från och med den 1 januari 2003. Reglerna innebär att ett moderföretag och dess dotterföretag efter gemensam ansökan kan betraktas som en skattemässig enhet när det gäller bolagsskatt. Balans- och resultaträkningen konsolideras hos moderföretaget för alla företag i koncernen. Bolagsskatt betalas därefter bara av moderföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Det finns inga begränsningar av hur många företag som kan ingå i den konsoliderade koncernbeskattningen och det finns inget krav på något samband mellan verksamheterna i de deltagande före- tagen. Det finns inte heller någon begränsning av hur länge den koncernbeskattade enheten måste eller får existera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Det finns vissa krav som måste vara uppfyllda för att ett dotter- företag ska kunna ingå i en koncernbeskattad enhet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Moderföretaget måste äga minst 95 procent av aktierna i varje aktieklass i dotterföretaget samt 95 procent av rösterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Alla företag som ingår i den konsoliderade koncernen måste ha samma beskattningsår.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Alla företag i koncernen måste ingå i samma skatteregim&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_373"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Informationen hämtad från IBFD:s databas den 21 april 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340374x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td235"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Samtliga företag måste ha hemvist i Nederländerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Moderföretaget och dotterföretagen måste vara nederländska aktiebolag eller utländska motsvarigheter till ett sådant bolag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Dotterbolagsaktierna får inte utgöra lager hos ägarbolaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft10"&gt;Utländska företags fasta driftställe i Nederländerna kan under vissa förutsättningar tillåtas ingå i en koncernbeskattad enhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1095 ft10"&gt;Det pågår mål i &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; som behandlar huruvida det är förenligt med etableringsfriheten att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;inhemska moderföretag får bilda en skattemässig enhet med sina inhemska dotterdotterföretag endast om även det mellanliggande dotterföretaget har hemvist i landet eller, om detta har hemvist i en annan medlemsstat, om det äger ett fast driftställe i landet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;inhemska dotterföretag sinsemellan får bilda en skattemässig enhet endast om även deras moderföretag har hemvist i landet eller, om detta har hemvist i en annan medlemsstat, om det äger ett fast driftställe i landet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft10"&gt;Generaladvokaten anser i sitt förslag till avgörande att dessa två omständigheter utgör hinder för etableringsfriheten som inte kan rättfärdigas. &lt;A href="#page_374"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Överskott och underskott för de företag som ingår i enheten ska läggas ihop vid beskattningen. Vid den beräkningen ska det bortses ifrån koncerninterna transaktioner mellan företagen. Tillgångar och skulder i dotterföretagen ska skattemässigt anses tillhöra moderföretaget. Det är således både resultat- och balans- räkningen som ska konsolideras på koncernnivå. Underskott som härstammar från tiden innan ett företag ingick i den koncern- beskattade enheten får bara dras av om vissa särskilda omständig- heter är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;En koncernbeskattad enhet kan upplösas helt eller delvis när som helst på begäran av de deltagande företagen. Det finns även regler som säger att en sådan enhet ska upplösas när det föreligger vissa omständigheter, till exempel om förutsättningarna för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1099 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;I IBFD:s databas används begreppet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;fiscal regime&lt;/SPAN&gt;. En direktöversättning har används här, i avsaknad av något motsvarande svenskt begrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Förslag till avgörande i de förenade målen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-39/13,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;C-40/13&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;C-41/13,&lt;/NOBR&gt; SCA Group Holding BV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft20"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340375x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;bilda en koncernbeskattad enhet inte längre är uppfyllda eller om ett företags verkliga ledning flyttas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Vid en upplösning måste de konsoliderade balans- och resultat- räkningarna brytas upp på företagsnivå igen. Det finns speciella regler om värderingen av tillgångar och skulder vid ett sådant förfarande. Generellt gäller att konsoliderade underskott stannar kvar hos moderföretaget när den koncernbeskattade enheten upplöses. Under vissa förutsättning kan emellertid ett dotterföretag få tillbaka ”sina” underskott, som då får rullas vidare och utnyttjas mot överskott kommande år. Koncerninterna transaktioner som inte har genomförts i överensstämmelse med armlängdsprincipen kan bli föremål för återföring vid en upplösning av enheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Moderföretaget i den koncernbeskattade enheten ska svara för deklaration och andra uppgifter för hela enheten. Taxeringen kom- municeras bara med moderföretaget, men alla företag som ingår i enheten är solidariskt ansvariga för hela enhetens bolagsskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;17.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Frankrike&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_375"&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;I fransk rätt finns det ingen civilrättslig eller bolagsrättslig mot- svarighet till vår koncerndefinition. Det finns dock möjlighet till skatterättslig konsolidering av resultatet från flera företag under vissa förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;En koncernbeskattad enhet kan bara bildas av franska företag där moderföretaget direkt eller indirekt äger minst 95 procent av kapitalet och rösterna i dotterföretagen. Alla företagen i enheten måste ha samma beskattningsår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Moderföretaget måste vara ett franskt företag som inte själv ägs till 95 procent eller mer av ett annat franskt företag. Det kan dock vara helägt av ett utländskt företag. Som undantag från detta gäller att moderföretaget får ägas indirekt av ett franskt företag, om det företag som direkt äger aktierna är ett utländskt företag (som inte äger aktierna via ett fast driftställe i Frankrike) eller en samman- slutning&lt;A href="#page_375"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;som inte är skyldig att betala bolagsskatt i Frankrike.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Före 2009 kunde indirekt ägande bara konstitueras av företag som själva ingick i enheten. Om det fanns ett utländskt dotter- företag kunde således inte det franska moderföretaget konsolidera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Informationen hämtad från IBFD:s databas den 21 april 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;I IBFD:s databas används här uttrycket &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;partnership, &lt;/SPAN&gt;vilket kan avse flera olika svenska associationsformer (såsom handelsbolag och enkelt bolag) men även andra former som inte finns i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft20"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340376x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td235"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft10"&gt;sig med ett franskt dotterdotterföretag som ägdes av det utländska dotterföretaget. Detta ändrades dock efter &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom i målet Papillon&lt;A href="#page_376"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Ändringen infördes den 31 december 2009 och fick tillämpas retroaktivt från och med den 1 september 2004. Nu är det således möjligt för ett franskt moderföretag att ingå i en koncernbeskattad enhet med ett utländskt företags fasta driftställe i Frankrike, förutsatt att det fasta driftstället är skyldigt att betala fransk bolagsskatt samt att moderföretaget äger 95 procent av det utländska företaget. Det är också möjligt att ingå i en sådan enhet med ett dotterdotterföretag som ägs av ett mellanliggande utländskt företag med hemvist i en stat inom EU, i Norge eller på Island. Det går dock inte att bli koncernbeskattad tillsammans med utländska dotterföretag. Gränsöverskridande koncernintern resultat- utjämning är således inte tillåten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;Reglerna om koncernbeskattad enhet är frivilliga, men om man beslutar att använda dem är man bunden till det i fem år. Om så inte sker kan hela eller delar av de skattefördelar som erhållits på grund av koncernbeskattningen återföras. Moderföretaget behöver inte inkludera alla franska dotterföretag i den koncernbeskattade enheten, utan vissa företag får lämnas utanför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;En koncernbeskattad enhet innebär att moderföretaget ensamt är ansvarig för den skatt som belöper sig på sammanlagda överskott och underskott för alla företag som ingår i enheten. Vid den skatte- mässiga beräkningen ska man bortse från vissa koncerninterna transaktioner. Beräkningen går till så att varje företag i enheten beräknar sin beskattningsbara inkomst på samma sätt som om det inte ingick i någon enhet. Om det uppkommer ett underskott så bortfaller rätten för det individuella företaget att utnyttja under- skottet i framtiden. Underskott som uppkommit innan företaget ingick i enheten får bara utnyttjas mot överskott från just det företaget. Därefter beräknas enhetens sammanlagda beskattnings- bara inkomst av moderföretaget, som då gör de nödvändiga juste- ringarna för interna transaktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft10"&gt;Det är ganska många justeringar som måste göras av moder- företaget vid beräkningen av det konsoliderade beskattnings- underlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Se avsnitt &lt;A href="#page_382"&gt;17.4.4.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft20"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340377x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1076 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Koncerninterna överlåtelser ska neutraliseras helt. Detsamma gäller avskrivningar på sådana tillgångar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Koncerninterna utdelningar ska bortses ifrån i sin helhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Koncerninterna reserveringar för osäkra fordringar (det vill säga när borgenären och gäldenären båda finns inom gruppen) ska återföras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Skuldavskrivningar inom gruppen ska neutraliseras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Räntekostnader som inte får dras av på företagsnivå på grund av underkapitaliseringsreglerna kan få dras av vid den konsoliderade beräkningen under vissa förutsättningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft10"&gt;Dessa justeringar kan komma att ändras om något av företagen som ingår i enheten träder ut. Därför måste moderföretaget rap- portera alla justeringar på den konsoliderade nivån enligt ett särskilt formulär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft10"&gt;Utgift för förvärv av företag som kommer att ingå i enheten får normalt dras av, såväl på företagsnivå som vid den konsoliderade beräkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Moderföretaget är som huvudregel ensamt ansvarig för bolags- skatten för samtliga företag inom enheten. Det gäller även för avgifter motsvarande skattetillägg som påförts på grund av något företags åtgärder. Ansvaret gäller emellertid inte skatt för tid innan ett företag blev en del av den konsoliderade enheten. Alla företag inom enheten är solidariskt ansvariga för betalningen av skatten, upp till det belopp som företaget skulle ha varit tvungen att betala om det hade beskattats som ett självständigt företag. Av praxis följer att företagen inom enheten i princip fritt får fördela den faktiska skattebördan mellan sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;17.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Storbritannien&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_377"&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Med en koncern avses enligt brittisk skatterätt normalt när ett moderföretag direkt eller indirekt äger minst 75 procent av det nominella aktiekapitalet i ett eller flera dotterföretag. I vissa fall kan det dock föreligga en koncern när moderföretaget äger mer än 50 procent av dotterföretaget. Det finns också särskilda regler för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Informationen hämtad från IBFD:s databas den 21 april 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340378x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td235"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;konsortium, vilket är en grupp av företag som tillsammans äger minst 75 procent av ett brittiskt handels- eller holdingbolag&lt;A href="#page_378"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;Det finns inga regler för konsoliderad koncernbeskattning i Storbritannien. De har dock ett system motsvarande våra koncern- bidrag, men i stället för att flytta överskott är det underskotten som byter ägare, s.k. koncernavdrag. Ett koncernföretag kan således ge upp sitt underskott och flytta det till ett annat koncernföretag (i en &lt;NOBR&gt;75-procentskoncern).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft11"&gt;Det finns även regler om att koncerninterna transaktioner av tillgångar kan göras utan beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;En skatterättslig koncern kan bara bestå av företag med hemvist i Storbritannien, men den kan bildas även med mellanliggande företag med hemvist i en annan stat. Koncernavdrag kan även ges till eller från utländska företags fasta driftställen i Storbritannien, och även under vissa förutsättningar till brittiska företags fasta driftställen i andra länder. Från 2006 kan ett moderföretag med hemvist i Storbritannien få dra av underskott från ett dotterföretag med hemvist i någon annan stat inom EES, förutsatt att samtliga möjligheter att utnyttja underskottet i det företagets hemviststat är uttömda (det vill säga ett system liknande våra koncernavdrag).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Det är även i vissa fall möjligt med koncernavdrag mellan ett företag i en koncern och ett företag inom ett konsortium. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har i ett nyligen avgjort mål behandlat denna möjlighet, och uttalat att det inte är förenligt med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; att vägra koncernavdrag i det fall ”länkföretaget” (det företag som ingår både i koncernen och i konsortiet) hör hemma i en annan stat, när sådant avdrag är tillåtet i det fall länkföretaget hör hemma i Storbritannien.&lt;A href="#page_378"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft10"&gt;Varje företag i en koncern är som regel ett eget skattesubjekt. Det finns emellertid en möjlighet för alla eller några koncern- företag att ingå en överenskommelse med skatteförvaltningen som innebär att ett av företagen utses till det företag som betalar skatten för hela gruppen. Det företaget får sedan fördela skattebördan mellan de ingående företagen. En sådan överenskommelse kan ingås av företag i en &lt;NOBR&gt;51-procents&lt;/NOBR&gt; koncern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Trading or holding company.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-80/12&lt;/NOBR&gt; Felixstowe Dock and Railway Company Ltd m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340379x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;17.4&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;EU-rättens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; utveckling på området&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft10"&gt;Det finns ett antal domar från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; som har berört frågan om gränsöverskridande förlustutjämning. I det följande redogörs för de viktigaste och senaste avgörandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;17.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Marks &amp; Spencer&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_379"&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Det första målet om gränsöverskridande koncernintern resultat- utjämning avsåg varuhuskedjan Marks &amp; Spencer och de brittiska reglerna om koncernavdrag. Det brittiska moderföretaget Marks &amp; Spencer Plc ägde genom ett holdingbolag i Nederländerna tre dotterdotterföretag i Tyskland, Frankrike respektive Belgien. Verksamheten i företagen gick med förlust och skulle läggas ned. Företaget i Frankrike såldes och företagen i Tyskland och Belgien upphörde helt med sin verksamhet och avvecklades. Moder- företaget yrkade avdrag i Storbritannien för de förluster som upp- kommit i dotterdotterföretagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;De brittiska skattereglerna medger s.k. koncernavdrag för förlustutjämning inom en koncern. Ett sådant avdrag innebär att förluster i ett koncernföretag får föras över och utnyttjas i ett annat koncernföretag. Det förstnämnda företaget förlorar då rätten att utnyttja förlustavdraget. Marks &amp; Spencer fick dock inte avdrag i den aktuella situationen eftersom rätten till koncernavdrag var förbehållen förluster som uppkommit i Storbritannien. När målet hamnade i High Court of Justice beslutade domstolen att inhämta ett förhandsavgörande från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; i denna fråga. Frågan formulerades så att domstolen ville veta huruvida det var tillåtet enligt &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; med en lagstiftning som vägrar avdrag för förluster som uppkommit i dotterföretag med hemvist i en annan &lt;NOBR&gt;EU-stat,&lt;/NOBR&gt; när avdrag får göras för motsvarande förluster som uppkommit i dotterföretag med hemvist i samma stat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; fann att det inte förelåg hinder för en lagstift- ning som utesluter generella avdrag för förluster som uppkommit i ett dotterföretag i en annan medlemsstat, trots att en sådan möjlig- het finns för förluster som uppkommit i inhemska dotterföretag. Att inte medge avdrag för förluster i dotterföretag i en annan medlemsstat är dock enligt domstolen en inskränkning av etable-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Mål &lt;NOBR&gt;C-446/03&lt;/NOBR&gt; Marks &amp; Spencer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340380x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td235"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;ringsfriheten. Denna inskränkning kan emellertid rättfärdigas med stöd av tre angivna grunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Den första grunden är att säkerställandet av medlemsstaternas inbördes fördelning av beskattningsrätten kan göra det nödvändigt att bara tillämpa en stats skatteregler på såväl vinster som förluster. Den andra grunden är att medlemsstaterna måste kunna förhindra att en och samma förlust utnyttjas två gånger, det vill säga inte både i dotterföretagets hemviststat och i moderföretagets hemviststat. Den tredje grunden för rättfärdigande är att medlemsstaterna måste kunna hindra att förluster inom en koncern förs över till företag i de stater som har de högsta skattesatserna och där värdet på förlusterna därför är högst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Domstolen avslutade dock med att konstatera att i vissa fall är inskränkningen enligt det brittiska systemet inte proportionerlig. Det innebär att den går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå det önskade syftet. Så är något förenklat fallet om moder- företaget visar att det utländska dotterföretaget uttömt alla möjlig- heter att utnyttja förlustavdraget i hemviststaten, samt att det helt saknas möjlighet att i framtiden utnyttja förlusterna i den staten, vare sig av dotterföretaget eller av en utomstående part efter över- låtelse. Domstolen klargjorde även att medlemsstaterna alltid fritt får anta och bibehålla bestämmelser som specifikt syftar till att motverka konstlade upplägg eller skatteflykt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;17.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Oy AA&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_380"&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Ett och ett halvt år efter Marks &amp; Spencer utvecklade &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolen sitt resonemang angående gränsöverskridande koncernintern resultatutjämning i ett mål som rörde en koncern med företag med säten i flera av EU:s medlemsstater. Koncernens moderföretag hade säte i Storbritannien och det ägde, genom två nederländska företag, samtliga andelar i ett finskt aktiebolag. Det finska systemet med koncernbidrag motsvarar till stora delar det svenska.&lt;A href="#page_380"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Om alla företag i en finsk koncern är skattskyldiga i Finland kan koncern- bidrag lämnas till och från samtliga företag, med avdragsrätt för givaren och en motsvarande skatteplikt för mottagaren. Det finska företaget i koncernen ansökte om ett förhandsavgörande&lt;A href="#page_380"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-231/05&lt;/NOBR&gt; Oy AA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Se avsnitt 17.3.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Motsvarande det svenska förfarandet hos Skatterättsnämnden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340381x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;huruvida en överföring till det brittiska moderföretaget kunde betraktas som ett koncernbidrag och därmed få dras av vid beskattningen. Frågan besvarades nekande eftersom samtliga företag inte var skattskyldiga i Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Beslutet överklagades och den finska Högsta förvaltnings- domstolen beslutade att begära ett förhandsavgörande från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen.&lt;/NOBR&gt; Fråga ställdes om bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; hindrar ett system som de finska koncernbidragsreglerna, där ett villkor för avdrag är att givaren och mottagaren är skattskyldiga i Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft10"&gt;Domstolen konstaterade inledningsvis att det finska systemet innebär en inskränkning av etableringsfriheten. Därefter gick dom- stolen igenom de rättfärdigandegrunder som diskuterades i Marks &amp; Spencer. Om ett företag skulle ges möjlighet att välja i vilken medlemsstat dess förluster skulle beaktas skulle det kunna påtagligt äventyra den välavvägda fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna. Om avdrag skulle tillåtas för ett dotterföretags koncernbidrag till ett utländskt moderföretag skulle det innebära att koncerner får en sådan rätt att välja i vilken stat vinsterna ska beskattas. Domstolen uppgav även att en möjlighet att flytta skattepliktig inkomst mellan företag med säte i olika medlemsstater innebär en risk för fiktiva upplägg inom koncerner i syfte att flytta inkomst till företag i stater med mycket låg eller ingen beskattning av den aktuella inkomsten. Denna risk förstärks enligt domstolen av att det finska systemet inte kräver att mottagaren av koncern- bidraget redovisar en förlust.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft10"&gt;Med hänsyn till rättfärdigandegrunderna om behovet av att upprätthålla en välavvägd fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna och om behovet av att förhindra skatteflykt ansåg domstolen sammanfattningsvis att de finska reglerna tjänar legitima ändamål som är förenliga med fördraget och omfattas av tvingande hänsyn till allmänintresset. Domstolen ansåg vidare att den finska lagstiftningen kan anses stå i proportion till de eftersträvade målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;17.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Lidl Belgium GmbH&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_381"&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Målet avseende Lidl Belgium handlade om ett tyskt kommandit- bolag med ett fast driftställe i Luxemburg. Det tyska bolaget yrkade avdrag för underskott i det fasta driftstället vid taxeringen i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Mål &lt;NOBR&gt;C-414/06&lt;/NOBR&gt; Lidl Belgium GmbH &amp; Co. KG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340382x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td235"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p768 ft10"&gt;Tyskland. Avdrag medgavs inte, bland annat med hänvisning till att överskott från fast driftställe i Luxemburg var undantaget från beskattning i Tyskland på grund av skatteavtalet mellan länderna. Den inhemska domstolen ställde frågan om det var förenligt med etableringsfriheten att vägra avdrag för underskott i fast driftställe i detta fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; uppgav att en sådan inskränkning som nu var i fråga kunde rättfärdigas. Domstolen tillämpade därvid två av de grunder som angavs i Marks &amp; Spencer, behovet av att upprätthålla fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna samt behovet av att tillse att förluster inte beaktas två gånger. Särskild vikt lades vid att skatteavtalet gav beskattningsrätten till Luxemburg i detta fall samt att det enligt den luxemburgska skattelagstift- ningen fanns en rätt att utnyttja uppkomna förluster vid ett senare år. Den tyska lagstiftningen var därmed även proportionell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;17.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Papillon&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_382"&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Målet avser de franska reglerna om koncernintern resultatutjäm- ning i form av koncernbeskattning (i domen kallad skatteintegre- ring). Frågan som ställdes till &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; var huruvida det var förenligt med etableringsfriheten att ett moderföretag inte kunde ingå i en skatteintegrering med sitt dotterdotterföretag när det mellanliggande dotterföretaget är hemmahörande i en annan med- lemsstat, när en sådan möjlighet erbjuds de koncerner där dotter- företaget är hemmahörande i samma stat som moderföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Domstolen besvarade frågan nekande. En sådan inskränkning av etableringsfriheten kunde inte rättfärdigas varken på grund av behovet av att upprätthålla fördelningen av beskattningsrätten, behovet av att motverka risken för skatteundandragande eller skattesystemets inre sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Frankrike har efter denna dom ändrat sina regler, se avsnitt &lt;A href="#page_375"&gt;17.3.6 &lt;/A&gt;om det franska systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Mål &lt;NOBR&gt;C-418/07&lt;/NOBR&gt; Société Papillon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340383x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;17.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Société de Gestion Industrielle (SGI)&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_383"&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;SGI är ett belgiskt företag som hade lämnat ett räntefritt lån till sitt franska dotterföretag. Den belgiska skattemyndigheten höjde SGI:s resultat med ett belopp motsvarande en fiktiv ränta på lånet med 5 procent. Skälet till detta var att den belgiska skatterätten inte tillåter avdrag för avvikande eller vederlagsfria förmåner när de ges till ett utländskt dotterföretag. Frågan som ställdes till &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolen var om en sådan lagstiftning är förenlig med &lt;NOBR&gt;EU-rätten,&lt;/NOBR&gt; när avdrag medges för avvikande eller vederlagsfria förmåner till dotterföretag med hemvist i Belgien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;Domstolen inledde med att konstatera att den belgiska lagstift- ningen utgör en inskränkning av etableringsfriheten. Därefter över- gick domstolen till att resonera kring huruvida en sådan lagstiftning kan rättfärdigas med behovet av att säkerställa en väl avvägd fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna. I den frågan anförde domstolen (p. 63) att om företag med hemvist i landet skulle tillåtas att föra över sina vinster i form av avvikande eller vederlagsfria förmåner till närstående företag med hemvist i någon annan medlems- stat, skulle detta riskera att rubba den välavvägda fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna. Detta skulle äventyra själva systemet med fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna, eftersom den medlemsstat i vilket det företag som beviljar avvikande eller vederlagsfria förmåner har sitt hemvist skulle vara tvungen att i egenskap av sådan hemviststat, beroende på de närstående företagens val, avstå från sin rätt att beskatta det företagets inkomst, eventuellt till förmån för den medlemsstat i vilken det företag som erhåller förmånerna har sitt säte. Domstolen kom fram till att den belgiska lagstiftningen kan rättfärdigas av behovet av en välavvägd fördelning av beskattningsrätten samt av behovet av att förebygga skatteflykt (p. 69).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;17.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;X Holding BV&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_383"&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Målet gäller det nederländska systemet för koncernintern resultat- utjämning. Enligt nederländsk skatterätt har inhemska företag möj- lighet att bilda en skattemässig enhet, vilket innebär att över- och underskott inom hela enheten konsolideras på moderföretagsnivå.&lt;A href="#page_383"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-311/08&lt;/NOBR&gt; Société de Gestion Industrielle (SGI).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-337/08&lt;/NOBR&gt; X Holding BV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se avsnitt &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_373"&gt;17.3.5 &lt;/A&gt;för en redogörelse av det nederländska systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td235"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;Företaget X Holding BV ville bilda en sådan enhet tillsammans med ett helägt utländskt dotterföretag. Ett dotterföretag med säte i en annan stat kan dock inte ingå i en sådan enhet varför begäran avslogs. Nederländernas högsta domstol beslutade att inhämta ett förhandsavgörande från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; och frågade om etableringsfri- heten hindrade bestämmelser som de nederländska, enligt vilka ett moderföretag får bilda en enda skattemässig enhet med ett dotter- företag med hemvist i landet, medan en sådan enhet inte får bildas med ett dotterföretag som saknar hemvist i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; besvarade frågan nekande. De aktuella reglerna kan rättfärdigas av behovet att upprätthålla fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna. Domstolen anförde att om reglerna angående skattemässig enhet utvidgades till att även omfatta utländska dotterföretag skulle det innebära att moderföre- taget fritt kunde välja i vilken stat underskott i utländska dotter- företag ska beaktas (p. 31 och 32).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;De nederländska reglerna ansågs proportionella i förhållande till syftet med dem. Till stöd för uppfattningen att reglerna inte var proportionella framförde den ena parten argument som gick ut på att dotterföretag utan hemvist i den aktuella staten bör behandlas på samma sätt som utländska fasta driftställen när det gäller rätten till koncernintern resultatutjämning. Domstolen anförde att så inte är fallet med följande motivering (p. 38). ”Fasta driftställen som är belägna i en annan medlemsstat och dotterföretag som saknar hemvist i landet befinner sig nämligen inte i jämförbara situationer när det gäller fördelningen av beskattningsrätten enligt ett avtal som skatteavtalet, särskilt dess artikel 7.1 och artikel 23.2. Medan dotterföretaget, som utgör en självständig juridisk person, är obegränsat skattskyldigt i den skatteavtalsslutande medlemsstat där det har sitt säte, är detta nämligen inte fallet i fråga om ett fast driftställe som är beläget i en annan medlemsstat, då detta i princip och till viss del omfattas av ursprungsmedlemsstatens beskattnings- rätt.” Lite längre fram i motiveringen (p. 40) uttalar domstolen att slutsatsen av att utländska fasta driftställen och utländska dotter- företag inte är jämförbara är att ”ursprungsmedlemsstaten är där- med inte skyldig att tillämpa samma beskattningsmetod på dotter- företag som saknar hemvist i landet som den som tillämpas på utländska fasta driftställen.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft11"&gt;Vissa delar av de nederländska reglerna om skattemässig enhet är för närvarande föremål för &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; prövning. Dom har ännu inte meddelats men generaladvokaten har lämnat sitt förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft20"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340385x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p926 ft10"&gt;till avgörande.&lt;A href="#page_385"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det gäller motsvarande frågor som i det ovan nämnda målet Papillon.&lt;A href="#page_385"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I korthet handlar det om huruvida det är förenligt med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; att inte tillåta skattemässig konsolidering mellan två företag i Nederländerna på grund av att mellanliggande företag eller moderföretag hör hemma i en annan stat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;17.4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Philips Electronics UK Ltd&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_385"&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft10"&gt;Precis som Marks &amp; Spencer handlar detta mål om de brittiska reglerna om koncernavdrag. Philips Electronics UK är ett brittiskt företag. Företaget ingår i en koncern med moderföretag i Nederländerna. Moderföretaget har tillsammans med en annan koncern bildat ett joint venture, och detta joint venture äger ett nederländskt dotterföretag som innehar ett fast driftställe i Storbritannien. Philips Electronics UK yrkade avdrag från sitt över- skott för en del av det underskott som det fasta driftstället redovisat. Den brittiska skattemyndigheten vägrade avdrag, bland annat på grund av att underskotten i det fasta driftstället fick dras av i Nederländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;Frågan i målet var således om etableringsfriheten medger att en överföring av underskott från ett fast driftställe till ett företag villkoras av att det inte går att utnyttja detta underskott i utlandet. Motsvarande villkor finns inte vid överföring av underskott mellan två företag med hemvist i Storbritannien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Domstolen besvarar frågan nekande. Ett sådant villkor kan således inte ställas, vilket inte är en särskilt uppseendeväckande utgång. Domen är emellertid intressant när det gäller att precisera förhållandet mellan de rättfärdigandegrunder som angavs i Marks &amp; Spencer. Den hänskjutande domstolen hade nämligen ställt frågan om inskränkningen i etableringsfriheten kan motiveras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;enbart av behovet att förhindra dubbla förlustavdrag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;enbart av behovet att bibehålla en välavvägd fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;av båda dessa behov i förening.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;Förslag till avgörande i de förenade målen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-39/13,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;C-40/13&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;C-41/13,&lt;/NOBR&gt; SCA Group Holding BV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Se avsnitt &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_382"&gt;17.4.4.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-18/11&lt;/NOBR&gt; HMRC v Philips Electronics UK Ltd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340386x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td235"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;Domstolen konstaterar inledningsvis att behovet av att säkerställa fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna är ett legitimt ändamål sedan tidigare. Med detta ändamål avses bland annat att säkerställa symmetrin mellan rätten att beskatta ett över- skott och dra av underskott. Ändamålet kan inte åberopas i en situation som den i det aktuella fallet eftersom den brittiska beskattningsrätten inte påverkas av reglernas utformning i detta hänseende. Storbritanniens rätt att beskatta ett överskott i det fasta driftstället är oavhängigt både huruvida ett underskott får föras över till ett annat brittiskt företag via koncernavdrag och huruvida det utländska företaget får dra av underskottet i hemviststaten. Fördelningen av beskattningsrätten har således inte rubbats i detta fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;När det gäller behovet av att förhindra dubbla förlustavdrag påpekar domstolen att ”även om det skulle antas att ett sådant ändamål kan åberopas självständigt” så kan det inte ske i detta fall. Risken för att avdrag ska medges både i Storbritannien och i Nederländerna inverkar nämligen inte på den brittiska beskatt- ningsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Argumenten för att inskränkningen inte kan motiveras av något av dessa två ändamål är enligt domstolen också giltiga avseende en kombination av ändamålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;17.4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;A-målet&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_386"&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;A-målet&lt;/NOBR&gt; handlar om de finska reglerna om gränsöverskridande förlustutjämning i samband med fusion. Bakgrunden var följande. Det finska företaget A Oy ägde samtliga aktier i det svenska dotterföretaget B AB. Det svenska dotterföretaget hade tidigare haft tre butiker i Sverige men bedrev nu inte längre någon verk- samhet. Aktiebolaget ansvarade dock fortfarande för två hyres- kontrakt och hade som ett resultat av dessa redovisat drygt 44 miljoner kronor i förluster under åren &lt;NOBR&gt;2001–2007.&lt;/NOBR&gt; Det finska företaget planerade att fusionera sig med det svenska dotterföre- taget. Det svenska dotterföretaget skulle därmed upplösas och tillgångarna i form av hyreskontrakten övergå till moderföretaget. Någon verksamhet skulle inte bedrivas i Sverige efter fusionen och det finska företaget skulle inte heller få något fast driftställe i Sverige. Frågan var om det finska företaget enligt finsk rätt hade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Mål &lt;NOBR&gt;C-123/11&lt;/NOBR&gt; A.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340387x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;rätt att efter fusionen dra av de ackumulerade underskotten från det svenska dotterföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; fann att det stred mot etableringsfriheten att enligt finländsk rätt erbjuda ett moderföretag med hemvist i landet att göra avdrag för förluster i ett dotterföretag som också har hemvist i det landet när moderföretaget fusioneras med dotter- företaget medan moderföretag som har ett dotterföretag med hemvist i en annan medlemsstat utesluts från denna fördel. Inskränkningen ansågs dock rättfärdigad med hänvisning till behovet av att säkerställa fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna och risken för att förluster utnyttjas två gånger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Vad gäller frågan huruvida hindret för etableringsfriheten är proportionerligt saknades tillräcklig utredning för att göra en full- ständig bedömning. Domstolen uttalade dock att lagstiftningen i detta avseende inte är förenlig med unionsrätten om den inte ger moderföretaget en möjlighet att bevisa att dotterföretaget utan hemvist i landet har uttömt möjligheterna till avdrag för dessa förluster och att det inte existerar några möjligheter till avdrag för dem i dotterföretagets hemviststat under kommande taxeringsår, vare sig för dotterföretaget självt eller för en utomstående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;17.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Ändringar i det svenska systemet för koncernintern resultatutjämning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det svenska systemet med koncernbidrag och koncernavdrag behöver inte ändras på något övergripande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft10"&gt;Detta avsnitt innehåller en redogörelse för de olika alternativ som har diskuterats när det gäller den principiella inriktningen på det svenska framtida systemet med koncernintern resultatutjämning. Kommittén har dock stannat för att inte föreslå några förändringar på området.&lt;A href="#page_387"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft10"&gt;Inledningsvis diskuteras hur ett fullständigt system – det vill säga för såväl inhemska som gränsöverskridande koncerner – skulle kunna utformas med strikt utgångspunkt från syftet med koncern- intern resultatutjämning. Därefter behandlas behovet av ändringar i de befintliga reglerna om koncernbidrag och koncernavdrag. Slut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Se dock avsnitt 15.5 där kommittén föreslår att ett krav på värdeöverföring i samband med koncernbidrag tas in i 35 kap. 3 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft20"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td235"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p997 ft10"&gt;ligen redogörs för regler som eventuellt skulle kunna ersätta de nuvarande, nämligen koncernbeskattning samt &lt;NOBR&gt;carry-back&lt;/NOBR&gt; regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;17.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Ett system utformat strikt enligt syftet med reglerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft10"&gt;Som tidigare nämnts så är syftet med koncernbidragen att möjlig- göra samma skattemässiga situation oberoende av hur verksam- heten är organiserad. Det handlar om att en verksamhet ska kunna uppnå samma skattemässiga resultat oavsett om den bedrivs i ett och samma aktiebolag eller i en koncern med flera aktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Syftet med koncernbidragen kan appliceras på en gränsöver- skridande situation, det vill säga en jämförelse kan göras av hur behandlingen av det sammanlagda resultatet skiljer sig åt mellan ett företag och en koncern som båda har gränsöverskridande verk- samhet. Det enskilda företaget har gränsöverskridande verksamhet i form av en filial i en annan stat, medan koncernen bedriver samma verksamhet genom ett utländskt dotterföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;All näringsverksamhet som bedrivs av en juridisk person hän- förs till en enda näringsverksamhet (14 kap. 10 § IL). Det innebär att en juridisk person alltid bara har en näringsverksamhet. Detta medför i sin tur att resultatutjämning normalt kan ske mellan skilda verksamheter inom samma juridiska person, även om verksam- heterna är självständiga i förhållande till varandra och även om en del av verksamheten bedrivs i utlandet. Verksamhet som bedrivs i en delägarbeskattad person som den juridiska personen är delägare i ska också anses ingå i verksamheten. Vissa undantag från total resultatutjämning finns dock.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Främst finns det undantag som avser underskott från delägar- beskattade juridiska personer. Således gäller att underskott från en i utlandet delägarbeskattad juridisk person bara får dras av om den delägarbeskattade juridiska personen hör hemma i en stat inom EES eller i ett område som anges i bilaga 39 a till inkomstskatte- lagen och som inte omfattas av de undantag som anges där (14 kap. 11 § första stycket IL). Underskott som inte får dras av får rullas framåt i en egen fålla och utnyttjas mot kommande överskott från den i utlandet delägarbeskattade juridiska personen (andra stycket i samma paragraf). Vidare finns det restriktioner för hur stort underskott som får dras av för kommanditdelägare och handels- bolagsdelägare med begränsat ansvar. Även sådant underskott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft20"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340389x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1112 ft10"&gt;bildar en egen fålla och får utnyttjas mot framtida överskott från kommanditbolaget eller handelsbolaget (14 kap. 14 och 15 §§ IL).&lt;A href="#page_389"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det finns också en viktig restriktion när det gäller underskott från utländsk filial. Sådant underskott som hänför sig till verk- samhet som bedrivs i utlandet får bara dras av under förutsätt- ningen att inte s.k. exempt tillämpas i skatteavtalet med den utländska staten. Exemptavtal är dock sällsynta numera.&lt;A href="#page_389"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Exempt- metoden innebär att viss inkomst helt ska undantas från beskatt- ning i en av de avtalsslutande staterna. Om en inkomst inte beskattas i Sverige får inte heller utgifter som sammanhänger med inkomsten dras av (9 kap. 5 § första stycket IL). Av detta följer att underskott i ett fast driftställe inte kan utnyttjas mot överskott från annan verksamhet om det fasta driftstället ligger i ett land med vilket Sverige har ett skatteavtal som anger att exemptmetoden ska tillämpas på inkomsten i fråga. Det finns ett undantag från avdrags- förbudet och det avser utgifter hänförliga till utdelning från ett utländskt företag till en svensk juridisk person om utdelningen är skattefri enligt bestämmelserna om näringsbetingade andelar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft10"&gt;(9 kap. 5 § andra stycket IL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Underskott i en utländsk filial får således i princip dras av fullt ut mot resultatet av den verksamhet som bedrivs i Sverige. Inom ett och samma företag är det möjligt att resultatutjämna oavsett var verksamheten bedrivs. Det vore därmed i linje med syftet bakom koncernbidraget att också tillåta koncernintern resultatutjämning oavsett var företagen är belägna, eftersom möjligheterna då skulle vara lika oavsett hur verksamheten är organiserad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Det finns emellertid en avgörande skillnad mellan gränsöver- skridande verksamhet i form av en filial och i form av ett dotterföretag, och det är att i filialfallet upprätthålls sambandet mellan överskott och underskott. Det finns ingen valmöjlighet för en utländsk filial när det gäller överskott. De ska alltid tas upp i Sverige. Det finns dock inget sätt för Sverige att göra anspråk på att beskatta ett överskott i ett utländskt dotterföretag (förutom om det skulle ha ett fast driftställe i Sverige). Av denna anledning är det inte rimligt att tillåta avdrag för utländska dotterföretags underskott, samtidigt som ett motsvarande överskott inte kan beskattas i Sverige. Det skulle bara innebära att den svenska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Sådant framtida avdrag förutsätter dock att delägarens förpliktelser gentemot kommandit- eller handelsbolaget ökar på något sätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Sverige har exemptavtal med Grekland (dock credit för utdelning, ränta och royalty) och Israel (dock credit för utdelning och ränta) samt exempt på fasta driftställen med Bulgarien, Cypern, Pakistan, Thailand och Turkiet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft20"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340390x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td235"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft10"&gt;bolagsskattebasen urholkades ytterligare genom att vi då kommer att importera underskott från dotterföretag i länder med en lägre bolagsskatt än den svenska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har också konstaterat att denna skillnad mellan filial och utländskt dotterföretag innebär att det inte finns något &lt;NOBR&gt;EU-rättsligt&lt;/NOBR&gt; hinder för att ha olika regler för dessa.&lt;A href="#page_390"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;De befinner sig inte i en jämförbar situation med varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;17.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Systemet med koncernbidrag i framtiden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft10"&gt;Det svenska systemet med koncernbidrag är utformat med rent interna svenska förhållanden i åtanke. Enligt direktiven fungerar de mindre väl i ett internationellt sammanhang. Nu har dock koncern- avdragsreglerna tillkommit för att hantera de gränsöverskridande fallen och därmed undanröja den konflikt med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; som koncernbidragen innebar. Således finns det egentligen inget utrymme för att tillämpa koncernbidragsreglerna vid gränsöverskridande situationer, utan då är man hänvisad till koncernavdragen. Som tidigare har nämnts får därmed koncernbidragsreglerna anses fungera på ett tillfredsställande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft11"&gt;Slutsatsen i denna del är således att reglerna om koncernbidrag synes uppfylla syftet på ett bra sätt. Några omedelbara behov av att förändra de befintliga reglerna har inte framkommit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;17.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Koncernavdragen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft10"&gt;Enligt direktiven ska kommittén undersöka behovet av reglerna om koncernavdrag. Som framgår av avsnitt &lt;A href="#page_365"&gt;17.2.3 &lt;/A&gt;ovan så infördes reglerna år 2010 i syfte att komplettera de svenska reglerna om koncernavdrag så att de blev förenligt med den praxis som fanns från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Frågan är om det sedan reglerna infördes har skett en förändring av praxis eller om det finns något annat som motiverar en förändring av reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Utgången i målet SGI (avsnitt &lt;A href="#page_383"&gt;17.4.5) &lt;/A&gt;befäster vad som fastslogs i Oy AA. I målet var det fråga om avdrag för vissa förmåner som lämnades till dotterföretag. Sådant avdrag fick dock inte göras om förmånen lämnades till ett utländskt dotterföretag. Om denna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Se det tidigare refererade målet X Holding BV, avsnitt &lt;A href="#page_383"&gt;17.4.6.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft20"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340391x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;princip appliceras även på ett koncernbidrag får det få till följd att det inte skulle stå i strid med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; att neka avdrag för koncernbidrag till utländska dotterföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Det skulle möjligen kunna argumenteras för att Oy AA till- sammans med SGI innebär att praxis utvecklats så att det inte längre är oförenligt med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; att hindra att skatteunderlag, det vill säga överskott, flyttas till moder- eller dotterföretag som hör hemma i en annan stat. Sådana interna regler skulle då inte behöva gälla till förmån för utländska dotterföretag. Eventuellt är det dock fortfarande skillnad om staten har ett system motsvarande det brittiska, där man flyttar underskott mellan koncernföretag i stället för överskott. Att tolka &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; så att en stat som erbjuder en möjlighet till koncernbidrag i form av att överföra överskott mellan företag också måste ha ett system för att tillgodogöra sig förluster i utländska dotterföretag är inte självklart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Enligt kommitténs uppfattning stärker ett par senare avgöran- den, Philip Electronics&lt;A href="#page_391"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och &lt;NOBR&gt;A-målet&lt;A href="#page_391"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;,&lt;/NOBR&gt; snarare de principer som uttalades i Marks &amp; Spencer&lt;A href="#page_391"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Det finns därmed inget som talar för att den praxis som påverkar reglerna om de svenska koncern- avdragen har genomgått någon egentlig förändring. Kommittén kan inte heller se några andra skäl till att reglerna bör förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;17.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Ett helt nytt system med koncernbeskattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Ett annat alternativ som kommittén övervägt är att slopa både koncernbidragen och koncernavdragen och i stället införa regler om konsoliderad koncernbeskattning. Koncernbeskattning innebär att det är ett företag i koncernen (vanligen moderföretaget) som ansvarar för hela koncernens skatteförehavanden. Det ansvariga företaget ska lämna en konsoliderad deklaration som omfattar samtliga företag inom koncernen. Systemet kan utformas med motsvarande system i andra länder som förlagor. I tidigare avsnitt har redogjorts för det danska, franska och nederländska reglerna om koncernbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft11"&gt;En tydlig fördel med koncernbeskattning är att Sverige kommer ur hela problematiken med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Efter &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgörande i X Holding BV får det anses stå klart att ett nationellt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-18/11HMRC&lt;/NOBR&gt; v Philips Electronics UK Ltd, se avsnitt &lt;A href="#page_385"&gt;17.4.7.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-11/123&lt;/NOBR&gt; A, se avsnitt &lt;A href="#page_386"&gt;17.4.8.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-446/03&lt;/NOBR&gt; Marks &amp; Spencer, se avsnitt &lt;A href="#page_379"&gt;17.4.1.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td235"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;system med konsoliderad koncernbeskattning inte behöver erbjudas utländska dotterföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;Ett system med konsoliderad koncernbeskattning som bara omfattar svenska företag erbjuder emellertid ingen lösning på problemen med koncerninterna lån och räntebetalningar. Det gör inte heller ett system som det danska, där det är valfritt att inkludera utländska dotterföretag. Eftersom räntebetalningarna går från Sverige till utlandet kommer en koncern med enbart sådana utlands- transaktioner aldrig att välja att inkludera sina utländska dotter- företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;Det är också viktigt att komma ihåg att ett system med koncern- beskattning är relativt komplicerat. Det kommer att krävas en mängd nya bestämmelser. Om varje företag ska redovisa sitt skatte- mässiga resultat till moderföretaget, som därefter rensar för koncerninterna transaktioner och redovisar hela koncernens resultat, kommer koncernen sammanlagt att behöva lägga ned mer tid på skatteredovisningen jämfört med i dag. Risken är att det nya systemet kommer att uppfattas som mer komplicerat än koncern- bidragen. Som tidigare konstaterats är systemet med koncernbidrag ändamålsenligt, väl fungerande och förenligt med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; För att det ska vara motiverat att byta system bör systemet med koncernbeskattning också ge något mervärde utöver att bara ersätta koncernbidragen. Att de krångliga koncernavdragen också kan slopas kommer troligen inte att få så stort genomslag eftersom de tillämpas i väldigt få situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;17.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Carry-back&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; regler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;I direktiven anges att s.k. &lt;NOBR&gt;carry-back&lt;/NOBR&gt; regler skulle kunna vara ett alternativ till systemet med koncernbidrag. Med &lt;NOBR&gt;carry-back&lt;/NOBR&gt; avses att underskott i ett företag får kvittas mot överskott som upp- kommit ett tidigare år hos samma företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Carry-back&lt;/NOBR&gt; handlar således inte om att utjämna resultatet mellan olika företag utan erbjuder endast ytterligare möjlighet att utnyttja underskott inom ramen för ett och samma företag. I stället för att bara få dra av ett underskott mot överskott kommande år, som fallet är i dag, kan underskottet utnyttjas direkt om det finns över- skott från tidigare år. Den skatt som har betalats på det reducerade överskottet kommer företaget då att få tillbaka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft20"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340393x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Koncernintern resultatutjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1116 ft10"&gt;Om det är viktigt att upprätthålla det huvudsakliga syftet med koncernbidragssystemet, det vill säga att det ska vara skattemässigt neutralt att bedriva verksamheten i ett eller flera företag, så är carry- back regler inte något lämpligt substitut för koncernbidragen. Ett exempel kan åskådliggöra. Anta att verksamheten bedrivs i en koncern med två företag. Det ena företaget har bara gått med överskott och det andra företaget har bara redovisat underskott. Med koncernbidragsrätt kan det företag som visar överskott minska detta genom att göra avdrag för koncernbidrag till under- skottsföretaget. Om koncernbidragssystemet ersätts med carry- back regler skulle dock denna koncern få en väsentligt annorlunda skattemässig situation. Det företag som redovisar överskott skulle få betala skatt på hela överskottet varje år och det företag som redovisar underskott skulle få spara sina underskott till dess det eventuellt skulle börja gå med överskott. &lt;NOBR&gt;Carry-back&lt;/NOBR&gt; reglerna skulle inte innebära något för underskottsföretaget eftersom detta inte haft något år med överskott än. Koncerner med denna struktur skulle efter ett slopande av koncernbidragssystemet och ett inför- ande av &lt;NOBR&gt;carry-back&lt;/NOBR&gt; regler inte kunna få samma situation som om verksamheten bedrivits i ett företag. För att erhålla samma skatte- mässiga position som innan måste verksamheten då samlas i ett företag genom fusion eller på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft10"&gt;Kommitténs uppfattning är att principerna bakom koncern- bidragen är viktiga att upprätthålla. Som tidigare nämnts finns det stöd för att &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; har gått mot att alltmer tillåta regler som förhindrar gränsöverskridande resultatutjämning inom EU och att det kan argumenteras för att sådana regler kan vara helt nationella. Därmed bedöms det inte vara aktuellt med så drastiska åtgärder som att slopa koncernbidragssystemet. Även om det skulle anses att koncernbidragen bör ersättas med något annat system så är det utifrån syftet inte lämpligt att i stället införa &lt;NOBR&gt;carry-back&lt;/NOBR&gt; regler. Det kan emellertid vara så att &lt;NOBR&gt;carry-back&lt;/NOBR&gt; regler är önskvärda ändå för att förbättra möjligheterna att utnyttja underskott, men inte som substitut för just koncernbidragen.&lt;A href="#page_393"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Om det är något system inom företagsbeskattningen som kan jämställas med &lt;NOBR&gt;carry-back&lt;/NOBR&gt; regler så är det periodiseringsfonderna. De erbjuder i princip samma möjligheter till att kvitta förluster ett senare år mot vinster ett tidigare år. Ska &lt;NOBR&gt;carry-back&lt;/NOBR&gt; införas i stället för något annat är det därför mer rimligt att slopa periodiseringsfonderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340394x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p13 ft9"&gt;18 Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;18.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;I detta avsnitt behandlas reglerna om underprisöverlåtelser. Enligt kommitténs direktiv&lt;A href="#page_394"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;har reglerna om underprisöverlåtelser utfor- mats för att passa i en sluten ekonomi varför de fungerar mindre väl i ett internationellt sammanhang. Av denna anledning ska kommittén utvärdera behovet av reglerna såväl för företag som för fysiska personer samt utarbeta förslag till förändringar om det bedöms lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;Att reglerna för fysiska personer också ska utvärderas beror enligt direktiven på en strävan att dels göra reglerna neutrala, dels minska möjligheterna till kringgåenden. Vid utvärderingen ska kommittén beakta att uppskov med beskattning i möjligaste mån bör undvikas och att det finns ett behov av basbreddningar för att bolagsskattesatsen ska kunna sänkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Kapitlet inleds med en kortfattad beskrivning av reglerna om uttagsbeskattning i inkomstslaget näringsverksamhet, vilka åter- finns i 22 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, (avsnitt &lt;A href="#page_395"&gt;18.2)&lt;/A&gt;. Därefter följer i avsnitt &lt;A href="#page_399"&gt;18.3 &lt;/A&gt;en mer ingående beskriv- ning av hur reglerna om underprisöverlåtelser i 23 kap. IL är uppbyggda. Efter regelbeskrivningen kommer en internationell utblick (avsnitt &lt;A href="#page_412"&gt;18.4) &lt;/A&gt;och ett avsnitt om hur underprisreglerna fungerar i dag, både ur ett nationellt och ur ett internationellt per- spektiv (avsnitt &lt;A href="#page_414"&gt;18.5)&lt;/A&gt;. Det senare avsnittet inkluderar en bedöm- ning av hur systemen står sig i förhållande till &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Slutligen gör kommittén en analys av regelverket (avsnitt &lt;A href="#page_419"&gt;18.6)&lt;/A&gt;. Analysen omfattar en bedömning av behovet av reglerna och om det finns skäl att förändra, avskaffa eller ersätta dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Dir. 2011:1 s. 22.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft20"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;18.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Uttagsbeskattning i näringsverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;18.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Vid beskattning av näringsverksamhet gäller som huvudregel att värdeökning på tillgångar i verksamheten ska beskattas när de avyttras. Denna grundläggande princip för företagsbeskattningen benämns realisationsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Ett system som bygger på denna princip har vissa nackdelar. Till exempel kan företagsekonomiskt motiverade omstruktureringar i form av överlåtelser av produktionsanläggningar och aktier mellan olika företag motverkas om överlåtelserna medför en skattekost- nad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft10"&gt;Ett annat sätt att beskatta värdeökningar i företagssektorn är att beskatta dem allteftersom de uppkommer, enligt en s.k. intjänande- princip. Man slipper då den ovan angivna nackdelen. Att realisa- tionsprincipen ändå utgör den grundläggande principen i dagens system beror på att intjänandeprincipen är mycket svår att tillämpa i praktiken, bland annat på grund av svårigheten att värdera tillgångar under löpande innehav. Intjänandeprincipen har också den nackdelen att tillgångarna kan gå ner i värde vid en senare tidpunkt, vilket får till följd att tidigare inbetald skatt måste betalas tillbaka. I ett system som bygger på intjänandeprincipen är det heller inte säkert att den skattskyldige har det kapital som krävs för att betala skatten på en värdeökning innan tillgången har sålts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft11"&gt;Beskattning enligt realisationsprincipen sker inte bara när till- gångarna lämnar näringsverksamheten genom försäljning, utan även vid exempelvis byte och uttag&lt;SPAN class="ft127"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;18.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Historik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Principen om att uttag ur näringsverksamhet ska beskattas går tillbaka till tiden före införandet av 1928 års kommunalskattelag (1928:370), förkortad KL. Ursprungligen avsågs med bestämmel- serna uttag av varor och förnödenhet ur jordbruk till ägarens eller hushållets konsumtion. Vid införandet av KL angavs i reglerna om uttag att till intäkt av rörelse hänfördes allt vad som av här i riket bedriven rörelse kommit rörelseidkaren tillgodo såsom ”värdet av i rörelsen tillverkade eller saluförda produkter, som förbrukats för rörelseidkarens, hans familjs eller övriga hushållsmedlemmars räk- ning eller (…) annan förmån, som i rörelsen kommit honom till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft20"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340396x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td182"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p768 ft10"&gt;godo”. Att varuuttag räknades hit framgick klart av lagtexten, men även exempelvis nyttjanderätter kom att omfattas. Med åren utvecklades en rik praxis på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;Genom 1990 års skattereform infördes allmänna regler om uttagsbeskattning. Reglerna, som i stora delar byggde på äldre praxis, placerades i punkt 1 fjärde och femte styckena av anvis- ningarna till 22 § KL. Reformen medförde att utrymmet för uttags- beskattning ökades. Tillgångar som tidigare hade realisationsvinst- beskattats i inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhet – där det inte fanns några regler om uttagsbeskattning – kom genom refor- men att bli näringstillgångar och därigenom omfattas av uttags- beskattningsreglerna. En annan utvidgning var att även uttag av tjänster i mer än ringa omfattning skulle uttagsbeskattas.&lt;A href="#page_396"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Genom 1990 års reform infördes också en ventil mot uttags- beskattning om det förelåg särskilda skäl. Syftet med ventilen var att möjliggöra omstruktureringar och att klargöra att tidigare undantag från uttagsbeskattning i praxis fortfarande skulle gälla. Praxis på området kompletterades efter reformen med ett antal rättsfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;I samband med att man införde särskilda bestämmelser om omstruktureringar, däribland lagen (1998:1600) om beskattning vid överlåtelser till underpris, gjordes även vissa förändringar i uttags- beskattningsreglerna. Förändringarna innebar bland annat att reg- lerna om uttagsbeskattning inte skulle tillämpas om de nya under- prisreglerna var tillämpliga. Reglerna flyttades också till punkt 1 a och 1 b av anvisningarna till 22 § KL samtidigt som det gjordes vissa preciseringar av när uttagsbeskattning skulle ske. Dessutom togs ventilen om särskilda skäl bort. De särskilda skälen avsåg omstruktureringsfall och när sådana nu hade blivit särskilt reg- lerade fanns det inte längre behov av någon ventil. En annan för- ändring som gjordes i samband med införandet av omstrukturerings- reglerna var att man införde en särskild definition av begreppet marknadsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft10"&gt;När inkomstskattelagen trädde i kraft flyttades uttagsbeskatt- ningsreglerna över till den nya lagen utan några särskilda ändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft129"&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Vissa slags tjänster, som exempelvis räntefria lån, uttagsbeskattades dock redan enligt äldre rätt, se bland annat RÅ 1938 ref. 7, RÅ 1942 ref. 19, RÅ 1954 ref. 22 och RÅ 1989 ref. 44.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft20"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340397x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;18.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft10"&gt;Reglerna om uttag ur näringsverksamhet finns numera i 22 kap. IL. Av 2 § framgår att med uttag avses att den skattskyldige tillgodogör sig en tillgång från näringsverksamheten för privat bruk eller att han för över den till en annan näringsverksamhet. Beskatt- ningen sker antingen när näringsidkaren själv förbrukar tillgången privat, överför den till någon med vilken han har intressegemen-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft10"&gt;skap eller ger bort den i gåva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;Ett uttag beskattas bara om ersättningen eller vinsten vid en avyttring skulle ha beskattats i inkomstslaget näringsverksamhet. Om en fysisk person tar ut en näringsfastighet eller en närings- bostadsrätt som inte är lagertillgång ur en enskild näringsverk- samhet sker inte någon uttagsbeskattning eftersom fastigheten eller bostadsrätten vid en avyttring beskattas i inkomstslaget kapital.&lt;A href="#page_397"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;När det gäller juridiska personer kan alla uttag av tillgångar för- anleda uttagsbeskattning, eftersom alla inkomster räknas till inkomst- slaget näringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;Ett uttag kan avse varor eller produkter som tillverkas och om- sätts i näringsverksamheten men även inventarier, lagertillgångar eller kapitaltillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Med uttag avses också att den skattskyldige överlåter en tillgång utan ersättning eller mot en ersättning som understiger marknads- värdet utan att det är affärsmässigt motiverat, se 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Vad som avses med marknadsvärde definieras i 61 kap. 2 § tredje stycket IL. I förarbetena anges att det inte alltid är möjligt att bestämma något exakt marknadspris och att man då får nöja sig med en uppskattning av ett intervall inom vilket marknadspriset rimligen bör ligga.&lt;A href="#page_397"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Ligger priset inom detta intervall får priset anses marknadsmässigt. Ska uttagsbeskattning ske, bör tillgången anses ha avyttrats för det lägsta pris som omfattas av intervallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Även tjänster kan enligt 4 § bli föremål för uttagsbeskattning om värdet av tjänsten är mer än ringa. Med tjänst avses här alla former av tjänster som en näringsidkare eller juridisk person tar ut ur sin verksamhet och för över till en annan näringsverksamhet eller tillhandahåller någon annan utan ersättning eller till en ersätt- ning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat.&lt;A href="#page_397"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Tillgångar som beskattas i inkomstslaget kapital kan i vissa fall bli föremål för uttags- beskattning enligt reglerna i 53 kap. IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Prop. 1998/99:15, s. 293.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Prop. 1998/99:15, s. 163.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340398x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td182"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p930 ft10"&gt;Uttag av tjänst föreligger till exempel om ett företag lämnar ett räntefritt lån eller när anställda utför arbete åt en näringsidkare för dennes privata ändamål. Däremot föreligger inte uttag om en näringsidkare, vid sidan av sin näringsverksamhet, använder sitt yrkeskunnande för att utföra en tjänst för egen räkning. En revisor som upprättar sin egen deklaration, en frisör som rakar och kammar sig själv eller en målare som målar sin bostad ska således inte uttagsbeskattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Uttagsbeskattning kan också aktualiseras i andra fall än vid uttag av varor och tjänster. Till exempel föreligger enligt 5 § ett uttag om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;en näringsverksamhet upphör,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;skattskyldigheten för inkomsten från en näringsverksamhet helt eller delvis upphör,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;tillgångar förs över från en del av näringsverksamheten till en annan del om skattskyldighet föreligger för inkomst från den förra delen men inte för inkomst från den senare delen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;inkomsten från en näringsverksamhet helt eller delvis inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;tillgångar förs över från en del av näringsverksamheten till en annan del om den senare delen men inte den förra är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;Uttagsbeskattning som sker med stöd av punkt 4 eller 5, det vill säga på grund av skatteavtal med annan stat, innebär i vissa fall att den skattskyldige har rätt till anstånd med betalning av skatten enligt 63 kap. 14 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Det går bara att få anstånd om skatteavtalet i fråga har ingåtts med en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och tillgången ingår i en näringsverksamhet inom EES. Reglerna om anstånd infördes för att anpassa regelverket till utgången i det s.k. Malta- målet.&lt;A href="#page_398"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I det avgörandet konstaterade Högsta förvaltningsdomstolen att de svenska reglerna om uttagsbeskattning stred mot &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; genom att inte vara proportionerliga i förhållande till syftet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;Av 7 § framgår hur uttagsbeskattning ska gå till. Där anges att om det har skett ett uttag av en vara eller en tjänst ska beskattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;RÅ 2008 ref. 30.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340399x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;ske som om varan eller tjänsten hade sålts mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;I &lt;NOBR&gt;9–13&lt;/NOBR&gt; §§ anges när uttagsbeskattning inte ska ske. Bland annat ska det inte ske någon uttagsbeskattning om reglerna om under- prisöverlåtelser i 23 kap. IL, varom mer i nästa avsnitt, är tillämp- liga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft10"&gt;Vid försäljning av varor och tjänster under marknadsvärdet kan det i vissa fall finnas förutsättningar att inte bara tillämpa reglerna om uttagsbeskattning utan även den s.k. korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL.&lt;A href="#page_399"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vilken av reglerna som har företräde framför den andra framgår varken av lagtext eller av förarbeten. Frågan har i stället löst i praxis där Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat att korrigeringsregeln är en specialbestämmelse för internationella förhållanden som har företräde framför generella regler.&lt;A href="#page_399"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det inne- bär att korrigeringsregeln ska tillämpas även om det finns förutsätt- ningar att också tillämpa reglerna om uttagsbeskattning.&lt;A href="#page_399"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1126 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;18.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Undantag från uttagsbeskattning vid underprisöverlåtelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;18.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Som tidigare nämnts kan ett system som bygger på realisations- principen medföra att företagsekonomiskt motiverade omstruktu- reringar inte genomförs av skatteskäl. Det kan till exempel vara så att en koncern önskar effektivisera sin verksamhet och därför behöver flytta över en viss produktionsanläggning från ett dotter- företag till ett annat. Om produktionsanläggningen är värd mer än vad den anskaffats för kommer en försäljning till ett pris mot- svarande marknadsvärdet att utlösa beskattning hos det säljande dotterföretaget, trots att anläggningen fortfarande finns kvar inom samma ägargemenskap. Dotterföretaget kan inte undvika beskatt- ning genom en försäljning till underpris eftersom det då kommer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Korrigeringsregeln innebär i korthet att resultatet från en näringsverksamhet kan korri- geras om det är lägre än vad som skulle ha blivit resultatet om avtal ingåtts mellan två oberoende näringsidkare. Regeln gäller bara om den part som fått ett högre resultat inte beskattas i Sverige och om det är sannolikt att det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan parterna som föranlett de avtalsvillkor som medfört ett lägre resultat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Se RÅ 2004 ref. 13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Se vidare SOU 2005:99, s. 193 ff., där utredningen analyserar relationen mellan de olika regelverken och föreslår att frågan ska lagregleras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft20"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340400x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td182"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;att uttagsbeskattas som om produktionsanläggningen hade sålts till marknadsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;För att mildra dessa effekter, och på så vis underlätta omstruk- tureringar, finns undantagsregler som – om vissa förutsättningar är uppfyllda – förhindrar uttagsbeskattning. Det är då möjligt att överlåta exempelvis en produktionsanläggning till underpris mellan två dotterföretag utan några beskattningskonsekvenser. Genom reglerna skjuts beskattningen av försäljningen upp till dess den överlåtna tillgången lämnar koncernen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;18.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Historik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft10"&gt;Försäljningar till underpris har sedan lång tid tillbaka använts för omstruktureringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;Fram till 1990 års skattereform byggde systemet enbart på praxis. Genom skattereformen tillkom, som ovan nämnts, en bestämmelse i uttagsbeskattningsreglerna som angav att uttagsbeskattning kunde underlåtas om det förelåg särskilda skäl.&lt;A href="#page_400"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Syftet med bestämmelsen var att kodifiera att tidigare undantag enligt praxis fortfarande skulle gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Efter skattereformen fortsatte praxis att utvecklas genom ytter- ligare ett antal rättsfall. Enligt denna praxis kunde uttagsbeskatt- ning underlåtas vid omstruktureringar om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft166"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;det förelåg ett starkt ägarsamband mellan överlåtare och för- värvare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;överlåtelsen var ett led i en av organisatoriska skäl betingad änd- ring av företagsstrukturen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;överlåtelsen inte, direkt eller indirekt, medförde någon otillbör- lig skatteförmån,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;skattemässiga omsättningstillgångar, till följd av överlåtelsen, inte skiftade karaktär till skattemässiga anläggningstillgångar, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1130 ft166"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;tillgångar inte fördes ut ur den dubbelbeskattade sektorn till den enkelbeskattade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Bestämmelsen fanns i dåvarande punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § KL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340401x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Trots att praxis på området med tiden blev fyllig förelåg ändå en betydande osäkerhet om vad som skulle gälla vid omstruktu- reringar i det enskilda fallet. För att öka förutsebarheten infördes därför särskilda bestämmelser som angav när uttagsbeskattning kunde underlåtas. Bestämmelserna, som infördes i lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser till underpris, förkortad under- prislagen, innebar i praktiken att utrymmet för att göra omstruk- tureringar utan uttagsbeskattning ökade i förhållande till tidigare praxis.&lt;A href="#page_401"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Bestämmelserna konstruerades utifrån tanken att över- låtelser till underpris inte fick medföra någon otillbörlig skatte- förmån. De övriga krav som tidigare hade ställts upp i praxis ansågs inte nödvändiga att upprätthålla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Någon specifik skatteflyktsregel för att fånga upp inte förut- sedda otillbörliga skatteförmåner infördes inte. Företagsskatte- utredningen angav att det självfallet inte kunde uteslutas att det vid den praktiska tillämpningen kunde upptäckas förfaranden som medförde inte önskade skatteförmåner. Sådana förfaranden kunde inte anses strida mot lagstiftningens syfte, vilket enligt utredningen i sin tur medförde att lagen (1995:575) mot skatteflykt inte kunde tillämpas. Utredningen ansåg trots det sagda att en särskild regel mot skatteflykt inte skulle tas in i underprislagen.&lt;A href="#page_401"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Även regeringen avvisade tanken på att införa en särskild skatte- flyktsregel, men anförde att utredningen uttryckt sig väl kate- goriskt i fråga om tillämpligheten av skatteflyktslagen. Enligt rege- ringen kunde det nämligen inte uteslutas att lagen ändå var tillämp- lig i samband med underprisöverlåtelser i vissa fall.&lt;A href="#page_401"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Vid inkomstskattelagens tillkomst flyttades bestämmelserna om underprisöverlåtelser över till 23 kap. IL. Därefter har de ändrats vid flera tillfällen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;När kapitalvinstbeskattningen av näringsbetingade andelar slopades år 2003 infördes bland annat en regel som anger att under- prisbestämmelserna inte skulle tillämpas vid sådana avyttringar. Ändringen tillkom för att förhindra att bestämmelserna skulle vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;En mer omfattande redogörelse över dels tidigare praxis rörande uttagsbeskattning, dels de överväganden som ligger bakom konstruktionen av reglerna finns bland annat i prop. 1998/99:15 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;117–163.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;SOU 1998:1 s. 170.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Prop. 1998/99:15 s. 147. Högsta förvaltningsdomstolen har också i två domar funnit att transaktioner som har genomförts med stöd av bestämmelserna om underprisöverlåtelser har stridit mot syftet med bestämmelserna och till följd därav tillämpat skatteflyktslagen, se RÅ 2009 not. 86 respektive RÅ 2009 not. 88 (båda förhandsbesked).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft20"&gt;418&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340402x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td182"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p921 ft10"&gt;formellt tillämpliga när försäljningen som sådan inte skulle be- skattas.&lt;A href="#page_402"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;Ändringen medförde dock att ägarna till ett överlåtande aktie- bolag i stället kunde bli utdelningsbeskattade.&lt;A href="#page_402"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;För att förhindra det infördes 2005 en bestämmelse i 23 kap. 2 § andra stycket IL med innebörden att om näringsbetingade andelar överlåts av ett företag till underpris i en situation där en kapitalvinst är skattefri så ska överlåtelsen inte medföra att en delägare i det överlåtande företaget ska ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet på andelen och ersättningen till beskattning. Inte heller ska underpriset öka omkostnadsbeloppet för ägare till det förvärvande företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;År 2008 togs möjligheten att göra underprisöverlåtelser till och från handelsbolag bort. Skälet uppgavs vara att systemet kunde utnyttjas systematiskt och återkommande för att åstadkomma oavsedda skatteförmåner.&lt;A href="#page_402"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;I samband med att handelsbolag infogades i systemet för näringsbetingade andelar 2009 ändrades underprisbestämmelserna på nytt. Denna gång på så sätt att det blev möjligt att tillämpa delar av bestämmelserna även vid överlåtelser av handelsbolagsandelar, vilket inte hade varit möjligt tidigare.&lt;A href="#page_402"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Flera remissinstanser ansåg att regeringen borde upphäva begränsningarna från 2008 och på nytt tillåta underprisöverlåtelser till och från handelsbolag. Rege- ringen anförde dock att det fanns anledning att anlägga ett för- siktigt synsätt i detta avseende och att resultatet och erfarenheterna av 2008 års ändringar först borde avvaktas. Vidare anförde rege- ringen att regelsystemet med omstruktureringar var mycket komplext och att det därför fanns anledning att överväga frågorna i ett större sammanhang.&lt;A href="#page_402"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;18.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Som huvudregel gäller att uttagsbeskattning ska ske vid överlåtelser till pris under marknadsvärdet (om priset inte är affärsmässigt motiverat), se 22 kap. IL. I 23 kap. IL preciseras under vilka förutsättningar denna huvudregel kan frångås och uttagsbeskatt- ning således underlåtas. Reglerna i kapitlet är inte begränsade till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Prop. 2002/03:96 s.148 ff. och SFS 2003:224.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Se bland annat RÅ 2004 ref. 140.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2008/09:37 s. 25 ff. och SFS 2008:1063.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2009/10:36 s. 64 f. och SFS 2009:1413.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Prop. 2009/10:36 s. 40 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340403x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;överlåtelser mellan aktiebolag utan gäller till exempel även vid överlåtelser till och från enskild näringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;I inledningen av kapitlet anges i vilka fall reglerna inte är tillämpliga. Bland annat gäller de inte om marknadsvärdet på den sålda tillgången är lika med eller lägre än tillgångens skattemässiga värde. Inte heller gäller de (med vissa undantag) om den överlåtna tillgången är en näringsbetingad andel. Ytterligare undantag finns, se vidare 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft41"&gt;Definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft10"&gt;I 23 kap. &lt;NOBR&gt;3–8&lt;/NOBR&gt; §§ IL definieras vissa termer och uttryck.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;I 3 § anges att med underprisöverlåtelse avses en överlåtelse av en tillgång till ett pris som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat. Vidare krävs att vissa andra villkor är uppfyllda, vilka behandlas närmare nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Med uttrycket överlåtelse avses såväl onerösa som benefika över- låtelser, såsom gåva och bodelning av annan anledning än makes död.&lt;A href="#page_403"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Kravet på att det ska vara fråga om en tillgång innebär att bestämmelserna i princip inte omfattar försäljning av tjänster till underpris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Av definitionerna framgår vidare bland annat vad som avses med företag(4 §) och med andel (6 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft41"&gt;Beskattning om underprisreglerna är tillämpliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Om förvärvare och överlåtare tillhör den grupp som kan ingå i en underprisöverlåtelse och om vissa andra villkor är uppfyllda kan uttagsbeskattning underlåtas, se 9 §. I &lt;NOBR&gt;10–13&lt;/NOBR&gt; §§ anges närmare hur beskattningen då ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Enligt 10 §, som både tar sikte på överlåtaren och förvärvaren, ska – om ersättningen som lämnas inte motsvarar minst tillgångens skattemässiga värde – överlåtelsen behandlas som om tillgången avyttrats mot en ersättning som motsvarar det skattemässiga värdet. Tillgången anses i sådant fall förvärvad till samma belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;I &lt;NOBR&gt;11–12&lt;/NOBR&gt; §§ anges hur eventuella ägare till överlåtaren och för- värvaren ska beskattas. Här ska särskilt observeras att dessa para- grafer även kan bli tillämpliga på ägare där underprisöverlåtelsen i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1998/99:15 s. 151 och 270.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td182"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft10"&gt;sig inte omfattas av regelverket. Reglerna kan således tillämpas på ägare vars företag har sålt näringsbetingade andelar till underpris sinsemellan. Vissa villkor måste dock vara uppfyllda, se vidare 23 kap. 2 § andra stycket IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft10"&gt;I 11 § första stycket första meningen, som tar sikte på över- låtarens ägare, anges att om en tillgång överlåts av ett företag till underpris ska överlåtelsen inte medföra att någon som direkt eller indirekt äger andel i företaget behöver ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet och den utgivna ersättningen som utdelning. Bestämmelsen gäller både för ägare som är fysiska personer och för företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft10"&gt;Enligt andra meningen ska överlåtelsen inte heller medföra att det förvärvande företaget, eller någon som direkt eller indirekt äger en kvalificerad andel i förvärvaren, ska ta upp skillnaden som intäkt i inkomstslaget tjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;I 12 §, som bara gäller när förvärvaren är ett företag, regleras hur en underprisöverlåtelse ska behandlas hos den som direkt eller indirekt äger andel i det förvärvande företaget. Enligt 12 § första stycket ska skillnaden mellan anskaffningsvärdet och ersättningen inte räknas som utgift för förbättring av en andel i företaget eller av en andel i företag som, direkt eller indirekt, äger andel i det för- värvande företaget. Bestämmelsen kan motiveras med att om ägare till det överlåtande företaget inte utdelningsbeskattas för värde- överföringen enligt 11 § bör ägare till det förvärvande företaget inte heller få tillgodoräkna sig värdeöverföringen såsom tillskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Av andra stycket följer dock att om tillgången förvärvas från en andelsägare i företaget och om ersättningen understiger det skatte- mässiga värdet ska anskaffningsvärdet på andelarna räknas upp med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan det skattemässiga värdet och ersättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft41"&gt;Villkor för att reglerna ska kunna tillämpas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft10"&gt;Som ovan nämnts måste ett antal villkor vara uppfyllda för att reglerna om underprisöverlåtelser ska kunna tillämpas. Dessa vill- kor återfinns i &lt;NOBR&gt;14–29&lt;/NOBR&gt; §§ och anger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;vem som kan vara överlåtare respektive förvärvare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;skattskyldighet för förvärvaren,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft20"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340405x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1076 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;särskilda krav när koncernbidragsrätt saknas mellan överlåtare och förvärvare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;villkor avseende kvalificerade andelar, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;särskilda krav när förvärvaren har underskott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft13"&gt;Vem som kan vara överlåtare respektive förvärvare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;I 14 § anges att överlåtare och förvärvare ska vara en fysisk person eller ett företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Med företag avses enligt definitionen i 4 § svenska aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker, ömsesidiga försäkringsföretag, stiftelser och ideella föreningar samt utländska bolag. Kooperativa föreningar behandlas på samma sätt som aktiebolag, trots att de i praktiken är enkelbeskattade. Som skäl för detta har angivits att sådana föreningar knappast skulle kunna använda reglerna för att tillskapa sig otillbörliga skatteförmåner.&lt;A href="#page_405"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Som framgår anses även svenska stiftelser och ideella föreningar som företag. Dessa kan dock som huvudregel bara delta i en under- prisöverlåtelse som överlåtare, inte som förvärvare. En svensk stiftelse får dock vara förvärvare om förvärvet avser förvärv av aktier i ett bankaktiebolag i samband med att bankaktiebolaget ombildas från sparbank till bankaktiebolag.&lt;A href="#page_405"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;En svensk ideell förening får också vara förvärvare, men bara om föreningen är skattskyldig för all sin verksamhet och bara om förvärvet görs från en annan ideell förening.&lt;A href="#page_405"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Ett livförsäkringsföretag får vara förvärvare bara i fråga om tillgångar som ingår i en verksamhet som ska beskattas enligt reglerna för skadeförsäkringsföretag.&lt;A href="#page_405"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Med utländskt bolag enligt punkten 7 avses en utländsk juridisk person som beskattas i den stat där den hör hemma, om beskatt- ningen är likartad med den som gäller för svenska aktiebolag. Som utländskt bolag anses alltid en utländsk juridisk person som hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat som Sverige har skatteavtal med och avtalet inte är begränsat till att omfatta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Prop. 1998/99:15 s. 157.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Prop. 1999/2000:9 s. 72 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Se vidare RÅ 2007 ref. 5 I och II där Högsta förvaltningsdomstolen behandlade frågan om reglernas tillämplighet när en ideell förening hade överlåtit tillgångar till underpris till en ideell förening respektive en stiftelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se 39 kap. 4 § IL och prop. 2000/01:22 s. 103.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340406x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td182"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;vissa inkomster, om personen omfattas av avtalets regler om begräns- ning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet.&lt;A href="#page_406"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft10"&gt;Ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person kan också anses vara ett företag i detta hänseende, men bara vid tillämpning av 23 kap. 11 och 12 §§ IL och bara om handelsbolaget eller den i utlandet delägarbeskattade juridiska personen ägs av ett företag som anges i punkterna 1 till 7 ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft10"&gt;Privatbostadsföretag och investmentföretag anses inte som före- tag vid tillämpning av reglerna. Inte heller besparingsskogar räknas som företag.&lt;A href="#page_406"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft11"&gt;Med fysisk person avses fysisk person – oavsett om denne är svensk eller utländsk – samt svenskt dödsbo.&lt;A href="#page_406"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft13"&gt;Skattskyldighet för förvärvaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft10"&gt;Enligt 16 § krävs att förvärvaren omedelbart efter förvärvet är skattskyldig för inkomst av näringsverksamhet i vilken tillgången ingår och att inkomsten inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av skatteavtal. Villkoret om skattskyldighet gäller både svenska och utländska rättssubjekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft10"&gt;En tillgång anses som tillgång i näringsverksamhet om ersätt- ning eller kapitalvinst vid en avyttring av tillgången utgör intäkt av näringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft10"&gt;En näringsfastighet som innehas av en fysisk person betraktas allmänt som en tillgång i näringsverksamhet eftersom avkastningen beskattas som inkomst av näringsverksamhet. Kapitalvinst vid avyttring av fastigheten beskattas dock som intäkt av kapital (om inte fastigheten är en lagertillgång). Vid tillämpning av underpris- reglerna anses ett sådant fastighetsinnehav inte utgöra en tillgång i näringsverksamheten.&lt;A href="#page_406"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det är därför inte möjligt att överlåta en fastighet till underpris från exempelvis ett aktiebolag till en enskild näringsverksamhet utan uttagsbeskattning. Det senast sagda gäller dock inte om fastigheten blir lagertillgång hos förvärvaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Se 2 kap. 5 a § IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;Att besparingsskogar inte omfattas av bestämmelserna framgår av bland annat av RÅ 2007 not. 32.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Se 2 kap. 3 § jämfört med 4 kap. IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Prop. 1998/99:15 s. 271.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft20"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340407x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1116 ft10"&gt;Aktier och liknande tillgångar beskattas också – med vissa undantag – som inkomst av kapital hos fysiska personer.&lt;A href="#page_407"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Sådana tillgångar kan därför inte heller överlåtas från ett företag till en fysisk person utan beskattningskonsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Vad gäller överlåtelser mellan företag kan nämnas att om aktierna utgör lagertillgångar hos överlåtaren (till exempel ett byggnads- företags aktier i ett fastighetsförvaltande dotterbolag) samtidigt som förvärvarens innehav av aktierna blir näringsbetingade så anses villkoret om förvärvarens skattskyldighet inte uppfyllt. Anled- ningen är att en avyttring av de näringsbetingade aktierna blir skattefri enligt reglerna om näringsbetingade andelar. Överlåtelsen kan därför medföra uttagsbeskattning.&lt;A href="#page_407"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Villkoret om förvärvarens skattskyldighet anses däremot upp- fyllt om förvärvaren inte kan avyttra sina näringsbetingade andelar skattefritt i omedelbar anslutning till förvärvet på grund av inne- havstid. Sådana fall kan uppkomma om andelarna är marknads- noterade, se vidare 25 a kap. 6 § IL.&lt;A href="#page_407"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1138 ft13"&gt;Särskilda krav när koncernbidragsrätt saknas mellan överlåtare och förvärvare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;Underprisreglerna gäller vid överlåtelser av hela verksamheter, verksamhetsgrenar samt vid överlåtelser av ideella andelar av verk- samheter och verksamhetsgrenar. Reglerna gäller också vid över- låtelser av enstaka tillgångar, men bara om överlåtaren med avdrags- rätt kan lämna koncernbidrag till förvärvaren det beskattningsår som förvärvet sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Bestämmelserna om koncernbidrag finns i 35 kap. IL. Reglerna innebär i huvudsak att koncernbidrag kan lämnas med avdragsrätt mellan företag i en koncern när ägandet uppgår till mer än 90 pro- cent av andelarna. Ett sådant koncernförhållande ska ha bestått mellan företagen under hela beskattningsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Kravet på koncernbidragsrätt medför bland annat att en fysisk person inte kan delta i underprisöverlåtelser av enstaka tillgångar eftersom den fysiska personen inte kan ge eller ta emot koncern- bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Undantag finns till exempel vad gäller lagertillgångar och vissa andelar i kooperativa föreningar, se 13 kap. 7 § IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Se RÅ 2005 not. 128 och RÅ 2010 not. 34.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se Skatterättsnämndens förhandsbesked den 29 december 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;424&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340408x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td182"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;I många situationer kan det vara svårt att avgöra vad som är en enstaka tillgång i förhållande till en verksamhetsgren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Vad som avses med verksamhetsgren framgår av 2 kap. 25 § IL. Där anges att med verksamhetsgren avses sådan del av en rörelse som lämpar sig för att avskiljas till en egen rörelse. I förarbetena till reglerna om underprisöverlåtelser anges som exempel på verksam- hetsgren verksamhet som är knuten till ett visst fartyg i ett rederi bestående av flera fartyg. Även ägande och förvaltning av enstaka fastighet kan enligt förarbetena i vissa fall utgöra en verksam- hetsgren. I båda fallen gäller att verksamheten bör ha sådan omfatt- ning att det framstår som ändamålsenligt att bedriva den själv- ständigt.&lt;A href="#page_408"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;För att det ska vara fråga om en verksamhetsgren krävs också att verksamheten utgör en del av en rörelse. Med rörelse avses enligt 2 kap. 24 § IL annan verksamhet än innehav (förvaltning) av kon- tanta medel eller värdepapper. Om de kontanta medlen eller värde- papperna innehas som ett led i rörelsen räknas dock innehavet som rörelse. Detta innebär bland annat att aktier som innehas som ett led i en rörelse kan utgöra en verksamhetsgren i vissa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Vid underprislagens tillkomst ansåg regeringen att även innehav av aktier eller andelar som inte innehades som en del av rörelsen borde kunna överlåtas till underpris utan beskattningskonsekvenser, men bara om andelarna blev näringsbetingade hos förvärvaren under samma beskattningsår som de förvärvades.&lt;A href="#page_408"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;En bestämmelse härom infördes därför. Bestämmelsen återfinns numera i 7 § och anger att innehav av andelar i ett företag anses som en närings- verksamhet eller som en verksamhetsgren om förvärvaren efter förvärvet under samma beskattningsår äger näringsbetingade an- delar i företaget. Begreppet näringsbetingade andelar har här samma betydelse som i 24 kap. 16 § IL, vilket bland annat innebär att ett innehav av aktier i en utländsk juridisk person kan utgöra ett näringsbetingat innehav och därigenom utgöra en verksamhetsgren. Detta gäller oavsett om det är andelar i svenska aktiebolag eller i utländska juridiska personer.&lt;A href="#page_408"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft10"&gt;Frågan om vad som avses med en verksamhetsgren har också prövats av Högsta förvaltningsdomstolen i ett antal mål.&lt;A href="#page_408"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Prop. 1998/99:15 s. 138.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Prop. 1998/99:15 s. 138.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Se RÅ 2001 not. 24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Se till exempel RÅ 2001 not. 24, RÅ 2003 not. 132, RÅ 2004 not. 87, RÅ 2004 not. 197 och RÅ 2006 ref. 74.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft20"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340409x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p380 ft13"&gt;Villkor avseende kvalificerade andelar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;I &lt;NOBR&gt;18–23&lt;/NOBR&gt; §§ finns regler som ska förhindra att fåmansföretags- reglerna (reglerna för s.k. &lt;NOBR&gt;3:12-företag)&lt;/NOBR&gt; i 57 kap. IL kringgås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Det anges i 18 § att om överlåtaren är en fysisk person och förvärvaren ett företag så ska samtliga andelar i det förvärvande företaget vara kvalificerade.&lt;A href="#page_409"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Enligt 19 § gäller att om både över- låtaren och förvärvaren är företag, och om någon del i det över- låtande företaget är kvalificerad, måste minst samma andel av andelarna i det förvärvande företag vara kvalificerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Villkoret att andelarna ska vara kvalificerade gäller även vid indirekt ägande, se 22 §, och även om vissa delägare bara är begränsat skattskyldiga i Sverige.&lt;A href="#page_409"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Enligt 23 § är det tillåtet att andelarna blir kvalificerade hos förvärvaren först efter förvärvet om så sker under samma år som överlåtelsen. Så kan till exempel vara fallet om en tidigare passiv ägare i det förvärvande företaget börjar ta aktiv del i dess verk- samhet efter förvärvet. Lämnas utdelning på andelarna efter över- låtelsen, men under året för denna, krävs att andelarna har blivit kvalificerade vid tidpunkten för utdelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Bestämmelserna innebär bland annat att en enskild firma kan säljas till underpris till ett nybildat aktiebolag utan uttagsbeskatt- ning om samtliga andelar i det nybildade aktiebolaget är kvali- ficerade. Så kan till exempel vara fallet om verksamheten i den enskilda firman bedrivs av samma person som äger samtliga andelar i det nybildade aktiebolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;I motsats till vad som gällde enligt tidigare praxis ger reglerna också möjlighet att överlåta tillgångar i den andra riktningen, det vill säga från ett företag till en enskild firma. Detta motiveras med att skattebelastningen på inkomster från aktiebolag respektive enskild näringsverksamhet numera anses vara ungefär densamma.&lt;A href="#page_409"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Möjligheten till sådana överföringar gäller även om andelarna i det överlåtande företaget är kvalificerade och även om överföringen görs till annan än till ägaren av företaget, till exempel till dennes barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft11"&gt;Reglerna om kapitalvinst på andelar i fåmansföretag i 57 kap. IL innehåller en bestämmelse om vilket belopp som ska tas upp i inkomstslaget tjänst vid en försäljning. Som sådan intäkt ska – för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Vad som avses med kvalificerad andel framgår av 57 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4–6&lt;/NOBR&gt; §§ IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Se Skatterättsnämndens förhandsbesked den 25 oktober 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Prop. 1998/99:15 s. 152.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;426&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340410x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td182"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;varje företag – tas upp högst ett belopp som för den skattskyldige och närstående till honom under beskattningsåret och de fem beskattningsår som närmast föregått detta, sammanlagt uppgår till 100 basbelopp. Det är därför möjligt för en skattskyldig fysisk person som bedriver verksamhet i flera fåmansföretag att genom underprisöverlåtelser samla alla övervärden i ett av bolagen och därefter tillämpa endast ett takbelopp vid en eventuell försäljning av detta bolag. Det har nämligen inte ansetts strida mot grunderna för reglerna i 57 kap. IL att överföra övervärden till ett annat fåmansföretag utan uttagsbeskattning.&lt;A href="#page_410"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Med andel i detta avseende avses endast aktie eller annan andel i svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller utländskt bolag, se 6 §. Det innebär att villkoret om att andelarna ska vara kvalificerade inte avser det fallet att förvärvaren är en stiftelse, ideell förening, sparbank eller försäkringsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft13"&gt;Särskilda krav när förvärvaren har underskott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft10"&gt;En överlåtelse av tillgångar till underpris kan leda till en resultat- utjämning om förvärvaren har ett inrullat underskott. Anledningen är att om förvärvaren realiserar övervärdet i de överlåtna till- gångarna kan intäkten kvittas mot underskottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;En underlåten uttagsbeskattning i sådana fall kan enligt lag- stiftaren ge förvärvaren en otillbörlig skatteförmån, eftersom en underlåten uttagsbeskattning skulle strida mot grunderna för bestämmelserna om avdrag för underskott i näringsverksamhet, det vill säga mot grunderna för de bestämmelser som numera finns i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;kap. IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_410"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1140 ft10"&gt;För att förhindra sådana skatteförmåner innehåller &lt;NOBR&gt;24–29&lt;/NOBR&gt; §§&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;bestämmelser som innebär att uttagsbeskattning inte kan under- låtas om förvärvaren har rätt till avdrag för underskott från tidigare beskattningsår.&lt;A href="#page_410"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Reglerna gäller såväl vid överlåtelse av enstaka tillgång som vid överlåtelse av hela eller delar av verksamheten. Reglerna gäller också om underskottet i stället uppkommit hos ett företag till vilket det förvärvande företaget kan lämna koncern- bidrag med avdragsrätt det beskattningsår då överlåtelsen sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Prop. 1998/99:15 s. 145.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Prop. 1998/99:15 s. 141.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Med underskott avses inte rätt till avdrag för outnyttjade kapitalförluster enligt de s.k. fållorna i 25 kap. 12 § respektive 48 kap. 26 § IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft20"&gt;427&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340411x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1116 ft10"&gt;Om förvärvaren är en fysisk person innebär reglerna att det inte under beskattningsåret närmast före det beskattningsår då över- låtelsen sker, får ha uppkommit underskott i den näringsverksam- het som förvärvet avser, se 24 §. I detta sammanhang ska noteras att all näringsverksamhet som bedrivs av en enskild näringsidkare, bortsett från självständig näringsverksamhet som bedrivs utom- lands, räknas som en enda näringsverksamhet.&lt;A href="#page_411"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;En sådan för- värvare får inte heller ha rätt till allmänt avdrag för underskott av näringsverksamhet enligt 62 kap. &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ IL, det vill säga avdrag för underskott av nystartad näringsverksamhet eller av viss konstnärlig verksamhet som i vissa fall kan kvittas mot annan förvärvsinkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;I fall där öppen resultatutjämning kan åstadkommas genom koncernbidrag, det vill säga i de fall där överlåtare och förvärvare ingår i samma koncern, anses ett gammalt underskott hos för- värvaren inte medföra någon otillbörlig skatteförmån. Anledningen är att det i sådana fall inte skapas någon ytterligare möjlighet till förlustutjämning genom överlåtelsen.&lt;A href="#page_411"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;En bestämmelse som tillåter underprisöverlåtelser när överlåtaren kan lämna koncernbidrag till förvärvaren har därför tagits in i 28 §. Sistnämnda regel har dock en inskränkning såtillvida att den inte gäller om koncernbidrags- spärren i 40 kap. 18 § IL (som hindrar att underskott utnyttjas mot koncernbidrag under viss tid efter ett ägarbyte) är tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;För att förhindra att ett obetydligt underskott från ett tidigare beskattningsår förhindrar en underprisöverlåtelse har huvudregeln kompletterats med en ventilregel i 29 §. Enligt denna ventil är det tillåtet för förvärvaren att avstå från att utnyttja ett underskott och på så vis få tillämpa reglerna om underprisöverlåtelser. Hela under- skottet måste avstås. Det räcker således inte med att till exempel avstå en så stor del av underskottet att resultatet av näringsverk- samheten blir noll. Regler om i vilken form eller vid vilken tidpunkt ett sådant avstående ska göras saknas. Det saknas också regler för vad som gäller om den som avstått från ett underskott senare ändrar sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1141 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;14 kap. 12 § IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Prop. 1998/99:15 s. 140.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;428&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340412x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td182"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;18.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Internationell utblick&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft10"&gt;I detta avsnitt finns en kort beskrivning av de skattemässiga reg- lerna vid överföring av tillgångar inom en koncern i sex andra europeiska stater. De länder som har granskats är Norge, Finland, Danmark, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland.&lt;A href="#page_412"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;18.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft10"&gt;Norge har regler baserade på kontinuitetsprincipen som motsvarar de svenska reglerna om underprisöverlåtelser. Tillgångar kan flyttas mellan företag inom en och samma skattekoncern, vilket avser koncerner med &lt;NOBR&gt;90-procentigt&lt;/NOBR&gt; ägande, utan beskattningskonsekvenser. Det mottagande företaget får samma skattemässiga värde på till- gången som det överlåtande företaget hade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;Marknadsvärdet och eventuell vinst avseende den överförda tillgången ska dock redovisas i redovisningen för att undvika att kapital lämnar företaget i strid med det bolagsrättsliga regelverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;18.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Finland har inga regler om underprisöverlåtelser. Alla transaktioner mellan koncernföretag ska ske med beaktande av armlängdsprin- cipen och kan leda till beskattning. Det finns ett särskilt undantag när hela verksamheten överförs till ett annat företag, vilket kan ske till bokförda värden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Vinster på aktieöverlåtelser inom en koncern är normalt skatte- fria. Det gäller dock inte om ett koncernföretag har fått förlust- avdrag för försäljning av aktier till ett annat företag och förvärvaren därefter har överlåtit aktierna vidare utan beskattning. I dessa fall är den del av den skattefria vinsten som motsvarar avdraget i första ledet skattepliktigt. Dessutom finns det regler om skattefria andels- byten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Information om de nämnda staternas skattesystem är hämtad från IBFD:s databas den 22 april 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft20"&gt;429&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340413x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;18.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Danmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;I Danmark finns ett obligatoriskt system för konsoliderad koncern- beskattning. Det är frivilligt att inkludera utländska koncern- företag, men om de inkluderas måste alla utländska företag tas med i konsolideringen. Det finns inga undantag för vinster på grund av koncerninterna överlåtelser av anläggningstillgångar, utan de ska tas upp till beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;18.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Nederländerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Nederländerna har också regler om koncernbeskattning som i prin- cip enbart gäller för företag som hör hemma i Nederländerna.&lt;A href="#page_413"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Till skillnad från det danska systemet bortser man i Nederländerna från koncerninterna transaktioner. Ingen beskattningsbar vinst uppstår innan tillgångar avyttras till någon utanför koncernen. Undantag från denna princip kan komma i fråga vid upplösning av en kon- cernbeskattad enhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;18.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Storbritannien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;En brittisk skatterättslig koncern kan bara bestå av företag som hör hemma i Storbritannien. Tillgångar kan överföras utan beskattning mellan företag i en koncern med minst &lt;NOBR&gt;75-procentigt&lt;/NOBR&gt; ägande. Det finns vissa undantag, bland annat för orealiserade vinster på lager- tillgångar samt för företag som träder in i och ut ur koncernen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;18.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Tyskland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;I Tyskland finns det ett system för koncernbeskattning. Konsoli- deringen påverkar inte beskattningen av kapitalvinster. Såvitt fram- går finns det inga undantag från beskattning vid transaktioner mellan koncernföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;De nederländska reglerna om skattemässig enhet är föremål för prövning i &lt;NOBR&gt;EU-domstolen,&lt;/NOBR&gt; se avsnitt 17.3.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft20"&gt;430&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td182"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1145 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;18.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Hur de svenska reglerna om underprisöverlåtelser fungerar i dag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft10"&gt;I det följande behandlas närmare hur regelverket om underpris- överlåtelser fungerar i dag, vid nationella och internationella trans- aktioner respektive mellan fysiska personer och aktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;18.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Transaktioner mellan svenska rättssubjekt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft13"&gt;Inom bolagssfären&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft10"&gt;Med bolagssfären avses den dubbelbeskattade sektorn. Underpris- transaktioner är möjliga även till och från enskild näringsverksam- het.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;Reglerna om underprisöverlåtelser fungerar som avsett för trans- aktioner mellan svenska aktiebolag. Principerna har funnits länge i svensk rätt och näringslivet har anpassat sig till regelverket. Reg- lerna torde i de flesta fall vara relativt enkla att tillämpa och närmare överväganden krävs sannolikt enbart när det är fråga om speciella transaktioner. I och med införandet av skattefri kapital- vinst på näringsbetingade andelar genomförs transaktioner mellan fristående företag ofta genom att den avyttrade tillgången paketeras i ett bolag. Själva paketeringen sker med stöd av reglerna om under- prisöverlåtelser. Regelverket har således en stor praktisk betydelse för näringslivet i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft13"&gt;Till och från bolagssfären&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft10"&gt;En fysisk person kan också vara part i en underpristransaktion. Eftersom en fysisk person inte kan lämna eller ta emot koncern- bidrag krävs det i dessa fall att det är hela verksamheten eller en verksamhetsgren som överlåts. Vid en underpristransaktion från en fysisk person till ett bolag måste samtliga andelar i det mottagande bolaget vara kvalificerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Reglerna om underpristransaktioner där fysisk person är part är begränsade till relativt få situationer. Det är främst omstruktu- reringar mellan företagsformer som avses. De kan också användas för att underlätta generationsskiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1146 ft20"&gt;431&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340415x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Det är inte känt om underpristransaktioner till eller från fysisk person används på otillbörligt sätt eller annars medför oavsedda skatteeffekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;18.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Transaktioner mellan svenska och utländska rättssubjekt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft13"&gt;Inom bolagssfären&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Underprisöverlåtelser är bara tillåtna om tillgången hos förvärvaren kommer att beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Detta får till följd att en underprisöverlåtelse till ett utländskt företag bara är möjlig om den överlåtna tillgången allokeras till det utländska företagets fasta driftställe i Sverige. Anledningen till detta är att det inte ska vara möjligt att överföra tillgångar till en annan stats beskattningsjurisdiktion utan att beskattning sker av de värden som arbetats upp här i landet. Här uppkommer emellertid frågan om denna begränsning är förenligt med etableringsfriheten enligt EU- rätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;Det saknas praxis som berör en situation som den nu före- varande. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har dock i ett antal domar prövat fall där det faktum att ett företag byter säte eller överför tillgångar till en enhet i ett annat land har föranlett att tillgången tagits upp till omedelbar beskattning. Nedan redogörs för några domar som kan vara vägledande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft10"&gt;Målet &lt;SPAN class="ft13"&gt;National Grid&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;handlar om beskattning när ett bolag flyttar sin verkliga ledning till en annan stat. Omständigheterna i målet var att ett bolag i Nederländerna flyttade sin verkliga ledning till Storbritannien. I och med skatteavtalet mellan länderna erhöll Storbritannien den exklusiva rätten att beskatta bolaget efter flytten. Bolaget innehade vid tidpunkten för flytten en fordran på ett annat brittiskt bolag. Fordran var förenad med en orealiserad valuta- kursvinst som skattemyndigheten i Nederländerna beslöt att beskatta vid utflyttningen. Frågan var om denna beskattningsåtgärd kunde anses förenlig med etableringsfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Domstolen slog fast att en medlemsstat har rätt att, enligt den skatterättsliga territorialitetsprincipen sammankopplad med en tids- mässig komponent, beskatta dessa värdeökningar vid utflyttnings- tillfället. En sådan åtgärd avser nämligen enligt domstolen att före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Mål &lt;NOBR&gt;C-371/10&lt;/NOBR&gt; National Grid Indus BV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;432&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340416x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td182"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;bygga situationer som kan äventyra ursprungsmedlemsstatens rätt att beskatta verksamhet som bedrivs inom dess territorium. Att beskatta värdeökningen vid utflyttningen kan därmed motiveras av säkerställandet av fördelningen av beskattningsrätten mellan med- lemsstaterna.&lt;A href="#page_416"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Vidare diskuterade domstolen huruvida de nederländska reg- lerna var proportionella i förhållande till ändamålet. Resonemanget fördes i två led. Först gick domstolen in på om det är proportio- nellt att slutligt fastställa skatten vid utflyttningstidpunkten och därefter diskuterades om det går utöver ändamålet att kräva betal- ning av skatten vid utflyttningstidpunkten. Domstolen fann att det inte finns några hinder för att slutligt fastställa hur stor skatt som ska utgå vid utflyttningen. Det finns ingen skyldighet att beakta värdeminskningar eller värdeökningar som kan uppkomma senare. Däremot ansåg domstolen att det är oproportionellt att skatten måste betalas vid utflyttningstidpunkten. Domstolen ansåg att de befintliga &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; formerna för ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaterna är tillräckliga för att ursprungsstaten ska kunna bevaka att den fastställda skatten betalas när tillgången avyttras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft10"&gt;Motsvarande utgång blev det i det s.k. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Malta-målet&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_416"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_416"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;där Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) ansåg att uttagsbeskattning samt omedelbar återföring av periodiseringsfond när bolagets verkliga ledning flyttas utanför Sverige inte stod i proportion till syftet. Till följd av utgången i detta mål infördes bland annat regler om anstånd vid uttagsbeskattning som numera återfinns i 63 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;I målet &lt;SPAN class="ft13"&gt;kommissionen mot Portugal&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-38/10,&lt;/NOBR&gt; behandlas också frågan om beskattning av orealiserade värdeökningar i samband med att verksamhet flyttas utomlands. Där prövades en skattelag- stiftning som innebär att företag som upphör att ha sitt skatte- rättsliga hemvist i Portugal, eller som överför sina tillgångar till en annan stat, blir föremål för omedelbar uttagsbeskattning med avseende på orealiserade värdeökningar på tillgångar. Domstolen fann att det strider mot fördraget att föreskriva en omedelbar beskattning av de berörda tillgångarna, samtidigt som orealiserade värdeökningar som följer av rent inhemska transaktioner inte be- skattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft10"&gt;Nyligen avgjorde &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; också ett mål &lt;SPAN class="ft13"&gt;kommissionen mot Danmark&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;C-261/11,&lt;/NOBR&gt; i en liknande fråga. De danska regler som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Se a dom, p. 46.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;RÅ 2008 ref. 30.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;433&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340417x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;prövades innebar att orealiserade kapitalvinster skulle behandlas som avyttrade och tas upp till omedelbar beskattning när företaget flyttade den verksamhet där tillgångarna ingick utomlands. Dom- stolen fann att ett sådant förfarande stred mot etableringsfriheten eftersom överföring av verksamhet mellan olika enheter inom landet inte medför någon beskattning.&lt;A href="#page_417"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Förfarandet kan dock enligt domstolen vara tillåtet med hänsyn till behovet av att upp- rätthålla skattesystemets inre sammanhang, men en omedelbar beskattning ansågs i detta fall inte proportionell i förhållande till detta syfte. Domstolen uttryckte i samband med proportionalitets- bedömningen bland annat att den aktuella tillgången har överförts från ett företag som har fast driftställe i Danmark som även efter det att tillgången flyttats faller under dansk beskattningsrätt. Över- föringen av tillgången har således ingen betydelse för Danmarks möjlighet att kräva in nödvändiga upplysningar för att skatten ska kunna fastställas och drivas in.&lt;A href="#page_417"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;Gemensamt för samtliga mål som refererats ovan är att de avser beskattning av orealiserade värdeökningar hos ett och samma skattesubjekt och att den utlösande händelsen är någon annan än en avyttring. De företag som berörs i målen förändrade sin verk- samhet så att ursprungsstaten tappade sin beskattningsrätt avseende företaget eller tillgången i fråga. När det gäller reglerna om uttags- beskattning och underprisöverlåtelser är det alltid en avyttring mellan två olika skattesubjekt som aktualiserar tillämpningen. En tillgång byter ägare till ett pris som understiger marknadsvärdet. Mellan två svenska företag utlöser en sådan transaktion inte någon uttagsbeskattning, medan en sådan beskattning sker om mottagaren i stället är ett utländskt företag utan fast driftställe här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Det skulle kunna hävdas att det – i och med att det sker en avyttring vid en underprisöverlåtelse – är naturligt att värde- ökningen beskattas om tillgången vid avyttringen lämnar svensk beskattningsjurisdiktion. Problemet är bara att en svensk koncern, i likhet med omständigheterna i målen ovan, inte behöver beskatta värdeökningen så länge tillgången stannar inom koncernen. Det är osäkert hur &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; skulle bedöma de svenska reglerna i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Att det är fråga om en negativ särbehandling råder det knappast någon tvekan om och domarna ovan tyder också på att det sanno- likt skulle anses rättfärdigat att fastställa beskattningen vid tiden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-261/11&lt;/NOBR&gt; Kommissionen mot Danmark, p. 24.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se a dom p. 47.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;434&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td182"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft10"&gt;för utflyttningen/överlåtelsen. Om skatteanspråket inte skulle fast- ställas vid avyttringen av verksamheten till utlandet skulle Sveriges möjligheter att kräva in den enligt underprisreglerna uppskjutna skatten efter det att verksamheten lämnat landet vara så begränsad att det föreligger risk för att skatteintäkten helt går förlorad. Som exempel kan nämnas att när en tillgång överlåts till underpris i en inhemsk situation från moderföretaget A till dotterföretaget B så är det A som då slipper beskattning för avyttringen medan det är B som senare beskattas när tillgången avyttras externt. I en gräns- överskridande situation där dotterföretaget B är ett utländskt före- tag kommer Sverige inte att ha beskattningsrätt över B när till- gången väl avyttras vidare och beskattningen skulle inträda, under förutsättning att de båda situationerna behandlades helt lika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft10"&gt;Frågan är om det är förenligt med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; att Sverige omedelbart tar ut skatten eller om proportionalitetsbedömningen kräver en mindre ingripande lösning. Ett alternativ till omedelbar beskattning kan vara att införa ett system för uppskov med beskattningen. Eftersom Sverige i fallet med A och B ovan skulle sakna beskattningsrätt över det utländska företaget B, blir det då A som är skattskyldig och beviljas anstånd med betalningen av skatten fram till dess att tillgången lämnar koncernen. Det är emellertid tveksamt hur ett sådant system skulle utformas för att kunna fungera tillfredsställande. A:s anstånd blir beroende av åtgärder som vidtas av ett annat skattesubjekt i utlandet, B. Vid den tid- punkt när tillgången slutligen lämnar koncernen kan den ha varit föremål för fortsatta avyttringar inom koncernen. Detta talar för att en omedelbar beskattning kan bedömas nödvändig för att Sverige ska ha möjlighet att upprätthålla sin beskattningsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft10"&gt;Sammanfattningsvis anser kommittén att rättsläget är oklart och att det inte är möjligt att med säkerhet förutse hur &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; skulle bedöma &lt;NOBR&gt;EU-förenligheten&lt;/NOBR&gt; av den uttagsbeskattning som sker när en tillgång som skulle ha omfattats av reglerna om under- prisöverlåtelser lämnar svensk beskattningsjurisdiktion. Klart är att den uteblivna tillämpligheten av reglerna om underprisöverlåtelser är en inskränkning i etableringsfriheten. Inskränkningen bör kunna rättfärdigas med hänsyn till syftet att säkerställa fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna eftersom Sverige bör ha exklusiv rätt att beskatta värdeökningar på tillgångar här i landet. Den avgörande frågan är om det är proportionellt att ta ut skatten direkt när tillgången lämnar landet. Kommittén anser här, av de skäl som redovisats ovan, att en uttagsbeskattning i sin nuvarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft20"&gt;435&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340419x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;form är proportionell och därmed bör vara förenlig med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Några regler om att uppskov med uttagsbeskattning bedöms därför inte nödvändiga i dagsläget. Det är dock viktigt att följa den EU- rättsliga utvecklingen och att agera vid behov om rättsläget klarnar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft13"&gt;Till och från bolagssfären&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Samma &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; problematik som redogörs för avseende gräns- överskridande transaktioner inom bolagssfären torde även föreligga vid underpristransaktioner mellan svensk fysisk person och ut- ländskt bolag och tvärtom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;18.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Kommitténs bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Systemet med reglerna om underprisöverlåtelser fungerar väl samt bedöms förenliga med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Reglerna bör finnas kvar och behållas oförändrade&lt;SPAN class="ft127"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft10"&gt;Av kommitténs direktiv följer att behovet av reglerna om under- prisöverlåtelser ska övervägas. Kommittén ska således i första hand göra en bedömning av huruvida regelverket ska finnas kvar eller helt slopas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Som framgår av den korta internationella utblicken ovan är det svårt att se någon klar internationell trend i denna fråga. Flera länder saknar helt sådana här regler vilket får till följd att alla trans- aktioner mellan företag, såväl inom som utom koncern, ska ske med beaktande av armlängdsprincipen. Det finns för- och nack- delar med båda systemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Reglerna om underprisöverlåtelser innebär uppskjuten beskatt- ning. Ett slopande skulle därför bredda skattebasen och öka skatte- intäkterna motsvarande räntan. Att behålla regelverket innebär dock en enklare tillvaro för nationella koncerner. Man slipper fastställa marknadsvärden vid transaktioner mellan koncernföretag. Det går emellertid också att hävda att det skulle bli enklare om reglerna avskaffas, i vart fall för vissa företag. Om armlängds- principen gäller för alla transaktioner blir det samma regler över hela linjen. Internationella koncerner måste i dag tillämpa två regel- verk, underprisöverlåtelseregler mellan svenska företag och arm- längdsregler mellan ett svenskt och ett utländskt företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft20"&gt;436&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td182"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p542 ft10"&gt;Det finns flera syften med reglerna om underprisöverlåtelser. De har främst införts för att undanröja vissa nackdelar med realisationsprincipen. Principen kan annars få till följd att verk- samhet som bedrivs i ett företag behandlas på ett annat sätt än när motsvarande verksamhet bedrivs i flera företag. Ett annat syfte med reglerna är att underlätta omstruktureringar och generations- skiften. Syftena är fortfarande aktuella. Det finns därför inget stöd för att slopa eller förändra reglerna utifrån att syftena ska ha ändrats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft10"&gt;När det gäller tillämpningen i internationella sammanhang är kommitténs bedömning att uttagsbeskattningsreglerna är förenliga med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Något behov av förändringar i lagstiftningen är således i dagsläget inte nödvändiga mot bakgrund av &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;Inte heller finns det något skäl att slopa eller förändra reglerna om underprisöverlåtelser med anledning av det föreslagna systemet med avskaffade ränteavdrag och ett nytt finansieringsavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Kommittén anser sammanfattningsvis att reglerna om under- prisöverlåtelser ska finnas kvar och att de inte behöver ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft20"&gt;437&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;19 Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;19.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Enligt direktiven ska kommittén, i syfte att ytterligare skydda bolagsskattebasen från urholkning, analysera och bedöma om det bör införas en särskild inkomstskatt på räntebetalningar till mot- tagare som hör hemma i andra länder (en s.k. källskatt på ränta). Införandet av en källskatt omnämns i direktiven som ett komple- ment till förslagen att åtgärda skatteplanering med hjälp av ränte- avdrag, eller som en möjlig finansiering av en annan föreslagen åtgärd. Eftersom syftet är att skydda bolagsskattebasen är tanken enligt direktiven främst att räntebetalningar till och från juridiska personer ska omfattas av en sådan källskatt. Vidare framgår att om kommittén anser det lämpligt – till exempel för att motverka kring- gåenden eller i syfte att skapa mer neutrala regler – kan den föreslå att också fysiska personer ska ingå i systemet. En sådan källskatt skulle antingen kunna gälla generellt eller enbart för betalningar till lågskattejurisdiktioner. Direktiven anger att kommittén ska föreslå lagstiftning om källskatt på räntebetalningar med beaktande av våra skatteavtal och &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; samt risken för kringgåenden. Kom- mittén ska vidare undersöka hur ett system för att ta ut en sådan källskatt bör vara utformat rent praktiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Den analys och bedömning som gjorts i denna fråga har resul- terat i att det inte föreslås någon särskild inkomstskatt på räntor, varken som finansiering eller som komplement till finansierings- avdraget eller till det alternativa förslaget. I enlighet med uppdraget i direktiven har kommittén emellertid utformat ett förslag till lag- stiftning om särskild inkomstskatt på räntor för utländska juridiska personer. Författningsförslaget lämnas i bilaga 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;Detta avsnitt inleds med en mycket översiktlig redogörelse för hur räntor beskattas i Sverige i dag (avsnitt &lt;A href="#page_422"&gt;19.2) &lt;/A&gt;följt av en kort beskrivning av vad en källskatt är och syftet med en sådan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft20"&gt;439&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340422x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;(avsnitt &lt;A href="#page_423"&gt;19.3)&lt;/A&gt;. Sedan följer en analys av vilka restriktioner &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och skatteavtalen sätter på utformningen av regler om källskatt på räntebetalningar till utlandet samt en internationell utblick (avsnitt &lt;A href="#page_423"&gt;19.4 &lt;/A&gt;och &lt;A href="#page_431"&gt;19.5)&lt;/A&gt;. Därefter presenterar kommittén hur eventuella regler om källskatt på ränta bör vara utformade samt vilka överväganden som ligger bakom detta &lt;A href="#page_434"&gt;(19.6)&lt;/A&gt;. Slutligen redogör kommittén för sin uppfattning i frågan om en källskatt bör införas eller inte (avsnitt &lt;A href="#page_455"&gt;19.7)&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;19.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Beskattning av räntor i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft10"&gt;Fysiska och juridiska personer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige&lt;A href="#page_422"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;är i regel skattskyldiga här för alla sina kapitalinkomster, däribland avkastning på en tillgång i form av ränta. Kapitalinkomster beskattas i inkomstslaget kapital för fysiska personer och i inkomst- slaget näringsverksamhet för juridiska personer. När det gäller räntebetalningar som görs från Sverige till utlandet saknar Sverige, till skillnad från många andra länder, regler som gör det möjligt att beskatta dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Avdragsrätten för räntekostnader för juridiska personer regleras i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Där framgår att ränteutgifter och kapitalförluster som huvudregel är fullt avdragsgilla vid beskattningen även om de inte är utgifter för att förvärva och bibehålla inkomst. Motsvarande gäller även för fysiska personer (42 kap. 1 § andra stycket IL). Som ett undantag från huvudregeln att ränteutgifter är avdragsgilla finns för juridiska personer sedan år 2009 begränsningar i avdragsrätten för räntor som avser skulder till företag i intressegemenskap. Bestämmelserna gäller inkomstslaget näringsverksamhet och finns i 24 kap. 10 a– 10 f §§ IL. De innebär att företag som ingår i en intressegemenskap inte får dra av ränteutgifter som avser en skuld till företag i intresse- gemenskapen om inte vissa särskilt angivna förutsättningar är upp- fyllda. Både den generella avdragsrätten enligt huvudregeln och avdragsbegränsningen för räntor på lån inom intressegemenskap finns närmare beskrivna i avsnitt 11 i detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Fysiska personer är obegränsat skattskyldiga i Sverige om de är bosatta, stadigvarande vistas här eller har väsentlig anknytning hit. Juridiska personer ska vara registrerade, ha sitt säte i Sverige eller av någon annan sådan omständighet anses som svenska juridiska personer för att vara obegränsat skattskyldiga här. Vilka närmare omständigheter som avgör om en fysisk eller juridisk person är obegränsat skattskyldig i Sverige framgår av 3 kap. &lt;NOBR&gt;3–7&lt;/NOBR&gt; §§ respektive 6 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft20"&gt;440&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td236"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;19.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Innebörden av en källskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft10"&gt;En källskatt är en skatt som dras av direkt vid utbetalning av en skattepliktig intäkt, vid källan. Det är utbetalaren som drar av käll- skatten och som betalar in den till skattemyndigheten för den skattskyldiges räkning direkt när inkomsten uppkommer. Exempel på en källskatt som finns i Sverige i dag är kupongskatt på utdel- ningar enligt kupongskattelagen (1970:624). Kupongskatten är en definitiv källskatt för begränsat skattskyldiga personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Även den preliminärskatt som arbetsgivaren är skyldig att dra av från en anställds bruttolön och betala in till Skatteverket är exem- pel på en källskatt. Sådan skatt innehålls dock endast i fråga om obegränsat skattskyldiga personer och fastställs slutligt genom beskattningsbeslut baserat på inkomstdeklarationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Om en källskatt skulle införas på räntebetalningar till begränsat skattskyldiga personer skulle sådana utländska mottagare av ränta beskattas i Sverige genom att utbetalaren innehåller skatt i samband med att räntan utbetalas. Skatten skulle liksom kupongskatten vara en definitiv källskatt. En sådan konstruktion innebär att dessa begrän- sat skattskyldiga personer inte skulle behöva lämna självdeklaration i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Ett viktigt syfte med att införa en källskatt på räntebetalningar till utlandet är att förhindra sådant skatteundandragande som sker genom att obeskattade medel förs ut ur landet i form av räntebetal- ningar till företag i exempelvis lågskattejurisdiktioner där ränte- inkomster beskattas lågt eller inte alls. Om en källskatt tas ut på sådana räntebetalningar blir förfaranden av detta slag inte längre lika attraktiva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;19.4&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;EU-rätten&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; och skatteavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;19.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Ränte- och royaltydirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Vid utformningen av en källskatt på räntebetalningar måste hänsyn tas till EU:s direktiv (2003/49/EG) av den 3 juni 2003 om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående företag i olika medlemsstater, förkortat ränte- och royalty- direktivet. Syftet med direktivet är att undvika dubbelbeskattning genom att räntor och royalties undantas från beskattning i den medlemsstat där de uppkommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft20"&gt;441&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340424x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1116 ft10"&gt;Enligt ränte- och royaltydirektivet ska räntor eller royalties som uppkommer i en medlemsstat undantas från varje form av skatt som påförs sådana betalningar i denna stat (artikel 1.1). Undan- taget från beskattning gäller oavsett om skatten tas ut vid källan eller genom beskattning, under förutsättning att den som har rätt till räntan eller royaltyn är ett företag i en annan medlemsstat, eller ett fast driftställe som är beläget i en annan medlemsstat och som tillhör ett företag i en medlemsstat. Förbudet att beskatta räntor och royalties avser endast betalningar mellan närstående företag i olika medlemsstater (artikel 1.7 och 1.8).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Det enda mål där &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har tolkat artikel 1.1 i direktivet är ett tyskt mål om räntebetalningar. Domstolen slog där fast att syftet med artikel 1.1 är att undvika juridisk dubbelbeskattning (beskattning av samma inkomst två gånger hos samma skatte- subjekt) av gränsöverskridande räntebetalningar genom ett förbud mot beskattning av räntor i den medlemsstat som är källstat för dessa, till nackdel för den som har rätt till dem.&lt;A href="#page_424"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Vid Sveriges införande av ränte- och royaltydirektivet gjorde regeringen bedömningen att det inte behövdes några nya regler om räntor som betalas till en annan medlemsstat, eftersom Sverige redan ansågs uppfylla direktivets krav på att inte beskatta sådana räntor.&lt;A href="#page_424"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Däremot behövdes nya bestämmelser om royalty för att uppfylla kraven i direktivet om att inte beskatta royalty. Till skill- nad från ränta beskattades nämligen royaltybetalningar till utländska juridiska personer i vissa fall. Den dubbelbeskattning som kunde uppkomma undanröjdes i många fall genom de skatteavtal som Sverige hade ingått med andra medlemsstater och som undantar royaltybetalningar från beskattning i källstaten. Definitionen av royalty i avtalen ansågs dock inte korrespondera med termens betydelse i inkomstskattelagen varför nya bestämmelser infördes med tillämpning från den 1 juli 2004.&lt;A href="#page_424"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft10"&gt;Vid genomförandet av ränte- och royaltydirektivet diskuterades också om beskattningen av betalningar av royalty till utlandet skulle slopas helt. Främst mot bakgrund av möjligheten att utnyttja royaltybetalningar i skatteflyktssyfte kom regeringen dock fram till att skattskyldigheten skulle behållas. Däremot anfördes att skatt- skyldigheten skulle kunna utformas på ett mer ändamålsenligt sätt. Eventuellt skulle skattskyldigheten kunna ersättas med en definitiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Se punkt 28 i mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-397/09,&lt;/NOBR&gt; Scheuten Solar Technology GmbH.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Se prop. 2003/04:126 s. 27 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Prop. 2003/04:126 s. 28 ff. och SFS 2004:614.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;442&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_425"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340425x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td236"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;källskatt, men det ansågs vara en alltför komplicerad fråga att lösa i det då aktuella lagstiftningsärendet.&lt;A href="#page_425"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Det kan tilläggas att den så kallade Kupongskattelagsutred- ningen tidigare hade föreslagit att reglerna om skattskyldighet för begränsat skattskyldiga royaltymottagare skulle slopas och ersättas med en källskatt på royaltyns bruttobelopp.&lt;A href="#page_425"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Utredningens förslag var att reglerna om beskattning av begränsat skattskyldiga för royalty och reglerna om kupongskatt på utdelning skulle ändras och slås ihop i en lag om särskild inkomstskatt på utdelning och royalty för begränsat skattskyldiga. Anledningen till detta var att de befintliga reglerna, enligt utredningen, var ålderdomliga och behäftade med stora tillämpnings- och kontrollproblem. Förslaget har inte lett till lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;19.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;EU-rättens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; regler om fri rörlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft10"&gt;En översiktlig genomgång av &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; på skatteområdet finns i avsnitt 11. Där redovisas i korthet betydelsen av de &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; reglerna om fri rörlighet och tillämpningen av dessa. När det gäller skatteområdet är det främst etableringsfriheten och den fria rörlig- heten för kapital som kan aktualiseras. Om regler om källskatt införs måste dessa således anpassas till &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;När det gäller uttag av källskatt ligger det en &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; problematik i själva skattens konstruktion. En källskatt av nu aktu- ellt slag syftar nämligen till att förhindra att obeskattade inkomster lämnar landet (källstaten), vilket gör att den riktar sig mot ränte- betalningar som går till mottagare i utlandet. Själva poängen ligger därmed i att göra skillnad mellan inhemska och utländska trans- aktioner. Det finns en omfattande praxis från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; på källskatteområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft10"&gt;I Truck &lt;NOBR&gt;Center-målet&lt;A href="#page_425"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_425"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;uttalade &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att i situationer där det bara är själva &lt;SPAN class="ft13"&gt;uppbördsmetoden &lt;/SPAN&gt;(källskatt respektive inkomst- skatt) som skiljer sig åt mellan inhemska och utländska situationer betraktas det inte i sig som någon inskränkning i den fria rörlig- heten. I målet föreskrev skattelagstiftningen i en medlemsstat att källskatt skulle innehållas på ränta som ett företag med hemvist i denna stat betalade till ett företag med hemvist i en annan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Se prop. 2003/04:126 s. 29 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Se SOU 1999:79.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-282/07,&lt;/NOBR&gt; Belgiska staten – SPF Finances mot Truck Center SA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;443&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_426"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340426x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;medlemsstat. Någon motsvarande källskatt togs inte ut på ränta som betalades till företag med hemvist i källstaten, men dessa företag skulle i stället betala inkomstskatt för juridiska personer för inkomsten. Utgången i målet grundade sig på bedömningen att den olika behandling som beskattningstekniken hänförde sig till inte berörde situationer som var objektivt jämförbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Den närmare utgången i ovanstående mål motiverade &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; genom att bland annat uttala följande.&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;När både det företag som betalar ränta och det företag som uppbär densamma har hemvist i den berörda medlemsstaten, har den stat som tar ut skatten på räntan en annan ställning än när ett företag med hemvist i den staten betalar ränta till ett företag som saknar hemvist där. Enligt domstolen beror det på att staten i det förstnämnda fallet agerar i sin egenskap av hemviststat för båda de berörda företagen och i det andra fallet i egenskap av källstat för räntan. Domstolen menar att en utbetalning av ränta från ett företag med hemvist i landet till ett annat företag med hemvist där är en annan beskattning än den som tillämpas på räntebetalningar från ett företag med hemvist i landet till ett företag som saknar hemvist i landet. Beskattningen vilar i dessa fall på olika rättsliga grunder. Ränta som betalas av ett företag med hemvist i landet till ett annat företag som också har hemvist där, beskattas av den berörda staten eftersom sistnämnda företag är skyldigt att betala inkomstskatt för juridiska personer för räntan liksom för sina övriga inkomster. Källskatten innehålls med stöd av den beskattningsrätt som denna stat tilldelats enligt den ömsesidiga överenskommelse som den träffat med den andra medlemsstaten inom ramen för avtal för att undvika dubbelbeskattning.&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Dessa olika metoder för att påföra skatten utgör enligt &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; en följd av att företag som uppbär ränta och som har respektive inte har hemvist i landet beskattas på olika sätt. De olika beskattnings- teknikerna återspeglar skillnaden mellan de situationer i vilka dessa företag befinner sig när det gäller uppbörden av skatten. Förutom dessa objektiva skillnader menar domstolen vidare att det inte heller är säkert att behandlingen leder till någon fördel för de företag som uppbär ränta och som har hemvist i landet. Det beror dels på att företagen med hemvist i landet måste erlägga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1156 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Se mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-282/07,&lt;/NOBR&gt; Belgiska staten – SPF Finances mot Truck Center SA punkt &lt;NOBR&gt;41–50.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Enligt det i frågavarande skatteavtalet mellan Belgien och Luxemburg hade Belgien rätt att ta ut källskatt på ränta som utbetalades till personer med hemvist i Luxemburg, dock med högst 15 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft20"&gt;444&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_427"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340427x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td236"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft10"&gt;inkomstskatten i förskott, dels på att den skattesats som tillämpas för källskatten är lägre än den skattesats som tillämpas vid beskattningen av företag med hemvist i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Härutöver har &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; också avgjort ett flertal mål angående den &lt;SPAN class="ft13"&gt;materiella &lt;/SPAN&gt;tillämpningen av regler om källskatt. Dessa mål gäller främst källskatt på utdelningar, men de är av principiell betydelse varför de också ger ledning vad gäller källskatt på bland annat ränta. I syfte att undvika ekonomisk dubbelbeskattning eller kedjebeskattning av utdelning är det vanligt förekommande med regler som föreskriver att utdelning till inhemska mottagare undan- tas från skatteplikt. Ett flertal mål om källskatt på utdelning gäller just frågan om tillämpningen av sådana regler om lättnad i beskatt- ningen innebär en inskränkning av den fria rörligheten när de bara gäller för inhemskt skattskyldiga.&lt;A href="#page_427"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Av målen framgår att en käll- skatt som tas ut på utdelning till företag i utlandet kan innebära en otillåten inskränkning av etableringsfriheten och/eller den fria rörligheten för kapital om det föreligger en faktisk skillnad i beskattningen mellan inhemska och utländska utdelningsmottagare till nackdel för de senare. Om ett land har bestämmelser för att förhindra eller lindra kedjebeskattning eller ekonomisk dubbel- beskattning av vinst som delas ut, exempelvis genom att utdel- ningsmottagaren tillerkänns någon form av avdragsrätt, måste etableringslandet se till att i landet inte hemmahörande aktieägande företag behandlas på ett sätt som är likvärdigt med det sätt på vilket i landet hemmahörande aktieägande företag behandlas.&lt;A href="#page_427"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Om en utdelningsmottagare i utlandet inte medges motsvarande avdrags- möjligheter från den källskatt som ska betalas, föreligger en indirekt särbehandling. I dessa fall som rör den materiella tillämpningen av reglerna om källskatt på utdelning har &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; bedömt att de berörda företagen, när det gäller de nationella bestämmelserna i fråga, befinner sig i situationer som är objektivt jämförbara.&lt;A href="#page_427"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har i detta avseende uttalat att från den tidpunkt då en medlemsstat ensidigt eller i avtal föreskriver att inte bara i landet hemmahörande aktieägare ska betala inkomstskatt på de utdel- ningar som de erhåller från ett i landet hemmahörande företag, närmar sig situationen som gäller för i landet hemmahörande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Se bland annat mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-170/05&lt;/NOBR&gt; Denkavit Internationaal, &lt;NOBR&gt;C-379/05&lt;/NOBR&gt; Amurta, &lt;NOBR&gt;C-540/07&lt;/NOBR&gt; Kommissionen mot Italien och &lt;NOBR&gt;C-342/10&lt;/NOBR&gt; Kommissionen mot Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Se bland annat &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-379/05&lt;/NOBR&gt; Amurta punkt 39 och 40 samt &lt;NOBR&gt;C-170/05&lt;/NOBR&gt; Denkavit Internationaal punkt &lt;NOBR&gt;24–28.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1157 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se bland annat &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-379/05&lt;/NOBR&gt; Amurta, punkt 38 och &lt;NOBR&gt;C-540/07&lt;/NOBR&gt; Kommissionen mot Italien punkt &lt;NOBR&gt;52–54.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft20"&gt;445&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_428"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340428x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;aktieägare den situation som gäller för aktieägare som inte hör hemma i den medlemsstaten. Det är nämligen uteslutande på grund av att denna stat utövar sin beskattningsrätt och oberoende av beskattningen i en annan medlemsstat som det uppstår en risk för ekonomisk dubbelbeskattning eller kedjebeskattning. Vad gäller risken för ekonomisk dubbelbeskattning och kedjebeskattning befinner sig därför aktieägarna utom landet i en jämförbar situation med aktieägarna inom landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;De slutsatser som kan dras av ovanstående är att om man tittar strikt på beskattningstekniken för källskatt respektive inkomst- skatt så är dessa inte objektivt jämförbara, vilket leder till att beskattningstekniken i sig inte är diskriminerande. När det gäller den materiella jämförelsen mellan källskatt på räntebetalningar till utlandet och den inkomstbeskattning som sker på ränteinkomster som uppkommer inom Sverige, talar mycket för att bedömningen blir en annan. Både källskatten och inkomstskatten på räntor syftar materiellt till att beskatta mottagaren för en ränteinkomst och därigenom förhindra att ränteutbetalningar blir obeskattade. Ett utländskt företag som beskattas för ränteinkomsten via en källskatt och ett inhemskt företag som beskattas för ränteinkomsten via en inkomstskatt bör därför befinna sig i situationer som är objektivt jämförbara i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Förutsatt att beskattningssituationerna i materiellt hänseende bedöms objektivt jämförbara krävs, för att reglerna inte ska leda till särbehandling, i princip att Sverige kan garantera att beskattningen av räntan inte är hårdare för långivare hemmahörande i ett annat &lt;NOBR&gt;EU/EES-land&lt;/NOBR&gt; än för långivare hemmahörande i Sverige. En generell källskatt som gäller även i förhållande till andra &lt;NOBR&gt;EU/EES-länder&lt;/NOBR&gt; kan därför riskera att komma i konflikt med reglerna om den fria rörligheten eftersom det i praktiken kan vara svårt för Sverige att uppfylla detta gentemot varje enskilt medlemsland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;Om en negativ särbehandling skulle anses föreligga med avseende på den fria rörligheten kan den accepteras om den kan rättfärdigas med hänvisning till tvingande skäl av allmänintresse. En sådan grund som åberopats i mål om källskatt på utdelning är &lt;SPAN class="ft13"&gt;skatte- systemets inre sammanhang&lt;/SPAN&gt;. I &lt;NOBR&gt;Amurta-målet&lt;A href="#page_428"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_428"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;gjordes gällande att den nationella regeln kunde rättfärdigas då det utländska företaget som fick betala källskatten kunde kompenseras i den medlemsstat där det hade sin hemvist. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterade dock att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Se till exempel &lt;NOBR&gt;C-379/05&lt;/NOBR&gt; Amurta, punkt 42.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;446&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_429"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340429x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td236"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;medlemsländer som har en diskriminerande lagstiftning inte kan förlita sig på att medlemslandet där den drabbade skattskyldiga personen har hemvist ska uppväga den diskriminerande lagstift- ningen. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Risken för skatteundandragande &lt;/SPAN&gt;är en annan grund som kan åberopas för rättfärdigande i bland annat källskattesammanhang.&lt;A href="#page_429"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Här gäller dock att den nationella lagstiftningen i fråga då måste rikta sig mot fiktiva upplägg som enbart syftar till att kringgå skattelagstiftningen. Regler som generellt innebär en mindre för- månlig beskattning för företag i andra medlemsstater kan inte rätt- färdigas på denna grund. Här aktualiseras också &lt;SPAN class="ft13"&gt;betydelsen av skatteavtal&lt;/SPAN&gt;. För att skatteavtal ska kunna rättfärdiga en restriktion av den fria rörligheten krävs att hela skillnaden i beskattningen mellan inhemska och utländska företag utjämnas. Enligt &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; krävs nämligen att det land som tar ut källskatten kan påvisa att skatteavtalet kompenserar eller neutraliserar verkningarna av restriktionen.&lt;A href="#page_429"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft10"&gt;Sammanfattningsvis är det bästa sättet att undgå den osäkerhet som &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; innebär att helt undanta ränta som betalas till länder som är medlemmar i EU/EES från källskatt. Genom ränte- och royaltydirektivet är Sverige dessutom i många fall, som framgår ovan, redan förhindrat att ta ut en eventuell källskatt. Härmed skulle bara ränta till länder utanför EU/EES återstå, men det är också främst gentemot dessa länder som en källskatt på ränta är berättigad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;Något som måste beaktas här är att den fria rörligheten för kapital också gäller gentemot tredje land. Risken för konflikt med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; kan därför uppkomma även om reglerna riktas till länder utanför EU/EES. Av praxis från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; följer dock att bedömningen angående rättfärdigande i vissa fall kan vara något mer generös när det gäller särbehandling i förhållande till tredje land. Detta innebär att det under vissa omständigheter kan vara tillåtet med strängare regler mot länder utanför gemenskapen. Av målen Skatteverket mot A och Kommissionen mot Italien framgår att möjligheten att rättfärdiga skatteregler med hänvisning till kontrollhänsyn respektive skatteflyktshänsyn är större när de hindrar den fria rörligheten mot tredje land än när det är rörligheten inom EU som påverkas.&lt;A href="#page_429"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Avgörande för utgången i dessa mål var att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-540/07&lt;/NOBR&gt; Kommissionen mot Italien punkt 58 och 59.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Se mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-540/07&lt;/NOBR&gt; Kommissionen mot Italien punkt &lt;NOBR&gt;36–40&lt;/NOBR&gt; samt &lt;NOBR&gt;C-379/05&lt;/NOBR&gt; Amurta punkt 24, 71 och 79.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-101/05&lt;/NOBR&gt; Skatteverket mot A och mål &lt;NOBR&gt;C-540/07&lt;/NOBR&gt; Kommissionen mot Italien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;447&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_430"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340430x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;möjligheten att kontrollera uppgifter och få del av information från myndigheter i de aktuella tredje länderna var starkt begränsad. I målet Skatteverket mot A uttalade &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att när en skatte- fördel endast medges om vissa villkor är uppfyllda och när kon- trollen av om så är fallet bara kan ske genom erhållande av uppgifter från myndigheterna i tredje land, har medlemsstaterna rätt att vägra denna skattefördel om det visar sig vara omöjligt att få information från detta land. Om osäkerheten angående bedöm- ningen i förhållande till tredje land anses för stor återstår alter- nativet att utforma reglerna så att den fria rörligheten för kapital inte aktualiseras. Detta kan uppnås genom att föreskriva att käll- skatt bara utgår på ränta som betalas till företag som ingår i samma intressegemenskap. Då har utbetalaren av räntan ett sådant bestäm- mande inflytande över det mottagande företaget att reglerna om etableringsfrihet tar över friheten för kapital.&lt;A href="#page_430"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1160 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;19.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Skatteavtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;När ränta betalas från Sverige till mottagare i utlandet beskattas ofta ränteintäkten i mottagarens hemland. En källskatt på ränte- betalningar till utlandet kan således leda till dubbelbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;Skatteavtal syftar till att undvika dubbelbeskattning genom att fördela beskattningsrätten mellan de avtalsslutande staterna. Dubbel- beskattning kan undvikas genom att endera källstaten eller hem- viststaten ges uteslutande beskattningsrätt till en viss typ av inkomst. Alternativt kan källstaten eller hemviststaten ges primär beskatt- ningsrätt till en viss typ av inkomst, utan att den andra staten utesluts från att också beskatta inkomsten i fråga. I detta senare fall får båda staterna beskatta samma inkomst, men det ankommer på den stat som har sekundär beskattningsrätt, vanligen hemvist- staten, att undanröja eventuell dubbelbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Sverige har för närvarande skatteavtal som omfattar ränte- inkomster med drygt 80 stater, varav de flesta är framförhandlade med OECD:s modell för skatteavtal&lt;A href="#page_430"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;(modellavtalet) som förebild. Enligt artikel 11 i modellavtalet får ränta som härrör från en avtalsslutande stat (källstaten) och som betalas till en person (fysisk eller juridisk) med hemvist i den andra avtalsslutande staten (hemviststaten), beskattas i källstaten. Enligt punkt 2 i samma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Se bland annat mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-102/05&lt;/NOBR&gt; Skatteverket mot A och B.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Model Tax Convention on Income and on Capital, OECD 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;448&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_431"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340431x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td236"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;artikel begränsas dock källstatens skatteuttag till tio procent av räntans bruttobelopp. Hemviststaten är inte förhindrad att också beskatta ränteinkomsten, men måste då undanröja dubbelbeskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft10"&gt;Nära hälften av de svenska skatteavtalen avviker dock från modellavtalet i detta avseende och ger hemviststaten uteslutande beskattningsrätt vad gäller ränteinkomster. I fall där något av dessa avtal är tillämpligt skulle en källskatt på räntor inte göra någon skillnad, eftersom Sverige då ändå är förhindrat att utnyttja en eventuell beskattningsrätt. Exempel på svenska skatteavtal med en sådan reglering är det multilaterala nordiska skatteavtalet och skatteavtalen med Frankrike, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Storbritannien, Schweiz, Tyskland och USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft10"&gt;Övriga avtal reglerar beskattningen av ränteinkomster enligt samma princip som modellavtalet och ger källstaten den primära beskattningsrätten. Liksom i modellavtalet finns dock en begräns- ning av källskatteuttaget (i vissa fall en annan än modellavtalets tio procent av bruttobeloppet). Dessa avtal skulle inte hindra Sverige från att utnyttja sin beskattningsrätt och ta ut källskatt på ränta upp till det tak som tillämpligt avtal medger. Exempel på svenska skatteavtal som ger källstaten primär beskattningsrätt är avtalen med Belgien, Kanada, Italien och Spanien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Gentemot länder utanför EU som Sverige saknar skatteavtal med skulle en källskatt kunna gälla fullt ut. Observera att ytter- ligare begränsningar i beskattningsrätten också kan följa av &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; som behandlats ovan, avsnitt &lt;A href="#page_425"&gt;19.4.2.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;19.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Internationell utblick&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_431"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft10"&gt;De flesta &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; har någon form av regler om källskatt på räntebetalningar till utlandet. Av de nordiska länderna är det dock endast Island som har en generell källskatt på räntebetalningar. Finland och Norge saknar källskatt på räntor. Nedan följer en internationell utblick där det mycket översiktligt beskrivs hur ett antal andra länder har valt att inom företagsbeskattningen reglera källskatt på räntebetalningar. Utblicken omfattar våra nordiska grannländer Danmark och Island, två länder som i likhet med Sverige är små öppna ekonomier (Belgien och Nederländerna) samt EU:s&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Informationen i detta avsnitt är hämtad från IBFD Tax Research Platform den 23 april 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft20"&gt;449&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_432"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340432x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;fem största ekonomier (Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Observera att tillämpningen av reglerna om källskatt, som fram- går ovan, bland annat kan påverkas av ingångna skatteavtal. Käll- skatter kan reduceras direkt enligt skatteavtal eller genom ansökan. Källskatten begränsas också för räntebetalningar mellan närstående företag som omfattas av ränte- och royaltydirektivet. Flera av länderna nedan har härutöver ett flertal specifika undantag och särregler vad gäller tillämpningen av reglerna och någon fullständig redovisning av dessa görs inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;19.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Belgien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Belgien tar ut en källskatt på 25 procent på räntebetalningar till utländska mottagare. Flera typer av räntebetalningar är dock undan- tagna från källskatt, bland annat ränta på sparkonton i inhemska banker och på vissa obligationer utställda av staten eller inhemska banker och företag. Även ränta från ett belgiskt finansinstitut till ett finansinstitut etablerat i ett &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; eller i ett land med vilket Belgien har slutit ett skatteavtal är undantagen från källskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;19.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Danmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Danmark har ingen generell källskatt på räntebetalningar till utlandet. Däremot tas i vissa fall en källskatt om 25 procent ut på räntebetalningar till utländska närstående företag, det vill säga ett utländskt företag som direkt eller indirekt äger eller kontrollerar mer än 50 procent av aktiekapitalet eller röstetalet i det företag som betalar räntan. Flera undantag finns till denna bestämmelse; bland annat tas ingen källskatt ut om räntan är hänförlig till ett fast driftställe i Danmark, om det utländska företaget omfattas av för- bud att ta ut källskatt enligt ränte- och royaltydirektivet&lt;A href="#page_432"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, av ett skatteavtal som ingåtts med Danmark eller om företaget kan visa att en bolagsskatt om minst 18,75 procent har tagits ut på ränte- inkomsten samt att ränteinkomsten inte betalas vidare till ett när- stående företag som har en bolagsskatt som är lägre än 18,75 pro- cent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1161 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Se avsnitt &lt;A href="#page_423"&gt;19.4.1 &lt;/A&gt;om innehållet i ränte- och royaltydirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;450&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_433"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340433x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td236"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;19.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Frankrike&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Från och med den 1 mars 2010 utgår som huvudregel ingen käll- skatt i Frankrike på räntebetalningar till utländska företag. Tidigare fanns en källskatt om 18 procent med en mängd undantag. Nu finns en källskatt med en mycket begränsad omfattning. En käll- skatt om 75 procent tas ut på räntebetalningar till företag som är etablerat i ett s.k. &lt;NOBR&gt;NCST-land&lt;A href="#page_433"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/NOBR&gt; Källskatten tas dock inte ut om den skattskyldige kan visa att betalningarna inte syftar till skatte- undandragande. För att källskatt ska utgå är det tillräckligt att räntan betalas till ett konto i något av dessa länder, oavsett i vilket land mottagaren hör hemma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;19.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Italien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft10"&gt;En källskatt om 20 procent gäller som regel på räntebetalningar. Räntor på sparkonton omfattas inte av källskatten och räntor på obligationer utgivna av stat, bank eller börsnoterade företag är också undantagna om den verklige mottagaren av räntan hör hemma i en stat som Italien har ett tillräckligt informationsutbyte med. Undantag gäller också om för räntebetalningar som går till ut- ländska företaget som omfattas av förbud att ta ut källskatt enligt ränte- och royaltydirektivet.&lt;A href="#page_433"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;19.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Island&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;Island har en generell källskatt om tio procent på räntebetalningar till utlandet. Undantag gäller för ränta som betalas av den isländska centralbanken, till utländska stater, till internationella organisa- tioner eller till andra allmänna institutioner som är skattebefriade i sin hemstat. Undantag gäller också för ränta hänförlig till obliga- tioner utställda av finansiella institut eller energiföretag om obliga- tionen är registrerad på en marknad i ett land inom OECD, EES, EFTA eller på Färöarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1162 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Non-cooperative&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; state.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1163 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se avsnitt &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_423"&gt;19.4.1 &lt;/A&gt;om innehållet i ränte- och royaltydirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft20"&gt;451&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_434"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340434x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;19.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Spanien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Spanien har som huvudregel en källskatt på räntebetalningar till utlandet om 19 procent. För beskattningsåren &lt;NOBR&gt;2012–2014&lt;/NOBR&gt; är dock räntesatsen 21 procent. Alla räntebetalningar inom EU är undan- tagna från källskatt. Därutöver finns undantag för räntor på sparande i spanska banker (såvida inte mottagaren hör hemma i en lågskatte- jurisdiktion) och för räntor på statsobligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;19.5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Storbritannien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Storbritannien har en källskatt om 20 procent på räntebetalningar till utlandet. Vissa undantag från källskatten finns, bland annat för räntor på noterade euroobligationer och för räntor på kortfristiga lån (löptider kortare än ett år). Räntor på banksparande kan också undantas efter ansökan. Undantag gäller också om för räntebetal- ningar som går till utländska företaget som omfattas av förbud att ta ut källskatt enligt ränte- och royaltydirektivet.&lt;A href="#page_434"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;19.5.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Tyskland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft11"&gt;Tyskland har ingen generell källskatt på räntebetalningar till ut- landet. En källskatt om 25 procent tas dock ut bland annat för ränta som utgår på vinstandelslån och konvertibla skuldebrev.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;19.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Utformningen av regler om källskatt på ränta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Enligt direktiven ska kommittén, oavsett om den tillstyrker ett införande av källskatt på räntor eller inte, utreda hur regler om källskatt bör utformas. Förslag på utformning av regler om käll- skatt på räntebetalningar till utlandet redovisas i detta avsnitt. Efter denna presentation redogör kommittén för sitt ställningstagande i frågan om en sådan skatt ska föreslås eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Om regler om källskatt ska införas föreslås att de bör föras in i en ny &lt;SPAN class="ft13"&gt;lag om särskild inkomstskatt på ränta för utländska juridiska personer&lt;/SPAN&gt;. Skattskyldiga enligt den lagen bör vara utländska juridiska personer som har rätt till ränteinkomst. Reglerna bör inte omfatta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Se avsnitt &lt;A href="#page_423"&gt;19.4.1 &lt;/A&gt;om innehållet i ränte- och royaltydirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;452&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_435"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340435x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td236"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;ränta där den som faktiskt har rätt till denna hör hemma i en stat inom EES eller i ett land som Sverige har ingått skatteavtal med. Skattepliktig inkomst är vad som tillgodoräknas eller utbetalas som ränta från en svensk juridisk person eller från en utländsk juridisk person med fast driftställe i Sverige. Skattesatsen uppgår till 20 pro- cent av skattepliktig inkomst och ska administreras genom att den som betalar ut den skattepliktiga inkomsten gör skatteavdrag. Skatten ska vara definitiv i och med att den betalas in till Skatteverket. Förfarandet för uttagande av skatten ska ske enligt bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1261), förkortad SFL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;19.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Syftet med källskatt på ränta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;En källskatt på ränta bör införas som ett komple- ment till förslagen som lämnas för att motverka skatteplanering med hjälp av ränteavdrag och inte i första hand som en möjlig finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft10"&gt;Enligt kommittédirektiven ska kommittén, i syfte att ytterligare skydda bolagsskattebasen från urholkning, analysera och bedöma om det bör införas källskatt på räntebetalningar till mottagare som hör hemma i andra länder. Det kan göras som ett komplement till kommitténs övriga förslag för att motverka skatteplanering med hjälp av ränteavdrag, eller som en möjlig finansiering av en annan föreslagen åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;En källskatt på ränta bör i första hand införas i syfte att komplettera de förslag som lämnas om avdragsbegränsning för räntor i avsnitt 14 och 16. Skälen för detta är att kommittén bedömer att införandet av en källskatt på ränta i den form som kan bli aktuell inte skulle leda till några omfattande skatteintäkter och därmed inte vara lämplig som finansieringskälla. En viss ökning av beskattningen av ränteinkomster i Sverige skulle uppstå, men många räntebetalningar till utlandet skulle inte omfattas av en sådan källskatt eftersom Sverige genom skatteavtal i stor utsträckning avstått från beskattningsrätten.&lt;A href="#page_435"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Full källskatt skulle bara kunna tas ut på betalningar till företag i länder med vilka Sverige inte har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1164 ft129"&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Jämför här regeringens resonemang angående skatteintäkter från royaltybetalningar till utlandet i samband med införandet av ränte- och royaltydirektivet, prop. 2003/04:126 s. 30 f. Där uppskattades att cirka 93 procent av det totala beloppet royalty som betalades ut från Sverige till utlandet gick till mottagare i länder där Sverige avstått från beskattningsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft20"&gt;453&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_436"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340436x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;något skatteavtal som reglerar beskattning av ränteinkomster. Som utvecklas vidare nedan bör förslaget dessutom begränsas till ränte- betalningar till mottagare utanför EES.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;En källskatt på ränta som ett komplement till övrig lagstiftning skulle däremot kunna fungera som ytterligare ett verktyg i syfte att skydda den svenska skattebasen. Skatten skulle kunna bidra till att göra förfaranden där obeskattade medel förs ut ur landet genom räntebetalningar mindre attraktiva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;19.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Var reglerna bör finnas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1165 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;De materiella reglerna bör föras in i en ny lag, lag (2015:000) om särskild inkomstskatt på ränta för utländska juri- diska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft11"&gt;Bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatten regleras i skatteförfarandelagen (2011:1244).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft10"&gt;Det finns redan i dag ett flertal regleringar beträffande särskild skattskyldighet för begränsat skattskyldiga personer. På källskatte- området finns kupongskattelagen (1970:624) och i övrigt finns materiella regler i bland annat lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och lagen (1991:591) om sär- skild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Kommittén anser att det ligger närmast till hands att även lägga de materiella bestämmelserna avseende en källskatt på ränta i en särskild lag. Med tanke på beskattningstekniken passar en utformning i likhet med ovanstående lagar om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Alternativet, att reglera den föreslagna beskattningen i inkomstskattelagen, har inga egentliga fördelar eftersom skatte- basen och skatteberäkningen ändå inte överensstämmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;När det gäller förfarandereglerna finns två alternativ. De kan antingen läggas in i den särskilda lagen tillsammans med de mate- riella reglerna, eller föras in i skatteförfarandelagen. Att samla alla regler i den särskilda lagen skulle ha den fördelen att det blir lättare att överblicka lagstiftningen gällande just den föreslagna käll- skatten. Mot detta talar att lagstiftaren genom införandet av skatteförfarandelagen i möjligaste mån har försökt samla och sam- ordna förfarandebestämmelserna på skatteområdet på ett och samma ställe. Förfarandereglerna i skatteförfarandelagen är dessutom, med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft20"&gt;454&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_437"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340437x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td236"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;bara ett fåtal tillägg och ändringar, tillämpbara på förslaget. Vad gäller lagarna om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta regleras också förfarandet genom en hänvisning till skatteförfarande- lagen. Kommittén anser därför sammantaget att bestämmelserna om förfarandet även här bör regleras i skatteförfarandelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Detta regleras genom att det i 7 § i förslaget till lag om särskild inkomstskatt på ränta för utländska juridiska personer förs in en upplysning om att bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatten finns i skatteförfarandelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;19.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Skatten betecknas särskild inkomstskatt på ränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1166 ft10"&gt;Begreppet källskatt används som framkommit ovan i avsnitt &lt;A href="#page_423"&gt;19.3 &lt;/A&gt;som en gemensam beteckning på skatter som dras av direkt vid utbetalning av en skattepliktig intäkt, vid källan. Begreppet kan uppfattas som något föråldrat och med tanke på den koppling som kommer att finnas till särskild inkomstskatt för utomlands bosatta anser kommittén att skatten lämpligen bör benämnas särskild inkomstskatt på ränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;19.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Vilka som ska vara skattskyldiga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Skattskyldiga till särskild inkomstskatt på ränta är ut- ländska juridiska personer som faktiskt har rätt till en ränte- inkomst som är skattepliktig enligt förslaget. Utländska värde- pappersfonder och specialfonder ska inte vara skattskyldiga för ränteinkomster av tillgångar som ingår i fonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft10"&gt;Eftersom syftet är att skydda bolagsskattebasen är tanken enligt direktiven främst att räntebetalningar till och från juridiska per- soner ska omfattas av en källskatt. Om kommittén anser att det är lämpligt – till exempel för att motverka kringgåenden eller i syfte att skapa mer neutrala regler – kan kommittén föreslå att också fysiska personer ska ingå i systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;I första hand synes källskatter i andra länder omfatta räntebetal- ningar till och från juridiska personer. Räntebetalningar till fysiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft20"&gt;455&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_438"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;personer omfattas exempelvis inte av ränte- och royaltydirektivet. Däremot behandlas räntebetalningar till fysiska personer i EU:s direktiv (2003/48/EG) av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster i form av räntebetalningar, benämnt sparandedirektivet, som tillämpas från och med den 1 juli 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Sparandedirektivet innebär ett automatiskt utbyte av informa- tion om räntebetalningar mellan medlemsstaterna i syfte att möjlig- göra en effektiv beskattning av fysiska personer i den medlemsstat där den enskilde är bosatt. På så sätt minskar risken för att räntan blir obeskattad. Mot bakgrund av strukturella skillnader tillämpas det automatiska informationsutbytet dock inte av bland annat Luxemburg och Österrike. För att garantera en miniminivå av faktisk beskattning har dessa länder i stället förbundit sig att ta ut en källskatt på räntebetalningarna. Större delen av intäkterna från denna källskatt ska dock överföras till den medlemsstat där den verklige mottagaren av räntebetalningen har sin hemvist. Direktivet hindrar inte medlemsstaterna från att ta ut andra typer av käll- skatter än den som avses i direktivet. Europeiska unionens Råd, &lt;NOBR&gt;EU-rådet,&lt;/NOBR&gt; har den 24 mars 2014 antagit ändringar i direktivet som bland annat innebär att möjligheten att innehålla källskatt som alternativ till automatiskt informationsutbyte kommer att försvinna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Om även fysiska personer omfattas av skattskyldighet enligt den nu aktuella källskatten på ränta innebär det att fler räntebetal- ningar kan beskattas. Det är mycket svårt att bedöma om det skulle leda till någon märkbar ökning av skatteintäkterna, vilket inte heller bör vara det huvudsakliga syftet med skatten. Den skatte- planering med räntor som en källskatt i första hand är tänkt att bidra till att motverka gäller dessutom typiskt sett transaktioner mellan företag och inte med fysiska personer, varför behovet av en källskatt inte torde väga lika tungt för fysiska personer. Om fysiska personer också omfattas av skatten skulle risken för att dessa eventuellt utnyttjas som mellanled vid räntebetalningar helt elimi- neras. Detta får dock vägas mot intresset av den förenkling som det skulle innebära att undanta fysiska personer från reglerna. Vid denna avvägning anser kommittén att intresset för enkelhet väger tyngre, varför det föreslås att skattskyldigheten begränsas till att enbart gälla utländska juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft10"&gt;Utländska värdepappersfonder är inte skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Den som är delägare i en sådan fond ska i stället ta upp en schablonintäkt som beräknas på grund- val av värdet. Inkomst i form av ränta bör därför, till den del den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft20"&gt;456&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_439"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340439x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td236"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1167 ft10"&gt;utgår på tillgångar i fonden, inte beläggas med särskild inkomst- skatt på ränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1095 ft11"&gt;Bestämmelsen tas in i 4 § i förslaget till lag om särskild inkomst- skatt på ränta för utländska juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;19.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Skattepliktig inkomst&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Skattepliktig inkomst är vad som utbetalats till eller tillgodoräknats skattskyldig som ränta från svenska juridiska personer eller från en utländsk juridisk persons fasta driftställe i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft10"&gt;När det gäller vilka räntor som ska vara skattepliktiga till särskild inkomstskatt på ränta anser kommittén att endast räntor från juridiska personer bör omfattas. Skälen för detta är delvis desamma som nämns i föregående avsnitt om skattskyldigheten. Den skatte- planering med räntor som en källskatt i första hand är tänkt att bidra till att motverka gäller typiskt sett transaktioner mellan företag och inte med fysiska personer. Behovet av en källskatt är därmed inte lika stort för räntebetalningar från fysiska personer. Till detta kommer också det förhållandet att det bedöms svårt att utforma ett effektivt förfarande för innehållande och betalning av en källskatt om det dessutom ska anpassas även till fysiska per- soner. Det har också övervägts om räntebetalningar från enskilda näringsidkare bör ingå i skatteunderlaget men anser, av samma skäl som anges vad gäller fysiska personer, att räntor från enskilda näringsidkare ska undantas från skatteplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft10"&gt;Detta sammantaget gör att kommittén stannat för att skatte- plikten bör begränsas till räntor från juridiska personer. Eftersom den särskilda skatten ska träffa räntebetalningar som görs från Sverige är det i första hand räntor som betalas från svenska juri- diska personer som ska ingå i underlaget för beskattningen. För att även omfatta ränta som kommer från en utländsk juridisk persons fasta driftställe i Sverige finns ett särskilt tillägg för detta. Utan detta skulle betalningar kunna slussas via sådana för att undgå beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;Skattepliktigt bör vara det som utbetalats eller tillgodoräknats som ränta. Om beskattningsunderlaget endast kopplas till själva tidpunkten för utbetalningen av räntan finns det enligt kommittén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft20"&gt;457&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_440"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340440x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;risk för att parterna, i syfte att undgå beskattning, kommer överens om att ränta som belöper på en skuld ska tillgodoräknas långivaren på något annat sätt, exempelvis genom att räntan läggs till skulden. Genom att föreslå att även tillgodoräknande av räntan utlöser beskattning avser kommittén att förhindra kringgåenden av detta slag. När en ränta ska anses tillgodoräknad är inte alltid självklart men liksom för övrig beskattning i inkomstslaget näringsverk- samhet får beskattningstidpunkten bestämmas enligt bokförings- mässiga grunder. Enligt 14 kap. 2 § IL innebär detta att inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft10"&gt;Begreppet ränta definieras inte särskilt i förslaget. Med ränta ska avses en kostnad för en kredit, det vill säga det belopp som lån- tagaren betalar till långivaren utöver kapitalbeloppet som ersättning för att denne fått låna pengar. Vissa andra betalningar som går under andra benämningar jämställs skattemässigt med ränta. Kom- mittén anser inte att det finns tillräckliga skäl att utsträcka reglerna om särskild inkomstskatt på ränta till andra utgifter än ränte- utgifter. Detta är samma inställning som regeringen intagit vid utformningen av nuvarande ränteavdragsbegränsningsregler i 24 kap. IL.&lt;A href="#page_440"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I de fall det är fråga om kringgåenden av de nya reglerna får detta hanteras med tillämpning av allmänna regler och skatteflykts- lagen. I tveksamma fall får det bedömas i rättstillämpningen om utgiften omfattas av bestämmelserna eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Bestämmelsen tas in i 5 § i förslaget till lag om särskild inkomst- skatt på ränta för utländska juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;19.6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Definition av begreppet juridisk person&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1165 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Termer och begrepp som används ska, om inte annat anges, ha samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomst- skattelagen (1999:1229).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft11"&gt;Svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juri- diska personer ska också anses som juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft11"&gt;Den särskilda inkomstskatten på ränta ska träffa räntebetalningar som lämnar Sverige genom att de går härifrån till mottagare i ut- landet som inte är skattskyldiga i Sverige för ränteinkomsten. Som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 2012/13:1 s. 238 och prop. 2008/09:65 s. 52 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;458&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_441"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340441x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td236"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft10"&gt;framgår av kommitténs överväganden i tidigare avsnitt är utgångs- punkten att reglerna ska gälla för räntebetalningar från svenska juridiska personer till utländska juridiska personer. Definitionerna bör styras av vad som gäller enligt inkomstskattelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft10"&gt;Enligt bestämmelserna i 2 kap. 3 § IL ska bestämmelserna om juridiska personer i inkomstskattelagen inte tillämpas på dödsbon, svenska handelsbolag, europeiska ekonomiska intressegrupperingar eller juridiska personer som förvaltar samfälligheter och som avses i 6 kap. 6 § andra stycket IL.&lt;A href="#page_441"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Denna grupp faller således utanför begreppet om inget annat anges. För att reglerna inte ska kunna kringgås allt för lätt är det dock enligt kommittén nödvändigt att även svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade per- soner omfattas av begreppet juridisk person i detta avseende. Annars skulle ett aktiebolag som betalar ut eller tar emot ränta kunna kringgå reglerna bara genom att bilda verksamhet i handels- bolagsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1168 ft10"&gt;Vad som avses med &lt;SPAN class="ft13"&gt;svensk &lt;/SPAN&gt;juridisk person finns ingen egentlig definition av i inkomstskattelagen. Av 6 kap 3 § IL framgår dock att obegränsat skattskyldiga är juridiska personer som på grund av sin registrering eller, om registrering inte har skett, platsen för styrelsens säte eller någon annan sådan omständighet är att anse som svenska juridiska personer. Detta får således vara vägledande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;I vilka fall utländska associationer anses som eller ska behandlas som juridiska personer framgår av 6 kap. 8 § IL. Med &lt;SPAN class="ft13"&gt;utländsk &lt;/SPAN&gt;juridisk person avses en utländsk association som, enligt lagstift- ningen i den stat där associationen hör hemma, kan förvärva rättigheter och skyldigheter, föra talan inför domstolar samt andra myndigheter och där enskilda delägare inte fritt kan förfoga över associationens förmögenhetsmassa. Bestämmelserna om utländska juridiska personer tillämpas härutöver på utländska associationer som bedriver viss form av skadeförsäkrings- eller tjänstepensions- verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft10"&gt;Utländska juridiska personer är begränsat skattskyldiga i Sverige enligt reglerna i 6 kap. &lt;NOBR&gt;7–10&lt;/NOBR&gt; a §§ IL. Någon särskild skattskyldighet för ränteinkomster föreskrivs inte där utan ränteinkomster hos utländska juridiska personer är i regel skattefria i Sverige såvida de inte är hänförligt till ett fast driftsställe eller en fastighet i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1169 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;I 6 kap. 6 § andra stycket IL regleras sådana juridiska personer som bildats för förvaltning av andra samfälligheter än sådana som utgör en särskild taxeringsenhet. Dessa juridiska personer är inte själva skattskyldiga utan beskattningen sker hos delägarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1170 ft20"&gt;459&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_442"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340442x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1171 ft10"&gt;Förslaget finns i 2 och 3 §§ i förslaget till lag om särskild inkomstskatt på ränta för utländska juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;19.6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Skattesatsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Särskilt inkomstskatt på ränta tas ut med 20 procent av den skattepliktiga inkomsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1173 ft10"&gt;Öretal som uppkommer vid beräkningen av skatten faller bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft10"&gt;Vid bedömningen av hur hög skattesatsen ska vara bör bolags- skattesatsen vara utgångspunkten eftersom skatten i första hand kommer att fungera som ett substitut för när ränteinkomsten inte beskattas i Sverige. Kommittén anser mot bakgrund av detta att en procentsats på 20 procent av skattepliktig inkomst är en lämplig nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft10"&gt;Bestämmelsen finns i 6 § i förslaget om lag om särskild inkomst- skatt på ränta för utländska juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;19.6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Vilka räntor som omfattas av förslaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1165 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna om särskild inkomstskatt på ränta gäller inte för ränta där den som är skattskyldig för ränte- inkomsten hör hemma i ett land inom Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EES) eller i ett land som Sverige har ingått skatteavtal med som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster, om den skattskyldige omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet. Detta gäller dock bara under förutsättning att räntan ingår i den skattskyldiges beskattningsbara inkomst i den stat där den skattskyldige hör hemma respektive har hemvist eller i en annan stat inom EES.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1174 ft10"&gt;Bestämmelserna tillämpas inte heller på ränta till den del denna har beskattats hos obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster, eller på ränta som är hänförlig till näringsverksamhet från ett fast driftställe i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft20"&gt;460&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_443"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340443x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td236"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p768 ft10"&gt;Bestämmelserna i detta avsnitt finns i 1 § andra och tredje stycket i förslaget om lag om särskild inkomstskatt på ränta för utländska juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft13"&gt;Generell eller riktad skatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Av föregående avsnitt framgår att den inkomst som ska beskattas är det som betalats ut eller tillgodoräknats som ränta från svenska juridiska personer till utländska juridiska personer. Den fråga som ska behandlas i detta avsnitt är om reglerna ska gälla generellt, det vill säga gälla för alla sådana räntebetalningar, eller enbart för ränte- betalningar till lågskattejurisdiktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;Vid bedömningen av om den föreslagna inkomstskatten på ränta ska vara generell eller riktad mot betalningar till enbart vissa länder är den inverkan på reglernas tillämpning som följer av &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; (ränte- och royaltydirektivet och den fria rörligheten) och skatte- avtalen av stor betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Av vad som framkommit ovan gäller enligt ränte- och royalty- direktivet att räntebetalningar mellan närstående företag inom EU inte får beläggas med källskatt.&lt;A href="#page_443"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;När det gäller &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; regler om fri rörlighet har också framkommit att regler om källskatt riskerar att bedömas som en inskränkning av både etablerings- friheten och den fria rörligheten för kapital.&lt;A href="#page_443"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Detta talar för att länder inom EES bör undantas från källskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1175 ft10"&gt;Härutöver begränsas möjligheten att ta ut källskatt av befintliga skatteavtal.&lt;A href="#page_443"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Enligt ett stort antal av de svenska skatteavtalen gäller att räntan endast får beskattas i det land där mottagaren hör hemma och då kan Sverige ändå inte tillämpa en eventuell källskatt. När räntan får källbeskattas enligt skatteavtal gäller i regel en begräns- ning till hur hög procent av räntans bruttobelopp som skatten får uppgå till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;En generell källskatt som gäller gentemot mottagare i alla länder skulle således i praktiken inte vara särskilt meningsfull. Inskränk- ningarna i beskattningsrätten på grund av &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och skatte- avtalen skulle bli många vilket riskerar att komplicera tillämpningen. Eftersom ett av de starkaste skälen för en källskatt dessutom är att förhindra att ränta som betalas från Sverige blir obeskattad hos&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Se avsnitt &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_423"&gt;19.4.1.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Se avsnitt &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_425"&gt;19.4.2.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se avsnitt &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_430"&gt;19.4.3.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;461&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_444"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340444x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;mottagaren ligger det nära till hands att i stället begränsa reglerna till de länder utanför EES där risken för detta är som störst. De länder som blir aktuella är då främst de med vilka Sverige saknar skatteavtal. Det bedöms rimligt att avgränsa undantaget till att endast gälla sådana skatteavtal som inte är begränsade till att om- fatta vissa inkomster. En sådan begränsning finns för tillämpningen av den s.k. ventilen i dagens ränteavdragsbegränsningsregler i 24 kap. IL. Där gäller som ytterligare förutsättning att företaget i fråga ska omfattas av avtalets regler om begränsning av beskatt- ningsrätten och att företaget har hemvist i den andra avtalsslutande staten enligt skatteavtalet. Dessa avgränsningar syftar till att und- vika att undantaget blir tillämplig på företag som i samband med skatteavtalsförhandlingar har bedömts vara föremål för en så för- månlig skattemässig behandling i den stat där de har hemvist att de inte ska vara berättigade till avtalsförmåner eller som enligt skatte- avtal har hemvist i en annan stat.&lt;A href="#page_444"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Kommittén anser att en mot- svarande reglering bör finnas vad beträffar de räntor och juridiska personer som berörs i detta förslag. Det är i de situationer som faller utanför ett sådant undantag som skatten får verklig effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft10"&gt;Sammanfattningsvis anser kommittén att förslaget inte ska omfatta räntebetalningar där den som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma i ett land inom EES eller i ett land som Sverige har ingått skatteavtal med som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster, om den juridiska personen omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft13"&gt;Källskatt enbart på räntor på lån inom intressegemenskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;För att helt undvika risken att komma i konflikt med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och den fria rörligheten för kapital kan källskatten härutöver begränsas till räntebetalningar mellan företag där det ena företaget har ett kontrollerande inflytande över det andra.&lt;A href="#page_444"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;På så sätt får etableringsfriheten företräde vilket medför att den utvidgade friheten för rörlighet av kapital gentemot tredje land som följer av &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; inte behöver beaktas. Detta kan uppnås genom att reg- lerna bara omfattar räntebetalningar mellan företag som ingår i intressegemenskap. Enligt nuvarande regler om ränteavdrags-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Se prop. 2012/13:1 s. 264.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; i avsnitt &lt;A href="#page_425"&gt;19.4.2 &lt;/A&gt;ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;462&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_445"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340445x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td236"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft10"&gt;begränsningar i 24 kap. IL anses företag vara i intressegemenskap med varandra om ett av företagen, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande över det andra företaget, eller att företagen står under i huvudsak gemensam ledning.&lt;A href="#page_445"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;En nackdel med att begränsa tillämpningen till företag inom intressegemenskap är att externa lån faller utanför. På så sätt kan reglerna inte motverka situationer där svenska företag använder sig av lån hos banker och kreditinstitut belägna i lågskattejurisdik- tioner för att via räntebetalningar föra ut vinstmedel ur landet. Detta skulle enligt kommittén innebära en stor begränsning i effek- ten av den särskilda inkomstskatten på ränta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;För att kunna bedöma hur en särskild inkomstskatt på ränta, som gäller för såväl interna som externa lån, förhåller sig till &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; måste man identifiera vilka skattenackdelar som utländska mottagare skulle drabbas av. En nackdel kan vara om skattesatsen som utgår på räntebetalningarna till utlandet är högre än den som gäller för mottagare inom landet. Kommittén föreslår att skattesatsen anpassas till bolagsskattesatsen och i och med detta borde inte skattesatsen i sig innebära någon särbehandling. Något som också påverkar skatteutfallet är det förhållandet att den särskilda inkomstskatten utgår på bruttoräntan, medan mottagare av ränta inom Sverige beskattas på nettoräntan, det vill säga får göra avdrag för sina kostnader att uppbära ränteinkomsten. En annan skillnad som kan uppkomma är att den särskilda inkomstskatten på räntor kommer att gälla även räntor som betalas till mottagare i utlandet, som om de hade varit svenska, hade varit skattebefriade (till exempel stiftelser och ideella föreningar). Dessa två skillnader skulle sannolikt betraktas som negativ särbehandling enligt &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Som framgår ovan i avsnitt 11 kan det på vissa grunder, s.k. rättfärdigandegrunder, vara tillåtet att enligt &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; uppställa skatteregler som innebär särbehandling. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har när det gäller särbehandling gentemot tredje land tillåtit en mer generös bedömning av rättfärdigandegrunderna under vissa förutsättningar.&lt;A href="#page_445"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Som skäl för olikbehandling har &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; accepterat det förhållandet att avsaknad av kontrollmöjligheter eller tillgången till information i det aktuella tredje landet gjort det omöjligt att bedöma om vissa villkor för en skattefördel är uppfyllda. De tredje länder som det i nu aktuellt förslag skulle bli fråga om att rikta den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Se 24 kap. 10 a § IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1163 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-101/05&lt;/NOBR&gt; Skatteverket mot A och mål &lt;NOBR&gt;C-540/07&lt;/NOBR&gt; Kommissionen mot Italien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft20"&gt;463&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_446"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340446x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;särskilda inkomstskatten på ränta mot är de som Sverige saknar skatteavtal med. De länder som undantas från särskild inkomst- skatt på ränta, och därmed blir mer förmånligt behandlade, undan- tas av det skälet att förekomsten av olika &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; och skatte- avtal gör det möjligt att i tillräcklig utsträckning garantera och kontrollera att ränteinkomster inte blir obeskattade. Gentemot de tredje länder som återstår, det vill säga där skatteavtal saknas, gör kommittén bedömningen att den särbehandling som kan upp- komma enligt ovan bör kunna rättfärdigas av kontrollhänsyn. I förhållande till de länder som skulle omfattas av skatten bedöms det förenat med stora svårigheter att kontrollera vilka kostnader som är förenade med att uppbära ränteinkomsten eller om förut- sättningarna för eventuell skattefrihet är uppfyllda. Kommitténs bedömning är därmed att förslaget inte behöver begränsas till att enbart gälla ränta hänförlig till lån mellan företag i intressegemen- skap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft13"&gt;Den som faktiskt har rätt till ränteinkomsten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Kommittén ska föreslå lagstiftning om källskatt på räntebetalningar med beaktande av risken för kringgåenden. En särskild risksitua- tion som nämns i direktiven är att kedjor av äganden utnyttjas, exempelvis genom att ett företag tar ett lån från ett närstående företag i ett högskatteland, som i sin tur lånat pengarna från ett företag i en lågskattejurisdiktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Här kan konstateras att när förslaget inte omfattar räntebetal- ningar inom EES öppnas möjligheter upp för kringgåenden bestå- ende i att ett &lt;NOBR&gt;EES-land,&lt;/NOBR&gt; som i exemplet ovan, läggs in som mellan- led. I syfte att motverka detta föreslår kommittén ett förtydligande i reglerna som innebär att undantaget bara gäller om det är &lt;SPAN class="ft13"&gt;den som är skattskyldig för ränteinkomsten &lt;/SPAN&gt;som hör hemma i ett &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; eller i ett land som Sverige har ingått skatteavtal med. Skattskyldig är enligt förslaget i lagens 4 § &lt;SPAN class="ft13"&gt;den som faktiskt har rätt till ränte- inkomsten. &lt;/SPAN&gt;Detta begrepp är detsamma som används i gällande ränteavdragsbegränsningsregler i 24 kap. 10 e och d §§ IL, och kommitténs uppfattning är att innebörden också ska vara den- samma. Av förarbetena till de nuvarande ränteavdragsbegränsnings- reglerna i inkomstskattelagen framgår att där använt uttryck i sin tur hämtats från uttrycket &lt;SPAN class="ft13"&gt;beneficial owner.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_446"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det som avses med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Begrepp som används inom OECD i bland annat skatteavtalssammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;464&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_447"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340447x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td236"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;uttrycket är att mottagaren ska ta emot den inkomst som mot- svaras av ränteutgiften för egen del. Det räcker inte med att endast ha en formell rätt till inkomsten, utan företaget ska vara den verk- liga och rättmätiga ägaren som åtnjuter de ekonomiska fördelarna.&lt;A href="#page_447"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Att undersöka vem som verkligen har rätt till räntan är inte alltid oproblematiskt. Kommittén är dock medveten om att det kan leda till vissa tillämpningsproblem särskilt vad gäller externa lån. Intresset av att även externa lån omfattas av den källskatt som här är aktuell överväger dock i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Här kan tänkas att ränteinkomsten är hänförlig till verksamhet som en utländsk juridisk person hemmahörande i ett &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; bedriver i en filial eller ett fast driftställe i ett tredje land. För att undvika att detta öppnar möjlighet att kringgå reglerna föreslår kommittén att undantaget för de fall då den skattskyldige hör hemma inom EES eller i en stat med vilken Sverige har ingått skatteavtal bara gäller under förutsättning att räntan ingår i den skattskyldiges beskattningsbara inkomst i den stat där den skatt- skyldige hör hemma respektive har hemvist eller i en annan stat inom EES. Kommittén har övervägt om undantaget också skulle gälla om räntan ingår i den skattskyldiges beskattningsbara inkomst i ett annat land med vilket Sverige har ingått skatteavtal. Risken med att utesluta dessa länder är att det kan uppkomma tveksam- heter i förhållande till &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; regler om fri rörlighet för kapital som gäller även i förhållande till tredje land, jämför ovan under rubriken källskatt bara på räntor på lån inom intressegemenskap. Att låta undantaget omfatta även sådana situationer skulle dock göra tillämpningsområdet ännu smalare. Någon fördjupad &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; analys av denna fråga har inte gjorts men utrymme för rättfärdigande på grund av kontrollhänsyn kan finnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1176 ft13"&gt;Undantag för ränta som beskattas hos delägare eller är hänförlig till fast driftsställe i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft10"&gt;Undantagna från tillämpningen är också ränta som har beskattats hos delägaren enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. IL.&lt;A href="#page_447"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I dessa fall ska inte räntan beskattas också i den juridiska personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1177 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Se vidare prop. 2008/09:65 s. 61.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Gäller obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person samt beskattning av delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft20"&gt;465&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_448"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340448x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Om ränteinkomsten är hänförlig till näringsverksamhet från ett fast driftställe i Sverige är den skattepliktig enligt inkomstskatte- lagen och behöver därför inte omfattas av skatteplikt enligt för- slaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;19.6.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Närmare om förfarandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft13"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Skatteavdrag, redovisning, betalning och beslut av sär- skild inkomstskatt på ränta bör göras i den ordning som gäller vid särskild inkomstskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft10"&gt;Som framgår av tidigare avsnitt anser kommittén att den aktuella lagstiftningen om särskild inkomstskatt på ränta för utländska juridiska personer har likheter med lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Lagstiftningsförslaget har till stor del utformats med ledning av hur dessa lagar är uppbyggda och det ligger närmast till hands att även ordningen för skatteavdrag, redovisning och betalning av skatten görs i samma ordning. Det betyder att systematiken bör följa de regler som i skatteförfarande- lagen gäller för särskild inkomstskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;Innebörden av detta utvecklas i de centrala delarna i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft13"&gt;Skatteavdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Den som betalar ut eller tillgodoräknar utländsk juri- disk person ränta som är skattepliktig inkomst enligt lagen ska göra skatteavdrag för sådan skatt. Vid varje tillfälle för utbetal- ning eller tillgodoräknande ska den som betalar ut eller tillgodo- räknar sådan ränta lämna mottagaren uppgift om skatteavdragets belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1178 ft10"&gt;Om räntan betalas ut i utländsk valuta ska uppgift om skatte- avdragets belopp som lämnas till mottagaren anges i den ut- ländska valutan. I dessa fall ska skatteavdraget räknas om till svenska kronor enligt valutakursen vid tillfället för utbetalning eller tillgodoräknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft20"&gt;466&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_449"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td236"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;Kommittén föreslår att det är den som betalar ut eller tillgodo- räknar ränta som ska vara skyldig att göra skatteavdrag. Att det är just utbetalaren som bör göra avdrag för skatten är inte självklart. Det är den utländska juridiska person som har rätt till inkomsten som är skattskyldig. Att lägga ansvaret för avdrag och inbetalning av skatten på mottagaren av ränteinkomsten är dock ett alternativ som på grund av att denne har hemvist utomlands är förenat med svårigheter både praktiskt och ur kontrollsynpunkt. Ett annat alternativ är att lägga ansvaret för skatteavdraget på den som för- medlar själva räntebetalningen, till exempel en bank. De admini- strativa kostnaderna för exempelvis banker skulle dock kunna bli mycket stor om ansvaret läggs på betalningsförmedlarna, vilket gör en sådan lösning mindre lämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;Då återstår att ansvaret ligger på den som betalar ut eller tillgodoräknar ränta som är skattepliktig enligt den föreslagna lagen om särskild inkomstskatt på ränta. Det är också den lösning som gäller för reglering om särskild inkomstskatt, vilket kommittén anser vara den som ska följas vad gäller förfarandet. När det gäller begreppet tillgodoräkna är det detsamma som används i 5 § i förslaget till lagen om särskild inkomstskatt på ränta. Betydelsen av detta förklaras närmare i avsnitt &lt;A href="#page_439"&gt;19.6.5.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;För varje tillfälle för utbetalning eller tillgodoräknande ska den som betalar ut eller tillgodoräknar sådan ränta lämna mottagaren uppgift om skatteavdragets belopp. I skatteförfarandeförordningen (2011:1261), förkortad SFF, finns beträffande bland annat lagen om särskilt inkomstskatt för utomlands bosatta särskilda bestäm- melser som gäller utbetalning i utländsk valuta (4 kap. 1 och 2 §§). Därav följer att om räntan betalas ut i utländsk valuta ska uppgift om skatteavdragets belopp som lämnas till mottagaren anges i den utländska valutan. Skatteavdraget ska då räknas om till svenska kronor enligt valutakursen vid tillfället för utbetalning eller till- godoräknande. Motsvarande bör gälla även för särskild inkomst- skatt ränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft10"&gt;Bestämmelsen föreslås som en ny 5 a § i 13 kap. SFL och genom tillägg i 4 kap. 1 och 2 §§ SFF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft20"&gt;467&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_450"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340450x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p380 ft13"&gt;Redovisning och betalning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Skatteavdrag avseende särskild inkomstskatt på ränta ska redovisas i skattedeklaration i den ordning som gäller för redovisning av skatteavdrag för särskild inkomstskatt, det vill säga i form av en arbetsgivardeklaration för redovisnings- perioder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1179 ft10"&gt;Skatten ska betalas senast den dag då deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft10"&gt;Den som i en arbetsgivardeklaration ska redovisa skatte- avdrag för skatt enligt den föreslagna lagen ska i en bilaga till deklarationen lämna identifikationsuppgifter för betalnings- mottagaren. Uppgifter ska lämnas om namn, organisations- nummer eller motsvarande, postadress, hemvistland, skattepliktig ersättning som har betalats ut till varje mottagare, tidpunkt för när ersättningen betalades ut och skatteavdrag särskild för varje betalningsmottagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft10"&gt;För redovisning av skatten föreslås att den ordning som finns i skatteförfarandelagen om särskild inkomstskatt bör gälla. Det innebär att skatteavdrag avseende särskild inkomstskatt på ränta ska redovisas i skattedeklaration (26 kap. 2 § SFL). Det finns olika sorters skattedeklarationer. Skatteavdrag ska redovisas i form av en arbetsgivardeklaration (26 kap. 3 § SFL). I 26 kap. 19 § SFL finns bestämmelser om att en arbetsgivardeklaration ska innehålla upp- gift bland annat om den sammanlagda ersättningen som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för och sammanlagt avdraget belopp. Arbetsgivardeklaration ska lämnas varje månad och senast den tolfte i månaden efter redovisningsperioden (26 kap. 26 § SFL).&lt;A href="#page_450"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Skatter och avgifter som ska redovisas i en skattedeklaration ska betalas senast den dag då deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket (62 kap. 3 § SFL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft10"&gt;För att möjliggöra kontroll av den del av skatteavdraget som avser särskild inkomstskatt på ränta bedömer kommittén att det på motsvarande sätt som gäller för särskild inkomstskatt förutom- lands bosatta bör införas en kompletterande uppgiftsskyldighet i skatteförfarandeförordningen. Därigenom bör den som i en arbets- givardeklaration ska redovisa skatteavdrag för skatt enligt den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Med undantag från redovisningsperioderna juli och december som lämnas den 17 augusti respektive den 17 januari.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft20"&gt;468&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_451"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340451x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td236"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;föreslagna lagen i en bilaga till deklarationen lämna identifikations- uppgifter för betalningsmottagaren. Uppgifter bör lämnas om namn, organisationsnummer eller motsvarande, postadress, hemvistland, skattepliktig ersättning som har betalats ut till varje mottagare, tidpunkt för när ersättningen betalades ut och skatteavdrag särskild för varje betalningsmottagare. Detta regleras i en ny 3 a § i 6 kap. SFF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft13"&gt;Beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Beslut om skatteavdrag fattas för varje redovisnings- period för sig med ledning av innehållet i skattedeklarationen och andra tillgängliga uppgifter. Om en skattedeklaration har lämnats i tid och på rätt sätt, anses ett beslut om skatten ha fattats i enlighet med deklarationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft10"&gt;Om en skattedeklaration inte har lämnats i rätt tid eller på rätt sätt eller om skatten inte har redovisats i deklarationen, ska varje oredovisad skatt beslutas till noll kronor. Om skatten redovisas senare, anses ett beslut i stället ha fattats i enlighet med redovisningen, om inte ett beslut om omprövning har med- delats dessförinnan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft10"&gt;Bestämmelser om beslut om skatteavdrag finns i 53 kap. SFL. De kommer att bli tillämpliga även på förslaget om särskild inkomst- skatt på ränta. Av dessa bestämmelser följer att beslut om skatte- avdrag fattas för varje redovisningsperiod för sig med ledning av innehållet i skattedeklarationen och andra tillgängliga uppgifter (53 kap. 12 § första stycket SFL). Om en skattedeklaration har lämnats i tid och på rätt sätt, anses ett beslut om skatten ha fattats i enlighet med deklarationen (53 kap. 2 § första stycket SFL). Om en skattedeklaration inte har lämnas i rätt tid eller på rätt sätt eller om skatten inte har redovisats i deklarationen, ska varje oredovisad skatt beslutas till noll kronor. Om skatten redovisas senare, anses ett beslut i stället ha fattats i enlighet med redovisningen, om inte ett beslut om omprövning har meddelats dessförinnan (53 kap. 4 § SFL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1180 ft20"&gt;469&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_452"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340452x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p380 ft13"&gt;Återbetalning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Om skatteavdrag för skatt enligt lagen görs med för högt belopp, ska Skatteverket efter ansökan besluta att den skattskyldige ska tillgodoräknas det överskjutande beloppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft10"&gt;Ansökan ska ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1179 ft10"&gt;Om särskild inkomstskatt enligt lagen har betaltas in för en skattskyldig med hemvist i en stat som Sverige har träffat skatteavtal med och om det följer av avtalet att Sverige ska medge avräkning för skatt som betaltas i den andra staten, ska Skatteverket efter ansökan besluta att den skattskyldige ska tillgodoräknas ett belopp motsvarande den skatt som har betalts i den andra staten. Den skattskyldige får dock inte tillgodo- räknas högre belopp än inbetald särskild inkomstskatt på inkomsten i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1181 ft11"&gt;Tillsammans med ansökan om tillgodoräknande enligt ovan ska det inges en utredning som visar att särskild inkomstskatt på ränta har betalats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft10"&gt;Genom den generella hänvisningen som finns i förslaget till skatte- förfarandelagen beträffande uttag av skatten följer att beslut om särskild inkomstskatt på ränta kan omprövas och överklagas enligt bestämmelserna i 66 och 67 kap. SFL. Beslut om särskild inkomst- skatt enligt förslaget kommer dock att gälla utbetalarens redovis- ning av skatteavdrag. Om ett sådant beslut ändras till fördel för den skattskyldige hanteras detta särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Om det däremot är så att utbetalaren av räntan har gjort ett för högt skatteavdrag bör den skattskyldige ha rätt att få tillbaka överskjutande belopp. Kommittén föreslår därmed att det, i likhet med vad som gäller för särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, bör gälla att Skatteverket efter ansökan ska besluta att den skattskyldige ska tillgodoräknas det överskjutande beloppet (54 kap. 3 § SFL). En sådan ansökan ska ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskatt- ningsåret har gått ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;Enligt 54 kap. 4 § SFL följer att om särskild inkomstskatt har betaltas in för en skattskyldig med hemvist i en stat som Sverige har träffat skatteavtal med och om det följer av avtalet att Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;470&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_453"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340453x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td236"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p768 ft10"&gt;ska medge avräkning för skatt som betaltas i den andra staten, ska Skatteverket efter ansökan besluta att den skattskyldige ska till- godoräknas ett belopp motsvarande den skatt som har betalts i den andra staten. Den skattskyldige får dock inte tillgodoräknas högre belopp än inbetald särskild inkomstskatt på inkomsten i fråga. Detta bör gälla även för här aktuell särskild inkomstskatt på ränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Tillsammans med ansökan om tillgodoräknande enligt ovan ska det inges en utredning som visar att särskild inkomstskatt på ränta har betalats. Detta följer av reglering i 13 kap. 1 § SFF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;Förslagen tas in genom ett tillägg i 54 kap. 3 och 4 §§ SFL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft13"&gt;Ansvar för skatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;När skatteavdrag inte har gjorts med rätt belopp får Skatteverket besluta att den som betalat ut ersättningen utan att göra rätt skatteavdrag ska betala det belopp som skulle ha dragits av. Om skatten inte kan beräknas tillförlitligt får den uppskattas till vad som framstår som skäligt med hänsyn till uppgifterna i ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1182 ft10"&gt;Beslut om ansvar för den som inte har gjort skatteavdrag ska meddelas senast under det sjätte året efter utgången av det beskattningsår då avdraget skulle ha gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft10"&gt;En utbetalare som betalat skatt efter sådant beslut från Skatte- verket har rätt att kräva mottagaren på beloppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1166 ft10"&gt;Bestämmelser om ansvar när skatteavdrag inte har gjorts med rätt belopp finns i 59 kap. &lt;NOBR&gt;2–6&lt;/NOBR&gt; §§ SFL. Detta är de regler som i dag gäller vid skatteavdrag för särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och som, genom att den särskilda inkomstskatten på ränta enligt förslaget också ska administreras genom en skyldighet för utbetalaren att göra ett skatteavdrag, också kommer att bli tillämp- liga här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft10"&gt;Enligt tillämpliga bestämmelser gäller att Skatteverket får besluta att den som har betalat ut ersättning utan att göra skatteavdrag med rätt belopp ska betala det belopp som skulle ha dragits av. Om skatten inte kan beräknas tillförlitligt får den uppskattas till vad som framstår som skäligt med hänsyn till uppgifterna i ärendet. Beslut om ansvar för den som inte har gjort skatteavdrag med rätt belopp ska meddelas senast under det sjätte året efter utgången av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft20"&gt;471&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_454"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340454x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1183 ft10"&gt;det beskattningsår då avdraget skulle ha gjorts. En utbetalare som betalat skatt efter sådant beslut från Skatteverket har rätt att kräva mottagaren på beloppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft13"&gt;Övriga förfarandefrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1184 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;För förfarandet vid uttag av skatten i övrigt tillämpas skatteförfarandelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1185 ft10"&gt;Som framgår av avsnitt &lt;A href="#page_436"&gt;19.6.2 &lt;/A&gt;är kommitténs bedömning att det angående förfarandet vid uttag av skatten bör finnas en generell hänvisning till skatteförfarandelagen. Detta betyder att även utöver de frågor som särskilt behandlats ovan bör reglerna i skatte- förfarandelagen gälla i tillämpliga delar för uttagande av skatt enligt den nu föreslagna lagen precis som för uttagande av annan skatt. Detta innebär att reglerna om exempelvis utredning och kontroll, tvångsåtgärder, särskilda avgifter, anstånd med skatt, omprövning och överklagande samt verkställighet som finns i skatteförfarande- lagen kan tillämpas också här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft13"&gt;Behov av förändring i andra lagar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1186 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;I inkomstskattelagen (1999:1229) förs in en ny hänvis- ning till att bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i den föreslagna lagen om särskild inkomstskatt på ränta för utländska juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1185 ft10"&gt;I 6 kap. inkomstskattelagen finns bestämmelser om skattskyldighet för juridiska personer. I 18 § finns upplysningsvis hänvisningar till bestämmelser om ytterligare skattskyldighet för begränsat skatt- skyldiga i andra lagar. Där hänvisas till lagen om särskild inkomst- skatt för utomlands bosatta artister m.fl. och till kupongskatte- lagen. Denna bestämmelse behöver kompletteras med en hänvis- ning till den nya lagen om särskild inkomstskatt på ränta för utländska juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft10"&gt;Förslaget tas in genom ett tillägg i 6 kap. 18 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft20"&gt;472&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_455"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340455x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td236"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;19.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Kommitténs överväganden angående källskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Det föreslås inte någon särskild inkomstskatt på räntor som komplement varken till finansieringsavdraget eller till det alternativa förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1166 ft10"&gt;Om en särskild inkomstskatt på räntor till utländska juridiska personer ska föreslås bör det, som kommittén anför i avsnitt &lt;A href="#page_435"&gt;19.6.1, &lt;/A&gt;vara som ett komplement till de förslag som lämnas beträffande huvuduppdraget. Förslag till generella begränsningar i avdrags- rätten för ränta gör att det inte längre blir lika intressant att betala räntor till utlandet enbart i skatteundandragande syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Kommittén föreslår ett finansieringsavdrag som presenteras i avsnitt 14. Beträffande finansieringsavdraget har kommittén gjort bedömningen att nuvarande ränteavdragsbegränsningsregler kommer att kunna tas bort. Detta grundar sig på att finansieringsavdraget innebär en avsevärd begränsning av möjligheten till skatteundan- dragande med hjälp av ränteavdrag.&lt;A href="#page_455"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Kommittén anser av samma skäl att det inte heller finns skäl att kombinera finansierings- avdraget med en särskild inkomstskatt på räntor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Som alternativt förslag presenteras ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag (avsnitt 16). Till skillnad från finansieringsavdraget anser kommittén att nuvarande ränteavdragsbegränsningsregler bör finnas kvar i alternativförslaget. Skälen för detta är att även om förslaget begränsar möjligheten till skatteundandragande så kommer ränte- avdrag ändå få göras för negativa finansnetton upp till ett visst belopp (20 procent av avdragsunderlaget).&lt;A href="#page_455"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Att nuvarande regler om ränteavdragsbegränsning kommer att finnas kvar i alternativ- förslaget betyder att skatteundandragande med hjälp av ränteavdrag inom intressegemenskap kommer att vara mycket begränsad. När det gäller externa lån finns dock ingen ytterligare begränsning än den som följer av &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsningen&lt;/NOBR&gt; som sådan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Om särskild inkomstskatt på ränta omfattar även ränta på externa lån skulle den kunna fylla en funktion som begränsning i dessa fall. Kommitténs uppfattning är dock att risken för skatte- undandragande är betydligt mindre när det gäller externa lån. Intresset av att införa en lagstiftning som kan verka avhållande på vissa sådana externa transaktioner måste också vägas mot den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Se närmare om detta i avsnitt 14.7.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se närmare om detta i avsnitt 16.7.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;473&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_456"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;administration som ett förfarande med en särskilt inkomstskatt på räntor skulle medföra. Vid denna avvägning får det förhållandevis begränsade intresset av att införa skatten ge vika. Kommittén föreslår därför att inte heller det alternativa förslaget kombineras med en särskild inkomstskatt för räntor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1187 ft20"&gt;474&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_457"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;IX Konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_458"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;20 Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;20.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft10"&gt;Kommitténs huvudförslag innebär i korthet att avdragsrätten för negativt finansnetto slopas och ersätts med ett finansieringsavdrag som uppgår till 25 procent av det skattemässiga resultatet före avdraget. Som en del av förslaget föreslås att finansiella företag ska ta upp en schablonintäkt. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft10"&gt;Kommittén har också i enlighet med sitt uppdrag tagit fram ett förslag på källskatt på ränta (särskild inkomstskatt på ränta för utländska juridiska personer), men förordar inte att det införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;I det här avsnittet behandlas vilka konsekvenser förslaget kan förväntas få inom ett antal områden. Övervägandena bakom och möjliga alternativa utformningar av de olika förslagen behandlas i tidigare avsnitt. Den slopade avdragsrätten för negativt finansnetto, införandet av ett finansieringsavdrag och schablonintäkten för finansiella företag behandlas i avsnitt 14. Finansierings- och förenk- lingsförslag behandlas i avsnitt 15 och särskild inkomstskatt på ränta i avsnitt 19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;I avsnitt 20.2 redogörs för de offentligfinansiella effekterna av finansieringsavdraget, slopandet av avdragsrätt för negativt finans- netto samt förslagen om kortsiktig finansiering Konsekvenser för företag och enskilda redovisas i avsnitt 20.3, och effekter för olika sektorer redovisas i avsnitt 20.4. Realekonomiska effekter disku- teras i avsnitt 20.5 och effekter på kvinnor och män diskuteras i avsnitt 20.6. Effekter för Skatteverket och de allmänna förvalt- ningsdomstolarna redovisas i avsnitt 20.7. Avsnitt 20.8 tar särskilt upp konsekvenserna av den schablonintäkt för finansiella företag som är en del av förslaget. Kommittén har tre förslag till långsiktig finansiering. Konsekvenserna av dem behandlas i avsnitt 20.9, 20.10 och 20.13. Konsekvenserna av förenklingsförslaget om förändring-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft20"&gt;477&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_459"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340459x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;ar i den s.k. ventilen vid ägarförändringar som skett via kapitaltill- skott beskrivs i avsnitt 20.11. Kommittén lämnar förslag på särskild inkomstskatt på ränta, dock utan att förorda att en sådan införs. Konsekvenserna av det förslaget redovisas i avsnitt 20.12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;20.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Offentligfinansiella effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Detta avsnitt om offentligfinansiella effekter av huvudförslaget är indelat i två delar. Först analyseras den del av reformen som före- slås bli en permanent del av systemet (20.2.1). Därefter behandlas det kortsiktiga finansieringsbehovet (20.2.2). De första åren efter reformens införande uppstår nämligen en övergångseffekt som kräver ytterligare finansiering av engångskaraktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;20.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Data och beräkningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Sammantaget föreslås en offentligfinansiellt neutral reform. De sammantagna effekterna av reformens samtliga komponenter redo- visas i tabell 20.1. Tabellen visar de offentligfinansiella effekterna för de fyra första åren efter införandet. Att den offentligfinansiella effekten är negativ de första åren har sin bakgrund i att reformen leder till en omfördelning av skatteuttaget. Företag som på grund av höga ränteavdrag i dag inte betalar någon skatt kommer att börja betala skatt. Många av dessa företag har dock stora sparade under- skott, vilket gör att de inte kommer att betala bolagsskatt de första åren efter reformens införande. När dessa sparade underskott har tagit slut ökar skattebetalningarna till den nya jämviktsnivån. De företag som på grund av finansieringsavdraget får sänkt skatt kom- mer att komma i åtnjutande av denna skattesänkning omedelbart efter reformens införande. Sammantaget innebär det att det behövs kompletterande finansiering av reformen de första åren efter införandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft10"&gt;Reformen kommer att leda till olika beteendeförändringar som kan påverka skatteintäkterna. Normalt sett beaktas inte beteende- effekter vid offentligfinansiella beräkningar, men undantag kan göras om det finns starka skäl till det.&lt;A href="#page_459"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Beteendeförändringarna kan både öka och minska skatteintäkterna. Eftersom finansiella kostnader i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;För en beskrivning av de principer som används vid offentligfinansiella beräkningar vid skatteförändringar, se Finansdepartementet (2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft20"&gt;478&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_460"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340460x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td193"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;företag med negativt finansnetto inte längre får dras av kommer kostnaderna för lånefinansiering att öka. Detta får till följd att företagen i ökad utsträckning finansierar sig med eget kapital. Det kommer inte att direkt leda till ändrade skattebetalningar, då utdelning och ränta i huvudsak beskattas lika i Sverige. Andra former av finansiering som ersätter lånefinansiering kan också förväntas öka. I de fall hyror fortfarande är fullt avdragsgilla kan lånefinansierat ägande av tillgångar i vissa fall ersättas av hyra av samma tillgångar. En sådan beteendeförändring minskar företagens skattebetalningar. Enskilda näringsidkare har fortfarande full avdragsrätt för finansiella kostnader. En viss överflyttning av hög- belånad verksamhet från aktiebolagssektorn till enskild närings- verksamhet kan därför förutses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;Andra beteendeförändringar kan förväntas öka skatteintäkterna. Den effektiva skattesatsen på ökade rörelsevinster sjunker från 22 till 16,5 procentenheter. Det kan förväntas leda till en ökning av vinster som redovisas i Sverige. Reformen bedöms få en positiv effekt på realekonomin, vilket i sin tur har positiva effekter på skatte- intäkterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;Det är svårt att kvantifiera ovanstående beteendeeffekter. Då effekterna dessutom går åt olika håll finns det inte starka skäl att avvika från principen om att inte beakta beteendeförändringar. Med detta sagt är ändå kommitténs bedömning att beteendeförändring- arna sammantaget åtminstone inte har en negativ inverkan på skatte- intäkterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1188 ft72"&gt;Tabell 20.1 Reformeffekt på offentliga finanser, miljarder kronor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td239"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td240"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td230"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;År 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;År 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td241"&gt;&lt;P class="p116 ft72"&gt;År 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td242"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;År 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p126 ft72"&gt;1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Finansieringsavdrag och slopat avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td51"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p52 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft130"&gt;för negativt finansnetto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p1189 ft130"&gt;&lt;NOBR&gt;-13,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p131 ft130"&gt;&lt;NOBR&gt;-10,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p116 ft130"&gt;&lt;NOBR&gt;-6,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p55 ft130"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p126 ft72"&gt;2a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Schablonintäkt för finansiella företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p116 ft72"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td80"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p126 ft72"&gt;2b.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Teknisk justering schablonintäkt för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;finansiella företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td11"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td51"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td98"&gt;&lt;P class="p116 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td80"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p126 ft72"&gt;3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft118"&gt;Slopad avdragsrätt för vissa efterställda lån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p116 ft72"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p126 ft72"&gt;4.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Räntebeläggning av säkerhetsreserven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p116 ft72"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p126 ft72"&gt;5.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Ventilen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p116 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td80"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p126 ft72"&gt;6.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft84"&gt;Höjd räntebeläggning av periodiseringsfonder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p116 ft72"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td239"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td240"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td230"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-8,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-5,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td241"&gt;&lt;P class="p116 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td242"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1190 ft20"&gt;479&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_461"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;Fem delar av finansieringen (punkterna &lt;NOBR&gt;2–6&lt;/NOBR&gt; i tabellen ovan) redo- visas separat i följande avsnitt &lt;NOBR&gt;(20.8–20.13).&lt;/NOBR&gt; I detta avsnitt redo- visas beräkningen av den offentligfinansiella effekten av finansi- eringsavdraget, kombinerat med avskaffad avdragsrätt för negativt finansnetto. Som framgår av tabellen ovan är finansieringsavdraget kombinerat med slopat avdrag för negativt finansnetto fullfinansi- erad från och med år fyra. Kostnaderna för reformen i punkt 1 mot- svarar då exakt summan av de kostnader och intäkter som redovisas i punkterna &lt;NOBR&gt;2–6.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;Beräkningen i punkt 1 har gjorts på följande sätt. Först har reformen simulerats utifrån faktiska data från perioden &lt;NOBR&gt;2007–2012.&lt;/NOBR&gt; Data är hämtade från databasen FRIDA. I databasen FRIDA finns samtliga svenska aktiebolags skattedeklarationer inlagda. Av dessa deklarationer framgår bland annat företagens skattemässiga över- skott och underskott och deras finansiella intäkter och finansiella kostnader. Företagens deklarerade finansiella intäkter och finansi- ella kostnader avviker på vissa punkter från förslagets definition av finansiella intäkter och finansiella kostnader, men bedöms vara en tillräckligt god approximation av dessa för att ge en tillfreds- ställande grad av säkerhet i beräkningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;I punkt 2a redovisas effekten av en schablonintäkt för finansiella företag. Schablonintäkten beräknas generera 4 miljarder kronor i skatteintäkter för staten. Under den här studerade perioden, 2007– 2012, var finansiella företags skattebetalningar ovanligt låga på grund av finanskrisen. Den minskning i skattebetalningar som finansieringsavdraget skulle ha medfört för finansiell sektor låg därför på i genomsnitt endast 2,3 miljarder kronor. En teknisk justering för mellanskillnaden måste göras, eftersom skatteintäkterna från schablonintäkten ska motsvara de minskade skatteintäkterna som följer av finansieringsavdraget. I punkt 2b görs denna justering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Den simulerade effekten av reformen på skattebasen (rad 1 i tabell 20.2) behöver justeras på ett antal punkter (rad &lt;NOBR&gt;2–6&lt;/NOBR&gt; i tabell 20.2). Som nämnts ovan beskrivs beräkningarna på dessa punkter under respektive delavsnitt. Som tidigare nämnts är reformen offentlig- finansiellt neutral från år fyra och framåt. För de första tre åren föreligger dock ett extra finansieringsbehov. Förslagen till extra finansiering för att täcka upp detta finansieringsbehov redovisas i avsnitt 20.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft20"&gt;480&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_462"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340462x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1191 ft21"&gt;SOU 2014:40 Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1192 ft72"&gt;Tabell 20.2 Beräkning av effekten av finansieringsavdrag, kombinerat med slopade avdrag för negativa finansnetton, miljarder kronor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td243"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td244"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td245"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;År 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td246"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;År 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td246"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;År 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td239"&gt;&lt;P class="p118 ft72"&gt;År 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td104"&gt;&lt;P class="p118 ft130"&gt;1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td247"&gt;&lt;P class="p68 ft130"&gt;Effekt på skattebas enligt data&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p55 ft130"&gt;&lt;NOBR&gt;-20&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p55 ft130"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p55 ft130"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p118 ft130"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p118 ft72"&gt;2.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p68 ft77"&gt;Justering för införda avdragsbegränsningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-40&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-40&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-40&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p118 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-40&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p118 ft72"&gt;3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td247"&gt;&lt;P class="p68 ft72"&gt;Justering för finansiell sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p118 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p118 ft72"&gt;4.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td247"&gt;&lt;P class="p68 ft72"&gt;Justering för fasta driftsställen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p118 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p118 ft72"&gt;5.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p68 ft84"&gt;Justering för internationella företag med ränteavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td104"&gt;&lt;P class="p52 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td247"&gt;&lt;P class="p68 ft130"&gt;som matchar andra inkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p55 ft130"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p55 ft130"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p125 ft130"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p118 ft130"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p118 ft72"&gt;6.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p68 ft77"&gt;Justering för nekade avdrag för neg. finansnetto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td104"&gt;&lt;P class="p52 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td247"&gt;&lt;P class="p68 ft130"&gt;i ägda handelsbolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p55 ft130"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p55 ft130"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p125 ft130"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p118 ft130"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p118 ft72"&gt;7.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p68 ft77"&gt;Ränta i leasingkontrakt som redovisats som hyra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p118 ft72"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p118 ft72"&gt;8.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td247"&gt;&lt;P class="p68 ft72"&gt;Finansieringsavdrag på punkt 2, 4, 6, 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;8,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;8,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;8,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p118 ft72"&gt;8,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p68 ft72"&gt;Summa förändring skattebas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-60,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-45,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-30,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p118 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-20,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td247"&gt;&lt;P class="p68 ft72"&gt;Förändrad skatt (22 procent av skattebas)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-13,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-10,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-6,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p118 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td244"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td245"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td246"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td246"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td239"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1193 ft41"&gt;Kommentarer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1194 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Beräkning är gjord med en simulering av reformen för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007–2012.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1195 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Ränteavdragsbegränsningarna som infördes 2013 beräknas ha träffat ränteavdrag på sammanlagt 40 miljarder kronor per år. I data för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007–2012&lt;/NOBR&gt; finns dessa ränteavdrag med. En justering måste därför göras för att undvika en dubbelräkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1196 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Teknisk justering. Finansiella företags redovisning är inte upp- ställd som andra aktiebolags redovisning. Det får till följd att det för många finansiella företag utifrån deklarationsdata framstår som om de har ett negativt finansnetto. Så är dock inte fallet och därmed finns det inga nekade ränteavdrag på riktigt, utan bara i data. Justeringen för finansiell sektor tar bort denna effekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1197 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Utländska koncernbolags fasta driftsställen i Sverige har koncern- bidragsrätt gentemot svenska koncernbolag. I det koncern- register som ingår i databasen FRIDA syns inte att utländska dotterbolags fasta driftsställen ingår i koncernen. Möjligheterna till utjämning av finansnetton inom koncernen framgår därför inte. Justeringen utgör en bedömning av denna effekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1198 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;I data förefaller det som om vissa multinationella företag lägger ränteavdrag och matchande andra intäkter i Sverige, utan att ha någon nämnvärd verksamhet här. Det gör de sannolikt för att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft20"&gt;481&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_463"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1200 ft10"&gt;tillgodogöra sig möjligheten att kvitta &lt;NOBR&gt;icke-ränteintäkter&lt;/NOBR&gt; mot räntekostnader, något som inte är möjligt i många andra länder. Om räntor inte får dras av i Sverige kommer dessa företag att sluta att förlägga intäkter som matchar räntekostnaderna till Sverige. Det görs en justering för denna effekt, baserad på hur det ser ut i data. Det finns dock en viss osäkerhet om storleken på effekten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1201 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Negativt finansnetto i handelsbolag som ägs av aktiebolag kommer inte att få dras av (om de inte kan kvittas mot finan- siella intäkter i aktiebolaget). Detta kommer att öka aktiebolagens beskattningsbara inkomst med i storleksordningen 5 miljarder kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1202 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Enligt SCB:s finansmarknadsstatistik leasas tillgångar på 150 miljarder kronor i form av operationell leasing. Räntedelen av dessa leasar bedöms falla inom definitionen av finansiell kostnad efter reformen. Med en antagen räntesats på 5 procent innebär det att ytterligare 7,5 miljarder kronor ingår i de negativa finans- nettona. (Leasar bedöms nästan uteslutande gå till företag som redan har negativt finansnetto.) Vissa hyror kommer dock att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1203 ft10"&gt;undantas på grund av regeln om att räntedelen av en hyra inte behöver avskiljas om de sammanlagda hyror som en koncern erlägger understiger 300 000 kronor. Därför bedöms enbart 7,0 miljarder kronor hänföras till negativa finansnetton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Nekade ränteavdrag kommer att påverka underlaget för finan- sieringsavdrag. Sammantaget innebär justeringarna i tabellen ovan att mängden nekade avdrag minskar. Därmed minskar också underlaget för finansieringsavdrag och de finansierings- avdrag som medges.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft10"&gt;Som framgår ovan finns det en viss osäkerhet i beräkningarna av de offentligfinansiella effekterna av reformen. Två utgångspunkter för kommitténs arbete har varit att reformen ska vara fullt finansierad och att beskattningen av företagssektorn inte ska öka. Om det visar sig att skatteintäkterna blir högre eller lägre än beräknat efter refor- men kan det därför, givet dessa syften, vara motiverat att justera finansieringsavdraget något.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1204 ft20"&gt;482&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_464"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td193"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p652 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;20.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Det kortsiktiga finansieringsbehovet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Ett avdragsförbud för negativt finansnetto ökar bolagsskatteintäkt- erna. Denna intäktsökning är mindre de första åren efter reformens införande, men efter fyra år är intäktsökningen relativt stabil. Tids- profilen beror på att en del företag som på grund av avdrags- förbudet får ett högre skattepliktigt resultat har stora sparade underskott. Dessa företag betalar i dagens skattesystem inte någon bolagsskatt. De första åren efter reformens införande kan sådana företag utnyttja sparade underskott och behöver därför inte betala bolagsskatt. När de sparade underskotten tar slut börjar dessa företag att betala bolagsskatt och skatteintäkterna ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Efter fyra år bedöms bolagsskattebasen ha kommit relativt nära sin långsiktiga jämviktsnivå. Det tre första åren tillkommer dock ett finansieringsbehov av engångskaraktär. Det första året medför finansieringsavdraget i kombination med slopat avdrag för negativt finansnetto att skattebetalningarna sjunker med 13,3 miljarder kronor. På lång sikt (från och med det fjärde året och framåt) är finansieringsbehovet 4,5 miljarder kronor. En finansiering som täcker det långsiktiga finansieringsbehovet på 4,5 miljarder kronor föreslås därför. För att reformen ska vara fullt finansierad också på kort sikt finns behov av finansiering av engångskaraktär. Det rör sig om cirka 8,8 miljarder kronor det första året, cirka 5,5 miljarder kronor det andra året och cirka 2,2 miljarder kronor det tredje året. Det sammanlagda behovet av engångsfinansiering bedöms alltså som omfattande, cirka 16 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;För att reformen ska vara fullfinansierad även på kort sikt krävs därför kompletterande finansiering. Den kompletterande finan- sieringen kommer från tre källor. Återföringar från periodiserings- fonder föreslås ske till samma effektiva skattesats som avsättning- arna gjordes. Den skattesänkning som träffar skadeförsäkrings- företagens säkerhetsreserv föreslås kompenseras under en sexårs- period. En halvering av ingående förlustavdrag föreslås vid införan- det av reformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft13"&gt;Återföringar från periodiseringsfonder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;Avsättningar till periodiseringsfonder medför en skattelättnad på 22 procent av avsatt belopp om avsättningarna sker före reformens införande. Efter reformen är återföringar från periodiseringsfonderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft20"&gt;483&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_465"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;finansieringsavdragsgrundande och den effektiva skattesatsen är därför 16,5 procent. I syfte att utjämna beskattningen mellan av- sättning och återförande av periodiseringsfonderna sker återföring- en av periodiseringsfonderna med 133 procent av avsatt belopp. På så sätt blir den effektiva skattesatsen 22 procent också på åter- föringarna. Periodiseringsfonderna måste återföras inom sex år. När sex år har gått kommer därför periodiseringsfonderna som är avsatta till 22 procents skattesats att vara slut. Effekten av att åter- föra periodiseringsfonder från tiden innan reformens införande upphör därför efter sex år. Vid reformens införande bedöms 310 miljarder kronor ligga i periodiseringsfonder. Vid en jämn återföring över sex år medför en beskattning av återförda periodiseringsfonder till 22 procent ökade skatteintäkter med 2,8 miljarder kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Företagens &lt;SPAN class="ft13"&gt;administrativa kostnader &lt;/SPAN&gt;för åtgärden består i att multiplicera återförda periodiseringsfonder med 1,33 under dessa sex år. För företag med datoriserad bokföring bedöms beräkningen inte medföra några administrativa kostnader överhuvudtaget. För andra företag bedöms beräkningen vara så pass enkel att kost- naderna för beräkningen är försumbara. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Realekonomiskt &lt;/SPAN&gt;bedöms förslaget inte ha någon negativ påverkan på ekonomin, då det inne- bär en oförändrad beskattning av vinster som upparbetats före reformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft13"&gt;Kompenserande beskattning av säkerhetsreserven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Skadeförsäkringsföretagens avsättningar till säkerhetsreserv medför ett avdrag på 22 procent om de görs innan reformens införande. Efter reformen medför återföringar en effektiv beskattning på 16,5 procent, eftersom återföringen är finansieringsavdragsgrund- ande. De mellanliggande 5,5 procenten föreslås avskattas under en sexårsperiod. Givet en avsättning på 113 miljarder kronor innebär avskattningen skatteintäkter på 1 miljard kronor per år i sex år. Endast ett fåtal företag har avsättningar till säkerhetsreserven, vilket gör att de &lt;SPAN class="ft13"&gt;administrativa kostnaderna &lt;/SPAN&gt;för företagen är obetydliga. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Realekonomiskt &lt;/SPAN&gt;innebär avskattningen att de berörda företags skattekredit minskar. En skattekredit riktad till en speciell bransch bedöms som samhällsekonomiskt snedvridande. I och med att en sådan skattekredit minskar bedöms åtgärden som samhällsekono- miskt effektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft20"&gt;484&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_466"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td193"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft13"&gt;Halverade förlustavdrag vid införandeåret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Vid införandet av reformen föreslås att ingående förlustavdrag halveras, som en engångsåtgärd. Det minskar företagens möjlighet- er att kvitta vinster mot tidigare års förluster. Effekten av detta är störst åren närmast efter en halvering av ingående förlustavdrag. Det beror på att ett företag som har ett tillfälligt underskott har en relativt stor sannolikhet att åter gå med vinst. Har företaget inte efter ett antal år lyckats vända resultatet är sannolikheten för att företaget börjar gå med vinst liten. Sannolikheten för att gamla förlustavdrag ska utnyttjas sjunker därför med tiden. En halvering av sparade förlustavdrag har därför störst effekt de första åren efter reformens införande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft10"&gt;De &lt;SPAN class="ft13"&gt;administrativa kostnaderna &lt;/SPAN&gt;för företagen för en halvering av förlustavdragen bedöms som små. 164 000 företag berörs av för- slaget. Dessa företag kommer att behöva halvera förlustavdragen en gång. Detta är en enkel beräkning och bedöms ta två minuter per företag. Denna typ av arbete bedöms vanligen utföras av ekonomi- handläggare, till en kostnad av 266 kronor i timmen enligt MALIN (Tillväxtverkets databas över skattningar av administrativa kost- nader). De totala administrativa kostnaderna beräknas till 1,5 mil- joner kronor. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Realekonomiskt &lt;/SPAN&gt;finns ett antal aspekter att beakta. En del av förlustavdragen har uppstått genom mycket stora ränte- avdrag. Att dessa sparade förlustavdrag minskas bör inte ha några större samhällsekonomiska konsekvenser. En del förlustavdrag har uppstått i företag som gjort stora kostnadsförda investeringar. Att minska dessa förlustavdrag minskar avkastningen på den typen av investeringar. Å andra sidan innebär reformen som helhet att av- kastningen på denna typ av investeringar beskattas lindrigare efter reformen än innan, då den effektiva skatten på avkastningen sjunker från 22 till 16,5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1205 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Den kortsiktiga finansieringen redovisas i tabell 20.3. Effekterna skiljer sig något åt mellan olika år. Alla effekter är av engångs- karaktär. Efter en infasningsperiod på sex år bedöms reformen ligga mycket nära sin långsiktiga jämvikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1206 ft20"&gt;485&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_467"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340467x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1207 ft72"&gt;Tabell 20.3 Finansieringsbehov för huvudförslaget under infasningsperioden, miljarder kronor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td248"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td249"&gt;&lt;P class="p1208 ft72"&gt;År 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td207"&gt;&lt;P class="p1208 ft72"&gt;År 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td174"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;År 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td207"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;År 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td207"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;År 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;År 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td250"&gt;&lt;P class="p54 ft130"&gt;Finansieringsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td251"&gt;&lt;P class="p1208 ft130"&gt;&lt;NOBR&gt;-8,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td212"&gt;&lt;P class="p1208 ft130"&gt;&lt;NOBR&gt;-5,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p131 ft130"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td212"&gt;&lt;P class="p430 ft130"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td212"&gt;&lt;P class="p131 ft130"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p125 ft130"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td250"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Periodiseringsfonder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td251"&gt;&lt;P class="p1208 ft72"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p1208 ft72"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td250"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Säkerhetsreserven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td251"&gt;&lt;P class="p1208 ft72"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td212"&gt;&lt;P class="p1208 ft72"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td212"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td212"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td250"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Halverade förlustavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td251"&gt;&lt;P class="p1208 ft72"&gt;5,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td212"&gt;&lt;P class="p1208 ft72"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;2,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td212"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td212"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td250"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td251"&gt;&lt;P class="p1208 ft72"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p1208 ft72"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;5,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td248"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td249"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td207"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td174"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td207"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td207"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td50"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p626 ft10"&gt;Som framgår av tabellen ovan finns det en viss överfinansiering under infasningsperioden. Det finns en viss osäkerhet i bedöm- ningen av den offentligfinansiella effekten av reformen, särskilt på kort sikt. Reformen bedöms på sikt vara fullfinansierad. På kort sikt kan situationen dock vara annorlunda. Den långsiktiga beräk- ningen av de offentligfinansiella effekterna utgår från ett genom snittsläge för vinstnivå och negativt finansnetto. Om vinstnivån är hög medges större finansieringsavdrag, vilket fördyrar reformen. Om räntenivån är hög ökar storleken på de avdrag för negativt finansnetto som nekas, vilket sänker statens finansieringsbehov för reformen. Beroende på vinst- och räntenivå vid införandeåret kan den offentligfinansiella effekten av reformen bli annorlunda än vad som beräknats ovan. Om vinstnivån är hög och ränteläget lågt vid införande kan det därför behövas tillkommande kortsiktig finan- siering. Är situationen den omvända behövs däremot mindre kort- siktig finansiering än beräknat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;20.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Konsekvenser för företag och enskilda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Eftersom finansieringsavdraget utgör 25 procent av underlaget för finansieringsavdrag är avdraget enkelt att beräkna när underlaget är fastställt. Underlaget utgörs av dagens skattemässiga resultat, men med återläggning av eventuellt negativt finansieringsnetto. Sam- manlagt berörs cirka 400 000 aktiebolag och ekonomiska förening- ar av förslaget. Av dessa har cirka 50 000 inga finansiella intäkter eller finansiella kostnader, och betalar heller ingen bolagsskatt. För dessa företag innebär förslaget ingen skillnad mot i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;För de flesta företag är beräkningen av finansnettot enkel och kan göras genom att addera relevanta poster i bokföringen. I vissa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft20"&gt;486&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_468"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td193"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p824 ft10"&gt;fall kan det dock vara mer komplicerat att avgöra om en intäkt eller kostnad ska ingå i finansnettot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;En uppskattning av hur många företag som kommer att behöva lägga ned tid på bedömningsfrågor har gjorts på följande sätt. Före- tag som inte har särskilt komplicerad finansieringsstruktur bedöms i de allra flesta fall kunna hämta de uppgifter som behövs för att beräkna finansnettot direkt från bokföringen. Det som kan kompli- cera för företagen är om gränsdragningen mellan finansiella kost- nader och andra kostnader är svår att göra. Det bör relativt snabbt utvecklas rutiner för bedömningar av om till exempel en valuta- kursvinst är hänförlig till finansnettot eller inte. Standardmässiga transaktioner bör därför sällan orsaka bedömningsproblem. Det kommer dock alltid att finnas specialfall som kräver en grundligare analys. En sådan analys bedöms i normalfallet utföras av en revisor eller en person med motsvarande kompetens. Kostnaderna för att anlita en revisor anges i Tillväxtverkets databas MALIN till 2 250 kronor per timme. Det är svårt att bedöma hur många gränsfall som kan komma i fråga. Lite mer avancerade bedömningsfrågor gällande vad som ska klassas som en finansiell respektive icke- finansiell transaktion bör i första hand uppstå för företag som genomför relativt avancerade former av transaktioner. En bedöm- ningsfråga som återkommer flera gånger behöver bara bedömas en gång. För att bedöma de årliga administrativa kostnaderna behövs därför en uppskattning av hur många tidigare okända svårbedömda fall som tillkommer per år. Det är inte helt enkelt att bedöma hur många företag som gör svårbedömda transaktioner. Enligt Till- växtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet 2011 finns det cirka 12 000 företag som exporterar för mer än en miljon kronor. Då internationella transaktioner ofta är mer avancerade än inhemska har denna siffra tagit som utgångspunkt för en bedöm- ning antalet företag som ställs inför lite mer avancerade bedöm- ningsfrågor. Om dessa företag i genomsnitt möter en ny svår- bedömd situation per år kommer 12 000 svårbedömda fall att upp- stå per år. Givetvis kommer inte alla exporterande företag att regel- mässigt stöta på nya svårbedömda former av transaktioner och givetvis kommer icke exporterande företag ibland att stöta på sådana. Sammantaget bedöms dessa två förhållanden att ta ut varan- dra. Om 12 000 gränsfall uppstår per år och de i genomsnitt medför två timmars analys, kommer 24 000 arbetstimmar åtgå. Den totala administrativa kostnaden blir då 54 miljoner kronor i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1209 ft20"&gt;487&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_469"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Till detta kommer kostnaderna för att beräkna finansierings- avdraget och underlaget för detta. Om det inte finns några bedöm- ningsfrågor att ta hänsyn till bedöms tidsåtgången vara fem minuter per företag, för cirka 350 000 berörda företag. Denna typ av arbete bedöms vanligen utföras av ekonomihandläggare, till en kostnad av 266 kronor i timmen enligt MALIN. Den sammanlagda kostnaden för samtliga berörda företag blir då 8 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;De nuvarande ränteavdragsbegränsningsreglerna ska enligt för- slaget avskaffas. Det bedöms minska de administrativa kostnaderna för företagen men med hur mycket är svårt att bedöma, då det inte finns någon mätning att utgå ifrån. Avskaffandet av aktiefållan (se avsnitt 14.5.5) förenklar också för företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;20.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Effekter för olika sektorer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;I detta avsnitt beskrivs huvudförslagets effekt på olika branscher. Effekter av den kortsiktiga finansieringen ingår inte i denna analys, inte heller effekter av ventilen och den höjda schablonintäkten för periodiseringsfonder. Som branschindelning används SCB:s indel- ning i 19 delsektorer baserat på &lt;NOBR&gt;SNI-klassificering.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Det finns anledning att i detta sammanhang något beröra de effekter ett slopat avdrag för negativt finansnetto kan ha på kost- naderna för lånefinansiering. Med utgångspunkt från de skatte- satser som redan inledningsvis angetts i betänkandets sammanfatt- ning – 22 procent formell skattesats och 16,5 procent effektiv bolags- skattebelastning på grund av finansieringsavdraget – kan följande konstateras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Vid nuvarande ränteläge på cirka 3 procent innebär ett vägrat avdrag, jämfört med fullt avdrag, en fördyring av räntekostnaden efter skatt med 0,5 procentenheter eller från 2,5 procent till 3,0 pro- cent. Vid ett mer normalt ränteläge på 5 procent uppgår fördyringen efter skatt till 0,82 procentenheter eller från 4,18 till 5,0 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Det är vidare viktigt att observera att det inte är belåningsgraden som är avgörande för hur lånefinansieringskostnaderna påverkas, utan det avgörande för effekten är relationen mellan avkastnings- nivån på arbetande kapital jämfört med räntekostnaden för belån- ingen. Det betyder att även hög belåning, om lånemedlen används till ett projekt med högre avkastningsnivå än låneräntan, kan vara lönsammare efter skatt i det nya systemet utan avdragsrätt för räntan men en effektiv skattesats på 16,5 procent än i det nuvarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft20"&gt;488&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_470"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340470x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td193"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p824 ft10"&gt;skattesystemet med fullt ränteavdrag och en skattesats på 22 pro- cent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft10"&gt;Tabell 20.4 belyser var balanspunkten för oförändrad skatte- belastning ligger vid en låneränta på 5 procent, det vill säga vid ett normalränteläge högre än i dag, och olika avkastningsnivåer på arbetande kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft72"&gt;Tabell 20.4 Balanspunkt för oförändrad skattebelastning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td252"&gt;&lt;P class="p1210 ft72"&gt;Avkastning på arbetande kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td253"&gt;&lt;P class="p839 ft118"&gt;Möjlig belåningsgrad för oförändrad skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td58"&gt;&lt;P class="p1211 ft72"&gt;5 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td93"&gt;&lt;P class="p992 ft84"&gt;25 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p1211 ft72"&gt;10 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p992 ft84"&gt;50 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p1211 ft72"&gt;15 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p992 ft84"&gt;75 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td252"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td253"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p824 ft10"&gt;Vid högre avkastning på arbetande kapital blir skattebelastningen lägre än i nuvarande system vid angivna belåningsgrader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft10"&gt;Slutsatsen av det anförda är att det även i det föreslagna bolags- skattesystemet kan vara lönsamt att till lika stor del som hittills lånefinansiera goda investeringar. Av den anledningen kan skatte- belastningen i branscher med relativt hög belåningsgrad ändå sjunka om avkastningen på arbetande kapital är tillräckligt hög.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;20.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Branschfördelning och bolagsskatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Tabell 20.5 visar hur skatteuttaget förändras 2011 om finansierings- avdraget hade varit i kraft sedan år 2007. Anledningen till att simu- leringen gjorts på detta sätt är att reformen under en infasnings- period ger lägre bolagsskattebetalningar än vad den gör på några års sikt. Efter fyra år har infasningseffekten i stort sett klingat av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Mer specifikt beräknas bolagsskattebasen för varje sektor år 2011 under det system som rådde 2011 med justeringar för 2013 års regler om ränteavdragsbegränsningar. Sedan simuleras hur skatte- basen förändras för sektorerna om huvudförslaget hade varit det rådande bolagsbeskattningssystemet. Uppgifterna i tabell 20.5 be- skriver huvudförslagets effekt på bolagsskatteuttaget (i miljoner kronor) i jämförelse med det verkliga bolagsskatteuttaget år 2011 (med justering för 2013 års regler för ränteavdragsbegränsningar). Ett positivt belopp betyder att branschen skulle ha betalat mer i bolagsskatt med de föreslagna reglerna än med nuvarande regler. Ett negativt belopp betyder att branschen betalar mindre i bolags-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1212 ft20"&gt;489&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_471"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;skatt med de föreslagna reglerna än med nuvarande regler. Då simuleringen har gjorts för ett år, 2011, så kan speciella omstän- digheter det året påverka utfallet för en enskild bransch. Resultaten ska därför ses som indikationer om utfall på branschnivå. Tabellen summerar till ett underskott. Till ungefär hälften beror det på att vissa effekter av reformen inte är direkt synliga i de data som simuleringen utgår från, se punkt &lt;NOBR&gt;3–8&lt;/NOBR&gt; i tabell 20.2 för en närmare förklaring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;Sammanfattningsvis bör resultaten ses som indikationer om ut- fall på branschnivå. Kvalitativt sett framstår resultaten som rimliga i den meningen att förändringarna i skattebetalningar följer ett förväntat mönster på branschnivå. Som nämns ovan, har skatte- betalningarna för finans- och försäkringsverksamhet justerats för effekterna av schablonintäkten för finansiella företag, slopad avdrags- rätt för vissa efterställda lån och räntebeläggningen av säkerhets- reserven. Branschen påverkas mycket av dessa finansieringsförslag och diskuteras separat i avsnitten &lt;NOBR&gt;20.8–20.10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Resultaten för sektorn Fastighetsverksamhet sticker ut med en skatt som blir 3 226 miljoner kronor högre med de föreslagna reglerna än med nuvarande regler. Vidare får sektorerna Vård och omsorg samt Transport och magasinering med de föreslagna reg- lerna en skatt som är cirka 598 respektive 570 miljoner kronor högre än med nuvarande regler. Sektorerna Tillverkning och Handel får en skatt som är cirka 3 247 respektive 2 960 miljoner kronor lägre än med nuvarande regler. Det är värt att poängtera att den sista raden ”Ej tilldelad sektor” får en skatt som är 469 miljoner kronor högre med de föreslagna reglerna än med nuvarande regler. Koncernerna som faller in i denna sektor är sådana som inte kunnat tilldelas en specifik sektor utifrån den empiriska konsolideringen från FRIDA:s bolagsnivådata.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;Sektorn Fastighetsverksamhet urskiljer sig i tabell 20.5 med den klart största ökningen av beskattningsbar inkomst. Den rapport- erade ökningen i tabell 20.5 är dock koncentrerad till ett fåtal större koncerner. De fem koncerner som i absoluta tal får störst ökning av skattebetalningarna står för 35 procent av den totala ökningen i sektorn. Borträknas statligt ägda koncerner får ingen fastighets- koncern en ökad bolagsskatt på mer än 100 miljoner kronor. Vidare står 20 koncerner för 56 procent av de 3 226 miljoner kronorna i ökad bolagsskatt. Av dessa 20 koncerner är 19 inom underkate- gorin Förvaltare av egna eller arrenderade fastigheter (SNI 682). Det är med andra ord ett relativt fåtal högt belånade fastighetsbolag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft20"&gt;490&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_472"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td193"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;som bär nästan hela skatteökningen. Dessa bolag är generellt kon- centrerade till kommersiella fastigheter. En eventuell övervältring i form av högre hyror bör därför i första hand ske på kommersiella lokaler, inte på bostadsfastigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Resterande del av detta avsnitt syftar till att analysera vad de observerade förändringarna i tabell 20.5 beror på och hur detta kan tänkas påverka ekonomin framgent. Sektorerna Finans- och försäk- ringsverksamhet, Offentlig förvaltning och försvar samt de företag som faller under ”Ej tilldelad sektor” exkluderas från analysen eftersom särskilda villkor gäller för dessa sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1213 ft20"&gt;491&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_473"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340473x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p469 ft72"&gt;Tabell 20.5 Förändring skatteinbetalningar år 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1214 ft170"&gt;Förändrad beskattning är baserad på en simulering av hur varje koncerns bolagsskattebas förändras ifall huvudförslaget infördes 2007. Förändringen är den nya beskattningen framräknad av simulerad bolagsskatt minus faktisk bolagsskatt 2011 (med justering för 2013 års regler för ränteavdragsbegränsningar). Data på bolagsnivå från FRIDA har konsoliderats till koncerndata. Med koncern avses här företag med koncernbidragsrätt, det vill säga företag som direkt eller indirekt ägs till minst 90 procent av moderbolaget och som beskattas i Sverige. Sektorsindelningen är hämtad från SCB och är baserad på deras indelning av tvåsiffriga &lt;NOBR&gt;SNI-koder.&lt;/NOBR&gt; Siffran för sektorn Finans- och försäkringsverksamhet är inte rättvisande eftersom det finns datamässiga problem med vissa finansiella företag. Se punkt 3 under tabell 20.2 för en beskrivning av de datamässiga problemen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Förändrad beskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td246"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td256"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td257"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;(miljoner kr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td94"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Jordbruk, skogsbruk och fiske&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Utvinning av mineral&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-770&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Tillverkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-3&lt;/NOBR&gt; 247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Försörjning av el, gas, värme och kyla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-477&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft118"&gt;Vattenförsörjning; avloppshantering, avfallshantering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td255"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft130"&gt;och sanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft130"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Byggverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-44&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;G&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt; 960&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;H&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Transport och magasinering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;570&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Hotell- och restaurangverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-778&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;J&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Informations- och kommunikationsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;K&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Finans- och försäkringsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;453&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;L&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Fastighetsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;3 226&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;och teknik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-979&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;stödtjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;O&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;socialförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;P&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-46&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;Q&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Vård och omsorg; sociala tjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;598&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;R&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Kultur, nöje och fritid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-40&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Annan serviceverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-32&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;N/A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Ej tilldelad sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;469&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td246"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td257"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-3&lt;/NOBR&gt; 723&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p977 ft20"&gt;492&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_474"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td193"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1216 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;20.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Branschfördelning av bolagsskatt och ekonomisk aktivitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft10"&gt;I tabellerna &lt;NOBR&gt;20.6–20.9&lt;/NOBR&gt; som presenteras nedan används en rad olika mått på olika sektorers ekonomiska aktivitet. Syftet med analysen är att koppla förändringar i bolagsskatteinbetalningar till faktisk ekonomisk aktivitet och därför används mått som varje branschs andel av det samlade förädlingsvärdet snarare än redovisnings- mässiga mått som resultat före bokslutsdispositioner och skatt. Dessa mått är framtagna med hjälp av näringsverksamhetsdata från SCB:s statistikdatabas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;I tabell 20.6 presenteras andelen av de totala bolagsskatteinbetal- ningarna under det rådande systemet 2011 (kolumn 1), under det föreslagna huvudalternativet (kolumn 2), förändringen i andel (kolumn 3), samt varje sektors andel av bolagssektorns samlade förädlingsvärde, det vill säga dess &lt;NOBR&gt;BNP-tillskott&lt;/NOBR&gt; (kolumn 4). Infor- mationen i kolumnerna &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; konverterar de absoluta siffrorna från tabell 20.5 till andelar. Sektorn Fastighetsverksamhet uppvisar den största positiva differensen i absoluta tal i tabell 20.5. Fastighets- verksamhet står för 2,6 procent av skatteinbetalningar i kolumn 1 och 6,3 procent i kolumn 2, en ökning med 3,6 procentenheter. Relationen mellan Fastighetsverksamhets andel av bolagssektorns förädlingsvärde och dess andel av bolagsskatten blir mera lika under det föreslagna huvudalternativet. Fastighetsverksamhet står för 7 procent av bolagssektorns samlade förädlingsvärde. Sektorn Tillverkning uppvisade den största absoluta minskningen i skatte- inbetalningar i tabell 20.5. Förändringen i andel av skatteinbetal- ningar faller från 21,9 till 17,5 procent medan dess andel av bolags- sektorns förädlingsvärde är 24 procent. Sektorn Handel uppvisade en absolut minskning på 2 960 miljoner kronor i tabell 20.5 och dess andel av bolagssektorns samlade förädlingsvärde är 16,4 pro- cent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1217 ft10"&gt;Som helhet speglar andelen av bolagsskatten varje sektors andel av förädlingsvärdet relativt väl. Under det befintliga systemet som rådde 2011 sticker sektorn Fastighetsverksamhet ut med enbart 2,6 procent av bolagsskattebetalningarna och 7 procent av det sam- lade förädlingsvärdet. Även sektorn Utvinning av mineral sticker ut, fast i andra änden av fördelningen, med 4,1 procent av bolags- skattebetalningarna och enbart 1,4 procent av förädlingsvärdet. Finansieringsavdraget trycker dock ihop dessa skillnader och sek- torn Utvinning av minerals andel av bolagsskattebetalningarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft20"&gt;493&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_475"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340475x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p725 ft10"&gt;faller med en procentenhet och sektorn Fastighetsverksamhet ser sin andel av bolagsskattebetalningarna öka till 6,3 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1218 ft77"&gt;Tabell 20.6 Sektorsvis effekt av finansieringsavdraget på bolagsskatteinbetalningar och förädlingsvärde&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td258"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p1219 ft84"&gt;Andel av total&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td258"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td56"&gt;&lt;P class="p1220 ft118"&gt;bolagsskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td61"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td122"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td13"&gt;&lt;P class="p52 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td258"&gt;&lt;P class="p52 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td245"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td49"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td259"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td118"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td13"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td258"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p68 ft72"&gt;Före&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td51"&gt;&lt;P class="p240 ft72"&gt;Efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td61"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Föränd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td122"&gt;&lt;P class="p52 ft118"&gt;Andel av för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td13"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td258"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td51"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td61"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;ring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td122"&gt;&lt;P class="p52 ft118"&gt;ädlingsvärdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td260"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td261"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td245"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td49"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td259"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td118"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td13"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td258"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p1029 ft118"&gt;(1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td51"&gt;&lt;P class="p1221 ft118"&gt;(2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td61"&gt;&lt;P class="p1039 ft118"&gt;(3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td122"&gt;&lt;P class="p122 ft118"&gt;(4)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td258"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Jordbruk, skogsbruk och fiske&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p1029 ft84"&gt;0,008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p1221 ft84"&gt;0,009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p1208 ft72"&gt;0,001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p122 ft84"&gt;0,025&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td258"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Utvinning av mineral&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p1029 ft84"&gt;0,041&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p1221 ft84"&gt;0,031&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p1039 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,010&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p122 ft84"&gt;0,014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td258"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Tillverkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p1029 ft84"&gt;0,219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p1221 ft84"&gt;0,175&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td61"&gt;&lt;P class="p1039 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,044&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td122"&gt;&lt;P class="p122 ft84"&gt;0,240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td258"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Försörjning av el, gas, värme och kyla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p1029 ft84"&gt;0,021&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p1221 ft84"&gt;0,014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p1039 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,006&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p122 ft84"&gt;0,039&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td258"&gt;&lt;P class="p50 ft77"&gt;Vattenförsörjning; avloppshantering,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td13"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td258"&gt;&lt;P class="p50 ft72"&gt;avfallshantering och sanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p1029 ft84"&gt;0,005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td51"&gt;&lt;P class="p1221 ft84"&gt;0,005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td61"&gt;&lt;P class="p1208 ft72"&gt;0,001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td122"&gt;&lt;P class="p122 ft84"&gt;0,007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td258"&gt;&lt;P class="p50 ft72"&gt;Byggverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p1029 ft84"&gt;0,090&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p1221 ft84"&gt;0,086&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p1039 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,003&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p122 ft84"&gt;0,082&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;G&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td258"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Handel; reparation av motorfordon och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td61"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td122"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td13"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td258"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;motorcyklar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p1029 ft84"&gt;0,189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td51"&gt;&lt;P class="p1221 ft84"&gt;0,149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td61"&gt;&lt;P class="p1039 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,040&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td122"&gt;&lt;P class="p122 ft84"&gt;0,164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;H&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td258"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Transport och magasinering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p1029 ft84"&gt;0,020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p1221 ft84"&gt;0,026&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p1208 ft72"&gt;0,006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p122 ft84"&gt;0,063&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td258"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Hotell- och restaurangverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p1029 ft84"&gt;0,009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p1221 ft84"&gt;0,000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p1039 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,009&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p122 ft84"&gt;0,022&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;J&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td258"&gt;&lt;P class="p50 ft72"&gt;Informations- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td13"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td258"&gt;&lt;P class="p50 ft72"&gt;kommunikationsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p1029 ft84"&gt;0,051&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td51"&gt;&lt;P class="p1221 ft84"&gt;0,051&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td61"&gt;&lt;P class="p1208 ft72"&gt;0,000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td122"&gt;&lt;P class="p122 ft84"&gt;0,077&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;L&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td258"&gt;&lt;P class="p50 ft72"&gt;Fastighetsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p1029 ft84"&gt;0,026&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p1221 ft84"&gt;0,063&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p1208 ft72"&gt;0,036&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p122 ft84"&gt;0,070&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td258"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Verksamhet inom juridik, ekonomi,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td61"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td122"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td13"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td258"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;vetenskap och teknik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p1029 ft84"&gt;0,070&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td51"&gt;&lt;P class="p1221 ft84"&gt;0,057&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td61"&gt;&lt;P class="p1039 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,013&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td122"&gt;&lt;P class="p122 ft84"&gt;0,079&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td258"&gt;&lt;P class="p52 ft118"&gt;Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td13"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td258"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;och andra stödtjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p1029 ft84"&gt;0,021&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td51"&gt;&lt;P class="p1221 ft84"&gt;0,021&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td61"&gt;&lt;P class="p1208 ft72"&gt;0,000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td122"&gt;&lt;P class="p122 ft84"&gt;0,049&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;P&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td258"&gt;&lt;P class="p50 ft72"&gt;Utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p1029 ft84"&gt;0,004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p1221 ft84"&gt;0,004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p1039 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,001&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p122 ft84"&gt;0,014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;Q&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td258"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Vård och omsorg; sociala tjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p1029 ft84"&gt;0,014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p1221 ft84"&gt;0,021&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p1208 ft72"&gt;0,006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p122 ft84"&gt;0,039&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;R&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td258"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Kultur, nöje och fritid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p1029 ft84"&gt;0,008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p1221 ft84"&gt;0,007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p1039 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,001&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p122 ft84"&gt;0,010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td260"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td261"&gt;&lt;P class="p50 ft72"&gt;Annan serviceverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td245"&gt;&lt;P class="p1029 ft84"&gt;0,003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td49"&gt;&lt;P class="p1221 ft84"&gt;0,002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td259"&gt;&lt;P class="p1208 ft72"&gt;0,000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td118"&gt;&lt;P class="p122 ft84"&gt;0,008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1222 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;20.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Branschfördelning av bolagsskatt, tillgångar och investeringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Diskussionen i samband med tabell 20.6 syftade till att jämföra hur bolagsskatteinbetalningar fördelas mellan sektorerna samt hur detta står i proportion till varje sektors tillskott till BNP. De olika sek- torernas ekonomiska verksamhet skiljer sig dock åt. Med tanke på hur skattesystemet är utformat är det inte andelen av förädlings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft20"&gt;494&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_476"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td193"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;värdet som avgör hur mycket beskattningsbar inkomst varje sektor har. Huvudförslaget, att införa ett finansieringsavdrag och avskaffa avdraget för negativt finansnetto, syftar delvis till att jämna ut den skattemässigt asymmetriska behandlingen av lånat och eget kapital. Därmed är det rimligt att anta att de sektorer som använder sig av mer lånat kapital, och därmed i högre grad kan göra avdrag för räntekostnader i dagens system, får en ökad beskattningsbar inkomst med huvudförslaget. Detta undersöks härnäst i tabellerna 20.7 och 20.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Tabell 20.7 innehåller varje sektors andel av bolagssektorns fasta tillgångar (kolumn 2) samt bruttoinvesteringar (kolumn 3) hämtat från SCB:s statistikdatabas. Kolumn 1 innehåller samma informa- tion som kolumn 3 i tabell 20.6. Tanken med att undersöka hur bolagssektorns fasta tillgångar är fördelade är att förstå vilka sek- torer som av teknologiska skäl använder sig av lånat kapital. Fasta tillgångar fungerar som säkerhet vid lån hos bank vilket exempelvis immateriella tillgångar ofta inte gör. Investeringar i fasta tillgångar innefattar generellt sett beprövade teknologier som kan beräknas generera kassaflöden i ett tidigare skede i sin livscykel än andra typer av investeringar. På så vis är ett system med avdragsmöjlig- heter för räntekostnader relativt sett mer gynnsamt för sektorer där, av teknologiska skäl, fasta tillgångar i högre grad brukas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;Sektorerna Tillverkning och Handel uppvisade högst andelar av bolagssektorns samlade förädlingsvärde i tabell 20.6, 24 respektive 16 procent. Sektorn Tillverkning har även högst andel av de sam- lade fasta tillgångarna i bolagssektorn (28,3 procent). Fastighets- verksamhet är den sektor som uppvisar störst avvikelse mellan sin andel av det samlade förädlingsvärdet och fasta tillgångar. Sektorn Fastighetsverksamhet står för 7 procent av förädlingsvärdet och hela 18,7 procent av de fasta tillgångarna. Handel har å andra sidan lägre andel av de fasta tillgångarna (12,1 procent) än av förädlings- värdet (16,4 procent). De här två sektorerna faller också olika ut i huvudförslaget. Sektorn Fastighetsverksamhets andel av bolags- skattebetalningarna ökar med 3,6 procentenheter och sektorn Handels andel minskar med 4 procentenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1223 ft20"&gt;495&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_477"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340477x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1224 ft72"&gt;Tabell 20.7 Sektorsvis förändring av bolagsskattebetalningar, andel tillgångar och andel bruttoinvesteringar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Förändring i andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td56"&gt;&lt;P class="p52 ft130"&gt;bolagsskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft130"&gt;tillgångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td225"&gt;&lt;P class="p54 ft130"&gt;bruttoinv.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td262"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td263"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td132"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td56"&gt;&lt;P class="p1225 ft118"&gt;(1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td87"&gt;&lt;P class="p123 ft118"&gt;(2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td225"&gt;&lt;P class="p1219 ft118"&gt;(3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Jordbruk, skogsbruk och fiske&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p143 ft72"&gt;0,001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;0,035&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p138 ft72"&gt;n/a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Utvinning av mineral&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,010&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;0,009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td225"&gt;&lt;P class="p1219 ft84"&gt;0,024&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Tillverkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,044&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;0,283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p1219 ft84"&gt;0,161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft84"&gt;Försörjning av el, gas, värme och kyla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,006&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;0,079&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p1219 ft84"&gt;0,105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft118"&gt;Vattenförsörjning; avloppshantering,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft130"&gt;avfallshantering och sanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td56"&gt;&lt;P class="p143 ft130"&gt;0,001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;0,004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td225"&gt;&lt;P class="p1219 ft84"&gt;0,017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Byggverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,003&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;0,030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td225"&gt;&lt;P class="p1219 ft84"&gt;0,049&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;G&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft84"&gt;Handel; reparation av motorfordon och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;motorcyklar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td56"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,040&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td87"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;0,121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td225"&gt;&lt;P class="p1219 ft84"&gt;0,078&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;H&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Transport och magasinering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p143 ft72"&gt;0,006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;0,032&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p1219 ft84"&gt;0,085&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Hotell- och restaurangverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,009&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;0,008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p1219 ft84"&gt;0,015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;J&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Informations- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft130"&gt;kommunikationsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td56"&gt;&lt;P class="p143 ft130"&gt;0,000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;0,068&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td225"&gt;&lt;P class="p1219 ft84"&gt;0,039&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;L&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Fastighetsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p143 ft72"&gt;0,036&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;0,187&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td225"&gt;&lt;P class="p1219 ft84"&gt;0,337&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Verksamhet inom juridik, ekonomi,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;vetenskap och teknik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td56"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,013&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td87"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;0,097&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td225"&gt;&lt;P class="p1219 ft84"&gt;0,026&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Uthyrning, fastighetsservice,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;resetjänster och andra stödtjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td56"&gt;&lt;P class="p143 ft72"&gt;0,000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td87"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;0,026&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td225"&gt;&lt;P class="p1219 ft84"&gt;0,040&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;P&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,001&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;0,002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p1219 ft84"&gt;0,004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;Q&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Vård och omsorg; sociala tjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p143 ft72"&gt;0,006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;0,008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p1219 ft84"&gt;0,008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;R&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Kultur, nöje och fritid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,001&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;0,007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td225"&gt;&lt;P class="p1219 ft84"&gt;0,010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Annan serviceverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p143 ft72"&gt;0,000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p830 ft84"&gt;0,003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p1219 ft84"&gt;0,002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td262"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td263"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td132"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p437 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;20.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Branschfördelning av bolagsskatt och belåningsgrad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Sektorer med en hög andel fasta tillgångar är nära förknippade med en hög belåningsgrad. Huvudförslaget påverkar den nuvarande asymmetriska behandlingen av lånat och eget kapital och därmed är det av intresse att analysera hur bolagsbeskattningen omfördelas mellan sektorer beroende på belåningsgrad. I kolumnerna &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; i tabell 20.8 presenteras varje sektors belåningsgrad. I detta avsnitt används &lt;NOBR&gt;icke-konsoliderad&lt;/NOBR&gt; data på grund av att det finns beräk- ningsmässiga problem att beräkna belåningsgrad på koncernnivå. Användningen av &lt;NOBR&gt;icke-konsoliderade&lt;/NOBR&gt; data bedöms dock inte vara ett större problem här. Syftet är att fånga varje sektors tekno- logiska behov av lånat kapital. Koncerninterna poster på tillgångs-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft20"&gt;496&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_478"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340478x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td193"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;och skuldsidan i balansräkningen kvittas mot varandra. Belånings- grad är uttryckt som skuld som andel av totala tillgångarna. För att minska risken att belåningsgradsmåttet drivs av enstaka extrema företag eller konjunkturella effekter så beräknas det på följande vis. Varje företags totala skulder samt tillgångar summeras över perioden &lt;NOBR&gt;2007–2011.&lt;/NOBR&gt; Sedan tas kvoten mellan totala skulder och tillgångar för varje företag. Därefter sorteras företagen efter belåningsgrad, från låg till hög. I tabell 20.8 visas, i tur och ordning, det företag vars belåningsgrad ligger på den 25:e percentilen, på medianen och på den 75:e percentilen.&lt;A href="#page_478"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;Sektorn Fastighetsverksamhet har högst belåningsgrad både hos medianbolaget och i den 75:e percentilen. Medianbolaget i denna sektor finansierar sina tillgångar med 65 procent lånat kapital medan bolaget i 75:e percentilens belåningsgrad är hela 88 procent. Sektorn Försörjning av el, gas, värme och kyla har också hög belån- ingsgrad och i likhet med sektorn Fastighetsverksamhet en relativt hög andel av de fasta tillgångarna. Den tredje sektorn som ut- märker sig med hög belåningsgrad är Hotell- och restaurang- verksamhet. Denna sektor är dock aningen avvikande då den både har låg andel av de fasta tillgångarna och en minskning av bolags- skatteinbetalningar under huvudförslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Bolagssektorns tillskott till BNP, som presenterades i tabell 20.6, domineras av fem sektorer som var för sig står för minst 5 procent av bolagssektorns samlade förädlingsvärde. Av dessa är det Fastig- hetsverksamhet som sticker ut med hög belåning och hög andel fasta tillgångar. De andra fyra (Tillverkning, Handel, Informations- och kommunikationsverksamhet samt Verksamhet inom juridik, med mera) har alla en belåningsgrad under 50 procent. Av dessa fyra sektorer är det heller ingen som får ökad skatt under det före- slagna huvudalternativet. Fastighetsverksamhet är den sektor som får störst ökning av bolagsskattebetalningarna under huvudförslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Den samlade bilden från tabellerna 20.7 och 20.8 är förväntad: Sektorer med en hög andel fasta tillgångar och därmed mycket lånat kapital får betala mer i bolagsskatt med de föreslagna reglerna än med nuvarande regler. De sektorer som är mindre belånade får däremot betala mindre i bolagsskatt med de föreslagna reglerna än med nuvarande regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1226 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Beräkningen följer Rajan och Zingales (1995).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;497&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_479"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340479x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft21"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget SOU 2014:40&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft72"&gt;Tabell 20.8 Sektorsvis belåningsgrad på företagsnivå&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td265"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td266"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td220"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;Belåningsgrad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td267"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td265"&gt;&lt;P class="p52 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td268"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td222"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td269"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td265"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td266"&gt;&lt;P class="p123 ft84"&gt;25:e&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td220"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td267"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;75:e&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td270"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td271"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td268"&gt;&lt;P class="p382 ft72"&gt;percentil&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td222"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;Median&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td269"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;percentil&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td265"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td266"&gt;&lt;P class="p1035 ft118"&gt;(1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td220"&gt;&lt;P class="p679 ft118"&gt;(2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td267"&gt;&lt;P class="p837 ft118"&gt;(3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td265"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Jordbruk, skogsbruk och fiske&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td266"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td220"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;0,524&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td267"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;0,721&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td265"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Utvinning av mineral&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td266"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td220"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;0,436&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td267"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;0,664&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td265"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Tillverkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td266"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,284&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;0,467&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td267"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;0,652&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td265"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Försörjning av el, gas, värme och kyla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td266"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,369&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td220"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;0,608&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td267"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;0,831&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td265"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Vattenförsörjning; avloppshantering,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td266"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td220"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td267"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td265"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;avfallshantering och sanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td266"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td220"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;0,522&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td267"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;0,683&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td265"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Byggverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td266"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td220"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;0,460&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td267"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;0,640&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;G&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td265"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Handel; reparation av motorfordon och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td266"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td267"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td265"&gt;&lt;P class="p52 ft130"&gt;motorcyklar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td266"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,274&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td220"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;0,461&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td267"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;0,666&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;H&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td265"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Transport och magasinering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td266"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,343&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;0,550&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td267"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;0,732&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td265"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Hotell- och restaurangverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td266"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,395&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td220"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;0,602&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td267"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;0,816&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;J&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td265"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Informations- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td266"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td220"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td267"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td265"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;kommunikationsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td266"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,267&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td220"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;0,437&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td267"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;0,643&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;L&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td265"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Fastighetsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td266"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,368&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td220"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;0,652&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td267"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;0,884&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td265"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Verksamhet inom juridik, ekonomi,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td266"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td267"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td265"&gt;&lt;P class="p52 ft130"&gt;vetenskap och teknik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td266"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,254&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td220"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;0,422&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td267"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;0,630&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td265"&gt;&lt;P class="p52 ft118"&gt;Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td266"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td267"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td265"&gt;&lt;P class="p52 ft130"&gt;och andra stödtjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td266"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td220"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;0,507&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td267"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;0,711&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;P&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td265"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td266"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;0,482&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td267"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;0,697&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;Q&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td265"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Vård och omsorg; sociala tjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td266"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,236&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td220"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;0,405&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td267"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;0,623&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;R&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td265"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Kultur, nöje och fritid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td266"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td220"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;0,494&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td267"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;0,725&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td270"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td271"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Annan serviceverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td222"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;0,517&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td269"&gt;&lt;P class="p1225 ft84"&gt;0,721&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1227 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;20.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Branschfördelning av bolagsskatt, antal anställda och typ av företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Avslutningsvis analyseras hur olika sektorer med olika andel av antalet anställda och antalet företag påverkas. Resultaten finns samlade i tabell 20.9. I kolumn 1 presenteras varje sektors andel av antal anställda. I de flesta fall är det samma sektorer som har hög andel av bolagssektorns samlade förädlingsvärde som också har högst andel av de anställda. Undantaget är Fastighetsverksamhet som står för 7 procent av det samlade förädlingsvärdet, 18,7 pro- cent av de fasta tillgångarna men endast 1,9 procent av de anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1228 ft20"&gt;498&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_480"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340480x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td193"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft10"&gt;Statistiken i tabell 20.9 utgår från företagsnivå, inte koncernnivå. Vidare ingår handelsbolag och enskild näringsverksamhet bland företagen. Detta är en stor skillnad jämfört med övriga tabeller. Att grundmaterialet till tabellen avviker beror på att relevanta data inte finns på koncernnivå. I kolumn 2 presenteras hur stor andel av de anställda som återfinns i små företag. Ett litet företag är definierat som ett företag med färre än 50 anställda. Andelen avställda i små företaget skiljer sig kraftigt åt mellan sektorerna. Det verkar inte finnas någon tydlig systematik mellan förändring av bolagsskatte- andel (kolumn 3 i tabell 20.6) och andel anställda i små företag. Än en gång är Fastighetsverksamhet en avvikande sektor. Den sektorn är inte arbetskraftsintensiv, och 68 procent av företagen klassi- ficeras där som små, vilket är näst högst av samtliga sektorer. Om Fastighetsverksamhet bortses ifrån är sambandet mellan förändrad bolagsskatt och andel av sektorns anställda i små företag mycket svagt.&lt;A href="#page_480"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Den avlutande kolumnen i tabell 20.9 innehåller varje sektors andel av samtliga företag i Sverige (inklusive enskilda näringsidkare och handelsbolag) från Företagens Ekonomi i SCB:s statistikdata- bas.&lt;A href="#page_480"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Andel av företagen är mindre kopplad till andelen av varje sektors förädlingsvärde. I sektorer med stordriftsfördelar såsom Tillverkning återfinns också relativt få av företagen (endast 5 pro- cent jämfört med 24 procent av förädlingsvärdet). Fyra av de fem största sektorerna vad gäller förädlingsvärde har en lägre andel av företagen än andelen av förädlingsvärdet eller antalet anställda. Än en gång sticker Fastighetsverksamhet ut av de större sektorerna då den omfattar 15 procent av företagen men enbart står för 7 procent av förädlingsvärdet. Som följd av att de större sektorerna omfattar relativt få företag så är sambandet mellan förändring av bolags- skatteandelen och andel av företagen negativt. De sektorer som omfattar flest företag har också en hög andel anställda i små företag. Sambandet är positivt och mycket starkt.&lt;A href="#page_480"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Sammantaget tyder resultaten i kolumnerna 2 och 3 på att huvudförslaget inte har någon särskild effekt på de sektorer som av teknologiska skäl har en hög andel anställda i små företag och därmed omfattar många företag. Det är ändå värt att diskutera hur finansieringsavdraget påverkar nya och växande företag samt mindre företag då de kan anses särskilt viktiga för ett dynamiskt näringsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Pearsons korrelationskoefficient beräknas till 0,06.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;www.scb.se.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Pearsons korrelationskoefficient beräknas till 0,74.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;499&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_481"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p781 ft10"&gt;I direkt mening påverkar inte finansieringsavdraget företag olika beroende på var i sin livscykel eller var i storleksfördelningen de befinner sig. Det är dock värt att betona de olika karaktäristika som nya kontra mogna och små kontra större företag ofta har. Först och främst, vilket framgår av analysen ovan, är det företagets sektor- tillhörighet som avgör om det använder mycket eller lite lånat kapital och därmed påverkas olika av avdragsförbudet. Då Fastig- hetsverksamhet, av teknologiska skäl, inte är personalintensivt (se kolumn 1 i tabell 20.9) så klassificeras en stor andel av företagen i den sektorn som små företag. Det är dock viktigt att poängtera att det är nyttjandet av ränteavdrag och hög belåningsgrad som ger upphov till effekterna från finansieringsavdraget och inte storleken på företaget eller koncernen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;I sektorer där hög andel av de anställda återfinns i små företag återfinns också de flesta företagen (kolumn 3) i tabell 20.9). Dessa sektorer har också hög omsättning av företag. Ett dynamiskt näringsliv behöver ett ständigt flöde av nya och växande företag och därmed är det viktigt att poängtera att finansieringsavdraget och det slopade avdraget för negativt finansnetto inte har någon direkt effekt på företag beroende på var i livscykeln de befinner sig. Nya företag anses ha det svårare att erhålla krediter än äldre företag. Yngre företag har av naturliga skäl kortare kredithistorik än mer mogna företag. I de allra flesta fall är yngre företag också mindre till storleken än mer mogna företag. Detta leder samman- taget till att nya företag generellt använder lånat kapital i mindre utsträckning än mogna företag. På så vis finns det en indirekt konkurrensförbättrande aspekt för yngre och mindre företag i de föreslagna reglerna då de utjämnar asymmetrin mellan eget och lånat kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft20"&gt;500&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_482"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340482x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1230 ft21"&gt;SOU 2014:40 Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1231 ft72"&gt;Tabell 20.9 Andel av anställda, andel anställda i småföretag och andel av företagen, efter sektor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p241 ft75"&gt;Andel av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td272"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;Andel anst i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p123 ft84"&gt;Andel av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft130"&gt;Sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p241 ft84"&gt;anställda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td272"&gt;&lt;P class="p56 ft130"&gt;småföretag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;P class="p123 ft84"&gt;företagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td262"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td240"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td273"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td274"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td87"&gt;&lt;P class="p241 ft118"&gt;(1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td272"&gt;&lt;P class="p677 ft118"&gt;(2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td73"&gt;&lt;P class="p1035 ft118"&gt;(3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Jordbruk, skogsbruk och fiske&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p241 ft84"&gt;0,010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td272"&gt;&lt;P class="p677 ft84"&gt;0,914&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p123 ft84"&gt;0,219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Utvinning av mineral&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p241 ft84"&gt;0,004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td272"&gt;&lt;P class="p677 ft84"&gt;0,184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p123 ft84"&gt;0,001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Tillverkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p241 ft84"&gt;0,208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td272"&gt;&lt;P class="p677 ft84"&gt;0,288&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p123 ft84"&gt;0,050&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Försörjning av el, gas, värme och kyla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p241 ft84"&gt;0,004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td272"&gt;&lt;P class="p677 ft84"&gt;0,215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p123 ft84"&gt;0,002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Vattenförsörjning; avloppshantering,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td272"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft130"&gt;avfallshantering och sanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p241 ft84"&gt;0,005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td272"&gt;&lt;P class="p677 ft84"&gt;0,300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;P class="p123 ft84"&gt;0,001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Byggverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p241 ft84"&gt;0,106&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td272"&gt;&lt;P class="p677 ft84"&gt;0,648&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p123 ft84"&gt;0,084&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;G&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Handel; reparation av motorfordon och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td272"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;motorcyklar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td87"&gt;&lt;P class="p241 ft84"&gt;0,185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td272"&gt;&lt;P class="p677 ft84"&gt;0,534&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td73"&gt;&lt;P class="p123 ft84"&gt;0,119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;H&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Transport och magasinering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p241 ft84"&gt;0,078&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td272"&gt;&lt;P class="p677 ft84"&gt;0,378&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p123 ft84"&gt;0,028&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Hotell- och restaurangverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p241 ft84"&gt;0,041&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td272"&gt;&lt;P class="p677 ft84"&gt;0,679&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p123 ft84"&gt;0,027&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;J&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Informations- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td272"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft130"&gt;kommunikationsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p241 ft84"&gt;0,056&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td272"&gt;&lt;P class="p677 ft84"&gt;0,396&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;P class="p123 ft84"&gt;0,050&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;L&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Fastighetsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p241 ft84"&gt;0,014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td272"&gt;&lt;P class="p677 ft84"&gt;0,682&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p123 ft84"&gt;0,051&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft84"&gt;Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td272"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;och teknik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td87"&gt;&lt;P class="p241 ft84"&gt;0,080&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td272"&gt;&lt;P class="p677 ft84"&gt;0,621&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td73"&gt;&lt;P class="p123 ft84"&gt;0,151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft84"&gt;Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td272"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;andra stödtjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td87"&gt;&lt;P class="p241 ft84"&gt;0,084&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td272"&gt;&lt;P class="p677 ft84"&gt;0,253&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td73"&gt;&lt;P class="p123 ft84"&gt;0,031&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;P&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p241 ft84"&gt;0,018&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td272"&gt;&lt;P class="p677 ft84"&gt;0,461&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p123 ft84"&gt;0,020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;Q&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Vård och omsorg; sociala tjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p241 ft84"&gt;0,050&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td272"&gt;&lt;P class="p677 ft84"&gt;0,289&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p123 ft84"&gt;0,029&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;R&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Kultur, nöje och fritid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p241 ft84"&gt;0,010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td272"&gt;&lt;P class="p677 ft84"&gt;0,581&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p123 ft84"&gt;0,091&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Annan serviceverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p241 ft84"&gt;0,010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td272"&gt;&lt;P class="p677 ft84"&gt;0,657&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p123 ft84"&gt;0,046&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td262"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td240"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td273"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td274"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1232 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;20.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Mindre företag och stora exportföretag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1233 ft10"&gt;Två grupper av företag har specialstuderats, dels mindre företag, dels de 20 största exportföretagen. Mindre företag är en grupp som ofta nämns som intressant i den allmänna debatten. De stora ex- portföretagen spelar en viktig roll för många underleverantörer och har på så sätt större betydelse för ekonomin (åtminstone på kort sikt) än vad som framgår direkt av exempelvis antalet anställda. Båda grupperna av företag får sänkt skatt till följd av reformen. I de små företagens fall beror det på att små företag generellt har låga ränte- kostnader och därmed i de flesta fall får lägre skatt med ett finan- sieringsavdrag och slopat avdrag för negativt finansnetto än med nuvarande ränteavdrag. Stora exportbolag har ofta relativt mycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1234 ft20"&gt;501&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_483"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p739 ft10"&gt;skulder. De har dock också en avkastning på arbetande kapital som ligger mycket högre än ett normalt ränteläge. De får därmed som grupp sett också lägre skatt med ett finansieringsavdrag än med dagens ränteavdrag. Givet att så olika grupper av företag får sänkt skatt efter reformen kan man fråga sig vilka företag som får höjd skatt, då reformen är fullfinansierad. Det är framför allt högbelånade företag. En grupp som nämnts tidigare är högbelånade fastighets- bolag. En annan grupp av företag är mycket högbelånade företag inom andra sektorer med moderbolag lokaliserade i lågskatte- jurisdiktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;20.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Realekonomiska effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;I detta delavsnitt analyseras de realekonomiska konsekvenserna av huvudförslaget i vilket finansieringsavdraget ingår. Som väsentliga delar av huvudförslaget ingår schablonintäkten för finansiella före- tag och avdragsförbudet för negativt finansnetto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft13"&gt;Effekter på investeringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;De realekonomiska effekterna av en företagsskattereform styrs till stor del av reformens effekt på investeringar. Här ska noteras att investeringar i ekonomisk mening avser alla typer av satsningar som medför kostnader i dag, men en avkastning i framtiden. Det rör sig alltså inte enbart om investeringar i realkapital som maskin- er, utan även om exempelvis forskning och utveckling och långsikt- iga investeringar i organisationsstruktur (som att till exempel starta ett nytt företag eller att ett existerande företag börjar arbeta på en ny marknad).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Huvudförslaget påverkar sammansättningen av investeringar. Egenkapitalfinansierade investeringar blir mer lönsamma och låne- finansierade investeringar blir mindre lönsamma, om det slopade avdraget för negativt finansnetto är större än det erhållna finansi- eringsavdraget. Det föreligger i dag en betydande skattemässig sned- vridning mellan företag som kan finansiera sin verksamhet med lån och företag som inte kan det. Det leder till snedvridningar på produktmarknaden då företag med tillgång till lånefinansiering helt eller delvis kan undvika beskattning på avkastningen på sina inve- steringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1235 ft20"&gt;502&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_484"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td193"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p476 ft10"&gt;Även storleken på investeringarna påverkar produktiviteten i ekonomin. Mer investeringar leder på sikt till en större kapital- stock. En större kapitalstock leder till högre produktivitet. Investe- ringarnas effekt på produktiviteten beror alltså på både mängden investeringar och kvaliteten på gjorda investeringar, där högavkast- ande investeringar har en större effekt på produktiviteten än låg- avkastande investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Om reformens effekt på investeringarna är positiv kommer produktiviteten i ekonomin att öka. Effekterna på produktiviteten avgör vilka realekonomiska effekter reformen får på lång sikt. Högre produktivitet leder till högre BNP och till högre reallön. Syssel- sättningen ökar i den mån högre reallön leder till ett större arbets- kraftsutbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Finansieringsavdraget innebär att beskattningen av avkastningen på investeringar sjunker från 22 till 16,5 procent. Det får en relativt stor effekt på lönsamheten på investeringar som finansieras med eget kapital, vilket bör ha en positiv effekt på investeringsnivån. Däremot kommer den minskade ränteavdragsrätten att fördyra lånefinansierade investeringar, vilket bör ha en negativ effekt på investeringsnivån. Expertrapporten av Södersten (2014) indikerar hur finansieringsavdraget påverkar kapitalkostnaderna för olika typer av investeringar (se bilaga 7). Där resoneras också kring vilken effekt reformen kan förväntas få på mängden investeringar. Ingen slutsats dras dock om investeringarna totalt sett ökar eller minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft10"&gt;Som komplement till den analys som görs i bilaga 7 ska här tas upp tre aspekter på huvudförslagets effekt på investeringar i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft10"&gt;En aspekt som inte tas upp i nämnda expertrapport är att inter- nationellt verksamma företag ofta kan finansiera investeringar i Sverige i utländska delar av koncernen. I dessa fall kan företag fortfarande få avdrag i utlandet för räntor på lån som finansierar en investering i Sverige. Samtidigt är beskattningen på avkastningen lägre efter reformen, eftersom företaget får finansieringsavdrag i Sverige. I dessa fall är den totala effekten på investeringarna i Sverige entydigt positiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft10"&gt;En annan aspekt rör de antaganden som görs om investerarnas avkastningskrav. Detta antagande ligger till grund för beräkning- arna av kapitalkostnaderna. Som nämndes i avsnitt 5.3 kan ägare som har en stor andel av sitt kapital bundet i ett företag förväntas kräva en riskpremie för att investera ytterligare i företaget. Avkast- ningskravet på investeringar kan i de fallen vara högre än avkast- ningskravet på den internationella kapitalmarknaden. En uppjust-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft20"&gt;503&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_485"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;ering av avkastningskravet i nämnda beräkningar innebär att den marginella investeringen (den investering som precis uppnår av- kastningskravet) kommer att ha en högre avkastning än om avkast- ningskravet är internationellt bestämt. Huvudförslaget innebär att skatten på högavkastande investeringar sänks. Man kan därför för- vänta sig en positiv effekt på mängden investeringar i företag där ägaren kräver en riskpremie.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;En tredje aspekt rör det faktum att vissa investeringar innehåller en fast kostnad som inte får dras av. Att starta ett företag eller att etablera sig på en ny marknad är exempel på satsningar som har en sådan fast kostnad. För att en investering ska göras måste avkast- ningen täcka kostnaderna. Som nämndes ovan innebär huvud- förslaget att skatten på högavkastande investeringar sänks. Vissa högavkastande investeringar med fasta kostnader som inte får dras av, är lönsamma före skatt men inte efter skatt. Med de föreslagna reglerna kommer en del av sådana investeringar bli lönsamma också efter skatt. En ökning av sådana investeringar kan därmed förväntas som en följd av reformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Sammantaget bedöms reformen ha en positiv effekt på både mängden investeringar (i vid mening) och på den genomsnittliga avkastningen på gjorda investeringar. Därmed kommer produktivi- teten att öka, liksom BNP och reallöner. Sysselsättningen ökar i den mån höjda reallöner ökar arbetskraftsutbudet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft13"&gt;Effekter på ägande och ägarmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;För ägare i lågskattejurisdiktioner finns det stora skattemässiga för- delar med att finansiera verksamhet i Sverige med lån från ägarna. Dessa lån kan vara mycket större än de realinvesteringar som gjorts i Sverige. Det leder till snedvridningar på ägarmarknaden, där ägare i lågskattejurisdiktioner gynnas. Huvudförslaget medför att dessa snedvridningar minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Den förändrade beskattningen av företag får också indirekt effekter för ägare och på ägarmarknaden. Generellt sett ökar incita- menten att äga och starta företag som får sänkt skatt, medan incita- menten att äga eller starta företag som får höjd skatt minskar. För incitamenten att starta företag, se också diskussionen i föregående delavsnitt om effekter på investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft20"&gt;504&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_486"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td193"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p706 ft13"&gt;Särskilt om finansiell sektor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;För finansiell sektor innebär reformen att den effektiva bolags- skattesatsen sänks, eftersom företagen får ett finansieringsavdrag. Då finansiella företag har positiva finansnetton kommer de däremot inte att nekas några avdrag för finansiella kostnader. Däremot kommer finansiella företag att få ta upp en schablonintäkt som kommer att vara i samma storleksordning som finansieringsavdrag- et. Sammantaget blir finansiell sektors skattebetalningar i princip oförändrade. Effekterna på vinster efter skatt i finansiella företag blir därför små. Det finns därför heller ingen anledning att förvänta sig att reformen påverkar bankernas marginaler gentemot långivare och låntagare. En effekt av den lägre bolagsskattesatsen är att den skattemässiga olikbehandlingen av lånat och eget kapital sjunker från 22 procent till 16,5 procent i finansiell sektor. Finansiella före- tag bör av den anledningen bli mer benägna att finansiera sig med eget kapital. Den schablonintäkt som föreslås innebär dessutom att lånefinansiering blir något dyrare för den finansiella sektorn, vilket kan ha en styrande effekt på de finansiella företagens finansierings- val. Förbättrade incitament till egetkapitalfinansiering för finan- siella företag förväntas leda till en mer välkapitaliserad finansiell sektor, vilket har ett stort värde vid eventuella framtida finansiella kriser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1236 ft13"&gt;Konjunkturella effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Även om reformens syfte är strukturellt kan reformen under införandefasen få en viss konjunkturpåverkande effekt. Samman- taget ger reformen oförändrad skatt och därmed kan den konjunk- turella effekten väntas bli förhållandevis begränsad. Den bransch som får störst skattehöjning är fastighetsbranschen. Denna skatte- höjning är dock relativt måttlig i förhållande till branschens storlek. Fastighetssektorn har framför allt betydelse för konjunkturutveck- lingen om lönsamheten för många fastighetsbolag blir så låg att de får svårt att betala sina lån. I så fall kan en spridning ske till finansi- ell sektor och därifrån till övriga ekonomin. Under normala om- ständligheter bör den skattehöjning som följer av förslaget inte påverka fastighetsbolagens förmåga att betala sina lån. Om många företag vid införandet av reformen har ekonomiska problem, till exempel om räntorna är höga samtidigt som hyrorna sjunker kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1237 ft20"&gt;505&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_487"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;effekten på konjunkturen bli kraftigare. Det kan därför vara befogat att följa utvecklingen i fastighetssektorn extra noga i samband med införandet av ett finansieringsavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;På sikt kommer avskaffade avdrag för negativt finansnetto att medföra att belåningen inom bolagssektorn sjunker. Det bör ha en stabiliserande effekt på konjunkturen, då färre företag bör få lik- viditetsproblem vid en plötslig avmattning i konjunkturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;20.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Jämställdhet mellan kvinnor och män&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Den direkta effekten vid förändringar av bolagsskattesystemet är att vissa företag kommer att betala mer bolagsskatt medan andra företag kommer att betala mindre. Eftersom bolagsskatten tas ut på företagsnivå, till skillnad från till exempel ändrad beskattning av arbetsinkomster som tas ut på individnivå, går det inte att direkt se effekterna av en reform på mäns och kvinnors ekonomiska situa- tion. Ändrade bolagsskatter påverkar generellt sett företagens ägare, anställda och konsumenter. I en liten öppen ekonomi som den svenska kan en stor del av förändrade bolagsskattebetalningar för- modas tillfalla arbetskraften. På arbetsmarknaden står män för en större del av arbetsinkomsterna. Ägandet av företag är i stor utsträck- ning indirekt, via till exempel privata och offentliga aktörer inom pensionssystemet. Män har en större andel av det direkta ägandet i mindre icke börsnoterade företag. Reformen bedöms ha positiva effekter på ekonomin. Fördelningen mellan kvinnor och män be- döms inte påverkas. Då män står för en större del av ekonomin kan dock effekterna av en generellt sett högre inkomst i kronor räknat bli större för män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1238 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;20.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft10"&gt;Kommitténs huvudförslag innefattande ett avdragsförbud för nega- tivt finansnetto, ett finansieringsavdrag, en schablonintäkt för finan- siella företag samt ett antal finansierings- och förenklingsförslag kommer att ge upphov till ökade kostnader för &lt;SPAN class="ft13"&gt;Skatteverket. &lt;/SPAN&gt;Kost- naderna uppskattas enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Kostnader för externa informationsinsatser beräknas samman- lagt uppgå till 5 miljoner kronor fördelade enligt följande. För-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft20"&gt;506&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_488"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td193"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;slaget berör 400 000 aktiebolag och ekonomiska föreningar samt 60 000 handelsbolag. Om cirka fem procent av aktiebolagen och de handelsbolag som har juridiska personer som delägare och cirka tjugo procent av de fysiska personer som är delägare i handelsbolag kontaktar Skatteverkets skatteupplysning förväntas det generera 48 000 kontakter. Den genomsnittliga kostnaden för att hantera en kontakt kan beräknas till 100 kronor, vilket ger en kostnad på 4,8 miljoner kronor. Till det ska läggas kostnad för anpassningar av broschyrer och Skatteverkets webbplats som sammanlagt beräknas uppgå till 0,2 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Förslaget kommer även att innebära kostnader för interna utbild- ningsinsatser. Den sammalagda kostnaden beräknas till 3,7 miljoner kronor fördelad på 3,1 miljoner kronor för genomförande av intern- utbildningar och 0,6 miljoner kronor för framtagande av utbild- ningsmaterial.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Nödvändiga kostnader för anpassning av &lt;NOBR&gt;IT-system&lt;/NOBR&gt; och fram- tagning av nya blanketter samt förändringar av befintliga blanketter beräknas uppgå till 0,5 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Engångskostnader uppkommer också för utredning och kon- troll, i det närmaste uteslutande hänförliga till den del av förslaget som handlar om justering av inrullade underskottsavdrag. Cirka 180 000 aktiebolag har i dag gamla underskott. Uppskattningsvis kommer cirka tio procent av dessa underskott att behöva utredas. Kostnaden för kontroll av att underskotten är korrekt beräknade beräknas uppgå till 7 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Löpande årliga kostnader består främst av kostnader för efter- följande kontroll- och utredningsinsatser samt kostnader för pro- cesser. De beräknas sammanlagt uppgå till 16 miljoner kronor årligen. I dag finns regler om begränsad avdragsrätt för räntekost- nader inom en intressegemenskap. Dessa regler kommer att avskaffas om förslaget genomförs vilket minskar Skatteverkets årliga kostnad för kontroll och utredning av räntekostnader. Den begränsade avdragsrätten enligt förslaget omfattar dock samtliga juridiska personer och handelsbolag som har räntekostnader och andra kostnader som klassificeras som finansiella kostnader och motsvarande intäkter vilket innebär att antalet utredningar kommer att öka utöver den minskning som ett borttagande av de nuvarande reglerna genrerar. Gränsdragning mellan vad som är en finansiell kostnad eller finansiell intäkt och vad som inte är det kan i vissa fall bli komplicerad. Även reglerna om kvittning på koncernnivå för- väntas generera utredningar. Sammanlagt förväntas förslagen gene-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft20"&gt;507&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_489"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340489x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;rera 20 500 utredningar årligen. Den sammanlagda kostnaden för de ökade kontroll- och utredningsresurserna kan mot bakgrund av detta beräknas till 12 miljoner kronor årligen. Av dessa utredningar kan tio procent beräknas överklagas till domstol till en årlig kost- nad om 4 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Sammanfattningsvis bedöms kommitténs huvudförslag för Skatte- verket innebära initiala kostnader med 16,2 miljoner kronor och därutöver årliga merkostnader på 16 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Då det beräknas att tio procent av Skatteverkets utredningar enligt ovan leder till överklagande till domstol innebär det 2 500 mål per år. De sammanlagda totala kostnaderna för detta antal mål beräknas för &lt;SPAN class="ft13"&gt;de allmänna förvaltningsdomstolarna &lt;/SPAN&gt;uppgå till cirka 40,3 miljoner kronor per år. Domstolsprocesser i skattemål berör dock regelmässigt flera olika frågor. För att få en rättvisande upp- skattning av hur stor del som motsvararas av den kostnadsökning som nu aktuellt förslag innebär bör kostnaderna fördelas. Kom- mittén uppskattar mycket grovt att knäppt hälften av kostnaderna, cirka 20 miljoner kronor årligen, bör anses hänförligt till nuvarande förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft10"&gt;Den totala kostnaden för de allmänna förvaltningsdomstolarna har beräknats enligt följande. Styckkostnaden för ett mål i förvalt- ningsrätt uppgick 2013 till 8 050 kronor. Det innebär en kostnad för förvaltningsrätterna om 20,1 miljoner kronor. Överklagande- frekvensen i skattemål år 2013 från förvaltningsrätt till Kammarrätt var 38 procent och från Kammarätt till Högsta förvaltningsdom- stolen 49 procent. Styckkostnaden för ett skattemål i Kammarrätt uppgick till 15 200 kronor och i Högsta förvaltningsdomstolen till 12 350 kronor.&lt;A href="#page_489"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det ger en kostnad för Kammarrätterna om 14,5 miljoner kronor fördelat på 950 mål. För Högsta förvaltnings- domstolen kan kostnaden beräknas till 5,7 miljoner kronor fördelat på 465 mål. Av detta har således hälften, cirka 20 miljoner kronor, uppskattats hänförligt till aktuellt förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;20.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Schablonintäkt för finansiella företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft11"&gt;För finansiella företag föreslås en tillkommande skatt. Skatten är delvis utformad med stabilitetsavgiften som förebild. Till skillnad från stabilitetsavgiften tas skatten ut genom att de skattskyldiga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Se Domstolsverkets årsredovisning för 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;508&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_490"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340490x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td193"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1239 ft10"&gt;företagen tar upp en schablonintäkt. Överväganden och alternativa utformningar återfinns i avsnitt 14.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;20.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Offentligfinansiella effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Basen för schablonintäkten bedöms uppgå till 10 000 miljarder kronor. En schablonintäkt på 0,24 procent av underlaget ökar den beskattningsbara inkomsten med 24 miljarder kronor. Denna ökning i beskattningsbar inkomst ökar också finansieringsavdraget med 6 miljarder kronor. Nettoökningen i beskattningsbar inkomst blir då 18 miljarder kronor. Bolagsskattebetalningarna ökar då med 4 mil- jarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;20.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Konsekvenser för företag och enskilda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Schablonintäkten för finansiella företag beräknas på samma under- lag som stabilitetsavgiften. Då underlaget redan finns tillgängligt för de som ska ta upp schablonintäkten är den mycket enkelt att beräkna. Antalet företag som ska ta upp schablonintäkten bedöms till cirka 120 stycken. Givet en tidsåtgång på 15 minuter per skatte- betalare och 120 skattebetalare, samt en timkostnad på 266 kronor blir de administrativa kostnaderna cirka 8 000 kronor, vilket får betraktas som försumbara i det här sammanhanget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;20.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Realekonomiska effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Införandet av schablonintäkten ökar bankernas finansieringskost- nader. Schablonintäkten förväntas ha begränsade realekonomiska effekter. Detta beror främst på den valda nivån av schablonintäkt- en. Ser man på skatteeffekten av schablonintäkten, det vill säga hur mycket bankerna måste betala per skuldkrona, så ligger denna på fyra punkter (0,04 procentenheter). Ökningen är marginell i jäm- förelse med hur volatila bankernas upplåningskostnader är. Volatili- teten, uttryckt som till exempel standardavvikelsen, är 1,6 procent för STIBOR&lt;A href="#page_490"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Det betyder att de löpande förändringarna av mark- nadsräntan är mycket viktigare för deras upplåningskostnader än&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Stockholm Interbank Offered Rate är ett samlingsnamn för ett antal referensräntor i svenska kronor. Egna beräkningar. Data från Riksbanken, &lt;NOBR&gt;2000–2014.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft20"&gt;509&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_491"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340491x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;ökningen av finansieringskostnaden som föranleds av schablon- intäkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Schablonintäkten motsvarar kostnadsmässigt det finansierings- avdrag som finansiell sektor erhåller. De sammanlagda skattekost- naderna före och efter reformen är därmed oförändrade för finan- siell sektor. Det finns därför ingen anledning att förvänta sig att reformen ska påverka bankernas ut- eller inlåningsräntor jämfört med i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1240 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;20.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Slopad avdragsrätt för vissa efterställda lån&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;Kommittén föreslår en slopad avdragsrätt för räntor på vissa efter- ställda skulder. De skulder som avses är efterställda lån och andra finansiella instrument som får räknas som supplementärkapital enligt artikel 62 i &lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; 575/2013. Skälen till förslaget och olika möjliga utformningar av förslaget beskrivs i avsnitt 15.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;20.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Offentligfinansiella effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;En genomgång av ett antal stora banker indikerar att de efterställda lånen i det svenska banksystemet uppgår till cirka 100 miljarder kronor. När det gäller räntan på dessa lån anser Avdjiev med flera (2013) att denna ligger omkring 3,5 procentenheter över andra skulder som banker har. Financial Times (2013) rapporterar att räntan i dagsläget är lika med omkring 7,6 procent.&lt;A href="#page_491"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Med en ränta på 7,6 procent och en effektiv bolagsskattesats på 16,5 procent skulle en sådan basbreddning leda till en offentligfinansiell effekt på 1,3 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;20.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Konsekvenser för företag och enskilda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Den slopade avdragsrätten för räntor på vissa efterställda lån berör enbart ett fåtal företag. Dessa företag har god kännedom om vilka räntebetalningar som omfattas av avdragsförbudet. De administra- tiva kostnaderna för företagen är därför i sammanhanget försum- bara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Financial Times (2013): Coco bond ‘avalanche’ expected from EU banks, Financial Times, November 25, 2013 6:24 pm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft20"&gt;510&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_492"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340492x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td193"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p652 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;20.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Realekonomiska konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;En ökning av soliditeten i banksektorn minskar storleken på den implicita garantin för banksektorn och kommer dessutom att minska Sveriges känslighet för finansiella kriser. Vid en finansiell kris kan det ha stor betydelse eftersom dessa kriser har mycket omfattande konsekvenser för samhällsekonomin.&lt;A href="#page_492"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft26"&gt;20.10 Räntebeläggning av säkerhetsreserven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;Skadeförsäkringsföretag kan göra en avsättning till säkerhetsreserv. En sådan avsättning är avdragsgill. Avsättningen tas dock upp till beskattning när säkerhetsreserven återförs. Det innebär att försäk- ringsföretag får en räntefri skattekredit. För att neutralisera denna effekt föreslås en räntebeläggning av skattekrediten. Räntebelägg- ningen sker genom att en schablonintäkt beräknas utifrån avsätt- ningar till säkerhetsreserven. Denna schablonintäkt tas upp till beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft12"&gt;20.10.1 Offentligfinansiella effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Under år 2012 uppgick avsättningarna till säkerhetsreserven till 113 miljarder kronor. En räntebeläggning skulle gälla den bestående skattekrediten på 18,6 miljarder kronor (= 0,165 x 113). Räntesats- en ska motsvara statslåneräntan. Vid en statslåneränta på 4 procent blir skatteintäkterna 0,7 miljarder kronor på (= 0,04 x 18,6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft12"&gt;20.10.2 Konsekvenser för företag och enskilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Räntebeläggningen av säkerhetsreserven berör enbart ett fåtal före- tag. Dessa företag har god kännedom om storleken på avsättningen till säkerhetsreserven. De administrativa kostnaderna för företagen är därför i sammanhanget försumbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1241 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Admati med flera (2013) påpekar att efterställda lån är – sett ur ett systemperspektiv – sämre för den finansiella stabiliteten än finansiering med eget kapital. Berger och Bouwman (2013) visar att ökat eget kapital har positiva effekter när man ser på bankernas överlevnad och marknadsandel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;511&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_493"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p469 ft26"&gt;20.11 Ventilen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;Förslaget om förändringar i den så kallade ventilen vid ägarföränd- ringar som skett via kapitaltillskott beskrivs i avsnitt 15.4. Vid en sådan ägarförändring föreslås en ändring i beräkningen av belopps- spärren för hur stora förlustavdrag som får föras vidare efter ägar- förändringen. Den nya ägarens anskaffningsutgift ska bestämmas till ett belopp som motsvarar det lägsta av den faktiska utgiften och verkligt och särskilt värde på tillgångarna i företaget som belöper sig på förvärvarens andel i företaget efter ägarförändringen. Vid beräkningen av värdet på tillgångarna ska själva kapitaltillskottet inte räknas med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft12"&gt;20.11.1 Offentligfinansiella effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Den föreslagna förändringen av ventilen innebär, som utvecklas i avsnitt 15.4, att ägarförändringar via kapitaltillskott inte behandlas sämre än ägarförändringar via köp av andelar i företag. Då det redan tidigare i många fall har varit möjligt att genomföra ägarföränd- ringen genom att den nya ägaren först köper en andel och gamla och nya ägare därefter skjuter till kapital till bolaget så bedöms förändringen ofta enbart innebära en förenkling. Om värdet på företaget ökat under säljarens innehavstid medför en försäljning av andelar i företaget dock att en skattebetalning måste ske. I dessa fall innebär den här föreslagna ändringen i ventilen att den gamla ägaren kan skjuta upp denna skattebetalning. Detta medför en kostnad för staten. Hur ofta en sådan kostnad skulle uppstå har inte varit möjligt att exakt beräkna. En ungefärlig bedömning är dock att kostnaden uppgår till i storleksordningen 100 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft12"&gt;20.11.2 Effekter för företag och enskilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Förslaget underlättar ägarskiften i företag där ägarskiftet sker genom kapitaltillskott. Det berör rimligen ett begränsat antal företag per år, men för vart och ett av företagen kan minskningen i admini- strativa kostnader bli relativt betydande. Som ett räkneexempel skulle 100 fall multiplicerat med en kostnad på 10 000 kronor inne-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft20"&gt;512&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_494"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td193"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p619 ft10"&gt;bära en årlig minskning av de administrativa kostnaderna med en miljon kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft12"&gt;20.11.3 Realekonomiska konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Förändringen i ventilen bedöms leda till att riskkapitalförsörj- ningen förbättras. Detta gäller framför allt i de fall då privat- personer är de tidigare ägarna av det övertagna företaget. Om den tidigare ägaren är ett företag så kan ett ägarskifte ske via att andelar först överlåts och att kapitaltillskottet sker därefter. Ett sådant ägarskifte utlöser ingen beskattning om den gamla ägaren är ett företag, eftersom vinster på näringsbetingade andelar är skattefri. Förslaget innebär dock även i dessa fall en viss förenkling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft26"&gt;20.12 Särskild inkomstskatt på ränta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;I korthet innebär en särskild inkomstskatt på ränta att räntebetal- ningar mellan juridiska personer beläggs med skatt i Sverige, dock med mycket omfattande undantag. Bestämmelserna gäller bara betalningar till utländska juridiska personer. De gäller inte heller om den som är skattskyldig för ränteinkomsten hör hemma i ett land inom EES eller i ett land som Sverige har ingått skatteavtal med som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster, om den skattskyldige omfattas av avtalets regler om begränsning av beskatt- ningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet. I praktiken täcker undantagen de allra flesta räntebetalningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft12"&gt;20.12.1 Offentligfinansiella effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Det har visat sig mycket svårt att göra en offentligfinansiell beräkning för en särskild inkomstskatt på ränta. Det har inte varit möjligt att fastställa hur stor del av dagens räntebetalningar som skulle träffas av en lagstiftning. Det har heller inte gått att finna beräkningar av hur stora skatteintäkter källskatter på ränta har med- fört i andra länder, beroende på att skatteintäkterna redovisas efter intäktsslag, inte efter uppbördsform (källskatt, mottagaren betalar in skatten själv, och så vidare).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1242 ft20"&gt;513&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_495"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;De länder med vilka Sverige har täta ekonomiska förbindelser skulle samtliga vara undantagna från en särskild inkomstskatt på ränta, antingen på grund av att de ingår i EES eller på grund av skatteavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft10"&gt;Sammanfattningsvis skulle särskild inkomstskatt på ränta med- föra en viss ökning av statens skatteintäkter. Med den utformning som redogjorts för ovan skulle effekten sannolikt dock bli begrän- sad. Att ta ut en särskild inkomstskatt på ränta för en bredare krets länder är inte möjligt på grund av Sveriges åtaganden som &lt;NOBR&gt;EU-medlem&lt;/NOBR&gt; och som part i skatteavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft12"&gt;20.12.2 Hanteringskostnader för företag och enskilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;En särskild inkomstskatt på ränta skulle ha likheter med kupong- skatten på utdelningar. Kupongskatt utgår på vissa utdelningar till utlandet som en form av källskatt. I Tillväxtverkets databas MALIN anges beräknad tidsåtgång för hanteringen av kupongskatt till 27 minuter. Arbetsuppgiften bedöms utföras av en ekonomi- handläggare till en kostnad av 266 kronor i timmen. Kostnaden per berört företag kan då skattas till 120 kronor. Antalet berörda före- tag är okänt, men då de flesta företag rimligen inte har ränte- bärande skulder till juridiska personer i de länder som skulle om- fattas av en särskild inkomstskatt på ränta så är antalet berörda företag rimligen relativt litet. Som ett räkneexempel skulle de administrativa kostnaderna för företagen uppgå till 120 000 kronor om 1 000 företag skulle beröras av uppgiftsskyldigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1243 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;20.12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;För &lt;SPAN class="ft13"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;kan en engångskostnad om 2,2 miljoner kronor beräknas åtgå för anpassning av &lt;NOBR&gt;IT-system&lt;/NOBR&gt; och blanketter samt för extern och intern information. Den årliga kostnaden för registre- ring, kontroll, utredning samt drift och förvaltning av &lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; beräknas uppgå till 0,8 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Förslaget bedöms leda till marginellt ökad arbetsbelastning för &lt;SPAN class="ft13"&gt;de allmänna förvaltningsdomstolarna&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1244 ft20"&gt;514&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_496"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td193"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Konsekvenser av huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft26"&gt;20.13 Höjd schablonintäkt för periodiseringsfonder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Genom avsättning till periodiseringsfond kan beskattningen av inkomsten i näringsverksamhet skjutas upp i högst sex år. Avsätt- ningarna är sedan 2004 räntebelagda för juridiska personer. Räntan påförs genom att en schablonintäkt läggs till den vanliga inkomsten som bolagsskatten beräknas på. Schablonintäkten beräknas genom att summan av gjorda avsättningar till periodiseringsfonder som fanns vid beskattningsårets ingång multipliceras med 72 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret. Justeringen till 72 procent motivera- des bland annat med att räntan inte är avdragsgill och att schablon- intäkten utgör underlag för nya avsättningar till periodiseringsfond.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;För att kommitténs förslag ska vara fullfinansierat behövs utöver ovan nämnda finansieringar ytterligare 300 miljoner kronor i finan- siering. Av den anledningen föreslås en höjning av schablonintäkt- en med 15 procentenheter, till 87 procent av statslåneräntan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Juridiska personers periodiseringsfonder bedöms uppgå till cirka 310 miljarder kronor. Vid en statslåneränta på 4 procent medför ovan nämnda uppjustering av räntebeläggningen 300 miljoner kronor i ökade skatteintäkter (= 0,165 x 0,04 x 0,15 x 310 miljarder kronor).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft10"&gt;Förslaget bedöms inte påverka företagens administrativa kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1245 ft20"&gt;515&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_497"&gt;


&lt;P class="p1246 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Konsekvenser av det alternativa förslaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;21.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;I detta avsnitt redovisas konsekvenserna av kommitténs alternativa förslag. Det består av ett &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag för negativt finans- netto, en bolagsskattesatsning med 3,5 procentenheter samt ett antal finansierings- och förenklingsförslag. Det alternativa förslaget presenteras i avsnitt 16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Förslaget har stora likheter med kommittén huvudförslag, vars konsekvenser redogjordes för i avsnitt 20.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;De offentligfinansiella effekterna redovisas i avsnitt 21.2, effekt- erna på företag och enskilda i avsnitt 21.2, effekter på olika sektorer i avsnitt 21.3, realekonomiska effekter i avsnitt 21.4, effekterna på kvinnor och män i avsnitt 21.5 och effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna i avsnitt 21.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;21.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Offentligfinansiella effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;21.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Data och beräkningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Sammantaget föreslås en offentligfinansiellt neutral reform. Effekt- erna av reformens samtliga komponenter redovisas i tabell 21.1. Tabellen visar den offentligfinansiella effekten år 1 till år 5 efter införandet. Att den offentligfinansiella effekten är negativ de första åren beror på att reformen leder till betydande förändringar i skatte- systemet. Reformen medför att skatteuttaget jämnas ut och att vissa företag som inte betalar skatt i dag och som har stora sparade underskott kommer att få skattemässiga överskott. Under de första åren efter reformen kan dessa företag använda sparade underskott,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft20"&gt;517&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_498"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340498x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Konsekvenser av det alternativa förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;men med tiden kommer dessa att ta slut och skattebetalningarna att öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Liksom för huvudförslaget finns det ett antal beteendeeffekter som kan påverka utfallet av reformen. Dessa är i vissa fall positiva och i andra fall negativa. De är också svåra att kvantifiera. Då det inte finns något skäl att anta att vare sig de positiva eller negativa beteendeeffekterna överväger görs ingen justering för beteende- effekter. För en utförligare motivering till denna bedömning, se avsnitt 20.2.1 om konsekvenser av huvudförslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1247 ft72"&gt;Tabell 21.1 Reformeffekt på offentliga finanser, alternativa förslaget, miljarder kronor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td275"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td212"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;År 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td213"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;År 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;År 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td213"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;År 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;År 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td245"&gt;&lt;P class="p52 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td276"&gt;&lt;P class="p52 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td207"&gt;&lt;P class="p52 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td208"&gt;&lt;P class="p52 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td245"&gt;&lt;P class="p52 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td208"&gt;&lt;P class="p52 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td242"&gt;&lt;P class="p52 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td275"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;EBIT-begränsat&lt;/NOBR&gt; avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td212"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td213"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;6,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;9,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td213"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;10,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td80"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;11,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td60"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;2a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td275"&gt;&lt;P class="p52 ft84"&gt;Schablonintäkt för finansiella företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td212"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td213"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td60"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td213"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td60"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;2b.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td275"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Teknisk justering schablonintäkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td212"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td213"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td60"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td213"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td275"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;för finansiella företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td212"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td213"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td213"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td80"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td275"&gt;&lt;P class="p52 ft84"&gt;Slopad avdragsrätt för efterställda lån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td212"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td213"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td213"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td60"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;4.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td275"&gt;&lt;P class="p52 ft84"&gt;Räntebeläggning av säkerhetsreserven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td212"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td213"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td60"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td213"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;5.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td275"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Ventilen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td80"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td60"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;6.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td275"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Sänkt bolagsskatt (3,5 p.e.)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td212"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-14,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td213"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-14,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td60"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-14,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td213"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-14,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-14,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td245"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td276"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td207"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-9,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td208"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td245"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td208"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td242"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;I detta avsnitt redovisas beräkningen av den offentligfinansiella effekten av en bolagsskattesatssänkning på 3,5 procent, kombinerat med en begränsning av avdragsrätten för negativt finansnetto. Om finansnettot är negativt får avdrag göras med högst 20 procent av avdragsunderlaget. Finansieringen i punkt &lt;NOBR&gt;2–5&lt;/NOBR&gt; i tabellen ovan har redovisats i avsnitt 20.2.1. Se detta avsnitt för en närmare beskriv- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Beräkningen i punkt 1 har gjorts med samma metod som beräk- ningarna i avsnitt 20.1 om offentligfinansiella effekter för finansi- eringsavdraget. Först har reformen simulerats utifrån faktiska data från perioden &lt;NOBR&gt;2007–2012.&lt;/NOBR&gt; Den simulerade effekten av reformen på skattebasen (rad 1 i tabell 21.2) har därefter justerats på ett antal punkter (rad &lt;NOBR&gt;2–7&lt;/NOBR&gt; i tabell 21.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1248 ft20"&gt;518&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_499"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340499x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2014:40 Konsekvenser av det alternativa förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1249 ft72"&gt;Tabell 21.2 Beräkning av effekten av ränteavdragsbegränsningen, miljarder kronor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;År 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;År 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;År 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;År 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p118 ft72"&gt;År 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td260"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td240"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td245"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td277"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td242"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td242"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td278"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td13"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td68"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Effekt på skattebas enligt data&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;46,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td77"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;65,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td80"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;78,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td80"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;85,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p118 ft72"&gt;90,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;2.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p54 ft84"&gt;Justering för införda avdragsbegränsningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-27&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-27&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-27&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-27&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p118 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-27&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Justering för finansiell sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td80"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td80"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p118 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;4.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Justering för fasta driftsställen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p118 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;5.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p54 ft77"&gt;Justering för internationella företag med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td13"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td68"&gt;&lt;P class="p54 ft118"&gt;ränteavdrag som matchar andra inkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td60"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td77"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td80"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td80"&gt;&lt;P class="p153 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td107"&gt;&lt;P class="p118 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1250 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Justering för nekade avdrag för negativa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td150"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;finansnetton i ägda handelsbolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td22"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td80"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td77"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td80"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td80"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1250 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Ränta i leasingkontrakt som redovisats som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td279"&gt;&lt;P class="p1251 ft72"&gt;hyra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td71"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td80"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td77"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td80"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td212"&gt;&lt;P class="p118 ft72"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td279"&gt;&lt;P class="p1251 ft72"&gt;Summa förändring skattebas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;9,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td80"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;29,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p77 ft72"&gt;41,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td80"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;48,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p118 ft72"&gt;53,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td279"&gt;&lt;P class="p1251 ft118"&gt;Förändrad skatt (22 procent av skattebas)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;6,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;9,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;10,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td212"&gt;&lt;P class="p118 ft72"&gt;11,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td280"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td281"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td242"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td277"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td242"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td207"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p770 ft41"&gt;Kommentarer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1252 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Beräkning är gjord med en simulering av reformen för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007–2012.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1253 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Ränteavdragsbegränsningarna som infördes 2013 beräknas ha träffat ränteavdrag på sammanlagt 40 miljarder kronor per år. I data för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007–2012&lt;/NOBR&gt; finns dessa ränteavdrag med. En justering måste därför göras för att undvika en dubbelräkning. Då räntekostnader upp till 20 procent av avdragsunderlaget får dras av bör maximalt 80 procent av de nekade avdragen enligt 2013 års ränteavdrags- begränsningsregler dyka upp som nekade avdrag på grund av ränteavdragsbegränsningen i alternativförslaget. Då de företag som träffas av de ränteavdragsbegränsningar som infördes 2013 bedöms ha varit mycket högt skuldsatta antas att två tredjedelar av de nekade ränteavdragen skulle ha träffats även av en &lt;NOBR&gt;EBIT-begräns-&lt;/NOBR&gt; ning. Effekten bedöms därmed uppgå till &lt;NOBR&gt;-27&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1254 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Teknisk justering. Finansiella företags redovisning är inte upp- ställd som andra aktiebolags redovisning. Det får till följd att det för många finansiella företag utifrån deklarationsdata framstår som om de har ett negativt finansnetto. Så är dock inte fallet och därmed finns det inga nekade ränteavdrag på riktigt, utan bara i data. Justeringen för finansiell sektor tar bort denna effekt. Återigen bör dock maximalt 80 procent av denna effekt synas som ränteavdrag som nekas i alternativförslaget. Siffran är därför 20 procent lägre än motsvarande siffra för finansieringsavdraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft20"&gt;519&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_500"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Konsekvenser av det alternativa förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p616 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Utländska koncernbolags fasta driftsställen i Sverige har koncern- bidragsrätt med svenska koncernbolag. I det koncernregister som ingår i databasen FRIDA syns det inte att utländska dotter- bolags fasta driftsställen ingår i koncernen. Möjligheterna till utjämning av finansnetton inom koncernen framgår därför inte. Justeringen utgör en ungefärlig bedömning av denna effekt. Även här är justeringen 20 procent lägre än motsvarande justering för finansieringsavdraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1255 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;I data förefaller det som om vissa multinationella företag lägger ränteavdrag och matchande andra intäkter i Sverige, utan att ha någon nämnvärd verksamhet här. Det gör de sannolikt för att tillgodogöra sig möjligheten att kvitta &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-ränteinkomster&lt;/NOBR&gt; mot räntekostnader, något som inte är möjligt i många andra länder. Om räntor blir &lt;NOBR&gt;icke-avdragsgilla&lt;/NOBR&gt; i Sverige kommer dessa företag att sluta att förlägga intäkter som matchar ränteutgifterna till Sverige. I punkt 5 görs en justering för denna effekt, baserad på hur det ser ut i data. Det finns dock en viss osäkerhet om stor- leken på effekten. Återigen är justeringen 20 procent lägre än motsvarande justering för finansieringsavdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Negativt finansnetto i handelsbolag kommer att omfattas av avdragsbegränsningen. Det kommer att öka de beskattningsbara överskotten i handelsbolagen. Aktiebolag äger en stor del av handelsbolagssektorn. Ökade skattemässiga överskott i handels- bolag bedöms öka aktiebolagens beskattningsbara inkomst med i storleksordningen 4 miljarder kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1255 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Enligt SCB:s finansmarknadsstatistik leasas tillgångar på 150 miljarder kronor i form av operationell leasing. Räntedelen av dessa leasar bedöms falla inom definitionen av finansiell kostnad efter reformen. Med en antagen räntesats på 5 procent innebär det att ytterligare 7,5 miljarder kronor ingår i de negativa finans- nettona. Hur stor andel av dessa 7,5 miljarder kronor som leder till nekade avdrag är mycket svårbedömt, eftersom det inte finns några uppgifter över hur dessa leasingkostnader fördelar sig mel- lan olika företag. Schablonmässigt har det antagits att hälften av räntedelen i leasingkontrakten kommer att medföra nekade avdrag, men denna bedömning är givetvis osäker. En viss juster- ing har också gjort för att företag med under 300 000 kronor i hyreskostnader inte behöver skilja ut räntekomponenten i hyran.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1256 ft20"&gt;520&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_501"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340501x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td282"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td108"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Konsekvenser av det alternativa förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;Som framgår ovan finns det en viss osäkerhet i beräkningarna av de offentligfinansiella effekterna av reformen. Två utgångspunkter för kommitténs arbete har varit att reformen ska vara fullt finansierad och att beskattningen av företagssektorn inte ska öka. Om det visar sig att skatteintäkterna blir högre eller lägre än beräknat efter refor- men kan det därför, givet dessa syften, vara motivera att justera bolagsskattesatsen något.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;21.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Det kortsiktiga finansieringsbehovet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft10"&gt;En begränsning av avdragsrätten för negativt finansnetto ökar bolagsskatteintäkterna. Denna intäktsökning är mindre de första åren efter reformens införande, men efter fem år är intäktsökningen relativt stabil. Tidsprofilen beror på att en del företag med negativt finansnetto har stora sparade underskott. I dagsläget betalar många av dessa företag inte någon skatt. De första åren efter reformens införande kan sådana företag utnyttja sparade underskott och be- höver därför inte betala bolagsskatt. När de sparade underskotten tar slut uppkommer bolagsskatteinbetalningar och skatteintäkterna ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft10"&gt;Efter fem år bedöms bolagsskattebasen ha kommit relativt nära sin långsiktiga jämviktsnivå. Det fyra första åren finns dock ett finansieringsbehov av engångskaraktär. Detta finansieringsbehov bedöms som omfattande, cirka 18 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;Beträffande finansieringsförslagen har samma överväganden gjorts för det alternativa förslaget som för huvudförslaget (se avsnitt 20.2.2). Av tabell 21.3 framgår hur den offentligfinansiella effekten utveck- las under infasningsperioden. Infasningen går lite långsammare i alternativförslaget och jämvikt bedöms inträffa först efter fyra år. Orsaken är att gamla förlustavdrag inte förbrukas lika snabbt som i finansieringsavdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1257 ft72"&gt;Tabell 21.3 Finansieringsbehov för det alternativa förslaget under infasningsperioden, miljarder kronor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td170"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td264"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;År 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;År 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p1208 ft72"&gt;År 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td207"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;År 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;År 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td283"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;År 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td52"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Finansieringsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td87"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-9,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td213"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-5,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td213"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td212"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td213"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td26"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Periodiseringsfonder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td213"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td213"&gt;&lt;P class="p1208 ft72"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td212"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td213"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Säkerhetsreserven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td213"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td213"&gt;&lt;P class="p1208 ft72"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td212"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td213"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Halverade förlustavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;5,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;4,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p1208 ft72"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;2,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td213"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td213"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td212"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td213"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td170"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td208"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td208"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td207"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td208"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td283"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1212 ft20"&gt;521&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_502"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340502x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Konsekvenser av det alternativa förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;21.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Företag och enskilda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;Avdragsbegränsningen i det alternativa förslaget beror på storleken av de finansiella kostnaderna. Gränsdragningen mellan finansiella kostnader och andra kostnader görs på samma sätt som i huvud- förslaget. Samma bedömningsfrågor blir därför aktuella i båda för- slagen. I vissa fall kan det tänkas att bedömningsfrågan inte får några skattemässiga konsekvenser. Det kan till exempel vara så att ett företag ligger långt ifrån att slå i sitt tak för avdragsgilla finansiella kostnader och därför inte behöver bekymra sig om hur en specifik svårbedömd post ska klassificeras skattemässigt. I dessa fall kan den alternativa avdragsbegränsningen vara enklare än den som föreslås i huvudförslaget. I det alternativa förslaget måste företagen å andra sidan hålla reda på två nya poster, sparade nekade avdrag för negativa finansnetton och den delen av sparade underskott som uppstått innan reformens införande. Vidare kommer inte de nuvar- ande ränteavdragsbegränsningarna att kunna avskaffas. Sammantaget bedöms alternativförslaget medföra ungefär samma administrativa kostnader för företagen som huvudförslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft10"&gt;I tabell 21.4 visas antalet företag för vilka avdragsbegränsningen får effekt. Företagen (återigen sammanräknas företag som ingår i en koncern till ett företag) delas upp i två grupper. För den ena gruppen binder avdragsbegränsningen (det vill säga finansiella kost- nader får inte dras av) medan avdragsbegränsningen inte får någon effekt på den andra gruppen. Siffrorna avser 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft72"&gt;Tabell 21.4 Antal företag för vilket avdragsbegränsningen får effekt&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td271"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td284"&gt;&lt;P class="p144 ft72"&gt;Binder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td285"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;Binder ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td265"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Antal anställda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td78"&gt;&lt;P class="p144 ft72"&gt;960 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td286"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;1 510 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td265"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Betald bolagsskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p144 ft72"&gt;12,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td286"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;92,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td265"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Finansnetto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p144 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-125,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td286"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;44,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td271"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Antal företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td284"&gt;&lt;P class="p144 ft72"&gt;115 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td285"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;165 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p564 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;21.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Effekter på olika sektorer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;I det följande redovisas tabelluppgifter för kommitténs alternativa förslag. De motsvarar de som i avsnitt 20.4 redovisas för kommitténs huvudförslag. De fördelningsmässiga effekterna över olika sektorer är mycket lik den för huvudförslaget. Det är olika stora föränd- ringar i absoluta tal men de relativa effekterna är väldigt lika för de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft20"&gt;522&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_503"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td282"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td108"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Konsekvenser av det alternativa förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft10"&gt;båda förslagen och därför begränsas fördelningsanalysen för det alternativa förslaget till att påpeka var skillnaderna ligger, men i stor utsträckning hänvisas läsaren till avsnitt 20.4 och fördelnings- analysen motsvarande tabellerna &lt;NOBR&gt;20.5–20.9&lt;/NOBR&gt; beträffande huvudförslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1258 ft10"&gt;I tabell 21.5 presenteras siffror från en simulering hur skatte- uttaget förändras 2011 om det alternativa förslaget hade varit i kraft sedan år 2007. Anledningen till att simuleringen gjorts på detta sätt är att reformen under en infasningsperiod ger lägre bolagsskatte- betalningar än vad den gör på några års sikt. Efter fyra år har infas- ningseffekten i stort sett klingat av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1259 ft10"&gt;Mer specifikt beräknas bolagsskattebasen för varje sektor år 2011 under det system som rådde 2011 med justeringar för 2013 års regler om ränteavdragsbegränsningar. Sedan simuleras hur skatte- basen förändras för sektorerna om huvudförslaget hade varit det rådande bolagsbeskattningssystemet. Siffrorna som presenteras i tabell 21.5 beskriver det alternativa förslagets effekt på bolags- skatteuttaget (i miljoner kronor) i jämförelse med det verkliga bolags- skatteuttaget år 2011 (med justering för 2013 års regler för ränte- avdragsbegränsningar). Ett positivt belopp betyder att branschen skulle ha betalat mer i bolagsskatt med de föreslagna reglerna än med nuvarande regler. Ett negativt belopp betyder att branschen betalar mindre i bolagsskatt med de föreslagna reglerna än med nuvarande regler. Då simuleringen har gjorts för ett år, 2011, så kan speciella omständigheter det året påverka utfallet för en enskild bransch. Resultaten ska därför ses som indikationer om utfall på branschnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft10"&gt;I likhet med huvudförslaget så är Fastighetsverksamhet den sektor som avviker och får klart högre beskattning även under det här be- skrivna alternativet. Sektorerna Tillverkning och Handel är återigen de vars beskattning minskar mest, med &lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt; 585 respektive &lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt; 222 miljoner kronor. Härnäst jämförs de två alternativens effekt direkt mot var- andra i tabell 21.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;I tabell 21.6 presenteras hur olika sektorers andel av bolagsskatten förändras under det alternativa förslaget (kolumn 1) och för huvud- förslaget (kolumn 2). Då båda alternativen begränsar avdragsrätten för negativt finansnetto är effekterna snarlika. Det förefaller utifrån tabellen som om finansieringsavdraget skulle medföra större skatte- sänkningar totalt sett. Så är dock inte fallet, utan de båda alternativen är fullfinansierade under ett normalt år. Däremot kan de båda alter- nativen få något olika effekter under vissa år, beroende på vinst- och räntenivå. Som nämnts ovan så är Fastighetsverksamhet även den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1260 ft20"&gt;523&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_504"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Konsekvenser av det alternativa förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;sektor som sticker ut under det alternativa förslaget. Minskningen för de två stora sektorerna Tillverkning och Handel är lite mindre, mätt som andel av bolagsskatten än under huvudalternativet. Under alternativförslaget sjunker tillverkningssektorns andel av bolags- skatten med 2,9 procentenheter i stället för 4,2 som under huvudför- slaget medan Handel sjunker med 2,5 procentenheter i stället för 4. Sammantaget är bilden dock tydlig. De båda förslagen får en likartad effekt på sektornivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1261 ft20"&gt;524&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_505"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340505x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td282"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td108"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Konsekvenser av det alternativa förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p572 ft72"&gt;Tabell 21.5 Förändring skatteinbetalningar år 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1262 ft170"&gt;Förändrad beskattning är baserad på en simulering hur varje koncerns bolagsskattebas förändras ifall huvudförslaget infördes 2007. Förändringen som presenteras är den nya beskattningen framräknad av simulerad bolagsskatt minus faktisk bolagsskatt 2011 (med justering för 2013 års regler för ränteavdragsbegränsningar). Data på bolagsnivå från FRIDA har konsoliderats till koncerndata. Med koncern avses här företag med koncernbidragsrätt, det vill säga företag som direkt eller indirekt ägs till minst 90 procent av moderbolaget och som beskattas i Sverige. Sektorsindelningen är hämtad från SCB och är baserad på deras indelning av tvåsiffriga &lt;NOBR&gt;SNI-koder.&lt;/NOBR&gt; Siffran för finans- och försäkringsverksamhet är inte rättvisande eftersom det finns datamässiga problem med vissa finansiella företag. Se punkt 3 under tabell 21.2 för en beskrivning av de datamässiga problemen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td287"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Förändrad beskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td288"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td256"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td257"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;(miljoner kr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td287"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Jordbruk, skogsbruk och fiske&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Utvinning av mineral&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-770&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td287"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Tillverkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p1263 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-3&lt;/NOBR&gt; 247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td287"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Försörjning av el, gas, värme och kyla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-477&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft118"&gt;Vattenförsörjning; avloppshantering, avfallshantering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td255"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td287"&gt;&lt;P class="p52 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft130"&gt;och sanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft130"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Byggverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-44&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td287"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;G&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p1263 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt; 960&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td287"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;H&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Transport och magasinering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;570&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Hotell- och restaurangverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-778&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td287"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;J&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Informations- och kommunikationsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td287"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;K&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Finans- och försäkringsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;453&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;L&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Fastighetsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td255"&gt;&lt;P class="p1263 ft72"&gt;3 226&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td287"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td287"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;och teknik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-979&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td287"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td287"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;stödtjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td287"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;O&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td287"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;socialförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td287"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;P&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-46&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td287"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;Q&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Vård och omsorg; sociala tjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;598&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;R&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Kultur, nöje och fritid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-40&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td287"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Annan serviceverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-32&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td287"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;N/A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Ej tilldelad sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p1215 ft72"&gt;469&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td288"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td257"&gt;&lt;P class="p1263 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-3&lt;/NOBR&gt; 723&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1264 ft20"&gt;525&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_506"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340506x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft21"&gt;Konsekvenser av det alternativa förslaget SOU 2014:40&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft72"&gt;Tabell 21.6 Sektorvis förändring av bolagsskatten med det alternativa förslaget och med huvudförslaget&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td289"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td231"&gt;&lt;P class="p426 ft77"&gt;Förändring andel bolagsskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td289"&gt;&lt;P class="p52 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td290"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td224"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td289"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td291"&gt;&lt;P class="p992 ft84"&gt;Med det alternativa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td180"&gt;&lt;P class="p131 ft77"&gt;Med huvud-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td289"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td291"&gt;&lt;P class="p992 ft84"&gt;förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td180"&gt;&lt;P class="p1266 ft72"&gt;förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td262"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td292"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td290"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td224"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td289"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td291"&gt;&lt;P class="p839 ft118"&gt;(1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td180"&gt;&lt;P class="p992 ft118"&gt;(2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td289"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Jordbruk, skogsbruk och fiske&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td291"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p144 ft72"&gt;0,001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td289"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Utvinning av mineral&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td291"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,013&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p992 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,010&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td289"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Tillverkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td291"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,029&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td180"&gt;&lt;P class="p992 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,044&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td289"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Försörjning av el, gas, värme och kyla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td291"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,002&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p992 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,006&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td289"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Vattenförsörjning; avloppshantering,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td291"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td289"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;avfallshantering och sanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td291"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td180"&gt;&lt;P class="p144 ft72"&gt;0,001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td289"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Byggverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td291"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,005&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p992 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,003&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;G&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td289"&gt;&lt;P class="p52 ft84"&gt;Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td291"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,025&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td180"&gt;&lt;P class="p992 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,040&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;H&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td289"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Transport och magasinering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td291"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p144 ft72"&gt;0,006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td289"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Hotell- och restaurangverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td291"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,007&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p992 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,009&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;J&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td289"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Informations- och kommunikationsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td291"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td180"&gt;&lt;P class="p144 ft72"&gt;0,000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;L&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td289"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Fastighetsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td291"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,038&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p144 ft72"&gt;0,036&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td289"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td291"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td289"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;och teknik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td291"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td180"&gt;&lt;P class="p992 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,013&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td289"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td291"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td289"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;och andra stödtjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td291"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td180"&gt;&lt;P class="p144 ft72"&gt;0,000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;P&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td289"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td291"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p992 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,001&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;Q&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td289"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Vård och omsorg; sociala tjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td291"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td180"&gt;&lt;P class="p144 ft72"&gt;0,006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;R&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td289"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Kultur, nöje och fritid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td291"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,001&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p992 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,001&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td289"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Annan serviceverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td291"&gt;&lt;P class="p1035 ft84"&gt;0,000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p144 ft72"&gt;0,000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td262"&gt;&lt;P class="p52 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td292"&gt;&lt;P class="p52 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td290"&gt;&lt;P class="p52 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td224"&gt;&lt;P class="p52 ft172"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p564 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;21.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Realekonomiska effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Det alternativa förslaget kan på många sätt ses som ett mellanting mellan dagens bolagsskattesystem och huvudförslaget. De real- ekonomiska effekterna bör därför bli likartade effekterna av huvud- förslaget, men mindre i storlek. Effekten på investeringar, produk- tivitet och BNP bedöms därför som positiv, men inte som lika positiv som för huvudförslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;En kvalitativ skillnad mellan de båda alternativen är att behovet av åtgärder mot av lagstiftaren ej avsett utnyttjande av ränteavdrags- rätten inte föreligger för finansieringsavdraget. Just lagstiftningen om begränsningar i ränteavdragsrätten har förändrats ofta de senaste åren, både i Sverige och internationellt. Då viss avdragsrätt fort-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft20"&gt;526&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_507"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td282"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td108"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Konsekvenser av det alternativa förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;farande kvarstår med den i detta avsnitt diskuterade avdrags- begränsningen så kommer det att finnas en risk för att det uppstår nya behov av förändringar i denna del av bolagsskattesystemet. I den mån investeringar påverkas av en mindre stabil skatteregim kan det här diskuterade förslaget ha en nackdel jämfört med finansierings- avdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;21.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Jämställdhet mellan kvinnor och män&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Här görs samma bedömning som i avsnitt 20.6 om huvudförslaget. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män be- döms som i stort sett oförändrad. I absoluta tal kan ökade inkomster dock tillfalla män i högre utsträckning, då män står för en större del av inkomsterna i ekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1267 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;21.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Effekterna av det alternativa förslaget för såväl Skatteverket som de allmänna förvaltningsdomstolarna avviker inte i något nämnvärt av- seende från de effekter som beräknats för huvudförslaget. Därför hänvisas till avsnitt 20.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1268 ft20"&gt;527&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_508"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;X Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_509"&gt;


&lt;P class="p1269 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1270 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;22.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft10"&gt;Paragrafen är ändrad. Vid beräkning av det skattemässiga anskaff- ningsvärdet på lagertillgångar får inte inräknas kostnader som utgör finansiella kostnader enligt bestämmelserna i 24 a kap. 4 §. Undan- taget att finansiella kostnader inte får inräknas i det skattemässiga anskaffningsvärdet gäller samtliga tillgångar. Finansiella kostnader som inräknats i anskaffningsvärdet på finansiella instrument kom- mer, på grund av tillgångens karaktär, inte att förlora sin skatte- mässiga klassificering. Det är därför obehövligt att undanta finan- siella instrument från undantaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft10"&gt;Paragrafen är ändrad. Vid beräkning av det skattemässiga anskaff- ningsvärdet på inventarier får inte inräknas kostnader som utgör finansiella kostnader enligt bestämmelserna i 24 a kap. 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft41"&gt;19 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;Paragrafen är ändrad. Vid beräkning av det skattemässiga anskaffningsvärdet på en fastighet som uppförs av den skattskyldige får inte inräknas kostnader som utgör finansiella kostnader enligt bestämmelserna i 24 a kap. 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1271 ft20"&gt;531&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_510"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft13"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;Paragrafen är ändrad. Vid beräkning av det skattemässiga anskaff- ningsvärdet på en fastighet som förvärvas får inte inräknas kost- nader som utgör finansiella kostnader enligt bestämmelserna i 24 a kap. 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft41"&gt;20 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1272 ft13"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft11"&gt;Paragrafen är ändrad. Vid beräkning av det skattemässiga anskaff- ningsvärdet på en markanläggning får inte inräknas kostnader som utgör finansiella kostnader enligt bestämmelserna i 24 a kap. 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1273 ft41"&gt;24 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1272 ft13"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Ändringen innebär att &lt;/SPAN&gt;femte strecksatsen i första stycket &lt;SPAN class="ft10"&gt;slopas med anledning av att reglerna i 10 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;a–10&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; f §§ upphävs. Dessutom införs en ny strecksats avseende avdrag för ränta på vissa efterställda lån i 10 a §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft13"&gt;10 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;Paragrafen är ny. Den tidigare 10 a §, som behandlade ränteavdrags- begränsningsreglerna, upphävs och i stället införs denna bestäm- melse med återanvändande av beteckningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;I bestämmelsen anges att räntekostnader hänförliga till efter- ställda lån och kapitalinstrument som omfattas av Europeiska Unionens förordning 575/2013 artikel 62 inte får dras av. Med kapitalinstrument avses i detta sammanhang endast sådana skuld- instrument som avses i förordningens artikel 62.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft41"&gt;24 a kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1272 ft13"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;Kapitlet är nytt och reglerar begränsningen av avdragsrätten för finansiella kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft10"&gt;Bakgrunden till reglerna behandlas närmare i avsnitt 14.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1274 ft20"&gt;532&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_511"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td293"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td294"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1275 ft13"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft13"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;anges vilka som omfattas av reglerna, vilket är juridiska personer, svenska handelsbolag och i utlandet delägar- beskattade juridiska personer. De juridiska personer som omfattas är juridiska personer enligt reglerna i inkomstskattelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Att bestämmelserna gäller för handelsbolag innebär att handels- bolaget på samma sätt som juridiska personer måste tillämpa reglerna om avdragsbegränsning vid beräkningen av det resultat som ska delas ut till delägarna. Av 5 kap. 1 och 3 §§ framgår att delägarna i ett handelsbolag ska beskattas för så stort belopp som motsvarar delägarens andel av handelsbolagets inkomst. Det är alltså delägarna som är skattesubjekt och inte handelsbolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;För juridiska personer som är delägare i svenska handelsbolag räknas handelsbolagets verksamhet in i den juridiska personens näringsverksamhet enligt 14 kap. 10 §. Av samma bestämmelse framgår att juridiska personers näringsverksamhet räknas som en enda näringsverksamhet. Detta betyder att den resultatandel som den juridiska personen får från ett handelsbolag vid beskattningen ska läggas samman med övriga intäkter och kostnader i närings- verksamheten. I 13 § andra stycket finns särskilda bestämmelser om att juridiska personer under vissa förutsättningar vid tillämp- ningen av reglerna om avdragsbegränsning ska räkna in de finans- netton som belöper sig på sina andelar, se kommentaren till den paragrafen. För fysiska personer som är delägare i svenska handels- bolag räknas i stället varje handelsbolagsandel som en egen närings- verksamhet enligt 14 kap. 13 §. Den resultatandel som den fysiska personen erhåller beskattas således separat i inkomstslaget närings- verksamhet och läggs inte samman med någon annan inkomst. Någon ytterligare beräkning behövs därför inte med anledning av kommitténs förslag utan resultatet behandlas även fortsättningsvis på samma sätt hos den fysiska personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft10"&gt;I utlandet delägarbeskattade juridiska personer omfattas också av kapitlet. När det gäller de inkomster som den utländska juridiska personen enligt inkomstskattelagen själv är skattskyldig för (såsom inkomst från fast driftsställe) behövs inget tillägg i författnings- texten eftersom det då är den utländska juridiska personen som är skattesubjekt. I de fall då den i utlandet delägarbeskattade juridiska personen har delägare som är obegränsat skattskyldiga i Sverige beskattas inkomsterna, på samma sätt som för svenska handels- bolag, hos delägarna och inte i den utländska juridiska personen (se 5 kap. 2 a § och 6 kap. 12 §). Utan tillägg för att reglerna omfattar i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft20"&gt;533&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_512"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;utlandet delägarbeskattade juridiska personer skulle således dessa inkomster falla utanför avdragsbegränsningens tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft13"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;anges att med beskattningsår avses i kapitlet räkenskapsåret för svenska handelsbolag. Anledningen till detta förtydligande är att svenska handelsbolag inte omfattas av bestäm- melserna i 1 kap. &lt;NOBR&gt;13–15&lt;/NOBR&gt; §§ där beskattningsår definieras. När det står beskattningsår i exempelvis 13 § första stycket där beskatt- ningsårets negativa och positiva finansnetto definieras är det så- ledes räkenskapsåret som avses för svenska handelsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft10"&gt;Paragrafen behandlas närmare i avsnitt 14.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft13"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;I bestämmelsens &lt;SPAN class="ft13"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;definieras vad som avses med finan- siellt instrument. Definitionen gäller endast i 24 a kap. Genom hänvisning till värderingsreglerna i 4 kap. 14 a och 14 c §§ årsredo- visningslagen (1995:1554), förkortad ÅRL, överensstämmer den skatterättsliga definitionen med den redovisningsmässiga med beaktande av de undantag som finns i bestämmelsen. Innebörden av termen är således kopplad till god redovisningssed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;I BFNAR 2012:1, &lt;NOBR&gt;K3-regelverket,&lt;/NOBR&gt; anges att ett finansiellt instrument är varje avtal som ger upphov till en finansiell intäkt eller finansiell kostnad. Definitionen faller tillbaka på definitionen inom internationell redovisningsstandard utarbetad av International Financial Reporting Standards i IAS 39, som succesivt ersätts av IFRS 9. Det innebär att instrument som i ett företags årsredo- visning klassificeras som ett finansiellt instrument även kommer att klassificeras som ett finansiellt instrument enligt bestämmelsen. I BFNAR 2006:1 och BFNAR 2008:1, K1 och K2 regelverken, saknas en egen definition av termen finansiellt instrument. Det innebär inte att bestämmelsen ska tolkas på så sätt att den skatte- rättsliga termen finansiellt instrument har olika lydelse för olika kategorier redovisningsskyldiga. Bestämmelsen ska tolkas så att definitionen av finansiellt instrument överensstämmer med den i BFNAR 2012:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft10"&gt;I bestämmelsens &lt;SPAN class="ft13"&gt;andra stycke &lt;/SPAN&gt;görs ett antal undantag från defini- tionen av finansiellt instrument. Det första gäller andelar i skal- bolag enligt bestämmelserna i 25 a kap. Det andra gäller andelar i så kallade byggmästarsmittade företag i 27 kap. 6 §. Även närings- betingade andelar utgör finansiella instrument. Vad som avses med en näringsbetingad andel framgår av 24 kap. 13 och 14 §§. Att en kapitalvinst inte ska tas upp och en kapitalförlust inte får dras av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft20"&gt;534&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_513"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td293"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td294"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;vid avyttring av en näringsbetingad andel framgår av 25 a kap. 5 §. De behöver därför inte särskilt undantas från bestämmelsen. Från bestämmelsen undantas även vissa terminer och optioner. Det är terminer och optioner som ingås för att säkra andra betalnings- strömmar i näringsverksamheten än finansiella kostnader och intäkter. Om, och endast om, ett företag redan vid förvärv eller ingående av ett termins- eller optionsavtal dokumenterat syftet med avtalet på ett sådant sätt att det tydligt går att utläsa att instrumentet är kopplat till andra betalningsströmmar än finansiella intäkter och finansiella kostnader gäller undantaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft10"&gt;Paragrafen behandlas närmare i avsnitt 14.5.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft13"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft10"&gt;I bestämmelsens &lt;SPAN class="ft13"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;definieras vad som avses med en finansiell kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;I första strecksatsen anges att med finansiell kostnad avses en kostnad för kredit. Bestämmelsen kommer därigenom att träffa räntekomponenter i avtal oavsett om de är uttryckta i ett låneavtal eller ingår som en komponent i en betalning. Även andra ränte- påverkande kostnader, oavsett om de mottas av kreditgivaren eller annan part, till exempel kostnad för borgen, omfattas av bestäm- melsen. Till kostnad för kredit hänförs även sådana valutakurs- förluster som är ekvivalenta med räntebetalningar. Även direkta transaktionskostnader vid upptagande av en kredit omfattas, om den inte faller in under begränsningen i andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Av andra strecksatsen framgår att med finansiell kostnad avses även förlust vid avyttring av sådana finansiella instrument som omfattas av definitionen i 3 §. En förlust ska beräknas som försälj- ningsintäkten minskat med anskaffningsvärdet, förbättringskost- nader samt kostnader för avyttringen. Som finansiell kostnad avses även nedskrivning på finansiella instrument som utgör lagertill- gångar. Det innebär att omvärdering av lager av finansiella instru- ment som leder till en nedskrivning av värdet behandlas som en finansiell kostnad. Även direkta transaktionskostnader vid förvärv eller avyttring av finansiellt instrument omfattas, om den inte ingår i begränsningen i andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Enligt tredje strecksatsen avses med finansiell kostnad även utdelningar som får dras av. Det rör framför allt utdelning som lämnas av investmentföretag och viss form av kooperativ utdelning från ekonomiska föreningar. Sådan kooperativ utdelning som lämnats i förhållande till gjorda köp eller försäljningar från och till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft20"&gt;535&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_514"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;föreningen undantas enligt andra stycket. Annan lämnad över- skottsutdelning från en kooperativ förening ska behandlas som en finansiell kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;I bestämmelsens &lt;SPAN class="ft13"&gt;andra stycke &lt;/SPAN&gt;finns inskränkningar i definitionen av finansiell kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Av första strecksatsen framgår att kostnader för andra kring- tjänster av administrativ karaktär, som inte är direkta transaktions- kostnader, inte utgör finansiella kostnader. Det innebär att om till exempel en extern konsult anlitas för att upprätta avtal i samband med anskaffande av lånat kapital så kommer kostnaden inte att utgöra en finansiell kostnad. Det är endast kostnader för finansiella tjänster i samband med upptagande av kredit eller anskaffande eller avyttring av värdepapper såsom uppläggningskostnader, och dylika kringkostnader direkt hänförliga till ett värdepapper, som ingår i definitionen av finansiell kostnad enligt första stycket. Avgräns- ningen följer av att bestämmelsen hänvisar till 3 kap. 9 § mer- värdesskattelagen (1994:200). Det som ska bedömas är tjänstens natur och inte vem som utför den, se bland annat &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgörande &lt;NOBR&gt;C-2/95,&lt;/NOBR&gt; SDC.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft10"&gt;Enligt andra strecksatsen ska förlust på sådana finansiella instru- ment som avses i 25 a kap. 19 § inte anses som finansiell kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Av tredje strecksatsen följer att utdelning som avses i 39 kap. 22 § inte ska anses som en finansiell kostnad. Det som undantas är sådan kooperativ utdelning som lämnats i förhållande till gjorda köp eller försäljningar från och till föreningen. Annan lämnad överskottsutdelning från en kooperativ förening ska behandlas som en finansiell kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft13"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;finns två begränsningar av vad som avses med kredit i första stycket första strecksatsen. För det första omfattar termen kredit inte avsättningar i balansräkningen. Det gäller dock inte sådana avsättningar som avses i 28 kap. 3 § andra punkten, utfästelse om pension som tryggas genom avsättning i balansräkningen i förening med kreditförsäkring eller kommunal eller statlig borgen eller liknande garanti. En sådan avsättning omfattas av termen kredit i första stycket. Det innebär att den räntekomponent som beräknas vid förändring av värdet på avsättning till pension i balansräkningen ska behandlas som en finansiell kostnad i takt med att den uppstår. För det andra ska leverantörsskulder, om avtalen är träffade på sedvanliga villkor, inte anses ingå av begreppet kredit. Avsikten är att endast sådant som har nära koppling till den bedrivna rörelsen ska omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft10"&gt;Paragrafen behandlas närmare i avsnitt 14.5.10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft20"&gt;536&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_515"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td293"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td294"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1275 ft13"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft10"&gt;I paragrafen återfinns huvudregeln om hur räntedelen i en hyres- kostnad ska behandlas. Med finansiell kostnad avses det ränte- belopp som ingår i en hyreskostnad, om inte annat anges i &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; §§. Det innebär att som huvudregel ska räntedelen alltid skiljas ut från en hyreskostnad. I de hänvisade paragraferna finns undantag från huvudregeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft10"&gt;Bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;5–9&lt;/NOBR&gt; §§ behandlas närmare i avsnitt 14.5.11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft13"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft10"&gt;I paragrafen anges hur det räntebelopp som ingår i en hyreskostnad ska beräknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft13"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;ska det räntebelopp som följer av hyres- avtalet användas. Om räntebeloppet anges direkt i hyresavtalet ska det användas. Om räntebeloppet inte framgår direkt, men går att beräkna med ledning av övriga uppgifter i avtalet, ska det fram- räknade beloppet användas. Så kan till exempel vara fallet om ränte- satsen i procent framgår och anskaffningsvärdet på den hyrda tillgången anges. Räntebeloppet kan också beräknas genom att anskaffningsvärdet på den hyrda tillgången jämförs med det beräk- nade restvärdet. Den del av hyresbetalningarna som överstiger värdeminskningarna kan anses som räntebelopp, under förutsätt- ning att hyran inte omfattar serviceåtaganden eller dylikt. Se avsnitt 14.5.11 (underrubrik Beräkning av den finansiella kost- naden) för ett exempel på hur en sådan beräkning kan gå till. När räntebeloppet beräknas med utgångspunkt från uppgifterna i av- talet är det viktigt att de beräkningar som ligger till grund för resultatet dokumenteras på ett bra sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;I de fall det saknas tillräckliga uppgifter i avtalet för att beräkna räntebeloppet finns det en schablonregel i &lt;SPAN class="ft13"&gt;andra stycket&lt;/SPAN&gt;. Då ska statslåneräntan med tillägg av fem procentenheter multiplicerat med den hyrda tillgångens marknadsvärde vid beskattningsårets ingång användas som räntebelopp. Om hyresavtalet ingåtts under året används i stället tillgångens värde vid hyresavtalets ingående. Detta schablonräntebelopp ska även användas om det räntebelopp som följer av hyresavtalet avviker från vad som skulle ha avtalats mellan två oberoende parter. Bedömningen av vad som skulle ha avtalats mellan två oberoende parter beror i det enskilda fallet på en mängd variabler, exempelvis hyrestagarens kreditvärdighet, den uthyrda tillgångens beskaffenhet och relationen mellan utbud och efterfrågan på den hyrda tillgången. Det är hyrestagaren som ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft20"&gt;537&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_516"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340516x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;göra sannolikt att det beräknade räntebeloppet ligger inom ramen för vad oberoende parter skulle ha avtalat. Viss ledning vid tillämp- ningen kan fås från den s.k. armlängdsregeln i 14 kap. 19 §. De närmare ramarna för bestämmelsens tillämplighet får dock avgöras i praxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft13"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;Paragrafen innehåller undantag från huvudregeln i 5 § om ränte- belopp i hyreskostnad när det gäller fastighetshyror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft13"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;anges att 5 § inte behöver tillämpas om hyres- objektet är en fastighet. Med hyra av fastighet avses även hyra av del av fastighet, exempelvis av en lokal eller av en bit mark. I vissa fall kan hyresavtalet omfatta både en fastighet och andra objekt. Det skulle till exempel kunna förekomma vid jordbruksarrende eller vid hyra av en hel anläggning av något slag. Vid sådana hyror ska den delen av hyran som avser fastigheten behandlas för sig och den delen som avser andra objekt behandlas för sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Vanliga fastighetshyror behöver således aldrig delas upp. Här finns emellertid även två undantag från undantaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;För det första ska den finansiella kostnaden i en fastighetshyra skiljas ut när hyresavtalet är en del av en s.k. &lt;NOBR&gt;sale-and-lease-back-&lt;/NOBR&gt; transaktion. En sådan affär karaktäriseras av att fastigheten avyttras och därefter hyrs tillbaka av säljaren. I lagtexten uttrycks detta som att ett företag direkt eller indirekt har avyttrat en fastighet och det avyttrande företaget, eller något koncernföretag till det företaget, därefter ingått ett hyresavtal avseende en väsentlig del av samma fastighet. Med indirekt avyttring avses att fastigheten avyttrats paketerad i bolagsform. Det ska således inte vara möjligt att undgå att skilja ut den finansiella kostnaden genom att i stället för att avyttra fastigheten direkt, avyttra aktier i ett dotterbolag som äger fastigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1276 ft10"&gt;I Bokföringsnämndens &lt;NOBR&gt;K3-regelverk&lt;A href="#page_516"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_516"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;anges att en &lt;NOBR&gt;sale-and-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;lease-back-transaktion&lt;/NOBR&gt; till sin form är en försäljning av en tillgång och en efterföljande leasing av samma tillgång. Försäljningspriset på tillgången och villkoren i leasingavtalet är ofta beroende av varandra eftersom de avtalats tillsammans. För att det ska vara fråga om en &lt;NOBR&gt;sale-and-lease-back-transaktion&lt;/NOBR&gt; ska det finnas något slags samband mellan avyttringen och hyran. De två rättshandlingarna ska tidsmässigt följa på varandra. Affären ska i sin helhet i huvud-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;BFNAR 2012:1, p. 20.26 och 27.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;538&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_517"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td293"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td294"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;sak framstå som en finansiering av säljarens verksamhet. Fastig- hetsavyttringen ska således inte medföra någon större förändring av säljarens verksamhet. Om fastigheten avyttras som ett led i att minska kostnaderna och dra ned på verksamheten och en mindre lokal i samma fastighet därefter hyrs av den nya ägaren är det inte fråga om en &lt;NOBR&gt;sale-and-lease-back-transaktion&lt;/NOBR&gt; i den mening som avses här. Det ska således vara fråga om hyra av en väsentlig del av samma fastighet. Med väsentlig del avses ungefär 40 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Lagtexten är utformad neutralt med avseende på vilket företag som är uthyrare och hyrestagaren i dessa fall. Det ska inte vara möjligt att kringgå reglerna om uppdelning av hyreskostnaden vid en &lt;NOBR&gt;sale-and-lease-back-transaktion&lt;/NOBR&gt; genom att ett företag i en kon- cern säljer fastigheten och att den hyrs tillbaka av ett annat företag inom koncernen. På samma sätt ska det inte göra någon skillnad om förvärvaren avyttrar fastigheten internt innan den hyrs tillbaka till det avyttrande företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;För det andra gäller inte undantaget för hyra av fastighet vid hyra mellan två koncernföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft13"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;anges att med koncernföretag avses företag som ingår i samma koncern enligt 1 kap. 4 § ÅRL. En koncern enligt den angivna bestämmelsen består av moderföretag och dotterföre- tag, där moderföretaget innehar eller på annat sätt förfogar över mer än hälften av rösterna i dotterföretaget. Koncernförhållandet kan också uppkomma genom att ett dotterföretag har ett sådant innehav eller att moderföretag och/eller dotterföretag tillsammans uppnår mer än hälften av rösterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft13"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft10"&gt;I paragrafen återfinns undantag från huvudregeln i 5 § om ränte- belopp i hyreskostnad när det är fråga om hyra under en kortare tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft13"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att 5 § inte behöver tillämpas, vilket innebär att den finansiella kostnaden inte behöver skiljas ut från en hyreskostnad, när hyresavtalets löptid inte överstiger åtta månader. Om det finns ett samband mellan flera på varandra följande hyres- avtal ska avtalets längd bedömas med hänsyn till samtliga avtal. Det innebär till exempel att om ett och samma hyresobjekt hyrs två gånger i följd under sex månaders tid vid varje tillfälle, ska avtalets längd i stället anses vara tolv månader. Bestämmelsen har utformats med regeln om omedelbart avdrag för s.k. korttidsinventarier i 18 kap. 4 § som förebild. Viss ledning kan fås från tillämpningen av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft20"&gt;539&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_518"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;den paragrafen. Emellertid avser den här föreslagna regeln om hyra samband över tid eller mellan de hyrda tillgångarna. Regeln om korttidsinventarier avser ett funktionellt samband mellan olika anskaffningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Bestämmelsen om att hyresavtal som följer på varandra i tid ska anses som ett avtal om det finns ett samband mellan dem kan ge upphov till svåra gränsdragningsproblem. Det kan gälla vilken tid som ska tillåtas mellan två hyresavtal för att de inte ska bedömas som en enhet. Två på varandra följande hyresavtal avseende samma tillgång som löper under sex månader och som ingås med två veckors mellanrum bör sannolikt ses som ett avtal, men det blir svårare att avgöra om tiden mellan avtalen är två månader. Ett annat exempel på gränsdragningsproblem är om hyresavtal tecknas på sex månader avseende till exempel en bil av ett visst märke och när detta avtal går ut tecknas ett nytt hyresavtal på sex månader avseende en motsvarande bil av ett annat märke. Om användningen av de hyrda tillgångarna är densamma bör det ses som att det föreligger samband mellan de två hyresavtalen i detta fall. Det blir dock svårare om det handlar om en annan storlek av bil med delvis andra användningsområden eller om det förutom att det påföljande hyresavtalet avser ett annat bilmärke också går två veckor mellan avtalen. Den närmare tillämpningen av bestämmelsen får avgöras i praxis. Vid bedömningen bör man dock ha i åtanke att syftet med regeln är att hindra att undantaget för korttidshyror utnyttjas på ett sätt som inte är avsett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft11"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft49"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;gäller inte undantaget för korttidshyror när det är ett hyresavtal mellan två koncernföretag. Med koncern- företag avses här samma som i 7 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1273 ft13"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;Paragrafen innehåller undantag från huvudregeln i 5 § om ränte- belopp i hyreskostnad när de årliga hyreskostnaderna uppgår till ett mindre belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft13"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;behöver huvudregeln om uppdelning av hyreskostnader inte tillämpas när de sammanlagda hyreskostnad- erna i ett företag inte överstiger 300 000 kronor. Om flera företag tillsammans ingår i samma koncern får beloppet inte överstiga 300 000 kronor för koncernen som helhet. Om företaget eller koncernen har hyreskostnader som överstiger 300 000 kronor per år ska samtliga hyreskostnader delas upp. Undantagsregeln gäller emellertid inte för två slags hyreskostnader. Det är dels hyreskost-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft20"&gt;540&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_519"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td293"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td294"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;nader med anledning av &lt;NOBR&gt;sale-and-lease-back-transaktioner&lt;/NOBR&gt; och dels hyreskostnader mellan två koncernföretag. Räntebeloppet i sådana slags hyreskostnader ska alltid skiljas ut och får därför inte ingå i de hyreskostnader som undantas enligt denna paragraf.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft13"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;anges sådana hyreskostnader som inte behöver räknas med när storleken på hyreskostnaderna bestäms. Beloppet ska beräknas utan hänsyn till kostnader för fastighetshyra, kost- nader för hyra mellan koncernföretag och kostnader för hyresavtal vars löptid inte överstiger åtta månader. Det innebär att utrymmet varken tas i anspråk av sådana hyreskostnader där räntebeloppet alltid ska skiljas ut &lt;NOBR&gt;(sale-and-lease-back-transaktioner&lt;/NOBR&gt; samt koncern- interna hyror) eller av sådana hyreskostnader där räntebeloppet inte behöver skiljas ut med stöd av andra bestämmelser (övriga fastig- hetshyror samt hyresavtal med löptid som längst åtta månader).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft11"&gt;I &lt;SPAN class="ft49"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;anges att med koncern och koncernföretag avses här samma som i 7 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1277 ft13"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;Paragrafen innehåller en upplysning om att det i andra bestäm- melser finns regler om att ränte- och annan anskaffningskostnad som utgör en finansiell kostnad inte får läggas till det skattemässiga anskaffningsvärdet på andra tillgångar än lager av finansiella instru- ment i näringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft13"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft10"&gt;I bestämmelsen regleras vad som förstås med finansiell intäkt. Med finansiell intäkt avses intäkt som motsvarar en finansiell kostnad om den i stället varit en kostnad för den skattskyldige. Som finansiell intäkt avses även vinst vid avyttring av egendom som räknas upp i 25 a kap. 19 §. Vidare utgör den schablonintäkt som ett investmentföretag ska ta upp enligt 39 kap. 14 § en finansiell intäkt. Även den schablonintäkt som enligt 39 kap. &lt;NOBR&gt;32–35&lt;/NOBR&gt; §§ ska tas upp av finansiella företag utgör en finansiell intäkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft10"&gt;Paragrafen behandlas närmare i avsnitt 14.5.13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1278 ft20"&gt;541&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_520"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft13"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om i vilka fall den finansiella in- täkten ska skiljas ut från en hyresintäkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft13"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;ska det räntebelopp som ingår i en hyres- intäkt anses som en finansiell intäkt. Vad som anges i 7 och 8 §§ gäller på motsvarande sätt för finansiella intäkter. Det innebär att undantagen (och undantagen från undantagen) för hyreskostnader avseende fastighetshyror och s.k. korttidshyror även gäller för finan- siella intäkter. Däremot gäller undantaget för hyreskostnader som inte överstiger 300 000 kronor på koncernnivå bara på kostnads- sidan. Något motsvarande undantag för mindre hyresintäkter finns således inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft13"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;finns bestämmelser om beräkningen av ränte- beloppet som ingår i en hyresintäkt. Reglerna motsvarar de som enligt 6 § gäller för beräkningen av det räntebelopp som ingår i en hyreskostnad, se kommentar till den paragrafen. Den enda skill- naden är att när det gäller hyresintäkter uppgår den schabloniserade räntesatsen enbart till statslåneräntan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft10"&gt;Paragrafen behandlas närmare i avsnitt 14.5.13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft13"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1279 ft10"&gt;Paragrafen redogör för vad som avses med finansnettot. I &lt;SPAN class="ft13"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;anges vad som avses med positivt respektive negativt finans- netto. Om beskattningsårets finansiella intäkter överstiger beskatt- ningsårets finansiella kostnader blir finansnettot positivt. Om beskattningsårets finansiella kostnader i stället överstiger beskatt- ningsårets finansiella intäkter blir finansnettot negativt. Det är mellanskillnaden som utgör själva finansnettot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft13"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;finns en särskild bestämmelse för juridiska per- soner som är delägare i svenska handelsbolag och i utlandet del- ägarbeskattade juridiska personer. Under vissa förutsättningar ska dessa juridiska personer i sitt finansnetto även räkna in de finans- netton som belöper sig på sina andelar. Dels ska den juridiska per- sonen, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handels- bolag, vara delägare i svenska handelsbolag eller i utlandet delägar- beskattade juridiska personer. Dels måste andelen ha ägts under den juridiska personens hela beskattningsår eller sedan det delägda företaget började bedriva näringsverksamhet av något slag. Dess- utom måste det delägda företaget ha ett räkenskapsår som samman- faller med den juridiska personens beskattningsår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1280 ft20"&gt;542&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_521"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340521x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td293"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td294"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p542 ft10"&gt;Praktiskt går det till så att resultatberäkningen görs i handels- bolaget. Delägaren får därefter en resultatandel som ska tas upp till beskattning i den juridiska personen, jämför 5 kap. 3 § och kommentaren till 2 §. Enligt 33 kap. 6 § tredje och fjärde styckena skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, får delägaren även uppgift från handelsbolaget om hur stort finansnetto som belöper sig på andelen. Detta finansnetto läggs sedan till den juri- diska personens finansnetto. Detta innebär att en kvittning görs mellan den juridiska personen och handelsbolaget om det ena nettot är positivt och det andra negativt. Om båda är positiva ökar den juridiska personens positiva finansnetto och om båda är nega- tiva ökar det negativa finansnettot i den juridiska personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Följande exempel illustrerar effekterna för aktiebolaget. Anta att ett aktiebolag äger 50 procent av ett handelsbolag. Handels- bolagets resultat ska aktiebolaget ta upp i sin deklaration. Resul- tatet i handelsbolaget utgörs av bolagets underlag för finansierings- avdrag. Om handelsbolaget har ett positivt finansnetto tas aktie- bolagets andel av det positiva finansnettot upp som en del av aktie- bolagets finansnetto. Aktiebolagets andel av resultatet, minskat med aktiebolagets andel av finansnettot, tas upp som en icke finansiell intäkt. Om handelsbolagets finansnetto är negativt tas aktie- bolagets andel av resultatet upp som icke finansiell intäkt utan någon justering. Aktiebolagets andel av handelsbolagets negativa finansnetto tas av aktiebolaget upp som negativt finansnetto.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td295"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;AB:s resultatandel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td124"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;AB:s andel av HB:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td296"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Effekt på AB:s icke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Effekt på AB:s fin.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td295"&gt;&lt;P class="p54 ft130"&gt;från HB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td124"&gt;&lt;P class="p52 ft130"&gt;fin. netto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td296"&gt;&lt;P class="p52 ft130"&gt;finansiella intäkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p52 ft130"&gt;netto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td297"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td126"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td299"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td295"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;+100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td124"&gt;&lt;P class="p430 ft72"&gt;+50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td296"&gt;&lt;P class="p430 ft72"&gt;+50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;+50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td295"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;+100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td124"&gt;&lt;P class="p430 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-50&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td296"&gt;&lt;P class="p430 ft72"&gt;+100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-50&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td295"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p430 ft72"&gt;+50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td296"&gt;&lt;P class="p430 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-150&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;+50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td295"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p430 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-50&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td296"&gt;&lt;P class="p430 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-50&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td297"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td126"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td299"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p824 ft10"&gt;Om samtliga förutsättningar enligt paragrafens andra stycke inte är uppfyllda ska således inte finansnettot från andelen räknas in i den juridiska personens finansnetto. Den resultatandel som den juri- diska personen ska ta upp till beskattning är då redan justerad för avdragsbegränsningen i 15 § eftersom den bestämmelsen även gäller för handelsbolag enligt 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft10"&gt;Paragrafen behandlas närmare i avsnitt 14.3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1281 ft20"&gt;543&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_522"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft13"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1279 ft10"&gt;Paragrafen reglerar möjligheten för företag med positivt finans- netto att tillgodogöra sig avdrag för ett annat företags negativa finansnetto. Med finansnetto avses beskattningsårets finansnetto, jämför 13 §. Av 13 § andra stycket framgår att för juridiska per- soner som är delägare i handelsbolag ska finansnettot som belöper sig på andelen under vissa förutsättningar räknas in i den juridiska personens finansnetto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft13"&gt;första punkten &lt;/SPAN&gt;framgår att paragrafen endast gäller när både företaget med positivt och företaget med negativt finansnetto kan lämna koncernbidrag till varandra. Med det avses att båda företagen ska vara sådana koncernföretag som avses i 35 kap. Exempelvis ska båda företagens beskattningsår ha samma deklarationstidpunkt eller skulle ha haft det om inte något av företagens bokföringsskyldighet upphör, jämför 35 kap. 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Avdrag får bara göras upp till det positiva finansnettot. Koncern- företaget kan därmed bara göra avdrag för att minska det positiva finansnettot ner till noll. Eftersom positivt finansnetto ingår i beskattningsunderlaget kan koncernföretagen genom detta avdrag minska beskattningsunderlaget i ett koncernföretag med positivt finansnetto. Det är endast outnyttjat negativt finansnetto som får dras av. Inget annat koncernföretag får därför ha dragit av det nega- tiva finansnetto som dras av. Ett negativt finansnetto kan således endast tillgodoräknas en gång. De sammanlagda avdragen kan därmed aldrig bli större än koncernens sammanlagda negativa finans- netto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft10"&gt;För att det ska vara enkelt att kontrollera att företagen inte tillgodoräknar sig för stora avdrag har det i &lt;SPAN class="ft13"&gt;andra punkten &lt;/SPAN&gt;införts ett krav att företagen ska redovisa avdraget öppet i sin deklaration. Detta innebär bland annat att det av deklarationen måste framgå från vilket annat koncernföretag det negativa finansnettot härrör. Avdraget påverkar inte beskattningsunderlaget i koncernföretag med negativt finansnetto. Som ett villkor för att avdrag ska medges enligt bestämmelsen gäller dock att även företaget med negativt finansnetto ska redovisa avdraget öppet. Det företaget ska således i sin deklaration uppge vilket företag som har fått utnyttja dess negativa finansnetto för avdrag och med hur stort belopp. Det ska således gå att kontrollera hos båda företagen att avdrag har gjorts i enlighet med bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Om villkoren enligt paragrafen inte är uppfyllda får det till följd att avdrag inte kan medges. Om exempelvis ett företag har gjort&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft20"&gt;544&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_523"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td293"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td294"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft10"&gt;avdrag med 50 i sin deklaration men företaget med negativt finans- netto inte har uppgett detta i sin deklaration ska avdrag inte med- ges. Om företaget med 50 i negativt netto i stället har uppgett att det både har låtit företag A och företag B utnyttja 50, har inget av företagen rätt till avdrag. Anledningen till det framgår av para- grafens första stycke där det anges att avdrag endast får göras för outnyttjat negativt finansnetto. Om 50 även har utnyttjats av ett annat företag kan det negativa nettot inte anses vara outnyttjat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft10"&gt;Paragrafen behandlas närmare i avsnitt 14.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft13"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;I paragrafen anges att ett negativt finansnetto inte får dras av utöver den möjlighet som koncernföretag har enligt 14 §. Vad som avses med negativt finansnetto framgår av 13 § första stycket. Det är således de finansiella kostnader som överstiger de finansiella intäkterna som inte får dras av. Finansiella kostnader får därmed alltid dras av till den del de motsvaras av finansiella intäkter. Vad som avses med finansiella kostnader och intäkter framgår av &lt;NOBR&gt;4–12&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Av 2 § framgår att handelsbolag omfattas av reglerna i kapitlet och därmed ska tillämpa avdragsbegränsningen. För fysiska per- soner som är delägare i handelsbolag innebär det att den inkomst som belöper sig på andelen och ska tas upp till beskattning redan är justerad för avdragsbegränsningen. Av 13 § andra stycket framgår att juridiska personer som är delägare under vissa förutsättningar ska räkna in det delägda företagets finansnetto i sitt eget finans- netto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft10"&gt;I fjärde punkten till övergångsbestämmelserna finns bestäm- melser om tillämpningen av avdragsbegränsningen i vissa fall, se kommentaren till den bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft10"&gt;Paragrafen behandlas närmare i avsnitt 14.3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft41"&gt;29 a kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft10"&gt;Kapitlet är nytt och reglerar förutsättningarna för när finansierings- avdrag ska medges. Det är endast juridiska personer som omfattas av bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;Paragrafen behandlas närmare i avsnitt 14.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1282 ft20"&gt;545&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_524"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft13"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;Paragrafen redogör för hur beräkningen av underlaget för finan- sieringsavdraget görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Underlaget beräknas genom att näringsverksamhetens intäkts- poster minskas med kostnadsposterna, jämför 14 kap. 21 §. Under- laget utgörs således av det skattemässiga resultatet vilket innebär att bland annat avdrag och återföring av periodiseringsfond på- verkar underlaget liksom lämnade och mottagna koncernbidrag och tidigare års underskott. Sådana avdrag som vissa företag med posi- tivt finansnetto har möjlighet till enligt 24 a kap. 14 § påverkar också underlaget eftersom även ett sådant avdrag utgör en kost- nadspost. Negativt finansnetto som inte får dras av enligt 24 a kap. 15 § ingår naturligtvis inte i kostnadsposterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Vid beräkning av underlaget ska även en minskning ske för sådant positivt finansnetto som belöper sig på andel i svenska handels- bolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer om det ingår i den juridiska personens finansnetto enligt 24 a kap. 13 § andra stycket. Anledningen till att sådant positivt finansnetto måste minska underlaget är att det ingår i den resultatpost från andelen som den juridiska personen ska ta upp till beskattning. Om det positiva finansnettot inte minskar underlaget skulle det därför innebära att det positiva finansnettot påverkar underlaget två gånger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;Av punkten 5 till övergångsbestämmelserna framgår att över- skott som belöper sig andel i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer ska minska underlaget för finansieringsavdrag i vissa fall, jämför kommentaren till den be- stämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft10"&gt;Paragrafen behandlas närmare i avsnitt 14.4.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft13"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1279 ft10"&gt;Paragrafen anger att finansieringsavdrag görs med 25 procent av ett underlag som beräknas enligt 2 §. Finansieringsavdrag får endast göras om det beräknade underlaget är positivt. Det innebär att om underlaget exempelvis är +100 får ett finansieringsavdrag om 25 göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1283 ft10"&gt;Paragrafen behandlas närmare i avsnitt 14.4.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1284 ft20"&gt;546&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_525"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td293"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td294"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Punkten 7 &lt;/SPAN&gt;är ny och anger att avdrag för koncernbidrag förutsätter att bidragsgivaren gör en värdeöverföring till bidragsmottagaren. Bestämmelsen innebär en kodifiering av det synsätt som utvecklats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;rättspraxis (RÅ 1998 ref. 6, RÅ 1999 ref. 74 och RÅ 2001 ref. 79) om att det krävs en överföring av värdet motsvarande bidraget för att avdrag ska kunna medges. Bestämmelsen reglerar även vid vilken tidpunkt värdeöverföringen senast måste ske för att avdrag ska kunna beviljas för ett visst beskattningsår.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Värdeöverföringen måste enligt bestämmelsen ske senast när inkomstdeklarationen för beskattningsåret ska lämnas enligt 32 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;§ SFL. I första stycket i 32 kap. 2 § SFL anges fyra olika deklara- tionstidpunkter för andra juridiska personer än dödsbon, nämligen den 1 mars, den 1 juli, den 1 november och den 15 december. Vilket deklarationsdatum som är aktuellt för en viss juridisk person beror på vilket beskattningsår den juridiska personen har. Slut- dagen för olika beskattningsår anges i paragrafen, nämligen den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;december, den 30 april, den 30 juni och den 31 augusti. Vad som avses med beskattningsår i skatteförfarandelagen framgår av 3 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;och 5 §§ SFL. Om beskattningsåret har en annan slutdag än de som anges i paragrafen, ska den deklarationsskyldige lämna deklara- tion senast den dag som gäller för det beskattningsår som går ut närmast efter det egentliga beskattningsåret, se 3 kap. 5 § SFL. I andra stycket i 32 kap. 2 § SFL finns en bestämmelse som senare- lägger deklarationstidpunkten med en månad för juridiska personer som lämnar inkomstdeklaration elektroniskt. Förutsättningen för den senare deklarationstidpunkten är att deklarationsskyldigheten i sin helhet fullgörs elektroniskt. Detta innebär att det finns åtta olika tidpunkter som kan bli aktuella för när en värdeöverföring senast måste göras för att avdrag för ett lämnat koncernbidrag ska kunna medges.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Sista meningen i punkten 7 &lt;/SPAN&gt;innebär att tidpunkten för värdeöver- föringen kan påverkas av om anstånd med att lämna in deklara- tionen har beviljats. Om ett sådant anstånd har beviljats gäller i stället tidpunkten som anges i anståndsbeslutet. Som förutsätt- ning för anstånd för annan juridisk person än dödsbo gäller enligt 36 kap. 4 § SFL att det finns synnerliga skäl. Anstånd kan därmed endast förekomma i rena undantagsfall (se prop. 2010/11:165 s. 847).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft10"&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 15.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft20"&gt;547&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_526"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft41"&gt;39 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1272 ft13"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft11"&gt;I paragrafen finns upplysningar om vad kapitlet innehåller. En ny strecksats införs med anledning av de nya paragraferna om finan- siella företag i &lt;NOBR&gt;32–35&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1273 ft13"&gt;8 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;I paragrafen, som är ny, regleras räntebeläggning av skadeförsäk- ringsföretags avsättningar till säkerhetsreserv. Skadeförsäkrings- företag ska för varje beskattningsår ta upp en intäkt beräknad till statslåneräntan multiplicerad med storleken på säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft10"&gt;Bakgrund och motiv för förslaget återfinns i avsnitt 15.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft13"&gt;32 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse om att finansiella företag ska ta upp en schablonintäkt. Schablonintäkten uppgår till 0,24 procent av det underlag som följer av 34 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft13"&gt;33 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1285 ft11"&gt;Paragrafen är ny och innehåller definitionen av finansiella företag. Enligt &lt;SPAN class="ft49"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;avses med finansiella företag kreditinstitut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;och utländska kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Med kreditinstitut avses enligt nämnda lagrum bank och kredit- marknadsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Med bank avses bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank. Bankaktiebolag är ett sådant aktiebolag som fått tillstånd att driva bankrörelse. Sparbank är ett företag som avses i sparbankslagen (1987:619). Medlemsbank är en ekonomisk förening som avses i lagen (1995:1570) om medlemsbanker. Med bankrörelse avses enligt 1 kap. 3 § lagen om bank- och finansieringsrörelse, rörelse i vilken det ingår betalningsförmedling via generella betalsystem samt mot- tagande av medel som efter uppsägning är tillgängliga för ford- ringsägaren inom högst 30 dagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Med kreditmarknadsföretag avses aktiebolag och ekonomiska föreningar som fått tillstånd att driva finansieringsrörelse. Finan- sieringsrörelse definieras i 1 kap. 4 § nämnda lag som rörelse i vilken det ingår näringsverksamhet som har till ändamål att ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten, samt att lämna kredit,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft20"&gt;548&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_527"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td293"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td294"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p959 ft10"&gt;ställa garanti för kredit eller i finansieringssyfte förvärva fordringar eller upplåta lös egendom till nyttjande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Med utländska kreditinstitut avses utländska företag som i sitt hemland fått tillstånd att bedriva bank- eller finansieringsrörelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;De finansiella företag som ska ta upp en schablonintäkt är de- samma som betalar stabilitetsavgift enligt lagen (2008:814) om stat- ligt stöd till kreditinstitut. Därutöver ska även motsvarande ut- ländska företag ta upp en schablonintäkt till den del de är skatt- skyldiga här i landet. Det framgår av &lt;SPAN class="ft13"&gt;andra stycket&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft10"&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 14.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft13"&gt;34 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft10"&gt;Paragrafen är ny och reglerar beräkningen av underlaget för schablonintäkten för finansiella företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft13"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;är underlaget summan av det finansiella företagets skulder och avsättningar utom obeskattade reserver vid räkenskapsårets utgång enligt fastställd balansräkning, med de justeringar som följer av andra och tredje styckena samt 35 §. Underlaget i denna del beräknas på samma sätt som underlaget för stabilitetsavgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;Med fastställd balansräkning avses att balansräkningen har beslutats på ordinarie årsstämma, se 7 kap. &lt;NOBR&gt;10–11&lt;/NOBR&gt; §§ aktiebolags- lagen (2005:551). Sådan årsstämma ska hållas inom sex månader från utgången av räkenskapsåret. För banker gäller att räkenskaps- året ska vara kalenderåret, se 1 kap. 7 § lagen (1995:1559) om års- redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Normalt överens- stämmer det med den tid inom vilken inkomstdeklaration ska lämnas enligt 32 kap. 2 § SFL. För kreditmarknadsföretag vars räkenskapsår slutar den 30 juni gäller dock att inkomstdeklaration ska lämnas senast den 15 december, det vill säga tidigare än sex månader efter räkenskapsårets utgång. Om årsstämman hålls senare än den tidpunkt då inkomstdeklarationen ska lämnas får schablon- intäkten korrigeras i efterhand om det visar sig att den fastställda balansräkningen avviker från uppgifterna i deklarationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft13"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;följer att ett finansiellt företag som ingår i en koncern enligt årsredovisningslagen ska minska underlaget med skulder till andra finansiella företag i koncernen. Det som ska räk- nas bort från underlaget är således skulder till andra koncernföretag som också ska ta upp en motsvarande schablonintäkt. Med koncern avses här innehav eller på annat sätt förfogande över mer än 50 procent av rösterna, se kommentaren till 24 a kap. 6 § tredje&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft20"&gt;549&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_528"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;stycket. Denna justering görs också i underlaget för stabilitets- avgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Underlaget ska även enligt &lt;SPAN class="ft13"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;minskas med sådana efterställda skuldförbindelser som får ingå i kapitalbasen enligt lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar. Under- laget för stabilitetsavgift minskas på motsvarande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft13"&gt;35 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;Paragrafen, som är ny, innehåller en justering av underlaget för schablonintäkt. Om räkenskapsåret har omfattat en längre eller kortare tid än tolv månader, ska underlaget justeras proportionellt i förhållande till räkenskapsårets längd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft41"&gt;40 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1286 ft13"&gt;16 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;I paragrafen återfinns bestämmelser om undantag från huvudregeln i 16 § om att kapitaltillskott som föranlett ägarförändringen i vissa fall ska påverka beräkningen av beloppsspärren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;ändras dels genom att beviskravet mildras, dels genom att beräkningen ska ske på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Ändringen innebär att beräkningen av utgiften för förvärvet vid tillämpningen av beloppsspärren i 15 § ska ske på ett särskilt sätt vid de nyemissionsfall som avses. Utgiften för förvärvet ska bestäm- mas till ett belopp som motsvarar det lägsta av den faktiska utgiften och verkligt och särskilt värde på de tillgångar i företaget som belöper sig på förvärvarens andel efter ägarförändringen. Vid beräk- ningen av värdet på tillgångarna i företaget ska själva kapital- tillskottet inte räknas med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Syftet med denna utformning är att ägarförändringar i samband med nyemission inte ska behandlas annorlunda än om motsvarande förvärv sker genom köp. Verkligt och särskilt värde på den andel av de ursprungliga tillgångarna i företaget som förvärvas genom nyemissionen bör i princip motsvara vad en förvärvare skulle ha betalat för samma andel vid ett köp. Följande exempel kan illustrera detta. Underskottsföretaget ägs till 100 procent av den fysiska per- sonen A. I underskottsföretaget finns ett underskott på 200 och tillgångar av verkligt och särskilt värde på 100. Företag B vill gå in som delägare i underskottsföretaget och därigenom förvärva 60 pro- cent av andelarna. Om detta görs genom ett vanligt köp av 60 pro- cent av underskottsföretaget kan man förenklat uppskatta att B betalar 60 (60 procent av 100), förutsatt att värdet på underskottet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft20"&gt;550&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_529"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td293"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td294"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;inte påverkar köpeskillingen. Enligt beloppsspärren skulle då under- skott om två gånger köpeskillingen, det vill säga 120 få behållas. Om förvärvet i stället görs genom kapitaltillskott vid en nyemission behöver B skjuta till 150 (för att A:s ursprungliga 100 ska motsvara 40 procent av värdet efter emissionen måste värdet efter emissionen uppgå till sammanlagt 250). Verkligt och särskilt värde på de till- gångar som belöper sig på B:s andel i företaget efter ägarföränd- ringen är 60 (60 procent av det ursprungliga värdet 100). Själva kapitaltillskottet ska inte ingå i denna beräkning. Med den före- slagna lydelsen av bestämmelsen ska utgiften för förvärvet vid tillämpningen av beloppsspärren bestämmas till 60 och underskott om 120 får behållas. Resultatet blir således detsamma som i exemplet med förvärv genom köp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Det är inte avsett att begreppet verkligt och särskilt värde ska ha någon annan betydelse här än vid tidigare utformning av bestäm- melsen. I den föreslagna lydelsen anges nu uttryckligen att värdet av själva kapitaltillskottet inte ska räknas med. Av tidigare för- arbeten, prop. 2009/10:47 s. 16, framgår också att det skattemässiga värdet av underskottet inte ska beaktas utan att det avgörande är företagets tillgångar minus skulderna. Vidare kan utläsas att det inte behöver vara fråga om det bokförda värdet eftersom det, till exempel för immateriella tillgångar, kan vara betydligt lägre än det verkliga värdet. I stället för det bokförda värdet anges då att man i en sådan situation bör utgå från det belopp till vilket tillgången skulle kunna överlåtas mellan kunniga parter som är oberoende av varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft10"&gt;Enligt förslaget ska utgiften aldrig kunna bestämmas till ett be- lopp som är högre än den faktiska utgiften. Med den faktiska utgiften avses här utgiften för att förvärva det bestämmande inflyt- andet över underskottsföretaget. Detta uttryck används i 15 § första stycket vid beskrivningen av beloppsspärren. Utgiften för att för- värva det bestämmande inflytandet kan uppkomma vid ett eller flera förvärv. Av förarbetena till bestämmelsen följer att det är den sammanlagda anskaffningsutgiften som ska beaktas. Om den nye ägaren uppnått det bestämmande inflytandet genom att öka sitt andelsinnehav från 10 till 51 procent av rösterna, bör också anskaff- ningsutgiften för det ursprungliga innehavet tas med vid beräk- ningen av utgiften (prop. 1993/94:50 s. 326). Om hela förvärvet sker i ett sammanhang ska hela utgiften räknas med vid beräk- ningen av beloppsspärren. Om förvärvet sker i flera steg över en längre tidsperiod är det mer oklart vad som gäller. Av Högsta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft20"&gt;551&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_530"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;förvaltningsdomstolens avgörande i RÅ 2007 ref. 58 framgår dock att förvärv kan läggas ihop fram till och med att femtioprocents- gränsen passeras men att ytterligare förvärv som görs därefter inte är en utgift för att förvärva det bestämmande inflytandet över företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft10"&gt;Dessutom ändras beviskravet genom att ordet uppenbart stryks när det gäller huruvida tillgångarna i bolaget har ett verkligt och särskilt värde. I och med denna ändring tillämpas i stället vanliga beviskrav enligt vilka förvärvaren ska göra sannolikt att rätt till avdrag för ifrågavarande underskott föreligger. Det innebär större möjligheter att beakta värdet av immateriella tillgångar, till exempel värdet på pågående forskningsprojekt. Något som i sådana fall kan verka som ett indicium på att ett forskningsprojekt har ett verkligt och särskilt värde kan vara det förhållandet att verksamheten be- drivs vidare efter ägarförändringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;Paragrafen behandlas närmare i avsnitt 15.4.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft41"&gt;48 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1272 ft13"&gt;27 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;Förluster på fordrings- och delägarrätter utgör finansiella kost- nader även hos handelsbolag. Det saknas därför skäl att tillämpa bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;19–21,&lt;/NOBR&gt; 23 och 24 §§, när fysiska personer är del- ägare i handelsbolag. Bestämmelsens &lt;SPAN class="ft13"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;ändras på så sätt att reglerna inte tillämpas på förluster på sådana tillgångar som anges i 24 a kap. 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;avser behandlingen av förluster på delägarrätter i handelsbolag när juridisk person är delägare. Då förluster på delägar- rätter utgör finansiella kostnader hos en juridisk person upphävs andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1287 ft11"&gt;Det tidigare &lt;SPAN class="ft49"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;blir efter upphävandet andra stycket. Paragrafen behandlas närmare i avsnitt 14.5.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1273 ft41"&gt;50 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1272 ft13"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1288 ft10"&gt;I bestämmelsens &lt;SPAN class="ft13"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;har införts ett tillägg i &lt;SPAN class="ft13"&gt;andra streck- satsen &lt;/SPAN&gt;som begränsar den inkomst som anskaffningsutgiften för andel i handelsbolag ska ökas med. Anskaffningsutgiften ska ökas med belopp som tagits upp som den skattskyldiges andel av bolagets inkomster men inte till den del inkomsten ökat på grund av avdragsförbudet för negativt finansnetto. Utan denna ändring skulle avdragsförbudet i 24 a kap. 15 § indirekt sakna verkan. Det avdrags-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft20"&gt;552&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_531"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td293"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td294"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft10"&gt;förbud som gäller vid beräkningen av inkomsten från handels- bolaget skulle nämligen komma tillbaka i form av en högre anskaff- ningsutgift, och därmed ett högre avdrag, hos delägaren när andelen avyttrades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1289 ft10"&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 14.6.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft13"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1290 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft13"&gt;första punkten &lt;/SPAN&gt;anges att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2015 om inte annat följer av punkterna &lt;NOBR&gt;2–10.&lt;/NOBR&gt; För perioden efter den 1 januari 2016 fram till de nya bestäm- melserna ska börja tillämpas ska äldre bestämmelser fortfarande tillämpas om inte annat följer av de övriga punkterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft13"&gt;andra punkten &lt;/SPAN&gt;framgår att för svenska handelsbolag ska de nya bestämmelserna tillämpas första gången för räkenskapsår som påbörjas efter den 31 december 2015 om inte annat följer av punkterna &lt;NOBR&gt;3–10.&lt;/NOBR&gt; För perioden efter den 1 januari 2016 fram till de nya bestämmelserna ska börja tillämpas ska äldre bestämmelser fortfarande tillämpas om inte annat följer av de övriga punkterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Tredje punkten &lt;/SPAN&gt;innehåller en tidsbegränsad övergångsbestäm- melse för handelsbolag och dess delägare. Bestämmelsen innebär att ett handelsbolag under tidsperioden från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2018 får vara överlåtare i en underprisöverlåtelse enligt 23 kap. IL. En sådan underprisöver- låtelse får dock genomföras endast om ytterligare tre villkor, utöver vad som gäller för vanliga underprisöverlåtelser, är uppfyllda. Utöver de krav som ställs på en underprisöverlåtelse i 23 kap. gäller för det första att förvärvaren ska vara ett företag. För det andra ska handelsbolagets hela näringsverksamhet föras över. För det tredje ska ägarsammansättningen, såväl till person som till omfattning, vara likadan i det förvärvande företaget som i det överlåtande handelsbolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft13"&gt;fjärde punkten &lt;/SPAN&gt;framgår att avdragsbegränsningen i 24 a kap. 15 § i vissa fall ska börja tillämpas direkt efter ikraftträdandet även om ett nytt räkenskapsår ännu inte har påbörjats efter ikraft- trädandet. Det ska således ske en uppdelning av finansiella kost- nader som belöper sig på tiden före respektive efter den 31 decem- ber 2015. Detta gäller endast för företag som har lagt om sitt räkenskapsår under 2014 eller 2015. Om ett företag har lagt om sitt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft20"&gt;553&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_532"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;räkenskapsår under denna period och det exempelvis avslutas den 1 april 2016 ska avdragsbegränsningen i 24 a kap. 15 § tillämpas på finansiella kostnader som belöper sig på perioden den 1 januari– 31 mars 2016. För tiden dessförinnan ska äldre bestämmelser tillämpas, såsom bestämmelserna i 24 kap. 10 &lt;NOBR&gt;a–10&lt;/NOBR&gt; f §§. När det första beskattningsåret påbörjas efter ikraftträdandet kommer samtliga nya regler att börja gälla, exempelvis reglerna om finan- sieringsavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft13"&gt;femte punkten &lt;/SPAN&gt;framgår att överskott som belöper sig på andel i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer ska minska underlaget för finansieringsavdrag i vissa fall. Det gäller när det delägda företaget har räkenskapsår som har påbörjats före det första beskattningsåret som börjar efter den 31 december 2015 för den juridiska personen. I dessa fall ingår således inte överskottet som belöper sig på andelen i underlaget för finansieringsavdrag. Sådant underskott ingår dock.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft13"&gt;sjätte punkten &lt;/SPAN&gt;har en bestämmelse tagits in som innebär att periodiseringsfonder som avsatts före ikraftträdandet och återförs efter ikraftträdandet ska tas upp till 133 procent av det avsatta beloppet. Syftet är att uppnå samma effektiva skattebelastning för avsatta och återförda periodiseringsfonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft13"&gt;sjunde punkten &lt;/SPAN&gt;framgår att skadeförsäkringsföretag ska räkna ut och till beskattning ta upp en särskild övergångspost. Över- gångsposten utgörs av skillnaden mellan 133 procent av avsätt- ningen till säkerhetsreserv det beskattningsår som avslutas före den 1 januari 2016 och avsättningen. Övergångsposten ska tas upp till beskattning med minst en sjättedel per efterföljande beskattningsår. Om ett beskattningsår är längre eller kortare än tolv månader ska posten justeras i motsvarande mån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft13"&gt;åttonde punkten &lt;/SPAN&gt;anges att när koncernbidrag lämnas till företag med beskattningsår som påbörjas efter ikraftträdandet får avdrag bara göras med 75 procent i vissa fall. Det gäller för företag med beskattningsår som påbörjats före men avslutas efter ikraftträd- andet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft13"&gt;nionde punkten &lt;/SPAN&gt;framgår att kvarstående underskott från tidi- gare år endast ska anses uppgå till 50 procent efter ikraftträdandet. Genom bestämmelsen kvoteras därmed de underskott som upp- kommit före ikraftträdandet ner i samband med ikraftträdandet. Därefter sker ingen ytterligare kvotering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft13"&gt;tionde punkten &lt;/SPAN&gt;anges att 40 kap. 16 a § ska tillämpas på för- värv som görs efter den 31 december 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft20"&gt;554&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_533"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td293"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td294"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1291 ft179"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;22.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1292 ft41"&gt;33 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft13"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;I det nya &lt;SPAN class="ft13"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;anges att ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med fast driftställe i Sverige ska lämna uppgift om sådant negativt och positivt finans- netto som avses i 24 a kap. 13 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, och som belöper sig på delägarens andel. I 24 a kap. 13 första stycket IL definieras vad som menas med posi- tivt och negativt finansnetto. Med positivt finansnetto avses beskattningsårets finansiella intäkter som överstiger de finansiella kostnaderna. Med negativt finansnetto avses beskattningsårets finansiella kostnader som överstiger de finansiella intäkterna. I 24 a kap. 2 § IL anges att med beskattningsår avses för svenska handelsbolag räkenskapsåret i 24 a kap. Vad som avses med finan- siella kostnader och finansiella intäkter framgår av 24 a kap. 4– 12 §§ IL. Bolaget och den juridiska personen ska alltså lämna upp- gift om delägarens andel av bolagets eller den juridiska personens positiva eller negativa finansnetto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft10"&gt;Av det nya &lt;SPAN class="ft13"&gt;fjärde stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att skyldigheten att lämna uppgifter enligt tredje stycket inte föreligger om delägaren är ett dödsbo, ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med fast driftställe i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Uppgifter om finansnettot behövs för att delägarna ska kunna beräkna finansnettot enligt 24 a kap. 13 § IL och tillämpa bestäm- melserna om avdragsbegränsning i 24 a kap. 15 § IL och bestäm- melserna om finansieringsavdrag i 29 a kap. IL samt för att beräkna delägares anskaffningsutgift på handelsbolagsandelar i 50 kap. 5 § IL. Av 33 kap. 10 § framgår att uppgifterna ska ha kommit in till Skatteverket senast den sista dagen för när inkomstdeklarationen ska lämnas enligt 32 kap. 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft10"&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 14.10.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft13"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången på uppgifter som avser beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1260 ft20"&gt;555&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_534"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1293 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;22.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1294 ft41"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1272 ft13"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;Hela kapitlet är nytt och innehåller bestämmelser om avräkning av utländsk skatt som motsvarar den inkomstskatt som tas ut av finan- siell sektor genom schablonintäkten. De nya paragraferna behand- las närmare i avsnitt 14.8.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft13"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att sådana finansiella företag som ska ta upp en schablonintäkt enligt 39 kap. 33 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, har rätt att genom avräkning av utländsk skatt få nedsättning av statlig inkomstskatt. Det är således enbart det finansiella företagets bolagsskatt som kan sättas ned.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft13"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;gäller att, om inte annat följer av 3 §, avräk- ning får ske av utländsk skatt som under kalenderåret närmast före beskattningsåret har betalats av en sådan utländsk juridisk person som enligt 1 kap. 4 § ÅRL ingår i samma koncern som det finansiella företaget. Det innebär att det direkt eller indirekt ska föreligga innehav eller annat förfogande över mer än 50 procent av rösterna. Se även kommentaren till 24 a kap. 6 § tredje stycket IL. Vidare ska den utländska skatten avse det kalenderår som föregår det svenska finansiella företagets räkenskapsår. Som krav gäller även att den utländska juridiska personen skulle ha tagit upp ett belopp enligt 39 kap. 33 § IL om verksamheten bedrivits här i landet. Den utländska juridiska personen ska driva verksamhet som hade karaktäriserats som bank- eller finansieringsrörelse om den bedrivits här i landet. Se kommentaren till 39 kap. 33 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft13"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;Av paragrafen följer att med utländsk skatt avses sådan skatt som har betalats till en stat inom Europeiska ekonomiska samarbets- området, förkortat EES, och som är jämförlig med den skatt som tas ut av finansiella företag enligt 39 kap. &lt;NOBR&gt;32–35&lt;/NOBR&gt; §§ IL. För att avräkning ska kunna medges krävs således att den utländska skatten är betald. För att vara en utländsk skatt ska den vara betald till en stat inom EES. Skatt som betalas till stater utanför EES får alltså inte avräknas. Därutöver gäller att den utländska skatten ska tas ut på ett underlag som är jämförligt med den schablonintäkt som ska tas upp av finansiella företag i Sverige. Med jämförligt avses att skatten betalas av ett finansiellt företag och att den beräknas på ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft20"&gt;556&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_535"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td293"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td294"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Författningskommentar till huvudförslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p768 ft10"&gt;underlag som motsvarar den totala skuldsättningen i företaget. Vidare krävs också att den utländska skatten är en skatt och inte en avgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft13"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft13"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;får avräkning ske med ett belopp som mot- svarar den utländska skatt som hänför sig till ett sådant skuld- förhållande som skulle ha minskat underlaget enligt 39 kap. 34 § andra stycket IL om den utländska juridiska personen bedrivit verksamhet här. Det innebär att den utländska skatt som får räknas av är den skatt som utgår på det underlag som hade fått räknats bort om det utländska företaget varit ett svenskt koncernföretag. Avräkning kan aldrig ske med större belopp än den utländska skatt som belöper sig på detta underlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft13"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;finns ännu ett takbelopp för avräkningen. Avräk- ning får högst ske med ett belopp som motsvarar den statliga inkomstskatt som, beräknad utan hänsyn till avräkningen, hänför sig till de skulder som det finansiella företaget vid räkenskapsårets utgång enligt fastställd balansräkning har till den utländska juri- diska person vars utländska skatt ska räknas av. Avräkningen kan således aldrig bli högre än den bolagsskatt som belöper sig på den minskning av schablonintäkten som hade gjorts om skulden till det utländska koncernföretaget i stället hade fått räknas av från under- laget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1295 ft13"&gt;Ikraftträdandebestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft10"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas på skatt som betalats för en period som påbörjats efter detta datum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1296 ft20"&gt;557&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_536"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;XI Referenser&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_537"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1297 ft10"&gt;Admati, A. R., P. M. DeMarzo, M. Hellwig och P. Pfleiderer (2010), Fallacies, Irrelevant Facts, and Myths in the Discussion of Capital Regulation: Why Bank Equity is Not Expensive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft13"&gt;Preprints of the Max Planck Institute for Research on Collective Goods&lt;SPAN class="ft10"&gt;, no. 2010/42.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft11"&gt;Avdjiev, S., A. Kartasheva och B. Bogdanova (2013), ”CoCos: A Primer”, &lt;SPAN class="ft49"&gt;BIS Quarterly Review&lt;/SPAN&gt;, September.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1300 ft10"&gt;Allen, F., och D. Gale (2000), ”Financial Contagion”, &lt;SPAN class="ft13"&gt;Journal of Political Economy&lt;/SPAN&gt;, vol. 108, s. &lt;NOBR&gt;1–33.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft10"&gt;Alstadsæter, A., och M. Jacob (2012), &lt;SPAN class="ft13"&gt;Income Shifting in Sweden – An Empirical Evaluation of the 3:12 Rules&lt;/SPAN&gt;. Report to the Expert Group for Public Economics 2012:4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft10"&gt;Alstadsæter, A., M. Jacob och A. Vejsiu (2014), &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3:12-Corporations&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt; in Sweden: The Effects of the 2006 Tax Reform on Investments, Job Creation and Business &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Start-Ups&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Report to the Expert Group for Public Economics 2014:2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft11"&gt;Arulampalam, W., M. P. Devereux och G. Maffini (2012), “The Direct Incidence of Corporate Income Tax on Wages”, &lt;SPAN class="ft49"&gt;European Economic Review&lt;/SPAN&gt;, vol. 56, s. &lt;NOBR&gt;1038–1054.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1301 ft10"&gt;Auerbach, A. J., M. P. Devereux och H. Simpson (2007), ”Taxing Corporate Income”, &lt;SPAN class="ft13"&gt;CESifo working paper &lt;/SPAN&gt;no. 2139.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft10"&gt;Barba Navaretti, G. och A. Veneables (2004), &lt;SPAN class="ft13"&gt;Multinational Firms in the World Economy&lt;/SPAN&gt;, Princeton University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft11"&gt;Becker, J. och N. Riedel (2012), &lt;NOBR&gt;”Cross-Border&lt;/NOBR&gt; Tax Effects on Affiliate Investment – Evidence fråm European Multinationals”, European Economic Review, vol. 56, &lt;NOBR&gt;s.436–450.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1301 ft11"&gt;Berg, C., J. Hansen och P. Sehlin (2004), ”The Financial Accelerator and Corporate Investment”, &lt;SPAN class="ft49"&gt;Economic Review&lt;/SPAN&gt;, vol. 2, s. &lt;NOBR&gt;23–46.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1302 ft20"&gt;561&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_538"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1303 ft10"&gt;Berger, A. N. och C. H. S. Bouwman (2013), How Does Capital Affect Bank Performance During Financial Crises?, &lt;SPAN class="ft13"&gt;Journal of Financial Economics&lt;/SPAN&gt;, vol. 109, s. &lt;NOBR&gt;146–176.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Bernanke, B., M. Gertler och S. Gilchrist (1996), ”The Financial Accelerator and the Flight to Quality&lt;SPAN class="ft13"&gt;”, Review of Economics and Statistics, &lt;/SPAN&gt;vol. 78, s. &lt;NOBR&gt;1–15.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Bernanke, B., M. Gertler och S. Gilchrist (1999), ”The Financial Accelerator in a Quantitative Business Cycle Framework”, i Taylor, J. B. och M. Woodford (red.), &lt;SPAN class="ft13"&gt;Handbook of Macro- economics&lt;/SPAN&gt;, vol. 1, Amsterdam: &lt;NOBR&gt;North-Holland.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft11"&gt;BFNAR 2006:1, Bokföringsnämndens allmänna råd för enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut, beslutat den 7 juni 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft10"&gt;BFNAR 2008:1, Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovis- ning i mindre aktiebolag, beslutat den 11 juni 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;BFNAR 2012:1, Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovis- ning och koncernredovisning, beslutat den 8 juni 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft11"&gt;Dahlberg, M. (2011), &lt;SPAN class="ft49"&gt;Ränta eller kapitalvinst&lt;/SPAN&gt;, Uppsala: Iustus Förlag AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1307 ft10"&gt;De Mooij, R. A. (2005), ”Will Corporate Income Taxation Survive?”, &lt;SPAN class="ft13"&gt;De Economist&lt;/SPAN&gt;, vol. 153, s. &lt;NOBR&gt;277–301.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;De Mooij, R. A., och M. P. Devereux (2011), ”An Applied Ana- lysis of ACE and CBIT Reforms in the EU”, &lt;SPAN class="ft13"&gt;International Tax and Public Finance&lt;/SPAN&gt;, vol. 18, s. &lt;NOBR&gt;93–120.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;De Mooij, R. och S. Ederveen (2003), ”Taxation and Foreign Direct Investment: A Synthesis of Empirical Research”, &lt;SPAN class="ft13"&gt;Inter- national Tax and Public Finance&lt;/SPAN&gt;, vol. 10, s. &lt;NOBR&gt;673–693.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;De Mooij, R. och S. Ederveen (2008), “Corporate Tax Elasticities: a Reader’s Guide to Empirical Findings”, &lt;SPAN class="ft13"&gt;Oxford Review of Eco- nomic Policy&lt;/SPAN&gt;, vol. 24, s. &lt;NOBR&gt;680–697.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Desai, M. A., C. F. Foley och J. R. Hines (2004), ”A Multinational Perspective on Capital Structure Choice and Internal Capital Markets”, &lt;SPAN class="ft13"&gt;The Journal of Finance&lt;/SPAN&gt;, vol. 59, s. &lt;NOBR&gt;2451–2487.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft10"&gt;Devereux, M. P. och R. Griffith (1998), ”Taxes and the Location of Production: Evidence from a Panel of US Multinationals”,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft13"&gt;Journal of Public Economics&lt;SPAN class="ft10"&gt;, vol. 68(3), s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;335–367.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1308 ft20"&gt;562&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_539"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td300"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1309 ft10"&gt;Devereux, M. P., B. Lockwood och M. Redoano, (2008), ”Do Countries Compete Over Taxes?”, &lt;SPAN class="ft13"&gt;Journal of Public Economics&lt;/SPAN&gt;, vol. 92, s. &lt;NOBR&gt;1210–1235.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft10"&gt;Dischinger M. och N. Riedel (2011), ”Corporate Tax Rates and the Location of Intangible Assets within Multinational Firms”,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1310 ft181"&gt;Journal of Public Economics&lt;SPAN class="ft180"&gt;, vol. 95, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;691–707.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt; Finansdepartementet (2013), &lt;/SPAN&gt;Beräkningskonventioner 2014&lt;SPAN class="ft180"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1311 ft10"&gt;Froot, K. A. (2001), The Market For Catastrophe Risk: A Clinical Examination, &lt;SPAN class="ft13"&gt;Journal of Financial Economics&lt;/SPAN&gt;, vol. 60, s. &lt;NOBR&gt;529–571.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft10"&gt;Fuest, C., A. Peichl och S. Siegloch (2013), “Do Higher Corporate Taxes Reduce Wages? Micro Evidence from Germany”, &lt;SPAN class="ft13"&gt;CESifo Working Paper&lt;/SPAN&gt;, no. 4247.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft10"&gt;Gertler, M. och S. Gilchrist (1994), ”Monetary Policy, Business Cycles and the Behavior of Small Manufacturing Firms”, &lt;SPAN class="ft13"&gt;Quarterly Journal of Economics&lt;/SPAN&gt;, vol. 109, s. &lt;NOBR&gt;309–340.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1313 ft10"&gt;Gordon, R. H., och Y. Lee (2001), “Do Taxes Affect Corporate Debt Policy? Evidence from US Corporate Tax Return Data”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft13"&gt;Journal of Public Economics&lt;SPAN class="ft10"&gt;, vol. 82, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;195–224.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft10"&gt;Gravelle, J. (2010), “Corporate Tax Incidence: Review of General Equilibrium Estimates and Data”, &lt;SPAN class="ft13"&gt;Congressional Budget Office Working Paper&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft10"&gt;Gravelle, J. G. och K. A. Smetters (2006), “Does the Open Economy Assumption Really Mean That Labor Bears the Burden of a Capital Income Tax?” &lt;SPAN class="ft13"&gt;The B.E. Journal of Economic Ana- lysis &amp; Policy&lt;/SPAN&gt;, vol. 6, s. &lt;NOBR&gt;1–44.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft11"&gt;Grubert, H. och J. Mutti (1985), “The Taxation of Capital Income in an Open Economy: The Importance of &lt;NOBR&gt;Resident–Nonresident&lt;/NOBR&gt; Tax Treatment”, &lt;SPAN class="ft49"&gt;Journal of Public Economics&lt;/SPAN&gt;, vol. 27, s. &lt;NOBR&gt;291–309.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1314 ft10"&gt;Hall, R. E., och D. W. Jorgenson (1967), “Tax policy and invest- ment behavior”, &lt;SPAN class="ft13"&gt;American Economic Review&lt;/SPAN&gt;, vol. 57, s. &lt;NOBR&gt;391–414.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1315 ft182"&gt;Harberger, Arnold C (1962). ”The Incidence of the Corporation Income Tax.” &lt;SPAN class="ft45"&gt;The Journal of Political Economy, &lt;/SPAN&gt;vol. 70, s. &lt;NOBR&gt;215–240.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1314 ft11"&gt;Harberger, A. C. (2008), “Corporate Tax Incidence: Reflections on What is Known, Unknown, and Unknowable” i Diamond, J. W. och G. R. Zodrow (red.), &lt;SPAN class="ft49"&gt;Fundamental Tax Reform: Issues, Choices, and Implications&lt;/SPAN&gt;, Cambridge, Mass.: MIT Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft20"&gt;563&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_540"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1303 ft10"&gt;Heckemeyer, J. H., och M. Overesch (2013), “Multinationals' Profit Response to Tax Differentials: Effect Size and Shifting Channels”, &lt;SPAN class="ft13"&gt;ZEW Discussion Papers&lt;/SPAN&gt;, no. &lt;NOBR&gt;13-045.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1316 ft10"&gt;Henrekson, M. och T. Sanandaji (2014a), ”Kapitalskatter och företagande” i &lt;SPAN class="ft13"&gt;Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet&lt;/SPAN&gt;, slutbetänkande av Företagsskattekommittén, bilaga 4, Stockholm: Fritzes förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Henrekson, M. och T. Sanandaji (2014b), ”Beskattning av personal- optioner och innovativt entreprenörskap” i &lt;SPAN class="ft13"&gt;Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet&lt;/SPAN&gt;, slutbetänkande av Företagsskatte- kommittén, bilaga 5, Stockholm: Fritzes förla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft11"&gt;Honohan, P., och B. Walsh (2002), “Catching Up With the Leaders: the Irish Hare”, &lt;SPAN class="ft49"&gt;Brookings Papers on Economic Activity&lt;/SPAN&gt;, vol. 1, s. &lt;NOBR&gt;1–77.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ITPS (2007), &lt;/SPAN&gt;Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004&lt;SPAN class="ft10"&gt;, S 2007:01.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Jaffee, D. M., &amp; Russell, T. (1997), Catastrophe Insurance, Capital Markets, and Uninsurable Risks, &lt;SPAN class="ft13"&gt;Journal of Risk and Insurance&lt;/SPAN&gt;, vol. 64, s. &lt;NOBR&gt;205–230.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1317 ft10"&gt;Jorgenson, D. W. (1963), “Capital Theory and Investment Behavior”,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft13"&gt;American Economic Review&lt;SPAN class="ft10"&gt;, vol. 53, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;247–259.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1317 ft10"&gt;Klemm, A. (2007), ”Allowances for Corporate Equity in Practice”,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft13"&gt;CESifo Economic Studies&lt;SPAN class="ft10"&gt;, vol. 53, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;229–262.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1318 ft10"&gt;Krugman, P. (1991), ”Increasing Returns and Economic Geography”,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft13"&gt;Journal of Political Economy&lt;SPAN class="ft10"&gt;, vol. 99, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;483–499.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Levine, R. (2005), ”Finance and Growth: Theory and Evidence”, i Aghion, P. och S. Durlauf (red.), &lt;SPAN class="ft13"&gt;Handbook of Economic Growth&lt;/SPAN&gt;, Amsterdam: &lt;NOBR&gt;North-Holland&lt;/NOBR&gt; Elsevier Publishers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Lodin, &lt;NOBR&gt;S.-O.&lt;/NOBR&gt; och S. von Bahr (2010), ”Förlustavdragsbegräns- ningen vid ägarbyten hindrar överlevnaden för många lovande företag”, &lt;SPAN class="ft13"&gt;Svensk Skattetidning&lt;/SPAN&gt;, nr 2, s. &lt;NOBR&gt;205-213.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft10"&gt;Mirrlees, J, S. Adam, T. Besley, R. Blundell, S. Bond, R. Chote, M. Gammie, P. Johnson, G. Myles och J. Poterba (red.) (2011),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1319 ft49"&gt;Tax by Design: The Mirrlees Review&lt;SPAN class="ft11"&gt;, Oxford: Oxford University Press for Institute for Fiscal Studies.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1307 ft11"&gt;Modigliani, F. och M. Miller (1958), ”The Cost of Capital, Corpora- tion Finance and the Theory of Investment”, &lt;SPAN class="ft49"&gt;American Economic Review&lt;/SPAN&gt;, vol. 48, s. &lt;NOBR&gt;261–297.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft20"&gt;564&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_541"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td300"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1309 ft10"&gt;Mutén L., (1959), &lt;SPAN class="ft13"&gt;Inkomst eller kapitalvinst&lt;/SPAN&gt;, Stockholm: P. A. Nordstedt &amp; Söner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1313 ft10"&gt;Nielsen, S. B. (2014), ”The Corporate Income Tax in the Tax System” i &lt;SPAN class="ft13"&gt;Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet&lt;/SPAN&gt;, slut- betänkande av Företagsskattekommittén, bilaga 6, Stockholm: Fritzes förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft10"&gt;Norrman E. och N. Virin (2007), &lt;SPAN class="ft13"&gt;Slopad bolagsskatt – analys och konsekvenser&lt;/SPAN&gt;, Nordstedts Juridik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft11"&gt;OECD (2007) Tax Effects of Foreign Direct Taxation, Recent Evidence and Policy Analysis, &lt;SPAN class="ft49"&gt;OECD Tax Policy Studies&lt;/SPAN&gt;, no. 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1300 ft11"&gt;Rajan, R. G. och L. Zingales (1995), ”What Do We Know about Capital Structure? Some Evidence from International Data”, &lt;SPAN class="ft49"&gt;The Journal of Finance&lt;/SPAN&gt;. vol. 50, s. &lt;NOBR&gt;1421–1460.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1320 ft10"&gt;Randolph, W. C. (2006), “International Burdens of the Corporate Income Tax”, Working Paper &lt;NOBR&gt;2006-09,&lt;/NOBR&gt; Congressional Budget Office.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1321 ft10"&gt;Sandberg, E. (2010), ”40 kap. 16 a § IL – Undantagsregeln utan tillämpningsområde?”, &lt;SPAN class="ft13"&gt;Skattenytt&lt;/SPAN&gt;, nr 9, s. &lt;NOBR&gt;629-635.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft10"&gt;SOU 1964:29, &lt;SPAN class="ft13"&gt;Koncernbidrag m.m.&lt;/SPAN&gt;, betänkande av skatteutredningen ang. ackumulerad inkomst m.m., Stockholm: Esselte AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1313 ft11"&gt;SOU 1982:1, &lt;SPAN class="ft49"&gt;Realbeskattning, &lt;/SPAN&gt;slutbetänkande av 1978 års real- beskattningsutredning, Stockholm: Liber förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1322 ft10"&gt;SOU 1986:37, &lt;SPAN class="ft13"&gt;Reavinst aktier obligationer, &lt;/SPAN&gt;slutbetänkande av 1979 år kapitalvinstkommitté, Stockholm: Liber förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft10"&gt;SOU 1989:33, &lt;SPAN class="ft13"&gt;Reformerad inkomstbeskattning&lt;/SPAN&gt;, slutbetänkande av 1978 års utredningen för reformerad inkomstbeskattning, Stockholm: Liber förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 1989:34, &lt;/SPAN&gt;Reformerad företagsbeskattning&lt;SPAN class="ft10"&gt;, betänkande av utred- ningen om reformerad företagsbeskattning, Stockholm: Allmänna förlaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 1998:1, &lt;/SPAN&gt;Omstruktureringar och beskattning&lt;SPAN class="ft10"&gt;, slutbetänkande av 1992 års företagsskatteutredning, Stockholm: Fritzes förlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1313 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;SOU 1999:79, &lt;/SPAN&gt;Källskatt på utdelning och royalty till begränsat skatt- skyldiga&lt;SPAN class="ft11"&gt;, betänkande av Kupongskattelagsutredningen, Stockholm: Fritzes förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1321 ft11"&gt;SOU 2003:61, &lt;SPAN class="ft49"&gt;Trängselavgifter&lt;/SPAN&gt;, delbetänkande av Stockholms- beredningen, Stockholm: Fritzes förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft20"&gt;565&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_542"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1303 ft10"&gt;SOU 2005:99, &lt;SPAN class="ft13"&gt;Vissa företagsskattefrågor&lt;/SPAN&gt;, slutbetänkande av 2002 års företagsskatteutredning, Stockholm: Fritzes förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;SOU 2006:33, &lt;/SPAN&gt;Andra vägar att finansiera nya vägar&lt;SPAN class="ft11"&gt;, betänkande av Utredningen om vägavgifter på E6, Stockholm: Fritzes förlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1307 ft10"&gt;SOU 2007:55, &lt;SPAN class="ft13"&gt;Betalningstider i näringslivet, &lt;/SPAN&gt;betänkande av Utred- ningen om långa betalningstider, Stockholm: Fritzes förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2012:3, &lt;/SPAN&gt;Skatteincitament för riskkapital&lt;SPAN class="ft10"&gt;, delbetänkande av Företagsskattekommittén, Stockholm: Fritzes förlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2012:66, &lt;/SPAN&gt;Skatteincitament för forskning och utveckling&lt;SPAN class="ft10"&gt;, del- betänkande av Företagsskattekommittén, Stockholm: Fritzes förlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1323 ft10"&gt;&lt;A href="http://www.zew.de/en/mitarbeiter/mitarbeiter.php3?action=mita&amp;kurz=CSP"&gt;Spengel, C., &lt;/A&gt;C. Elschner, D. Endres, A. Bartholmeß, &lt;A href="http://www.zew.de/en/mitarbeiter/mitarbeiter.php3?action=mita&amp;kurz=DDR"&gt;D. Dreßler, &lt;/A&gt;&lt;A href="http://www.zew.de/en/mitarbeiter/mitarbeiter.php3?action=mita&amp;kurz=LEV"&gt;L. Evers, &lt;/A&gt;&lt;A href="http://www.zew.de/en/mitarbeiter/mitarbeiter.php3?action=mita&amp;kurz=MEV"&gt;M. T. Evers, &lt;/A&gt;&lt;A href="http://www.zew.de/en/mitarbeiter/mitarbeiter.php3?action=mita&amp;kurz=KFI"&gt;K. Finke, &lt;/A&gt;&lt;A href="http://www.zew.de/en/mitarbeiter/mitarbeiter.php3?action=mita&amp;kurz=JHR"&gt;J. H. Heckemeyer, &lt;/A&gt;&lt;A href="http://www.zew.de/en/mitarbeiter/mitarbeiter.php3?action=mita&amp;kurz=KRI"&gt;K. Richter &lt;/A&gt;och &lt;A href="http://www.zew.de/en/mitarbeiter/mitarbeiter.php3?action=mita&amp;kurz=USG"&gt;U. Scheuering &lt;/A&gt;(2012), ”Effective Tax Levels using the Devereux/Griffith Methodology”, Project for the EU Commission TAXUD/2008/CC/099 Final Report 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1324 ft11"&gt;Stone, J. M. (1973), “A Theory of Capacity and the Insurance of Catastrophe Risks (Part I)”, &lt;SPAN class="ft49"&gt;Journal of Risk and Insurance&lt;/SPAN&gt;, vol. 40, s. &lt;NOBR&gt;231–243.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1325 ft10"&gt;Svensk Försäkring (2009), &lt;SPAN class="ft13"&gt;Skadeförsäkringsbolagens säkerhetsreserv som fullgott riskkapital&lt;/SPAN&gt;, promemoria &lt;NOBR&gt;2009-11-19.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1317 ft10"&gt;Södersten, J. (2014), ”Bolagsbeskattningens incitamentseffekter” i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1326 ft49"&gt;Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet&lt;SPAN class="ft11"&gt;, slutbetänk- ande av Företagsskattekommittén, bilaga 7, Fritzes förlag, Stockholm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1327 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Sørensen, P. B. (2010), &lt;/SPAN&gt;Swedish Tax Policy: Recent Trends and Future Challenges&lt;SPAN class="ft11"&gt;, Report to the Expert Group on Public Economics 2010:4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Thaler, Markus (2010), &lt;/SPAN&gt;Underskottsreglerna – underligheter och paradoxer&lt;SPAN class="ft10"&gt;, Svensk skattetidning 2010:4, s. 398.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1316 ft10"&gt;Thomann, C. (2013), ”The Impact of Catastrophes on Insurer Stock Volatility”, &lt;SPAN class="ft13"&gt;Journal of Risk and Insurance&lt;/SPAN&gt;, vol. 80, s. &lt;NOBR&gt;65–94.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft11"&gt;Webber, S. (2010), ”Thin Capitalization and Interest Deduction rules: A Worldwide Survey”, &lt;SPAN class="ft49"&gt;Tax Notes International&lt;/SPAN&gt;, vol. 60, s. &lt;NOBR&gt;683–708.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;Zvi, B., A. Kane och A. J. Marcus (2007), &lt;SPAN class="ft49"&gt;Essential Investments&lt;/SPAN&gt;, New York, sjätte upplagan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft20"&gt;566&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_543"&gt;


&lt;P class="p1328 ft9"&gt;XII Reservationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1329 ft9"&gt;och särskilda yttranden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_544"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft26"&gt;Reservation av ledamoten Åsa Hansson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Jag ställer mig i allt väsentligt positiv till kommitténs huvudförslag som jag anser har många förtjänster. Dock reserverar jag mig mot förslagets övergångsfinansiering där existerande underskott redu- ceras till hälften. Det alternativa förslaget anser jag inte utgör ett reellt alternativ eftersom det inte har någon fördel framför huvud- förslaget och därför inte ger beslutsfattarna någon ökad valmöjlig- het. Eftersom huvudalternativet innebär ett radikalt förändrat bolagsskattesystem jämfört med dagens och utan internationell förebild hade ett internationellt erkänt och mindre komplicerat alternativförslag varit lämpligt som komplement till huvudför- slaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1295 ft12"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Företagsskattekommittén (FSK) fick i början av 2011 i uppdrag att göra en översyn av bolagsbeskattningen i Sverige med syfte att lämna förslag på ett bolagsskattesystem som uppmuntrar till före- tagande, investeringar och sysselsättning, samtidigt som den svenska skattebasen värnas i en alltmer globaliserad värld. FSK har tidigare lämnat två delbetänkanden; ett rörande skatteincitament för att öka tillgången på riskkapital och ett för att uppmuntra till forskning och utveckling. I slutbetänkandet, som vi nu drygt tre år senare överlämnar, har huvuduppgiften varit att åtgärda den asymmetriska behandlingen av de två finansieringsformerna lån och eget kapital. I dagens skattesystem medges avdrag för räntekostnader men inget motsvarande avdrag för finansiering med eget kapital. Detta innebär att finansiering med eget kapital skattemässigt missgynnas framför lånefinansiering. Kommittén har inte funnit någon anled- ning till att skattemässigt särbehandla de båda finansieringsform-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft20"&gt;569&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_545"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340545x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;erna utan snarare att detta leder till snedvridningar och effektivi- tetsförluster. I slutbetänkandet presenteras två förslag till hur denna asymmetri kan åtgärdas. Huvudförslaget, benämnt finansi- eringsavdraget, medger inga avdrag för nettoräntor men väl ett schablonmässigt avdrag baserat på skattemässigt resultat. Alter- nativförslaget innebär en ränteavdragsbegränsning, där faktiska räntekostnader överstigande 20 procent av det skattemässiga resul- tatet nekas avdrag, i kombination med sänkt bolagsskattesats. Båda förslagen innebär radikalt förändrad bolagsbeskattning och inget av förslagen förekommer internationellt. Alternativförslaget har likhet med andra länders &lt;NOBR&gt;EBIT-baserade&lt;/NOBR&gt; avdragsbegränsningar men skiljer sig i allt för många viktiga aspekter från andra länders system för att kunna sägas vara internationellt erkänt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft12"&gt;Synpunkter på de båda förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Huvudförslaget, finansieringsavdraget, i praktiken en CBIT (&lt;SPAN class="ft13"&gt;Comprehensive Buiness Income Tax&lt;/SPAN&gt;) där finansiella kostnader upp till finansiella intäkter medges avdrag men avdrag därutöver nekas, är en radikal modell som aldrig prövats varken i Sverige eller inter- nationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Förslaget innebär att företag får ett schablonavdrag för finansi- eringskostnader motsvarande 25 procent av det skattemässiga resultatet. I praktiken innebär förslaget således att skattesatsen blir 16,5 procent. Detta är en nivå i paritet med de nya &lt;NOBR&gt;EU-medlems-&lt;/NOBR&gt; ländernas effektiva skattesatser&lt;A href="#page_545"&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, och kan komma att uppfattas som en aggressiv sänkning av bolagsskattesatsen. En anledning som framförts till varför kommittén väljer att presentera förslaget som ett finansieringsavdrag i stället för en CBIT är att det är pedagog- iskt enklare att förklara för företag och acceptera då de är vana vid att få avdrag för räntekostnader och skulle kunna opponera sig mot ett system där inga avdrag medges. Vilket mottagande de alterna- tiva ”beteckningarna” på förslaget kan väntas få både inom Sverige och internationellt har dock inte analyserats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Förslaget innebär ett avsteg från principen om att kostnader för intäkters förvärvande ska vara avdragsgilla när intäkterna är skatte- pliktiga. Detta är en radikal förändring och något som kommittén inte utrett konsekvenserna av för exempelvis investeringar, före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se Bilicka K. &amp; M. Devereux, CBT Corporate tax ranking 2012, Oxford University Centre for Business Taxation, Saïd Business School, University of Oxford.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft20"&gt;570&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_546"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;tagande och risktagande tillräckligt väl. Företag med nollresultat medges inget avdrag och får inte heller rulla finansiella kostnader framåt för att kvitta mot senare finansiella intäkter. Inte heller föreslås några övergångsregler för företag med stora lån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;En stor förtjänst med finansieringsavdraget är att i detta alter- nativ uppnås symmetri mellan finansiering med lån och eget kapital och att existerande och av bl.a. näringslivet hårt kritiserade ränte- avdragsbegränsningar blir överflödiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Dock finns det en baksida, nämligen att komplexiteten ökar. I en modell som inte medger avdrag för räntekostnader, eller kost- nader för finansiering med eget kapital för den delen, uppstår det incitament att omklassificera icke avdragsgilla kostnader till avdrags- gilla kostnader. För att minska denna möjlighet krävs en bred defi- nition av begreppet finansiell kostnad. Schablonavdraget medges för hypotetiska finansiella kostnader oavsett faktiska kostnader och oavsett huruvida finansieringen sker genom lån eller eget kapital. Faktiska finansieringskostnader bör därför inte ge avdragsmöjlig- het oavsett om de avser lån eller eget kapital. En bred definition av finansiell kostnad som avser både anskaffningskostnader för lån och eget kapital är därför principiellt motiverad. Kommittén landa- de i att föreslå en bred definition men motiverad utifrån gränsdrag- ningsproblematiken när det gäller att definiera vad som utgör kost- nad för kredit och för att undvika att räntekostnader omklassificer- as till avdragsgilla kostnader. I definitionen av finansiell kostnad inberäknas allt från räntekostnader i dess brukliga form till skatte- pliktiga utdelningar, kapitalförluster på värdepapper, hyra etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft10"&gt;En stor del av arbetet har lagts på att försöka definiera be- greppet finansiell kostnad och täppa till alla möjliga tänkbara sätt där företag kan utnyttja systemet för att omklassificera finansiella kostnader till avdragsgilla sådana. Detta innebär att förslaget är komplicerat. Exempelvis gäller detta klyvning av hyra i en räntedel och i en avdragsgill kostnadsdel. Även om kommittén föreslår att hyresavtal kortare än åtta månader och därutöver hyreskostnader som sammanlagt understiger 300 000 kronor per företag eller kon- cern inte behöver klyvas, innebär föreslaget ett betydande admini- strativt merarbete för många företag. Komplikationen i att skilja ut icke avdragsgilla finansiella kostnader från avdragsgilla kostnader är förslagets akilleshäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft11"&gt;I det alternativa förslaget, där avdraget begränsas till 20 procent av skattemässigt resultat i kombination med en sänkning av bolags- skattesatsen till 18,5 procent, föreligger inte samma skäl att ha&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft20"&gt;571&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_547"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft10"&gt;samma breda definition av ”ränta”. Incitamenten att omvandla icke avdragsgilla till avdragsgilla kostnader är mindre eftersom faktiska räntekostnader upp till 20 procent av det skattemässiga resultatet får dras av. Bara för företag med räntekostnader överstigande denna nivå finns det anledning att omvandla räntor till avdragsgilla kostnader. I huvudförslaget finns det däremot alltid anledning att omvandla finansiella kostnader till avdragsgilla sådana, eftersom avdraget utgör en schablon frikopplad från faktiska finansiering- skostnader. Dessutom anser kommittén, dock utan att grundligt ha utrett frågan, att det är nödvändigt att behålla existerande ränte- avdragsbegränsningar men med nuvarande räntedefinition. Det innebär således att om det alternativa förslaget införs kommer två olika räntedefinitioner att samexistera och företag (och andra aktörer) måste hålla isär dessa båda definitioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;För att det alternativa förslaget ska utgöra ett reellt alternativ till det radikala huvudalternativet hade det varit önskvärt om detta förslag haft förtjänster som huvudalternativet inte har. I dess före- slagna form är alternativförslaget om något än mer komplext, åt- gärdar inte asymmetrin mellan skulder och eget kapital fullt ut och bedöms behöva samexistera med nuvarande ränteavdragsbegräns- ningar men med olika räntedefinitioner. Dessutom bedöms de positiva realekonomiska effekterna vara mindre. Om alternativ- förslaget hade utgjort ett mindre komplext och internationellt beprövat och vedertaget system hade beslutsfattarna fått två verk- liga alternativ att välja emellan. Ränteavdragsbegränsningar baserat på EBIT eller EBITDA liknande de som finns i Tyskland eller Finland med ett mer generöst avdrag och en snävare definition av ränta hade varit väl värda att titta närmare på som alternativ, i synnerhet då den internationella trenden går mot att fler länder inför &lt;NOBR&gt;EBIT/EBITDA-baserade&lt;/NOBR&gt; ränteavdragsbegränsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft12"&gt;En annan viktig asymmetri som förslagen förvärrar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Ambitionen har varit att föreslå en mer neutral bolagsbeskattning – därav namnet på slutbetänkandet ”Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet”. Även om ambitionen primärt har varit att åtgärda asymmetrin mellan de olika finansieringsformerna lån och eget kapital finns det andra asymmetrier i skattesystemet som är olyckliga, eftersom även de leder till snedvridningar och sam- hällsekonomsiska effektivitetsförluster. En sådan asymmetri är den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft20"&gt;572&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_548"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;mellan hur vinster och förluster behandlas skattemässigt. I ett effektivt skattesystem behandlas vinster och förluster neutralt eftersom de i praktiken utgör samma sak – förlust är inget annat än en negativ vinst. I dagens skattesystem kan förluster kvittas mot framtida vinster men när ett företag går i konkurs finns det ingen vinst att kvitta förlusten mot. Även vid ägarbyten är de svenska skattereglerna restriktiva och försvårar för uppbyggda underskott att följa med in i det nya företaget och där kvittas mot framtida vinster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;Medvetenheten om denna asymmetri och dess oönskade konse- kvenser finns och är något kommittén tagit upp vid upprepade tillfällen. I första delbetänkandet lade kommittén till och med fram ett förslag, Emissionskrediten, som åtgärdade just denna asymmetri genom att beviljat anstånd med betalning av sociala avgifter vid förlust efterställs andra fordringar. Här fann kommittén det lovvärt att åtgärda denna asymmetri även om uppdraget då primärt var att föreslå ett skatteincitament för riskkapital. Även problemen vid ägarskifte har kommittén fört fram i tidigare delbetänkande och lovat att återkomma till i slutbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Det är därför förvånande att majoriteten av kommittén nu väljer en väg som förvärrar denna asymmetri. Avdragsbegränsningen kommer att öka skatteintäkterna men eftersom kvarstående under- skott först återförs och därför reducerar skatteinbetalningarna de första åren kräver båda förslagen en temporär övergångsfinansi- ering. Som övergångsfinansiering föreslår kommittén att tidigare års underskott reduceras med 50 procent. Motivet för detta är att dessa underskott ”till stor del uppkommit under en period då det ofta har varit möjligt att skapa underskott med hjälp av ränteavdrag”. Att så må vara fallet för vissa av underskotten, men långt ifrån alla, motiverar inte ett så kraftigt ingrepp eftersom dessa underskott uppkommit lagenligt under rådande regelverk. Att retroaktivt och kollektivt ”bestraffa” alla tidigare underskott är inte legitimt. Det görs heller ingen konsekvensanalys av hur detta ingrepp slår mot företagande och entreprenörskap i Sverige. Det är rimligt att detta ingrepp i synnerhet slår mot nya, innovativa och forsknings- och utvecklingsintensiva företag som ofta är kostnadstunga i uppstarts- fasen för att sedan efter flera år generera en vinst. Att förlora 50 procent av existerande förlustavdrag kommer sannolikt att slå mycket hårt mot dessa företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1330 ft10"&gt;Dessutom rimmar det illa ur neutralitetssynpunkt att vi, i mina ögon helt korrekt, skriver upp avsättningar till periodiserings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft20"&gt;573&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_549"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;fonder och säkerhetsreserver som gjorts innan reformen så att dessa beskattas till samma procentsats som de skulle ha beskattats till om de inte avsatts till periodiseringsfonder och säkerhets- reserver. Med samma logik borde förlustavdrag som uppstod vid en högre skattesats skrivas upp så att det skattemässiga värdet är det- samma. Men i stället väljer kommittén att kapa dem till hälften samtidigt som de kvittas mot en lägre skattesats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Därutöver kan man förundras över att förlustavdragen kapas med mer än vad som krävs. En minskning av förlustavdragen med 50 procent leder till en överfinansiering, framför allt i finansierings- avdragsfallet. Enligt beräkningar från sekretariatet beräknas halverade förlustavdrag sammanlagt inbringa 13,9 miljarder under en sexårs- period, under samma sexårsperiod beräknas överfinansieringen vara 20,2 miljarder för finansieringsavdraget. För det alternativa för- slaget är motsvarande siffror 16,4 miljarder i ökade intäkter från halverade förlustavdrag och en överfinansiering på 4,5 miljarder. Varför denna överfinansiering och vad den ska finansiera är oklart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Jag kan inte ställa mig bakom denna finansiering av förslaget. Den är teoretiskt omotiverad och strider mot det vi ska åstad- komma enligt direktiven – nämligen ”ett dynamiskt och innovativt företagsklimat som vilar på förutsägbara regler”. Detta illa över- vägda tilltag signalerar inte förutsägbarhet utan tvärtom hur spel- regler på ett omotiverat och utan någon som helst konsekvens- analys snabbt kan förändras. Ett bättre alternativ är att finansiera det temporära underskottet som uppstår genom att införa finan- sieringsavdraget successivt där ett lägre avdrag medges inlednings- vis och genom en sänkning av bolagsskattesatsen med en något mindre procentsats i det alternativa förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Frågan om hur underskott ska hanteras vid ägarskiften, en fråga som skjutits upp till slutbetänkandet, har av tidsbrist inte utretts på ett tillfredställande sätt. Den mindre justering i den s.k. ventilen som gäller vid ägarförändringar vid kapitaltillskott och nyemis- sioner är långt ifrån tillfredsställande. Behovet av beloppsspärren torde vara överflödig för att undvika skattedriven handel med förlustavdrag när företaget kan göra det sannolikt att egendom av verkligt och särskilt värde förvärvats. Tidigare diskussion om att underskott får behållas vid ägarskiften om verksamheten fortsätter, som är vanligt förekommande i andra länder, har överhuvudtaget inte utretts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1331 ft20"&gt;574&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_550"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340550x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1332 ft12"&gt;Utredningsarbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;På samma sätt som tidigare delbetänkande har även arbetet med slutbetänkandet kännetecknats av ett stort fokus på de fiskala effekterna – snarare än effekterna på företagande och tillväxt – där alla möjliga tänkbara kryphål täppts till och argumentet att skydda den svenska bolagsskattebasen drivits näst intill in absurdum. Självklart ska skattesystemet inte inbjuda till skatteundandragande och som direktiven uppger är det viktigt att den svenska skatte- basen skyddas i en alltmer globaliserad värld. Problem med skatte- undandragande ska dock inte överdrivas och helt skymma sikten för andra önskvärda effekter av ett skattesystem. Hittills har den svenska bolagsskattebasen inte utholkats, snarare tvärtom. Skatte- intäkterna från bolagsbeskattningen har trendmässigt ökat räknat både i absoluta belopp och som andel av BNP de senaste tio åren. Exempelvis hade Sverige 2011 en högre andel bolagsskatteintäkter som andel av BNP jämfört med EU trots en något högre bolags- skattesats, 26,3 procent jämfört med ett genomsnitt på 23,5 pro- cent i EU.&lt;A href="#page_550"&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft10"&gt;Det hade i min mening varit önskvärt om arbetet hade tagit sin utgångspunkt i mer principiella ståndpunkter och baserats på aktu- ellt forskningsläge och ett initialt ställningstagande om vad skatte- systemet bör åstadkomma. I stället har arbetet styrts av att täppa till alla möjliga kryphål vilket har resulterat i att arbetet känne- tecknats av snabba kast mellan modeller och förslag när kryphål upptäckts, och att kommittén i efterhand tvingats konstruera argu- ment för att motivera valen. Exempelvis avfärdades en CBIT- modell tidigt i arbetet eftersom den ansågs vara en alltför radikal modell för att sedan, i arbetets slutfas, av förenklingsskäl utgöra huvudalternativet – dock förklädd som ett finansieringsavdrag. Det samma gällde avdragsunderlaget som fram till slutfasen utgjordes av EBIT för att sedan ändras till skattemässigt resultat. På samma sätt beslöts sent i utredningen att en bankskatt behövdes införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft10"&gt;En annan brist är att förslagen är knapphändigt konsekvens- analyserade. Efter drygt tre års arbete och stora resurser kan man förvänta sig att förslagen skulle ha varit mer genomarbetade. Många beslut har fattats utan adekvat underlag eller konsekvensbedöm- ning. Exempelvis fattades viktiga beslut så som procentsats för avdragsbegränsning i alternativmodellen – 20 procent av ett EBIT- underlag – och 300 000 kronor i undantaget vid hyra helt utan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;European Commission, 2013, Taxation Trends in the European Union.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft20"&gt;575&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_551"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;underlag. Andra frågor gällande möjliga kringgåenden har däremot ägnats mycket tid och resurser. Härutöver har kommittén visser- ligen beställt in expertrapporter på viktiga områden av ledande skatteexperter. Dessa rapporter skulle kunnat fungera som ytter- ligare beslutsunderlag, dock har så inte skett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1187 ft20"&gt;576&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_552"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1275 ft26"&gt;Reservation av ledamoten Anita Saldén Enérus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;Jag reserverar mig mot kommitténs förslag avseenden hanteringen av hyresförhållanden. Jag ansluter mig till förslagen som Finans- departementets sakkunniga och experter för fram i sitt särskilda yttrande (Särskilt yttrande av sakkunniga Linda Haggren m.fl.). Enligt min uppfattning är det principiellt riktigt att en del av hyror ska behandlas som en finansiell kostnad respektive intäkt. I redo- visningen har man sedan länge hanterat dessa problem på så sätt att sådana transaktioner som mer liknar ett lånefinansierat köp av en tillgång än hyra av samma tillgång behandlas som de &lt;NOBR&gt;facto-köp&lt;/NOBR&gt; som finansieras helt med lån. Kommitténs förslag är mycket mer långt- gående än att bara skilja ut en räntekomponent i sådana transaktioner som är ett de &lt;NOBR&gt;facto-köp,&lt;/NOBR&gt; dvs. finansiell leasing. Jag anser att det i stället bör införas en lagstiftning som knyter an till regelverket om leasing i redovisningsreglerna. Eftersom det redan finns ett etablerat regelverk i redovisningen är det inte meningsfullt att konstruera nya obeprövade regler med de tillämpningsproblem som nya regler brukar medföra. Det sagda innebär att även avskriv- ningsrätten bör regleras. De situationer som bör omfattas är s.k. finansiell leasing. För att motverka kringgåenden bör det för när- stående företag även finnas en särskild regel för hyrestransaktioner som inte är finansiell leasing.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Ett viktigt skäl för det alternativ som jag förordar är således att underlätta tillämpningen och förutsebarheten av reglerna. Detal- jeringsgraden i kommitténs förslag, bl.a. vad gäller beräkningen av vad som är ränta, är inte tillräckligt hög. Underlaget för beräkning- en kan dessutom ifrågasättas. Om någon ränta inte följer av hyres- avtalet ska marknadsvärdet vid beskattningsårets ingång användas som bas. I dessa fall förutsätter modellen alltså årliga uppskatt- ningar av marknadsvärdet. Detta kommer att leda till bevis- och tillämpningsproblem för tillgångar som typiskt sett inte omsätts regelbundet på en marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft11"&gt;Slutligen anser jag att det är lämpligare med regler som är i linje med vad som gäller internationellt om lagstiftaren vill skydda skatte- basen mot skattearbitrage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1333 ft20"&gt;577&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_553"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft26"&gt;Särskilt yttrande av ledamoten Rune Andersson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;A.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;Underskottsventilen i 40 kap. IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;I samband med nya regler för när underskottsavdrag inte längre skall få rullas framåt (prop. 2009/10:47) uppstod ett stort problem för innovationsföretag. Den ventil som då föreslogs, har genom sin utformning inneburit att det i praktiken inte varit möjligt att ut- nyttja den. Skatteutskottet anförde i samband med behandlingen att det var angeläget att regeringen följer hur väl undantagsregeln kommer att fungera i praktiken. Såvitt jag känner till har den aldrig utnyttjats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft10"&gt;Detta innebär en viktig brist på neutralitet mellan större vinst- givande ägare (som genom koncernbidrag kan kvitta underskott i ett innovativt dotterbolag under obegränsad tid) och ett innovativt företag som startats av enskilda entreprenörer – ofta med tillskjutet kapital från externa investerare. I det senare fallet uppstår inte sällan att kapitalet förbrukas och befintliga ägare saknar resurser. Nya investerare tillfrågas om att tillskjuta nytt kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Det är då naturligt att dessa nya investerare kräver kontroll dvs. mer än 50 procent av rösterna i underskottsbolaget. Genom dagens system försvinner då i praktiken alla förlustavdrag eftersom natur- ligtvis den nye huvudägaren sätter in kapitalet i bolaget i stället för att köpa aktier av de gamla ägarna. Det är ju bolaget som behöver pengarna och inte de gamla ägarna. I dagens lagstiftning innebär detta att underskottsavdragen försvinner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Kommitténs förslag innebär ett litet steg framåt då det skapar neutralitet mellan att göra en nyemission och att köpa aktierna av de gamla ägarna. Det löser däremot inte det andra neutralitets- problemet som jag tidigare beskrivit mellan dotterbolag i vinst- givande koncerner och entreprenörsuppbyggda innovationsföretag. Det grundläggande skälet till nuvarande regler om underskotts- avdrag vid ägarförändringar har varit att förhindra skatteplanering genom handel med underskottsbolag i tomma bolag. Enligt min uppfattning bör alla underskottsavdrag utan beloppsspärr få ut- nyttjas i det fall jag ovan beskrivit för att skapa neutralitet med storföretags dotterbolag. Om man vill förebygga handel med tomma förlustbolag kan en regel om ”fortsatt verksamhet” skrivas in i lagen. Detta kan också förtydligas t.ex. genom att ställa krav på att lönesumman i underskottsbolaget framöver måste uppgå till ett visst belopp i förhållande till t.ex. nyemissionen eller tidigare löne-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft20"&gt;578&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_554"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;summor. Jag beklagar att kommitténs majoritet inte velat avsätta tid och sekretariatsresurser åt denna viktiga fråga. Det är något paradoxalt att lågprioritera denna fråga när staten i övrigt satsar miljarder för att nya innovationsföretag skall skapas och växa. Den grupp av företag jag beskrivit och där redan mycket resurser lagts ner borde uppmärksammas mer än vad kommittén ansett sig kunna göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;B.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;Tidigare års underskott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;I kommitténs förslag ingår att gamla förlustavdrag vid reformens införande skall reduceras med 50 procent för att klara det kort- siktiga finansieringsbehovet. Motivet för att gå den här vägen är enligt kommittén att många förlustavdrag skapats genom höga historiska ränteavdrag. Även om detta äger giltighet i många bolag kvarstår det faktum att många förlustavdrag uppstått då verksam- heter gått med verklig förlust, inte minst under finanskrisen. Det föreliggande förslaget har därför inslag av konfiskatorisk och retroaktiv lagstiftning. Min prioriteringsordning för att hantera det kortsiktiga finansieringsbehovet har varit att välja mellan två andra alternativ för att lösa problemet. Det ena alternativet är att finan- sieringsavdraget startar på en lägre nivå än 25 procent vilket är rimligt med de låga räntenivåer vi bedöms ha de närmaste åren. I alternativmodellen kan bolagsskattesänkningen ske i några steg från 22 till 18,5 procent. Det andra alternativet är att förlust- avdragen endast får utnyttjas som en viss andel av vinsten under de första åren efter reformens genomförande dvs. effekten blir att förlustavdragen utnyttjas under längre tid och det kortsiktiga finansieringsbehovet blir därmed enklare att tillgodose. Mer detal- jerade förslag avseende mina två alternativ har inte varit möjliga för mig att presentera då kommitténs majoritet valt att inte använda sekretariatsresurser för sådana beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1334 ft20"&gt;579&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_555"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft26"&gt;Särskilt yttrande av ledamoten Ingemar Hansson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Utredningens förslag innebär en mycket stor förbättring av det svenska skattesystemet eftersom neutralitet skapas mellan lånat och eget kapital i aktiebolag. Därmed elimineras nuvarande skatte- mässiga diskriminering av eget kapital. Detta kommer att leda till högre soliditet i svenska bolag, vilket medför att bolagen liksom samhällsekonomin som helhet blir mera robusta mot olika typer av internationella och inhemska störningar. Den effektiva skattesatsen för bolagsvinster sänks till 16,5 procent, vilket kan väntas öka investeringarna samt leda till att skatteunderlaget i mindre utsträck- ning än annars flyttas från Sverige till länder utan eller med mycket låg bolagsskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;Huvudalternativet med finansieringsavdrag är betydligt bättre än sidoalternativet med en avdragsbegränsning eftersom huvud- alternativet ger full neutralitet mellan eget och lånat kapital. Huvud- alternativet innebär också att nuvarande avdragsbegränsningar för interna lån avskaffas, vilket innebär betydande förenklingar samt ökad rättssäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;En central och nödvändig del av förslaget är slopat avdrag för negativa finansnetton i aktiebolag. Denna slopade avdragsrätt medför med nödvändighet en ny spänning i skattesystemet genom att det blir skattemässigt lönsamt för bolag med negativt finans- netto att på olika sätt omvandla icke avdragsgilla kostnader till avdragsgilla kostnader. Det blir också skattemässigt lönsamt att på olika sätt omvandla intäkter som inte är kvittningsbara mot ränte- utgifter till kvittningsbara intäkter. Avdragsbegräsningen gäller svenska aktiebolag med negativa finansnetton medan andra eko- nomiska aktörer inte berörs av avdragsbegräsningen. Detta gäller t.ex. aktiebolag med positiva finansnetton, enskilda näringsidkare, pensionsfonder samt bolag i utlandet. Denna skillnad mellan olika aktörer skapar möjligheter att minska den sammanlagda skatten genom att icke avdragsgilla kostnader på olika sätt flyttas från aktiebolag med negativa finansnetton till andra aktörer i och utanför Sverige. Avdragsbegränsningen för bolag i Sverige med negativa finansnetton skapar på dessa och andra sätt nya samhälls- ekonomiska snedvridningar och nya möjligheter till skatteplanering även om drivkrafterna begränsas av att den relevanta skattesatsen blir så låg som 16,5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft10"&gt;Utredningen lämnar ett antal förslag som förebygger denna typ av snedvridningar och skatteplanering som t.ex. att avdragsbegräns-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft20"&gt;580&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_556"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;ningen gäller inte bara ränteutgifter utan även kapitalförluster på finansiella instrument, räntedelen av hyreskostnader samt negativa finansnetton i handelsbolag. Dessa kompletteringar är nödvändiga för att den partiella avdragsbegränsningen inte ska ge alltför stora samhällsekonomiska snedvridningar och alltför stora möjligheter till skatteplanering. Kompletteringarna är således nödvändiga för att minska risken för att reformens finansiering urholkas alltför mycket genom alltför stora möjligheter till skatteplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Utredningens förslag bör dock enligt min mening justeras i två avseenden för att ytterligare minska risken för att reformens finan- siering undermineras genom skatteplanering samt för att ytterligare minska de nya samhällsekonomiska snedvridningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft12"&gt;Justering 1: Ingen klyvning av hyresintäkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Utredningen förslår att räntedelen av en hyresintäkt ska kunna kvittas mot ränteutgifter och andra finansiella utgifter. Detta skapar symmetri när både uthyraren och hyrestagaren är bolag i Sverige som har negativa finansnetton. Problemet är att det skapas en asymmetri när uthyraren men inte hyrestagaren är ett bolag i Sverige med negativt finansnetto. Detta skapar ett förhållandevis stort utrymme för skatteplanering genom att uthyraren därmed kan skapa kvitt- ningsbara finansiella intäkter utan att hyrestagaren får motsvarande högre skatt. Denna källa till skatteplanering bör enligt min mening undvikas genom justering av utredningens förslag så att hyres- intäkter inte delas upp i en kvittningsbar räntedel och en icke kvitt- ningsbar resterande del. Frånvaro av klyvning av hyresintäkter innebär också en betydande förenkling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft12"&gt;Justering 2: Tydligare regler för terminer och optioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Anta att ett bolag med negativt finansnetto ska amortera en skuld med 10 miljoner euro om 13 månader och samtidigt betala 10 mil- joner euro för import av insatsvaror samt att företaget köper 10 miljoner euro på termin med leverans om 13 månader. Om ter- minen avser amortering blir en kapitalförlust på terminen inte avdragsgill medan en kapitalvinst blir skattefri genom att den kan kvittas mot icke avdragsgilla ränteutgifter. Den relevanta skatte- satsen är således 0 procent. Om terminen avser import blir en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft20"&gt;581&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_557"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;kapitalförlust avdragsgill och en kapitalvinst skattepliktig. Den relevanta skattesatsen är således 16,5 procent. Regler av detta slag är nödvändiga med hänsyn till &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Problemet är att det uppkommer ett utrymme för skatteplanering genom att en termin av detta slag påstås avse amorteringen och därmed blir skattefri om det visar sig bli kapitalvinst men påstås avse importen och därmed blir avdragsgill om det visar sig bli en kapitalförlust. För att före- bygga skatteplanering av detta slag krävs regler om att terminen på ett tydligt och säkert sätt ska hänföras till i detta exempel amorter- ingen eller importen redan när terminen anskaffas så att det inte blir möjligt att välja klassificering vid ett senare tillfälle än vid anskaffningen. En tänkbar regel är att vinster och förluster på terminer och andra derivat presumeras vara finansiell intäkt respek- tive kostnad, dvs. beskattas som en finansiell intäkt respektive kostnad, såvitt det inte vid anskaffningstillfället finns en kontrol- lerbar notering som inte kan ändras av skattebetalaren om att terminen sammanhänger med i detta exempel en kommande importbetalning. Utredningens förslag bör således enligt min mening justeras genom ännu tydligare regler om att terminer och optioner redan vid anskaffningstillfället ska hänföras till i detta exempel amortering eller import.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft10"&gt;För att minska risken för att finansieringen av reformen under- mineras genom skatteplanering är det lämpligt att göra dessa två justeringar av utredningens förslag. Dessa och andra risker för skatteplanering och samhällsekonomiska snedvridningar samt lämp- liga förebyggande åtgärder bör övervägas noga under remiss- behandlingen och övrig fortsatt beredning av utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft12"&gt;Behandling av underskottsavdrag vid ägarbyten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Utredningen föreslår en förändring av reglerna för hur underskott ska behandlas vid ägarbyten genom justering av den s.k. ventilen. Förslaget ryms knappast inom utredningens direktiv bland annat med hänsyn till att det krymper bolagsskattebasen medan direk- tiven efterlyser breddningar av bolagsskattebasen för att finansiera sänkt bolagsskattesats eller motsvarande. Med hänsyn till kravet på två tidigare delbetänkanden samt den krävande huvuduppgiften att skapa skattemässig neutralitet mellan eget och lånat kapital har utredningen inte heller haft tillräcklig tid att ta fram ett adekvat beslutsunderlag varken avseende hur nuvarande underskottsregler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft20"&gt;582&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_558"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;fungerar eller avseende utformning och effekter av tänkbara för- ändringar av dessa regler. Ett av flera exempel på det alltför begrän- sade beslutsunderlaget är att den angivna offentligfinansiella effek- ten på 0,1 miljarder kronor inte baseras på någon beräkning samt angavs före det att förslagets utformning var klar. Förslaget kan lika väl kosta 1,0 miljarder kronor som 0,1 miljarder kronor; under- lag saknas. Mot denna bakgrund bör enligt min mening reglerna för underskottsavdrag inte ändras baserat på utredningens förslag utan frågan bör utredas ordentligt så att det finns ett adekvat besluts- underlag inklusive en offentligfinansiell beräkning avseende even- tuella lämpliga förändringar av reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1335 ft12"&gt;Följdjustering avseende skatt vid uttag genom lön respektive utdelning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Utredningens förslag innebär att den effektiva bolagsskatten sänks från 22 till 16,5 procent. Därmed ökar den redan stora skillnaden mellan sammanlagd skatt vid uttag genom lön jämfört med vid uttag genom utdelning särskilt när utdelningen beskattas med enbart 20 procent genom de s.k. &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna.&lt;/NOBR&gt; Utredningen lämnar inte något förslag om följdjusteringar av kapital- eller arbets- inkomstbeskattningen för att dämpa eller förhindra denna ökning av skillnaden i skatteuttag. I den fortsatta beredningen av utred- ningens förslag är det angeläget att överväga följdjusteringar av andra skatteregler som skulle kunna dämpa eller förhindra en ökning av skillnaden i sammanlagd skatt vid uttag genom lön och uttag genom utdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1336 ft20"&gt;583&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_559"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft26"&gt;Särskilt yttrande av ledamoten Peter Melz&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft12"&gt;Motiven för alternativförslagets ränteavdragsbegränsningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Begränsningen av avdragsrätten för negativa finansnetton till 20 procent av EBIT innebär enligt min uppfattning ett väsentligt skydd för den svenska bolagsskattebasen. Skyddet av den svenska bolagsskattebasen är därför inte ensamt ett tillräckligt skäl för att även behålla de nu gällande begränsningsreglerna i 24 kap. IL. Ett bibehållande av de sistnämnda reglerna motiveras främst av syftet att öka neutraliten i beskattningen av eget och främmande kapital. Denna förbättring får vägas mot de förutsebarhetsproblem som de nuvarande reglerna orsakar, men sistnämnda problem kan dock antas minska då de mer svårbedömda lånen kan komma att falla utanför ramen för avdragsrätten för negativa finansnetton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft12"&gt;Ingående underskott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;I betänkandet anges att en viss kvotdel av gamla underskott ska få dras av efter de nya reglernas ikraftträdande. Motivet är främst att möjligheterna att utnyttja gamla underskott ökar väsentligt när den beskattningsbara inkomsten beräknas exklusive finansnetton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1337 ft10"&gt;Den föreslagna metoden är schablonmässig och kan möjligen förfinas för att bättre identifiera de företag som får en basbredd- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1338 ft12"&gt;Ventilen i 40 kap. IL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Kommitténs förslag till lättnad i beviskraven för bestämmelsen i 40 kap. 16 a § IL innehåller också en begränsning av hur stor del av ett kapitaltillskott som kan räknas som utgift vid tillämpning av 40 kap. 15 § IL. Jag anser att ett förslag till utökade möjligheter att beakta kapitaltillskott måste innehålla en sådan begränsning, sär- skilt för att neutralitet ska föreligga med alternativet att förvärva aktier i underskottsbolaget. Förslaget är dock något för snålt sett i en jämförelse med förvärv eftersom priset vid ett aktieförvärv beräknas med beaktande även av värdet av gamla underskott som framdeles kan utnyttjas, vilket värde inte beaktas i kommitténs förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1308 ft20"&gt;584&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_560"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p476 ft10"&gt;Ett generellt problem i 40 kap. IL är att vid förvärv av mindre än ett helt aktiebolag så finns inget skydd för att bevara de gamla underskott som belöper på kvarvarande aktieägare. Bristen blir extra påtaglig vid kapitaltillskott, men det faller utanför kom- mitténs uppdrag att behandla frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft12"&gt;Handelsbolag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Förslaget innebär att avdragsbegränsningen för negativa finans- netton gäller även för fysiska personers andelar i handelsbolags inkomster. Motiveringen är att inte ge incitament att flytta ut skulder från aktiebolag till handelsbolag. Eftersom skatteeffekten av ett nekat avdrag hos en fysisk person i inkomstslaget närings- verksamhet normalt är väsentligt högre än i ett aktiebolag borde enligt min mening avdragsrätten för negativa finansnetton begrän- sas endast till en rimligt avvägd kvotdel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1339 ft20"&gt;585&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_561"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft26"&gt;Särskilt yttrande av sakkunnige Magnus Henrekson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft10"&gt;Förslagen i Företagsskattekommitténs slutbetänkande är ensidigt inriktade på förändringar i bolagsskattesystemet. Även om syftet att förbättra neutraliteten mellan lånat och eget kapital naturligtvis är lovvärt är det min bedömning att ett vidare angreppssätt hade behövts för att bättre åstadkomma vad som i direktiven (sid. 1) beskrivs som ”[e]tt dynamiskt och innovativt företagsklimat som vilar på förutsägbara regler, sund konkurrens och utvecklingskraft […] för att Sverige ska få en starkare ekonomisk utveckling.” Redan i samband med utredningens första delbetänkande påtalade jag i mitt särskilda yttrande behovet av bl.a. en mer omfattande uppdatering av det internationella forskningsläget kring effekter av skatter på företag, företagsägande och andra viktiga aktörer som bidrar till att bygga framgångsrika företag. Tillsammans med Tino Sanandaji har jag även utvecklat detta i två expertrapporter till utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft10"&gt;Ett bredare grepp hade framför allt kunna ge bättre möjlighet att inkludera perspektiv som tar upp förutsättningar för ägande och entreprenörskap. Det hade även följt vad som i direktiven (sid. 4) beskrivs som att ”[d]et finns ett värde i ansvarsfulla enskilda ägare som kan stå för långsiktighet och närvaro i den svenska företags- sektorn.” Den bakgrundsanalys som i någon mån framskymtar i slutbetänkandet tar inte dessa frågeställningar på tillräckligt allvar, utan tycks mer ägnad åt att försvara äldre teoribildning om inter- nationellt bestämt avkastningskrav. Modernare forskning kring &lt;NOBR&gt;principal-agent-problem,&lt;/NOBR&gt; ägarstyrning och entreprenörskap behand- las tyvärr inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;Följaktligen brister Företagsskattekommitténs förslag då de sak- nar åtgärder som tar sikte på att förbättra ägar- och entreprenör- skapsklimatet. Nyligen aviserade utredningar på området (dir. 2014:33 om incitamentsprogram och dir. 2014:46 om entreprenör- skap) vittnar om behovet av åtgärder. Att Företagsskattekommittén under sina mer än tre år valt att inte behandla detta är synnerligen anmärkningsvärt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;I direkt strid mot modern forskning och erfarenhet väljer utred- ningen (kapitel 5 i betänkandet) att med stöd av den s.k. öppen- &lt;NOBR&gt;ekonomi-synen&lt;/NOBR&gt; gå på linjen att bolagskatten är den enda skatt som har någon substantiell relevans för investeringsnivån i Sverige och därmed också för tillväxt, jobbskapande och välfärdsutveckling. I betänkandets avsnitt 5.3.2 skrivs ”Det innebär att räntan sätts på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft20"&gt;586&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_562"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1340 ft10"&gt;den internationella kapitalmarknaden och att inhemska investe- ringar inte behöver finansieras med inhemskt sparande. Det inne- bär också att avkastningskravet efter bolagsskatt bestäms inter- nationellt och är oberoende av skatten på kapitalinkomster i Sverige.” Därmed underkänner utredningen indirekt det arbete som görs av myndigheter som Vinnova, Tillväxtverket och Tillväxtanalys liksom stora delar av de analyser, förslag och åtgärder som ligger under Näringsdepartementet. Likaså innebär det en indirekt argu- mentering för att utredningarna om incitamentsprogram (dir. 2014:33) och om entreprenörskap (dir. 2014:46) inte kan motiveras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1341 ft10"&gt;ekonomiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;Utredningen visar ingen insikt om att företagare i regel erbjuder sitt arbete, sitt specifika kunnande och sin kapitalinsats i form av ett odelbart knippe, vilket gör att värdet av de olika delarna inte på ett meningsfullt sätt kan separeras från varandra. När företaget växer skapas med hjälp av existerande kapital och företagarens egna insatser ytterligare kapital. Forskningen visar att företagares beteende och därmed inkomster tenderar att vara mer skattekänsliga än löntagares inkomster, vilket också är ett argument för att företagar- aktivitet inte nödvändigtvis bör beskattas som en form av arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Givet direktiven till utredningen är det inte rimligt att i prak- tiken bortse från den omfattande kunskap som under de senaste decennierna byggts upp kring effekter av beskattning i ägarledet på entreprenörstalangers karriärval, effektiviteten i ägarstyrningen och hur väl resurser kanaliseras över från stagnerande branscher och företag till branscher och företag med högre potential och bättre framtidsutsikter. Utöver de två expertrapporter som Tino Sanandaji och jag skrev på uppdrag av utredningen 2012 (och som nu publiceras som bilagor till huvudbetänkandet), vill jag också hän- visa till den &lt;NOBR&gt;ESO-rapport&lt;/NOBR&gt; vi publicerade den 26 maj 2014 (Henrekson och Sanandaji 2014). I denna rapport ges en upp- daterad forskningsöversikt och analys av forskningsläget. I rappor- ten finns också en omfattande diskussion om de restriktiva antag- anden som är nödvändiga för att kunna dra slutsatsen att det endast är bolagsskatten som är av relevans för tillväxt och investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Vad gäller själva förslagen kan först konstateras att de är komplicerade och det är näst intill omöjligt att överblicka vilka konsekvenserna blir och vilka beteendeanpassningar som kommer att utlösas. Sverige är heller inte ensamt om att införa ränteavdrags- begränsningar. Sådana system har införts i flera länder och det finns redan erfarenheter av för- och nackdelar med de olika system som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft20"&gt;587&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_563"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft10"&gt;används. Med tanke på hur starkt integrerad svensk ekonomi är med resten av världen hade det varit naturligt att snarare välja ett huvudalternativ som ligger nära något av de system som visat sig fungera väl i de stora ekonomierna, exempelvis Tyskland. I stället väljer utredningen att föreslå ett komplicerat, ”hemmasnickrat” system med få likheter med existerande system i de ledande länd- erna. Detta innebär i sig ett stort risktagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;När det gäller alternativförslaget har utredningen valt att relatera avdragsmöjligheten till EBIT- och inte till EBITDA- resultatet. Med tanke på att andra länder, inte minst Tyskland, valt &lt;NOBR&gt;EBITDA-resultatet&lt;/NOBR&gt; som bas väcker detta förvåning. Tysklands val av EBITDA gjordes efter en omfattande diskussion där det fram- kom att en &lt;NOBR&gt;EBIT-begräsning&lt;/NOBR&gt; skulle missgynna kapitalintensiva företag. Givet den kapitalintensiva industrins stora betydelse för svensk ekonomi förefaller det minst sagt obetänkt att inte göra samma bedömning som Tyskland. Och om utredningen gör en annan bedömning bör det motiveras och analyseras avsevärt grund- ligare än vad som nu görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;Mer specifikt när det gäller de förslag som lämnas av Företags- skattekommittén delar jag den kritik som framförs av bl.a. leda- moten Åsa Hansson. För att även kortsiktigt i anslutning till in- förandet kunna möta grundkravet på sunda offentliga finanser vore en successiv upptrappning av finansieringsavdraget att föredra framför föreliggande förslag. Det kan ändå ifrågasättas om nivån för finansieringsavdraget kan vara konstant över tiden. Vid en ränteuppgång kommer finansieringsavdraget inte att räcka till för att möta företagens ökade finansieringskostnader och då är det troligt att avdraget skulle behöva höjas för att inte bli konkurs- drivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft10"&gt;Det föreliggande förslaget att försämra värdet av befintliga underskottsavdrag har karaktär av ett slags retroaktiv beskattning och riskerar att leda till allvarliga snedvridningar. Förslaget torde bl.a. innebära att expansiva och framtidssatsande företag, som nyligen tagit stora utvecklingskostnader med temporära förluster som följd, får väsentligt sämre konkurrensförutsättningar gent- emot krympande företag och företag med ålderstigen (sedan länge avskriven) maskinpark. Det blir därmed svårt att uppfylla direk- tivens (sid. 1) önskan om förslag som kan ”öka kapitalbestånd, produktivitet, BNP och välfärd”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;Avslutningsvis är det svårt att undvika att kommentera formerna för utredningsarbetet. Ett genomgående problem under utred-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft20"&gt;588&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_564"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;ningsarbetet – även det väl beskrivet i ledamoten Åsa Hanssons reservation – har varit ett överdrivet fokus på den fiskala aspekten redan i utgångsläget. Om i stället direktivens målsättning varit vägledande från början och det fullt legitima fiskala intresset att undvika skatteundandragande kommit in först senare, hade resul- tatet med största sannolikhet blivit avsevärt bättre. Då hade utred- ningen kunnat presentera två väl genomarbetade alternativa förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Trots att utredningen arbetat i nästan tre och ett halvt år och haft mycket stora interna resurser till sitt förfogande, tilläts utred- ningen aldrig att ta sin utgångspunkt i rådande mer moderna kun- skapsläge. I stället satt den redan från början fast i äldre och sedan tidigare invanda utgångspunkter och teoretiska föreställningar, vilket kom att styra hela processen. Så här i efterhand var det, skrivningarna i direktiven till trots, kanske inte meningen att utredningen skulle våga sig utanför de ramar som varit så styrande för svenska utredningar på skatteområdet under mer än ett kvarts sekel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1295 ft12"&gt;Referens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1342 ft182"&gt;Henrekson, Magnus och Tino Sanandaji (2014), &lt;SPAN class="ft45"&gt;Företagandets förutsättningar – en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;ESO-rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt; om den svenska ägarbeskattningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft10"&gt;Rapport 2014:3. Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO). Stockholm: Fritzes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1343 ft20"&gt;589&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_565"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1344 ft31"&gt;Särskilt yttrande av sakkunniga Linda Haggren och Anders Kristoffersson samt experterna Mats Andersson, Annica Axén Linderl, Andreas Högberg och Elisabeth Sheikh&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Kommittén lämnar två alternativa förslag för att minska de skatte- mässiga skillnaderna mellan finansiering med eget respektive lånat kapital. Huvudförslaget är ett finansieringsavdrag och alternativet är s.k. &lt;NOBR&gt;EBIT-regler.&lt;/NOBR&gt; I båda förslagen föreslås att avdragsrätten för finansiella kostnader ska begränsas. Som en konsekvens av detta föreslår kommittén även att ett ränteelement i vissa hyreskostnader ska urskiljas och behandlas som finansiella kostnader respektive intäkter. Detta yttrande begränsas till att avse den föreslagna han- teringen av hyra, vilken är densamma i båda förslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Hyra av en tillgång kan användas som ett alternativ till att låne- finansiera ett köp av samma tillgång. Därför är det principiellt rätt att en del av hyran i vissa fall ska behandlas som en finansiell kost- nad respektive intäkt. I redovisningsreglerna har man sedan länge hanterat dessa problem på så sätt att sådana transaktioner som mer liknar ett lånefinansierat köp av en tillgång än hyra av samma tillgång behandlas som ett de &lt;NOBR&gt;facto-köp&lt;/NOBR&gt; som finansieras helt med lån. Transaktioner som mest liknar en lånetransaktion kallas för finansiell leasing och övriga transaktioner för operationell leasing. Det som avgör om en transaktion ska klassificeras som finansiell leasing är om de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägande har övergått från leasegivaren till leasetagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;Kommitténs förslag är mer långtgående än att skilja ut en ränte- komponent i sådana transaktioner som är ett de &lt;NOBR&gt;facto-köp,&lt;/NOBR&gt; dvs. finansiell leasing. Kommitténs förslag innebär att en räntekompo- nent ska skiljas ut i alla hyror, utan hänsyn till om hyresförhåll- andet avser finansiell eller operationell leasing. För närvarande finns det inte – såvitt känt – något redovisnings- eller skattesystem som har gått så långt som kommittén föreslår och kräver sär- skiljande av en räntekomponent för i stort sett samtliga hyresavtal, oavsett hur avtalsvillkoren är formulerade. Detta anser vi utgör en grundläggande invändning mot förslaget. Eftersom ett liknande system inte praktiseras någonstans är det svårt att bedöma konse- kvenserna av förslaget och hur det kommer att fungera i praktiken. Om svenska regler i allt för hög grad avviker från de i andra länder ökar också risken för skattearbitrage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft20"&gt;590&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_566"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p930 ft10"&gt;Kommitténs förslag innebär att den ränta som följer av hyres- avtalet ska användas. Det ges dock lite vägledning om hur detta ska gå till i praktiken. Det är exempelvis oklart om tanken är att man ska använda samma teknik som enligt vedertagna redovisnings- regler, vilket bland annat innebär att restvärdesgarantier och optioner med ett lösenpris som understiger det förväntade mark- nadsvärdet ska påverka ränteberäkningen. Om det inte går att beräkna räntan utifrån hyresavtalet ska den enligt förslaget beräk- nas utifrån tillgångens marknadsvärde vid beskattningsårets ingång. Marknadsvärdet ska multipliceras med en räntesats som uppgår till statslåneräntan med tillägg av fem procentenheter för leasetagaren respektive statslåneräntan för leasegivaren. Metoden innebär alltså att räntan ska beräknas utifrån tillgångens – inte skuldens – värde. Det innebär exempelvis att ingen del av de hyresbetalningar som man gör kommer att anses som amortering av en skuld. Detta sätt skiljer sig från hur man typiskt sett brukar beräkna räntor, vilket innebär att man applicerar en ränta på den skuld som man har vid varje tidpunkt och att skulden minskas med amorteringar. Modellen förutsätter dessutom årliga uppskattningar av marknadsvärdet på de aktuella tillgångarna. Marknadsvärdet är många gånger svårt att uppskatta – inte minst för immateriella rättigheter eller andra till- gångar som inte omsätts regelbundet på en marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft10"&gt;Kommitténs förslag saknar alltså viktiga komponenter för hur räntedelen av hyrorna ska beräknas i praktiken. Vi bedömer därför att det finns en betydande risk för att förslaget kommer att bli svårt att tillämpa och att företagens administrativa börda kommer att öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;Vi förespråkar i stället en modell som ligger i linje med redovis- ningsreglerna och som koncentreras till sådana transaktioner där den ekonomiska innebörden är att det är fråga om utlåning av pengar, dvs. finansiell leasing. Modellen bör gälla oavsett om det rör sig om hyra av inventarier eller fastigheter. Det avgörande bör vara att de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med att äga en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Med denna utgångspunkt är det naturligt att lease- tagaren skattemässigt behandlas som ägare av tillgången fullt ut och därmed även får göra skattemässiga avskrivningar på tillgången. Vi förordar därför en lagstiftning som innebär att transaktionen som helhet ska beskattas utifrån den ekonomiska innebörden. Genom att behandla transaktionen som en helhet får man en neutral beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1345 ft20"&gt;591&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_567"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Ett sätt att uppnå detta skulle vara att anpassa skattereglerna till vad som gäller redovisningsmässigt, dvs. att vid beskattningen tillämpa de regler som gäller för redovisningen. Enligt normgivning från Bokföringsnämnden (BFN) och Rådet för finansiell rappor- tering är det endast i koncernredovisningen som företagen är skyldiga att redovisa sådana transaktioner enligt den ekonomiska innebörden. De redovisningsregler som skulle komma i fråga för skattemässig användning är därför de regler som gäller för koncern- redovisningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft10"&gt;Den lagstiftning som vi tänker oss innebär att såväl den skatte- mässiga klassificeringen som hanteringen i övrigt skulle baseras på Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Lagtekniskt kan detta åstadkommas på olika sätt t.ex. genom att bestämmelser som motsvarar redo- visningsreglerna tas in i inkomstskattelagen. Därigenom får man ett heltäckande och beprövat system på plats som innehåller lösningar på problem som kan uppkomma vid leasingtransaktioner. I det allmänna rådet finns den grundläggande regel som säger att ett leasingavtal ska klassificeras som finansiellt om de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägande i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Regelverket innehåller också ett antal exemplifieringar när detta ska anses vara fallet. Det innehåller även regler om avskrivningsrätt, hantering av leasing- avgifter m.m., vilket bygger på en ekonomiskt riktig redovisning. Regler med mycket likartat innehåll finns även i den internationella redovisningsstandarden IAS17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;För att reglerna ska bli enhetliga bör alla företag tillämpa ett och samma regelverk vid beskattningen, dvs. de leasingregler som gäller enligt BFN:s &lt;NOBR&gt;K3-regelverk.&lt;/NOBR&gt; Följaktligen bör även de företag som tillämpar andra regelverk för redovisningsändamål omfattas. Detta kan medföra en ökad administrativ börda för vissa företag. Denna ökade administrativa börda ska dock inte överdrivas, bl.a. eftersom de leasingavtal som många mindre företag har ingått bör vara av tämligen standardiserad karaktär. Det är dessutom rimligt att anta att Bokföringsnämnden kommer att anpassa även det förenklade regelverket K2 så att det överensstämmer med uttryckliga skatte- regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Kommittén föreslår två förenklingsregler. Den s.k. 300 000- &lt;NOBR&gt;kronors-regeln&lt;/NOBR&gt; kan dock väntas bli svår att tillämpa i praktiken i de fall företagen ligger över gränsen ett visst år och under ett annat. Den kan även inbjuda till missbruk exempelvis på så sätt att man&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft20"&gt;592&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_568"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;sluter leasingavtal med låga leasingavgifter men höga garanterade restvärden (vilket skulle göra att de löpande leasingavgifterna till stor del skulle bestå av ränta). Med tanke på att den modell som vi förordar även reglerar avskrivningsrätten föreslår vi inte någon liknande förenklingsregel. Prissättningen på leasing är nämligen beroende av den skattemässiga hanteringen. Parterna måste från början veta vem som ska skriva av på en tillgång. Det är därför inte lämpligt att kombinera vårt förslag med en sådan regel. Vår modell bör inte heller kombineras med den av kommittén föreslagna åttamånadersregeln. Den modell som vi förespråkar innebär att man bara omfattar sådana transaktioner som de facto avser utlåning av pengar (dvs. finansiell leasing). Eftersom de allra flesta finan- siella leasingkontrakt torde ha en löptid på mer än åtta månader skulle en sådan bestämmelse inte fylla någon funktion i det system vi förordar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft10"&gt;Det regelverk som vi föreslår innebär att man inriktar sig på sådana transaktioner där det i praktiken är fråga om utlåning av pengar. När båda parterna är närstående till varandra räcker inte detta på grund av risk för kringgåenden. Den föreslagna regeln behöver därför kompletteras med en regel om att räntekompo- nenten ska skiljas ut även avseende sådana hyresavtal mellan närstående parter som inte är finansiell leasing (dvs. alla hyres- avtal). Vårt förslag om reglering av avskrivningsrätten bör dock enbart gälla finansiella leasingavtal. Om avtalsvillkoren är sådana att det inte är fråga om finansiell leasing bör enbart en viss andel av hyreskostnaden anses som finansiell kostnad. På motsvarande sätt bör en viss andel av hyresintäkten anses utgöra finansiell intäkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1346 ft20"&gt;593&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_569"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft26"&gt;Särskilt yttrande av sakkunnige &lt;NOBR&gt;Sven-Olof&lt;/NOBR&gt; Lodin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft10"&gt;Företagsskattekommitténs huvudförslag i form av en modifierad &lt;NOBR&gt;CBIT-modell&lt;/NOBR&gt; med finansieringsavdrag innebär en neutral behand- ling av eget och främmande kapital. Enligt modern ekonomisk och finansiell forskning främjar det en effektiv kapitalanvändning och högre investeringskvalitet. Härmed upphör det gynnande av låne- finansiering av särskilt lågavkastande projekt som det traditionella företagsskattesystemen med avdragsrätt för räntor och en sämre behandling av eget kapital medfört. Enligt de simuleringar som genomförts av de ekonomiska effekterna av &lt;NOBR&gt;CBIT-system&lt;/NOBR&gt; på EU- nivå framgår att länder med just Sveriges teknologiska nivå och ekonomiska förhållanden med stor internationell sektor skulle uppnå stora fördelar med en sådan företagsskattemodell. Sverige nämns till och med som det land som enligt simuleringen särskilt skulle gynnas av en övergång till en företagsbeskattning baserad på en &lt;NOBR&gt;CBIT-modell.&lt;/NOBR&gt; Därtill kommer två ytterligare fördelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;Det problem som den erosion av bolagsskattebasen, som beror på lånetransaktioner med närstående bolag i lågskatteländer, för- orsakar, varigenom skattepliktiga vinster flyttas från det land där de produceras till lågskatteländer, s.k. internationell ”profit shifting”, förhindras helt, när avdrag inte längre ges för nettoräntekostnader. De komplicerade särskilda begränsningsregler för ränteavdrag mot s.k. räntesnurror, som såväl Sverige och en rad andra länder genom- fört, och som innehåller svårtillämpade och hårt kritiserade värder- ings- och bedömningsregler, behövs inte längre utan kan avskaffas. Detta innebär en betydande förenkling av skattesystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;Den breddade skattebas, som det generella avdragsförbudet mot negativa finansnetton enligt den föreslagna modellen medför, möj- liggör dessutom betydande sänkningar av den effektiva bolags- skattesatsen till 16,5 procent utan att statens skatteintäkter behöver minska. Härigenom förbättras det svenska näringslivets konkurr- enskraft ytterligare. Dessutom ökar intresset för internationella investeringar i Sverige, särskilt av lönsamma projekt, vilket också stärker svenskt näringsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Den fördyring av lånefinansiering som det generella förbudet mot avdrag för negativa finansnetton medför vid 16,5 procents effektiv skattesats är dessutom betydligt mindre än vad som i all- mänhet förväntas. Vid dagens låga räntenivåer uppgår fördyringen av räntekostnaden efter skatt vid tre procents låneränta till mindre än 0,5 procentenheter. Vid långsiktigt mer normala räntenivåer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft20"&gt;594&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_570"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;kring fem procent låneränta blir fördyringen fortfarande mindre än en procentenhet efter skatt. Fördyringen är betydligt mindre än vad normala fluktuationer av marknadsräntorna medför. Det betyder också att någorlunda högavkastande investeringar fort- farande kan lånefinansieras till stor del utan att den samlade skatte- kostnaden stiger. Tvärtom kan många lönsamma lånefinansierade investeringar få en lägre skattebelastning än i det gällande bolags- skattesystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;I själva verket är den föreslagna reformen mindre omskakande och mindre dramatisk än vad 1991 års stora reform var med sin fördubbling av skattebasen och en radikal sänkning av bolagskatte- satsen, som ökade räntekostnaderna efter skatt betydligt. Också den gången gick Sverige i spetsen för reformgenomförandet och lämnade de internationellt gängse skattemodellerna bakom sig. Att hänvisa till de sämre modeller som är gängse i andra länder är ett dåligt försvar mot en positiv reform. Man skall också komma ihåg att viktiga delar av näringslivet – särskilt Volvo och de svenska bankerna – var utomordentligt tveksamma till reformen. Men näringslivets anpassningsförmåga visade sig större än de tveksamma trodde. I dag skulle en återgång till det system som rådde före 1991, med generösa avdrags- och avsättningsmöjligheter och hög skattesats, ses som ett skräckscenario och ingen vill i dag ha tillbaka det bolagsskattesystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Med hänvisning till det ovan anförda ställer jag mig i allt väsentligt bakom det av kommittén framlagda huvudförslaget. Det framlagda alternativförslaget med en s.k. &lt;NOBR&gt;EBIT-modell&lt;/NOBR&gt; för att en- bart begränsa mer omfattande ränteavdrag är för det första, trots sin mer begränsade målsättning, tekniskt mer komplicerat än huvudförslaget och lämnar dessutom fortfarande alltför stort utrymme för internationellt räntearbitrage (avdrag för negativa finansnetton upp till 20 procent av EBIT). Modellen måste dess- utom fortfarande och utan att nämnvärt förbättra begränsnings- effekten kompletteras med svårhanterliga värderings- och bedöm- ningsregler. Även om liknande system (men vanligtvis med jäm- förelsebasen EBITDA, som innebär ännu större avdragsutrymme och minskar effektiviteten i avdragsbegränsningen ytterligare) an- vänds i flera länder är dess bristande effektivitet påtaglig och saknar de övriga positiva effekter som huvudförslaget medför – särskilt likabehandlingen av eget och främmande kapital – vilket är ett stort framsteg som medför många fördelar. Mot den bakgrunden bör Sverige inte följa den nuvarande internationella trenden, som inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft20"&gt;595&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_571"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;ger Sverige några komparativa fördelar på det sätt som huvud- förslaget ger. Jag får därför avstyrka genomförandet av alternativ- förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;I några avseenden har jag dock också invändningar mot de i huvudförlaget av kommittén valda lösningarna. Av naturliga skäl måste naturligtvis kommittén i sina förslag beakta risken för kring- gående av ränteavdragsförbudet och andra oavsedda beteenden för att uppnå skatteminskningar. Men på några punkter har man gått för långt eller missbedömt missbruksrisken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1347 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Införande av ett generellt förbud mot avdrag för handelsbolags negativa finansnetton&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Det föreslagna generella avdragsförbudet för negativa finansnetton gäller i princip endast juridiska personer, men har i förslaget utvid- gats till att också gälla fysiska personers andel i ett handelsbolags inkomster. Aktiebolags handelsbolagsinkomster ingår i aktiebolagets inkomster varigenom aktiebolagets avdragsförbud automatiskt också gäller aktiebolagets andel av handelsbolagets inkomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Utvidgningen till fysiska personers andelar av handelsbolags- inkomster motiveras av en rädsla från kommitténs sida att vad som tidigare varit aktiebolagets upplåning annars kommer att flyttas ut till handelsbolaget, varigenom avdragsförbudet kan kringgås. Emel- lertid kan fysiska ägare, som inte föreslås bli omfattade av någon avdragsbegränsning, av ett aktiebolag göra precis samma sak, varför ett avdragsförbud med samma motivering i så fall också borde införas för fysiska personer med andelar i ett aktiebolag. Men så långt vill kommittén inte sträcka sig. Men fråga är om ett delägar- skap via handelsbolag verkligen ger större möjligheter att undvika avdragsförbudet än vid ett direkägande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;Tre exempel med olika ägarkonstellationer kan klargöra frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1348 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;Ett vanligt handelsbolag med solidariskt ansvar för HB:s för- bindelser med eller utan ett AB som delägare. I denna situation medför det solidariska ansvaret en större ekonomisk risk för varje delägare än om varje delägare i aktiebolaget personligen upplånar sin andel av det kapital som skall tillskjutas. Vidare krävs att alla delägare skall komma överens och att de har lika stor andel av AB:s kapital för att projektet skall vara intressant. Slutsats: Det är mindre förmånligt att äga aktier via ett handels- bolag än att äga aktierna direkt p.g.a. risksituationen och de&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft20"&gt;596&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_572"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1349 ft10"&gt;ofta knepiga personrelationer som kan uppstå av att använda HB som mellanhand vid upplåning som tillskjuts AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Ett kommanditbolag med en fysisk person som komplementär. Här blir komplementären ensam personligen ansvarig för KB:s upplåning och därmed bär denne en större risk än som mot- svarar vederbörandes andel i bolaget och av vinsten. Detta är ett klart dåligt alternativ för komplementären som får bära hela risken. Det är förmånligare att varje delägare lånar personligen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1350 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;Ett kommanditbolag med ett AB (eller annan juridisk person som beskattas som AB) som komplementär. Här slipper de fysiska delägarna personligt ansvar för KB:s upplåning. I detta fall är det intressant för KB och dess delägare att låta KB låna upp det belopp som skall tillskjutas AB. Slutsats: Här uppstår en klar risk för att denna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;KB-konstruktion&lt;/NOBR&gt; kan medföra kring- gående av ränteavdragsförbudet i aktiebolagsbeskattningen, då de fysiska kommanditdelägarna kan få del i KB:s ränteavdrag utan att ådra sig personligt betalningsansvar för lånen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft13"&gt;Slutsats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;De ovan givna exemplen på olika möjliga ägarkonstellationer visar att det endast är i fall c) med ett AB som komplementär, som det kan vara förmånligare för HB:s delägare än för icke handelsbolags- delägare att använda ett HB som låntagare av kapital som sedan skall tillskjutas eller användas av ett AB. Den enda inskränkning i rätten för fysiska personer som är nödvändig är att delägare i just sådana kommanditbolag inte har rätt till avdrag för låneräntor. Det enda som behövs för att en icke avsedd skatteförmån skall uppstå genom delägarskap i ett handelsbolag är därför en enkel bestäm- melse som förbjuder kommanditbolag med ett AB som komple- mentär avdrag för finansiellt underskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Bortsett från denna situation finns det ingen anledning att behandla fysiska personer och handelsbolagsdelägare olika. Något generellt förbud mot handelsbolags avdrag behövs därmed inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Ett längre gående avdragsförbud för alla handelsbolagsdelägare oavsett om deras handelsbolag direkt eller indirekt ens är delägare i något aktiebolag är inte bara onödigt utan drabbar dessa delägare med en oskälig och kraftig merbeskattning eftersom deras handels- bolagsinkomster dels beskattas som näringsinkomst med en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft20"&gt;597&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_573"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;progressiv beskattning på för närvarande upp till 57 procent plus egenavgifter vilket medför en total skattebelastning på 67 procent på det nekade ränteavdraget att jämföras med aktiebolagens 16,5 procent effektiva skattebelastning. Denna extrabeskattning diskriminerar fysiska personer som driver sin verksamhet inom ramen för ett handelsbolag och strider i högsta grad mot likformig- hetsprincipen, som är en grundläggande princip i all beskattning. Ett avdragsförbud för räntekostnader inom handelsbolag och sär- skilt i det fall handelsbolaget inte har något direkt eller indirekt ägande i något aktiebolag, förutom i det ovan presenterade kommanditbolagsfallet, är ur rättvise- och rättssäkerhetssynvinkel oacceptabelt. Ett införande av en så godtycklig och sakligt ogrun- dad förbudsregel, som allvarligt diskriminerar en särskild företags- form, bör inte förekomma i en rättsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Jag föreslår därför att avdragsförbudets tillämpning inskränks i första hand till endast kommanditbolag med aktiebolag som kom- plementär. Om en så begränsad tillämpning trots allt skulle anses för snäv för att stoppa missbruk bör avdragsförbudet under alla förhållanden endast gälla när handelsbolaget direkt eller indirekt har delägarskap i ett aktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Slutligen vill jag dock i ett avseende instämma i kommitténs bedömning, nämligen att den gällande handelsbolagsbeskattningens hybridutformning är otidsenlig och svårtillämpad och att den snarast måste reformeras i grunden. Förmodligen är den enda praktikabla lösningen att handelsbolagen i framtiden beskattas på samma sätt som aktiebolag. Detta har dock inte legat inom ramen för Före- tagsskattekommitténs arbete. Även mot den bakgrunden framstår den kraftiga skärpning av handelsbolagsbeskattningen som kom- mittén föreslår som stridande mot viktiga rättsprinciper, även om förslaget öppnar en möjlighet för handelsbolagsdelägare att utan skattekonsekvenser upplösa bolaget. Att handelsbolagen är få och inte så stora, vilket kommittén urskuldande anför, är en dålig ursäkt för en dålig lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1351 ft20"&gt;598&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_574"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1352 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Kommitténs förslag att avdragsrätten för underskott från år före den nya lagstiftningens ikraftträdande av statsfinansiella skäl skall halveras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft10"&gt;Kommitténs förslag bör inte genomföras i nuvarande form. En sådan avdragsbegränsning får betydande retroaktiva effekter och bryter härmed mot en annan grundläggande rättsprincip, som till och med återspeglas i regeringsformen 2 kap. 10 §, som förbjuder retroaktiv beskattning. Även om den retroaktiva effekten i före- liggande fall inte utgör en sådan formell retroaktivitet som rege- ringsformen förbjuder är dess praktiska effekt densamma som vid en grundlagsstridig retroaktivitet. Därför bör sådana effekter und- vikas. Dessutom skulle enligt kommitténs beräkningar denna halv- ering av avdragsrätten med ca 14 miljarder kronor bidra till en över- finansiering på ca 20 miljarder kronor under de första sex åren efter den nya företagsbeskattningens inträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;En lämpligare lösning på det statsfinansiella balansproblemet de första åren efter reformen torde därför kunna vara att under exem- pelvis fem år begränsa rätten till avdrag för de tidigare under- skotten till maximum 20 procent av dessa underskott per år, eller alternativt till högst 25 procent av den skattepliktiga vinsten före finansieringsavdraget. Denna utspridning av avdragen under flera år skulle vid en diskonteringsränta på 5 procent minska nuvärdet av avdragen med ca 15 procent och i motsvarande mån förbättra den statsfinansiella kalkylen. Därtill kommer att många förlustavdrag – särskilt de som hänför sig till stora driftsunderskott – på grund av företagens fortsatt dåliga resultat inte kommer att kunna utnyttjas förrän senare om ens någonsin. Detta medför att kostnaden för att bevilja avdrag för alla tidigare underskott troligtvis är betydligt lägre än vad som är utgångspunkten för beräkningen av finan- sieringsbehovet för finansieringsavdraget under infasningsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1353 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Den föreslagna lindringen av den s.k. ventilen i förlustutjämningslagstiftningen i 40 kap, 16 a § IL&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft10"&gt;Den nu gällande lydelsen av ventilen har fått en utformning som medför att satsningar genom nya delägares kapitaltillskott i form av riktade nyemissioner berövar bolaget efter ägarförändringen rätten till avdrag för underskott som uppstått före de nya ägarnas inträde till och med i mycket seriösa projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft20"&gt;599&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_575"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1116 ft10"&gt;Eftersom de praktiska effekterna av lagstiftningens detalj- utformning och de allvarliga problem för innovationsföretag, som den medför, är svårgenomträngliga och heller inte framgår klart av betänkandets framställning i avsnitt 15.4 kan det vara på sin plats att med ett praktiskt exempel illustrera lagstiftningens effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Uppfinnaren U har ett företag, i vilket han bedriver ett projekt som han tror stort på, men det tar längre tid och kostar mer än han planerat. Just nu är förlusterna i bolaget 2,5 miljoner kronor och hans pengar är slut. Kostnaderna är i huvudsak direkt kostnads- förda. Balansräkningen är därför urusel då nästan inga kostnader har kunnat aktiveras och då bolaget har stora lån. Detta är en mycket vanlig situation för just innovationsföretag. Han har nu haft tur och hittat en affärsängel A, som är villig att tillskjuta 5 miljoner kronor för vidareutveckling av projektet mot att han får 60 procent av bolaget. Det skall ske genom en riktad nyemission till A och en motsvarande utökning av aktiekapitalet. Dessutom garanterar A forskningspersonalen fortsatt anställning under i vart fall minst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;U får i &lt;SPAN class="ft13"&gt;alt. a) &lt;/SPAN&gt;ingen ersättning för sina tidigare kostnader och i &lt;SPAN class="ft13"&gt;alt. b) &lt;/SPAN&gt;en ersättning på 500 000 kronor, motsvarande hans egen anskaffningskostnad för 50 procent av aktierna. Detta belopp för- binder han sig att skjuta till i bolaget samtidigt som det ursprungliga aktiekapitalet skrivs ner med motsvarande belopp för att likvida- tionsplikt inte skall inträda. A behöver då inte tillskjuta något till bolaget. I och med att priset inte överstiger säljarens anskaff- ningskostnad för hälften av aktierna undviks en fördyrande kapital- vinstbeskattning, som skulle skada projektet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Lagstiftningen i 40 kap. 16 a § IL innebär att nyemissionsbelopp från säljare eller köpare som inbetalas i samband med överlåtelsen skall avräknas från köpeskillingen, som därvid kommer att anses vara noll i båda fallen ovan. Därmed utesluter i så gott som alla nyemissionssituationer, bl.a. den i det praktiska exemplet ovan, spärregeln möjligheterna för det förvärvade företaget att dra fördel av utnyttjandet av tidigare underskottsavdrag. Reglerna drabbar härigenom också seriösa nyemissionsfall där syftet är att tillföra ett företag nytt kapital för att verksamheten skall kunna fortsätta. Det innebär att ett projekts kostnader för att senare kunna uppnå &lt;NOBR&gt;break-even&lt;/NOBR&gt; stiger med f.n. 22 procent av de tidigare underskotten eller i exemplet med 526 000 kronor jämfört med att projektet kun- nat fortsätta med samma huvudägare. Det är tveksamt om A skulle vara beredd att gå in i företaget med den kostnadsfördyringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft20"&gt;600&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_576"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p768 ft10"&gt;Dessutom finns det anledning att ifrågasätta varför ett utvecklings- projekt skall belastas med högre skattekostnader enbart på den grunden att företaget behöver kapitaltillskott från ny finansiär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Detta förfarande som används för den nödvändiga kapital- förstärkningen av bolaget är det vanligaste tillvägagångssättet för satsningar av nytt riskkapital till bolag med lovande innovations- och forskningsprojekt, då avsikten med tillskottet är att det skall komma projektet till godo och inte redan existerande bolagsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;I innovationsföretag är det oftast fråga om immateriella till- gångar av typ upparbetade patent eller bara &lt;NOBR&gt;know-how&lt;/NOBR&gt; i lovande projekt, vars upparbetningskostnader endast till en liten del har kunnat aktiveras utan har måst kostnadsföras direkt, vilket särskilt gäller lönekostnader. Detta har medfört underskott, då någon kommersialisering ännu inte kunnat ske och kanske aldrig kommer att kunna ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Life-science-sektorn&lt;/NOBR&gt; utgör en viktig del av innovationsverksam- heten i Sverige och kan tjäna som ett lämpligt exempel på de förhållanden som många innovationsföretag lever under. Enligt professionella bedömare med god insikt i branschens alla sidor visar en försiktig beräkning att över 90 procent av projekten åtminstone under de första fem åren befinner sig i den situationen. Inom &lt;NOBR&gt;Life-science&lt;/NOBR&gt; är slutfasen i ett lovande forskningsarbete, den s.k. ”fas tre”, den kliniska prövningen med storskalig patientpröv- ning av en medicin oftast så kostnadskrävande att mindre företag inte har en chans att klara dem utan nya kapitaltillskott. 75 procent av alla ”fas &lt;NOBR&gt;tre-prövningar”&lt;/NOBR&gt; avbryts dessutom, ibland därför att projektet inte bär eller minst lika ofta på grund av brist på kapital för fullföljandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;Ett exempel från verkligheten kan illustrera såväl den stora osäkerheten som det förhållandet att även små chanser till fram- gång ändå kan erhålla riskkapital om vinsten vid positiv utgång kan bli tillräckligt stor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Sannolikheten för en viss liten molekyl att utvecklas och ta sig från &lt;NOBR&gt;pre-clinical&lt;/NOBR&gt; (PC) till lansering (Reg) är endast 2 procent enligt benchmark från Pharmaceutical Benchmarking Forum &lt;NOBR&gt;2008–2012.&lt;/NOBR&gt; Även om sannolikheten att ett forskningsprojekt i detta tidiga stadium tar sig och utvecklas till en kommersiell produkt är mycket liten förekommer ändå både kostsamma och seriösa satsningar på den chansen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Liknande situationer förekommer exempelvis inom &lt;NOBR&gt;nano-forsk-&lt;/NOBR&gt; ningen, där fasen att göra det teoretiska resultatet praktiskt använd-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft20"&gt;601&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_577"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;bart kan medföra stora kostnader. Detsamma gäller för mycket inom &lt;NOBR&gt;IT-industrin&lt;/NOBR&gt; och i forskningen om att få fram effektivare batterityper som kan laddas med högre effekt, behålla laddningen längre och tillverkas av billigare och lättare material.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Den lättnad i beviskraven för undantag från avdragsförbudet, som kommittén föreslår i den så restriktivt utformade lagstiftning- en, är därför välkommen. Förslaget löser till exempel de problem som den nuvarande lagstiftningen förorsakar i det ovan beskrivna exemplet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft10"&gt;Enligt mitt förmenande saknas sakliga motiv för den av den gällande lagstiftningen och kommittén valda lösningen att de före- tag som klarar att göra sin seriositet trovärdig ändå skall utsättas för en särskild beloppsspärr, som innebär att den behållna avdrags- rätten begränsas till det lägsta beloppet av de kvarstående under- skottsavdragen och 200 procent av det tillskjutna kapitalbeloppet. Det finns inga sakliga och heller inte statsfinansiella skäl varför ett seriöst projekt med tidigare förluster skall bli dyrare bara för att nya finansiärer träder in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Den normala schabloniserade beloppsspärren är egentligen endast avsedd att utgöra en spärr mot missbruk. Men om nu ett seriöst företag gått genom den eklut som granskningen av om förvärvaren verkligen fått en tillgång av verkligt och särskilt värde innebär – och verksamheten fortsätter och nyckelpersoner får be- hålla sina anställningar och därför fått godkänt – då finns ö.h.t. inga skäl varför återigen en schablonartad beloppsspärr mot befarat missbruk skall användas. Fall där kapitaltillskottets storlek indi- kerar att kapitaltillskottet till stor del grundar sig på möjligheterna att få tillgång till företagets underskottsavdrag torde med den formulering av kraven i 16 a § prövningen som kommittén föreslår inte passera sannolikhetstesten. Det måste ju föreligga en hygglig korrelation mellan kapitaltillskottets storlek och projektets sanno- lika värde för att det skall kunna anses att förvärvaren i första hand erhållit en tillgång av verkligt och särskilt värde genom kapitaltill- skottet och inte i första hand försökt tillskansa sig ett stort under- skottsavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft10"&gt;Detta begränsar möjligheterna att med onödigt stora tillskott tillskansa sig stora underskottsavdrag. Det är snarare vanligare att det förväntade värdet på bolaget i stora kostnadskrävande inno- vationsprojekt vid tidpunkten för tillskottet är lägre än kvarstående underskottsavdrag, vilket med den föreslagna lagstiftningen minskar möjligheterna att få avdrag för tidigare underskott om de är betyd-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft20"&gt;602&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_578"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;ligt större än det förväntade värdet med hänsyn till den risk för slutligt misslyckande som alltid föreligger i innovationsprojekt. Detta är dock sakligt inget skäl varför bolaget vid en senare lycko- sam kommersialisering inte skall kunna få avdrag för projektets totala kostnader. Effekten av den föreslagna begränsningsregeln blir att lagstiftningen gör projekt med stora underskott ännu dyrare än om de ursprungliga ägarna hade lyckats driva projektet till en lyckad kommersialisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Slutsatsen bör därför bli att den som lyckats passera ventilens nålsöga i fråga om seriositet också skall få utnyttja projektets tidigare förluster i den fortsatta verksamheten. Jag anser att det saknas skäl att det kapitaltillskott som klarar ventiltesten ändå skall prövas också enligt en särskild beloppsspärregel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1354 ft20"&gt;603&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_579"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340579x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft26"&gt;Särskilt yttrande av experten Krister Andersson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft12"&gt;1. Inledande synpunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;I kommitténs direktiv framhålls bland annat att ”Syftet är att beskattningen utformas så att företagande, investeringar och syssel- sättning gynnas.” Det anges vidare att ”Det är alltså viktigt att befintliga företag kan expandera, utländska företag etableras och nya företag bildas.” samt ”För att stärka den ekonomiska utveck- lingen och för att främja att fler företag startas, etableras och växer samt att sysselsättningen ökar är det nödvändigt att företagskli- matet vilar på stabila och förutsägbara regler, sund konkurrens och utvecklingskraft samt goda ramvillkor.” Vikten av konkurrensneu- tralitet mellan mindre och större företag samt mellan svenskägda och utlandsägda företag betonas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Ett förenklat uttryckssätt skulle kunna vara att kommittén ska leverera förslag som leder till bra förutsättningar för en god eko- nomisk utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Det kan ifrågasättas om de förslag som kommittén nu lägger fram i tillräcklig omfattning leder till ökat kapitalbestånd, produk- tivitet, BNP, välfärd och därmed högre pensioner för våra barn. Förslagen måste dock ses mot bakgrund av de begränsningar, uttal- ade eller upplevda, som kommittén arbetat under. Jag vill framför allt lyfta fram två begränsningar som styrt arbetet i kommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;För det första har kommittén inte getts möjlighet att minska skillnaden i beskattning mellan eget och lånat kapital i ägarledet. Den svenska kapitalbeskattningen i ägarledet är avsevärt högre än i omvärlden. Medan genomsnittet inom EU, OECD och BRIC- länderna är 17 procent, ligger skatten i Sverige i regel på 30 pro- cent.&lt;A href="#page_579"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Kapitalvinstbeskattningen är alltid lägre än i Sverige i 30 av dessa 45 länder och i 10 av länderna råder full skattefrihet för kapitalvinster.&lt;A href="#page_579"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I själva verket är det inom beskattningen av ägare som Sverige avviker mest från omvärlden och inte inom bolags- beskattningens område. Trots att det i direktiven skrivs att ”Det finns ett värde i ansvarsfulla enskilda ägare som kan stå för lång- siktighet och närvaro i den svenska företagssektorn”, samt att ”Ett tillräckligt eget kapital är särskilt viktigt för små företag, i synner-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;“Corporate Dividend and Capital Gains Taxation: A comparison of Sweden to other member nations of the OECD, EU and BRIC countries”, Ernst &amp; Young på Svenskt Näringslivs uppdrag (2012). bit.ly/capitaltaxationsurvey&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1355 ft129"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;“Kapitalvinstbeskattning: En jämförelse mellan Sverige och övriga länder i OECD, EU och BRIC”, Ernst &amp; Young på Svenskt Näringslivs uppdrag (2013). bit.ly/capitalgainstaxsurvey&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft20"&gt;604&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_580"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340580x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;het i ett uppbyggnadsskede”, har kommittén varit förhindrad att lägga förslag som rör ägarbeskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;För det andra har kommittén och sekretariatet, måhända själv- påtaget, alltför ensidigt inriktat arbetet på att förhindra alla former av skatteplanering. Utöver den självklara utgångspunkten att ut- arbeta ett hållbart och legitimt system har den valda inriktningen gått väsentligt längre – alltför långt – i sin strävan att utforma olika typer av spärrar, hinder och begränsningar för de skattskyldiga. En central del där detta kommer till uttryck är när kommittén, vad gäller det alternativa förslaget, föreslår att de nu gällande – och utifrån rättssäkerhetsaspekter så hårt kritiserade – ränteavdrags- begränsningsreglerna föreslås kvarstå och kompletteras med ett nytt regelverk. Av någon anledning har det varit ett mål i kommitténs arbete att utforma spärregler även under det tak för ränteavdrag som föreslås. Såvitt jag känner till finns inte en sådan diskussion i något annat land. Det normala regleringsförfarandet i andra länder är att sätta ett tak för hur stora ränteavdrag som ska medges, oavsett om taket är relaterat till balans- eller resultaträkningen eller enligt regler för mellanhavanden för företag i intressegemenskap, och att lagstiftaren accepterar affärsmässiga utfall. Dessa lagstiftare har varit angelägna om att få en balanserad lagstiftning. En motsatt uppfattning (skulle närmast uppfattas som fundamentalistisk och) strider uppenbart mot det centrala målet att erbjuda investerare konkurrenskraftiga förutsebara regler. Tyvärr har kommittén ändå arbetat med ett motsatt – fiskalt – synsätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft10"&gt;Den analysram som har använts är dessutom i grunden baserad på den metod för kapitalkostnadsberäkningar som King &amp; Fullerton presenterade 1984.&lt;A href="#page_580"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Denna metod är en stiliserad modell med orealistiska antaganden om att kapitalavkastningskravet är inter- nationellt givet och att andra skatter än bolagsskatten saknar betydelse. Modernare forskning om betydelsen av entreprenörskap och kontrollaspekter i ägandet har inte använts i utredningens analysarbete trots att två underlagsrapporter av Magnus Henrekson och Tino Sanandaji tagits fram på beställning av kommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft11"&gt;En uttalad ambition i kommitténs arbete har varit att utarbeta internationellt gångbara och välkända förslag så att det svenska skattesystemet känns igen för utländska inversterare och att inter-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1356 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Mervyn A. King &amp; Don Fullerton, 1984, &lt;SPAN class="ft190"&gt;The Taxation of Income from Capital: A Comparative Study of the United States, the United Kingdom, Sweden, and Germany. &lt;/SPAN&gt;Metoden presenterades förtjänstfullt ursprungligen av Leif Mutén 1968 i boken &lt;SPAN class="ft190"&gt;Bolags- beskattning och kapitalkostnader&lt;/SPAN&gt;, IUI, Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;605&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_581"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;nationell samordning för att undvika internationell dubbelbeskatt- ning underlättas. Jag anser emellertid att de två begränsningar som kommittén arbetat under är grunden till att kommittén lägger fram två förslag som båda väsentligt avviker från de regler som finns i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Huvudförslaget, finansieringsavdraget, med helt avskaffade nettoränteavdrag, finns inte i något annat land. Även det alternativa förslaget med en &lt;NOBR&gt;EBIT-baserad&lt;/NOBR&gt; ränteavdragsbegränsning återfinns inte i något annat land i den föreslagna utformning och med de rättsosäkra regler som redan införts. Det finns visserligen EBIT- baserade begränsningar i andra länder (men framför allt EBITDA- begränsningar, se nedan) men inget annat land har såvitt jag känner till valt att kombinera detta med sådana rättsosäkra ränteavdrags- begränsningsregler som Sverige införde 2013. En viktig fördel med förslaget om ett finansieringsavdrag är att nuvarande rättsosäkra ränteavdragsbegränsningsregler avskaffas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Båda förslagen har utformats med en överdriven misstro mot skattebetalarna. Förhållningssättet har inneburit att även ytterligt osannolika arbitragesituationer till varje pris måste undvikas genom lagreglering. Det har mycket riktigt visat sig att en sådan extremt fiskal inriktning är svår, för att inte säga omöjlig, att förena med de krav som direktiven ställer på regler som leder till ökat företagande, tillväxtfrämjande politik och etablering av verksamheter och huvud- kontor i Sverige. De förenklingar som trots allt gjorts har till över- vägande del inneburit försämringar för företagen. Avsaknaden av regler för att rulla outnyttjade nettoränteavdrag i finansierings- avdragsmodellen är ett sådant exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Det hade varit önskvärt att utredningen hade utarbetat regler, framför allt &lt;NOBR&gt;EBITDA-baserade&lt;/NOBR&gt; regler, som är mer internationellt etablerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft12"&gt;2. Den asymmetriska behandlingen av lånat och eget kapital&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Betydelsen av asymmetrin mellan lånat och eget kapital påverkas av den totala skattenivån för företagens vinster. Den är med andra ord beroende av såväl nivån på bolagsskatten, som nivåerna på kapital- inkomst- och kapitalvinstskatterna hos delägaren. Denna inne- boende dubbelbeskattning av eget kapital i inkomstskattesystemet borde framför allt lindras eller elimineras i ägarledet. Bolagsskatten snedvrider dock företagens finansieringsval och kommittén har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft20"&gt;606&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_582"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340582x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;förtjänstfullt sett det som sin huvuduppgift att begränsa eller elimi- nera olikbehandlingen av främmande och eget kapital. En ökad soliditet är mycket viktig såväl för företagens uthållighet som för kreditgivare och för samhället i stort. Den minskar företagens konjunkturkänslighet och det finns skäl att ändra på skattereglerna. Finansieringsavdraget eliminerar skillnaden genom att inte medge avdrag för negativt finansnetto. Efter många överväganden har en metod valts som i princip innebär att avdrag inte medges för nega- tivt finansnetto och ett schablonavdrag medges med 25 procent av det skattemässiga resultatet. För vissa finansiella företag tillkom- mer dock en beskattning som för dem innebär en helt annan situa- tion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft10"&gt;Den tillkommande beskattningen är den föreslagna bankskatten, som utarbetades i ett sent skede av kommitténs arbete. Bank- skatten motiveras av önskvärdheten att uppnå effekter på finan- siella företag och av att erhålla neutralitet för banksektorn men en helhetsanalys saknas. Neutraliteten torde avse banksektorns situa- tion före respektive efter förslaget snarare än utfallet i förhållande till andra sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft10"&gt;Finansieringsavdraget innebär att räntekostnader i Sverige inte kan minska skatten. I vilken utsträckning förslaget leder till ökat företagande och tillväxt är dock oklart. Utredningen åberopar en studie av Peter Birch Sørensen i vilken det uppskattas att en lika- behandling av eget och lånat kapital skulle kunna leda till en effektivitetsvinst på 7,2 miljarder kronor.&lt;A href="#page_582"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det motsvarar ett be- lopp på ca 2 promille av BNP. Till denna effekt, som måste upp- fattas som närmast obefintlig, kan dock komma en minskning av andra kostnader i form av administration och skatteplanering. Det hade varit önskvärt med ytterligare analys i utredningen av effek- terna på företagande, tillväxtföretag och entreprenörskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Drivkrafterna att öka andelen eget kapital blir påtagliga med förslaget men samtidigt finns det företag, inte minst i ett tillväxt- skede, som tvekar inför att öppna för fler delägare och som i stället väljer att finansiera sin expansion med banklån. I små och växande företag är kontrollbehovet en anledning att vid behov av kapital välja lån framför att ta in mer eget kapital. En studie gjord av HUI av mindre svenska företag &lt;NOBR&gt;(1–49&lt;/NOBR&gt; anställda) visar att 90 procent av företagarna uppger oberoende och kontroll som ett viktigt motiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1357 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;”Swedish Tax Policy: Recent Trends and Future Challenges”, ESO 2010:4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft20"&gt;607&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_583"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340583x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p562 ft10"&gt;för sitt företagande.&lt;A href="#page_583"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;De värderar alltså kontrollen över den egna verksamheten högt. En fjärdedel av företagarna är inte beredda att sälja en kontrollpost, eller sitt företag, även om priset på aktier- na/företaget överstiger det uppskattade marknadsvärdet med 70– 100 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Det kommer fortsatt att vara möjligt för företag att ta upp lån och kapitalmarknaden kommer naturligtvis att utvecklas om för- slaget genomförs. Det hade dock varit önskvärt att belysa framför allt hur tillgången på ökat eget kapital kan förväntas utvecklas och till vilka avkastningskrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft12"&gt;3. Valet av EBIT i stället för EBITDA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;I såväl finansieringsavdragsmodellen som i den alternativa EBIT- modellen väljer kommittén att utgå från resultatmåttet baserat på EBIT i stället för EBITDA.&lt;A href="#page_583"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Nästan alla andra länder som valt att införa någon form av ränteavdragsbegränsning baserad på rörelse- resultat har valt EBITDA. I Tyskland framfördes ursprungligen ett förslag baserat på EBIT men det ändrades snabbt under bered- ningen. Anledningen är självfallet att kapitalintensiva företag har större behov av lån än företag som är arbetsintensiva. Något förenklat skulle man kunna säga att ett pappersbruk eller ett stål- verk har ett större finansieringsbehov än exempelvis ett städföretag eller en kvartersbutik och har därmed en högre förväntad kapital- kostnad vid varje given rörelseintäkt. Detta faktum ges ett erkän- nande i underlaget och det konstateras att sektorer med en hög andel fasta tillgångar är nära förknippade med en hög belånings- grad.&lt;A href="#page_583"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det är därför, enligt min uppfattning, inte rimligt att låta gjorda värdeminskningsavdrag minska underlaget för en ränte- avdragsbegränsning eller ett finansieringsavdrag. Sverige bör här inte avvika från den linje med &lt;NOBR&gt;EBITDA-baserade&lt;/NOBR&gt; lösningar som våra närliggande konkurrentländer har valt. Att de svenska avskriv- ningsreglerna delvis främjar investeringar och tillväxt kan inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1358 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;”Riskkapitalförsörjning i små och medelstora företag – utbud eller efterfrågan?”, Dan Johansson, Johanna Palmberg, Anders Bornhäll, Svenskt Näringsliv 2013. http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rapp orters/riskkapitalforsorjningpdf_533411.html/binary/Riskkapitalforsorjning.pdf&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;I finansieringsavdragsmodellen baseras schablonavdraget på EBIT ökat med positivt finansnetto, dvs. hela det skattemässiga resultatet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Se avsnitt 20.4.4 Branschfördelning av bolagsskatt och belåningsgrad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;608&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_584"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340584x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1359 ft10"&gt;anföras som ett argument mot att använda EBITDA som bas.&lt;A href="#page_584"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det är ett analytiskt felslut att blanda ihop avskrivningsreglernas syfte med diskussionen om ränteavdragsbegränsningar. Avskrivnings- reglerna har funnits sedan lång tid tillbaka och har tjänat Sverige väl. Vad som diskuteras nu är något annat, nämligen en ändring i skattereglerna för finansiella kostnader och hur dessa regler kan komma att påverka svenskt företagande, konkurrenskraft och tillväxt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;Det har i utredningsarbetet hävdats att det finns ett nära sam- band mellan EBIT och kapitalintensitet. Det stämmer men i en rapport om sambandet mellan EBIT/EBITDA och kapitalintensitet i Sverige &lt;NOBR&gt;1998–2010&lt;/NOBR&gt; konstateras att det finns ett positivt samband mellan både EBIT och kapitalintensitet och EBITDA och kapital- intensitet för alla år mellan 1998 och 2010, för alla branscher, och för alla storleksklasser på företag.&lt;A href="#page_584"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I medeltal är sambandet mellan EBIT och kapitalintensitet dock endast omkring en tredjedel så starkt som sambandet mellan EBITDA och kapitalintensitet. I rapporten lyfts fram fyra olika potentiella förklaringar till detta positiva samband: kapitalintensitet skapar inträdesbarriärer, internt kapital främjar investeringar, produktiva företag är mer lönsamma och mer kapitalintensiva, och en högre kapitalintensitet för med sig högre risk. Detta kan eventuellt förklara det starkare positiva sam- bandet mellan EBITDA och kapitalintensitet. Det svagare positiva sambandet mellan EBIT och kapitalintensitet kan förklaras med att sambandet mellan avskrivningar och kapitalintensitet inte är starkt nog för att fullt ut kompensera för sambandet mellan EBITDA och kapitalintensitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1330 ft10"&gt;I betänkandet konstateras att ”Det vanligaste [i omvärlden] är att reglerna utgår från resultatmåttet EBITDA.”&lt;A href="#page_584"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Den begränsade argumentation mot att använda EBITDA som finns i betänkandet är inte övertygande. Det framhålls dessutom att ett användande av EBITDA i stället för EBIT inte skulle påverka resultaten nämnvärt. Utredningsmaterialet ger således intryck av ett närmast indifferent val mellan EBIT och EBITDA. Det stämmer dock inte, av skälen ovan. Enligt min mening skulle i själva verket svenska företags&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1360 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;För kapitalintensiva företag med låg risk och låg avkastning kan skillnaderna vad gäller avskrivningar i redovisningen och i beskattningen framstå som fördelaktiga och en ränte- avdragsbegränsning baserad på EBITDA skulle kunna föranleda en översyn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1361 ft129"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Sambandet mellan EBIT/EBITDA och kapitalintensitet i Sverige &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1998-2010.&lt;/NOBR&gt; Promemoria till Svenskt Näringsliv. Joacim Tåg. IFN, 2013. http://www.svensktnaringsliv.se/incoming/pm_kapitalintensitetpdf_587048.html/binary/PM_ Kapitalintensitet.pdf&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se avsnitt 13.6.3 Internationell förekomst.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;609&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_585"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft10"&gt;internationella konkurrenskraft försämras om regelverket hänvisade dem till att använda EBIT i stället för EBITDA vid en ränte- avdragsbegränsning. Sverige borde i stället följa Tyskland och andra länder i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Beträffande internationell praxis anser jag att den bild som redo- visas beträffande förhållandet i andra länder är ofullständig. Det gäller inte minst hur andra länder behandlar sina små och medel- stora företag där &lt;NOBR&gt;EBITDA-baserade&lt;/NOBR&gt; begränsningar förekommer. Den hypotetiska beloppsgräns för undantag från avdragsbegräns- ningarna (100 000 SEK) som nämns avviker kraftigt från verkliga förhållanden i t.ex. Tyskland (3 miljoner EUR), Finland (500 000 EUR) och Norge (5 miljoner NOK). Mot bakgrund av att andra länder använder fribelopp är det enligt min mening naturligt att dra slutsatsen att ett sådant har ett stort värde i förenklingshänseende. Bristen på regler som underlättar för de mindre företagen gäller dock inte endast utformningen av ränteavdragsbegränsningsregeln utan får anses vara generell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft12"&gt;4. Tillkommande problem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft10"&gt;I båda förslagen uppstår ett behov av en ny avgränsning för begreppet finansiella kostnader, framför allt med finansieringsav- draget. Det förslaget löser problemen med otillbörliga ränteavdrag och avhjälper asymmetrin mellan eget och lånat kapital sett utifrån det enskilda bolagets perspektiv, men i och med att negativt finans- netto inte längre är avdragsgillt medan andra kostnader även i fortsättningen är avdragsgilla, måste en strikt uppdelning mellan olika kostnader tillämpas. I dagens bolagsskattesystem spelar det i huvudsak ingen roll om en kostnad är ränta eller annan kostnad såsom lokalhyra eller kostnader för anskaffade varor. Även i den alternativa modellen med &lt;NOBR&gt;EBIT-baserad&lt;/NOBR&gt; avdragsbegränsning upp- står ett sådant behov men eftersom den avdragsbegränsningen inte är lika långtgående blir incitamenten svagare för att omvandla ränteutgifter till andra kostnader som är avdragsgilla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft10"&gt;Kommittén har valt att i finansieringsavdragsmodellen inte med- ge någon rullning av negativa finansnetton. Som skäl anges för- enklingsaspekter och att det inte är särskilt vanligt förekommande att företag har varierande positiva och negativa finansnetton mellan åren. Något empiriskt underlag för den uppfattningen redovisas inte. Enligt min uppfattning är dock en konsekvens av att avdrags-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft20"&gt;610&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_586"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;begränsningarna inte begränsas till att innefatta ränta utan även innefattar vinster och förluster på ett flertal finansiella instrument etc. att finansnetton för många företag kommer att växla så att de vissa år blir negativa och andra år blir positiva. Det är således min uppfattning att kommitténs antagande om antingen kontinuerligt positiva eller kontinuerligt negativa finansnetton är en grov förenk- ling och ofta felaktigt. I avsaknad av möjlighet till rullning kommer företagen inte bara förlora avdragsrätt för finansieringskostnader som borde dras av, utan de kommer även att få stora svårigheter med att förutse hur stor avdragsrätten slutligen blir.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Alla regler som behandlar vissa intäkter eller vissa kostnader annorlunda leder till risk för skatteundandragande och avgräns- ningsproblem. Så blir det även med de förslagen kommittén lägger fram. Kommittén har i ett slutskede, i diskussioner mellan endast ledamöterna, försökt utarbeta regler för bl.a. leasing- och hyres- kostnader för att särskilja räntedelen från andra delar. Detta har lett till ett komplicerat förslag till regelverk och det finns en risk att lagstiftaren kommer att reagera mot olämpliga förfaranden inom näringslivet och att härmed med tiden alltmer komplicerade regler skapas. En sådan kapplöpning måste till varje pris undvikas efter- som skattesystemet i så fall blir oförutsebart och därtill administra- tivt så betungande att investeringar och tillväxt hämmas. Om finansieringsavdraget införs måste det förenas med en restriktiv inställning från statsmakternas sida när man vill ingripa mot margi- nella förfaranden som kan komma att utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;Ett annat problem är den ökade risken för internationell dubbel- beskattning som följer med avdragsbegränsningar av de slag som återfinns i huvudförslaget och det alternativa förslaget. Kommittén har i ett kortare avsnitt berört den tillkommande dubbelbeskatt- ning som följer med förslagen. Även om ett totalt slopande av avdragsrätten för ränta på bolagsnivå innebär en eliminering av den skattemässiga asymmetrin mellan eget och lånat kapital, kan den i ett större, och framförallt i ett internationellt, perspektiv skapa en betydande tillkommande asymmetri. Detta kan ske mot bakgrund av att utdelningar till stor/huvudsaklig del är skattefria inom bolagssektorn, medan ränteintäkter i princip alltid är skattepliktiga. Enligt min uppfattning borde kommittén ha fördjupat sig i betydelsen av denna tillkommande/ökade asymmetri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft11"&gt;Ett skattesystem som frångår principen om nettovinstbeskatt- ning genom att inte medge avdrag för faktiska kapitalkostnader riskerar att bli känsligt för den faktiska räntenivån och skuld-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft20"&gt;611&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_587"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340587x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;sättningsgraden. Det skapas visserligen incitament att minska skuldsättningen men ränteutvecklingen på finansmarknaderna torde i huvudsak förbli opåverkad. I en situation där vinsterna reduceras ner mot noll blir avdraget i form av ett finansierings- avdrag eller i form av ett tak baserat på EBIT, också i princip noll. I det senare fallet finns regler om s.k. rullning men dessa är i inter- nationell jämförelse restriktivt utformade. Någon rullning föreslås över huvud taget inte för finansieringsavdraget trots att det för- slaget är betydligt mera långtgående. För företag i förlustsituation kan det med finansieringsavdraget bli aktuellt att betala skatt eftersom nettofinanskostnaderna läggs till förlusten och det är på detta netto som sedan det schablonmässiga avdraget medges.&lt;A href="#page_587"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Hur det påverkar skattesystemets legitimitet eller investeringsviljan är inte kartlagt i utredningen. Det finns enligt min mening anledning befara att skattesystemets legitimitet skulle riskera minska om skatt måste erläggas trots att en verklig förlust uppstått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1362 ft12"&gt;5. Begränsade möjligheter för företag att skifta vinster mellan enheter och länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Utredningen ger tidvis intrycket att företag förhållandevis fritt kan välja att låta sig beskattas i ett land. Så förhåller det sig inte och det faktum att stora multinationella koncerner ofta i genomsnitt erlägger ca 25 procent av sin globala vinst i skatt talar här sitt tydliga språk. Om koncernen är verksam i ett stort antal länder kommer hög skatt att erläggas i stora ekonomier där bolagsskatten tenderar att vara hög, medan lägre skatt erläggs i små länder, där bolagsskatten generellt är lägre. Det är i sammanhanget angeläget att framhålla att världens länder inom ramen för &lt;NOBR&gt;OECD-samarbetet&lt;/NOBR&gt; sedan lång tid etablerat ett väl utvecklat internationellt ramverk för hur vinster ska ansetts ha uppstått och var de ska beskattas.&lt;A href="#page_587"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det är inte bara att lättvindigt flytta omkring vinster. Utredningen visar förtjänst- fullt att de svenska bolagsskatteintäkterna inte tenderat att ha eroderats under det senaste decenniet utan uppvisar en trendmässig ökning som andel av BNP. Jämfört med många andra länder tar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1363 ft129"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Antag att rörelsenettot (redovisningsmässigt EBIT) är 100, finansnettot är &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-150,&lt;/NOBR&gt; dvs. i årsbokslutet uppgår redovisat resultat till &lt;NOBR&gt;-50.&lt;/NOBR&gt; Skattepliktigt resultat före finansieringsavdrag blir 100 &lt;NOBR&gt;(-50+150).&lt;/NOBR&gt; Finansieringsavdraget, som ju beräknas med dessa 100 som bas, kommer inte att räcka till för att få ned det skattemässiga resultatet till 0. Det innebär att skatt tas ut (0,22*75=16,5) trots att det verkliga/redovisade resultatet är en förlust.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;”Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations”, OECD, (2010).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft20"&gt;612&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_588"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340588x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p768 ft10"&gt;Sverige dessutom in en hög andel bolagsskatt i förhållande till BNP. Det innebär dock inte att företagen inte påverkas av hur skattesystemen utformas. Tvärtom, kan förändringar i avdrags- möjligheter etc. påverka skattebasen genom att realekonomiska och finansiella beslut i företagen påverkas. Sammantaget kan förslagen förväntas vara kraftigt överfinansierade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft12"&gt;6. Förlustavdragen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;I 40 kap. inkomstskattelagen återfinns regler som begränsar rätten till avdrag för underskott (kostnader från tidigare år) i situationer där företaget varit föremål för vissa ägarförändringar. Reglerna har varit föremål för allvarlig kritik. Kritiken har framför allt gällt det principiellt felaktiga i att ha begränsningsregler, men det har även framförts allvarlig kritik mot komplexiteten och bristerna i reg- lerna.&lt;A href="#page_588"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft10"&gt;Att underskott uppstår inom företagsektorn är normalt. De kan ofta förklaras av att ett företag är i en uppbyggnads- eller expan- sionsfas, eller av ett omslag i konjunkturläget. Underskott konsu- merar kapital. Saknar bolaget eller dess ägare kapital kan företagets fortlevnad vara beroende av nya ägare. Att ha regler som motverkar sådana ägarförändringar kan slå mycket hårt mot företaget och samhällsekonomin. Regler som förhindrar och försvårar omstruk- tureringar i näringslivet kan vidare inte anses förenliga med ambi- tionerna med en reformering av bolagsskattesystemet såsom det kommer till uttryck i direktiven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;I den skatterättsliga debatten har det påvisats att lagstiftningen om avdragsbegräsningar för tidigare års underskott inte har baserats på några principiella skäl,&lt;A href="#page_588"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;utan reglerna får ses som ett resultat av en moralisk tanke, varför reglerna utgör en överbeskattning av bolagssektorn.&lt;A href="#page_588"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;När det gäller de ekonomiska konsekvenserna av avdrags- begränsningarna konsterar kommittén redan i sitt första delbetänk- ande att då bolagsvinster beskattas fullt ut samtidigt som möjlig- heterna för företagen att tillgodogöra sig förlustavdrag är begränsat snedvrids i dag företags investeringsbeslut. En sådan asymmetri&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Jfr Lagrådets yttrande återgivet i prop. 1999/2000:2 del 3, s. 445 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Se Niclas Virin, Svensk Skattetidning nr 10 2008, s. 766 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1364 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Jfr exempelvis Lagrådets yttrande, prop. 1999/2000:2 del 3, s. 445 f., samt Lodin och von Bahr, Svensk Skattetidning nr 2 2010, s. 206 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft20"&gt;613&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_589"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340589x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;gynnar investeringar i projekt med låg risk framför investeringar i projekt som har hög förväntad avkastning.&lt;A href="#page_589"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;I kommitténs andra delbetänkande återkommer man till frågan om avdragbegränsning för underskottsföretag och anger då att det finns skäl som talar för ett slopande av de regler som begränsar möjligheten att utnyttja underskott från tidigare år. Det anges även att det under arbetet med delbetänkandet har lyfts fram brister gällande den s.k. ventilen i de regler för ägarförändringar som sker genom kapitaltillskott/nyemissioner.&lt;A href="#page_589"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Kommittén anger i anslut- ning till detta att båda dessa alternativ är intressanta ur ett allmänt bolagsskatteperspektiv och att kommittén avser att återkomma till dessa frågor inom ramen för huvudbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;I huvudbetänkandet saknas dock såväl en reell analys av vilka konsekvenser som följer av dagens begränsningsregler, liksom vilka förbättringar som kan genomföras för att minska/undanröja denna för investeringar så betydelsefulla asymmetri. Det ges heller inte någon tillfredsställande förklaring till att företag ska beskattas enligt ett regelverk om de uppvisar vinst, och ett helt annat regel- verk om de uppvisar förlust. Varför ska en resultatnedgång på samma belopp behandlas på ett sätt om den medför att nettoresul- tatet förblir positivt och på ett annat sätt om nedgången leder till negativt nettoresultat i ett annars identiskt fall?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;När det gäller ambitionen att förbättra reglerna föreslår kom- mittén endast en justering i en mindre del av regelverket. Att kommittén i sitt slutbetänkande inte utarbetat förbättrade regler för underskottsföretag är enligt min uppfattning mycket beklagligt. Kommitténs arbete har i stället resulterat i förslag som slår särskilt hårt mot underkottsföretag. Det förhindrar inte minst överlev- naden av många innovationsföretag. Det kan starkt ifrågasättas om Sverige har råd med att agera på detta sätt mot tillväxtföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft12"&gt;7. Finansieringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Utredningen anser att det uppkommer ett kortsiktigt finansierings- behov i de två förslagen. För att täcka detta behov har kommittén föreslagit att denna finansiering ska ske genom att företag med underskott från tidigare år fråntas hälften av de förlustavdrag de har vid införandet av det nya systemet – oberoende av vilket av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;SOU: 2012:3 s. 68.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;SOU 2012:66 s. 68 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;614&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_590"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;alternativen som aktualiseras. Förslaget motiveras mycket kort och endast med det argumentet att underskott som finns vid införandet till stor del har uppkommit under en period då det ofta har varit möjligt att skapa underskott med hjälp av ränteavdrag. Det är min bestämda uppfattning att det är en ytterst liten andel av den totala bolagspopulationen med underskott vilkas underskott kan anses ”skapade” genom ränteavdrag. Mot denna bakgrund anser jag att förslaget riskerar att uppfattas som en kollektiv bestraffning av bolagssektorn som helhet, för något som ett fåtal bolag kan ha ägnat sig åt. Förslaget står därtill i strid med den för företags- beskattningen så centrala nettovinstbeskattningsprincipen. Att på detta sätt konfiskera utestående förlustavdrag medför även att kalkylen för genomförda investeringar ändras på ett helt oförut- sägbart sätt. Införande av en sådan bestämmelse skulle även leda till djupa tvivel om förutsägbarheten/stabiliteten i det svenska bolags- skattesystemet. De internationella reaktionerna skulle bli omedel- bara och kraftiga. Effekten för Sverige skulle bli betydligt minskade investeringar, framför allt i nya innovativa verksamheter i små- och medelstora företag. Det är mycket svårt att se att förslaget står i överensstämmelse med uttalandet i direktivet att det är ”nödvän- digt att företagsklimatet vilar på stabila och förutsägbara regler, sund konkurrens och utvecklingskraft samt goda ramvillkor”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft10"&gt;Utöver ovanstående konfiskering av underskottsavdrag kommer värdet av kvarvarande underskott att urholkas ytterligare. Detta sker genom att förlustavdragen måste förbrukas fullt ut innan finansieringsavdrag medges. Dessa urholkningar av värdet av under- skottsavdrag är för näringslivet helt oacceptabla. Förslaget saknar legitimitet och de kan därtill förväntas slå hårt mot svensk ekonomi i allmänhet och mot mindre företag och tillväxtföretag i synnerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Det finns många alternativa finansieringsmöjligheter som inte har de negativa konsekvenser som följer av kommitténs förslag. Ett möjligt alternativ är att i huvudförslaget inledningsvis ha ett något lägre finansieringsavdrag, som sedan årligen justeras upp till dess finansieringen beräknas gå jämnt ut varaktigt, och i alternativ- förslaget är ett möjligt alternativ att inte sänka bolagsskatten fullt ut första året, utan i stället successivt sänka den fram till dess att finansieringen beräknas balanseras varaktigt. Det rådande låga ränteläget talar för en gradvis ökning av finansieringsavdraget. Bolagsskattesatsen är en annan möjlig generell regulator. Dessa alternativ har inte utretts. Denna brist på redovisning av alternativa finansieringsmöjligheter är enligt min uppfattning mycket beklag-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft20"&gt;615&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_591"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1183 ft10"&gt;lig. Det är oerhört viktigt att företagsbeskattningen på såväl lång som kort sikt utformas så att förutsättningar skapas för en god ekonomisk utveckling i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1365 ft20"&gt;616&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_592"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1275 ft26"&gt;Särskilt yttrande av experten Anders Bengtsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;Kommittén huvudförslag är att avdrag för finansiella kostnader inte ska medges till den del sådana kostnader överstiger de finansiella intäkterna. Syftet med reglerna är tvådelat; de leder till högre grad av symmetri i behandlingen av avkastning på eget respektive främ- mande kapital och de förhindrar skatteplanering med räntebetal- ningar till skatteparadis eller skattebefriade subjekt. Jag tycker att det är ett bra förslag och står bakom det. Mina synpunkter gäller i stället hur reglerna utformats i en praktiskt mycket viktig del, nämligen i fråga om klyvning av hyror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Ett avdragsförbud för negativt finansnetto förutsätter att finan- siella intäkter respektive finansiella kostnader kan definieras och skiljas ut från företagets övriga kostnader. I många fall är det inte svårt att bedöma vad som är en finansiell intäkt respektive kostnad. Det gäller i vart fall så länge prövningen blir rimligt övergripande och man normalt kan godta den klassificering som posten får i företagets redovisning. Om kraven på precision ställs högre och reglerna t.ex. förutsätter att kostnader och intäkter mer regel- mässigt ska spjälkas i olika komponenter kan systemet snabbt bli ohanterligt. Söker man absolut konsekvens och fullständig rättvisa på ett område som är så komplext som detta kommer reglerna att bli omöjliga att tillämpa. Systemet kommer då inte att fungera, även om utgångspunkterna skulle vara teoretiskt oklanderliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;Kommittén har – enligt min mening – när den ställts inför pro- blemet att dra gränsen mellan finansiella och andra poster i andra fall än i fråga om klyvning av hyror gjort en rimlig avvägning mellan vad som är principiellt riktigt och vad som är praktiskt möj- ligt eller lämpligt. Jag ifrågasätter emellertid om förslaget i den del det avser hyror är ändamålsenligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft13"&gt;Skiljelinjen går inte mellan hyresavtal och andra avtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;I priset för en vara eller en tjänst ingår ersättning till säljaren för den kostnad han haft för att producera varan eller tjänsten. Genom att betala för varan lyfter alltså köparen av en finansiell kostnad från säljaren och får i stället en egen finansiell kostnad. I princip är en sådan övervältring av kostnadskomponenter vid tillämpningen av reglerna av mindre intresse så länge avtal är rätt rubricerade och prissättningen på olika delar av sammansatta avtalet är korrekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft20"&gt;617&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_593"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;Den naturliga utgångspunkten är alltså att en kostnad i ett företag kommer att klassificeras enbart utifrån förhållandena i det före- taget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft10"&gt;I vissa fall leder avtalsvillkoren till att det finns anledning att vid klassificeringen ta hänsyn till att en kostnads- eller intäktspost är finansiell, även om den inte är klassificerad så. Det gäller t.ex. om avtalsvillkor avseende betalning eller annat innebär en förtäckt finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Kommittén anger som sin uppfattning att hyresavtal alltid inne- håller en finansiell kostnadskomponent och detta är också grunden för att hyresavtal särbehandlas. Som det får förstås är bakgrunden att hyrestagaren inte har behövt betala för förvärvet av tillgången, trots att han använder den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Jag har några invändningar mot dessa utgångspunkter. För det första är det mycket tveksamt om alla hyresavtal verkligen har en finansieringskomponent. Vad gäller t.ex. om hela hyran betalas i förskott eller om den avser en tillgång som uthyraren inte förvärvat (t.ex. personal)? För det andra – och viktigare – ser jag ingen principiell skillnad mellan hyresavtal i allmänhet (andra än sådana som avser finansiell leasing) och andra avtal. Även andra avtal kan i betydande utsträckning innehålla finansieringskomponenter. Av- görande är inte avtalsformen utan närmare hur avtalen utformas, särskilt i fråga om villkor för betalning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;För den praktiska tillämpningen är det också viktigt att det kan möta betydande svårigheter att dra en gräns mellan vad som ska anses vara ett hyresavtal och vad som inte ska vara det. Hur ska man t.ex. se på royaltyavtal? Är det frågan om ett hyresavtal om avtalet ger en exklusiv rätt att utnyttja ett patent, men inte i andra fall? Vad gäller för tjänsteuppdrag där ett företag löpande under viss tid ställer fordon och personal till ett annat företags förfogande för att utföra vissa tjänster? Är dessa hyresavtal? Om inte, vilken är då i ekonomiskt hänseende skillnaden mot att fordonet respektive personalen hyrs i separata avtal? Exemplen antyder hur svårt det kan bli att tillämpa regler som bygger på olika behandling av skilda avtalstyper när det utifrån ekonomiska utgångspunkter inte finns rationella skäl för en sådan uppdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;Sammanfattningsvis är min uppfattning att det är principiellt tveksamt och praktiskt svårt att dra gränsen för när finansiella komponenter ska brytas ut enbart med ledning av vilken avtalstyp det gäller. För att hantera de praktiska problem som kan bli följden föreslår kommittén att undantag görs för vissa hyresavtal. Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft20"&gt;618&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_594"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;gäller t.ex. för hyresavtal med en löptid som inte överstiger åtta månader. Hyreskostnader behöver heller inte delas upp om de sammanlagda kostnaderna i koncernen understiger 300 000 kr. Det är klart att undantagsreglerna kommer att medföra lättnader i regler som annars skulle blir orimligt betungande. Framför allt gäller det för mindre företag. Samtidigt är det mycket svårt att be- döma hur många transaktioner som kommer att träffas av reglerna utan att det utifrån reglerna syfte egentligen finns något skäl för att det ska göras en komplicerad uppdelning mellan hyra och finansi- ella poster. Det framstår också som komplicerat att beräkna den finansiella komponentens storlek för de hyresavtal som innehåller andra tjänster än ren finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft13"&gt;Det är förtäckta förvärv som är problemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft10"&gt;Som jag ser det är den egentliga anledningen till att hyresavtal förtjänar särskild uppmärksamhet i detta sammanhang att mark- naden för hyra skiljer sig från andra. Hyresavtal som från ekono- miska utgångspunkter är förtäckta avbetalningsköp (finansiella leasingavtal) är vanligt förekommande. I sådana avtalsrelationer är det som betecknas som hyra en finansiell post. Kraven på lika- behandling och neutralitet liksom intresset av att reglerna ska bli verkningsfulla leder till att räntekomponenter i hyresavtal som alldeles tydligt är finansieringstransaktioner måste brytas ut och behandlas som finansiella poster. Eftersom det är dessa finansiella leasingavtal som är det egenliga problemet är det mot sådana trans- aktioner som åtgärder bör vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;Utifrån reglernas syfte och med utgångspunkten att reglerna inte ska bli mer komplicerade än nödvändigt anser jag att det hade varit betydligt bättre att utforma reglerna så att kraven på att bryta ut finansieringskomponenter endast träffade de hyresavtal som i praktiken är finansieringsavtal. Det är i dessa fall frågan om över- föring av finansiella kostnader respektive finansiella intäkter av en omfattning som inte torde ha någon motsvarighet på andra om- råden. Erfarenheter från tillämpningen av redovisningsreglerna visar visserligen att det i vissa fall kan vara svårt att dra gränsen mellan finansiella leasingavtal och andra hyresavtal. Om man är beredd att acceptera något mer schablonmässiga regler än dem som gäller inom redovisningen hade emellertid tillämpningsproblemen gått att hantera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft20"&gt;619&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_595"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Kommittén föreslår inga regler som ändrar rätten till avskriv- ning vid finansiell leasing. Detta hade varit en naturlig del i ett förslag som innebär att man gör skillnad mellan hyresavtal som i praktiken är ett finansieringsavtal och andra avtal. En konsekvent syn i lagstiftningen hade sammantaget förenklat reglerna och haft ett stort pedagogiskt värde. Om reglerna dessutom hade legat nära redovisningsreglerna hade detta i sig haft ett särskilt värde ur för- enklingssynpunkt. Om kommitténs förslag genomförs innebär det i stället att skattelagstiftningens syn på framför allt finansiella leasingavtal kommer att framstå som motsägelsefull och irrationell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1366 ft20"&gt;620&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_596"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1332 ft26"&gt;Särskilt yttrande av experten Yvonne Bertlin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1367 ft10"&gt;Det samlade skattetrycket har stor betydelse för var globala företag väljer att lägga sina investeringar. För en liten öppen och export- beroende ekonomi som den svenska är det därför särskilt viktigt att bolagsskatten är konkurrenskraftig. En låg effektiv bolagsbeskatt- ning är en förutsättning för att främja en stark svensk exportnäring och konkurrera om de globala investeringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;Jag ställer mig därför övergripande positiv till förslaget om ett finansieringsavdrag eftersom metoden indirekt medför en sänkning av den effektiva bolagsskatten för många företag. Modellen kom- mer enligt min bedömning även att öka attraktionskraften för internationella investeringar i Sverige. Att modellen inte är inter- nationellt prövad torde inte utgöra något större hinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;Kommitténs förslag att halvera gamla förlustavdrag vid refor- mens införande i syfte att delvis finansiera reformen är däremot mindre lämpligt, eftersom en sådan förändring indirekt får en retroaktiv verkan. Internationellt skulle Sverige kunna uppfattas som ett land som saknar förutsägbara skatteregler. Att finansiera reformen genom en utspridning i tiden av avdragen t.ex. i förhållande till en viss del av den skattepliktiga vinsten före finansieringsavdraget hade varit lämpligare. Alternativt hade finansieringen kunnat ske genom någon form av infasning av finansieringsavdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Jag instämmer i de yttranden som pekar på att utformningen av ventilen i 40 kap. 16 a § IL, även om den förbättrats något, fort- farande försvårar seriösa förvärv av innovationsföretag. Just inom &lt;NOBR&gt;Life-Science&lt;/NOBR&gt; är denna situation mycket vanlig. Jag anser att en regel borde ha utformats med utgångspunkt i att förlustavdragen över- lever om verksamheten fortsätter med samma inriktning dvs. mot- svarande regler som förekommer i andra länder. Mängden FoU i det svenska samhället skulle gynnas om en sådan regel infördes och således vara värdefull för den forskande industrin i sin helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1368 ft20"&gt;621&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_597"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft26"&gt;Särskilt yttrande av experten Annika Fritsch&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;I Företagsskattekommitténs direktiv slås fast att beskattningen av bolag är av central betydelse för investeringar och tillväxt i Sverige och för företagens konkurrensmöjligheter. Ändrade skatteregler kan påverka bland annat kapitalbestånd, BNP och välfärd genom att inverka på företagens val mellan finansieringsformer, tillgångs- slag, nivå av risktagande och entreprenörskap. Kommitténs arbete syftar enligt direktiven till att beskattningen ska utformas så att företagande, investeringar och sysselsättning gynnas. Centralt för uppdraget är att förbättra den skattemässiga neutraliteten mellan eget och lånat kapital. I dag medges avdrag för räntekostnader men inget motsvarande avdrag för finansiering med eget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Som övergripande princip är det svårt att se några avgörande argument för att skattereglerna skulle behandla finansieringsform- erna olika. Ökad andel egenfinansierade investeringar kan leda till att företagen blir ekonomiskt starkare och mer motståndskraftiga i konjunktursvackor, vilket är positivt. Slopade incitament till låne- finansiering av investeringar kan, beroende på hur reglerna ut- formas, vara positivt för små företag som i högre utsträckning än större är hänvisade till egenfinansiering. Men som alltid är det i den närmare utformningen av skattereglerna som problemen visar sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Kommittén har varit fokuserad på att till varje pris hindra skatteplanering och fiskala hänsyn i stället för att inrikta sig på att förslagen ska ha så stor potential att främja företagande, investe- ringar och sysselsättning som möjligt och först därefter analysera om det behövs spärrar eller villkor. Detta leder till ett snävare urval av åtgärder och förslag som är omgärdade av komplexa avgräns- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft10"&gt;Jag är också kritisk till att kommittén verkar bortse från modern forskning som bland annat visar att det finns tydliga samband mellan företagande och andra skatter än bolagsskatten. Särskilt i de viktiga start- och inledande tillväxtfaserna synes andra skatter spela en större roll än bolagskatten. Professor Magnus Henrekson har tillsammans med Tino Sanandaij skrivit expertrapporter till kom- mittén som behandlar betydelsen av entreprenörskap, och där speciellt betonat dels att entreprenörskap måste betraktas som en speciell typ av kompetens och att det därmed också är den samlade beskattningen av entreprenörskapet som är avgörande. Detta borde enligt min mening ha behandlats i betänkandet, och inte bara ha bifogats som bilaga. Även med beaktande av att kommittén enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft20"&gt;622&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_598"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p768 ft10"&gt;direktiven inte ska lämna förslag om ägarskatterna, är sambanden relevanta och borde ha kommenterats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft12"&gt;Huvudförslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Huvudförslaget består av ett finansieringsavdrag där avdrag för negativa finansnetton nekas och ersätts med ett schablonavdrag med 25 procent av bolagets skattemässiga resultat. Med en bolags- skattesats på 22 procent och ett underlag som är 75 procent av det skattemässiga resultatet blir den effektiva skattesatsen 16,5 pro- cent. Det uppnår målet om neutrala skatteregler för olika finan- sieringsformer och en fördel är att de nuvarande rättsosäkra ränte- avdragsbegränsningarna kan slopas. Men det sker till priset av ökad komplexitet i systemet och det finns brister i utformningen. Här ska några kommenteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;En allvarlig brist gäller att det saknas möjlighet att rulla nekade avdrag för negativa finansnetton till ett senare år. Det leder till mycket negativ osäkerhet för företagen att inte kunna beräkna om kostnader kommer att ge något avdrag. Det är egentligen en dubbel osäkerhet, dels blir finansiella kostnader bara avdragsgilla om de &lt;SPAN class="ft13"&gt;samma år &lt;/SPAN&gt;kan matchas mot finansiella intäkter, dels får företag med nollresultat eller skattemässiga underskott inget finansierings- avdrag alls. Detta innebär en allvarlig osäkerhet om utfallet för företagen vars effekter kommittén inte har belyst och analyserat. Osäkerhet är negativt och riskerar att hämma företagande, investe- ringar och expansion. Jag menar att negativa finansnetton borde få rullas och användas kommande år för att undvika denna osäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Ett exempel där kommittén har gått omotiverat långt i sin strävan att hindra skatteplanering gäller behandlingen av handels- bolag. Handelsbolag är inte egna skattesubjekt utan resultatandel- arna beskattas hos delägarna. Kommittén föreslår att resultatandel- ar från handelsbolag generellt ska omfattas av avdragsförbudet, vilket får allvarliga och omotiverade konsekvenser. Det betyder att även resultatandelar som ägs av fysiska personer träffas samtidigt som denna grupp saknar möjlighet att få finansieringsavdrag. Inget avdragsförbud bör självfallet införas för den som saknar möjlighet att få finansieringsavdrag. Någon risk för skatteplanering med finansiella kostnader finns inte i dessa fall. Förslaget medför att fysiska personer inte kan fortsätta driva verksamhet i handelsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft20"&gt;623&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_599"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Även resonemangen om risk för skatteplanering med handelsbolag som ägs av aktiebolag är orealistiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Förslaget om definition av finansiella kostnader är mycket om- fattande och träffar betydligt mer än vad som allmänt uppfattas som räntekostnader, exempelvis skattepliktig utdelning, leasing, kapitalförluster på finansiella instrument med mera. Det betyder att väldigt många företag, även sådana som helt saknar räntekost- nader, kommer att behöva göra en särskild uppdelning av sina kostnader och intäkter för att kunna deklarera och beräkna sin skatt på rätt sätt. För hyror föreslås speciella regler som är ganska komplexa. Korttidshyror och andra hyreskostnader upp till 300 000 kronor ska dock inte behöva delas upp i en finansiell del och en övrig kostnadsdel, vilket är mycket angeläget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft12"&gt;Förenklingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Jag menar att kommittén beträffande både huvudförslaget och det alternativa förslaget borde ha ägnat mer kraft åt att analysera vilka förenklingar som är möjliga. I detta sammanhang borde bland annat frågor om ett fribelopp ha behandlats ordentligt och inte bara avfärdats. Det finns ingen motsvarighet till finansieringsavdrag i andra länder, men väl andra former av ränteavdragsbegränsningar. Dessa innehåller regelmässigt fribelopp. Jag menar att avdrags- begränsningen i finansieringsavdraget av förenklingsskäl bör förses med ett generellt fribelopp för mindre belopp så att företagen slipper göra en uppdelning av kostnader och intäkter men ändå har rätt till finansieringsavdrag. Det skulle innebära en förenkling och egentligen inte störa neutraliteten men minska administrativt krångel. Jag vill i detta sammanhang framhålla att små företag, av nödtvång, i huvudsak finansierar sina investeringar med eget kapital och därmed enligt dagens regler tillhör dem som får anses överbeskattade. Ett fribelopp behöver inte relateras till bolagets eller koncernens storlek, utan samma belopp kan gälla för alla företag/koncerner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1369 ft20"&gt;624&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_600"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1275 ft12"&gt;Alternativa förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft10"&gt;Kommittén presenterar även ett alternativt förslag där avdragen för negativa finansnetton begränsas till 20 procent av EBIT i kombi- nation med sänkt bolagsskatt till 18,5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Även för alternativförslaget föreslås samma breda definition av finansiella kostnader, vilket jag menar inte är ett självklart val. När kommittén väljer ett huvudförslag som saknar motsvarighet i andra länder hade det varit naturligt med ett alternativ som är smalare och mer internationellt etablerat. För alternativförslaget finns det förebilder i bland annat Finland och Tyskland som borde ha be- lysts. Även om utformningen i detaljer skiljer sig mellan länderna, finns det lärdomar att dra beträffande fribeloppen. I de tyska ränteavdragsbegränsningsreglerna är fribeloppet 3 miljoner euro, i Finland gäller 500 000 euro och i Norge 5 miljoner nkr och såvitt jag förstår är deras räntedefinition avsevärt smalare än den som kommittén föreslår. Jag menar att frågan om fribelopp borde ha analyserats vidare i anslutning till båda förslagen som även borde ha belysts ur ett mikroperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Det alternativa förslaget är mer komplicerat än huvudförslaget och kräver flera steg i beräkningen. Där föreslås även att dagens kritiserade regler mot s.k. räntesnurror ska finnas kvar, vilket innebär att företag måste hantera flera olika definitioner av räntor och finansiella kostnader. Detta talar enligt min mening starkt mot det alternativa förslaget. I det alternativa förslaget får avdrag som inte kan utnyttjas ett år rullas framåt, men försvinner vid ägar- förändringar oavsett om verksamheten fortsätter. Jag menar att denna begränsning som försvårar omstruktureringar och kan hämma ett dynamiskt näringsliv inte bör genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;Detta förslag innebär också att verksamhet i handelsbolag med aktiebolag som ägare, missgynnas. Denna effekt uppstår genom att avdragsutrymmet för handelsbolaget i förslaget bestäms på bolags- nivå och att aktiebolaget, som ska redovisa sin andel av handels- bolagets resultat tvingas reducera sitt eget avdragsunderlag med resultatandelen, alldeles oavsett om det finns några finansiella kost- nader i handelsbolaget eller inte. Jag menar att en sådan lösning på ett omotiverat sätt skulle drabba verksamhet (joint venture) i handelsbolagsform och där de finansiella kostnaderna ofta ligger hos bolagsmännen, aktiebolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1370 ft20"&gt;625&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_601"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Även i detta alternativ borde kommittén ha behandlat och belyst vilka förenklingar som skulle kunna ske och vilka effekter förslagen leder till på företagsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft12"&gt;Övergångsfinansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Förslaget att som övergångsfinansiering kvotera kvarstående underskott från tiden innan ikraftträdandet ned till 50 procent, är principiellt felaktigt och bör enligt min mening absolut inte genomföras. En sådan lösning skulle gå tvärt emot de syften kom- mittén ska främja. Företag är beroende av stabila villkor, rättssäkra och tydliga regler. Förslaget innebär att staten i efterhand radikalt skulle ändra de förutsättningar som gällde vid tiden för investe- ringen. Det görs ingen konsekvensanalys av hur detta förslag skulle slå mot företagande men ett sådant ingrepp skulle särskilt drabba små nystartade och innovativa företag som ofta redovisar under- skott och skulle skicka signaler om att företag och investerare inte kan lita på lagstiftaren. Det skulle allvarligt försämra företags- klimatet och hämma både nyföretagande, etableringar i Sverige och investeringar för framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;Samtidigt som underskotten föreslås reduceras till 50 procent föreslår kommittén att tidigare års avsättningar till periodiserings- fond efter ikraftträdandet ska återföras med 133 procent med argumentet att den effektiva skattesatsen sänks genom reformen. Med denna logik borde tidigare års underskott behandlas på samma sätt och få räknas upp till 133 procent i stället för att reduceras till hälften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft12"&gt;Underskott i samband med ägarskiften&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Frågan om hur underskott ska hanteras vid ägarskiften har blivit starkt kritiserade för att motverka nödvändiga och önskvärda ägar- skiften. Kommittén har nu lämnat ett förslag till mindre justering av den så kallade ”ventilen” som gäller efter ägarskiften med kapi- taltillskott och nyemission. Frågan har funnits med under hela utredningstiden men skjutits upp och har enligt min mening inte ägnats tillräckliga resurser. Det presenterade förslaget innebär en mindre justering men är långt ifrån tillräckligt för att nödvändiga ägarförändringar ska kunna genomföras. Jag menar att kommittén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft20"&gt;626&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_602"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;borde ha ägnat mer tid åt denna fråga och bland annat analyserat om underskott kan behållas när verksamheten i bolaget fortsätter liksom om det överhuvudtaget finns något behov av nuvarande spärrar mot att behålla underskottsavdrag när köparen kan göra sannolikt att egendom av verkligt och särskilt värde har förvärvats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Särskilt i små innovativa företag är det mycket vanligt med underskott under uppbyggnadsskedet. De kostnader som satsas under utvecklingsfasen är investeringar som bygger upp erfarenhet och kunskap men syns inte i balansräkningen och har ännu inte börjat generera intäkter. För att dessa företag ska överleva krävs nytt kapital i form av ägartillskott, någon annan finansiering finns i praktiken inte för dessa företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Bolagsbeskattningen bör vara neutral även i fråga om behand- lingen av vinster och förluster. Den asymmetri som ligger i att bolagsvinster beskattas fullt ut medan företagens möjligheter att tillgodogöra sig förlustavdrag är begränsad, leder till snedvridning av företagens investeringsbeslut, vilket konstateras redan i kom- mitténs första delbetänkande. Skatteregler som ska gynna ett dynamiskt näringsliv ska förstås inte hindra att nya ägare tar över och fortsätter verksamheten. Begränsningen av underskottsavdrag i samband med ägarskifte innebär att ett sådant kapitaltillskott blir så dyrt att det inte kommer att genomföras, vilket leder till kapital- förstöring då företaget inte överlever utan tillskottet. Sverige behöver flera företag och har inte råd att gå miste om nya innovativa företag genom onödigt begränsande skatteregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1371 ft20"&gt;627&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_603"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft26"&gt;Särskilt yttrande av experten Peter Nilsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft10"&gt;Enligt direktiven tar kommitténs uppdrag främst sikte på beskatt- ningen av aktiebolag. I uppdraget ligger bl.a. att kommittén ska undersöka olika möjligheter att minska beskattningen av riskkapital i bolagssektorn och göra villkoren mer lika för finansiering med eget och lånat kapital. Vidare ska inom ramen för detta föreslås regelförändringar för att skydda den svenska bolagsskattebasen. Som ett led i detta föreslår kommittén exempelvis att finansiella kostnader får bara dras av mot finansiella intäkter. Negativa finansnetton får således inte dras av. Härigenom uppnås bl.a. en neutral behandling av eget och främmande kapital. Denna bas- breddning möjliggör en sänkning av bolagsskattesatsen som effek- tueras genom finansieringsavdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Kommitténs förslag om avdragsbegränsning för negativa finans- netton gäller för juridiska personer inklusive svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft12"&gt;Enskilda näringsidkare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Neutralitets- och likformighetsprinciperna har under senare år fått en allt viktigare plats i inkomstskattesystemet. Detta speglar sig bl.a. i att förvärvsinkomster beskattas på ett likvärdigt sätt obe- roende av om det är fråga om en fysisk persons anställnings- inkomst eller inkomst av näringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Enskilda näringsidkare är helt undantagna från förslagen om avdragsbegränsning för negativa finansnetton. Enligt kommittén är risken liten att investeringar förläggs till den enskilda näringsverk- samheten samtidigt som verksamheten bedrivs i ett aktiebolag eftersom den enskilde näringsidkaren i detta fall även måste bära hela den ekonomiska risken för tillgångarna. Således finns få ekonomiska incitament att förlägga nyinvesteringar, eller överlåta tillgångar från juridiska personer till fysiska personer, enbart i syfte att få tillgång till full avdragsrätt för finansiella kostnader. Jag delar denna bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft10"&gt;Till detta kan läggas det faktum att för den enskilde närings- idkaren föreligger ingen, eller i vart fall begränsad, asymmetri i behandlingen av eget och lånat kapital. Näringsidkaren har avdrags- rätt för räntor på skulder som räknas till näringsverksamheten och inom ramen för systemet med räntefördelningen ges ett schablon-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft20"&gt;628&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_604"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p768 ft10"&gt;mässigt beräknat avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet. Mot- svarande belopp tas upp i inkomstslaget kapital. Räntefördelningen beräknas på det egna kapitalet i näringsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft12"&gt;Handelsbolag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Kommitténs förslag innebär emellertid att även fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag träffas av avdragsförbudet för negativt finansnetto. Samtidigt får inte delägaren göra finan- sieringsavdrag eftersom detta endast gäller för juridiska personer. Det innebär att handelsbolag med fysiska personer som delägare kan bli klart överbeskattade. Enligt kommittén bedöms det som förhållandevis enkelt, där incitamenten finns, att skapa förhållan- den där avdragsbegränsningen kan undgås via handelsbolag. Detta förhållande gäller enligt min uppfattning framför allt för delägare med begränsat ansvar. För delägare som har obegränsat ansvar torde denna risk vara liten. Enligt min uppfattning bör således endast delägare med begränsat ansvar omfattas av avdragsförbudet. Kommitténs förslag gör att det i många fall inte längre är möjligt att bedriva verksamhet inom ramen för handelsbolagsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft12"&gt;Kooperativ förening&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft10"&gt;Som framgår berör förslaget i första hand aktiebolag. Även övriga juridiska personer som inkomstbeskattas enligt samma regler som aktiebolagen, exempelvis ekonomiska föreningar, berörs av för- slaget. En ekonomisk förening beskattas på i princip motsvarande sätt som ett aktiebolag. Därför är det inte onaturligt att även dessa företag omfattas av avdragsförbudet för negativa finansnetton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Sedan länge skiljer sig beskattningen av kooperativa föreningar emellertid från beskattningen av aktiebolag i framför allt ett avseende, nämligen att föreningen medges avdrag för överskotts- utdelning. Avdragsrätten gäller i princip all överskottsutdelning, dvs. såväl utdelning som utgör rabatt och pristillägg som utdelning som baserar sig på insatser, s.k. insatsutdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Utdelning i form av rabatt och pristillägg har stora likheter med sedvanliga rabatter och pristillägg som lämnas i omedelbar anslut- ning till transaktionerna. Den stora skillnaden ligger i att för utdel- ning i form av rabatt och pristillägg är inte alla faktorer kända när&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft20"&gt;629&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_605"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;tjänsten utförs eller leverens sker. Prissättningen är därför preli- minär tills föreningens resultat slutligt kan beräknas. Genom att utdelning i form av rabatt och pristillägg till sitt verkningssätt inte är en finansiell kostnad utan mer lik sedvanliga rabatter och pris- tillägg räknas inte sådan utdelning som en finansiell kostnad. Kom- mitténs förslag innebär, helt korrekt, inget avdragförbud för utdel- ning i form rabatt och pristillägg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Däremot räknas enligt kommitténs förslag insatsutdelning som finansiell kostnad. Därmed får sådan utdelning dras av bara mot finansieringsintäkter. När dagens system för beskattning av koopera- tiva föreningar skapats synes det ha skett en avvägning dels mellan föreningens och medlemmens beskattningssituationer dels utifrån de speciella förhållanden som företagsformen är förknippad med. Den kooperativa föreningen betecknas som en personassociation till skillnad mot aktiebolaget som betraktas som en kapitalassocia- tion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft10"&gt;Även om det finns ett sammanhållet system för beskattning av kooperativa föreningar, där både föreningens och medlemmens be- skattningssituation vägs samman finns det naturligtvis både posi- tiva och negativa inslag i dagens system. Kommitténs förslag rättar till vissa av dagens brister. Exempelvis kommer klassificeringen av insatsutdelning som finansiell kostnad medföra att dagens under- beskattning av personalkooperativ försvinner i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Samtidigt skapas nya problem och snedvridningar. För produ- centkooperativen blir effekten av vägrat avdrag för insatsutdelning att dagens neutralitet försvinner i det fall medlemmarna är enskilda näringsidkare. Eftersom medlemmens andel normalt räknas som tillgång i näringsverksamheten kommer utdelningen, förutom uttag av inkomstskatt i föreningen, att beskattas som inkomst av närings- verksamhet hos medlemmen med uttag av såväl avgifter som progressiv inkomstskatt. Detta medför en klar överbeskattning för denna typ av utdelning i förhållande till skattesystemet i övrigt med ett sammanlagt skatteuttag på föreningens vinst på i vissa fall över 70 procent. Även om beskattningen sker inom ramen för ränte- fördelning leder kommitténs förslag till en överbeskattning i för- hållande till systematiken i inkomstskattesystemet. Motsvarande gäller om medlemmen är ett handelsbolag med fysiska personer som delägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;Kommitténs förslag leder i denna del till en inte acceptabel beskattningsnivå och innebär att det blir svårare att bedriva verk- samhet i den kooperativa företagsformen. När utdelningsnivån ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft20"&gt;630&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_606"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft10"&gt;bestämmas sker i dag en avvägning mellan aktiva medlemmar och mer passiva medlemmar som låtit kapitalet stå kvar i föreningen. Överbeskattningen leder därmed också till ett problem för de kooperativa föreningarnas anskaffande av eget kapital, dvs. tvärs emot utredningens direktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Enligt min uppfattning måste kommitténs förslag leda till följd- ändringar så att överbeskattningen undanröjs. En ändring av inkomstskattelagen för att åstadkomma en korrekt beskattning kan göras på såväl förenings- som medlemsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft12"&gt;Ventilen i 40 kap. IL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft10"&gt;Dagens utformning av den s.k. ventilen i 40 kap. 16 a § IL innebär i praktiken att den inte är möjlig att tillämpa. Det medför att även seriösa förvärv av innovationsföretag m.m. ofta försvåras genom att den totala kostnaden ökar. Därför är det positivt att kommittén föreslår en förändring. Förslaget är emellertid inte tillräckligt långt- gående. I många fall kommer underskotten alltjämt inte att kunna utnyttjas efter förvärvet eftersom kapitaltillskottet inte ska räknas med vid beräkning av värdet på tillgångarna. Denna nya belopps- spärr torde vara överflödig och i vart fall allt för långtgående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1372 ft20"&gt;631&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_607"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340607x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft26"&gt;Särskilt yttrande av experten Lena Swedenborg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Jag tycker att både huvudförslaget och alternativförslagen är för komplexa och långtgående, såväl historiskt som internationellt. Inget annat land har så omfattande avdragsbegränsningar vad gäller koncernextern ränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Det beror sannolikt på att extern ränta inte på samma sätt som koncerninterna räntor används för skatteplanering. En annan an- ledning kan vara den kedjebeskattning respektive skattekil på låne- investeringar som typiskt sett uppstår när även externräntor om- fattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft10"&gt;Genom att begränsa avdragsrätt för ränta snarare än att införa avdragsrätt för eget kapital görs finansieringsformerna visserligen skatteneutrala gentemot varandra (med vissa undantag), men i gengäld blir både lån och eget kapital skattediskriminerade gent- emot övriga kostnader och intäkter. Det leder till gränsdragnings- problem och nya snedvridningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Förslagen introducerar en skattekil vid lånefinansieringar som inte finns i dag. Detta bör analyseras ytterligare för att säkerställa att investeringsviljan och den ekonomiska tillväxten i Sverige inte skadas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft10"&gt;Företagsskattekommittén föreslår en bankskatt (schablon- intäkten), trots att det torde ligga utanför utredningens uppdrag att lägga särskilda skatter på en viss sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Den finansiella sektorn påverkas av flera av utredningens för- slag;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1373 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;en skattekil införs på låneprodukter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;den administrativa komplexiteten ökar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;avdragsrätt för efterställda skulder slopas och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;den särskilda ”bankskatten”, schablonintäkten, införs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1374 ft11"&gt;IMF har i en rapport angående införande av nya beskattnings- åtgärder för den finansiella sektorn uttalat bl.a. följande&lt;A href="#page_607"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1375 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;IMF Report; A Fair and Substantial Contribution by the Financial Sector, Final Report for the &lt;NOBR&gt;G-20,&lt;/NOBR&gt; June 2010, sidan 26.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft20"&gt;632&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_608"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1376 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;”Finansiella regleringsåtgärder och beskattningsåtgärder avseende den finansiella sektorn har hittills i stor utsträckning utformats oberoende av varandra”, men&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;”ett mer holistiskt angreppssätt krävs för att se till att regel- initiativen harmonierar med varandra vad gäller syfte och börda”. Reformerna måste vara noggrant utformade så att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;”de inte skadar den finansiella sektorns förmåga att bygga upp sin kapitalbas”, och att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;”shadow banking och andra störningar inte gynnas genom över- reglering eller överbeskattning av vissa delar av den finansiella sektorn”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft11"&gt;Jag delar IMF:s uppfattning. Företagsskattekommittén har dock i mitt tycke gjort tvärtom, se nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Företagsskattekommittén har inte tagit hänsyn till andra finan- siella regleringsåtgärder och pågående möjliga beskattningsinitiativ för att stämma av syftet och den totala bördan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;Det s.k. krishanteringsdirektivet ger de finansiella instituten incitament att ge ut efterställda lån för att stärka sin kapitalbas. I andra länder i Europa är trenden att harmoniera skatteregelverken med direktivet genom att göra räntekostnader på dessa efterställda lån avdragsgilla. I Sverige föreslår utredningen att avdragsrätten slopas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;Reformens grundmodell passar enligt kommittén inte den finansiella sektorn. Kommittén föreslår därför att en skattepliktig schablonintäkt införs, trots att beskattningsåtgärden enligt kom- mittén själv brister i förhållande till syftet med åtgärden(!) på grund av att kretsen av skattskyldiga är för snäv (133 företag). Slopandet av avdragsrätten för efterställda lån träffar bara reglerade och då bara vissa reglerade finansiella företag. Genom att införa selektiva beskattningsåtgärder på vissa i den finansiella sektorn men inte andra gynnas s.k. shadow banking, och konkurrensen störs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Det är märkligt att ersätta stora delar av ett verkligt inkomst- skattesystem, där beskattning sker mellan bankerna utifrån det ekonomiska utfallet (verklig intäkt), med en illa fungerande schab- loniserad intäktsbeskattning (en punktskatt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1377 ft20"&gt;633&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_609"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340609x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Den finansiella sektorn bör därför tillfälligtvis lyftas ur förslaget och bli föremål för en bredare utredning, som tar de hänsyn som IMF påtalar som ”critical”&lt;A href="#page_609"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Om denna bredare utredning inte görs bör finansiella sektorn inte omfattas av förslaget överhuvud taget. Värt att notera är att det ändå skulle innebära en högre beskattning av den finansiella sek- torn jämfört med andra branscher, dvs. med reformen men utan speciellt riktade åtgärder mot sektorn; nämligen 22 procent skatt i stället för 16,5 procent och en inkomstskattekil på sektorns pro- dukter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft10"&gt;När den finansiella sektorn har exkluderats från den här typen av förslag i andra länder har den finansiella sektorn mig veterligt inte fått en högre de &lt;NOBR&gt;facto-bolagsskatt&lt;/NOBR&gt; än företag i andra sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Avdragsrätten för efterställda lån bör behållas oavsett, eftersom slopad avdragsrätt är kontraproduktiv för hur andra lagstiftnings- organ vill att sektorn ska agera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Utredningen har lagt två ambitiösa förslag, men till priset av kom- plexitet, kedjebeskattning och nya snedvridningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Omfattande komplexitet tillåts eller införs för att omöjliggöra även ganska avlägsna eller begränsade skatteplaneringsmöjligheter, och enkelhet för granskande myndigheter har prioriterats relativt högre än enkelhet för företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft12"&gt;Ny skattekil införs vid koncernextern lånefinansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;På senare år har det förekommit en omfattande skatteplanering med koncerninterna räntor. För att komma tillrätta med det skulle det räcka att begränsa nettoavdragsrätten för koncerninterna lån. Uppdraget att öka neutraliteten mellan lånat och eget kapital inne- bär dock att även koncernexterna lån i vart fall i någon mån måste beaktas. Att det ska råda neutralitet mellan finansiering genom lån och eget kapital är som princip invändningsfritt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Kommittén uttrycker regelmässigt att lån är skattegynnat. Det är dock snarare eget kapital som är missgynnat. Mest korrekt vore således att införa avdragsrätt även för eget kapital (en s.k. ACE-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;IMF:s rapport från 2010 sidan 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;634&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_610"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340610x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p959 ft10"&gt;modell). Att slopa avdragsrätt för ränta leder till att kostnader för både lån och eget kapital kommer att vara missgynnade i förhåll- ande till andra kostnader, liksom till intäkter. Gränssnittet för icke- neutralitet flyttas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft10"&gt;Ingen investering, vare sig finansierad med lån eller eget kapital från källa utanför koncernen, kommer att vara neutral före och efter skatt. Investeringar kan därmed vara lönsamma före skatt, men olönsamma efter. Effekterna av detta har inte analyserats tillräckligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1378 ft10"&gt;Exempel efter reformens införande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Ett företag som har tillgång till lånemarknaden överväger att göra en investering för att bättre ta hand om företagets avfall. En miljöinvestering i en förbränningsanläggning skulle bl.a. minska löne- och deponikostnader. Företaget skulle också kunna sälja spillvärme till kommunen. Före skatt är investeringen lönsam, oavsett om den finansieras med lån eller eget kapital. Efter skatt är den det emellertid inte, därför att intäkterna från värmeförsäljning- en är fullt skattepliktiga, löne- och deponikostnader är fullt av- dragsgilla, medan kostnader för ränta och eget kapital inte är det. Företaget väljer därför att, trots att företaget har tillgång till eget kapital och trots bolagsskattesänkningen, att inte genomföra (den affärsmässigt sunda) investeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft12"&gt;Skattekilen kan också beskrivas som kedjebeskattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1379 ft10"&gt;Kommittén har avfärdat en modell med avdragsrätt för såväl ränta som eget kapital eftersom det skulle kräva en bolagsskattehöjning&lt;A href="#page_610"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Kommittén väljer således att låta avdragsbegränsningar för ränta finansiera neutraliteten gentemot eget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1380 ft10"&gt;Som en konsekvens av att avdragsrätt för nettoränta slopas utan att nettoränteintäkter görs skattefria uppstår kedjebeskattning i bolagssektorn när det inte finns koncernbidragsrätt mellan det företag som betalar ränta och det företag som erhåller ränta. Problemet uppstår såväl i som utanför den finansiella sektorn. För ett exempel om kedjebeskattning utanför den finansiella sektorn se sist i yttrandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1381 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Avsnitt 12.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft20"&gt;635&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_611"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340611x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1382 ft10"&gt;IMF har i sin tidigare nämnda rapport beskrivit detta:&lt;A href="#page_611"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1383 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;A &lt;/SPAN&gt;Comprehensive Business Income Tax &lt;SPAN class="ft17"&gt;(CBIT) would deny interest deductibility for CIT altogether. Symmetrically, it would exempt interest received (to avoid multiple taxation within the corporate sector). The transitional problems in moving to a CBIT would be significant (in relation to debt issued in full expectation of deductibility, for instance). The CBIT would also result in financial institutions paying little or no CIT (having no tax due on interest received, but &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;non-interest&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt; deductible costs), though in aggregate this might be more than offset by increased payments by other companies.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft10"&gt;Den i föregående avsnitt beskrivna skattekilen och den nu beskrivna kedjebeskattningen är egentligen två sätt att beskriva samma feno- men, och beror på att nettoränteintäkter och nettoräntekostnader enligt kommitténs förslag inte behandlas symmetriskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Ibland sägs att undantaget från moms på finansiella tjänster innebär en stor fördel för den finansiella sektorn. Frågan är om det går att jämföra effekterna på den finansiella sektorn av den från- varande ”momskilen” om 25 procent, med den nya inkomstskatte- kilen om 22 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;I ett underlag för moms ska tidsvärde av pengar inte ingå. Vid en utlåningsränta om 3 procent bör alltså endast &lt;SPAN class="ft13"&gt;räntemarginalen &lt;/SPAN&gt;om säg 0,8 procent utgöra momsunderlag. Det innebär ekonomiskt att kunden, om moms infördes, skulle betala totalt 3,2 procent inklusive 0,2 procent momskil. Vid samma räntekostnad skulle en 22 procent inkomstskattekil beräknad på &lt;SPAN class="ft13"&gt;bruttoräntan &lt;/SPAN&gt;3 procent utgöra 0,66 procent.&lt;A href="#page_611"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Frånvaron av en momskil i exemplet ovan är för finansinstitutet och kunden sammantaget en fördel, medan en inkomstskattekil för dem sammantaget vore en nackdel. Vem som egentligen drar fördelen respektive har nackdelen, finansinstitutet eller kunden, är svårt att svara på. Olika forskningsrapporter ger olika svar. Inkomstskattekilen är väsentligt större, och ökar till skillnad från momskilen sannolikt väsentligt vid ett allmänt höjt ränteläge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Om man skulle införa en &lt;NOBR&gt;ACE-modell,&lt;/NOBR&gt; undanta koncernexterna lån från räntebegränsningsreglerna alternativt införa skattefrihet för nettoränteintäkter uppkommer inte denna kedjebeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1384 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;IMF:s rapport från 2010, sid. 63.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Resonemanget är förenklat. Frånvaron av moms är i själva verket en nackdel gentemot finansinstitutens bolagskunder, eftersom bolagskunder skulle ha full avdragsrätt för moms, men en fördel i förhållande till privatkunder. Kommitténs förslag innebär en introduktion av en inkomstskattekil gentemot företagskunder. Det är inte klart exakt hur ett momsunderlag skulle beräknas för det fall att det infördes moms på utlåning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft20"&gt;636&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_612"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1275 ft12"&gt;Snedvridning till fördel för finansiering med eget kapital&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft10"&gt;Kommitténs förslag går längre än att skapa neutralitet mellan eget och lånat kapital. Eget kapital kommer i själva verket att bli omoti- verat gynnat, t.ex:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Bolagsskatt kan ses som en skatt på tidsvärdet av att medel be- hålls i bolagssektorn. Vid lånefinansiering betalas en ränta löpande, vilket gör att långivare beskattas löpande. Eget &lt;NOBR&gt;kapital-finansiären&lt;/NOBR&gt; kan däremot skjuta upp sin beskattning under lång tid, t.ex. genom att ta utdelning först efter flera år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Den kedjebeskattning som nämns i föregående avsnitt har undan- röjts vid finansiering med eget kapital genom att erhållen utdelning och reavinst på onoterade aktier har gjorts skattefri. Med utred- ningens förslag kommer det därmed att bli kraftigt skattegynnat att göra investeringar med eget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1385 ft12"&gt;Gränssnittet finansiella intäkter/kostnader och förenklad bevisregel för finansiella sektorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Arbetet med att skilja ut finansiella intäkter och kostnader enligt kommitténs särskilda och extensiva definition som inte stämmer med redovisningen kommer att vara särskilt problematiskt för finansiella sektorn, och där till minst nytta. Det skulle innebära stora kostnader och resurser, och dito risker för fel, att införa en särskild skatteredovisning i sektorns finansiella system vid sidan av den nuvarande legala redovisningen bara för att bevisa ”det som alla redan vet”, nämligen att de finansiella intäkterna för året överstiger de finansiella kostnaderna på koncernkonsoliderad nivå. En för- enklad bevisregel för finansiella sektorn bör därför införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft12"&gt;Mer om den finansiella sektorn – kreditförluster och schablonintäkten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft10"&gt;Kreditförluster föreslås utgöra finansiella kostnader. Endast vid en rejäl krissituation kan den finansiella sektorn antas ha finansiella kostnader som överstiger intäkterna, eftersom bara då skulle kredit- förlusterna överstiga räntenettot. Endast då skulle en noggrann kontroll verkligen behöva göras. Men! Att ta ut skatt i just det ögonblicket, men i praktiken inte annars, vore kontraproduktivt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1387 ft20"&gt;637&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_613"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340613x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;för den finansiella stabiliteten. Kreditförluster bör därför inte anses som en finansiell kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Utredningen menar att det ”i viss mån ligger utanför kommit- téns uppdrag att föreslå nya punktskatter”&lt;A href="#page_613"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och föreslår i stället en schablonintäkt på samma underlag som stabilitetsavgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Eftersom ”schablonintäkten” inte motsvaras av någon intäkt, schabloniserad eller ej, är det en punktskatt. Att bakvägen införa en punktskatt genom att kalla den för beskattning av en intäkt kan inte heller ligga inom utredningens mandat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1388 ft10"&gt;Förslaget med att införa en punktskatt motiveras&lt;A href="#page_613"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;med att modellen inte fungerar tillfredsställande för den finansiella sektorn då ”avdragsförbudet inte får någon styrande effekt på skuldsätt- ningen i den finansiella sektorn.” Och vidare att ”en tillkommande skatt på finansiell sektor ger ett visst incitament till minskad skuld- sättning”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft10"&gt;Om det egentligen bara handlar om att uppnå rätt nivå på skuldsättningen borde den här kategorin av företag inte vara något problem, med tanke på alla finansspecialistorgan i och utanför Sverige som har till huvuduppgift att genom regulatoriska åtgärder se till att just denna sektor har rätt nivå på skuldsättningen. De använder inte trubbiga beskattningsåtgärder utan detaljerade regler om finansinstitutens passivsida. Incitament behövs med andra ord inte. Anser man att finansinstuten ska minska sin skuldsättning finns det bättre och mer träffsäkra åtgärder att tillgå än via skatte- systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft10"&gt;Lämplig beskattningsnivå skulle kunna vara ett tänkbart argu- ment för en bankskatt. Kommittén uttalar att ”reformen ska vara offentligfinansiellt neutral både för &lt;NOBR&gt;icke-finansiella&lt;/NOBR&gt; företag och för finansiella företag”&lt;A href="#page_613"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, vilket skulle kunna tolkas som en åsikt om lämplig beskattningsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Frågan är bara varför uppdelningen i offentligfinansiellt neutral ska delas upp just mellan finansiella och &lt;NOBR&gt;icke-finansiella&lt;/NOBR&gt; företag. Varför inte tjänsteföretag och industriföretag? Revisionsbyrå- företag och andra företag?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Om kommittén som nämnts ovan efter noga övervägande &lt;SPAN class="ft13"&gt;valt &lt;/SPAN&gt;en viss modell, som ska införas lika för alla; dvs. en bolagsskatte- sänkning med nettoränteavdragsförbud, är det då motiverat att lägga en punktskatt på en viss sektor därför att man inte tycker om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Avsnitt 14.8.2 Punktskatt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Avsnitt 14.8.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Avsnitt 14.8.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;638&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_614"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340614x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft10"&gt;(resultatet av modellen för) den sektorn? Även andra sektorer får med den modell kommittén valt något överraskande skatteeffekter, som tjänsteföretag, som får sänkt bolagsskatt utan att ha något finansieringsbehov. En revisionsbyråskatt? En bemanningsföre- tagsskatt? En försäkringsbolagsskatt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Avsikten med punktskatten är enligt utredningen att se till att (just) den finansiella sektorn alltjämt kvarstår på samma bolags- skatt som innan (22 procent). En punktskatt i den här storleks- ordningen innebär en kraftig ”inkomstbeskattning” av en bank (i teorin 5,5 procent skatt av ett tänkt normalresultat) även det år banken har ett &lt;NOBR&gt;noll-resultat.&lt;/NOBR&gt; Det är märkligt att ersätta stora delar av ett verkligt inkomstskattesystem, där beskattning av bankerna sker utifrån det ekonomiska utfallet (verklig intäkt), med en illa fungerande schabloniserad intäktsbeskattning (en punktskatt), som kommer att slå jämförelsevis hårdare mot en bank som har lägre lönsamhet för samma upplåningsvolym, och som också kommer att ge snedvridande incitament att resa upplåning ”en våning ner”, dvs. hos utländska dotterbolag.&lt;A href="#page_614"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det kommer inte längre att vara möjligt att på ett meningsfullt följa effektiv skattesats hos ett enskilt finansinstitut, eller att jämföra den med konkurrenters, eftersom skattenivån inte längre kommer att ha särskilt mycket med institutets verkliga resultat att göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1389 ft10"&gt;Kommittén är inte en bankskatteutredning. Utredningens lös- ning är helt enkelt inte bra, inte likformig, träffar inte alla i den finansiella sektorn utan endast en snäv redan reglerad krets, har arbetats fram under stark tidspress och uppfyller inte ens enligt utredningen själv syftet med åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft10"&gt;För den finansiella sektorn är utlåning en aktiv verksamhet, inte passiv som för de flesta andra, den är en intermediär och skuldsidan utgör &lt;SPAN class="ft13"&gt;inte en finansiering &lt;/SPAN&gt;av tillgångssidan utan är &lt;SPAN class="ft13"&gt;en del av själva verksamheten&lt;/SPAN&gt;, ”penningförmedling”, och är närmast att likna vid råvaror eller inhyrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft10"&gt;Den finansiella sektorn bör tillfälligtvis lyftas ur förslaget. Det bör snarast tillsättas en särskild utredning av lämplig beskattnings- nivå för banker med specialistkompetens avseende den finansiella sektorn. Och då göra det som IMF gång på gång upprepar i sin rapport ”A Fair and Substantial Contribution by the Financial&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1390 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Även det schabloniserade sätt att beskatta schabloniserat beräknade positiva räntenetton som utredningen under utredningens gång övervägde men förkastade innebar de facto så stora avsteg från en verklig inkomstbeskattning att den utgjorde en punktskatt på den finansiella sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft20"&gt;639&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_615"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340615x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1391 ft10"&gt;Sector”&lt;A href="#page_615"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;; ta hänsyn till helheten av regulatoriska och beskattnings- åtgärder liksom till marknadsförutsättningarna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft17"&gt;Sid 4 i IMF:s rapport:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1392 ft17"&gt;Measures that impose new costs on financial institutions will need to reflect and be coordinated with regulatory changes under consideration. This is critical for ensuring policy coherence, enabling market partici- pants to plan accordingly, and avoiding adverse effects on economic growth from placing an excessive burden on the financial sector.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft17"&gt;Sid 10 i IMF:s rapport:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1392 ft17"&gt;Furthermore, recognizing the special importance of financial inter- mediation to wider economic performance, it is critical that the design of new levies/charges take into account the expected costs of future regulatory policies. This is needed to avoid imposing, through both explicit and implicit taxation, excessive costs on financial institutions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft17"&gt;Sid 26 i IMF:s rapport:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1392 ft17"&gt;Implementation of these measures needs to be coordinated with that of the wider regulatory reform agenda, and the effects on the wider economy carefully assessed. Regulatory and tax policies towards the financial sector have been formed largely independently of each other. A more holistic approach is needed to ensure that they are properly aligned in both the incentives and the overall burden they imply for the sector. It is important that the reforms be carefully designed so as not to harm the industry’s ability to rebuild its capital base, and to ensure that shadow banking or other distortions are not encouraged by &lt;NOBR&gt;over-regulating&lt;/NOBR&gt; or &lt;NOBR&gt;over-taxing&lt;/NOBR&gt; some parts of the financial sector.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft10"&gt;Förslaget om att slopa avdragsrätt på den finansiella sektorns efter- ställda lån återfinns i Kapitel 15 Finansiering och förenklingar. Nivån på schablonintäkten har dock uppenbarligen satts så att den medför att ”reformen /är/ offentligrättsligt neutral för &lt;NOBR&gt;icke-finansiella&lt;/NOBR&gt; och finansiella företag var för sig”. Varför ska då sektorn bidra med ytterligare finansiering?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Vid en utredning av lämplig beskattningsnivå av banker bör beaktas att utredningen föreslår en skattekil av betydande storlek på den finansiella sektorns låneprodukter, som med samma logik som ibland anförs angående momsundantaget skulle medföra kraftiga skattenackdelar för den finansiella sektorn. Den logiken är förstås inte invändningsfri, varken beträffande inkomstskattekilen eller momskilen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1393 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;IMF:s rapport från 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;640&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_616"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1275 ft12"&gt;Den finansiella sektorns efterställda lån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft10"&gt;Avdragsrätt för ränta på efterställda lån bör behållas. Dessa är civilrättsligt och ekonomiskt lån. Räntesatsen är väl definierad och ränta betalas regelmässigt. Att vägra avdragsrätt skulle strida mot svensk skattepraxis och ekonomisk realitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Vid företags obestånd gäller allmänt att även fordringar är potentiellt riskfyllda. Ordningen i vilka fordringarna ska betalas (efterställdhet) bestäms bl.a. av om fordringarna är förenade med panträtt eller inte. Det innebär inte att ränta på t.ex. en fordran som förenats med företagshypotek eller en fordran som enligt låne- avtalet ska betalas efter mer prioriterade fordringar inte är avdrags- gill.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;Kapitaltäckningsregelverket är en blandning av en lagstadgad förmånsrättsordning, som anger i vilken ordning som fordrings- havare har rätt att få ut eller förlora medel vid ett finansinstituts motsvarighet till konkurs, och ett kravregelverk som anger hur stor andel eget kapital respektive olika former av efterställda lån som ett finansinstitut ska ha. Syftet är att skydda kunder och staterna, liksom investerare i senior upplåning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Att efterställda lån benämns kapital i kapitalregelverket innebär inte att det är fråga om eget kapital i egentlig mening. Detta regelverk har som sagt till syfte att bedöma vad de efterställda skulderna är ”gone concern”. Going concern är skulderna skulder. Från det ögonblick som institutet är ”gone concern”, men bara då, omvandlas de efterställda skulderna från lån till eget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Under det s.k. krishanteringsdirektivet ges banker incitament att emittera mer efterställda skulder. Slopad avdragsrätt ger motsatt effekt och ger bankerna incitament att emittera precis så mycket efterställda skulder som bankerna behöver för att leva upp till legala krav men inte mer, dvs. att ha en så liten marginal som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Kostnaden för efterställda skulder är lägre än avkastningskravet på eget kapital även utan avdragsrätt. Så länge det förhållandet gäller kommer bankerna inte att ersätta efterställda lån med eget kapital, inte ens med en punktskatt på skulder. Förslaget ger så- ledes inte åsyftad effekt. Bankers balansräkning bör styras av nog- grant avvägda regulatoriska krav, inte trubbigt verkande beskatt- ningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft10"&gt;Svenska banker kommer att få bland de hårdaste kapitalkraven i världen, vilket ger god soliditet. Att hålla eget kapital och en stark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1394 ft20"&gt;641&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_617"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;kapitalbas är dock kostsamt och skulle bli ännu dyrare med en slopad avdragsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Trenden internationellt går i motsatt riktning. I andra EU- länder (UK, Danmark, Holland, Italien m.fl.) har man eller över- väger man att ändra skattelagstiftningarna för att tillse att ränte- utgifter på efterställda skulder utgivna enligt det nya kapitaltäck- ningsregelverket är avdragsgilla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Om förlagslånen ersätts med eget kapital kommer förväntad avkastning på eget kapital att sjunka vilket på marginalen försämrar möjligheterna att attrahera nytt eget kapital i ett krisläge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;De banker som inte har tillgång till kapitalmarknaden på samma sätt som andra kommer att drabbas relativt hårdare, t.ex. mindre sparbanker som ägs av stiftelser. För dem utgörs av naturliga skäl en betydligt större andel av kapitalbasen av efterställda lån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft12"&gt;Shadow banking&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Reglering av finansiell verksamhet är av historiska skäl koncen- trerad till framförallt inlåning från allmänheten, inte utlåning. Det gör att företag som erbjuder lån men som inte tar emot inlåning från allmänheten inte är reglerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Med de ökade kostnader och krav som läggs på traditionell reglerad bankrörelse ökar andelen utlåning som tillhandahålls av företag som agerar på en oreglerad marknad. Dessa företag tenderar att kunna ta risker som den reglerade delen av sektorn inte får, kan eller vill göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft10"&gt;Beskattningen genom schablonintäkten träffar endast en snäv krets. Likaså träffar slopad avdragsrätt för efterställda lån bara reglerad finansiell verksamhet, och inte ens hela den reglerade. Selektiv beskattning gynnar således oreglerade företag (s.k. shadow banking).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;För reglerade företag finns omfattande regelverk som noga reg- lerar hur balansräkningens passivsida ska se ut. Behovet av trubbiga skatteincitament för dessa är begränsat. Annorlunda kan det för- hålla sig med oreglerade företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1395 ft20"&gt;642&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_618"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340618x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1396 ft195"&gt;Rullning av negativa räntenetton&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1397 ft196"&gt;Kommittén gör antagandet om att företag har relativt jämna nettoränteflöden mellan åren, varför det inte anses motiverat med regler som hanterar att negativa räntenetton ska få rullas framåt (eller bakåt). Särskilt med tanke på att valutakursförluster och kreditförluster ingår i definitionen av ränta är detta antagande inte riktigt. Både &lt;NOBR&gt;SEK-rörelser&lt;/NOBR&gt; och kreditförluster beror av kon- junkturen och bör motivera en rullning av negativa räntenetton, eller ännu hellre exkluderas från räntedefinitionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1398 ft197"&gt;Exempel på kedjebeskattning utanför den finansiella sektorn:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p1399 ft198"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td87"&gt;&lt;P class="p1400 ft198"&gt;Y&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td15"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p52 ft200"&gt;Lån 500&lt;SPAN class="ft199"&gt;50%&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td64"&gt;&lt;P class="p1401 ft201"&gt;50%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td15"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p118 ft200"&gt;Lån 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td15"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td92"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td11"&gt;&lt;P class="p1210 ft198"&gt;Z&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td15"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td92"&gt;&lt;P class="p1034 ft200"&gt;EK 1000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td11"&gt;&lt;P class="p51 ft201"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td87"&gt;&lt;P class="p1402 ft201"&gt;80%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td15"&gt;&lt;P class="p52 ft200"&gt;EK 4000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1403 ft198"&gt;A B&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1404 ft201"&gt;50% 50%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1405 ft200"&gt;Lån 1000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1406 ft198"&gt;Ö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1407 ft196"&gt;Alla bolag ovan är svenska. Räntesatsen är 5 procent. Bolagen X och Y äger 50/50 av Z. X och Y är skuldfria. Z har lånat 1 000 kronor, med hälften var från X och Y.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1408 ft196"&gt;X och Y beskattas, trots att Z inte får avdrag. Hade X och Y i stället för lån lämnat ett kapitaltillskott hade de erhållit skattefri utdelning från Z och kedjebeskattning hade inte uppstått. Det kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1409 ft20"&gt;643&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_619"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;finnas många skäl till att det inte är möjligt eller lämpligt för X eller Y att i stället lämna kapitaltillskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Z använder de 1 000 kronorna för att köpa 20 procent av aktierna i A. A äger i sin tur tillsammans med B hälften var av Ö. Ö har lånat 1 000 kronor av A för att köpa en fabrik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Samma 1 000 kronor har i princip investerats och vidare- investerats från X och Y, via Z, via A och slutligt till Ö som köpt en fabrik som årligen avkastar säg 6 procent. Den enda verkliga nettointäkten i bolagssektorn är fabriksintäkterna som beskattas i Ö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Ö betalar löpande 100 i ränta till A (ej avdrag hos Ö, beskatt- ning hos A). A betalar årligen 100 i utdelning till Z (ej avdrag hos A, ej beskattning hos Z). Z betalar årligen totalt 100 i ränta till X och Y (ej avdrag hos Z, beskattning hos X och Y). Alla bolagen A, B, Z, Y, Z och Ö, sammantaget har det inte uppstått vare sig en nettoränteintäkt eller en nettoräntekostnad. Ändå beskattas 200 kronor mer i kedjan än om alla investeringar gjorts med kapital- tillskott. Ju längre investeringskedjan blir, desto fler skattekilar och därmed ökad kedjebeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1410 ft20"&gt;644&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_620"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;XIII Bilagor&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_621"&gt;


&lt;P class="p1411 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft9"&gt;Kommittédirektiv 2011:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1412 ft26"&gt;Översyn av företagsbeskattningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1413 ft10"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 13 januari 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1414 ft41"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1415 ft10"&gt;Ett dynamiskt och innovativt företagsklimat som vilar på förutsäg- bara regler, sund konkurrens och utvecklingskraft är viktigt för att Sverige ska få en starkare ekonomisk utveckling, fler växande företag och en högre sysselsättning. Beskattningen av bolag är av central betydelse för investeringar och tillväxt i Sverige och för företagens konkurrensmöjligheter. Förändringar av reglerna för beskattning av bolag kan framför allt öka kapitalbestånd, produktivitet, BNP och välfärd. Dessa effekter uppkommer genom reglernas inverkan på före- tagens val mellan olika tillgångsslag, på hur investeringarna finansieras liksom på risktagande och entreprenörskap. Strukturomvandlingen i svensk ekonomi bör mötas genom goda skattemässiga villkor för företagande och investeringar i Sverige. På så sätt tryggas syssel- sättning och välstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1416 ft10"&gt;Med detta som den centrala utgångspunkten får en kommitté i uppdrag att se över beskattningen av bolag. Syftet är att beskatt- ningen utformas så att företagande, investeringar och sysselsättning gynnas. Kommitténs uppdrag tar främst sikte på aktiebolag. Kom- mittén ska således inte ha särskilt fokus på handelsbolag och enskilda näringsidkare, som dock kan komma att omfattas av föreslagna generella åtgärder. Kommittén ska bl.a. analysera effekterna av de skatteförändringar som kan vara aktuella i en värld med global konkurrens. I detta ligger att kommittén ska undersöka olika möjligheter att minska beskattningen av riskkapital i bolagssektorn och göra villkoren mer lika för finansiering med eget kapital och med lån. Kommittén ska också föreslå regeländringar för att skydda den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1417 ft20"&gt;647&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_622"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;svenska bolagsskattebasen i en allt mer globaliserad värld. Samtidigt ska Sverige dock även fortsättningsvis vara attraktivt för real- investeringar och för lokaliseringar av moderbolag och huvudkontor samt för entreprenörer som vill starta och driva företag. Det är alltså viktigt att befintliga företag kan expandera, utländska företag etableras och nya företag bildas. Därigenom skapas goda förut- sättningar för en gynnsam sysselsättningsutveckling och ett gott företagsklimat. Kommittén bör i så stor utsträckning som möjligt sträva efter att ta fram förslag som breddar bolagsskattebasen för att finansiera en sänkning av de skatter som betalas av bolagssektorn. Sådana sänkningar bör göras på ett sådant sätt att de leder till att fler investeringar blir lönsamma, vilket ökar kapitalbestånd och reallöner, vilket i sin tur leder till en ökad BNP och tillväxt samt till en högre välfärd. De föreslagna ändringarna bör sammantaget inte leda till att skattebetalningarna från bolagssektorn ökar vid en statisk beräkning av budgeteffekten. I sammanhanget ska även en analys göras av långsiktiga effekter av förslagen. I den mån de förslagna ändringarna skulle leda till minskade skatteintäkter inom bolagssektorn ska kommittén föreslå finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft10"&gt;Med beaktande av de analyser och den forskning som finns på området och som bl.a. redovisats av OECD, ska kommittén analysera effekterna på företagande, investeringar, tillväxt, sysselsättning, inkomstfördelning, välfärd samt för de offentliga finanserna av de skatteförändringar som övervägs. Analysen ska omfatta samtliga alternativ som övervägs, dels de konkreta reformförslag som kommittén presenterar, dels andra sätt att sänka skattebetalningarna från bolagssektorn t.ex. genom sänkta socialavgifter. En analys ska också göras av hur alternativa lösningar påverkar olika grupper av företag och företagsformer. Baserat på dessa analyser ska kommittén rangordna de olika alternativen i ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv, men också utifrån ett mikroperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;För att förbättra den skattemässiga neutraliteten mellan eget och lånat kapital samt för att bredda bolagsskattebasen aktualiseras frågan om hur begränsningar av möjligheten att göra ränteavdrag till- sammans med åtgärder för att stärka det egna kapitalet kan bidra till ökad motståndskraft hos företagen och till stabila skatteintäkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Det finns en dubbel asymmetri i dagens företagsbeskattning som sammantaget innebär att lånefinansierade investeringar gynnas jäm- fört med investeringar som finansieras med riskkapital i form av eget kapital. Kommittén ska därför undersöka om det är lämpligt att ta fram mer generellt utformade regler som begränsar ränteavdragen och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft20"&gt;648&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_623"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1418 ft10"&gt;om skattelättnader för eget kapital bör införas samt lämna förslag i dessa avseenden. Kommittén ska också lämna förslag på skatte- incitament för att stimulera tillgången på riskvilligt kapital. Kommittén bör särskilt uppmärksamma kravet på att svenska skatteregler ska vara &lt;NOBR&gt;EU-rättsligt&lt;/NOBR&gt; hållbara och försvarbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1419 ft11"&gt;Även möjligheten att införa källskatt på räntebetalningar ska bedömas samt förslag på regler om detta tas fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1420 ft10"&gt;Vidare ska reglerna om koncernbidrag samt behovet av reglerna om underprisöverlåtelser utvärderas och, om det bedöms lämpligt, förslag till förändringar lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1420 ft10"&gt;Kommittén ska även belysa de svenska reglerna om avdrag för forskning och utveckling (FoU) och lämna förslag på skatteincitament för FoU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1421 ft10"&gt;Slutligen ska kommittén undersöka behovet av förändringar av de skatteadministrativa reglerna och lämna behövliga författningsförslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1420 ft10"&gt;Som en allmän utgångspunkt för uppdraget gäller att olika reformalternativ sammantaget ska vara offentligfinansiellt neutrala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1420 ft10"&gt;I ett delbetänkande, som ska lämnas senast den 31 januari 2012, ska kommittén lämna förslag på skatteincitament för riskkapital. Vidare ska kommittén lämna förslag på skatteincitament för FoU i ett delbetänkande som ska lämnas senast den 1 oktober 2012. För de förslag som kommittén lämnar i delbetänkanden ska finansiering presenteras genom förslag på förändringar inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1422 ft11"&gt;Kommittén ska redovisa det slutliga uppdraget senast den 1 november 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft12"&gt;Bakgrund och utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft13"&gt;Ekonomiska utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1423 ft10"&gt;Strukturomvandlingen i svensk ekonomi bör mötas genom goda skattemässiga villkor för företagande och investeringar i Sverige. Beskattningen av bolag är av central betydelse för investeringar och tillväxt. Företags konkurrensmöjligheter och lönsamhet påverkas också av detta, vilket särskilt gäller för utländska företags lokaliseringsbeslut samt för svenska företags beslut att behålla sina huvudkontor i Sverige. Befintliga företag ska kunna expandera, utländska företag etableras och nya företag bildas. En lägre bolagsbeskattning är gynnsam för tillväxten eftersom fler investeringar blir lönsamma, vilket ökar kapitalbestånd och reallöner. En konkurrenskraftig skattebelastning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1424 ft20"&gt;649&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_624"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft10"&gt;inom bolagssektorn leder också till ökad sysselsättning, bredare skattebas och en starkare tillväxt. Förändringar av reglerna för beskattning av bolag kan framför allt öka kapitalbestånd, produktivitet, BNP och välfärd. Dessa effekter uppkommer genom reglernas inverkan på företagens val mellan olika tillgångsslag, på hur investeringarna finansieras liksom på incitamenten för risktagande och entreprenörskap. Det finns ett värde i ansvarsfulla enskilda ägare som kan stå för långsiktighet och närvaro i den svenska företagssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Erfarenheterna av den ekonomiska krisen visar att det är angeläget att stärka det egna kapitalet i bolagssektorn. Detta gäller för etablerade företag som visserligen har god tillgång till de internationella kapitalmarknaderna, men även för dessa företag kan en stärkt soliditet öka motståndskraften vid ekonomiska nedgångar. Ett tillräckligt eget kapital är också viktigt för nyetablering av företag där konkursrisken, i frånvaro av ett tillräckligt eget kapital, är av privatekonomiskt slag. Särskilt gäller detta för riskfyllda projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Utöver de positiva effekter för företagen som en stärkt soliditet innebär är det även gynnsamt för långivarna att företagen har ett större eget kapital. Vidare kan ett större eget kapital i företagen minska svängningarna i den makroekonomiska utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Mot denna bakgrund kan det vara motiverat med åtgärder som sänker skattebelastningen på investeringar som finansieras med eget kapital. Effekterna av olika alternativa förslag till förändringar styrs av de samband som råder mellan marknadens avkastningskrav, olika skatteregler och realinvesteringar. Sambanden beror i hög grad på hur företagen för finansiering av sina investeringar har tillgång till och påverkas av förhållandena på de internationella kapitalmark- naderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft10"&gt;För företag med goda möjligheter till finansiering på de interna- tionella kapitalmarknaderna bestäms avkastningskraven på nyinvester- ingar, förutom av avkastningskraven på de internationella kapital- marknaderna, även av de svenska bolagsskattereglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Detsamma gäller för företag som i sig saknar en direkt koppling till de internationella kapitalmarknaderna, men där det finns en indirekt koppling genom att det finns en stor andel "externa" ägare som förutom att äga aktier i det berörda företaget i sin portfölj också innehar aktier i företag med direkt koppling till de internationella marknaderna. För de företag som för sin finansiering saknar såväl direkta som indirekta kopplingar till de internationella kapital- marknaderna spelar beskattningen av företagens ägare en större roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft20"&gt;650&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_625"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1425 ft10"&gt;Betydelsen av entreprenörskap och innovation för ekonomisk tillväxt har under senare år uppmärksammats i den nationalekonomiska forskningen. Innovation – nya varor, tjänster, produktionsprocesser, organisatoriska lösningar, affärsmodeller m.m. – uppstår när entreprenören kombinerar kunskap, kompetens och andra resurser med behov och efterfrågan från privata marknader eller i offentliga tjänster. Detta skyndar på den teknologiska utvecklingen, skapar nya marknader, ökar konkurrensen på befintliga marknader, pressar priserna och driver på strukturomvandlingen i ekonomin. Därigenom främjas produktiviteten och BNP. Ett systematiskt forsknings- och utvecklingsarbete, i egen regi eller i samverkan mellan företag och andra forskningsaktörer, har en stor och växande betydelse som konkurrensfaktor i kunskapssamhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1426 ft10"&gt;Inkomstskatter kan påverka benägenheten att bli egenföretagare eller entreprenör bl.a. eftersom nivån på skatten påverkar netto- avkastningen av att vara egen företagare. Ju högre skatten är, desto lägre blir nettoavkastningen av eget företagande. I detta sammanhang är den statliga skatten på förvärvsinkomster av betydelse, och särskilt dess inverkan på progressiviteten i skatteuttaget. Förändringar av denna skatt aktualiserar dock bedömningar som ligger utanför denna kommittés uppdrag och behandlas därför inte vidare i dessa direktiv. Kommitténs uppdrag tar främst sikte på aktiebolag. Kommittén ska således inte ha särskilt fokus på handelsbolag och enskilda näringsidkare, som dock kan komma att omfattas av föreslagna generella åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1427 ft10"&gt;Diskussionen ovan har handlat om skattereglernas allmänna betydelse för företagens investeringar och för entreprenörskap. Mer precist brukar bolagsskattereglerna för en liten öppen ekonomi som den svenska, med ett stort antal internationellt verksamma företag med tillgång till den internationella kapitalmarknaden, anses vara betydelsefulla i tre avseenden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1428 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Bolagsskattesatsen påverkar de multinationella företagen i deras investerings- och lokaliseringsbeslut genom att den påverkar den genomsnittliga skattebelastningen för exempelvis ett dotterbolag i ett visst land. En lägre bolagsskattesats gör det mer lönsamt att lokalisera produktion till Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1428 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Bolagsskattesatsen är betydelsefull för var företag väljer att redovisa och beskatta sin vinst – och därmed för storleken på den svenska skattebasen. Genom internprissättning och vinstöverföringar påverkar skattereglerna i vilket land företagen redovisar sina vinster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1429 ft20"&gt;651&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_626"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1430 ft10"&gt;En sänkt bolagsskatt värnar svensk skattebas genom att göra det relativt mer förmånligt att redovisa vinsterna i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Bolagsskattesatsen är en av flera viktiga faktorer som påverkar företagens avkastningskrav på investeringar. Ett sänkt avkast- ningskrav innebär att fler investeringar blir lönsamma, vilket kan öka kapitalinvesteringar och därmed BNP. Detta kan i sin tur leda till en högre sysselsättning. I ett kortare tidsperspektiv sker det genom höjd efterfrågan på arbetskraft och i ett längre tidsperspektiv genom höjda reallöner som kan öka arbetsutbudet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1431 ft10"&gt;Bolagsskatten är inte den enda faktorn bakom beslut om företags investeringar och lokalisering, utan även andra förhållanden som arbetsmarknadsregleringar, administrativ börda, arbetskraftskost- nader, tillgången till välutbildad arbetskraft, infrastruktur, öppenhet, institutioner m.m. spelar en roll. Analysen av dessa förhållanden ligger dock utanför kommitténs uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft13"&gt;De svenska bolagsskattereglerna i ett historiskt perspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;I 1990 års skattereform förändrades bolagsbeskattningen på ett genomgripande sätt genom kraftiga basbreddningar som kombinerades med en stor sänkning av skattesatsen från ca 57 procent till 30 procent. Denna reform, genomförd i två steg, 1990 och 1991, kompletterades med en ytterligare basbreddning och en sänkning av skattesatsen till 28 procent. Fr.o.m. år 2009 är skattesatsen 26,3 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Skattereformen, inklusive de kompletterande förändringar som gjordes 1994, bidrog till att skapa ett mer neutralt företagsskatte- system. Investeringar i olika slag av tillgångar (maskiner, byggnader och lager) kom att beskattas mer likformigt samtidigt som olika finansieringsformer (nyemission, kvarhållen vinst och lån) kom att behandlas mer likvärdigt. Den breddade skattebasen i kombination med bolagsskattesatssänkningen bidrog också till att jämna ut skattebelastningen mellan företag av olika storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;I början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; hade Sverige ett av &lt;NOBR&gt;OECD-världens&lt;/NOBR&gt; mest konkurrenskraftiga bolagsskattesystem. År 1995 var t.ex. den svenska nominella bolagsskattesatsen 28 procent och genomsnittet för EU:s 27 medlemsstater var 37,5 procent. Därefter har bolags- skatten sänkts i många länder. Den genomsnittliga bolagsskatten uppgår nu till 25,9 procent i EU och till 23,5 procent för euroländerna. Trots sänkningen till 26,3 procent 2009 ligger Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft20"&gt;652&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_627"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340627x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1432 ft10"&gt;fortfarande över &lt;NOBR&gt;EU-genomsnittet&lt;/NOBR&gt; och har därmed förlorat en viktig konkurrensfördel jämfört med läget 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1433 ft10"&gt;Efter &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; skattereformer har utvecklingen medfört att stora delar av företagsskattesystemet nu bör ses över. En annan viktig anledning till översynen är att det – i en alltmer globaliserad ekonomi – är angeläget att företagsskattereglerna är utformade så att de är konkurrensneutrala och att de bidrar till en hög investerings- nivå och en snabb produktivitetsutveckling, vilket i sin tur främjar BNP. Nedan redovisas ett antal identifierade problem som finns inbyggda i det nuvarande företagsskattesystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft13"&gt;Två asymmetrier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1434 ft10"&gt;I dagens företagsbeskattning finns en dubbel asymmetri. Betydelsen av detta har successivt ökat efter de skattereformer som genom- fördes under &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; bl.a. som en följd av den fortgående globaliseringen. Detta medför problem och hotar den svenska skattebasen, inte minst i ett internationellt sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1421 ft10"&gt;Den första asymmetrin gäller det förhållandet att avkastningen på vissa tillgångar, som t.ex. näringsbetingade andelar, är skattefri samtidigt som ränteutgifter – med vissa undantag – får dras av. Den andra asymmetrin ligger i den olikartade behandlingen av olika finansieringskällor, där kostnaden för lånat kapital (ränta) får dras av medan kostnaden för eget kapital (utdelning och värdeförändring) inte får dras av. Dessa relationer mellan å ena sidan skatteplikt på avkastningen och avdragsmöjlighet för finansieringskostnaden och å andra sidan skattebehandlingen för olika finansieringskällor illustreras översiktligt i nedanstående schematiska tablå. För olika kombinationer av skatteplikt och finansieringskällor anges vad som ger ett neutralt skatteutfall medan dagsläget beskrivs inom parentes. I förhållande till en neutral utformning av skattereglerna kännetecknas dagens läge av en överbeskattning av skattepliktiga investeringar som finansieras med eget kapital och av en underbeskattning av skattefria investeringar som finansieras med lån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1435 ft20"&gt;653&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_628"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340628x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1436 ft202"&gt;Olika kombinationer av skatteplikt för avkastning och avdragsrätt för olika finansieringskällor (neutrala regler och dagens regler):&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td302"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td303"&gt;&lt;P class="p52 ft203"&gt;Eget kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td304"&gt;&lt;P class="p52 ft203"&gt;Lånat kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td305"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Skattepliktig avkastning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td306"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Avdrag (inte avdrag)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td307"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Avdrag (avdrag)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td305"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Skattefri avkastning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td306"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Inte avdrag (inte avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td307"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Inte avdrag (avdrag i vissa fall)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td302"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td303"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td304"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;Det fanns starka skäl för den skattefrihet vid försäljning av närings- betingade andelar som infördes år 2003. Det tidigare systemet med skatteplikt för kapitalvinster och avdragsrätt för kapitalförluster innebar incitament för internationellt verksamma företag att skatteplanera på ett oacceptabelt sätt genom att kapitalvinster redo- visades i utlandet (utan skattekonsekvenser där) medan kapital- förluster redovisades i Sverige. Därtill kan den äldre ordningen sägas ha medfört en principiell felaktighet, i och med att samma vinst beskattades två gånger inom bolagssektorn. Dessa skäl är fortfarande giltiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft10"&gt;En grundläggande princip i företagsskattesystemet bör emellertid vara att intäkter är skattepliktiga och utgifter avdragsgilla. I detta perspektiv kan nämnda skattefrihet i kombination med den obegränsade möjligheten att göra avdrag för räntor – det första slaget av asymmetri – anses strida mot systemets logik. Detta skapar problem, bl.a. i form av skatteplanering med ränteupplägg (s.k. räntesnurror). En ny lagstiftning med ränteavdragsbegränsningar i syfte att motverka sådana förfaranden trädde i kraft den 1 januari 2009 (prop. 2008/09:65, bet. 2008/09:SkU19, rskr. 2008/09:114, SFS 2008:1343). De nya reglerna gäller dock bara vid interna lån som finansierar interna förvärv av andelar och inte vid externa lån eller externa förvärv. Under de senaste åren har även många andra europeiska länder (t.ex. Danmark, Italien, Nederländerna och Tyskland) infört olika – mer eller mindre omfattande – regelsystem för att försöka åtgärda problem av detta slag. I detta sammanhang bör det även beaktas att rättvisa spelregler är nödvändiga för att skapa konkurrensneutralitet både mellan större respektive mindre företag och svenska respektive utländska företag i samband med investeringar i Sverige. Detta mot bakgrunden av att förutsättningarna varierar för företagen att använda sig av skatteplanering med ränteupplägg, vilket snedvrider kon- kurrensen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft11"&gt;Till följd av den andra asymmetrin, dvs. den olikformiga behand- lingen av olika finansieringskällor, kommer skattebelastningen på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft20"&gt;654&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_629"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340629x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1432 ft10"&gt;egenfinansierade investeringar att vara högre än skattebelastningen på investeringar som finansieras med lån. Denna asymmetri utgör ett incitament för företag att finansiera verksamheten genom lån i stället för med eget kapital. Detta leder till en lägre soliditet och en större sårbarhet för företag med hög belåning. Därmed kan t.ex. en finanskris få ännu mer allvarliga ekonomiska effekter än om Sverige hade haft mer neutrala skatteregler som inte diskriminerat finansiering genom eget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1422 ft10"&gt;Det finns i princip två sätt att åtgärda eller begränsa effekterna av de olika slagen av asymmetrier. För det första kan avdrag för ränteutgifter begränsas i kombination med att skattebetalningarna från bolagssektorn sänks i motsvarande omfattning. För det andra kan det införas en lättnad i beskattningen av eget kapital, t.ex. genom att det införs ett avdrag för viss avkastning på eget kapital, vilket medför en lägre beskattning av riskkapital. När det gäller det sist- nämnda alternativet kan skattebelastningen – sett isolerat – eventuellt behöva justeras upp, beroende på vilka andra åtgärder i företagsskattesystemet som vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1437 ft10"&gt;I den internationella debatten finns sedan ett par decennier tillbaka två renodlade reformalternativ som följer ovanstående två linjer. Det första alternativet är den s.k. &lt;NOBR&gt;CBIT-modellen&lt;/NOBR&gt; (Comprehensive Business Income Tax), vars huvudegenskap är frånvaro av avdrag för ränte- utgifter. Det andra alternativet är den s.k. &lt;NOBR&gt;ACE-modellen&lt;/NOBR&gt; (Allowance for Corporate Equity) där avdrag ges för en uppskattad avkastning på eget kapital.&lt;A href="#page_629"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1438 ft10"&gt;I den praktiska skattepolitiken har inget av de båda reform- alternativen genomförts renodlat och isolerat i något land. Vad gäller &lt;NOBR&gt;CBIT-modellen&lt;/NOBR&gt; bör detta delvis bero på att en sådan reform sett isolerat höjer skatteuttaget i bolagssektorn. Detta kan behöva balanseras. För &lt;NOBR&gt;ACE-modellen&lt;/NOBR&gt; gäller motsatsvis att införandet av avdragsrätt isolerat sett krymper skattebasen och därför kräver finansiering. En begränsad &lt;NOBR&gt;ACE-modell&lt;/NOBR&gt; tillämpas dock i Belgien fr.o.m. den 1 januari 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1439 ft10"&gt;Mot bakgrund av de kompletteringar som de båda renodlade reformalternativen aktualiserar är det naturligt att fråga sig om och hur de olika alternativen skulle kunna kombineras. Ett arbete med att analysera olika kombinationsalternativ har påbörjats på initiativ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1440 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Modellen presenterades i sin första form redan 1991 (Equity for Companies: A Corporation Tax for the 1990s, IFS Commentary No 26, April, Institute for Fiscal Studies). Det kan noteras att de svenska bolagsskattereglerna under året &lt;NOBR&gt;1991–1993&lt;/NOBR&gt; innehöll en skattelättnad för eget capital genom den s.k. &lt;NOBR&gt;K-SURVEN,&lt;/NOBR&gt; där avsättning till ensärskild reserv med maximalt 30 procent av det egna kapitalet kunde göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1441 ft20"&gt;655&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_630"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340630x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p926 ft10"&gt;av Europeiska kommissionen&lt;A href="#page_630"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Detta arbete – som innehåller analyser av de olika alternativens effekter på bl.a. rörlighet hos skattebasen och ekonomisk välfärd i olika berörda länder – bör kunna användas när olika reformalternativ för Sverige analyseras. Det kan även vara lämpligt att undersöka hur andra länder har försökt att lösa problemen. Den huvudsakliga strävan bör vara att få fram regelverk som sammantaget medför mer neutral skattemässig behandling av eget och lånat kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft13"&gt;Incitament för riskkapital&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Ett tillräckligt eget kapital är särskilt viktigt för små företag, i synnerhet i ett uppbyggnadsskede. Redan i 2007 års budgetproposition (prop. 2006/07:1 s. 152) uttalade regeringen att möjligheterna att stimulera tillgången till riskvilligt kapital för småföretag borde utredas. I sammanhanget nämndes bl.a. en möjlighet för fysiska personer att göra riskkapitalavdrag. Regeringen beslutade i juni 2008 att tillsätta en utredning (dir. 2008:80) för att analysera förutsättningarna för att införa särskilda skatteincitament för mindre företag och för att lämna förslag till utformning av sådana incitament. I betänkandet Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar (SOU 2009:33) från Skatteincitamentsutredningen presenterades förslag där skattelättnaden knyts till utdelningar från ett onoterat företag eller till ett tillskott som lämnas till företaget genom nyemissioner eller på annat sätt. Förslagen har inte lett till lagstiftning på grund av att vissa frågor bedömts vara otillräckligt belysta. Det gäller framför allt för- slagens förenlighet med EU:s statsstödsregler samt risken för skatte- undandraganden genom kringgåenden. Därutöver ska befintliga skatteavtal beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1280 ft13"&gt;Källskatt på räntebetalningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Till skillnad från många andra länder saknar Sverige källskatt på räntebetalningar till utlandet, vilket kan underlätta sådant skatte- undandragande som sker genom att obeskattade medel förs ut ur landet, exempelvis till lågskattejurisdiktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1442 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Ruud A. de Mooij och Michael P. Devereux: Alternative Systems of Business Tax in Europé: An applied analysis of ACE and CBIT Reforms, 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft20"&gt;656&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_631"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p566 ft13"&gt;Koncernbidrag och underprisöverlåtelser i ett internationellt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1423 ft10"&gt;Reglerna om koncernbidrag och underprisöverlåtelser syftar till att verksamhet som bedrivs via flera bolag inte ska missgynnas skattemässigt i förhållande till verksamhet som bedrivs i ett bolag. Reglerna (eller dess tidigare motsvarigheter) har funnits i många år och är utformade för att fungera i en sluten ekonomi. I ett nationellt perspektiv och för den slutna ekonomin balanseras exempelvis avdragsrätt för koncernbidrag i ett företag av skatteplikt för koncernbidraget i ett annat företag på ett sätt som skyddar skattebasen, frånsett vissa tidsmässiga förskjutningar. Vidare leder reglerna om underprisöverlåtelser till uppskjuten beskattning. En sådan uppskjuten beskattning skapar dock problem med hänsyn till den alltmer utbredda internationaliseringen. Dessutom leder internationaliseringen i kombination med utvecklingen inom &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; till att lagstiftarens möjligheter att utforma regler för att skydda den svenska skatte- basen blivit allt mindre. I den öppna ekonomin, där företag bedriver sin verksamhet på en alltmer globaliserad basis och med de &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; kraven, försvagas balansen mellan möjligheten att göra avdrag och skatteplikt respektive mellan uppskov med beskattning av inkomster och en senare möjlighet att beskatta dessa inkomster. Därmed försvagas också skyddet för den svenska skattebasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft13"&gt;Skatteregler för forskning och utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1443 ft10"&gt;Avdragsrätten för kostnader för forskning och utveckling (FoU) regleras i en särskild bestämmelse i inkomstskattelagen (16 kap. 9 §) och innebär att utgifter för FoU som har eller kan antas få betydelse för näringsverksamheten ska dras av. Även utgifter för att få information om sådan FoU ska dras av. Avdragsrätten är vidare än vad som gäller generellt för kostnader i näringsverksamhet. Enligt förarbetena krävs det inte mer än att öretaget har ett rimligt intresse av &lt;NOBR&gt;FoU-arbetet&lt;/NOBR&gt; i näringsverksamheten för att utgiften ska kunna dras av. Med FoU avses såväl målinriktad forskning som grundforskning samt utvecklingsarbete. På senare tid har ett flertal länder inom EU infört särskilda skatteregimer för att skapa ökade incitament för FoU. Det kan inte uteslutas att Sverige – vars &lt;NOBR&gt;FoU-utgifter&lt;/NOBR&gt; i dagsläget utgör en hög andel av BNP vid en internationell jämförelse – i avsaknad av en särskild skatteregim för FoU riskerar att gå miste om sådana investeringar. Under åren &lt;NOBR&gt;1973-1983&lt;/NOBR&gt; hade även Sverige ett särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1444 ft20"&gt;657&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_632"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;FoU-avdrag.&lt;/NOBR&gt; Ordningen avskaffades fr.o.m. 1984 eftersom den inte hade fått avsedd effekt, dvs. ökat företagens insatser för FoU. Avdraget ansågs dessutom vara komplicerat både för företagen och för skatteförvaltningen. Vidare ansågs ett särskilt problem vara att utgifter omklassificerades till &lt;NOBR&gt;FoU-utgifter&lt;/NOBR&gt; för att omfattas av möjligheten till avdrag. I prop. 1983/84:64 konstaterades att endast en mindre del av de skatteintäkter som på detta sätt undandragits staten kommit den tekniska utvecklingen till godo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft13"&gt;De skattepolitiska riktlinjerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;I 2008 års ekonomiska vårproposition (prop. 2007/08:100 s. &lt;NOBR&gt;75-78)&lt;/NOBR&gt; presenterade regeringen ett antal hållpunkter för skattepolitiken för de kommande åren samt allmänna krav på utformningen av det svenska skattesystemet. Riksdagen antog regeringens förslag (bet. 2007/08: FiU20, rskr. 2007/08:259) och de olika riktlinjerna utgör därmed en central utgångspunkt för reformarbetet på skatteområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Enligt riktlinjerna bör ett framtida företagsskattesystem ge goda villkor för både utländska och svenska företags investeringar i Sverige. Därutöver ska också goda villkor gälla för svenska företags investeringar i utlandet. Vidare ska skattereglerna utformas så att medborgarna uppfattar dem som legitima och att skattebrott, skattefusk och skatteundandraganden motverkas. Reglerna bör vara generella och så enkelt utformade som möjligt. Existerande särregler bör ses över för att förenkla systemet och för att skapa finansiellt utrymme för att sänka skattesatser på strategiska områden. Skatteregler och åtgärder ska vara hållbara och försvarbara i ett &lt;NOBR&gt;EU-rättsligt&lt;/NOBR&gt; perspektiv. Olika inslag av s.k. uppskjuten beskattning bör undvikas och skattereglerna ska förenklas för att öka effektiviteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft13"&gt;Riktlinjerna och företagsbeskattningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;För att främja den varaktiga sysselsättningen och BNP bör företags- skattereglerna vara utformade så att de bl.a. ger ett incitament till en hög investeringsnivå och en snabb produktivitetsutveckling i Sverige. Ett sätt att uppnå detta vore att minska beskattningen av riskkapital i form av eget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1445 ft20"&gt;658&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_633"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1446 ft10"&gt;Den bärande principen bör vara att uppnå &lt;NOBR&gt;EU-rättsligt&lt;/NOBR&gt; och även i övrigt hållbara och försvarbara regler. För detta krävs regler som är mer symmetriska, enkla och enhetliga. Skattereglerna bör vara enhetliga oavsett storleken på företaget och oavsett i vilken bransch det verkar, inte minst på grund av att man annars riskerar gräns- dragningsproblem. Reglerna ska samtidigt vara konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv, utan att den svenska skattebasen hotas. Regler måste fungera både för gränsöverskridande och inhemska förhållanden. Regelverk som har sin utgångspunkt i rent nationella situationer ör utvärderas i ljuset av den ökade internationaliseringen och &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; (inklusive reglerna för statsstöd).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1447 ft10"&gt;Uppskov med beskattning bör i största möjliga mån undvikas och befintliga uppskovsmöjligheter bör omprövas. Innehållet i de skatteavtal som Sverige har ingått med andra stater för att undvika dubbelbeskattning behöver också beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1448 ft10"&gt;Vid utformningen av en reformerad företagsbeskattning kan enskilda förändringar visserligen leda till att den administrativa bördan ökar i viss mån, men reformen som helhet bör resultera i ett enklare och mer stabilt system samt i regler som sammantaget medför att den administrativa bördan minskar för företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft41"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1440 ft10"&gt;För att stärka den ekonomiska utvecklingen och för att främja att fler företag startas, etableras och växer samt att sysselsättningen ökar är det nödvändigt att företagsklimatet vilar på stabila och förutsägbara regler, sund konkurrens och utvecklingskraft samt goda ramvillkor. En central utgångspunkt för kommittén är att bolag även fortsättningsvis ska beskattas genom traditionell inkomstbeskattning. Reglerna bör ge goda skattemässiga villkor för företagande och investeringar samt utformas på ett sådant sätt att en större enhetlighet uppnås och att asymmetrier undviks i största möjliga utsträckning. Kommittén bör i så stor utsträckning som möjligt sträva efter att ta fram förslag som breddar bolagsskattebasen för att finansiera en sänkning av de skatter som betalas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1449 ft10"&gt;bolagssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1419 ft10"&gt;De föreslagna ändringarna bör sammantaget inte leda till att skattebetalningarna från bolagssektorn ökar vid en statisk beräkning av budgeteffekten. I sammanhanget ska även en analys göras av långsiktiga effekter av förslagen. I den mån de förslagna ändringarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1450 ft20"&gt;659&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_634"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;skulle leda till minskade skattebetalningar från bolagssektorn ska kommittén föreslå finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft10"&gt;Vidare är det – inte minst mot bakgrund av den finansiella krisen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft10"&gt;– viktigt med åtgärder som stärker det egna kapitalet, vilket leder till mindre sårbara företag. Bolagsskattebasen ska värnas samtidigt som skattereglerna även fortsättningsvis ska göra det attraktivt med realinvesteringar i Sverige och med lokalisering av moderbolag och huvudkontor här samt för entreprenörer som vill starta och driva företag. Syftet är också att företagsskattereglerna ska vara såväl inter- nationellt som &lt;NOBR&gt;EU-rättsligt&lt;/NOBR&gt; hållbara och försvarbara, samtidigt som de fungerar väl i ett nationellt perspektiv. Således ska de lösningar som föreslås utformas så att de inte står i strid med bl.a. EU:s stats- stödsregler. För att skapa förutsebarhet och därmed bra förutsättningar för företag som bedriver verksamhet i Sverige är det viktigt att de nya reglerna är hållbara på längre sikt i så stor utsträckning som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft13"&gt;Incitament för riskkapital&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Kommittén ska i ett delbetänkande lämna förslag på skatteincitament för att stimulera tillgången på riskvilligt kapital, utformat antingen på bolagsnivå eller ägarnivå. En naturlig utgångspunkt är de förslag som presenterades i Skatteincitamentsutredningens betänkande Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar (SOU 2009:33). Kommittén är oförhindrad att välja en annan utformning av skatteincitamenten om detta bedöms vara mer lämpligt i syfte att stimulera riskvilligt risk- kapital. Lättnaden ska utformas så att den har en effektiv inverkan bl.a. på företagande, investeringar, BNP, sysselsättning och välfärd. Riskerna för skatteundandraganden ska beaktas. Vidare ska förslagen vara förenliga med EU:s statsstödsregler. Till stöd för arbetet ska särskilt utformningen av liknande incitament i andra medlemsstater beaktas och hur dessa bedömts av Europeiska kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1451 ft13"&gt;Förbättrad och mer neutral skattemässig behandling mellan lånat och eget kapital&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Den dubbla asymmetri som gäller för de svenska företagsskatte- reglerna har beskrivits mer ingående i bakgrunden. Där framgår det också att företagsskattereglerna kan bidra till ett mer gynnsamt företagsklimat genom att stimulera investeringar och främja en god&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft20"&gt;660&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_635"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1452 ft10"&gt;utveckling av produktiviteten. Vidare visar erfarenheter från den finansiella krisen att det är viktigt med robusta och välkonsoliderade företag. Åtgärder som stärker det egna kapitalet i stället för att enbart gynna lånefinansiering kan bidra till detta. Vid reformeringen av företagsbeskattningen ska kommittén åtgärda eller begränsa effekterna av de båda asymmetrierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1419 ft10"&gt;Ytterligare en problematik rör de nyligen införda reglerna om ränteavdragsbegränsningar, som har till syfte att förhindra skatte- planering som sker inom en intressegemenskap med hjälp av ränteavdraghänförliga till skattefria tillgångar och således till viss del hanterar den första asymmetrin. Reglerna är dock inte heltäckande och med hänsyn till att de i viss utsträckning förutsätter att före- tagen kan öronmärka vilka skulder ränteutgifterna hänför sig till är de inte enkla att tillämpa. När det gäller den andra asymmetrin, saknas det i nuläget regler för att minska diskrimineringen av eget kapital i förhållande till lånat kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1453 ft10"&gt;Kommittén ska lämna förslag på ett mer heltäckande system som, om möjligt, kan ersätta de nuvarande ränteavdragsbegränsningarna och minska diskrimineringen av det egna kapitalet. De nya reglerna ska värna bolagsskattebasen, vara enkla för företagen att tillämpa, motverka kringgåenden samtidigt som hänsyn tas till &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Ett eventuellt alternativ skulle kunna vara att kombinera underkapitaliseringsregler med någon form av proportioneringsregel för ränteavdrag samt en variant av den s.k. &lt;NOBR&gt;ACE-modellen&lt;/NOBR&gt; enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1422 ft10"&gt;Kommittén ska undersöka förutsättningarna för att – med beaktande av &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och OECD:s riktlinjer (och då särskilt den s.k. armlängdsprincipen) – införa s.k. underkapitaliseringsregler. Med underkapitaliseringsregler avses regler enligt vilka ett underkapitaliserat företag t.ex. nekas avdrag för en viss del av räntekostnaderna eller där en viss del av räntan omklassificeras till utdelning. Ett företag är underkapitaliserat om företagets egna kapital understiger en viss gräns i förhållande till skulderna. Vidare ska kommittén överväga generella begränsningar i möjligheten att göra ränteavdrag där hänsyn tas till lånens storlek i förhållande till de skattepliktiga till- gångarna (skattemässigt restvärde), t.ex. genom en proportionering eller genom någon form av presumtionsregel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1453 ft10"&gt;För att lindra diskrimineringen av eget kapital ska kommittén överväga att kombinera de ovan beskriva åtgärderna med en skattemässig lättnad för det egna kapitalet. En modell för detta har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1454 ft20"&gt;661&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_636"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340636x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1455 ft10"&gt;kommenterats i bakgrunden, den s.k. &lt;NOBR&gt;ACE-modellen.&lt;A href="#page_636"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_636"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vid analysen av en &lt;NOBR&gt;ACE-modell&lt;/NOBR&gt; bör det beaktas att en sådan modell utan begräns- ningar kan ge upphov till samma slag av problem som vid obegränsade ränteavdrag. Kommittén bör beakta konsistensen med övriga förslag och lagstiftning samt överväga om ett införande av en &lt;NOBR&gt;ACE-modell&lt;/NOBR&gt; skulle kräva ändringar i andra regelsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Det är angeläget att det råder konkurrensneutralitet vid investeringar i Sverige mellan mindre och större företag samt mellan svenskägda och utlandsägda företag, vilket i praktiken inte alltid är fallet. Det blir t.ex. allt vanligare att vissa aktörer vid externa förvärv minskar sina utgifter genom skatteplanering som framför allt innebär att rätten till ränteavdrag utnyttjas. Resultatet blir att vinster i svenska bolag förs över till bolag i lågbeskattade jurisdiktioner. Denna typ av upplägg omfattas inte av den lagstiftning som infördes 2009, eftersom den är begränsad till avdrag i samband med interna förvärv och interna lån. Som ett mer begränsat reformalternativ bör kommittén överväga om reglerna om ränteavdragsbegränsning skulle kunna utvidgas till att även omfatta externa lån och externa förvärv, för att komma till rätta med problemen med avancerad skatteplanering med ränteavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;För uppdraget att förbättra den skattemässiga neutraliteten ska kommittén undersöka möjligheterna att så långt som möjligt begränsa båda de asymmetrier som beskrivits ovan och presentera en modell för detta som innebär att beskattningen av eget kapital minskas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft10"&gt;Kommittén kan även överväga andra lämpliga kombinationer än de som föreslås ovan. Vidare står det kommittén fritt att föreslå andra alternativa lösningar än de som beskrivits ovan. Vid bedömningen av lämpligheten av att införa olika modeller gäller generellt att de ska bedömas utifrån sin träffsäkerhet, förutsebarhet och om de bedöms vara enkla att tillämpa i praktiken. Vidare ska särskilt beaktas vilka effekter de olika alternativen kan antas få när det gäller företagande, invester- ingar, sysselsättning, inkomstfördelning och BNP. Om kommittén föreslår mer långtgående förändringar som i väsentliga avseenden ändrar förutsättningarna för exempelvis valet av finansieringsformer, bör behovet av särskilda övergångsregler analyseras. Slutligen ska modellernas förenlighet med Sveriges internationella åtaganden beaktas, både med hänsyn till &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och till ingångna skatteavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1456 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;För en analys av &lt;NOBR&gt;ACE-modellen&lt;/NOBR&gt; i ett internationellt perspektiv, se Rachel Griffith, James Hines och Peter Birch Sørensen ”International Capital Taxation”, IFS 2008. En annan analys av denna modell finns i Alan J. Auerbach, Michael Devereux och Helen Simpson ”Taxing corporate income”, IFS 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;662&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_637"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1457 ft10"&gt;Förslagen bör i sin helhet leda till en breddning av bolags- skattebasen för att möjliggöra en sänkning av skattebetalningarna från bolagssektorn. Detta skulle sammantaget främja investeringar och produktion i Sverige. Det är även angeläget att återvinna en del av den konkurrensfördel som Sverige tidigare hade i förhållande till andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; när det gäller den nominella bolagsskattesatsen, vilket har beskrivits närmare i bakgrunden. I annat fall riskerar Sverige att även i fortsättningen ha en bolagsskattesats som är högre än &lt;NOBR&gt;EU-genomsnittet.&lt;/NOBR&gt; En sänkning av skattebetalningarna från bolags- sektorn medför vidare att det är naturligt att också sänka skatte- betalningarna från enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag i motsvarande utsträckning. Vid utvärderingen av olika förslag bör ledning vidare hämtas från regelsystem i vissa andra länder (t.ex. Belgien, Danmark, Italien, Nederländerna och Tyskland).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft13"&gt;Källskatt på räntebetalningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1423 ft10"&gt;Många länder har – till skillnad från Sverige – källskatt på räntebetal- ningar till utlandet. I syfte att ytterligare skydda bolagsskattebasen från urholkning ska kommittén analysera och bedöma om det bör införas källskatt på räntebetalningar till mottagare som hör hemma i andra länder som ett komplement till förslagen att åtgärda asymmetrierna och skatteplanering med hjälp av ränteavdrag, eller som en möjlig finansiering av en annan föreslagen åtgärd. Eftersom syftet är att skydda bolagsskattebasen är tanken främst att ränte- betalningar till och från juridiska personer ska omfattas av en sådan källskatt. Om kommittén anser att det är lämpligt – t.ex. för att motverka kringgåenden eller i syfte att skapa mer neutrala regler – kan kommittén föreslå att också fysiska personer ska ingå i systemet. En sådan källskatt skulle antingen kunna gälla generellt eller enbart för betalningar till lågskattejurisdiktioner. Kommittén ska föreslå lag- stiftning om källskatt på räntebetalningar med beaktande av våra skatteavtal och &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; samt risken för kringgåenden. En särskild risksituation är att kedjor av äganden utnyttjas, t.ex. genom att ett företag tar ett lån från ett närstående företag i ett högskatteland, som i sin tur lånat pengarna från ett företag i en lågskattejurisdiktion. Det är också viktigt att kommittén noggrant undersöker hur ett system för att ta ut en sådan källskatt bör vara utformat rent praktiskt, bl.a. avseende vem som ska innehålla skatt. I detta sammanhang bör bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1458 ft20"&gt;663&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_638"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;kommissionens rekommendation om källskatteförfarandet från den 19 oktober 2009 beaktas, C(2009)7924.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft13"&gt;Koncernbidrag och underprisöverlåtelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Reglerna om koncernbidrag och underprisöverlåtelser har tillkommit för att verksamhet som bedrivs via fler bolag inte ska missgynnas skattemässigt i förhållande till verksamhet som bedrivs i ett bolag. Som beskrivs ovan i bakgrunden har – i den öppna svenska ekonomin med den ökade internationaliseringen och med de &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; kraven – balansen mellan avdragsrätt och skatteplikt och därmed också möjligheten att förhindra urholkning av skattebasen försvagats. Detta motiverar en omprövning av regelverken med syfte att finna alternativa lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Koncernbidragsreglerna har funnits i många år och är utformade för att fungera i en sluten ekonomi, dvs. har sin utgångspunkt i nationella förhållanden. De fungerar mindre väl i ett internationellt sammanhang. Det finns därför anledning att undersöka både hur koncernbidragsreglerna fungerar i ett mer allmänt företags- skatteperspektiv och hur de fungerar utifrån den alltmer utbredda internationaliseringen, särskilt med beaktande av vikten av att värna den svenska skattebasen. Kommittén ska bl.a. ta ställning till om det med hänsyn till dessa omständigheter skulle vara mer ändamålsenligt att ersätta reglerna med andra regler, t.ex. ett förlustutjämnings- system eller s.k. &lt;NOBR&gt;carry-backregler&lt;/NOBR&gt; (dvs. regler som innebär att förluster kan kvittas mot vinster som har uppkommit tidigare år). Om så är fallet, ska kommittén lämna förslag på sådan lagstiftning. Som en naturlig följd av denna översyn ingår det även att undersöka behovet av de nyligen införda reglerna om koncernavdrag (prop. 2009/10:194, bet. 2009/10:SkU36, rskr. 2009/10:257, SFS 2010:353) och föreslå lämpliga förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft10"&gt;Precis som koncernbidragen har reglerna om underpris- överlåtelser sin utgångspunkt i nationella förhållanden. De fungerar mindre väl i ett internationellt sammanhang. Kommittén bör således även utvärdera behovet av reglerna om underprisöverlåtelser – såväl för företag som för fysiska personer – och utarbeta förslag till förändringar om det bedöms lämpligt. Dessa regler utformades för att passa i en sluten ekonomi och generellt sett bör uppskov med beskattning i största möjliga mån undvikas. Att även underpris- överlåtelser som involverar fysiska personer ska omfattas beror dels&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft20"&gt;664&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_639"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1452 ft10"&gt;på strävan efter neutrala regler, dels för att undvika kringgåenden. Vid utvärderingen bör även beaktas behovet av en basbreddning i syfte att kunna finansiera sänkta skattebetalningar från bolagssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1419 ft10"&gt;Kommittén kan även föreslå förändringar av andra närliggande regelverk inom företagsbeskattningen där samma slag av problem som har beskrivits ovan aktualiseras. Det gäller alltså sådana regelverk som utformats för att fungera i en sluten ekonomi, men där globaliseringen och den &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; utvecklingen kan skapa ett behov av att skydda skattebasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft13"&gt;Skatteregler för forskning och utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1423 ft10"&gt;Kommittén ska belysa de svenska skattereglerna för forskning och utveckling (FoU) och lämna förslag på ökade skatteincitament för FoU i ett delbetänkande. Ett skäl till att särskilt gynna FoU skattemässigt är att &lt;NOBR&gt;FoU-investeringar&lt;/NOBR&gt; ger positiva externa effekter och kan leda till att det skapas kluster i en region. Utöver detta är goda förutsättningar för forskning och innovation av stor betydelse för Sverige för att skapa tillväxt i en globaliserad ekonomi. Skatte- regler som ger incitament till ökade investeringar i FoU kan spela en viktig roll i detta sammanhang. Skatteincitament för &lt;NOBR&gt;FoU-investeringar&lt;/NOBR&gt; kan införas på avdrags- eller på intäktssidan. De svenska avdragsreglerna är generösa. För avdrag krävs det inte mer än att företaget har ett rimligt intresse av &lt;NOBR&gt;FoU-arbetet&lt;/NOBR&gt; i näringsverksamheten (prop. 1970:135, s. 33). Flera andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; har dock infört särskilda skatteincitament i sin lagstiftning som innebär att avdrag för &lt;NOBR&gt;FoU-investeringar&lt;/NOBR&gt; får göras med mer än 100 procent av utgifterna för dessa investeringar. Vidare har företag i rättspraxis nekats avdrag för utgifter för FoU med hänvisning till att denna inte ansetts ha samband med företagens kärnverksamhet, vilket lett till kritik mot att avdragsrätten har tolkats för snävt. Detta kan tala för att det kan finnas behov av att vidga avdragsrätten, för att därigenom tillförsäkra att den bättre stämmer överens med lagstiftarens intentioner. Kommittén bör också pröva alternativet att införa incitament på intäktssidan, t.ex. genom en sänkt beskattning av vissa intäkter som hänför sig till &lt;NOBR&gt;FoU-investeringar.&lt;/NOBR&gt; I detta sammanhang bör det övervägas om det nederländska systemet med en s.k. innovationsbox eller andra liknande system kan tjäna som vägledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1459 ft11"&gt;Vid bedömningen av lämpligheten att införa skatteincitament för FoU ska bl.a. kravet på enkelhet beaktas samt de risker för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1460 ft20"&gt;665&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_640"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;dödviktskostnader och omklassificeringar av kostnader respektive intäkter som kan finnas vid särskilda skatteincitament. Kommittén ska särskilt beakta de krav &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; ställer, både avseende &lt;NOBR&gt;EU-fördragets&lt;/NOBR&gt; grundläggande friheter och statsstödsreglerna. När det gäller statsstöd ska kommittén särskilt beakta de rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation som Europeiska kommissionen lämnat i ett särskilt meddelande (2006/C 323/01). Eftersom många länder i dag har system med skatteincitament för FoU kan lärdomar dras från hur dessa system är konstruerade och hur det säkerställs att det finns ett verkligt &lt;NOBR&gt;FoU-innehåll&lt;/NOBR&gt; i de fall incitament ges. Vidare bör ledning hämtas från de svenska erfarenheterna av det numera avskaffade särskilda &lt;NOBR&gt;FoU-avdraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft13"&gt;Skatteadministrativa effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;De nya företagsskattereglerna ska vara hållbara på längre sikt. Bolagsskattebasen ska skyddas samtidigt som det ska vara attraktivt att bedriva verksamhet i Sverige. Det är av största vikt att reglerna utformas på ett sådant sätt att möjligheterna till skatteundan- draganden minimeras, samtidigt som de administrativa kostnaderna för såväl företagen som Skatteverket hålls så låga som möjligt. En förutsättning för att detta ska uppnås är att det finns regler som medger ett effektivt och smidigt skatteförfarande. I uppdraget ingår därför även att undersöka de skatteadministrativa effekterna av de ändringar som övervägs i företagsskattereglerna. Vidare ingår i upp- draget att undersöka vilket behov av ändringar i de skatte- administrativa reglerna som lämnade förslag medför och att lämna förslag på sådana författningsförslag som anses nödvändiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft13"&gt;Samhällsekonomiska effekter m.m. av förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Med beaktande av de analyser och den forskning som finns på området och som bl.a. redovisats av OECD, ska kommittén analysera effekterna på investeringar, tillväxt, sysselsättning, inkomstfördelning och välfärd av de skatteförändringar som övervägs. Kommittén ska även analysera effekterna på villkoren för det enskilda ägandet, inhemskt som utländskt. Analysen ska omfatta samtliga alternativ som övervägs, dels de konkreta reformförslag som kommittén presenterar, dels andra sätt att sänka skattebetalningarna från bolagssektorn. En analys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft20"&gt;666&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_641"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1452 ft10"&gt;ska också göras av hur alternativa lösningar påverkar olika grupper av företag och företagsformer, t.ex. avseende olika sektorer, företagens storlek och kapitalintensitet i uppstartsskeden. Baserat på dessa analyser ska kommittén rangordna de olika alternativen i ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv, bl.a. med avseende på företagande, sysselsättning och produktivitet. En jämförelse kan även göras med skattepolitiska åtgärder som ligger utanför kommitténs uppdrag t.ex. förändringar i socialavgifter och beskattning av förvärvsinkomster. Rangordningen kan antingen ske av varje föreslagen åtgärd för sig eller av en kombination av åtgärder. Vid analysen bör också uppmärk- sammas de eventuella effekter på samhällsekonomisk effektivitet som kan uppkomma genom interaktion mellan olika skattebaser, exempelvis bolagsskattebasen och basen för förvärvsinkomstbeskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft41"&gt;Offentligfinansiella konsekvenser m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1423 ft10"&gt;Ett grundläggande syfte med uppdraget är att utvärdera och lämna förslag på möjliga breddningar av bolagsskattebasen som ska möjlig- göra en motsvarande sänkning av skattebetalningarna från bolags- sektorn och där också den skattemässiga neutraliteten mellan lånat kapital och riskkapital i form av eget kapital förbättras för att i förlängningen främja BNP, tillväxt och välfärd. Till den del enskilda lämnade förslag ändå skulle medföra negativa offentligfinansiella effekter, ska kommittén föreslå finansiering av förslagen enligt gällande finansieringsprinciper. Kommittén bör även analysera kortsiktiga och långsiktiga effekter som förslagen kan förväntas medföra, bl.a. vad avser reallöner och BNP. En analys bör även göras av hur ändrade regler påverkar olika grupper av företag och företagsformer, t.ex. företag i olika sektorer och i olika utvecklingsfaser samt företag av olika storlek. Vidare ska förslagens påverkan på den administrativa bördan för både företag och myndigheter redovisas. Effekten på företagens administrativa kostnader ska ses sammantaget för samtliga förslag med inriktningen att de ska minskas. De administrativa kon- sekvenserna av förslagen för Skatteverket och andra myndigheter ska belysas, liksom eventuella kostnadsökningar och finansiering av dessa. Utredaren ska särskilt redovisa hur förslagen påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män i företagandet och arbets- livet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1461 ft20"&gt;667&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_642"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p781 ft10"&gt;Utredaren ska tillämpa 14, 15 och 15 a §§ i kommittéförordningen (1998:1474) för att ange kostnadsberäkningar och andra konsekvens- beskrivningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft41"&gt;Redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1462 ft10"&gt;I ett delbetänkande, som ska lämnas senast den 31 januari 2012, ska kommittén lämna förslag på incitament för riskkapital. Vidare ska kommittén lämna förslag på skatteincitament för forskning och utveckling i ett delbetänkande som ska lämnas senast den 1 oktober 2012. För de förslag som kommittén lämnar i sina delbetänkanden ska finansiering presenteras genom förändringar av skatteregler inom området. Ett alternativ är bl.a. att undersöka möjligheten att utvidga de befintliga ränteavdragsbegränsningsreglerna till externa förvärv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1463 ft11"&gt;Kommittén ska redovisa det slutliga uppdraget senast den 1 november 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1464 ft10"&gt;(Finansdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1465 ft20"&gt;668&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_643"&gt;


&lt;P class="p1411 ft21"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft9"&gt;Kommittédirektiv 2012:115&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1466 ft26"&gt;Tilläggsdirektiv till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1467 ft26"&gt;Företagsskattekommittén (Fi 2011:01)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1413 ft10"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1414 ft41"&gt;Förlängd tid för uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1468 ft10"&gt;Regeringen beslutade den 13 januari 2011 direktiv till en kommitté med uppdrag att se över beskattningen av bolag (dir 2011:1). Kommittén har tagit namnet Företagsskattekommittén. Enligt direktiven skulle Företagsskattekommittén slutredovisa uppdraget senast den 1 november 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1469 ft11"&gt;Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället slutredovisas senast den 31 mars 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1464 ft10"&gt;(Finansdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1470 ft20"&gt;669&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_644"&gt;


&lt;P class="p1411 ft21"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft9"&gt;Kommittédirektiv 2013:113&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1466 ft26"&gt;Tilläggsdirektiv till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1467 ft26"&gt;Företagsskattekommittén (Fi 2011:01)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1413 ft10"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 5 december 2013&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1414 ft41"&gt;Förlängd tid för uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1471 ft10"&gt;Regeringen beslutade den 13 januari 2011 direktiv till en kommitté med uppdrag att se över beskattningen av bolag (dir 2011:1). Kommittén har tagit namnet Företagsskattekommittén. Enligt direktiven skulle Företagsskattekommittén redovisa uppdraget senast den 1 november 2013. Genom tilläggsdirektiv (dir 2012:115) har utredningstiden förlängts till den 31 mars 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1469 ft10"&gt;Utredningstiden förlängs ytterligare. Uppdraget ska i stället slutredovisas senast den 16 juni 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1472 ft10"&gt;(Finansdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1473 ft20"&gt;671&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_645"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340645x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1474 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft9"&gt;KAPITALSKATTER OCH&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1475 ft9"&gt;FÖRETAGANDE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1476 ft26"&gt;Expertrapport till Företagsskattekommittén&lt;A href="#page_645"&gt;&lt;SPAN class="ft204"&gt;∗&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1477 ft10"&gt;Magnus Henrekson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1467 ft10"&gt;Institutet för Näringslivsforskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft10"&gt;Tino Sanandaji&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1467 ft10"&gt;Institutet för Näringslivsforskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1478 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;∗ &lt;/SPAN&gt;Vi tackar Anna Brink, Rickard Eriksson, Joakim Jansson, Louise Johannesson, Lars Persson, Mikael Stenkula, Joacim Tåg och deltagarna vid en intern workshop för värdefulla synpunkter på en tidigare version av denna rapport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1479 ft20"&gt;673&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_646"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft26"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;En central utmaning i skattepolitiken är att samla in en given mängd skatter på ett sätt som &lt;SPAN class="ft13"&gt;minimerar &lt;/SPAN&gt;skatternas negativa effekter på samhällsekonomin. Detta är en särskilt stor utmaning i ett land som Sverige med höga välfärdspolitiska ambitioner. Forskning på området tyder på att en omsvängning av politiken till förmån för åtgärder som tar sikte på ökad neutralitet mellan lånat och eget kapital och en lägre beskattning av inkomster som härrör från entreprenöriella insatser skulle minska skatternas snedvrid- ning, för en given mängd skatter. Dagens skattesystem behandlar i normalfallet ersättning för entreprenörsinsatser på samma sätt som arbetsinkomst. Modern forskning finner att entreprenörsinsatser är av central betydelse för tillväxt och förnyelse och utbudet av sådana insatser är känsligare för beskattning än reguljärt arbetsutbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Det finns alltmer belägg för att en analys av skattepolitik bör skilja mellan små- och egenföretagande och innovativt tillväxt- orienterat entreprenörskap. Det finns både likheter och skillnader mellan dessa två typer av företag/företagare. En skillnad är att innovativt entreprenörskap är beroende av avancerade stödstruk- turer såsom kompetent riskkapital. En likhet är att både små- företagare och entreprenörers inkomster tycks vara mer känsliga för beskattning än löntagare. Något förenklat är &lt;NOBR&gt;3:12-reglernas&lt;/NOBR&gt; utformning relativt sett viktigare för småföretagande, medan inkomstskatter på kapital samt skatter på aktieoptioner är relativt viktigare för innovativt entreprenörskap. Skatten på aktieutdel- ningar minskar också incitamenten till aktiv ägarstyrning i mogna, redan existerande företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;Om man vill minimera skatternas snedvridande effekter bör man enligt teorin för optimal beskattning ha en lindrigare beskatt- ning av de skattebaser som är känsligare för beskattning. Enligt vår uppfattning bör därför avkastningen på entreprenörsinsatser beskattas lägre än lönearbete. Ett relaterat, men konceptuellt separat, argument är att entreprenörskap bör beskattas lågt då vi vet att entreprenörskap ökar innovation och då det är troligt att innovation via &lt;SPAN class="ft13"&gt;spillovers &lt;/SPAN&gt;har positiva externa effekter på samhälls- ekonomin. Medan skattebasers skattekänslighet går att jämföra är det dock svårt att empiriskt uppskatta storleken på eventuella externaliteter. Då entreprenörers utbud av kapital och egen arbets- insats är en odelbar helhet är det samtidigt omöjligt att separera ut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft20"&gt;674&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_647"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;en del av avkastningen som kapitalinkomst och en annan del som mest liknar arbetsinkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;En andra fråga som tas upp är betydelsen av inkomstskatt på kapital för privatpersoner respektive bolagsskatten. Här är vi av uppfattningen att de negativa effekterna av inkomstskatten på kapital har underskattats i den svenska debatten. Kapitalinkomst- skatter kan ha en negativ inverkan på bl.a. sparande, investeringar, nyföretagande och bolagsstyrning. Enligt den teoribildning som kallas den ”nya synen” (&lt;SPAN class="ft13"&gt;new view&lt;/SPAN&gt;) på utdelningsskatter saknar dock utdelningsskatten generellt negativa konsekvenser på inves- teringar under antagandet att företags investeringar på marginalen finansieras med kvarhållna vinstmedel. Detta är ett intressant forskningsresultat, men vid policyutformning är det viktigt att bedöma om gjorda antaganden i teoretiska modeller är uppfyllda. Vi visar t.ex. att den centrala policyslutsatsen av &lt;SPAN class="ft13"&gt;new view &lt;/SPAN&gt;om ägarskatters ringa roll kan ändras om aktiv ägarstyrning eller risk- kapitalfinansierat entreprenörskap inkorporeras i modellerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;En närliggande teoribildning som ibland kallas &lt;SPAN class="ft13"&gt;new new view &lt;/SPAN&gt;kommer fram till policyslutsatsen att ägarskatter är oviktiga genom andra mekanismer. Under de ytterligare antagandena att Sverige är en liten öppen ekonomi och kapitalmarknaderna är integrerade har slutsatsen ibland dragits att utdelningsskatten och andra ägarskat- ter överhuvudtaget inte påverkar investeringsnivån i landet. Detta är mot bakgrund av den empiriska forskningen om internationell kapitalmobilitet en osannolik slutsats. Vi diskuterar ett antal fak- torer som ofta saknas i modellerna och som gör att även privat- personers kapitalinkomstskatt kan påverka investeringsnivån i ett land: aktiv ägarstyrning, entreprenörskap samt transaktionskost- nader för gränsöverskridande investeringar. Vi menar t.ex. att anta- gandet att utländskt kapital helt eller nästan helt ersätter ett minskat inhemskt kapitalutbud saknar empiriskt stöd och därför leder till missvisande policyslutsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;När fler aspekter av företagande inkorporeras i de modeller där effekter av ägarskatter studeras är inte höga ägarskatter längre de samhällsekonomiska ”gratisluncher” som &lt;SPAN class="ft13"&gt;new view &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft13"&gt;new new view &lt;/SPAN&gt;ger intryck av. Det bör påpekas att &lt;SPAN class="ft13"&gt;new view &lt;/SPAN&gt;bidrar med värdefulla insikter samt policyslutsatser som fortfarande gäller i situationer där antagandena i modellerna är en hygglig approxima- tion av verkligheten. Det vi vänder oss emot är inte (alltid nödvän- diga) förenklande antaganden i sig. Policyslutsatserna som följer av dessa teoribildningar – vilka varit viktiga underlag för svensk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft20"&gt;675&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_648"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;skattepolitik – har dock visat sig vara känsligare för hur före- tagande modelleras än som varit tidigare känt. Dessa modeller har i regel ingen viktig ekonomisk roll för inhemska ägare, för aktiva ägare av börsbolag samt för enskilda ägare av entreprenöriella bolag. Modeller av beskattningens effekter på den ekonomiska aktiviteten tenderar att missa snedvridningar som drabbar aktivitet som inte finns med i modellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;De senaste åren har ett nytt forskningsperspektiv på utdelnings- skatter (&lt;SPAN class="ft13"&gt;agency view&lt;/SPAN&gt;) utvecklats där så kallade &lt;NOBR&gt;principal–agent-&lt;/NOBR&gt; problem beaktas. Slutsatsen är att utdelningsskatter försvagar incitamenten till aktivt ägande (utövande av kontrollägande). I frånvaro av aktiva ägare tenderar företagsledningen att få mer makt över kassaflödet och använda det i sitt eget snarare än ägarnas intressen. Till följd av svag ägarstyrning har börsbolag med spritt ägande en generell tendens att ge för låg utdelning till ägarna. Då expansion av företaget i regel gynnar ledningen blir ofta resultatet överinvesteringar i den existerande verksamheten i stället för utdelning till ägarna. Utdelningsskatter förvärrar detta redan existerande &lt;NOBR&gt;principal–agent-problem&lt;/NOBR&gt; genom att generellt minska avkastningen på aktivt ägande. Ett viktigt specifikt resultat av utdelningsskatten är att den skapar ett ”staket” mellan kapital i äldre bolag med mindre tillväxtpotential och kapital i nya eller växande företag. Utdelningsskatt leder i en värld präglad av för lite aktivt ägande till att resurser låses in i äldre mogna företag i stället för att föras över till nya företag med bättre investerings- möjligheter och större tillväxtpotential. Chetty och Saez (2010) drar i sin inflytelserika studie slutsatsen att detta ger upphov till en substantiell samhällsekonomisk snedvridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;New &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;view&lt;/SPAN&gt;-modellerna&lt;/NOBR&gt; bortser från ägarstyrning – de antar helt enkelt att företagen sköts på effektivast möjliga sätt oavsett det ekonomiska värdet för ägarna att engagera sig – och antar att alla företag möter samma investeringsmöjligheter. Detta betyder att nya företag enligt modellen egentligen inte behövs, samt att det inte är ett problem om utdelningsskatten leder till intern expansion av mogna företag i stället för att kapital delas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Parallellt med debatten kring relevansen av &lt;SPAN class="ft13"&gt;new view &lt;/SPAN&gt;har en diskussion förts om huruvida kapitalskatter för privatpersoner överhuvudtaget spelar någon roll i en liten öppen ekonomi som den svenska. Om ett land är för litet för att påverka det samlade kapital- utbudet i världen och om kapital är helt rörligt över gränserna kommer inte investeringarna i ett land att påverkas av skatter på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft20"&gt;676&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_649"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft10"&gt;företagsägande hos inhemska aktörer, under förutsättning att det inte finns några kapitalmarknadsimperfektioner. Om skatter minskar svenskars investeringar antas detta kompenseras av en lika stor ökning av investeringar finansierade av utländska ägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft10"&gt;Problemet är här att kapitalets internationella mobilitet i praktiken inte alls är så hög som modellerna förutsätter. Empirisk forskning inom internationell finans har påvisat en stark s.k. &lt;SPAN class="ft13"&gt;home bias&lt;/SPAN&gt;, dvs. en stark benägenhet att investera i det egna landet. Internationellt kapital tycks helt enkelt inte vara ett perfekt substitut till inhemskt kapital. Orsaken till detta är inte helt klarlagd, men förutom informationskostnader har ägarstyrning visat sig vara en potentiell förklaring. Starka inhemska ägargrupper har en fördel vid investeringar i det egna landet och denna kan inte helt ersättas av vare sig passivt kapital eller av starka utländska ägare. Detsamma gäller troligen även inhemska entreprenörer, som p.g.a. höga transaktionskostnader i hög grad måste finansiera sina investeringar själva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;De skatteteoretiska standardmodellerna har svårt att förklara denna &lt;SPAN class="ft13"&gt;home bias &lt;/SPAN&gt;p.g.a. att de bortser från bl.a. informationskost- nader, &lt;NOBR&gt;principal–agent-problem,&lt;/NOBR&gt; ägarstyrning och entreprenörskap. Att inhemskt ägande alltid ersätts av utländskt ägande i fall det förra minskar till följd av en hög beskattning är ett modellantagan- de och inte en empiriskt grundad slutsats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;För att förstå hur skatter påverkar en viss storhet måste meka- nismen modelleras. En skattemodell som bortser från ett element av den ekonomiska verkligheten kommer generellt även att missa skatternas (i regel) snedvridande effekt på aktiviteten i fråga. Ägarstyrning är inte den enda faktor som inte inkorporeras i &lt;SPAN class="ft13"&gt;new &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;view&lt;/SPAN&gt;-modellerna,&lt;/NOBR&gt; även entreprenörskapets roll utelämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft10"&gt;Innovativa entreprenörer är allt mer beroende av riskkapitalister som bidrar med både extern finansiering och kompletterande kompetenser. Förutsättningarna för entreprenöriella företag skiljer sig på många sätt från förutsättningarna för stora bolag i mogna branscher. Entreprenörskap präglas av relationsspecifika tillgångar, intressekonflikter, låg likviditet, svagt kassaflöde i startfasen samt stor osäkerhet, vilket gör det svårare att skriva avtal som täcker alla eventualiteter. Keuschnigg och Nielsen (2004) modellerar exempel- vis en marknad där vinster från samarbete kombineras med en intressekonflikt mellan entreprenörer och riskkapitalister. Parterna har otillräckliga incitament att investera resurser i bolaget, då kostnaderna för detta är privata medan avkastningen delas mellan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft20"&gt;677&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_650"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;parterna. Skatten på avkastningen, både i form av bolagsskatt och kapitalinkomstskatt på utdelningar, försvagar incitamenten ytter- ligare genom att minska avkastningen på entreprenörens och riskkapitalistens ansträngning. Detta eftersom staten tar en andel av avkastningen, men inte bidrar till styrningen av företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;I den moderna entreprenörssektor som växt fram i Silicon Valley har finansiella instrument utvecklats för att lösa de transak- tionsproblem som präglar finansieringen av entreprenörsdrivna företag, särskilt i den kunskapsintensiva sektorn där andra nyckel- kompetenser är centrala. Forskare har visat (t.ex. Kaplan och Strömberg 2003, 2004) att utvecklingen av komplexa kontrakt är av stor betydelse för framgång. Det ekonomiska utfallet betingas enligt dessa kontrakt på företagets utveckling med hjälp av optioner och aktiekonvertibler. I amerikanska venture &lt;NOBR&gt;capital-bolag&lt;/NOBR&gt; är numera äganderätterna till avkastningen allt mer separerade från kontrollen. Detta har blivit möjligt genom att använda optioner, vars avkastning i USA för närvarande generellt beskattas med 15 procent. Optioner möjliggör även rekrytering av nyckelpersonal till nystartade företag med svagt eller negativt kassaflöde i tillväxt- fasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;I svensk skattelagstiftning beskattas avkastningen på &lt;SPAN class="ft13"&gt;personal- optioner &lt;/SPAN&gt;i stället som arbetsinkomst, vilket i normalfallet ger en total beskattning på 67 procent. I avsnitt 4 diskuteras varför den höga skattesatsen gör att personaloptioner inte kan användas för att skapa de avtal mellan entreprenörer, finansiärer och annan nyckelpersonal som visat sig vara så effektiva för att bygga nya företag i framför allt Silicon Valley. Rätt utformad skulle en lägre skattesats på vissa personaloptioner leda till ett relativt litet skattebortfall, men bidra till lösningar på många av de trans- aktionsproblem som präglar snabbt växande entreprenörsdrivna företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;I det svenska skattesystemet klassificeras inkomster från aktie- bolag antingen som inkomst av kapital eller av arbete. Avkastning på personaloptioner betraktas skattemässigt som ersättning för ”arbete”. Detta kan ibland vara befogat, men i andra fall vore det rimligare med en lägre beskattning av personaloptioner, speciellt med hänsyn till optimal skatteteori. Entreprenörskap har ofta antagits vara en form av arbete, trots att det huvudsakligen går ut på att med hjälp av existerande kapital bygga upp ännu mer kapital (i form av lönsamma företag) och trots att det tycks vara mer skattekänsligt än löneinkomster. Utifrån optimal skatteteori finns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft20"&gt;678&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_651"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;det inte någon anledning att anta att inkomster från aktiebolag enbart ska delas upp i två inkomstslag – arbete och kapital. Den optimala skattesatsen beror bl.a. på skattebasens elasticitet. Man kan således ha olika skattesatser för olika typer av arbete, olika typ av kapitalinkomst eller en speciell skattesats för ”överavkastning” i företag. Det är av praktiska skäl, och med hänsyn till s.k. horisontell rättvisa (dvs. att graderade skatter på olika typer av arbete skulle uppfattas som orättvisa) som vi enbart har två typer av inkomster i skattelagstiftningen. Vi förespråkar inte att vinster från personaloptioner ska räknas som ett helt eget inkomstslag. Däremot har lagstiftaren en betydande valfrihet i hur inkomster från personaloptioner ska klassificeras skattemässigt. Den nu- varande ordningen, att inkomsterna i normalfallet beskattas som arbetsinkomster är olycklig i vissa sammanhang. Vi förordar därför att beskattningen av personaloptioner skulle kunna ändras i vissa fall, i syfte att underlätta för avtalsformer som är lämpade för s.k. entreprenöriellt företagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;I korthet har vi i denna rapport diskuterat policyimplikationer av ett antal modeller som tar upp olika aspekter som har betydelse för beskattningen av företag och företagande. Vi har lagt särskild tonvikt vid betydelsen av aktivt ägande och entreprenör- skap/innovativt företagande. Det har tillkommit forskning under senare år som visar att skatteteorier som mer utförligt inkorporerar företagande oftare drar slutsatsen att skatter hämmar företagande. Samtidigt har forskningen mer rigoröst än för ett par årtionde sedan kunnat påvisa att entreprenörskap är viktigt för ekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Vi lyfter i denna expertrapport fram modeller med andra antaganden än de som varit centrala i tidigare skatteutredningar, och landar därför i flera fall i andra policyslutsaser. En slutsats är att beskattningen av personaloptioner bör sänkas i vissa fall. En annan är att beskattningen av kapitalvinster vid försäljningar av långvariga aktieinnehav i onoterade bolag samt i bolag som växer och börsnoteras bör vara låg, speciellt för grundaren och nyckel- personal. Vidare bör ökad neutralitet mellan lånat och eget kapital eftersträvas, gärna på ett sätt som är intäktsneutralt. Till sist är vår bedömning att ett eventuellt reformutrymme som används för att göra kapitalbeskattningen i redan existerande bolag mer inter- nationellt konkurrenskraftig inte bör läggas enbart på sänkning av bolagsskatten i ett läge där skatten i ägarledet är bland de högsta i OECD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1480 ft20"&gt;679&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_652"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340652x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft26"&gt;1 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft10"&gt;Regeringen tillsatte en kommitté i början av 2011 som antog namnet Företagsskattekommittén.&lt;A href="#page_652"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Ett av dess syften är att föreslå åtgärder som leder till fler konkurrenskraftiga och växande företag för att få högre sysselsättning och välstånd i Sverige. En viktig väg att gå för att uppnå detta är att föreslå förändringar i skatte- systemet som leder till en förbättrad och mer neutral skattemässig behandling av eget och lånat kapital. Kommittén ska enligt direktiven se över beskattningen av främst aktiebolag utifrån den centrala utgångspunkten att strukturomvandlingen i svensk ekonomi bör underlättas genom goda skattemässiga villkor för företagande och investeringar i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;Den kanske främsta utmaningen i skattepolitiken är att samla in en given mängd skatter på ett sätt som minimerar skatternas negativa effekter på samhällsekonomin (Ramsey 1928). Detta är en stor utmaning i ett land som Sverige med höga välfärdspolitiska ambitioner. Då det generella skatteuttaget är högt är det inte oproblematiskt att ha låga skatter på aktiviteter som vi av stra- tegiska skäl ogärna vill hämma, som t.ex. investeringar och entre- prenörskap. Orsaken är att stora skillnader i skatteuttag på olika aktiviteter skapar ”spänningar”; incitamenten ökar att flytta inkom- ster från högt beskattade inkomstslag, som arbete, till lågt beskat- tade inkomstslag. Det är således även viktigt att utforma skatte- systemet så att intäkter inte läcker ut genom kryphål och skatte- flykt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;Kapitalskatter kan ha en negativ inverkan på bl.a. sparande, investeringar, nyföretagande och bolagsstyrning.&lt;A href="#page_652"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det har visats att privatpersoners utdelningsskatt under vissa förutsättningar inte har negativa konsekvenser för företagens investeringar (t.ex. Auerbach 2002). Enligt den s.k. ”nya synen” (&lt;SPAN class="ft13"&gt;new view&lt;/SPAN&gt;) på utdelningsskatter påverkar under vissa antaganden inte dessa skatter företagens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1481 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Kommittédirektiven (Dir. 2011:1) finns tillgängliga på http://www.regeringen.se/sb/d/14255/a/158776.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Det är teoretiskt oklart i vilken riktning kapitalinkomstskatten påverkar sparandet. Å ena sidan gör kapitalinkomstskatten att det blir mindre lönsamt att spara för konsumtion i framtiden jämfört med att konsumera i dag (substitutionseffekten). Å andra sidan behöver man spara mer i dag om man vill kunna konsumera på en given nivå i framtiden. (inkomsteffekten). Vilken effekt som dominerar är oklart och metodologiskt svårt att skatta. Dock är inte enbart sparandenivån viktig. Ett problem med kapitalinkomstskatten är att den snedvrider valet mellan konsumtion i dag och i framtiden, vilket kan medföra omfattande välfärdsförluster, även om effekterna på det aggregerade sparandet skulle vara små eller t.o.m. positiva; se t.ex. Attanasio och Wakefield (2010) och Piketty (2010) i den s.k. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Mirrlees Review&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft20"&gt;680&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_653"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft10"&gt;beteende negativt, vilket, om dessa antaganden är en rimlig approxi- mation av verkligheten, gör utdelningsskatten till en effektiv skattekälla för staten (Auerbach 2002; Sinn 1991b). Perspektivet på Sverige som en liten öppen ekonomi har samtidigt utmynnat i slutsatsen att svenska skatter på ägande inte minskar investerings- nivån i landet, då utländskt kapital antas fullt kompensera minskat utbud av inhemskt kapital (t.ex. Östros 1997 och Apel och Södersten 1999), något exempelvis OECD kallar &lt;SPAN class="ft13"&gt;new new view&lt;/SPAN&gt;. Teorierna bygger på många starka antaganden. För att avgöra policytillämpningar är det viktigt att förstå i vilka fall antagandena är tillräckligt väl uppfyllda för att teorierna ska vara användbara som policyunderlag. Vi menar att det i policydebatten dragits för långtgående policyslutsatser utifrån dessa klasser av modeller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft10"&gt;Modern internationell forskning visar dock att kapitalskatter inte är så problemfria som tidigare studier kom fram till. Detta är en viktig slutsats i nyare modeller där hänsyn tas till hur beslut om utdelning till företagets ägare påverkar effektiviteten i bolagsstyr- ningen (&lt;SPAN class="ft13"&gt;corporate governance&lt;/SPAN&gt;). På samma sätt visar nya empiriska studier att kapitalskatter påverkar företagens beteende och skadar samhällsekonomin genom att låsa in pengar i mindre effektiva före- tag och genom att göra det mindre lönsamt att utöva en effektiv ägarkontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Vi menar att analysen av företagsbeskattningens effekter i Sverige i för hög grad förlitat sig på ovan nämnda teorier och slutsatser om kapitalskatters irrelevans eller åtminstone begränsade relevans för företagens agerande. Otillräcklig hänsyn har tagits till att – de visserligen eleganta – modellernas slutsatser endast är giltiga under restriktiva antaganden. De modeller som används inom national- ekonomin är alltid av nödvändighet förenklade, men det gäller att de politiska beslutsfattarna är medvetna om dessa förenklingar när modellernas slutsatser appliceras i verkligheten. Slutsatsen av enklare modeller – att utdelningsskatten inte spelar roll för investeringar – ändras exempelvis när fler aspekter inkorporeras. Viktiga sådana aspekter inkluderar bolagsstyrning, entreprenörskap och förekomsten av informationskostnader mellan länder. En nationalekonomisk modell kan i regel inte påvisa eventuella snedvridande effekter av skatter på en viss faktor, t.ex. ägarstyrningens kvalitet, om faktorn i fråga antagits bort, dvs. inte finns med i modellen. Som vi kommer att se är komplexiteten större i nyare studier av skatter och företagande, vilket inte sällan leder till nya resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1482 ft20"&gt;681&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_654"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340654x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Denna rapport består av fem delar. Först diskuteras forskning om utdelningsskatten som tar större hänsyn till företagandes vill- kor, och som mynnar ut i andra policyslutsatser än tidigare modeller. I avsnitt 3 diskuteras forskningen kring s.k. &lt;SPAN class="ft13"&gt;home bias &lt;/SPAN&gt;vid investeringar och på basis av denna forskning menar vi att utländskt kapital inte kan betraktas som ett perfekt substitut till svenskt kapital, trots att Sverige är en liten öppen ekonomi som tillåter fritt flöde av kapital över gränserna. Betydelsen av kapital- skatter för entreprenörskap och snabbt växande företag diskuteras i avsnitt 4 och i avsnitt 5 analyseras optionsinstrumentets betydelse och beskattningens roll för att det ska kunna användas på ett effektivt sätt. I avsnitt 6 analyserar vi konsekvenserna av bristande neutralitet mellan lånefinansiering och eget kapital. Rapporten av- slutas med ett kort avsnitt där de viktigaste slutsatserna lyfts fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft26"&gt;2 Konkurrerande perspektiv på utdelningsskatten&lt;A href="#page_654"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft13"&gt;Traditional view &lt;SPAN class="ft10"&gt;och &lt;/SPAN&gt;new view&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Synen på utdelningsskatters effekt på företag bland national- ekonomer har gått i cykler. Tidiga modeller drog slutsatsen att utdelningsskatten gjorde finansiering av investeringar dyrare och därför hade en negativ effekt på företagande (Harberger 1962, 1966; Feldstein 1970).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;En nyare klass av modeller, kallad &lt;SPAN class="ft13"&gt;new view&lt;/SPAN&gt;, kom dock till en annan slutsats (King 1977; Auerbach 1979; Bradford 1981). För investeringar som finansieras med återinvesterade vinster har utdelningsskatter enligt dessa modeller ingen negativ effekt på kapitalkostnaden. Orsaken är att pengarna redan är beskattade, och därför “fångade” i företaget. Visserligen är avkastningen på nya in- vesteringar lägre till följd av utdelningsskatten, men p.g.a. samma skatter, och därför i samma utsträckning, gäller att det kapital som redan finns i företaget är värt mindre för ägarna än vad som skulle varit fallet utan skatter. Om pengarna investeras måste visserligen utdelningsskatt betalas, men om de inte investeras utan i stället delas ut till ägarna tillämpas ändå samma utdelningsskattesats, vilket innebär att man lika gärna kan investera de medel som finns i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;I analogi med den amerikanska termen &lt;SPAN class="ft163"&gt;dividend taxation &lt;/SPAN&gt;använder vi av pedagogiska skäl termen utdelningsskatt, men vi är medvetna om att den skattejuridiskt korrekta termen är kapitalinkomstskatt på utdelningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft20"&gt;682&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_655"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;företaget. Om den marginella investeringen finansieras med dessa återinvesterade, redan beskattade medel, har utdelningsskatten där- för ingen effekt på kapitalkostnaden och därmed heller inte på investeringsvolymen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Ett räkneexempel kan illustrera &lt;SPAN class="ft13"&gt;new &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;view&lt;/SPAN&gt;-modellen.&lt;/NOBR&gt; Anta att en investerare kräver en avkastning efter skatt på minst 10 procent och står inför en investeringsmöjlighet med en förväntad avkastning på just 10 procent (efter betald bolagsskatt). Givet en redan exister- ande utdelningsskatt på 30 procent kommer investeraren inte att vara villig att genom nyemission eller bildandet av ett nytt bolag finansiera investeringen, då avkastningen efter skatt endast blir 7 procent. Anta nu i stället att investeraren äger aktier i ett exister- ande bolag med tillgångar i form av redan beskattade kvarhållna vinstmedel. I detta fall blir investeringen faktiskt lönsam. Allt kapital fångat i företaget blev nämligen värt mindre den dag då utdelningsskatten infördes; varje krona inom företaget är värd endast 70 öre för ägarna utanför, vilket gör det ”billigare” att investera med dessa medel. Varje investerad krona kommer att skapa en avkastning på 7 öre efter skatt. Ägaren värderar tack vare utdelningsskatten varje krona i företaget till 70 öre, varför avkast- ningen faktiskt blir 7/70, dvs. de 10 procent som ägaren ursprung- ligen krävde för att investeringen skulle vara lönsam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft13"&gt;new view &lt;/SPAN&gt;ger utdelningsskatten intäkter till statskassan utan att minska företagens investeringar med kvarhållna vinst- medel, vilket gör skatten till en snedvridningsmässig ”gratislunch”. Utdelningsskatten skiljer sig enligt denna teori från de flesta andra skatter i så motto att den inte ger upphov till några negativa effek- ter på ekonomin. Även enligt &lt;SPAN class="ft13"&gt;new view &lt;/SPAN&gt;har dock både kapitalvinst- skatter och bolagsskatter negativa effekter på investeringarna. Det är därför naturligt att policyimplikationer som bygger på &lt;SPAN class="ft13"&gt;new view&lt;/SPAN&gt;- modeller tenderar att ge låg prioritet till sänkningar av utdelnings- skatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;En intuitiv förklaring till detta resultat är att skatten gör staten till en ”passiv delägare”. Från de andra investerarnas perspektiv kan staten liknas vid en aktieägare som kräver en konstant andel av företagets avkastning. Visserligen har staten erhållit denna ägar- andel genom att införa en skatt, inte genom att investera i företaget, men detta är något företaget och dess formella ägare helt enkelt måste acceptera. Därför påverkas inte heller företagets avkastningsmaximerande beteende. Att staten genom utdelnings- skatten blivit en ny ”ägare” är inget som ger de övriga ägarna skäl&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft20"&gt;683&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_656"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft10"&gt;att ändra sitt företags optimala investeringsbeteende. Samma inves- teringar kommer att vara lönsamma med redan existerande medel såväl före som efter skattens införande. Dock kommer inte ägarna att vara lika benägna att skjuta till nya medel till företaget, då dessa delvis kommer att konfiskeras av staten. Att se staten som en passiv delägare belyser samtidigt ett problem som vi kommer till längre fram, nämligen att staten till skillnad från många andra ägare inte utövar någon aktiv ägarstyrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Både bland forskare och inom politiken var &lt;SPAN class="ft13"&gt;new view &lt;/SPAN&gt;för en tid den dominerande synen på utdelningsskatter. De ”gamla” slut- satserna återkom dock i en mer sofistikerad form i Poterba och Summers (1985). Här utvecklades argumentet att företag som av olika skäl hade preferenser för att ge utdelningar blev tvungna att finansiera sina marginella investeringar genom nyemission, dvs. med nytillförda pengar. De tidigaste modellerna och den senare utvecklingen av dessa kom att kallas den ”traditionella synen” (&lt;SPAN class="ft13"&gt;traditional view&lt;/SPAN&gt;). En debatt har förts om den empiriska relevansen av dessa två modellkategorier, inte minst då slutsatserna om skatte- politik skiljer sig markant. Tidigare empiriska studier kan inte sägas ha avgjort vilket av de två synsätten som är (mest) korrekt. Ett antal studier landade i att sanningen låg någonstans mitt emellan: företagens investeringsbeslut påverkas överlag av utdelningsskatter, vilket står i strid med vad den renodlade &lt;SPAN class="ft13"&gt;new view &lt;/SPAN&gt;förutspår, men de påverkas inte så mycket som skulle vara fallet om &lt;SPAN class="ft13"&gt;traditional view &lt;/SPAN&gt;gällde (t.ex. Auerbach 2002 och Auerbach och Hasset 2002, 2006). Morck och Yeung (2005, sid. 167) sammanfattade denna litteratur på följande sätt: ”&lt;SPAN class="ft13"&gt;The evidence suggests that cutting taxes on individual’s dividends, all else equal, reduces the cost of external investment funds.&lt;/SPAN&gt;” Den empiriska litteraturen landade således i att utdelningsskatter trots allt minskar investeringarna genom att öka företagens kapitalkostnad, tvärtemot vad den renodlade &lt;SPAN class="ft13"&gt;new view &lt;/SPAN&gt;kommer fram till, men att effekten inte är så stor som en renodlad &lt;SPAN class="ft13"&gt;traditional view &lt;/SPAN&gt;kommer fram till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1483 ft10"&gt;Om ett litet land är öppet – vilket i nationalekonomi definieras som att det inte finns några hinder, formella eller reella, för transaktioner mellan det egna landet och omvärlden – kommer skatter som minskar utbudet av inhemskt kapital inte att leda till lägre investeringar. Det lägre utbudet av inhemskt investerings- kapital antas fullt ut ersättas av utländskt kapital. Som redan nämnts kallas detta synsätt ibland för den ”nya nya synen”, &lt;SPAN class="ft13"&gt;new new view&lt;/SPAN&gt;. Kombinationen &lt;SPAN class="ft13"&gt;new view &lt;/SPAN&gt;och teorin att kapitalskatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft20"&gt;684&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_657"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340657x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;inte spelar någon roll för investeringsnivån i små öppna ekonomier har varit betydelsefull i svenska offentliga utredningar om utdel- ningsskatten (t.ex. SOU 1989:34, SOU 1995:104 och SOU 2002:52). I en utvärdering av skattereformen 1990/1991 angående just ägarbeskattningens effekter (SOU 1995:104, bilaga 6, sid. 13) dras exempelvis slutsatsen att ”[u]r investeringssynpunkt är dock i princip inte skatteuttaget i det senare ledet [beskattning av utdelningar och kapitalvinster hos ägarna] något problem.” Vidare skriver man att ”[b]eskattningen av utdelningar och reavinster på aktier inom ramen för den personliga kapitalinkomst- beskattningen betyder mindre för investeringsvillkoren.” Om utdelningsskatten inte anses skada företagens investeringar nämn- värt, samtidigt som bolagsskatter enligt modellerna fortfarande är snedvridande, är det föga överraskande att huvudslutsatsen har varit att en relativt hög utdelningsskatt är ett mindre problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft13"&gt;Agency view&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft10"&gt;I USA sänktes utdelningsskatten kraftigt år 2003, från cirka 35 till 15 procent (till detta kommer i vissa fall en skatt på delstatlig nivå; i genomsnitt cirka 4 procentenheter; se Appendix). I samband med denna reform gjordes en rad nya empiriska studier om utdel- ningsskatten. Samtidigt har en relaterad litteratur utvecklats som för fram ytterligare ett perspektiv på utdelningsskatten, ett perspektiv som ibland kallas (och som vi kallar) &lt;SPAN class="ft13"&gt;agency view&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft13"&gt;new view &lt;/SPAN&gt;bör inte företagens utdelningsbeteende påver- kas av permanenta förändringar i skattesatser.&lt;A href="#page_657"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;En rad inflytelserika studier som utfördes i samband med sänkningen av utdelnings- skatten i USA kom i stället fram till att sänkningen av skatten ökar utdelningarna och denna effekt är särskilt stark i företag med dominerande ägare (Poterba 2004; Nam m.fl. 2010; Chetty och Saez 2005, 2006; Brown m.fl. 2007). Utdelningarna hade sjunkit under lång tid innan reformen, men ökade med uppskattningsvis 20 procent p.g.a. reformen. Utdelningarnas elasticitet med avse- ende på utdelningsskatten beräknade till cirka &lt;SPAN class="ft14"&gt;−0,75, dvs. om &lt;/SPAN&gt;utdelningsskatten sänks med en procent (t.ex. från 33,3 till 33 procent) då kan utdelningarna förväntas öka med 0,75 procent (Chetty och Saez 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1484 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Temporära skattesänkningar kan dock påverka företagens beteende, då man ”passar på” att ge utdelningar när skatten är låg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft20"&gt;685&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_658"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Den empiriska forskningen visar också att &lt;NOBR&gt;principal–agent-&lt;/NOBR&gt; problem och bolagsstyrning spelar stor roll för hur företagens utdelningar reagerar på skatter. Om ägandet i ett företag är spritt kommer de ägare som aktivt engagerar sig i företagets skötsel att representera enbart en del av samtliga ägare. De aktiva ägarna kan öka värdet på företaget genom att övervaka ledningen, så att ledningen i större utsträckning handlar utifrån ägarnas intresse. Då de aktiva ägarna enbart äger en viss andel av företaget kommer de dock inte att få hela vinsten av ökad övervakning. De passiva ägarna får också del av den ökade vinsten i förhållande till sin ägarandel utan att behöva ta på sig någon övervakningskostnad. De passiva ägarna blir ”fripassagerare” (&lt;SPAN class="ft13"&gt;free riders&lt;/SPAN&gt;), vilket gör att de aktiva ägarna kommer att övervaka ledningen &lt;SPAN class="ft13"&gt;mindre &lt;/SPAN&gt;än optimalt sett ur ägarkollektivets samlade intresse. Resultatet blir en ”under- investering” i ägarstyrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Agency &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;view&lt;/SPAN&gt;-forskningen&lt;/NOBR&gt; har landat i att utdelningsskatter är skadliga för ekonomin, dock av andra skäl än de som lyfts fram inom &lt;SPAN class="ft13"&gt;new view &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft13"&gt;traditional view&lt;/SPAN&gt;. Då perspektivet är nytt vill vi gärna citera studierna direkt där så är lämpligt. Chetty och Saez (2005) sammanfattar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1485 ft40"&gt;Existing “old view” and “new view” models of corporate taxation in the public &lt;SPAN class="ft206"&gt;ﬁ&lt;/SPAN&gt;nance literature may fail to incorporate explicitly an important element of the behavioral response to taxation by abstracting from agency problems.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft10"&gt;Utdelningsskattens effekter går inte längre via påverkan på kapital- kostnad och mängden investeringar. Skatter kommer i dessa modeller att &lt;SPAN class="ft13"&gt;generellt &lt;/SPAN&gt;minska incitamenten för att utöva ett aktivt ägande och därigenom öka investeringarnas effektivitet. Enligt &lt;SPAN class="ft13"&gt;agency view &lt;/SPAN&gt;leder utdelningsskatten bl.a. till att resurser låses in i äldre, mogna företag i stället för att föras över till nya företag med större tillväxtpotential, dvs. högre avkastning på investeringarna. Detta är den kanske viktigaste &lt;SPAN class="ft13"&gt;specifika &lt;/SPAN&gt;mekanismen genom vilket utdelningsskatten i en ekonomisk miljö präglad av intressekonflikt- er mellan ägare och ledning kan leda till snedvridningar. Kostnaden för ledningen att bygga imperier eller köpa privatjetar är skattefri, medan utdelning av dessa medel till ägarna beskattas, vilket har en direkt påverkan på hur väl företagen sköts (Chetty och Saez 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft11"&gt;Chetty och Saez (2006) finner också empiriskt stöd för &lt;SPAN class="ft49"&gt;agency view&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft20"&gt;686&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_659"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1486 ft40"&gt;These results suggest that the dividend tax cut made the capital market reshuffle funds out of &lt;NOBR&gt;lower-growth&lt;/NOBR&gt; firms. Several studies in the corporate finance literature have argued that free cash flow within such firms is not always put toward &lt;NOBR&gt;value-maximizing&lt;/NOBR&gt; ventures because of &lt;NOBR&gt;principal–agent&lt;/NOBR&gt; problems. Since the reduction in dividend taxes reduced executives’ incentives to hoard earnings, the funds released from these &lt;NOBR&gt;lower-growth&lt;/NOBR&gt; firms might have been redirected through the external capital market toward other ventures with greater expected value.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;New view &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft13"&gt;traditional view &lt;/SPAN&gt;analyserar nästan uteslutande skat- ters effekt på kapitalkostnaden. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Traditional view &lt;/SPAN&gt;kommer fram till att skatt på utdelningar är skadlig då den ökar kapitalkostnaden, medan &lt;SPAN class="ft13"&gt;new view &lt;/SPAN&gt;landar i att skatten generellt inte är skadlig då den inte ökar kapitalkostnaden för en viktig typ av investeringar. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Agency view &lt;/SPAN&gt;visar dock att utdelningsskatten kan vara skadlig även om kapitalkostnaden inte påverkas. Utdelningsskatterna förvärrar nämligen redan existerande &lt;NOBR&gt;principal–agent-problem,&lt;/NOBR&gt; dels genom att minska avkastningen på aktivt ägande, dels genom att låsa in pengar i äldre bolag med mindre tillväxtpotential. Chetty och Saez (2005) skriver:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1487 ft40"&gt;If agency problems lead to inefficient investment of retained earnings (as originally suggested by Jensen [1986]), dividend taxation could reduce the efficiency of capital allocation in addition to distorting the amount of investment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;På grund av &lt;NOBR&gt;principal–agent-problem&lt;/NOBR&gt; tenderar börsbolag med spritt ägande att ge för låg utdelning till ägarna, och i stället överinvestera i verksamheten. Dessa investeringar gynnar nämligen ledningen, trots att de missgynnar ägarna. Ett viktigt skäl till detta är att ledningens ersättning, status och makt tenderar att vara positivt korrelerade med företagets storlek, även om inte tillgångarna ur ägarnas perspektiv används på det mest optimala sättet. Det vore samhällsekonomiskt mer fördelaktigt om mogna bolag med färre lönsamma investeringsmöjligheter delade ut överskotten till ägarna, vilka i sin tur investerade dessa i växande bolag med behov av externt kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft10"&gt;Att kräva höga och stabila utdelningar är enligt &lt;SPAN class="ft13"&gt;corporate &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;finance&lt;/SPAN&gt;-litteraturen&lt;/NOBR&gt; en metod att mildra detta problem i företag med en spridd ägarbild (Tirole 2001). Utdelningsskatten förvärrar dock problemet genom att göra utdelningar dyrare och slå in en kil (”sätta upp ett staket”) mellan pengar i och utanför företaget. Utdelningar är huvudsakligen ett alternativ för mogna företag med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft20"&gt;687&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_660"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;starkt kassaflöde men lägre tillväxtpotential (färre lönsamma investeringsmöjligheter). Den skattekil som utdelningsskatten skapar försvagar de aktiva ägarnas incitament att övervaka ledning- en och uppmuntrar därmed bl.a. ledningen för mogna företag att överinvestera i existerande verksamhet i stället för att dela ut kapitalet till ägarna. Om pengarna i stället hade delats ut skulle mottagarna ha kunnat slussa medlen vidare till företag med större potential, dvs. bättre investeringsmöjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Notera att aktiv ägarstyrning inte bara leder till bättre kapital- allokering mellan bolag, utan troligen även ökar avkastningen på investeringarna i de bolag där investeringarna görs, då ägarna över- vakar ledningen bättre även i andra avseenden än nivån på utdel- ningarna. Dock är inte utövandet av aktivt ägande kostnadsfritt. Skatt på utdelningar minskar ägarnas avkastning på att lägga resurs- er på aktivt ägande. Kostnaden är för det första inte avdragsgill i bolaget och för det andra reduceras avkastningen av utdel- ningsskatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Agency view &lt;/SPAN&gt;har under senare år fått stöd i ett antal empiriska studier; se Morck och Yeung (2005) för en översikt. Företag med starka ägare tycks mycket riktigt påverkas mest av ändrade utdel- ningsskatter. I företag med starka kontrollägare leder sänkt utdel- ningsskatt till att kapital omallokeras från mogna bolag, dvs. bolag med mycket kapital men med sämre investeringsmöjligheter, till nya bolag med högre förväntad avkastning. Utdelningsskatten påverkar således både allokeringen av kapital mellan bolag med olika investeringspotential genom skattekilar och avkastningen på investeringar inom bolaget genom lägre avkastning på ägarstyrning. Dessa mekanismer, genom vilka utdelningsskatten försämrar kapitalallokering och bolagsstyrning, beaktas inte i &lt;SPAN class="ft13"&gt;new view&lt;/SPAN&gt;- modellen, vilken fokuserar på hur skatten påverkar företagens kapitalkostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft10"&gt;En hög utdelningsskatt som gör det dyrare efter skatt för ägarna att utöva en effektiv bolagsstyrning ökar riskerna för kostsamma &lt;NOBR&gt;principal–agent-problem.&lt;/NOBR&gt; I extremfallen tar dessa formen av rena företagsskandaler som Enron, Tyco och Skandia. &lt;NOBR&gt;Principal–agent-&lt;/NOBR&gt; problematiken är ingen marginell aspekt i analysen av ägande och ägarbeskattning. Den är central för att vi ska förstå varför företag fortfarande i stor utsträckning använder sig av utdelningar, trots att lånefinansiering och i många fall också återköp av aktier är skattegynnade. När &lt;NOBR&gt;principal–agent-problem&lt;/NOBR&gt; beaktas i kapital- beskattningsteorin erhålls en bättre empirisk förklaring till stor-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft20"&gt;688&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_661"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340661x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1488 ft10"&gt;företagens beteende, inte minst hur de har visat sig reagera på skattereformer.&lt;A href="#page_661"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft10"&gt;En kritik mot &lt;SPAN class="ft13"&gt;new view &lt;/SPAN&gt;har varit att denna inte tillfredställande kan förklara varför företag, trots uppenbara skattenackdelar, i så stor utsträckning använder sig av utdelningar för att ge sina ägare avkastning. Black (1976) har myntat begreppet ”utdelnings- paradoxen” (&lt;SPAN class="ft13"&gt;dividend puzzle&lt;/SPAN&gt;) för detta fenomen. &lt;SPAN class="ft13"&gt;New view &lt;/SPAN&gt;är en teori om (effekter av) utdelningsskatter, och därigenom om utdel- ningar. Trots detta har &lt;SPAN class="ft13"&gt;new &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;view&lt;/SPAN&gt;-modellerna&lt;/NOBR&gt; ingen övertygande förklaring till varför företag i så hög grad använder sig av utdelningar även när dessa är skattemässigt missgynnade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft13"&gt;corporate &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;finance&lt;/SPAN&gt;-litteraturen&lt;/NOBR&gt; finns i stället teorier som förklarar utdelningars popularitet med hänvisning till bolagsstyr- ningskonflikter (Jensen och Meckling 1976). Jensen (1986) argumenterade således att mogna företag som genererar större överskott än som krävs för att finansiera investeringar borde dela ut övrig avkastning till ägarna. Men ledningen tenderar att föredra att behålla dessa medel inom företaget p.g.a. privata fördelar av kontroll, t.ex. möjligheter till imperiebyggande och den ökade status och makt som kan förväntas följa av detta. Chefer för större företag tjänar mer och har mer makt, även om tillväxten inte är lönsam för ägarna. Där ägarstyrningen är svag uppkommer vad Jensen kallar ett ”&lt;SPAN class="ft13"&gt;free cash flow agency problem&lt;/SPAN&gt;”, dvs. en tendens till otillräckliga utdelningar, där ledningen använder överskott till investeringar i verksamheter med låg avkastning i stället för att dela ut det till ägarna. Empiriska belägg för att detta är ett reellt problem har påvisats av bl.a. Shleifer och Vishny (1997), Denis och McConnell (2003) och Durnev m.fl. (2004). I sin översiktsartikel om forskningen kring effekter av utdelningsskatter slår Morck och Yeung (2005) fast att ”&lt;SPAN class="ft13"&gt;free cash flow agency problems are of first- order importance in the United States and elsewhere&lt;/SPAN&gt;.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft10"&gt;Chetty och Saez (2010) analyserar utdelningsskatten i en mer sofistikerad modell som tar hänsyn till ägarstyrningsproblematiken. Ledningen har i enlighet med &lt;SPAN class="ft13"&gt;corporate &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;finance&lt;/SPAN&gt;-litteraturen&lt;/NOBR&gt; incitament att överinvestera i bolaget i stället för att dela ut sin överlikviditet till aktieägarna, och incitament att investera i mindre lönsamma projekt som har ett privat värde för ledningen. Ägar- kollektivet (där ofta ingen enskild ägare innehar en större kontroll- post) kan genom att utöva ägarstyrning minska dessa tendenser,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1489 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Att utdelningsskatter och ägarstyrningsproblematik är nära kopplade är även slutsatsen av Gordon och Dietz (2006) genomgång av den empiriska forskningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft20"&gt;689&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_662"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;men detta är kostsamt, och görs endast om det är privatekonomisk lönsamt för ägarna. På så sätt inkorporeras för första gången denna aspekt rörande utdelningar i skatteteorier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Slutsatserna står i kontrast till äldre teorier – både &lt;SPAN class="ft13"&gt;traditional &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft13"&gt;new view&lt;/SPAN&gt;. Chetty och Saez (2010) slår fast att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1383 ft40"&gt;… dividend taxes create a deadweight cost, even if the marginal source of investment is retained earnings … the main source of inefficiency from increasing the dividend tax rate is the misallocation of capital by managers because of reduced monitoring, and not the distortion to the overall level of investment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft10"&gt;I deras modell har utdelningsskatter en första ordningens dödvikts- kostnad om ägandet är spritt. Detta då skatten skärper redan exis- terande och centrala problem, dvs. att ledningen ger för låg utdel- ning till ägarna och att ägarna i börsbolag utövar för lite kontroll på ledningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;För att sammanfatta: samspel mellan &lt;NOBR&gt;principal–agent-problem&lt;/NOBR&gt; och skatt på utdelning i företag med spritt ägande som modelleras i bl.a. Chetty och Saez (2010), och som har stöd i empirisk forsk- ning, kallas ibland &lt;SPAN class="ft13"&gt;agency view&lt;/SPAN&gt;. Genom att inkorporera incitament- en till och effekten av bolagsstyrning/aktivt ägande (&lt;SPAN class="ft13"&gt;corporate governance&lt;/SPAN&gt;) ändras &lt;SPAN class="ft13"&gt;new &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;view&lt;/SPAN&gt;-modellernas&lt;/NOBR&gt; neutralitetsslutsats. Detta visar betydelsen av att de skatteteoretiska modellerna avspeg- lar komplexiteten i företagande och bolagsstyrning och att andra beslutsvariabler än kapitalkostnaden för marginella investeringar beaktas. Nationalekonomiska modeller som beskriver &lt;SPAN class="ft13"&gt;en &lt;/SPAN&gt;mekanism ger inte en fullständig bild av alla mekanismer som är relevanta för policybeslut. De modeller som utvecklats inom &lt;SPAN class="ft13"&gt;agency view &lt;/SPAN&gt;täcker givetvis inte heller in alla policyrelevanta aspekter. Det är därför viktigt att policybeslut baseras på kännedom om så många viktiga mekanismer som möjligt och att en sammanvägning görs av de effekter som de bedöms ha i den komplexa verkligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1490 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft207"&gt;Är ägarskatter irrelevanta i en liten öppen ekonomi?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Parallellt med debatten kring relevansen av &lt;SPAN class="ft13"&gt;new view &lt;/SPAN&gt;har en diskussion förts om huruvida kapitalskatter på ägarnivån (kapital- inkomstskatt och &lt;NOBR&gt;-vinstskatt)&lt;/NOBR&gt; överhuvudtaget spelar någon roll i en liten öppen ekonomi som den svenska (t.ex. Södersten 1994). Om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft20"&gt;690&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_663"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340663x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;ett land är för litet för att påverka det samlade kapitalutbudet i världen och om kapital är helt rörligt över gränserna kommer enligt &lt;SPAN class="ft13"&gt;new new view &lt;/SPAN&gt;inte investeringarna i landet att påverkas av skatter på företagsägande. Även om ägarskatter skulle minska utbudet av svenskt sparande och svenskägda företags investeringar så skulle detta kompenseras av en lika stor ökning av investeringar gjorda och finansierade av utländska ägare. Minskade investeringar i Sverige av svenska ägare lämnar utrymme för att lönsamma projekt i stället finansieras av utländskt kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;OECD (2007) sammanfattar perspektivet, vilket de kallar &lt;SPAN class="ft13"&gt;new new view&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1491 ft40"&gt;… capital income taxes that are levied on the personal level (residence- based taxes) will not affect the corporation’s finance and investment decisions. … Personal level taxes on capital will then only affect the amount of domestic saving but not domestic investment. The difference between domestic savings and investment then equals net capital imports/exports.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1492 ft10"&gt;I Sverige har dessa slutsatser från &lt;SPAN class="ft13"&gt;new new view &lt;/SPAN&gt;haft betydande genomslag i debatten om skattepolitiken. En illustration till detta inflytande ges av följande citat från ett anförande av dåvarande skatteminister Thomas Östros i riksdagen:&lt;A href="#page_663"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1493 ft17"&gt;Investeringskostnaderna i dag bestäms inte av hur svenska aktieägare beskattas. De bestäms internationellt. Om vi avskaffar dubbelbeskatt- ningen generellt påverkar det alltså inte storföretagens investerings- kostnader. Det ger inte ökade investeringar, det ger inte ökad syssel- sättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1492 ft10"&gt;Det finns två problem med denna analys. För det första betonas bara halva snedvridningen. Kapitalskatter på svenska ägare sned- vrider fortfarande svenska hushålls intertemporala sparande- och investeringsbeslut och minskar därför potentiellt deras välfärd. Detta gäller även om bortfallet av svenskt kapital till företag kom- penseras av en lika stor ökning i utbudet av utlandsägt kapital. Höga skatter på ägande drabbar således inte endast företag (som vi såg i föregående avsnitt), utan även hushållens beslut, om det leder till förändrat sparande och således snedvrider konsumtionsbeslut över tiden. Ponera att höga kapitalskatter minskar svenskt ägande och att detta ersätts med utländskt ägande. Lägre sparande leder dels till lägre förmögenhet hos svenska hushåll, dels till att stora&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Snabbprotokoll 1997/98:121 Anf. 137 Statsrådet Thomas Östros (s).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;691&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_664"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;delar av företagens avkastning för all framtid flyttar utomlands. Detta är i dag situationen i Irland, där nettoutbetalningar till utländska ägare år 2010 motsvarade 17 procent av BNP (Cavanagh 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft10"&gt;Utländska ägare beskattas endast med bolagsskatten och even- tuell kupongskatt. Till detta kommer att utländska ägare i praktik- en har lättare att genom s.k. ”räntesnurror” (interna lån med hög ränta) omvandla stora delar eller hela den skattepliktiga vinsten i svenska bolag till avdragsgilla räntekostnader. Därmed går landet miste om skattebetalningar både på företagsnivå och på ägarnivå i fallet med utländskt ägande. Det finns således även ett fiskalt intresse av att inte missgynna inhemska skattebetalande ägare relativt utländska ägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;Ett troligen ännu större problem med &lt;SPAN class="ft13"&gt;new new view &lt;/SPAN&gt;är att kapitalets internationella mobilitet inte är så hög som modellerna förutsätter. Det beror bl.a. på att modellerna bortser från ägarstyr- ning, entreprenörskap och informationskostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Empirisk forskning inom internationell finans har påvisat en stark s.k. &lt;SPAN class="ft13"&gt;home bias&lt;/SPAN&gt;, dvs. en stark benägenhet att investera i det egna landet (t.ex. French och Poterba 1991, Tesar och Werner 1995 och Gordon och Bovenberg 1996). Den svenska börsen utgör cirka en procent av världens samlade börskapital. I en värld där kapital är helt homogent och där investerare vill diversifiera för att minska risken borde inte mer än cirka en procent av börsvärdet ägas av just svenska investerare. I själva verket är andelen cirka 60 procent. På samma sätt ägs företagen på den japanska börsen till drygt 90 procent av japaner och företagen på den amerikanska börsen till mer än 80 procent av amerikaner (Sercu och Vanpee 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft10"&gt;Feldstein och Horioka (1980) har påvisat en stark korrelation mellan sparande och investeringar inom ett land, liksom bestående skillnader i realräntor mellan länder. Obstfeld och Rogoff (2000) kallar detta en av de sex viktigaste fortfarande olösta forsknings- frågorna i internationell makroekonomi. Även om de internationel- la kapitalmarknaderna har integrerats kvarstår Feldstein och Horiokas resultat i nyare undersökningar i något svagare, men fortfarande påfallande stark, tappning (Bai och Zhang 2010). Det viktigaste skälet till dessa ”trösklar” är inte regleringar; en &lt;SPAN class="ft13"&gt;home bias &lt;/SPAN&gt;finns även om få regler begränsar kapitalets fria rörlighet över gränserna. I motsats till vad som ofta antas i teorin förefaller internationellt kapital helt enkelt inte empiriskt vara ett perfekt substitut till inhemskt kapital. Orsaken till detta förhållande är inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft20"&gt;692&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_665"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340665x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;helt klarlagd, men förutom informationskostnader har ägarstyrning visat sig vara en potentiell förklaring (t.ex. Dahlqvist m.fl. 2003). Detta då en del av &lt;SPAN class="ft13"&gt;home bias &lt;/SPAN&gt;empiriskt tycks reflektera aktiva inhemska ägargruppers koncentration av ägande till företag i det egna landet, ett mönster som är tydligt även i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Även för egenföretagare gäller att sparande- och investerings- beslutet sällan kan frikopplas från varandra för individen (Quadrini 1999; Gentry och Hubbard 2004). Om höga skatter minskar svenska hushålls utbud av riskkapital så kan vi trots att Sverige är en liten öppen ekonomi p.g.a. &lt;SPAN class="ft13"&gt;home bias &lt;/SPAN&gt;och därmed förknippade transaktionskostnader för kapitalrörlighet inte räkna med att detta helt och hållet kompenseras av utländskt ägande, vare sig till volym eller till kvalitet.&lt;A href="#page_665"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;När faktorer som ägarstyrning, informationsasymmetrier och entreprenörskap som leder till &lt;SPAN class="ft13"&gt;home bias &lt;/SPAN&gt;beaktas, ändras slutsatser- na om skatters roll i små öppna ekonomier. Även dessa ekonomier har behov av inhemskt ägande, eftersom inhemska ägare kan ha fördelar gentemot utländska ägare i form av bättre information eller kontrollmöjligheter. Givetvis implicerar inte detta att svenska ägare bör gynnas relativt utländska ägare. Däremot är det inte rimligt att &lt;SPAN class="ft13"&gt;missgynna &lt;/SPAN&gt;svenska ägare relativt utländska ägare och samtidigt tro att det inte skulle medföra samhällsekonomiska kost- nader. Långtgående policyslutsatser bör inte dras baserat på en modell med starka teoretiska antaganden med svag eller obefintlig empirisk underbyggnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;En annan relaterad aspekt är att höga ägarskatter jämfört med andra länder driver ägandet av svenska bolag utomlands. Även svenska ägare får incitament att juridiskt flytta sitt ägande utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1494 ft58"&gt;Huizinga och Nicodème (2006) jämför ägandet av börsnoterade bolag i olika europeiska länder och ser hur detta förhåller sig till bolagsskatternas nivå. De kommer fram till att ”&lt;SPAN class="ft52"&gt;company tax bur- dens are positively related to foreign ownership at the country level.&lt;/SPAN&gt;”&lt;A href="#page_665"&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft10"&gt;Likaså menar Huizinga (2010) i &lt;NOBR&gt;Mirrlees-rapporten&lt;/NOBR&gt; att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1495 ft40"&gt;there is an overall positive relationship between the foreign ownership share of corporate assets and the average tax burden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Norbäck, Persson och Vlachos (2009) visar teoretiskt att om inhemska ägare har en högre beskattning än utländska ägare kan detta leda till försäljning av inhemska företag till mindre skickliga utländska ägare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1496 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Det bör betonas att Huizinga och Nicodème (2006) undersöker bolagsskatter, inte ägarskatter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft20"&gt;693&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_666"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;Orsakssambandet är troligtvis dubbelriktat: högre skatter driver ägandet utomlands, samtidigt som en hög andel utländskt ägande leder till att skattetrycket går upp. Det senare beror i så fall på att bolagsskatten till skillnad från de flesta andra skatter även drabbar utländska medborgare som äger aktier i respektive land. Politiker kan antas ha starkare incitament att, när så är möjligt, föredra skatter som drabbar andra länders medborgare mer än de egna. I länder där en hög andel av bolagsskatten läggs på utlandet kommer det troligen att finnas mindre politiskt motstånd mot dessa skatter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Den utländska ägarandelen på den svenska börsen var 2011 knappt 40 procent (Henrekson och Jakobsson 2012). Delar av det som i statistiken klassificeras som utländskt ägande av svenska bolag utgörs i själva verket av svenskt ägande som juridiskt flyttats utomlands av skatteskäl. Detta är problematiskt av åtminstone tre skäl:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1497 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft209"&gt;det uppstår onödiga transaktionskostnader,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;det leder till ett sämre utövande av ägarkontroll och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;iii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft210"&gt;statskassan går miste om skatteintäkter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft10"&gt;Ett skäl till att problemet med att ägande flyttar utomlands av skatteskäl fått så lite utrymme i policydiskussionen är att ägarlandets betydelse (och ägarrollen överhuvudtaget) inte beaktas, då de modeller som beaktar effekterna av aktiva ägare inte har uppmärksammats särskilt mycket i den svenska skattepolitiska diskussionen. I modeller utan ägarroll spelar det helt enkelt ingen roll vem som äger företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;Ibland har en ökad internationalisering av företagsägandet mer eller mindre definitionsmässigt betraktats som positivt, utan att man frågat sig om internationaliseringen av ägandet drivits av skatteskillnader snarare än av att utländska ägare skulle vara skickligare eller av fördelar med internationell riskdiversifiering. Vi behöver inte heller fullt ut förstå en ekonomisk mekanism för att analysera dess implikationer för beskattningen. Det är tillräckligt att konstatera att reala beslut som styrs av skattemässiga faktorer i regel är samhällsekonomiskt sämre än reala beslut som enbart bygger på affärsmässiga faktorer (med ett viktigt undantag för förekomsten av externa effekter). En ökad internationalisering av ägandet för med sig många fördelar, men graden av internationellt ägande bör bestämmas marknadsmässigt och inte som en indirekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft20"&gt;694&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_667"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;konsekvens av skatter vars syfte är att ge intäkter. Det är överflödigt att fördjupa sig i exakt varför inhemska ägare tycks ha fördelar som gör att företagsägandet i de flesta länder domineras av inhemska aktörer. Det räcker att konstatera att det empiriskt tycks vara en naturlig jämvikt på en konkurrensutsatt marknad för företagskontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;Sammanfattningsvis är det inte irrelevant vem som äger respektive lands tillgångar. Slutligen tror vi att det utöver informa- tionsfördelar och skillnader i förmåga och möjlighet att utöva ägar- kontroll troligen finns skillnader i graden av samhällsengagemang. Även om det, vad vi känner till, ännu inte finns systematisk empirisk forskning om detta misstänker vi att detta är en inte oviktig aspekt av inhemskt ägande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1498 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;Skattepolitik för entreprenörskap och snabbt växande företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft10"&gt;Ekonomisk aktivitet, tillväxt och förnyelse sker till överväldigande del genom den process som vi kallar för företagande. En betydande del av innovation och tillväxt sker genom &lt;SPAN class="ft13"&gt;nyföretagande&lt;/SPAN&gt;, nästan alltid initierat av individuella entreprenörer som äger en betydande andel av företaget de verkar i. Entreprenörskapens betydelse för innovation och förnyelse är väl dokumenterad i form av noggrann forskning. Kortum och Lerner (2000) använder en reform i USA 1979 som tillät pensionsfonder att investera i venture capital (VC) som ett kvasiexperiment. De visar att detta exogena tillskott av kapital till entreprenörsföretag ledde till en signifikant ökning i innovationsgraden mätt som industriella patent. Investerat kapital genererade avsevärt fler industriella patent per krona i &lt;NOBR&gt;VC-stödda&lt;/NOBR&gt; entreprenöriella bolag än i andra företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Liksom övrig ekonomisk aktivitet påverkas graden av entrepre- nörsansträngningar av skatter som ändrar avkastningen. Gompers och Lerner (1998) undersöker i en inflytelserik studie kapital- vinstskattens effekt på &lt;NOBR&gt;VC-näringen.&lt;/NOBR&gt; De finner ett negativt samband mellan kapitalvinstskatter och kapitaltillförsel till &lt;NOBR&gt;VC-näringen.&lt;/NOBR&gt; Studien finner också att det är ökad &lt;SPAN class="ft13"&gt;efterfrågan &lt;/SPAN&gt;– dvs. ett större utbud av ekonomiskt lovande entreprenörsdrivna projekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1499 ft11"&gt;– på riskkapital till följd av lägre skatt som driver resultaten. Med andra ord: lösningen på problemet med för få entreprenörsdrivna företag är inte att stimulera utbudet av riskkapital utan policy-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft20"&gt;695&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_668"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340668x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;åtgärder för att stärka drivkrafterna hos entreprenörer och inno- vatörer med värdefullt humankapital och idéer att försöka omsätta dessa tillgångar till framgångsrika företag. Studier efter de stora skattereformerna i USA under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; har påvisat en negativ effekt av skatter på företagares inkomster, på investeringar, på företagets tillväxttakt och på efterfrågan på extern arbetskraft (Carroll m.fl. 2000a, 2000b, 2001).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1500 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Vad menar vi med entreprenörskap och hur ska det mätas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Det råder en viss begreppsförvirring gällande entreprenörskap där helt olika slags företagare klumpas ihop, vilket ibland orsakar till synes inkonsistenta forskningsresultat och policyrekommenda- tioner. Enligt t.ex. Schumpeters (1934) definition är de flesta nyföretagare och egenföretagare inte entreprenörer, då de saknar ambition att vara innovativa eller tillväxtorienterade.&lt;A href="#page_668"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det gäller således att skilja mellan egenföretagare som grupp och ett litet antal snabbt växande företag. Den senare gruppen står för en opropor- tionerlig del av omstruktureringen och jobbskapandet i ekonomin (Henrekson och Johansson 2010). De flesta egenföretagare är varken innovativa eller växande, och tycks heller inte ha ambition att vare sig växa eller vara innovativa (Hurst och Pugsley 2010; Sanandaji 2011).&lt;A href="#page_668"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Den typiska svenska företagaren är taxichaufför, hantverkare, frisör, krögare eller självanställd konsult. De flesta företagarna i Sverige har inte och kommer aldrig att ha en enda extern anställd. Dessa &lt;NOBR&gt;icke-entreprenöriella&lt;/NOBR&gt; egenföretagare moti- veras av andra faktorer. En sådan faktor är det som eliminerar de &lt;NOBR&gt;principal–agent-problem&lt;/NOBR&gt; mellan anställda och ägare som finns i vissa yrken. Ett annat skäl till egenföretagande är att det blir möjligt att kringgå restriktioner i kollektivavtal gällande arbets- tidens förläggning och längd och att sälja sin arbetskraft till ett lägre pris än minimilönen. Andra möjliga motiv är att minska skattebördan, att undkomma diskriminering eller strävan efter personlig autonomi. Enmansföretagare och småföretagare utan ambition att växa över en viss nivå spelar en utomordentligt viktig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1501 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Detta diskuteras ingående i Sanandaji (2011).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Den exakta siffran är inte central, och det finns alltid problem med gränsdragning mellan olika typer av företag. Hurst och Pugsley (2010) uppskattar exempelvis att cirka 90 procent av företagarna i nystartade företag i USA inte förväntar sig att bidra med någon innovativ aktivitet, brett definierat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft20"&gt;696&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_669"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;roll för samhällsekonomin, inte minst genom att skapa syssel- sättning och genom att mer effektivt erbjuda produkter i vissa branscher. Dessa företag behöver dock inte nödvändigtvis analy- seras utifrån teorier om innovativt entreprenörskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Än viktigare är att i den empiriska och analytiska diskussionen kring innovativt entreprenörskap skilja mellan olika former av företagande. Kategorin företag med ambition och potential för innovation och snabb tillväxt är betydligt mindre och skiljer sig markant från den breda gruppen företagare. Höga skatter kan exempelvis leda till mer egenföretagande, om skatter även är höga på alternativet (anställning) och om egenföretagare lättare kan und- komma skatter. Engström och Holmlund (2009) visar att svenska egenföretagares konsumtion relativt löntagare är större än för- väntat utifrån deklarerade inkomster, vilket tyder på större under- rapportering av inkomster. Dock gäller att det slags företagande som motiveras av skatteundandragande troligen har mycket lägre potential att ge upphov till snabbt växande företag. Länder med hög skatt har inte färre egenföretagare, men tenderar att ha färre exceptionellt framgångsrika entreprenörer (Sanandaji 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Ibland hävdas att det i själva verket handlar om samma sorts företag, och att det bara är slumpen som avgjort vilka som lyckats växa. Naturligtvis finns här en stor gråzon, t.ex. företag som ursprungligen inte hade ambition att växa men som ändrat målsätt- ning när det visat sig att verksamheten går bättre än väntat. Vi menar dock att det även &lt;SPAN class="ft13"&gt;ex ante &lt;/SPAN&gt;finns fundamentala skillnader mellan olika typer av företagare, dvs. att vissa typer av företag redan från början skiljer sig åt. Den överväldigande majoriteten av egenföretagare i Sverige självrapporterar att de inte definierar sig som entreprenörer utifrån ambitionen att växa, ha många anställda eller vara innovativa. Det finns andra viktiga skillnader mellan dessa olika kategorier av företagare. Medan egenföretagare är närmast identiska motsvarande löntagare i termer av utbildning, är sanno- likheten 20 gånger större att företagare som har fått &lt;NOBR&gt;VC-finansier-&lt;/NOBR&gt; ing i USA har en doktorsexamen jämfört med den genomsnittlige amerikanen (Bengtsson och Hsu 2010). Andelen som har doktors- examen skiljer sig samtidigt inte nämnvärt mellan egenföretagare och löntagare. Hur ovanlig den nödvändiga kompetensen är för innovativt entreprenörskap är lätt att glömma bort när man sätter likhetstecken mellan egenföretagande och entreprenörskap. Poten- tiellt innovativa entreprenörer är få, inte lätt utbytbara, och ten-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1302 ft20"&gt;697&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_670"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340670x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;derar att redan ha trygga och välbetalda jobb i existerande företags karriärshierarkier, vilka de måste ge upp om de vill starta eget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Vi menar att det mest använda måttet på entreprenörskap – graden av egenföretagande – inte är ett bra mått på förekomsten av innovativt och tillväxtorienterat entreprenörskap. Det faktum att Sverige har en lägre andel egenföretagare än de flesta andra &lt;NOBR&gt;OECD-länder&lt;/NOBR&gt; är i sig inte belägg för en låg grad av innovativt och tillväxtorienterat entreprenörskap. Något entydigt och allmänt vedertaget empiriskt mått på sådant entreprenörskap existerar tyvärr inte.&lt;A href="#page_670"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1502 ft10"&gt;Ett mått som Global Entrepreneurship Monitor&lt;A href="#page_670"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;redovisade för perioden &lt;NOBR&gt;2000–2006&lt;/NOBR&gt; är andelen i befolkningen som driver företag med minst 20 anställda (Autio 2007). Sverige hamnade då på plats 18 av 24 undersökta industrialiserade länder. Å andra sidan har Sverige en hög andel &lt;NOBR&gt;VC-investeringar&lt;/NOBR&gt; som andel av BNP, vilket är ett annat mått på entreprenörskap. Detta mått är dock förknippat med vissa problem. Ett problem är att offentligt riskkapital i vissa fall inkluderas i siffrorna, i andra fall inte. Ett annat problem är att volatiliteten är stor mellan år och mellan källor. Ett tredje problem är att riskkapitalindustrin i Sverige har en slagsida mot uppköp av redan existerande bolag snarare än finansiering av nya bolag (Lerner och Tåg 2012). Ett tredje mått är andelen av de största företagen som är grundade relativt nyligen. Andelen i Sverige (och i övriga Västeuropa) är avsevärt lägre än i USA och Asien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Vår bedömning på basis av olika mått är att Sverige i dag har en mellanposition gällande snabbt växande entreprenöriella företag, vare sig bland de lägsta eller högsta i jämförbara länder. Detta trots att vi har bland världens högsta investeringar i forskning och ut- veckling och en hög andel högteknologiska företag inom branscher som IT och bioteknik, branscher som normalt präglas av ett högt entreprenöriellt företagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1503 ft129"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;Det är dock en internationell trend bland forskare och experter mot att använda begreppen entreprenör, entreprenöriell aktivitet, och entreprenörskap för personer, handlingar respektive fenomen där avsikten är att skapa värdefulla nyttigheter genom (tillväxtinriktad) ekonomisk aktivitet som bygger på identifiering och/eller skapande av nya produkter, processer och marknader. På grund av begreppets komplexitet kan det omöjligt fångas med hjälp av ett enskilt mått. Den som vill fördjupa sig i mätproblematiken hänvisas till OECD (2008) där 18 olika indikatorer på graden av entreprenöriell aktivitet presenteras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1504 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Global Entrepreneurship Monitor, är ett världsomspännande forskningsprojekt med syfte att årligen mäta och analysera entreprenöriell aktivitet i alla medverkande länder. GEM är världens största studie av entreprenörskap. Projektet har vuxit från tio medverkande länder vid starten 1999, till 59 länder 2011. Se vidare Entreprenörskapsforum (2011).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;698&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_671"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;Entreprenörskap i nationalekonomisk teori&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Det har visat sig vara svårt att integrera entreprenörskap på ett tillfredställande sätt i de dominerande nationalekonomiska tillväxt- modellerna. Det beror delvis på att entreprenörskap både är svårt att exakt definiera och svårt att mäta (Bianchi och Henrekson 2005; Baumol 2010). Till skillnad från övrig arbetskraft kan företag i regel inte upphandla produktionsfaktorn entreprenörskap på en extern marknad. Många beslut, som sparande och investeringar, kan inte frikopplas från den individuella entreprenören. Modeller som delar upp inkomster mellan arbete och kapital har i regel inte modellerat entreprenörskap, trots att det i ekonomiskt avseende skiljer sig från både arbete och kapital. I denna del av rapporten analyseras hur skattesystemets uppbyggnad kan förväntas påverka snabbväxande, entreprenörsdrivna företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;Stark tillväxt på företagsnivå härrör framför allt från att ny ekonomiskt värdefull kunskap upptäcks och appliceras på ett effek- tivt sätt. Att forska fram ny kunskap räcker inte, då en stor del av den nya kunskapen inte är ekonomiskt värdefull. I ekonomin behövs därför ”kunskapsfiltrerare” som skiljer ut ekonomiskt relevant kunskap från den samlade kunskapsmängden och genom entreprenöriellt företagande omvandlar kunskap till ekonomisk verksamhet (Braunerhjelm m.fl. 2010; Carlsson m.fl. 2009; Bhidé 2008). För att utveckla ett framgångsrikt företag krävs en kombina- tion av flera samverkande nyckelaktörer med kompletterande kompetenser. Entreprenören har en avgörande betydelse, men i ett väl fungerade ”kompetensblock” ingår även andra aktörer: venture- kapitalister, industrialister, uppfinnare, innovatörer, utbildad arbetskraft, kompetenta kunder och aktörer på andrahandsmark- naden; se vidare &lt;SPAN class="ft13"&gt;figur 1&lt;/SPAN&gt;. Framgångsrikt företagande som genererar snabb tillväxt är en funktion av hur väl dessa aktörer förvärvar och använder sig av sin kompetens. Möjligheterna och incitamenten att göra detta bestäms till stor del av det institutionella ramverket eller ”samhällets spelregler”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1505 ft20"&gt;699&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_672"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340672x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p380 ft72"&gt;Figur 1 Kompetensblocket: Från affärsidé till storskaligt företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1506 ft213"&gt;Kompetenta kunder&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t75"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td308"&gt;&lt;P class="p1507 ft213"&gt;Framtagande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td309"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td310"&gt;&lt;P class="p60 ft213"&gt;Kommersialisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td309"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td310"&gt;&lt;P class="p117 ft213"&gt;Företagsbyggande och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td311"&gt;&lt;P class="p1508 ft214"&gt;kommersialiserbar idé&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td309"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td312"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td309"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td312"&gt;&lt;P class="p830 ft214"&gt;industrialisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td309"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td314"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td309"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td314"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t76"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p831 ft214"&gt;Uppfinnare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td79"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td88"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td62"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td88"&gt;&lt;P class="p831 ft213"&gt;Innovatörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td79"&gt;&lt;P class="p790 ft213"&gt;Entreprenörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p1509 ft214"&gt;Industrialister&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td79"&gt;&lt;P class="p52 ft215"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td62"&gt;&lt;P class="p52 ft215"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p831 ft213"&gt;Entreprenörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td79"&gt;&lt;P class="p52 ft216"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td62"&gt;&lt;P class="p52 ft216"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td79"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td62"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td88"&gt;&lt;P class="p1510 ft214"&gt;Venturekapitalister&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td62"&gt;&lt;P class="p1511 ft213"&gt;Yrkeskunnig arbetskraft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td79"&gt;&lt;P class="p52 ft217"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td62"&gt;&lt;P class="p52 ft217"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td88"&gt;&lt;P class="p1510 ft214"&gt;(affärsänglar och fonder)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td79"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td62"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1512 ft218"&gt;Anm.: Figuren försöker stiliserat fånga i vilka faser de olika aktörerna i kompetensblocket inträder i industrialiseringsprocessen. I ett första skede identifierar entreprenörerna potentiella vinstmöjligheter, ofta i samspel med de kompetenta (krävande) kunderna. Uppfinnarna engageras för att lösa tekniska problem m.m., men när verksamheterna växer krävs innovatörer för att leda mer omfattande utveck- lingsprojekt. Ibland kan processen initieras av uppfinnare vars idé sedan vidareutvecklas av inno- vatörer och entreprenörer. Venturekapitalisterna finansierar utvecklingen i de tidiga skedena och tillför samtidigt andra nyckelkompetenser såsom affärsnätverk, ledningskunnande och marknadskännedom. Figuren är en förenkling, t.ex. kan samma person ibland fylla mer än en funktion. Kompe- tensblocksteorin lanserades ursprungligen av Gunnar Eliasson, se t.ex. Eliasson (1996). Se vidare Johansson (2010) och Henrekson och Johansson (2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1513 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skatteteorier som inkluderar entreprenörskap och dess stödstruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;För att växa är företag i regel beroende av extern finansiering. Det har visat sig att venture &lt;NOBR&gt;capital-bolag&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(VC-bolag)&lt;/NOBR&gt; och affärsänglar, som utöver finansiellt kapital bidrar med sitt kunnande och kontakter, ofta är särskilt viktiga för företagets utveckling. Av de amerikanska företag som lyckats bredda sitt ägande genom en börsnotering (IPO, &lt;SPAN class="ft13"&gt;initial public offering&lt;/SPAN&gt;) fick över hälften finan- siering av &lt;NOBR&gt;VC-bolag&lt;/NOBR&gt; (Kaplan och Lerner 2010). Svenska skatte- regler minskar avsevärt lönsamheten för denna typ av finansiering för den ursprungliga ägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1228 ft20"&gt;700&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_673"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1514 ft10"&gt;I avsnitt 2 såg vi hur modeller som inkluderar ägarstyrning leder till andra slutsatser om utdelningsskatters effekter än enklare modeller som bortser från behovet av ägarstyrning. Detsamma gäller modeller som inkluderar venturekapitalister och entreprenör- er. &lt;SPAN class="ft13"&gt;New &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;view&lt;/SPAN&gt;-modeller&lt;/NOBR&gt; har inte fokuserat på entreprenörskap, och antar oftast att alla företag redan existerar. Sinn (1991a) är ett viktigt undantag då han även modellerar nystartade företag, dock är inga individuella entreprenörer kopplade till dessa. I Sinns modell kan företag i tidiga faser inte finansiera sig med kvarhållna vinster utan måste finansiera sig med nyemissioner. Då ägarna vet att avkastningen på detta tillskjutna kapital i framtiden blir beskattat med utdelningsskatt ökar kapitalkostnaden. Utdelningsskatten visar sig därmed ha en snedvridande effekt på de nya företagen. Denna snedvridande effekt mildras dock i Sinns modell av att företag innan de startas förutser den framtida skatten, och försöker minimera den genom att företagen startas underkapitaliserade och växer med återinvesterade vinster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft10"&gt;Keuschnigg och Nielsen (2004) modellerar en marknad där entreprenörer utöver kapital erhåller kompletterande kompetenser från venturekapitalister, och där &lt;SPAN class="ft13"&gt;kombinationen &lt;/SPAN&gt;av parternas ansträngning och investerade resurser avgör företagets tillväxt och lönsamhet. Ekonomer som studerar &lt;NOBR&gt;VC-sektorn&lt;/NOBR&gt; vet att det finns stora potentiella vinster med detta samarbete, men också enorma svårigheter i form av kontraktsproblem. Dessa diskuteras ytter- ligare i nästa avsnitt och i detalj i en separat uppsats (Henrekson och Sanandaji 2012) där vi behandlar hur &lt;SPAN class="ft13"&gt;personaloptioner &lt;/SPAN&gt;kan användas för att bemästra dessa problem. Eftersom vinsten måste delas och eftersom det är omöjligt att skriva perfekta kontrakt föreligger ett klassiskt &lt;NOBR&gt;principal–agent-problem;&lt;/NOBR&gt; båda parter är utsatta för och utsätter den andre för en moralisk risk (&lt;SPAN class="ft13"&gt;moral hazard&lt;/SPAN&gt;). Detta beror på att båda parter har otillräckliga incitament att investera resurser i form av tid och ansträngning i bolaget, då kostnaderna är privata medan avkastningen delas mellan parterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Skatt på utdelningar förvärrar dessa problem genom att minska avkastningen på entreprenörens och venturekapitalistens ansträng- ning. Keuschnigg och Nielsen (2004) skriver: ”&lt;SPAN class="ft13"&gt;Our results thus show that a dividend tax, in reducing mature &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;ﬁ&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;rm value, will impair incentives for entrepreneurial effort and VC advice in &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;start-ups&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt; and cause a welfare loss.&lt;/SPAN&gt;”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Den grundläggande orsaken till att Keuschnigg och Nielsen i sin modell kommer fram till att skatt på utdelningar har samhälls-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1212 ft20"&gt;701&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_674"&gt;


&lt;P class="p0 ft21"&gt;Bilaga 4 SOU 2014:40&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;ekonomiska kostnader är att de inkluderar entreprenörer och andra parter vars ansträngning påverkar företaget. Här antas i stället – mer realistiskt i många sammanhang – att sannolikheten för fram- gång påverkas av hur mycket entreprenören och venturekapitalist- en anstränger sig och hur mycket tid de lägger på att utveckla företaget. Under detta antagande ändras policyslutsatsen: utdel- ningsskatter blir nu snedvridande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Keuschnigg och Nielsen hittar samma negativa effekt av kapital- vinstskatten som av utdelningsskatten. Kapitalvinstskatten är strategiskt intressant som en relativt blygsam skatt ur statsfinan- siell synvinkel, men som särskilt drabbar just innovativa och snabbt växande företag. De totala kapitalvinsterna hos hushållen, som främst består av vinst vid försäljning av bostäder, har ungefärligen legat på cirka tre procent av Sveriges BNP under senare decennier (Ekonomistyrningsverket 2011), vilket är ungefär samma lång- siktiga genomsnitt som i USA. Många ägare är redan undantagna från skatt på kapitalvinster, t.ex. utländska holdingbolag, icke- skattepliktiga stiftelser och svenska pensionsfonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;Eftersom många ägare redan är undantagna och ytterligare en hög andel undkommer skatten är skatteintäkterna blygsamma trots att skattesatserna är höga. År 2011 räknade riksdagens utrednings- tjänst ut att en sänkning av kapitalskatten (inklusive kapitalvinst- och utdelningsskatt) från 30 till 25 procent, med motsvarande sänkning av avdragsrätten vid förlust, skulle kosta 4,4 miljarder kronor för 2012. I exemplet har antagits att skatten på kapitalvinster på fastigheter inte sänks, samt att den redan redu- cerade skatten på ej marknadsnoterade tillgångar skulle reduceras i samma proportion som i dag. Om de senare skatterna inte skulle sänkas ytterligare beräknas att kostnaden skulle vara 3,3 miljarder kronor. Att sänka kapitalskatten till 25 eller för den delen till 20 procent för långsiktiga investeringar i nystartade företag skulle således, enligt vår bedömning, vara en förhållandevis billig reform, med stora potentiella samhällsekonomiska vinster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Sammanfattningsvis kan inteentreprenörer fullt ut separera ägande från kontroll, eget sparande från investeringar och utbud av egen arbetskraft från utbud av kapital i företaget. Modeller som antar att det inte finns sådana odelbarheter och att ägande kan separeras från företagsledning och utövandet av entreprenörsrollen är inte lämpliga för analys av entreprenöriella företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1256 ft20"&gt;702&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_675"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;Entreprenörskap som produktionsfaktor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1290 ft10"&gt;Det svenska skattesystemet motiveras i allt väsentligt med en beskattningsteori som bygger på antagandet att det i ekonomin finns två produktionsfaktorer och inkomstkällor: kapital och arbete. Den individuella entreprenören modelleras sällan eller aldrig – inte ens i modeller som direkt behandlar beskattningen av entrepre- nörsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft10"&gt;Modeller som på djupet avser att analysera frågan i syfte att vägleda policyöverväganden borde enligt vår mening inkludera entreprenörskap som en egen produktionsfaktor, med unika egen- skaper som ger ett distinkt bidrag till produktionsresultatet. Men låt oss stanna vid den artificiella och förenklade struktur som var vägledande för skattereformen 1990/1991, att all inkomst ska delas mellan kapital och arbete. Ersättningen för entreprenörskap har här generellt definierats som arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft10"&gt;Redan detta är dock ett fundamentalt missförstånd av entreprenörskapets ekonomi analyserad utifrån ett neoklassiskt perspektiv. I marxistisk värdeteori anses kapital som skapats med arbete vara en form av arbetsinkomst. Enligt den dominerande neoklassiska teorin är däremot kapital tillgångar som i stället för att konsumeras används för att öka produktionen i framtiden, oavsett hur de ursprungligen skapades. Det spelar ingen roll om kapitalet skapats genom arbete, i själva verket har allt kapital i ekonomin någon gång skapats med hjälp av arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Vad entreprenören gör i startfasen av sitt företag är just att med sitt entreprenöriella arbete och med hjälp av tidigare kapital i företaget skapa ännu mer kapital. Detta kapital behöver inte vara fysiskt, det kan lika gärna vara i form av teknologiskt eller orga- nisatoriskt strukturkapital. Det ekonomiska värdet av detta kapital är vid ett framgångsrikt företagsbyggande mångdubbelt större än de finansiella resurser som sammantaget investerats. Företag som Skype och Facebook är närliggande exempel på detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Vid marknadstransaktioner kan priser och kvantiteter obser- veras, vilket gör att vi kan skilja ut vad som är avkastning på arbete respektive kapital. För entreprenörsinsatser är detta omöjligt, då avkastningen är ett resultat av det värde som uppkommer genom &lt;SPAN class="ft13"&gt;kombinationen av &lt;/SPAN&gt;eget arbete, entreprenörsinsatsen och finansiella resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft11"&gt;En fråga man kan ställa sig för att avgöra hur stor del av avkast- ningen som är hänförlig till arbete respektive kapital är hur hög&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft20"&gt;703&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_676"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;avkastningen på företaget hade varit om entreprenören inte alls jobbat i företaget. En alternativ fråga är hur stor avkastningen hade varit om det inte funnits något existerade kapital i bolaget från tidigare år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft10"&gt;Frågan om varifrån avkastningen på entreprenörskap kommer har dock inte nödvändigtvis något konsistent svar utifrån dessa tankeexperiment. Svaret på den första frågan kan mycket väl vara noll eller nära noll (t.ex. om företagets värde är tätt kopplat till den individuella entreprenörens humankapital och fortlöpande insatser i bolaget). Detta kan tolkas som att all eller nästan all avkastning är arbete. Samtidigt kan svaret på fråga två också vara nära noll (t.ex. om tidigare uppbyggt organisatoriskt kapital är nödvändigt för att överhuvudtaget generera intäkter), med tolkningen att all eller nästan all avkastning är avkastning på kapital. Svaren blir inkonsistenta för att tvåfaktorsmodellen överhuvudtaget inte är ett lämpligt analytiskt instrument för att dela upp avkastningen från entreprenörskap i arbete och kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Exemplet belyser att den teoretiska uppdelningen i kapital och arbete inte är väl lämpad för att analysera entreprenörskap. När det finns en viktig faktor som interagerar positivt med övriga insats- faktorer blir det missvisande att endast ställa den första frågan, och därigenom landa i slutsatsen att nästan all avkastning är hänförlig till arbete. Ett entreprenöriellt företag där grundaren inte åter- investerar en mycket hög andel av avkastningen i företaget kommer i regel inte att kunna växa. Visserligen skulle företaget inte kunna säljas utan grundarens arbete, men knappast heller utan att grundaren år efter år ökar företagets kapitalvärde genom att skjuta upp den egna konsumtionen och/eller avstår från att diversifiera det egna sparandet för att minska sin privatekonomiska risk. Entreprenörskap handlar till stor del just om att bygga företag som kan generera framtida avkastning, dvs. skapa kapital med hjälp av eget arbete och tidigare uppbyggt kapital. Det är därför missvis- ande när skattesystemet antar att avkastningen huvudsakligen är en form av arbete, även om vi stannar inom den i det entreprenöriella sammanhang olämpliga tvåfaktorsmodellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft10"&gt;Ett alternativt sätt att beskriva samma omständigheter är att vi kan fråga oss vad som skulle ha hänt om Bill Gates, Ingvar Kamprad och de 100 mest framgångsrika entreprenörerna i världen inte skulle skapat några företag, utan i stället arbetat för andra företag och investerat samma andel av sin inkomst som de åter- investerade i Microsoft och IKEA på börsen. Entreprenörsinsats-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft20"&gt;704&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_677"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft10"&gt;ens värde representeras av skillnaden mellan hur mycket de skulle ha i förmögenhet i dag utifrån detta scenario respektive hur stora förmögenheter de har skapat genom att driva företag, vilket motsvarar avkastningen på entreprenörskap. Entreprenörskap är kombinationen av affärsidé, arbete och återinvesterat kapital under de många år det tar för bolaget att växa och nå en stark position inom sitt segment. Entreprenörskapet är således en del av ett odelbart ”knippe” (&lt;SPAN class="ft13"&gt;bundle&lt;/SPAN&gt;) av insatser som enskilda individer bjuder ut. Det är mycket svårt – och ännu har ingen lyckats – att analytiskt motivera att dela upp och beskatta avkastningen på detta knippe av insatser på ett entydigt sätt i ersättning till kapital och arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft10"&gt;Ett viktigt argument för att teoretiskt behandla entreprenörskap som en separat produktionsfaktor (t.ex. Baumol 2010) är att vi empiriskt observerar att entreprenörer verkar bete sig annorlunda än löntagare. Deras beteende är enligt en rad studier i bl.a. USA och de nordiska länderna t.ex. känsligare för skatter än löntagare (t.ex. Saez 2010, Chetty m.fl. 2011 och Kleven och Schultz 2011). De kan ofta inte frikoppla sparande från investeringar, utbudet av kapital från utbudet av egen arbetskraft eller utbudet av egen arbetskraft och eget kapital från den egna affärsidén. Det finns ingen extern marknad där etablerade företag kan köpa entrepre- nörers affärsidéer och implementeringen av dessa i form av byggandet av ett nytt företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;Ur beskattningssynpunkt är avsaknaden av externa marknader och att kapital- och arbetsinsatserna inte kan frikopplas från varandra särskilt problematisk. Utan en extern marknad går det inte att sätta pris på och därmed beräkna värdet av entreprenörs- insatser. I dag vet vi därför helt enkelt inte hur stor del av entreprenörers avkastning som härrör från arbete, från kapital och från den tredje interaktionskomponent som är större än vad entreprenören skulle ha uppnått genom att vara löntagare och spara i finansiella tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft10"&gt;Asimakopulos och Burbidge (1975) påpekade för snart 40 år sedan i sin diskussion av beskattningens effekter på investeringsval att det är av betydelse för analysen huruvida modellen gör en åtskillnad mellan entreprenörsinkomster och inkomster av kapital. I modeller med explicita entreprenörer bör vinsten utöver mark- nadens kapitalkostnad i stället ses som avkastningen på entrepre- nöriell verksamhet. Därmed är den konceptuellt skild från den risk- justerade marknadsräntan för passiva investerare. Asimakopulos&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft20"&gt;705&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_678"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340678x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p971 ft10"&gt;och Burbidge (1975) skriver angående Stiglitz (1973) modell där bolagsskatter är klumpsummeskatter utan snedvridande effekter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1383 ft40"&gt;For a particular investment policy to be optimal in his [Stiglitz’] model, not only must the marginal product of capital be equal to the rate of interest, but the total return to the entrepreneur pursuing that policy must be at least as great as that which he [or she] would earn if he [or she] transferred his [or her] activity to some other sector. The imposition of a profit tax on one sector will affect the earnings of the entrepreneur in that sector even though the marginal product of capital remains equal to the rate of interest in all sectors.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft10"&gt;Med andra ord: även om ägarskatter skulle vara neutrala med avseende på kapitalet i ett företag behöver de inte vara det för allo- keringen av entreprenöriell talang i ekonomin. Genom att minska avkastningen på företagsamhet och nyskapande i den formella sektorn kommer talangen att ledas bort från företagsamhet (där den samhällsekonomiska nyttan är som högst) och in i annan verksamhet, eller kanske välja att överhuvudtaget inte vara ekonomiskt aktiv. Överlag gäller att den avkastning som ser ut att vara en jordränta eller ”övervinst” (&lt;SPAN class="ft13"&gt;rent&lt;/SPAN&gt;) i enkla modeller kan visa sig vara avkastning på nödvändiga produktionsfaktorer i mer komplicerade modeller som tar hänsyn till dessa.&lt;A href="#page_678"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Om entreprenörskap betraktas som en egen produktionsfaktor med en egen avkastning är det inte längre självklart att den måste beskattas antingen som avkastning på kapital eller som ersättning för lönearbete. Ett tredje ben i skattesystemet kan skapas för före- tagande, eventuellt med skattesatser som ligger mellan lönearbete och kapitalbeskattning. Det stora problemet i sammanhanget, vilket inte får förringas, är att skilja entreprenörskap från lönea- rbete som sker i hel- eller delägt företag för att undkomma skatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;I ett samhälle måste det finnas tillräckligt många som är villiga att organisera sig själv och andra. Det är också viktigt att få ett positivt urval av entreprenörer. Här är det heller inte fråga om något marginellt beslut utan om valet att bli företagare eller löntagare alternativt att övergå från att vara löntagare till att bli&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;En jordränta (eng. &lt;SPAN class="ft161"&gt;rent &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft161"&gt;ricardian rent&lt;/SPAN&gt;) är en ersättning till en faktorinnehavare som ligger över den nivå som krävs för att faktorn ska bjudas ut till användning (t.ex. den riskjusterade räntan till en kapitalägare). En jordränta kan uppstå på grund av kvanti- tetsbegränsningar i utbudet. Ett typexempel är ett företag som bedriver hotellverksamhet som ligger vid en attraktiv strand och därför har möjlighet att ta ut priser som leder till en avkastning som överstiger den riskjusterade räntan. Ett grundläggande resultat i skatteteori är att rena jordräntor kan skattas bort i sin helhet utan att det påverkar utbudet av den produktionsfaktor som erhåller jordräntan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft20"&gt;706&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_679"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340679x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;företagare. Det blir därför den genomsnittliga lönsamheten i respektive fall som avgör. De teorier som använts för att motivera den svenska företagsbeskattningen beaktar inte detta problem, eftersom företagens existens nästan alltid antas vara exogent given.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;En rimlig utgångspunkt för utformningen av skattesystemet bör vara att det ska ge företagare incitament att bete sig på ett samhälls- ekonomiskt effektivt sätt. Om skattesystemet exempelvis gör det lönsamt att ha en låg soliditet kan det bli riskfyllt att expandera snabbt. Därmed ökar också lönsamheten för entreprenörer att i stället utveckla preferenser för kontroll,&lt;A href="#page_679"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;att se företagande som livsstil, att utveckla en livsstil och ett kontaktnät som underlättar konsumtion på företagets bekostnad, att ägna sig åt tjänstebyten med andra företagare eller t.o.m. direkt olagligt skatteundan- dragande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;Jämförelser visar i regel att egenföretagares inkomster påverkas mer av skatter än löntagares (är mer skatteelastiska), kanske för att företagare har större kontroll över hur de redovisar sina inkomster och över sin arbetstid (t.ex. Saez 2010, Chetty m.fl. 2011 och Kleven och Schultz 2011). Notera att enligt teorin om optimal beskattning innebär detta resultat att det kan finnas skäl att ha lägre skatter på företagare, av samma skäl som skatten är lägre på kapital- än på arbetsinkomst; skattebasen minskar mer genom skatter på företagare än skatter på löntagare. Detta går tvärtemot neutralitets- perspektivets slutsats, vilken bygger på det implicita antagandet att all inkomst antingen är inkomst av kapital eller inkomst av arbete, att egenföretagande är arbete, och att utbudselasticiteten för alla typer av arbete är densamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;Kanske vore som sagt den mest rimliga lösningen att skapa ett tredje ben i beskattningssystemet för företagare, utöver arbete och kapital. Företagarinkomster beskattas sedan med en platt skatte- sats, vars nivå inte avviker för mycket från andra inkomstkällor. Vi har här inget fullständigt förslag att ge, speciellt med avseende på detaljer för att undvika missbruk, men vill väcka tanken på en reform med följande inriktning. Regelverket bör till skillnad från dagens system hållas enkelt och transparent, i syfte att undvika skatteundandragande och för att hålla nere de administrativa kost- naderna. Ett ytterligare skäl är att potentiella företagare som i dag är löntagare då approximativt kan bedöma hur högt de kommer att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1515 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Wiklund, Davidsson och Delmar (2003) finner stöd för detta i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;707&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_680"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;beskattas om de skulle bli företagare, vilket i dag är mer tveksamt p.g.a. systemets växande komplexitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;Principen att definiera företagare som har tillväxtpotential utifrån ett minimum av externa anställda som får lön är teoretiskt rimlig och praktiskt genomförbar. På så sätt undviker man proble- met att anställda bildar bolag för att ta ut sin lön med lägre skatt. Ett alternativt sätt att göra det mindre lockande att ta ut arbetsinkomst i enmansföretag är snarare än att ha höga marginal- skattesatser att göra det svårare att privatkonsumera med företags- inkomster. I stället för att drabba företag med genuin tillväxtpotential, straffas just de företag som bildats för att sänka privatpersoners skattebörda snarare än av realekonomiska skäl. Entreprenörer som skapar nya bolag, dvs. skapar nytt kapital i ekonomin, bör vid &lt;SPAN class="ft13"&gt;exit &lt;/SPAN&gt;beskattas med kapitalskattesatsen. Detta även – egentligen särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1516 ft10"&gt;– i de fall där &lt;SPAN class="ft13"&gt;exit &lt;/SPAN&gt;sker genom börsintroduktion, det vill säga när den entreprenöriella processen bevisligen varit framgångsrik och företaget går över till nästa fas i sin livscykel. Med tanke på hur många kryphål det redan finns i &lt;NOBR&gt;3:12-systemet&lt;/NOBR&gt; och företagares omfattande skatteundandragande bör ett sådant system kunna utformas på ett sätt som är intäktsneutralt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft26"&gt;5 Skatt på optioner i växande företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Som framgick av &lt;SPAN class="ft13"&gt;figur 1 &lt;/SPAN&gt;bygger inte entreprenörer upp företag på egen hand. Det sker i samverkan med en rad aktörer med komplet- terande kompetenser. Kontrakt måste därför ingås med andra parter, såsom venturekapitalister, affärsänglar, anställda chefer och annan nyckelpersonal (med i sammanhanget nödvändig specialist- kompetens). Nystartade företag med genuint nya teknologier eller produkter karakteriseras av stort kapitalbehov men också potenti- ellt hög avkastning. Dessa företag har ofta negativt kassaflöde i startfasen för att utveckla sina produkter, bygga organisator- iskt/strukturellt kapital och för att expandera. Huvuddelen av den totala avkastningen kommer enligt empiriska studier som omfattar de flesta riskkapitalstödda företag i USA från ett fåtal bolag som blir ytterst framgångsrika och är omöjliga att identifiera på förhand (Hall och Woodward 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;En hel sektor, kallad venture capital (VC), har byggts upp för att finansiera tillväxtföretag. Efterhand har det visat sig att avkast- ningen på satsat kapital blir större om venturekapitalisterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft20"&gt;708&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_681"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340681x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;samtidigt som de investerar finansiellt både får viss kontroll över företaget och bidrar med erfarenhet, nätverk, ledningskunnande och andra kompetenser utöver den finansiella investeringen. Medan &lt;NOBR&gt;icke-innovativa&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;icke-tillväxtorienterade&lt;/NOBR&gt; egenföretagare inte använder sig av stödstrukturerna så gör innovativa entreprenörer det i mycket hög utsträckning. I USA anger endast tre procent av alla egenföretagare att de har eller planerar att någonsin söka &lt;NOBR&gt;VC-finansiering,&lt;A href="#page_681"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_681"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;samtidigt som nära två tredjedelar av de bolag som lyckas bli introducerade på börsen tidigare erhållit sådan finan- siering. Det är värt att notera att investeringarna i nystartade före- tag är en bråkdel av de samlade investeringarna i ekonomin, medan dessa bolags aggregerade betydelse för innovation och tillväxt är avsevärt större än deras andel av de totala investeringarna (Kortum och Lerner 2000). Investeringar i VC har i USA, det land där VC har störst betydelse, inte motsvarat mer än cirka 0,15 procent av börsvärdet varje år. Medan &lt;NOBR&gt;VC-investeringar&lt;/NOBR&gt; i USA har haft liknande avkastningsnivåer som börsen (Kaplan och Schoar 2005) har VC- investeringar i Europa haft lägre avkastning än börsen (Rosa och Raade 2006). Den samhällsekonomiska avkastningen på investeringar i teknologi och innovation är mycket hög, men motsvaras i dag inte av en hög privatekonomisk avkastning på risktagande för vare sig entreprenörer, investerare eller övriga aktörer i kompetensblocket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1330 ft10"&gt;Utöver finansiellt kapital behöver företag redan på ett tidigt stadium nyckelpersonal med värdefullt humankapital. Företagen har svårt att belöna nyckelpersonal genom hög fast lön, dels då de saknar kassaflöde, dels då företagets framgång är osäker. Det hand- lar på samma sätt som för den finansiella investeringen om ett system där belöningen är extremt hög i den minoritet av företag som lyckas och låg i de övriga. Entreprenöriellt företagande präglas således av relationsspecifika tillgångar, intressekonflikter och osäkerhet om framgång, vilket gör det svårare att skriva avtal som täcker alla eventualiteter och svårt att skapa välkonstruerade ersätt- ningssystem. Inte minst är det en stor utmaning att få grundarens och de externa finansiärernas intressen att sammanfalla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft10"&gt;De risker som måste delas är sällan kalkylerbara, vare sig för grundarna eller externa bedömare, dvs. det handlar om genuin osäkerhet (&lt;SPAN class="ft13"&gt;Knightian uncertainty&lt;/SPAN&gt;). Knight (1921) gjorde en distink- tion mellan &lt;SPAN class="ft13"&gt;kalkylerbar risk&lt;/SPAN&gt;, där sannolikheten för olika utfall kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1517 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Egna beräkningar baserade på data från Panel Study of Entrepreneurial Dynamics (PSED).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;709&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_682"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340682x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;beräknas på förhand, och &lt;SPAN class="ft13"&gt;osäkerhet&lt;/SPAN&gt;, där det inte finns någon bestämd, eller ens i princip kalkylerbar, sannolikhetsfördelning över möjliga utfall. Knight menade att osäkerhet är ett särskilt viktigt problem att hantera vid entreprenörskap. Han såg t.o.m. bärandet av osäkerhet som entreprenörens viktigaste funktion.&lt;A href="#page_682"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Vid investeringar i börsnoterade företag finns tillräckligt med historisk erfarenhet för att beräkna den förväntade utfallsfördel- ningen någorlunda väl. Vid en investering i en ny innovation är det ofta omöjligt att bilda sig en klar uppfattning om utfallsfördelning- en innan produkten är färdigutvecklad och introducerad på marknaden. Innan man har provat går det vare sig att förutspå vilka tekniska problem som uppkommer eller om det överhuvudtaget finns en marknad. Att t.ex. räkna på sannolikheter och förväntad avkastning i internetföretag ens tio år framåt i tiden hade varit omöjligt 1990, när ytterst få ens hade en klar bild av vad internet överhuvudtaget var.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft10"&gt;Den höga graden av genuin osäkerhet är central för diskussion- en om avtal. Det grundläggande problemet, att skapa rätt incita- ment i verksamheter med hög komplexitet och uppbyggnad av och transaktioner i relationsspecifika tillgångar, härrör ifrån att det är omöjligt att upprätta avtal som täcker alla eventualiteter. När parterna inte kan skriva avtal som är tillräckligt detaljerade för att täcka alla möjliga utfall (&lt;SPAN class="ft13"&gt;contingencies&lt;/SPAN&gt;) är det viktigt att äganderätt och kontroll i olika situationer på förhand allokeras mellan parterna med hjälp av finansiella instrument. Innovativt entreprenörskap är en verksamhet där den genuina osäkerheten är osedvanligt stor, där tillgångars värde är relationsspecifika och där parter med vitt skilda intressen måste samarbeta på ett förtroendefullt och förutsägbart sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;På grund av alla transaktionskostnader och &lt;NOBR&gt;icke-kalkylerbara&lt;/NOBR&gt; risker är finansiering med eget kapital ofta den enda möjligheten.&lt;A href="#page_682"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Dock är få grundare tillräckligt kapitalstarka för att själva finansiera företaget fram till den punkt då kassaflödet är positivt eller osäker- heten sjunkit tillräckligt mycket för att möjliggöra lånefinansiering. Många nya företag kan därför förtvina i förtid i brist på kapital för utveckling och expansion. Ett sätt att försöka komma till rätta med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;För en modern diskussion av entreprenörskap och genuin osäkerhet hänvisas till Sarasvathy m.fl. (2010).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Skuldfinansiering är problematisk, då företagen varken har fasta tillgångar att pantsätta eller kassaflöden att låna mot. Problemen med asymmetrisk information om företagets potential samt risk för överdriven optimism bland företagare försvårar också låne- finansiering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;710&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_683"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340683x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;detta problem är mjuka lån från offentliga myndigheter. Erfaren- heterna från denna lösning är dock överlag nedslående (Lerner 2009). Därför är behovet särskilt stort av kontraktsverktyg där ägande och kontroll kan betingas på oförutsägbara framtida utfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Den högteknologiska entreprenörssektorn i Silicon Valley (där sektorn först växte fram) utvecklade kontrakt, finansiella instru- ment samt formella och informella institutioner för att minska dessa &lt;NOBR&gt;principal–agent-problem&lt;/NOBR&gt; (Gompers och Lerner 1999). Enligt Kaplan och Strömberg (2003, 2004) var nyckeln till framgång att utveckla komplexa kontrakt, där utfall med hjälp av optioner och aktiekonvertibler betingas på företagets utveckling. Med hjälp av avtal och finansiella instrument bestäms fördelningen av kassa- flödet, kontrollen över styrelsens bemanning, rösträtter i styrelsen, när finansiären har rätt att likvidera bolaget och hur återstående tillgångar då fördelas och andra kontrollrättigheter. Utfallen är betingade av hur företaget utvecklats och optioner är genomgående en viktig komponent i avtalen. I denna svåra ekonomiska terräng har optioner samtidigt visat sig vara ett effektivt sätt att belöna företagaren och annan nyckelpersonal i de få bolag som blir lönsamma, på samma gång som deras intressen knyts närmare andra aktörer. Enligt Kaplan och Strömberg ligger de avtalsformer som vuxit fram väl i linje med vad vi kan förvänta oss enligt modern kontraktsteori.&lt;A href="#page_683"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;I amerikanska &lt;NOBR&gt;VC-bolag&lt;/NOBR&gt; är numera äganderätterna till avkast- ningen allt mer separerade från kontrollen (Kaplan och Strömberg 2003; Bengtsson 2011). Med hjälp av optioner utformas belönings- systemet så att företagaren och andra nyckelpersoner får allt mindre ägande över bolaget ju sämre det går, men extremt hög avkastning och stegvis ökat ägande vid framgång. I vissa fall kan optioner t.o.m. användas på ett så kraftfullt sätt att den ursprung- lige ägaren, i det fall företaget utvecklas exceptionellt väl, återigen blir huvudägare i samband med att företaget börsnoteras (Black och Gilson 1998). Att det finns en kontrollägare i bolaget efter börsnotering är dessutom ofta en förutsättning för att noteringen ska bli framgångsrik (Holderness 2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;I USA har således optionsinstrumentet fått en avgörande betydelse i den entreprenöriella sektorn, framför allt inom IT och bioteknik. Optioner används dock avsevärt mindre och tycks fungera sämre i Sverige, ett land som numera också har betydande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1518 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;För mer detaljerade förklaringar och konkreta exempel hänvisas till Henrekson och Sanandaji (2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft20"&gt;711&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_684"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340684x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;nyföretagande och riskkapital i dessa sektorer. En central fråga är om denna skillnad kan hänföras till skillnader i hur optioner behandlas skattemässigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;Ett instrument som skulle ha kunnat användas för att stimulera anställda att bli mer entreprenöriella och belöna deras entreprenörs- ansträngningar är just &lt;SPAN class="ft13"&gt;personaloptioner&lt;/SPAN&gt;. Detta försvåras dock av skattesystemet. Samtidigt kom optioner i vanrykte i Sverige efter erfarenheter i framför allt börsnoterade företag under boomen i slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Negativa erfarenheter ledde till att många i Sverige drog slutsatsen att optioner var olämpliga att använda i incitaments- program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Om optioner knyts till anställningen och det finns en tidsmässig inlåsning är avkastningen i princip alltid lönebeskattad och dess- utom belastas företaget med lagstadgade sociala avgifter. Utställaren av optionerna, dvs. företaget, betalar inte de sociala avgifterna förrän vid optionslösen. Detta utgör ännu en försvåran- de omständighet, eftersom företaget då inte vet vad options- programmet kan komma att kosta förrän i efterhand. Vid inlösen- tillfället kan företaget drabbas av ett negativt kassaflöde vars storlek och tidpunkt är okänd på förhand.&lt;A href="#page_684"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft10"&gt;Förutom att dessa skatter dramatiskt minskar den framtida avkastningen och därigenom försvagar incitamenten skapar de kassaflödesproblem. Entreprenöriella bolag har föga förvånande ofta svaga kassaflöden tidigt i livscykeln, ett problem som förvärras om skattesystemet stipulerar att dessa skatter ska betalas tidigt. Om de som erhållit optioner är framgångsrika kommer de således att få en total skattebelastning på cirka 67 procent (marginalskatt på cirka 56 procent plus lagstadgade sociala avgifter). Därför finns heller inga incitament för grundare och andra nyckelpersoner att acceptera att arbeta till lägre lön i utbyte mot framtida ägarandelar, vilket gör att en viktig mekanism för att hålla nere kostnaderna i början av ett företags livscykel heller inte kan utnyttjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1519 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Regelverket är komplext och skiljer på olika typer av incitamentsprogram, men det förefaller i princip alltid vara så att arbetstagaren lönebeskattas för avkastningen och detta gäller oavsett om det finns förbehåll såsom att incitamentsprogrammet förfaller om anställningen upphör, det inte kan överlåtas och att det inte kan utnyttjas förrän efter viss intjänandetid. Likaså gäller för personaloptioner att beskattning sker när optionen löses in i aktier och inte när aktierna slutligen avyttras, vilket kan leda till stora skattebetalningar och ett stort risktagande för förmånstagaren. I det fall då beskattning utlösts vid optionslösen, men sedan en förlust uppstått då aktierna avyttrats sker ingen återbetalning av tidigare betald skatt vid tidpunkten för optionslösen. För ytterligare detaljer hänvisas till Henrekson och Sanandaji (2012) och Skatteverkets webbplats: http://www.skatteverket.se/privat/skatter/arbeteinkomst/formaner/ incitamentsprogram.4.61589f801118cb2b7b280008449.html (nedladdad &lt;NOBR&gt;2012-02-12).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft20"&gt;712&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_685"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1514 ft10"&gt;I USA beskattas sedan 1981 vinster på personaloptioner på samma sätt som andra kapitalvinster, dvs. med skattesatsen 15 procent från 2003. Skatt utgår heller inte förrän den under- liggande aktien säljs. Denna ändrade beskattningsprincip tycks ha spelat en utomordentligt stor roll för framväxten av hela &lt;NOBR&gt;VC-näringen.&lt;/NOBR&gt; Kapitalinkomstbeskattade personaloptioner har visat sig vara en effektiv institution för att harmoniera incitamenten hos entreprenörer, nyckelmedarbetare, investerare och kapitalförvaltare (Zider 1998; Gompers och Lerner 2001). De svenska skattereglerna gör det avsevärt mindre sannolikt för en högkompetent &lt;NOBR&gt;VC-näring&lt;/NOBR&gt; med juridiskt säte i Sverige att växa fram (Lerner och Tåg 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Kapitalbeskattning av vinster på optioner kan i Sverige erhållas om medarbetarna köper dem till marknadspris. Ett nystartat företag med tillväxtpotential kan få mycket kapital i startfasen, men ändå inte lyckas leverera positivt kassaflöde på flera år, med hög sannolikhet för konkurs. Grundarna och tidig nyckelpersonal är ofta unga och välutbildade, men utan stor privat förmögenhet. Att dessa personer i det läget ska köpa optioner till marknadspris har flera nackdelar. De senare har ju inte bara en stor del (mer än 100 procent om övriga nettotillgångar är negativa) av sina tillgångar i bolaget utan även det egna humankapitalet är investerat där. Att köpa optioner till marknadspris innebär då ett högt risktagande och kan vara svårt om medarbetarna saknar tillräcklig egen förmögen- het för att kunna genomföra köpet, vilket inte sällan kräver ansenliga belopp. Skattereglerna beräknar också optionens värde på basis av det investerande &lt;NOBR&gt;VC-bolagets&lt;/NOBR&gt; värdering av den under- liggande aktien. Detta innebär i sig en för hög värdering, eftersom &lt;NOBR&gt;VC-bolaget&lt;/NOBR&gt; äger en portfölj av bolag och därför genom diversifier- ing kan minska sin risk, medan medarbetaren redan har hela sitt humankapital investerat i företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Med de svenska skattereglerna kan ett sätt för grundar- en/grundarna att få en låg kapitalbeskattning behöva vara att så snart externa ägare kommer in sälja hela företaget och lämna helt och hållet, eftersom denne då kan komma i åtnjutande av kapital- vinstbeskattning på 30 procent på den del av vinsten som överstiger 100 inkomstbasbelopp (5,2 miljoner kronor 2012). Detta förhind- rar lösningen som utvecklats i framför allt Silicon Valley, dvs. avtal där entreprenörer har incitament att bygga kapitalvärden genom att de garanteras en framtida ägarandel i företaget utan att behöva ta på sig för stora finansiella risker. Likaså bortfaller möjligheten till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1520 ft20"&gt;713&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_686"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;etappvis finansiering och de fördelar detta har att nedsidan kan begränsas så mycket som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Om grundaren blir kvar kommer denne i stället att behålla kontrollen under företagets hela utveckling fram till en börs- notering eller försäljning. Som tidigare nämnt är en lösning för de externa finansiärerna att vid en svag utveckling ta kontrollen, men behålla grundaren. Denne får genom optioner möjlighet att åter- igen bli huvudägare under förutsättning att bolaget utvecklas i enlighet med en i avtal fastställd plan. Detta omöjliggörs i praktik- en om hög beskattning gör de optioner som används i sådana avtal för dyra. Dessutom ökar de löpande kostnaderna genom att grund- aren lämnat och nyckelmedarbetare kräver en högre löpande ersätt- ning i form av lön när optionsinstrumentet inte kan användas på grund av beskattning. Henrekson och Sanandaji (2012) diskuterar mer ingående optioners betydelse för innovativt entreprenörskap samt hur skattereglerna påverkar användningen av instrumentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft26"&gt;6 Bristande neutralitet mellan lånat och eget kapital&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;I likhet med nästan alla andra länder behandlar det svenska skatte- systemet lånefinansiering lindrigare än finansiering genom eget kapital, då räntekostnader till skillnad från utdelningar är avdrags- gilla. I direktiven till Företagsskattekommittén sägs bl.a. att det inte minst mot bakgrund av den finansiella krisen är viktigt med robusta och välkonsoliderade företag och att åtgärder som stärker det egna kapitalet i stället för att gynna lånefinansiering kan bidra till detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;Dagens skattesystem är inte neutralt mellan finansieringsform- er, utan främjar lånefinansiering jämfört med eget kapital, eftersom utdelningar inte är avdragsgilla för bolaget. Ett flertal studier på- visar att högre bolagsskatt leder till högre belånade företag (t.ex. Rajan och Zingales 1995, Gordon och Lee 2001, Desai m.fl. 2004, Huizinga m.fl. 2008 och Egger m.fl. 2010). Huizinga m.fl. (2008) kommer exempelvis fram till att en ökning av bolagsskatten med en procentenhet i genomsnitt leder till en ökning av relationen mellan skulder och eget kapital på 0,18 procent för fristående företag, och ännu mer för företag som är del i multinationella koncerner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1521 ft20"&gt;714&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_687"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft10"&gt;IMF:s analys av frågan drar slutsatsen att snedvridningen till förmån för skulder – &lt;SPAN class="ft13"&gt;debt bias &lt;/SPAN&gt;– är ett betydande problem (De Mooij 2011). De Mooij skriver:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1522 ft40"&gt;One cannot compellingly argue for giving tax preferences to debt based on legal, administrative, or economic considerations. The evidence shows, rather, that debt bias creates significant inequities, complexities, and economic distortions. For instance, it has led to inefficiently high &lt;NOBR&gt;debt-to-&lt;/NOBR&gt; equity ratios in corporations. It discriminates against innovative growth firms, impeding stronger economic growth.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;Som IMF skriver är det lättare att ha en hög skuldfinansieringsgrad i företag med låg risk i verksamheten och betryggande säkerheter. Ett skattemässigt gynnande av lånefinansiering tenderar därför att &lt;SPAN class="ft13"&gt;de facto &lt;/SPAN&gt;gynna äldre, kapitalintensiva företag i mogna branscher. Därmed missgynnas nya branscher samt branscher präglade av intensiv användning av humankapital och immateriella tillgångar, t.ex. patent snarare än fysiskt kapital. Detta eftersom sådana tillgångar inte är lika belåningsbara. Likaså missgynnas nystartade entreprenöriella företag jämfört med mogna företag, även i samma bransch. Exempelvis är det av samma skäl lättare för fastighetsbolag att få lån med fastigheter som pant än för &lt;NOBR&gt;IT-företag&lt;/NOBR&gt; och forsk- ningsbolag inom biotech vars tillgångar i stor utsträckning består av oprövad teknologi. Det faktum att den svenska fastighets- branschen är mer belånad än &lt;NOBR&gt;biotech-branschen&lt;/NOBR&gt; innebär att den senare missgynnas av skattesystemet. Detta är ett exempel på hur mer innovativa branscher missgynnas av skattesystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft10"&gt;De mönster för belåningsgrad som man kan förvänta sig utifrån ekonomisk teori har empiriskt stöd. Bland annat visar Rajan och Zingales (1995) att belåningsgraden är högre bland större företag, bland företag med en högre andel materiella tillgångar och bland företag med lägre tillväxtpotential. Entreprenöriella branscher och företag har svårare att låna, och missgynnas därmed systematiskt av ett skattesystem som behandlar finansiering med lån mer för- månligt än finansiering med eget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Den ojämna spelplanen har ofta försvarats med att företagen alltid kan välja det företagsekonomiskt lönsammaste sättet att finansiera sig. Detta har oftast varit lånefinansiering till den inter- nationellt givna riskjusterade kapitalmarknadsräntan. Men detta innebär problem för nya företag. Det innebär även att företag och branscher vars kapital inte består av maskiner och byggnader utan av kunskap, varumärken, patent, organisatoriskt kapital eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft20"&gt;715&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_688"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;entreprenöriell talang missgynnas. Den olikformiga skattebehand- lingen leder även till att företag väljer andra ägar- och finansierings- former än de annars skulle gjort, det vill säga att företags- och ägarstrukturen i ekonomin inte blir optimal utan styrs av skatter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Hög belåningsgrad, framför allt i finansiella företag och fastighetsföretag, leder samtidigt till högre systemrisk i samhälls- ekonomin. Oväntade förluster i högt belånade företag leder oftare till konkurs och genom kedjereaktioner kan detta drabba även andra företag. Till skillnad från lånefinansiering fungerar eget kapital i dessa situationer som en buffert och minskar volatiliteten (Rogoff 1999, 2011). Negativa chocker absorberas av ägarna av tillgången, generellt utan större konsekvenser för andra. Chocker i lånefinansierade företag (eller länder) kan däremot leda till kedje- reaktioner där det egna kapitalet tunnas ut eller utplånas, vilket genom spridningseffekter drabbar andra tillgångar i ekonomin, och i värsta fall leder detta till en makroekonomisk kris. Riskerna med allt för hög lånefinansiering blev tydliga under den svenska finans- krisen i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; under Asienkrisen 1997 och krisen &lt;NOBR&gt;2008–2009&lt;/NOBR&gt; i USA och flera europeiska länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Hur viktig skillnaden mellan lånefinansiering och finansiering genom eget kapital kan vara för storleken på konjunktursvängning- arna illustreras av en jämförelse av utfallet efter att den amerikan- ska &lt;NOBR&gt;IT-bubblan&lt;/NOBR&gt; brast &lt;NOBR&gt;2000–2002&lt;/NOBR&gt; och efter att samma sak hände med den amerikanska bolånebubblan &lt;NOBR&gt;2007–2009&lt;/NOBR&gt; (Gjerstad och Smith 2009). I det första fallet utplånades cirka 10 biljoner dollar av börsvärdet, i det andra fallet ”endast” cirka 3 biljoner dollar i fastighetstillgångar. Ändå var den negativa effekten på den reala ekonomin och på finansmarknaderna betydligt större i det senare fallet. Den kanske viktigaste orsaken är att tillgångarna i &lt;NOBR&gt;IT-bubblan&lt;/NOBR&gt; utgjordes av eget kapital. När värdet föll drabbades förstås de hushåll och institutioner som ägde aktierna, dock få andra. I det senare fallet bestod huvuddelen av finansieringen av olika former av skulder. När tillgångarna föll i värde utplånades den lilla andel eget kapital som ägarna hade som buffert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft10"&gt;Många finansiella institutioner hamnade då på obestånd. När finansmarknaderna på detta sätt fungerade allt sämre drabbades den reala ekonomin, både genom den panik detta skapade och genom att finansmarknaden inte längre kunde sköta sin roll att finansiera investeringar, produktion och handel. Den höga lånefinansierings- graden gjorde att relativt blygsamma förluster, genom den häv- stångseffekt som belåning skapar, ledde till en mångdubbelt större&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft20"&gt;716&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_689"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;skada på den finansiella sektorns hälsotillstånd. Genom att en generellt sett högre grad av lånefinansiering ökar systemrisken i ekonomin, innebär detta att lånefinansiering ger upphov till en negativ extern effekt på hela samhällsekonomin. En sådan negativ systemeffekt uppkommer inte vid finansiering med eget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Sørensen (2010) pekar på bristande neutralitet mellan lånefinan- siering och finansiering genom eget kapital som ett av problemen med den svenska kapitalskattestrukturen. Han gör den grova upp- skattningen att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1493 ft40"&gt;… the absolute efficiency loss from the tax bias against equity finance can be estimated to roughly 7.2 billion SEK. This loss reflects that a move towards uniform taxation of debt and equity would induce a reallocation from &lt;NOBR&gt;debt-financed&lt;/NOBR&gt; investment with a relatively low &lt;NOBR&gt;pre-tax&lt;/NOBR&gt; rate of return towards &lt;NOBR&gt;equity-financed&lt;/NOBR&gt; investment with a relatively high rate of return before tax.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1492 ft10"&gt;De Mooij och Devereux (2009) undersökte på uppdrag av Europe- iska kommissionen vilka välfärdsvinster som skulle kunna uppnås genom att skapa neutralitet mellan lån och finansiering med eget kapital. De använder sig av en simuleringsmodell. I modellen ingår bland annat företagens investeringar och även möjligheter att skatteplanera genom att skicka vinster till skatteparadis. De drar slutsatsen att en reform där ränteavdragen avskaffas och där besparingen helt används till lägre bolagsskatter i genomsnitt skulle ge upphov till en välfärdsvinst på 0,8 procent av BNP i &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; En orsak till detta är att multinationella företag skiftar vinster från länder med hög skatt till länder med låg skatt. För länder med relativt hög bolagsskatt och stor andel multinationella bolag, som Sverige, är välfärdsvinsten därför större. För Sveriges del uppskattar studien att en sådan reform under vissa antaganden skulle leda till en (årligen återkommande) välfärdsvinst på 1,9 procent av BNP, dvs. cirka 70 miljarder kronor. Enligt upp- skattningen skulle den svenska bolagsskatten kunna halveras med en sådan reform med bibehållna eller marginellt högre bolags- skatteintäkter. Svensk BNP uppskattas växa med 2,6 procent och svensk sysselsättning med 0,8 procent genom neutralitet mellan lån och eget kapital, motsvarande nästan 40 000 nya jobb. Företagens skuldsättningsgrad förväntas också sjunka avsevärt, vilket skulle bidra till lägre systemrisk. Resultaten ska tolkas med försiktighet, men ger en indikation om att en reform som den ovan skisserade har potential att ge realekonomiska effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1146 ft20"&gt;717&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_690"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1116 ft10"&gt;Det finns potentiella samhällsekonomiska vinster av större skattemässig neutralitet mellan finansiering genom lån och med eget kapital. Samtidigt är bedömare överens om att dessa reformer är förenade med betydande praktiska svårigheter, och bör utformas på ett omsorgsfullt sätt. Företagens beteende är sedan en mycket lång tid anpassat till ett system med avdragsrätt för räntor, och att plötsligt ändra spelreglerna medför i sig systemrisker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Ett annat sätt att uppnå ökad likabehandling mellan eget och lånat kapital är att eliminera eller i vart fall reducera den ekonomiska dubbelbeskattningen av eget kapital i ägarledet. Inom EU fanns tidigare (bl.a. i Finland) ett bolagsskattgottgörelsesystem (&lt;SPAN class="ft13"&gt;imputation system&lt;/SPAN&gt;) som tillskrev ägaren den skatt som redan erlagts på bolagsnivå. Därmed uppnåddes enkelbeskattning av eget kapital. Eftersom inget land ville tillåta att även bolagsskatt betald i utlandet frånräknas skatten på ägarnivå, ansågs dessa regler strida mot &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och dessa system har avskaffats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Ofta beskattas olika ägare med helt olika effektiva skattesatser. Det innebär att skattesystemet snedvrider ägarstrukturen till fördel för de ägare som har låg eller ingen ägarskatt alls. Ofta har utländska ägare väsentligt lägre skatt i ägarledet än i vart fall fysiska ägare har i Sverige. En studie genomförd av IBFD på uppdrag av Svenskt Näringsliv (IBFD 2009) visar att ägarskatterna i 33 jämförbara länder är 18 procent, medan de i normalfallet i Sverige uppgår till 30 procent. Sammanställningen i &lt;SPAN class="ft13"&gt;Tabell A1 &lt;/SPAN&gt;i Appendix visar också att kapitalvinstskatten på långa aktieinnehav är noll i 13 av &lt;NOBR&gt;OECD/BRIC-länderna&lt;/NOBR&gt; och högst 20 procent i ytterligare elva länder i den gruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Ett sätt att minska skillnaderna mellan eget och lånat kapital skulle därför vara att sänka den svenska kapitalskatten på utdelningar och kapitalvinster, men inte för räntor. En sänkning av kapitalinkomstskatten skulle dessutom ha en rad andra positiva effekter för finans- och penningpolitiken (Andersson 2012). Vidare står privatpersoner endast för en del av företagens finansiering. För övriga ägare skulle asymmetrin mellan eget och lånat kapital kvarstå. Om en sådan generell åtgärd inte kan genomföras finns det möjlighet att på företagsnivå införa ett avdrag för en avkastning på eget kapital som motsvarar räntan på lån. Detta system benämnas ibland &lt;SPAN class="ft13"&gt;Allowance for Corporate Equity &lt;/SPAN&gt;(ACE). Flera länder inom EU har ett sådant system, bland annat Belgien och Italien. ACE innebär att företagsskattebasen blir smalare och för att, allt annat lika, inbringa samma bolagsskatteintäkter i en statisk analys krävs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft20"&gt;718&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_691"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft10"&gt;att bolagsskattesatsen höjs. Då högre bolagsskattesats ökar sned- vridningarna är det utifrån ekonomisk teori en öppen fråga om de sammantagna snedvridningarna ökar eller minskar med ett &lt;NOBR&gt;ACE-system.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft26"&gt;7 Avslutning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Ett av de mest omdebatterade områdena sedan ”århundradets skattereform” trädde i kraft 1991 är beskattningen av privatpersoners utdelningsinkomster och kapitalvinster på aktier. Det har ibland hävdats att hög skatt på kapitalinkomster som härrör från ägandet av företag inte har betydande negativa ekonomiska konsekvenser. Denna slutsats beror på att man hårdrar resultaten från så kallade &lt;SPAN class="ft13"&gt;new view&lt;/SPAN&gt;- modeller samt till dessa närliggande teoribildningar. Om ett antal antaganden är uppfyllda kan det visas att hög ägarbeskattning inte är ett samhällsekonomiskt problem. Inte minst krävs att ett företags ägar- och finansieringsstruktur saknar relevans för hur effektivt företaget sköts, för dess tillväxt, för hushållens utbud av kapital till företag samt för benägenheten att överhuvudtaget starta företag och att den svenska kapitalmarknaden är helt integrerad med den internationella kapitalmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft10"&gt;Detta är dock långtgående antaganden. Många av antagandena kan kanske sägas vara uppfyllda i stor utsträckning för stora företag med spritt ägande och med en så hög lönsamhet att investeringar kan finansieras med kvarhållna vinstmedel. Även för dessa företag kan dock skatten på erhållna utdelningar leda till sämre ägarstyr- ning, då incitamenten att öka företagets vinst sjunker om ägarna får behålla en mindre del av utdelningen. Att dra policyslutsatsen att utdelningsskatten &lt;SPAN class="ft13"&gt;generellt sett &lt;/SPAN&gt;är av ringa betydelse för investering- arnas inriktning och omfattning är därför att gå mycket längre än vad som kan motiveras utifrån ekonomisk forskning. &lt;SPAN class="ft13"&gt;New view&lt;/SPAN&gt;- modellerna har gett viktiga bidrag till forskningen och ger också flera intressanta policyslutsatser. Liksom nästan alla andra eko- nomiska modeller beaktar &lt;SPAN class="ft13"&gt;new &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;view&lt;/SPAN&gt;-modellerna&lt;/NOBR&gt; enbart en del av verkligheten och kan därför enbart användas som en av flera delar i ett beslutsunderlag för policybeslut. Ingen modell klarar av att samtidigt ta hänsyn till alla relevanta mekanismer som påverkar den optimala utformningen av bolags- och kapitalinkomstskatte- systemen. Vår centrala poäng är att det finns många andra meka- nismer som är relevanta för utformningen av dessa system och att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft20"&gt;719&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_692"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;det är viktigt för beslutsfattare att även ha kännedom om dessa mekanismer och vad forskningen säger om dessa mekanismers relevans i olika sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Vi har i denna expertrapport, skriven på uppdrag av Företags- skattekommittén, först diskuterat &lt;SPAN class="ft13"&gt;new &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;view&lt;/SPAN&gt;-modellerna.&lt;/NOBR&gt; I dessa modeller beaktas inte effekten av en effektiv bolagsstyrning, betydelsen av entreprenörsinsatser samt betydelsen av inhemska ägare för näringslivets dynamik. Förenklingar kan vara motiverade om en modell har ett snävt syfte, men att anta bort snedvridande mekanismer kan vara problematiskt om modellen ska ge vägledning i utformningen av en optimal beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Efter att ha diskuterat &lt;SPAN class="ft13"&gt;new &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;view&lt;/SPAN&gt;-modellen&lt;/NOBR&gt; går vi igenom ett antal andra modeller som fångar olika mekanismer. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Traditional view&lt;/SPAN&gt;, som antar att företag på marginalen finansierar sina invester- ingar med nyemissioner. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Agency &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;view&lt;/SPAN&gt;-modeller&lt;/NOBR&gt; analyserar utdel- ningars funktion i företag med spritt ägande, utifrån en så kallad &lt;NOBR&gt;principal–agent-modell.&lt;/NOBR&gt; I &lt;SPAN class="ft13"&gt;agency &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;view&lt;/SPAN&gt;-modeller&lt;/NOBR&gt; får, som nämnts ovan, skatt på utdelningar via sämre ägarstyrning negativa effekter på företagets lönsamhet. Entreprenörsdrivna företag avviker i mycket hög utsträckning från de antaganden som måste vara upp- fyllda i en &lt;SPAN class="ft13"&gt;new &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;view&lt;/SPAN&gt;-modell.&lt;/NOBR&gt; Investeringarna kan av uppenbara skäl inte finansieras med kvarhållna vinstmedel. Många personer behöver samarbeta, samtidigt som detta samarbete kännetecknas både av gemensamma intressen (hög vinst) och intressekonflikter (hur vinsten ska fördelas). Vidare har inte alla personer som spelar viktiga roller i entreprenöriella företag samma information. Det är viktigt att förstå hur entreprenöriella företag fungerar för att skattesystemet inte oavsiktligt ska hindra effektiva lösningar av de speciella problem som entreprenöriella företag möter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft10"&gt;Vi diskuterar också hur pass integrerad den svenska kapital- marknaden är med den internationella kapitalmarknaden och vilka följder den bristande neutraliteten mellan eget och lånat kapital har. Vi konstaterar att det finns en stark s.k. &lt;SPAN class="ft13"&gt;home bias &lt;/SPAN&gt;på kapitalmark- naden. Investerare tenderar att ha en mycket högre andel av sina tillgångar i hemlandet än vad som skulle vara fallet om kapital- marknaderna vore helt integrerade. Eget kapital behandlas sämre än lånat kapital skattemässigt. Det beror på att räntan på lånat kapital är avdragsgill för företaget, medan avkastningen på eget kapital, dvs. utdelningen, inte är avdragsgill. Detta för med sig en rad nack- delar. Den första uppenbara nackdelen är att den bristande neutrali- teten snedvrider företagens finansieringsbeslut. Det stannar dock&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft20"&gt;720&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_693"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;inte där. Skattefördelen för skulder leder till högre belånade före- tag, vilket gör ekonomin känsligare för konjunktursvängar. Vidare leder skattefördelen för lånat kapital till att företag som inte kan ersätta eget kapital med lånat kapital missgynnas. Det gäller t.ex. i stor utsträckning nya innovativa företag, vilket är olyckligt då innovativa företag tenderar att ha större positiva externa effekter i ekonomin än andra företag. Detta beror på att teknologisk innova- tion generellt sett antas leda till vinster för samhällsekonomin som är större än den privata avkastning som tillkommer ägarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Vi har i denna rapport gått igenom ett antal olika modeller som är relevanta för utformningen av skattelagstiftningen. Vårt intryck är att &lt;SPAN class="ft13"&gt;new &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;view&lt;/SPAN&gt;-modellerna&lt;/NOBR&gt; sedan länge är välkända för beslutsfatt- arna. Detta är förstås positivt. Vi vill i denna rapport lyfta fram även ett antal andra modeller som också kan användas som under- lag för policybeslut. Ingen av dessa modeller tar hänsyn till alla relevanta aspekter av verkligheten. De ska därför inte ses som alternativ till &lt;SPAN class="ft13"&gt;new view &lt;/SPAN&gt;utan som kompletterande verktyg som kan användas när de är tillämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Vi kommer inte i denna rapport med några konkreta policy- rekommendationer, men vill avslutningsvis peka på några områden där skattepolitiken skulle kunna förbättras. Framför allt vill vi peka på områden där skattesystemet skulle kunna förbättras för att ge bättre villkor (eller sluta missgynna) entreprenöriella företag. Detta är särskilt viktigt för ett land som Sverige som har relativt gynn- samma förutsättningar för entreprenörskap i den kunskapsinten- siva sektorn, inte minst tack vare en hög utbildningsnivå med många tekniskt/naturvetenskapligt utbildade och flera globala storföretag aktiva i forskningsintensiva branscher.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Entreprenörer som framgångsrikt startar snabbt växande företag i kunskapsintensiva sektorer tenderar att vara ovanligt kompetenta. Detta inkluderar typiskt en lång formell utbildning, kreativitet, hög risktolerans, förmåga att leda andra samt industriell erfarenhet. Potentiellt framgångsrika entreprenörer är därför få och inte lätta att ersätta. De med störst potential tenderar att ha redan välbetalda, trygga karriärer i existerande företag. För att överge en attraktiv anställning och utsätta sig för risken för misslyckande (som alltid är stor, ofta långt större än 50 procent) krävs att belöningen är stor för de få som lyckas. Om skatterna tar alltför stor del av avkast- ningen kommer det att få negativa effekter på antalet entreprenöri- ella företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1345 ft20"&gt;721&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_694"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1116 ft10"&gt;Skatter påverkar utbudet av entreprenörskap och av aktivt ägan- de, samt påverkar möjligheten att sluta skatteeffektiva avtal mellan entreprenörer, externa finansiärer och nyckelmedarbetare. Skatter är enligt vår bedömning en svag punkt i det svenska institutionella ramverket för entreprenöriella företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Även om inte skattesystemets utformning ensamt kan skapa ett drivhusklimat för nya och snabbväxande företag, är det av funda- mental betydelse. Om skattereglerna är utformade på ett sätt som (oavsiktligt) skapar problem för entreprenörskap och utövande av aktivt ägande, förefaller det svårt att finna andra policyåtgärder som kan kompensera för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Ett alternativ till att anpassa skattereglerna till entreprenöriella företags förutsättningar skulle kunna vara att staten med olika insatser försöker tillföra riskkapital och gynna FoU och innova- tioner t.ex. att via skatteincitament eller regleringar styra placerare att investera i venture capital, eller att subventionera utgifter för FoU, t.ex. genom att mer än 100 procent av utgiften får dras av. En sådan slutsats har svagt empiriskt stöd. Den offentliga sektorn har inte oväntat visat sig mindre framgångsrik när det gäller att identifiera projekt som utvecklas till framgångsrika företag. Att välja vinnare har redan visat sig vara svårt för de vinstdrivande finansiella aktörer som specialiserar sig på detta. Dessutom tycks framgång kräva hård ”styrning” av bolagen och brutala krav, något som den offentliga sektorn inte heller är lämplig för. Även om forskningen inte är entydig visar genomgångar av bland annat Harvardprofessorn Josh Lerner (2009) att direkta offentliga sats- ningar för att stimulera entreprenörskap nästan alltid misslyckats. Om i stället incitamenten utformas så att drivkrafterna till produk- tiva entreprenörsinsatser stärks, ökar både efterfrågan på risk- kapital och avkastningen på &lt;NOBR&gt;FoU-investeringar.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft10"&gt;Ett förstahandsalternativ för att främja entreprenörskap är enligt vår uppfattning att justera skattesystemet där det, oavsiktligt, skapar stora snedvridningar för entreprenörer och entreprenöriella företag. Exempel på detta är att beskattningen av personaloptioner i vissa fall gör att det som ekonomiskt sett är kapitalinkomst i stället klassas som arbetsinkomst och därmed beskattas hårt. Problemet med detta är att det försvårar för entreprenören och externa finansiärer att teckna de avtal som innehåller den optimala fördelningen av ägandet av företaget vid olika utfall. Den bristande neutraliteten mellan lånat och eget kapital är en stor fråga för företagssektorn som helhet, men mer allvarlig för mindre innova-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft20"&gt;722&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_695"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p768 ft10"&gt;tiva företag. Beskattningen av försäljningen av onoterade aktier bör också ses över, då det som är entreprenöriell inkomst i vissa fall klassas som arbetsinkomst och därmed får en hög skattebelastning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1523 ft20"&gt;723&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_696"&gt;


&lt;P class="p0 ft21"&gt;Bilaga 4 SOU 2014:40&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft26"&gt;Appendix&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Tabell A1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td315"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Kapitalvinstskatt vid försäljning av långsiktiga innehav av aktier i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td127"&gt;&lt;P class="p52 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td315"&gt;&lt;P class="p52 ft130"&gt;ett antal länder år 2011 (eller senast tillgängliga år).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td131"&gt;&lt;P class="p52 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td316"&gt;&lt;P class="p52 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td317"&gt;&lt;P class="p52 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td316"&gt;&lt;P class="p427 ft72"&gt;Skattesats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td317"&gt;&lt;P class="p125 ft84"&gt;Minsta innehavstid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td318"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td319"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td318"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td319"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td318"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td319"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Indien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td318"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td319"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;1 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Island&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td318"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td319"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Luxemburg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td318"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td319"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;6 mån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Kina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td318"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td319"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Mexiko&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td318"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td319"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft77"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td318"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td319"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Nya Zeeland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td318"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td319"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Schweiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td318"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td319"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td318"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td319"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;6 mån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Turkiet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td318"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td319"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td318"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td319"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;1 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;1–10&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td318"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td319"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Slovenien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td318"&gt;&lt;P class="p427 ft72"&gt;10 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td319"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;10 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;11–20&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td318"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td319"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Brasilien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td318"&gt;&lt;P class="p427 ft72"&gt;15 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td319"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Chile&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td318"&gt;&lt;P class="p427 ft72"&gt;20 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td319"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Israel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td318"&gt;&lt;P class="p427 ft72"&gt;20 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td319"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Japan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td318"&gt;&lt;P class="p427 ft72"&gt;20 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td319"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Korea&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td318"&gt;&lt;P class="p427 ft72"&gt;20 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td319"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td318"&gt;&lt;P class="p427 ft72"&gt;19 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td319"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;6 mån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Ryssland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td318"&gt;&lt;P class="p427 ft72"&gt;13 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td319"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Slovakien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td318"&gt;&lt;P class="p427 ft72"&gt;19 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td319"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Ungern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td318"&gt;&lt;P class="p427 ft72"&gt;16 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td319"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td127"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;USA*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td318"&gt;&lt;P class="p427 ft72"&gt;19,1 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td319"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;1 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td131"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td316"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td317"&gt;&lt;P class="p52 ft173"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p840 ft77"&gt;Källa: Carroll och Prante (2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1524 ft220"&gt;Anm.: Urvalet utgörs av samtliga &lt;NOBR&gt;OECD-länder&lt;/NOBR&gt; samt &lt;NOBR&gt;BRIC-länderna&lt;/NOBR&gt; och alla länder där skattesatsen är ≤ 20 procent har medtagits. Enskilda detaljer framgår närmare i källan och av respektive lands regelverk. I de fall då det står ”0” i kolumnen minsta innehavstid är den angivna skattesatsen oberoende av innehavstiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1525 ft77"&gt;*Skattesatsen för USA baserar sig på genomsnittlig skatt på delstatsnivå. Den federala skattesatsen är 15 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft20"&gt;724&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_697"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1275 ft26"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1526 ft10"&gt;Andersson, Krister (2012), ”Särskilt yttrande av experten Krister Andersson”. I &lt;SPAN class="ft13"&gt;Skatteincitament för riskkapital. Delbetänkande av Företagsskattekommittén&lt;/SPAN&gt;. SOU 2012:3. Stockholm: Fritzes, &lt;NOBR&gt;346–351.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft11"&gt;Apel, Mikael och Jan Södersten (1999), ”Personal Taxation and Investment Incentives in a Small Open Economy”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;International Tax and Public Finance &lt;/SPAN&gt;6(1), &lt;NOBR&gt;79–88.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1321 ft11"&gt;Asimakopulos, Athanasios och John B. Burbidge (1975), ”Corporate Taxation and the Optimal Investment Decisions of Firms”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;Journal of Public Economics &lt;/SPAN&gt;4(3), &lt;NOBR&gt;281–287.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1321 ft10"&gt;Attanasio, Orazio P. och Matthew Wakefield (2010), ”The Effects of Consumption and Saving of Taxing Asset Returns”. I James Mirrlees m.fl., red., &lt;SPAN class="ft13"&gt;Dimensions of Tax Design: The Mirrlees Review&lt;/SPAN&gt;. Oxford: Oxford University Press, &lt;NOBR&gt;676–736.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft11"&gt;Auerbach, Alan J. (1979), ”Share Valuation and Corporate Equity Policy”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;Journal of Public Economics &lt;/SPAN&gt;11(3), &lt;NOBR&gt;291–305.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1322 ft10"&gt;Auerbach, Alan J. (2002), ”Taxation and Corporate Financial Policy”. I Alan J. Auerbach och Martin S. Feldstein, red.,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft13"&gt;Handbook of Public Economics&lt;SPAN class="ft10"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Vol. 3. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Amsterdam: North- Holland, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1251–1292.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft11"&gt;Auerbach, Alan J. och Kevin A. Hassett (2002), ”On the Marginal Source of Investment Funds”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;Journal of Public Economics &lt;/SPAN&gt;87(1), &lt;NOBR&gt;205–232.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1301 ft11"&gt;Auerbach, Alan och Kevin A. Hassett (2006), ”Dividend Taxes and Firm Valuation: New Evidence”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;American Economic Review &lt;/SPAN&gt;96(2), &lt;NOBR&gt;119–123.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1301 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Autio, Erkko (2007), &lt;/SPAN&gt;Global Entrepreneurship Monitor: 2007 Global Report on &lt;NOBR&gt;High-Growth&lt;/NOBR&gt; Entrepreneurship. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Babson Park, MA och London, UK: Babson College och London Business School.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft10"&gt;Bai, Yai och Jing Zhang (2010), ”Solving the &lt;NOBR&gt;Feldstein-Horioka&lt;/NOBR&gt; Puzzle With Financial Frictions”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Econometrica &lt;/SPAN&gt;78(2), &lt;NOBR&gt;603–632.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1313 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Baumol, William J. (2010), &lt;/SPAN&gt;The Microtheory of Innovative Entrepreneurship. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Princeton, NJ: Princeton University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1190 ft20"&gt;725&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_698"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1303 ft10"&gt;Bengtsson Ola och David Hsu (2010), ”How Do Venture Capital Partners Match with Startup Founders?”. Working Paper. Tillgänglig på SSRN: http://ssrn.com/abstract=1568131&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1317 ft10"&gt;Bengtson, Ola (2011), ”Covenants in Venture Capital Contracts”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft13"&gt;Management Science, &lt;SPAN class="ft10"&gt;under utgivning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bhidé, Amar (2008&lt;/SPAN&gt;), The Venturesome Economy: How Innovation Sustains Prosperity in a More Connected World&lt;SPAN class="ft11"&gt;. Princeton, NJ: Princeton University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;Bianchi, Milo och Magnus Henrekson (2005), ”Is Neoclassical Economics still Entrepreneurless?”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;Kyklos &lt;/SPAN&gt;58(3), &lt;NOBR&gt;353–377.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1307 ft10"&gt;Black, Fisher (1976), ”The Dividend Puzzle”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Journal of Portfolio Management &lt;/SPAN&gt;2(1), &lt;NOBR&gt;5–84.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Black, Bernard S. och Ronald J. Gilson (1998), ”Venture Capital and the Structure of Capital Markets: Banks versus Stock Markets&lt;SPAN class="ft13"&gt;”. Journal of Financial Economics &lt;/SPAN&gt;47(3), &lt;NOBR&gt;243–277.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Bradford, Douglas F. (1981), ”The Incidence and Allocation Effects of a Tax on Corporate Distributions”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Journal of Public Economics &lt;/SPAN&gt;15(1), &lt;NOBR&gt;1–22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Braunerhjelm, Pontus, Zoltan J. Acs, David B. Audretsch och Bo Carlsson (2010), ”The Missing Link: Knowledge Diffusion and Entrepreneurship in Endogenous Growth”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Small Business Economics &lt;/SPAN&gt;34(2), &lt;NOBR&gt;105–125.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Brown, Jeffrey R., Nellie Liang och Scott Weisbenner (2007), ”Executive Financial Incentives and Payout Policy: Firm Responses to the 2003 Dividend Tax Cut”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Journal of Finance &lt;/SPAN&gt;62(4), &lt;NOBR&gt;1935–1965.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Carlsson, Bo, Zoltan J. Acs, David B. Audretsch och Pontus Braunerhjelm (2009), ”Knowledge Creation, Entrepreneurship and Economic Growth: A Historical Review”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Industrial and Corporate Change &lt;/SPAN&gt;18(6), &lt;NOBR&gt;1193–1229.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1324 ft10"&gt;Carroll, Robert, Douglas &lt;NOBR&gt;Holtz-Eakin,&lt;/NOBR&gt; Mark Rider och Harvey S. Rosen (2000a), ”Income Taxes and Entrepreneurs’ Use of Labor”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Journal of Labor Economics &lt;/SPAN&gt;18(2), &lt;NOBR&gt;324–355.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Carroll, Robert, Douglas &lt;NOBR&gt;Holtz-Eakin,&lt;/NOBR&gt; Mark Rider och Harvey .S. Rosen (2000b), “Entrepreneurs, Income Taxes, and Invest- ment”. I Joel B. Slemrod, red., &lt;SPAN class="ft13"&gt;Does Atlas Shrug? The Economic Consequences of Taxing the Rich. &lt;/SPAN&gt;New York: Russell Sage Foundation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft20"&gt;726&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_699"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1527 ft10"&gt;Carroll, Robert, Douglas &lt;NOBR&gt;Holtz-Eakin,&lt;/NOBR&gt; Mark Rider och Harvey S. Rosen (2001), ”Personal Income Taxes and the Growth of Small Firms”. I James M. Poterba, red., &lt;SPAN class="ft13"&gt;Tax Policy and the Economy &lt;/SPAN&gt;15. Cambridge, MA: MIT Press, &lt;NOBR&gt;121–148.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1528 ft10"&gt;Carroll, Robert och Gerald Prante (2012), “Corporate Dividend and Capital Gains Taxation: A Comparison of the United States to other Developed Nations” Ernst &amp; Young, februari, http://asi.gpgwebreview.com/assets/EY_ASI_Dividend_and_C &lt;NOBR&gt;apital_Gains_International_Comparison_Report_2012-02-&lt;/NOBR&gt; 03.pdf&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft10"&gt;Cavanagh, Gordon (2011), &lt;SPAN class="ft13"&gt;Quarterly National Accounts&lt;/SPAN&gt;. Dublin: Central Statistics Office.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft10"&gt;Chetty, Raj och Emmanuel Saez (2005), ”Dividend Taxes and Corporate Behavior: Evidence from the 2003 Dividend Tax Cut”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Quarterly Journal of Economics &lt;/SPAN&gt;120(3), &lt;NOBR&gt;791–833.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft10"&gt;Chetty, Raj och Emmanuel Saez (2006), ”The Effects of the 2003 Dividend Tax Cut on Corporate Behavior: Interpreting the Evidence”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;American Economic Review &lt;/SPAN&gt;96(2), &lt;NOBR&gt;124–129.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft10"&gt;Chetty, Raj och Emmanuel Saez (2010), ”Dividend and Corporate Taxation in an Agency Model of the Firm”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;American Economic Journal: Economic Policy &lt;/SPAN&gt;2(3), &lt;NOBR&gt;1–31.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft10"&gt;Chetty, Raj, John Friedman, Tore Olsen och Luigi Pistaferri (2011), ”Adjustment Costs, Firm Responses, and Micro vs. Macro Labor Supply Elasticities: Evidence from Danish Tax Records”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Quarterly Journal of Economics &lt;/SPAN&gt;126(2), &lt;NOBR&gt;749–804.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft10"&gt;Dahlquist, Magnus, Lee Pinkowitz, René Stulz och Rohan William- son (2003), ”Corporate Governance and the Home Bias”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft13"&gt;Journal of Financial and Quantitative Analysis &lt;SPAN class="ft10"&gt;38(1), &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;87–110.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1313 ft11"&gt;De Mooij, Ruud (2011), ”Tax Biases to Debt Finance: Assessing the Problem, Finding Solutions”. IMF Staff Discussion Note. Washington, DC: International Montary Fund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1321 ft10"&gt;De Mooij, Ruud och Michael P. Devereux (2009), ”Alternative Systems of Business Tax in Europe: An Applied Analysis of ACE and CBIT Reforms”. Directorate General Taxation and Customs Union, European Commission, Brussels: Taxation Papers nr 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft20"&gt;727&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_700"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1303 ft10"&gt;Denis, Diane K. och John J. McConnell (2003), ”International Corporate Governance”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Journal of Financial and Quantitative Analysis &lt;/SPAN&gt;38(1), &lt;NOBR&gt;1–36.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Desai, Mihir, Fritz Foley och James Hines, (2004), ”A Multinational Perspective on Capital Structure Choice and Internal Capital Markets”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Journal of Finance &lt;/SPAN&gt;59(6), &lt;NOBR&gt;2451–2487.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Durnev, Artyom, Randall K. Morck och Bernard Yeung (2004), ”Value Enhancing Capital Budgeting and &lt;NOBR&gt;Firm-Specific&lt;/NOBR&gt; Stock Returns Variation”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Journal of Finance &lt;/SPAN&gt;59(1), &lt;NOBR&gt;65–106.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Egger, Peter, Wolfgang Eggert, Christian Keuschnigg och Hannes Winner, (2010), ”Corporate Taxation, Debt Financing and Foreign Plant Ownership”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;European Economic Review &lt;/SPAN&gt;54(1), &lt;NOBR&gt;96–107.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1323 ft11"&gt;Ekonomistyrningsverket (2011), ”Prognos Statens budget och de offentliga finanserna”. Rapport ESV 2011:33 september. Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Eliasson, Gunnar (1996), &lt;/SPAN&gt;Firm Objectives, Controls and Organi- zation: The Use of Information and the Transfer of Knowledge within the Firm. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Dodrecht: Kluwer Academic Publishers.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1327 ft11"&gt;Engström, Per och Bertil Holmlund (2009), ”Tax Evasion and Self- Employment in a &lt;NOBR&gt;High-Tax&lt;/NOBR&gt; Country: Evidence from Sweden”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;Applied Economics &lt;/SPAN&gt;41(19), &lt;NOBR&gt;2419–2430.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft10"&gt;Entreprenörskapsforum (2011), &lt;SPAN class="ft13"&gt;Entreprenörskap i Sverige – Nationell rapport 2011&lt;/SPAN&gt;. Stockholm. Entreprenörskapsforum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Feldstein, Martin S. (1970),”Corporate Taxation and Dividend Behavior”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Review of Economic Studies &lt;/SPAN&gt;37(1), &lt;NOBR&gt;57–72.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft11"&gt;Feldstein, Martin S. och Charles Horioka (1980), ”Domestic Savings and International Capital Flows”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;Economic Journal &lt;/SPAN&gt;90(358), &lt;NOBR&gt;314–329.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;French, Kenneth R. och James M. Poterba (1991), ”Investor Diversification and International Equity Markets”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;American Economic Review &lt;/SPAN&gt;81(2), &lt;NOBR&gt;222–226.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;Gentry, William M. och Glenn R. Hubbard (2004), ”Entrepreneurship and Household Saving”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;Advances in Economic Analysis &amp; Policy &lt;/SPAN&gt;4(1), Article 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;Gjerstad, Steven and Vernon Smith (2009), ”From Bubble to Depression?”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;Wall Street Journal&lt;/SPAN&gt;, 6 april.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft20"&gt;728&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_701"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1309 ft10"&gt;Gompers, Paul A. och Josh Lerner. (1998), ”What Drives Venture Capital Fundraising?”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Brookings Papers on Economic Activity: Microeconomics&lt;/SPAN&gt;, July, &lt;NOBR&gt;149–192.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft10"&gt;Gompers, Paul A. och Josh Lerner (1999), ”An Analysis of Compensation in the U.S. Venture Capital Partnership”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft13"&gt;Journal of Financial Economics &lt;SPAN class="ft10"&gt;51(1), &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3–44.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft10"&gt;Gompers, Paul A. och Josh Lerner (2001), &lt;SPAN class="ft13"&gt;The Money of Invention: How Venture Capital Creates New Wealth. &lt;/SPAN&gt;Cambridge, MA: Harvard University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft10"&gt;Gordon, Roger H. och Lans A. Bovenberg (1996), ”Why Is Capital So Immobile Internationally? Possible Explanations and Implications for Capital Income Taxation”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;American Economic Review &lt;/SPAN&gt;86(5), &lt;NOBR&gt;1057–1075.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft11"&gt;Gordon, Roger H. och Martin Dietz (2006), ”Dividends and Taxes”. NBER Working Paper nr 12292. Cambridge, MA: National Bureau of Economic Research.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1321 ft11"&gt;Gordon, Roger H. och Young Lee (2001), ”Do Taxes Affect Corporate Debt Policy? Evidence from U.S. Corporate Tax Return Data”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;Journal of Public Economics &lt;/SPAN&gt;82(2), &lt;NOBR&gt;195–224.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1301 ft11"&gt;Hall, Robert och Susan E. Woodward (2010), ”The Burden of the Nondiversifiable Risk of Entrepreneurship”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;American Economic Review &lt;/SPAN&gt;100(3), &lt;NOBR&gt;1163–1194.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1301 ft10"&gt;Harberger, Arnold (1962), ”The Incidence of the Corporate Income Tax”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Journal of Political Economy &lt;/SPAN&gt;70(3), &lt;NOBR&gt;215–240.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft10"&gt;Harberger, Arnold (1966), ”Efficiency Effects of Taxes on Income from Capital”. I Marian Krzyzaniak, red., &lt;SPAN class="ft13"&gt;Effects of Corporation Income Tax. &lt;/SPAN&gt;Detroit: Wayne State University Press, &lt;NOBR&gt;107–117.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft10"&gt;Henrekson, Magnus och Ulf Jakobsson (2012), ”The Swedish Corporate Control Model: Convergence, Persistence or Decline?”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Corporate Governance: An International Review&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;20(2), &lt;NOBR&gt;212–227.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft11"&gt;Henrekson, Magnus och Dan Johansson (2010), ”Gazelles as Job Creators: A Survey and Interpretation of the Evidence”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;Small Business Economics &lt;/SPAN&gt;35(2), &lt;NOBR&gt;227–244.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1321 ft11"&gt;Henrekson, Magnus och Dan Johansson (2009), ”Competencies and Institutions Fostering &lt;NOBR&gt;High-Growth&lt;/NOBR&gt; Firms”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;Foundations and Trends in Entrepreneurship &lt;/SPAN&gt;5(1), &lt;NOBR&gt;1–80.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1394 ft20"&gt;729&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_702"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1303 ft10"&gt;Henrekson, Magnus och Tino Sanandaji (2012), ”Beskattning av personaloptioner och innovativt entreprenörskap”. Stencil. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1529 ft10"&gt;Holderness, Clifford G. (2009), ”The Myth of Diffuse Ownership in the United States”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Review of Financial Studies &lt;/SPAN&gt;22(4), &lt;NOBR&gt;1377–1408.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft11"&gt;Huizinga, Harry (2010), ”The Behavior of International Firms and UK Tax Policy”. I James Mirrlees m.fl., red., &lt;SPAN class="ft49"&gt;Dimensions of Tax Design&lt;/SPAN&gt;. Oxford: Oxford University Press, &lt;NOBR&gt;900–904.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;Huizinga, Harry, Luc Laeven och Gaëtan Nicodème (2008), ”Capital Structure and International Debt Shifting”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;Journal of Financial Economics &lt;/SPAN&gt;88(1), &lt;NOBR&gt;80–118.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;Huizinga, Harry och Gaëtan Nicodème (2006), ”Foreign Ownership and Corporate Income Taxation: An Empirical Evaluation”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;European Economic Review &lt;/SPAN&gt;50(5), &lt;NOBR&gt;1223–1244.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;Hurst, Erik och Benjamin W. Pugsley (2010), ”Non Pecuniary Bene&lt;SPAN class="ft221"&gt;ﬁ&lt;/SPAN&gt;ts of Small Business Ownership”. Working Paper, University of Chicago.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;IBFD (2009), &lt;/SPAN&gt;Ägarskatter i 34 länder – en detaljerad kartläggning&lt;SPAN class="ft11"&gt;. Stockholm: Svenskt Näringsliv och IBFD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1307 ft11"&gt;Jensen, Michael C. (1986), ”Agency Costs of Free Cash Flow, Corporate Finance, and Takeovers”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;American Economic Review &lt;/SPAN&gt;76(2), &lt;NOBR&gt;323–329.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;Jensen, Michael C. och William H. Meckling (1976), ”Theory of the Firm: Managerial Behavior, Agency Costs and Ownership Structure”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;Journal of Financial Economics &lt;/SPAN&gt;3(4), &lt;NOBR&gt;305–360.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft10"&gt;Johansson, Dan (2010), ”The Theory of the Experimentally Orga- nized Economy and Competence Blocs: An Introduction”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft13"&gt;Journal of Evolutionary Economics &lt;SPAN class="ft10"&gt;20(2), &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;185–201.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft11"&gt;Kaplan, Steven N. och Josh Lerner (2010), ”It Ain't Broke: The Past, Present, and Future of Venture Capital”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;Journal of Applied Corporate Finance &lt;/SPAN&gt;22(2), &lt;NOBR&gt;36–47.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1327 ft11"&gt;Kaplan, Steven N. och Antoinette Schoar (2005), ”Private Equity Performance: Returns, Persistence, and Capital Flows”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;Journal of Finance &lt;/SPAN&gt;60(4), &lt;NOBR&gt;1791–1823.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft10"&gt;Kaplan, Steven N. och Per Strömberg (2003), ”Financial Contracting Theory Meets the Real World: Evidence from Venture Capital Contracts”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Review of Economic Studies &lt;/SPAN&gt;70(2), &lt;NOBR&gt;281–315.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft20"&gt;730&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_703"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1309 ft10"&gt;Kaplan, Steven N. och Per Strömberg (2004), ”Characteristics, Contracts, and Actions: Evidence from Venture Capital Analyses”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Journal of Finance &lt;/SPAN&gt;59(5), &lt;NOBR&gt;2177–2210.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft10"&gt;Keuschnigg Christian och Søren Bo Nielsen (2004), ”Taxation and Venture Capital Backed Entrepreneurship”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;International Tax and Public Finance &lt;/SPAN&gt;11(4), &lt;NOBR&gt;369–390.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;King, Mervyn A. (1977), &lt;/SPAN&gt;Public Policy and the Corporation&lt;SPAN class="ft10"&gt;. London: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Chapman-Hall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1313 ft10"&gt;Kleven, Henrik och Esben Schultz, (2011), ”Estimating Taxable Income Responses Using Danish Tax Reforms”. Working Paper, Copenhagen Business School och London School of Economics.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft10"&gt;Knight, Frank H. (1921), &lt;SPAN class="ft13"&gt;Risk, Uncertainty and Profit&lt;/SPAN&gt;. Boston: Houghton Mifflin Company.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1313 ft11"&gt;Kortum, Samuel och Josh Lerner (2000), ”Assessing the Contribution of Venture Capital to Innovation”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;RAND Journal of Economics &lt;/SPAN&gt;31(4), &lt;NOBR&gt;674–692.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1301 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Lerner, Josh (2009), &lt;/SPAN&gt;Boulevard of Broken Dreams: Why Public Efforts to Boost Entrepreneurship and Venture Capital Have Failed – and What to Do about It. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Princeton, NJ: Princeton University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft10"&gt;Lerner, Josh och Joacim Tåg (2012), ”Institutions and Venture Capital”. IFN Working Paper nr 897. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft10"&gt;Morck, Randall K. och Bernard Yeung (2005), ”Dividend Taxation and Corporate Governance”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Journal of Economic Perspectives&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;19(3), &lt;NOBR&gt;163–180.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft10"&gt;Nam, Jouahn, Jun Wang och Ge Zang (2010), ”The Impact of the Dividend Tax Cut and Managerial Stock Holdings on Corpor- ate Dividend Policy”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Global Finance Journal &lt;/SPAN&gt;21(3), &lt;NOBR&gt;275–292.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft10"&gt;Norbäck, &lt;NOBR&gt;Pehr-Johan,&lt;/NOBR&gt; Lars Persson och Jonas Vlachos (2009), &lt;NOBR&gt;”Cross-Border&lt;/NOBR&gt; Acquisitions and Taxes: Efficiency and Tax Revenues”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Canadian Journal of Economics &lt;/SPAN&gt;42(4), &lt;NOBR&gt;1473–1500.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft10"&gt;Obstfeld, Maurice och Kenneth S. Rogoff (2000), ”The Six Major Puzzles in International Macroeconomics: Is there a Common Cause?”. I Ben Bernanke och Kenneth S. Rogoff, red., &lt;SPAN class="ft13"&gt;NBER Macroeconomics Annual 2000&lt;/SPAN&gt;. Cambridge, MA: MIT Press, &lt;NOBR&gt;339–390.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft20"&gt;731&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_704"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;OECD (2007), &lt;/SPAN&gt;Fundamental Reform of Corporate Income Tax.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft10"&gt;OECD Tax Policy Studies No. 16. Paris: OECD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft11"&gt;OECD (2008), ”Measuring Entrepreneurship – A Digest of Indicators”. OECD – Eurostat Entrepreneurship Indicators Programme. Paris: OECD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft10"&gt;Piketty, Thomas (2010), ”Wealth Taxation in the 21st Century: A Personal View”. I James Mirrlees m.fl., red., &lt;SPAN class="ft13"&gt;Dimensions of Tax Design: The Mirrlees Review. &lt;/SPAN&gt;Oxford: Oxford University Press, &lt;NOBR&gt;825–831.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1324 ft10"&gt;Poterba, James M. (2004), ”Taxation and Corporate Payout Policy”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;American Economic Review &lt;/SPAN&gt;94(2), &lt;NOBR&gt;171–175.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft10"&gt;Poterba, James M. och Lawrence H. Summers (1985), ”The Economic Effects of Dividend Taxation”. I Edward I. Altman och M. G. Subrahmanyam, red., &lt;SPAN class="ft13"&gt;Recent Advances in Corporate Finance&lt;/SPAN&gt;. Homewood, IL: Richard D. Irwin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1324 ft10"&gt;Quadrini, Vincenzo (1999), ”The Importance of Entrepreneurship for Wealth Concentration and Mobility”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Review of Income and Wealth &lt;/SPAN&gt;45(1), &lt;NOBR&gt;1–19.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Rajan, Raghuram och Luigi Zingales (1995), ”What Do We Know about Capital Structure? Some Evidence from International Data”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Journal of Finance &lt;/SPAN&gt;50(4), &lt;NOBR&gt;1421–1460.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Ramsey, Frank P. (1928), ”A Mathematical Theory of Saving”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Economic Journal &lt;/SPAN&gt;38(152), &lt;NOBR&gt;543–559.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft10"&gt;Rogoff, Kenneth S. (1999), ”Institutions for Reducing Global Financial Instability”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Journal of Economic Perspectives &lt;/SPAN&gt;13(4), &lt;NOBR&gt;21–42.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1323 ft11"&gt;Rogoff, Kenneth (2011), ”Global Imbalances without Tears”. Project Syndicate, March.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1307 ft10"&gt;Rosa, Catarina D. M. och Kristiina Raade (2006), ”Profitability of Venture Capital Investment in Europe and the United States”. Economic Papers No. 245, &lt;NOBR&gt;Directorate-General&lt;/NOBR&gt; for Economic and Financial Affairs. Brussels: European Commission.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft10"&gt;Saez, Emmanuel (2010), ”Do Taxpayers Bunch at Kink Points?”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft13"&gt;American Economic Journal: Economic Policy &lt;SPAN class="ft10"&gt;2(3), &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;180–212.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft10"&gt;Sanandaji, Tino (2011), &lt;SPAN class="ft13"&gt;Essays in Entrepreneurship Policy&lt;/SPAN&gt;. Doctoral Dissertation in Public Policy. Chicago, IL: Irving B. Harris Graduate School of Public Policy Studies, University of Chicago.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft20"&gt;732&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_705"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1527 ft10"&gt;Sarasvathy, Saras D., Nicholas Dew, S. Ramakrishna Velamuri och Sankaran Venkataraman (2010), ”Three Views of Entpreneurial Opportunity”. I Zoltan J. Acs och David B. Audretsch, red.,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft13"&gt;Handbook of Entrepreneurship Research: An Interdisciplinary Survey and Introduction. &lt;SPAN class="ft10"&gt;New York: Springer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft11"&gt;Schumpeter, Joseph A. (2004 [1934]), &lt;SPAN class="ft49"&gt;The Theory of Economic Development. &lt;/SPAN&gt;London: Transaction Publishers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1300 ft10"&gt;Sercu, Piet och Rosanne Vanpee (2007), ”Home Bias in International Equity Portfolios: A Review”. Working Paper tillgängligt på SSRN: http://ssrn.com/abstract=1025806 or doi:10.2139/ssrn.1025806.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1530 ft10"&gt;Shleifer, Andrei och Robert W. Vishny (1997), ”Legal Determinants of External Finance”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Journal of Finance &lt;/SPAN&gt;52(3), &lt;NOBR&gt;1131–1150.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1530 ft10"&gt;Sinn, &lt;NOBR&gt;Hans-Werner&lt;/NOBR&gt; (1991a), ”Taxation and the Cost of Capital: The ‘Old’ View, the ‘New’ View and Another View”. I David F. Bradford, red., &lt;SPAN class="ft13"&gt;Tax Policy and the Economy 5&lt;/SPAN&gt;. Cambridge, MA: National Bureau of Economic Research, &lt;NOBR&gt;25–54.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1449 ft10"&gt;Sinn, &lt;NOBR&gt;Hans-Werner&lt;/NOBR&gt; (1991b), ”The Vanishing Harberger Triangle”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft13"&gt;Journal of Public Economics &lt;SPAN class="ft10"&gt;45(3), &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;271–300.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1300 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;SOU 1989:34, &lt;/SPAN&gt;Reformerad företagsbeskattning: betänkande av Utredningen om reformerad företagsbeskattning – (URF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1531 ft10"&gt;Stockholm: Allmänna Förlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1313 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;SOU 1995:104, &lt;/SPAN&gt;Skattereformen &lt;NOBR&gt;1990–1991:&lt;/NOBR&gt; en utvärdering&lt;SPAN class="ft11"&gt;. Betän- kande av Kommittén för utvärdering av skattereformen (KUSK). Stockholm: Fritzes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1321 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;SOU 2002:52, &lt;/SPAN&gt;Beskattning av småföretagare. Del 1. &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna&lt;SPAN class="ft11"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; Stockholm: Fritzes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1322 ft10"&gt;Södersten, Jan (1994), ”Bör utdelningar förbli skattefria?”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Skatte- nytt &lt;/SPAN&gt;44(10), &lt;NOBR&gt;592–606.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Sørensen, Peter Birch (2010), &lt;/SPAN&gt;Swedish Tax Policy – Recent Trends and Future Challenges&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Stockholm: Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft10"&gt;Stiglitz, Joseph (1973), ”Taxation, Corporate Financial Policy, and the Cost of Capital”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Journal of Public Economics &lt;/SPAN&gt;2(1), &lt;NOBR&gt;1–34.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1532 ft11"&gt;Tesar, Linda och Ingrid Werner (1995), ”Home Bias and High Turnover”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;Journal of International Money and Finance &lt;/SPAN&gt;14(4), &lt;NOBR&gt;467–492.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft20"&gt;733&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_706"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft10"&gt;Tirole, Jean (2001), ”Corporate Finance”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Econometrica &lt;/SPAN&gt;69(1), &lt;NOBR&gt;1–35.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1533 ft10"&gt;Wiklund, Johan, Per Davidsson och Frédéric Delmar (2003), ”What Do They Think and Feel about Growth? An &lt;NOBR&gt;Expectancy-Value&lt;/NOBR&gt; Approach to Small Business Managers’ Attitudes Toward Growth”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Entrepreneurship Theory and Practice &lt;/SPAN&gt;27(3), &lt;NOBR&gt;247–270.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1534 ft10"&gt;Zider, Bob (1998), ”How Venture Capital Works”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Harvard Business Review &lt;/SPAN&gt;76(6), &lt;NOBR&gt;131–139.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1533 ft11"&gt;Östros, Thomas (1997), Snabbprotokoll 1997/98:121 Anf. 137 Statsrådet Thomas Östros (s). Stockholm: Sveriges riksdag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1535 ft20"&gt;734&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_707"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340707x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1474 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1536 ft222"&gt;BESKATTNING AV PERSONALOPTIONER OCH INNOVATIVT ENTREPRENÖRSKAP&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1537 ft26"&gt;Expertrapport till Företagsskattekommittén&lt;A href="#page_707"&gt;&lt;SPAN class="ft223"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1538 ft10"&gt;Magnus Henrekson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1467 ft10"&gt;Institutet för Näringslivsforskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft10"&gt;Tino Sanandaji&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1467 ft10"&gt;Institutet för Näringslivsforskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1539 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;* &lt;/SPAN&gt;Vi tackar Ola Bengtsson, Göran Arvidsson, Louise Johannesson, Rickard Eriksson, Joacim Tåg och deltagarna vid en intern workshop på IFN för värdefulla kommentarer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1540 ft20"&gt;735&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_708"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft26"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;Finansiering av entreprenörsdrivna företag präglas av betydande transaktionsproblem. I den moderna entreprenörssektor som växt fram i bl.a. Silicon Valley har finansiella instrument utvecklats för att lösa dessa problem. Nyckeln till framgång var att skriva kom- plexa kontrakt där utfallet med hjälp av optioner och aktiekon- vertibler betingas på företagets utveckling. Detta har underlättats av att avkastningen på dessa instrument endast kapitalinkomstbeskattas i USA, f.n. med 15 procent. Optioner möjliggör samtidigt rekryt- ering av nyckelpersonal till nystartade företag i tillväxtfasen. I svensk skattelagstiftning beskattas avkastningen på personaloptioner i stället med en marginell skattesats på 67 procent när avkastningen är hög. Detta omöjliggör i praktiken användning av optioner för att skapa komplexa avtal i entreprenörsdrivna företag i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft10"&gt;I rapporten presenteras ett förslag till hur de nuvarande reglerna i inkomstskatte- och socialavgiftslagen om förvärv av personal- optioner skulle kunna förändras för att möjliggöra en effektiv användning av personaloptioner i entreprenörsdrivna innovations- företag även i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;1 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Optioner är finansiella instrument vars värde är direkt kopplade till ett företags värde. De kan användas för att minska ägarstyrnings- problem inom företag. Genom att ställa ut köpoptioner till nyckel- personal knyts deras ersättning starkare till marknadsvärdet på före- tagets egna kapital. Därmed kan en större överensstämmelse skapas mellan deras och aktieägarnas incitament att utveckla företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;IT-boom&lt;/NOBR&gt; blev det i Sverige vanligt att ledande befattningshavare tilldelades eller fick köpa optioner. Incitaments- program baserade på optioner i börsnoterade bolag kom dock av flera skäl i vanrykte. Den kraftiga börsuppgången gjorde att vd:ar och andra ledningspersoner gjorde stora vinster på sina options- innehav. Detta kritiserades då det kunde ses som en belöning för tur snarare än kompetens. I onoterade företag fanns ett annat pro- blem. Där var det vanligt att knyta optionerna till anställningen och ha klausuler som förhindrade avyttring innan en viss tid förlupit efter att optionerna lösts in i aktier. Eftersom optionerna var knutna till anställningen behandlades avkastningen ur skattesynpunkt som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft20"&gt;736&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_709"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft10"&gt;lön och beskattades vid inlösen. Lönen beräknades som aktiernas värde vid optionslösen och företaget hade dessutom skyldighet att betala sociala avgifter på vinsten, vilket gjorde att skatten på options- vinster ofta uppgick till cirka 67 procent. När det väl blev möjligt att sälja aktien efter inlåsningsperioden kunde värdet ha sjunkit till en bråkdel av det värde som redan beskattats. Dessa negativa erfaren- heter ledde till att många i Sverige drog slutsatsen att optioner var olämpliga att använda i incitamentsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Var denna slutsats riktig? I USA har optionsinstrumentet fått en avgörande betydelse i den entreprenöriella sektorn, både inom IT och bioteknik. Hur kan det komma sig att optioner används avsevärt mindre och tycks fungera sämre i Sverige, ett land som numera också har betydande nyföretagande och riskkapital i dessa sektorer? Kan skatteregler reformeras så att optionsinstrumentets fördelar kan utnyttjas även här?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;För att kunna besvara dessa frågor diskuterar vi (i) hur entrepre- nöriella företag byggs upp; (ii) varför optioner kan vara ett effektivt sätt att belöna nyckelmedarbetare – i synnerhet de som tar entre- prenöriella beslut; (iii) hur optioner måste behandlas skattemässigt; samt (iv) vilken kontraktsmässig flexibilitet som krävs för de institu- tionella placerarna. Vi diskuterar framförallt optioners användning i växande entreprenöriella bolag, inte i börsnoterade företag med spritt ägande. Avslutningsvis presenterar vi ett förslag till reform- ering av de nuvarande reglerna om förvärv av värdepapper respektive personaloptioner i inkomstskatte- och socialavgiftslagen. Den före- slagna reformeringen skulle möjliggöra en effektiv användning av personaloptioner i entreprenörsdrivna innovationsföretag även i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1541 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;Att bygga ett framgångsrikt företag kräver kompletterande kompetenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft10"&gt;Den arketypiska bilden av entreprenörskap är en enskild individ som kommer på en idé, finansierar ett nytt bolag, absorberar all risk, omvandlar affärsidén till en kommersiell innovation, expand- erar bolaget och förblir dess vd och huvudägare när företaget börs- noteras. För en teoretisk analys kan denna förenkling vara värde- full, och den stämmer fortfarande väl in på en del företag. Men entreprenöriellt företagande har utvecklats till en sektor med högst specialiserade roller, vilka utgör en stödjande kompetensstruktur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft20"&gt;737&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_710"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340710x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;kring den enskilde entreprenören. Finansiering och rådgivning sköts exempelvis av s.k. venture &lt;NOBR&gt;capital-bolag&lt;/NOBR&gt; (hädanefter förkortat VC). Ofta köps innovativa företag upp av större aktörer på ett relativt tidigt stadium. Extern ledningspersonal tas i många företag in under expansions- eller mognadsfasen och ersätter entre- prenören i denna roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Det råder viss begreppsförvirring gällande entreprenörskap, där olika slags företagare blandas samman på ett missvisande sätt. Enligt t.ex. Schumpeters (1934) definition är de flesta nyföretagare och egenföretagare inte entreprenörer, då de saknar ambition att vara innovativa eller tillväxtorienterade.&lt;A href="#page_710"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Majoriteten företagare i Sverige har inte och kommer aldrig att ha en enda extern anställd. Dessa företagare självrapporterar att de inte definierar sig själva som entreprenörer utifrån ambitionen att växa eller vara innovativa. Den typiska företagaren är frilansskribent, taxichaufför, hantverkare eller konsult utan anställda. Enmansföretagare och småföretagare utan ambition att växa över en viss nivå spelar en utomordentligt viktig roll för samhällsekonomin, t.ex. för att producera tjänster effektivt eller för att undgå diskriminering på arbetsmarknaden. Deras ekonomiska roll är dock inte att vara förnyande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft10"&gt;Snabbt växande, innovativa företag, de vi kallar entreprenöriella företag, är få och annorlunda. Medan &lt;NOBR&gt;icke-innovativa&lt;/NOBR&gt; egenföre- tagare generellt inte använder sig av stödstrukturerna så gör entreprenörer det i hög utsträckning. I USA anger t.ex. endast tre procent av alla egenföretagare att de har eller planerar att någonsin söka &lt;NOBR&gt;VC-finansiering,&lt;A href="#page_710"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_710"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;samtidigt som nära två tredjedelar av de bolag som lyckas bli introducerade på börsen tidigare erhållit sådan finansiering. Entreprenöriellt företagande är normalt också mer kunskapsintensivt än egenföretagande. Medan egenföretagare inte skiljer sig från löntagare vad gäller utbildning är sannolikheten 20 gånger större att företagare som har fått &lt;NOBR&gt;VC-finansiering&lt;/NOBR&gt; i USA har en doktorsexamen jämfört med den genomsnittlige amerikanen (Bengtsson och Hsu 2010). Hur ovanlig den nödvändiga kom- petensen är för innovativt entreprenörskap är lätt att glömma bort när man sätter likhetstecken mellan egenföretagande och entreprenör- skap. Potentiella entreprenörer är få och tenderar redan att ha trygga och välbetalda jobb i existerande företags karriärshierarkier. Över- gången till egenförtagande är därför normalt förknippad med en betydande alternativkostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Detta diskuteras ingående i Sanandaji (2011).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Egna beräkningar baserade på data från Panel Study of Entrepreneurial Dynamics (PSED).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;738&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_711"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340711x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft10"&gt;I policydiskussionen är fokus ofta på snabbt växande, innovativa företag, medan empirisk forskning av nödvändighet fokuserats på egenföretagare. I denna rapport diskuterar vi den förstnämnda kate- gorin. För att utveckla ett framgångsrikt företag i dessa kunskaps- intensiva verksamheter krävs en kombination av flera samverkande nyckelaktörer med kompletterande kompetenser. Entreprenören har en avgörande betydelse, men även andra aktörer ingår: venture- kapitalister,&lt;A href="#page_711"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;industrialister, forskare/uppfinnare, innovatörer, utbildad arbetskraft, kompetenta kunder och aktörer på andrahandsmark- naden. Framgångsrikt företagande som genererar snabb tillväxt är en funktion av hur väl dessa aktörer förvärvar och använder sig av sin kompetens. Möjligheterna och drivkrafterna att göra detta bestäms till stor del av det institutionella ramverket eller det som vi i dagligt tal kallar samhällets spelregler. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Figur 1 &lt;/SPAN&gt;är en förenklad illustration av olika aktörers bidrag till utvecklingsprocessen. De olika aktörerna med sina unika och kompletterande kompetenser – ibland kallat ett kompetensblock – är nödvändiga för att gå från den ursprungliga idén till industriell skala.&lt;A href="#page_711"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1542 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Vi använder i denna skrift omväxlande begreppen venture capital (VC) och riskkapital i deras ursprungliga betydelse, dvs. för att beteckna kapitalinsatser i ett tidigt stadium av ett företags eller en innovations liv. Detta till skillnad från svenska massmedias urskillningslösa och rubrikskapande tillämpning av etiketten ”riskkapitalist” på alla möjliga aktörer som arbetar med hög belåning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1543 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Kompetensblocksteorin lanserades ursprungligen av Gunnar Eliasson, se t.ex. Eliasson (1996).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft20"&gt;739&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_712"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340712x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p380 ft72"&gt;Figur 1 Många aktörer i stegen från innovation till storskaligt företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1544 ft224"&gt;Anm.: Figuren försöker fånga de faser i vilka de olika aktörerna inträder i innovations- och industrialiserings- processen. I ett första skede identifierar entreprenörerna potentiella vinstmöjligheter; ofta spelar kompetenta&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td320"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr29 td321"&gt;&lt;P class="p52 ft129"&gt;Kompetenta kunder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p790 ft129"&gt;Aktörer på andrahands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td320"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td53"&gt;&lt;P class="p1545 ft129"&gt;marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td320"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td107"&gt;&lt;P class="p52 ft215"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td88"&gt;&lt;P class="p52 ft215"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td320"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td322"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td53"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr16 td323"&gt;&lt;P class="p838 ft129"&gt;Framtagande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td277"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td324"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr16 td325"&gt;&lt;P class="p240 ft129"&gt;Kommersialisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td277"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td324"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td326"&gt;&lt;P class="p56 ft129"&gt;Företagsbyggande och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr23 td327"&gt;&lt;P class="p54 ft129"&gt;kommersialiserbar idé&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td324"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td328"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td324"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td329"&gt;&lt;P class="p124 ft129"&gt;industrialisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td330"&gt;&lt;P class="p52 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td331"&gt;&lt;P class="p52 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td332"&gt;&lt;P class="p52 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td324"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td333"&gt;&lt;P class="p52 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td228"&gt;&lt;P class="p52 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td334"&gt;&lt;P class="p52 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td324"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td331"&gt;&lt;P class="p52 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td335"&gt;&lt;P class="p52 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td336"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr33 td51"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td337"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td337"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td336"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td338"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td339"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td337"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td340"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td341"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td337"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td339"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td338"&gt;&lt;P class="p52 ft216"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p1546 ft227"&gt;Innovatörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td340"&gt;&lt;P class="p52 ft216"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr8 td342"&gt;&lt;P class="p1547 ft129"&gt;Entreprenörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft216"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td337"&gt;&lt;P class="p52 ft216"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p1548 ft129"&gt;Industrialister&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td338"&gt;&lt;P class="p52 ft228"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr33 td112"&gt;&lt;P class="p1549 ft229"&gt;Uppfinnare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td340"&gt;&lt;P class="p52 ft228"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft228"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td337"&gt;&lt;P class="p52 ft228"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td338"&gt;&lt;P class="p52 ft215"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td340"&gt;&lt;P class="p52 ft215"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr22 td342"&gt;&lt;P class="p137 ft129"&gt;(Innovatörer)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft215"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td337"&gt;&lt;P class="p52 ft215"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr22 td166"&gt;&lt;P class="p1548 ft129"&gt;Entreprenörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td338"&gt;&lt;P class="p52 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p1549 ft230"&gt;Forskare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td340"&gt;&lt;P class="p52 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td337"&gt;&lt;P class="p52 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td338"&gt;&lt;P class="p52 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr16 td112"&gt;&lt;P class="p1550 ft129"&gt;Entreprenörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td337"&gt;&lt;P class="p52 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td336"&gt;&lt;P class="p52 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft217"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft217"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft217"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft217"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft217"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td337"&gt;&lt;P class="p52 ft217"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td336"&gt;&lt;P class="p52 ft217"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft217"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr24 td112"&gt;&lt;P class="p1551 ft129"&gt;Venturekapitalister&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr24 td343"&gt;&lt;P class="p126 ft129"&gt;Yrkeskunnig arbetskraft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr41 td112"&gt;&lt;P class="p1551 ft129"&gt;(affärsänglar och fonder)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td337"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td336"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1552 ft218"&gt;kunder en viktig roll i denna del av processen och grunden till idén kan komma från en forskare. Uppfinnare engageras för att lösa tekniska problem, men när verksamheterna växer krävs innovatörer och industrialister för att leda mer omfattande utvecklingsprojekt. Ibland kan processen initieras av forskare eller uppfinnare, vilkas idéer sedan vidareutvecklas av innovatörer och entreprenörer. Den tidiga kommersialiserings- fasen involverar i huvudsak entreprenörer (eventuellt också innovatörer) och i mindre utsträckning yrkeskunnig arbetskraft. I industrialiseringsfasen aktiveras industrialisterna och då krävs också yrkeskunnig arbetskraft. Venturekapitalisterna finansierar utvecklingen i de tidiga skedena, medan aktörerna på andrahandsmarknaden kommer in senare. Figuren är en förenkling, t.ex. kan industrialister och aktörer på andrahandsmarknaden vara inkopplade betydligt tidigare, aktörerna kan arbeta parallellt med varandra, överlappande eller om varandra i olika faser. Samma person kan ibland fylla mer än en funktion, t.ex. vara både entreprenör och industrialist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft77"&gt;Källa: Förenkling från Henrekson och Johansson (2009) och Johansson (2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft10"&gt;Framgångar för entreprenöriella företag kräver att dessa aktörer samverkar. Aktörerna har dock olika intressen, samtidigt som investeringar i nya företag är behäftade med ovanligt höga transak- tionskostnader och stor osäkerhet. Att t.ex. få entreprenörens och finansiärernas intressen att sammanfalla har visat sig vara en svår uppgift. Huvuddelen av avkastningen i entreprenörssektorn kommer från ett fåtal bolag som blir ytterst framgångsrika, men som är omöj- liga att identifiera på förhand, medan tre fjärdedelar av invester- ingarna har noll eller negativ avkastning (Hall och Woodward 2010). Den högteknologiska entreprenörssektorn i USA, där den först växte fram, utvecklade kontrakt, finansiella instrument samt for- mella och informella institutioner för att minska dessa så kallade &lt;NOBR&gt;principal–agent-problem&lt;/NOBR&gt; (Gompers och Lerner 1999; se också faktaruta). I amerikanska &lt;NOBR&gt;VC-bolag&lt;/NOBR&gt; är numera äganderätterna till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft20"&gt;740&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_713"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340713x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;avkastningen allt mer separerade från kontrollrättigheterna (Kaplan och Strömberg 2003). Båda dessa slags rättigheter är samtidigt betingade på hur väl företaget utvecklas. Med hjälp av optioner och aktiekonvertibler utformas belöningssystemet så att företagaren och andra nyckelpersoner får allt mindre ägande ju sämre det går för bolaget, men extremt hög avkastning och stegvis ökat ägande vid framgång. I denna svåra ekonomiska terräng har optioner visat sig vara ett effektivt sätt att belöna företagaren och andra bärare av nyckelkompetenser i de få bolag som blir lönsamma, på samma gång som deras intressen knyts närmare andra aktörer i stödstrukturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1553 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Principal–agent-problemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt; &lt;/SPAN&gt;När samarbete ger fördelar tenderar en lång rad situationer uppstå där en agent handlar på uppdrag av en huvudman (principal). Exemplen kan mångfaldigas: en advokat som ger råd till sin klient, en läkare som undersöker en patient eller en företagsledare som agerar på uppdrag av före- tagets ägare. Här är vi främst intresserade av fallet där företags- ledningen agerar på uppdrag av företagets ägare. Principal– &lt;NOBR&gt;agent-problemet&lt;/NOBR&gt; handlar om hur man skall få överensstämmelse mellan principalens (ägarens) och agentens (företagsledningens) intressen. Det karaktäristiska i dessa relationer är att det finns vinster från samarbete, samtidigt som parterna även har egen- intressen som inte helt sammanfaller. Det viktigaste skälet till att principalen har svårt att förhindra agenten från att agera i enlighet med sina egna intressen är asymmetrisk information. Ägaren har svårt att observera exakt vad företagsledningen gör, hur mycket de anstränger sig osv. Ledningens informations- övertag riskerar att leda till att de eftersträvar egna mål såsom ökad status och förbättrade karriärmöjligheter för egen del snar- are än att arbeta med företagets bästa för ögonen, vilket i regel är ägarens mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1554 ft10"&gt;Entreprenören är otvivelaktigt den enskilt viktigaste aktören, men teorier om entreprenörskap har en tendens att sätta en heroisk företagare i centrum. I dagens högteknologiska sektorer är företag- aren dock så gott som alltid beroende av andra delar av stödstruk- turen. Samarbete mellan de olika typerna av kompetensbärare är nödvändig för innovation, och utvecklingen tycks gå mot allt starkare specialisering av dessa roller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft20"&gt;741&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_714"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340714x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;I det första skedet identifierar entreprenörerna potentiella vinst- möjligheter. Den tidiga kommersialiseringsfasen involverar också i huvudsak entreprenörer. I industrialiseringsfasen aktiveras industri- alisterna, samtidigt som yrkeskunnig arbetskraft blir viktigare. Ven- turekapitalisterna finansierar utvecklingen i de tidiga skedena, medan finansiärer på andrahandsmarknaden kommer in senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Allt oftare väljer entreprenörer att i ett relativt tidigt skede sälja innovationen till större företag som vidareutvecklar den, en rollför- delning som både enligt empirisk (t.ex. Baumol 2002) och teoretisk analys (Norbäck och Persson 2009) kan vara effektiv. Både kom- petensblocksteorin och Norbäck och Perssons teori pekar på behovet av ett institutionellt ramverk som underlättar samverkan mellan aktörer och som inte motverkar värdeskapande ägarbyten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;3 Avgörande svårigheter vid byggandet av ett företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft10"&gt;I detta avsnitt analyseras hur man bäst överbryggar de speciella incitamentsproblem som föreligger när entreprenören/grundaren inte är tillräckligt kapitalstark för att ensam kunna finansiera före- tagets utveckling fram till dess att dess fulla potential kan realiseras eller tills det kan säljas vidare till en annan aktör med större förmåga och resurser att ta företaget till nästa nivå. Genomgående beskrivs principerna för hur detta brukar göras i Silicon Valley, den region där utvecklingen av ändamålsenliga kontraktsformer kommit längst (Ohlsson 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Figur 2 &lt;/SPAN&gt;beskriver centrala faser i ett företags utveckling. Ett nystartat företag som bygger på en unik idé startas i normalfallet av en eller ett fåtal grundare med en egen affärsidé. Särskilt inom högteknologi eller om företaget är baserat på en oprövad idé är riskerna stora. Även i de fall där företaget blir en framgång tar det i regel ganska lång tid innan produkterna når marknaden och ytter- ligare en tid innan kassaflödet blir positivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Risken som måste delas är sällan kalkylerbar, vare sig för grund- arna eller externa bedömare, dvs. det handlar om genuin osäkerhet (&lt;SPAN class="ft13"&gt;uncertainty&lt;/SPAN&gt;).&lt;A href="#page_714"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vid investeringar i börsnoterade företag finns i regel tillräckligt med historisk erfarenhet för att räkna ut den förväntade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Både Knight (1921) och Keynes (1921) gjorde en distinktion mellan kalkylerbar risk där sannolikheten för olika utfall kan beräknas på förhand och osäkerhet där det inte finns någon bestämd, eller ens i princip kalkylerbar, sannolikhetsfördelning över möjliga utfall. Knight menade att hantering av osäkerhet är en fundamental aspekt av entreprenörskap. I litteraturen används ofta begreppet &lt;SPAN class="ft81"&gt;Knightian uncertainty&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft20"&gt;742&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_715"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340715x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;utfallsfördelningen någorlunda väl. Vid en investering i en ny inno- vation är det däremot omöjligt att bilda sig en klar uppfattning om utfallsfördelningen innan produkten är färdigutvecklad och intro- ducerad på marknaden. Innan man har provat går det vare sig att förutspå vilka tekniska problem som uppkommer eller om det överhuvudtaget finns en marknad. Att räkna på odds och förväntad avkastning i internetföretag ens tio år framåt i tiden hade t.ex. varit otänkbart 1990, när ytterst få ens hade en klar bild av vad internet överhuvudtaget var.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Den höga graden av osäkerhet i entreprenöriell verksamhet är relevant för diskussionen om optioner. Generellt gäller att produk- tionsfaktorer som används i en viss specialiserad verksamhet inte kan flyttas någon annanstans utan avsevärda kostnader. En stor del av värdet av produktionsfaktorerna är betingat av att de används i just den verksamhet de är specialiserade för. En produktionsfaktor kan sägas vara &lt;SPAN class="ft13"&gt;specifik &lt;/SPAN&gt;för en viss verksamhet – dess förhållande till alla andra produktionsfaktorer givet den produktionsteknik som används&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1555 ft10"&gt;– om dess värde sjunker ifall den flyttas till en annan verksamhet.&lt;A href="#page_715"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det i vårt sammanhang viktigaste exempel på när relationsspeci-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;fika tillgångar byggs upp är när en entreprenör tar in externa delägare. På grund av entreprenörens informationsövertag, specialistkunskaper och &lt;SPAN class="ft13"&gt;de facto &lt;/SPAN&gt;kontroll över företaget blir de externa investerarnas satsade kapital ”låst” till den enskilde entreprenören. De externa investerarna skulle förlora en del av det satsade kapitalet om de utmanövrerade entreprenören; deras tillgång har blivit delvis rela- tionsspecifik. Entreprenören behöver också rekrytera kompetent arbetskraft och såväl företaget som de anställda investerar i varandra och bygger gemensamt upp företaget. Detta gäller generellt i näringslivet, men är extra viktigt i växande kunskapsintensiva företag där ett fåtal individer är bärare av humankapitalet, särskilt entrepre- nören.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1556 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;För en fördjupad diskussion om produktionsfaktorers specificitet, se Caballero (2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;743&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_716"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340716x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;Bilaga 5 SOU 2014:40&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t80"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td344"&gt;&lt;P class="p1557 ft72"&gt;Figur 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p66 ft72"&gt;Centrala faser i ett entreprenöriellt företags utveckling.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td269"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td229"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td119"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td345"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td2"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td331"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td224"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td346"&gt;&lt;P class="p54 ft231"&gt;Nystartat företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td347"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td348"&gt;&lt;P class="p58 ft231"&gt;Utvecklingsfas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td349"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td350"&gt;&lt;P class="p58 ft231"&gt;Tillväxtfas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td346"&gt;&lt;P class="p57 ft232"&gt;– Ägt av en eller flera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td347"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td348"&gt;&lt;P class="p117 ft232"&gt;– Litet växande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td349"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td350"&gt;&lt;P class="p790 ft232"&gt;– Växande företag moget för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td346"&gt;&lt;P class="p382 ft233"&gt;grundare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td347"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td348"&gt;&lt;P class="p139 ft233"&gt;företag med visst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td349"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td350"&gt;&lt;P class="p240 ft233"&gt;&lt;NOBR&gt;börs-notering,&lt;/NOBR&gt; fsg till annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td346"&gt;&lt;P class="p57 ft233"&gt;– Negativt kassaflöde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td347"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td348"&gt;&lt;P class="p139 ft233"&gt;kassaflöde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td349"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td350"&gt;&lt;P class="p240 ft233"&gt;företag (&lt;SPAN class="ft234"&gt;trade sale&lt;/SPAN&gt;) eller till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td346"&gt;&lt;P class="p382 ft233"&gt;kräver &lt;NOBR&gt;EK-finansiering&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td347"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td348"&gt;&lt;P class="p117 ft233"&gt;– Tillväxt kräver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td349"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td350"&gt;&lt;P class="p240 ft233"&gt;ledningen (MBO)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td346"&gt;&lt;P class="p57 ft233"&gt;– Affärsänglar ev. in som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td347"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td348"&gt;&lt;P class="p139 ft233"&gt;externt EK &lt;NOBR&gt;––&amp;gt;&lt;/NOBR&gt; VC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td349"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td350"&gt;&lt;P class="p790 ft233"&gt;– VC lämnar sitt ägande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td346"&gt;&lt;P class="p382 ft233"&gt;delägare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td347"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td348"&gt;&lt;P class="p139 ft233"&gt;kommer in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td349"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td336"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td351"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td352"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td353"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td347"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td354"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td101"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td349"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td331"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td355"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td267"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td356"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td357"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td358"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td359"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td360"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td361"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td180"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td267"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td362"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td54"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td363"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td2"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td336"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td180"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr22 td364"&gt;&lt;P class="p54 ft231"&gt;Börsnotering (IPO)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td365"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td366"&gt;&lt;P class="p58 ft231"&gt;Fsg till annat företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td367"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td368"&gt;&lt;P class="p58 ft231"&gt;Fsg till ledningen (MBO)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr0 td369"&gt;&lt;P class="p1558 ft232"&gt;Kräver i regel att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td365"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td370"&gt;&lt;P class="p58 ft235"&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;(&lt;/SPAN&gt;trade sale&lt;SPAN class="ft231"&gt;)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td367"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td371"&gt;&lt;P class="p790 ft232"&gt;– Grundare och nyckel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td365"&gt;&lt;P class="p52 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td370"&gt;&lt;P class="p52 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td367"&gt;&lt;P class="p52 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td372"&gt;&lt;P class="p1558 ft232"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p52 ft232"&gt;finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td373"&gt;&lt;P class="p125 ft232"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td365"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td370"&gt;&lt;P class="p137 ft232"&gt;Tidigare ägare lämnar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td367"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td371"&gt;&lt;P class="p240 ft232"&gt;personer äger företaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td374"&gt;&lt;P class="p1558 ft233"&gt;huvudägare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td373"&gt;&lt;P class="p125 ft233"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td365"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td370"&gt;&lt;P class="p137 ft233"&gt;och verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td367"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td371"&gt;&lt;P class="p790 ft233"&gt;– Finansieras med lån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td374"&gt;&lt;P class="p1558 ft233"&gt;att lyckas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td373"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td365"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td370"&gt;&lt;P class="p137 ft233"&gt;integreras i det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td367"&gt;&lt;P class="p52 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td371"&gt;&lt;P class="p790 ft233"&gt;– Ev. finns externa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td372"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td373"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td365"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td370"&gt;&lt;P class="p137 ft232"&gt;köpande företaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td367"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td371"&gt;&lt;P class="p240 ft232"&gt;minoritetsägare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td375"&gt;&lt;P class="p52 ft236"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td278"&gt;&lt;P class="p52 ft236"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td376"&gt;&lt;P class="p52 ft236"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td365"&gt;&lt;P class="p52 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td377"&gt;&lt;P class="p52 ft236"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td367"&gt;&lt;P class="p52 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td378"&gt;&lt;P class="p52 ft236"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft231"&gt;Nedläggning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1559 ft233"&gt;&lt;NOBR&gt;VC-ägaren&lt;/NOBR&gt; har avtal som säkrar så stor del som möjligt av tillgångarna (preferensaktier m.m.)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft77"&gt;Anm.: EK = eget kapital; VC = venture capital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1560 ft10"&gt;Det företagsspecifika &lt;NOBR&gt;human-,&lt;/NOBR&gt; organisations- och strukturkapital som på detta sätt byggs upp innebär på samma sätt att många av de kompetenser medarbetarna bygger upp har ett mindre värde i en annan organisation, dvs. även i dessa relationer skapas relations- specifika tillgångar. För alla inblandade innebär därför uppbyggnad av relationsspecifika tillgångar ett risktagande. Särskilt viktigt blir att skydda sig mot att andra beter sig opportunistiskt, t.ex. att de externa investerarna manövrerar ut entreprenören utan att denne får rättmätig ersättning för sina insatser eller att medarbetare tvingas lämna företaget i förtid och därmed blir bedragna på möj- ligheten att dela på det framtida värdeskapande de varit med om att lägga grunden till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1561 ft10"&gt;Det grundläggande problemet, att skapa rätt incitament i verk- samheter med relationsspecifika tillgångar, härrör ifrån att det är omöjligt att upprätta avtal som täcker alla eventualiteter. Vid inkom- pletta kontrakt uppstår risk för att den ena parten exploaterar den andras beroende, s.k. &lt;SPAN class="ft13"&gt;hold up&lt;/SPAN&gt;.&lt;A href="#page_716"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;När parterna inte kan skriva avtal som är tillräckligt detaljerade för att täcka alla möjliga utfall (&lt;SPAN class="ft13"&gt;contingen-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1562 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Den som önskar ytterligare detaljer kring effekten av inkompletta kontrakt hänvisas till Bolton och Dewatripont (2005, kap. 11).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1563 ft20"&gt;744&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_717"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;cies&lt;/SPAN&gt;) är det viktigt att äganderätt och kontroll i olika situationer på förhand allokeras mellan parterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;Entreprenörskap präglas av relationsspecifika tillgångar, ett behov av att parter med skilda intressen samarbetar och osedvanligt hög &lt;NOBR&gt;icke-kalkylerbar&lt;/NOBR&gt; risk. Därför är behovet stort av kontraktsverktyg där ägande och kontroll kan betingas på oförutsägbara framtida utfall. Optioner har, rätt använda, visat sig vara ett av de viktigaste av dessa verktyg för avtal inom den entreprenöriella sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;På grund av transaktionskostnader och &lt;NOBR&gt;icke-kalkylerbara&lt;/NOBR&gt; risker är finansiering med eget kapital ofta nödvändigt. Dock är få grundare tillräckligt kapitalstarka för att själva finansiera företaget fram till den punkt då kassaflödet är positivt eller osäkerheten sjunkit tillräckligt mycket för att möjliggöra lånefinansiering. Skuldfinansiering för- svåras också av att företagen i regel varken har fasta tillgångar att pantsätta eller har kassaflöden att låna mot. Erfarenheterna från ”mjuka” statliga lån är samtidigt överlag nedslående (Lerner 2009; Svensson 2011). Många nya företag kan därför komma att förtvina i förtid i brist på kapital för utveckling och expansion, eller aldrig startas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft10"&gt;Det är värt att notera att investeringar i nystartade företag är en bråkdel av de samlade investeringarna i ekonomin, medan dessa bolags betydelse för innovation är avsevärt större än deras andel av de totala investeringarna (Kortum och Lerner 2000). Investeringar i VC har i USA inte motsvarat mer än cirka 0,15 procent av börs- värdet varje år. Medan dessa investeringar i USA har haft en genomsnittlig avkastning i nivå med börsen (Kaplan and Schoar 2005) har VC- investeringar i Europa haft betydligt lägre avkastning (Rosa och Raade 2006). Den samhällsekonomiska avkastningen på investeringar i innovationsbaserade företag är hög men motsvaras inte av en lika hög privatekonomisk avkastning för vare sig entre- prenörer eller investerare. Eftersom sektorn är så liten är skatte- intäkterna från kapitalvinster och optioner i nystartade företag i Sverige en försumbar andel av de totala skatteintäkterna. De sam- lade kapitalvinsterna har legat ungefärligen på 3 procent av Sveriges BNP under senare decennier (Ekonomistyrningsverket 2011). Entreprenöriella företags ägares kapitalvinster är en (mycket liten) del av denna redan blygsamma summa. Många ägare är dessutom undantagna från skatt på kapitalvinster, t.ex. utländska holding- bolag, &lt;NOBR&gt;icke-skattepliktiga&lt;/NOBR&gt; stiftelser och svenska pensionsfonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1564 ft10"&gt;De externa finansiärer som i regel är lämpligast att gå in med eget kapital i den första såddfasen är s.k. affärsänglar. Dessa är för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft20"&gt;745&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_718"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft10"&gt;mögna privatpersoner med egen erfarenhet av att vara företags- ledare och som har tid, engagemang och kapital att satsa i lovande affärsidéer (Landström 2007). Företaget får via affärsängelns eget nätverk ofta också tillgång till ytterligare kapital och kompetens (Kerr m.fl. 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft10"&gt;I nästa fas i ett företags utveckling finns mer information om affärsidéns bärkraft, vilket leder till lägre osäkerhet. I detta läge blir företaget även intressant för &lt;NOBR&gt;VC-bolag.&lt;/NOBR&gt; Dessa fungerar liksom affärsänglar inte bara som passiva finansiärer utan bidrar till utveck- landet av nya företag och vid kommersialiseringen av idéer (Hellman och Puri 2002).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;För externa finansiärer som går in med ägarkapital i ett entre- prenörsdrivet företag finns ett antal svårigheter som måste hanteras. Ett första problem är asymmetrisk information – entreprenören vet mer om verksamheten än vad potentiella finansiärer gör. Inte sällan finns dessutom risken att entreprenören är överoptimistisk vad gäller företagets framtidsutsikter (Parker 2009). Osäkerheten om företagets potential minskar efterhand som företaget utvecklas, eftersom mer information då blir tillgänglig. Vidare har avkastningen på investeringar i nystartade företag exceptionellt hög varians, med stor risk för att hela insatsen går förlorad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1565 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft207"&gt;Hur optioner kan användas vid byggandet av ett företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Traditioner och standarder har utvecklats för att hantera de speciella utmaningar externa investerare måste hantera när de investerar i nystartade företag. Investeraren har ett intresse av att inte initialt gå in med ett allt för stort belopp, eftersom den asymmetriska infor- mationen inte reduceras tillräckligt förrän investeraren blivit del- ägare och fått insyn i verksamheten. Över tiden minskar också osäkerheten om företagets tekniska och kommersiella potential. På marknaden har det därför utvecklats tekniker där externa invester- are betalar ut det finansiella stödet i flera omgångar (&lt;SPAN class="ft13"&gt;staged financing&lt;/SPAN&gt;), så att det inte finns mer pengar tillgängliga än vad som krävs för att företaget ska nå en viss ”milstolpe” i sin utveckling. Därmed uppstår flera tillfällen i varje utvecklingsfas att utvärdera resultaten och gå ur investeringen om företaget inte bedöms prestera som förväntat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Även om externa finansiärer bidrar med ett antal nyckelkompet- enser är i normalfallet entreprenören fortsatt avgörande för före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft20"&gt;746&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_719"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340719x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;tagets utveckling. Samtidigt finns alltid en sannolikhet för att före- taget utvecklas bättre under ny ledning, t.ex. om grundarens styrka ligger i själva uppstartsfasen men denne är mindre lämpad att leda företaget vidare. Externa finansiärer vill ha en substantiell ägarandel av de kapitalvärden som byggs upp. Men deras ägarandel får heller inte bli för stor. Entreprenören måste ha ett tillräckligt stort ägande för att ha incitament att fullt ut bidra med sin nödvändiga kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;I normalfallet har inte entreprenören de finansiella resurser som krävs för att klara den mer kapitalkrävande utvecklingsfasen. Ext- erna finansiärer måste därför ganska snart gå in med eget kapital i större omfattning än vad grundaren kan satsa. Detta innebär att grundaren i så fall tidigt förlorar kontrollen över sitt företag, vilket försvagar incitamenten att bidra till företagets utveckling. Här upp- står således ett dilemma som vid första påseende saknar lösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Lösningen, som började användas med stor framgång i USA under &lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; stavas aktieoptioner. De externa investerarna tar ganska snabbt ägarkontrollen över bolaget till följd av stora kapital- behov, men grundaren och andra nyckelmedarbetare erhåller gratis eller till låg kostnad aktieoptioner som garanterar att de återfår ett substantiellt ägande i framtiden, förutsatt att ett antal uppställda milstolpar uppnås. Notera att många bolag ger optioner med lågt lösenpris, som därmed liknar (gratis)aktier. Det är vanligt att kon- trakten är utformade med ”&lt;SPAN class="ft13"&gt;vesting&lt;/SPAN&gt;”, det vill säga att entreprenören endast får köpa aktier om han eller hon stannar kvar i företaget som nyckelpersonal, och fortsätter att bidra med sin kompetens.&lt;A href="#page_719"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Optionsinstrumentet är därför ett elegant sätt att ge grundaren och andra nyckelmedarbetare med begränsad egen förmögenhet del i de kapitalvärden som de är med och skapar och vars skapande i själva verket &lt;SPAN class="ft13"&gt;förutsätter &lt;/SPAN&gt;deras medverkan. Om ett optionsprogram är optimalt utformat får det entreprenören att bete sig &lt;SPAN class="ft13"&gt;som om &lt;/SPAN&gt;han/hon själv fortfarande var ägare till projektet. I praktiken är det givetvis svårt att med hjälp av optioner ordna så att grundarens och företagets intressen sammanfaller fullt ut. Men det är oftast möjligt att på det sättet åstadkomma en betydligt bättre överensstämmelse mellan de två intressena än tidigare. Denna lösning håller även nere kostnaderna i tidiga faser i form av lägre löneanspråk från dem som erhåller optionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;När företaget står på fastare mark (dvs. när kassaflödet börjar bli stabilt), risken i högre grad är kalkylerbar och när det är möjligt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1566 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Vi känner inte till någon exakt svensk motsvarighet till termen. På svenska brukar man tala om förfoganderättsinskränkningar och hembudsskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft20"&gt;747&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_720"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;göra prognoser över framtida tillväxtmöjligheter och lönsamhet, är det dags för &lt;NOBR&gt;VC-bolaget&lt;/NOBR&gt; att lämna sitt ägande. En sådan &lt;SPAN class="ft13"&gt;exit &lt;/SPAN&gt;kan göras på flera sätt; se &lt;SPAN class="ft13"&gt;Figur 2&lt;/SPAN&gt;. Förutsatt att företaget utvecklats väl har nu grundare och andra nyckelmedarbetare som erhållit optioner kunnat lösa dessa och är stora ägare i bolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Ett första sätt att göra &lt;SPAN class="ft13"&gt;exit &lt;/SPAN&gt;är en börsnotering av företaget (&lt;SPAN class="ft13"&gt;initial public offering, &lt;/SPAN&gt;IPO), men för att en börsnotering ska lyckas krävs i regel att det efter noteringen finns en huvudägare som har incitament att aktivt leda bolaget. Genom att ledningen tilldelades optioner i sådan utsträckning att de blir framtida storägare i bolaget om detta utvecklas framgångsrikt kan en IPO genomföras enklare. Använd- andet av optioner på detta sätt ger också grundaren starka skäl att vara kvar i bolaget och bidra till dess utveckling, eftersom entre- prenören, utöver att säkra ägandet till en stor del av de kapitalvär- den som skapas, också har möjlighet att vid en framtida tidpunkt bli huvudägare i ett börsnoterat bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;Det vanligaste sättet att göra &lt;SPAN class="ft13"&gt;exit &lt;/SPAN&gt;på senare tid är att sälja verk- samheten till ett annat företag, i regel i samma bransch, vilket brukar kallas &lt;SPAN class="ft13"&gt;trade sale&lt;/SPAN&gt;. I detta fall går kontrollen helt över till köparen och entreprenören lämnar verksamheten, men med finansiella tillgångar som ger förutsättningar för att starta nya företag eller i sin tur agera affärsängel eller venturekapitalist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;En tredje möjlighet, om företaget går riktigt bra, är att grund- aren och andra ledande befattningshavare köper ut &lt;NOBR&gt;VC-bolaget&lt;/NOBR&gt; i en lånefinansierad utköpsaffär (&lt;SPAN class="ft13"&gt;management buyout, &lt;/SPAN&gt;MBO), eventuellt i samarbete med några långsiktiga privata medfinansiärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;I många fall utvecklas inte företaget i linje med affärsplanen, vilket t.ex. kan bero på att affärsidén hade lägre potential, att konkurrensen var hårdare än förväntat eller att ledningen – oftast grundaren – inte håller måttet. &lt;NOBR&gt;VC-bolaget&lt;/NOBR&gt; har då rätt att vidta åtgärder som att avlägsna ledningen eller lägga ner verksamheten. Det senare åstad- koms genom att &lt;NOBR&gt;VC-bolaget&lt;/NOBR&gt; äger preferensaktier (&lt;SPAN class="ft13"&gt;preferred stock&lt;/SPAN&gt;) eller har givit prioriterade lån till bolaget, medan ledningen har stam- aktier (&lt;SPAN class="ft13"&gt;common stock&lt;/SPAN&gt;) eller optioner på stamaktier, vilka i regel går lottlösa vid nedläggning (Metrick och Yasuda 2011; Bengtsson och Sensoy 2011). Att &lt;NOBR&gt;VC-bolaget&lt;/NOBR&gt; har makten att i hög grad bestämma om avlägsnande av ledningen om inte vissa milstolpar uppnås, innebär en risk för att de beter sig opportunistiskt (&lt;SPAN class="ft13"&gt;hold up&lt;/SPAN&gt;). Det har dock utvecklats ett antal mekanismer för att förhindra detta (Black och Gilson 1998).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft20"&gt;748&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_721"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340721x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p930 ft10"&gt;Kaplan och Strömberg (2003, 2004) analyserar ingående de avtalsformer mellan riskkapitalister och entreprenörer som vuxit fram i USA. De finner att avtalen är komplexa, vilket speglar att marknaden präglas av höga transaktionskostnader och att osäker- heten är mycket hög. Avtalen stipulerar fördelningen av kassa- flödet, kontrollen över styrelsens bemanning, rösträtter i styrelsen, när finansiären har rätt att likvidera bolaget och hur återstående tillgångar då fördelas och andra kontrollrättigheter. Utfallen är betingade av hur företaget utvecklats och optioner är genomgående en viktig komponent i avtalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;Men varför uppstod inte dessa kontraktsformer, som harmoni- erar incitamenten för de olika parterna, förrän i början av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; i USA? Förklaringen har i allt väsentligt med skatter och placer- ingsregler att göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1567 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft207"&gt;Avgörande reformer som banade väg för den amerikanska &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;VC-industrin&lt;A href="#page_721"&gt;&lt;SPAN class="ft237"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Före &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; förhindrades utvecklingen av en &lt;NOBR&gt;VC-industri&lt;/NOBR&gt; i USA av en hög skatt på kapitalvinster på cirka 50 procent på den nomi- nella vinsten. Anställdas innehav av aktieoptioner blev beskattnings- bara när optionerna löstes i stället för när de erhållna aktierna såldes, och av att ”försiktighetsbestämmelsen” (&lt;SPAN class="ft13"&gt;prudent man provision&lt;/SPAN&gt;) i praktiken förbjöd pensionsfonder att investera i värdepapper utfärdade av små företag, nya företag eller &lt;NOBR&gt;VC-fonder.&lt;/NOBR&gt; Viktiga föränd- ringar runt 1980 banade väg för entreprenöriella företagsutvecklingar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;En sänkning av skatten på kapitalvinster i två steg till 20 procent (senare till 15 procent).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Ändring i &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;prudent man provision &lt;/SPAN&gt;möjliggjorde för pensions- fonder att investera i värdepapper utfärdade av små eller nya företag och &lt;NOBR&gt;VC-fonder.&lt;/NOBR&gt; Pensionsfonder blev snart de största investerarna på marknaden för onoterade aktier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Aktieoptionslagen ändrades så det blev tillåtet att skjuta upp skatten till den tidpunkt då aktierna säljs, i stället för när optionerna utnyttjas. Den tidigare ordningen innebar risk att betala skatt på närmast fiktiva värden och att många överhuvud- taget inte hade råd att förvärva optioner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1568 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Diskussionen i detta avsnitt om USA är baserad på Fenn, Liang och Prowse (1995), Zider (1998) och Gilson och Schizer (2003).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft20"&gt;749&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_722"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340722x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;Den anställde som löst sina optioner behöver sedan inte hålla aktien mer än ett år för att komma i åtnjutande av den kapitalvinstskattesats på 15 procent som sedan 2003 gäller för långa innehav.&lt;A href="#page_722"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I vissa fall kan det också vara möjligt att skjuta upp denna beskattning, så länge kapitalvinsten återinvesteras i samma slags bolag (Gilson och Schizer 2003).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Utan dessa reformer är det möjligt att &lt;NOBR&gt;VC-industrins&lt;/NOBR&gt; impo- nerande tillväxtprocess inte startat. Det geniala med &lt;NOBR&gt;VC-företagen&lt;/NOBR&gt; var att de omvandlade oacceptabelt riskfyllda affärsprojekt till en mer acceptabel risknivå med hjälp av diversifierade portföljer av projekt. För att det skulle bli möjligt krävdes många förändringar av lagar och skattesatser. Det grundläggande motivet till dessa förändringar var att harmoniera incitamenten för tre olika aktörer – investerare, &lt;NOBR&gt;VC-företag&lt;/NOBR&gt; och entreprenören och andra nyckelper- soner i entreprenöriella bolag – på ett sådant sätt att höga risker kunde hanteras samtidigt som riskerna för insiderhandel, asymmet- risk information och moralisk risk (&lt;SPAN class="ft13"&gt;moral hazard&lt;/SPAN&gt;) kunde minimeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1569 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft238"&gt;Optioner i praktiken i den amerikanska riskkapitalstödda sektorn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft10"&gt;Att identifiera genuint entreprenöriella bolag med stor tillväxt- potential &lt;SPAN class="ft13"&gt;ex ante &lt;/SPAN&gt;låter sig inte göras på ett enkelt sätt. En rimlig indikator – som också är den som används inom forskningen – är att bolaget fått finansiering av venturekapitalister. Användningen av optionsprogram är mycket utbredd bland denna kategori av företag i den amerikanska högteknologiska sektorn. Bland företag som fått riskkapital från &lt;NOBR&gt;VC-bolag&lt;/NOBR&gt; ger cirka tre fjärdedelar av företagen optioner till alla sina anställa (Hand 2008; Bengtsson och Hand 2010). De övriga begränsar tilldelningen av optioner till ledning och andra nyckelpersoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1570 ft10"&gt;Hand (2008) undersöker för- och nackdelar med optionsprogram för entreprenöriella bolag. Han menar att optioner i &lt;NOBR&gt;VC-sektorn&lt;/NOBR&gt; är ”&lt;SPAN class="ft13"&gt;critical mechanisms through which &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;technology-intensive&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt; and highly risky startups are able to attract, compensate, incent, monitor, and retain the right employees&lt;/SPAN&gt;.” Det finns naturligtvis också kostnader för optioner, som måste vägas mot fördelarna. Hand (2008) drar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Den federala skattesatsen är 15 procent och till detta kan delstatliga skatter tillkomma. I genomsnitt beräknas dessa höja kapitalvinstskatten med fyra procentenheter (Carroll och Prante 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft20"&gt;750&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_723"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;slutsatsen att företag är sofistikerade i sin användning av optioner i bemärkelsen att de företag som använder sig mest av optioner har störst nytta av dem. Exempelvis har företag med en hög andel tek- niskt kunnig personal och fler patent större skäl att försöka behålla sina anställda, och de använder sig också mer av optioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Bengtsson och Hand (2011) diskuterar hur belöningssystem för anställda vd:ar är utformade i amerikanska &lt;NOBR&gt;VC-finansierade&lt;/NOBR&gt; bolag, inte minst i form av optioner. Direktörer tilldelas genom aktier och optioner i genomsnitt 9 procent av företagsvärdet i det representa- tiva urval av företag som studeras. Belöningsstrukturen är designad för att belöna vd:ar som lyckas attrahera extern finansiering, och de belönas mer ju svårare detta är. Nya finansieringsrundor medför att vd:s ägande i företaget späds ut, men detta kompenseras av att vd i det läget tenderar att belönas med ytterligare optioner som gör att det samlade värdet av dennes ägande ökar. Bengtsson och Hand (2010) dokumenterar en likartad användning av optioner i amerikan- ska entreprenöriella företag där grundaren har ett mindre eller inget ägande kvar, dvs. där venturekapitalisterna dominerar ägandet. I dessa bolag är det mer sannolikt att de anställda erbjuds generösa optionsprogram i syfte att göra det mindre lockande för nyckel- personal att lämna företaget och ta med sig strategiska tillgångar till konkurrenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1571 ft26"&gt;7 Förutsättningarna i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;Stora förhoppningar knöts till den svenska &lt;NOBR&gt;VC-marknaden&lt;/NOBR&gt; i mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; men den kom aldrig att lyfta. Under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; började en &lt;NOBR&gt;VC-industri&lt;/NOBR&gt; att växa fram även i Sverige, men fram till mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; tillförde dessa företag inte särskilt mycket kapital till nya företagsetableringar eller till företag som befann sig i den första kritiska expansionsfasen (NUTEK 1994). Landström (1993) tittade närmare på företagsänglarnas roll och kom fram till att bara en fjärdedel av deras investeringar utgjorde såddkapital, jämfört med mer än hälften i USA under samma period.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;I förhållande till utköpsmarknaden var &lt;NOBR&gt;VC-marknaden&lt;/NOBR&gt; liten i slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; (Braunerhjelm 1999) och den har förblivit liten (Svensson 2011). &lt;NOBR&gt;VC-investeringarnas&lt;/NOBR&gt; andel av de totala &lt;SPAN class="ft13"&gt;private &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;equity&lt;/SPAN&gt;-investeringarna,&lt;/NOBR&gt; det vill säga VC plus utköpsbolag, har konsekvent legat under tio procent och investeringarna i såddfasen har varit mindre än en procent av totalen (SVCA 2011b).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft20"&gt;751&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_724"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340724x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Tillsammans med Storbritannien har Sverige däremot Europas största utköpsbolagssektor (Henrekson och Jakobsson 2012; Tåg 2012) och de investerade volymerna närmade sig återigen nivåerna före Lehmankraschen redan 2010 (SVCA 2011a). Den svaga utvecklingen för &lt;NOBR&gt;VC-finansiering&lt;/NOBR&gt; i Sverige har lett till krav på statliga insatser i tidiga skeden, både i form av mjuka lån och som riskkapital. Många sådana system har också införts. Där finns i dag cirka 50 aktörer (alltifrån Vinnova, ALMI, Industrifonden och &lt;NOBR&gt;AP-fonderna&lt;/NOBR&gt; till rader av regionala fonder), som tillsammans fördelar flera tiotals miljarder till nya och onoterade bolag. Hur dessa samverkar, konkurrerar och överlappar – liksom vilka totaleffekter deras verksamhet har – vet vi dock relativt lite om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;De undersökningar som har gjorts tyder på att resultaten av insatserna, med några undantag, varit nedslående (Svensson 2011). Notera även att endast en enda av dessa aktörer – Innovationsbron&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;– har till uppdrag att investera i det tidiga skede där det är särskilt svårt att attrahera privata investerare och där offentliga insatser därför kan motiveras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Den stora skillnaden mellan utköps- och &lt;NOBR&gt;VC-bolagens&lt;/NOBR&gt; tillväxt och avkastning (Söderblom 2011) är konsistent med vad vi bör förvänta oss utifrån skattebehandlingen av bl.a. optioner, vilken gör det näst intill omöjligt för externa investerare i nystartade tillväxt- företag att sluta effektiva avtal med grundare och andra nyckelmed- arbetare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft10"&gt;Om optioner knyts till anställningen och det finns en tidsmässig inlåsning kan avkastningen lönebeskattas och dessutom kan företaget belastas med sociala avgifter.&lt;A href="#page_724"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Förutom att dessa skatter dramatiskt minskar den framtida avkastningen och därigenom försvagar incitamenten skapar de kassaflödesproblem. Entreprenör- iella bolag har föga förvånande ofta svaga kassaflöden tidigt i livs- cykeln, ett problem som förvärras om skattesystemet stipulerar att dessa skatter ska betalas tidigt. Om de som erhållit optioner är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1572 ft129"&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Regelverket är komplext och skiljer på olika typer av incitamentsprogram, För personaloptioner gäller att beskattning sker när optionen löses in i aktier och inte när aktierna slutligen avyttras, vilket kan leda till stora skattebetalningar och ett stort risktagande för förmånstagaren. I det fall då beskattning utlösts vid optionslösen, men sedan en förlust uppstått då aktierna avyttrats sker ingen återbetalning av tidigare betald skatt vid tidpunkten för optionslösen. Innebär incitamentsprogrammet att den anställde förvärvar ett värdepapper kan förvärvet förenas med vissa inskränkningar i rätten att överlåta m.m. utan att avkastningen på detta värdepapper lönebeskattas. När det gäller optioner är svårigheten att avgöra om det skattemässigt ska klassificeras som ett värdepapper eller som en personaloption. För ytterligare detaljer hänvisas till Skatteverkets webbplats: http://www. skatteverket.se/privat/skatter/arbeteinkomst/formaner/incitamentsprogram.4.61589f801118 cb2b7b280008449.html (nedladdad &lt;NOBR&gt;2012-04-12).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft20"&gt;752&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_725"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft10"&gt;framgångsrika kommer de således att få en total skattebelastning på &lt;NOBR&gt;66–67&lt;/NOBR&gt; procent (högsta marginalskatt inklusive sociala avgifter). Därför finns heller inga incitament för grundare och andra nyckel- personer att acceptera att arbeta till lägre lön i utbyte mot framtida ägarandelar (optioner), vilket gör att en viktig mekanism för att hålla nere kostnaderna i början av ett företags livscykel heller inte kan utnyttjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1380 ft10"&gt;Kapitalbeskattning av vinster på optioner kan erhållas om med- arbetarna köper dem till marknadspris. Detta har dock flera nack- delar. En första sådan är att de externa investerarna då inte kan sluta ett avtal där optionstilldelningen knyts till anställningen. Därmed finns hela tiden risken att de nyckelmedarbetare man vill knyta till sig genom optionerna lämnar för tidigt, exempelvis i sam- band med att företaget erhåller en hög värdering när en ny finans- ieringsrunda genomförs i ett mycket förmånligt marknadsläge. Den svenska skattelagstiftningen tillåter heller inte de stora värderings- skillnader mellan stam- och preferensaktier som blivit praxis i andra länder, vilket gör att ett utställande av optioner till nyckelmed- arbetare i samband med en extern finansieringsrunda ofta innebär att optionerna åsätts ett mycket högt värde. Att köpa optioner till marknadspris innebär då ett högt risktagande och är i många fall omöjligt, eftersom medarbetarna saknar tillräcklig egen förmögen- het. Dagens regler beräknar också optionens värde på basis av det investerande &lt;NOBR&gt;VC-bolagets&lt;/NOBR&gt; värdering av den underliggande aktien. Detta innebär i sig en för hög värdering, eftersom &lt;NOBR&gt;VC-bolaget&lt;/NOBR&gt; äger en portfölj av bolag och därför genom diversifiering kan minska sin risk medan medarbetaren redan har hela sitt humankapital invest- erat i företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1217 ft10"&gt;Med de svenska skattereglerna är det enda sättet för grundaren att få en låg kapitalbeskattning att så snart externa ägare kommer in, sälja hela företaget och lämna helt och hållet. Men då uppnås inte det som så ofta visat sig avgörande för att bygga ett värdefullt företag, dvs. ett avtal där entreprenören har starka incitament att bygga kapitalvärden genom att denne garanteras en framtida ägarandel i företaget. Självfallet bortfaller också möjligheten till etappvis finans- iering (&lt;SPAN class="ft13"&gt;staged financing&lt;/SPAN&gt;) och de fördelar detta har genom att skapa många tillfällen att utvärdera resultaten och kunna begränsa nedsidan så mycket som möjligt. Istället blir den initiala investeringen stor, vilket ökar kraven på tillväxt och avkastning. Dessutom ökar risken och de löpande kostnaderna genom att grundaren lämnat verksam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1573 ft20"&gt;753&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_726"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;heten och nyckelmedarbetare kräver en högre löpande ersättning i form av lön när optionsinstrumentet inte kan användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Om grundaren blir kvar kommer denne istället att behålla kon- trollen under företagets hela utveckling fram till en börsnotering eller &lt;SPAN class="ft13"&gt;trade sale&lt;/SPAN&gt;. Externa ägare kan således inte, som i USA, ta kontroll över bolaget och samtidigt behålla grundaren och andra nyckel- medarbetare så länge detta är gynnsamt för bolagets utveckling genom att grundaren erhåller optioner, som återigen kan göra denne till huvudägare under förutsättning att bolaget utvecklats i enlighet med den uppgjorda affärsplanen (vilken kan ha reviderats under resans gång). Denna omständighet ökar de externa ägarnas risk och minskar värdet av att de engagerar sig i företagets ledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Effekten av ett högt skatteuttag på vinster som härrör från per- sonaloptioner kan ytterligare klargöras genom en analogi till ett erbjudande om deltagande i ett lotteri. Antag att ett &lt;NOBR&gt;VC-bolag&lt;/NOBR&gt; gör 10 investeringar på 10 miljoner kronor styck med en investerings- period på fem år, och att nio blir värdelösa och en ger 50 gånger pengarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft10"&gt;För en anställd i ett bolag blir frågan: Vad är jag beredd att betala nu för en andel på 10 procent? Kravet är att jag stannar och arbetar heltid i företaget i fem år; om jag slutar tidigare får jag ingen andel. Då optionen erhålls utan betalning består betalningen i ett antal andra komponenter såsom en i många fall lägre löpande ersättning än i en alternativ anställning och en ökad risk att det företags- specifika humankapital individen bygger upp genom att arbeta i företaget blir värdelöst om företaget läggs ned. ”Lotteriet” ser ut på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;90 procents sannolikhet att optionen blir värdelös.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;10 procents sannolikhet att den blir värd 50 miljoner kronor om 5 år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft10"&gt;Väntevärdet på optionen utan skatt är 5 miljoner kronor, vilket också är värdet för en riskneutral person, eller en miljon kronor per år i företaget. För en riskavert person är värdet lägre. Det är antag- ligen tillräckligt för att personer som inte är osedvanligt riskaverta ska anse det värt att säga upp existerande karriärer och satsa minst fem år i företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;En skatt på 67 procent sänker optionens värde till knappt 1,7 miljoner kronor för en riskneutral person, dvs. 330 000 kronor per år. Incitamentet att lämna sitt existerande jobb, trots att före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft20"&gt;754&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_727"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;taget vid framgång är värt 500 miljoner kronor är inte längre sär- skilt starkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Skatter i kombination med den låga sannolikheten för framgång äter snabbt upp avkastningen &lt;SPAN class="ft13"&gt;ex ante, &lt;/SPAN&gt;och det är just &lt;SPAN class="ft13"&gt;ex ante &lt;/SPAN&gt;som beslut fattas. Argumentet att framgångsrika företagare tjänar mycket stora summor och inte låter sitt beteende påverkas av skatter bort- ser från att beslut fattas i förväg under osäkerhet, med stor (icke- kalkylerbar) sannolikhet för förlust.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1574 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft207"&gt;Förslag till förändrad skattelagstiftning för personaloptioner i innovationsbolag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;När anställda får förvärva värdepapper på grund av sin tjänst beskattas en förmån när förvärvet sker. Ett värdepapper kan förenas med vissa inskränkningar, exempelvis en hembudsskyldighet, utan att det innebär att beskattningstidpunkten ändras. En värdeökning efter förvärvet beskattas som kapitalinkomst. Förvärv av aktier är alltid ett förvärv av värdepapper. Förvärv av optioner kan däremot vara svårare att klassificera skattemässigt. Här kan en option i stället ses som en personaloption.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;När anställda får förvärva värdepapper på grund av sin tjänst beskattas en förmån när förvärvet sker. Ett undantag gäller personaloptioner. En personaloption är definierad som en rätt att i framtiden få förvärva ett värdepapper. Förmånen hänförlig till en personaloption beskattas när rätten att förvärva värdepapper utnyttjas eller optionen överlåts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Med utgångspunkt i reglerna om personaloptioner föreslås ett undantag som innebär att en anställd som får en personaloption inte ska tjänstebeskattas för förmånen om vissa förutsättningar före- ligger. De uppställda förutsättningarna är avsedda att säkerställa att undantaget endast kan utnyttjas när personaloptionerna getts ut av vad som här benämns som innovationsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1575 ft10"&gt;Definitionen av ett innovationsbolag utgår delvis från den definition som finns i förslaget om &lt;SPAN class="ft13"&gt;Skatteincitament för riskkapital &lt;/SPAN&gt;(SOU 2012:3). För att falla in under definitionen av innovationsbolag förutsätts därutöver att företaget inte har bedrivit verksamhet i mer än tre år vid den tidpunkt då personaloptionerna ställs ut. Bolaget ska också vara ett fåmansföretag – jfr definitionen i 56 kap. IL. Ingår bolaget i en koncern ska samtliga bolag i koncernen uppfylla dessa förut- sättningar. Med koncern menas dock inte ett &lt;NOBR&gt;VC-bolag&lt;/NOBR&gt; med sins-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft20"&gt;755&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_728"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340728x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft21"&gt;Bilaga 5 SOU 2014:40&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;emellan orelaterade verksamheter och där vart och ett av de kon- trollerade bolagen är att betrakta som driftsmässigt fristående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;I SOU 2012:3 sätts gränsen för antalet anställda i ett innova- tionsbolag till 50. Det finns inga formella hinder mot att lägga denna gräns högre t.ex. att storleken ligger inom gränsen för EU:s definition på ett medelstort företag, dvs. att företaget har färre än&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;250 personer anställda, en årsomsättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td287"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td251"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;överstiger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td192"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;50 miljoner euro och en balansomslutning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td287"&gt;&lt;P class="p66 ft10"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p126 ft10"&gt;inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td251"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;överstiger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;43 miljoner euro. Ett sätt att snäva in förslaget utan att missa syftet är att begränsa sig till det som EU definierar som innovativa före- tag. Det finns då speciella regler som gör att det inte uppstår stats- stödsproblem. Det krävs bl.a. att företagets kostnader till minst 15 procent ska utgöras av FoU, vilket utesluter konsulter och levebrödsföretag. Innovativa företag kan enligt EU:s regelverk ges stöd i upp till 6 år efter start.&lt;A href="#page_728"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Om förutsättningarna för undantag från förmånsbeskattning är uppfyllda blir det inte heller fråga om någon skyldighet för arbets- givarföretaget att erlägga sociala avgifter. Eftersom det inte blir fråga om någon förmånsbeskattning kommer den anställdes anskaffnings- utgift för de förvärvade värdepapperen att motsvara det pris som den anställde har betalat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Ytterligare en förutsättning, som inte är knuten till definitionen av ett innovationsbolag, är att den anställde får avyttra de värdepapper som förvärvas genom att utnyttja personaloptionen först tre år efter den dag då optionen har ställts ut. Skulle det förvärvade värdepapperet avyttras innan den tiden har gått ut ska den anställde tjänstebeskattas för ett belopp motsvarande marknadsvärdet på värdepapperet. Att utgångspunkten är marknadsvärdet och inte överlåtelsepriset är för att förhindra att överlåtelse görs till närstående för ett lågt pris och sedan till en utomstående till marknadspris. Någon skyldighet för arbetsgivarbolaget att erlägga socialavgifter finns dock inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1576 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Se vidare Kommissionens förordning (EG) nr 800/2008, artikel 35, om stöd till nystartade företag och bilaga 1 om EU:s definition av små och medelstora företag: http://eur- lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2008:214:0003:0047:sv:PDF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft20"&gt;756&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_729"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1577 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1578 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) &lt;SPAN class="ft49"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 10 kap. 11 § ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1579 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 10 kap. 11 a och 11 b §§, av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1580 ft41"&gt;10 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1581 ft10"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1582 ft10"&gt;Om den skattskyldige på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor, ska förmånen tas upp som intäkt det&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;beskattningsår då förvärvet sker.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td214"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p137 ft10"&gt;Om det som förvärvas inte är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;Om det som förvärvas inte är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;ett värdepapper utan innebär en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;ett värdepapper utan innebär en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;rätt att i framtiden förvärva vär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;rätt att i framtiden förvärva vär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;depapper till ett i förväg bestämt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;depapper till ett i förväg bestämt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;pris eller i övrigt på förmånliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;pris eller i övrigt på förmånliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;villkor, tas förmånen upp som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;villkor (&lt;SPAN class="ft13"&gt;personaloption&lt;/SPAN&gt;), tas för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;intäkt det beskattningsår då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;månen upp som intäkt det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;rätten utnyttjas eller överlåts.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;beskattningsår då rätten utnyttjas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td214"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;eller överlåts.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p77 ft13"&gt;Bestämmelserna i andra stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p77 ft40"&gt;tillämpas inte om förutsättningarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td214"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;enligt 11 a § är uppfyllda.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td214"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;11 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p77 ft13"&gt;Ett förvärv av en personal-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p77 ft13"&gt;option ska inte tas upp som en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p77 ft33"&gt;förmån när rätten utnyttjas eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td214"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;överlåts om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td214"&gt;&lt;P class="p137 ft33"&gt;1. personaloptionen har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p77 ft56"&gt;utgetts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p77 ft40"&gt;av ett innovationsbolag i vilket per-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p77 ft40"&gt;sonen är anställd, eller av ett aktie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p51 ft33"&gt;bolag som ingår i samma koncern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td214"&gt;&lt;P class="p52 ft33"&gt;som innovationsbolaget och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p77 ft13"&gt;2. högst 5 anställda i innova-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p77 ft33"&gt;tionsbolaget och i aktiebolag som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p77 ft13"&gt;ingår i samma koncern har fått&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td214"&gt;&lt;P class="p52 ft33"&gt;förvärva personaloptioner.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td214"&gt;&lt;P class="p137 ft13"&gt;Med innovationsbolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p77 ft13"&gt;avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td214"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td43"&gt;&lt;P class="p77 ft20"&gt;757&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_730"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1583 ft13"&gt;ett aktiebolag som har färre än&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1584 ft52"&gt;50 årsarbetskrafter och har en års- omsättning eller en balansomslut- ning som uppgår till högst 80 mil- joner kronor. Om bolaget ingår i en koncern ska uppgifterna beräk- nas med hänsyn till samtliga bolag inom koncernen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1585 ft52"&gt;Vid den tidpunkt innovations- bolaget ger ut personaloptioner ska bolaget, direkt eller indirekt, utgöra ett fåmansföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1586 ft52"&gt;Ett bolag utgör inte ett inno- vationsbolag om det har bedrivit verksamhet i mer än 3 år. Närings- verksamheten ska till huvudsaklig del utgöra rörelse. Vad nu sagts gäller samtliga bolag i koncernen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1587 ft13"&gt;Aktier i aktiebolaget och i övriga bolag i koncernen får inte vara marknadsnoterade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft13"&gt;11 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft52"&gt;En person som gjort ett sådant förvärv av en personaloption som avses i 11 a §, ska ta upp förmånen som en intäkt om personalop- tionen överlåts innan det förflutit 3 år efter det att personaloptionen förvärvades. Förmånen ska tas upp som intäkt det beskattningsår överlåtelsen sker och med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan marknadsvärdet vid överlåtelsen och det pris som den anställde erlagt för personaloptionen. Har personaloptionen utnyttjats för för- värv av värdepapper gäller vad nu sagts överlåtelse av värdepapperet innan tre år förflutit efter det att &lt;NOBR&gt;personal-optionen&lt;/NOBR&gt; förvärvades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft20"&gt;758&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_731"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1588 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1589 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 12 § socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1590 ft41"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1591 ft10"&gt;12 § En ersättning är avgiftsfri om den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1140 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;är skattefri enligt inkomstskattelagen (1999:1229),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft239"&gt;ska tas upp som intäkt av tjänst enligt 10 kap. 11 b § inkomst- skattelagen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;undantas från skatteplikt enligt 6 § 2 eller 3 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;undantas från skatteplikt enligt 8 § 5 eller 6 (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1592 ft26"&gt;9 Statsfinansiella kostnader: ett räkneexempel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Låt oss anta att företag ställer ut gratis personaloptioner till ett värde av 500 miljoner kronor per år inom ramen för föreslagna bestäm- melser. I dagens system utgår arbetsgivaravgifter och inkomstskatt på personaloptionerna. Med en arbetsgivaravgift på 31,42 procent och med ett antagande om att de som erhåller optionerna betalar den högsta marginalskatten på tjänsteinkomster på 56,55 procent blir skatteinkomsterna för optionerna därmed 31,42/131,42 + 56,55/131,42 &lt;SPAN class="ft240"&gt;× &lt;/SPAN&gt;500 miljoner kronor = 335 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Enligt förslaget skulle optionerna beskattas som kapital. Option- ernas värde bestäms av företaget förväntade framtida utdelningar. Dessa är beskattade med bolagsskatten (26,3 procent). Med en kapitalinkomstskatt på 30 procent för optionsinnehavaren blir statens sammanlagda skatteinkomster: [0,263 + 0,3 &lt;SPAN class="ft240"&gt;× &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;(1 − 0,263)] &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft240"&gt;× &lt;/SPAN&gt;500 miljoner kronor = 240 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Skattebortfallet till följd av reformen blir i detta räkneexempel 95 miljoner kronor. Med tanke på de låga kostnaderna skulle man kunna överväga att beskatta optionerna med 25 procent, vilket är den normala skattesatsen för onoterade aktier. I detta fall skulle statens skatteinkomster enligt samma typ av beräkning bli [0,263 + 0,25 &lt;SPAN class="ft240"&gt;×&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft20"&gt;759&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_732"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p601 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;(1 − 0,263)] &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft240"&gt;× &lt;/SPAN&gt;500 miljoner kronor = 224 miljoner kronor, dvs. skattebortfallet blir endast marginellt högre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;Offentligfinansiellt är det således en liten reform för rimliga stor- lekar på optionsprogrammen, vilket är positivt. Samtidigt är det viktigt att möjligheterna till missbruk begränsas, eftersom även relativt små missbruksmöjligheter skulle göra att skattebortfallet till följd av missbruk i förhållande till skattebortfall som uppstår till följd av eftersträvade beteendeförändringar då skulle kunna bli hög.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Än viktigare att ha i åtanke är det faktum att beräkningen ovan är en rent statisk kalkyl. Detta innebär att kalkylen &lt;SPAN class="ft13"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;beaktar de statsfinansiella effekterna av de skatteeffektiva och mer incitaments- skapande optionsprogram som blir möjliga under de föreslagna reglerna. Med andra ord bortser kalkylen helt ifrån de förväntade statsfinansiella effekterna av den positiva beteendepåverkan som är själva motivationen till varför de införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft26"&gt;10 Avslutande diskussion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Oräkneliga politiker, opinionsbildare och intressegruppsföreträdare har under senare år ställt sig frågan: Hur kan vårt land eller vår region bli mer som Silicon Valley? De svar som forskningen ger på denna fråga sammanfattas väl av Lerner (2009). Lerner är solklar på en punkt: politiken har en avgörande betydelse genom att säker- ställa bra spelregler. Det måste vara privatekonomiskt lönsamt för individer med värdefull kunskap och redan välbetalda jobb att pröva på nyföretagande, lönsamt för annan nyckelpersonal att redan innan framgången är säkerställd gå in i företaget och lönsamt för kompetenta kapitalister att stödja investeringen. Politikens huvuduppgift blir således att ”kratta manegen”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft10"&gt;Det är med andra ord villiga entreprenörers &lt;SPAN class="ft13"&gt;efterfrågan &lt;/SPAN&gt;på risk- kapital snarare än utbudet av riskkapital som är den främsta flask- halsen (Gompers och Lerner 1998). Finansiering av entreprenör- iella företag utgör endast en bråkdel av det samlade riskvilliga kapitalet i ekonomin. Därför är ökat utbud av kapital i sig inte vik- tigt för att främja innovativt entreprenörskap. Det handlar snarast om att skapa förutsättningar för att utbudet av redan existerande riskvilligt kapital ska möta efterfrågan från entreprenörer, vilka är flaskhalsen. Skattelagstiftningen bör inte omöjliggöra de kontrakts- lösningar som vuxit fram för att minska &lt;NOBR&gt;principal–agent-problemen&lt;/NOBR&gt; i en bransch med betydande transaktionskostnader. Detta innebär&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft20"&gt;760&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_733"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;att det är viktigare med rimligare beskattning av personaloptioner och kapitalvinster vid aktieförsäljningar i onoterade bolag än med riskkapitalavdrag eller att offentliga medel via fondbildningar öron- märks för investeringar i entreprenörsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Vidare bör generella åtgärder förstärka de strukturer (branscher, klusterbildningar, kontraktsformer) som uppstått spontant på mark- naden, ofta som resultatet av en lång process av lärande och experi- ment. De lösningar som utvecklats organiskt på detta sätt bör vägleda även de offentliga insatserna. Det är viktigt att offentliga insatser inte tränger undan privata finansiärer eller för över resurser till entreprenörsföretag av låg kvalitet som saknar förutsättningar att attrahera privata finansiärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Att få ett nystartat innovationsföretag att växa är en komplex uppgift. Det kräver att flera slags aktörer med olika intressen sam- arbetar i en svårnavigerad ekonomisk terräng. Lösningar för att hantera dessa transaktionskostnader har utvecklats spontant i fram- för allt Silicon Valley. Optioner till entreprenörer och andra nyckel- medarbetare har blivit en central komponent i detta. De möjliggör lägre lönekostnad för att tidigt knyta till sig duktiga grundare och nyckelpersonal. Optioner ger också investerare möjlighet att gradvis ta ifrån grundaren kontrollen om företaget underpresterar. Detta samtidigt som entreprenören belönas med finansiell avkastning och kontroll (vilket för många är viktigare) över sitt företag då sats- ningen blir framgångsrik. Aktieoptioner kan därför erbjuda en effektiv lösning på reella transaktionsproblem i företags tidiga utvecklingsskeden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft10"&gt;I Sverige har användningen av optionsinstrumentet för detta syfte förhindrats av skattelagstiftningen, vilket ger en hög – i praktiken prohibitiv – beskattning av avkastningen på sådana optioner. Det är inte osannolikt att de svenska skattereglerna har hämmat entrepren- örskap i Sverige, och bidragit till att driva över riskkapital till uppköp av mogna företag i stället för till experiment med nya företag. Entre- prenörssektorn är synnerligen viktig för innovation och förnyelse men förhållandevis obetydlig rent finansiellt, vilket innebär att skatteintäkterna i fråga är näst intill försumbara i en riktad reform. En reformering av skattebehandlingen av personaloptioner vore därför ett både billigt och effektivt sätt att förbättra klimatet för nya, snabbväxande företag i Sverige, ett mål som alla riksdagspartier ställer sig bakom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;Vi föreslår därför att vinster på aktieoptioner och konvertibler knutna till anställningen bör beskattas som kapitalinkomst och heller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft20"&gt;761&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_734"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;inte beläggas med sociala avgifter. Hur hög skattesatsen bör vara är en öppen fråga, men då tilldelningen sker i onoterade bolag anser vi det rimligt att samma skattesats tillämpas som vid större kapital- vinster i &lt;NOBR&gt;3:12-bolag,&lt;/NOBR&gt; dvs. 30 procent. Ett räkneexempel indikerar att den statsfinansiella kostnaden för en sådan reform är låg, trots att kalkylen inte beaktar de förväntade positiva beteendeeffekterna. Med tanke på de låga kostnaderna för reformen skulle en beskatt- ning av personaloptionsvinsterna med 25 procent, vilket är den normala skattesatsen för kapitalvinster på onoterade aktier, kunna övervägas. Villkor om inlåsning under en viss tid (t.ex. minst 3 år) bör krävas för att denna lägre skattesats ska vara tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;I rapporten skissas också ett förslag till hur de nuvarande reglerna om förvärv av värdepapper respektive personaloptioner i inkomst- skattelagen skulle kunna förändras för att möjliggöra en effektiv användning av personaloptioner i entreprenörsdrivna innovations- företag även i Sverige. Enligt vår bedömning skulle en sådan för- ändring innebära en förbättring av villkoren för entreprenörskap och företagsbyggande inom framför allt den högteknologiska sektorn utan betydande inkomstbortfall för staten. Med de föreslagna begräns- ningsreglerna bedömer vi också att risken för missbruk och icke önskvärd användning av optionsinstrumentet är på en hanterbar nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft26"&gt;11 Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1593 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Baumol, William J. (2002), &lt;/SPAN&gt;The &lt;NOBR&gt;Free-Market&lt;/NOBR&gt; Innovation Machine: Analyzing the Growth Miracle of Capitalism. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Princeton och Oxford: Princeton University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;Bengtsson, Ola och John Hand (2010), ”Employee Compensation in &lt;NOBR&gt;Venture-Backed&lt;/NOBR&gt; Firms”. Working Paper. Tillgängligt på SSRN: http://ssrn.com/abstract=1673612&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;Bengtsson, Ola och John Hand (2011), ”CEO Compensation in &lt;NOBR&gt;Venture-Backed&lt;/NOBR&gt; Firms”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;Journal of Business Venturing &lt;/SPAN&gt;26(4), &lt;NOBR&gt;391–411.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;Bengtsson, Ola och David Hsu (2010), ”How Do Venture Capital Partners Match with Startup Founders?”. Working Paper. Tillgängligt på SSRN: http://ssrn.com/abstract=1568131.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;Bengtsson, Ola och Berk A. Sensoy (2011), ”Investor Abilities and Financial Contracting: Evidence from Venture Capital”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;Journal of Financial Intermediation &lt;/SPAN&gt;20(4), &lt;NOBR&gt;477–502.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft20"&gt;762&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_735"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1527 ft10"&gt;Black, Bernard S. och Ronald J. Gilson (1998), ”Venture Capital and the Structure of Capital Markets: Banks versus Stock Markets”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Journal of Financial Economics &lt;/SPAN&gt;47(3), &lt;NOBR&gt;243–277.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft10"&gt;Bolton, Patrick och Mathias Dewatripont (2005), &lt;SPAN class="ft13"&gt;Contract Theory. &lt;/SPAN&gt;Cambridge, MA: MIT Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft11"&gt;Braunerhjelm, Pontus (1999), ”Venture capital, mångfald och tillväxt”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;Ekonomisk Debatt &lt;/SPAN&gt;27(4), &lt;NOBR&gt;213–222.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1322 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Caballero, Ricardo J. (2007), &lt;/SPAN&gt;Specificity and the Macroeconomics of Restructuring. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Cambridge, MA: MIT Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1594 ft10"&gt;Carroll, Robert och Gerald Prante (2012), “Corporate Dividend and Capital Gains Taxation: A Comparison of the United States to Other Developed Nations”. Ernst &amp; Young, februari. Tillgängligt på http://asi.gpgwebreview.com/assets/EY_ASI_ Dividend_and_Capital_Gains_International_Comparison_Repo &lt;NOBR&gt;rt_2012-02-03.pdf&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft10"&gt;Ekonomistyrningsverket (2011), ”Prognos Statens budget och de offentliga finanserna”. Rapport ESV 2011:33, september, Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1595 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Eliasson, Gunnar (1996), &lt;/SPAN&gt;Firm Objectives, Controls and Organization: The Use of Information and the Transfer of Knowledge within the Firm. &lt;SPAN class="ft182"&gt;Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1321 ft10"&gt;Fenn, George, Nellie Liang och Stephen Prowse (1995), &lt;SPAN class="ft13"&gt;The Economics of the Private Equity Market. &lt;/SPAN&gt;Washington, DC: Board of Governors of the Federal Reserve System.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft10"&gt;Gilson, Ronald J. och David M. Schizer (2003), ”Understanding Venture Capital Structure: A Tax Explanation for Convertible Preferred Stock”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Harvard Law Review &lt;/SPAN&gt;116(3), &lt;NOBR&gt;874–916.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft10"&gt;Gompers, Paul A. och Josh Lerner (1998), ”What Drives Venture Capital Fundraising?”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Brookings Papers on Economic Activity: Microeconomics, &lt;/SPAN&gt;July, &lt;NOBR&gt;149–192.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft10"&gt;Gompers, Paul A. och Josh Lerner (1999), ”An Analysis of Compensation in the U.S. Venture Capital Partnership”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Journal of Financial Economics &lt;/SPAN&gt;51(1), &lt;NOBR&gt;3–44.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft10"&gt;Hall, Robert E. och Susan E. Woodward (2010), ”The Burden of the Nondiversifiable Risk of Entrepreneurship”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;American Economic Review &lt;/SPAN&gt;100(3), &lt;NOBR&gt;1163–1194.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1370 ft20"&gt;763&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_736"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1303 ft10"&gt;Hand, John (2008), ”Give Everyone a Prize? Employee Stock Options in Private &lt;NOBR&gt;Venture-Backed&lt;/NOBR&gt; Firms”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Journal of Business Venturing &lt;/SPAN&gt;23(4), &lt;NOBR&gt;385–404.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft10"&gt;Hellman, Thomas och Manju Puri (2002), ”Venture Capital and the Professionalization of &lt;NOBR&gt;Start-up&lt;/NOBR&gt; Firms: Empirical Evidence”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft13"&gt;Journal of Finance &lt;SPAN class="ft10"&gt;57(1), &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;169–197.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Henrekson, Magnus och Ulf Jakobsson (2012), ”The Swedish Corporate Control Model: Convergence, Persistence or Decline?”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Corporate Governance: An International Review &lt;/SPAN&gt;20(2), &lt;NOBR&gt;212–227.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft11"&gt;Henrekson, Magnus och Dan Johansson (2009), ”Competencies and Institutions Fostering &lt;NOBR&gt;High-Growth&lt;/NOBR&gt; Firms”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;Foundations and Trends in Entrepreneurship &lt;/SPAN&gt;5(1), &lt;NOBR&gt;1–80.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft10"&gt;Johansson, Dan (2010), ”The Theory of the Experimentally Organized Economy and Competence Blocs: An Introduction”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft13"&gt;Journal of Evolutionary Economics &lt;SPAN class="ft10"&gt;20(2), &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;185–201.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft11"&gt;Kaplan, Steven och Antoinette Schoar (2005), ”Private Equity Performance: Returns, Persistence, and Capital Flows”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;Journal of Finance &lt;/SPAN&gt;60(4), &lt;NOBR&gt;1791–1823.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;Kaplan, Steven och Per Strömberg (2003), ”Financial Contracting Theory Meets the Real World: Evidence from Venture Capital Contracts”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;Review of Economic Studies &lt;/SPAN&gt;70(2), &lt;NOBR&gt;281–315.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft10"&gt;Kaplan, Steven och Per Strömberg (2004), ”Characteristics, Contracts, and Actions: Evidence from Venture Capital Analyses”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft13"&gt;Journal of Finance &lt;SPAN class="ft10"&gt;59(5), &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2177–2210.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft10"&gt;Kerr, William, Josh Lerner och Antoinette Schoar (2011), ”The Consequences of Entrepreneurial Finance: Evidence from Angel Financings”. Working Paper. Cambridge, MA: Harvard Business School.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft11"&gt;Keynes, John Maynard (1921), &lt;SPAN class="ft49"&gt;A Treatise on Probability. &lt;/SPAN&gt;London: MacMillan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1307 ft10"&gt;Knight, Frank H. (1921), &lt;SPAN class="ft13"&gt;Risk, Uncertainty and Profit. &lt;/SPAN&gt;Boston, MA: Houghton Mifflin Company.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Kortum, Samuel och Josh Lerner (2000), ”Assessing the Contribution of Venture Capital to Innovation”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Rand Journal of Economics &lt;/SPAN&gt;31(4), &lt;NOBR&gt;674–692.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft20"&gt;764&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_737"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1082 ft10"&gt;Landström, Hans (1993), ”Informal Risk Capital in Sweden and Some International Comparisons”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Journal of Business Venturing &lt;/SPAN&gt;8(4), &lt;NOBR&gt;525–540.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1596 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Landström, Hans, red. (2007), &lt;/SPAN&gt;Handbook of Research on Venture Capital. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Cheltenham, UK och Northampton, MA: Edward Elgar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1597 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Lerner, Josh (2009), &lt;/SPAN&gt;Boulevard of Broken Dreams: Why Public Efforts to Boost Entrepreneurship and Venture Capital Have Failed – and What to Do about It. &lt;SPAN class="ft182"&gt;Princeton, NJ: Princeton University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1598 ft10"&gt;Metrick, Andrew och Ayako Yasuda (2011), &lt;SPAN class="ft13"&gt;Venture Capital and the Finance of Innovation. &lt;/SPAN&gt;New York, NY: Wiley.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1599 ft10"&gt;Norbäck, &lt;NOBR&gt;Pehr-Johan&lt;/NOBR&gt; och Lars Persson (2009), ”The Organization of the Innovation Industry: Entrepreneurs, Venture Capitalists, and Oligopolists”. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Journal of the European Economic Association&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft10"&gt;7(6), &lt;NOBR&gt;1261–1290.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1596 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;NUTEK (1994), &lt;/SPAN&gt;Småföretagen – Sveriges framtid? Fakta om svenskt småföretagande. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: NUTEK.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1600 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Ohlsson, Lennart (2011), &lt;/SPAN&gt;Finansiering av unga, innovativa tillväxt- företag: bästa och komplementär marknadspolitik. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Kungliga Tekniska högskolan, Centrum för bank och finans – Cefin.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1449 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Parker, Simon C. (2009), &lt;/SPAN&gt;The Economics of Entrepreneurship.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;Cambridge, UK: Cambridge University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1600 ft10"&gt;Rosa, Catarina D. M. och Kristiina Raade (2006), ”Profitability of Venture Capital Investment in Europe and the United States”. Economic Papers No. 245, &lt;NOBR&gt;Directorate-General&lt;/NOBR&gt; for Economic and Financial Affairs. Brussels: European Commission.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1601 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Sanandaji, Tino (2011), &lt;/SPAN&gt;Essays in Entrepreneurship Policy. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Doktors- avhandling i Public Policy. Chicago: Irving B. Harris Graduate School of Public Policy Studies, University of Chicago.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1596 ft14"&gt;Schumpeter, Joseph A. (2004 [1934]), &lt;SPAN class="ft13"&gt;The Theory of Economic Development. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;London: Transaction Publishers.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1600 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;SOU 2012:3, &lt;/SPAN&gt;Skatteincitament för riskkapital. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Betänkande från Företagsskattekommittén. Stockholm: Finansdepartementet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1599 ft11"&gt;SVCA (2011a), ”Riskkapitalmarknaden första halvåret 2011: Analys och statistik om riskkapitalbolagens aktiviteter”. Stockholm: Svenska Riskkapitalföreningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft20"&gt;765&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_738"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1303 ft10"&gt;SVCA (2011b), ”Analys av riskkapitalmarknaden tredje kvartalet 2011: Med kommentarer till investeringar, avyttringar och kapitalanskaffning”. Stockholm: Svenska Riskkapitalföreningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Svensson, Roger (2011), &lt;/SPAN&gt;När är statligt stöd till innovativa företag och entreprenörer effektivt? &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Svenskt Näringsliv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Söderblom, Anna (2011), &lt;/SPAN&gt;Private Equity Fund Investing: Investment Strategies, Entry Order and Performance. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Doktorsavhandling i företagsekonomi. Stockholm: Handelshögskolan i Stockholm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;Tåg, Joacim (2012), ”The Real Effects of Private Equity Buyouts”. I Douglas Cumming, red., &lt;SPAN class="ft49"&gt;The Oxford Handbook of Private Equity. &lt;/SPAN&gt;Oxford: Oxford University Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;Zider, Bob (1998), ”How Venture Capital Works”. &lt;SPAN class="ft49"&gt;Harvard Business Review, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;November–December,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;131–139.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1602 ft20"&gt;766&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_739"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340739x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1474 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft9"&gt;THE CORPORATE INCOME TAX&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1475 ft9"&gt;IN THE TAX SYSTEM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1603 ft31"&gt;Expert report to the Swedish committee on corporate taxation (Företagsskattekommittén)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1604 ft10"&gt;Søren Bo Nielsen&lt;A href="#page_739"&gt;&lt;SPAN class="ft223"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1605 ft10"&gt;Department of Economics, Copenhagen Business School&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1606 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;* &lt;/SPAN&gt;The author would like to thank, without implicating them, Erik Norrman, Lena Björner and Rickard Eriksson for extensive comments.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1540 ft20"&gt;767&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_740"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft26"&gt;PREFACE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;This report is written for the Swedish commission on corporate taxation (Företagsskattekommittén). The agreement behind writing the report was signed by the parties involved after the author presented preliminary thoughts and a possible structure for the report at a meeting in the commission in Stockholm on December 11, 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;In writing the report I have benefited from discussions with numerous colleagues on issues of corporate or capital income taxation in the open economy and indeed elements of design of the overall tax system in open economies. I appreciate assistance from and discussions with members of the secretariat of the commission. Of course, only I am to blame for any errors and misunderstandings.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft26"&gt;STRUCTURE OF THE REPORT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;The report is structured as follows. Chapter 1 starts out with some very basic reflections and deliberations as a prelude to basic tax system design. They end up proposing a distinction between income generated by labor effort and income generated by capital. Further, it lists a number of considerations which should be taken into account in setting up the tax system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Chapter 2 inquires about the role of the corporate income tax (CIT) in the tax system. Concluding that this tax likely is helpful as part of the overall system, it lays out various versions of the CIT; these differ with respect to whether interest expenses can be deducted; whether the normal return to capital is taxed by the CIT or not; whether immediate investment expenses are deductible; and whether capital investments can be depreciated, and how.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;A series of important balances are useful in characterizing neutralities or lack thereof in the tax system. Chapter 3 goes through some of these balances; they pertain to different ways to declare what are really the fruits of labor effort; different savings vehicles; and different types of investments in firms together with their different financing methods. A good tax system should allow non- tax factors to determine the patterns of savings, investment and financing rather than differential tax treatment, and should not lead to income shifting between wage income and capital income.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft11"&gt;While the discussion in the first three chapters might as well have taken the closed economy as its point of departure, chapter 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft20"&gt;768&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_741"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;explicitly considers some of the complicating factors presented by openness of the economy and the associated mobility of portfolio and physical capital, as well as company income. In particular, it looks at the &lt;NOBR&gt;so-called&lt;/NOBR&gt; home bias and its possible implications, and it also deals with the difficulties of taxing multinational enterprises.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;When corporate and personal income taxes are discussed, parti- cular attention is typically devoted to innovation, entrepreneurship and &lt;NOBR&gt;start-up&lt;/NOBR&gt; companies. Chapter 5 looks at the characteristics of entrepreneurship and how tax policy may influence entrepreneurship. It is important to separate out innovative entrepreneurship (and, indeed, ‘intrapreneurship’ within mature companies) from entre- preneurship which merely consists of duplicating what is already around. Once these distinctions are made, it is interesting to assess whether certain tax instruments may be especially harmful within innovative &lt;NOBR&gt;start-ups.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;The first five chapters portray elements of the setting and the considerations which are relevant for the formation of tax policy. Chapter 6 then takes a brief look at actual tax systems in Sweden and some neighboring countries. There are many common features in countries’ tax systems, the reason being that the countries’ eco- nomic structure and premises for tax policy are not that different. In addition, countries have learned from each other along the way. Nonetheless, the fact that some countries have moved away from comprehensive income taxation to(wards) the dual income tax, plus the fact that many countries put considerably more weight on social security contributions than others, do lead to &lt;NOBR&gt;inter-country&lt;/NOBR&gt; differences.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;Tax policy is consistently in a flux. Minor adjustments as well as larger reforms are proposed all the time. From recent years we pick the Mirrlees Review containing suggestions for reform of the UK tax system, as well as a proposal for reform of the Swiss tax system put forth by Keuschnigg and Dietz. Common to these is the desire to offer more equal treatment of debt and equity capital in the corporate income tax; differences in the proposals are related to whether the normal return to savings should be taxed at the personal level or not. We take a look at these reform proposals in chapter 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;Although many, many technical issues lie ahead, we take on the risk and put forth a tentative recommendation as to corporate income taxation and the treatment of capital income in the tax system in Sweden. This we do in chapter 8. Here, it can be revealed&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft20"&gt;769&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_742"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;that we suggest a combination of Allowance for Corporate Capital (ACC) and &lt;NOBR&gt;flat-rate&lt;/NOBR&gt; taxation of personal capital income, to go with the usual progressive taxation of labor income. How to move to such a system involves a number of questions related to transition and to international effects; it will take us too far astray to attempt to deal with these, let alone undertake computations of possible reform effects in the short and long run. Thus, we shall have to leave this to others.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft26"&gt;1 REFLECTIONS ON BASIC SYSTEM DESIGN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Before contemplating tax system changes it can be a useful exercise to view the tax system in a greater perspective. This chapter attempts to lay out some possible ground rules for tax system design and, in this way, approach the question of the role of capital and labor income taxation more generally.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Some fundamental deliberations&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;Stepping back and starting afresh, it would appear to be desirable to tax people’s ability to generate income. Some phrase it as a desire to tax people’s IQ, but there is, after all, no simple relation between IQ and the ability to generate income. Physiological and psychological elements as well as the existence of different types of intelligence disturb the relation. So let us stick to ability to generate income. If we could tax this ability, people with a certain ability level would be subject to a given level of tax. To which extent they actually exploited their ability to generate income would be an individual matter. They might prefer to work in circumstances which do not maximally exploit their ability; they might prefer leisure to higher or lesser degree; but in the end they would be liable to a given level of tax.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft10"&gt;However, the ability to generate income is not observable and probably hardly known by the individual in question (IQ may be observable to some degree). Hence, we cannot tax the ability to generate income after all.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;The hourly wage might be thought of as a reasonable proxy for the ability to generate income. But two factors get in the way. The first is that for one reason or another people may choose a job&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft20"&gt;770&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_743"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340743x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;which pays them less than their maximum possible wage. The second is that usually tax authorities do not have access to information on the hourly wage, certainly not the effective hourly wage. As in the famous nonlinear income tax problem tax authorities only possess information on the product of the hourly wage and the number of hours put in, in other words (labor) income.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;So in the end, people’s labor income (wages, other fruits of labor effort) is what is available to tax authorities as basis for taxation purposes. Still, it is hoped that there is a reasonable link between that income and people’s ability to generate income.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;On this background, fairness and equity considerations call for redistribution via (labor) income taxation. This is accomplished by a progressive tax on labor income. Progression itself can be achieved by a deduction at the bottom and/or (usually and) increasing marginal rates of tax on labor income. In this way, the average rate of tax on labor income increases with income, fulfilling the criterion of progressive taxation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;These contemplations concerned the fruits of labor effort; income from capital has not yet entered the picture. The conclusion must be that to the extent that labor income reflects the ability to generate income, there is no reason to tax the income from capital, no role for capital income taxation. After all, capital income is merely income made possible by postponing consumption to a later point in time than when the underlying labor income was earned (and taxed).&lt;A href="#page_743"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft10"&gt;There are at least three further arguments for not taxing the return to capital, that is the return to savings out of previous labor income and the return to investments – quite apart from the fact that due to behavioral reactions such taxation is bound to be distortionary.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;First, there is an equity argument. Consider two individuals with equal ability to generate income and also equal labor income streams throughout their lives. One individual is very impatient in her consumption behavior and consumes the income right away, saving nothing. In a situation in which both labor income and the return to savings are taxed, this individual would only pay labor income tax. The other individual is very patient in her consumer behavior, so saves over the first part of the life cycle out of earned labor income. The savings thus accumulated generate returns,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Strictly speaking, capital income also derives from gifts and inheritances; we come back to this later on.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft20"&gt;771&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_744"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340744x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;capital income. With taxation of both labor and capital income, the individual altogether pays both labor income tax and capital income tax (on the return to savings). Accordingly, the second individual pays higher total taxes over her lifetime than the first individual, even though their streams of labor income are identical. There is a priori no reason for punishing patient consumer behavior, so capital income taxation here is inequitable and unfair.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;Second, famous research in dynamic macroeconomics claims that over the longer run there is, at least in the simpler dynamic settings, no role for capital income taxation. As the returns to savings are taxed again and again, distortions accumulate over time, corresponding to higher and higher tax burdens on consumption later in life. This fact generates a desire to bring capital income taxation towards zero over time.&lt;A href="#page_744"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Third, while the preceding argument was derived in the context of a closed economy and for individuals with infinite lifetimes, it carries over to an open economy and also, under additional assump- tions, finite lives.&lt;A href="#page_744"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Moreover, in the small open economy with free mobility of capital, a &lt;NOBR&gt;(source-based)&lt;/NOBR&gt; tax on capital income generated by companies turns out to become an especially distortionary tax on employed labor. It is then preferable to substitute explicit taxation of labor for the implicit tax in the form of a capital income tax (corporate income tax).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Summing up, the arguments for having no tax on capital income, or at least only a moderate tax, are strong.&lt;A href="#page_744"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Conversely, though, there are some arguments for bringing in taxation of capital income as part of the overall tax package.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;First, the tax on labor income is likely to be &lt;NOBR&gt;non-optimal.&lt;/NOBR&gt; The general message from tax theory is, then, that to the extent that taxes in the tax system cannot be optimal there are good reasons for supplementing them with taxes which at the outset may have less desirable characteristics – the general second best principle. In this way, capital income taxation may play a role as a complement to labor income taxation. For instance, if the labor income tax redistributes less than preferably, a capital income tax can help to&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;See Chamley (1986) and Judd (1985), for instance.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Gordon (1986) as well as Razin and Sadka (1991) discuss capital income taxation in the open economy. McCafferty (1987) and others introduce finite lifetimes in the discussion of optimal taxation of capital income. Generally, a zero capital income tax rate with generational overlap requires &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;age-dependent&lt;/NOBR&gt; taxes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Somewhat disturbingly, Jones, Manuelli and Rossi (1997) and Reinhorn (2009) even show that neither capital income nor labor income should be taxed in steady state in a setting where labor income builds on previous investments in human capital.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft20"&gt;772&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_745"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340745x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p13 ft21"&gt;SOU 2014:40 Bilaga 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft10"&gt;the extent that people with relatively high labor income save disproportionately much out of their income.&lt;A href="#page_745"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Second, while an ideal tax system might subject the fruits of labor effort to tax while exempting the return to savings/investment, this strategy may be undermined in some instances by reclassifying labor income as capital income. An example is a closely held corporation, where what could have been paid out as wages is retained in the company and later on shows up as a capital gain when the company (shares) is sold. This income shifting phenomenon may partly be counteracted by also subjecting capital income to tax.&lt;A href="#page_745"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft10"&gt;Third, an aspect of inequality can be recognized when individuals’ inheritances (or gifts from parents) differ markedly. When some inherit a lot and others very little or nothing, lifetime opportunities will also differ. Capital taxation in the form of estate or inheritance taxes as well as gift taxes can reduce such inequality.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft10"&gt;So, in the end a compromise tax system may encompass some capital income taxation, albeit presumably at a modest rate. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Absent further considerations&lt;/SPAN&gt;, the rate would be flat and equal across all capital income types. Whereas labor effort is inherently tied to a given individual, capital or wealth can be moved around. Therefore, labor income is attached to an individual, whereas capital income can be transferred between individuals. Further, all saving or investment types should in general be handled equally and consistently in the tax system to avoid distortions. These facts constitute an argument for a flat rate of capital income tax across all types of capital income.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;Coupled with the progressive income tax, the resulting system in effect becomes the Dual Income Tax (DIT). DIT is exactly defined by the differentiation of labor and capital income and the coupling of a progressive tax on labor income and a &lt;NOBR&gt;flat-rate&lt;/NOBR&gt; tax on capital income; in its purest version, the capital income tax rate would correspond to the lowest marginal tax rate on labor income.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1607 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;See Banks and Diamond (2010) and Conesa, Kitao and Krüger (2009), among others.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1608 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Eventually, both corporate income taxation and individual taxation of capital gains can be rationalized this way.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft20"&gt;773&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_746"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340746x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Separating capital income from labor income&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;The desirability of keeping labor income and capital income separate in the tax system follows from the contemplations above. Even though both types of income of course can be used to finance consumption and thus enhance consumption opportunities, the origins of labor and capital income are different and the behavioral responses to taxing labor income and capital income, respectively, must therefore also be different (which in itself is an argument for differential tax treatment).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft10"&gt;Further, as mentioned, the Dual Income Tax system, DIT, which has inspired the tax systems in the Nordic countries, enable the differential treatment of labor and capital income components. DIT represents a significant &lt;NOBR&gt;break-away&lt;/NOBR&gt; from the previous reigning principle of income taxation, namely comprehensive income taxation. According to the latter principle, all income should be taxed the same way, irrespective of the source of that income.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;A further argument for the dual income tax can be given. In a tax system which does tax capital income (at a flat rate), labor income taxation should be subject to a progressive income tax in order to secure balanced (dis)incentives to accumulate financial and human capital, respectively.&lt;A href="#page_746"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;If labor income were taxed via a pro- portional labor income tax, and if the main cost of education is time spent (which otherwise could have been used to earn labor income), then setting time aside for education would lead to tax savings at the same rate as that applicable to the subsequent return to education. Accumulation of human capital via education would then effectively not be subject to tax. If, at the same time, capital income were taxed by a &lt;NOBR&gt;flat-rate&lt;/NOBR&gt; tax, physical capital accumulation would be hampered, generating an imbalance in the tax treatment of accumulation of the two types of capital. This can be corrected by a progressive labor income tax.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft10"&gt;There are good arguments for subjecting all forms of saving to the same tax treatment. If all types of saving were taxed in the same way, then taxation would not determine where individuals place their savings, so that the placement pattern could be determined by where the superior combination of expected income and expected variability of that income were to be found. Moreover, as already mentioned, an important argument for a flat rate for capital income taxation is that it is not difficult to move wealth from one person&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;The argument can be found in Nielsen and Sørensen (1997).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;774&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_747"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;to another. Thus, if two persons faced unequal marginal tax on income from savings, then both could gain from moving savings from the &lt;NOBR&gt;high-tax&lt;/NOBR&gt; person to the &lt;NOBR&gt;low-tax&lt;/NOBR&gt; person against appropriate compensation. A similar move of human capital from individual to individual is by nature not possible, thus permitting progressive taxation of labor income.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;Overall considerations in tax system design&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;When setting up a tax system not only in theory, but also in practice, a series of aims and considerations presents itself.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Taxes in general affect the behavior of individuals and firms. Some taxes may not distort behavior, such as taxation of pure profits. Non- distortionary taxes should (notwithstanding possible distributional implications) be exploited in full, but altogether they are not likely to generate much revenue. Hence, distortionary taxes must be activated in order to secure financing of the desired level of public sector activity. A first consideration is to&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1609 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft241"&gt;avoid unduly destroying incentives to supply labor, to undertake education, to save and to invest.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1492 ft10"&gt;Tax distortions multiply as the tax in question is being used more and more intensively. Hence, to avoid large distortions associated with individual taxes, a balanced use of all distortionary taxes is called for.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;Differential treatment of different types of saving (bank accounts, bonds, shares, real estate, a.o.), of different types of investment (machinery, buildings, immaterial assets, financial assets), of different organizational forms for businesses (sole proprietorship, &lt;NOBR&gt;closely-held&lt;/NOBR&gt; corporation, widely held corporation), etc. only serves to cause decisions which should be based on fundamentals to become tax- driven instead. The associated distortions to composition of saving and investment and choice of organizational form are best avoided; so&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1610 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;• &lt;/SPAN&gt;aim for neutrality.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft11"&gt;One thing is the amount of revenue to be had from a tax, if all potential tax payers comply in full with the rules and the spirit of the tax in question. Another is the actual revenue to be had. The&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft20"&gt;775&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_748"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340748x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;latter may be considerably less on account of (in principle legal) tax avoidance and (illegal) tax evasion. Such &lt;NOBR&gt;tax-driven&lt;/NOBR&gt; behavior complements the standard behavioral distortions and renders taxes less efficient. Thus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft241"&gt;be aware of and counter opportunities for tax avoidance and evasion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft10"&gt;In chapter 3 which deals with balances in the tax system we come back to these considerations. In particular we consider the possibilities for tax avoidance when income can be declared in another form than intended. We there argue that one should&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft241"&gt;balance the effective taxation of income components when income can be shifted.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft10"&gt;We also argue that tax system designers should be aware that incorporation (or &lt;NOBR&gt;de-incorporation)&lt;/NOBR&gt; and altering company structure are yet further means to alter tax burdens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;These considerations concern a closed as well as an open economy. In the open economy, the tax system needs to accommodate the mobility of company investment, firms themselves, their profits, portfolio investments (and consumption purchases and labor services). So one should&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1255 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft241"&gt;be aware of pressures from international tax competition related to mobility of tax objects.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft11"&gt;The two main aims of the tax system are to secure appropriate financing of public expenditures and to take part in redistributing consumption opportunities across citizens. Therefore, one should&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1611 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft241"&gt;evaluate consequences for distribution of consumption oppor- tunities/achieve progressivity as efficiently as possible.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1612 ft10"&gt;Finally, it is important that the players in the tax system – tax payers and tax collectors – accept the system. This means that&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft241"&gt;the system should be as simple as possible, as easy as possible to comply with and to administer.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_748"&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1613 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;As a comparison we mention in chapter 7 that the Mirrlees Review (2011b) stresses the analysis of the tax system as a whole; neutrality; and the achievement of progressivity as efficiently as possible.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft20"&gt;776&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_749"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340749x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1332 ft26"&gt;2 THE CORPORATE INCOME TAX&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;The role of the corporate income tax&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft10"&gt;The conclusion of chapter 1 was that a desirable tax system, more precisely a desirable taxation of income, would imply separating capital income and labor income and subject labor income to a progressive schedule while keeping the capital income tax flat. The considerations in section 1.3 stressed an appropriate balancing of the taxes in the system; keeping an eye on international com- petitive pressures generally; and aiming for a simple tax system which can be administered and complied with. Furthermore, the implications of the entire tax system for distribution and fairness should not be neglected.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;All observations really pertain to the tax treatment of individual decisions and hence the burden of taxes on physical persons. This is very much in line with the traditional saying in the theory of taxation that “only people pay taxes”. The consequences of the tax system (in its entirety) should be gauged at the level of individuals.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;This does not rule out, though, that taxes can also be paid by entities other than physical persons, on behalf of individuals.&lt;A href="#page_749"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;One example of such a tax is the corporate income tax (henceforth CIT), levied on corporations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Why might it desirable to include a CIT in the tax system? There are multiple answers. First, as corporations collect funds&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft10"&gt;to invest in buildings, machinery, intangible assets, etc. in order to undertake production activities, they eventually generate capital income. In principle, this capital income could, via information on which individuals own how big a share of the corporation be traced to the owners, who could then be subject to personal tax on their capital income. For large corporations, this apportionment of capital income could become a complicated process. A simpler solution is to subject the corporation itself to tax, as a representative of its owners. Hence, a first reason for the existence of the CIT is simply con- venience and cost saving.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1614 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;This strictly speaking is already the case for many taxes and excises. As an example, companies pay VAT to tax authorities when selling goods and services. VAT is actually a consumption tax, an indirect tax, whereas until now we have been discussing direct income taxation. The VAT may even be redundant under certain circumstances, cfr. the famous theorem by Atkinson and Stiglitz (1976). A close cousin to the labor income tax, a VAT may nevertheless enter the tax system, if income taxation is plagued by tax evasion different from evasion problems for the VAT (or if other assumptions behind the &lt;NOBR&gt;Atkinson-Stiglitz&lt;/NOBR&gt; result, for instance regarding separability do not hold).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1212 ft20"&gt;777&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_750"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340750x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;A second reason is that the CIT functions as a backstop to personal income taxation. Were it not for the CIT, some personal income might not be tracked to individuals, or it might be paid out with such delay that the effective tax on that income would only be small. An immediate CIT will make sure that that income is taxed at least to some extent.&lt;A href="#page_750"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;A third reason to have a CIT is that it is a mechanism to collect rents. Rents – supernormal returns to invested capital – may have several origins; imperfect competition, the exploitation of natural resources, or the use of ideas may all generate rents. Collection of such rents may be close to &lt;NOBR&gt;non-distortionary&lt;/NOBR&gt; and thus could in principle constitute a rather ideal tax.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;This conclusion is a bit premature, though. A quite natural reason for supernormal returns lies in the heterogeneity of firms. At inception, the quality of a business idea may not be known. The average quality of firms that actually start up may reflect a normal return to invested capital (with a premium for risk), but the variance of the quality may be large. Given this spread, &lt;NOBR&gt;low-quality&lt;/NOBR&gt; firms cease to exist, leaving only firms with &lt;NOBR&gt;above-average&lt;/NOBR&gt; quality and therefore &lt;NOBR&gt;above-normal&lt;/NOBR&gt; returns later on. Their supernormal returns balance the losses of the departed firms, so to speak. Taxing the supernormal returns without conceding similar tax rebates to firms that incur losses and do not survive will inevitably dampen &lt;NOBR&gt;start-up&lt;/NOBR&gt; activity.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft10"&gt;Further reasons for having a CIT have been put forth. A fourth one is that the CIT may function as a benefit tax. After all, firms benefit from public infrastructure and other public support, and the CIT can, according to this view, be seen as a way to claim some of those benefits. However, the link between benefits enjoyed and CIT paid for any single corporation will be very weak. A fifth reason for the CIT is that it constitutes a way to tax foreigners, especially on the &lt;NOBR&gt;location-specific&lt;/NOBR&gt; rents they may enjoy from investing in the home country. How convincing this argument is depends on when and how foreigners became owners of domestic corporations.&lt;A href="#page_750"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft11"&gt;In any case, the CIT as normally specified can be seen as a tax on both the normal return to capital and the extraordinary return (or&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Gordon and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Mackie-Mason&lt;/NOBR&gt; (1995) argue that many aspects of the existing corporate tax law would seem quite sensible, if the primary role of the corporate income tax is to discourage income shifting between the personal and corporate tax bases, or between domestic and foreign subsidiaries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;See the discussion in Alworth (2010) as well as Huizinga and Nielsen (1997).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;778&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_751"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340751x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;rent) on capital. In an open economy with mobile capital, the tax on the normal return will in part become a tax on domestic labor employed in production in lieu of a capital tax.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;Summing up, the role of the CIT is first and foremost as a convenient collection point for personal capital income tax and for tax on rents, as well as a backstop to personal taxation, a backstop for not only personal taxation of capital income, but also taxation of the fruits of labor effort, and thus the personal labor income tax.&lt;A href="#page_751"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;How to fit in the CIT in the tax system?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft10"&gt;The value added which is generated in a corporation stems from the insertion of labor and capital. Capital on its side is both equity and debt, and value added minus remuneration of labor forms remuneration of both types of capital together. Capital is invested in the firm in the form of buildings, machinery and equipment, financial assets, intangibles and inventories. The return to capital is spread over several years, and determined by the pace with which the investment depreciates.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;From this broad description, several versions of a CIT are possible. The &lt;SPAN class="ft243"&gt;traditional &lt;/SPAN&gt;CIT is characterized by&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;deductibility of interest on debt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;no deductibility of investment expenditure&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;tax-related&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; depreciation of investment in buildings, machinery, inventories, and intangibles (which inevitably will differ from economic depreciation)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;no deductibility for any imputed return to equity.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1518 ft11"&gt;Other possible versions of the CIT differ from the traditional version in the treatment of interest and return to equity, and in the treatment of depreciation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1615 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;See Gordon and Hausman (2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;779&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_752"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340752x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;There are a number of reasons for discussing alternative versions of the CIT at the moment. One important reason is that it is becoming increasingly difficult to distinguish equity from debt.&lt;A href="#page_752"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;So-called&lt;/NOBR&gt; hybrid financial assets have both &lt;NOBR&gt;debt-like&lt;/NOBR&gt; and &lt;NOBR&gt;equity-like&lt;/NOBR&gt; pro- perties, and whether they are treated as one or the other makes a difference in the current CIT. Furthermore, both equity and debt form the capital base of a company, and there is no compelling reason for treating them differently in regard to levying income tax on the corporation (see section 2.4 below). Both parts of the capital base assist in generating income in the company, and why should the two income parts be subject to differential treatment in the tax system?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft10"&gt;A number of CIT alternatives therefore rest on &lt;NOBR&gt;(near-)equivalent&lt;/NOBR&gt; treatment of equity and debt capital. They are:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Business &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft244"&gt;cash-flow&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft244"&gt; tax &lt;/SPAN&gt;(henceforth CF): the CF taxes all inco- ming cash flows minus outgoing cash flows. Investment is treated the following way: the investment expense is deducted immediately, while the cash flows generated later on from the investment are fully taxable. There is no deduction for depreciation of the capital.&lt;A href="#page_752"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1202 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;A CIT with ‘&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft243"&gt;allowance for corporate equity&lt;/SPAN&gt;’ (ACE): the ACE differs from the traditional CIT by allowing a deduction for an imputed return on equity. Capital is depreciated, and the allowance is computed using depreciated book values of capital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;A CIT with ‘&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft244"&gt;allowance for corporate capital&lt;/SPAN&gt;’ (ACC): the ACC differs from the traditional CIT by allowing a deduction for an imputed return on both debt and equity. Capital is depreciated, and the allowance is computed using depreciated book values of capital. Given the deduction for imputed return on debt, there is no deduction for interest payments on debt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;A ‘&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft243"&gt;comprehensive business income tax&lt;/SPAN&gt;’ (CBIT): the CBIT differs from the traditional CIT only by disallowing a deduction for interest expenses. Depreciation for tax purposes is unchanged.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Another important reason lies in the increased international mobility of financial and physical capital over the last two and a half decades. High capital mobility implies that a small country cannot effectively tax the normal return to capital by means of a &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;source-based&lt;/NOBR&gt; corporate income tax; instead, employed labor will have to carry the tax burden. See Gordon (1986), and Razin and Sadka (1991).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;The CF tax actually comes in several versions, namely the &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;so-called&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;R-base&lt;/NOBR&gt; and &lt;NOBR&gt;F-base&lt;/NOBR&gt; cash flow taxes. The difference between these lies in how the financial sector will be treated in the tax system. See Bond and Devereux (2003).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft20"&gt;780&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_753"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;All the four alternative CITs listed have the same property that equity and debt capital receive (nearly) equal treatment in the tax system. The CF, ACE (and ACC) all leave the ordinary return to investment untaxed, whereas they do subject any supernormal return to tax. The CBIT, on the contrary, taxes both the normal and the &lt;NOBR&gt;above-normal&lt;/NOBR&gt; return to capital. The chief difference between CF and ACE is the timing of deductions for the cost of investment. In the CF there is immediate deduction for investment outlays. In the ACE, deduction is effectively only gradual in line with the life of the investment. This combined with rules for transitioning to a CF, or to an ACE, will determine how different their impact on corporate tax revenues will be.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;It belongs to the description of current corporate income taxes that in some countries the corporate income tax is levied at different rates on that part of income which is paid out in the form of dividends, and that part which is retained in the company. A lower tax rate on the dividend part is one way to integrate corporate and personal taxation of capital income. Other methods can be found; it is time to consider capital income taxation at the individual level.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;Combining CIT with personal capital income taxation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;An important thing is to view the choice of type of corporate income tax together with the choice of taxation of capital income at the personal level.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;At the moment, all OECD countries subject capital income to tax at the personal level. For the most part, taxation includes both the normal return to capital and the supernormal return. Originally, the point of departure for capital income taxation at the personal level was the comprehensive income tax, where all sources of income would be taxed at the same rate. However, today’s tax system in OECD countries reflects various departures from the comprehensive income tax. Indeed, tax rates may vary for different categories of capital income, although for any given type of capital income the rate of tax on the normal and supernormal returns are usually the same.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;As a general feature across OECD countries, the value of owning and occupying a home, i.e. the imputed rent on housing, is either untaxed or taxed at a very low, symbolic rate. Similarly, the return to pension savings in occupational or individual savings schemes is&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft20"&gt;781&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_754"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340754x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft10"&gt;either untaxed or taxed at merely a low rate. Interest income is usually taxed at the highest personal capital income tax rate, and since interest payments include compensation for expected/ongoing inflation, the real, effective rate of tax is even higher. Dividends are in some countries taxed at the same rate as interest income (often called the &lt;SPAN class="ft244"&gt;classical system&lt;/SPAN&gt;); in others, the tax rate is lower as a means to integrate personal and corporate income taxation (&lt;SPAN class="ft244"&gt;dividend relief&lt;/SPAN&gt;). After all, earnings giving rise to dividends have already been taxed at the company level. Similarly, tax rates for capital gains either follow rates for dividends or, subject to certain conditions, may be considerably lower or equal to zero. In any case, since normally realized as opposed to accrued gains are taxed at the individual level, effective capital gains tax rates tend to be relatively low.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1616 ft10"&gt;One country forms a marked exception to this general picture.&lt;A href="#page_754"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;In 2006, Norway introduced a new tax system aiming at exempting the normal return to capital from tax at the personal level. The means to accomplish this is the &lt;NOBR&gt;so-called&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft244"&gt;rate of return allowance &lt;/SPAN&gt;(RRA). The main idea behind the RRA is to keep individual accounts to allow appropriate deductions in capital income (dividends) to ensure that only the supernormal return, not the ordinary return, to saving is taxed at the personal level. For further information on the workings of the RRAs we refer to Sørensen (2005) and the report from the Skauge commission (2003).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Summing up, the typical picture of an OECD country is one with a standard corporate income tax coupled with taxation of personal capital income at widely differing rates, depending on type. Usually, corporate and personal capital income taxation is integrated in one form or another.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Cutting through all this, there is a basic choice between taxing the normal return to capital at the personal level, or not taxing this normal return, with the understanding that one might attempt to tax the supernormal return in any case. Combining this basic choice with the choice of type of corporate income tax yields a whole list of possible capital income tax systems which then vary between each other in regard to whether&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;the normal return to capital goes untaxed&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;it is taxed only once at the company level&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1617 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Also the ‘box system’ in the Netherlands forms an exception. We return to these countries in section 6.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft20"&gt;782&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_755"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340755x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;it is taxed only once at the personal level, or&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;it is &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(double-)taxed&lt;/NOBR&gt; at both levels.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft10"&gt;In the (few) countries, where the dual income tax (DIT) is currently practiced, the corporate income tax is fairly traditional. That is, the CIT there allows for interest deductions and has conventional tax- related depreciation of investment. At the personal level, the main tax treatment implies &lt;NOBR&gt;flat-rate&lt;/NOBR&gt; taxation.&lt;A href="#page_755"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;It is perfectly conceivable to alter the DIT in several ways so as to elicit a more balanced and consistent taxation of capital income:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;One way is to introduce RRAs at the personal level in com- bination with a conventional corporate income tax. This basically yields the Norwegian system, in which the normal return to capital is taxed only at the company level (equity income) or only at the personal level (interest income). Call this system RDIT, R signifying the use of RRAs for individuals.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Another way is to maintain the tax treatment of capital income at the personal level, but disallow interest deductibility in companies. Thereby, all income to the entire capital base in companies is taxed via the corporate income tax, and capital income from debt or equity capital may or may not be taxed additionally at the personal level. We may call this system SDIT (where the ‘S’ stands for consistent &lt;NOBR&gt;source-based&lt;/NOBR&gt; taxation of the entire capital basis of firms); a dual income tax with no deductibility for interest in the corporate income tax.&lt;A href="#page_755"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Yet another system can be defined by the combination of an ACE tax at the corporate level and personal capital income taxation along the lines of the dual income tax. This combination has been called ADIT (where the ‘A’ is short for allowance for corporate equity, and DIT as usual stands for the dual income tax).&lt;A href="#page_755"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;These three tax schemes are variants of the dual income tax and thus build on the separation of labor and capital income in the tax system. Of course, further schemes can be defined either on the basis of comprehensive income taxation with parallel treatment of labor and capital income plus one form or other of the corporate income tax. And yet further schemes may supplement the basic&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1618 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;This applies to Sweden and Finland. Denmark has a complicated progressive tax on personal net capital income, and another progressive tax on dividends and capital gains, see Jacobsen et al. (2013).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1619 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;This version of DIT has been proposed by Cnossen (2000, 2001).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;This particular combination has been put forth by, among others, Keuschnigg (2004) and Keuschnigg and Dietz (2007). See section 7.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft20"&gt;783&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_756"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340756x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p971 ft10"&gt;idea of dual income taxation with the cash flow tax or allowance for corporate capital (CF, ACC) at the company level.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;A closer look at the choice between ACE and CBIT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft10"&gt;What will determine the choice between, say, ACE and CBIT?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;A common advantage of ACE and CBIT is their balanced treatment of debt and equity capital. De Mooij (2012) and Fatica et al. (2012) both investigate whether there is any reason for a debt bias in corporate income taxation. They conclude that there are no legal reasons for preferential treatment of debt. As to possible economic reasons, they examine arguments having to do with bankruptcy costs, agency costs (related to tensions between managers and shareholders, and between shareholders and debt holders), and signaling costs (high debt signaling confidence or lack of liquidity?). Their conclusion is that corporate finance theories do not offer clear guidance on whether debt levels chosen by &lt;NOBR&gt;non-financial&lt;/NOBR&gt; firms are too high or too low. Add to this that firms are very heterogeneous, so that it would be extremely difficult to &lt;NOBR&gt;fine-tune&lt;/NOBR&gt; any debt (or equity) preference.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft10"&gt;At the same time, the financial sector has produced a series of hybrid financial assets, for which it is difficult to ascertain whether they are debt or equity instruments. The borderline between debt and equity is withering, and it is time to concede a level playing field to debt and equity.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;ACE exempts the ordinary return to capital from tax. It can also be shown that despite possible differences between &lt;NOBR&gt;tax-related&lt;/NOBR&gt; and economic depreciation, there will be no investment distortions in the ACE, as long as the base for the deduction of imputed return on equity capital is the book value of capital which is written down in line with &lt;NOBR&gt;tax-related&lt;/NOBR&gt; depreciation. (Relatively fast tax depreciation which would otherwise promote investment is exactly counteracted by relatively low deduction for imputed return on equity capital later on.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft10"&gt;The other side of no tax distortion to investment is a relatively narrow base for ACE. In comparison with the conventional CIT a loss of tax revenue must be expected, if the same tax rate is applied.&lt;A href="#page_756"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;So either the rate must be increased, or other taxes must&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1620 ft129"&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;DeMooij (2012) computes the budgetary cost of introducing the ACE tax to an average of 15 percent of the revenue from the existing traditional corporate income tax. He stresses,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft20"&gt;784&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_757"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340757x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;be raised in order to recoup missing revenue. Finally, like all variants of CIT, also ACE is vulnerable to international profit shifting (see below in chapters 4 and 8), and even more so, if a transition to the ACE is financed by an increased corporate income tax rate.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft10"&gt;CBIT implies taxation of the ordinary return to business capital, whether debt or equity. This creates distortions to investment. On the other hand, its base will be relatively broad, and in comparison with today’s conventional CIT it will generate higher revenue. Accordingly, a lower rate will suffice to generate the same revenue as today, or the greater revenue can be used to cut other taxes and the distortions associated with those. Even with income shifting across borders, CBIT should create sizeable revenue.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;CBIT should make current limitations on interest deductions redundant, securing tax revenue in the face of artificially high intra- MNE loan arrangements. Further, it obviates the need to distinguish debt from equity instruments as well as scrutiny of hybrid financial assets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Contrary to CBIT, ACE will be vulnerable to distorted interest rates in &lt;NOBR&gt;intra-company&lt;/NOBR&gt; debt arrangements (and thereby to some degree to thin capitalization). ACC (allowance for corporate capital) abolishes the interest deduction and replaces it by deduction for notional &lt;NOBR&gt;risk-free&lt;/NOBR&gt; return on all capital, debt as well as equity. Accordingly, it will not be vulnerable to ‘transfer pricing’ via interest rates and also not vulnerable to thin capitalization. (However, artificially high levels of assets are easy to create and must be counteracted by supplementary rules.) All three corporate income tax versions will a fortiori be vulnerable to international profit shifting via transfer pricing of goods and services traded internally within multinationals - just like the traditional corporate income tax.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft10"&gt;Both ACE and CBIT are sufficiently dissimilar to the traditional CIT that if they are considered serious candidates for replacing the current CIT, they merit &lt;NOBR&gt;in-depth&lt;/NOBR&gt; investigation of the transition and the international ramifications. ACE faces the question as to whether the allowance for corporate equity should be conceded to old equity or exclusively new equity. CBIT faces a similar question&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1621 ft37"&gt;though, that this amount underestimates the total revenue loss, as there will be a parallel drop in personal taxation of capital income from &lt;NOBR&gt;non-corporate&lt;/NOBR&gt; businesses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft20"&gt;785&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_758"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340758x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;as to whether the removal of interest deduction should hold for old debt as well as new debt. Furthermore, ACE implies that (new) foreign shareholders will not be taxed on their normal return, in effect handing over taxation powers to foreign governments. Conversely, CBIT implies introduction of a tax on the return to foreign debt holders who then risk double taxation, in case they are also taxed at home. How international markets for equity and debt will respond to these effects is worth a closer look.&lt;A href="#page_758"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft26"&gt;3 BALANCES IN THE TAX SYSTEM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft10"&gt;The premise for the following remarks is that unequal tax treatment&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;of labor effort in different contexts&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;of alternative placements of saving&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;of alternative types of investment and their financing&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft10"&gt;causes behavior and choices to depend in part on taxation in lieu of more fundamental considerations, thus generating distortions to those very choices. Under special circumstances, differential tax treatment may be warranted, but as a general rule such differential tax treatment is best avoided.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Savings can be placed in bank accounts, bonds, shares in different types of companies, housing stock, and pension plans (occupational or individual). To avoid distortions in the placement pattern, the effective tax on the return to all these saving instruments ought to be similar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft10"&gt;Companies can invest in machinery, buildings, intangibles, and financial assets. And these investments can be financed by debt, new equity issues, and retained earnings. To avoid interference in the investment and financing pattern, the effective tax on all pairs of capital investment and financing ought to be similar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Finally, labor effort can be exerted in different contexts. Individuals can be regular employees; they can work in their own&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;A complicating factor in the comparison between ACE and CBIT is the fact that at unchanged tax rate, corporate income tax revenue is bound to go down with ACE and up with CBIT. This may prompt an increase in the ACE rate and a fall in the CBIT rate, if the corporate income tax is to deliver the same revenue as the previous standard CIT. Foreign equity holders would then face a higher (lower) statutory tax rate under ACE (CBIT). Alternatively, lower revenue under ACE may be covered by, say, an increase in the VAT rate, the effect of which would then have to be included in the analysis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft20"&gt;786&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_759"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p959 ft10"&gt;firm (sole proprietorship), work in a partnership or work in a &lt;NOBR&gt;closely-held&lt;/NOBR&gt; corporation, where they own a substantial share. In small firms, they can basically decide the way in which income is paid out to them, i.e. in the form of wages, dividends, or, upon sale of (shares in) the firm, in the form of capital gains. To avoid distortions associated with the organization of labor effort, the various income flows resulting from labor effort ought to be taxed at similar rates.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1622 ft10"&gt;Let us consider an example. Suppose the economy has a pro- gressive labor income tax. Also suppose that corporations are taxed by means of a comprehensive business income tax, CBIT, and that the CBIT rate corresponds to the lowest rate of tax on labor income. Hence, in corporations both the ordinary and the extraordinary return to capital, whether debt or equity, is taxed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft10"&gt;Regular employment resulting in wage payments is simply taxed via the progressive labor tax. Widely held, public corporations are simply taxed via the CBIT, ensuring that debt holders and shareholders in those widely held corporations have their returns taxed at least once.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1380 ft10"&gt;The treatment of intermediate types of firms is more tricky. We focus on sole proprietorships (SPs) and closely held corporations (CHCs).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft10"&gt;Taking a CHC first, the value created in such a firm represents the owners’ capital investment, those same owners’ labor effort, the injected debt, as well as labor on the part of the regularly employed. The latter item is filtered out via wage payments. Moreover, return to debt is easily filtered out, using the firm’s interest payments. Left is income corresponding to the owners’ capital investment, respectively their labor effort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;The owners’ labor effort ought to be subject to the personal labor income tax like other forms of remuneration of labor effort. Some of that labor effort may be remunerated in the form of wage payments, but maybe not all of it. With the CBIT, the remaining labor effort is taxed at a rate corresponding to the lowest marginal tax in the progressive labor income tax scheme. With sizeable labor effort, however, a need arises for taxation at higher marginal rates and thus supplementary taxation over and above the CBIT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;One possibility is then to consider the dividends paid out from the CHC. Part of it can be deemed to be the ordinary return to capital invested in the firm by owners; the remaining part of dividends can be deemed to be labor income, to be added to other&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft20"&gt;787&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_760"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft10"&gt;labor income on the part of the owner in question. But how to secure appropriate taxation of the income in the CHC, if only part of it is paid out in the form of dividends and the rest plowed back into the company?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Move on to the SPs. The simplest possible system for taxing SPs is to treat the income from SPs as personal labor income. Thus all income from a SP, regardless of whether it really represents labor effort or return to capital invested in the economy, is taxed in the progressive income tax system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Some countries do, however, permit SPs to opt for alternative taxation schemes. In these, the sole proprietor is given the opportunity to impute a return to capital invested. This return is then deducted from total income, and the remainder is interpreted as return to labor effort to be taxed in the progressive income tax scheme, very much like the possible treatment of CHCs above.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;What if the sole proprietor prefers to pay out to herself only part of the income generated and instead retain the earnings in the personal company? How to make sure that that income, to the degree it represents returns to labor effort, is actually taxed as such?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft10"&gt;Having once stated a preference for taxing labor income and capital income differently, and having in particular opted for progressive taxation of labor income and &lt;NOBR&gt;flat-rate&lt;/NOBR&gt; taxation of capital income, it clearly is a challenge to make sure that what is really the labor income part of total income in SPs and CHCs is taxed as such, while allowing what is really capital income in those companies to undergo capital income taxation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;So far so good. We have considered labor income from regular employment and from effort exerted in sole proprietorships and closely held corporations, and we have also considered return to capital invested in these corporations as well as in widely held public corporations. However, individuals’ savings can be invested elsewhere, and it remains to secure similar treatment of returns to these alternative investments.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Savings can be placed in the form of housing stock. Accordingly, taxation of imputed rent on housing belongs to the balanced tax treatment of capital income. Capital income can also result from placement abroad, in foreign bank accounts, bonds or shares. To complete the &lt;NOBR&gt;flat-rate&lt;/NOBR&gt; capital income tax, also the return from these placements ought to be taxed at the going capital income tax rate.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft20"&gt;788&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_761"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1623 ft10"&gt;Summing up, many things have to be considered in order to ensure that&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft166"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;remuneration of labor effort is taxed to a similar extent in different contexts&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;taxation of return to savings is similar in alternative placements&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft166"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;taxation of investments in companies is similar across investment type and type of financing.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;Whenever the tax system is not balanced this way, the system opens up for all kinds of tax planning and tax arbitrage in order to mini- mize taxation. Income is shifted across income types, the organization of firms is affected, savings patterns are altered, and the same goes for the composition of firms’ investment and the pattern of financing.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1624 ft26"&gt;4 THE OPEN ECONOMY&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Until now, we have not paid due attention to the open economy. The arguments so far have primarily turned around conditions in a closed economy, in that we have not really considered foreign owners of domestic firms and assets nor domestic ownership of foreign firms or assets. Moreover, firms have implicitly been founded and owned by domestic citizens, and assets have been issued and owned by home country individuals.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Two modeling assumptions are the simplest ones. First, the closed economy as de facto described above. Second, the small, open economy with perfect capital mobility, in which the domestic &lt;NOBR&gt;(risk-free)&lt;/NOBR&gt; market interest rate is completely tied to the international interest rate, and where the cost of capital requirements of firms are governed by personal tax conditions for international owners. None of these extremes describes realities of small countries like Sweden or Denmark very well, but for tax policy purposes it is nonetheless essential to think through the implications of the jurisdiction being small and open with a reasonably high degree of capital mobility. Some domestic assets may attract foreign investors, and vice versa. Some domestic firms are in part or in full owned by foreigners, and vice versa. Perhaps especially big firms have to orientate themselves to international shareholders, while&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft20"&gt;789&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_762"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340762x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;small firms must finance themselves primarily from funds made available by domestic citizens.&lt;A href="#page_762"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;The theory of taxation in an open economy predicts that marginal increases in the capital stocks in firms are related to the effective marginal tax rate (EMTR); a low EMTR implies relatively high investment. Similarly, it predicts that the effective average tax rate (EATR), i.e. the tax burden on income of the entire company, will determine location of the company, in conjunction with non- tax determinants. Both effective tax rate concepts hinge on the statutory rate of corporation tax together with depreciation rules, the inflation rate, immediate expensing, etc.; in the case of EATR, also the profit rate enters.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Not only capital is mobile. Importantly, company income is, too. Income generated in a domestic entity of a multinational enterprise (MNE from now on) can be so difficult to determine, due to the uniqueness of goods and service flows involving the entity, that in reality taxable income can be attuned to tax characteristics. It is the statutory CIT rate which determines where MNEs desire to report their income.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Further, individuals; labor services; and consumer purchases are also to a smaller or greater degree mobile, a fact which will condition tax policy, albeit in other areas than capital income taxation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Home bias&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft10"&gt;How mobile is capital, then?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1625 ft10"&gt;An old insight in the finance literature is that with perfect capital mobility,&lt;A href="#page_762"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;each individual in the world economy will hold domestic &lt;NOBR&gt;risk-free&lt;/NOBR&gt; bonds plus a share of the world portfolio of risky assets. In other words, a small country citizen would hold only a miniscule portion of domestic shares to go with lots of shares from all other countries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft10"&gt;This result is actually very far from reality. There is a very significant ‘&lt;SPAN class="ft244"&gt;home bias&lt;/SPAN&gt;’. That is, individuals hold a much greater portion of domestic assets than prescribed, and correspondingly much fewer international shares.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;This is the situation investigated by Apel and Södersten (1999). They derive unexpected effects of interest and equity return taxes on the required return on shares in domestically owned firms.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;And in the absence of taxation. Adler and Dumas (1983) and Branson and Henderson (1985) contain clear presentations of the result.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft20"&gt;790&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_763"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340763x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1626 ft10"&gt;Home bias is a fact for all countries,&lt;A href="#page_763"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;although the strength of the puzzle differs across countries. One way to get an impression of the extent of home bias is to look at the prevalence of foreign owners of domestic listed companies. Typically, between one third and one half of such shares are in foreign hands; in the UK, it is about a third, in the Nordic countries it is closer to one half.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;For tax policy purposes it is potentially important to inquire about the reasons behind the home bias. To the extent that home bias is determined by endogenous forces which may be affected by tax policy itself, this must be accounted for in gauging the effects of policy changes. So what could be the possible reasons behind home bias?&lt;A href="#page_763"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft10"&gt;First, one reason may be transaction costs. It is generally significantly more costly to acquire foreign assets, both because of the fees to involved financial intermediaries and because of the costs of devoting the extra attention to understand foreign country conditions and acquire relevant information on foreign asset issuers in order to select preferred assets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Second, and relatedly, there may be an asymmetric information barrier. While the domestic investor may be reasonably well informed about domestic firms and financial institutions, the extent of information on foreign firms and financial institutions may be much smaller. Once this is recognized, the investor must also acknowledge that those with better information may try to take advantage of their superior information. The lesser informed may as a result decide not to invest or at least invest less than if adequate information was at hand.&lt;A href="#page_763"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft10"&gt;A related argument for home bias involves corporate governance considerations. If domestic citizens are better informed about a particular company, they are in a better position to exert monitoring of management of the company. In order to motivate such monitoring, those individuals have to possess a sizeable fraction of shares in the company, in effect generating home bias.&lt;A href="#page_763"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;Third, and also relatedly, knowledge may be so imperfect about foreign firms and institutions that the consequences of the lacking&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1627 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Obstfeld (2007) notes that the home equity bias remains substantial, although it &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;is &lt;/SPAN&gt;falling over time.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;For a couple of nice overviews, see Obstfeld (2007), and Sendi and Bellalah (2010).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;For an examination of the implications of asymmetric information for tax policy formation see Gordon and Bovenberg (1996).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;See Kho et al. (2009). Their explanation may work for home bias in equity, but not for that of bonds.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft20"&gt;791&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_764"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340764x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;information cannot even be estimated. If the investor only invests in assets, about which a sufficient amount of information is available, she may simply stay away from a good deal of foreign assets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Fourth, there may be uncertainty as to political conditions, i.e. political risk. Policy in foreign countries may change in unforeseen directions, and there may even be a perceived risk of foreign governments seizing investments by outsiders.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Fifth, some have argued that the &lt;SPAN class="ft13"&gt;asset &lt;/SPAN&gt;home bias is caused by a &lt;SPAN class="ft13"&gt;goods &lt;/SPAN&gt;home bias. That is, the established fact that trade costs lead to preference for domestic goods or goods from nearby countries may have repercussions on the asset holding pattern via fluctuations in real exchange rates. There is some disagreement about such links in the literature. &lt;A href="#page_764"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Sixth, home bias may itself be caused by tax policy, if domestic (foreign) holdings of domestic (foreign) assets are leniently treated relative to domestic (foreign) holdings of foreign (domestic) assets.&lt;A href="#page_764"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Such differential treatment is only effective to the extent that assets are characterized by idiosyncratic &lt;NOBR&gt;(country-specific)&lt;/NOBR&gt; risk.&lt;A href="#page_764"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Yet further reasons for the home bias can be imagined.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft10"&gt;As stated, before tax policy is designed for &lt;NOBR&gt;cross-country&lt;/NOBR&gt; holdings of assets, it would be desirable to know the cause(s) of home bias in order to estimate the effects and incidence of particular taxes. In particular, asymmetric information should be properly taken into account. Gordon and Bovenberg (1996) demonstrate, in their asymmetric information framework, how foreign investors’ vulnerability to being overcharged by domestic agents leads to too little importing of capital in a &lt;NOBR&gt;capital-importing&lt;/NOBR&gt; country. The authors demonstrate that the optimal policy response to this state of affairs is a subsidy to capital imports.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;In estimating their cost of capital (for equity financed invest- ments), domestic firms have to have some idea of the properties of the marginal investor. Is it a foreigner, and if so, what personal tax treatment abroad leads to what required return on the investment? And for tax policy makers, how will corporate tax and personal tax changes affect investment behavior, if the marginal investor very&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;See the article by van Wincoop and Warnock (2010) and the articles cited therein. van Wincoop and Warnock themselves conclude that the portfolio home bias that results from trade costs is close to zero.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;For example, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;cross-country&lt;/NOBR&gt; investments may be subject to withholding taxes that may not be fully offset by home country tax credits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Idiosyncratic risk implies that domestic assets become imperfect substitutes to foreign assets. The preferential treatment of domestic assets could constitute an optimal policy response; see, for example, Nielsen (1998).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft20"&gt;792&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_765"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft10"&gt;well might be a foreigner? Similarly, to the extent that foreign assets are relevant to domestic savers, how will personal tax changes affect domestic portfolios?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft10"&gt;These are not unimportant questions also for the overall design of the tax system. To take an example, Sørensen (2005) shows that the Norwegian shareholder tax using RRAs will be neutral towards financing and investment decisions in firms. However, as Lindhe and Södersten (2012) demonstrate, this does require full capitali- zation of the RRA; to the extent that the &lt;NOBR&gt;before-tax&lt;/NOBR&gt; equilibrium rate of return is in fact determined by international investors, the neutrality result no longer holds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;Taxing multinationals&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1628 ft10"&gt;International tax regimes belong to the preconditions for forming tax policy in the open economy. In the corporate income tax area, the reigning regime is one of separate accounting; i.e. firms are required to compute the income they generate in the country where they are operating, so that it can be taxed there.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft10"&gt;In principle, the production and trading of goods and services in the world economy could be accomplished by purely national firms. They could be owned by domestic citizens as well as foreign citizens, but their activity would be confined by the national border. There might be complications in assessing the effects of tax policy given the doubt as to who the marginal investor in the firm would be, but computing the income of the firm would present no major difficulty.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;Taxing companies becomes a bigger challenge when they become multinational. The typical multinational consists of pro- duction facilities, sales facilities, financial centers and the head quarter, and all kinds of inputs and &lt;NOBR&gt;non-financial&lt;/NOBR&gt; as well as financial services are traded between the entities of the multinational. That gives rise to a need to price all the internal &lt;NOBR&gt;cross-border&lt;/NOBR&gt; shipments to delimit the income generated in each location, so that the entities can be subjected to national taxation. Setting appropriate transfer prices on shipments of goods and services, and setting appropriate interest rates on internal loans is no simple matter for the multinational itself, and it is even less simple for tax authorities to assess whether prices applied in computing taxable income are appropriate. In fact, under many circumstances there is no correct&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft20"&gt;793&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_766"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340766x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;price, and authorities may be left with an interval in which no price can be rejected as a possible transfer price/interest rate.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;With such play and uncertainty in defining incomes of entities, and with differences in national corporate income tax rates and tax rules, it is no surprise that multinationals (as well as tax authorities) try to take advantage. After all, management in a multinational enterprise is employed to maximize shareholder value and keep down costs, including the tax burden of the company. The newly issued OECD report on Base Erosion and Profit Shifting (BEPS henceforth), OECD (2013a), contains ample evidence of multinationals shifting their incomes from high tax countries to low tax countries. This is accomplished by twisting prices for internal shipments and loan arrangements. It is also accomplished by tricky organizational structures including Special Purpose Entities (SPEs) which may be financial centers, holding companies, etc. designed to lower the overall tax burden. In fact, the BEPS report notes that OECD has counted more than 400 schemes and included these in the ‘aggressive planning directory’. These schemes are all created with tax minimization as the goal. The report even explains selected popular structures in an appendix to show how the organizational design can exploit differences in tax rates and tax laws across countries.&lt;A href="#page_766"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft10"&gt;The existence of multinationals and their tax planning efforts represents a major external pressure on national tax legislation and enforcement. Another external pressure comes from outright tax evasion by domestic individuals or firms that place funds in foreign financial institutions without informing domestic tax authorities about returns to said placements. Despite concerted efforts to acquire information from such tax havens which, incidentally, include EU members and other European countries, there is still much room for manoeuvre for those who wish to escape domestic taxation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft11"&gt;Summing up, in designing a tax system for the open economy, the realities of home bias; internal transactions in multinational&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1629 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;On July 18, 2013, OECD issued a preliminary version of its Action Plan on Base Erosion and Profit Shifting, cfr. OECD (2013b). In effect, it is a framework for adjustments of the reigning regime of international taxation, with a focus on hybrid mismatch arrangements, interest deductions, CFC rules, harmful tax practices, treaty abuse, and erroneous transfer pricing. It is remarkably devoid of more radical approaches such as movements towards putting debt and equity on an equal footing and towards harmonization of tax bases and tax rules.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft20"&gt;794&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_767"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340767x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p997 ft10"&gt;enterprises; mobility of firms and income; and outright international tax evasion all have to be taken into account.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft26"&gt;5 TAXATION AND ENTREPRENEURSHIP&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;Entrepreneurship and the risk of loss&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;Decisions of agents in the economy would be simpler without uncertainty and risk. Risk (estimable uncertainty) forces decision makers to take into account different possible outcomes and altogether decide whether a given decision is the most appropriate one. In the case of businesses, possible outcomes may include going out of business or at least registering losses and negative income.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;If tax systems were fully symmetric, the income tax treatment of good and bad outcomes would be similar; the same tax at which positive income would be taxed would also apply, when the extent of tax rebate were to be computed in case of negative income. In this case, government would effectively become a ‘silent partner’ in all business endeavours – it would share the consequences of good and bad outcomes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;At the same time, the tax lowers the incentive to exert effort to reach good outcomes. This merely generates the usual distortion to economic behavior. But worse, the government would also lower the incentive to avoid losses. For &lt;NOBR&gt;ill-conceived&lt;/NOBR&gt; business ideas,&lt;A href="#page_767"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;the government would be &lt;NOBR&gt;all-in&lt;/NOBR&gt; in sharing the consequences of bad outcomes without having a say. To avoid this, all &lt;NOBR&gt;real-world&lt;/NOBR&gt; tax systems are not fully symmetric and imply some limitation of rebates in case of loss or negative income.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;For steady and mature businesses, the limits to rebates in case of loss and to loss offset are but a minor nuisance. But for new businesses for which bad outcomes are real possibilities, and where good outcomes on the other hand can be very good, the tax treatment of losses becomes essential. Therefore, speculating about how the tax system affects entrepreneurship is important. The aim is to not (overly) hold back the type of entrepreneurship which could generate significant value to society.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1630 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Start-ups&lt;/NOBR&gt; based on erroneous expectations or designed for personal pleasure and enhancement of personal consumption.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft20"&gt;795&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_768"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340768x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Which type of entrepreneurship do we have in mind? That would be &lt;NOBR&gt;high-risk,&lt;/NOBR&gt; potentially &lt;NOBR&gt;high-value&lt;/NOBR&gt; entrepreneurship building on innovative ideas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;It is important to recognize that many new firms have little or no innovative activity and may even merely imitate what is already around. If the tax system reduced such duplication, it would not be a big problem. It is also important to recognize that in fact innovative activity may take place in mature firms as well as in &lt;NOBR&gt;start-up&lt;/NOBR&gt; firms, and in large firms as well as in small firms.&lt;A href="#page_768"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;All this makes it difficult for a tax system to promote, or avoid discouraging, entrepreneurship in the form of new, innovative activity in firms. Nevertheless, attention must be given to the consequences of the tax system for entrepreneurship and innovation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;What is entrepreneurship? An interesting discussion in the literature attempts to clarify the concept.&lt;A href="#page_768"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;For our purposes, entrepreneurship can be thought of as a process requiring ideas, labor effort and capital input. The preferred way to think about ideas is that they are the output of creative thinking demanding labor effort, so that in the end entrepreneurship becomes the product of labor and capital.&lt;A href="#page_768"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;How taxation may affect entrepreneurship&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;The relationship between entrepreneurship and taxation has generated much interest over recent decades. A constant worry has been that taxation may be especially harmful to entrepreneurship. To appreciate how entrepreneurship may depend on taxation, several elements must be factored in:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;risk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;asymmetric information and the financing of entrepreneurship&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;choice of organizational form for the enterprise&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;details of the tax system&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1631 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;See the discussion in Christiansen et al. (2004).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;See the account given in Parker (2009); Parker focuses on economic dimensions of entrepreneurship.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;There is certainly not universal agreement here; see, for instance, Henrekson (2012). Henrekson imagines a ‘third’ production factor, ‘entrepreneurship capital’, giving rise to entrepreneurial income (together with labor and capital).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft20"&gt;796&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_769"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340769x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;The discussion of risk and entrepreneurship must start with the famous &lt;NOBR&gt;Domar-Musgrave&lt;/NOBR&gt; mechanism. Taxation in effect means that the entrepreneur takes a silent partner along with whom risk can be shared. If asymmetric information and other issues prevent the entrepreneur from achieving adequate risk sharing prior to taxation, the automatic risk sharing with the government due to taxation may increase the entrepreneur’s willingness to take on risk, so should increase entrepreneurship. The argument pre- supposes not only insufficient sharing of risk with outsiders to begin with, but also a proportional tax system with negative tax payments (tax rebates) in case of business loss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Deviating from proportional tax and introducing a progressive tax system, taxation can have the opposite effect on risky entrepreneurship. Good outcomes may result in high income which is taxed at a high marginal tax rate. Bad outcomes may be taxed at a low marginal tax rate, and outright losses may be deducted at such a low rate. The asymmetric treatment of good and bad outcomes could hamper entrepreneurship.&lt;A href="#page_769"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Both mechanisms in effect rely on entrepreneurs being taxed in the personal tax system. The next step is to open up for choice of organizational form. The opportunity to incorporate the business in case of a promising outcome may take the edge off the previous argument and turn it on its head. Good outcomes may be leniently taxed via the corporate income tax and, eventually, a low effective capital gains tax, if the entrepreneur pursues incorporation. Bad outcomes can, on the other hand, be offset against high income and associated high marginal tax rate, if the entrepreneur abstains from incorporation and remains taxable in the personal income tax system.&lt;A href="#page_769"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;(However, in Sweden the possibility for &lt;NOBR&gt;self-employed&lt;/NOBR&gt; to offset business losses against other kinds of income is quite limited.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft10"&gt;The more flexible the choice of organizational form (choice of form ex post rather than ex ante), the stronger this mechanism can be. And the higher is the personal tax rate compared to the corporate one, the stronger should the mechanism be. (However, in Sweden business losses of &lt;NOBR&gt;self-employed&lt;/NOBR&gt; is treated as capital losses and thus proportionally taxed, so the mechanism sketched is not likely to have much bite there.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Gentry and Hubbard (2004) stress this mechanism.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;See Cullen and Gordon (2007) as well as the broader discussion therein.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;797&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_770"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340770x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1116 ft10"&gt;Furthermore, the tax system may invite individuals to become &lt;NOBR&gt;self-employed&lt;/NOBR&gt; rather than regularly employed. A large literature on occupational choice details when this may happen. Self- employment is inherently risky, so risk taking can be increased if &lt;NOBR&gt;self-employment&lt;/NOBR&gt; is relatively leniently treated in the tax system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;The article by Cullen and Gordon (2007) demonstrates that each of these four mechanisms have played themselves out in the US case, and together they have had large effects on the amount of entrepreneurial risk taking.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;A series of Swedish investigations shed further light on the links between taxation and entrepreneurial behavior. Hansson (undated) shows, using a rich Swedish data set from 1990/91, that small business owners’ taxable income is about twice as responsive to tax rate changes compared to employees. Stenkula (2012) finds that tax policy can indeed affect the rate of &lt;NOBR&gt;self-employment&lt;/NOBR&gt; in a modern welfare state like Sweden. He concludes from his empirical investigation that payroll taxes have had a negative influence on the unincorporated rate of &lt;NOBR&gt;self-employment,&lt;/NOBR&gt; though the effect is modest. No effects can be registered from regular labor income taxation or capital gains taxation. Edmark and Gordon (2013) carry out a study of the choice of organizational form for businesses in Sweden, in particular the choice between a closely held corporation (CHC) and proprietorship (sole or partnership). &lt;NOBR&gt;Lower-income&lt;/NOBR&gt; individuals are seen to face relatively neutral incentives, but higher- income households face strong incentives to be corporate. Indeed, the data suggest a strong response to these tax incentives.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Together with a series of contributions from other countries these investigations make clear that the decision to become self- employed; entrepreneurial risk taking; the decision to incorporate; and the effort exerted in businesses all are significantly affected by the tax system.&lt;A href="#page_770"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;Given the interest in the innovative part of entrepreneurship it is natural to take a look at &lt;NOBR&gt;start-ups&lt;/NOBR&gt; which involve specialized financial agents in the form of venture capital. Compared to more passive financiers like banks, venture capital firms (and business angels) take on a more active role in supporting new businesses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1632 ft129"&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Parker (2009, chs. 16 and 17) surveys the theoretical and empirical literature on the effects of capital gains, income, payroll and corporate taxes on entrepreneurship. Identifying a series of possible mechanisms triggered by income and payroll taxes he writes that “theory alone cannot resolve the question of appropriate taxation of entrepreneurs’ incomes.” (p. 433). He also (on p. 434) concludes about the empirical work that it has “generated mixed results about the effects of income taxes on rates of participation in entrepreneurship.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft20"&gt;798&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_771"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340771x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;They not only provide capital but also screen projects more intensively; give advice to entrepreneurs; hire key personnel; and insist on stronger covenants in their financial contracts with entrepreneurs. The question is how public policy, including taxation, works under such conditions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft10"&gt;In a series of papers, Keuschnigg and Nielsen (2004b, 2006) demonstrate possible links between the quantity and quality of &lt;NOBR&gt;start-up&lt;/NOBR&gt; firms on one hand and selected taxes and investment subsidies on the other. Investment subsidies are not helpful in pro- viding incentives to entrepreneurs and venture capitalists to create value in new firms. Cuts in dividend, capital gains and corporate taxes are more helpful; existing taxes may already have lowered incentives for entrepreneurs and venture capitalists to provide effort within the company, as both feel the full cost of extra effort, while results of extra effort have to be shared with the other part. A cut in taxes will lessen the associated distortion, whereas an increase in taxes will cause a first order negative welfare effect.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;A leading expert in the area of venture capital (and private equity), Josh Lerner, has recently looked at the possible determinants of venture capital supported entrepreneurship together with Joacim Tåg, cfr. Lerner and Tåg (2013). They undertake a major literature review as well as a comparison of conditions in the US and in Sweden. The literature has considered the influence of the legal environment; financial market development; labor market regulations; public R&amp;D spending; intellectual property rights (IPRs); technology transfer; and tax policy for the activity in &lt;NOBR&gt;VC-financed&lt;/NOBR&gt; firms. The listing of all those other possible determinants serves to remind us that taxation is but one possible determinant of &lt;NOBR&gt;start-up&lt;/NOBR&gt; activity. Lerner and Tåg draw attention to new research&lt;A href="#page_771"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;which demonstrates that excessive corporate taxes affect not only the investments of mature firms, but also entrepreneurship through diminishing the gains from starting new businesses in the first place (as expected profits when the firm matures will be lower).&lt;A href="#page_771"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;They also refer to a study of the relation between capital gains taxes and the use of convertible preferred equity in VC contracts&lt;A href="#page_771"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;which finds a correlation between decreases in capital gains taxes in Canada and the use of such equity.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1633 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Djankov et al. (2010).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;On this, see also Keuschnigg and Nielsen (2004).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Cumming (2005).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;799&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_772"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340772x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;So, while some insights into the relation between entrepreneur- ship and taxation, in theory and in practice, has been gained, the area is so central and important that we should aim at studying a fuller range of entrepreneurship aspects in models of taxation, as Henrekson and Sanandaji (2008) write.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;6 ACTUAL TAX SYSTEMS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;In this chapter we briefly comment on aspects of actual tax systems in selected countries. We start out with the tax system the author is most familiar with and move on to Sweden and a few other countries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1240 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;The current tax system in Denmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;In Denmark, the main tax revenue driver has always been the personal income tax. In fact, labor effort has almost exclusively been taxed via the personal income tax, whereas social security contributions, incl. payroll taxes, have always been minimal.&lt;A href="#page_772"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;The tax system in Denmark underwent a major change in 1987. Following commission work on the tax system which ended up with the proposal for a split between capital income and labor income, important steps were taken towards a dual income tax system. Previously very high personal income tax rates for comprehensive income, i.e. the sum of personal labor and capital income, were lowered, and the tax treatment of capital income was separated from that of labor income. Since the 1987 reform, the schedule for taxation of personal net capital income has become more progressive, so that at the moment it is characterized by no less than four different marginal tax rates (two for negative, two for positive net capital income) as compared to merely two non- zero marginal rates for the progressive labor income tax. Thus, while a fortiori there is separation of labor income and capital&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1634 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;As the comparisons across EU member countries in European Commission (2013) renders clear, Denmark has by far the lowest intake of revenue from social security contributions. Personal income tax revenue is correspondingly among the highest in EU, while the overall tax burden on labor is in the middle of the field.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;800&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_773"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340773x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;income at the personal level, the resulting tax system is clearly far away from a pure dual income tax.&lt;A href="#page_773"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;Personal (net) capital income here is composed of interest on bank accounts and bonds etc. minus interest payments on loans, etc. Dividends and capital gains from share holdings are treated in a separate system with two lower rates (as compared to the two rates applicable to positive capital income). The return to pension savings in occupational or individual pension schemes is subject to one, relatively low, tax rate, irrespective of the source of that return (from bonds, shares, real estate, or other types of placements). Finally, the return to &lt;NOBR&gt;owner-occupied&lt;/NOBR&gt; housing is taxed very leniently via a low, effective tax on imputed rent; the &lt;NOBR&gt;so-called&lt;/NOBR&gt; ‘tax freeze’ inserted by the &lt;NOBR&gt;right-wing&lt;/NOBR&gt; government in 2003 has almost completely diluted this tax.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;The corporate income tax is of the traditional sort, with merely one rate. No special concessions are made to small firms in the CIT; however, small, privately traded firms are given special treatment in that dividends and capital gains from these firms to small shareholders are &lt;NOBR&gt;tax-exempt.&lt;A href="#page_773"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;The rates in the personal income tax system (labor income, capital income) and the corporate income tax system bear evidence of a balancing effort. The highest rate of personal labor income tax corresponds rather closely to the combination of the corporate income tax rate and the highest tax rate on dividends and capital gains, which again is not too far from the highest marginal tax rate on (positive) personal capital income. This is all in order to preempt the shifting of income.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Apart from this fact, though, capital income is effectively taxed at very different rates, all depending on the actual placement. At the top you have the real, effective rate of tax on interest on bonds and bank accounts (once it is taken into account that part of the interest merely is a compensation for ongoing inflation), while at the bottom you have the effective taxes on pension savings and on imputed rent on housing. Furthermore, while the personal tax on capital income, the taxation of income from shares, and the taxation of imputed rent on housing all feature elements of progression, these elements are entirely uncoordinated.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;For a discussion of the Danish tax system and Danish tax policy through the last three decades see Jacobsen et al. (2013).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1635 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;The previous tax was nicknamed ’the entrepreneur tax’ and was repealed following successful lobbying.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft20"&gt;801&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_774"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340774x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Evaluating the Danish tax system may therefore end up with the conclusion that while the system certainly has traces of careful adjustments with possible income shifting in mind, the taxation of capital income is strictly a mess, and the system is stuck somewhere between a traditional comprehensive income tax and the pure dual income tax.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1636 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;The treatment of corporate and capital income in the Swedish tax system&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;The Swedish tax system underwent a very substantial change with effect in 1991. That tax reform was even christened “the tax reform of the century” (cfr. Agell et al. (1996)). With the reform, Sweden took a &lt;NOBR&gt;full-scale&lt;/NOBR&gt; step away from a comprehensive income tax system to a dual income tax system.&lt;A href="#page_774"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Since then, the basis of the tax system has been progressive taxation of labor income plus a &lt;NOBR&gt;flat-rate&lt;/NOBR&gt; capital income tax. At the moment, labor is taxed at municipal plus state rates of up to around 51 percent (56 percent for the highest incomes); adding social security contributions, the effective marginal rate on wages approaches 67 percent. This may be compared to the basic rate on personal capital income which is&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1637 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;percent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft10"&gt;As said, the taxation of labor in Sweden includes not only the&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;personal income tax, but also sizeable social security contributions (incl. payroll tax) paid by employers as well as employees. In an EU context, though, social security contributions in Sweden are at the lower end, and the total tax burden on labor is not quite at the EU top.&lt;A href="#page_774"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;There is no inheritance and gift tax anymore, as it was abolished as of 2005; likewise, the wealth tax was abandoned in 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;The corporate income tax is of the traditional type. Over the years the corporate income tax rate has come down substantially, just like in all neighboring countries. At the same time, steps have been taken to broaden its base; again, the same pattern as seen in countries close by. Until recently, the rate of corporate income tax was 26.3 percent, but it was lowered to 22 percent in 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;A fascinating account of Swedish tax policy discussions and changes through the decades can be found in Lodin (2011).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Again, we can refer to European Commission (2013).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;802&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_775"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft10"&gt;The taxation of &lt;NOBR&gt;corporate-source&lt;/NOBR&gt; income follows the classical system, implying that dividends (and capital gains) from corporations are liable to personal capital income tax. This is double taxation in its purest form. Dividends and capital gains are generally taxable at the 30 percent rate. (Capital gains from housing are taxed at a 22 percent rate.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Other businesses compute their taxable income in precisely the same way as corporations, irrespective of their size or legal status. But the way the tax system handles that taxable income is quite different across organizational forms. To get a sense of this, it is useful to distinguish between&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;sole proprietorships (SPs)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;closely held corporations (CHCs)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;widely held, private corporations (WHRs)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;widely held, public corporations (WHUs)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft10"&gt;Absent other considerations, the ideal would be that taxation of business projects will be the more or less the same across organizational forms, so that the decision as to from can depend on more fundamental factors. As Sørensen (2008) demonstrates, the ideal is quite far from reality in Sweden. He investigates the extent to which the tax system discriminates between alternative organizational forms, providing a set of computations of effective marginal and average tax rates for the four types above in different settings: a going business concern; a going concern with income volatility; and a stylized life cycle for a new &lt;NOBR&gt;start-up.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;For the closely held corporations he considers the &lt;NOBR&gt;so-called&lt;/NOBR&gt; 3:12 rules. The rules are applicable to qualified owners who together with at most three other owners own at least 50 percent of voting shares in the company and at the same time are active in the firm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft11"&gt;Various elements of the tax system differ across the business types. For instance&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1638 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;the computation of the capital income component of taxable income for SPs and CHCs; the imputed return used is signify- cantly higher for the CHCs than for the SPs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;the rules as to social security taxes&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1639 ft20"&gt;803&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_776"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1076 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;the applicable tax rates on dividends (and capital gains); the dividend tax rate was 30 percent for the WHUs, lower at 25 percent for WHRs, and lower yet for CHCs at 20 percent&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft10"&gt;For some computations, the differences in tax rules have offsetting effects, so that effective tax rates are not too far apart. In other situations, the differences reinforce each other. The most striking result is that choosing a sole proprietorship for a &lt;NOBR&gt;start-up&lt;/NOBR&gt; company implies much heavier taxation that if any of the three remaining alternative organizational forms were chosen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;In a large report for the Swedish ‘Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi’ (Alstadsæter and Jacob, 2012b) and a series of &lt;NOBR&gt;follow-up&lt;/NOBR&gt; articles (such as Alstadsæter and Jacob (2012a)), Alstadsæter and Jacob have performed a major investigation of the Swedish 3:12 rules and the development of the rules over the last decade. Originally, the rules were intended to secure that the labor component of business income in closely held companies would receive labor income treatment in the progressive tax system, while the capital component would be treated as such. Over the years, the rules have been altered in such a way that they appear to offer very lenient treatment of income which could have been paid out from the companies in the form of wages. Four factors are especially responsible for this lenient treatment:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1640 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;• &lt;/SPAN&gt;the tax rate applicable to dividends has been lowered to 20 percent, to be compared to the standard capital income tax rate of 30 percent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;the &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;so-called&lt;/NOBR&gt; ‘gränsbelopp’ (income limit) which is used to split income in the labor and capital components is computed with the use of a relatively high imputed return (much higher than the &lt;NOBR&gt;risk-free&lt;/NOBR&gt; interest rate)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;there even is a minimum amount, below which this income limit cannot fall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;unused amounts in situations where imputed capital income falls below the income limit can be saved for future use&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;the owner is allowed to take a certain share of wages paid by the firm &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(25–50&lt;/NOBR&gt; percent of wages of all employees in the firm) as dividend (löneunderlagsregeln).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1445 ft20"&gt;804&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_777"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;Add to this, that the minimum capital injection to start a 3:12 company is very modest, at 50,000 SEK. (The minimum amount just mentioned is significantly larger than this figure.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;The reason for preparing such lenient tax treatment was to lure more individuals into entrepreneurship. However, the price that seemingly has been paid for this is very significant income shifting. Consistent statistics provided by Alstadsæter and Jacob point towards individuals performing tax planning with the intention to have labor income taxed as capital income from a 3:12 company. They write (in my translation): “We find clear evidence that the rules are exploited through tax planning. Companies are formed to make it possible for owners to shift income (from earned income to capital income) through the 3:12 rules. It is especially high income earners who found holding companies of shell companies after the reform [of the 3:12 rules in 2006, my addition].” (Alstadsæter and Jacob, 2012a, p. 5)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft10"&gt;They correctly point to multiple effects of such tax planning activities on the economy. The activities hurt efficiency and horizontal activity in the tax system; reduce tax revenue; lead to misleading statistics; and lead to increased income differences in society, as especially high income earners exploit the opportunities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;The question of whether the lenient 3:12 rules have led to increased entrepreneurship was not studied in the Alstadsæter- Jacob report. But it seems doubtful that possible additional entrepreneurship can have been able to generate so much &lt;SPAN class="ft13"&gt;additional &lt;/SPAN&gt;value to society that the &lt;NOBR&gt;benefit-cost&lt;/NOBR&gt; analysis of the rules will generate an acceptable outcome.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;In sum, the Sørensen (2008) calculations and the Alstadsæter- Jacob (2012) analysis of the special 3:12 rules together demonstrate how difficult it is to secure a level tax playing field across different organizational forms, plus the undesirable tax planning side effects that are generated when balance in the tax treatment of different forms is severely lacking.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;It is tempting to supplement with the remark that under the Nordic dual income tax it is also difficult to provide neutral treatment of the occupational choice of becoming an entrepreneur in the first place. This is demonstrated theoretically in an article by Kanniainen et al. (2007) which provides a stylized DIT treatment of a full life cycle of a new company with risky income in the start- up phase. They derive conditions for the DIT to be neutral, and these are found to be stringent, in that profit expectations of&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft20"&gt;805&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_778"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340778x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;entrepreneurs matter. The complications and &lt;NOBR&gt;non-neutralities&lt;/NOBR&gt; derive from the chance of complete failure and from the differential taxation of low and high earned income relative to capital income. Generally, the DIT encourages (discourages) the establishment of new enterprises who anticipate high (low) profitability.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Some remarks on the tax systems elsewhere&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_778"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;The tax system in &lt;SPAN class="ft13"&gt;Norway &lt;/SPAN&gt;builds, like Sweden’s, on the dual income tax. The corporate income tax is a conventional one for most companies, with a corporate income tax rate of 28 pct., due to come down to 27 pct. in 2014. Special regimes apply to activities related to the exploration and exploitation of petroleum resources, where the tax base for the special tax on petroleum income is based on the corporate income tax base, but accounting for certain depreciations. In this way, the special regime approaches taxation of rent rather than income. The tax rate in the special regimes is 50 pct., rendering the marginal rate on resource rent as high as 78 pct.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;A tax reform effective from 2006 led to the ‘shareholder model’ replacing the previous split model and imputation system. The shareholder model (Rate of Return Allowance, RRA) in principle involves a dividend and capital gains tax, but a cost of capital allowance aims at ensuring neutral treatment of different sources of financing (and no taxation at the shareholder level of the normal return to capital). The taxation of &lt;NOBR&gt;self-employed&lt;/NOBR&gt; and partnerships was also adjusted along similar lines. Altogether, only higher returns than a basic cost of capital (normal return) are taxed at more than the basic rate of 28 pct.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;As a step towards solving the problem of labor income being shifted to shareholder income at lower taxes, the top marginal tax rates on labor income were reduced.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Also interesting for the general discussion of taxation of corporate and capital income is the ‘box system’ in &lt;SPAN class="ft13"&gt;the Netherlands&lt;/SPAN&gt;. The Dutch personal income tax system consists of three boxes: In box (1) labor income and some capital income components are put; these incomes are taxed at progressive rates ranging between 37 and 52 pct. Box (2) contains profit distributions and realized capital gains in connection with closely held companies (CHCs), where shareholders have a substantial interest. The nominal personal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;These remarks draw heavily on European Commission (2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;806&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_779"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;income tax on these items is 25 pct., but that comes on top of the corporation tax. Finally, box (3) includes returns to privately held assets such as saving deposits, stocks, bonds, etc. Here, the tax rate is 30 pct. on a deemed return of 4 pct. above an exempted value of net assets. This last element is an example of a ‘presumptive tax’ in an otherwise relatively sophisticated tax system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Further, the Dutch tax system features several tax reliefs and allowances for &lt;NOBR&gt;self-employed&lt;/NOBR&gt; entrepreneurs and starting companies (deduction, partial profit exemption). The corporate income tax rate is 25 pct., albeit reduced to 20 pct. for profits up to EUR 200,000. Finally, several facilities exist for R&amp;D activities, such as a separate ‘innovation box’ for innovative enterprises, with a tax rate of 5 pct.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;Inheritance and gift taxes are levied at rates ranging from 10 to 40 pt., depending on the relationship between donor and beneficiary and the amount involved. There is no wealth tax.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Belgium &lt;/SPAN&gt;is an interesting case here, because it actually has an ACE tax already. The ACE system was introduced in 2006 in order to stimulate the &lt;NOBR&gt;self-financing&lt;/NOBR&gt; capability of companies. It entails a notional interest deductibility for corporate capital (equity), where the &lt;NOBR&gt;tax-free&lt;/NOBR&gt; presumptive rate of return on equity applied under the ACE system is based on the rate of &lt;NOBR&gt;10-year&lt;/NOBR&gt; government bonds, with a cap of 3 pct. The corporate tax rate is 33.99 pct., although lower rates apply to small and medium sized companies.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;At the personal level, there is a withholding tax of 25 pct. for most interest income and for dividends, and this withholding tax is final. Taxation of private capital gains is almost &lt;NOBR&gt;non-existent,&lt;/NOBR&gt; and there are no wealth taxes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft26"&gt;7 TAX REFORM PROPOSALS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft10"&gt;This chapter considers a few recent tax reform proposals. First of all, we take a brief look at the Mirrlees Review and the subsequent discussion. Then we move on to some remarks on a Swiss tax reform proposal as well as a US proposal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1641 ft20"&gt;807&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_780"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340780x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;The Mirrlees Review&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;In the &lt;NOBR&gt;mid-2000s,&lt;/NOBR&gt; a group of UK (and foreign) tax economists was formed by the Institute for Fiscal Studies and asked to put forth a proposal for wholesale reform of the UK tax system. In the group’s report, Tax by Design (Mirrlees et al. (2011a)), the blueprint for such an alternative tax system is laid out.&lt;A href="#page_780"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Mirrlees et al. (2011b) presents the main points of the review. We briefly go through those points which have to do with corporate income taxation and related parts of the tax system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;A few general principles guide the Review’s proposal. The first is that it is necessary to consider the tax system as a whole. The second is that one should seek neutrality. The third is that one should achieve progressivity as efficiently as possible. With some supplementary observations the Review thereafter derives a series of desirable properties for taxes on earnings, indirect taxes, environmental taxes, taxes on savings and wealth, and business taxes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;The current situation in the UK is no different from that of many other (Northern) European countries. &lt;NOBR&gt;Non-neutralities&lt;/NOBR&gt; abound, and differential tax treatment of competing savings instruments, of types of investment and of organizational forms is the order of the day. Instead, the Review would strive for&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1255 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;no tax on the normal return to savings (plus even additional incentive for retirement saving)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;standard income tax schedule applied to income from all sources after an allowance for the normal rate of return on savings&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;single rate of corporation tax with no tax on the normal return on investment&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;equal treatment of income derived from employment, self- employment and running a small company.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft10"&gt;These considerations give rise to the following recommendations:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;interest on bank accounts etc. exempt from tax altogether&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1255 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;introduction of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;rate-of-return&lt;/NOBR&gt; allowance (RRA) for substantial holdings of risky assets, so that only excess returns are taxed&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1642 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;Mirrlees et al. (eds., 2010) contains a collection of expert reports on various aspects of the tax system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft20"&gt;808&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_781"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1643 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;capital gains above the &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;rate-of-return&lt;/NOBR&gt; allowance taxed according to the same rate schedule as earned income (labor income), with reduced rate for dividends and capital gains on shares to reflect corporation tax already paid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;simplification of the tax treatment of pensions (with some incentives)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;introduction of an allowance for corporate equity (ACE) into the corporation tax to align treatment of debt and equity and to ensure that only excess returns to investment are taxed&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;alignment of tax treatment of employment, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;self-employment&lt;/NOBR&gt; and &lt;NOBR&gt;corporate-source&lt;/NOBR&gt; income&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;The net result of the recommendations is that the ordinary return to postponing consumption should go untaxed, whereas labor effort in all forms should enter the same progressive income tax schedule. It is worth noting that only the earned income tax schedule will contribute with redistribution from the &lt;NOBR&gt;well-to-do&lt;/NOBR&gt; to the less &lt;NOBR&gt;well-to-do.&lt;/NOBR&gt; The taxation of capital or wealth or, for that matter, estate and inheritances is not seen as an essential part of the tax system. The authors of the Review do propose, though, a ‘comprehensive lifetime wealth transfer tax’.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;In his commentary on the main points of the Mirrlees Review, Gordon (2011) refers to various arguments for some amount of tax on even the normal returns to saving and concludes that there are grounds for seeking a less dramatic change than that envisaged by the Review authors. Further, he questions whether the Review makes the right choice between its proposed system and an expenditure tax – which also does not imply any tax on the normal return to capital – listing a number of problems facing the tax system of the Mirrlees Review. He also draws attention to the way the tax system affects the burden of risk taking of entrepreneurs, arguing that &lt;NOBR&gt;risk-sharing&lt;/NOBR&gt; with the government can encourage entrepreneurial &lt;NOBR&gt;risk-taking.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft10"&gt;Gordon speculates about the possible tax revenue loss related to exempting the normal return to capital from tax in an ACE system, stating that it may not be that large. The flip side of this possibility is, though, that the stimulation of investment coming from conversion to ACE may also not be very large. All in all, however, he finds the case for a change to ACE strong.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1644 ft20"&gt;809&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_782"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340782x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1116 ft10"&gt;The Review is, to Gordon’s mind, too conservative in considering changes in the role of the corporation tax. In fact, he asks whether the dramatic proposed changes in the personal income tax (calling for exemption of interest from tax and the introduction of RRAs) could even justify the repeal of the corporation tax. Relative to no corporate income tax, a higher personal tax on supernormal returns, and RRAs to exempt the normal return to tax at the personal level he considers the corporate income tax a second best instrument which leads to &lt;NOBR&gt;non-neutralities&lt;/NOBR&gt; to tax exempt investors and subjects foreigners to tax on their rents.&lt;A href="#page_782"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Finally, Gordon discusses arguments for having an inheritance tax in lieu of an estate tax, noting that the distortions associated with taxing inheritances actually depend a lot on the reason why parents make transfers to their children.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Keuschnigg (2011) likewise comments on the Mirrlees Review’s thoughts on taxing capital income. He considers the zero tax on the normal &lt;NOBR&gt;risk-free&lt;/NOBR&gt; return to personal capital to be the most radical aspect of Tax by Design. It is natural for him to compare the Mirrlees Review tax system to his own ‘ADIT’ proposal (see section 7.2 below) which has as its point of departure an explicit decision to tax capital income at the personal level at a low, but positive rate. He further notes that while the ACE leaves marginal investment in firms undistorted, it does distort the location of new firms (earning rents), and it is still vulnerable to profit shifting, especially if the expected loss in revenue from the ACE as compared to the traditional corporate income tax leads to a rise in the tax rate. Finally, he acknowledges the attempt in the Review to prevent tax arbitrage by balancing tax rates on corporate income, personal capital income and labor income (in the same way as his own proposal does, see below).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;A Swiss tax reform proposal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;Keuschnigg (2004), and Keuschnigg and Dietz (2007) have suggested what they call ‘a growth oriented dual income tax’ for Switzerland. The idea of the system is to combine an allowance for corporate equity (ACE) with a broadly defined flat tax on personal capital income (as well as a progressive tax on labor income). The&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;It is interesting here to compare Gordon (2011) to the earlier article Gordon and Mackie- Mason (1995).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft20"&gt;810&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_783"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;system is termed ‘ADIT’, where the ‘A’ stands for the ACE part, while the rest stands for dual income tax, DIT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;They demonstrate that the system ensures neutrality with respect to investment, firm financial decisions, and organizational form choice. Furthermore, tax rates are chosen to prevent income shifting from labor to capital income. An expected revenue loss related to the removal of the normal return to company capital is made up for by an increase in the value added tax. According to simulations of the reform from the current Swiss tax system to their ADIT system, GNP could rise by some 4 to 5 percent in the long run; a slow adjustment process leads to such long run gain, but it itself imposes considerable costs in the short run, giving rise to contemplate whether tax smoothing can offset intergenerationally redistributive effects.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft11"&gt;In more detail, the ADIT system is characterized by the following points:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;A progressive wage tax with a top rate of t&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;L&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1645 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;A proportional profit tax at a (flat) rate of t&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;U&lt;/SPAN&gt;, applying to all types of firms, corporate and &lt;NOBR&gt;non-corporate&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Deduction from this profit tax of a normal return on equity (risk free return on government bonds)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1645 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;A proportional shareholder tax t&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;S &lt;/SPAN&gt;at the personal level on all types of capital income; the rate satisfies the restriction (1 – t&lt;SPAN class="ft32"&gt;L&lt;/SPAN&gt;) = (1 – t&lt;SPAN class="ft32"&gt;U&lt;/SPAN&gt;)(1 – t&lt;SPAN class="ft32"&gt;S&lt;/SPAN&gt;) to counter arbitrage via &lt;NOBR&gt;mis-declaration&lt;/NOBR&gt; of wages of owners in closely held companies.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;A surcharge on realized capital gains to offset the interest gains due to tax deferral, so that the effective rate of tax on such gains equals t&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;S&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Adjustment of the value added tax to balance the government budget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft10"&gt;Apart from stressing the neutrality properties of the system, Keuschnigg and Dietz also point to low personal capital income taxes possibly limiting capital flight to other countries. Moreover, the effective capital gains tax should improve the market’s efficiency in allocating scarce capital – instead of capital being stuck in mature companies on account of favorable capital gains&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1302 ft20"&gt;811&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_784"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;taxation, it may as well be directed to new and promising invest- ments elsewhere.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft11"&gt;With the value added tax covering missing tax revenue, an efficiency cost related to dampening labor supply must be included.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Interestingly, Keuschnigg and Dietz compare their plan to the US debate on the dividend tax relief of the Bush administration and, in particular, to the Growth and Investment Tax Plan of the President’s Advisory Panel on Federal Tax Reform (2005). The latter plan combines a &lt;NOBR&gt;cash-flow&lt;/NOBR&gt; tax (CF) on corporate income with a dual income tax at the personal level. Both the ACE and the CF taxes exempt from tax the normal return to company capital, so the end results of the two reform proposals with regard to income in the long run and the need to invoke an increase in other taxes should be quite similar. ACE and CF primarily differ in the timing of deductions to ensure the exemption of the normal return, so short and medium run revenue effects &lt;SPAN class="ft13"&gt;will &lt;/SPAN&gt;be different.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft26"&gt;8 A TENTATIVE RECOMMENDATION&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;This report started out with very general deliberations concerning design of the tax system and subsequently moved on to the role of the corporate income tax and delicate balances in the tax system. The particular complications offered by mobility of capital, firms and income in the open economy ought to also be taken into account, as should the particular effect of the tax system on entre- preneurship, not least that part of entrepreneurship which provides room for innovative goods and processes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;The report has also taken a brief look at actual tax systems and some reform proposals in various countries which may provide some inspiration as to where to go with the capital and corporate income tax system in a country like Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;The reflections on basic system design ended up endorsing the ideas behind the dual income tax system which indeed forms the backbone of the tax system in Sweden already. More precisely the combination of progressive taxation of labor income and a &lt;NOBR&gt;flat-rate&lt;/NOBR&gt; tax on capital income. So the focus can become narrower in specifying a consistent implementation of the dual income tax system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1646 ft13"&gt;Questions to be addressed &lt;SPAN class="ft10"&gt;in this process are&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft20"&gt;812&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_785"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340785x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1527 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Should the corporate income tax rate be maintained in some form, or should it be abolished?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Should the CIT treat equity and debt capital equally? If so, how?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;In particular, should the CIT imply tax on the normal return to capital?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Should the normal return to saving be taxed at the personal level?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1647 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Taking the corporate and personal level together, what should the burden of tax on capital be?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;Given the focus on distortions caused by capital income taxation in investment and saving decisions, and given the dubious incidence of corporate income taxation in an open economy with high capital mobility, some economists are inclined to take the full step towards abolishing the corporate income tax and rely on taxation of consumption instead, for instance in the form of an expenditure tax.&lt;A href="#page_785"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;We feel that some taxation of capital income is still warranted, and that there still is a role to play for the corporate income tax as a backstop to the personal income tax. Thus, the answer to the first question is in the affirmative.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;While some arguments for differential treatment of debt and equity capital in the corporate income tax can be put forth, none of them is very strong, and they may even point in different directions in regard to which of the two capital types should be more heavily taxed.&lt;A href="#page_785"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;So the first part of the second question must be answered in the affirmative. The harder part of the question concerns how to put equity and debt capital on an equal footing.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;The consequences of introducing either an ACE (or ACC) tax or a CBIT type tax in an open economy may yet be under- researched; since the ACE entails a transition to exempting the normal return to foreign shareholders, whereas a CBIT entails a transition to subjecting the return to foreign debt holders to tax, the international consequences of the two types of tax will be rather different.&lt;A href="#page_785"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Perhaps it is more critical for CBIT to strive for coordinated transition to this tax system for a bigger group of&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Gordon (2011) plays with this thought.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;See the remarks in section 2.4 above.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;See the last paragraph in section 2.4 plus footnote 21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;813&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_786"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340786x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;countries. After all, corporate income taxation is heavily discussed in the EU at the moment. Even though the European Commission strives for the full CCCTB (Common Consolidated Corporate Tax Base) taxation,&lt;A href="#page_786"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;it obviously has a soft point when it comes to harmonization of the corporate tax base across countries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Common for ACE/ACC and CBIT is that the transition from today’s traditional tax system to either involves some technical and distributional issues that have to be solved. The central question in choosing between the two must be, however, whether the normal return to the capital basis of firms ought to be taxed or exempted from tax.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;With a desire to go for a flat, but low tax on capital income there appears to be two clear options: Either (I) combine an ACE (or ACC) tax at the company level with a &lt;NOBR&gt;flat-rate&lt;/NOBR&gt; tax on personal capital income, the latter covering both the normal and the supernormal return to savings. Or (II) combine a CBIT tax with a rate of return allowance (RRA) system at the personal level, where the latter in effect taxes the supernormal return to what is categorized as capital income, while leaving the normal return untaxed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;The arguments in favor of (I) are that this combination avoids distorting investment in businesses, and that it succeeds in avoiding a &lt;NOBR&gt;second-best&lt;/NOBR&gt; tax on domestically employed labor in the economy with high international capital mobility. A &lt;NOBR&gt;counter-argument&lt;/NOBR&gt; is that the corporate income tax part of it may not generate much revenue and certainly less than the traditional CIT brings in today; that revenue must be recouped somehow in order to allow for unchanged government intake.&lt;A href="#page_786"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Increased consumption taxation in the form of a higher VAT rate (or a broader VAT base) is an option here. Along the same lines, an increasing number of corporations may end up with zero or negative taxable income; this may be hard to swallow for the general public which may feel that all companies ought to contribute to society. Furthermore, combination (I) when based on ACE does not in itself solve the problems related to distorted interest rates in MNEs’ internal loan arrangements.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft11"&gt;The arguments in favor of (II) are that more companies will pay tax, and higher taxes than today. In particular, the likelihood that mobile multinationals contribute will increase. Access to distorting&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;The CCCTB proposal can be found in European Commission (2011).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;If the statutory tax rate is increased during the transition to ACE (ACC) to cover loss of revenue, this will especially hit &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;high-risk&lt;/NOBR&gt; (and high expected return) investment compared to &lt;NOBR&gt;low-risk&lt;/NOBR&gt; investment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft20"&gt;814&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_787"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340787x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;interest rates and thinning the equity base are rendered irrelevant. Another argument in favor is the lessened pressure to collect revenue from personal taxation of capital income. However, here the normal return to saving goes from in principle liable to tax to being exempt from tax, meaning that a possible increase in tax revenue from corporate income taxation could be (more than) offset by a decrease in personal capital income taxation. One should remember, though, that on average, personal capital income may be negative, so that exempting the normal return to saving might generate an increase in tax revenue. Furthermore, on the surface RRA appears to be a complicated system, at least for the average tax payer; nevertheless, it is functioning in Norway. The final verdict here depends on yet other factors, such as how the housing sector is treated in the &lt;NOBR&gt;CBIT-RRA&lt;/NOBR&gt; combination.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;The choice between models (I) and (II) is not an easy one. Weighing everything together, I am inclined to go for a combination of, actually, ACC at the company level and consistent &lt;NOBR&gt;flat-rate&lt;/NOBR&gt; capital income taxation at the personal level. Although the deduction for imputed return on debt capital is a bit artificial compared to actual interest payments on loans, it does have the advantage that it cuts off possible effects of distorted interest payments in non- arm’s length relationships between companies and their creditors. In any case, investment distortions are preferably avoided, both for &lt;NOBR&gt;debt-financed&lt;/NOBR&gt; and for &lt;NOBR&gt;equity-financed&lt;/NOBR&gt; investments.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;This combination of ACC and &lt;NOBR&gt;flat-rate&lt;/NOBR&gt; personal capital income tax defines how &lt;NOBR&gt;non-business&lt;/NOBR&gt; capital income flows should be treated and also how income from widely held companies as well as &lt;NOBR&gt;self-employment&lt;/NOBR&gt; will be treated. The former will be regarded as capital income, while the latter will be treated as earned income, subject to labor income treatment in the progressive tax schedule.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;The personal firm/sole proprietorship may be offered business- like treatment, however, either by incorporating or by entering a special ‘business tax scheme’ (similar to the facility so named in the Danish tax system). Either way, access to an income splitting scheme will be possible, in order to separate business income into a capital income and a labor income component.&lt;A href="#page_787"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Similarly, income from closely held companies would enter a splitting scheme; here,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;There is already a possibility to do so for sole proprietorships in Sweden (‘positiv räntefördelning’). The scheme allows an imputed interest calculated at the risk free interest rate (on government bonds) plus 5.75 &lt;NOBR&gt;percentage-points&lt;/NOBR&gt; to be treated as interest instead of wage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;815&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_788"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340788x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;the success of the scheme depends on learning from experiences in countries which have had dual income taxation for some time. Norway, Sweden and Finland all have become aware of the tax avoidance pressures which will always develop, if the various components in the tax system are not in balance, or if rules serving to distinguish labor effort from capital are too lax.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft10"&gt;In principle, capital gains ought to be taxed at effective rates comparable to other components of capital income. With taxation upon realization and a given statutory rate for capital gains, the effective tax rate will be smaller, the longer the holding period. This can be offset by allowing the applicable rate on capital gains to vary with the length of the holding period.&lt;A href="#page_788"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;To the author’s knowledge, such a system has never been practiced, so it is difficult to estimate how it would be received by the public, and how it would work in practice. Perhaps one has to live with less effective capital gains taxation; this will be easier to the extent that such more lenient treatment of capital gains promotes risky, potentially &lt;NOBR&gt;high-reward&lt;/NOBR&gt; entrepreneurship.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft10"&gt;Not mentioned so far are the final twin capital income compo- nents, imputed rent on housing and return to occupational and individual pension schemes. For consistent taxation of capital income, both should be subject to the same flat rate as the other components of capital income. Some arguments have been put forth to suggest that the imputed rent on housing should be more lightly taxed. For instance, it is claimed that individuals have greater incentive to take care of homes they own themselves as opposed to those they rent, and this should be rewarded by lenient tax treatment of owner- occupied homes. This is not entirely convincing,&lt;A href="#page_788"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;and in any case more lenient taxation will primarily benefit those who can afford to become &lt;NOBR&gt;owner-occupiers&lt;/NOBR&gt; in the first place. As for the tax treatment of pension savings, the arguments follow various lines. One is that lenient tax treatment is a way to raise overall savings in society; however, once the tax expenditures associated with the lenient treatment, i.e. the dissaving on the part of the public sector, is taken into account, that argument may not be &lt;NOBR&gt;water-tight.&lt;A href="#page_788"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;This is advocated in Keuschnigg (2011) and Keuschnigg and Dietz (2007) and is also in line with the formulation of the generalized capital gains tax in Auerbach and Bradford (2004). Nielsen (2003) goes through the idea behind the generalized capital gains tax.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Certainly not if ‘taking care’ means untaxed &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;do-it-yourself&lt;/NOBR&gt; maintenance/improvement work.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Whereas the Mirrlees Review ends up calling for exemption from tax of the normal return to capital, it recommends a (slight) subsidy to pension savings – ‘some additional incentive for retirement saving’ (Mirrlees 2011b, Table 1, p. 339).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft20"&gt;816&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_789"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340789x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1514 ft10"&gt;In any case, moving from today’s massive subsidization of imputed rent on housing and pension savings (relative to the taxation of other types of capital income) towards neutral treatment implies a giant leap, and one which may border on political suicide for those who may suggest such move. But certainly, a move towards less non- neutral treatment of these capital income items is warranted and should be acceptable.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Two questions remain. Does a combination of allowance for corporate capital and &lt;NOBR&gt;flat-rate&lt;/NOBR&gt; taxation of the normal return to capital, &lt;NOBR&gt;ACC-DIT,&lt;/NOBR&gt; (a) adequately deal with the pressures of international income shifting by multinational enterprises? (b) adequately promote that part of entrepreneurship which may involve positive spillovers to the rest of the economy? The answers to both questions is no, not really.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;ACC-DIT&lt;/NOBR&gt; builds on the existing international tax regime of separate accounting and taxation of companies primarily according to the source principle.&lt;A href="#page_789"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Transfer pricing is an essential ingredient for this to function, and to the extent that MNEs can distort transfer prices, and such prices cannot be unequivocally computed by any party, MNEs can shift profits from &lt;NOBR&gt;high-tax&lt;/NOBR&gt; to &lt;NOBR&gt;low-tax&lt;/NOBR&gt; (or zero tax) countries. Only a complete &lt;NOBR&gt;make-over&lt;/NOBR&gt; of the international tax regime and the associated high degree of international cooperation can seriously attack the international profit shifting phenomenon.&lt;A href="#page_789"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft10"&gt;There are good arguments for trying to support potential high- value entrepreneurship, from which other actors in the economy may benefit. However, it is exceedingly difficult to target tax instruments toward such entrepreneurship and at the same time avoid that entrepreneurship with no positive spillovers benefits, and also avoid that preferential tax treatment merely becomes a new playground for tax planning specialists, cfr. the rather disturbing evidence emerging from the Swedish 3:12 rules. The best one can do is to secure an appropriately balanced tax system, so that entrepreneurship at least is not overly taxed. Other instruments can be contemplated instead, such as R&amp;D subsidies and public research programs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1648 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;A few OECD countries attempt to apply the residence principle, such as the US and the UK.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1649 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;The BEPS Action Plan of July 2013, OECD (2013b), contains no trace of such deliberations; instead, the action plan merely proposes steps towards marginal adjustments within the existing international tax regime.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1170 ft20"&gt;817&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_790"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340790x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft26"&gt;References&lt;A href="#page_790"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1650 ft10"&gt;Adler, Michael and Bernard Dumas: International portfolio choice and corporation finance: a synthesis, Journal of Finance 38, &lt;NOBR&gt;925–984,&lt;/NOBR&gt; 1983.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Agell, Jonas, Peter Englund and Jan Södersten: Tax reform of the century – The Swedish experiment, National Tax Journal 49, &lt;NOBR&gt;643–664,&lt;/NOBR&gt; 1996.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Alstadsæter, Anette and Michael Jacob: &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna&lt;/NOBR&gt; har blivit för generösa och används för skatteplanering, Ekonomisk Debatt 1, &lt;NOBR&gt;5–12,&lt;/NOBR&gt; 2012a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Alstadsæter, Anette and Michael Jacob: Income shifting in Sweden: An empirical evaluation of the 3:12 rules, Swedish Ministry of Finance, 2012b.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Alworth, Julian S.: Commentary, in Mirrlees, James et al. (eds.): Dimensions of Tax Design, Oxford, 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft11"&gt;Apel, Mikael and Jan Södersten: Personal Taxation and Investment Incentives in a Small Open Economy, International Tax and Public Finance 6, &lt;NOBR&gt;79–88,&lt;/NOBR&gt; 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft10"&gt;Arbejderbevægelsens Erhvervsråd: Selskabsskattelettelse vil især gå til olieselskaber og banker (Corporate tax relief will primarily benefit oil companies and banks; in Danish), notat af 19. januar 2013 (forfatter: chefanalytiker Martin Madsen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1324 ft10"&gt;Asoni, Andrea and Tino Sanandaji: Taxation and the Quality and Quantity of Entrepreneurship, IFN Working Paper No. 813, 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft10"&gt;Atkinson, Anthony and Joseph Stiglitz: The design of tax structure&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1319 ft10"&gt;– direct vs. indirect taxes, Journal of Public Economics 6, &lt;NOBR&gt;55–75,&lt;/NOBR&gt; 1976.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Auerbach, Alan J., Michael P. Devereux and Helen Simpson: Taxing Corporate Income, in Mirrlees, James et al.: Dimensions of Tax Design, Ch. 9, 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Auerbach, Alan J. and David F. Bradford: Generalized cash flow taxation, Journal of Public Economics, &lt;NOBR&gt;957–980,&lt;/NOBR&gt; 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1651 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Most of the references in the list are referred to in the text. All have been helpful in preparing the report.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft20"&gt;818&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_791"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1527 ft10"&gt;Banks, James W. and Peter A. Diamond: The base for direct taxation, in Mirrlees, James et al.: Dimensions of Tax Design: The Mirrlees Review, Oxford, 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft10"&gt;Bernard, Andrew B., J. Bradford Jensen and Peter K. Schott: Transfer pricing by &lt;NOBR&gt;U.S.-based&lt;/NOBR&gt; multinational firms, NBER working Paper, August 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft10"&gt;Bitler, Marianne P., Tobias J. Moskowitz and Annette Vissing- Jørgensen: Testing Agency Theory with Entrepreneur Effort and Wealth, The Journal of Finance 60, &lt;NOBR&gt;539–576,&lt;/NOBR&gt; 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft10"&gt;Bond, Stephen and Michael P. Devereux: Generalised &lt;NOBR&gt;r-based&lt;/NOBR&gt; and &lt;NOBR&gt;s-based&lt;/NOBR&gt; taxes under uncertainty, Journal of Public Economics 87, &lt;NOBR&gt;1291–1311,&lt;/NOBR&gt; 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft10"&gt;Branson, William H. and Dale W. Henderson: The specification and influence of asset markets, chapter 15 in Handbook of International Economics, Vol. 2, &lt;NOBR&gt;749–805,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;North-Holland,&lt;/NOBR&gt; 1985&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft10"&gt;Chamley, Christophe: Optimal taxation of capital income in general equilibrium with infinite lives, Econometrica 54, &lt;NOBR&gt;607–622,&lt;/NOBR&gt; 1986.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1313 ft11"&gt;Chetty, Raj and Emmanuel Saez: Dividend and Corporate Taxation in an Agency Model of the Firm, American Economic Journal: Economic Policy, August 2010, &lt;NOBR&gt;1–31.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1301 ft11"&gt;Christiansen, Peder Kongsted, Søren Bo Nielsen and Ulrik Nødgaard: Dansk økonomisk nationalrapport, in Robert Påhlsson (ed.): Årbok for Nordisk Skatteforskning 2004, Oslo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1321 ft10"&gt;Cnossen, Sijbren: Taxing capital income in the Nordic countries: A model for the European Union? in Cnossen, S. (ed.), Taxing capital income in the European Union: Issues and options for reform, ch. 8, Oxford University Press, 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft10"&gt;Cnossen, Sijbren: Tax policy in the European Union, OCFEB, Erasmus University Rotterdam, 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft11"&gt;Cnossen, Sijbren and Lans Bovenberg: Fundamental tax reform in the Netherlands, International Tax and Public Finance 7, &lt;NOBR&gt;471–484,&lt;/NOBR&gt; 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1321 ft11"&gt;Conesa, &lt;NOBR&gt;Juan-Carlos,&lt;/NOBR&gt; Sagiri Kitao and Dirk Krüger: Taxing capital? Not a bad idea after all, American Economic Review 99, &lt;NOBR&gt;25–48,&lt;/NOBR&gt; 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1321 ft11"&gt;Crawford, Claire and Judith Freedman: Small Business Taxation, ch. 11 in Mirrlees, James et al. (eds.): Dimensions of Tax Design: The Mirrlees Review, Oxford, 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft20"&gt;819&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_792"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1303 ft10"&gt;Cullen, Julie Berry and Roger H. Gordon: Taxes and entrepreneurial &lt;NOBR&gt;risk-taking:&lt;/NOBR&gt; Theory and evidence for the U.S., Journal of Public Economics 91, &lt;NOBR&gt;1479–1505,&lt;/NOBR&gt; 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Cumming, Douglas J.: Agency costs, institutions, learning and taxation in venture capital contracting, Journal of Business Venturing 20, &lt;NOBR&gt;573–622,&lt;/NOBR&gt; 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;DeMooij, Ruud A.: Tax biases to debt finance: Assessing the problem, finding solutions, Fiscal Studies 33, &lt;NOBR&gt;489–512,&lt;/NOBR&gt; 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft10"&gt;DeMooij, Ruud and Michael P. Devereux: Alternative Systems of Business Tax in Europe: An Applied Analysis of ACE and CBIT Reforms, Directorate General Taxation and Customs Union, European Commission, Brussels, Taxation Papers nr 17, 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1652 ft11"&gt;Djankov, S., T. Ganser, C. McLiesh and R. Ramalho: The effect of corporate taxes on investment and entrepreneurship, American Economic Journal: Macroeconomics 2, &lt;NOBR&gt;31–64,&lt;/NOBR&gt; 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;Edmark, Karin: Påverkar företagsbeskattningen småföretagares benägenhet att bilda aktiebolag? Nyhetsbrev 2, Instituttet För Näringslivsforskning, 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft10"&gt;Edmark, Karin and Roger H. Gordon: The choice of organizational form by &lt;NOBR&gt;closely-held&lt;/NOBR&gt; firms in Sweden: tax versus &lt;NOBR&gt;non-tax&lt;/NOBR&gt; determinants, Industrial and Corporate Change 22, &lt;NOBR&gt;219–243,&lt;/NOBR&gt; 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1323 ft11"&gt;European Commission: Proposal for a Council Directive on a Common Consolidated corporate Tax Base (CCCTB), COM(2011) 121/4, Brussels, 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;European Commission: Taxation trends in the European Union, 2013 edition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1307 ft11"&gt;Fatica, Serena, Thomas Hemmelgarn and Gäetan Nicodème: The &lt;NOBR&gt;Debt-Equity&lt;/NOBR&gt; Tax Bias: consequences and solutions, Taxation Papers WP No. 33, 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft10"&gt;Fuest, Clemens, Bernd Huber and Søren Bo Nielsen: Why is the corporate tax rate lower than the personal tax rate? The role of new firms, Journal of Public Economics 87, &lt;NOBR&gt;157–174,&lt;/NOBR&gt; 2002 (a shorter, &lt;NOBR&gt;non-technical&lt;/NOBR&gt; version is available as Varför är företagsskatten lägre än inkomstskatten?, Ekonomisk Debatt 30, &lt;NOBR&gt;43–51).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft20"&gt;820&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_793"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1527 ft10"&gt;Gentry, William M. and R. Glenn Hubbard: Tax Policy and Entrepreneurial Entry, American Economic Review 90, &lt;NOBR&gt;283–287,&lt;/NOBR&gt; 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft10"&gt;Gordon, Roger: Taxation of investment and savings in a world economy, American Economic Review 76, &lt;NOBR&gt;1087–1102,&lt;/NOBR&gt; 1986.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft11"&gt;Gordon, Roger: Commentary on Tax by Design: The Mirrlees Review, Fiscal Studies 32, &lt;NOBR&gt;395–414,&lt;/NOBR&gt; 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1322 ft10"&gt;Gordon, Roger H. and A. Lans Bovenberg: Why Is Capital So Immobile Internationally? Possible Explanations and Implications for Capital Income Taxation, American Economic Review 86, &lt;NOBR&gt;1057–1075.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft11"&gt;Gordon, Roger H. and Jerry Hausman: Commentary, in Mirrlees, James et al. (eds.):Dimensions of Tax Design, Oxford, 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1322 ft10"&gt;Gordon, Roger H. and Jeffrey &lt;NOBR&gt;Mackie-Mason:&lt;/NOBR&gt; Why is there corporate taxation in a small open economy? The role of transfer pricing and income shifting, in Feldstein, Martin et al. (eds.): The effects of taxation on multinational corporations, University of Chicago Press, &lt;NOBR&gt;67–91,&lt;/NOBR&gt; 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft10"&gt;Griffiths, Rachel, James Hines and Peter Birch Sørensen: International Taxation, in Mirrlees, James et al.: Dimensions of Tax Design, Ch. 10, 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft10"&gt;Hall, Robert and Susan E. Woodward: The Burden of the Non- diversifiable Risk of Entrepreneurship, American Economic Review 100, &lt;NOBR&gt;1163–1194,&lt;/NOBR&gt; 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft10"&gt;Hansson, Åsa: Small business owners’ responsiveness to tax rate changes in Sweden, Department of Economics, Lund University, undated.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft10"&gt;Henrekson, Magnus: Kapitalskatterna och företagadet, IFN Policy Paper nr 59, 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1313 ft11"&gt;Henrekson, Magnus and Tino Sanandaji: Ägarbeskattningen och företagandet, SNS Förlag, 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1300 ft10"&gt;Henrekson, Magnus and Tino Sanandaji: Entrepreneurship and the Theory of Taxation, IFN Working Paper No. 732, 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft11"&gt;Henrekson, Magnus and Tino Sanandaji: Kapitalskatter och företagande: Expertrapport till Företagsskattekommittén, Preliminär verison, juni 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft20"&gt;821&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_794"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1653 ft10"&gt;Henrekson, Magnus and Tino Sanandaji: Beskattning af personaloptioner och innovativt entreprenörskap: Expertrapport till Företagsskattekommittén, Preliminär verison, 27 augusti 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1323 ft10"&gt;Henrekson, Magnus, Dan Johansson and Mikael Stenkula: Taxation, Labor Market Policy and &lt;NOBR&gt;High-Impact&lt;/NOBR&gt; Entrepreneurship, Journal of Industry, Competition and Trade 10, &lt;NOBR&gt;275–296,&lt;/NOBR&gt; 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1323 ft11"&gt;Huizinga, Harry P. and Søren Bo Nielsen: Capital income and profit taxation with foreign ownership of firms, Journal of International Economics 42, &lt;NOBR&gt;149–165,&lt;/NOBR&gt; 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;Jacob, Martin and Jan Södersten: Mitigating shareholder taxation in small open economies? Working Paper, January 30, 2012 (Forthcoming, Finnish Economic Papers).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;Jacobsen, Rasmus Højbjerg, Nielsen, Søren Bo and Anders Sørensen: The fiscal trilemma in a Danish perspective, final version May 2013; forthcoming, Public Finance Review.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;Jones, Larry E., Rodolfo E. Manuelli, and Peter E. Rossi: On the optimal taxation of capital income, Journal of Economic Theory 73, &lt;NOBR&gt;93–117,&lt;/NOBR&gt; 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;Judd, Kenneth: Redistributive taxation in a simple foresight model, Journal of Public Economics 28, &lt;NOBR&gt;59–83,&lt;/NOBR&gt; 1985.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1307 ft11"&gt;Kanniainen, Vesa, Seppo Kari and Jouko &lt;NOBR&gt;Ylä-Liedenpohja:&lt;/NOBR&gt; Nordic dual income taxation of entrepreneurs, International Tax and Public Finance 14, &lt;NOBR&gt;407–426,&lt;/NOBR&gt; 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;Keen, Michael and Jenny E. Ligthart: Information sharing and international taxation: A primer, International Tax and Public Finance 13, &lt;NOBR&gt;81–110,&lt;/NOBR&gt; 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft10"&gt;Keuschnigg, Christian: Eine Unternehmenssteuerreform für mehr Wachstum in der Schweiz, Avenir Suisse, Zürich, 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Keuschnigg, Christian: The design of capital income taxation: Reflections on the Mirrlees Review, Fiscal Studies 32, &lt;NOBR&gt;437–452,&lt;/NOBR&gt; 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Keuschnigg, Christian and Martin Dietz: A growth oriented dual income tax, International Tax and Public Finance 14, &lt;NOBR&gt;191–221,&lt;/NOBR&gt; 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft20"&gt;822&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_795"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1527 ft10"&gt;Keuschnigg, Christian and Søren Bo Nielsen: Progressive taxation, moral hazard, and entrepreneurship, Journal of Public Economic Theory 6, &lt;NOBR&gt;471–490,&lt;/NOBR&gt; 2004a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft10"&gt;Keuschnigg, Christian and Søren Bo Nielsen: Taxation and venture &lt;NOBR&gt;capital-backed&lt;/NOBR&gt; entrepreneurship, International Tax and Public Finance, 2004b.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft10"&gt;Keuschnigg, Christian and Søren Bo Nielsen: Public policy, start- up entrepreneurship, and the market for venture capital, in Simon Parker (ed.): International Handbook of Entrepreneurship, Vol. III, Kluwer, 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft11"&gt;Kho, &lt;NOBR&gt;Bong-Chan,&lt;/NOBR&gt; René M. Stulz, and Francis E. Warnock: Financial globalization, governance, and the evolution of the home bias, Journal of Accounting Research 47, &lt;NOBR&gt;597–635,&lt;/NOBR&gt; 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft10"&gt;Kommittédirektiv – Översyn av företagsbeskattningen, Dir. 2011:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft11"&gt;Lerner, Josh and Joacim Tåg: Institutions and venture capital, Industrial and Corporate Change 22, &lt;NOBR&gt;153–182,&lt;/NOBR&gt; 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1300 ft11"&gt;Lindhe, Tobias and Jan Södersten: The Norwegian shareholder tax reconsidered, International Tax and Public Finance 19, &lt;NOBR&gt;424–441,&lt;/NOBR&gt; 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1321 ft10"&gt;Lindhe, Tobias, Jan Södersten and Ann Öberg: Economic Effects of Taxing Different Organizational Forms under the Nordic Dual Income Tax, International Tax and Public Finance 11, &lt;NOBR&gt;469–485,&lt;/NOBR&gt; 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1449 ft10"&gt;Lodin, &lt;NOBR&gt;Sven-Olof:&lt;/NOBR&gt; The Making of Tax Law, IBFD, 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft10"&gt;McCafferty, Stephen: Optimal capital taxation and debt policy in a &lt;NOBR&gt;finite-horizon&lt;/NOBR&gt; model, Public Finance Review 25, &lt;NOBR&gt;577–600,&lt;/NOBR&gt; 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft11"&gt;Mirrlees, James et al. (eds.): Dimensions of Tax Design: The Mirrlees Review, Oxford, 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1300 ft10"&gt;Mirrlees, James et al.: Tax by Design: The Mirrlees Review, Oxford, 2011a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft10"&gt;Mirrlees, James et al.: The Mirrlees Review: Conclusions and Recommendations for Reform, Fiscal Studies 32, &lt;NOBR&gt;331–359,&lt;/NOBR&gt; 2011b.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1530 ft10"&gt;Nielsen, Søren Bo: On capital income tax policies under uncertainty, European Economic Review 42, &lt;NOBR&gt;1553–1580,&lt;/NOBR&gt; 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft11"&gt;Nielsen, Søren Bo: Neutral kapitalgevinstbeskatning? (Neutral capital gains taxation? in Danish) In Robert Påhlsson (ed.): Årbok for Nordisk Skatteforskning 2003, Oslo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1654 ft20"&gt;823&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_796"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1303 ft10"&gt;Nielsen, Søren Bo: Företagsbeskattning, småföretag och entreprenörskap, bokanmälan (af Henrekson, Magnus och Tino Sanandaji: Ägarbeskattningen och företagandet, SNS Förlag, 2004), Ekonomisk Debatt, &lt;NOBR&gt;62–65,&lt;/NOBR&gt; 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft11"&gt;Nielsen, Søren Bo and Peter Birch Sørensen: On the optimality of the Nordic dual income tax, Journal of Public Economics 63, &lt;NOBR&gt;311–329,&lt;/NOBR&gt; 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft10"&gt;Norrman, Erik: Bolagsbeskattningens framtida utformning, Ekonomisk Debatt 40, nr. 7, &lt;NOBR&gt;47–60,&lt;/NOBR&gt; 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1655 ft245"&gt;Obstfeld, Maurice: Ohlin lectures, Stockholm 2007. OECD: Transfer Pricing Guidelines, 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft10"&gt;OECD: Tax Policy Reform and Economic Growth, 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;OECD: Addressing Base Erosion and Profit Shifting. OECD Publishing, February 2013; 2013a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft11"&gt;OECD: Action Plan on Base Erosion and Profit Shifting, preliminary version, July 2013; 2013b.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1307 ft10"&gt;Parker, Simon: The Economics of Entrepreneurship, Cambridge University Press, 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;President’s Advisory Panel on Federal Tax Reform: Simple, fair and &lt;NOBR&gt;pro-growth:&lt;/NOBR&gt; Proposals to fix America’s tax system. Government Printing Office, Washington D.C., 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Razin, Assaf and Efraim Sadka: Efficient investment incentives in the presence of capital flight, Journal of International Economics 31, &lt;NOBR&gt;171–181,&lt;/NOBR&gt; 1991.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Reinhorn, Leslie J.: Dynamic optimal taxation with human capital, B.E. Journal of Macroeconomics 9, 21 pp., 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft10"&gt;Sendi, Imithel and Makram Bellalah: The equity home bias: Explanations and financial anomalies, International Journal of Economics and Finance 2, &lt;NOBR&gt;78–96,&lt;/NOBR&gt; 2010; available on www.ccsenet.org/ijef&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1324 ft10"&gt;Schjelderup, Guttorm: Form og susbstans: Flernasjonale selskaper og skatteplanlegging, Samfundsøkonomen Nr. 1, 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft11"&gt;Schjelderup, Guttorm: Secrecy jurisdictions, Working Paper, Norwegian School of Economics, April 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1307 ft11"&gt;Skatteincitament för riskkapital. Delbetänkande av Företagsskattekommittén. SOU 2012:3. Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1656 ft20"&gt;824&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_797"&gt;


&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2014:40 Bilaga 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1527 ft10"&gt;Skauge commission (Skauge utvalget): Forslag til endringer i skattesystemet, NOU 2003:9, 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft11"&gt;Stenkula, Mikael: Taxation and entrepreneurship in a welfare state, Small Business Economics 39, &lt;NOBR&gt;77–97,&lt;/NOBR&gt; 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1341 ft10"&gt;Swedish Tax Agency: Taxes in Sweden 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft11"&gt;Sørensen, Peter Birch: Neutral Taxation of Shareholder Income, International Tax and Public Finance 12, &lt;NOBR&gt;777–801,&lt;/NOBR&gt; 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1300 ft10"&gt;Sørensen, Peter Birch: The taxation of business income in Sweden. Report to the Swedish Ministry of Finance, May 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft10"&gt;Sørensen, Peter Birch: Swedish Tax Policy – Recent Trends and Future Challenges, Stockholm, 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft11"&gt;Sørensen, Peter Birch: Measuring the deadweight loss from taxation in an small open economy – a general method with an application to Sweden, Working Paper, October 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1301 ft11"&gt;van Wincoop, Eric and Francis E. Warnock: Is home bias in assets related to home bias in goods? Journal of International Money and Finance 29, &lt;NOBR&gt;1108–1123,&lt;/NOBR&gt; 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1657 ft20"&gt;825&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_798"&gt;


&lt;P class="p1474 ft21"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft9"&gt;BOLAGSBESKATTNINGENS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1475 ft9"&gt;INCITAMENTSEFFEKTER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1537 ft26"&gt;Expertrapport till Företagsskattekommittén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1658 ft10"&gt;Jan Södersten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1467 ft10"&gt;Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1659 ft20"&gt;827&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_799"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft26"&gt;1 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Beskattningen påverkar företagens investeringar i realkapital via i huvudsak två, delvis sammanhängande, kanaler. Skatteuttaget inskränker för det första på möjligheterna att finansiera investe- ringsprojekten genom egna vinstmedel, så att – allt annat lika – en större del av projekten måste finansieras via externa källor, dvs. med lån eller med tillskott av nytt ägarkapital. För det andra begränsar beskattningen investeringsurvalet genom att driva upp förräntningskraven. Färre investeringar blir lönsamma att genom- föra då beskattningen skjuter in en kil mellan investerings- projektens avkastning före skatt och den avkastning långivarna och aktieägarna får efter skatt på sitt sparande. Den skatteekonomiska forskningen har i särskilt hög grad gällt just denna andra aspekt på beskattningens verkningar och det finns i dag en omfattande litte- ratur med både teoretisk och empirisk inriktning om sambanden mellan skattereglernas utformning, förräntningskravet före skatt – den s.k. kapitalkostnaden – och investeringsefterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;I denna bilaga till Företagsskatteutredningens betänkande analy- seras bolagsbeskattningens incitamentseffekter. Vi tar upp grund- läggande begrepp som kapitalkostnad, skattekil, effektiv marginal- skatt och effektiv genomsnittsskatt. Begreppens relevans för före- tagens investeringsbeslut och internationella bolags lokaliseringsval diskuteras. Den empiriska frågan gäller här i vilken utsträckning investeringsbesluten påverkas av förändringar i kapitalkostnaden och hur valet mellan olika finansieringsformer (särskilt valet mellan lån och eget kapital) förändras genom beskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;En återkommande fråga i både den politiska och vetenskapliga diskussion om bolagsskatten är hur regelverket bör utformas för att uppnå ”neutralitet”, dvs. så att den effektiva beskattningen av företagsvinsterna blir oberoende av bl.a. teknik- och finansieringsval. I avsnitt 3 diskuteras kortfattat sådana ”neutrala” alternativ och deras för- och nackdelar. Tyngdpunkten i bilagan gäller emellertid en analys av de reformalternativ Företagsskatteutredningen överväger i sitt betänkande. Vi redovisar alternativens inverkan på investeringsincita- menten i form av beräkningar av dels kapitalkostnader, dels effektiva &lt;NOBR&gt;marginal-och&lt;/NOBR&gt; genomsnittsskatter. Beräkningarna kan utnyttjas i kombination med olika s.k. elasticitetsmått, från aktuell vetenskaplig litteratur, för att få en uppfattning om reformalternativens inverkan på bolagssektorns investeringar och finansieringsval.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft20"&gt;828&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_800"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340800x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft10"&gt;Framställningen i denna bilaga beaktar inte finansiärernas beskatt- ning av ränteinkomster, utdelningar och kapitalvinster av det enkla skälet att personliga kapitalskatter inte påverkar jämförelsen mellan de alternativ för bolagsbeskattningens utformning som presenteras av Företagsskatteutredningen. Dubbelbeskattningen av bolagsvinsterna, först hos företaget och sedan hos aktieägarna, har varit en både vetenskapligt och politiskt kontroversiell fråga&lt;A href="#page_800"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. För små öppna ekonomier, som den svenska, är den dominerande uppfattningen i den vetenskapliga litteraturen emellertid att beskattningen av aktieägarnas utdelningsinkomster och värdestegringsvinster i huvudsak saknar betydelse för företagens kapitalkostnader.&lt;A href="#page_800"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Också den omständig- heten talar för att begränsa analysen till bolagsbeskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft26"&gt;2 Grundläggande begrepp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Företagets &lt;SPAN class="ft13"&gt;kapitalkostnad &lt;/SPAN&gt;kan uppfattas som den lägsta avkastning (internränta) före skatt företaget måste kräva av sina investerings- projekt för att dessa skall vara acceptabla i den meningen att avkastningen efter skatt inte understiger finansiärernas avkastnings- anspråk. Kapitalkostnaden är central för den neoklassiska investeringsteori som utvecklats och empiriskt prövats i national- ekonomisk forskning alltsedan &lt;NOBR&gt;1960-talet.&lt;/NOBR&gt; I denna analys är kapital- kostnaden en väsentlig bestämningsfaktor till det ”hyrespris” företagen bör räkna med vid utnyttjandet av sitt realkapital. ”Hyrespriset ” kan uppfattas som en kostnad per tidsenhet för företaget att utnyttja sitt realkapital, alltså en kostnad uttryckt i samma dimension som kostnaden för arbetskraft (lön inkl. löne- bikostnad). Tanken är därmed att förändringar i ”hyrespriset” är avgörande för företagets investeringsbeslut och val av kapital- intensitet.&lt;A href="#page_800"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Kapitalintensiteten – alltså mängden realkapital per&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;För engagerade debattinlägg, se Magnus Henreksons och Tino Sanandajis bilaga (Bilaga 4) till denna utredning, liksom det särskilda yttrandet från Krister Andersson, Svenskt Näringsliv. Den vetenskapliga diskussionen, som gällt distinktionen mellan ”old view” och ”new view” inom ramen för en sluten ekonomi,, sammanfattas i Auerbach och Hassett (2002), och mer nyligen i Chetty och Saez ( 2010).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Se te.x. Boadway och Bruce (1992), Devereux och Freeman (1995), Bond, Devereux, och Klemm, A. (2007), Lindhe och Södersten ( 2012). Även inom små öppna ekonomier kan det emellertid finnas skäl att i den personliga kapitalbeskattningen särbehandla avkastningen från små, inhemskt ägda, företag, se Jacob och Södersten (2013).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1660 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Realkapitalets hyrespris (eng. rental price of capital eller user cost of capital) kan tecknas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1661 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft246"&gt;c &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;= &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft246"&gt;P&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;K &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;(&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;δ &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;+ &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft246"&gt;r&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;) &lt;/SPAN&gt;, där &lt;SPAN class="ft249"&gt;P&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft250"&gt;K &lt;/SPAN&gt;representerar ett prisindex för investeringsvaror, &lt;SPAN class="ft251"&gt;δ &lt;/SPAN&gt;är den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1662 ft6"&gt;ekonomiskt korrekta avskrivningstakten och &lt;SPAN class="ft252"&gt;r &lt;/SPAN&gt;den (netto)kapitalkostnad som diskuteras i texten. Som utvecklas ovan bestäms kapitalkostnaden &lt;SPAN class="ft252"&gt;r &lt;/SPAN&gt;i sin tur av finansiärernas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft20"&gt;829&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_801"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340801x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;sysselsatt – är i sin tur, enligt gängse ekonomisk teori, av betydelse för arbetsproduktivitetens utveckling, vilken i sin tur visar sig vara en väsentlig bestämningsfaktor till reallönernas utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;I allmänhet gäller att kapitalkostnaden bestäms både av skatte- satsen och av reglerna för hur den beskattningsbara vinsten skall beräknas. Genom olika omläggningar i dessa regler kan stats- makterna också på ett ganska drastiskt sätt styra kapitalkostna- derna. Ett exempel kan klargöra. En investering som finansieras med &lt;SPAN class="ft13"&gt;eget kapital &lt;/SPAN&gt;måste vid 25 procents bolagsskatt ge 8 procents avkastning före skatt för att ge finansiärerna 6 procents avkastning efter skatt, förutsatt att vi kan bortse från inflation och att skatten tas ut på den ”verkliga” (dvs. ekonomiskt korrekta) vinsten från investeringsobjektet. Men om den skattemässiga avskrivningen av realinvesteringarna får göras i en snabbare takt än som är ekono- miskt motiverat, så att den beskattningsbara vinsten blir lägre än den ”verkliga” vinsten, sjunker kapitalkostnaden. En del av investe- ringsutgiften kan då nämligen finansieras med en räntefri skatte- kredit, vars storlek beror både av takten i den skattemässiga avskrivningen och av den formella skattesatsen. Ett viktigt special- fall av snabb skattemässig avskrivning är att företagen medges s.k. fri eller omedelbar avskrivning av investeringsprojekten. Vid ome- delbar avskrivning och 25 procents bolagsskatt kan en fjärdedel av finansieringskostnaden (vid direktavskrivning blir skattekreditens andel av finansieringen alltid lika med skattesatsen, i detta fall 25 procent) täckas av den räntefria skattekrediten. Det betyder, i detta fall, att tre fjärdedelar av investeringen behöver finansieras med eget kapital för vilket ägarna kräver avkastning. Kapitalkostnaden faller därmed till 6 procent (= 0,75 x 0,06 / (1 – 0,25)), dvs. till samma nivå som det förräntningskrav ägarna ställer (före personliga skatter). Direktavskrivningen har därmed eliminerat bolagsskattens fördyrande inverkan på kapitalkostnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft10"&gt;En motsvarande reduktion i kapitalkostnaden kan uppnås också genom att man vid beräkningen av beskattningsbar vinst låter företagen kombinera olika specialregler. Ett exempel på detta är det gamla och internationellt uppmärksammade investeringsfondssy- stemet, som erbjöd en kraftig skatterabatt, jämförbar med den som uppnås genom omedelbar avskrivning av investeringarna. I prakti- ken kan den exakta inverkan av bolagsbeskattningens hela regelverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1663 ft37"&gt;avkastningsanspråk netto efter bolagsskatt, av bolagsskattesystemets utformning och av andelarna eget och främmande kapital i investeringarnas finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft20"&gt;830&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_802"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;på kapitalkostnaderna vara svår att ange. För svenskt vidkommande har svårigheterna hängt samman både med komplexiteten i reglerna och med att företagen under lång tid ofta inte utnyttjat, eller kunnat utnyttja, alla tillgängliga avdragsmöjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Kapitalkostnaden vid &lt;SPAN class="ft13"&gt;lånefinansiering &lt;/SPAN&gt;är vidare avsevärt lägre än vid egenfinansiering och förklaringen är den asymmetri i bolagsbe- skattningen som stått i centrum för Företagsskatteutredningens överväganden: Låneräntor är avdragsgilla vid beskattningen, till skillnad från aktieägarnas avkastningsanspråk som måste täckas med bolagsbeskattade vinster. Vid lånefinansiering och ekonomiskt korrekta avskrivningar kommer avkastningskravet före skatt helt enkelt att sammanfalla med låneräntan. Men om lagstiftningen medger en snabbare skattemässig avskrivning än som är ekono- miskt motiverat kan kapitalkostnaden bli ännu lägre. I exemplet ovan med direktavskrivning av investeringen – och som innebär att en fjärdedel av investeringen finansieras med räntefri skattekredit och tre fjärdedelar med räntebärande lån – kan företaget i själva verket nöja sig med en avkastning före skatt på endast 4 procent (= 0,75x 0,06), alltså lägre än den antagna marknadsräntan på 6 pro- cent. Företaget kan helt enkelt göra avdrag vars nuvärde samman- lagt överstiger nuvärdet av vinsterna från de lånefinansierade (mar- ginella) investeringsprojekten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Kapitalkostnaden med hänsyn till skatt sådan den definierats ovan är vidare den viktigaste komponenten då man inom skatte- forskningen bestämmer den s.k. &lt;SPAN class="ft13"&gt;effektiva skattebelastningen&lt;/SPAN&gt;. Det mest använda och uppmärksammade måttet gäller den &lt;SPAN class="ft13"&gt;effektiva marginella &lt;/SPAN&gt;skattebelastningen för nyinvesteringar. Den marginella skattebelastningen kan inte direkt observeras, men den kan teore- tiskt beräknas med hjälp av konventionella investeringskalkyler. Sådana kalkyler gör det möjligt att beräkna storleken av den ”kil” bolagsskatten skjuter in mellan avkastningen före skatt på margi- nella investeringsobjekt – projekt som precis täcker sina kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1499 ft10"&gt;– och den avkastning efter skatt som lämnas till företagets ägare och långivare. Den effektiva marginalskatten anger helt enkelt hur mycket procentuellt lägre avkastningen efter skatt i finansiärernas händer är, jämfört med avkastningen före skatt på de marginella investeringsobjekten (dvs. kapitalkostnaden).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Måttet effektiv marginalskatt är ett sätt att karaktärisera hur beskattningen inverkar på lönsamheten för företagets marginella investeringsprojekt, dvs. de projekt som precis bär sina kostnader. Men för vissa andra s.k. diskreta beslut – det kan gälla ett multi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft20"&gt;831&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_803"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340803x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft10"&gt;nationellt företags beslut om till vilket land en viss produktions- anläggning skall lokaliseras – är det inte bara den skattemässiga behandlingen av de marginella investeringsprojekten som är av betydelse. Om ett företag väljer mellan flera olika länder då det gäller att lokalisera och bygga upp en viss produktionsanläggning, kommer företaget – allt annat lika – rimligen att välja det land som har den lägsta formella skattesatsen, även om länderna kan erbjuda samma kapitalkostnad och marginella skattebelastning. Den lägsta formella skattesatsen ger nämligen den lägsta beskattningen av en eventuell ”överavkastning”, dvs avkastning utöver den som mot- svarar kapitalkostnaden. Ett mått som fångar in beskattningen av såväl kapitalkostnaden (”normalavkastningen”) som av ”över- avkastningen” är den &lt;SPAN class="ft13"&gt;effektiva genomsnittliga skattesatsen&lt;/SPAN&gt;.&lt;A href="#page_803"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Den effektiva genomsnittsskatt som kommer att redovisas i Tabell 5 i avsnittet 4 nedan gäller för investeringsprojekt med en antagen avkastning på 10 procent före skatt. Projekten sägs vara &lt;SPAN class="ft13"&gt;intramarginella &lt;/SPAN&gt;just i den meningen att de ger en avkastning som överstiger kapitalkostnaden. Måttets innebörd framgår enklast, om vi delar upp projektets avkastning i två delar, en del som motsvarar kapitalkostnaden (se Tabellerna 3A och 3B i Avsnitt 4) och en del som är projektets ”överavkastning”. Den del som motsvarar kapi- talkostnaden beskattas definitionsmässigt med den effektiva mar- ginalskatten, medan ”överavkastningen”, dvs mellanskillnaden mellan kapitalkostnaden och avkastningen på 10 procent, drabbas av den formella bolagsskattesatsen. För exempelvis 2013 års system, med en kapitalkostnad som beräknats till 4,2 procent i genomsnitt för maskiner och byggnader (vid 4 procents real mark- nadsränta) får vi först den effektiva marginalskatten som (4,2 – 4) / 4,2 = 4,8 procent. Den effektiva genomsnittsskatten för den intramarginella investeringen med en avkastning på 10 procent före skatt kan sedan tecknas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1664 ft257"&gt;&lt;SPAN class="ft253"&gt;0,048 x 4,2 + 0,22 x &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft253"&gt;(10-4,2)&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft253"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft254"&gt;=&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft255"&gt;0,148 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft254"&gt;=&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft255"&gt;14,8 procent &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft256"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1665 ft257"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft196"&gt;där 0,048 (4,8 procent) är den effektiva marginalskatten och 0,22 (22 procent) den formella skattesatsen. Den siffra man kan räkna fram för den effektiva genomsnittsskatten är dock uppenbart starkt beroende på vilken avkastning som antas för de intramarginella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft258"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Se vidare Devereux och Griffith (2003).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;832&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_804"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;investeringsprojekten. Ju högre denna avkastning är – vid given kapitalkostnad – desto större betydelse får den formella skatte- satsen, som drabbar ”överavkastningen”. Om vi i våra kalkyler gradvis höjer projektens avkastning, kommer i själva verket siffran för den effektiva genomsnittsskatten att successivt stiga från den nivå som ges av den effektiva marginalskatten (gäller för investe- ringar som inte ger någon överavkastning) till nivån för den for- mella bolagsskattesatsen (gäller för investeringar med extremt stor överavkastning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;Den formella bolagsskattesatsen har alltså särskild betydelse för den effektiva genomsnittsskatten, som i sin tur – enligt både teori och empiriska undersökningar – är viktig för bl.a. multinationella företags lokaliseringsval. Men den formella skattesatsen har bety- delse också för incitamenten till internationell skatteplanering. Lönsamheten i att utnyttja olika bokföringsmässiga manipulationer (genom att t.ex. styra internprissättningen, alltså de priser som när- stående företag tillämpar i sina inbördes affärsrelationer) för att fördela om vinstredovisningen inom en stor multinationell koncern i syfte att minimera det totala skatteuttaget bestäms uppenbart av skillnaderna i formell bolagsskatt mellan de länder i vilka koncer- nen är verksam. Också den finansiella planeringen kan styras av de formella skattesatserna, t.ex. så att koncernen koncentrerar sin upplåning till de länder där räntekostnaderna kan dras av mot en hög formell skattesats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft26"&gt;3 Alternativ för neutral bolagsbeskattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft10"&gt;En återkommande fråga i den politiska och vetenskapliga diskus- sion om bolagsskatten har varit hur regelverket skulle kunna utformas för att uppnå ”neutralitet”, så att företagens investerings- beslut inte påverkas av beskattningen, vare sig det gäller investe- ringarnas volym, deras fördelning mellan olika typer av realkapital eller den finansiering företagen väljer. De intuitiva resonemang och sifferexempel som redovisades i avsnitt 2 ovan visade hur lag- stiftaren kan inverka på skattekilar och kapitalkostnader, genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft10"&gt;(1) utformningen av de avdrag företagen tillåts göra för investe- ringsprojektens värdeminskning och (2) företagens möjligheter att få avdrag för projektens finansieringskostnader. Sambandet mellan avskrivningsreglernas utformning, avdragsrätten för finansierings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1345 ft20"&gt;833&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_805"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340805x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;kostnader och beskattningens neutralitet klargörs ytterligare i Tabell 1, som bygger på King (1975).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Som framgår finns i princip två renodlade alternativ för att utforma en neutral bolagsbeskattning. Det första och mest väl- kända alternativet – motsvarande rutan &lt;SPAN class="ft13"&gt;Ja/Ekonomiskt korrekta avskrivningar &lt;/SPAN&gt;i Tabell 1 – innebär att skatteuttaget baseras på den ”ekonomiskt korrekta” vinsten. Det betyder att företagen vid vinstbeskattningen får avdrag för dels sina reala finansieringskost- nader – reala låneräntor och förräntningsanspråk för det egna kapitalet – dels avskrivningar motsvarande kapitalutrustningens ekonomiska värdeminskning. Med denna konstruktion är det klart att företagen inte behöver kräva en högre avkastning eller intern- ränta före skatt på sina investeringsprojekt än som motsvarar finan- siärernas förräntningsanspråk, som ju räknas efter bolagsskatt. Beskattningen slår alltså inte in någon kil mellan förräntningsan- språken från finansiärerna och avkastningen före skatt på real- investeringarna och påverkar därför inte heller företagens urval av investeringsobjekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft10"&gt;Det stora problemet är givetvis att fastställa den ”korrekta” utformningen av kapitalavskrivningen. Avskrivningsreglerna måste varieras inte bara mellan maskiner och byggnader, utan också mellan t.ex. maskiner av olika typ och i olika användning. Avgö- rande för den ekonomiska värdeminskningen är ju i princip den förväntade tidsprofilen av det framtida bruttoöverskottet från kapitalföremålen. Skattereglerna blir alltså komplicerade och svår- överskådliga.&lt;A href="#page_805"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;Ett ytterligare problem då det gäller att basera skatteuttaget på den ekonomiskt ”korrekta” vinsten gäller elimineringen av infla- tionseffekter. Ränteavdragen vid beskattningen skall enbart avse den reala skuldräntan, och motsvarande begränsning måste gälla för företagens intäktsräntor. Också de skattemässiga avskrivningarna måste inflationsjusteras genom en lämplig indexberäkning av avskrivningsunderlaget och lagervärderingen måste grundas på återanskaffnings- snarare än anskaffningskostnader för att för- hindra en beskattning av rent fiktiva inflationsvinster. Proble- matiken utreddes för övrigt grundligt inför den den stora skatte- reformen 1990/91.&lt;A href="#page_805"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;De grundläggande referenserna är Johansson (1991) och Samuelson (1964). Sinn (1987) talar om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Johansson-Samuelson-teoremet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Se slutbetänkandet från Utredningen om inflationskorrigerad inkomstbeskattning (IBU), SOU 1989:36, och förarbetena till denna, SOU 1982:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft20"&gt;834&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_806"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340806x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p406 ft10"&gt;Det är sammanfattningsvis en komplicerad uppgift att konstru- era ett neutralt bolagsskattesystem med utgångspunkt från den ekonomiskt ”korrekta” vinsten. Det finns emellertid ett enkelt alternativ (motsvarande rutan &lt;SPAN class="ft13"&gt;Nej/Direktavskrivning &lt;/SPAN&gt;i Tabell 1), som under vissa förutsättningar är helt likvärdigt i sina effekter på företagets kapitalkostnader. Alternativet innebär att företagen i stället för att varje år under investeringsprojektens livslängd göra avdrag för dels den ekonomiska värdeminskningen, dels finansiär- ernas reala avkastningsanspråk redan vid investeringstillfället får dra av belopp som motsvarar kapitalföremålens anskaffningskost- nader. Samtidigt avskaffas avdragsrätten för räntor. Nuvärdet av den skatterabatt företaget uppnår genom en direktavskrivning är exakt lika stor som den väsentligt mer svåradministrerade kombi- nationen av årliga ekonomiskt ”korrekta” avskrivningar och avdrag för finansiärernas avkastningsanspråk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;Båda alternativen för neutral beskattning innebär att den effek- tiva skattebelastningen för det marginella investeringsprojektet blir noll, oavsett höjden på den formella bolagsskattesatsen. I detta avseende är alternativen likvärdiga med ett avskaffande av bolags- skatten. I ett annat avseende föreligger emellertid en väsentlig skillnad. En neutralt utformad beskattning innebär att ”över- vinster”, dvs. den avkastning som överstiger finansiärernas avkast- ningsanspråk, blir fullt ut beskattade med den formella bolags- skattesatsen. Samma sak gäller för oväntade vinstökningar som inte beror på ökade investeringar. Alternativet med omedelbar avskriv- ning plus ett avskaffande av ränteavdragen löser således vad som var kärnproblemet i tidigare decenniers debatt om ”övervinstbe- skattning”, nämligen frågan om hur man ska definiera och mäta finansiärernas avkastningsanspråk.&lt;A href="#page_806"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1666 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Se vidare Kristoffersson (2002) och Södersten och Ysander (1984).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;835&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_807"&gt;


&lt;P class="p0 ft21"&gt;Bilaga 7 SOU 2014:40&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t82"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;P class="p68 ft72"&gt;Tabell 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td379"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Alternativ för neutral beskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td158"&gt;&lt;P class="p52 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td380"&gt;&lt;P class="p52 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr40 td169"&gt;&lt;P class="p52 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td381"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td167"&gt;&lt;P class="p56 ft72"&gt;Avdrag för finansieringskostnad?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td154"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td381"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td64"&gt;&lt;P class="p1667 ft75"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td120"&gt;&lt;P class="p1668 ft77"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr39 td382"&gt;&lt;P class="p52 ft260"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td383"&gt;&lt;P class="p52 ft260"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td116"&gt;&lt;P class="p52 ft260"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td384"&gt;&lt;P class="p68 ft72"&gt;Ekonomiskt korrekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p1667 ft84"&gt;Neutralitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td120"&gt;&lt;P class="p1668 ft118"&gt;Skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td154"&gt;&lt;P class="p68 ft72"&gt;avskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td381"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td64"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td120"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td384"&gt;&lt;P class="p68 ft72"&gt;Direktavskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td64"&gt;&lt;P class="p1667 ft84"&gt;Subvention&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td120"&gt;&lt;P class="p1668 ft84"&gt;Neutralitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td158"&gt;&lt;P class="p52 ft260"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td380"&gt;&lt;P class="p52 ft260"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td383"&gt;&lt;P class="p52 ft260"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td116"&gt;&lt;P class="p52 ft260"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;Med tabellens hjälp kan man lätt konstatera hur andra kombina- tioner av avskrivningsregler och skattemässig behandling av finan- siärernas avkastningsanspråk leder till att beskattningen avviker från den neutrala normen i olika riktning. Om finansieringskostna- den får dras av (såsom i dag är fallet vid lånefinansiering) och sam- tidigt den skattemässiga avskrivningen av realinvesteringarna får göras i en snabbare takt än som är ekonomiskt motiverat – med direktavskrivning som ett specialfall – får företaget helt enkelt göra avdrag vars nuvärde sammanlagt överstiger nuvärdet av vinsterna från de (marginella) investeringsprojekten. Beskattningen fungerar härigenom som en subvention till de marginella projekten. Sub- ventionen blir större ju högre den formella skattesatsen är – Sinn (1987) talar här om en skatteparadox, som innebär att kapitalkostnaden sjunker vid en höjning av skattesatsen. En avvikelse i motsatt riktning gäller om lagstiftningen nekar avdrag för finansieringskostnaden (såsom i dag är fallet vid finansiering med eget kapital) och realinvesteringarna måste skrivas av över tiden, snarare än direkt vid investeringstillfället. Den marginella investeringen kommer därmed att beskattas, med följd att det slås in en kil mellan den lägsta acceptabla avkastningen före bolagsskatt (kapitalkostnaden) och finansiärens avkastningskrav, räknat efter skatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1669 ft10"&gt;De två neutrala skattealternativ som illustreras i tabell 1 utmärks av att företaget, genom kombinationen avdrag för finansierings- kostnad och avdrag för värdeminskning, får en skatterabatt, vars nuvärde, räknat per investerad krona, är lika med den formella bolagsskattesatsen. Neutraliteten skapas alltså av att investerings- kostnaden rabatteras i samma proportion som beskattningen redu- cerar nuvärdet av investeringsprojektens bruttoöverskott. Samma grad av investeringsrabatt kan emellertid åstadkommas utan att välja något av de två ytterlighetsalternativen ekonomisk korrekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft20"&gt;836&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_808"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340808x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;och direkt avskrivning. En modell för detta är att låta avdraget för finansieringskostnaden bestämmas som en imputerad ränta gånger tillgångarnas skattemässiga restvärde.&lt;A href="#page_808"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Med det skattemässiga rest- värdet som underlag elimineras problemet med att bestämma den ekonomiskt korrekta avskrivningen. Ju snabbare företaget skriver av sina tillgångar, desto lägre blir nämligen det årliga underlaget både för fortsatta avskrivningar och för det imputerade finansie- ringsavdraget. Nuvärdet av skatterabatten per investerad krona blir därmed lika med den formella skattesatsen, oberoende av takten i den skattemässiga avskrivningen. Resultatet förutsätter emellertid – och häri ligger svårigheten – att lagstiftaren kan välja räntesatsen för det tillåtna finansieringsavdraget så att den motsvarar finansiär- ernas avkastningskrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1670 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;Kalkylresultat – dagens skatteregler och utredningens reformalternativ&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft10"&gt;I det följande presenteras resultaten av olika kalkyler av kapital- kostnader och effektiva marginal- och genomsnittsskatter. Beräk- ningarna gäller såväl dagens skatteregler, som de reformalternativ som granskas i utredningens betänkande. Resultaten har tagits fram med hjälp av internationellt etablerade beräkningsmetoder.&lt;A href="#page_808"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Utgångs- punkten för beräkningarna är att företagets finansiärer, dvs. lån- givare och aktieägare, har ett avkastningsanspråk efter bolagsskatt, men före personliga skatter, som motsvarar en realränta på 4 procent. För att fokusera på de rena skatteeffekterna har vi, på det sätt som är gängse inom forskningsområdet, inte adderat några riskpremier till finansiärernas avkastningskrav, och de ekvationer som utnyttjas i kalkylmodellerna förutsätter full säkerhet om fram- tiden.&lt;A href="#page_808"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;De genomsnittstal som presenteras i flera av tabellerna förutsätter vidare att investeringarna finansieras med lika delar lån och eget kapital, och till lika delar avser maskiner och byggnader. Separata beräkningar görs också för finansiella investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft11"&gt;Som har framgått av resonemangen ovan är bolagsbeskatt- ningens incitamentseffekter resultatet av flera, och delvis mot- verkande mekanismer. Läsare som är intresserade av en fördjupad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1671 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Modellen har lanserats av Boadway och Bruce (1984).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Analysmodellerna finns redovisade i ett separat appendix som kan fås efter hänvändelse till Jan Södersten, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-post:&lt;/NOBR&gt; Jan.Sodersten@nek.uu.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1608 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Se t.ex. det grundläggande arbetet och den internationella förebilden på området King och Fullerton (1984), s. 28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft20"&gt;837&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_809"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;förståelse för dessa mekanismer kan med fördel först ta del av nedanstående Tabell 2. I denna tabell visas med de tre första siffer- kolumnerna kapitalkostnader enligt de skatteregler som var i kraft 2012 och 2013 för ett tänkt fall, där marknadsräntan är 4 procent, och priserna är stabila. Skattereglerna antas här ge avdrag för enbart ekonomiskt korrekta avskrivningar, motsvarande 12,5 respektive 3,3 procent räknat på tillgångarnas nedskrivna restvärde för maskiner respektive byggnader. I nästa steg, som redovisas med tabellens tre mittenkolumner, antas företaget ha tillgång till skatte- krediter, genom att de skattemässiga avskrivningarna motsvarar de som faktiskt medges i lagstiftningen. I tabellens tre sista kolumner adderas slutligen antagandet att priserna stiger i en årstakt på 2 procent, vilket innebär en nominell marknadsränta på 6 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Vi kan då först konstatera att med ekonomiskt korrekta avskrivningar och stabila priser avdragsrätten för låneränta gör att beskattningen (oavsett skattesats) inte skjuter in någon kil mellan avkastningskravet före skatt (alltså kapitalkostnaden) och företa- gets räntekostnad efter skatt. Vid egenfinansiering däremot blir avkastningskravet högre eftersom avkastningen före skatt på inve- steringsprojekten måste täcka också bolagsskatten (för 2013 gäller alltså att kapitalkostnaden kan räknas ut som 4 / (1 – 0,22) = 5,1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;I tabellens mittenkolumner har vi därefter tillfört antagandet att skattereglerna medger avdrag för accelererad avskrivning, dvs. kal- kylerna har här baserats på de faktiska avskrivningsreglerna för maskiner och byggnader. Kapitalkostnaden sjunker därmed som framgår för både egen och lånefinansiering. För lånefinansieringens del noterar vi också att kapitalkostnaden nu blir lägre än marknads- räntan. Förklaringen är den som redovisades i avsnitt 2 ovan, nämligen att lagstiftningen här medger avdrag – både för ränte- kostnaden och för accelererad avskrivning – som sammantaget överstiger nuvärdet av vinsterna från den marginella investeringen. Denna mekanism innebär också att kapitalkostnaden för lånefinan- sierade projekt är högre, ju lägre bolagsskattesatsen är (detta kallas skatteparadoxen, se t.ex. Sinn (1987)), se 2013 jämfört med 2012!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1672 ft20"&gt;838&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_810"&gt;


&lt;P class="p449 ft21"&gt;SOU 2014:40 Bilaga 7&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t83"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Tabell 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td385"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Kapitalkostnad vid 4 procents marknadsränta och olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td386"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td387"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;skatteregler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td213"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td51"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td113"&gt;&lt;P class="p52 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td388"&gt;&lt;P class="p52 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr32 td136"&gt;&lt;P class="p52 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td389"&gt;&lt;P class="p52 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td245"&gt;&lt;P class="p52 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td389"&gt;&lt;P class="p52 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td245"&gt;&lt;P class="p52 ft86"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td386"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr16 td130"&gt;&lt;P class="p838 ft72"&gt;Ingen skattekredit,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td55"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;Faktiska skatte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td55"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;Faktiska skatte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td113"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td388"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td390"&gt;&lt;P class="p838 ft77"&gt;ingen inflation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td391"&gt;&lt;P class="p56 ft72"&gt;regler, ingen inflation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td391"&gt;&lt;P class="p56 ft72"&gt;regler, 2 % inflation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td127"&gt;&lt;P class="p117 ft72"&gt;Modell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td51"&gt;&lt;P class="p838 ft72"&gt;Lån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td105"&gt;&lt;P class="p126 ft72"&gt;Eget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td213"&gt;&lt;P class="p992 ft84"&gt;Genom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p56 ft72"&gt;Lån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td51"&gt;&lt;P class="p126 ft72"&gt;Eget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;Genom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td43"&gt;&lt;P class="p56 ft72"&gt;Lån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td11"&gt;&lt;P class="p113 ft72"&gt;Eget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;Genom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td127"&gt;&lt;P class="p117 ft130"&gt;(skattesats)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p52 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p679 ft77"&gt;kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td213"&gt;&lt;P class="p52 ft130"&gt;snitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p52 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p677 ft77"&gt;kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p52 ft130"&gt;snitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p679 ft77"&gt;kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p52 ft130"&gt;snitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p117 ft84"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td386"&gt;&lt;P class="p126 ft72"&gt;(26,3 %)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p838 ft72"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p1673 ft84"&gt;5,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p992 ft84"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;3,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;4,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;3,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p1673 ft84"&gt;5,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p54 ft84"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td386"&gt;&lt;P class="p126 ft72"&gt;(22 %)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p838 ft72"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td105"&gt;&lt;P class="p1673 ft84"&gt;5,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td213"&gt;&lt;P class="p992 ft84"&gt;4,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;3,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p679 ft84"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p1673 ft84"&gt;5,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p839 ft84"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td113"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td388"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td49"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td209"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td208"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td239"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td49"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td245"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td50"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td230"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td245"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p827 ft10"&gt;I de sista kolumnerna i Tabell 2 tas sedan det slutliga kalkylsteget att införa inflation, här i en årstakt av 2 procent. Inflationen har flera, delvis motverkande, effekter på kapitalkostnaden. Inflationen gröper ur det reala värdet av de skattemässiga avskrivningarna, som baseras på tillgångarnas historiska anskaffningsvärden, men medför också en skattemässig fördel vid lånefinansiering då företaget får dra av sina nominella låneräntor. Eftersom stegringen av den nomi- nella låneräntan vid inflation kan uppfattas som en kompensation för urholkningen av skuldernas realvärde, innebär denna avdrags- rätt i praktiken att företagen kan göra avdrag för den av inflationen förorsakade reala låneamorteringen. Som framgår är inflations- effekterna påtagliga också vid en så låg prisstegringstakt som 2 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1674 ft10"&gt;Vi kan nu fortsätta till de två huvudtabellerna 3A och 3B, som visar kapitalkostnader för olika skatteregler, uppdelat på typ av investering och finansiering. De tre första raderna i vardera tabell gäller 2013 års skatteregler med en formell skattesats på 22 procent och vid en inflation på 2 procent. Effekterna av utredningens huvudalternativ redovisas i raderna &lt;NOBR&gt;4–6&lt;/NOBR&gt; i Tabell 3A. Det är ett så kallat finansieringsavdrag baserat på företagets rörelseresultat efter avdrag för skattemässiga avskrivningar – EBIT ( Earnings Before Interest and Tax). Som utförligt diskuteras och motiveras i utred- ningens huvudbetänkande innebär modellen att avdragsrätten för finansiella nettokostnader avskaffas. Modellen liknar därmed den s.k. &lt;NOBR&gt;CBIT-modellen,&lt;/NOBR&gt; Corporate Business Income Tax, som först lanserades i en rapport från det amerikanska finansdepartementet i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Kommitténs innovation är att företagens för- lorade avdragsrätt kompenseras med ett generellt och schablon- mässigt avdrag för finansieringskostnaden – oavsett om det gäller lån eller eget kapital. Två varianter för detta diskuteras, där den ena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1675 ft10"&gt;– som förordas av utredningen – innebär att avdraget bestäms till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft20"&gt;839&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_811"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;25 procent av EBIT (se tabell 3A), och den andra (se tabell 3B) att avdraget uppgår till 20 procent av rörelseresultatet före skatte- mässiga avskrivningar – EBITDA (Earnings Before Interst Tax and Depreciation). Den formella bolagsskattesatsen (efter avdraget) behålls på den nuvarande nivån, dvs. 22 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Konstruktionen med en bibehållen formell skattesats på 22 pro- cent i kombination med finansieringsavdraget baserat på EBIT är till sina verkningar helt ekvivalent med en direkt sänkning av den formella skattesatsen till 16,5 (= (1 – 0,75) x 22 ) procent. &lt;NOBR&gt;EBITDA-varianten&lt;/NOBR&gt; är dock mera komplicerad. Beskattningen reducerar å ena sidan nuvärdet av rörelseöverskottet (före avskrivningar) från företagets investeringsprojekt i proportion till den ”justerade” skattesatsen 17,6 (= (1 – 0,8) x 22) procent, men minskar också företagets investeringskostnad genom den skatterabatt som följer av de skattemässiga avskrivningarna. Denna rabatt bestäms av den formella skattesatsen 22 procent, som alltså är högre. Genom denna asymmetri kan det inträffa att investeringen subventioneras, dvs. kapitalkostnaden blir lägre än marknadsräntan, se vidare Tabell 3B.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft20"&gt;840&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_812"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340812x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1676 ft72"&gt;Tabell 3A Kapitalkostnad enligt gamla och nya skatteregler uppdelat på typ av investering och finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1677 ft77"&gt;Tre modeller:2013 års regler, finansieringsavdrag (EBIT) och EBIT begränsning på ränteavdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1678 ft77"&gt;Real marknadsränta 4 %, inflation 2 %&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t84"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td392"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td104"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td146"&gt;&lt;P class="p1266 ft84"&gt;Maskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td152"&gt;&lt;P class="p144 ft84"&gt;Byggnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td121"&gt;&lt;P class="p1679 ft84"&gt;Genomsnitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Finansiell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td267"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Finansiell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td392"&gt;&lt;P class="p54 ft77"&gt;Modell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td104"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td146"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td152"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;investering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td267"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;investering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td392"&gt;&lt;P class="p54 ft77"&gt;(Skattesats, %)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td104"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td146"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td152"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;negativt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td267"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;positivt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td393"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td243"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td264"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td394"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td156"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;finansnetto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td269"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;finansnetto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td392"&gt;&lt;P class="p54 ft77"&gt;2013 års regler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;Lån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td146"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td152"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td267"&gt;&lt;P class="p430 ft262"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td392"&gt;&lt;P class="p54 ft77"&gt;(22 )&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;EK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td146"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td152"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;5,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;5,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;5,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td267"&gt;&lt;P class="p430 ft262"&gt;5,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td392"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p56 ft262"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p56 ft262"&gt;Genomsnitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td146"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td152"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td267"&gt;&lt;P class="p430 ft262"&gt;4,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td392"&gt;&lt;P class="p54 ft118"&gt;Finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;Lån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td152"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td121"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td121"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td267"&gt;&lt;P class="p430 ft262"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td392"&gt;&lt;P class="p54 ft77"&gt;EBIT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td104"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;EK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td146"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td152"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td121"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td121"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td267"&gt;&lt;P class="p430 ft262"&gt;5,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td392"&gt;&lt;P class="p54 ft77"&gt;(16,5)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p56 ft262"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p56 ft262"&gt;Genomsnitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td152"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td121"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td121"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td267"&gt;&lt;P class="p430 ft262"&gt;4,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td392"&gt;&lt;P class="p52 ft263"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td392"&gt;&lt;P class="p54 ft77"&gt;&lt;NOBR&gt;EBIT-begränsning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;Lån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td152"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td121"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td121"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td267"&gt;&lt;P class="p430 ft262"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td392"&gt;&lt;P class="p54 ft77"&gt;(18,5), binder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;EK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td146"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td152"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td267"&gt;&lt;P class="p430 ft262"&gt;5,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td392"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p56 ft262"&gt;Genomsnitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td146"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td152"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td267"&gt;&lt;P class="p430 ft262"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td392"&gt;&lt;P class="p54 ft77"&gt;&lt;NOBR&gt;EBIT-begränsning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;Lån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td152"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;3,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td121"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td121"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td267"&gt;&lt;P class="p430 ft262"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td392"&gt;&lt;P class="p54 ft77"&gt;(18,5),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td104"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;EK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td146"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td152"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td121"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td121"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;5,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td267"&gt;&lt;P class="p430 ft262"&gt;5,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td392"&gt;&lt;P class="p54 ft77"&gt;binder ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td243"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td264"&gt;&lt;P class="p56 ft262"&gt;Genomsnitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td394"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td156"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td269"&gt;&lt;P class="p430 ft262"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td393"&gt;&lt;P class="p52 ft217"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1681 ft20"&gt;841&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_813" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 227px;padding: 0px;border: none;width: 567px;"&gt;


&lt;P class="p449 ft21"&gt;Bilaga 7 SOU 2014:40&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t85"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;Tabell 3B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td395"&gt;&lt;P class="p50 ft72"&gt;Kapitalkostnad enligt gamla och nya skatteregler uppdelat på typ av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td124"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr16 td381"&gt;&lt;P class="p50 ft77"&gt;investering och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td251"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td32"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td32"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td99"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td395"&gt;&lt;P class="p50 ft77"&gt;Tre modeller:2013 års regler, finansieringsavdrag (EBITDA) och EBITDA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td124"&gt;&lt;P class="p52 ft264"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr41 td381"&gt;&lt;P class="p50 ft170"&gt;begränsning på ränteavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td251"&gt;&lt;P class="p52 ft264"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td32"&gt;&lt;P class="p52 ft264"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td32"&gt;&lt;P class="p52 ft264"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p52 ft264"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td124"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p50 ft77"&gt;Real marknadsränta 4 %, inflation 2 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td99"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td126"&gt;&lt;P class="p52 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td243"&gt;&lt;P class="p52 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td224"&gt;&lt;P class="p52 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p52 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td249"&gt;&lt;P class="p52 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td223"&gt;&lt;P class="p52 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td223"&gt;&lt;P class="p52 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td210"&gt;&lt;P class="p52 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td124"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td104"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td180"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p131 ft84"&gt;Maskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td251"&gt;&lt;P class="p430 ft84"&gt;Byggnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td32"&gt;&lt;P class="p430 ft84"&gt;Genomsnitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td32"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Finansiell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td99"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;Finansiell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td124"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;Modell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td104"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td180"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td251"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td32"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td32"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;investering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td99"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;investering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td124"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;(Skattesats, %)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td104"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td180"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td251"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td32"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td32"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;negativt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td99"&gt;&lt;P class="p52 ft77"&gt;positivt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td124"&gt;&lt;P class="p52 ft264"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td104"&gt;&lt;P class="p52 ft264"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td180"&gt;&lt;P class="p52 ft264"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;" class="tr41"&gt;&lt;P class="p52 ft264"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td251"&gt;&lt;P class="p52 ft264"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td32"&gt;&lt;P class="p52 ft264"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td32"&gt;&lt;P class="p52 ft170"&gt;finansnetto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p52 ft170"&gt;finansnetto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td126"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td243"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td224"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;" class="tr31"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td249"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td223"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td223"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td210"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td124"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;2013 års regler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td104"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td180"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;Lån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td251"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td32"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td32"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td99"&gt;&lt;P class="p430 ft262"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;(22 )&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;EK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td251"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;5,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;5,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;5,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p430 ft262"&gt;5,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p56 ft262"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p56 ft262"&gt;Genomsnitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td251"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p430 ft262"&gt;4,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td124"&gt;&lt;P class="p56 ft118"&gt;Finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td180"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;Lån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;3,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td251"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td99"&gt;&lt;P class="p430 ft262"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td124"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;EBITDA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td104"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td180"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;EK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;3,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td251"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td32"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td32"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td99"&gt;&lt;P class="p430 ft262"&gt;5,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td124"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;(17,6/22)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p56 ft262"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td180"&gt;&lt;P class="p56 ft262"&gt;Genomsnitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;3,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td251"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td99"&gt;&lt;P class="p430 ft262"&gt;4,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td124"&gt;&lt;P class="p52 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td124"&gt;&lt;P class="p56 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;EBITDA-begränsning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td180"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;Lån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;3,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td251"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td99"&gt;&lt;P class="p430 ft262"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;(19,5), binder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;EK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td251"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;5,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p430 ft262"&gt;5,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p56 ft262"&gt;Genomsnitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td251"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p430 ft262"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td124"&gt;&lt;P class="p56 ft84"&gt;&lt;NOBR&gt;EBITDA-begränsning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td180"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;Lån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td251"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;3,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td99"&gt;&lt;P class="p430 ft262"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td124"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;(19,5),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td104"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td180"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;EK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td251"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;5,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td32"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td32"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;5,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td99"&gt;&lt;P class="p430 ft262"&gt;5,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td124"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;binder ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td243"&gt;&lt;P class="p56 ft77"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td224"&gt;&lt;P class="p56 ft262"&gt;Genomsnitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td249"&gt;&lt;P class="p1680 ft77"&gt;4,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td223"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td223"&gt;&lt;P class="p1680 ft262"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td210"&gt;&lt;P class="p430 ft262"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td126"&gt;&lt;P class="p52 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 75px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Den uppenbara och viktigaste slutsatsen som framgår av raderna 4– 6 i de båda tabellerna är att den diskriminering av eget kapital jäm- fört med lån som finansieringsform som utmärker dagens bolags- skattesystem, nu helt bortfaller. Beskattningen skjuter emellertid in en kil mellan förräntningskravet före skatt, alltså kapitalkostnaden, och finansiärernas antagna förräntningskrav på 4 procent efter skatt, och är därmed inte neutral i förhållande till företagens inve- steringsbeslut. &lt;NOBR&gt;EBIT-varianten&lt;/NOBR&gt; av finansieringsavdraget ger vidare en (knappt 10 procent) högre kapitalkostnad jämfört med EBITDA- varianten. Vi noterar för &lt;NOBR&gt;EBIT-varianten&lt;/NOBR&gt; också en ökning av kapi- talkostnaden, alltså försämring av investeringsincitamenten, jämfört med 2013 års skatteregler, med nästan 12 procent (4,7 / 4,2 - 1= 0,119).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 75px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Kommitténs alternativa förslag för att komma tillrätta med den skattemässiga asymmetrin i behandlingen av lån och eget kapital, är s.k. &lt;NOBR&gt;EBIT/EBITDA-modeller.&lt;/NOBR&gt; Tanken med dessa modeller är att företagets skattemässigt tillåtna avdrag för finansiella nettokostna- der begränsas till en viss fraktion av EBIT (se Tabell 3A) eller&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;842&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_814" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;EBITDA (se Tabell 3B), samtidigt som bolagsskattesatsen sänks till 18,5 respektive 19,5 procent. Maximalt tillåtna ränteavdrag före- slås bli 20 procent av EBIT eller EBITDA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;För företag vars räntekostnader understiger angivna EBIT/EBITDA – restriktioner är det enbart den föreslagna sänk- ningen av bolagsskattesatsen, från 22 till 18,5 respektive 19,5 pro- cent, som får betydelse. Detta fall visas i tabellernas tre nedersta rader. Kapitalkostnaden blir då, jämfört med 2013 års regler, lägre vid egenfinansiering, och högre vid lånefinansiering (detta är den s.k. skatteparadoxen) av skäl som diskuterades ovan. Om restrik- tionerna i stället binder ökar kapitalkostnaden vid lånefinansiering. Som framgår förutsätts egenfinansierade investeringar inte att påverkas av om restriktionen binder, men här finns utrymme för en alternativ tolkning: Om nämligen företaget har överskottsräntor, dvs räntekostnader som överstiger maximalt tillåtna avdrag (enligt EBIT eller EBITDA), kan en egenfinansierad investering som ökar företagets EBIT/EBITDA helt enkelt ge utrymme för ökade ränte- avdrag vid beskattningen. Slutsatsen blir då att kapitalkostnaden vid finansiering med eget kapital motsvarar de tal som ges för låne- finansieringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Några entydiga slutsatser om effekterna på företagens kapital- kostnader är alltså knappast möjliga att dra utan närmare under- sökning av data för enskilda företag. De statistiska uppgifter för åren &lt;NOBR&gt;2005–2010,&lt;/NOBR&gt; som visas i Tabell 4, kan dock ge viss vägledning för att bedöma betydelsen av &lt;NOBR&gt;EBIT-restriktionen.&lt;/NOBR&gt; Företagen har delats in i två grupper, beroende på om restriktionen binder eller inte, och för varje grupp anges antal anställda, betald bolagsskatt, räntenetto (dvs. ränteintäkter minus räntekostnader) och antal företag. Intrycket är här att med existerande finansieringsmönster den dominerande delen av företagssektorn inte kommer att beröras om en &lt;NOBR&gt;EBIT-restriktion&lt;/NOBR&gt; på ränteavdragen skulle införas. För denna grupp av företag bestäms förändringen i kapitalkostnaderna (se raderna &lt;NOBR&gt;10–12&lt;/NOBR&gt; i Tabell 3A) enbart av den föreslagna sänkningen i bolagsskattesatsen, från dagens 22 procent till 18,5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;843&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_815" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;P class="p0 ft21"&gt;Bilaga 7 SOU 2014:40&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 430px;margin-left: 58px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td286"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Tabell 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td187"&gt;&lt;P class="p58 ft72"&gt;Binder &lt;NOBR&gt;EBIT-restriktionen?&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td285"&gt;&lt;P class="p52 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td269"&gt;&lt;P class="p52 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td229"&gt;&lt;P class="p52 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;" class="tr40"&gt;&lt;P class="p52 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td264"&gt;&lt;P class="p52 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td234"&gt;&lt;P class="p52 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td286"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td267"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td66"&gt;&lt;P class="p382 ft72"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td286"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td267"&gt;&lt;P class="p428 ft77"&gt;Binder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td225"&gt;&lt;P class="p430 ft72"&gt;Binder ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p144 ft72"&gt;Binder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;Binder ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td285"&gt;&lt;P class="p52 ft236"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td269"&gt;&lt;P class="p52 ft236"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td229"&gt;&lt;P class="p52 ft236"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P class="p52 ft236"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td264"&gt;&lt;P class="p52 ft236"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td234"&gt;&lt;P class="p52 ft236"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td286"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Anställda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td267"&gt;&lt;P class="p120 ft72"&gt;960 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td225"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;1 510 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td66"&gt;&lt;P class="p382 ft72"&gt;Anställda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;1 140 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;1 320 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td286"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Betald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td267"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p382 ft72"&gt;Betald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td286"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;bolagsskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td267"&gt;&lt;P class="p120 ft72"&gt;12,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td225"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;92,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td66"&gt;&lt;P class="p382 ft72"&gt;bolagsskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td87"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;13,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td8"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;69,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td286"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Räntenetto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td267"&gt;&lt;P class="p120 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-125,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td225"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;44,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p382 ft72"&gt;Räntenetto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-145,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;45,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td286"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Antal företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td267"&gt;&lt;P class="p120 ft72"&gt;115 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td225"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;165 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p382 ft72"&gt;Antal företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;115 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;150 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td285"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td269"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;" class="tr31"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td234"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td285"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td229"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td264"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td234"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td286"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td267"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td66"&gt;&lt;P class="p382 ft72"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td286"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p428 ft77"&gt;Binder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td225"&gt;&lt;P class="p430 ft72"&gt;Binder ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p144 ft72"&gt;Binder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;Binder ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td285"&gt;&lt;P class="p52 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td269"&gt;&lt;P class="p52 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td229"&gt;&lt;P class="p52 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;" class="tr37"&gt;&lt;P class="p52 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td264"&gt;&lt;P class="p52 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td234"&gt;&lt;P class="p52 ft175"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td286"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Anställda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td267"&gt;&lt;P class="p120 ft72"&gt;1 200 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td225"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;1 220 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td66"&gt;&lt;P class="p382 ft72"&gt;Anställda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;930 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;1 380 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td286"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Betald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td267"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p382 ft72"&gt;Betald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td286"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;bolagsskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td267"&gt;&lt;P class="p120 ft72"&gt;13,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td225"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;63,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td66"&gt;&lt;P class="p382 ft72"&gt;bolagsskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td87"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;19,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td8"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;77,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td286"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Räntenetto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p120 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-241,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td225"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;57,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p382 ft72"&gt;Räntenetto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-130,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;44,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td285"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Antal företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p120 ft72"&gt;110 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td229"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;147 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p382 ft72"&gt;Antal företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td264"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;99 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td234"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;149 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td285"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td269"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td229"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td264"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td234"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td286"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td267"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td66"&gt;&lt;P class="p382 ft72"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td285"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td269"&gt;&lt;P class="p428 ft77"&gt;Binder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td229"&gt;&lt;P class="p430 ft72"&gt;Binder ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td264"&gt;&lt;P class="p144 ft72"&gt;Binder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td234"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;Binder ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td286"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Anställda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td267"&gt;&lt;P class="p120 ft72"&gt;870 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td225"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;1 430 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td66"&gt;&lt;P class="p382 ft72"&gt;Anställda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td87"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;890 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td8"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;1 350 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td286"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Betald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td267"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p382 ft72"&gt;Betald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td286"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;bolagsskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td267"&gt;&lt;P class="p120 ft72"&gt;13,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td225"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;81,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td66"&gt;&lt;P class="p382 ft72"&gt;bolagsskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td87"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;12,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td8"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;76,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td286"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Räntenetto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td267"&gt;&lt;P class="p120 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-90,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;10,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p382 ft72"&gt;Räntenetto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;&lt;NOBR&gt;-84,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;1,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td286"&gt;&lt;P class="p54 ft72"&gt;Antal företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p120 ft72"&gt;103 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td225"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;138 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p382 ft72"&gt;Antal företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p51 ft72"&gt;105 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;127 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td285"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td269"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td229"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;" class="tr31"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td234"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;En ytterligare fråga som belyses av de olika kolumnerna i Tabel- lerna 3A och 3B gäller hur utredningens reformförslag inverkar på kapitalkostnaderna för olika slag av investeringar. Med dagens skattesystem är maskininvesteringar i viss utsträckning gynnade jämfört med byggnadsinvesteringar, och de föreslagna förändring- arna i skattesystemet påverkar inte nämnvärt denna situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;För finansiella investeringar är bilden en annan. Med gällande skatteregler är nominella finansintäkter fullt skattepliktiga, och med full avdragsrätt för nominella räntekostnader skjuter beskatt- ningen inte in någon kil mellan förrättningskravet före skatt (kapitalkostnaden) och förrättningskravet efter skatt för lånefinan- sierade investeringar. Vid finansiering med eget kapital, dvs utan avdragsrätt för finansieringskostnaden, är beskattningseffekten i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft20"&gt;844&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_816" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;stället tydlig. Vi noterar också att skatteeffekterna är oberoende av om företagets finansnetto är positivt eller negativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;För de fall där de föreslagna EBIT/EBITDA begränsningarna på företagens avdrag för negativa finansnetton inte binder, är, som påpekades ovan, modellernas effekter fullt ekvivalenta med sänkta skattesatser, från dagens 22 till 18,5 respektive 19,5 procent. Den diskriminering mellan låne- och egenfinansierade finansiella investeringar som finns i dagens skattesystem, kvarstår därmed. Om EBIT/EBITDA begränsningarna på företagens avdrag däremot binder, kommer kapitalkostnader inte att påverkas för företag med negativa finansnetton, oberoende av hur investeringarna finansie- ras. Förklaringen är helt enkelt att den skatt företagen betalar är oberoende av marginella förändringar i (negativa) finansnetton. Samma slutsats gäller om finansnettot i stället positivt, och finan- sieringen sker med lån. Vid egenfinansierade finansiella investeringar, däremot, drabbas den nominella avkastningen av skatt på 18,5 (EBIT) respektive 19,5 (EBITDA) procent. Med den antagna nominella marknadsräntan på 6 procent (4 procent realt plus 2 procents inflation) kan kapitalkostnaden då – i &lt;NOBR&gt;EBIT-fallet&lt;/NOBR&gt; – räknas ut som 6/(1 – 0,185) – 2 = 5,4 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1330 ft10"&gt;Med införandet av finansieringsavdrag (grundat på EBIT eller EBITDA) nekas företagen avdrag för negativa finansnetton, medan positiva finansnetton beskattas. Eftersom finansieringsavdrag (med 25 respektive 20 procent, beroende på om avdraget baseras på EBIT eller EBITDA) enligt förslaget ska medges för positiva finansiella netto- intäkter blir denna beskattning 16,5 (= (1 – 0,25) x 22) respektive 17,6 (= (1 – 0,2) x 22) procent. Som ett resultat av denna konstruktion kommer finansiella investeringar inte att påverkas av skatt om företagens finansnetton är negativa (se raderna &lt;NOBR&gt;4–6&lt;/NOBR&gt; i tabellerna). Inte heller för företag med positiva finansnetton påverkas kapital- kostnaden, förutsatt att investeringarna är finansierade med lån. Egenfinansierade finansiella investeringar, däremot, beskattas med för respektive modell gällande skattesats (16,5 respektive 17,6). Kapital- kostnaden i detta fall (EBIT) blir alltså 6 / (1 – 0,165) – 2 = 5,2 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;845&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_817" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p380 ft13"&gt;Effektiva marginal- och genomsnittsskatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Som diskuterades ovan i Avsnitt 2 kan incitamentseffekterna av olika skatteregler analyseras genom beräkningar av s.k. effektiva marginalskatter, som helt enkelt anger hur mycket procentuellt lägre avkastningen efter skatt i finansiärernas händer är jämfört med avkastningen före skatt (dvs kapitalkostnaden). Denna alter- nativa metod att illustrera incitamentseffekter är fullt ekvivalent med de kapitalkostnadskalkyler vi redovisat i ovanstående tabeller. Ett ytterligare begrepp, som definierades i Avsnitt 2 och som använts inom forskningen för att bl.a. analysera hur beskattningen inverkar på hur företagen fördelar sina investeringar mellan olika länder, är den effektiva genomsnittsskatten. Måttet fångar in det faktum att ett företags investeringsprojekt beskattas med den for- mella skattesatsen för den del av avkastningen som överstiger kapitalkostnaden, se Avsnitt 2. I Tabell 5 redovisas kalkyler av effektiva marginal- och genomsnittsskatter för ett urval av de fall som analyserats i tidigare tabeller. Beräkningarna förutsätter att realinvesteringen till lika delar består av maskiner och byggnader, och att finansieringen – för både realinvesteringar och finansiella investeringar – till lika delar sker med lån och eget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Som framgår är måttet effektiv marginalskatt känsligt också för ganska små förändringar i kapitalkostnaden. En kombinerad maskin- och byggnadsinvestering finansierad med lika delar lån och eget kapital har enligt Tabell 3A en kapitalkostnad på 4,2 procent enligt dagens skattesystem och 4,7 procent enligt utredningens huvudalternativ (finansavdrag grundat på EBIT). Reformalterna- tivet höjer alltså kapitalkostnaden med 0,5 procentenheter, motsva- rande en ökning med knappt 12 procent. Den effektiva marginal- skatten ökar betydligt kraftigare, från 4,8 till 14,9 procent, dvs. med drygt tre gånger.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 236px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;846&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_818" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:131px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340818x1.jpg" style="width:488px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 306px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;" class="ft72"&gt;Tabell 5 Effektiv marginalskatt och effektiv genomsnittsskatt uppdelat på realinvestering och finansiell investering&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 310px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft77"&gt;Tre modeller:2013 års regler, finansieringsavdrag (EBIT) och EBIT- begränsning på ränteavdrag&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft77"&gt;Real marknadsränta 4 %, inflation 2 %&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 489px;margin-top: 6px;font: 8px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td296"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td81"&gt;&lt;P class="p74 ft118"&gt;Realinvestering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td110"&gt;&lt;P class="p242 ft75"&gt;Finansiell investering,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td232"&gt;&lt;P class="p60 ft118"&gt;Finansiell investering,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td298"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td264"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td114"&gt;&lt;P class="p242 ft75"&gt;negativt finansnetto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p838 ft118"&gt;positivt finansnetto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td296"&gt;&lt;P class="p117 ft118"&gt;Modell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td121"&gt;&lt;P class="p1673 ft75"&gt;Effektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td87"&gt;&lt;P class="p1673 ft75"&gt;Effektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td8"&gt;&lt;P class="p242 ft75"&gt;Effektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td87"&gt;&lt;P class="p242 ft75"&gt;Effektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td8"&gt;&lt;P class="p139 ft118"&gt;Effektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td153"&gt;&lt;P class="p992 ft75"&gt;Effektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td296"&gt;&lt;P class="p117 ft118"&gt;(Skattesats, %)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td121"&gt;&lt;P class="p1673 ft75"&gt;marginalskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p1673 ft75"&gt;genomsnitts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p242 ft75"&gt;marginalskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p1673 ft75"&gt;genomsnitts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft118"&gt;marginalskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;P class="p122 ft75"&gt;genomsnitts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td296"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td87"&gt;&lt;P class="p1673 ft75"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td87"&gt;&lt;P class="p242 ft75"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td153"&gt;&lt;P class="p122 ft75"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td296"&gt;&lt;P class="p117 ft118"&gt;2013 års regler (22)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td121"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft75"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;P class="p1210 ft118"&gt;14,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft75"&gt;18,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft75"&gt;20,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p1511 ft118"&gt;18,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td153"&gt;&lt;P class="p340 ft118"&gt;20,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td296"&gt;&lt;P class="p117 ft84"&gt;Finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td153"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td296"&gt;&lt;P class="p117 ft118"&gt;EBIT (16,5)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td121"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft75"&gt;14,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p1210 ft118"&gt;15,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft75"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft75"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p1511 ft118"&gt;13,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;P class="p340 ft118"&gt;14,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td296"&gt;&lt;P class="p117 ft118"&gt;&lt;NOBR&gt;EBIT-begränsning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td153"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td296"&gt;&lt;P class="p117 ft118"&gt;(18,5),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td296"&gt;&lt;P class="p117 ft118"&gt;binder ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td121"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft75"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td87"&gt;&lt;P class="p1210 ft118"&gt;12,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td8"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft75"&gt;14,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td87"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft75"&gt;16,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td8"&gt;&lt;P class="p1511 ft118"&gt;14,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td153"&gt;&lt;P class="p340 ft118"&gt;16,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td296"&gt;&lt;P class="p117 ft118"&gt;&lt;NOBR&gt;EBIT-begränsning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td153"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td298"&gt;&lt;P class="p117 ft118"&gt;(18,5), binder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td117"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft75"&gt;14,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td264"&gt;&lt;P class="p1210 ft118"&gt;16,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td234"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft75"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td264"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft75"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td234"&gt;&lt;P class="p1511 ft118"&gt;14,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td157"&gt;&lt;P class="p340 ft118"&gt;16,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 329px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft49"&gt;Beräkningsresultaten, utredningens parameterval och valet mellan EBIT och EBITDA.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Skattesatserna och avdragsparametrarna för de olika reform- alternativen som analyseras i tabellerna 3A och 3B är valda av utredningen så att bolagsskatten skall ge samma intäkter för stats- kassan. Utredningens kalibrering har då genomförts med hjälp av en omfattande företagsdatabas, uppbyggd kring årsredovisningar, skattedeklarationer och faktiska skattebetalningar, och med ett grundläggande – och tvivelaktigt – antagande om att de övervägda skattealternativen inte förändrar företagens reala eller finansiella beteende. Frågan är då hur denna kalibrering förhåller sig till de beräkningsresultat som redovisas här och enligt vilka t.ex. ett finan- sieringsavdrag grundat på EBIT ger högre kapitalkostnader än ett avdrag grundat på EBITDA?&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Företagens faktiska skattebetalningar styrs självfallet av existe- rande skatteregler, men därtill kommer också rent företagsspecifika omständigheter såsom företagens aktuella och historiska lönsamhet och investeringarnas fördelning över tid mellan olika typer av real- kapital. I ett bolagsskattesystem som medger avdrag för accelererad avskrivning kommer vidare också investeringarnas tillväxttakt, och&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;847&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_819" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340819x1.jpg" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;därmed kapitalstockens åldersfördelning, att inverka på skattebe- talningarnas storlek.&lt;A href="#page_819"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Med den terminologi som används i den internationella skatte- litteraturen kan utredningens inriktning på faktiska skattebetal- ningar betecknas som en tillbakablickande analysmetod, medan beräkningar av kapitalkostnader och effektiva marginalskatter med hjälp av hypotetiska investeringsprojekt tillhör kategorin framåt- blickande metoder.&lt;A href="#page_819"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Med denna grundläggande skillnad i angreppssätt står det också klart att en kalibrering av skatteparametrar för att ge intäktsneutralitet inte annat än av en ren tillfällighet kan komma att skapa samma investeringsincitament.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;Bolagsskatten påverkar inte bara lönsamheten av att investera – via bl.a. kapitalkostnaderna – utan har också betydelse för möjlig- heterna att finansiera investeringsverksamheten med interna vinst- medel. I bolagsskattesystem som erbjuder möjligheter till accele- rerad skattemässig avskrivning finns en intressant aspekt på detta som är av relevans också för jämförelsen mellan EBIT och EBITDA som bas för finansieringsavdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Med accelererad skattemässig avskrivning skapas en möjlighet för företaget att ta upp skattekrediter. Ur likviditetssynpunkt innebär den skattekredit som är knuten till ett enskilt investerings- projekt endast en temporär fördel. De totala skattebetalningarna från projektet påverkas inte, utan skattekrediten amorteras genom ökade skattebetalningar då den skattemässiga avskrivningsperioden är slut. För ett företag som bedriver en fortlöpande investerings- verksamhet ställer sig saken emellertid annorlunda. Genom åter- kommande investeringar ges möjlighet till ett upprepat upptagande av nya skattekrediter, som helt eller delvis kan uppväga amorte- ringen av skattekrediterna från tidigare gjorda investeringar. Meka- nismen kan uttryckas så att företag med växande investeringar fortlöpande kan redovisa en vinst till beskattning som är lägre än den verkliga vinsten – den ”effektiva” skattebelastningen är lägre än den formella. I själva verket beror förhållandet mellan beskatt- ningsbar vinst och verklig vinst av investeringarnas tillväxttakt, så&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;I de kalkylmodeller som utnyttjats här förutsätts att alla kostnader som är förknippade med en investering antingen är direkt avdragsgilla vid beskattningen eller får dras av över tid enligt gällande avskrivningsregler. Utredningens kalibreringar fångar emellertid också in en tredje kategori, nämligen kostnader som påverkar rörelseresultatet, men som inte är avdragsgilla vid beskattningen. Hit hör bl.a. olika kostnader för representation och sponsring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;För en ingående diskussion, se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; stora rapport (EU 2002), Company taxation in the internal market.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft20"&gt;848&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_820" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;att ju snabbare tillväxten är, desto lägre blir den ”effektiva” skatte- satsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;Med ett finansieringsavdrag baserat på beskattningsbar vinst (alltså EBIT) kommer skatterabatten att vara proportionell mot den ”effektiva” skattesatsen. Stagnerande eller långsamt växande företag får därmed ett större finansieringsbidrag per krona verklig vinst än företag med snabb investeringsexpansion. Den exakta skillnaden mellan stagnerande och snabbväxande företag beror på investeringarnas sammansättning (maskiner vs byggnader) och på företagets räntabilitet, men kan enligt enkla överslagskalkyler uppgå till mellan 2 och 3 procentenheter av ”verklig” vinst. Det bör också påpekas att exakt samma differentiering i skatteuttaget följer om skattereduktionen direkt åstadkoms genom en sänkt formell bolagsskattesats – Finansieringsavdrag baserat på EBIT är i detta avseende ekvivalent med en sänkning av skattesatsen från 22 till 16.5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Med ett finansieringsavdrag som baseras på EBITDA, bortfaller kopplingen till de skattemässiga avskrivningarna, och därmed också till investeringstillväxten. Skatterabatten är proportionell mot rörelseresultatet, som definitionsmässigt är summan av den verkliga vinsten och realkapitalets ekonomiska värdeminskning. Ju större avskrivningsbehovet är, räknat per krona realkapital, desto större blir alltså skatterabatten per krona verklig vinst. Det betyder att företag med en stor andel inventarier med kort ekonomisk livs- längd gynnas jämfört med företag med en stor andel byggnader vars värde sjunker endast långsamt över tiden. Om exempelvis den verkliga vinsten uppgår till 10 procent av realkapitalet och den genomsnittliga ekonomiska livslängden för kapitalstocken är 8 år blir skatterabatten knappt 10 procent av verklig vinst jämfört med knappt 6 procent om realkapitalet har en genomsnittlig livslängd på 30 år. Med angivna förutsättning blir skattedifferentieringen alltså 4 procentenheter av verklig vinst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Något om reformernas beteendeeffekter och avslutande reflexioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft10"&gt;De &lt;NOBR&gt;policy-inriktade&lt;/NOBR&gt; analyser av kapitalbeskattningens incitaments- effekter som publicerats av bl.a OECD (1991), EU (2002) och olika svenska skatteutredningar fokuserar genomgående på antingen kapitalkostnader eller effektiva marginal- och genom- snittsskatter. Den empiriskt inriktade forskningen om hur beskatt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft20"&gt;849&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_821" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:534px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340821x1.jpg" style="width:430px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;ningen inverkar på investeringsefterfrågan utnyttjar emellertid ett vidare begrepp, som på engelska ofta kallas ”user cost of capital” eller på svenska kapitalets ”hyrespris”. Begreppet söker fånga in den kostnad per tidsenhet företaget har för att utnyttja sitt realka- pital, alltså en kostnad uttryckt i samma dimension som kostnaden för arbetskraft (lön inkl lönebikostnad). Kapitalets hyrespris bestäms av två komponenter, en förräntningskostnad, alltså kapi- talkostnaden, och en avskrivningskostnad, motsvarande kostnaden för kapitalutrustningens åldrande och förslitning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;I Tabell 6 nedan har vi försökt bedöma hur utredningens reformalternativ – huvudförslaget och det alternativa förslaget – kan komma att förändra det hyrespris som gäller med dagens skat- tesystem. Vi utgår från de tidigare kalkylerna av företagens kapital- kostnader, men lägger till det realistiska antagandet att aktieägarna kräver en avkastning efter bolagsskatt som också innehåller en riskpremie. Vi har godtyckligt satt denna riskpremie till 5 procent, så att det reala förräntningskravet för eget kapital efter skatt uppgår till 4+5 = 9 procent. Våra tidigare beräkningar utgår vidare från att den ekonomiskt korrekta avskrivningstakten för maskinvesteringar är 12,5 procent, jämfört med 3,3 procent för byggnader. För en genomsnittlig investering, med lika andelar maskiner och byggna- der, innebär det en avskrivningstakt på 7,9 procent, som alltså ska adderas till företagets (omräknade) kapitalkostnad. De relativa förändringarna i kapitalets hyrespris som redovisas i tabellen har räknats fram för låneandelar mellan 20 och 80 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 98px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;" class="ft72"&gt;Tabell 6 Relativ förändring (i procent) av kapitalets hyrespris vid olika reformalternativ jämfört med 2013 års system&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p54 ft3"&gt;Låneandel (%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td288"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td158"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td383"&gt;&lt;P class="p430 ft3"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td72"&gt;&lt;P class="p54 ft3"&gt;Modell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td287"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td154"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td64"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p54 ft201"&gt;Finansieringsavdrag,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td287"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 13px;"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p131 ft3"&gt;7,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td72"&gt;&lt;P class="p54 ft3"&gt;EBIT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td287"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td154"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td64"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p54 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EBIT-begränsning,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td287"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 13px;"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft201"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 10px 'Arial';line-height: 13px;"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p131 ft3"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td72"&gt;&lt;P class="p54 ft3"&gt;binder ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td287"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td154"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td64"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p54 ft3"&gt;EBIT-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td287"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 9px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p131 ft3"&gt;7,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td72"&gt;&lt;P class="p54 ft3"&gt;begränsning,binder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td287"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td154"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td64"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td176"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td288"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;" class="tr31"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td383"&gt;&lt;P class="p52 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p626 ft196"&gt;Beräkningsresultaten illustrerar det i och för sig självklara förhål- landet att reformalternativens effekter varierar starkt beroende på företagens finansieringsval. För företag med en låneandel på 30&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft20"&gt;850&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_822" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;procent eller lägre blir hyrespriset oförändrat eller lägre om ett finansieringsavdrag grundat på EBIT införs. En &lt;NOBR&gt;EBIT-begränsning&lt;/NOBR&gt; i möjligheten att få avdrag för finansiella nettokostnader leder vidare till höjda hyrespriser för företag med mer än 20 procents låneandel. Om EBIT begränsningen inte binder – i detta fall hand- lar reformen som påpekats enbart om en reducerad formell bolags- skattesats, från 22 till 18,5 procent – kommer hyrespriset genom- gående att falla. Resultatet bestäms då av två motverkande effekter: Kapitalkostnaden för lånefinansierade projekt stiger då skattesatsen sänks (den s.k. skatteparadoxen), och faller för egenfinansierade projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;Förändringstalen i Tabell 6 ovan kan användas för att söka bedöma investeringseffekterna av utredningens reformalternativ. I empiriska undersökningar av beskattningens inverkan på investe- ringsefterfrågan formuleras resultaten ofta i termer av s.k. elastici- tetstal som anger hur företagens långsiktigt önskade kapitalstock förändras vid en given relativ förändring i kapitalets hyrespris. Forskningsresultaten tydde länge på att investeringsresponsen var ganska liten, men efter det senaste decenniets utveckling i fråga om statistiska metoder och tillgång till data för enskilda företag fram- står skatteeffekterna nu som mera påtagliga (se t.ex. de Mooij and Devereux, 2011). En konsensusuppfattning i den internationella vetenskapliga litteraturen är att elasticitet i kapitalstocksefterfrågan med avseende på hyrespriset ligger i intervallet &lt;NOBR&gt;-½&lt;/NOBR&gt; till &lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt; (se t.ex. ibid. och de &lt;NOBR&gt;Mooij-Ederveen&lt;/NOBR&gt; (2008)). Väljer vi, som räkneexempel, elasticiteten &lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt; skulle alltså en höjning av hyrespriset med 2 procent (se finansavdraget med 50 procents låneandel i Tabell 6) då minska kapitalstocken med 2 procent. Antar vi emellertid att det repre- sentativa företaget har en låneandel i intervallet 30 till 50 procent, och om hälften av företagen (definierad på olika sätt, se Tabell 4) drabbas av begränsningarna i avdragsrätten för negativa finans- netton, blir intrycket snarast att varken utredningens huvudförslag, eller den alternativa EBIT- begränsningen, skulle komma att få några påtagliga effekter på företagssektorn reala investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Beskattningens inverkan på företagens finansieringsval har på motsvarande sätt rönt en stor uppmärksamhet i den vetenskapliga litteraturen. En vanlig analysansats är att utgå från att de skatteför- delar lånefinansieringen erbjuder motverkas av direkta och indi- rekta kostnader av olika slag som är förknippade med lånefinansie- ringen. Till de implicita kostnaderna för lånefinansieringen hör de störningar i den reguljära verksamheten som regelmässigt upp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft20"&gt;851&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_823" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;kommer om företaget tvingas in i en finansiell rekonstruktion. Litteraturen betonar också att asymmetrisk information mellan företag och finansiärer kan motivera en kostsam övervakning eller komplicerade kontrakt som begränsar företagsledningarnas eller ägarnas möjligheter att vinna fördelar på långivarnas bekostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Resonemanget erbjuder i princip möjligheter att empiriskt undersöka skatteeffekter på finansieringsvalet. Vad som krävs är uppskattningar av lånefinansieringens (marginella) skattefördel, som vid en optimal anpassning ska motsvara den ovan nämnda (marginella) implicita lånekostnaden. Om vi, vilket är rimligt, antar att den implicita lånekostnaden ökar med företagets genomsnittliga skuldsättningsgrad, har vi då en enkel och i princip testbar modell för hur förändringar i beskattningen inverkar på företagets finan- siering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft10"&gt;Med ovanstående eller liknande modellansatser har man i aktuell litteratur t.ex. funnit att en höjning av bolagsskattesatsen med 10 procentenheter skulle öka företagens genomsnittliga skuldandel med mellan 2 och 4 procentenheter (se t.ex. de Mooij och Devereux (2011) med vidare referenser). Frågan är emellertid vad detta och andra forskningsresultat framtagna med hjälp av data hämtade från länder med konventionella bolagsskattesystem kan säga oss om effekterna av utredningens huvudförslag – alltså en övergång till ett &lt;NOBR&gt;CBIT-system&lt;/NOBR&gt; där lånefinansieringens skattefördel eliminerats. Inom ramen för den analysansats som skisseras ovan blir ju slutsatsen i själva verket att företagen med hänsyn till nämnda implicita lånekostnader långsiktigt skulle komma att välja att enbart finansiera sig med eget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft10"&gt;Bedömningen av olika beteendeeffekter kompliceras självfallet ytterligare om vi realistiskt utgår från att en svensk övergång till ett &lt;NOBR&gt;CBIT-system&lt;/NOBR&gt; under överskådlig tid inte skulle leda till att omvärl- den väljer motsvarande lösningar för sin bolagsbeskattning. Med införandet av en internationellt sett låg bolagsskattesats på 16,5 procent växer lönsamheten för multinationella företag att ta fram vinster till beskattning i Sverige, samtidigt som förutsättningarna för internationella direktinvesteringar, med en finansieringsstruk- tur anpassade till nya skatteregler, drastiskt förändras. Den inter- nationella fördelningen av de multinationella koncernernas upplå- ning kan också komma att styras bort från Sverige till länder där räntekostnader kan dras av mot höga skattesatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Vad allt detta kan komma att betyda för den svenska ekonomin är naturligtvis svårt att bedöma – även efter den noggranna genom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft20"&gt;852&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_824" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340824x1.jpg" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;gången i kommitténs huvudbetänkande. Vi kan som avslutning ändå notera att den omfattande modellbaserade ex ante analys av de två internationellt uppmärksammade reformalternativen för bolags- beskattningen – ACE&lt;A href="#page_824"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och CBIT – som presenterats av de Mooij och Devereux (2011) kommer fram till en positiv helhetsbe- dömning: Västeuropeiska länder med en stor sektor av multina- tionella företag skulle vinna på en unilateral övergång till CBIT. Sverige står därvid för den största prognostiserade välfärdsök- ningen, motsvarande 1,9 procent av BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 550px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Allowance for Corporate Equity, se utredningens huvudbetänkande, avsnitt 12.2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;853&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_825" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft26"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1650 ft10"&gt;Auerbach, Alan J. and Kevin Hassett, 2002, On the marginal source of investment funds, &lt;SPAN class="ft13"&gt;Journal of Public Economics, &lt;/SPAN&gt;vol. 89, s. &lt;NOBR&gt;205–232&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft182"&gt;Boadway, Robin och Neil Bruce ( 1984) ”A general proposition on the design of a neutral business tax”, &lt;SPAN class="ft45"&gt;Journal of Public Economics &lt;/SPAN&gt;vol. 24 (1984), s. &lt;NOBR&gt;231–239.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Boadway, Robin och Neil Bruce (1992), “Problems with integra- ting corporate and personal income taxes in an open economy”,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft13"&gt;Journal of Public Economics&lt;SPAN class="ft10"&gt;, vol. 48, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;39–66.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft10"&gt;Bond, S., M. Devereux och A. Klemm, (2007), “The Effects of Dividend Taxes on Equity Prices: A &lt;NOBR&gt;Re-Examination&lt;/NOBR&gt; of the 1997 UK Tax Reform”, Oxford University Centre for Business Taxation, WP 07/01.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft11"&gt;Chetty, Raj and Emmanuel Saez, 2010, Dividend and Corporate Taxation in an Agency Model of the Firm, &lt;SPAN class="ft49"&gt;American Economic Journal: Economic Policy &lt;/SPAN&gt;(&lt;SPAN class="ft49"&gt;August 2010&lt;/SPAN&gt;) &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;1–31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;Devereux, M. P. och R. Griffith (2003), “Evaluating tax policy for location decisions”, &lt;SPAN class="ft49"&gt;International Tax and Public Finance, &lt;/SPAN&gt;vol.10, s. &lt;NOBR&gt;107–126.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft10"&gt;Devereux, Michael P. och Harold Freeman (1995), “The impact of tax on foreign direct investment: Empirical evidence and the implications for tax integration schemes”, &lt;SPAN class="ft13"&gt;International Tax and Public Finance&lt;/SPAN&gt;, vol. 2, s. &lt;NOBR&gt;85–106.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft11"&gt;de Mooij, R. och M. Devereux, (2011), ”An applied analysis of ACE and CBIT reforms in the EU”, &lt;SPAN class="ft49"&gt;International Tax and Public Finance&lt;/SPAN&gt;, vol.18, &lt;NOBR&gt;s.93–120.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;de Mooij, R. och S. Ederveen, (2008), Corporate tax elasticities: a reader’s guide to empirical findings. &lt;SPAN class="ft49"&gt;Oxford Review of Economic Policy&lt;/SPAN&gt;, vol. 24, s. &lt;NOBR&gt;680–697.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;EU (2001), Company taxation in the internal market, &lt;SPAN class="ft49"&gt;Commission staff working paper, &lt;/SPAN&gt;COM (2001) 582 final.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1307 ft11"&gt;Jacob, Martin och Jan Södersten, (2013), “Mitigating shareholder taxation in small open economies? “&lt;SPAN class="ft49"&gt;Finnish Economic Papers &lt;/SPAN&gt;vol. 26, Number 1 – Spring 2013&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft10"&gt;Johansson, &lt;NOBR&gt;Sven-Erik,&lt;/NOBR&gt; 1961, &lt;SPAN class="ft13"&gt;Skatt, Investering, Värdering&lt;/SPAN&gt;. Stock- holm, Norstedt &amp; Söner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;854&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_826" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;King, Mervyn A., (1975), “Taxation, corporate financial policy, and the cost of capital&lt;SPAN style="font: 16px 'Times New Roman';color: #5c5c5c;line-height: 17px;"&gt;: A comment”, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Journal of Public Economics&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft196"&gt;4, s. &lt;NOBR&gt;271–279.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft196"&gt;King, M. A. and D. Fullerton, 1984, &lt;SPAN class="ft197"&gt;The Taxation of Income from Capital. A Comparative Study of the United States, the United Kingdom&lt;/SPAN&gt;, Sweden and &lt;NOBR&gt;West-Germany&lt;/NOBR&gt; (University of Chicago Press).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft196"&gt;Kristoffersson, Anders (2002), Neutral beskattning av bolags- inkomster i en öppen ekonomi – cash flow – skatter och andra skatter. Rapport nr. 12 i SOU 2002:47 Våra skatter? Volym B – Expertrapporter &lt;NOBR&gt;4–13.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;" class="p1128"&gt;Lindhe, Tobias och Jan Södersten, (2012), “The Norwegian Shareholder Tax Reconsidered”, &lt;SPAN style="font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;"&gt;International Tax and Public Finance&lt;/SPAN&gt;, vol. 19, s. &lt;NOBR&gt;424–441.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;" class="p1301"&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;"&gt;OECD (1991), &lt;/SPAN&gt;Taxing Profits in a Global Economy: Domestic and International Issues &lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;"&gt;(OECD Publications, Paris).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;" class="p1322"&gt;Samuelson, Paul, (1964), “Tax Deductibility of Economic Depreciation to Insure Invariant Valuations”, &lt;SPAN style="font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;"&gt;Journal of Political Economy&lt;/SPAN&gt;, vol. 72, &lt;NOBR&gt;s.604–606.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1301 ft197"&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Sinn, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Hans-Werner,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt; (1987), &lt;/SPAN&gt;Capital Income Taxation and Resource Allocation&lt;SPAN class="ft196"&gt;, (North Holland).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft196"&gt;Södersten, Jan och &lt;NOBR&gt;Bengt-Christer&lt;/NOBR&gt; Ysander (1984) Bolagsskatten – en politisk och ekonomisk kökkenmödding, Ekonomisk Debatt 1984:8.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 321px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;855&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_827" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;"&gt;


&lt;P class="p1474 ft21"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft9"&gt;Incitament för vinstöverföringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1412 ft26"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1468 ft10"&gt;Analysen av reglernas effekter på incitament för koncerninterna vinstöverföringar rör den delen av företagens vinster som är relativt lätt att flytta mellan olika länder. Det rör sig alltså inte om var företagen förlägger sina realinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Den lättrörliga delen av företagens vinster påverkas av dels hur lätt det är att flytta vinster mellan länder, dels hur lönsamt det är. De modeller som ska jämföras skiljer sig åt i fråga om hur lönsamt det är att flytta vinster men inte i fråga om hur lätt det är att flytta dem.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Företag betalar mindre bolagsskatt om vinster flyttas från ett land med högre bolagsskattesats till ett land med lägre bolagsskatt. Bolagsskattesatsen påverkar av den anledningen hur lönsamt det är att flytta vinster och kan därmed påverka var företagen redovisar sina vinster.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;I ett traditionellt system för bolagsbeskattning är bolagsskatte- satsen lika hög för alla sorters vinstöverföringar. Det spelar i ett sådant system ingen roll om den överförda delen av vinsten redo- visas som en del av rörelseresultatet (EBIT) eller som en del av räntenettot. I de modeller som här ska jämföras kan detta däremot spela roll.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Jämförelsen mellan modellerna omfattar vinstöverföringar av såväl EBIT som räntor.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;" class="ft26"&gt;Vinstöverföring av EBIT&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Vinstöverföring av EBIT kan göras genom förändrade internpriser. Ett svenskt företag som köper exempelvis insatsvaror från ett utländskt koncernföretag redovisar en högre vinst ju lägre pris som sätts på insatsvaran. Den redovisade vinsten i det utländska koncern-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;857&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_828" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;företaget minskar med lika mycket. Detta är lönsamt för koncernen som helhet om den överförda vinsten beskattas lägre i Sverige än i utlandet. I praktiken begränsas, men hindras inte fullständigt, denna form av vinstöverföring av att internationella riktlinjer om internprissättning måste beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;Vinstöverföring av räntor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Vinstöverföring av räntor kan göras på flera olika sätt. Vi tar här upp två huvudgrupper, dels förändrade räntesatser på koncerninterna lån, dels förändrad finansieringsstruktur som uppnås genom koncern- interna transaktioner, vilka beskrivs i det följande. Nuvarande regler för ränteavdragsbegränsningar begränsar, men hindrar inte fullständigt, möjligheterna till vinstöverföring med hjälp av räntor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft41"&gt;Vinstöverföring till Sverige genom ökade ränteinkomster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Ett företag i Sverige lånar ut pengar till ett utländskt koncern- företag. Ränteinkomsterna i Sverige ökar, och ränteutgifterna i utlandet ökar. För att hålla det totala kapitalet konstant tillskjuter det utländska företaget eget kapital till det svenska bolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;För att beskriva transaktionens påverkan på bolagsskatten i Sverige kan frågan ställas hur mycket skatten påverkas av att ränte- inkomsterna ökar med en krona genom transaktionen som beskrivs ovan. Skatten kan påverkas på två sätt, dels direkt av förändrade ränteinkomster, dels indirekt via förändringar i balansräkningen, vilket är relevant i två av modellerna &lt;NOBR&gt;(ST-schablonen&lt;/NOBR&gt; och den kom- binerade modellen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Givetvis kan transaktionen göras också åt det andra hållet. Då görs vinstöverföringen från Sverige till utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft41"&gt;Vinstöverföring till Sverige genom minskade ränteutgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Ett företag i Sverige minskar en skuld (amorterar) till ett utländskt koncernföretag. Ränteutgifterna i Sverige minskar, och ränte- inkomsterna i utlandet minskar. För att hålla det totala kapitalet konstant tillskjuter det utländska företaget eget kapital till det svenska bolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1338 ft20"&gt;858&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_829" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p930 ft10"&gt;Hur påverkas då skatten i Sverige av att ränteutgifterna minskar med en krona genom transaktionen som beskrivs ovan? Skatten kan påverkas på två sätt, dels direkt av förändrade ränteutgifter, dels indirekt via förändringar i balansräkningen, vilket som nämnts ovan är relevant i två av modellerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft11"&gt;Också denna transaktion kan göras åt det andra hållet. Då görs vinstöverföringen från Sverige till utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft26"&gt;Metod&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;Vad beräknas?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft10"&gt;Beräkningar görs av hur ett företags bolagsskattebetalningar påverkas av att (1) EBIT ökar, (2) ränteinkomster ökar genom ändrad räntesats på koncerninterna lån, (3) ränteutgifter minskar genom ändrad räntesats på koncerninterna lån, (4) ränteinkomster ökar genom en koncernintern transaktion, (5) ränteutgifterna minskar genom en koncernintern transaktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;I två av modellerna &lt;NOBR&gt;(EBIT-modellen&lt;/NOBR&gt; och modellen med ett finansieringsavdrag) påverkas inte bolagsskatten av balans- räkningen. Vidare avser avdragsbegränsningarna nettoräntor i dessa modeller. Det betyder att beräkningarna av &lt;NOBR&gt;(2)-(5)&lt;/NOBR&gt; är desamma för dessa två modellerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;I de två andra modellerna &lt;NOBR&gt;(ST-schablon&lt;/NOBR&gt; och den kombinerade modellen) kan däremot företagens bolagsskattebetalningar påverkas av balansräkningen. Dessa två modeller skiljer sig åt genom att avdragsbegränsningarna i &lt;NOBR&gt;ST-schablonen&lt;/NOBR&gt; avser bruttoräntor medan de i den kombinerade modellen avser nettoräntor. Det betyder att beräkningarna av (2) och (3) samt av (4) och (5) är desamma för den kombinerade modellen. För &lt;NOBR&gt;ST-schablonen&lt;/NOBR&gt; skiljer alla beräkningarna sig åt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Innan vi går vidare med beräkningarna följer en beskrivning av hur de transaktioner som påverkar balansräkningen också påverkar underlagen i &lt;NOBR&gt;ST-schablonen&lt;/NOBR&gt; och den kombinerade modellen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;859&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_830" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 115px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;Hur påverkas underlagen av transaktionerna som påverkar balansräkningen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;Det första fallet består i att det svenska företaget lånar ut pengar till ett utländskt koncernföretag, får ett lika stort tillskott av eget kapital, och ränteinkomsterna i det svenska företaget ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Utlåningen minskar kassan medan tillskottet ökar kassan med lika mycket. En fordran tillkommer av utlåningen. Sammantaget ökar tillgångarna med lika mycket som fordran. Utlåningen påverkar inte skulder eller eget kapital. Eget kapital ökar däremot i och med till- skottet. Sammantaget ökar eget kapital med lika mycket som till- skottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Underlaget i &lt;NOBR&gt;ST-schablonen&lt;/NOBR&gt; utgörs av de skattemässiga till- gångarna, vilka ökar med fordran. Underlaget i &lt;NOBR&gt;ST-schablonen&lt;/NOBR&gt; ökar därmed med lika mycket som lånet. Underlaget i &lt;NOBR&gt;ACE-delen&lt;/NOBR&gt; av den kombinerade modellen utgörs av det skattemässiga egna kapitalet, vilket här ökar med tillskottet. Tillskottet är lika stort&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=48px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=336px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=32px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;som lånet. Om ränteinkomsterna ökar med en krona är lånet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td71"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Cambria Math';line-height: 33px;" class="p51"&gt;1⁄ &lt;SPAN class="ft10"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td165"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 14px;" class="p52"&gt;där är räntesatsen på det koncerninterna lånet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;position: relative; bottom: -14px;" class="p124"&gt;Det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;andra fallet består i att det svenska företaget amorterar på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;ett lån till ett utländskt koncernföretag, får ett lika stort tillskott av eget kapital, och ränteutgifterna i det svenska företaget minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Amorteringen minskar kassan medan tillskottet ökar kassan med lika mycket, och tillgångarna påverkar sammantaget inte. Amorteringen minskar skulderna med lika mycket som amorteringen, och det egna kapitalet ökar med lika mycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Underlaget i &lt;NOBR&gt;ST-schablonen&lt;/NOBR&gt; utgörs av de skattemässiga till- gångarna, vilka inte påverkas alls. Underlaget i &lt;NOBR&gt;ACE-delen&lt;/NOBR&gt; av den kombinerade modellen utgörs av det skattemässiga egna kapitalet, vilket här ökar med tillskottet. Tillskottet är lika stort som amorter- &lt;SPAN style="font: 15px 'Cambria Math';line-height: 18px;"&gt;1&lt;/SPAN&gt;ingen&lt;SPAN style="font: 15px 'Cambria Math';line-height: 18px;"&gt;⁄ &lt;/SPAN&gt;. Om ränteutgifterna minskar med en krona är amorteringen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;, där är räntesatsen på det koncerninterna lånet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft26"&gt;Beräkningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Beräkningarna avser hur bolagsskatten i Sverige förändras av att en krona i vinst förs över till ett svenskt bolag på de sätt som beskriv- its i punkterna &lt;NOBR&gt;(1)–(5).&lt;/NOBR&gt; Effekterna sammanfattas i tabell B8.1. I tabell B8.3 är effekterna siffersatta med hjälp av de parameter- värden som redovisas i tabell B8.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft20"&gt;860&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_831" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 1110px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:555px;left:127px;z-index:-1;width:76px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340831x1.jpg" style="width:76px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;För att förenkla beräkningarna antas inga rullningsregler.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 430px;font: 11px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 75px;" class="td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: 75px;" class="td9"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Cambria Math';line-height: 75px;" class="p52"&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;= &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 75px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: 75px;" class="td4"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';text-decoration: line-through;line-height: 14px;" class="p52"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 75px;" class="td18"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 75px;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 75px;" class="td51"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Cambria Math';line-height: 75px;" class="p1545"&gt;+ ränte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 style="height: 1011px;" class="td80"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;netto&lt;SPAN style="font: 15px 'Cambria Math';line-height: 84px;"&gt;)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="height: 936px;" class="td166"&gt;&lt;P style="font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;Dagens system&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 936px;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 936px;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 936px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 936px;" class="td2"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td26"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 style="height: 0px;" class="td225"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;position: relative; bottom: -2px;" class="p52"&gt;idag&lt;SPAN class="ft143"&gt;(&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;"&gt;EBIT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td26"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td100"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P class="p52 ft143"&gt;= &lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td80"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td26"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;(1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 style="height: 0px;" class="td94"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;EBIT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 0px;" class="td9"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p118"&gt;idag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Cambria Math';line-height: 0px;" class="p428"&gt;= &lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td80"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 0px;" class="td26"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;(2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td100"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: 0px;" class="td103"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td80"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: 0px;" class="td220"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;idag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td26"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="height: 0px;" class="td152"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;ränteinkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td80"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p0"&gt;&lt;NOBR&gt;(3)-(5)&lt;/NOBR&gt; beräknas på samma sätt som (2).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: -772px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 1034px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 434px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 434px;font: 11px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 style="height: 772px;" class="td129"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;skatt &lt;SPAN class="ft143"&gt;= &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;position: relative; bottom: -2px;"&gt;EBIT&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;(&lt;/SPAN&gt;EBIT &lt;SPAN class="ft143"&gt;+ ränte&lt;/SPAN&gt;netto&lt;SPAN class="ft143"&gt;)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 style="height: 0px;" class="td291"&gt;&lt;P style="font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;En &lt;NOBR&gt;EBIT-modell&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 style="height: 0px;" class="td92"&gt;&lt;P class="p52 ft143"&gt;(1 − )&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 0px;" class="td26"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 0px;" class="td98"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Cambria Math';line-height: 0px;position: relative; bottom: 32px;"&gt;= &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';text-decoration: line-through;line-height: 0px;"&gt;skatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td107"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td100"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 style="height: 0px;" class="td152"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;position: relative; bottom: -2px;" class="p52"&gt;EBIT&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;"&gt;EBIT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 0px;" class="td98"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';text-decoration: line-through;line-height: 0px;" class="p52"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td107"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Cambria Math';line-height: 0px;" class="p1019"&gt;= &lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td26"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;(1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 style="height: 0px;" class="td11"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;EBIT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 0px;" class="td51"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;EBIT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft143"&gt;(1 − )&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td100"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td100"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td107"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Cambria Math';line-height: 0px;" class="p1019"&gt;= &lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 style="height: 0px;" class="td11"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;EBIT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 0px;" class="td51"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;EBIT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td100"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td100"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td107"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p1225"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: 0px;" class="td55"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Cambria Math';line-height: 0px;" class="p63"&gt;= &lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td26"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;(2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td100"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td100"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: 0px;" class="td43"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;EBIT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td100"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 style="height: 0px;" class="td152"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;ränteinkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft143"&gt;= 0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: 0px;" class="td89"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: 0px;" class="td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td107"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td26"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td100"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 style="height: 0px;" class="td225"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p1545"&gt;ränteinkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 772px 0px 0px -194px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 1105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;"&gt;upp till taket över taket upp till taket över taket upp till taket&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p0"&gt;över taket&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 870px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p1328"&gt;&lt;NOBR&gt;(3)-(5)&lt;/NOBR&gt; beräknas på samma sätt som (2).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 379px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: bold 10px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;861&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_832" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 0px 236px;padding: 0px;border: none;width: 1148px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 1082px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 771px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 771px;font: 15px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 style="height: 72px;" class="td220"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;skatt &lt;SPAN style="font: 15px 'Cambria Math';line-height: 72px;"&gt;= &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;position: relative; bottom: -2px;"&gt;idag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=13 style="height: 72px;padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Cambria Math';line-height: 72px;" class="p50"&gt;(1 − )(&lt;SPAN class="ft10"&gt;EBIT &lt;/SPAN&gt;+ ränte&lt;SPAN class="ft10"&gt;netto&lt;/SPAN&gt;)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=18 style="height: 988px;padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;Modell med ett finansieringsavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 988px;" class="td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft143"&gt;= &lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';text-decoration: line-through;line-height: 0px;position: relative; bottom: -33px;"&gt;skatt&lt;/SPAN&gt;(1 − )&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td94"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td99"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 0px;" class="td13"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;idag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P class="p52 ft143"&gt;= &lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 style="height: 0px;" class="td148"&gt;&lt;P class="p52 ft143"&gt;(1 − )&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;(1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="height: 0px;" class="td43"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;EBIT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 0px;" class="td13"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p77"&gt;idag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 0px;" class="td94"&gt;&lt;P class="p52 ft143"&gt;= &lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 0px;" class="td99"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Cambria Math';line-height: 0px;" class="p153"&gt;(1 − )&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;(2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p1035"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: 0px;" class="td60"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;idag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td99"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=11 style="height: 0px;" class="td180"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;ränteinkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td94"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td99"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p1035"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: 0px;" class="td77"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Arial';line-height: 0px;" class="p52"&gt;=0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td99"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=11 style="height: 0px;" class="td180"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;ränteinkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td94"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td99"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=19 style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&lt;NOBR&gt;(3)-(5)&lt;/NOBR&gt; beräknas på samma sätt som (2).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 0px;" class="td103"&gt;&lt;P class="p52 ft143"&gt;= &lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft143"&gt;(&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Cambria Math';line-height: 0px;" class="p77"&gt;+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td94"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td99"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P class="p52 ft143"&gt;−&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Cambria Math';line-height: 0px;" class="p51"&gt;)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 style="height: 0px;" class="td127"&gt;&lt;P style="font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&lt;NOBR&gt;ST-schablon&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td94"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td99"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 0px;" class="td100"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 style="height: 0px;" class="td43"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p1039"&gt;EBIT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 0px;" class="td182"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;ränteinkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 1px 'Arial';line-height: 0px;"&gt;∙ST&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 style="height: 0px;" class="td89"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';text-decoration: line-through;line-height: 0px;" class="p52"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 style="height: 0px;" class="td77"&gt;&lt;P class="p52 ft143"&gt;= &lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td94"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td99"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;(1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="height: 0px;" class="td43"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;EBIT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 0px;" class="td94"&gt;&lt;P class="p52 ft143"&gt;= &lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td99"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;(2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p1035"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td99"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td94"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td99"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=11 rowspan=2 style="height: 0px;" class="td180"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;ränteinkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td94"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td99"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td94"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td99"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;(3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: -1px;" class="td333"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Cambria Math';line-height: 0px;" class="p52"&gt;−&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 style="height: 0px;" class="td98"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Arial';line-height: 0px;" class="p52"&gt;=0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td99"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td99"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 style="height: 0px;" class="td251"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p1035"&gt;ränteutgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 0px;" class="td94"&gt;&lt;P class="p52 ft143"&gt;= &lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 style="height: 0px;" class="td146"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Cambria Math';line-height: 0px;" class="p381"&gt;1 − &lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;(4)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p1035"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td94"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td99"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=11 rowspan=2 style="height: 0px;" class="td180"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;ränteinkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td94"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td99"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td94"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td99"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;(5)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Cambria Math';line-height: 0px;" class="p52"&gt;−&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: 0px;" class="td77"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Cambria Math';line-height: 0px;" class="p1679"&gt;= 0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td99"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td94"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td99"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 rowspan=2 style="height: 0px;" class="td251"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p1035"&gt;ränteutgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td94"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td99"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td337"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td94"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td99"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td21"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="font: bold 10px 'Arial';line-height: 5px;" class="p0"&gt;862&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 1060px 0px 0px -483px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 1379px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;"&gt;om ränte&lt;SPAN style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;"&gt;netto ≥ 0 &lt;/SPAN&gt;om ränte&lt;SPAN style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;"&gt;netto &amp;lt; 0&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 15px 'Arial';line-height: 0px;" class="p0"&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;"&gt;om ränte&lt;/SPAN&gt;netto ≥ 0&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 15px 'Arial';line-height: 0px;" class="p0"&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;"&gt;om ränte&lt;/SPAN&gt;netto &amp;lt; 0&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_833" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 10px 0px 0px 75px;padding: 0px;border: none;width: 849px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:499px;left:49px;z-index:-1;width:75px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340833x1.jpg" style="width:75px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 798px;font: 15px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td95"&gt;&lt;P class="p50 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr13"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 119px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Cambria Math';line-height: 84px;" class="p1028"&gt;(&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;" class="tr13"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr13"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr13"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 style="height: 119px;" class="td51"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Cambria Math';line-height: 84px;" class="p52"&gt;+ ränte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr13"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;" class="tr13"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr13"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;" class="tr13"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 214px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft27"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 72px;" class="td89"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 72px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 72px;" class="td98"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 15px 'Cambria Math';line-height: 72px;"&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;= &lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 72px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 72px;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 72px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 72px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 72px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 72px;" class="td6"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 72px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 72px;padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Cambria Math';line-height: 72px;" class="p52"&gt;− ∙ ∙ )&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 style="height: 989px;" class="td75"&gt;&lt;P style="font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;En kombinerad modell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 989px;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 989px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 989px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 989px;" class="td6"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 989px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 989px;" class="td6"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 989px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 989px;padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 style="height: 0px;" class="td38"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;kombo &lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;position: relative; bottom: 3px;"&gt;EBIT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 0px;" class="td43"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;netto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="height: 0px;" class="td148"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Arial';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;"&gt;ränte&lt;/SPAN&gt;netto ≥ 0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 rowspan=2 style="height: 0px;" class="td8"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Cambria Math';line-height: 0px;" class="p1545"&gt;+ ∙ränte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft143"&gt;− ∙ ∙ )&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td89"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 0px;" class="td98"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 1px 'Cambria Math';line-height: 0px;"&gt;= &lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Cambria Math';line-height: 0px;" class="p1028"&gt;(&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 0px;" class="td77"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;kombo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 0px;" class="td287"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;EBIT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 0px;" class="td43"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;netto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="height: 0px;" class="td148"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Arial';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;"&gt;ränte&lt;/SPAN&gt;netto &amp;lt; 0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td89"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';text-decoration: line-through;line-height: 0px;" class="p52"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: 0px;" class="td77"&gt;&lt;P class="p52 ft143"&gt;= &lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td89"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;(1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;EBIT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;kombo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td89"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 0px;" class="td76"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Cambria Math';line-height: 0px;" class="p1225"&gt;= &lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p118"&gt;(2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;ränteinkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;kombo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="height: 0px;" class="td148"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Arial';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;"&gt;ränte&lt;/SPAN&gt;netto ≥ 0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P class="p52 ft143"&gt;∙&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td89"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 0px;" class="td76"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;position: relative; bottom: 3px;"&gt;= &lt;/SPAN&gt;kombo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 style="height: 0px;" class="td152"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;ränteinkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="height: 0px;" class="td148"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Arial';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;"&gt;ränte&lt;/SPAN&gt;netto &amp;lt; 0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=17 style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;(3) beräknas på samma sätt som (2).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td89"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Cambria Math';line-height: 0px;" class="p1225"&gt;= &lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 0px;" class="td11"&gt;&lt;P class="p52 ft143"&gt;1 − &lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 0px;" class="td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p118"&gt;(4)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 style="height: 0px;" class="td2"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;kombo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 rowspan=2 style="height: 0px;" class="td152"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;ränteinkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="height: 0px;" class="td148"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Arial';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;"&gt;ränte&lt;/SPAN&gt;netto ≥ 0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 style="height: 0px;" class="td18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Cambria Math';line-height: 0px;" class="p1225"&gt;= &lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 rowspan=2 style="height: 0px;" class="td65"&gt;&lt;P class="p52 ft143"&gt;∙ 1 − &lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td89"&gt;&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td89"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="height: 0px;" class="td76"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;"&gt;ränteinkomster &lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 0px;position: relative; bottom: 4px;"&gt;kombo&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 15px 'Arial';line-height: 0px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;"&gt;ränte&lt;/SPAN&gt;netto &amp;lt; 0&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p13"&gt;(5) beräknas på samma sätt som (4).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: bold 10px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;863&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_834" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 113px 103px;padding: 0px;border: none;width: 806px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:143px;left:28px;z-index:-1;width:734px;height:221px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340834x1.jpg" style="width:734px;height:221px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 806px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:142px;height:14px;font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;margin-left:664px;margin-top:0px;margin-right:-792px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:142px;height:14px;font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;margin-left:792px;margin-top:0px;margin-right:-920px;margin-bottom:128px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:142px;height:14px;font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;margin-left:728px;margin-top:64px;margin-right:-856px;margin-bottom:64px;"&gt;&lt;![endif]&gt;8 Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:46px;height:12px;font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;margin-left:-34px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:46px;height:12px;font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-34px;margin-bottom:34px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:46px;height:12px;font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;margin-left:-17px;margin-top:17px;margin-right:-17px;margin-bottom:17px;"&gt;&lt;![endif]&gt;864&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 735px;margin-left: 27px;margin-top: 39px;font: 9px 'Arial';color: #252525;"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 60px;border-top: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 9px 'PMingLiU';color: #252525;line-height: 9px;" class="p51"&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 60px;border-top: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';color: #252525;line-height: 12px;" class="p51"&gt;(&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 60px;border-top: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';color: #252525;line-height: 12px;" class="p51"&gt;)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 60px;border-top: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';color: #252525;line-height: 12px;" class="p429"&gt;(&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 48px;border-top: #252525 1px solid;border-bottom: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 60px;border-top: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';color: #252525;line-height: 12px;" class="p51"&gt;)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 60px;border-top: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';color: #252525;line-height: 12px;" class="p429"&gt;(&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 48px;border-top: #252525 1px solid;border-bottom: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 48px;border-top: #252525 1px solid;border-bottom: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 style="height: 60px;border-top: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';color: #252525;line-height: 12px;" class="p523"&gt;)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td70"&gt;&lt;P style="font: 9px 'PMingLiU';color: #252525;line-height: 9px;" class="p1208"&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td104"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td180"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';color: #252525;line-height: 12px;" class="p429"&gt;(&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr41"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';color: #252525;line-height: 12px;" class="p51"&gt;)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td154"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 9px 'Arial';color: #252525;line-height: 12px;"&gt;(&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr41"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;" class="tr41"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr41"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td101"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';color: #252525;line-height: 12px;" class="p1679"&gt;)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td104"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr29 td70"&gt;&lt;P style="font: 9px 'PMingLiU';color: #252525;line-height: 9px;" class="p55"&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;" class="tr29"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';color: #252525;line-height: 12px;" class="p51"&gt;(&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr29 td104"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';color: #252525;line-height: 12px;" class="p51"&gt;)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td180"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr29 td154"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';color: #252525;line-height: 12px;" class="p429"&gt;(&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr29 td104"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Arial';color: #252525;line-height: 12px;" class="p523"&gt;)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td180"&gt;&lt;P class="p52 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr21"&gt;&lt;P class="p52 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr21"&gt;&lt;P class="p52 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;" class="tr21"&gt;&lt;P class="p52 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-bottom: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;" class="tr29"&gt;&lt;P style="font: 9px 'PMingLiU';color: #252525;line-height: 9px;" class="p1266"&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td104"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td180"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-bottom: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;" class="tr29"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 9px 'Arial';color: #252525;line-height: 12px;"&gt;(&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-bottom: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;" class="tr29"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 style="border-bottom: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;" class="tr29"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 9px 'Arial';color: #252525;line-height: 12px;"&gt;)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #252525 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p52 ft226"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 792px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:220px;height:14px;font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;margin-left:-206px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:220px;height:14px;font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-206px;margin-bottom:206px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:220px;height:14px;font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;margin-left:-103px;margin-top:103px;margin-right:-103px;margin-bottom:103px;"&gt;&lt;![endif]&gt;2014:40 SOU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_835" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 0px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:330px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340835x1.jpg" style="width:415px;height:2px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p13 ft21"&gt;SOU 2014:40 Bilaga 8&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1332 ft130"&gt;Tabell B8.2 Parametervärden beräknade så att den offentligfinansiella&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 416px;font: 1px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td217"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p52 ft72"&gt;effekten är densamma som med nuvarande regler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td219"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;" class="tr32"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td217"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft84"&gt;0,19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 971px;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 971px;padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;background: #000000;"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 1px 'Arial';line-height: 0px;"&gt;0,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td217"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 1px 'Arial';line-height: 0px;"&gt;0,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td217"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 1px 'Arial';line-height: 0px;"&gt;0,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td217"&gt;&lt;P style="font: italic 12px 'Arial';line-height: 0px;position: relative; bottom: -13px;" class="p52"&gt;a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 1px 'Arial';line-height: 0px;"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td217"&gt;&lt;P style="font: italic 12px 'Arial';line-height: 0px;" class="p52"&gt;b&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 1px 'Arial';line-height: 0px;"&gt;0,25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td217"&gt;&lt;P style="font: italic 12px 'Arial';line-height: 0px;" class="p52"&gt;c&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 1px 'Arial';line-height: 0px;"&gt;0,02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td217"&gt;&lt;P style="font: italic 12px 'Arial';line-height: 0px;" class="p52"&gt;d&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 1px 'Arial';line-height: 0px;"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td217"&gt;&lt;P style="font: italic 12px 'Arial';line-height: 0px;" class="p52"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 1px 'Arial';line-height: 0px;"&gt;0,04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: -821px;" class="td217"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: -1px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 1px 'Arial';line-height: 0px;"&gt;0,04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 820px;" class="td219"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 789px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;font: 1px 'Arial';line-height: 0px;"&gt;Tabell B8.3 Effekt på skatt i Sverige av vinstöverföring till Sverige med en krona. Parametervärden från tabell 2&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 416px;font: 12px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 741px;" class="td57"&gt;&lt;P style="font: 12px 'Arial';line-height: 0px;" class="p52"&gt;Överföring av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 741px;" class="td11"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p131"&gt;Dagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 741px;" class="td76"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p1189"&gt;EBIT-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 741px;" class="td98"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p55"&gt;EBIT-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 741px;" class="td225"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p119"&gt;Finansierings&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 741px;" class="td386"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p116"&gt;ST-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 741px;" class="td213"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p125"&gt;Kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td57"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td11"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p131"&gt;regler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td76"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p1189"&gt;modell,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td98"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p55"&gt;modell,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td225"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p119"&gt;avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td386"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p116"&gt;schablon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td213"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p125"&gt;binerad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td57"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td11"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td76"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p1189"&gt;upp till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td98"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p55"&gt;över&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td225"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td386"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td213"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p125"&gt;modell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td57"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td11"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td76"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p1189"&gt;taket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td98"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p55"&gt;taket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td225"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td386"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td213"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: -681px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -681px;" class="td230"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -681px;" class="td174"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -681px;" class="td241"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -681px;" class="td229"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -681px;" class="td388"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: -681px;" class="td208"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 0px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft72"&gt;1. EBIT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td11"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;0,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td76"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;0,19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;0,133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td225"&gt;&lt;P class="p119 ft72"&gt;0,165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td386"&gt;&lt;P class="p116 ft72"&gt;0,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td213"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft72"&gt;2. ränteinkomster,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td386"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td213"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft72"&gt;räntesats (om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td386"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td213"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft130"&gt;räntenetto≥0)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p131 ft130"&gt;0,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p1189 ft130"&gt;0,19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p55 ft130"&gt;0,19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td225"&gt;&lt;P class="p119 ft130"&gt;0,165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td386"&gt;&lt;P class="p116 ft130"&gt;0,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td213"&gt;&lt;P class="p125 ft130"&gt;0,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft72"&gt;2. ränteinkomster,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td386"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft130"&gt;räntesats (om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td386"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td213"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft72"&gt;räntenetto&amp;lt;0)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td11"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;0,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td76"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;0,19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td98"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td225"&gt;&lt;P class="p119 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td386"&gt;&lt;P class="p116 ft72"&gt;0,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td213"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0,11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft72"&gt;3. ränteutgifter, ränte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td386"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td213"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft77"&gt;sats (om räntenetto≥0)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td11"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;0,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td76"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;0,19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td98"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;0,19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td225"&gt;&lt;P class="p119 ft72"&gt;0,165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td386"&gt;&lt;P class="p116 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td213"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft72"&gt;3. ränteutgifter, ränte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td386"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td213"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft77"&gt;sats (om räntenetto&amp;lt;0)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td11"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;0,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td76"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;0,19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td98"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td225"&gt;&lt;P class="p119 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td386"&gt;&lt;P class="p116 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td213"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0,11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft72"&gt;4. ränteinkomster,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td386"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td213"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft72"&gt;fin.struktur (om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td386"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td213"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft72"&gt;räntenetto≥0)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td11"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;0,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td76"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;0,19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td98"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;0,19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td225"&gt;&lt;P class="p119 ft72"&gt;0,165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td386"&gt;&lt;P class="p116 ft72"&gt;0,11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td213"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0,11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft72"&gt;4. ränteinkomster,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td386"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td213"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft72"&gt;fin.struktur (om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td386"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td213"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft130"&gt;räntenetto&amp;lt;0)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p131 ft130"&gt;0,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p1189 ft130"&gt;0,19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p55 ft130"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td225"&gt;&lt;P class="p119 ft130"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td386"&gt;&lt;P class="p116 ft130"&gt;0,11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td213"&gt;&lt;P class="p125 ft130"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft72"&gt;5. ränteutgifter,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td386"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft130"&gt;fin.struktur (om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td386"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td213"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft72"&gt;räntenetto≥0)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td11"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;0,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td76"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;0,19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td98"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;0,19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td225"&gt;&lt;P class="p119 ft72"&gt;0,165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td386"&gt;&lt;P class="p116 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td213"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0,11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft72"&gt;5. ränteutgifter,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td386"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td213"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft72"&gt;fin.struktur (om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td11"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td225"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td386"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td213"&gt;&lt;P class="p52 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p50 ft72"&gt;räntenetto&amp;lt;0)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td230"&gt;&lt;P class="p131 ft72"&gt;0,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td174"&gt;&lt;P class="p1189 ft72"&gt;0,19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td241"&gt;&lt;P class="p55 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td229"&gt;&lt;P class="p119 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td388"&gt;&lt;P class="p116 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p125 ft72"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: bold 10px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;865&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_836" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft26"&gt;Tolkning av effekterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Först och främst bör det sägas att effekterna som redovisas i tabell B8.3 inte säger något om hur lönsam en vinstöverföring är för koncernen som helhet. Tabellen visar enbart vilken effekt en vinst- överföring har på bolagsskatten i Sverige. Om vinstöverföringen är lönsam för koncernen eller inte beror på hur skattereglerna ser ut i det andra landet, det som i den här bilagan kallas utlandet. Vinst- överföringar kan ske både till och från Sverige. Nedan diskuteras vinstöverföringar till Sverige, men incitamentsförändringen på- verkas av exakt samma faktorer för vinstöverföringar från Sverige. Om en vinstöverföring till Sverige blir mer lönsam så kommer en vinstöverföring från Sverige att bli exakt lika mycket mindre lönsam. Av förenklingsskäl tas i texten bara upp vinstöverföringar till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft10"&gt;En jämförelse kan dock göras mellan dagens regler och modell- lerna. En sådan jämförelse visar hur incitamenten att göra en vinstöverföring till Sverige skulle förändras om någon av modellerna infördes. Tabellen visar att med dagens regler beskattas en vinst- överföring till Sverige med 22 procent, oavsett vilken form vinst- överföringen har. På motsvarande sätt gäller att en vinstöverföring från Sverige till utlandet minskar bolagsskatten i Sverige med 22 procent av vinstöverföringen. I de fyra modellerna beskattas vinstöverföringar aldrig med mer än 22 procent, men i flera fall beskattas de med mindre. Incitamenten att föra över vinster till Sverige skulle därmed aldrig bli svagare med någon av modellerna, däremot starkare i vissa fall. På motsvarande sätt gäller att incita- menten av föra över vinster från Sverige till utlandet aldrig skulle bli starkare med någon av modellerna än med nuvarande regler. Därmed kan slutsatsen dras att de sammanlagda vinstöverföringarna till Sverige kommer att öka oavsett vilken modell som skulle införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Både i en &lt;NOBR&gt;EBIT-modell&lt;/NOBR&gt; och i en modell med finansieringsavdrag beskattas överförd EBIT lägre än med nuvarande regler. Det talar för att vinstöverföringar till Sverige av EBIT skulle öka med de modellerna. Med övriga modeller skulle beskattningen av överförd EBIT inte förändras jämfört med nuvarande regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Bara för att vinstöverföringarna till Sverige skulle öka som en följd av de ändrade incitamenten betyder det inte med automatik att också skatteintäkterna skulle öka. De svenska skatteintäkterna som följer av ökad vinstöverföring till Sverige kan beräknas enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1280 ft20"&gt;866&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_837" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 0px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;"&gt;


&lt;P class="p13 ft21"&gt;SOU 2014:40 Bilaga 8&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 450px;margin-left: 1px;font: 1px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 style="height: 1060px;" class="td87"&gt;&lt;P style="font: 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;" class="p52"&gt;&lt;SPAN style="font: 16px 'Cambria Math';line-height: 73px;"&gt;∆&lt;/SPAN&gt;skatt på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: 70px;padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=5 style="height: 1060px;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 16px 'Cambria Math';line-height: 89px;" class="p120"&gt;+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 70px;" class="td161"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: 990px;padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="font: 16px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;vinstöverföringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 990px;" class="td161"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td122"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td42"&gt;&lt;P style="font: 16px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p52"&gt;vinstöverföringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td161"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p429"&gt;vinstöverföringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td87"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: 0px;padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;"&gt;ingen eller positiv effekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td161"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p119"&gt;ingen eller negativ effekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td87"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td122"&gt;&lt;P style="font: 16px 'Cambria Math';line-height: 0px;" class="p52"&gt;= ∆&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td42"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p1020"&gt;på skatteintäkterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 0px;" class="td161"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;" class="p51"&gt;på skatteintäkterna &lt;SPAN style="font: 1px 'Cambria Math';line-height: 0px;position: relative; bottom: 35px;"&gt;∆&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 789px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 1px 'Arial';line-height: 0px;"&gt;Tecknet ∆ betyder förändring, och t är de skattesatser som redo&lt;SPAN style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;"&gt;- visas i tabell B8.3, vilka skulle kunna benämnas effektiva skatte- satser på vinstöverföringar. Med vinstöverföringar menas här de vinstöverföringar som görs till Sverige. Uttrycket kan utläsas som att förändringen av de svenska skatteintäkterna på vinstöverföringar beräknas som den nya skattesatsen på vinstöverföringar till Sverige multiplicerad med ökningen av vinstöverföringarna till Sverige plus den gamla nivån på vinstöverföringarna till Sverige multiplicerad med förändringen av skattesatsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 789px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;"&gt;Att vinstöverföringarna till Sverige ökar (den första termen) har en positiv effekt på de svenska skatteintäkterna. Att skattesatsen på vinstöverföringar minskar (den andra termen) har en negativ effekt på de svenska skatteintäkterna.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 789px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;"&gt;I modellerna beskattas vissa vinstöverföringar med noll procent, inte alls. Det betyder att den första termen i dessa fall är noll. En ökning av vinstöverföringar till Sverige skulle i dessa fall inte leda till ökade skatteintäkter och skulle därför inte kunna användas som finansiering av kommitténs förslag. Däremot skulle företagens vinster efter skatt öka.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 789px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;"&gt;För att få en uppfattning om hur skatteintäkterna kan tänkas påverkas av den förändrade beskattningen av vinstöverföringar krävs antaganden om hur mycket vinstöverföringarna till Sverige skulle öka med de nya reglerna. Det beror i sin tur på hur mycket skatt koncernerna skulle tjäna på att föra över vinster till Sverige. Några sådana antaganden görs inte här. Det krävs också information om hur stora vinstöverföringarna är i dag, något som vi inte känner till.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 789px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;"&gt;En stor grupp företag har negativa räntenetton. För de företagen skulle en vinstöverföring genom förändrad finansierings- struktur inte beskattas alls i en modell med finansieringsavdrag. På motsvarande sätt skulle vinstöverföringar från Sverige till utlandet genom samma typ av transaktion (fast åt motsatt håll) inte påverka beskattningen i Sverige. Det skulle alltså inte finnas något incita- ment att använda den här typen av upplägg för att via ränteavdrag överföra vinster från Sverige till utlandet. Därmed borde de nuvarande reglerna för ränteavdragsbegränsningar inte behövas&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: bold 10px 'Arial';line-height: 5px;"&gt;867&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_838" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;med denna modell. Dagens begränsningsregler avser enbart företagens räntekostnader. I &lt;NOBR&gt;ST-schablonen&lt;/NOBR&gt; medges inga avdrag för räntekostnader. Även för denna modell borde det därför vara möjligt att avskaffa dagens regler om ränteavdragsbegränsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Den kombinerade modellen sticker ut på så sätt att vinst- överföringar beskattas i de flesta fall. Att vinstöverföringar inte beskattas i två av fallen beror på att räntesatsen för koncerninterna lån, i&lt;SPAN style="font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: -2px;"&gt;k&lt;/SPAN&gt;, är satt till densamma som den riskfria räntan, i, vilket ju är i underkant. Om i&lt;SPAN style="font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: -2px;"&gt;k &lt;/SPAN&gt;sätts högre är uttrycken i de två cellerna positiva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;De slutsatser som entydigt kan dras utifrån analysen är följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Ingen modell ger svagare incitament för vinstöverföring till Sverige än nuvarande skatteregler.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Incitamenten för vinstöverföring av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EBIT-resultat&lt;/NOBR&gt; är starkare i såväl en &lt;NOBR&gt;EBIT-modell&lt;/NOBR&gt; som en modell med ett finansierings- avdrag. I övriga två modeller är dessa incitament desamma som med nuvarande regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1611 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;De nuvarande reglerna för ränteavdragsbegränsningar borde inte behövas med vare sig modellen med finansieringsavdrag eller modellen med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ST-schablon.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 393px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;868&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_839" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:715px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340839x1.jpg" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p1411 ft21"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 405px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft29"&gt;Författningsförslag för och författningskommentar till det alternativa förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;" class="ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;Förslag till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1328 ft12"&gt;lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;A href="#page_839"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 48 kap. 26 § ska upphöra att gälla,&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 17 kap. 2 §, 18 kap. 7 §, 19 kap. 8 och 9 §§, 20 kap. 11 §, 24 kap. 1 §, 35 kap. 3 §, 39 kap. 1 §, 40 kap. 16 a §, 48 kap. 27 §, 50 kap. 5 § och 65 kap. 10 § ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas ett nytt kapitel, 24 a kap., sex nya paragrafer, 24 kap. 10 g §, 39 kap. 8 a och &lt;NOBR&gt;32–35&lt;/NOBR&gt; §§, samt närmast före 24 kap. 10 g § och 39 kap. 32 § nya rubriker av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 321px;margin-left: 76px;margin-top: 12px;font: italic 14px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td167"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p838 ft33"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td167"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p52 ft41"&gt;17 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Med anskaffningsvärde, netto- försäljningsvärde och återan- skaffningsvärde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 9 § &lt;NOBR&gt;andra–fjärde&lt;/NOBR&gt; styckena års- redovisningslagen (1995:1554)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 513px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft10"&gt;2 §&lt;A href="#page_839"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Med anskaffningsvärde, netto- försäljningsvärde och åter- anskaffningsvärde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 9 § &lt;NOBR&gt;andra–fjärde&lt;/NOBR&gt; styckena års- redovisningslagen (1995:1554)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 25px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Lagen omtryckt 2008:803. Senaste lydelse av 48 kap. 26 § 2011:1256.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Senaste lydelse 2010:1528.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;869&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_840" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340840x1.jpg" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=37px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=66px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=16px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=56px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=33px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=44px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=66px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=8px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=64px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=26px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;eller i förekommande fall 4 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;eller i förekommande fall 4 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p1673 ft10"&gt;lagen (1995:1559)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p125 ft10"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p679 ft10"&gt;lagen (1995:1559)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;årsredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p125 ft10"&gt;kreditinstitut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td295"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;årsredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;kreditinstitut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td287"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p242 ft10"&gt;värdepappersbolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p125 ft10"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p242 ft10"&gt;värdepappersbolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td90"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;4 kap. 4 § lagen (1995:1560) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td90"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;4 kap. 4 § lagen (1995:1560) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;årsredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p126 ft10"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p125 ft10"&gt;försäkrings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td295"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;årsredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p126 ft10"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;försäkrings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;företag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td295"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;företag, &lt;SPAN class="ft13"&gt;med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;undantag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td99"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td90"&gt;&lt;P class="p56 ft33"&gt;finansiella kostnader som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td287"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td295"&gt;&lt;P class="p56 ft13"&gt;24 a kap. 4 §&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;Med verkligt värde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 14 a § andra stycket årsredovisningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft10"&gt;Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td392"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;enligt 6 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p116 ft10"&gt;6 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td166"&gt;&lt;P class="p125 ft10"&gt;bokföringslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td151"&gt;&lt;P class="p118 ft10"&gt;(1999:1078),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p790 ft10"&gt;avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;anskaffningsvärde det värde som följer av god redovisningssed.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td392"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p125 ft41"&gt;18 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td151"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td35"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td392"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;7 §&lt;A href="#page_840"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td151"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p130 ft10"&gt;Anskaffningsvärdet för inven-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;Anskaffningsvärdet för inven-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;tarier är utgiften för förvärvet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;tarier är utgiften för förvärvet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;om de förvärvas genom köp,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;om de förvärvas genom köp,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;byte, egen tillverkning eller på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;byte, egen tillverkning eller på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;liknande sätt. Om inventarierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;liknande sätt&lt;/SPAN&gt;, med undantag för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;förvärvas på annat sätt, anses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;finansiella kostnader som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td392"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;marknadsvärdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p119 ft10"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p130 ft10"&gt;förvärvet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p57 ft13"&gt;24 a kap. 4 §&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;inventarierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;som anskaffningsvärde.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;förvärvas på annat sätt, anses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td392"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;marknadsvärdet vid förvärvet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td392"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td212"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p139 ft10"&gt;anskaffningsvärde&lt;SPAN class="ft13"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td392"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;undantag för finansiella kostna-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td392"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p57 ft33"&gt;der som avses i 24 a kap. 4 §&lt;SPAN class="ft19"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), avses med anskaff- ningsvärde det värde som följer av god redovisningssed.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;19 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 1px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Om en byggnad uppförs av den skattskyldige, är anskaff- ningsvärdet utgiften för att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 283px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft10"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Om en byggnad uppförs av den skattskyldige, är anskaff- ningsvärdet utgiften för att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 25px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2010:1528.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1515 ft20"&gt;870&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_841" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:727px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340841x1.jpg" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p13 ft21"&gt;SOU 2014:40 Bilaga 9&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 415px;margin-left: 1px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;uppföra den.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p57 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;uppföra den&lt;/SPAN&gt;, med undantag för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p57 ft33"&gt;finansiella kostnader som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td381"&gt;&lt;P class="p57 ft13"&gt;24 a kap. 4 §&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td251"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td381"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td251"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p137 ft10"&gt;Om en byggnad förvärvas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td381"&gt;&lt;P class="p138 ft10"&gt;Om en byggnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td251"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;förvärvas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;genom köp, byte eller på lik-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;genom köp, byte eller på lik-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;nande sätt, är anskaffnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;nande sätt, är anskaffnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;värdet utgiften för förvärvet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;värdet utgiften för förvärvet&lt;SPAN class="ft13"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td381"&gt;&lt;P class="p57 ft13"&gt;med undantag för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td251"&gt;&lt;P class="p51 ft33"&gt;finansiella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p57 ft33"&gt;kostnader som avses i 24 a kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td381"&gt;&lt;P class="p57 ft13"&gt;4 §&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td251"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;I 18 § finns bestämmelser om förvärv av byggnad genom arv, gåva m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft41"&gt;20 kap.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 415px;margin-left: 1px;font: 15px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p142 ft10"&gt;11 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p120 ft10"&gt;Anskaffningsvärdet för en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;Anskaffningsvärdet för en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p120 ft10"&gt;markanläggning är den skatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;markanläggning är den skatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p120 ft10"&gt;skyldiges utgifter för att anskaffa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;skyldiges utgifter för att anskaffa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p143 ft10"&gt;eller förbättra anläggningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;eller förbättra anläggningen&lt;SPAN class="ft13"&gt;, med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p51 ft33"&gt;undantag för finansiella kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p451 ft33"&gt;som avses i 24 a kap. 4 §&lt;SPAN class="ft19"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Som anskaffningsvärde räknas också sådant värde av nyttjande- rättshavares förbättringsutgifter som enligt 19 kap. 29 § ska tas upp som intäkt för fastighetsägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft41"&gt;24 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft10"&gt;1 §&lt;A href="#page_841"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;I detta kapitel finns bestämmelser om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;tillämpning i inkomstslaget näringsverksamhet av vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital i 2 och 3 §§,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;partiell fission i 3 a §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;kapitalrabatt på optionslån i 4 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;avdragsrätt för ränta på vinstandelslån i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;begränsningar i avdragsrätten för ränta på vissa skulder i 10 a– 10 f §§,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 216px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;avdrag för ränta på vissa efterställda lån i 10 g §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2012:757.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft20"&gt;871&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_842" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;avdrag för lämnad utdelning i 11 §, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;skattefria utdelningar i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;12–22&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft11"&gt;En bestämmelse om skattefrihet för utdelning från privat- bostadsföretag finns i 15 kap. 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft11"&gt;Bestämmelser om i vilken utsträckning ersättningar i form av livränta och liknande utbetalningar för avyttrade tillgångar räknas som ränta finns i 44 kap. 35 och &lt;NOBR&gt;37–39&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;Avdrag för ränta på vissa efter- ställda lån&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;10 g §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft45"&gt;Räntekostnader hänförliga till kapitalinstrument och efterställda lån som omfattas av Europeiska Unionens förordning 575/2013 artikel 62 får inte dras av.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft46"&gt;24 a kap. Finansiella kostnader och finansiella intäkter i inkomstslaget näringsverksam- het&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft13"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft13"&gt;I detta kapitel finns bestäm- melser om begränsning i rätten till avdrag för finansiella kost- nader.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft52"&gt;Bestämmelserna i detta kapitel gäller för juridiska personer, svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juri- diska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1587 ft49"&gt;För svenska handelsbolag avses med beskattningsår i detta kapitel räkenskapsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;872&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_843" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 215px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft46"&gt;Definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1277 ft44"&gt;Finansiellt instrument&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft13"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1095 ft13"&gt;Med &lt;SPAN class="ft44"&gt;finansiellt instrument &lt;/SPAN&gt;avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 14 a och 14 c §§ årsredovisningslagen (1995:1554). Detta gäller oavsett om instrumentet utgör lager eller kapitaltillgång.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft13"&gt;Med finansiellt instrument avses inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;"&gt;andelar i skalbolag som avses i 25 a kap. 9 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;andelar som avses i 27 kap. 6 §, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;" class="ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;termin och option som är hänförliga till annat än finan- siella kostnads- och intäktsposter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft44"&gt;Finansiella kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft13"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1095 ft13"&gt;Med &lt;SPAN class="ft44"&gt;finansiell kostnad &lt;/SPAN&gt;avses i detta kapitel en,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;ränta och annan direkt eller indirekt, kostnad för en kredit,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;förlust vid avyttring och nedskrivning av finansiella instrument, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 18px;"&gt;utdelning som får dras av. Med finansiell kostnad avses&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;dock inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;ränta avseende en sådan skuld som avses i 24 kap. 10 b §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;kostnad för kredit eller köp och försäljning av ett finansiellt instrument till den del kostnaden utgör betalning för en annan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 182px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;873&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_844" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;tjänst än som avses i 3 kap. 9 § mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft13"&gt;– förlust på finansiellt instru- ment som avses i 25 a kap. 19 §, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft13"&gt;– utdelning som avses i 39 kap. 22 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft45"&gt;En avsättning i balansräkning i andra fall än som avses i 28 kap. 3 § första stycket andra punkten utgör inte en kredit enligt första stycket första strecksatsen. Detsamma gäller kredit på grund av köp av tillgångar eller tjänster i näringsverksamheten om krediten lämnats på sedvanliga villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft13"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft13"&gt;Med finansiell kostnad avses även det räntebelopp som ingår i en hyreskostnad, om inte annat anges i &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft13"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft13"&gt;Det räntebelopp som ska användas är det som följer av hyresavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft52"&gt;Om räntebeloppet inte kan beräknas med ledning av upp- gifterna i hyresavtalet eller om det avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan obe- roende näringsidkare ska stats- låneräntan med tillägg av fem procentenheter multiplicerat med den hyrda tillgångens marknads- värde vid beskattningsårets ingång användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft20"&gt;874&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_845" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 215px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft13"&gt;När hyresobjektet är en fastig- het behöver 5 § inte tillämpas. Det gäller dock inte&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;" class="ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;när ett företag direkt eller indirekt har avyttrat en fastighet och det avyttrande företaget, eller ett koncernföretag till det före- taget, därefter ingått ett hyresavtal avseende en väsentlig del av samma fastighet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;" class="ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;"&gt;vid hyra av fastighet mellan två koncernföretag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1579 ft13"&gt;Med koncernföretag i första stycket avses företag som ingår i samma koncern enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft13"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft13"&gt;Om hyresavtalets löptid inte överstiger åtta månader behöver 5 § inte tillämpas. Om det finns ett samband mellan flera på varandra följande hyresavtal ska avtalets längd bedömas med hänsyn till samtliga avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft13"&gt;Första stycket gäller inte vid hyra mellan två koncernföretag. Med koncernföretag avses det- samma som anges i 7 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft13"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft61"&gt;Om företagets sammanlagda hyreskostnader under beskattnings- året inte överstiger 300 000 kronor behöver 5 § inte tillämpas. Om företaget ingår i en koncern ska hela koncernens hyreskostnader beaktas. Undantaget gäller dock inte&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 182px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;875&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_846" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td130"&gt;&lt;P class="p124 ft13"&gt;– hyreskostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td122"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;avseende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td342"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;fastighetshyra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p50 ft13"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td122"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;7 § första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;stycket första strecksatsen, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p124 ft13"&gt;– hyra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td15"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft13"&gt;mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p66 ft13"&gt;två&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;koncern-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td122"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;företag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td103"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td89"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td122"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td342"&gt;&lt;P class="p124 ft13"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft33"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td168"&gt;&lt;P class="p51 ft33"&gt;fastighetshyra,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;för hyra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p153 ft13"&gt;mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td168"&gt;&lt;P class="p51 ft33"&gt;koncernföretag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p193 ft13"&gt;och för sådana hyresavtal som avses i 8 § ska inte ingå vid beräkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft13"&gt;Med koncern och koncern- företag i första och andra styckena avses detsamma som anges i 7 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft13"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft52"&gt;Att finansiella kostnader inte får räknas in i anskaffningsvärdet för en tillgång som ingår i&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;näringsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;framgår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p124 ft33"&gt;– lagertillgångar i 17 kap. 2 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p124 ft13"&gt;– inventarier i 18 kap. 7 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p124 ft13"&gt;– byggnader i 19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td266"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;kap. 8 och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;9 §§, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p124 ft13"&gt;– markanläggningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;20 kap.11 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td121"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft44"&gt;Finansiell intäkt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft13"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft13"&gt;Med &lt;SPAN class="ft44"&gt;finansiell intäkt &lt;/SPAN&gt;avses intäkt av sådant slag som motsvarar en finansiell kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft13"&gt;Som finansiell intäkt räknas&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;även vinst vid avyttring av fordringar m.m. som avses i 25 a kap. 19 § och belopp som ska tas upp enligt 39 kap. 14 § första stycket 2 och 33 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft20"&gt;876&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_847" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 215px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p168 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft13"&gt;Med finansiell intäkt avses&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft52"&gt;även det räntebelopp som ingår i en hyresintäkt. Vad som anges i 7 och 8 §§ gäller på motsvarande sätt för finansiella intäkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft45"&gt;Räntebeloppet ska beräknas på det sätt som anges i 6 §. Om andra stycket i nämnda paragraf ska tillämpas på en hyresintäkt ska enbart statslåneräntan användas.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft44"&gt;Finansnetto&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft13"&gt;Om beskattningsårets&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;finansiella intäkter överstiger beskattningsårets finansiella kostnader utgör mellanskillnaden ett &lt;SPAN class="ft202"&gt;positivt finansnetto&lt;/SPAN&gt;. Om i stället beskattningsårets finansiella kostnader överstiger beskattnings- årets finansiella intäkter utgör mellanskillnaden ett &lt;SPAN class="ft202"&gt;negativt finansnetto&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft46"&gt;Avdragsbegränsning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1277 ft13"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft49"&gt;Ett negativt finansnetto får endast dras av i den omfattning som anges i 15, 17 och 19 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft13"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft13"&gt;Ett negativt finansnetto ska dras av med ett belopp som är högst 20 procent av avdrags- underlaget enligt 16 § &lt;SPAN class="ft44"&gt;(avdrags- utrymmet)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 182px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;877&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_848" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft44"&gt;Beräkning av avdragsunderlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft13"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft52"&gt;Avdragsunderlaget beräknas genom att näringsverksamhetens intäktsposter minskas med kost- nadsposterna och med positivt finansnetto enligt 13 §, samt med överskott som belöper sig på andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft44"&gt;Kvarstående finansiella kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft13"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft52"&gt;Ett negativt finansnetto som inte i sin helhet kan dras av ett beskattningsår &lt;SPAN class="ft57"&gt;(kvarstående finansiella kostnader) &lt;/SPAN&gt;får till den delen dras av senare beskatt- ningsår, dock inte senare än det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då kostnaderna uppkom.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft61"&gt;Ett avdragsutrymme som inte har kunnat användas i sin helhet enligt 15 § får till den delen användas för avdrag av kvarstående finansiella kostnader. De kvar- stående finansiella kostnader som uppkom tidigast ska dras av först.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft45"&gt;Vid ägarförändringar som innebär att ett företag får ett bestämmande inflytande, enligt 40 kap. 5 §, över ett annat företag och något av företagen har kvarstående finansiella kostnader faller dessa kostnader bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft20"&gt;878&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_849" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340849x1.jpg" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft44"&gt;Särskilda bestämmelser för företag som kan lämna koncern- bidrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft13"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft52"&gt;Ett företag som har ett positivt finansnetto får högst med ett motsvarande belopp göra avdrag för ett outnyttjat negativt finans- netto hos ett annat företag under förutsättning att&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;" class="ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft239"&gt;båda företagen med avdragsrätt kan lämna koncern- bidrag till varandra, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;" class="ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;"&gt;båda företagen redovisar avdraget öppet i inkomst- deklarationen för ett beskattningsår som har samma deklarationstid- punkt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) eller som skulle ha haft det om inte något av företagens bokföringsskyldighet upphör.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft13"&gt;Till den del negativt finans- netto inte kan dras av behandlas det som kvarstående finansiella kostnader i det företag där det negativa finansnettot har upp- kommit.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;35 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 205px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;3 §&lt;A href="#page_849"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett helägt dotter- företag eller från ett helägt dotterföretag till ett moderföretag ska dras av under förutsättning att&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;varken givaren eller mottagaren är ett privatbostadsföretag eller investmentföretag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft10"&gt;inkomstdeklarationen för ett beskattningsår som har samma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1610 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2011:1256.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft20"&gt;879&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_850" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p806 ft10"&gt;deklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) eller som skulle ha haft det om inte givarens eller mottagarens bokföringsskyldighet upphör,&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;dotterföretaget har varit helägt under givarens och motta- garens hela beskattningsår eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;mottagaren inte enligt ett skatteavtal ska anses ha hemvist i en utländsk stat utom i fall som avses i 2 a § andra meningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 424px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;näringsverksamheten som koncernbidraget hänför sig till inte är undantagen från beskatt- ning i Sverige på grund av ett skatteavtal, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;om bidraget lämnas från dotterföretaget till moder- företaget, utdelning under beskattningsåret från dotter- företaget inte ska tas upp hos moderföretaget&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p224 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;näringsverksamheten som koncernbidraget hänför sig till inte är undantagen från beskatt- ning i Sverige på grund av ett skatteavtal,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;om bidraget lämnas från dotterföretaget till moder- företaget, utdelning under beskattningsåret från dotter- företaget inte ska tas upp hos moderföretaget&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;värden motsvarande bidra- get förs över från givaren till mottagaren (värdeöverföring) senast den dag då inkomst- deklarationen för beskattningsåret ska lämnas enligt 32 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Om anstånd med att lämna deklarationen har beviljats med stöd av 36 kap. 4 § samma lag ska värdeöverföringen ske senast den dag som anstånd har beviljats till.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p227 ft41"&gt;39 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft10"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;I detta kapitel finns bestämmelser om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;försäkringsföretag i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;13&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;utländska tjänstepensionsinstitut i 13 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;a&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;13&lt;/NOBR&gt; f §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;investmentföretag i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;14&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;19&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;kooperativa föreningar i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;21&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;24&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;privatbostadsföretag i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;25&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;27&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft20"&gt;880&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_851" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p167 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;sambruksföreningar i 28 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;samfälligheter i 29 §, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;sparbanker och Sparbankernas säkerhetskassa i 30 och 31 §§.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p167 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;samfälligheter i 29 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;sparbanker och Sparbankernas säkerhetskassa i 30 och 31 §§, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft13"&gt;– finansiella företag i 32–&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;35 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft13"&gt;8 a §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft52"&gt;Ett skadeförsäkringsföretag som har gjort avsättning till säkerhets- reserv ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till summan av avsättning till säkerhetsreserv som den juridiska personen har vid beskattningsårets ingång multiplicerad med statslåneräntan vid utgången av november månad året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft13"&gt;Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska schablonintäkten justeras i motsvarande mån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft46"&gt;Finansiella företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1277 ft13"&gt;32 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft13"&gt;Finansiella företag ska ta upp ett belopp som motsvarar 0,12 procent av ett underlag som beräknas enligt 34 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft13"&gt;33 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft13"&gt;Med &lt;SPAN class="ft44"&gt;finansiella företag &lt;/SPAN&gt;avses bank, kreditinstitut och utländska kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft13"&gt;Utländska kreditinstitut som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;881&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_852" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;bedriver verksamhet i Sverige bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som institutet bedriver från fast driftställe här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft13"&gt;34 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft52"&gt;Underlaget är summan av det finansiella företagets skulder och avsättningar utom obeskattade reserver vid räkenskapsårets utgång enligt fastställd balans- räkning, med de justeringar som följer av andra och tredje styckena samt 35 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft13"&gt;Ett finansiellt företag som ingår i en koncern enligt års- redovisningslagen (1995:1554) ska minska underlaget med skulder till andra finansiella företag i koncernen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft45"&gt;Underlaget ska minskas med efterställda skuldförbindelser som får ingå i kapitalbasen enligt lagen (2006:1371) om kapital- täckning och stora exponeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;35 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft13"&gt;Om räkenskapsåret har omfattat en längre eller kortare tid än tolv månader, ska underlaget justeras proportionellt i förhållande till räkenskapsårets längd.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 177px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;882&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_853" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:727px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340853x1.jpg" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2014:40 Bilaga 9&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 415px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td137"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft34"&gt;40 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td137"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft19"&gt;16 a §&lt;A href="#page_853"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p137 ft10"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p1673 ft10"&gt;ägarförändringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p430 ft10"&gt;helt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;Om ägarförändringen helt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;eller delvis har skett genom ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;eller delvis har skett genom ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;kapitaltillskott &lt;SPAN class="ft13"&gt;och det är uppen-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;kapitaltillskott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p113 ft13"&gt;utgiften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p51 ft40"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;bart att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft33"&gt;förvärvaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p430 ft13"&gt;genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p51 ft33"&gt;förvärvet enligt 15 § första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;kapitaltillskottet har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;fått&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p430 ft13"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;bestämmas till ett belopp som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;tillgång av verkligt och särskilt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;motsvarar det lägsta av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;värde som motsvarar kapital-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p51 ft33"&gt;faktiska utgiften och verkligt och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;tillskottet, ska utgiften enligt 15 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;särskilt värde på tillgångarna i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;första stycket inte minskas med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;företaget som belöper sig på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;kapitaltillskottet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;förvärvarens andel efter ägar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft33"&gt;förändringen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p57 ft13"&gt;Vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td152"&gt;&lt;P class="p51 ft33"&gt;beräkningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;av värdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p790 ft33"&gt;tillgångarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;företaget ska själva kapital- tillskottet inte räknas med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Vid bedömningen enligt första stycket ska hänsyn inte tas till tillgångar som underskottsföretaget kan antas ha förvärvat i samråd med den nya ägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft11"&gt;Vid tillämpningen av andra stycket likställs en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag med underskottsföretaget om de både före och efter ägarförändringen ingick i samma koncern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1580 ft41"&gt;48 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 1px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;I fråga om kapitalförluster som uppkommer i svenska handelsbolag eller i utlandet del- ägarbeskattade juridiska perso- ner och för vilka avdrag ska göras tillämpas &lt;NOBR&gt;19–21,&lt;/NOBR&gt; 23 och 24 §§, om inte något annat anges i andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft10"&gt;27 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;I fråga om kapitalförluster &lt;SPAN class="ft13"&gt;på andra tillgångar än sådana som avses i 24 a kap. 3 § &lt;/SPAN&gt;som uppkommer i svenska handels- bolag eller i utlandet delägar- beskattade juridiska personer och för vilka avdrag ska göras tillämpas &lt;NOBR&gt;19–21,&lt;/NOBR&gt; 23 och 24 §§, om inte något annat anges i andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 80px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p1328 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2009:1453.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;883&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_854" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340854x1.jpg" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 286px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft13"&gt;Om den som ska göra avdrag enligt första stycket är ett sådant företag som anges i 24 kap. 13 § &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; och avdraget avser förlust på delägarrätter ska 70 procent av kapitalförlusten dras av. För- lusten får dras av bara mot kapitalvinster på delägarrätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Kapitalförluster för vilka avdrag ska göras på sådana delägar- rätter och fordringsrätter vars innehav betingas av rörelse som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå handelsbolaget nära, ska dock alltid dras av i sin helhet.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 15px;font: 15px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td27"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-left: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft34"&gt;50 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td251"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;5 §&lt;A href="#page_854"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td251"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p124 ft10"&gt;Anskaffningsutgiften ska &lt;SPAN class="ft13"&gt;ökas &lt;/SPAN&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td251"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p124 ft10"&gt;– den skattskyldiges tillskott till bolaget,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td251"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p124 ft10"&gt;– belopp som tagits upp som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;– belopp som tagits upp som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;den skattskyldiges andel av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;den skattskyldiges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td251"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;andel av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;bolagets inkomster&lt;SPAN class="ft13"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;bolagets inkomster &lt;SPAN class="ft13"&gt;till den del&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;inkomsten inte har minskats med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p57 ft13"&gt;avdrag för sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td251"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;negativt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;finansnetto enligt 24 a kap. som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p57 ft13"&gt;inte har fått dras av&lt;SPAN class="ft10"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td251"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p155 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;22 procent av avdrag för avsättning till expansionsfond enligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft10"&gt;34 kap.,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;78 procent av expansionsfond som förs över från andel i handelsbolag till enskild näringsverksamhet enligt 34 kap. 22 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;det belopp som framgår vid en tillämpning av bestämmelserna om överlåtelse av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 5 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft10"&gt;Anskaffningsutgiften ska &lt;SPAN class="ft13"&gt;minskas &lt;/SPAN&gt;med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;den skattskyldiges uttag ur bolaget,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;belopp som dragits av som den skattskyldiges andel av bolagets underskott,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;negativt fördelningsbelopp till den del räntefördelningen minskat ett underskott i inkomstslaget näringsverksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2012:757.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;884&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_855" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:252px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:475px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340855x1.jpg" style="width:415px;height:475px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 719px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;22 procent av återförda avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap., och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;78 procent av expansionsfond som förs över från enskild näringsverksamhet till andel i handelsbolag enligt 34 kap. 19 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;65 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 19px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;För juridiska personer är den statliga inkomstskatten &lt;SPAN class="ft13"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;pro- cent av den beskattningsbara inkomsten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 516px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft10"&gt;10 §&lt;A href="#page_855"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 13px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;För juridiska personer är den statliga inkomstskatten &lt;SPAN class="ft13"&gt;18,5 &lt;/SPAN&gt;procent av den beskattningsbara inkomsten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 27px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 719px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. Om inte annat följer av punkterna &lt;NOBR&gt;2–9&lt;/NOBR&gt; tillämpas de nya bestämmelserna första gången för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2015. För beskattningsår som påbörjats tidigare gäller fortfarande äldre bestämmelser om inte annat följer av punkterna &lt;NOBR&gt;2–9.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;För svenska handelsbolag ska de nya bestämmelserna tillämpas första gången för handelsbolagets räkenskapsår som påbörjas efter den 31 december 2015. För räkenskapsår som påbörjats tidigare gäller fortfarande äldre bestämmelser om inte annat följer av punkterna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–9.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Bestämmelsen i 24 a kap. 14 § om att ett negativt finansnetto inte får dras av ska tillämpas på finansiella kostnader som belöper sig på perioden från den 31 december 2015 till företagets första räkenskapsår som påbörjas efter den 31 december 2015. Detta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;gäller bara om företaget lagt om räkenskapsåret efter den 31 december 2013 men före den 1 januari 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Vid tillämpningen av 24 a kap. 16 § ska bortses från underskott som är hänförliga till tiden före den 1 januari 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Vid tillämpningen av 30 kap. ska periodiseringsfonder som avsatts före den 1 januari 2016 återföras med 119 procent av det avsatta beloppet om återföringen görs efter den 1 januari 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Företag med beskattningsår som påbörjats före men avslutas efter den 1 januari 2016 får vid tillämpningen av 35 kap. under det&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft10"&gt;beskattningsåret bara göra avdrag med högst 84 procent för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2012:757.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft20"&gt;885&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_856" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft10"&gt;koncernbidrag som har lämnats till företag med beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Skadeförsäkringsföretag ska det beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2015, som en särskild övergångspost, ta upp skillnaden mellan 119 procent av avsättning till säkerhetsreserv det beskattningsår som avslutats före den 1 januari 2016 och avsättningen. Övergångsposten ska tas upp till beskattning med minst en sjättedel per år. Om beskattningsåret är längre eller kortare än ett kalenderår ska den återförda posten justeras i motsvarande mån.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;För ett företags första beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2015 ska vid tillämpningen av 40 kap. kvarstående underskott från tidigare år endast anses uppgå till 50 procent av det underskott som fanns den 31 december 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Bestämmelserna i 40 kap. 16 a § tillämpas på förvärv som görs efter den 31 december 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 469px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;886&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_857" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1332 ft12"&gt;Förslag till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft12"&gt;lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Härigenom föreskrivs att 33 kap. 6 § och 58 kap. 2 § skatte- förfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 321px;margin-left: 1px;margin-top: 16px;font: italic 14px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p52 ft33"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;33 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 209px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft10"&gt;Svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer med fast driftställe i Sverige ska till ledning för delägarnas beskattning lämna särskilda uppgifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;näringsverksamheten enligt 31 kap. 2 och 3 §§,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;varje delägares andel av bolagets eller den juridiska personens inkomst av varje inkomstslag och näringsverksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;varje delägares andel eller lott i bolaget eller den juridiska personen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;skalbolag enligt 31 kap. 14 §, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;prissättningsbesked enligt 31 kap. 34 §&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;Om ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med fast driftställe i Sverige har avyttrat en fastighet och kapitalvinsten inte kan beräknas på grund av att den är beroende av någon händelse i framtiden, ska bolaget eller den juridiska personen lämna uppgift om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 216px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft52"&gt;Ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med fast driftställe i Sverige ska lämna uppgift om sådant positivt och negativt finansnetto som avses i 24 a kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) och som belöper sig på delägarens andel.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 216px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft13"&gt;Tredje stycket gäller inte om delägaren är ett dödsbo, ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med fast driftställe i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;887&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_858" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:408px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:319px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340858x1.jpg" style="width:416px;height:319px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft21"&gt;Bilaga 9 SOU 2014:40&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td272"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft41"&gt;58 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td286"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td272"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td112"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p113 ft10"&gt;2 §&lt;A href="#page_858"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td286"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p130 ft10"&gt;Om säkerhet ska ställas, ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;Om säkerhet ska ställas, ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p130 ft10"&gt;storleken bestämmas till summan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;storleken bestämmas till summan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p130 ft10"&gt;av företagets obetalda inkomst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;av företagets obetalda inkomst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td272"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;skatt för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p130 ft10"&gt;närmast föregående&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;skatt för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td105"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;närmast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td286"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;föregående&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p130 ft10"&gt;beskattningsår och &lt;SPAN class="ft13"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;procent av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td392"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;beskattningsår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td286"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;18,5 &lt;/SPAN&gt;procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p130 ft10"&gt;det överskott som har redovisats i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;av det överskott som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p130 ft10"&gt;skalbolagsdeklarationen. I fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;redovisats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;skalbolagsdeklara-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p130 ft10"&gt;om svenska handelsbolag och i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;tionen. I fråga om svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td272"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;utlandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td112"&gt;&lt;P class="p130 ft10"&gt;delägarbeskattade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;handelsbolag och i utlandet del-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p130 ft10"&gt;juridiska personer ska säkerheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;ägarbeskattade juridiska personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p130 ft19"&gt;bara avse överskottet i skalbolags-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;ska säkerheten bara avse över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;deklarationen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;skottet i skalbolagsdeklarationen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Om en fysisk person har förvärvat en andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, ska säkerhetens storlek bestämmas till 40 procent av överskottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft11"&gt;Om flera skalbolagsdeklarationer lämnas, ska kompletterande säkerhet ställas för den ökning av överskottet som redovisas i förhållande till en tidigare deklaration.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Bestämmelserna i 33 kap. 6 § tillämpas första gången på&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft11"&gt;uppgifter som avser beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;3. Bestämmelsen i 58 kap. 2 § i sin nya lydelse tillämpas i fråga om avyttringar av andelar i skalbolag som sker efter utgången av 2015. Om skalbolagsdeklarationen till någon del avser tid före ikraftträdandet, ska dock vid beräkningen av säkerhetens storlek enligt 58 kap. 2 § första stycket procenttalet 22 användas i stället för 18,5. Äldre bestämmelser i 58 kap. 2 § gäller i fråga om avyttringar som har skett före ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2012:760.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft20"&gt;888&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_859" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:680px;left:1px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340859x1.jpg" style="width:69px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1332 ft12"&gt;Förslag till&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 327px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt ska införas ett nytt kapitel, 5 kap., av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft41"&gt;5 kap. Nedsättning av statlig inkomstskatt på vissa inkomster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Finansiella företag som ska ta upp ett belopp enligt 39 kap. 33 § inkomstskattelagen (1999:1229) har rätt att genom avräkning av utländsk skatt få nedsättning av statlig inkomstskatt enligt detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1380 ft10"&gt;Om inte annat följer av 3 §, ska avräkning ske av utländsk skatt som under kalenderåret närmast före beskattningsåret har betalats av en sådan utländsk juridisk person som enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554) ingår i samma koncern som det finansiella företaget och som skulle ha tagit upp ett belopp enligt 39 kap. 33 § inkomstskattelagen om verksamheten bedrivits här i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Med utländsk skatt avses i detta kapitel skatt som har betalats till en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som är jämförlig med den inkomstskatt som tas ut av finansiella företag enligt 39 kap. &lt;NOBR&gt;32–35&lt;/NOBR&gt; §§ inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Avräkning av utländsk skatt får ske med ett belopp som mot- svarar den utländska skatt som hänför sig till ett sådant skuld- förhållande som skulle ha minskat underlaget enligt 39 kap. 34 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) om den utländska juridiska personen bedrivit verksamhet här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Avräkning får dock högst ske med ett belopp som motsvarar den statliga inkomstskatt som, beräknad utan hänsyn till avräkning, hänför sig till de skulder som det finansiella företaget vid räkenskapsårets utgång enligt fastställd balansräkning har till den utländska juridiska person vars utländska skatt ska avräknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft10"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas på skatt som betalats för en period som börjar efter detta datum.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;889&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_860" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft12"&gt;Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft41"&gt;&lt;NOBR&gt;17&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;20&lt;/NOBR&gt; kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft11"&gt;Ändringarna i dessa kapitel är samma som för finansierings- avdraget. Det hänvisas därför till författningskommentarerna till motsvarande bestämmelser som gäller huvudförslaget, se avsnitt 22.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1273 ft41"&gt;24 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1272 ft13"&gt;1 och 10 g §§&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;Ändringarna i dessa paragrafer är i stort sett samma som för finansieringsavdraget (där 24 kap. 1 och 10 a §§). Den enda skillnad som finns mellan huvudförslaget och det alternativa förslaget är de som följer av att nuvarande ränteavdragsbegränsningsregler inte avskaffas i det senare förslaget. Det hänvisas därför till författningskommentarerna till motsvarande paragrafer som gäller huvudförslaget, se avsnitt 22.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft41"&gt;24 a kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1286 ft13"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;Kapitlet är nytt och reglerar begränsningen av avdragsrätten för finansiella kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft13"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft13"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;anges vilka som omfattas av reglerna, vilket är juridiska personer, svenska handelsbolag och i utlandet delägar- beskattade juridiska personer. De juridiska personer som omfattas är juridiska personer enligt reglerna i inkomstskattelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Att bestämmelserna gäller för handelsbolag innebär att handels- bolaget på samma sätt som juridiska personer måste tillämpa reglerna om avdragsbegränsning vid beräkningen av det resultat som ska delas ut till delägarna. Av 5 kap. 1 och 3 §§ framgår att delägarna i ett handelsbolag ska beskattas för ett så stort belopp som motsvarar delägarens andel av handelsbolagets inkomst. Det är alltså delägarna som är skattesubjekt och inte handelsbolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;För juridiska personer som är delägare i svenska handelsbolag räknas handelsbolagets verksamhet in i den juridiska personens näringsverksamhet enligt 14 kap. 10 §. Av samma bestämmelse framgår att juridiska personers näringsverksamhet räknas som en enda näringsverksamhet. Detta betyder att den resultatandel som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft20"&gt;890&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_861" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft10"&gt;den juridiska personen får från ett handelsbolag vid beskattningen ska läggas samman med övriga intäkter och kostnader i närings- verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;För fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag räknas i stället varje handelsbolagsandel som en egen närings- verksamhet enligt 14 kap. 13 §. Den resultatandel som den fysiska personen erhåller beskattas således separat i inkomstslaget närings- verksamhet och läggs inte samman med någon annan inkomst. Någon ytterligare beräkning behövs därför inte med anledning av kommitténs förslag utan resultatet behandlas även fortsättningsvis på samma sätt hos den fysiska personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;I utlandet delägarbeskattade juridiska personer omfattas också av kapitlet. När det gäller de inkomster som den utländska juridiska personen enligt inkomstskattelagen själv är skattskyldig för behövs inget tillägg i författningstexten eftersom det då är den utländska juridiska personen som är skattesubjekt. I de fall då den i utlandet delägarbeskattade juridiska personen har delägare som är obegränsat skattskyldiga i Sverige beskattas inkomsterna hos delägarna och inte i den utländska juridiska personen (se 5 kap. 2 a § och 6 kap. 12 § IL). Utan tillägg för att reglerna omfattar i utlandet delägarbeskattade juridiska personer skulle således dessa inkomster falla utanför avdragsbegränsningens tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft13"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;anges att med beskattningsår avses i kapitlet räkenskapsåret för svenska handelsbolag. Anledningen till detta förtydligande är att svenska handelsbolag inte omfattas av bestämmelserna i 1 kap. &lt;NOBR&gt;13–15&lt;/NOBR&gt; §§ där beskattningsår definieras. När det står beskattningsår i exempelvis 13 § där beskattningsårets negativa och positiva finansnetto definieras är det således räkenskaps- året som avses för svenska handelsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft10"&gt;Paragrafen behandlas närmare i avsnitt 16.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;3–12&lt;/NOBR&gt; §§&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft10"&gt;Dessa paragrafer innehåller definitionerna av finansiella kostnader och finansiella intäkter som är desamma som för finansierings- avdraget. Det hänvisas därför till författningskommentaren till motsvarande paragrafer som gäller huvudförslaget, se avsnitt 22. Den enda skillnad som finns mellan huvudförslaget och det alternativa förslaget är de som följer av att nuvarande ränteavdrags- begränsningsregler inte avskaffas i det senare förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;891&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_862" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft13"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1279 ft10"&gt;Paragrafen redogör för vad som avses med finansnettot. Om beskattningsårets finansiella intäkter överstiger beskattningsårets finansiella kostnader blir finansnettot positivt. Om beskattnings- årets finansiella kostnader i stället överstiger beskattningsårets finansiella intäkter blir finansnettot negativt. Det är mellan- skillnaden som utgör själva nettot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft10"&gt;Paragrafen behandlas närmare i avsnitt 16.3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft13"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;I paragrafen anges att ett negativt finansnetto inte får dras av utöver vad som anges i de paragrafer som hänvisas till. Vad som avses med negativt finansnetto framgår av 13 §. Det är således de finansiella kostnader som överstiger de finansiella intäkterna som är avdragsbegränsade. Finansiella kostnader får därmed alltid dras av till den del de motsvaras av finansiella intäkter. Vad som avses med finansiella kostnader och intäkter framgår av &lt;NOBR&gt;4–12&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Av 2 § framgår att handelsbolag omfattas av reglerna i kapitlet och därmed ska tillämpa reglerna om avdragsbegränsning Den inkomst som fysiska personer ska ta upp till beskattning med anledning av sin andel är därmed redan justerad för avdragsbegräns- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft10"&gt;I tredje punkten till övergångsbestämmelserna finns bestämmelser om tillämpningen av avdragsbegränsningen i vissa fall, se kommentaren till den bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft10"&gt;Paragrafen behandlas närmare i avsnitt 16.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft13"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;Paragrafen innebär att om beskattningsårets finansnetto är negativt får det nettot dras av med ett belopp som motsvarar högst 20 procent av avdragsunderlaget som beräknas enligt 16 §, det s.k. avdragsutrymmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft10"&gt;Paragrafen behandlas närmare i avsnitt 16.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft13"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;Paragrafen redogör för hur beräkningen av underlaget för avdraget enligt 15 § görs. Avdragsunderlaget beräknas genom att närings- verksamhetens intäktsposter minskas med kostnadsposterna och med positivit finansnetto enligt 13 §. Underlaget utgörs således av det skattemässiga resultatet vilket innebär att bland annat avdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft20"&gt;892&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_863" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;och återföring av periodiseringsfond påverkar underlaget liksom lämnade och mottagna koncernbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;Hänvisningen till 13 § innebär att det är den juridiska personens finansnetto som avses innan den avdragsmöjlighet som vissa företag har möjlighet till enligt 19 § har påverkat finansnettot. Ett sådant avdrag påverkar därför inte kostnadsposterna vid beräkningen av avdragsunderlaget. Vidare ska intäktsposterna minskas med överskott som belöper sig på andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Anledningen till att detta överskott inte ska påverka underlaget är att det ingår i den resultatpost från andelen som den juridiska personen ska ta upp till beskattning, vilken redan är justerad för avdragsbegränsningen. Av punkten 4 till övergångsbestämmelserna framgår att det vid beräkningen av avdragsunderlaget ska bortses från underskott som är hänförliga till tiden före den 1 januari 2016. Dessa underskott ska således inte påverka avdragsunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;Eftersom avdragsunderlaget är ett underlag för att beräkna avdrag upp till avdragsutrymmet har avdragsunderlaget självfallet inte påverkats av sådana avdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft10"&gt;Paragrafen behandlas närmare i avsnitt 16.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft13"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft13"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att ett negativt finansnetto som inte kan dras av ett beskattningsår, s.k. kvarstående finansiella kostnader, får dras av senare beskattningsår. Negativt finansnetto som inte kan dras av ett beskattningsår sparas därmed för att kunna dras av om avdragsutrymme uppstår senare beskattningsår. Kvarstående finansiella kostnader får dock inte dras av senare än det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då kostnaderna uppkom. De kvarstående finansiella kostnader som inte har dragits av efter sex år kan därmed inte längre dras av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;Det är först om det finns avdragsutrymme kvar efter att beskattningsårets negativa finansnetto har dragits av enligt 15 § som de kvarstående finansiella kostnaderna kan dras av för resterande avdragsutrymme. De kvarstående finansiella kostnader som uppkom tidigast ska därmed dras av först.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft10"&gt;Paragrafen behandlas närmare i avsnitt 16.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft20"&gt;893&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_864" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft13"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1279 ft10"&gt;Av paragrafen framgår att kvarstående finansiella kostnader helt faller bort vid ägarförändringar. Detta gäller således oavsett om det inte har gått sex år sedan kostnaderna uppkom. Med ägarförändring avses att ett företag får det bestämmande inflytandet över annat företag och att något av företagen har kvarstående finansiella kostnader. Med bestämmande inflytande avses detsamma som enligt reglerna om underskott i 40 kap. 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft10"&gt;Paragrafen behandlas närmare i avsnitt 16.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft13"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;I första stycket regleras möjligheten för företag med positivt finansnetto att tillgodogöra sig avdrag för ett annat företags negativa finansnetto. Med finansnetto avses beskattningsårets finansnetto, jämför 13 §. Bestämmelsen kan således inte tillämpas på kvarstående finansiella kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Av &lt;/SPAN&gt;första punkten i första stycket &lt;SPAN class="ft10"&gt;framgår att bestämmelsen endast gäller när både företaget med positivt och företaget med negativt finansnetto kan lämna koncernbidrag till varandra. Med det avses att båda företagen ska vara sådana koncernföretag som avses i 35 kap. Exempelvis ska båda företagens beskattningsår ha samma deklarationstidpunkt eller skulle ha haft det om inte något av företagens bokföringsskyldighet upphör, jämför 35 kap. 3 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Avdrag får bara göras upp till det positiva finansnettot. Koncernföretaget kan därmed bara göra avdrag för att minska det positiva finansnettot ner till noll. Eftersom positivt finansnetto ingår i beskattningsunderlaget kan koncernföretagen genom detta avdrag minska beskattningsunderlaget i ett koncernföretag med positivt finansnetto. Det är endast outnyttjat negativt finansnetto som får dras av. Inget annat koncernföretag får därför ha dragit av det negativa finansnetto som dras av. Ett negativt finansnetto kan således endast tillgodoräknas en gång. De sammanlagda avdragen kan därmed aldrig bli större än koncernens sammanlagda negativa finansnetto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;För att det ska vara enkelt att kontrollera att företagen inte tillgodoräknar sig för stora avdrag har det i &lt;SPAN class="ft13"&gt;andra punkten i första stycket &lt;/SPAN&gt;införts ett krav för avdrag som går ut på att båda företagen ska redovisa den överlåtna avdragsrätten öppet i sina deklarationer. Detta innebär bland annat att det i deklarationen för företaget med positivt finansnetto måste framgå från vilket annat koncernföretag det negativa finansnettot härrör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft20"&gt;894&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_865" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1514 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft13"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;regleras hur avdraget påverkar företaget med negativt finansnetto. Det negativa finansnetto som inte dras av med stöd av denna bestämmelse behandlas som kvarstående finansiella kostnader i det företag där det negativa finansnettot har uppstått, det vill säga hos företaget med negativt finansnetto. Det företaget ska därmed minska sitt negativa finansnetto med det avdrag som har gjorts i ett företag med positivt finansnetto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft10"&gt;Paragrafen behandlas närmare i avsnitt 16.3.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft41"&gt;35 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft13"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1608 ft11"&gt;Ändringen i denna paragraf är samma som för finansierings- avdraget. Det hänvisas därför till författningskommentaren till motsvarande paragraf som gäller huvudförslaget, se avsnitt 22.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;39 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft13"&gt;1 §, 8 a § och &lt;NOBR&gt;32–35&lt;/NOBR&gt; §§&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft10"&gt;Dessa paragrafer är utformade på samma sätt som i förslaget om finansieringsavdraget. Den enda skillnaden är att det i 32 § är olika procentsatser vid beräkning av schablonintäkten för finansiella företag. I det alternativa förslaget ska underlaget multipliceras med 0,12 procent. I övrigt hänvisas till författningskommentaren till motsvarande paragrafer som gäller huvudförslaget, se avsnitt 22.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft41"&gt;40 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;16 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft11"&gt;Ändringen i denna paragraf är samma som för finansierings- avdraget. Det hänvisas därför till författningskommentaren till motsvarande paragraf som gäller huvudförslaget, se avsnitt 22.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft41"&gt;48 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;27 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft11"&gt;Ändringen i denna paragraf är samma som för finansierings- avdraget. Det hänvisas därför till författningskommentaren till motsvarande paragraf som gäller huvudförslaget, se avsnitt 22.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft41"&gt;50 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft11"&gt;Ändringen i denna paragraf är samma som för finansierings- avdraget. Det hänvisas därför till författningskommentaren till motsvarande paragraf som gäller huvudförslaget, se avsnitt 22.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;895&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_866" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p966 ft41"&gt;65 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1272 ft13"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft11"&gt;Paragrafen ändras med anledning av att bolagsskattesatsen sänks till 18,5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft10"&gt;Paragrafen behandlas närmare i avsnitt 16.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft13"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft11"&gt;I &lt;SPAN class="ft49"&gt;första punkten &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft49"&gt;andra punkten &lt;/SPAN&gt;är bestämmelserna likadana som motsvarande punkter för finansieringsavdraget, se avsnitt 22.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Tredje punkten &lt;/SPAN&gt;anger att det avdragsförbud som gäller för negativt finansnetto i 24 a kap. 14 § i vissa fall ska börja tillämpas direkt efter ikraftträdandet även om ett nytt räkenskapsår ännu inte har påbörjats efter ikraftträdandet. Det ska således ske en uppdelning av finansiella kostnader som belöper sig på tiden före respektive efter den 31 december 2015. Detta gäller endast för företag som har lagt om sitt räkenskapsår under 2014 eller 2015. Om ett företag har lagt om sitt räkenskapsår under denna period och det exempelvis avslutas den 1 april 2016 ska avdragsförbudet i 24 a kap. 14 § tillämpas på finansiella kostnader som belöper sig på perioden den 1 &lt;NOBR&gt;januari–31&lt;/NOBR&gt; mars 2016. För tiden därefter ska även de nya bestämmelserna om avdrag för finansiella kostnader i 15– 19 §§ tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Fjärde punkten &lt;/SPAN&gt;reglerar en justering som ska göras vid beräkningen av avdragsunderlaget, nämligen att det vid beräk- ningen ska bortses från underskott som är hänförliga till tiden före den 1 januari 2016. Se kommentaren till 24 a kap. 16 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;I femte till nionde punkterna &lt;/SPAN&gt;är bestämmelserna likadana som punkterna &lt;NOBR&gt;6–10&lt;/NOBR&gt; för finansieringsavdraget. Det som skiljer är procentsatserna, se avsnitt 22.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 216px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;896&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_867" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td301"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 389px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;33 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft10"&gt;I det nya &lt;SPAN class="ft13"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;anges att ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med fast driftställe i Sverige ska lämna uppgift om sådant positivt och negativt finans- netto som avses i 24 a kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, och som belöper sig på delägarens andel. I 24 a kap. 13 § IL definieras vad som menas med positivt och negativt finansnetto. Med positivt finansnetto avses beskattnings- årets finansiella intäkter som överstiger de finansiella kostnaderna. Med negativt finansnetto avses beskattningsårets finansiella kostnader som överstiger de finansiella intäkterna. I 24 a kap. 2 § IL anges att med beskattningsår avses för svenska handelsbolag räkenskapsåret i 24 a kap. Vad som avses med finansiella kostnader och finansiella intäkter framgår av 24 a kap. &lt;NOBR&gt;4–12&lt;/NOBR&gt; §§ IL. Bolaget och den juridiska personen ska alltså lämna uppgift om delägarens andel av bolagets eller den juridiska personens positiva eller negativa finansnetto. Av det nya &lt;SPAN class="ft13"&gt;fjärde stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att skyldigheten att lämna uppgifter enligt tredje stycket inte föreligger om delägaren är ett dödsbo, ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägar- beskattad juridisk person med fast driftställe i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Uppgifter om finansnettot behövs för att delägarna ska kunna beräkna sin anskaffningsutgift på handelsbolagsandelar i 50 kap. 5 § IL. Av 33 kap. 10 § framgår att uppgifterna ska ha kommit in till Skatteverket senast den sista dagen för när inkomstdeklarationen ska lämnas enligt 32 kap. 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft10"&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 16.10.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft41"&gt;58 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft11"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft49"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;är en följdändring med anledning av att bolagsskattesatsen sänks från 22 till 18,5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;897&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_868" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p380 ft13"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft13"&gt;första punkten &lt;/SPAN&gt;anges att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft13"&gt;andra punkten &lt;/SPAN&gt;anges att ändringen i 33 kap. 6 § ska tillämpas första gången på uppgifter som avser beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Tredje punkten &lt;/SPAN&gt;reglerar vad som ska gälla vid avyttringar av andelar av skalbolag i vissa fall. Bestämmelserna i 58 kap. 2 § i sin nya lydelse med procenttalet 22 tillämpas i fråga om avyttringar av andelar i skalbolag som sker efter utgången av 2015. Om skal- bolagsdeklarationen till någon del avser tid före ikraftträdandet, ska dock vid beräkningen av säkerhetens storlek enligt 58 kap. 2 § första stycket procenttalet 22 användas i stället för 18,5. Äldre bestämmelser i 58 kap. 2 § gäller i fråga om avyttringar som har skett före ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 99px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:468) avräkning av utländsk skatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1294 ft41"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1286 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; §§&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;Detta förslag är samma som för finansieringsavdraget. Det hänvisas därför till författningskommentaren till motsvarande paragrafer som gäller huvudförslaget, se avsnitt 22.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 308px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;898&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_869" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;"&gt;


&lt;P class="p1474 ft21"&gt;Bilaga 10&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 341px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft29"&gt;Författningsförslag om särskild inkomstskatt på ränta för utländska juridiska personer&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;" class="ft26"&gt;Förslag till&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 330px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft31"&gt;lag (2015:000) om särskild inkomstskatt på ränta för utländska juridiska personer&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;I denna lag finns bestämmelser om skyldighet att i vissa fall till staten betala särskild inkomstskatt på ränta.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Lagen gäller inte för ränta där den som är skattskyldig för ränteinkomsten enligt 4 §, hör hemma i en stat inom Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster, om den skattskyldige omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet. Vad som sagts ovan gäller bara under förutsättning att räntan ingår i den skattskyldiges beskattningsbara inkomst i den stat där den skattskyldige hör hemma respektive har hemvist eller i annan stat inom Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Lagen gäller inte heller till den del räntan ingår i sådan inkomst som har beskattats hos delägarna enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. inkomstskattelagen (1999:1229) eller för ränta som är hänförlig till näringsverksamhet som bedrivs från ett fast driftställe i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;899&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_870" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:679px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340870x1.jpg" style="width:70px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p258 ft12"&gt;Definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Termer och uttryck som används i denna lag har, om inte annat anges, samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomst- skattelagen (1999:1229).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Med juridisk person avses också svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft12"&gt;Skattskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Skattskyldig enligt denna lag är en utländsk juridisk person som faktiskt har rätt till en ränteinkomst som är skattepliktig enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Utländska värdepappersfonder och specialfonder är inte skatt- skyldiga för ränteinkomster som hänför sig till tillgångar som ingår i fonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft12"&gt;Skattepliktig inkomst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Skattepliktig inkomst är vad som utbetalats till eller tillgodo- räknats skattskyldig som ränta från en svensk juridisk person eller från en utländsk juridisk persons fasta driftställe i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft12"&gt;Skattesats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Särskild inkomstskatt på ränta tas ut med 20 procent av den skattepliktiga inkomsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft10"&gt;Öretal som uppkommer vid beräkningen av skatten faller bort.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelser om förfarandet vid uttag av särskild inkomstskatt på ränta finns i skatteförfarandelagen (2011:1244).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft10"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas på ränta som utbetalas eller tillgodoräknas efter den 31 december 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;900&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_871" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:356px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:388px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340871x1.jpg" style="width:415px;height:388px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 442px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1275 ft26"&gt;Förslag till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft26"&gt;lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;A href="#page_871"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;att 6 kap. 18 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 321px;margin-top: 17px;font: italic 14px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p52 ft33"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;6 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft10"&gt;Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft13"&gt;– lagen (2015:000) om sär- skild inkomstskatt på ränta för utländska juridiska personer,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;kupongskattelagen (1970:624).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 366px;margin-bottom: 0px;" class="ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Lagen omtryckt 2008:803.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft20"&gt;901&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_872" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340872x1.jpg" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p445 ft26"&gt;Förslag till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1286 ft26"&gt;lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244)&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 3 kap. 4 § och 54 kap. 3 och 4 §§ ska ha följande lydelse, &lt;SPAN class="ft49"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det i lagen ska införas en ny paragraf, 13 kap. 5 a §, av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1272 ft10"&gt;följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 228px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 272px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;4 §&lt;A href="#page_872"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Vad som avses med beskattningsår framgår av följande uppställning:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 16px;font: italic 15px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p56 ft13"&gt;För&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft13"&gt;avses med beskattningsår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td265"&gt;&lt;P class="p239 ft10"&gt;1. skatt enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;beskattningsår enligt 1 kap. 13–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td265"&gt;&lt;P class="p239 ft10"&gt;a) inkomstskattelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td61"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p125 ft10"&gt;§§ inkomstskattelagen eller,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td265"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;(1999:1229),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p125 ft10"&gt;handelsbolag,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;lagen (1984:1052) om räkenskapsåret statlig fastighetsskatt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–4,&lt;/NOBR&gt; och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;lagen (1991:687) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;särskild löneskatt på pensions- kostnader, samt avgift enligt&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;e) lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: 15px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td110"&gt;&lt;P class="p124 ft10"&gt;2. skatt enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p131 ft10"&gt;lagen om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;det kalenderår som skatten ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td110"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;avkastningsskatt på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p131 ft10"&gt;pensions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;betalas för eller det beskatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p131 ft10"&gt;medel i fall som avses i 2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;ningsår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p153 ft10"&gt;då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;skatteunderlag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;första stycket &lt;NOBR&gt;6–10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td193"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;avkastningsskatt ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;tas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;upp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td110"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p119 ft10"&gt;13 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p113 ft10"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td386"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;avkast-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;ningsskatt på pensionsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;det kalenderår då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td217"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;ersättningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;betalas ut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2014:288.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;902&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_873" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340873x1.jpg" style="width:430px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 442px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 518px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;3. skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och lagen (1991:591) om särskild inkomst- skatt för utomlands bosatta artister m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 415px;margin-left: 8px;margin-top: 16px;font: 15px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p137 ft10"&gt;4. skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;P class="p120 ft10"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td182"&gt;&lt;P class="p430 ft10"&gt;mervärdes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;beskattningsår enligt 1 kap. 14 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;skattelagen (1994:200) som ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;mervärdesskattelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;redovisas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p523 ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td182"&gt;&lt;P class="p430 ft10"&gt;redovisnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;perioder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr20 td85"&gt;&lt;P class="p137 ft10"&gt;5. annan mervärdesskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;det kalenderår då den felaktiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td146"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;debiteringen har gjorts eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;förvärvet har skett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td57"&gt;&lt;P class="p137 ft10"&gt;6. punktskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td146"&gt;&lt;P class="p117 ft10"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td94"&gt;&lt;P class="p430 ft10"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;beskattningsår enligt 1 kap. 14 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;redovisas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p523 ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td182"&gt;&lt;P class="p430 ft10"&gt;redovisnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;mervärdesskattelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;perioder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr20 td85"&gt;&lt;P class="p137 ft10"&gt;7. annan punktskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;det kalenderår då den händelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td146"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;som medför skattskyldighet har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;inträffat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td57"&gt;&lt;P class="p137 ft10"&gt;8. övriga skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td146"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;det kalenderår som skatten ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;betalas för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr20 td85"&gt;&lt;P class="p137 ft10"&gt;9. arbetsgivaravgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td94"&gt;&lt;P class="p430 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;det kalenderår som avgiften ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;avgifter som ingår i slutlig skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;betalas för.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Med beskattningsår för fysisk person avses dock i fråga om preliminär skatt alltid kalenderår.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 210px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;903&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_874" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 231px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 275px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Vad som avses med beskattningsår framgår av följande uppställning:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 16px;font: italic 15px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p56 ft13"&gt;För&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft13"&gt;avses med beskattningsår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td265"&gt;&lt;P class="p239 ft10"&gt;1. skatt enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;beskattningsår enligt 1 kap. 13–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td265"&gt;&lt;P class="p239 ft10"&gt;a) inkomstskattelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td61"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p125 ft10"&gt;§§ inkomstskattelagen eller,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td265"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;(1999:1229),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p125 ft10"&gt;handelsbolag,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;lagen (1984:1052) om räkenskapsåret statlig fastighetsskatt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–4,&lt;/NOBR&gt; och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;lagen (1991:687) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;särskild löneskatt på pensions- kostnader, samt avgift enligt&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;e) lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: 15px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p124 ft10"&gt;2. skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td76"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td76"&gt;&lt;P class="p131 ft10"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;det kalenderår som skatten ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;avkastningsskatt på pensions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;betalas för eller det beskatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;medel i fall som avses i 2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;ningsår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p153 ft10"&gt;då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;skatteunderlag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;första stycket &lt;NOBR&gt;6–10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td193"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;avkastningsskatt ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;tas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;upp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p119 ft10"&gt;13 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p113 ft10"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td386"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;avkast-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;ningsskatt på pensionsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td89"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr20 td74"&gt;&lt;P class="p131 ft10"&gt;3. skatt enligt lagen (1991:586)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;det kalenderår då&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr20 td217"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;ersättningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;särskild inkomstskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p131 ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p52 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;betalas ut &lt;/SPAN&gt;eller tillgodoräknas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;utomlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;bosatta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p117 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p131 ft10"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;(1991:591) om särskild inkomst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td89"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p139 ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;utomlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td267"&gt;&lt;P class="p131 ft10"&gt;bosatta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;artister m.fl. &lt;/SPAN&gt;samt skatt enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p52 ft33"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p57 ft13"&gt;(2015:000)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td267"&gt;&lt;P class="p131 ft33"&gt;särskild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td89"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p52 ft33"&gt;inkomstskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p1558 ft13"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p56 ft13"&gt;ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p131 ft13"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p52 ft33"&gt;utländska juridiska personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td89"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1055 ft20"&gt;904&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_875" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft21"&gt;SOU 2014:40 Bilaga 10&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 430px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p239 ft10"&gt;4. skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p120 ft10"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p430 ft10"&gt;mervärdes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;beskattningsår enligt 1 kap. 14 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;skattelagen (1994:200) som ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;mervärdesskattelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;redovisas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p523 ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td182"&gt;&lt;P class="p430 ft10"&gt;redovisnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;perioder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr20 td231"&gt;&lt;P class="p239 ft10"&gt;5. annan mervärdesskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td59"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;det kalenderår då den felaktiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td146"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;debiteringen har gjorts eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;förvärvet har skett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p239 ft10"&gt;6. punktskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td146"&gt;&lt;P class="p117 ft10"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td94"&gt;&lt;P class="p430 ft10"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td59"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;beskattningsår enligt 1 kap. 14 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;redovisas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p523 ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td182"&gt;&lt;P class="p430 ft10"&gt;redovisnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;mervärdesskattelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;perioder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr20 td231"&gt;&lt;P class="p239 ft10"&gt;7. annan punktskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td59"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;det kalenderår då den händelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;som medför skattskyldighet har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;inträffat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p239 ft10"&gt;8. övriga skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td146"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td59"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;det kalenderår som skatten ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;betalas för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr20 td231"&gt;&lt;P class="p239 ft10"&gt;9. arbetsgivaravgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td94"&gt;&lt;P class="p430 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td59"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;det kalenderår som avgiften ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;avgifter som ingår i slutlig skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;betalas för.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Med beskattningsår för fysisk person avses dock i fråga om&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 321px;margin-left: 8px;font: 15px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;preliminär skatt alltid kalenderår.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p52 ft33"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 202px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 223px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;5 a §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 223px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft52"&gt;Den som betalar ut eller tillgodoräknar utländsk juridisk person ränta som är skattepliktig inkomst enligt lagen (2015:000) om särskild inkomstskatt på ränta för utländska juridiska personer ska göra skatteavdrag för sådan skatt.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 223px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft45"&gt;Vid varje tillfälle för utbetal- ning eller tillgodoräknande ska den som betalar ut eller tillgodoräknar sådan ränta lämna mottagaren uppgift om skatteavdragets belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;905&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_876" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 274px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340876x1.jpg" style="width:70px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 483px;font: 15px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td143"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td40"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 15px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td213"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 15px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td103"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 15px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td86"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 15px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td1"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 15px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td43"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 15px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td213"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 15px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td100"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 15px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td287"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 15px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 15px;" class="p52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p77 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td143"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td213"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td103"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p239 ft41"&gt;54 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td287"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td104"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td143"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td103"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td57"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;skatteavdrag för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p118 ft10"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td251"&gt;&lt;P class="p138 ft10"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td342"&gt;&lt;P class="p66 ft10"&gt;skatteavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;enligt lagen (1991:586) om sär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td251"&gt;&lt;P class="p790 ft10"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td287"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;(1991:586)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;skild inkomstskatt för utom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;särskild inkomstskatt för utom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;lands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;bosatta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p50 ft13"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p118 ft10"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;lands bosatta&lt;SPAN class="ft13"&gt;, &lt;/SPAN&gt;lagen (1991:591)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;(1991:591) om särskild inkomst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td213"&gt;&lt;P class="p790 ft10"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p113 ft10"&gt;särskild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p522 ft10"&gt;inkomstskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td143"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p66 ft10"&gt;för utomlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p118 ft10"&gt;bosatta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p790 ft10"&gt;utomlands bosatta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p58 ft10"&gt;artister&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;m.fl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;artister m.fl. har gjorts med för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p77 ft33"&gt;eller lagen (2015:000) om särskild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;högt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td386"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;belopp,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p113 ft10"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p118 ft10"&gt;Skatteverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p77 ft33"&gt;inkomstskatt på ränta för utländska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;efter ansökan besluta att den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p77 ft13"&gt;juridiska personer &lt;SPAN class="ft10"&gt;har gjorts med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;skattskyldige ska tillgodoräknas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;för högt belopp, ska Skatteverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;det överskjutande beloppet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;efter ansökan besluta att den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td143"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td103"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td182"&gt;&lt;P class="p790 ft10"&gt;skattskyldige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;tillgodoräknas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td213"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p790 ft10"&gt;det överskjutande beloppet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=14 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 483px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;Ansökan ska ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte året&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=14 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 483px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td143"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td213"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td103"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td213"&gt;&lt;P class="p68 ft10"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td100"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td287"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td30"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td57"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td225"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;särskild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p118 ft10"&gt;inkomstskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td251"&gt;&lt;P class="p138 ft10"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td121"&gt;&lt;P class="p790 ft10"&gt;särskild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;inkomstskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td213"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p118 ft10"&gt;(1991:586)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p118 ft10"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;enligt lagen (1991:586) om sär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;särskild inkomstskatt för utom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;skild inkomstskatt för utomlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;lands bosatta har betalats in för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p77 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;bosatta &lt;/SPAN&gt;eller lagen (2015:000) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;en skattskyldig med hemvist i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p77 ft33"&gt;särskild inkomstskatt på ränta för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;en stat som Sverige har träffat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p790 ft33"&gt;utländska juridiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p77 ft13"&gt;personer &lt;SPAN class="ft10"&gt;har&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;skatteavtal med och om det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;betalats in för en skattskyldig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;följer av avtalet att Sverige ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;med hemvist i en stat som Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;medge avräkning för skatt som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;har träffat skatteavtal med och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;har betalats i den andra staten,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;om det följer av avtalet att Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;ska Skatteverket efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p118 ft10"&gt;ansökan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;ska medge avräkning för skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;besluta att den skattskyldige ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;som har betalats i den andra staten,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;tillgodoräknas ett belopp mot-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p790 ft10"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Skatteverket efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;ansökan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;svarande den skatt som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;besluta att den skattskyldige ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;betalats i den andra staten. Den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;tillgodoräknas ett belopp motsva-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;skattskyldige får dock inte till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;rande den skatt som har betalats i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;godoräknas ett högre belopp än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;den andra staten. Den skattskyl-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td57"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;inbetald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;särskild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p118 ft10"&gt;inkomstskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;dige får dock inte tillgodoräknas ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;på inkomsten i fråga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;högre belopp än inbetald särskild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td143"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td103"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;inkomstskatt på inkomsten i fråga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft20"&gt;906&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_877" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 442px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Bestämmelsen i 3 kap. 4 § första stycket 2 i sin nya lydelse tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Bestämmelserna i 13 kap. 5 a § och 54 kap. 3 § i sina nya lydelser tillämpas första gången på ränta som betalas ut eller tillgodoräknas efter den 31 december 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 644px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;907&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_878" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;Bilaga 10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft26"&gt;Förslag till&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 106px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft31"&gt;förordning om ändring i skatteförfarandeförordningen (2011:1261)&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandeförordningen (2011:1261)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 4 kap. 1 och 2 §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas en ny paragraf, 6 kap. 3 a §, av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 322px;margin-top: 17px;font: italic 14px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td166"&gt;&lt;P class="p52 ft33"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 1px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Om ersättning som är skatte- pliktig inkomst enligt lagen (1991:586) om det särskild inkomstskatt för utomlands bosatta &lt;SPAN class="ft13"&gt;och &lt;/SPAN&gt;lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utom- lands bosatta artister m.fl. betalas ut i utländsk valuta, ska uppgift om skatteavdragets belopp som ska lämnas till mot- tagaren till följd av 13 kap. 5 § första stycket 2 skatteför- farandelagen (2011:1244) anges i den utländska valutan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 283px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft10"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Om ersättning som är skatte- pliktig inkomst enligt lagen (1991:586) om det särskild inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;SPAN class="ft13"&gt;, &lt;/SPAN&gt;lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utom- lands bosatta artister m.fl. &lt;SPAN class="ft13"&gt;och lagen (2015:000) om särskild inkomstskatt på ränta för utländska juridiska personer &lt;/SPAN&gt;betalas ut i utländsk valuta, ska uppgift om skatteavdragets belopp som ska lämnas till mottagaren till följd av 13 kap. 5 § första stycket 2 &lt;SPAN class="ft13"&gt;eller 13 kap. 5 a § andra stycket &lt;/SPAN&gt;skatteför- farandelagen (2011:1244) anges i den utländska valutan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 19px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft10"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p124 ft10"&gt;Om uppgift om skatte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;Om uppgift om skatte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;avdragets storlek enligt 1 § har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;avdragets storlek enligt 1 § har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;lämnats i utländsk valuta, ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;lämnats i utländsk valuta, ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;skatteavdraget räknas om till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;skatteavdraget räknas om till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;svenska kronor enligt valuta-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;svenska kronor enligt valuta-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;kursen vid utbetalningstillfället.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;kursen vid utbetalningstillfället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p51 ft33"&gt;respektive tillfället för utbetalning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft33"&gt;eller tillgodoräknande&lt;SPAN class="ft19"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 60px;padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft20"&gt;908&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 60px;padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p52 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_879" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 274px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:512px;left:0px;z-index:-1;width:66px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340879x1.jpg" style="width:66px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 442px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p52 ft21"&gt;SOU 2014:40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p52 ft27"&gt;Bilaga 10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 198px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;3 a §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft13"&gt;Den som i en arbetsgivar- deklaration ska redovisa skatte- avdrag för skatt enligt lagen (2015:000) om särskild inkomst- skatt på ränta för utländska juri- diska personer ska i en bilaga till deklarationen lämna följande identifikationsuppgifter för betal- ningsmottagaren:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 233px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;namn,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;" class="ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft239"&gt;organisationsnummer eller motsvarande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 233px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;postadress, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 233px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;hemvistland.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft13"&gt;Bilagan ska även innehålla uppgift om&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;" class="ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;"&gt;skattepliktig ersättning som har betalats ut till eller tillgodo- räknats varje mottagare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;" class="ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft239"&gt;tidpunkt för när ersätt- ningen betalades ut eller tillgodo- räknades, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;" class="ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft239"&gt;skatteavdrag för varje betal- ningsmottagare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången på ränta som betalas ut eller tillgodoräknas efter den 31 december 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 220px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;909&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_880" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 680px;height: 971px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:680px;height:971px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340880x1.jpg" style="width:680px;height:971px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 97px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="font: 25px 'Arial';line-height: 28px;" class="p0"&gt;Statens offentliga utredningar 2014&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft200"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Vissa bostadsbeskattningsfrågor. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;"&gt;Framtidens valfrihetssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;inom socialtjänsten. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;"&gt;Boende utanför det egna hemmet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;placeringsformer för barn och unga. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Det måste gå att lita på konsument- skyddet. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Staten får inte abdikera&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;om kommunaliseringen av den svenska skolan. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Män och jämställdhet. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Skärpta straff för vapenbrott. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Översyn av statsskuldspolitiken. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;"&gt;Förändrad assistansersättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;en översyn av ersättningssystemet. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 17px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Ett steg vidare – nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av handlingar. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2014. Forskningsdebatt, alternativ och beslutsfattande. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Utvärdera för utveckling – om utvärde- ring av skolpolitiska reformer. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;En digital agenda i människans tjänst&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;en ljusnande framtid kan bli vår. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Effektiv och rättssäker &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;PBL-över­&lt;/NOBR&gt; prövning. S.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;"&gt;Investeringsplanering för försvars­ materiel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 56px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;En ny &lt;NOBR&gt;planerings-,&lt;/NOBR&gt; besluts- och uppföljningsprocess. Fö.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Det ska vara lätt att göra rätt Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Genomförande av Seveso III- direktivet. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Straffskalorna för allvarliga våldsbrott. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Yrkeskvalifikationsdirektivet – ett samlat genomförande. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Läkemedel för särskilda behov. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;21. Bredband för Sverige in i framtiden. N.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 176px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft6"&gt;22. Genomförande av EU:s nya redovis- ningsdirektiv. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 165px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Rätt information på rätt plats i rätt tid. Del 1, 2 och 3. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 187px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Olycksregister och djupstudier på transportområdet. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 192px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Internationella rättsförhållanden rörande arv. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Tillträde till COTIF 1999. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 175px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Svensk veteranpolitik. Ett ansvar för hela samhället. + Bilagor. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 181px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Lönsamt arbete – familjeansvarets fördelning och konsekvenser. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 184px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Assisterad befruktning för ensam­ stående kvinnor. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 188px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Jämställt arbete? Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Visselblåsare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. A.&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;" class="p580"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;"&gt;Jordbruks- och bostadsarrende&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 178px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;några frågor om arrendeavgift och besittningsskydd. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Från hyresrätt till äganderätt. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Inte bara jämställdhet Intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 177px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Frågor om följerätt och om museernas kopiering. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;" class="p1163"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;"&gt;De svenska energimarknaderna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;en samhällsekonomisk analys. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 178px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Tillväxt och värdeskapande Konkurrenskraft i svenskt jordbruk och trädgårdsnäring. L.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 184px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;39.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;"&gt;Så enkelt som möjligt för så många som möjligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 182px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service. N.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 203px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft6"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;40.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_881" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 680px;height: 971px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:680px;height:971px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340881x1.jpg" style="width:680px;height:971px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 97px 0px 0px 160px;padding: 0px;border:none;width: 520px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="font: 25px 'Arial';line-height: 28px;" class="p0"&gt;Statens offentliga utredningar 2014&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft200"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 160px;padding: 0px;border:none;width: 520px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft201"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;" class="p21"&gt;Det ska vara lätt att göra rätt&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. [16]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft6"&gt;Lönsamt arbete&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;– familjeansvarets fördelning och konsekvenser. [28]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft6"&gt;Jämställt arbete? Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;" class="p44"&gt;Visselblåsare&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. [31]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft6"&gt;Inte bara jämställdhet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;Intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet. [34]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft201"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 47px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;Vissa bostadsbeskattningsfrågor. [1] Översyn av statsskuldspolitiken. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;" class="p1341"&gt;De svenska energimarknaderna&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;– en samhällsekonomisk analys. [37]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 55px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft6"&gt;Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet. [40]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft201"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft6"&gt;Investeringsplanering för försvarsmateriel En ny &lt;NOBR&gt;planerings-,&lt;/NOBR&gt; besluts- och uppföljningsprocess. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft6"&gt;Genomförande av Seveso &lt;NOBR&gt;III-direktivet.&lt;/NOBR&gt; [17]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft6"&gt;Svensk veteranpolitik. Ett ansvar för hela samhället. + Bilagor. [27]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft201"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 16px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft6"&gt;Det måste gå att lita på konsumentskyddet­. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;font: 10px 'Times New Roman';line-height: 16px;"&gt;Skärpta straff för vapenbrott. [7] Straffskalorna för allvarliga våldsbrott. [18]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft6"&gt;Genomförande av EU:s nya redovisnings- direktiv. [22]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 304px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft6"&gt;Internationella rättsförhållanden rörande arv. [25]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft6"&gt;Tillträde till COTIF 1999. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 114px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft6"&gt;Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor. [29]&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;" class="p44"&gt;Jordbruks- och bostadsarrende&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;– några frågor om arrendeavgift och besittningsskydd. [32]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft6"&gt;Från hyresrätt till äganderätt. [33]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft6"&gt;Frågor om följerätt och om museernas kopiering. [36]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft201"&gt;Landsbygdsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 121px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft6"&gt;Tillväxt och värdeskapande Konkurrenskraft i svenskt jordbruk och trädgårdsnäring. [38]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1277 ft201"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 115px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft6"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2014. Forskningsdebatt, alternativ och beslutsfattande. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft6"&gt;I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler. [35]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft201"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft6"&gt;En digital agenda i människans tjänst&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 110px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;" class="ft5"&gt;– en ljusnande framtid kan bli vår. [13] Bredband för Sverige in i framtiden. [21]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 117px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft6"&gt;Olycksregister och djupstudier på trans- portområdet. [24]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 144px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;Så enkelt som möjligt för så många som möjligt&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service. [39]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft201"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;" class="p21"&gt;Framtidens valfrihetssystem&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;– inom socialtjänsten. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;" class="p21"&gt;Boende utanför det egna hemmet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;– placeringsformer för barn och unga. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;" class="p21"&gt;Förändrad assistansersättning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;– en översyn av ersättningssystemet. [9]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_882" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 680px;height: 971px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:680px;height:971px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B340/H2B340882x1.jpg" style="width:680px;height:971px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 115px;padding-right: 377px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft6"&gt;Ett steg vidare – nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av hand- lingar. [10]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 115px;padding-right: 379px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft6"&gt;Effektiv och rättssäker &lt;NOBR&gt;PBL-överprövning.&lt;/NOBR&gt; [14]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;Läkemedel för särskilda behov. [20]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 115px;padding-right: 397px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft6"&gt;Rätt information på rätt plats i rätt tid. Del 1, 2 och 3. [23]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft201"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;Staten får inte abdikera&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 115px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;– om kommunaliseringen av den svenska skolan. [5]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft6"&gt;Män och jämställdhet. [6]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 115px;padding-right: 375px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft6"&gt;Utvärdera för utveckling – om utvärdering av skolpolitiska reformer. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 115px;padding-right: 386px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft6"&gt;Yrkeskvalifikationsdirektivet – ett samlat genomförande. [19]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H2B340</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2014__40_d1.pdf</filnamn>
<filstorlek>5410412</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Neutral bolagsskatt, - för ökad effektivitet och stabilitet, del 1</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/61DBEE73-26D0-456E-A8F7-2653BBBC5390</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>H2B340en</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2014__40_en.pdf</filnamn>
<filstorlek>84486</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Neutral bolagsskatt, - för ökad effektivitet och stabilitet, english</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A2708910-5CCB-4642-AB07-E291FA322579</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>H2B340d2</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2014__40_d2.pdf</filnamn>
<filstorlek>81447</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Neutral bolagsskatt, - för ökad effektivitet och stabilitet, del 2</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D7616D13-85F0-4106-B8F6-74AD22A26A48</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>